Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
1
Nr 47
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 175, såvitt densamma avser förslag till
förordning om allmän energiskatt, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
I en den 26 april 1957 dagtecknad proposition, nr 175, angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, m. in., har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om allmän energiskatt;
2) förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954
(nr 260) om brännoljeskatt; samt
3) lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående
statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaroi;
dels medgiva att för budgetåren 1956/57 och 1957/58 den i avlöningsstaten
för kontrollstyrelsen upptagna anslagsposten till Avlöningar till ickeordinarie
personal må överskridas för bestridande av de kontrollkostnader
som betingas av vad i propositionen förordats;
dels ock, bland annat, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i
preliminär skatt för budgetåret 1957/58 med 100 procent av grundbeloppet.
Propositionen nr 175 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet.
Propositionen behandlas i detta betänkande utom såvitt avser frågan
om uttagningsprocenten, vilken fråga utskottet behandlar i sitt betänkande
nr 48.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll i nu förevarande delar
må här anföras följande.
I propositionen föreslås införandet av en allmän energiskatt samt en höjning
av skatten på cigarretter. Energiskatten skall utgå för de viktigaste slagen
av fasta och flytande bränslen, d. v. s. kol och koks, kolbriketter och
stybb, bensin och motorsprit, motorbrännolja och eldningsoljor, samt därjämte
för elkraft.
Den föreslagna energiskatten är bl. a. att se mot bakgrunden av ett omfattande
investeringsprogram på energiområdet. Under den närmaste femårsperioden
beräknas 500 milj. kr. för atomenergiområdet, närmare 600
milj. kr. för lagring av olja och bensin —- därav 350 milj. kr. i direkta statsbidrag
— samt 50 milj. kr. för upprustning av landsbygdens elnät.
Förslaget till allmän energiskatt bygger på en inom finansdepartementet
upprättad promemoria, men i förhållande till denna har vissa begränsningar
och omfördelningar gjorts i skatteuttaget. Begränsningarna avser främst
t Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 47
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
bensin och borgerlig förbrukning av elkraft. Skatteuttaget blir omkring 150
milj. kr. lägre än enligt promemorian. Regeringsförslaget innebär skatteintäkter
av omkring 375 milj. kr. Häri ingår 50 milj. kr. motsvarande den
nuvarande elskatten.
Med hänsyn till begränsningarna i energibeskattningen har det ansetts
nödvändigt att genom konsumtionsbeskattning tillföra staten ytterligare ca
50 milj. kr. Detta föreslås ske genom att höja cigarrettskatten med omkring
ett öre per styck. Totalt blir skatteintäkterna av energiskatten och höjningen
av cigarrettskatten ungefär 425 milj. kr.
Energiskatten föreslås utgå för stenkol med 12 kr. per ton och för koks
med 14 kr. per ton. Beträffande motorbrännolja samt eldningsoljorna 1 och
2 är den föreslagna skattesatsen 25 kr. per in3. För eldningsoljorna 3, 4 och
högre skall enligt förslaget skatt erläggas med 16 kr. per in3.
I fråga om bensin och motorsprit är den föreslagna skattesatsen 4 öre per
liter.
Den nuvarande skatten på industriell elkraft skall med oförändrat uttag
— 10 procent av kraftvärdet — ingå i den allmänna energiskatten. I anslutning
härtill föreslås den nuvarande elskatteförordningen bli upphävd.
Den borgerliga förbrukningen av elkraft skall enligt förslaget beskattas med
5 procent av kraftavgifterna. Däremot skall järnvägarnas och spårvägarnas
elkraft inte beskattas.
Genom en föreslagen ändring i den nuvarande beskattningen av motorbrännolja
tillses, att den tunga motorfordonstrafiken i stort sett blir oberörd
av energiskatten. Restitution förutsättes skola medges av skatt på brännolja,
som användes i jordbrukstraktorer. I konsekvens härmed skall inte heller
fotogen bli föremål för beskattning. Likaså skall enligt propositionen bränslen
till järnvägarna, sjöfarten och lufttrafiken lämnas utanför beskattningen.
När bränsle användes som råvara, t. ex. för framställning av kalciumkarbid,
eller när det nyttjas exempelvis för reduktionsändamål, skall skatt inte
utgå. Det föreslås också, att industrier med särskilt hög bränsle- och kraftförbrukning
skall kunna få skattenedsättning.
Förslaget är så utformat, att från beredskapssynpunkt betydelsefulla lager
av kol, koks och brännoljor kan uppläggas skattefritt.
Energiskatten skall i princip tillämpas fr. o. in. juli månad år 1957.
I propositionen förutsättes, att investeringsavgiften bortfaller fr. o. in. den
1 januari 1958.
Ovannämnda författningsförslag är av följande lydelse.
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
3
Förslag
till
förordning om allmän energiskatt
Härigenom förordnas som följer.
Allmänna bestämmelser
1 §■
Allmän enei''giskatt skall i enlighet med bestämmelserna i denna förordning
till staten erläggas för
a) bensin och motorsprit,
b) bränsle, som angives i en vid denna förordning fogad förteckning, och
c) elektrisk kraft.
2 §•
Skatt utgår icke för inhemska fasta bränslen.
Skatt utgår ej heller för elektrisk kraft, som
a) framställes inom riket av producent, som förfogar över en installerad
generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt och som icke yrkesmässigt
distribuerar elektrisk kraft,
b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan avgift levereras av producent eller
distributör till någon, som ej står i intressegemenskap med producenten eller
distributören,
c) framställes och förbrukas å fartyg eller annat transportmedel, eller
d) nyttiggöres inom rörelse för produktion eller distribution av elektrisk
kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring, transformering eller
omformning hos producent eller distributör.
3 §•
Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer äger, då synnerliga
skäl därtill äro, medgiva befrielse från eller återbäring av skatt.
Om bensin och motorsprit
4 §•
Vad som stadgas i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt
ä bensin och motorsprit skall, med undantag av vad däri sägs angående
skattens storlek, äga tillämpning jämväl å allmän energiskatt å bensin och
motorsprit.
5 §.
Energiskatten å bensin och motorsprit utgår med fyra öre för liter.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
Om andra bränslen än bensin och motorsprit samt om elektrisk kraft
A. Andra bränslen än bensin och motorsprit
6 §•
Den som inom riket producerar skattepliktigt flytande bränsle är skyldig
att hos kontrollstyrelsen vara registrerad såsom producent av dylikt bränsle.
Den som i större omfattning återförsäljer eller i egen rörelse förbrukar
skattepliktigt bränsle eller håller sådant bränsle i lager må efter ansökan registreras
hos kontrollstyrelsen såsom återförsäljare eller förbrukare av dylikt
bränsle.
7 §•
Skatten skall erläggas av den som är registrerad enligt 6 §. Införes bränsle
till riket av annan än den som är sålunda registrerad skall dock skatten erläggas
av den som inför bränslet.
8 §•
Skattskyldighet inträder
a) för den som är registrerad enligt 6 §, då bränsle av honom levereras
till köpare, som icke är sålunda registrerad, eller tages i anspråk för annat
ändamål än försäljning, och
b) för den som, utan att vara registrerad enligt 6 §, inför bränsle till
riket, vid införseln.
9 §.
Upphör skattskyldig att vara registrerad enligt 6 §, skall han erlägga
skatt för det bränsle som ingår i hans lager vid tidpunkten för registreringens
upphörande. Skatten skall erläggas inom tid som kontrollstyrelsen bestämmer.
10 §.
Skatten utgår med i förteckningen angivet belopp för vikt- eller volymenhet.
Det ankommer på kontrollstyrelsen att i fråga om fasta bränslen fastställa
skattesatser för hektoliter som svarar mot de i förteckningen angivna skattesatserna
för ton.
Ingår vid industriell tillverkning kostnaden för bränsle till mera betydande
del i tillverkningskostnaden, må beskattningsmyndigheten medgiva
skälig nedsättning av skatten.
B. Elektrisk kraft
11 §.
Den som inom riket yrkesmässigt distribuerar eller förbrukar av honom
producerad skattepliktig elektrisk kraft eller yrkesmässigt distribuerar av
annan producerad dylik kraft är skyldig att hos kontrollstyrelsen vara registrerad
såsom producent eller distributör av elektrisk kraft.
Vid tillämpning av denna förordning skall den för vars räkning elektrisk
kraft överföres till riket ävensom den som utan att erlägga avgift därför
emottager elektrisk kraft, för vilken skatt skall utgå, anses hava producerat
kraften.
12 §.
Skatten för elektrisk kraft skall erläggas av den som förbrukat kraften.
Skyldighet att redovisa skatt till statsverket inträder då den elektriska
kraften distribueras till förbrukare, som icke är registrerad enligt It §
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
(skattepliktig distribution), eller då kraften av den som är sålunda registrerad
nyttjas i egen rörelse (skattepliktig egenförbrukning).
Vid skattepliktig distribution skall skatten av förbrukaren erläggas till
den registrerade distributören, i förekommande fall genom icke registrerad
distributör. Har producent yrkesmässigt distribuerat kraft till förbrukare,
är producenten med avseende å distributionen av sådan kraft att anse såsom
registrerad distributör.
Har "den, som enligt It § registrerats såsom producent, till annan distribuerat
elektrisk kraft utan att delta skett yrkesmässigt, skall kraften anses
vara förbrukad i den förstnämndes rörelse.
13 §.
Registrerad distributör åligger att debitera och till statsverket inleverera
skatten. Har debiterad skatt ej erlagts, skall den registrerade distributören
till statsverket likväl inleverera ett däremot svarande belopp, såvida icke
annat följer av vad i 25 § tredje stycket stadgas.
Vid skattepliktig egenförbrukning skall förbrukaren inleverera skatten
till statsverket.
14 §.
1 mom. Skatten utgår
a) för elektrisk kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning
av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe under helt beskattningsår,
med tio procent av kraftens beskattningsvärde och
b) för annan elektrisk kraft med fem procent av kraftens beskattningsvärde.
Såsom driftställe skall anses varje i tekniskt avseende självständig industriell
anläggning, dock att närliggande anläggningar, som drivas av samma
ägare eller innehavare, skola anses såsom ett enda driftställe om kraftanskaffningen
är i huvudsak gemensam.
Med beskattningsår förstås tiden 1 juli—30 juni.
Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren
bar att erlägga för den elektriska kraften. I den mån producent eller registrerad
distributör själv förbrukar kraften, är beskattningsvärdet lika med summan
av de avgifter, som skulle hava utgått, därest kraften försålts för likartad
användning som hos producenten eller distributören. I beskattningsvärdet
ingår icke skatt.
2 mom. Kan under löpande beskattningsår icke avgöras, huruvida förbrukningen
i industriell rörelse kommer att överskjuta 40 000 kilowattimmar,
men har förbrukningen under den närmast före beskattningsåret tilländalupna
tolvmånadersperioden överskjutit nämnda energikvantitet, skall förbrukaren
erlägga preliminär skatt med belopp motsvarande tio procent av
kraftens beskattningsvärde. Vad i denna förordning stadgas om skatt skall''
i tillämpliga delar gälla bär avsedd preliminär skatt.
3 mom. Där under ett beskattningsår förbrukningen i industriell rörelse
överskjutit 40 000 kilowattimmar men skatt för den förbrukade kraften erlagts
med allenast fem procent av kraftens beskattningsvärde, skall till statsverket
i efterhand inlevereras skatt med ytterligare fem procent av beskattningsvärdet.
Har under ett beskattningsår förbrukningen i industriell rörelse icke överskjutit
40 000 kilowattimmar men har skatt för den förbrukade kraften
eriagts med tio procent av kraftens beskattningsvärde, skall snarast efter
beskattningsårets utgång hälften av den erlagda skatten restitueras.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 ur W57
15 §.
1 mom. Kontrollstyrelsen äger, när särskilda skäl därtill äro, efter ansökan
förordna, att skatten skall utgå med visst belopp för kilowattimme. Beloppet
skall fastställas så att det för de förbrukare, varom fråga är, så nära som
möjligt motsvarar den skatt som skulle hava utgått vid tillämpning av 14 §
1 mom.
2 mom. På ansökan må kontrollstyrelsen medgiva förbrukare inom distributionsområde
med onormalt höga kraftavgifter eller anslutningsavgifter
nedsättning av skatten.
16 §.
1 mom. Vid beräkning av beskattningsvärde för skattepliktig egenförbrukning
skall kontrollstyrelsen eftersträva att såvitt möjligt enhetliga värden
erhållas för kraft, som användes för likartade ändamål inom områden
med i huvudsak enahanda taxesättning.
När synnerliga skäl föranleda därtill, må kontrollstyrelsen nedsätta beskattningsvärdet
för kraft som nyss sagts.
2 mom. För kraft som av producent eller registrerad distributör levereras
till förbrukare, med vilken producenten eller distributören står i sådan intressegemenskap
att denna kan antagas hava inverkat på prissättningen,
ävensom för kraft, som levereras såsom ersättning för förlorad vattenkraft,
må kontrollstyrelsen fastställa beskattningsvärde enligt i huvudsak samma
normer, som tillämpas i fråga om skattepliktig egenförbrukning.
17 §.
Kontrollstyrelsen äger även i andra fall än som avses i 15 och 16 §§ föreskriva
de avvikelser från stadgandena angående skattens bestämmande, som
med hänsyn till särskilda omständigheter må finnas påkallade, dock att
skatt icke i något fall må bestämmas att utgå med högre belopp än som eljest
skolat följa av bestämmelserna i denna förordning.
18 §.
Vid kontrollstyrelsens sida skall finnas en särskild rådgivande nämnd
(elskattenämnden) med uppgift att till styrelsen avgiva yttrande och förslag
i ärenden rörande energiskatt å elektrisk kraft. Innan kontrollstyrelsen fattar
beslut i dylika ärenden av principiell betydelse eller eljest av större vikt,
skall styrelsen höra elskattenämnden.
Elskattenämnden skall utgöras av ordförande och fyra ledamöter. Ordföranden
skall vara eller hava varit domare. Av ledamöterna skall en vara
företrädare för kontrollstyrelsen, en för kommerskollegium, en för distributörer
av elektrisk kraft samt en för detalj förbrukare i allmänhet av sådan
kraft. Vid behandling av ärende, som berör antingen jordbruksnäringen eller
industrien eller ock handeln och hantverket, skall, där det utan olägenhet
kan ske, sistnämnda ledamot ersättas av ledamot, som representerar vederbörande
näringsgren.
För ordförande och envar ledamot i nämnden skall utses en suppleant. I
fråga om suppleant skall gälla vad nyss sagts om ordförande eller ledamot,
som suppleanten skall ersätta.
Ordförande, ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t för viss tid,
dock högst fyra år.
7
Bevillningsutskottets betänkande nr tf år 1957
C. Uppbörd och kontroll
19 §.
Beskattningsmyndighet är, i fall där skatt skall erläggas vid införsel till
riket av bränsle, generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrclsen.
20 §.
1 mom. Anmälan för registrering ävensom ansökan om registrering skall
göras skriftligen hos kontrollstyrelsen och skall innehålla uppgift angående
vederbörandes fullständiga namn och postadress, företagets namn, rörelsens
art och belägenhet samt dagen för verksamhetens påbörjande.
1 anmälan för registrering, som avses i It §, skall uppgift jämväl lämnas
angående belägenheten av och den installerade generatoreffekten för varje
kraftverk, som skall nyttjas i rörelsen. Skall elektrisk kraft inköpas, skall
uppgivas det eller de företag varifrån inköpen skola ske.
Distributör av elektrisk kraft skall i anmälan för varje konsumentgrupp
lämna uppgift angående de perioder under året, beträffande vilka debitering
av kraftavgifter verkställes, ävensom angående de tidpunkter då sådana debiteringar
i allmänhet äro slutförda.
Om verkställd registrering skall kontrollstyrelsen utfärda särskilt bevis.
2 mom. Den som är registreringsskyldig enligt 6 § första stycket eller
It § skall göra anmälan för registrering senast fjorton dagar före rörelsens
upptagande. Utan hinder härav må den, som övertagit annans rörelse, bedriva
densamma under förutsättning att anmälan för registrering göres inom
fjorton dagar efter övertagandet.
3 mom. Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan
eller ansökan om registrering, är den registrerade skyldig att inom fjorton dagar
underrätta kontrollstyrelsen därom.
Den som vill bliva avregistrerad skall göra anmälan därom till kontrollstyrelsen.
21 §.
Åsidosätter den som är registrerad enligt 6 § andra stycket grovt vad honom
åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade
föreskrifter, må kontrollstyrelsen förordna om hans avregistrering.
22 §.
Skatt, som skall erläggas till kontrollstyrelsen, skall redovisas för bestämda
redovisningsperioder. Dessa äro
a) i fråga om skatt för bränsle, kalenderkvartal, och
b) i fråga om skatt för elektrisk kraft, debiteringsperiod, eller vad angår
kraft som framställts av producent utan yrkesmässig distribution, kalenderkvartal.
Med debiteringsperiod skall förstås
a) i fråga om konsumentgrupp, för vilken utfärdas räkningar, som för
hela gruppen avse i huvudsak eu och samma tid (månad, kvartal eller annan
tidsperiod utgörande år eller del därav): ifrågavarande tid, även om
flera avläsningar skett under tiden, samt
b) i fråga om konsumentgrupp, för vilken avläsningar ske successivt och
utfärdade räkningar i anslutning härtill för olika abonnenter inom samma
grupp avse olika lider: den tidsperiod (månad, kvartal eller annan tidsperiod
utgörande år eller del därav), under vilken avläsning beräknas ske för hela
eller den väsentliga delen av konsumentgruppen.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr M är 1957
Kontrollstyrelsen äger, om särskilda skäl därtill äro, fastställa annan tidsperiod
såsom redovisningsperiod.
23 §.
1 mom. Den som är registrerad enligt 6 § skall senast vid utgången av kalendermånaden
efter varje redovisningsperiod till kontrollstyrelsen insända
en på heder och samvete avgiven deklaration angående de bränslen, beträffande
vilka skattskyldighet inträtt under redovisningsperioden.
2 mom. Den som är registrerad enligt 11 § skall å tid och i ordning som
i 1 mom. sägs insända en på heder och samvete avgiven deklaration angående
skattepliktig distribution och skattepliktig egenförbrukning under redovisningsperioden.
3 mom. I deklarationen skall angivas den på redovisningsperioden belöpande
bruttoskatten, så ock avdrag enligt 24 eller 25 §.
Deklarationens nettoskattebelopp skall, där beloppet icke utgöres av helt
tiotal kronor, utföras med närmaste lägre tiotal kronor.
Kontrollstyrelsen äger, om särskilda skäl därtill äro, föreskriva att deklaration
skall insändas inom annan tid än som i 1 mom. sägs.
Deklaration skall upprättas å blankett enligt formulär, som fastställes av
kontrollstyrelsen.
24 §.
1 mom. I deklaration som avses i 23 § 1 mom. må avdrag göras för bränsle,
som
a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen
rörelse,
b) återtagits i samband med återgång av köp,
c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller
därmed likartat ändamål,
d) förbrukats eller försålts för förbrukning i fartyg eller luftfartyg, samt
e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller till
svensk frihamn.
2 mom. På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida
och i vad mån avdrag jämväl må göras för
a) bränsle, som skattskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning för
annat ändamål än energialstring,
b) bränsle, som skattskyldig förbrukat för framställning av skattepliktigt
bränsle,
c) bränsle, som skattskyldig återtagit annorledes än i samband med återgång
av köp,
d) bränsle, vars försäljning förorsakat den skatlskyldige förlust på grund
av bristande betalning från köparen, samt
e) skatt för elektrisk kraft, som förbrukats vid framställning av skattepliktigt
bränsle.
25 §.
I deklaration som avses i 23 § 2 mom. skall avdrag göras för elektrisk
kraft, som
a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat
ändamål, samt
b) överförts till annat land.
På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida och i vad
mån avdrag må göras för skatt för bränsle som förbrukats vid produktion
av elektrisk kraft.
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år J957
På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer tillika, huruvida och
i vad mån skatt för elektrisk kraft må nedsättas på grund av bristande betalning
från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft.
26 §.
Senast vid den tidpunkt, då deklaration skall hava insänts, skall enligt
deklarationen upplupen skatt erläggas genom insättning å kontrollstyrelsens
postgirokonto. Finner kontrollstyrelsen att avdrag bor ske med högre belopp
än den redovisade bruttoskatten, skall det Överskjutande beloppet restitue
-
1’clS
Insändes icke deklaration inom föreskriven tid, skall senast vid nämnda
tidpunkt och i angiven ordning erläggas preliminär skatt svarande mot det
högsta skattebelopp, som upplupit under någon redovisningsperiod mom senast
förflutna tolv kalendermånader, eller det lägre belopp kontrollstyielsen
bestämmer. Har någon erlagt preliminär skatt, äger han, sedan felande deklaration
insänts, i samband med inbetalning av skatt för en senare redovisningsperiod
tillgodoräkna för mycket erlagd preliminär skatt. Har den
preliminära skatten understigit den deklarerade, skall felande skatt er laggas
samtidigt med deklarationens insändande. Vad i denna förordning stadgas
om skatt skall i tillämpliga delar gälla här avsedd preliminär skatt.
27 §.
Där skatt för bränsle skall erläggas vid införsel till riket, skall skatten
erläggas till tullverket i den ordning som är föreskriven betrafiande tull.
Bränsle för vilket energiskatt skall utgå, skall med avseende a ratten till
uppläggning å tullager likställas med till riket inkommande tullbelagd vara
i allmänhet. .... .... , ... ,
Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt pafoljd tor toidio]
eller utebliven betalning gäller beträffande skatt som skall erlaggas till tullverket
vad rörande tull finnes stadgat.
28 §.
Beträffande bränsle, som införes till riket under sådana förhållanden att
för detsamma åtnjutes tullfrihet enligt 5, 6 eller 8 § tulltaxeforordmngen
eller ock tullindring enligt 9 § samma förordning, eller, i fråga om icke tullpliktigt
bränsle, skulle hava åtnjutits enligt något av dessa stadganden om
det varit tullbelagt, skall skyldighet att erlägga skatt föreligga allenast såvitt
fråga är om återinförsel av bränsle, för vilket skatt icke erlagts ellei for vilket
erlagd skatt restituerats. , . i;,i
För bränsle, som införts till riket men sedermera utförts ur riket ellei till
svensk frihamn, må restitution av skatt åtnjutas i den ordning och omfattning
Kungl. Maj :t bestämmer.
29 §.
Insändes icke deklaration eller befinnes insänd deklaration oriktig, ägei
kontrollstyrelsen fastställa den skatt, som rätteligen skall utga, och den tid,
inom vilken skatten skall erläggas.
30 §.
Försummar någon att inbetala skatt, som han enligt denna förordning
skall erlägga till kontrollstyrelsen, må skatten på framställning av styrelsen
omedelbart utmätas.
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning, där förbrukare
eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft underlåter att
erlagga skatt för dylik kraft.
31 §.
För utövande av kontroll över den allmänna energiskatten äger kontrollstyrelsen
anlita biträde av särskilda kontrolltjänstemän. Kontrolltjänsteman
ager på anfordran erhålla tillträde till samtliga lokaler och utrymmen,
vilka den som är registrerad enligt denna förordning använder för tillverkmng,
lagerhållning eller försäljning av skattepliktiga bränslen eller för produktion
eller distribution av elektrisk kraft.
32 §.
Den som är registrerad enligt denna förordning är pliktig att ordna sin
bokföring och, vad angår distribution av elektrisk kraft, jämväl sin statistik
pa sadant satt att enligt kontrollstyrelsens beprövande kontroll möjliggores
J °
a) i fråga om skattepliktiga bränslen, över tillverkning, inköp, försäljning
samt förbrukning i egen rörelse av dylika bränslen ävensom
b) i fråga om elektrisk kraft, över inköpt och försåld samt eljest mottagen
och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som
inom rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överföringsförlust
in. in., så ock över debiterade och erlagda kraftavgifter.
Den som är registrerad skall vidare på anfordran tillhandahålla kontrollstyrelsen
eller kontroll tjänsteman sina handelsböcker med tillhörande
handlingar samt i förekommande fall sin statistik. Han skall därjämte ställa
sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontrollstyrelsen för erhållande
av en betryggande kontroll över skattens behöriga utgörande meddelar,
ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman i enlighet med kontrollstyrelsens
föreskrifter kan komma att lämna.
Där kontrollstyrelsen så påfordrar skall distributör av elektrisk kraft föranstalta
om att anordning för uppmätning av dylik kraft med avseende å
energi och effekt inrättas.
33 §.
.... S0111> ulan att vara registrerad enligt denna förordning, producerar,
torsaljer eller förmedlar försäljning av skattepliktigt bränsle eller producerar
eller distribuerar elektrisk kraft är skyldig att på anfordran lämna sådana
uppgifter om sm rörelse, som kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman
hnner erforderliga för skattekontrollen, ävensom att, där kontrollstyrelsen
t inner det pakallat för kontrollens utövande, tillhandahålla sina handelsböcker
med tillhörande handlingar.
D. Ansvarsbestämmelser m. in.
34 §.
Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig upngift
stadgas i skattestrafflagen.
Har någon i annat fall än i törsta stycket avses uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet i deklaration rörande elektrisk kraft lämnat oriktig uppgift,
agnad att leda till inleverans av för låg skatt, straffes med dagsböter eller
fängelse i högst sex månader.
11
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
35 §.
Underlåter den som är registreringsskyldig enligt 6 § törsta stycket eller
11 § att göra föreskriven anmälan för registrering, straffes med dagsböter,
ej under tjugu. ..
Underlåter någon i andra fall än som avses i första stycket att tullgora
vad lionom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma
meddelade föreskrifter, straffes med böter, högst trehundra kronor. Vad nu
sagts gäller dock icke åliggande att inbetala skatt.
36 §.
Brott, som avses i 35 § andra stycket, må av åklagare åtalas allenast efter
anmälan av kontrollstyrelsen.
37 §.
Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga den som är registrerad enligt denna
förordning att fullgöra vad honom åligger enligt förordningen eller med
stöd av densamma meddelade föreskrifter, dock att föreläggande icke ma
avse inbetalande av skatt.
38 §.
Vad som inhämtats vid skattekontroll enligt denna förordning må ej yppas
i vidare mån än som erfordras för vinnande av det med kontrollen avsedda
ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängelse
i högst sex månader, där ej gärningen är belagd med straff i strafflagen.
Brott som nu sagts må, där det ej innefattar ämbetsbrott, av åklagare
åtalas allenast efter angivelse av målsägande.
39 §.
Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga
föreskrifter.
Denna förordning träder i kraft, såvitt angår elektrisk kraft, den 20 juni
1957 samt i övrigt den 1 juli 1957; dock att förordningens bestämmelser
skola gälla redan före ikraftträdandet i avseende å åtgärder, som erfordras
för tillämpningen därefter.
Genom förordningen upphäves elskatteförordningen den 1 juni 1951 (nr
374). Utan hinder härav skall skatt enligt nämnda förordning utgå för redovisningsperiod,
som till någon del hänför sig till tiden före den 20 juni 1957,
dock att, om under dylik redovisningsperiod avläsning av energiförbrukning
sker sistnämnda dag eller därefter, skatt enligt elskatteförordningen skall utgå
allenast för tiden intill första avläsningen efter den 19 juni 1957. Elskatteförordningen
skall även i övrigt äga tillämpning beträffande förhallanden
som hänföra sig till tiden intill utgången av dylik redovisningsperiod eller,
i förekommande fall, intill nämnda avläsning.
1 samband med ikraftträdandet skall i övrigt iakttagas följande.
1. Där verksamhet som avses i 6 § första stycket eller 11 § bedrives vid
förordningens ikraftträdande skall den i 20 § omförmälda anmälan föi legistrering
göras senast den 10 juli 1957.
2. Oaktat registrering efter anmälan icke skett, skall den som vid förordningens
ikraftträdande bedriver verksamhet som i första punkten sägs anses
vara registrerad hos kontrollstyrelsen från och med den 1 juli 1957, när fråga
är om verksamhet som avses ''i 0 § första stycket, och från och med den 20
juni 1957, när fråga är om verksamhet som avses i 11 §.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
3. Den som vid förordningens ikraftträdande bedriver i 6 § andra stycket
avsedd verksamhet och som därefter gör ansökan om registrering hos kontrollstyrelsen
skall i särskild deklaration uppgiva i vad mån hans lager av i
lörfattningsrummet avsett skattepliktigt bränsle minskat eller ökat från utgången
av juni månad 1957 till tidpunkten för ansökningens insändande.
Har lagret minskat, skall såsom villkor för registrering gälla att belopp
motsvarande den å minskningen belöpande skatten inbetalas till kontrollstyrelsen.
Har lagret ökat, äger, där registrering sker, den registrerade i deklaration
göra avdrag för den å ökningen belöpande skatten.
4. Skattskyldighet enligt denna förordning föreligger icke
i fråga om elektrisk kraft, för vilken kraftavgift helt eller delvis utgår efter
uppmätt energiförbrukning: för tiden före första avläsningen av energiförbrukning
efter den 19 juni 1957, eller
i fråga om annan elektrisk kraft: för redovisningsperiod, som till någon
del hänför sig till tiden före den 20 juni 1957.
. **• restitution av särskild skatt å bensin och motorsprit enligt förordningen
den 3 maj 1929, nr 62, skall allmän energiskatt anses hava erlagts
för
förbrukats efter den 30 juni 1957.
Förteckning
över
vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skall erläggas,
i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga till nedanstående
statistiska nummer
Statistiskt nr |
Bränsle |
Skattesats |
420, 421, 422 |
Stenkol.................... |
|
420:1, 421:1, |
Stybb av stenkol ................ |
|
423 424: 1, 424: 3, |
Koks........................ |
|
ur 424: 4 |
Stybb av koks .......... |
6 kronor för ton 25 kronor för m3 |
425: 1—2 |
Kolbriketter .......... |
|
441 |
Mineraloljor: motorbrännolja och pannbrännolja, skatte- viskositet klass cSt-enheter I högst 20 vid 20° G....... |
|
ur 582: 5 |
II fler än 20 vid 20° G ____ Spritblandningar, avsedda för användning till motordrift .. Anm. Allmän energiskatt skall icke erläggas för inom riket |
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957 13
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954
(nr 260) om brännoljeskatt
Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 21 maj 1954 om brännoljeskatt
skall erhålla följande ändrade lydelse.
3 §.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Brännoljeskatt utgår med trettio- Brännoljeskatt utgår med trettio
två öre för liter. öre för liter.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1957.
Förslag
till
lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående
statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror
Härigenom förordnas, att 16 § lagen den 11 juni 1943 angående statsmonopol
å tillverkning och import av tobaksvaror1 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
16 §.
I varje tobaksvaras riktpris skall skatt ingå dels med ett belopp, vilket
motsvarar nedanstående procent av riktpriset, dels ock med nedan angivna,
i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:
Vikt för 1 st. gram |
För inom riket till-verkad vara |
|||
Procent |
Belopp för |
|||
1 st. |
1 kg |
|||
t. o. m. |
5,0 |
35 |
4,3 |
_ |
över |
5,0 |
35 |
5,6 |
— |
t. o. m. |
1,7 |
35 |
4,0 |
— |
över |
1,7 |
35 |
6.0 |
— |
t. o. m. |
0,75 |
40 |
2,74 |
— |
över |
0,75 |
40 |
4,78 |
— |
— |
40 |
— |
24: 60 |
|
— |
40 |
— |
3:7o |
|
40 |
— |
3: 80 |
Varuslag
Cigarrer .......... grupp I
> » II
Cigarrcigarretter.... » I
» .... » II
Cigarretter ........ » I
........ » II
Röktobak ..................
Tuggtobak..................
Snus ......................
För till riket införd
vara
Procent |
Belopp för |
|
1 st. |
1 kg |
|
35 |
12.4 |
_ |
35 |
15,6 |
— |
35 |
6,6 |
— |
35 |
9,5 |
— |
40 |
3,74 |
— |
40 |
6,13 |
— |
40 |
— |
31: — |
40 |
— |
7: — |
40 |
— |
5: — |
I skattehänseende---3,3 gram.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1957. Härvid skall iakttagas, alt vad i
lagen stadgas om riktpris intill den 1 januari 1960 skall liava avseende å
priskuran tpris.
1 Senaste lydelse se 1957: 00.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.
Inom finansdepartementet bär upprättats en promemoria (stencilerad)
angående en allmän energibeskattning. Promemorian innehåller förslag till
förordning om allmän energiskatt. Enligt förslaget skall sådan skatt utgå
för flertalet slag av fasta och flytande bränslen samt för elektrisk kraft.
Skatteintäkterna beräknas till ca 500 milj. kronor för år. Den föreslagna
energiskatten är bl. a. avsedd att träda i stället för den nuvarande elskatten,
som uttages för industriell elkraft. Vidare förutsättes, att den allmänna investeringsavgiften
inte skall erhålla förlängd giltighet.
Över promemorian har yttranden avgivits av statskontoret, generaltullstyrelsen
(med bifogande av utlåtanden från tulldirektionerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö), kontrollstyrelsen (med överlämnande av utlåtande
från elskattenämnden), kommerskollegium (med överlämnande av yttranden
från rikets handelskammare), vattenfallsstyrelsen, statens handelsoch
industrikommission, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
statens pris- och kartellnämnd, fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret,
Sveriges industriförbund (med överlämnande av skrivelser från
Jernkontoret, Sveriges kemiska industrikontor och Svenska trämasseföreningen),
Sveriges lantbruksförbund, Sveriges grossistförbund, Riksförbundet
Landsbygdens folk, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Kooperativa
förbundet, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Svensk industriförening,
Svenska elverksföreningen, Svenska värmeverksföreningcn,
Svenska vattenkraftföreningen, Svenska petroleum institutet, Svenska stenkolsimportörers
förening, Svenska gasverksföreningen, Sveriges redareförening
och Svenska vägföreningen.
Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare åberopar ett
av delegerade för nämnda organ, Svenska bankföreningen och Svenska försäkringsbolags
riksförbund upprättat yttrande.
Därjämte har skrivelser inkommit från bl. a. Svenska skifferolje aktiebolaget,
Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag, Norrbottens järnverk
aktiebolag, De vanföras riksförbund och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen, såvitt
desamma behandlas i detta betänkande, hänvisar utskottet till ovannämnda
statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinns under följande rubriker
å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Förslag till allmän energibeskattning
Promemorian, s. 37—52
Remissyttranden, s. 52—84
Departementschefen, s. 84— 94
Förslag till höjd beskattning av cigarretter, s. 95—96.
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
15
Beträffande den samhällsekonomiska motiveringen för förslagen hänvisar
utskottet, förutom till förevarande proposition nr 175, till sitt betänkande
nr 48.
Av de i anledning av propositionen väckta motioner,
vilka helt eller delvis hänvisats till bevillningsutskottet, har utskottet i förevarande
sammanhang upptagit följande motioner i den mån desamma avser
frågor som behandlas i detta betänkande, nämligen
I) de likalydande motionerna I: 535 av fru Wnllentheim in. fl. och II: 677
av herr Bengtsson i Varberg in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
medgiva restitution för invalidmotorfordon av den allmänna energiskatt,
som enligt den framlagda propositionen skall påföras motorbensinen,
samt åt vederbörande utskott uppdraga att utarbeta härför erforderlig lagtext;
II)
de likalydande motionerna 1:536 av herr Öhman in. fl. och 11:680
av herr Hagberg in. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts proposition nr 175»;
III) de likalydande motionerna I: 537 av herr Gustaf Elof sson in. fl. och
II: 681 av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid
behandling av propositionen nr 175 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa
dels att frågan om restitution av energiskatten på motorbrännolja, som
förbrukas i jordbrukstraktorer, måtte bedrivas så skyndsamt, att förslag till
full kompensation för jordbruket kan föreläggas 1957 års höstriksdag,
dels att i samband härmed även frågan om restitution av energiskatt, som
erlägges för bensin, som användes i jordbrukstraktorer och skördetröskor
samt för driften inom trädgårdsnäringen och fisket, måtte prövas i enlighet
med vad i motionerna anförts och att förslag i anledning härav måtte föreläggas
1957 års höstriksdag,
dels ock att förslag måtte föreläggas 1957 års höstriksdag om att av energiskattemedlen
10 milj. kronor må disponeras redan under budgetåret
1957/58 för upprustning av landsbygdens elnät;
IV) de likalydande motionerna I: 538 av herr Sundin och II: 678 av herr
Larsson i Hedenäset, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 måtte uttala att vid allmän energibeskattning
enligt propositionens förslag en skälig andel av de inflytande medlen
må disponeras för främjande av företagsambeten i rikets fyra nordligaste
län i enlighet med motionernas syfte, samt hemställa hos Kungl. Maj:t om
så skyndsam prövning av frågan, att förslag till lösning av densamma kan
föreläggas 1957 års höstriksdag;
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
V) de likalydande motionerna 1:539 av herrar de Geer och Sveningsson
samt II: 679 av herrar Nordqvist och Stenberg, vari hemställts, att riksdagen
för sin del måtte beslnta
dels alt 18 § i det i propositionen nr 175 till årets riksdag framlagda förslaget
till förordning om allmän energiskatt skall hava följande lydelse:
»Vid kontrollstyrelsens sida skall finnas en särskild rådgivande nämnd
(energiskattenämnden) med uppgift att till styrelsen och i förekommande
fall till generaltullstyrelsen och Kungl. Maj :t avgiva yttrande och förslag
i ärenden rörande energiskatt. Innan kontrollstyrelsen fattar beslut i dylika
ärenden av principiell betydelse eller eljest av större vikt skall styrelsen
höra energiskattenämnden. Nämnden skall ock avgiva yttrande i anledning
av besvär över beslut, som av kontrollstyrelsen eller generaltullstyrelsen
meddelats rörande tillämpning av denna förordning.
Energiskattenämnden skall utgöras av ordförande, som skall vara eller
hava varit domare, och ytterligare sex ledamöter, av vilka en skall vara
företrädare för kontrollstyrelsen och en för kommerskollegium.
För ordföranden och envar av de två sistnämnda ledamöterna skall utses
en suppleant. I fråga om suppleant skall gälla vad nyss sagts om ordförande
eller ledamot, som suppleanten skall ersätta.
Övriga ledamöter jämte erforderligt antal suppleanter för dessa skall utses
så att inom nämnden kommer att förefinnas kännedom om distribution
av elkraft ävensom handel med bränslen samt företrädare för förbrukare
inom olika områden av näringslivet och för detalj förbrukare i allmänhet av
elkraft och bränslen.
Ordförande, ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t för viss tid,
dock högst fyra år.»
dels att i 1 § ovannämnda författningsförslag efter orden »energiskatt
skall» skall intagas orden »till och med den 31 december 1959»;
VI) de likalydande motionerna I: 542 av herrar Ragnar Bergh och Svärd
och II: 683 av herr Cassel m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 175 måtte
1) avslå förslaget om allmän energiskatt,
2) besluta, att från och med den 1 juli 1957 eu avgift skall utgå vid förbrukning
av elektrisk kraft (elavgift)
a) vid förbrukning i industriell rörelse med en förbrukning av mer än
40 000 kilowattimmar för driftställe under helt budgetår, med sex procent
av kraftens avgiftsgrundande värde och
b) för annan elektrisk kraft med tre procent av kraftens avgiftsgrundande
värde,
varvid som avgiftsgrundande värde skall anses summan av de avgifter,
som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften, eller, i den mån
producent eller registrerad distributör själv förbrukar kraften, summan
av de avgifter, som skulle hava utgått, därest kraften försålts för likarlad
användning som hos producenten eller distributören, dock att i detta värde
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
17
icke skall ingå skatt, samt att undantag och villkor i övrigt, motsvarande
dem som angivits i förslaget till förordning om allmän energiskatt angående
skatt å elektrisk kraft, skall gälla,
3) besluta att bemyndiga Kungl. Maj :t att förordna om uttagande av
nämnda elavgift samt att i enlighet med vad i motionerna angivits förordna
om bildande av eu särskild stiftelse, till vilken genom elavgiften influtna
medel skall överföras för att ur densamma utlånas till byggande av kraftverk
i enlighet med vad i motionerna närmare angivits ävensom att fastställa
stadgar för nämnda stiftelse,
4) besluta, att elskatteförordningen den 1 juni 1951 (nr 374) skall upphöra
att gälla fr. o. in. den 1 juli 1957,
ävensom att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderligt förslag till
förordning angående upphävande av elskatteförordningen;
VII) de likalydande motionerna I: 545 av herr Ohlon m. fl. och II: 688
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,
A) att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 175
1) måtte avslå förslaget om allmän energiskatt i de delar det avser skatt
å fasta och flytande bränslen,
2) måtte med hänsyn till införandet av särskild avgift på petroleumprodukter
besluta sänka skatten å motorbrännolja med 1 öre till 31 öre per
liter från och med den 1 juli 1957,
3) måtte med bifall till den del av förslaget som avser skatt å elektrisk
kraft besluta om uttagande av en särskild elavgift under samtidigt uttalande
att motsvarande medel användes — på sätt som i motionerna angivits
— för utbyggnad av produktionen av elektrisk kraft samt för upprustning
av landsbygdens el-nät,
B) samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga
författningstexter;
VIII) motionen I: 534 av herr Hesselbom, vari hemställts, »att riksdagen
vid behandlingen av förslag till förordning om allmän energiskatt måtte uttala
att elektrisk kraft, som nyttiggöres inom gas- och vattenverk, skall
i skattehänseende jämställas med borgerlig förbrukning och sålunda beskattas
enligt 14 § 1 mom. b) i sagda förordning»;
IX) motionen 11:685 av herr Lundberg, vari hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag om införande av energiskatt
och att uttagningsprocenten för statlig inkomstskatt måtte höjas till 110,
samt alt dessa ökade inkomster till huvudsaklig del användes för ett ökat
bostadsbyggande».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda yrkandena,
såvitt de behandlas i delta betänkande, får utskottet hänvisa till
motionerna I: 534, I: 537, II: 677—680, II: 683, II: 685 och II: 688.
Vidare har till utskottet inkommit en av ett flertal motororganisationer
undertecknad skrift, vari behandlas frågor rörande oljelagring och energiskatt.
Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 47
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
Utskottets yttrande
Utskottet behandlar i sitt betänkande nr 48 propositionen nr 175, i vad
den avser kompletteringen av riksstatsförslaget, riktlinjerna för den ekonomiska
politiken och uttagningsprocenten för statlig inkomstskatt under senare
halvåret 1957 och första halvåret 1958.
I nämnda proposition föreslås vidare införande av en allmän energiskatt
samt en höjning av skatten på cigarretter, vilka frågor utskottet upptar till
behandling i förevarande sammanhang. De samhällsekonomiska skälen för
genomförandet av en allmän energibeskattning framgår av vad utskottet anfört
i nämnda betänkande nr 48. De stora utbyggnadsbehoven på energiområdet
finner departementschefen ha verifierats av hörda myndigheter och
organisationer. I propositionen konstateras också att i remissyttrandena
understrukits önskvärdheten av att utrymme skapas för en utbyggnad på
detta och andra viktiga områden genom att konsumtionsökningen begränsas.
I stort sett synes enighet råda om att denna begränsning bör åstadkommas
genom någon form av indirekt beskattning. För fullföljande av investeringsprogrammet
på energiområdet under den närmaste femårsperioden beräknas
500 miljoner kronor för atomenergiområdet, närmare 600 miljoner
kronor för lagring av olja och bensin — därav 350 miljoner kronor i direkta
statsbidrag — samt 50 miljoner kronor för upprustning av landsbygdens
elnät.
I samband med den remissbehandling, som föregått propositionen, bär
flertalet av de remissinstanser som inte avstyrkt en energibeskattning såsom
sådan förordat, att frågan tas upp först i samband med behandlingen av det
betänkande angående indirekt beskattning som nyligen framlagts. Departementschefen
framhåller gentemot detta argument, att betänkandet angående
indirekt beskattning måste bli föremål för en omfattande remissbehandling
och att det kommer att ta en avsevärd tid innan man kan ta ställning till om
betänkandet bör läggas till grund för konkreta åtgärder.
I stora drag innebär förslaget om energiskatt följande.
Energiskatt skall enligt propositionen utgå för stenkol med 12 kronor per
ton och för koks med 14 kronor per ton. Beträffande motorbrännolja samt
eldningsoljorna 1 och 2 är den föreslagna skattesatsen 25 kronor per in3. För
eldningsoljorna 3, 4 och högre skall enligt propositionen skatt erläggas med
16 kronor per m3. I fråga om bensin och motorsprit har föreslagits en skattesats
av 4 öre per liter.
Den nuvarande skatten på industriell elkraft föreslås enligt propositionen
skola ingå i den allmänna energiskatten med oförändrad skattesats —-10
procent av kraftvärdet. I anslutning härtill föreslås att den nuvarande elskatteförordningen
upphäves. Den borgerliga förbrukningen av elkraft skall
enligt förslaget beskattas med 5 procent av kraftavgifterna.
För att den tunga motorfordonstrafiken i stort sett skall bli oberörd av
energiskatten föreslås en ändring i den nuvarande beskattningen av motor
-
19
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
brännolja. Restitution förutsattes skola medges av skatt på brännolja, som
användes i jordbrukstraktorer.
Förslaget är så utformat, att från beredskapssynpunkt betydelsefulla lager
av kol, koks och brännoljor kan uppläggas skattefritt.
Energiskatten skall i princip tillämpas fr. o. in. juli månad år 1957.
Såsom beskattningsmyndigheter förordas i fall där skatt erlägges vid införsel
till riket av bränsle, generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrelsen.
Vid kontrollstyrelsens sida skall även i fortsättningen finnas en
särskild nämnd, elskattenämnden, som rådgivande organ.
Intäkterna av energiskatten beräknas komma att uppgå till ungefär 425
miljoner kronor för år.
I propositionen förutsättes, att investeringsavgiften bortfaller fr. o. in. den
1 januari 1958.
I flera motioner yrkas avslag på propositionen i dess helhet eller i fråga
om vissa av de föreslagna åtgärderna.
Sålunda framhålles i de likalydande motionerna I: 536 (av herr Öhman
in. fl.) och 11:680 (av herr Hagberg in. fl.) att motionärerna inte kan ge
sin anslutning till en ekonomisk politik som tar sikte på höjda priser, höjda
taxor och skatter samtidigt som löntagarna bundits vid tvååriga avtal, som
inte ens ger kompensation för de prisstegringar som redan inträtt. Motionärerna
har därför yrkat avslag på det föreliggande förslaget.
I motionen II: 685 (av herr Lundberg), vari likaledes yrkas avslag å förslaget
om införande av en allmän energiskatt, uttalas att den föreslagna
energiskatten omfattar punktskatter som slumpartat och hårt kan träffa
bostadsmarknaden, arbetslivet, industrien in. in. och få till följd en allmän
prisstegring som kan tvinga fram kompensationskrav och medföra ytterligare
stegrad inflation. För att staten skall få erforderliga medel föreslår motionären
att i stället uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten
höjes från 100 till 110.
I de likalydande motionerna I: 542 (av herrar Ragnar Bergh och Svärd)
och II: 683 (av herr Cassel in. fl.) framhåller motionärerna att de på grund
av det allvarliga statsfinansiella läget kan godtaga förslaget om höjning
av tobaksskatten, men att de däremot inte kan biträda förslaget om energiskatten.
Motionärerna motsätter sig inte vissa avgifter å flytande bränslen
och elkraft under förutsättning att åtgärderna blir strängt tidsbegränsade
och säkerhet skapas för att influtna medel inte går till den allmänna budgeten
utan helt kommer till användning för avsedda ändamål. Det erinras om
att i motionerna I: 528 och II: 671 framlagts förslag om en beredskapsavgift
å konsumtionen av flytande bränslen, avsedd att täcka statens bidrag
till oljelagringen. De influtna avgifterna skulle förvaltas av särskild stiftelse.
I fråga om elkraften föreslås i förevarande motioner en liknande anordning.
Eu avgift uppgående till 6 procent för industriell elkraft och 3 procent
i fråga om kraft för borgerliga behov förordas. Intäkterna skulle till
10 miljoner kronor för år användas för räntebärande lån till utbyggnad och
upprustning av det elektriska distributionsnätet på landsbygden och till åter
-
20 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
stående del för räntebärande lån för investeringar i kraftverk. För det sistnämnda
ändamålet skulle inrättas en särskild stiftelse.
Även i de likalydande motionerna I: 545 (av herr Ohlon in. fl.) och II: 688
(av herr Ohlin m. fl.) yrkas avslag å propositionen i vad denna avser energiskatt
å fasta och flytande bränslen. Beträffande kostnaderna för lagring av
petroleumprodukter hänvisar motionärerna likaledes till förslaget angående
upptagande av en särskild beredskapsavgift. I anslutning till detta förslag
förordas att skatten å motorbrännolja sänkes till 31 öre för liter. Vad angår
elkraft anser motionärerna att det för underlättande av finansieringen av
elkraftutbyggnaden är nödvändigt att överväga särskilda åtgärder. I sådant
hänseende förordas införande av en tillfällig särskild elavgift, som i fråga
om belopp och övriga villkor överensstämmer med det i propositionen framlagda
förslaget, såvitt angår energiskatt å elektrisk kraft. Intäkterna skulle
gå till kraftledningslånefonden, varifrån lån skulle lämnas för upprustning
av landsbygdens elnät och till utbyggnad av produktionen av elektrisk kraft.
Medlen för det senare ändamålet skulle med viss fördelning utnyttjas för
höjning av nuvarande investeringsanslag för statens vattenfallsverk och för
lån till den enskilda kraftproduktionen genom vattenkraftslånefonden.
Som närmare framgår av utskottets yttrande i betänkande nr 48 ansluter
utskottet sig till departementschefens bedömning av det ekonomiska läget
i kompletteringspropositionen. Utskottet har i nämnda betänkande vidare
framhållit angelägenheten av att sådana åtgärder vidtas, att utrymmte
skapas för de oundgängligen erforderliga investeringarna inom energiområdet
och att därvid sådana åtgärder tillgrips, som kan få en konsumtionsbegränsande
effekt. Utskottet finner den föreslagna energiskatten ur dessa
synpunkter mest lämpad av de alternativ, som i nu rådande läge kan komma
i fråga.
I anledning av vad i vissa motioner anförts rörande finansieringen av oljelagringen
får utskottet erinra om att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr
34 hemställt att riksdagen måtte avslå väckta motioner om införande av en
särskild beredskapsavgift för nämnda ändamål. Därest riksdagen bifaller
vad andra lagutskottet hemställt, måste finansieringen av oljelagringen _•
såsom andra lagutskottet förutsatt — ske skattevägen. Även för att tillgodose
Övriga i propositionen nämnda ändamål finner bevillningsutskottet erforderligt
att anlita beskattningen. Enligt utskottets mening är det lämpligt att
skatten utformas som en allmän energiskatt och medlen sålunda icke — såsom
i vissa motioner föreslagits — erhålles genom uttagande av tillfälliga avgifter.
Utskottet kan sålunda biträda förslaget om införande av en sådan
skatt. I enlighet härmed avstyrker utskottet yrkandena i de likalydande motionerna
I: 536 och II: 680, I: 542 och II: 683 samt I: 545 och II: 688 ävensom
i motionen II: 685 om avslag å Kungl. Maj :ts förslag i denna del.
Giltighetstiden för den ifrågasatta energibeskattningen upptages till behandling
i de likalydande motionerna 1:539 (av herrar de Geer och Sveningsson)
samt 11:679 (av herrar Nordqvist och Stenberg). Det erinras i
motionerna om, att det för säkerställande av vår energiförsörjning erforder
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
21
liga beloppet för statens vidkommande uppgår till sammanlagt 900 miljoner
kronor. Detta belopp kunde täckas av den energiskatt, som beräknas inflyta
under två och ett halvt år. I motionerna yrkas under åberopande härav, att
skatten inte skall utgå under längre tid än t. o. in. utgången av år 1959.
Utskottet vill i anslutning till detta yrkande erinra om att det är riksdagen
obetaget att besluta om upphävande av en inte tidsbegränsad beskattning
från vilken tidpunkt som helst. Med hänsyn härtill och då indirekta skatter
regelmässigt inte är tidsbegränsade, avstyrker utskottet motionerna i förevarande
del.
De föreslagna skattesatserna synes utskottet väl avvägda. Utskottet kan
alltså inte ansluta sig till yrkandet i motionerna I: 542 (av herrar Ragnar
Bergh och Svärd) och II: 683 (av herr Cassel in. fl.) om lägre skattesatser
å elektrisk kraft.
Utskottet övergår härefter till att behandla de olika bestämmelserna i de
vid propositionen fogade författningsförslagen. Framställningen kominer
därvid att begränsas till de frågor, som upptagits till behandling i väckta
motioner eller som eljest aktualiserats inom utskottet.
I motionen I: 534 (av herr Hesselbom) yrkas att elektrisk kraft, som
nyttiggöres inom gas- och vattenverk, i skattehänseende skall jämställas
med kraft för borgerlig förbrukning. Kraften skulle sålunda beskattas efter
en skattesats av 5 procent i stället för 10 procent av värdet. Enligt 24 §
2 inom. i förslaget till energiskatteförordning ankommer det på kontrollstyrelsen
att avgöra huruvida i skattedeklaration avdrag må göras för skatt
för elektrisk kraft, som förbrukas vid framställning av skattepliktigt bränsle.
Till den del elkraft förbrukas i gasverk för framställning av koks skulle
kontrollstyrelsen på grund härav kunna medgiva skatteavdrag, varigenom
den reella skattebelastningen i allmänhet kan antagas bli väsentligt lägre än
10 och sannolikt även lägre än 5 procent. Utskottet som anser att motionens
syfte bör tillgodoses förutsätter emellertid, att kontrollstyrelsen meddelar
sådana föreskrifter för tillämpningen av förordningen att den reella skattebelastningen
i intet fall kommer att överstiga 5 procent. Beträffande vattenverk
vill utskottet framhålla att det är tveksamt om vattenverk är att hänföra
till industriell rörelse. Därest vattenverk skulle komma att anses såsom
industri, kan emellertid kontrollstyrelsen med stöd av 17 § föreskriva, att
skatten i här avsedda fall skall utgå med 5 procent. Möjligheter synes sålunda
föreligga att redan med den föreslagna utformningen av författningen
tillgodose syftet med motionen. På grund härav finner utskottet densamma
inte böra föranleda annan riksdagens åtgärd än ett uttalande att
motionens syfte om möjligt tillgodoses.
I de likalydande motionerna 1:539 (av herrar de Geer och Sveningsson)
samt II: 679 (av herrar Nordqvist och Stenberg) hemställes, att det vid kontrollstyrelsens
sida skall finnas eu energiskattcnänmd med uppgift att till
kontrollstyrelsen och i förekommande fall även till gcncraltullslyrelsen och
22 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
Kungl. Maj :t avgiva yttranden och förslag i ärenden rörande energiskatt.
Motionsyrkandena innebär att den nuvarande elskattenämnden — som enligt
propositionen i huvudsak skulle bibehållas oförändrad — skulle erhålla
"vidgade uppgifter genom att den skulle avgiva yttranden och förslag även i
ärenden som rör fasta och flytande bränslen. I samband därmed skulle
nämnden erhålla ändrad sammansättning.
Utskottet finner i likhet med motionärerna, att behov föreligger av ett
rådgivande organ även när det gäller skatteärenden som avser fasta och
flytande bränslen. Exempelvis torde det vid tillämpningen av bestämmelserna
om skattenedsättning i fall, där såsom departementschefen anfört
kostnaden för bränsle till mera betydande del ingår i tillverkningskostnaden,
vara av värde att en fristående nämnd med representanter för berörda
industrier kan avgiva yttranden och förslag.
I fråga om sammansättningen av en energiskattenämnd vill utskottet i
huvudsaklig överensstämmelse med motionsförslaget förorda, att nämnden
skall utgöras av ordförande och fyra ledamöter. Av ledamöterna bör två
vara fasta, representerande en kontrollstyrelsen och en kommerskollegium.
De två övriga ledamöterna bör representera, den ene handels- eller distributörsintressena
— olika representanter beroende på om fråga är om bränsle
eller elkraft —• och den andre konsumentintressena. Såsom ledamot, representerande
konsumentintressena, bör liksom i elskattenämnden kunna rycka
in olika representanter, beroende på om frågan huvudsakligen berör jordbruksnäringen,
industrien, handeln och hantverket eller detalj förbrukare i
allmänhet.
I de likalydande motionerna 1:535 (av fru Wallentheim in. fl.) och II:
677 (av herr Bengtsson i Varberg m. fl.) har hemställts, att sådana åtgärder
vidtages att restitution av den energiskatt, som enligt den framlagda propositionen
skall påföras bensin, medgives i fråga om bensin som förbrukas
i invalidfordon. Fråga om restitution av skatt för dylik bensin
behandlades av 1954 års bevillningsutskott i dess betänkande nr
45 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 5 och 6 §§ förordningen den 2 juni
1922 (nr 260) om automobilskatt, in. in. Utskottet uttalade därvid med anledning
av väckta motioner om bl. a. nämnda skatterestitution, alt utskottet
inte var berett att utan närmare utredning taga ställning till spörsmålet.
Ut skottet avstyrkte därför motionerna i denna del. Enligt utskottet borde,
därest framlagt förslag om befrielse från fordonsskatt för invalidbilar skulle
bifallas, sedan denna skattebefrielse varit i kraft någon tid bättre utgångspunkter
kunna erhållas för ett ställningstagande till denna speciella restitutionsfråga.
Utskottet förutsatte att Kungl. Maj :t skulle ägna frågan fortsatt
uppmärksamhet. I enlighet med utskottets hemställan lämnades motionerna
i ifrågavarande hänseende av riksdagen utan åtgärd.
Det i nu förevarande motioner gjorda restitutionsyrkandet avser energiskatten,
som endast utgör en del av den skatt som kommer att belasta bensinen,
om förslaget om allmän energiskatt bifalles. Enligt utskottets mening
Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1957 23
bör denna mindre fråga inte behandlas för sig, utan frågan om restitution
av all skatt för bensin som förbrukas i invalidfordon bör behandlas i ett
sammanhang. Utskottet är emellertid medvetet om att åtskilliga frågor måste
lösas, om en sådan restitution skall kunna genomföras. Enligt nuvarande
bestämmelser gäller vid prövning av befrielse från fordonsskatt att hänsyn
skall tagas till invaliditetens art och grad samt behovet av bil för förvärvsverksamhet
eller utbildning. Enligt utskottets mening bör undersökas
huruvida för restitution av bensinskatt i detta fall motsvarande regler skulle
kunna tillämpas, varvid även måste beaktas att restitutionsbeloppen avväges
under hänsynstagande till fordonets art. Utskottet är därför inte berett
att utan närmare utredning ta ställning till dessa frågor och finner sig
med hänsyn härtill inte kunna tillstyrka motionerna. Emellertid förutsätter
utskottet att Ivungl. Maj :t snarast prövar frågan om restitution i här avsedda
fall av såväl den särskilda skatten som, därest förslaget om allmän energiskatt
bifalles, energiskatten å bensin samt, därest restitution finnes böra
ske, för riksdagen framlägger förslag i ämnet.
I de likalydande motionerna 1:537 (av herr Gustaf Elofsson in. fl.) och
II: 681 (av herr Hansson i Skegrie in. fl.) har yrkats att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer att utredningen av den i propositionen
behandlade frågan om restitution av energiskatten på motorbrännolja, som
förbrukas i jordbrukstraktorer, måtte bedrivas så skyndsamt att förslag till
full kompensation för jordbruket kan föreläggas 1957 års höstriksdag,
samt att i samband därmed även måtte prövas frågan om restitution av energiskatt,
som erlägges för bensin, som användes i jordbrukstraktorer och
skördetröskor samt för drift inom trädgårdsnäringen och fisket.
I propositionen har på denna punkt förordats, att statens jordbruksnämnd
skulle närmare utreda denna fråga såvitt angår brännoljeskatt och att förslag
därefter skulle föreläggas 1958 års riksdag. Då restitution av energiskatten
på motorbrännolja lämpligen bör beviljas för kalenderår på samma
sätt som nu gäller i fråga om restitution av bensinskatt, förutsätter utskottet
att utredningen igångsätles snarast så att förslag i ämnet om möjligt kan
framläggas redan till innevarande riksdags höstsession. Därjämte bör övervägas
huruvida — vid ett förutsättningslöst bedömande — tillräckliga skäl
föreligger för restitution även av bensinskatt. Utskottet förutsätter att
Kungl. Maj:t upptar frågan till prövning och för riksdagen framlägger de
förslag i ämnet vartill en sådan prövning kan föranleda. Med det anförda
anser sig utskottet ha besvarat förenämnda motionsyrkanden.
Frågan om användningen av de medel, som beräknas inflyta genom den
förordade energiskatten, har upptagits i de likalydande motionerna 1: 538
(av herr Sundin) och 11:678 (av herr Larsson i Hedenäset). Motionärerna
yrkar att riksdagen förklarar alt viss del av influtna energiskattemedel skall
avsättas för främjande av företagsamheten i de fyra nordligaste länen samt
hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag till lösning av frågan till höstriksdagen.
24 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
Denna fråga har även berörts av departementschefen i den föreliggande
propositionen nr 175 i anslutning till en särskild framställning, vari förordats
bildandet av en fond å 100 miljoner kronor, avsedd att bevara och
utbygga näringslivet i nämnda län. Departementschefen har därvid uttalat,
att de framförda synpunkterna var värda beaktande. Enligt departementschefens
mening borde emellertid en närmare prövning av hithörande spörsmål
anstå till dess resultat föreligger av den år 1956 tillsatta utredningen
om avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen i LuossavaaraKiirunavaara
AB till stöd för utvecklings- och forskningsarbete inom näringslivet.
Även utskottet finner det angeläget att åtgärder vidtas för att främja utvecklingen
av näringslivet i övre Norrland. Utskottet är emellertid inte berett
att redan nu ta ställning till frågan hur dessa åtgärder skall finansieras.
Enligt utskottets uppfattning är det i varje fall inte lämpligt att för ändamålet
erforderliga medel ställes i förhållande till inflytande energiskattemedel.
Utskottet vill emellertid understryka vikten av att frågan tas under
prövning när resultatet av den nyssnämnda utredningen föreligger. Med
det anförda avstyrker utskottet yrkandet i de förevarande motionerna.
Propositionens förslag om sänkning av brännoljeskatten föranleder ingen
erinran från utskottets sida. Eftersom utskottet i det föregående tillstyrkt
att den i propositionen förordade energibeskattningen genomföres saknar
utskottet anledning att nu särskilt yttra sig beträffande yrkandet i de likalydande
motionerna I: 545 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 688 (av herr Ohlin
m. fl.) om en mer begränsad sänkning av brännoljeskatten.
I de likalydande motionerna 1:536 (av herr öhman m. fl.) och 11:680
lav herr Hagberg in. fl.) har yrkats avslag å det i propositionen framlagda
förslaget om höjning av skatten å cigarretter med ett öre. I likhet med departementschefen
finner utskottet erforderligt att utöver den allmänna energibeskattningen
staten tillföres ytterligare skatteintäkter till ett belopp av
ca 50 miljoner kronor. Även enligt utskottets mening bör detta belopp anskaffas
genom en något höjd beskattning av cigarretter.
Den föreslagna höjningen, som får anses måttlig med hänsyn till penningvärdeförändringen
sedan år 1954 då tobaksskatten senast fastställdes,
tillstyrkes således av utskottet, som avstyrker motionsyrkandet i motsvarande
del.
Gentemot de framlagda författningsförslagen har utskottet inte funnit
anledning föreslå annan ändring än som föranledes av utskottets förslag
om inrättande av en energiskattenämnd.
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1957
Utskottets hemställan
25
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 175, såvitt densamma behandlas
i detta betänkande, icke kunnat av riksdagen oförändrad
bifallas,
1) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och de likalydande
motionerna 1: 539 av herrar de Geer och Sveningsson samt
II: 679 av herrar Nordqvist och Stenberg antaga det vid propositionen
fogade förslaget till förordning om allmän energiskatt
med följande ändringar, nämligen
dels att 18 och 19 §§ skall erhålla följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse,
dels att rubriken omedelbart före 19 § skall utgå,
dels ock att omedelbart före 18 § skall införas rubrik av
nedan angiven lydelse:
Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag
C. Uppbörd och kontroll C. Uppbörd och kontroll
19 §. 18 §.
Beskattningsmyndighet är, i fall där skatt skall erläggas vid införsel till
riket av bränsle, generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrelsen.
18 §.
Vid kontrollstyrelsens sida skall
finnas en särskild rådgivande nämnd
(elskattenämnden) med uppgift
att till styrelsen avgiva yttrande
och förslag i ärenden rörande energiskatt
å elektrisk kraft. Innan kontrollstyrelsen
fattar beslut i dylika
ärenden av principiell betydelse eller
eljest av större vikt, skall styrelsen
höra elskattenämnden.
Elskattenämnden skall utgöras av
ordförande och fyra ledamöter. Ordföranden
skall vara eller hava varit
domare. Av ledamöterna skall en vara
företrädare för kontrollstyrelsen,
en för kommerskollegium, en för distributörer
av elektrisk kraft samt
eu för detaljförbrukare i allmänhet av
sådan kraft. Vid behandling av ären
-
19 §.
Vid kontrollstyrelsens sida skall
finnas en särskild rådgivande nämnd
(energiskattenämnden) med
uppgift att till styrelsen avgiva yttrande
och förslag i ärenden rörande
energiskatt. Innan kontrollstyrelsen
fattar beslut i dylika ärenden av principiell
betydelse eller eljest av större
vikt, skall styrelsen böra energiskattenämnden.
Energiskatteämnden skall utgöras
av ordförande och fyra ledamöter.
Ordföranden skall vara eller hava varit
domare. Av ledamöterna skall en
vara företrädare för kontrollstyrelsen
och en för kommerskollegium. Av de
båda övriga ledamöterna skall den
ene, beroende på om fråga är om beskattning
av fasta bränslen, flytande
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
Utskottets förslag
bränslen eller elektrisk kraft, företräda
handeln med fasta bränslen,
handeln med flytande bränslen eller
distributörer av elektrisk kraft och
den andre företräda allmänna konsumentintressen.
Vid behandling av
ärende, som huvudsakligen berör antingen
jordbruksnäringen eller industrien
eller ock handeln och hantverket,
skall sistnämnda ledamot ersättas
av ledamot, som representerar vederbörande
näringsgren.
För ordförande och envar ledamot i nämnden skall utses en suppleant. I
fråga om suppleant skall gälla vad nyss sagts om ordförande eller ledamot,
som suppleanten skall ersätta.
Ordförande, ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj:t för viss tid,
dock högst fyra år.
2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj
1954 (nr 260) om brännoljeskatt;
3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346)
angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror;
samt
4) medgiva, att för budgetåren 1956/57 och 1957/58 den
i avlöningsstaten för kontrollstyrelsen upptagna anslagsposten
till Avlöningar till icke-ordinarie personal må överskridas
för bestridande av de kontrollkostnader som betingas
av vad i propositionen förordats;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:535 av fru Wallentheim
m. fl. och II: 677 av herr Bengtsson i Varberg m. fl.,
2) de likalydande motionerna I: 536 av herr öhman m. fl.
och 11:680 av herr Hagberg m. fl., såvitt motionerna behandlas
i detta betänkande,
3) de likalydande motionerna I: 537 av herr Gustaf Elofsson
m. fl. och II: 681 av herr Hansson i Skegrie m. fl., såvitt
motionerna hänvisats till bevillningsutskottet,
4) de likalydande motionerna 1:538 av herr Sundin och
II: 678 av herr Larsson i Hedenäset,
5) de likalydande motionerna 1:539 av herrar de Geer
och Sveningsson samt II: 679 av herrar Nordqvist och Stenberg,
Kungl. Maj:ts förslag
de, som berör antingen jordbruksnäringen
eller industrien eller ock handeln
och hantverket, skall, där det
utan olägenhet kan ske, sistnämnda
ledamot ersättas av ledamot, som representerar
vederbörande näringsgren.
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957 27
6) de likalydande motionerna I: 542 av herrar Ragnar
Bergh och Svärd samt II: 683 av herr Cassel m. fl., såvitt
motionerna hänvisats till bevillningsutskottet,
7) de likalydande motionerna I: 545 av herr Ohlon m. fl.
och 11:688 av herr Ohlin m. fl., såvitt motionerna hänvisats
till bevillningsutskottet,
8) motionen I: 534 av herr Hesselbom, ävensom
9) motionen 11:685 av herr Lundberg, såvitt motionen
behandlas i detta betänkande,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 21 maj 1957
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Spetz, Eriksson, Gustaf
Elof sson, Snygg, Söderquist, Erik Jansson, Oscar Carlsson och Bengtson,
samt
från andra kammaren: herrar Kollberg*, Sundström, Nilsson i Svalöv,
Brandt*, Gustafson i Göteborg, Allard, Kärrlander, Vigelsbo, Anderson i
Sundsvall och fru Holmqvist.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer
I) av herrar Hagberg och Nilsson i Svalöv, vilka — under hänvisning till
innehållet i de likalydande motionerna 1: 542 av herrar Ragnar Bergh och
Svärd samt II: 683 av herr Cassel m. fl. — ansett att utskottet under punkten
A 1) bort hemställa,
alt riksdagen måtte
dels avslå Kungl. Maj:ts i proposition nr 175 framlagda
förslag till förordning om allmän energiskatt och i stället
besluta, att från och med den 1 juli 1957 en avgift skall utgå
vid förbrukning av elektrisk kraft (elavgift)
a) vid förbrukning i industriell rörelse med en förbrukning
av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe under
helt budgetår, med sex procent av kraftens avgiftsgrundande
värde och
b) för annan elektrisk kraft med tre procent av kraftens
avgiftsgrundande värde,
28
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
\arvid
av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska
kraften, eller, i den mån producent eller registrerad
distributör själv förbrukar kraften, summan av de avgifter,
som skulle hava utgått, därest kraften försålts för likartad
användning som hos producenten eller distributören, dock
att i detta värde icke skall ingå skatt, samt att undantag och
villkor i övrigt, motsvarande dem som angivits i förslaget
till förordning om allmän energiskatt angående skatt å elektrisk
kraft, skall gälla;
dels besluta att bemyndiga Kungl. Majrt att förordna om
uttagande av nämnda elavgift samt i enlighet med vad i förenämnda
motioner angivits förordna om bildande av en särskild
stiftelse, till vilken genom elavgiften influtna medel
skall överföras för att ur densamma utlånas till byggande
av kraftverk i enlighet med vad i motionerna närmare angi"sits
ävensom att fastställa stadgar för nämnda stiftelse;
dels ock antaga följande
Förslag
till
förordning om upphävande av förordningen den 1 juni 1951 (nr 374) om
skatt å elektrisk kraft (elskatteförordningen)
Härigenom förordnas, att förordningen den 1 juni 1951 om skatt å elektrisk
kraft (elskatteförordningen) skall upphöra att gälla med utgången av
juni månad 1957.
II) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg, Gustafson i Göteborg och Anderson
i Sundsvall, vilka anfört följande:
Vi har icke kunnat ansluta oss till Kungl. Maj :ls av utskottet tillstyrkta
förslag om en allmän energiskatt. I enlighet med vad som anförts i motionerna
1: 545 av herr Ohlon in. fl. och 11:688 av herr Ohlin in. fl. har vi
emellertid med hänsyn till däri redovisade omständigheter funnit det nödvändigt
att särskilda åtgärder av tillfällig natur vidtas för att underlätta
finansieringen av elkraftutbyggnaden och upprustningen av landsbygdens
elnät. \i ansluter oss sålunda till det i motionerna framlagda förslaget om
uttagandet av en tillfällig elavgift, som i fråga om belopp och övriga villkor
i huvudsak överensstämmer med den enligt propositionens förslag i allmänna
energiskatten ingående skatten å elektrisk kraft. Avgiften skall årligen
omprövas. Med hänsyn härtill föreslår vi att den av oss nedan föreslagna
förordningen om tillfällig avgift å elektrisk kraft skall gälla t. o. in.
den 30 juni 1958. Medlens användning för avsett ändamål skall tryggas ge
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957 29
nom motsvarande ökning av investeringsanslagen dels till statens vattenfallsverk
och dels till utlåningsfonder för enskilda kraftverksinvesteringar
och upprustning av landsbygdens elnät. Frågan om ökning av investeringsanslagen
behandlas av annat utskott. Dessa åtgärder bör enligt vår mening
utgöra förutsättningen för uttagande av en tillfällig elavgift.
Åberopande det ovan anförda har vi ansett att utskottet under punkten
A 1) bort hemställa,
att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag
i proposition nr 175 till förordning om allmän energiskatt
samt med bifall till de likalydande motionerna I: 545 av herr
Ohlon m. fl. och II: 688 av herr Ohlin m. fl., antaga följande
Förslag
till
förordning om tillfällig avgift å elektrisk kraft (elavgift)
Härigenom förordnas som följer.
Allmänna bestämmelser
1 §•
Tillfällig avgift å elektrisk kraft (elavgift) skall i enlighet med bestämmelserna
i denna förordning erläggas till staten.
2 §•
Den som inom riket yrkesmässigt distribuerar eller förbrukar av honom
producerad avgiftspliktig elektrisk kraft eller yrkesmässigt distribuerar av
annan producerad dylik kraft är skyldig att hos kontrollstyrelsen vara registrerad
såsom producent eller distributör av elektrisk kraft.
Vid tillämpning av denna förordning skall den för vars räkning elektrisk
kraft överföres till riket ävensom den som utan att erlägga sedvanlig kraftavgift
därför emottager elektrisk kraft, för vilken elavgift enligt denna förordning
skall utgå, anses hava producerat kraften.
3 §.
Elavgift skall erläggas av den som förbrukat kraften.
Skyldighet att redovisa elavgift till statsverket inträder då den elektriska
kraften distribueras till förbrukare, som icke är registrerad enligt 2 § (avgiftspliktig
distribution) eller då kraften av den som är sålunda registrerad
nyttjas i egen rörelse (avgiftspliktig egenförbrukning).
Vid avgiftspliktig distribution skall elavgiften av förbrukaren erläggas till
den registrerade distributören, i förekommande fall genom icke registrerad
distributör. Har producent yrkesmässigt distribuerat kraft till förbrukare,
är producenten med avseende å distributionen av sådan kraft att anse som
registrerad distributör.
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
Har den, som enligt 2 § registrerats såsom producent, till annan distribuerat
elektrisk kraft utan att delta skett yrkesmässigt, skall kraften anses vara
förbrukad i den förstnämndes rörelse.
4 §•
Registrerad distributör åligger att debitera och till statsverket inleverera
elavgiften. Har debiterad elavgift ej erlagts, skall den registrerade distributören
till statsverket likväl inleverera ett däremot svarande belopp, såvida
icke annat följer av vad i 16 § andra stycket stadgas.
Vid avgiftspliktig egenförbrukning skall förbrukaren inleverera elavgiften
till statsverket.
5 §•
1 mom. Elavgiften utgår
a) för elektrisk kraft, som förbrukas i industriell rörelse med eu förbrukning
av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe under helt beskattningsår,
med tio procent av kraftens beskattningsvärde och
b) för annan elektrisk kraft med fem procent av kraftens beskattningsvärde.
Såsom driftställe skall anses varje i tekniskt avseende självständig industriell
anläggning, dock att närliggande anläggningar, som drivas av samma
ägare eller innehavare, skola anses såsom ett enda driftställe om kraftanskaffningen
är i huvudsak gemensam.
Med beskattningsår förstås tiden 1 juli—30 juni.
Beskattningsvärdet är lika med summan av de kraftavgifter, som förbrukaren
har att erlägga för den elektriska kraften. I den mån producent eller
registrerad distributör själv förbrukar kraften är beskattningsvärdet lika
med summan av de kraftavgifter, som skulle hava utgått, därest kraften
försålts för likartad användning som hos producenten eller distributören. I
beskattningsvärdet ingår icke elavgift.
2 mom. Kan under löpande beskattningsår icke avgöras, huruvida förbrukningen
i industriell rörelse kommer alt överskjuta 40 000 kilowattimmar,
men har förbrukningen under den närmast före beskattningsåret tilländalupna
tolvmånadersperioden överskjutit nämnda energikvantitet, skall
förbrukaren erlägga preliminär elavgift med belopp motsvarande tio procent
av kraftens beskattningsvärde. Vad i denna förordning stadgas om elavgift
skall i tillämpliga delar gälla här avsedd preliminär elavgift.
3 mom. Där under ett beskattningsår förbrukningen i industriell rörelse
överskjutit 40 000 kilowattimmar men elavgift för den förbrukade kraften
erlagts med allenast fem procent av kraftens beskattningsvärde, skall till
statsverket i efterhand inlevereras elavgift med ytterligare fem procent av
beskattningsvärdet.
Har under ett beskattningsår förbrukningen i industriell rörelse icke överskjutit
40 000 kilowattimmar men har elavgift för den förbrukade kraften
erlagts med tio procent av kraftens beskattningsvärde, skall snarast efter
beskattningsårets utgång hälften av den erlagda elavgiften restitueras.
31
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 dr 1957
6 §■
Elavgift utgår ej för elektrisk kraft, som
a) framställes inom riket av producent, som förfogar över en installerad
generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt och som icke yrkesmässigt distribuerar
elektrisk kraft,
b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan kraftavgift levereras av producent
eller distributör till någon, som ej står i intressegemenskap med producenten
eller distributören,
c) framställes och förbrukas å fartyg eller annat transportmedel, eller
d) nyttiggöres inom rörelse för produktion eller distribution av elektrisk
kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring, transformering eller
omformning hos producent eller distributör.
7 §•
1 mom. Kontrollstyrelsen äger, när särskilda skäl därtill äro, efter ansökan
förordna, att elavgiften skall utgå med visst belopp för kilowatttimme.
Beloppet skall fastställas så att det för de förbrukare, varom fråga
är, så nära som möjligt motsvarar den elavgift som skall hava utgått vid
tillämpning av 5 § 1 mom.
2 mom. På ansökan må kontrollstyrelsen medgiva förbrukare inom distributionsområde
med onormalt höga kraftavgifter eller anslutningsavgifter
nedsättning av elavgiften.
8 §.
1 mom. Vid beräkning av beskattningsvärde för avgiftspliktig egenförbrukning
skall kontrollstyrelsen eftersträva att såvitt möjligt enhetliga värden
erhållas för kraft, som användes för likartade ändamål inom områden
med i huvudsak enahanda taxesättning.
När synnerliga skäl föranleda därtill, må kontrollstyrelsen nedsätta beskattningsvärdet
för kraft som nyss sagts.
2 mom. För kraft som av producent eller registrerad distributör levereras
till förbrukare, med vilken producenten eller distributören står i sådan intressegemenskap
att denna kan antagas hava inverkat på prissättningen,
ävensom för kraft, som levereras såsom ersättning för förlorad vattenkraft,
må kontrollstyrelsen fastställa beskattningsvärde enligt i huvudsak samma
normer, som tillämpas i fråga om avgiftspliktig egenförbrukning.
9 §•
Kontrollstyrelsen äger även i andra fall än som avses i 7 och 8 §§ föreskriva
de avvikelser från stndgandcna angående elavgiftens bestämmande,
som med hänsyn till särskilda omständigheter må finnas påkallade, dock
att elavgift icke i något fall må bestämmas att utgå ined högre belopp än
som eljest skolat följa av bestämmelserna i denna förordning.
10 §.
Vid kontrollslyrelsens sida skall finnas eu särskild rådgivande nämnd
med uppgift att till styrelsen avgiva yttrande och förslag i ärenden rörande
32
Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1957
tillfällig avgift å elektrisk kraft (elavgift). Innan kontrollstyrelsen fattar
beslut i dylika ärenden av principiell betydelse eller eljest av större vikt,
skall styrelsen höra nämnden.
Nämnden skall utgöras av ordförande och fyra ledamöter. Ordföranden
skall vara eller hava varit domare. Av ledamöterna skall en vara företrädare
för kontrollstyrelsen, en för kommerskollegium, en för distributörer av elektrisk
kraft samt en för detaljförbrukare i allmänhet av sådan kraft. Vid
behandling av ärende, som berör antingen jordbruksnäringen eller industrien
eller ock handeln och hantverket, skall, där det utan olägenhet kan
ske, sistnämnda ledamot ersättas av ledamot, som representerar vederbörande
näringsgren.
För ordförande och envar ledamot i nämnden skall utses en suppleant.
I fråga om suppleant skall gälla vad nyss sagts om ordförande eller ledamot,
som suppleanten skall ersätta.
Ordförande, ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t.
11 §•
Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer äger, då synnerliga
skäl därtill äro, medgiva befrielse från eller återbäring av elavgift.
Uppbörd och kontroll
12 §.
Beskattningsmyndighet är kontrollstyrelsen.
13 §.
1 mom. Anmälan för registrering ävensom ansökan om registrering skall
göras skriftligen hos kontrollstyrelsen och skall innehålla uppgift angående
'' ederbörandes fullständiga namn och postadress, förelagets namn, rörelsens
art och belägenhet samt dagen för verksamhetens påbörjande.
1 anmälan för registrering, som avses i 2 §, skall uppgift jämväl lämnas
angående belägenheten av och den installerade generatoreffeklen för varje
kraftverk, som skall nyttjas i rörelsen. Skall elektrisk kraft inköpas, skall
uppgivas det eller de företag varifrån inköpen skola ske.
Distributör av elektrisk kraft skall i anmälan föi'' varje konsumentgrupp
lämna uppgift angående de perioder under året, beträffande vilka debitering
av kraftavgifter verkställes, ävensom angående de tidpunkter då sådana debiteringar
i allmänhet äro slutförda.
Om verkställd registrering skall kontrollstyrelsen utfärda särskilt bevis.
2 mom. Den som är registreringsskyldig enligt 2 § skall göra anmälan för
registrering senast fjorton dagar före rörelsens upptagande. Utan hinder
härav må den, som övertagit annans rörelse, bedriva densamma under förutsättning
att anmälan för registrering göres inom fjorton dagar efter övertagandet.
3 mom. Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan
eller ansökan om registrering, är den registrerade skyldig att inom fjorton
dagar underrätta kontrollslyrelsen därom.
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957 33
Den som vill bliva avregistrerad skall göra anmälan därom till kontrollstyrelsen.
14 §.
Elavgift skall redovisas för bestämda redovisningsperioder. Dessa äro nedan
angiven debiteringsperiod, eller vad angår elektrisk kraft som tramställls
av producent utan yrkesmässig distribution, kalenderkvartal.
Med debiteringsperiod skall förstås
a) i fråga om konsumentgrupp, för vilken utfärdas räkningar, som lör
bela gruppen avse i huvudsak eu och samma tid (månad, kvartal eller annan
tidsperiod utgörande år eller del därav): ifrågavarande tid, även om flera
avläsningar skett under tiden, samt
b) i fråga om konsumentgrupp, för vilken avläsningar ske successivt och
utfärdade räkningar i anslutning härtill för olika abonnenter inom samma
grupp avse olika tider: den tidsperiod (månad, kvartal eller annan tidsperiod
utgörande år eller del därav), under vilken avläsning beräknas ske för
hela eller den väsentliga delen av konsumentgruppen.
Kontrollstyrelsen äger, om särskilda skäl därtill äro, fastställa annan tidsperiod
såsom redovisningsperiod.
15 §.
1 mom. Den som är registrerad enligt 2 § skall senast vid utgången av
kalendermånaden efter varje redovisningsperiod till kontrollstyrelsen insända
en på heder och samvete avgiven deklaration angående avgiftspliktig
distribution och avgiftspliktig egenförbrukning under redovisningsperioden.
2 mom. I deklarationen skall angivas den på redovisningsperioden belöpande
bruttoelavgiften så ock avdrag enligt 16 §.
Deklarationens nettoelavgiftsbelopp skall, där beloppet icke utgöres av
helt tiotal kronor, utföras med närmaste lägre tiotal kronor.
Kontrollstyrelsen äger, om särskilda skäl därtill äro, föreskriva att deklaration
skall insändas inom annan tid än som i 1 mom. sägs.
Deklaration skall upprättas å blankett enligt formulär, som fastställes av
kontrollstyrelsen.
16 §.
I deklaration som avses i 15 § 1 inom. skall avdrag göras för elektrisk
kraft, som
a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat
ändamål, samt
b) överförts till annat land.
På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer huruvida och i vad
män elavgiften må nedsättas på grund av bristande betalning från förbrukare
eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft.
17 §.
Senast vid den tidpunkt, då deklaration skall hava insänts, skall enligt
deklarationen upplupen elavgift erläggas genom insättning å kontrollstyrel
:S
Iiihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. A''r 47
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
sens postgirokonto. Finner kontrollstyrelsen att avdrag bör ske med högre
belopp än det redovisade bruttobeloppet för elavgiften, skall det överskjutande
beloppet restitueras.
Insändes icke deklaration inom föreskriven tid, skall senast vid nämnda
tidpunkt och i angiven ordning erläggas preliminär elavgift svarande mot
det högsta elavgiftsbelopp, som upplupit under någon redovisningsperiod
inom senast förflutna tolv kalendermånader, eller det lägre belopp kontrollstyrelsen
bestämmer. Har någon erlagt preliminär elavgift, äger han, sedan
felande deklaration insänts, i samband med inbetalning av elavgift för en
senare redovisningsperiod tillgodoräkna för mycket erlagd preliminär elavgift.
Har den preliminära elavgiften understigit den deklarerade, skall felande
elavgift erläggas samtidigt med deklarationens insändande. Vad i denna
förordning stadgas om elavgift skall i tillämpliga delar gälla här avsedd
preliminär elavgift.
18 §.
Insändes icke deklaration eller befinnes insänd deklaration oriktig, äger
kontrollstyrelsen fastställa den elavgift, som rätteligen skall utgå, och den
tid, inom vilken elavgiften skall erläggas.
19 §.
Försummar någon att inbetala elavgift, som han enligt denna förordning
skall erlägga till kontrollstyrelsen, må elavgiften på framställning av styrelsen
omedelbart utmätas.
Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning, där förbrukare
eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft underlåter att
erlägga elavgift för dylik kraft.
20 §.
För utövande av kontroll över elavgiften äger kontrollstyrelsen anlita biträde
av särskilda kontrolltjänstemän. Kontrolltjänsteman äger på anfordran
erhålla tillträde till samtliga lokaler och utrymmen, vilka den som är
registrerad enligt denna förordning använder för produktion eller distribution
av elektrisk kraft.
21 §.
Den som är registrerad enligt denna förordning är pliktig att ordna sin
bokföring och statistik på sådant sätt att enligt kontrollstyrelsens beprövande
kontroll möjliggöres över inköpt och försåld samt eljest mottagen
och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som inom
rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överförlust in. m., så
ock över debiterade och erlagda kraftavgifter.
Den som är registrerad skall vidare på anfordran tillhandahålla kontrollstyrelsen
eller kontrolltjänsteman sina handelsböcker med tillhörande handlingar
samt i förekommande fall sin statistik. Han skall därjämte ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontrollstyrelsen för erhållande
av en betryggande kontroll över elavgiftens behöriga utgörande med
-
35
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
delar, ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman i enlighet med kontrollslyrelsens
föreskrifter kan komma att lämna.
Där kontrollstyrelsen så påfordrar skall distributör av elektrisk kraft föranstalta
om att anordning för uppmätning av dylik kraft med avseende å
energi och effekt inrättas.
22 §.
Den som utan att vara registrerad enligt denna förordning producerar eller
distribuerar elektrisk kraft är skyldig alt på anfordran lämna sådana
uppgifter om sin rörelse, som kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman finner
erforderliga för kontrollen, ävensom att, där kon t roll styrel sen finner det
påkallat för kontrollens utövande, tillhandahålla sina handelsböcker med
tillhörande handlingar.
A nsvarsbestämmelser
23 §.
Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,
stadgas i skattestrafflagen.
Har någon i annat fall än i första stycket avses uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet i deklaration rörande elektrisk kraft lämnat oriktig uppgift,
ägnad att leda till inleverans av för låg elavgift, straffes med dagsböter eller
fängelse i högst sex månader.
24 §.
Underlåter den som är registreringsskyldig enligt 2 § att göra föreskriven
anmälan för registrering, straffes med dagsböter, ej under tjugu.
Underlåter någon i andra fall än som avses i första stycket att fullgöra
vad honom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma
meddelade föreskrifter, straffes med böter, högst trehundra kronor. Vad
nu sagts gäller dock icke åliggande att inbetala elavgift.
25 §.
Brott, som avses i 24 § andra stycket, må av åklagare åtalas allenast etter
anmälan av kontrollstyrelsen.
26 §.
Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga den som är registrerad enligt denna
förordning att fullgöra vad honom åligger enligt förordningen eller med
stöd av densamma meddelade föreskrifter, dock att föreläggande icke må
avse inbetalande av elavgift.
27 §.
Vad som inhämtats vid kontroll enligt denna förordning må ej yppas i
vidare mån än som erfordras för vinnande av det med kontrollen avsedda
ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängelse i
högst sex månader, där ej gärningen är belagd med straff i strafflagen.
Brott som nu sagts må, där det ej innefattar ämbetsbrott, av åklagare åtalas
allenast efter angivelse av målsägande.
36
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
28 §.
Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga
föreskrifter.
Denna förordning träder i kraft den 20 juni 1957 och skall gälla till och
med den 30 juni 1958; dock att förordningens bestämmelser skola gälla redan
före ikraftträdandet i avseende å åtgärder som erfordras för tillämpningen
därefter.
Genom förordningen upphäves elskatteförordningen den 1 juni 1951 (nr
374). Utan hinder härav skall skatt enligt nämnda förordning utgå för redovisningsperiod,
som till någon del hänför sig till tiden före den 20 juni 1957,
dock att, om under dylik redovisningsperiod avläsning av energiförbrukning
sker sistnämnda dag eller därefter, skatt enligt elskatteförordningen
skall utgå allenast för tiden intill första avläsningen efter den 19 juni 1957.
Elskatteförordningen skall även i övrigt äga tillämpning beträffande förhållanden
som hänföra sig till tiden intill utgången av dylik redovisningsperiod
eller, i förekommande fall, intill nämnda avläsning.
I samband med ikraftträdandet skall i övrigt iakttagas följande.
1. Där verksamhet som avses i 2 § bedrives vid förordningens ikraftträdande
skall den i 13 § omförmälda anmälan för registrering göras senast
den 10 juli 1957.
2. Oaktat registrering efter anmälan icke skett, skall den som vid förordningens
ikraftträdande bedriver verksamhet som i första punkten sägs anses
vara registrerad hos kontrollstyrelsen från och med den 20 juni 1957.
3. Skyldighet att erlägga tillfällig elavgift enligt denna förordning föreligger
inte
i fråga om elektrisk kraft, för vilken kraftavgift helt eller delvis utgår efter
uppmätt energiförbrukning: för tiden före första avläsningen av energiförbrukning
efter den 19 juni 1957, eller
i fråga om annan elektrisk kraft: för redovisningsperiod, som till någon
del hänför sig till tiden före den 20 juni 1957.
HD av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Kollberg, Nilsson i Svalöv, Gustafson
i Göteborg och Anderson i Sundsvall, vilka anfört följande:
I de likalydande motionerna 1:545 av herr Ohlon in. fl. och 11:688 av
herr Ohlin m. fl. har — under hänvisning till det i andra motioner framförda
förslaget om finansiering av oljelagringsprogrammet med särskilda
avgifter på flytande bränsle —- föreslagits, att skatten på motorbrännolja
sänkes med 1 öre per liter från och med den 1 juli 1957. Förslaget är i detta
hänseende utformat analogt med Kungl. Maj :ts proposition, i vilken en
sänkning föreslås av skatten på motorbrännolja till samma belopp som
energiskatten på brännolja. Oljelagringsprogrammet och dess finansiering
har behandlats av annat utskott, där reservationsyrkande framförts om bi
-
37
Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957
fall till det ovan refererade förslaget om finansiering av oljelagringsprogrammet
genom särskilda avgifter på flytande bränslen. På brännolja bär
härvid föreslagits en avgift av 1 öre per liter. Med hänsyn till att detta förslag
ännu icke behandlats av riksdagen får vi, som i övrigt biträder det i
nyssnämnda motioner framlagda förslaget beträffande oljelagringsprogrammets
finansiering, hemställa om bifall till förslaget i de likalydande motionerna
1:545 och II: G88 om sänkning av skatten på motorbrännolja med
1 öre per liter fr. o. in. den 1 juli 1957.
Under åberopande av vad sålunda anförts får vi under punkten A 2) hemställa,
att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 195b (nr 260)
om brännoljeskatt
Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 21 maj 1954 om brännoljeskatt
skall erhålla följande ändrade lydelse.
3 §•
Brännoljeskatt utgår med trettioett öre för liter.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1957.
570862
Stockholm 1957. IsaacMarcus Boktryckeri Aktiebolag