Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1956, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1957

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, De Geer,
Werner, Svärd, Krugel och Aspling;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Schmidt, Nordqvist, Severin,
Strandh, Andersson i Ronneby, Svensson i Stenkyrka och Persson i
Appuna.

1 — B i han g till riksdagens protokoll 1957. 8 saml. Nr 1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

3

Till Riksdagens Bankoutskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank få fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1956.

Kreditpolitiken.

Den under 1955 genomförda skärpningen av kreditpolitiken har vidmakthållits
under 1956. Några lättnader ha icke ansetts kunna komma
ifråga, utan kreditpolitiken har tvärtom i vissa hänseenden ytterligare
skärpts.

I september 1955 träffades, såsom framgår av föregående års berättelse,
en uppgörelse med affärsbankerna om en nedskärning av utlaningsvolymen,
exkl. bostadsbyggnadskrediter, till 99 % av motsvarande volym vid
utgången av juli 1955. Denna uppgörelse förlängdes i januari 1956 att
gälla tills vidare. Emellertid undergick bankutlåningen från och med
mars eu ökning, som även om den delvis var säsongmässigt betingad, bedömdes
innebära en risk för en förnyad expansion av kreditgivningen.
Riksbanken riktade på grund härav en hemställan till affärsbankerna, att
det nyssnämnda s.k. utlåningstaket fram till utgången av augusti 1956
successivt skulle sänkas till 95 %. Affärsbankerna förklarade sig beredda
att verka för en dylik nedskärning under förutsättning att en begäran i
enahanda syfte riktades till sparbankerna och centralkassorna. Så skedde
också och överenskommelser slötos i början av maj med dessa institut.
Sparbankerna skulle under tiden maj—augusti begränsa den del av sin
nyutlåning (d. v. s. utlåningsökningen beräknad brutto) som ej avsåg
nyproduktion av bostäder, till 30% av medeltalet för motsvarande nyutlåning
1953 och 1954. För centralkassornas del fick utlåningsbegränsningen
en annan utformning. Kassorna förbundo sig att försöka hålla utlåningen
vid den nivå den hade per ultimo mars 1956.

Av utlåningssiffrorna per ultimo augusti framgick, att de mellan riksbanken
och kreditinstituten under våren ingångna överenskommelserna i
stort sett hade uppfyllts. Med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget
ansågs kreditåtstramningen böra upprätthållas oförändrad. Riksbanken
rekommenderade därför affärsbankerna att tills vidare begränsa sin utlåning
exkl. bostadsbyggnadskrediter till den för augusti rekommenderade
maximinivån, d. v. s. 95% av motsvarande utlåning per ultimo juli 1955.
Av olika skäl, bl. a. i syfte att stimulera till ökade låneamorteringar, änd -

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

rades de dittills gällande reglerna för sparbankernas och centralkassornas
utlåning. De nya reglerna gingo för sparbankernas del i korthet ut på
att annan nyutlåning än för nyproduktion av bostäder under en 6-månadersperiod
skulle begränsas till högst 50 % av inflytande amorteringar.
Beträffande jordbrukskasserörelsen avtalades med Svenska Jordbrukskreditkassan
att denna skulle rekommendera centralkassorna att under en 6-månadersperiod använda minst hälften av inlåningsökningen till att förbättra
kassornas likviditet.

Ovannämnda rekommendationer och överenskommelser, liksom överenskommelserna
i januari 1952 rörande affärsbankernas likviditetskvoter
och i december 1953 rörande försäkringsbolagens placeringar, voro vid
årsskiftet 1956/57 i kraft.

Situationen på kapitalmarknaden undergick på förhösten inga väsentliga
förändringar. Det syntes alltmera sannolikt, att den rådande kapitalbristen
skulle komma att kvarstå även under det följande året. På grund
härav beslöto bankofullmäktige vid mitten av oktober meddela Stockholms
stad, att staden under nästa år icke kunde räkna med att få taga kapitalmarknaden
i anspråk ens i den utsträckning, som skett under den dittills
förflutna delen av 1956.

I syfte att möjliggöra en fortsatt fast åtstramningspolitik beslöto fullmäktige
i riksbanken vid sammanträde den 22 november 1956 att från och
med följande dag höja riksbankens diskonto med Vi % till 4%. Åtgärden
motiverades av att det inom vissa sektorer av vår ekonomi alltjämt förelåg
allvarliga risker för nya balansrubbningar. Därtill kom att den spända
utrikespolitiska situationen kunde få ekonomiska verkningar, som tills
vidare icke kunde överblickas men som ansågos påkalla den största försiktighet
vid bedömandet av framtiden.

I samband med diskontohöjningen beslöto riksgäldsfullmäktige på förslag
av bankofullmäktige att utgiva ett 4 3/i % statsobligationslån. Lånet
fick en löptid av 24 år med konverteringsrätt efter 15 år. Försäljningskursen
var pari. Något belopp för det nya lånet fastställdes icke på förhand.
Vid teckningst idens slut hade något över 200 miljoner kronor tecknats.

Vid förhandlingar mellan riksbanken och kreditinstituten i anledning av
det ändrade ränteläge, som uppstått efter diskontohöjningen, konstaterades
med utgångspunkt från det emitterade 4 3/i % statsobligationslånet enighet
om att inteckningslåneräntan för bottenlån i jordbruksfastigheter och
fastigheter för bostads- och affärsändamål samt den kommunala reverslåneräntan
i det nya läget borde utgöra högst 5 % för obundna och 4,85 %
för bundna lån. Beträffande övriga räntesatser förklarades från riksbankens
sida, att det finge ankomma på vederbörande kreditinstitut att fastställa
dessa med utgångspunkt från det nya läget. I detta sammanhang förordade
riksbanken också, att bindningstiden för kommunreverser skulle begränsas

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957 5

till högst 15 år. Justeringen motiverades av att denna bindningstid även
om hänsyn togs till den lägre räntan på kommunreverserna kommit att stå

1 uppenbar disproportion till bindningstiderna på obligationsmarknaden.

Den under 1955 skärpta ekonomiska politiken dämpade påtagligt konjunkturen.
Det härigenom uppnådda resultatet synes ha bestått under
1956, men någon väsentlig ytterligare dämpning torde icke ha ägt rum.
Framför allt beträffande utrikeshandeln och lönebildningen är läget ur
stabiliseringssynpunkt alltjämt otillfredsställande.

Produktionsökningen under år 1956 torde enligt beräkningarna för nationalbudgeten
för 1957 ha blivit väsentligt lägre än under närmast föregående
år. För närvarande synes ökningen under 1956 kunna uppskattas
till cirka 2 %.

Den samordnade löneuppgörelsen för 1956 resulterade i avtalsmässiga
höjningar med cirka 4,5% under perioden november 1955—augusti 1956.
Den genomsnittliga löneökningen 1955—1956 för samtliga industriarbetare
torde emellertid kunna uppskattas till cirka 7 %. Om hänsyn även tages
till att sysselsättningen under året ökat med nära 1 %, kan inkomstsumman
för industriarbetarna beräknas ha ökat med närmare 8 %.

Den privata konsumtionen har under 1956 enligt preliminära beräkningar
ökat med drygt 7 % i löpande och drygt 2 % i fasta priser. Priserna för
hela den privata konsumtionen ha således stigit med i genomsnitt cirka
5 %. Den offentliga konsumtionen visar en något kraftigare ökning eller
med 10 % i löpande och 5 % i fasta priser. Större delen av ökningen faller i
likhet med tidigare år på den kommunala sektorn.

De totala bruttoinvesteringarna beräknas värdemässigt ha ökat under
1956 med cirka 7 % och volymmässigt med knappt 2 %. Detta innebär
en ungefär oförändrad ökning jämfört med utvecklingen under 1955. De
privata investeringarna synas under 1956 ha ökat volymmässigt med drygt

2 %, d. v. s. ungefär lika mycket som under 1955. Stegringen faller framför
allt på nyproduktionen av bostäder, som beräknas ha stigit med cirka 7 %,
trots att byggnadstiderna antagas ha förlängts något under 1956. Beträffande
de offentliga investeringarna synes en minskning om cirka 2 %
ha skett inom den kommunala sektorn. Den anses framför allt bero på
finansieringssvårigheter. De statliga investeringarna beräknas däremot ha
ökat med omkring 3 %. Detta innebär en omkastning av tendensen från
tidigare år, då de offentliga bruttoinvesteringarnas ökning till största delen
föll på den kommunala sektorn.

Betalningsbalansutvecklingen låter sig ännu icke helt överblickas, men
aktuella uppskattningar tyda på att det samlade importöverskottet kommer
att bli av ungefär samma storleksordning som under 1955. Då samtidigt
sjöfartsnettot beräknas stiga med ungefär 150 miljoner kronor, kan
resultatet väntas bli en minskning av underskottet på bytesbalansen från

6 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

cirka 400 miljoner kronor under 1955 till omkring 200 miljoner kronor
under 1956.

Av det anförda framgår att den ekonomiska utvecklingen i vårt land
alltjämt under 1956 på vissa områden visat allvarliga tecken på instabilitet.
Det ekonomiska läget är därför för närvarande ur balanssynpunkt icke
mindre riskfyllt än för ett år sedan. Därtill kommer att den spända utrikespolitiska
situationen, som redan haft konsekvenser för vår ekonomi,
kan komma att leda till ytterligare påfrestningar inom olika områden.
Läget synes därför för närvarande icke giva anledning till några större förändringar
beträffande inriktningen av och målsättningen för den hittills
förda kreditpolitiken. Denna bör anpassas så smidigt som möjligt till den
reala ekonomiska utvecklingen och syfta till att i förening med övriga ekonomiskt-politiska
åtgärder främja en allmän samhällsekonomisk stabilitet.

Riksbankens transaktioner och förändringarna i tillgången
på betalningsmedel.

Förändringarna i tillgången på betalningsmedel och deras samband med
riksbankens transaktioner framgå av den i det följande intagna transaktionstablån.
Denna visar, att betalningsmedlen — sedlar samt affärsbankernas
tillgodohavanden å checkräkning hos riksbanken — under 1956
ökat med knappt 100 miljoner kronor, vilket är betydligt mindre än under
föregående år, då de ökade med drygt 500 miljoner kronor. I likhet med
vad som var fallet under 1955 motsvaras den större volymen betalningsmedel
under 1956 bl. a. av en ökning i den statliga skuldsättningen
hos riksbanken. Bakom den redovisade uppgången på 367 miljoner kronor
i riksbankens innehav av skattkammarväxlar och obligationer ligger en
ökning med 443 miljoner kronor för statspapper, medan innehavet av övriga
obligationer minskat. Å andra sidan har via posten »Lån och krediter
med avdrag för insättningar å bunden räkning» ett penningflöde till riksbanken
på 314 miljoner kronor ägt rum, beroende på att stora insättningar
på bunden räkning gjorts under 1956. Av dessa insättningar utgöras 246
miljoner kronor av statsmedel. Sålunda insattes enligt statsmakternas beslut
vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade statsinkomster om 165
miljoner kronor samt 81 miljoner kronor avsedda för framtida investeringar
i Luossavaara-Kiirunavaara AB. Dessutom ha insättningar från aktiebolag
och ekonomiska föreningar på investeringskonton för konjunktur utjämning
ökat med 71 miljoner kronor.

Sammanräknas förändringarna i riksbankens innehav av statspapper, i
behållningarna på statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar samt
ovannämnda insättningar av statsmedel på bunden räkning, visar det sig,
att statens nettoskuldsättning i riksbanken ökat med cirka 250 miljoner
kronor under 1956. För 1955 uppgick motsvarande ökning till cirka 670
miljoner kronor.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

7

Riksbankens transaktioner och utvecklingen av tillgången på

betalningsmedel.

Miljoner kronor

Jan—

Juli—

Sum-

Jan—

Juli—

Sum-

juni

dec.

ma

juni

dec.

ma

1955

1955

1955

1956

1956

1956

Nettoresultat av riksbankens
guld- och valutatransaktioner

Nettoförändringar å statliga

—178

+ 171

— 7

—147

+ 228

+ 81

checkräkningar i riksbanken

+ 116

— 173

— 57

+ 95

— 68

+ 28

Nettoresultat av riksbankens

köp och försäljningar av
svenska skattkammarväxlar

—407

+ 1 164

+ 757

—236

+ 603

+ 367

Lån och krediter med avdrag

för insättningar på bunden
räkning ..................

+ 344

— 531

—187

—124

—190

—314

Övriga transaktioner ........

— 43

+ 44

+ 1

—109

+ 44

— 65

Nettoresultat av riksbankens

transaktioner .............

—168

+ 675

+ 507

—521

+ 617

+ 97

Utelöpande sedlar ..........

Affärsbankernas m. fl. tillgodo-

—163

+ 395

+ 232

—210

+489

+ 279

havanden på checkräkningar
hos riksbanken ...........

— 5

+ 280

+ 275

—311

+ 128

—182

Förändring av tillgången på

betalningsmedel...........

—168

+ 675

+ 507

—521

+ 617

+ 97

-j- = ökning av betalningsmedlen.

— = minskning av betalningsmedlen.

Ökningen i tillgången på betalningsmedel har yttrat sig i att beloppet
utelöpande sedlar stigit med cirka 280 miljoner kronor eller ungefär 50
miljoner kronor mer än under 1955, medan affärsbankernas checkräkningst
illgodohavanden minskat med i runt tal 180 miljoner kronor, jämfört
med en ökning på 275 miljoner kronor året före.

Genom lag den 1 juni 1956 (SFS 1956: 240) höjdes maximibeloppet för
sedelutgivningen till 6 000 miljoner kronor. Den utelöpande sedelstocken
har under 1956 genomsnittligt legat cirka 5% över 1955 års nivå och
varierat omkring genomsnittet med mellan 3,2 och 6,8%.

Spännvidden mellan högsta och lägsta belopp utelöpande sedlar uppgick
under 1956 till 1 110 miljoner kronor. Högsta beloppet — 5 800 miljoner
kronor — registrerades den 22 december och lägsta — 4 690 miljoner kronor
— den 23 maj.

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957
Bankernas in- och utlåning under 1956.

1954 års starka ökning av affärsbankernas in- och utlåning följdes under
1955 av en relativt sett nästan lika omfattande minskning. Utvecklingen
under de elva första månaderna 1956 visar för inlåningen ett nästan exakt
medelvärde mellan dessa ytterlighetsår och även utlåningen företer en i
stort sett liknande utveckling.

Under januari och februari ökade affärsbankernas inlåning något, medan
utlåningen minskade med några tiotal miljoner kronor. Därefter inträdde
en omsvängning och fram till slutet av maj reducerades inlåningen med
sammanlagt 633 miljoner kronor, medan utlåningen samtidigt steg med
475 miljoner kronor. Affärsbankernas inlåningsöverskott minskades härigenom
under tiden mars—maj med 1 108 miljoner kronor. Därefter följde
en ny 3-månadersperiod med ökning av inlåningen och minskning av utlåningen,
varigenom resultatet för 1956 fram till slutet av augusti blev en
inlåningsökning om 35 miljoner kronor och en utlåningsökning om 32

Miljoner kronor

Förändr. ult.

Ult.

nov.

Ult.

nov.

Ult.

nov.

nov. 1954-

nov.

1955-

1954

1955

1956

nov. 1955

nov

1956

A. 1) Kassa, checkräkning hos riksbanken

och skattkammarväxlar......

1567

1404

1398

—

163

—

6

2) Övriga likvida tillgångar (enligt

överenskommelsen).........

2 083

2 496

2 825

+

413

329

Summa likvida tillgångar

3 650

3 900

4 223

+

250

+

323

B. Skulder (enligt överenskommelsen) . .

11020

10 687

11 104

—

333

417

C. Inlåning:

1) Checkräkning.............

2 032

1 718

1 736

—

314

+

18

2) Uppsägningsräkning .........

295

399

479

+

104

-f

80

3) Sparkasseräkning...........

1 933

1976

2144

+

43

+

168

4) Depositions- och kapitalräkning . .

8 592

8 438

8 679

—

154

+

241

Summa inlåning

12 852

12 531

13 038

_

321

+

507

D. Utlåning:

1) Inrikes och utrikes växlar......

2 866

2 772

2 689

—

94

—

83

2) Bembourskrediter..........

57

58

76

+

1

+

18

3) Lån ...................

5 885

5 345

5 074

—

3101)

—

271

4) Allmänheten beviljade krediter i

räkning...............

3 276

3 441

4106

+

165

+

665

Summa utlåning

12 084

11616

11945

—

2381)

+

329

\ Förändringen bär korrigerats med hänsyn till att viss utlåning bortfallit ur den officiella bankstatistiken
i samband med att Svenska Handelsbanken övertagit Inteckningsbanken.

9

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

miljoner kronor. Under de följande tre manaderna av 1956 ha omväxlande
in- och utlåningsöverskott uppkommit.

Det stora utlåningsöverskottet under första hälften av året resulterade
i en stark nedgång i affärsbankernas likviditet. De likvida tillgångarna
beräknade enligt riksbankens rekommendationer minskade från slutet av
februari till slutet av maj med 1 243 miljoner kronor. Affärsbankernas likvida
tillgångar, som vid årsskiftet 1955/56 uttryckta i procent av skulderna
utgjorde 37,5 % och vid februariultimot 39,6 %, uppgingo sålunda vid majultimot
till 30,3%. Vid slutet av november, som för närvarande är den
senast redovisade månaden, utgjorde motsvarande kvot 38,0 %.

Den redovisade utlåningsökningen förklaras helt såsom följande tabell
visar av bankernas utlåning i form av byggnadskreditiv. Tabellen omfattar
visserligen byggnadskreditiv för saväl bostads- som övriga fastigheter, men
kreditiven för bostadsbyggande dominerar siffrorna i sådan utsträckning
att tabellen kan sägas i huvudsak ge en riktig bild av dessa kreditivs

ökade andel i affärsbankernas utlåning.

Byggnads-

kreditiv

Miljoner kronor

Total
utlåning
Miljoner kronor

Byggnads-kreditiv i
% av den
totala
utlåningen

1954 Juni ..........

1 035

10 742

9,6

November .....

1 278

11 159

11,5

December .....

____ 1 280

11 092

11,5

1955 Juni ..........

____ 1 299

11 070

11,7

November .....

1 235

10 634

11,6

December .....

____ 1 283

10 530

12,2

1956 Juni ..........

1 453

10 861

13,4

November .....

1 641

10 742

15,3

Utvecklingen av in- och utlåningen under de elva första månaderna 1949

_1956 hos affärsbankerna, de 84 större sparbankerna, postsparbanken och

jordbrukets centralkassor framgår av följande tabell (miljoner kronor). I

Affärsbankerna 84 sparbanker

Ökning eller
Inlåning

1/1—30/11 1949 ...... + 604

1/1—30/11 1950 ...... + 522

1/1—30/11 1951 ...... + 1 631

1/1—30/11 1952 ...... — 456

1/1—30/11 1953 ...... + 1 366

1/1—30/11 1954 ...... + 878

1/1—30/11 1955 ...... — 331

1/1—30/11 1956 ...... + 249

minskning av:

Ökning eller minskning av:

Utlåning

Inlåning

Utlåning

+ 184

+ 241

+ 346

+ 1 041

+ 187

+ 358

+ 995

+ 178

+ 232

— 259

+ 339

+ 421

+ 52

+ 326

+ 433

+ 1 227

+ 295

+ 454

— 228

+ 283

+ 349

+ 213

+ 339

+ 451

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

Postsparbanken '' Centralkassorna för

a, . „ • i • jordbrukskredit

Ökning eller minskning av: Rökning eller minskning av:

Inlåning

1/1—30/11 1949 ...... + 143

1/1—30/11 1950 ...... + 56

1/1—30/11 1951 ...... + 140

1/1—30/11 1952 ...... + 265

1/1—30/11 1953 ...... + 156

1/1—30/11 1954 ...... + 99

1/1—30/11 1955 ...... + 86

1/1—30/11 1956 ...... + 99

Utlåning

Inlåning

Utlåning

+ 100

+ 55

+ 44

+ 89

+ 42

+ 56

+ 172

+ 51

+ 34

+ 380

+ 106

+ 51

+ 253

+ 68

+ 80

+ 148

+ 96

+ 82

+ 341

+ 80

+ 60

+ 71

+ 70

+ 38

tabellen redovisas — med undantag för förekommande räntekrediteringar
vid halvårsskiftena — förändringarna i inlåningen exkl. gottgjorda räntor.
Förändringarna i utlåningen avse i samtliga fall de disponerade beloppen.

Obligationsmarknaden m. m.

Den avvaktande hållning med ringa köpintresse, som kännetecknade
obligationsmarknaden under de sista månaderna 1955, hade till viss del
sin förklaring i en förväntan om ökad aktivitet på emissionsmarknaden
efter årsskiftet. Flera emissioner genomfördes också i snabb följd under
januari med gott resultat och i vissa fall med reduktion av tecknade belopp.
En tilltagande spekulation i en relativt snar räntesänkning medförde samtidigt
en kraftig dragning uppåt under månaden av kursläget för långa
guldkantade obligationer. Denna utveckling bröts genom utförsäljningar på
börsen av främst 3 %> men även 3 % obligationer ur riksbankens portfölj.
Försäljningarna pågingo hela februari men avtogo under månadens senare
del för att vid månadsskiftet februari—mars helt upphöra.

Vid årsskiftet 1955/56 köpnoterades statens 3 % lån 1945—46 i 82 y2 %
motsvarande en effektiv avkastning av cirka 3,90—4,0 %, och 3 y2 % lånen
1941—44 i 89 x/2 % med en cirka 0,1 % högre förräntning. Statens 4 % %
lån 1955 noterades till pari. Utvecklingen under januari innebar en kurshöjning
för 3 % obligationer med omkring 1 y2 % till 84 %, motsvarande
cirka 3,80—3,90 % effektiv förräntning, och för 3 % % lån en höjning med
drygt 1 %, motsvarande en sänkning av den effektiva avkastningen med
0,05—0,1 % per år. Nyssnämnda 4 % % lån noterades vid månadsskiftet
januari—februari i % % överkurs, motsvarande 4,47% på bindningstiden
9 y2 år. Vid februari månads utgång var kursläget för 3- och 3 % % obligationer
genomsnittligt % ä 1 % % lägre.

Under perioden mars—maj undergick kursläget en successiv försvagning
under påverkan av flera faktorer, bland vilka må nämnas den inträdande

11

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

mättnaden på kapitalmarknaden genom emissionerna för bl. a. Stockholm,
Göteborg och ett par kraftverk, emissionen av ett nytt 4 % %-igt statslån
samt därtill underhandsförsäljningar från hypoteksinstituten. Nämnda förhållande
i förening med den säsongmässiga åtstramningen av penningmarknaden
under vårmånaderna verkade dämpande på kursutvecklingen.

Endast smärre och oväsentliga förändringar av kursläget inträffade under
sommarmånaderna. Samtidigt som en ringa efterfrågan pa obligationsmaterial
förelåg, var emellertid tillgången i vart fall på 4 V2 % obligationer
relativt god, varför kursläget för dessa papper närmast kunde betecknas
som svagt. Detta kom också till uttryck i samband med de — visserligen
begränsade — utbud av obligationer, som ägde rum omkring halvårsskiftet.

I början av juni emitterade Stockholms stad två nya lån å vartdera 40
miljoner kronor, nämligen ett 30-årigt obligationslån till 4 % % ränta med
konverteringsrätt inträdande efter 18 år samt ett likaledes 30-årigt men
inkonvertibelt reverslån till 4,6% ränta. Reverslånet placerades snabbt,
medan obligationslånet var betydligt mera svarsalt. Efter halvårsskiftet
skedde någon återhämtning, men kapitalmarknadsinstitutens intresse för
obligationsmarknaden var alltjämt begränsat. Den avvaktande hållningen
torde i viss utsträckning ha sammanhängt med det förestående andrakammarvalet
i september.

Efter valet föllo kurserna för äldre lågprocentiga obligationslån med
mellan 14 och 1 %, medan senare lån av 4 %> %-typ blevo i stort sett oförändrade.
Den bedömning av ränteutvecklingen, som kommit till uttryck i
ökat placeringsintresse under årets första månader, hade successivt förändrats
och de tidigare spekulationerna i en räntesänkning hade alltmer
påtagligt övergått i en mer tveksam attityd.

Den 8 oktober började Stadshypotekskassan och Bostadskreditkassan
sälja sina 4 %% lån daterade den 15 oktober med konverteringsrätt inträdande
efter 15 respektive 18 år. Detta betydde en avgjord förbättring
av villkoren jämfört med aprillånen och förorsakade också kursfall för
tidigare emitterade 4 % % lan med -/4 å % %• Stadshypotekskassans försäljning
maximerades till 125 miljoner kronor.

Tiden fram till diskontohöjningen i november karakteriserades av en
fortsatt försvagning av kursläget under liten omsättning. Läget var labilt
och påverkades lätt även av smärre transaktioner.

Diskontohöjningen i november och det samtidiga tillkännagivandet av
ett 4 :;4 % statslån åstadkom självfallet ett omedelbart kursfall för obligationer
av alla slag. Långa 3% statsobligationer tappade 1 genomsnitt
4 å 4 V-> % motsvarande en höjning av den effektiva förräntningen till omkring
4,:io å 4,40 %, varierande med den återstående löptidens längd. För
äldre 3%% lån av åren 1941—44 höjdes förräntningen likaledes med
ungefär 14%. Statens 4 % % lån 1955 föll något mer än 2%. De smärre
kursändringar, som skett efter diskontohöjningen, kunna närmast rubiice -

12 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

ras som en anpassning till det nya ränteläget. Inget märkbart vare sig köpeller
säljintresse för äldre obligationsmaterial, däri inkluderat även 4 */> %
obligationer, visade sig före årsskiftet 1956/57.

De vid 1956 års ingång noterade köpkurserna för korta obligationer gå vo
en avkastning av cirka 3,25 % för lån med en återstående löptid av 1 till 3
år och cirka 3,5 % för lån med en återstående löptid av omkring 5 år.
Januari månad medförde en dragning uppåt av kurserna även för korta lån,
varefter kursläget, bortsett från en tillfällig försvagning i samband med
halvårsskiftet, bestod relativt oförändrat fram till räntehöjningen i november.
Den omedelbara effekten av denna blev för de korta papperens vidkommande
en med % å 1 % sänkt nivå motsvarande en effektiv förräntning
av cirka 3,75 % för lån med löptider mellan 1 och 3 år och cirka 4 %
för lån med en löptid av omkring 5 år.

Riksbankens innehav av svenska värdepapper av olika slag framgår av
följande tabell (bokförda värden i miljoner kronor):

31/12 1955 31/12 1956

Skattkammarväxlar ......... 1 700 2 350

Statsobligationer ............ l 788 1 581

Summa statspapper 3 488 3 931

Övriga obligationer .......... 535 458

Totalt innehav 4 023 4 390

Diskontot för skattkammarväxlar med 3 till 5 månaders löptid, som vid
1955 års slut var cirka 2,2—2,4 % per år, förblev oförändrat till räntehöjningen
i november. Under tiden närmast därefter förekom inga försäljningar
av växlar. Från mitten av december och till årets slut tillämpades
diskontosatser, som inneburo en höjning för växlar med ovannämnda löptider
med 0,3 å 0,4 %.

Utrikeshandeln och valutareserven.

Handelsutbytet med utlandet har under 1956 visat en fortsatt ökning.
I nationalbudgeten för 1956, som framlades i samband med statsverkspropositionen,
beräknades importen och exporten värdemässigt komma att
öka med cirka 2 % resp. drygt 4 % jämfört med de samtidigt gjorda beräkningarna
för 1955. Importvolymen beräknades öka med cirka 1 %,
medan exportvolymökningen beräknades till cirka 2 %. Då exportpriserna

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

13

beräknades stiga med genomsnittligt cirka 3 % och importpriserna med endast
cirka 1 %, kalkylerades med en förbättring av bytesförhållandet gentemot
utlandet.

De senaste kalkylerna för utrikeshandeln under 1956 visa emellertid en
betydligt starkare ökning än som förutsågs i nationalbudgeten. Importen
beräknas nu komma att uppgå till cirka 11 400 miljoner kronor, innebärande
en ökning om drygt 1 050 miljoner kronor eller cirka 10 % jämfört med
1955. Exporten uppskattas till cirka 10 050 miljoner kronor, vilket betyder
en ökning om drygt 1 100 miljoner kronor eller drygt 12 %. Det är huvudsakligen
volymen, som ökat mera än beräknat. Importvolymen förutses
sålunda öka med 6 % och export volymen med drygt 9 %. Den genomsnittliga
ökningen av importpriserna beräknas nu till cirka 4 % och ökningen
av exportpriserna till oförändrat 3 %. Terms of trade ha alltså något försämrats
under 1956.

Ökningen av utrikeshandeln sammanhänger till stor del med den internationella
investeringskonjunkturen. På exportsidan noteras sålunda kraftiga
ökningar av järnmalm, järn och stål, maskiner, instrument och transportmedel.
På importsidan har en relativt stark uppgång i maskinimporten
ägt rum, vilken jämte bränsleimporten svarat för en stor del av importökningen
under året.

Importöverskottet under 1956 kommer enligt de senaste beräkningarna
att uppgå till cirka 1 350 miljoner kronor. För tiden januari—november
utgjorde det 1 286 miljoner kronor (f. å. 1 242 miljoner kronor), varvid
importens värde var 10 433 miljoner kronor (f. å. 9 388 miljoner kronor)
och exportens 9 147 miljoner kronor (f. å. 8 146 miljoner kronor).

Importen från dollarområdet har under 1956 visat en fortsatt stark ökning
och beräknas komma uppgå till cirka 1 805 miljoner kronor — en
ökning om cirka 335 miljoner kronor eller cirka 23% jämfört med 1955.
Totalt beräknas importen från dollarområdet svara för cirka 16 % av den
totala importen under 1956 mot cirka 14 respektive 11 % under åren 1955
och 1954. Exporten till dollarområdet visar likaledes under 1956 en stor
ökning — från 677 miljoner kronor till cirka 845 miljoner kronor — eller
med cirka 25 % mot endast cirka 8 % under 1955.

Den i fullmäktiges berättelser för åren 1954 och 1955 omnämnda frigörelsen
av importen från det s. k. dollarområdet har under 1956 ytterligare
utvidgats.

Riksbankens guld- och valutareserv har under 1956 ökat med 18 miljoner
kronor eller från 2 430 miljoner kronor vid årsskiftet 1955/56 till
2 448 miljoner kronor vid senaste årsskifte. I detta sammanhang kan nämnas
att under 1956 överenskommelse har träffats mellan Sverige och Förbundsrepubliken
Tyskland rörande reglering av likviderade tyska tillgångar

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

i Sverige. Till följd härav ha cirka 65 miljoner kronor utbetalats till Förbundsrepubliken
Tyskland. Affärsbankernas avista nettoposition gentemot
utlandet har under de elva första månaderna under 1956 förbättrats med
107 miljoner kronor eller från en nettofordran om 121 miljoner kronor per
ultimo december 1955 till en nettofordran om 228 miljoner kronor vid utgången
av november 1956. Under december 1956 har denna nettofordran
stigit med preliminärt 89 miljoner kronor till 317 miljoner kronor, varigenom
den totala valutareserven under 1956 ökat med 214 miljoner kronor.

Även under 1956 har den kvalitativa förbättringen av valutareserven
fortsatt. Riksbankens guld- och dollarreserv har stigit med 216 miljoner
kronor till 2 375 miljoner kronor per ultimo december 1956 och utgjorde
därmed 97 % av riksbankens totala guld- och valutareserv. Per ultimo
december 1955 var detta procenttal 89 och ett år tidigare 81. De s. k.
EPU-valutorna ha fortsatt att minska — från 303 miljoner kronor vid årsskiftet
1955/56 till 235 miljoner kronor per ultimo december 1956. Detsamma
har varit förhållandet med gruppen »övriga valutor», som nedgått
med 130 miljoner kronor till en skuld om 162 miljoner kronor.

Riksbankens och affärsbankernas behållning av guld och valutor under
1956 framgår av följande tabell (i miljoner kronor).

Ultimo
dec. 1955

Ultimo
mars 1956

Ultimo
juni 1956

Ultimo
sept. 1956

Ult.

dec.

1956

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

Summa

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

Summa

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

Summa

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

1

Summa |

Riks-

banken

Guld..........

1426

—

1426

1412

—

1412

1 328

_

1328

1 359

_

1359

1376

Dollar.........

733

139

872

852

137

989

844

123

972

888

182

1070

999

EPU-valutor1).....

303

15

318

135

- 5

130

165

- 61

104

208

52

260

235

Övriga valutor.....

- 32

- 33

- 65

— 52

- 13

-65

- 87

— 45

-132

-141

4

-137

-162

Summa guld och valutor

2 430

121

2 551

2 346

119

2 465

2 249

23

2 272

2 315

238

2 553

2 4482)

b Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels
kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen anslutna länderna.

'') Per ultimo december 1956 hade affärsbankerna enligt preliminära uppgifter en avista nettofordran
på utlandet om 317 miljoner kronor.

Det s. k. sjöfartsnettot har för hela 1956 preliminärt beräknats till 1 175
miljoner kronor mot 1 025 miljoner kronor under 1955. Stegringen under
1956 uppgår sålunda till 150 miljoner kronor eller till samma belopp som
under 1955. Den förklaras huvudsakligen av den även under 1956 fortsatta

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

15

uppgången av frakterna men även av den volymmässiga ökningen i utrikeshandeln.
Kommerskollegii fraktindex (1948 = 100) har under 1956 jämfört
med 1955 stigit med i genomsnitt cirka 10% för trampfrakterna och med
cirka 80 % för tankfrakterna. Uppgången har varit särskilt markerad
under de sista månaderna av året och har därför endast i mindre grad
hunnit slå igenom på sjöfartsnettot. Under månaderna september—december
steg sålunda tankfraktindex med ej mindre än 150 enheter eller drygt
95 %.

Övriga löpande betalningar gällande turism, provisioner, försäkringar,
arv, gåvor m.m., beräknas under 1956 ha givit ett något mindre underskott
än under föregående år eller cirka 25 miljoner kronor mot 35 miljoner
kronor.

Såsom tidigare framhållits torde handelsbalansens negativa saldo under
1956 komma att uppgå till cirka 1 350 miljoner kronor. Bytesbalansen
skulle härigenom lämna ett underskott om cirka 200 miljoner kronor. Då
de statliga kapitaltransaktionerna med utlandet jämte värdepappershandeln
enligt bank- och fondinspektionens statistik kunna beräknas ha lett till
ett valutautflöde om cirka 100 miljoner kronor, skulle den teoretiska minskningen
av guld- och valutareserven uppgå till cirka 300 miljoner kronor.
Såsom ovan nämnts har emellertid den totala valutareserven under 1956
ökat med cirka 214 miljoner kronor. Den s. k. förskjutningsposten, som
även innehåller privata kapitalrörelser, skulle därmed ha uppgått till
cirka 514 miljoner kronor, d. v. s. en i förhållande till 1955 något högre
siffra.

Betalningsbalansen för år 1956 får följande preliminära utseende (som
jämförelse har den definitiva betalningsbalansen för 1955 medtagits).

1955 1956

Export f.o.b.......................

+

8

933

+

10 050

Import c. i. f........................

—

10

337

—

11 400

Sjöfartsnetto .......................

+

1

025

+

1 175

Övr. löpande betalningar (netto) ......

—

35

—

25

Bytesbalansens saldo ................

—

414

—

200

Kapitaltransaktioner (netto) .........

+

1

—

100

Teoretisk förändring av valutareserven .

—

413

—

300

Verklig förändring av valutareserven . .

+

38

+

214

»Förskjutningspost» ................

+

451

+

514

Den s. k. EPU-överenskommelsen har under

■ året

förlängts till och med

den 30 juni 1957 på i stort sett oförändrade villkor. Sveriges kumulativa

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

avräkningsöverskott, som vid årsskiftet 1955/56 uppgick till 297 miljoner
kronor, sjönk under 1956 till 197 miljoner kronor. Beloppen avse ställningen
efter avräkningen för november, vilka bokföres vid mitten av december
varje år. Vid årsskiftet 1956/57 motsvarade det kumulativa avräkningsöverskottet
cirka 6 % av Sveriges kvot inom unionen mot cirka 9 % vid
årsskiftet 1955/56.

Bokslutet m. m.

Den i fullmäktiges berättelse för år 1955 omnämnda avsättningen om
275 miljoner kronor till budgetutjämningsfonden av tillfälliga av stabiliseringspolitiska
åtgärder betingade inkomster samt överföringen av motsvarande
belopp till ett särskilt konto i riksbanken har slutförts under
budgetåret 1955/56. På detta konto insattes 55 miljoner kronor i slutet av
januari, mars och maj 1956.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 171 till 1956 års riksdag angående fortsatt
samarbete mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
i Loussavaara-Kiirunavaara aktiebolag förordades, att för framtida
investeringar i LKAB ett belopp motsvarande den staten tillkommande
utdelningen från bolaget, nämligen 81,4 miljoner kronor för budgetåret
1955/56 samt beräknat 111,4 miljoner kronor för budgetåret 1956/57,
skulle reserveras å budgetutjämningsfonden och insättas på ett särskilt
konto i riksbanken. Hemställan till riksdagen om medgivande till en dylik
avsättning gjordes sedermera i Kungl. Maj:ts proposition nr 175 angående
komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1956/57. Sedan riksdagen
lämnat sitt bifall därtill, öppnades ett särskilt konto i riksbanken, på
vilket 81,4 miljoner kronor insattes vid slutet av juni 1956.

I nyssnämnda proposition nr 175 föreslog Kungl. Maj:t även att ett
belopp om 75 miljoner kronor av vissa tillfälliga, konjunkt^politiskt betingade
inkomster skulle avsättas till budgetutjämningsfonden för budgetåret
1956/57 och överföras till kontot för motsvarande insättningar under
budgetåret 1955/56. Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts framställan.
Beloppet kommer enligt Kungl. Maj:ts beslut att insättas under
mars månad 1957.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1956 har guldbehållningen i
likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris. De utländska valutorna upptagas i princip till en medelkurs

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

17

mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan
det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser
vid handeln med valutor regleras över kursdifferenskontot.

Liksom föregående år ha upplupna ännu ej betalda räntor å svenska
obligationer per den 31 december 1956 krediterats vinst- och förlustkontot.
Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig
på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under år 1956 redovisas med ett belopp av
30 866 733 kronor 65 öre.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1957.

8 samt.

AV 1

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

Utgående

1955

1

9

5 6

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning.................

607 593 810

42

586 164 016

87

Övervärde å guld...............

818 607 710

79

789 735 470

92

1 375 899 487

79

(1426 201 521

•41)

Utländska statspapper............

630 738 655

—

803 047 827

—

Utrikes växlar.................

77 777 518

64

69 975 151

56

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp..................

295 089161

16

198 638 566

79

Utländska sedlar................

841 631

67

736 298

39

1 072 397 843

74

(1 004 446 966

47)

Skattkannnarväxlar..............

1 700 000 000

_

2 350 000 000

Statens och hypoteksinrättningars obliga-

tioner.....................

2 323 057 509

—

2 039 683 833

—

4 389 688 833

_

(4 023057 509

-)

Diskonterade växlar..............

15 430 492

84

13 194 807

40

Hypotekslån...................

9 701 872

94

7 497 319

86

Avbetalningslån................

53 177 499

27

52 939 788

23

73 631 915

49

(78 309 865

05)

Hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel...............

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt....................

20 755 953

02

22 752 529

41

Inhemska bankers checkar, postremissväx-

lar, in. in...................

10 054103

29

15 953 755

60

Övriga tillgångar...............

81 930 301

05

46 123 606

50

Sveriges kvot i Internationella valuta-

fonden.....................

517 321 000

—

517 321 000

—

Sveriges andel i Internationella återupp-

byggnadsbankens grundfond, inbetalt

belopp..................

103 464 200

—

103 464 200

—

Summa

7 272 309 262

27

| 7 624 001 014171

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

19

balansräkning

1955

1

9

5 6

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar...............

5 318 552 591

—

5 597 902 381

—

Utelöpande postremissväxlar........

3 930 905

61

4 047 375

43

Checkräkning (statliga myndigheter) ....

320 716 653

23

260 239 205

14

» (bankaktiebolag).......

417 723 677

59

241132 580

08

» (andra insättare).......

8 819 627

47

3 010 729

87

504 382 515

09

(747 259 958

29)

Depositions- och kapitalräkning.......

475 906

56

475 906

56

Statens budgetutjämningsfonds medel . . .

110 000 000

—

356 422 719

58

Investeringskontomedel............

68 855 924

56

64 042 522

25

Skogskontomedel................

24 253 554

17

20 519 056

42

Medel å konton för investering i skogsbruk

och rörelse..................

6 504100

—

77 911 084

57

519 371 289

38

(210 089 485

29)

Kursdifferenskonto...............

340 728 673

93

356 001 293

49

Övriga skulder.................

14 513 933

32

5 976 721

71

Grundfond....................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond.............

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond...................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder.................

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

342 676

97

877 621

22

vinst för året ................

28 534 944

25

30 866 733

65

173 512 198

05

(170 645 464

40)

Internationella valutafonden.........

387 954 003

47

387 942 625

42

Internationella återuppbyggnadsbanken . .

78 634 246

96

74 864 615

14

Summa

7 272 309 262

27

7 624 001 014

71

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

Vinst- och

1955

1

9

5 6

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Räntor å inlåningsräkningar............

2 590 810

37

2 528 793

42

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem......

79 542

80

75179

36

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem ...............

135 983

26

138135

—

215 526

06

213 314

36

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, felräkningspenningar,1)

kallortstillägg och kompensationstillägg ....

4 134 521

59

4 159 105

73

Avlöningar till icke ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg och kom-

pensationstillägg..................

1 398 185

08

1429 721

20

Arvode till ombudsmannen i Malmö.......

3 600

—

3 600

—

Ersättning till tillfälliga befattningshavare . . .

1 174 793

05

1 332 359

80

Övertidsersättning, m. m..............

43 363

26

49 149

81

2 619 941

39

2 814 830

81

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Arvoden enligt 35 och 36 §§ avlöningsregle-

mentet..................

11200

—

11 200

—

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlöningsregle-

mentet...................

16 857

33

14 921

03

Gratifikationer eller belöningar enligt 37 § av-

löningsreglementet.................

3 376

—

11095

—

31432

33

37 216

03

Rörligt tillägg och barntillägg2)........

1 395 273

40

1 678 027

38

8 902 494

31

(8 396 694

77)

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner...................

1 097 590

22

1 067 893

30

Familjepensioner...................

385 835

37

374 204

16

Diverse pensioner och understöd.........

16152

50

12 252

97

Rörligt tillägg.....................

990 096

86

1 043 947

92

2 498 298

35

(2 489 674

95)

;i3477180

09)

Transport

13 929 586108

*) Felräkningspenningar utgöra för 1955 Kr. 967: 79
» » » 1956 » 647:55

*) Barntillägg har utgått endast under 1955 med Kr. 243: —

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

21

förlusträkning

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar..................

Räntor å hypotekslån m. m.............

Räntor å kredit i checkräkning m. m.......

Räntor å avbetalningslån..............

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar....................

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.

1955

Kronor

Inkomst av svenska statspapper och obligationer,

efter nedskrivningar................

Provisioner m. m....................

Courtage & obligationer...............

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående pen sionsfondsmedel.

.................

Avgifter för i förvar mottagna depositioner. .
Ersättning för förvaltning av statens bosättnings lånefond.

....................

Ersättning för förvaltning av statens egnahems

lånefond m. fl. fonder.............

Inkomster av fastigheter............

Kassaöverskott..................

Diverse .......................

662 282
2 359 977

1 442 883

2 244 521

2 501

19 5 6

Kronor

Kronor

(6 712 166 07)

26 944 109

36

(14 202 417

12 417 184
112180
77 978

236 874
462 121

324 354

229 985
322 105
4 519
15113

Summa

638 086
888 209

2 523 291

2 483

17 418 361
53 960
8156

250 410
495 385

319 128

217 787
346359
5 714
55 565

82''

4 052 070

28 675 648

24

44

19 170 830

50

47 858 693 25

51 898 549ll8

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

Vinst- och

195 5

i

9

5 6

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter, m. m.

(13 477 180

09)

Transpc

)rt

13 929 586

08

Ändrings- och reparationsarbeten å fastigheter .

281 860

02

444 570

22

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .......................

117 848

41

126157

31

Kontorshyror...................

40 027

84

46 086

52

Rengöring inom fastigheterna...........

190 797

97

208 438

39

Värme och belysning................

231158

06

253 368

72

Inventarier och deras underhåll..........

197 082

28

340 854

89

Materialier, tidningar, böcker, m. in........

332 262

45

316 047

80

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter .

897 133

65

891 516

40

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader . . .

99 399

40

106 886

10

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

27 376

76

110 632

25

Vissa beredskapsutgifter..............

116 027

64

7 880

67

Övriga förvaltningsutgifter.............

188 322

57

262 541

07

3114 980

34

(2 719 297

05)

Courtage å obligationer...............

13 059

68

30 832

56

Kassaförluster.................

8 982

98

8 572

52

Diverse.........................

6 579

20

50119

03

89 524

11

(28 621

86)

Kostnader för sedeltryckeriet1)...........

1 100 000

1 400 000

Kostnader för pappersbruket1)...........

1 998 650

—

2 497 725

—

3 897 725

—

(3 098 650

-)

Summa utgifter och förluster...........

19 323 749

21031 815

53

Saldo vinst.......................

28 534 944

25

30 866 733

65

Summa

47 858 693|25 |

1

|51 898 549|l8

'') Jämför 26 § i berättelsen.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

23

förlusträkning

Inkomster och vinster

195 5

Kronor

19 5 6

47 858 693

25

Summa

47 858 693 25

Kronor Kronor

51 898 549

18

51 898 549

18

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1955 och
1956 års slut

1955

1956

Tillgångar

Kronor

Kronor

Riksbankens mynt- och medaljsamling . . .

76 347

18 323 600
1 800 000
47 823 520

81

80 347

18 323 600
1 800 000
47 235 280

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp års

slut enligt nedanstående specifikation.........

Aktier i Internationella Banken i Basel*).........

Vissa utländska obligationer och fordringar.....

Summa

68 023 467

|81

67 439 227

81

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset..........

5 710 000
1 200 000
1 535 000
425 000
250 000
365 000
410000
290 000
226 000
185 000
300 000
307 000
320 000
250 000
518500
618 000
240 000
481 000
325 000
220 000

3 256 600
566 500
200 000
125 000

5 710 000
1 200 000

sedeltryckeriet..........

Göteborg............

Malmö............

Falun............

Gävle.............

Halmstad...........

öOU uuu

Härnösand.............

Jönköping.............

Karlstad................

Kristianstad...............

300 000

Linköping.................

Luleå.................

Mariestad.................

Nyköping.................

Uppsala..................

Visby.................

Växjö....................

Örebro..................

Östersund.................

o^y uuu

Tumba:

fabriksanläggningar jämte fastamaskinerochbostäder
hemmanet inkl. Lill-Tumba..............

—

3 256 600
566 500
200 000

—

sedelförbränningshuset.............

Diverse valv ...........

Summa

18 323 600 |

—

18 323 600

-

*) Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000:— (4000 st. aktier ä Schw. Frcs
2 500: —Av likviden härför har 25 % erlagts.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

25

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1953 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av efterföljande
tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret.........................

2 396

6116 966

—

Avdelningskontoret i: Göteborg...............

1192

4 246 757

—

Malmö................

1 192

5 056 299

—

Falun.................

407

1 095 453

—

Gävle ................

755

1 715 904

Halmstad..............

321

863 524

Härnösand .............

886

2 019 993

—

Jönköping..............

579

1 355 232

—

Kalmar ...............

218

486 808

—

Karlskrona.............

259

543 758

—

Karlstad...............

310

968 915

—

Kristianstad.............

379

1 115 006

—

Linköping..............

948

2 567 497

—

Luleå.................

1208

2 817 563

—

Mariestad..............

215

603 588

—

Nyköping..............

351

976 626

—

Umeå................

783

2 050 526

—

Uppsala...............

2 758

11 391 440

—

Visby.................

268

911 356

—

Vänersborg.............

209

538 283

—

Västerås...............

558

1444 611

—

Växjö................

353

986 611

-

Örebro................

485

1 283 680

—

Östersund..............

655

1 783 392

—

Summa

17 685

52 939 788

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1956
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden.

Huvudkontoret............

Avdelningskontoret i: Göteborg . .

Malmö . . . .
Falun . . . .
Gävle . . . .
Halmstad . .
Härnösand .
Jönköping .
Kalmar . . .
Karlskrona .
Karlstad . .
Kristianstad
Linköping .
Luleå . . . .
Mariestad . .
Nyköping . .
Umeå . . . .
Uppsala . . .
Visby . . . .
Vänersborg .
Västerås . .
Växjö . . . .
Örebro . . .
Östersund .

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

12110

10 726 641

3 885

3 738 459

—

5 286

5159 904

—

1333

1 361015

—

2 302

2 381 056

—

821

832 810

—

2 292

2 363 830

—

1 892

1 857 625

—

1 201

1266 361

—

861

946 214

-

1552

1 633 103

—

1 265

1 448 592

—

2 138

2 376 208

—

2 003

2196 167

—

1 491

1597 217

—

1 407

1 453 497

—

1864

2 169 993

—

1 465

1 692 878

—

261

282 805

—

1 681

1 862 916

—

1 863

1 880 037

—

802

898 006

—

1 627

1 780 771

-

781

845 044

—

52183

52 751 151

--

Summa

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

27

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1956 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på
de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret..........................

4 321

48 605 473

—

Avdelningskontoret i: Göteborg................

1643

4 437 698

—

Malmö.................

551

3160 297

—

Falun..................

1 674

5 183 566

—

Gävle . . ...............

2 829

7 093 217

—

Halmstad...............

2 305

9 257 037

—

Härnösand ..............

4 999

11 125 725

—

Jönköping...............

993

4 266 031

-

Kalmar.................

1 462

5 356 406

— |

Karlskrona..............

1 588

6 077 522

—

Karlstad................

3 245

9 635 923

—

Kristianstad..............

3 304

13 023 768

—

Linköping...............

2 015

7 968 512

—

Luleå..................

5 562

12 643107

—

Mariestad...............

1526

5 824 714

-

Nyköping...............

1 722

8 508112

—

Umeå..................

4 338

12 554 618

—

Uppsala................

2 049

7 059 410

—

Visby..................

1837

5 200 588

—

Vänersborg..............

3 913

13219712

—

Västerås................

973

3 438 767

—

Växjö.................

1910

6 286177

—

Örebro.................

882

2 046 535

—

Östersund...............

3 797

9 609 011

—

Summa

59 438

221 581927

1-

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

Den 31 december 1956 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på
följande olika lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontoren som
huvudkontoret:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån...................

19 291

99 754 801

—

Bostadsegnahemslån.....................

10 573

41 122 975

—

Uppskovslån...................

235

51679

—

Nybyggnadslån..........................

14142

19 275 367

—

Förbättringslån..................

4 991

10 523 134

—

1942 års tilläggslån.................

2 578

3 800 332

—

Lån till estlandssvenskar............

38

222 830

—

Premielån.....................

4 319

no

3 396 855

36 644

Gödselvårdslån..................

_

Täckdikningslån..........................

1 144

720 175

—

Siloanläggningslån......................

5

1670

—

Transport

57 426

181 906 461

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån..........................

40

1481

92185

25 542 779

Arbetarsmåbrukslån.......................

_

Jordbruksegnahemslån in. fl. lån till låneförmedlare . . .

63

938 228

—

Bostadsegnahemslån ......................

355

12 097 383

—

Uppskovslån.........................

12

6 571

—

1942 års tilläggslån.......................

61

998 321

—

Summa

59 438

221 581 927

—

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1956 utestående stödlån fördela sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika
kontoren sålunda:

Enl. SFS 369/1951

Enl. SFS 766/1951

Enl. SFS 764/1952

Enl. SFS

723/1954

Enl. SFS 593/1955

Summa

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

Huvudkontoret .................

11

23,8

445

1 911,0

14

48,0

588

3 104,8

1 058

5 087,5

Göteborg .......................

10

8,1

6

10,1

33

43,5

58

186,8

261

678,8

368

927,2

Malmö .........................

_

—

152

230,5

37

116,9

441

2 696,3

149

555,3

779

3 599,1

Falun ..........................

_

—

—

—

92

148,1

4

19,9

39

110,6

135

278,6

Gävle ..........................

_

—

—

—

707

687,9

142

168,5

242

520,3

1091

1 376,8

Halmstad ......................

9

3,9

11

5,8

125

231,7

606

2 247,9

777

3 152,3

1528

5 641,6

Härnösand .....................

_

—

—

—

511

558,7

363

496,5

288

436,8

1162

1 492,0

Jönköping ......................

_

—

5

3,6

947

1975,2

139

408,9

357

1 135,1

1 448

3 522,7

Kalmar ........................

_

—

54

75,7

1682

3 378,5

—

—

890

2 937,5

2 626

6 391,7

Karlskrona .....................

_

—

31

28,3

292

383,1

53

97,1

359

827,3

735

1 335,8

Karlstad .......................

G

G,5

20

26,0

296

827,4

G3

168,6

401

1 629,7

786

2 658,2

Kristianstad ....................

1

0,6

1G1

254,4

286

625,6

893

3 994,9

472

1 546,3

1 813

6 421,8

Linköping ......................

—

—

85

94,2

1050

3 251,4

—

—

1 690

7 940,4

2 825

11 286,0

_

—

25

3,8

1 619

1 891,9

6 392

8 208,7

1 470

2 066,5

9 506

12 170,9

1

0,9

41

41,2

789

1 756,5

72

124,0

1 630

6 165,9

2 533

8 088,6

_

—

15

12,2

405

1 372,5

25

90,9

1460

9 215,1

1 905

10 690,7

_

—

—

—

2 667

3 521,6

5 657

9 405,9

2 647

4 624,8

10 971

17 552,3

Uppsala ........................

2

1,0

6

6,9

258

936,5

24

51,4

466

2 828,3

756

3 824,2

_

—

47

66,2

566

1172,6

—

—

198

451,6

811

1 690,4

Vänersborg .....................

23

13,6

24

34,5

411

889,0

242

500,3

1018

3 382,0

1 718

4 819,4

1

3,0

15

60,7

439

1 323,8

20

43,1

505

2 773,1

980

4 203,7

G

2,8

5

4,0

593

1091,9

170

339,7

203

334,9

977

1 773,3

_

—

20

29,8

709

2 302,8

55

147,8

316

1 618,8

1 100

4 099,2

_

—

—

—

753

1 064,7

84

119,4

75

93,9

912

1 278.0

! Summa ........................

59

40,4

734

1011,7

15712

31 462,8

15 517

29 564,6

| 16 501

|58 130,1

| 48 523

120 209,7

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 25 maj 1956, utsågos herrar David Hall och Olof Andersson till
fullmäktige för valperioden 1956—1959 (båda omvalda).

Till suppleanter valdes samtidigt
för herr Hall herr Ahlkvist (omvald)

» » Andersson » Patrik Svensson (omvald).

Fullmäktige utsågo därefter samma dag för tiden till dess nytt val av
fullmäktige år 1957 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Hall (omvald);

till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid
inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart
Hammarslciöld (omvald).

Vid sammanträde den 13 december 1956 beslöto fullmäktige utse herr
Ragnar Persson att vara deputerad under den tid herr Hall till följd av
sjukdom vore förhindrad fullgöra uppdraget.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 28 december 1956 på därom av
f. d. landshövdingen Conrad Jonsson gjord framställning entledigat honom
från uppdraget att vara ledamot av fullmäktige med utgången av 1956, har
Kungl. Maj:t i hans ställe förordnat landshövdingen Per Eckerberg att för
tre år från och med den 1 januari 1957 vara fullmäktig i riksbanken.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden
till dess nytt val av fullmäktige år 1957 försiggått utsågo fullmäktige den
25 maj 1956 herr Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt
dåvarande överdirektören och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
civilingeniören Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig
ledamot (samtliga omvalda).

Till suppleanter utsågos samtidigt, för ordföranden numera landshövdingen
Filip Kristensson, för Ekengren bankokommissarien Helge Borggren
samt för Lundquist chefen för grafiska forskningslaboratoriet, civilingeniören
Gösta Carlsson (samtliga omvalda).

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

31

Sedan herr Kristensson avsagt sig sitt förordnande såsom suppleant i
industristyrelsen hava fullmäktige den 13 december 1956 utsett herr Ragnar
Persson att i stället vara suppleant för ordföranden.

§ 3.

Till ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1957 utsågo
fullmäktige vid sammanträde den 13 december 1956 herrar Kristensson
och Ragnar Persson (nyvald) med herr Rubbestad som suppleant.

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna för avdelningskontoren
torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 20
december 1956.

§ 5.

Sedan fullmäktige i skrivelse till Konungen den 13 oktober 1955 hemställt,
att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att, med upphävande av den för
valutakontoret gällande instruktionen, överflytta handläggningen
av valutaärendena på riksbanken samt att låta verkställa en översyn
av gällande valutalagstiftning (se fullmäktiges berättelse till BoU
1956, § 5) har chefen för finansdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 18 maj 1956 tillkallat tre sakkunniga med uppdrag att
verkställa en dylik översyn.

I de direktiv, som lämnats för de sakkunnigas arbete, har angivits såsom
naturligt att riksbanken skulle övertaga handläggningen av valutaiirendena.

De sakkunniga hava den 12 december 1956 till chefen för finansdepartementet
överlämnat en promemoria om besvärsrätten i valutaärenden, vilken
promemoria för närvarande är föremål för remissbehandling.

§ 6.

Riksbankens avdelningskontor i Malmö har i december
1956 inflyttat i de lokaler inom kvarteret Spinneriet, som förhyrts för kontoret
(jfr. fullmäktiges berättelse till BoU 1956, § 7). Kostnaderna för lokalernas
iordningställande samt för inventarieanskaffningen torde komma att
uppgå till sammanlagt cirka 225 000 kronor.

Enligt överenskommelse med Malmö stad kommer staden att tillträda
den förutvarande kontorsfastigheten den 1 februari 1957.

I anslutning till de ändrade lokalförhållandena har en översyn av personalorganisationen
vid Malmökontoret ägt rum.

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

Frågan, huruvida icke motsvarande personalorganisation borde tillämpas
även vid kontoret i Göteborg, är för närvarande föremål för övervägande.

§ 7.

Riksbanken har överenskommit med byggnadsstyrelsen om förhyrning
av de lokaler, som blivit lediga i huset Strömgatan 24 i Stockholm i samband
med nedläggande av restauranten Rosenbad. I fråga om de närmare
villkoren för förhyrningen samt beträffande uppgjorda planer på
reparation och inredning av lokalerna torde få hänvisas till BoU:s uti. nr
33/1956.

Erforderliga ändrings- och reparationsarbeten hava påbörjats.

§ 8.

Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil
samt tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Argentina, Belgien,
Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Japan, Jugoslavien,
Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Sovjetunionen, Spanien,
Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland,
Ungern, Uruguay samt Österrike, å andra sidan, träffade betalningsöverenskommelsema.

§ 9.

Den Europeiska betalningsuninonen (EPU) har förlängts
till och med den 30 juni 1957.

I december 1956 träffades överenskommelse om återbetalning under
första halvåret 1957 av resterande del eller £ 8,4 miljoner av Sveriges per
den 30 juni 1950 utestående fordran gentemot Storbritannien (»existing
resources»).

Sedan Kungl. Maj:t för Sveriges del ratificerat det i propositionen nr
213 till 1955 års riksdag omförmälda avtalet om en europeisk fond och
ett multilateralt regleringssystem, det s. k. europeiska monetära avtalet
(EMA), har Kungl. Maj:t genom brev den 27 januari 1956 hemställt, att
riksbanken, i den mån så erfordras, skulle tillhandahålla Sveriges insatskapital
i den europeiska monetära fonden. Kungl. Maj:t har samtidigt
hemställt, att riksbanken skulle omhänderha verkställandet av alla enligt
sagda avtal uppkommande finansiella operationer, m. m.

För andelsteckning i Internationella finansieringsbolaget (IFC) har 1956
års riksdag anvisat ett investeringsanslag av 5 732 000 kronor. Genom brev
den 11 maj 1956 har Kungl. Maj:t hemställt till riksbanken att fungera som
depositionsställe för finansieringsbolagets tillgodohavanden i svensk valuta
eller andra bolagets tillgångar ävensom tjänstgöra som förbindelseorgan
mellan svenska staten och Internationella finansieringsbolaget.

33

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

§ 10.

För handläggning av ärenden rörande lånegaranti för s. k. industrigarantilån,
vilka utlämnas enligt Kungl. kungörelsen den 4 juni 1954
(nr 409) äro, förutom huvudkontoret, riksbankens avdelningskontor i
Malmö, Jönköping, Uppsala och Västerås fortfarande lokalorgan. Beträffande
dessa kontor meddelas nedan vissa uppgifter om de ansökningar,
som under året överlämnats till handelsdepartementet. Kontoren i Falun,
Kristianstad, Linköping och Vänersborg hava under året upphört att vara
lokalorgan.

Till handelsdepart.
av riksbanken över-lämnade ansökningar

Av K. Maj:t avgjorda ärenden

bifall

avslag

Antal

Belopp

1 000 kr

Antal

Belopp

1 000 kr

Antal

Belopp

1 000 kr

Avdelningskontoret i

9

285

2

45

4

155

It

581

6

146

3

330

5

260

2

100

2

115

Västerås ...............

6

512

5

462

Summa

31

1638

15

753

9

600

§ U.

Vid utgången av år 1956 kvarstod i riksbanken å investering skonto
för skog ett belopp av 64 miljoner kronor, vilket insatts jämlikt
lagen den 14 december 1951 (nr 783) om investeringskonto för skog.

Å särskilda skogskonton, som avses i Kungl. förordningen den
27 mars 1954 (nr 142), innestod i riksbanken vid samma tidpunkt 20,5
miljoner kronor. Riksbanken tillämpar sedan den 1 december 1956 en räntesats
av 4 lU °Jo för medel insatta å skogskonto (dessförinnan sedan den
1 maj 1955 4 %).

§ 12.

Vid utgången av december 1956 innestod i riksbanken medel, som insatts
jämlikt Kungl. förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) angående investeringsfonder
för konjunktur utjämning till ett sammanlagt
belopp av cirka 78 miljoner kronor (jfr. berättelsen till BoU 1956,
§ 12).

§ 13.

På kontot Statens budget utjämningsfonds medel
innestod i riksbanken vid utgången av år 1956 ett belopp av 356,4 miljoner

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 saw-l. Nr 1

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

kronor. I detta belopp ingår, såsom framgår av sid. 16 ovan, 81,4 miljoner
kronor, avseende avkastning under budgetåret 1955/56 av staten tillhöriga
aktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag.

§ 14.

Sedan riksdagen för budgetåret 1956/57 anvisat ett anslag å 275 miljoner
kronor till fondering för framtida pensionsändam
å 1, har Kungl. Maj:t genom brev den 1 juni 1956 föreskrivit inrättande
av en särskild pensioneringsfond under pensionsstyrelsens förvaltning.
Frågor om placering av fondens medel skola handläggas av fullmäktige för
folkpensioneringsfonden, dock att fondens medel till dess Kungl. Maj:t
annorlunda förordnar skola placeras i riksbanken för att där innestå å särskilt
konto. Enligt sagda brev skall ett belopp av 100 miljoner kronor överföras
till fonden i mars månad och 175 miljoner kronor i maj månad 1957.

§ 15.

Jämlikt beslut av fullmäktige den 22 november 1956 utgör riksbankens
officiella diskonto för växlar på högst tre månader från och
med den 23 i samma månad 4 %, vilket innebor en höjning av dessförinnan
gällande diskonto med 1U %.

§ 16.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 miljoner
kronor, utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel —
vid utgången av december 1956 sammanlagt 52 939 788 kronor. Däri ingår
ett belopp om 26 901 937 kronor, vilket utlämnats såsom garantilån enligt
kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti
för lån åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen
den 30 april 1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti för lån åt
den som genomgått polisskola samt kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469)
angående studielån med statlig kreditgaranti. Antalet garantilån utgjorde
vid samma tidpunkt 4 389 — därav vid huvudkontoret 696 och vid avdelningskontoren
3 693 — vilket innebär en ökning under året med 474. I
övrigt har avbetalningslånens antal nedgått under året (med 1 919).

Räntan å lån från fonden utgör från och med den 23 november 1956
5V4% (tidigare 5%); för garantilån har dock räntan under år 1956 utgjort
4V2%, men jämlikt Kungl. kungörelse den 14 december 1956 (nr
589) har räntesatsen från och med den 1 januari 1957 höjts till 4 3/i %.

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp på de olika
kontoren hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 25.

35

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

§ 17.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen
hittills såsom kapital anvisat sammanlagt 61 100 300 kronor, varav
56 000 000 kronor överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av
december 1956 utlåningen 52 751 151 kronor, innebärande en minskning
sedan föregående årsskifte av i runt tal 576 000 kronor.

Rörande lånens antal och fördelning på de olika kontoren hänvisas till
sammanställningen å sid. 26. Under år 1956 har antalet utestående lan
nedgått med 1 005. Medelbeloppet för lån, som utgivits under år 1956,
utgjorde 1 960 kronor.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1956 hava utlämnats
lån till ett belopp av sammanlagt 257 108 154 kronor. Därav hava
efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 2 445 765
kronor, motsvarande närmare 1 % av hittills utlämnade medel.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1955/56 har
riksbanken uppburit ersättning med 319 128 kronor.

Räntan å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat
4%.

§ 18.

Vid utgången av december 1956 utgjorde beloppet av kvarstående
skyddsrumslån vid riksbankens samtliga kontor 9 347 kronor, därav
vid huvudkontoret 1 083 kronor och vid avdelningskontoren 8 264
kronor.

§ 19.

Utlåningen från fonden för hantverks- och småindustrikredit,
vars kapital utgör 998 250 kronor, uppgick vid utgången
av december 1956 till följande belopp, nämligen

Sammanlagd

Kontor

Antal lån

lånesumma

Kr.

Falun ...........

........ 21

107 650: —

Jönköping .......

........ 4

5 900: —

Kalmar .........

........ 2

5 875: —

Linköping .......

........ 17

213 125: —

Uppsala .........

........ 27

162 620: —

Vänersborg ......

........ 11

129 670: —

Summa 82

624 840

Vid utgången av år 1955 utestodo 76 lån å ett sammanlagt belopp av
529 120 kronor. Fn ökning i utlåningen från fonden har sålunda inträtt
under år 1956.

Räntan å lån från fonden utgör oförändrat 4 V2 %.

36 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

§ 20.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna^
lånen fördelade sig per den 31 december 1956 å de olika kontoren
på sätt närmare framgår av sammanställningen å sid. 27 och 28.
Antalet förvaltade lån har under tiden 1 januari—31 december 1956 nedgått
från 62 225 till 59 438, och det utestående lånebeloppet har under
samma tid minskats från 233 714 719 kronor till 221 581 927 kronor.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1955/56 liksom
tidigare uppburit ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 217 788
kronor; för innevarande budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.

Av fondmedel berörande ifrågavarande låneverksamhet, vilka överlämnats
till riksbankens förvaltning, har till statsverket under år 1956 återlevererats
ett belopp av 10 560 000 kronor, fördelat med 6 930 000 kronor
a egnahemslanefonden, 2 180 000 kronor å lånefonden för främjande av
bostadsbyggande på landsbygden, 40 000 kronor å gödselvårdslånefonden,
260 000 kronor å täckdikningslånefonden, 1 110 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden
samt 40 000 kronor å arrendelånefonden.

§ 21.

Vid utgången av december 1956 förvaltade riksbanken s t ö d 1 å n till
jordbrukare, som utgivits enligt Kungl. kungörelser nr 369/51, 766/
51, 764/52, 723/54 och 593/55 till ett sammanlagt belopp av 120 209 721
kronor. Därav belöpte 58 130 030 kronor å lån, som utlämnats jämlikt
sistnämnda kungörelse.

Beträffande lånens fördelning vid utgången av år 1956 till antal och
belopp på riksbankens kontor hänvisas till sammanställning å sid. 29.

§ 22.

Sedan riksdagen beslutat att en fond för supplementär jordbrukskredit
om 50 miljoner kronor skulle inrättas (se prop. 1956: 200;
JoU 44; Rskr 421) har Kungl. Maj:t den 21 december 1956 utfärdat kungörelse
(nr 608) angående lån från fonden. Enligt nämnda kungörelse skall
fonden, som har till ändamål att möjliggöra lån till enskild utövare av
jordbruk eller trädgårdsnäring, förvaltas av riksbanken.

Med stöd av kungörelsen, som trätt i kraft den 1 januari 1957, hava
fullmäktige beslutat om de räntesatser, som tillsvidare skola tillämpas. Vidare
har en promemoria om lånevillkoren, avsedd för lånesökande, tryckts
och distribuerats till riksbankens avdelningskontor, varjämte ansökningsblankett
färdigställts och cirkulär tillställts kontoren om handläggningen
av ifrågavarande låneärenden.

37

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

§ 23.

Vid huvudkontoret hava vissa ändrings- och reparationsarbeten
företagits. Sålunda har omputsning och omfärgning av gårdsfasaderna
beslutats för en beräknad kostnad av 28 500 kronor, vartill
kommer kostnader för målning av fönsterbågar och dörrar samt översyn
av plåt beklädnad på lister m. m. Dessutom har beslutats ändringsarbeten
i den lägenhet, som tidigare bebotts av övervaktmästaren. Lokalerna skola
användas till expedition för övervaktmästaren och hans ställföreträdare
samt till bokbinderi. Kostnaderna beräknas till 6 000 kronor, vartill kommer
utgifter för målning.

Under året hava kostnaderna för fastighetsunderhåll vid avdelningskontoren
uppgått till belopp, som framgå av nedanstående sammanställning.
De kontor, där kostnaderna understigit 5 000 kronor, hava ej medtagits.

Kontor

Gävle ....
Vänersborg

Kronor

(avrundade tal)
82 000: —

70 000:—

Kostnaden avser huvudsakligen

Moderniserings- och reparationsarbeten
i banklokalerna.
Iordningställande av valv i källaren
inklusive pansar- och arkivdörr.

Vid kontoret i Halmstad har den återstående delen av de år 1954 beslutade
arbetena i direktörsbostaden påbörjats. Kostnaderna för de nu igångsatta
arbetena beräknas uppgå till cirka 35 000 kronor.

Vid kontoret i Linköping hava banklokalerna moderniserats och reparerats
för en beräknad kostnad av cirka 28 000 kronor. Därjämte har nytt
valv för kontoret inrättats för en uppskattad kostnad av 130 000 kronor.

Beslut har vidare fattats om att inreda nya valv i kontorsfastigheterna
i Härnösand och Luleå. Kostnaderna beräknas uppgå till 135 000, respektive
90 000 kronor.

Den i 1956 års berättelse omförmälda valvsanläggningen vid kontoret
i Nyköping har tagits i bruk.

§ 24.

Såsom förutsatts vid den under 1955 genomförda regleringen av hyrorna
för lägenheter, som av riksbanken uthyrts till tjänstemän i banken
(se fullm. berättelse till 1956 års bankoutskott, § 22) har frågan om ytterligare
hyreshöjning för vissa av dessa lägenheter fr. o.m. den 1 juli 1956
upptagits till prövning. Därvid hava fullmäktige beslutat en höjning för
tiden 1 juli 1956—30 juni 1957 med 15 % av de grundhyror, som utgingo
före den 1 juli 1955, i den mån denna höjning rymmes inom de belopp, som
vederbörande hyresnämnd föreslagit. För bostäder upplåtna till direktörer
vid avdelningskontor skall dock grundhyran tillsvidare vara maximerad
på så sätt att den, så länge de nuvarande bostadsinnehavarna kvarstå i

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

tjänst, icke får överstiga 3 200 kronor. Hyrorna komma att omprövas före
den 1 juli 1957 i den mån vederbörande hyresnämnd föreslagit högre
hyror, vilka rymmas inom sagda maximibelopp.

Frågan om bibehållande av tjänstebostäder för vissa tjänstemän vid
pappersbruket och hyrorna för dessa bostäder är under övervägande.

För närmare kännedom om de fastställda grundhyrorna torde få hänvisas
till fullmäktiges protokoll för den 14 juni, den 27 september och den 20
december 1956.

Förutom grundhyra utgår generellt hyrestillägg enligt samma grunder
som på den allmänna hyresmarknaden ävensom bränsletillägg.

§ 25.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet
och pappersbruket — uppgick per den 31 december 1956 till följande antal
(motsvarande antal vid utgången av år 1955 angives inom parentes).

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Cp .....

361)

(35)

b) » Cr .....

62)

(6)

c) » Ca.....

318

(322)

därav bankpersonal ..........

191

(191)

biträdespersonal ........

68

(73)

vaktpersonal, m. fl......

59

(58)

extra ordinarie tjänstemän . .

893)

(83)

därav bankpersonal ..........

17

(28)

bankexpeditörspersonal . .

ll4)

—

biträdespersonal ........

44

(41)

vaktpersonal, m. fl......

17

(14)

aspiranter ...................

25

(31)

därav bankaspiranter .........

—

(1)

biträdesaspiranter ......

19

(23)

bankvakt mästar asp.....

6

(7)

extra tjänstemän............

41

(36)

Summa

5155)

(513)

1) Därav 1 med vikariatslön.

2) Därav 5 tjänstemän, vilka tillika inneha lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ca, som förts
över stat.

3) Därutöver 48 tjänstemän, vilka tillika inneha ordinarie tjänst.

4) Samtliga inneha ordinarie tjänst.

6) Vid utgången av år 1954 uppgick motsvarande antal till 510.

Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen
för sedelräkning under kortare perioder, till ett antal av cirka 175,
varav cirka 15 tjänstgjorde vid valutakontoret.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

39

Vid utgången av december månad 1956 tjänstgjorde sammanlagt 20 ordinarie
och icke-ordinarie riksbankstjänstemän vid valutakontoret (21 vid
utgången av år 1955).

§ 26.

Nya kollektivavtal hava för år 1956 slutits för arbetare och
förmän vid pappersbruket och sedeltryckeriet. Sedan
samtliga förmän vid sedeltryckeriet från och med den 1 juli 1956 erhållit
extra ordinarie tjänst har emellertid det för dem träffade avtalet upphört
att gälla. I fråga om kollektivavtalens allmänna anställningsvillkor m. m.
liar överenskommits, att det nya s. k. huvudavtalet för kommunikationsverken
skall tillämpas för de båda industriernas arbetare för tiden den 1
juli 1956—31 december 1959. I övrigt hava kollektivavtalen numera uppsagts
av vederbörande personalorganisationer.

Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket till sedelkontoret
hava under år 1956 uppgått till 160 miljoner sedelenheter. Den under
året vid bruket färdigställda kvantiteten har utgjort 124 miljoner sedelenheter.

Försäljningen av annat papper m. m. har uppgått till cirka 2,9 miljoner
kronor eller till ungefär samma belopp som närmast föregående år.

Vid årsskiftet 1956/57 var lagret av råmateriel samt av vissa färdigprodukter
väsentligt större än vid närmast föregående årsskifte.

Den av 1954 års riksdag beslutade ångpannan har färdigmonterats och
tagits i bruk. Av den beräknade kostnaden, 350 000 kronor, hava hittills
cirka 330 000 kronor utbetalats. Den slutliga kostnaden torde hålla sig inom
den beräknade ramen.

Installerandet av två nya finholländare enligt fullmäktiges beslut i maj
1955 har fortgått till en hittillsvarande kostnad av cirka 62 000 kronor.

Ny reningsanläggning för halvtyg, s. k. vortrap, har installerats till en
kostnad av cirka 16 000 kronor.

En ny skärmaskin har anskaffats till en kostnad av cirka 16 000 kronor.

Efter-limningsmaskinen har ombyggts för torkning med infrastrålning
till en kostnad av cirka 25 000 kronor.

En ny höghastighetskvarn för målning av massa har beställts. Av den
beräknade kostnaden, 145 000 kronor, har hittills utbetalats cirka 59 000
kronor. Anläggningen beräknas kunna tagas i drift under första halvåret
1957.

Vidare hava anskaffats en del mindre maskiner och instrument till en
kostnad av cirka 60 000 kronor.

Modernt personalrum för verkstäderna har inrättats till en kostnad av
cirka 8 000 kronor.

Moderniseringen och reparationen av bostadssamhället har fortgått planenligt.
Sålunda har cn byggnad innehållande fyra lägenheter försetts med

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

centralvärmeanläggning, varjämte modernisering av ytterligare en byggnad
om tre lägenheter utförts, allt till en sammanlagd hittillsvarande kostnad
av cirka 53 000 kronor. Avsikten är att samtliga bostäder vid bruket
skola förses med kylskåp under loppet av en fyraårsperiod. Installationen
har påbörjats.

De sammanlagda utgifterna under året för anskaffning av maskiner och
instrument samt för övriga standardförbättringar hava utgjort omkring
570 000 kronor, en ökning med omkring 130 000 kronor i jämförelse med
år 1955.

Vid utgången av 1956 uppgick antalet anställningshavare vid bruket till

19 tjänstemän, 6 förmän samt 73 manliga och 61 kvinnliga arbetare (därav
11 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.

Under år 1956 levererade sedeltryckeriet till sedelkontoret cirka
97,5 miljoner sedelenheter mot omkring 84,5 miljoner sedelenheter nästföregående
år.

Den av chefen för finansdepartementet den 23 juni 1955 tillsatta delegationen
med uppdrag bl. a. att avgiva förslag till sedeltryckeriets förläggning
har ännu icke slutfört sitt uppdrag.

Sedeltryckeriet har under året inlett förhandlingar beträffande ett eventuellt
inköp av en s. k. helrotationsmaskin, i vilken sedlarna skulle tryckas
från pappersbana och i en och samma maskin förses med samtliga tryck.
En dylik maskin, vilken beräknas komma att kosta något över 1 miljon
kronor, kommer att minska det slutliga utrymmesbehovet genom eliminerande
av vissa lager av halvfabrikat. Den ytterst besvärande utrymmesfrågan
bleve dock icke löst även sedan maskinen anskaffats och inkörts,
utan byggnadsfrågan måste påskyndas.

Upprepade läckage i sedeltryckeriets tre eldningspannor under föregående
bränslesäsong hava nödvändiggjort ett utbyte av dessa pannor till en
sammanlagd kostnad av cirka 65 000 kronor. I samband med nämnda utbyte
förlängdes skorstenen med omkring 3 meter. Nya i-, mellan- och avläggningsapparater
hava beställts för tills vidare en av tryckeriets fyra koppartrycksrotationsmaskiner
till en kostnad av cirka 70 000 kronor, varav

20 000 kronor erlagts under 1956. I övrigt hava maskiner och inventarier
under året inköpts för en sammanlagd kostnad av cirka 55 000 kronor, varav
omkring 25 000 kronor för två skärmaskiner, avsedda att ersätta förslitna
maskiner.

Vid utgången av december 1956 uppgick antalet anställningshavare vid
sedeltryckeriet till 25 tjänstemän samt 70 manliga och 20 kvinnliga kollektivavtalsanställda
arbetare. Därtill komma 7 tillfälligt anställda timavlönade
äldre arbetare och nattvakter samt städningspersonal och 3 tjänstemän,
vilka redovisas av huvudkontoret.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1957

41

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, ange endast de nettosummor,
som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för
industrierna föreligga blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om
resultatet av verksamheten under året.

§ 27.

För riktigheten av de å sid. 18—24 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankkamrer aren Axel Rosengren och förste kammarskri varen Stig Franzén,
vilka undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 28.

Inspektioner av avdelningskontoren hava under år 1956 verkställts av

vice riksbankschefen Hammarskiöld vid kontoret i Vänersborg och
tillsammans med bankokommissarien Laurén vid kontoret i Göteborg,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Malmö, Gävle, Karlskrona,
Luleå och Västerås,

av bankokommissarierna Laurén och Borggren vid kontoret i Linköping,
av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Halmstad, Härnösand,
Kalmar, Mariestad, Växjö och Örebro samt

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Falun, Jönköping, Karlstad,
Kristianstad, Nyköping, Umeå, Uppsala, Visby och Östersund.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av
huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba bruks och
sedeltryckeriets kassor hava ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året ägt rum vid
samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bifogas.
Stockholm den 10 januari 1957.

PER ECKERBERG

David Hall Per åsbrink Olof Andersson

Filip Kristensson Ragnar Persson Axel Rubbestad

/ Karin Winberg

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 sand. Nr 1