Kungl. Maj:ts proposition nr 99 ur 1956
1
Nr 99
Knngl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till Aktiebolaget
Atomenergi, m. m.; given Stockholms slott
den 23 februari 1956.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
Styrelsen för Aktiebolaget Atomenergi har — under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande — beslutat föreslå en höjning av aktiekapitalet
med 10,5 milj. kronor till 14 milj. kronor, varav staten skulle teckna aktier
för 6 milj. kronor samt enskilda intressenter för 4,5 milj. kronor. I anslutning
härtill föreslås i propositionen att å tilläggsstat II för innevarande budgetår
till aktieteckning i bolaget anvisas ett investeringsanslag av 6 milj.
kronor.
För fullföljande av den av 1953 års riksdag godkända planen att låta bolaget
uppföra en andra reaktor föreslås att bolaget får utlägga beställningar
inom en kostnadsram av 25 milj. kronor.
Kostnaderna för bolagets verksamhet under nästa budgetår — till den del
de icke bestrids av aktiekapitalet — beräknas till 36,7 milj. kronor. Det
föreslås, att till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi anvisas
sistnämnda belopp.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 99
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1956
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 februari 1956.
N är varande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten
Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson,
Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lange, Lindholm.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om anslag till
Aktiebolaget Atomenergi, m. m. samt anför därvid följande.
I årets statsverksproposition (X ht p. 40) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Atomenergiforskning
in. in. inom Aktiebolaget Atomenergi beräkna ett reservationsanslag av
35 000 000 kronor. Jag torde nu få återkomma till hithörande spörsmål.
Aktiebolaget Atomenergis hittillsvarande verksamhet
År 1945 tillsattes den helstatliga atomkommittén, som har till uppgift att
främja svensk forskning inom atomenergiens område. Kommittén disponerar
det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till atomenergiforskning
—- för innevarande budgetår anvisat med 2 775 000 kronor.
Efter förslag av atomkommittén bildades år 1947 Aktiebolaget Atomenergi
för att bl. a. efterforska och utvinna grundmaterial för atomenergiens utnyttjande
samt bygga reaktorer. Bolaget har ett aktiekapital av 3,5 milj. kronor,
varav staten tecknat fyra sjundedelar eller 2 milj. kronor och ett tjugutal
enskilda intressenter tre sjundedelar eller 1,5 milj. kronor. Av aktiekapitalet
har 3 milj. kronor avsetts för finansiering av fasta tillgångar samt
500 000 kronor som ett buffertkapital för förskottering av utgifter som senare
täcks av andra medel.
Utgifterna för bolagets verksamhet, vilken i praktiken kommit att avse
tillämpad forskning i allmänhet på atomenergiens område, har blivit jämförelsevis
mycket betydande; frånsett aktiekapitalet har de helt täckts av statsmedel.
Till atomenergiforskning inom bolaget har från bolagets tillkomst
till och med innevarande budgetår anvisats sammanlagt 61,45 milj. kronor,
därav för budgetåren 1953/54—1955/56 7,1 resp. 10 och 18 milj. kronor.
Bolagets första uppgifter var att bygga en försöksreaktor och ett uran -
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1956
3
extraktionsverk. Reaktorn (R 1) har uppförts i bergrum i Stockholm och är
i drift sedan 1954. Samma år sattes även uranextraktionsverket i gång. Verket,
som uppförts i Kvarntorp, har en årskapacitet, som motsvarar ungefär
5 ton uranmetall.
I 1953 års statsverksproposition anmäldes en plan för bolagets verksamhet
under kommande femårsperiod. Planen innebar främst byggandet av en
andra reaktor. För att genomföra planen beräknades engångskostnader om
ca 29 milj. kronor, bortsett från kostnaderna för förvärv och iordningställande
av erforderligt markområde. De löpande kostnaderna beräknades stiga
till 10 milj. kronor om året. Riksdagen hade intet att erinra mot att bolagets
verksamhet tills vidare bedrevs i huvudsaklig överensstämmelse med
denna plan samt medgav att bolaget fick bemyndigande att beställa material
för den andra reaktorn för 15 milj. kronor.
Bolaget har i Stockholm — förutom huvudkontoret och försöksreaktorn
— bl. a. laboratorier samt en fabrik för rening av uran från extraktionsverket
i Kvarntorp samt metallframställning. Den andra reaktorn skall uppföras
vid Studsvik norr om Nyköping, där bolaget förvärvat ett markområde
vid kusten. Planerings- och byggnadsarbetena på området påbörjades under
senare delen av år 1955.
Ur organisatorisk-administrativ synpunkt är verksamheten f. n. uppdelad
på en administrativ avdelning, en avdelning för fysik och en avdelning för
kemi; vidare planeras en arbetsgrupp för Studsviksanläggningen. På envar
av avdelningarna för fysik och kemi finns ett antal olika sektioner. Antalet
anställda vid bolaget, som under föregående budgetår uppgick till i runt tal
260 personer, beräknas innevarande budgetår öka till omkring 330.
Bolagets medelsäskanden
Yrkanden
1. Aktiebolaget Atomenergi (skr. 15/9 1955) föreslår, att till aktieteckning
i bolaget på tilläggsstat för budgetåret 1955/56 anvisas 6 milj. kronor.
2. Bolaget hemställer (skr. 15/9 1955) om ett beställningsbemyndigande
på 25 milj. kronor samt föreslår vidare, att anslaget till atomenergiforskning
in. in. inom bolaget för nästa budgetår uppföres med 36,5 milj. kronor.
3. Bolaget hemställer slutligen (skr. 17/2 1956) om anslag på 1 500 000
kronor för förvärv av metalliskt torium.
Motiv
1. Uppförandet av reaktorstationen vid Studsvik och den ökning av bolagets
verksamhet i övrigt, som kan väntas de närmaste åren, beräknas medföra
ett investeringsbehov av ca 20 milj. kronor. Anläggningar, som på grund
av sin speciella karaktär måste åsättas kort avskrivningstid, bör bekostas
av anslagsmedel. Däremot bör anläggningar med normal avskrivningstid,
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1956
vilka beräknas kosta ca 7,3 milj. kronor, finansieras med aktiekapitalmedel.
Vidare bör av aktiekapitalmedel ytterligare 3,2 milj. kronor reserveras för
framtida behov samt såsom buffertkapital. Bolagets styrelse har därför —
under förutsättning av bolagsstämmans godkännande — beslutat öka aktiekapitalet
med 10,5 milj. kronor. Om staten därav tecknar 6 milj. kronor,
har enskilda intressenter förklarat sig beredda teckna 4,5 milj. kronor. Den
nu gällande proportionen mellan statens och de enskilda aktieägarnas andelar
skulle härigenom bibehållas oförändrad.
2. Efter Genévekonferensen år 1955 har bolaget på nytt gått igenom sitt
arbetsprogram. Bolaget önskar bygga upp en organisation, som blir till
största möjliga nytta för det totala svenska atomenergiprogrammet. Genom
samarbete med myndigheter och industrier bör tillses, att dubbelarbete undvikes.
Bolaget bör kunna tjänstgöra som konsult åt svenska kraftproducenter
och industrier och bör därför vara nära inkopplat vid utveckling, konstruktion
och drift av kraftverksprototyperna. Bolaget bör vidare fortsätta
arbetena på att ur landets tillgångar framställa uran och förädla detta till
färdiga bränsleelement. Prospekteringen efter uranfyndigheter bör fortsätta.
Det synes lämpligt, att bolaget blir centralt organ för import av uran samt
för behandling av de utbrända och starkt radioaktiva bränsleelementen. Boiaget
framhåller, att det framdeles kan räkna med vissa inkomster av verksamheten.
Bolagets andra reaktor (R 2), som skall uppföras vid Studsvik, kan nu
göras mer avancerad och byggas snabbare än vad tidigare förutsetts. Möjligheterna
att köpa reaktorn eller väsentliga delar därav från utlandet övervägs.
Om reaktorn köpes färdig kan bolagets egen personalinsats minskas
och större kraft i stället sättas in på samarbetet med vattenfallsstyrelsen och
industrien rörande atomkraftverk och atomvärmeverk. Kostnaderna för R 2
kan ännu ej anges exakt men beräknas till ca 40 milj. kronor. Bolaget fick
1953 ett beställningsbemyndigande på 15 milj. kronor avseende inköp av
viss material för R 2; nu begäres bemyndigande att beställa material m. in.
för återstående (40—-15=) 25 milj. kronor.
Beträffande medelsbehovet under nästa budgetår anföres bl. a. följande.
Avdelningen för fysik. Antalet anställda beräknas öka med 95 till 260. ökningen
avser främst personal som sedermera skall flytta till Studsviksanläggningen.
För att öka möjligheterna att göra undersökningar vid R 1 bör
från utlandet inköpas viss kvantitet anrikat uran. Kompletterande strålskyddsanordningar
bör utföras vid denna reaktor, vilken avses skola köras
i 3-skift.
Avdelningen för kemi. Antalet anställda beräknas öka med 50 till 203 på
grund av den intensifierade forskningsverksamheten. För prospekteringsverksamhet
— såväl genom Sveriges geologiska undersökning som i bolagets
egen regi — erfordras ökade medel.
Eftersom man snart torde kunna få köpa uran från utlandet till billigare
priser än vad man har att räkna med vid uranextraktionsverket i Kvarntorp,
Kungl. Maj:ts proposition nr 9!) år 1956
5
har bolaget beslutat att tills vidare uppskjuta en tidigare planerad utbyggnad
av Kvarntorpsverket. I stället bör ansträngningarna inriktas på att sänka
framställningskostnaderna. Vidare bör man undersöka möjligheterna att
utvinna uran i samband med fosforsyraframställning; en försöksanläggning
härför bör ev. uppföras. Det är emellertid — bl. a. av beredskapsskäl —
önskvärt att den hittillsvarande uranproduktionen i Kvarntorp fortgår i
oförminskad omfattning.
Studsviksanläggningen. För budgetåret 1955/56 bar för denna anläggning
beräknats 250 000 kronor. För nästa budgetår erfordras en betydande instrumentanskaffning
för R 2. Som delkostnad för denna reaktor har upptagits
10 milj. kronor. För en accelerator — av särskild betydelse för neutron-fysikaliska
undersökningar — jämte byggnad begäres 1,6 milj. kronor.
Bolaget hade föreslagit, att en accelerator skulle inköpas redan innevarande
budgetår; den slutliga medelsanvisningen medgav emellertid ej förvärv av
en dylik. För maskiner in. in. till en verkstadsbyggnad samt för inventarier
till en mässbyggnad beräknas sammanlagt 1,7 milj. kronor. För personalkostnader,
garage och andra servicebyggnader in. in. beräknas ca 1,2 milj.
kronor. Det totala medelsbehovet för Studsviksanläggningen under nästa
budgetår har upptagits till i runt tal 14,5 milj. kronor.
Bolagets administrationskostnader beräknas till följd av förvärvet av
Studsvik och den även i övrigt utvidgade verksamheten stiga med 235 000
kronor till 750 000 kronor.
Sammanfattning av medelsbehovet för budgetåret 1956/57. Bolagets personal
beräknas under budgetåret 1956/57 öka med — inklusive ytterligare
personal vid Studsviksanläggningen och för administrationen — sammanlagt
omkring 170 till drygt 500. Medelsbehovet för löpande utgifter
— för innevarande budgetår beräknat till 12,1 milj. kronor — upptages till
följande belopp:
Kronor
Avdelningen för fysik .................................... 10 400 000
Avdelningen för kemi...................................... 9 402 000
Studsviksanläggningen .................................... 1 205 000
Administrationen ......................................... 750 000
Summa 21 757 000
Medelsbehovet för sådana engångsutgif te r, som inte är avsedda
att täckas av aktiekapitalet — vilka utgifter för innevarande budgetår beräknats
till 5,9 milj. kronor — anges i följande sammanställning:
Kronor
Anskaffningar för R 2 och anläggningar vid Studsvik ........ 13 815 000
Anrikat material in. in. till R 1 ............................ 1 050 000
Apparatur in. in. för avdelningen för kemi .................. 1 145 000
Summa 16 010 000
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1956
Det totala medelsbehovet för budgetåret 1956/57 uppgår sålunda till i
runt tal (21 757 000 -f- 16 010 000 =) 37,8 milj. kronor. Med hänsyn till att
vid utgången av innevarande budgetår beräknas föreligga en reservation av
1,3 milj. kronor, bör anslaget anvisas med (37,8 — 1,3 =) 36,5 milj. kronor.
3. I bolagets medelsäskanden för budgetåret 1955/56 upptogs 2 milj. kronor
för förvärv av toriumråvaror. Den slutliga medelsanvisningen medgav ej
detta förvärv. Informationerna vid Genevekonferensen 1955 gav ytterligare
stöd åt uppfattningen, att torium kommer att spela en betydande roll vid
atomenergiens fredliga utnyttjande. Man känner inte till några toriumfyndigheter
inom landet. För utvecklingsarbetena är det angeläget att få tillgång
till en begränsad kvantitet torium för en kostnad av 1,5 milj. kronor.
I detta sammanhang torde vidare få nämnas att bolaget under hand uppskattat
de årliga kostnaderna för bolagets verksamhet under perioden 1957/
58—1961/62 till mellan 45 och 60 milj. kronor. Härvid har bolaget förutsatt
att den nu planerade höjningen av aktiekapitalet genomföres.
Tillkallandet av 1955 års atomenergiutredning
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 21 december
1955 tre sakkunniga för att verkställa utredning och avge förslag beträffande
arbetsuppgifterna inom atomenergiområdet in. in. — 1955 års atomenergiutredning.
1 I direktiven för de sakkunniga framhölls bl. a., att vårt
land uppenbarligen med all kraft måste fortsätta det pågående forskningsoch
utvecklingsarbetet. De insatser, som krävdes, var av betydande mått. Det
syntes då naturligt, att statsmakterna — särskilt under nuvarande konjunkturer
och med hänsyn till rådande förhållanden i fråga om investeringar
och arbetskraftstillgång — sökte åstadkomma en samordning av disponibla
finansiella och personella resurser. Vad angår den statliga organisationen på
området borde en klarare arbetsfördelning än hittills eftersträvas. Staten
hade hittills svarat för den alldeles övervägande delen av kostnaderna för
atombolagets verksamhet. Bolagets fortsatta utveckling krävde en betydande
bidragsgivning från det allmänna. Även i övrigt torde statens ansvar för
atomenergien komma att öka väsentligt. Dessa omständigheter aktualiserade
frågan om bolagets organisation.
Yttranden över bolagets medelsäskanden
Atomkommittén (skr. 2/11 1955) har intet att erinra mot bolagets arbetsprogram.
Kommittén understryker nödvändigheten av att arbetena med
R 2 ej försenas samt att erforderliga medel härför beviljas. Särskilt fram
1
Statssekreteraren E. Grafström, ordförande, ledamoten av riksdagens I kammare S. Ohlon
samt ledamoten av riksdagens II kammare P. E. Sköld.
7
Kungl. Maj.ts proposition nr .9.9 ur 1956
hålles betydelsen av att anskaffa en accelerator för reaktorstationen vid
Studsvik. Kommittén tillstyrker livligt de i bolagets petitaskrivelse framförda
äskandena.
1955 års atomenergiutredning (skr. 22/2 1956) har avgivit utlåtande över
bolagets i september 1955 avgivna petita för budgetåret 1956/57 samt bolagets
hemställan om 6 milj. kronor å tilläggsstat för aktieteckning. Utredningen
tillstyrker bolagets förslag med följande motivering.
I det betänkande, som utredningen avser att överlämna nästinstundande
månad, kommer utredningen alt förorda, att Aktiebolaget Atomenergi med
i stort sett oförändrad status fortsätter sin verksamhet för atomenergiens
iredliga utnyttjande. Utredningen är även av den uppfattningen, att det
program för bolagets verksamhet under budgetåret 1956/57, som bolagsledningen
framlagt — främst avseende uppförandet av en andra forskningsoch
materialprovningsreaktor vid Studsvik — bör genomföras. Vad beträffar
det av bolaget för ifrågavarande budgetår äskade anslaget å sammanlagt
36,5 milj. kronor har utredningen icke företagit någon detaljgranskning
av underliggande beräkningar, utan anser sig endast böra göra det uttalandet,
att utredningen finner det angeläget, att planerna på uppförandet
av den andra reaktorn fullföljes utan dröjsmål. Vidare vill utredningen framhålla,
att utredningen förutser en allmän utvidgning av verksamheten inför
de stora uppgifter, som väntar bolaget i samband med att det hittillsvarande
forskningsskedet övergår i en utvecklingsperiod med konstruktionen
av prototyper för industriella reaktorer som omedelbar arbetsuppgift. Det
torde därför kunna antagas, alt bolagets i september 1955 framlagda petita
snarare är för lågt än för högt beräknade. I detta sammanhang bör särskilt
understrykas den acceleration i utvecklingen på atomenergiområdet,
som skett efter avhållandet av atomkonferensen "i Geneve i augusti 1955.
Vad härefter angår frågan om ökning av bolagets aktiekapital och det därvid
uppkomna behovet av ett särskilt tillskott av statsmedel å 6 milj. kronor,
har utredningen mot bakgrunden av sitt ställningstagande till bolagets fortsatta
verksamhet icke något att erinra mot att nyteckningsplanen fullföljes
på sätt bolagsledningen föreslagit. Anslagsgivningen torde dock enligt utredningens
mening böra göras beroende av att Kungl. Maj:t finner, att enighet
råder inom bolaget angående de allmänna riktlinjerna för bolagets fortsatta
verksamhet.
Departementschefen
Utvecklingen på atomenergiområdet har under den senaste tiden gått mycket
foi t framåt. Tidigare planer har därför mast revideras och tidpunkten
för atomenergiens fredliga utnyttjande för praktiskt bruk anses i dag ligga
närmare än vad man förutsåg för något år sedan. Det är samtidigt uppenbart,
att det undei nuvarande förhållanden fordras högst betydande insatser av
både personell och materiell natur för alt nyttiggöra atomenergien__insat
ser
som i ett land av Sveriges storleksordning blir särskilt kännbara. Bl. a.
med hänsyn härtill har sakkunniga tillkallats för att avge förslag beträffande
arbetsfördelningen inom atomenergiområdet in. in. Det hade givetvis
i och för sig varit önskvärt, all utredningens betänkande förelegat innan frågan
om anslag till Aktiebolaget Atomenergi anmäles för Kungl. Maj:t. Detta
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1956
har med hänsyn till omfattningen av utredningsuppdraget varit ogörligt,
men utredningen har dock i särskilt avgivet utlåtande tillstyrkt framställningar
från atombolaget om medelstilldelning av 36,5 milj. kronor för den
fortsatta verksamheten samt 6 milj. kronor för aktieteckning.
Inom Aktiebolaget Atomenergi har nedlagts ett betydande utvecklings- och
forskningsarbete. I anslutning till slutförandet av bolagets första huvuduppgifter
— att bygga en försöksreaktor och ett uranextraktionsverk — förelädes
riksdagen år 1953 en plan för bolagets fortsatta verksamhet under en
femårsperiod. Enligt denna plan, mot vilken riksdagen inte gjort någon
erinran, skulle bolaget uppföra en andra reaktor, den s. k. R 2. Hur än den
närmare arbetsfördelningen på atomenergiområdet kan komma att utformas
synes det inte råda något tvivel om att bolaget bör fullfölja planen beträffande
R 2.
Tack vare den snabba utvecklingen kan R 2 nu göras mera avancerad och
effektiv än vad som ursprungligen planerats. Främst av denna anledning
har de beräknade kostnaderna för R 2 stigit avsevärt och uppskattas nu till
ca 40 milj. kronor. Bolagets föreliggande medelsäskanden sammanhänger
nära med anskaffningen av R 2. Då jag — i likhet med atomenergiutredningen
— finner det angeläget att planerna på R 2 fullföljes utan dröjsmål,
anser jag mig i huvudsak böra godtaga bolagets medelsberäkningar.
Inom bolaget har den principen följts, att anläggningar med normal avskrivningstid
skall finansieras av aktiekapitalmedel. I samband med uppförandet
av reaktorstationen i Studsvik ökar investeringsbehovet betydligt.
Bolagets styrelse har — under förutsättning av bolagsstämmans godkännande
— föreslagit en höjning av aktiekapitalet med 10,5 milj. kronor till
14 milj. kronor, varav staten skulle bidraga med 6 milj. kronor och de enskilda
aktieägarna med 4,5 milj. kronor. Den omständigheten, att atomenergiutredningen
bl. a. har till uppgift att pröva frågan om bolagets organisation,
bör enligt min mening icke hindra den ytterligare aktieteckning,
som enligt den hittillsvarande ordningen erfordras för att finansiera R 2-projektet. Vid bifall till bolagsstyrelsens förslag bibehålies den nuvarande
proportionen mellan statens och de enskildas andelar av aktiekapitalet —
fyra sjundedelar resp. tre sjundedelar — oförändrad. Jag har intet att erinra
mot detta förslag och föreslår därför, att på tilläggsstat för budgetåret
1955/56 till aktieteckning i bolaget anvisas 6 milj. kronor. En förutsättning
för den planerade aktieteckningen bör, såsom atomenergiutredningen framhållit,
vara, att Kungl. Maj :t efter prövningen av utredningens huvudbetänkande
anser sig kunna konstatera, att inom bolaget enighet råder mellan
statens företrädare och de enskilda intressenternas representanter om
de allmänna riktlinjerna för holagets fortsatta verksamhet.
Vad härefter beträffar bolagets övriga medelsbehov — d. v. s. sådana
kostnader för bolagets verksamhet, som inte bestrids av aktiekapitalet —
har bolaget hemställt dels om ett beställningsbemyndigande å 25 milj. kronor,
avseende återstående beställningar för R 2, dels anslag för nästa budgetår
med sammanlagt 38 milj. kronor, varav 1,5 milj. kronor för inköp
Kungi. Maj.ts proposition nr 99 år 1956
9
av torium. Atomenergiutredningen har — som förut nämnts — yttrat sig
om bolagets medelsbegäran, frånsett äskandet om anslag för inköp av torium.
Utredningen har inte detalj granskat bolagets beräkningar men framhållit,
att det kan antagas, att bolagets petila snarare är för lågt än för
högt beräknade.
Det är uppenbarligen av vikt, att inte bolagets utvecklingsarbete försenas.
Jag har med hänsyn härtill inte ansett mig böra motsätta mig, att bolaget
får det begärda beställningsbemyndigandet. Vad angår medelsbehovet för
nästa budgetår synes det möjligt att taga i anspråk aktiekapitalet i något
större utsträckning än vad bolaget föreslagit, varigenom behovet av anslag
å riksstaten nedgår. Främst av denna anledning beräknar jag att det av bolaget
begärda anslagsbeloppet, 38 milj. kronor, kan minskas med 1,3 milj.
kronor. Jag föreslår därför att för nästa budgetår till bolagets verksamhet
anvisas 36,7 milj. kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en ökning med 18,7 milj. kronor. Vid hithörande överväganden har
jag beaktat, att bolagets medelsbehov under följande budgetår kan väntas
öka ytterligare. Det hittillsvarande anslagets rubricering — Atomenergiforskning
m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi — torde lämpligen i och
med att bolagets verksamhet alltmer fått en industriell karaktär böra ändras
till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) till Aktieteckning i Aktiebolaget Atomenergi å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56 under kapitalbudgeten,
fonden för statens aktier, anvisa ett investeringsanslag
av 6 000 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar avseende material m. m. för Aktiebolaget
Atomenergi inom en kostnadsram av 25 000 000 kronor;
c) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 36 700 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bo Gejrot
O
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 99