Bevillningsutskottets betänkande nr 8 år 1957

1

Nr 8

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m.

I en den 18 januari 1957 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 46, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj
1947 (nr 174) om investeringsfonder;

4) förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§ förordningen den
11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder
för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar;

5) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 februari
1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond
för ersättande av avyttrat fartyg; samt

6) förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj
1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Rörande författningsförslagens lydelse tillåter sig utskottet hänvisa till
propositionen (s. 2—16).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges på grundval av eu inom finansdepartementet
utarbetad promemoria förslag till bestämmelser, avsedda att underlätta fusioner
mellan ekonomiska föreningar av kooperativ karaktär.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Den 4 juni 1956 erhöll tillförordnade byråchefen S. V. Lundell i uppdrag
att inom finansdepartementet biträda med utarbetande av förslag till lagstiftning
rörande beskattning vid fusion mellan ekonomiska föreningar. 1
en den 16 oktober 1956 avlämnad promemoria bar förslag framlagts om lagstiftning
i berörda hänseende.

1 Rihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 8

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 8 år 1957

över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,
kommerskollegium (med överlämnande av yttranden från Stockholms
handelskammare, Skånes handelskammare och handelskammaren i Gävle
ävensom från Sveriges industriförbund samt Sveriges köpmannaförbund),
riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,
Östergötlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs, Örebro, Västernorrlands och Norrbottens län, allmänna ombudet
hos mellankommunala prövningsnämnden, Sveriges lantbruksförbund,
Kooperativa förbundet, Föreningen auktoriserade revisorer och Sveriges advokatsamfund.

Körande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Kedogörelsen härutinnan
återfinns under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen

Inledning, s. 17—20.

Promemorian, s. 20—29.

Kemissyttrandena över promemorian, s. 30—36.

Departementschefen, s. 37- 42.

Utskottet. De i den föreliggande propositionen framlagda förslagen syftar
till att reglera beskattningsförhållandena vid fusion mellan ekonomiska
föreningar. När regler om sådana fusioner infördes genom 1951 års lag om
ekonomiska föreningar förutsattes, att dylika fusioner i allmänhet inte behövde
medföra några skattekonsekvenser under förutsättning att uppskrivning
av tillgångarnas värde inte skedde i samband med fusionen. Därvid åberopades
vissa uttalanden i proposition nr 240 till 1950 års riksdag angående
skattekonsekvenserna vid sammanslagning av aktiebolag. Om så skulle bli
erforderligt förutsattes emellertid, att frågan om skattekonsekvenserna vid
fusion av ekonomiska föreningar framdeles skulle bli föremål för uppmärksamhet.

Sedermera har frågan om skattekonsekvenserna vid fusion varit föremål
för prövning i högsta instans. I utslag den 3 februari 1955 förklarade regeringsrätten
att verkningarna i skattehänseende borde bedömas som om den
överlåtande föreningens tillgångar övergått till den övertagande föreningen
genom ett med köp eller byte jämförligt fång. Beträffande den överlåtande
föreningen förklarade regeringsrätten, att föreningen var skattskyldig för de
skattepliktiga inkomster, som av föreningen förvärvats och belöpte på tiden
före fusionens genomförande. Vinst eller förlust å föreningens verksamhet
under nämnda tid skulle beräknas på grundval av bokslut, som avsåg ställningen
vid tidpunkten för fusionens genomförande. Vidare skulle medlem i
den överlåtande föreningen bli skattskyldig såsom för utdelning för vad
han i samband med fusionen erhållit i form av andelar i den övertagande
föreningen, kontanter eller annat, i den mån värdet härav översteg inbetald
insats i den överlåtande föreningen.

Bevillningsutskottets betänkande nr 8 år 1957 3

Det förhållandet att fusionen kan medföra att dolda reserver framtvingas
till beskattning och att fusionen således kan leda till en viss avtappning av
det i företagen arbetande kapitalet, torde få antas utgöra ett visst hinder
mot fusioner mellan föreningar. Över huvud taget torde den omständigheten
att fusionsavtalet måste utformas med tanke på skattekonsekvenserna hos
föreningarna försvåra fusionsbildningarna. Genom fusionsavtalet regleras
i första hand medlemmarnas rätt och värdesättning av den överlåtande föreningens
tillgångar kan därför inte alltid anpassas efter vad som är lämpligt
ur beskattningssynpunkt för föreningarna. Sett ur medlemmarnas synpunkt
innebär fusionen endast ett byte av andelar och fusionsavtalet som
sådant innebär endast en beräkning av värdet av deras andel i den överlåtande
föreningen och ett fastställande av vad medlemmarna skall erhålla

vid bytet. .

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att sådana fusioner enligt
den nya föreningslagen, som är önskvärda såväl ur företagsekonomisk som
ur det allmännas synpunkt, inte försvåras eller omöjliggöres genom skattereglerna.
I likhet med departementschefen och flertalet remissinstanser
anser därför utskottet, att föreliggande hinder mot sådana fusioner genom
den nuvarande skattelagstiftningens utformning bör undanröjas.

Redan nu finns särskilda regler för beskattning av fusion enligt 174 §
aktiebolagslagen meddelade i skattelagarna. Då dylika fusioner ar tämligen
likartade med föreningsfusionerna ter det sig naturligt att i möjligaste män
anknyta erforderliga bestämmelser rörande beskattningen vid fusion enligt
föreningslagen till dem, som gäller vid bolagsfusioner. Utskottet tillstyrker
därför, att reglerna för beskattning av kontrahenterna vid föreningsfusioner
i enlighet med vad departementschefen förordat utformas i huvudsaklig
överensstämmelse med motsvarande bestämmelser vid fusion enligt 174 §
1 mom. aktiebolagslagen. Detta innebär att beskattningen i princip utformas
som om det överlåtande och det övertagande företaget varit en skattskyldig.
Sålunda skall det övertagande företagets skattemässiga ingångsvärden för
de i samband med fusionen övertagna tillgångarna vara lika med de i beskattningshänseende
gällande värdena hos det överlåtande företaget vid
fusionstillfället. Dess med obeskattade vinstmedel upplagda dolda reserver
skall övergå och skattemässigt behandlas som om de uppstått hos det övertagande
företaget.

Beträffande beskattningen av sådana medlemmar i den överlåtande föreningen,
som samtyckt till fusionen, förordas i propositionen den lösningen
att sådana medlemmar beskattas endast för vad de erhåller kontant eller
eljest utöver andel i den övertagande föreningen. Den föreslagna bestämmelsen
innebär eu definitiv skattelättnad i det fall, att medlem i den överlåtande
föreningen genom fusionsavtalet erhåller eu andel i den övertagande
föreningen å högre nominellt belopp än hans andel i den överlåtande föreningen.
Med hänsyn till att den ur principiell synpunkt riktigare lösningen,
att medge medlemmarna uppskov med beskattningen till dess den övertagande
föreningen upplöses, av praktiska skäl torde vara omöjlig att genom -

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 8 år 1957

föra, anser sig utskottet böra tillstyrka propositionsförslaget. En förutsättning
härför är dock att bestämmelserna — såsom föreslagits i propositionen
— blir tillämpliga endast vid fusion mellan föreningar av kooperativ
karaktär. Utskottet biträder sålunda departementschefens förslag även i
sistnämnda avseende. Utskottet tillstyrker vidare att bestämmelserna i princip
ej heller skall gälla när någon av föreningarna driver penningrörelse
eller yrkesmässig handel med fastigheter.

Mot utformningen av de föreslagna ändringarna i de särskilda författningsrummen
har utskottet inte någon erinran.

I samband med de ändringar, som föranleds av den föreslagna regleringen
av beskattningen vid fusion, har i anvisningspunkterna 4 och 5 till 29 §
kommunalskattelagen föreslagits vissa ändringar, sammanhängande med
den föregående år vidtagna taxeringsreformen. Utskottet tillstyrker vad sålunda
föreslagits.

Enligt utskottets mening bör de nya beskattningsreglerna vid fusion träda
i kraft så snart som möjligt. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag
att dessa bestämmelser skall äga tillämpning redan vid innevarande års
taxering.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 46, måtte antaga de vid propositionen fogade
förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 §
1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig
inkomstskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen
den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder;

4) förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§ förordningen
den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser
om särskilda investeringsfonder för ersättande
av förlorade inventarier och lagertillgångar;

5) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen
den 19 februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser
om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat
fartyg; samt

6) förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen
den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Stockholm den 26 februari 1957

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 8 år 1957
Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Heiiman, Spetz,
Eriksson, Gustaf Elofsson, Snygg, Söderquist, Rune Johansson och Bengtson;
samt

från andra kammaren: herrar Olsson, Nilsson i Svalöv, Brandt, Allard,
Vigelsbo, Wiklund, Strandh, Christenson i Malmö, Anderson i Sundsvall och
Andersson i Essvik.

570232 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag