Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1957
1
Nr 45
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag rörande beredskapslagring
av olja, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet,
jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 5 april 1957 dagtecknad proposition, nr 144, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för samrna dag, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av föredragande departementschefen enligt samma protokoll
förordade riktlinjer rörande beredskapslagring av olja;
dels ock antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om oljelagring m. m.; samt
2) förordning om oljeavgift m. m.
Propositionen har hänvisats till bevillningsutskottet såvitt avser förslaget
till förordning om oljeavgift m. m. och i övrigt till lagutskott.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
.
I propositionen framlägges ett program för ökad lagring av mineraloljor
under femårsperioden 1958—1962. De i programmet uppställda lagringsmålen
har bestämts under beaktande av behoven dels under viss krigsperiod,
dels vid olika avbrott i oljetillförseln i fred. De bestämmelser, som erfordras
för att få till stånd den förutsedda lagerutbyggnaden, upptages i ett i propositionen
framlagt förslag till förordning om oljelagring m. in. Enligt denna
skall lagringsskyldighet åvila förutom oljehandeln och oljeraffinaderierna,
vilka redan enligt nu gällande bestämmelser är lagringspliktiga, även dem
som importerar olja för egen förbrukning samt vissa större, huvudsakligen
industriella förbrukare. Förordningen ger möjlighet föreskriva att viss del
av lagren skall förvaras i skyddade utrymmen. Enligt förslag till förordning
om oljeavgift m. m. skall sådan avgift erläggas av den, som icke fullgöi sin
lagringsskyldighet.
Finansieringen av programmet, som för hela femarspei ioden beräknas
draga en kostnad av ca 600 milj. kronor, förutsattes skola ske dels genom
att de lagringsskyldiga själva i viss utsträckning tillskjuter medel, dels genom
att de erhåller visst finansiellt stöd i form av statliga ränte- och amorteringsfria
lån.
Det till bevillningsutskottet hänvisade författningsförslagel är av följande
lydelse.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 45
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1957
Förslag
till
Förordning
om oljeavgift m. m.
Härigenom förordnas som följer.
I denna förordning förstås med
lagringsskyldig: säljare eller förbrukare av mineralolja, som är lagringsskyldig
enligt förordningen om oljelagring m. m.;
of/a. sådan mineralolja, som sägs i 2 § sistnämnda förordning; samt
hetsynsmyndigheten: den enligt 3 § samma förordning utsedda myndig
2
§•
Lagringsskyldig är pliktig att till staten erlägga oljeavgift,
a) om han erhåller dispens från skyldigheten att hälla lager av olja eller
att forvara oljelager till viss del i bergrum eller på annat sätt, som innebar
Skahgt skydd mot förstöring genom bombanfall eller beskjutning;
sagd °m han’ Utan Crhållen disPens> försummar skyldighet, som nyss är
Oljeavgift utgår ock i fall, varom stadgas i 6 § andra stycket.
3 §.
Oljeavgiften beräknas med tillämpning av bestämmelserna i 4 och 5 SS
etter den myckenhet olja, beträffande vilken lagringsskyldighet eller skyldighet
att förvara olja i bergrum eller på därmed jämförligt sätt icke fullgores,
samt efter den tid, under vilken fullgörandet ej sker. Del av kalendermånad
räknas som hel månad.
Oljeavgiften utgör för kubikmeter och år
för bensin och fotogen tjuguåtta kronor,
för motorbrännolja och eldningsolja 1 tjuguen kronor samt
för övriga slag av eldningsolja tjugusju kronor
eller såvitt rör olja som skall lagras i bergrum eller på därmed jämförligt
satt, nämnda belopp ökade med sex kronor.
För månad utgör oljeavgiften en tolftedel av ovan angivna belopp.
4 §.
I fall, som sägs i 2 § första stycket a), beräknas oljeavgiften efter den myckenhet
och den tid, som dispensen avser. J
5 §.
I fall, som avses i 2 § första stycket b), beräknas oljeavgiften efter den
brist, som framgår av avgiven uppgift varigenom bristen först vppats, eller,
oni bristen upptäckts vid undersökning, den brist, som därvid konstaterats.
Oljeavgift skall i dylikt fall utgå för tiden från och med den kalendermånad,
under vilken uppgiften skolat avgivas eller undersökningen skedde, till
licvillningsntskottets betänkande nr år 1957 3
och med den kalendermånad, under vilken enligt meddelat föreläggande rättelse
senast skall hava skett. Sker rättelse innan föreläggande meddelats, beräknas
oljeavgift för en månad.
Sker ej rättelse, beräknas ny oljeavgift efter den brist, som först uppgives
eller konstateras efter det rättelsen senast skulle hava skett, och för
tiden från och med kalendermånaden närmast efter samma tidpunkt.
6 §•
Inför någon olja från utrikes ort för försäljning till avnämare inom riket
och har han ej tidigare regelmässigt importerat olja, äger tillsynsmyndigheten
förelägga honom att hos myndigheten ställa säkerhet, som myndigheten
kan godtaga, för den oljeavgift han kan bliva pliktig att erlägga.
Ställes icke säkerhet inom förelagd tid, är importören pliktig att till staten
genast erlägga oljeavgift med det belopp, vartill avgiften skolat uppgå, därest
importören under importåret eftersatt skyldighet att hålla lager svarande
mot den myckenhet olja han infört.
7 §•
Oljeavgiften debiteras och uppbäres av tillsynsmyndigheten.
8 §■
Är i fall, som avses i 2 § första stycket, med hänsyn till att den lagringsskyldige
visar sig innehava erforderligt utrymme för förvaring av oljan eller
av annan anledning uppenbart, att oljeavgiften, beräknad enligt 3—5 §§,
avsevärt överstiger den vinning den lagringsskyldige kan antagas göra genom
underlåtenheten att hålla lager till myckenhet eller på sätt som föreskrivits,
skall tillsynsmyndigheten förordna om skälig nedsättning av avgiften.
När så finnes skäligt och den lagringsskyldige icke härigenom vinner
otillbörlig förmån, må i fall som nyss sagts avgiften helt eftergivas.
Frågan om nedsättning eller eftergift skall prövas innan avgiften debiteras.
9 §.
Visas i fall, som avses i 2 § första stycket, sedan oljeavgift debiterats, att
den lagringsskyldige fullgör vad som åligger honom i fråga om hållande eller
förvaring av lager, må tillsynsmyndigheten efter vad som prövas skäligt
förordna om återbäring av oljeavgift, vilken belöper på tid då skyldighet
som nu sagts fullgjorts.
När särskilda skäl äro därtill, må tillsynsmyndigheten förordna om återbäring
av oljeavgift, som utgått enligt 6 § andra stycket.
10 §.
Oljeavgift, som icke inbetalas inom föreskriven tid, må på framställning
av tillsynsmyndigheten utmätas. Är säkerhet ställd, må avgiften av tillsynsmyndigheten
uttagas därur. Pant må av myndigheten försäljas i betryggande
ordning.
11 §•
över tillsynsmyndighetens beslut enligt denna förordning må klagan
föras hos Kungl. Maj :t genom besvär.
Beslut av tillsynsmyndigheten skall lända till efterrättelse utan hinder
av förd klagan, där ej annorlunda förordnas.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1957
12 §.
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, tillsynsmyndigheten
äger meddela närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna
förordning.
Denna förordning träder i kraft den 1 jannari 1958; bestämmelserna om
beräkning, debitering, nedsättning och eftergift av oljeavgift samt om besvär
skola dock tillämpas även dessförinnan, där dispens medgivits från skyldighet
att efter ingången av år 1958 hålla lager av olja eller att förvara oljelager
till viss del i bergrum eller på annat sätt som innefattar skäligt skydd
mot förstöring genom bombanfall eller beskjutning.
Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget till förordning
om oljeavgift m. in. hänvisar utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll.
I anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna 1:527 av herr Osvald och 11:672 av herr
Kollberg, vari hemställes, »att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts
proposition nr 144 måtte
1) beträffande den föreslagna lagringsplikten för större förbrukare för sin
del besluta en sådan utformning av det framlagda författningsförslaget, att
möjlighet i första hand öppnas till överenskommelser med de berörda företagen,
2) besluta sådan utformning av finansieringssystemet, att ifrågavarande
större förbrukares del av de sammanlagda kostnaderna kommer att utgöra
högst 30 procent av de årliga kostnaderna, samt
3) besluta att statsbidragen till anordnande av skyddade lagringsutrymmen
i princip måtte bibehållas och att bidragens utformning liksom anslagsbehovet
måtte omprövas till nästa års riksdag med hänsyn till finansieringen
i övrigt»;
II) de likalydande motionerna 1:528 av herr Sveningsson m. fl. och II:
670 av herr Svensson i Ljungskile m. fl., vari hemställes, »att riksdagen vid
behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 144 måtte besluta,
1) alt den del av kostnaderna för utbyggnadsprogrammet, som enligt departementschefens
förslag skulle falla på statsverket och bestridas genom
beskattning av flytande bränslen, i princip skall — i likhet med vad oljelagringskommittén
föreslagit —- i stället bestridas med särskilda pristillägg
eller i produktpriserna ingående beredskapsavgifter för lagringsändamål;
2) att beredskapsavgifterna skall för tiden 1 juni 1957--30 juni 1958 fastställas
högst till:
för bensin 2 öre per liter
för motorbrännolja 1 öre per liter
för eldningsolja I och II 0,5 öre per liter
för övriga eldningsoljor 0,35 öre per liter;
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1957
3) att bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om uttagande av högst ovan
angivna avgifter att träda i kraft den 1 juli 1957 och att gälla till den 1 juli
1958, efter vilken tidpunkt avgifterna skall uttagas med de högsta belopp
som fastställes av nästa års riksdag;
4) att bemyndiga Kungl. Maj :t att — i enlighet med vad i motionerna
angivits — förordna om en särskild stiftelse för dispositionen av de genom
pristilläggen inflytande medlen för avsett ändamål, ävensom att fastställa
stadgar för nämnda stiftelse»; ävensom
III) de likalydande motionerna I: 529 av herr Sveningsson m. fl. och II:
671 av herr Svensson i Ljungskile m. fl., vari hemställes
»A. att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 144
måtte för sin del besluta sådan utformning av det framlagda författningsförslaget
1.
att, på sätt som oljelagringskommittén föreslagit, möjlighet i första
hand öppnas till överenskommelser med de berörda företagen,
2. att rätten för raffinaderi att till övervägande del fullgöra lagringsskyldigheten
i råolja blir införd i författningen, samt
B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext».
Motionerna har hänvisats till bevillningsutskottet, i vad de avser förordningen
om oljeavgift m. m., samt i övrigt till lagutskott.
Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna II: 670, II: 671 och II: 672.
Utskottet. I propositionen nr 144 framlägges för riksdagens godkännande
ett program för ökad lagring av mineraloljor under femårsperioden 1958
1962. Förslagen i propositionen bygger på ett av 1955 års oljelagringskommitté
avgivet betänkande, vilket varit föremål för remissbehandling. De lagringsmål
som uppställts i programmet har bestämts under beaktande av behoven
dels under viss krigsperiod, dels vid olika avbrott i oljetillförseln i
fred. Kostnaderna för programmets genomförande bar beräknats till 600
miljoner kronor.
De bestämmelser, som erfordras för att få till stånd den förutsedda lagerutbyggnaden,
upptages i ett i propositionen framlagt förslag till förordning
om oljelagring in. m. Enligt detta skall lagringsskyldighet åvila oljehandeln
och oljeraffinaderierna, vilka redan enligt nu gällande bestämmelser är i
viss omfattning lagringspliktiga. Vidare skall även de som importerar olja
för egen förbrukning samt vissa större, huvudsakligen industriella förbrukare
bli lagringsskyldiga. Förordningen ger möjlighet föreskriva att viss del
av lagren skall förvaras i skyddade utrymmen. Under vissa förutsättningar
äger tillsynsmyndigheten medge dispens helt eller delvis från lagringsskyldigheten
eller från skyldighet att förvara lagret till viss del i bergrum eller i
annat skyddat utrymme.
Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen bar den föreliggan -
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1957
de propositionen hänvisats till bevillningsutskottets behandling endast såvitt
angår det vid densamma fogade förslaget till förordning om oljeavgift
m. in. Propositionen i övrigt, d. v. s. de föreslagna riktlinjerna för lagringsskyldigheten
— innefattande lagringsprogrammet och finansieringsformen
— ävensom förslaget till förordning om oljelagring in. in., har hänvisats till
behandling av lagutskott. Vid sitt ståndpunktstagande till frågan om oljeavgiften
har bevillningsutskottet förutsatt, alt riksdagen i huvudsak godkänner
det i propositionen framlagda förslaget till förordning om oljelagring
in. m.
Enligt förslaget till förordning om oljeavgift in. in. är den som är lagringsskyldig
enligt förordningen om oljelagring in. in. pliktig att till staten
erlägga oljeavgift, dels om han erhåller dispens från skyldighet att hålla
lager av olja eller att förvara oljelager i bergrum eller i annat skyddat utrymme
och dels om han, utan erhållen dispens, försummar sådan skyldighet.
Vidare är importör i vissa fall skyldig att genast inbetala oljeavgift, om
han inte efterkommer föreläggande att ställa godtagbar säkerhet för den
oljeavgift han kan bli pliktig erlägga. Avgiftens storlek har beräknats med
utgångspunkt från kostnaderna för lagring i cisternutrymmen vid en befintlig
anläggning. I syfte att undvika att någon avsiktligt försummar att
lagra för att i stället erlägga avgift, har avgiften dock ansetts något böra
överstiga de faktiska kostnaderna. En uppräkning av dessa har därför skett
med ca 10 procent. För år och kubikmeter har avgiften föreslagits till 28
kronor för bensin och fotogen, 21 kronor för motorbrännolja och tunn eldningsolja
samt 27 kronor för övriga eldningsoljor. Vid underlåtenhet att
förvara lager i skyddat utrymme förhöjes de angivna beloppen med 6 kronor.
Avgiften avses skola utgå efter nyss angivna grunder i de fall, då den lagringsskyldige
inte innehar vare sig erforderlig myckenhet olja eller häremot
svarande lagringsutrymme. Om det är uppenbart att oljeavgiften är
avsevärt större än den vinning, som den lagringsskyldige gör genom att
icke fullgöra sin lagringsplikt, kan avgiften nedsättas. Såsom exempel härpå
nämnes att han har tillräckligt lagringsutrymme men saknar olja för
lagring. Likaså kan avgiften nedsättas, om den lagringsskyldige innehar tillräcklig
myckenhet olja, förvarad i s. k. ovanjordsanläggning, men erhåller
dispens från skyldigheten alt förvara oljan i skyddat utrymme. När så finnes
skäligt och den lagringsskyldige inte vinner otillbörlig förmån härigenom,
må i nu angivna fall avgiften helt efterges.
Utskottet tillstyrker för sin del att oljeavgift skall utgå i enlighet med vad
som föreslagits i propositionen. De föreslagna beloppen för oljeavgiften synes
enligt nu rådande kostnadsläge väl avvägda för de fall, då vederbörande
underlåter såväl att hålla erforderligt oljelager som häremot svarande lagerutrymmen.
Inte heller har utskottet något att erinra mot förslaget om nedsättning
och eftergift av oljeavgiften.
Beträffande utformningen av förslaget till förordning om oljeavgift in. m.
har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1957
7
I de i anledning av propositionen väckta motionerna har yrkande om
ändring i nyssnämnda förordning icke framställts, varför desamma icke
föranleder särskilt uttalande från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 144, såvitt densamma hänvisats till
bevillningsutskottet, antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om oljeavgift in. m.,
B. att följande motioner, nämligen
1) I: 527 av herr Osvald och II: 672 av herr Kollberg,
2) 1:528 av herr Sveningsson in. fl. och 11:670 av herr
Svensson i Ljungskile in. fl., samt
3) 1:529 av herr Sveningsson in. fl. och 11:671 av herr
Svensson i Ljungskile m. fl.
måtte, såvitt desamma hänvisats till bevillningsutskottet,
av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 16 maj 1957
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
Närvarande :
från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg*, Spetz, Eriksson,
Gustaf Elofsson, Snygg, Erik Jansson, Kronstrand, Oscar Carlsson och Bengtson;
samt
från andra kammaren: herrar Kollberg, Sundström, Brandt, Gustafson
i Göteborg, Allard, Kärrlander, Vigelsbo, Wiklund, Magnusson i Borås
och Anderson i Sundsvall.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
570835 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag