Kangl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

1

Nr 95

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57; given Stockholms
slott den 2 mars 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till ny allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57. Förslaget upptager på driftbudgeten en anslagssumma av
465,3 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 199,6
miljoner kronor eller sammanlagt 664,9 miljoner kronor. Till grund för propositionen
ligger ett av arbetsmarknadsstyrelsen upprättat förslag till investeningsreserv.
Investeringsreserven, som omfattar såväl anläggnings- och
husbyggnadsarbeten som statliga industribeställningar, inrymmer alternativa
sysselsättningsprogram för mötande av skilda arbetslöshetssituationer.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 90

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars
1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, förslag till allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 och anför därvid följande.

Inledning

Jämlikt regeringsformen § 63 må riksdagen i den ordning, som gäller för
riksstatens reglerande, antaga allmän beredskapsstat, upptagande de anslag,
som kan erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge; och äger
riksdagen därvid fastställa den ordning, i vilken Konungen må förfoga över
de i beredskapsstaten uppförda anslagen.

Enligt den av Kungl. Maj :t för arbetsmarknadsstyrelsen fastställda instruktionen
åligger det styrelsen bland annat, att årligen upprätta och till
Kungl. Maj :t ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda
investeringsobjekt, att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag
och i övrigt vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering
av arbeten intagna i eller avsedda att intagas i invesieringsreserven
skall komma till stånd, samt att föra ett centralt register över tillgängliga
investeringsobjekt.

Allmän beredskapsstat fastställdes senast av 1950 års riksdag (prop. 126,
rskr 370—379, 401 och 417). Beredskapsstaten, som avsåg budgetåret 1950/
51, upptog anslag å driftbudgeten om tillhopa ca 840 miljoner kronor och
anslag å kapitalbudgeten å sammanlagt ca 380 miljoner kronor. Med de å
beredskapsstaten uppförda anslagen skulle finansieras en investeringsreserv,
som omfattade såväl statliga och kommunala som statsunderstödda
investeringsobjekt. Investeringsreserven — som icke var avsedd att kunna
realiseras i sin totala omfattning, utan inrymde alternativa sysselsättningsprogram
— upptog anslag såväl för en allmän investeringsreserv söm för
en särskild grovarbetsreserv. Den allmänna investeringsreserven innefattade
arbeten som utvalts främst på grund av angelägenhetsgraden. I grovarbetsreserven
upptogs ytterligare arbeten som särskilt väl lämpade sig för syssel -

Kanyl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956 3

sättning av oskolad arbetskraft och som därtill var mindre materialkrävande.

Beträffande statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten
gällde, att bidragsgrunderna kunde jämkas där så erfordrades med hänsyn
till de särskilda förhållanden under vilka investeringsverksamheten kunde
komma att bedrivas. Vid beräkningen av erforderligt anslag till kostnader
för arbetslöshetens bekämpande hade hänsyn tagits till det medelsbehov
som kunde uppkomma till följd av dylik jämkning av statsbidragsgrunderna.

För beredskapsstatens ikraftträdande krävdes särskilt beslut av riksdagen.
Enligt en till beredskapsstaten anknuten finansfullmakt ägde emellertid
Kungl. Maj :t att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen
av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av
arbeten, för vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1950/51. En betryggande sysselsättningsberedskap ansågs kunna
upprätthållas för därefter följande budgetår, utan att ett utformat förslag till
ny allmän beredskapsstat underställdes riksdagen, genom att en finansfullmakt
av förenämnda slag — från och med budgetåret 1953/54 bestämd till
300 miljoner kronor — för ett vart av ifrågavarande budgetår ställdes till
Kungl. Maj:ts förfogande. Därvid förutsattes att — därest utvecklingen på
arbetsmarknaden skulle giva anledning därtill — förslag till allmän beredskapsstat
för det löpande budgetåret på grundval av arbetsmarknadsstyrelsens
fortlöpande revidering och komplettering av investeringsreserven skulle
kunna upprättas och underställas riksdagen. Några sådana åtgärder har
emellertid ej erfordrats. Däremot har de sysselsättningssvårigheter, som förekommit
från och med hösten 1952, föranlett Kungl. Maj :t att delvis taga
finansfullmakterna för budgetåren 1952/53 och 1953/54 i anspråk. De sammanlagda
utgifterna för arbeten in. in. i arbetslöshetsbekämpande syfte för
nämnda budgetår har sammanfattningsvis angivits i 1956 års statsverksproposilion
(bil. 7, s. 183).

Med skrivelse den 27 januari 1956 har arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1956/57. Förslaget torde få
såsom bihang fogas vid protokollet i detta ärende (Bilxang B).

Investeringsreservens omfattning och sammansättning

Vid urvalet av objekt till investeringsreserven har arbetsmarknadsstyrelsen
följt vissa principer. Den första urvalsprincipen har gällt arbetsobjektens
angelägenhetsgrad. Sålunda har arbetsmarknadsstyrelsen vad gäller
statliga objekt införskaffat uppgifter om sådana aktuella eller eljest angelägna
byggnads- och anläggningsarbeten samt anskaffningar (industribeställningar),
som avsetts att helt eller delvis bekostas med ordinarie medel
för budgetåret 1957/58 eller för närmast följande budgetår. Liknande prin -

4

Kungi. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

ciper har följts vid införskaffandet av uppgifter från kommuner och enskilda.
Den andra urvalsprincipen har varit, att teknisk och administrativ
planläggning skall kunna genomföras för utförande av företagen under budgetåret
1956/57.

Då anläggningsarbeten bedömts ge största möjligheterna till sysselsättning
av arbetskraft utan särskilda yrkeskvalifikationer, har en betydande del av
investeringsreserven ansetts böra utgöras av sådana företag. Husbyggnadsarbeten
och industribeställningar bedöms av arbetsmarknadsstyrelsen endast
i mindre utsträckning behöva komma i fråga för motverkande av arbetslöshet
under budgetåret 1956/57. Vad angår bostadsbyggandet har arbetsmarknadsstyrelsen
utgått från att frågan om en utvidgning av detta
utöver det i 1956 års statsverksproposition, bil. 26, s. 14—15, såsom ett minimiprogram
framlagda förslaget kommer att upptagas i särskild ordning,
varför styrelsen nu icke framlagt något förslag till investeringsreserv för
bostadsbyggandet.

En begränsande faktor vid uppgörande av eu betryggande investeringsreserv
är de otillräckliga planeringsresurserna hos statliga och kommunala
förvaltningar. Arbetsmarknadsstyrelsen anser det nödvändigt att i första
hand utöka de planerande organens kapacitet genom erforderliga personella
förstärkningar. En omständighet som förtjänar särskilt beaktande i sammanhanget
är frågan om programhandlingar för vissa till investeringsreserven
anmälda företag. I regel har vederbörande uppgiftslämnare icke räknat
med att förtidsplaneringen skall omfatta upprättande av programhandlingar
för företagens utförande på entreprenad. Det är emellertid enligt arbetsmarknadsstyrelsen
önskvärt, att förtidsplaneringen i större omfattning innefattar
även iordningställande av entreprenadhandlingar. Med hänsyn till
de begränsade planeringsresurserna anser emellertid arbetsmarknadsstyrelsen
att det i regel är tillfyllest att entreprenadhandlingar upprättas ej
alltför lång tid före arbetenas påbörjande.

För att undvika den tidsutdräkt, som även vid ett mindre omfattande behov
av sysselsättningsarbeten kan vara förenat med upprättande av entreprenadhandlingar,
har arbetsmarknadsstyrelsen sedan några år prövat formen
att låta välkända entreprenörfirmor utföra arbeten på löpande räkning.
Härom anför arbetsmarknadsstyrelsen bl. a. följande.

Förutom arbeten som utföres enligt regelrätt entreprenadförfarande pågår
sålunda arbeten med anlitande av olika administratörer på ett tiotal
platser. Utväljandet av lämplig administratör, som närmast är eu fråga av
förtroendekaraktär, sker helt genom styrelsen. Arbetena utföres mot självkostnad
plus visst tillägg och samtliga ersättningar regleras genom av styrelsen
utfärdade speciella bestämmelser. Styrelsen svarar härvid för såväl
ekonomisk som teknisk kontroll av arbetena. Utförandet av arbeten på detta
sätt har visat sig vara ett bra komplement till andra utförandeformer.
Administratörerna har i samtliga fall lyckats påbörja arbetena inom mycket
kort tidsrymd. Detta har till stor del berott på att vederbörande firmor under
vintersäsongen haft friställda såväl arbetsledare som maskiner, vilket
medfört att arbetena snabbt kunnat påbörjas. Hittills vunna erfarenheter
tyder på att entreprenörernas byggande möjligheter bör kunna utnyttjas

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

5

på liknande sätt även i fortsättningen. Arbetsmarknadsstyrelsens möjligheter
att med nuvarande organisation handha arbeten enligt detta förfarande
är begränsade till ett icke alltför stort antal arbetsplatser. Andra statliga
myndigheter eller kommuner torde emellertid i viss utsträckning kunna
använda samma förfaringssätt, om detta visar sig nödvändigt för att få i
gång arbeten i tillräcklig omfattning.

Som en nyhet i det nu framlagda förslaget till investeringsreserv får
delvis de statliga industribeställningarna betraktas. Större statliga industribeställningar
i arbetslöshetsmotverkande syfte har nämligen, utöver vissa
affärsverks behov, icke blivit föremål för statsmakternas ställningstagande
vid fastställande av tidigare beredskapsstater. Ehuru det ej finnes anledning
befara, att sådana sysselsättningssvårigheter inom industrien skulle
uppslå nästa budgetår att statliga stödbeställningar skulle behöva utläggas
annat än i mindre utsträckning, har arbetsmarknadsstyrelsen till viss del
föreslagit sådana till intagande i investeringsreserven. I detta sammanhang
har arbetsmarknadsstyrelsen framhållit, att även en ökad anläggnings- och
byggnadsverksamhet medför starkt ökad verksamhet vid olika industrier
samt inom transportväsendet. Detta gäller icke endast tillverkning av byggnadsmaterial
utan även tillverkning, översyn och reparation av maskiner
för byggnads- och anläggningsverksamhet. Som exempel anföres, att av
kostnaderna för vägarbeten som utföres i öppna marknaden numera i genomsnitt
omkring 60 procent kan uppskattas falla på maskiner och transporter
och endast 20—25 procent på arbetslöner för vid arbetsplatsen sysselsatta
arbetare och 15—20 procent på material, arbetsledning in. m. Vid
förarbetena för tidigare investeringsreserver beräknades arbetslönerna på
platsen för samma slags arbeten till 60—70 procent. Utförandet av andra
slag av anläggningsarbeten har enligt arbetsmarknadsstyrelsen utvecklats
på liknande sätt.

Under de senaste årens högkonjunktur har investeringsreserven behövt
ianspråktagas i regel endast under vintermånaderna. Då säsongvariationerna
kan förmodas kvarstå och eventuellt skärpas i ett försämrat sysselsättningsläge,
måste vid investeringsreservens uppgörande förekomsten av lämpliga
vinterarbeten särskilt beaktas. Härom har arbetsmarknadsstyrelsen rent allmänt
anfört, att väg-, gatu- och ledningsarbeten i allmänhet kan bedrivas i
sådan utsträckning vintertid, att sysselsättningen i arbetena som helhet
blir tämligen jämnt fördelad under året. I fråga om arbeten för skogsbrukets
räkning är det endast undantagsvis, som arbeten under vintern kan komma
i fråga. Skyddsrums- samt andra betong- och bergarbeten kan däremot i
regel bedrivas i det närmaste helt under vintern. För husbyggnader kan vanligen
anordningar vidtagas, som möjliggör vinterbyggande.

Den sysselsättningsökning, som kan skapas genom ianspråktagande av
investeringsreserven blir beroende på tillgången av såväl arbetsmaskiner som
arbetsledare och specialarbetare in. in. Beträffande arbetsmaskiner kan arbetsmarknadsstyrelsen
med utnyttjande av tillgänglig behållning på härför
anvisat riksstatsanslag utöka styrelsens maskinberedskap till den omfatt -

c

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

ning, soxn fastställts av 1952 års riksdag, d. v. s. till eu maskinberedskap för
3 000 man. Härutöver föreslår arbetsmarknadsstyrelsen ett belopp på 15 miljoner
kronor för maskininköp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/
57, vilket möjliggör en fördubbling av den av 1952 års riksdag angivna
maskinparken. Vad beträffar arbetsledare och specialarbetare torde enligt
styrelsens mening tillgången på dylik arbetskraft komma att ökas i ett läge
som till följd av en nedgång i den enskilda byggnadsverksamheten uppvisar
eu minskad sysselsättning. Härigenom underlättas genomförandet av sysselsättningsarbeten.

Investeringsreservens finansiering

Å beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 har behovet av medel för varje
företag eller grupp av företag beräknats så, att de sysselsättningsfrämjande
arbetena skall kunna finansieras från i beredskapsstaten för respektive företag
eller grupper av företag uppförda särskilda anslag. Denna anslagsmetodik
medför, att beredskapsstaten som helhet ger en starkt förstorad bild av
behovet av medel för de arbeten, som kan behöva anordnas i sysselsättningssyfte.
I investeringsreserven inrymmes nämligen alternativa sysselsättningsprogram
och den har alltså icke varit avsedd att realiseras i total omfattning.

I det praktiska arbetet med beredskapsstaten har under senare år huvudsakligen
två önskemål gjort sig starkt gällande. Det ena har varit att söka
undvika att anslag uppföres i vidare mån än som är behövligt, det andra
att samtidigt vinna största möjliga rörelsefrihet vid utväljande av för uppkommande
skilda arbetslöshetssituationer bäst lämpade investeringsobjekt.
Dessa önskemål kan enligt arbetsmarknadsstyrelsen i hög grad tillgodoses
genom ett sammanförande av anslag för likartade ändamål till kollektivanslag.
Sådant sammanförande har även företagits vid fastställandet av tidigare
beredskapsstater, men föreslås nu av arbetsmarknadsstyrelsen böra
ske i något större utsträckning.

Även vid en uppdelning av anslagsbehovet på ett flertal kollektivanslag
kvarstår emellertid i viss mån den bundenhet i handlingsfriheten vid utnyttjandet
av beredskapsstaten, som följer av en specifikation på särskilda
anslag lör finansiering av skilda arbetsobjekt. Uppdelningen på skilda anslag
medtör en viss överdimensionering av den totala summan av anslag
å allmän beredskapsstat. Olika arbetslöshetssituationer kan nämligen ställa
särskilda krav på ett utnyttjande av de å beredskapsstaten uppförda sakanslagen.
Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer därför även om uppförande
av anslag å allmän beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
in. in. att användas för särskilda ändamål, nämligen för att bestrida
dels kostnader för sådana arbeten och anskaffningar av beskaffenhet att
böra helt eller delvis bekostas av medel från anslag å allmän beredskapsstat,
vilka icke kan komma till utförande inom anslagens kvantitativa ram;
dels kostnader för sådana arbeten och anskaffningar av beskaffenhet att

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

böra helt eller delvis bekostas av medel från anslag å riksstat eller beträffande
vilka riksdagen eljest medgivit utförande, för vilka anslag icke uppförts
å allmän beredskapsstat;

dels kostnader för beredskapsarbeten anordnade i enlighet med Kungl.
Maj :ts kungörelse den 27 maj 1949 angående vissa statliga och statsunderstödda
åtgärder vid arbetslöshet;

dels ock merkostnader, som direkt orsakats av att ett företag utföres i
arbetslöshetsbekämpande syfte.

Det totala anslagsbehovet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/
57 har arbetsmarknadsstyrelsen beräknat till 666,2 miljoner kronor, varav
på driftbudgeten 466,8 miljoner kronor och på kapitalbudgeten 199,4 miljoner
kronor. Därvid har styrelsen förutsatt, dels att överskridanden i för anordnande
av sysselsättningsarbeten erforderlig omfattning skall kunna ske
av förslagsanslagen å riksstaten Marinen: Materialförråd in. in.; Folkskolor
m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten; Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag
samt Skogsvård m. in.: Statens skogsförbättringsanslag, dels
att å vissa delfonder av statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1956/57 upptagna anslagsposter till reparationsoch
underhållskostnader skall få överskridas med sammanlagt 15,3 miljoner
kronor.

Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen vid beräkningen av anslagsbehovet
förutsatt, att kollektivt anslag i beredskapsstaten skall få tagas i anspråk
icke endast för utförande av företag inom vilken företagsgrupp som helst,
som omfattas av kollektivanslaget, utan även får tagas i anspråk för forcering
av de arbeten, till vilka motsvarande anslag uppförts a riksstaten,
men vilka arbeten icke kan komma till utförande i sin helhet inom ramen
för anslagen å riksstaten.

I fråga om grunderna för statsbidrag till kommunala och enskilda arbeten
framhåller arbetsmarknadsstyrelsen önskvärdheten av ett fortsatt bemyndigande
att vid behov företaga jämkning i enlighet med vad som gäller
i den tidigare beredskapsstaten (prop. 1950: 126 s. 10).

För att Kungl. Maj:t i viss utsträckning skall kunna utnyttja beredskapsstaten
redan innan särskilt riksdagsbeslut meddelats, föreslår slutligen arbetsmarknadsstyrelsen
att Kungl. Maj :t hos riksdagen hemställer om en
finansfullmakt enligt hittills tillämpade grunder. Finansfullmakten bör enligt
styrelsen bibehållas vid det sedan budgetåret 1953/54 bestämda beloppet
300 miljoner kronor.

Departementschefen

Allmän beredskapsstat fastställdes senast för budgetåret 1950/51. För
därefter följande budgetår har en tillräcklig beredskap mot arbetslöshet
ansetts kunna upprätthållas, genom att eu särskild finansfullmakt
ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för utnyttjande av de å beredskapsstaten
uppförda anslagen. Därvid bär förutsatts att -— därest utveck -

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

lingen på arbetsmarknaden skulle ge anledning därtill — förslag till allmän
beredskapsstat för det löpande budgetåret skulle upprättas och underställas
riksdagen med ledning av arbetsmarknadsstyrelsens fortlöpande
utredningar om revidering och komplettering av investeringsreserven.
Nu angivna förhållanden och förutsättningar gäller även för innevarande
budgetår.

Såsom i tidigare sammanhang framhållits vid utverkande av den inledningsvis
berörda finansfullmakten är beredskapsstaten för budgetåret 1950/
51 delvis föråldrad. Den inrymmer sålunda anslag om sammanlagt cirka 700
miljoner kronor, som inte kan utnyttjas därför att de mot anslagen svarande
arbetsobjekten antingen kommit till utförande eller av annan anledning avförts
från investeringsprogrammet. Ä andra sidan föreligger företag av högt
värde ur sysselsättningssynpunkt, för vilka medel från anslag på beredskapsstaten
inte är tillgängliga. Det rör sig här om arbeten till en kostnad
av omkring 800 miljoner kronor. Särskilt med hänsyn till nu nämnda förhållanden
har arbetsmarknadsstyrelsen vid upprättandet av förslag till investeringsreserv
för nästa budgetår utgått från att den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1950/51 kommer att ersättas med en ny beredskapsstat
för budgetåret 1956/57.

Även om läget på arbetsmarknaden för närvarande icke i och för sig påkallar
att en ny beredskapsstat fastslälles, får — såsom jag understrukit
i finansplanen till årets statsverksproposition — beredskapen mot sysselsättningsrubbningar
icke eftersättas. Erfarenheten visar, att effektiva åtgärder
i arbetslöshetsbekämpande syfte förutsätter vidsträckta möjligheter
iör Kungl. Maj :t att anpassa åtgärderna efter förhållandena i varje särskilt
fall. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen anser jag därför, att ett
förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 bör underställas
riksdagen för godkännande. Till grund för förslaget har legat den av arbetsmarknadsstyrelsen
för samma budgetår uppgjorda investeringsreserven,
vilken granskats inom berörda departement. Granskningen har icke
föranlett några större avvikelser från styrelsens förslag.

Förslaget till allmän beredskapsstat omfattar en investeringsreserv av
anläggnings- och husbyggnadsarbeten samt statliga industribeställningar
motsvarande ett sammanlagt anslagsbelopp av cirka 665 miljoner kronor.
Investeringsreserven inrymmer alternativa sysselsättningsprogram för mötande
av skilda arbetslöshetssituationer. Den torde däremot, såsom arbetsmarknadsstyrelsen
även framhållit, sannolikt icke kunna realiseras i hela
sin omfattning, eftersom den verksamhet som kan bedrivas med anlitande
av investeringsreserven bl. a. blir beroende av tillgången på arbetsledare
och specialarbetare in. m. I detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamheten
på vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört om utförande av arbeten på löpande
räkning med anlitande av välkända entreprenörfirmor. Det synes väl
värt att vid behov pröva denna arbetsform i större utsträckning än nu.

Vid utarbetandet av förslaget till investeringsreserv har arbetsmarknadsstyrelsen
utgått från att husbyggnadsarbeten och industribeställningar en -

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

9

dast i mindre utsträckning kan behöva ifrågakomma för motverkande av
arbetslöshet under budgetåret 1956/57. Investeringsreserven av dessa företagskategorier
har därför föreslagits få jämförelsevis mindre dimensioner.
Tyngdpunkten har i stället lagts på anläggningsarbeten, som bedömts ge de
största möjligheterna till sysselsättning av arbetskraft utan särskilda yrkeskvalifikationer.
Bland annat av nu anförda skäl har förslaget till beredskapsstat
för nästa budgetår givits en mindre omfattning än den tidigare
staten. Jag finner dessa av arbetsmarknadsstyrelsen gjorda avvägningar
kunna godtagas. I likhet med styrelsen anser jag vidare, att något förslag
till investeringsreserv för bostadsbyggande icke nu bör framläggas. Därest en
utvidgning av bostadsbyggandet utöver det minimiprogram som föreslagits i
årets statsverksproposition blir aktuell bör denna fråga i enlighet med vad
som förutsatts i statsverkspropositionen upptagas i särskild ordning.

Vad beträffar investeringsreservens finansiering har arbetsmarknadsstyrelsen
icke ifrågasatt några större förändringar jämfört med tidigare ordning.
Jag vill emellertid i detta sammanhang nämna, att ett mindre antal
anslag för likartade ändamål på försvarsväsendets och affärsverkens områden
i enlighet med styrelsens förslag sammanförts till kollektivanslag. Avsikten
härmed är, å ena sidan, att undvika att anslag uppföres i vidare
män än som är behövligt, och, å andra sidan, att vinna största möjliga rörelsefrihet
vid utväljande av för uppkommande arbetslöshetssituationer bäst
lämpade investeringsobjekt. Utgiftsändamålen beträffande ifrågavarande anslag
bär i samtliga fall utretts och motiverats enligt vedertagen ordning. Vidare
har arbetsmarknadsstyrelsen i samma syfte föreslagit, att det å allmän
beredskapsstat uppförda anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m. skall kunna användas för särskilt angivna åtgärder. Slutligen
bär arbetsmarknadsstyrelsen i fråga om finansieringen förutsatt överskridanden
av vissa riksstatsanslag samt föreslagit, att kollektivanslag på beredskapsstaten
skall få tagas i anspråk icke endast för utförande av företag
inom vilken företagsgrupp som helst, vilken omfattas av kollektivanslaget,
utan även skall få användas för forcering av arbeten, till vilka motsvarande
anslag uppförts på riksstaten. Jag har intet att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens
ifrågavarande förslag.

Vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit i fråga om statsbidragsgrunderna
för kommunala och enskilda arbeten i investeringsreserven föranleder icke
heller någon erinran från min sida. De nu gällande statsbidragsgrunderna
bör sålunda, i likhet med vad som tidigare gällt, kunna jämkas, där så erfordras
med hänsyn till de särskilda förhållanden under vilka investeringsverksamheten
kan komma att bedrivas.

Såsom bihang (Bilmng A) till detta protokoll torde få fogas förslag till
allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57, upprättat i enlighet med vad
jag här förordat och innefattande en specifikation av de förslag om särskilda
anslag på staten, vilka tidigare denna dag framlagts av vederbörande
föredragande (Bil. 1—15). Förslaget upptager på driftbudgeten en anslags -

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

summa av 465,250 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma
av 199,595 miljoner kronor. Anslagen bör utan riksdagens hörande få
utnyttjas blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande
bör således krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl.
Maj:t bemyndigas att i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan
innan särskilt beslut meddelats, möjliggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen
på riksstaten till vad som erfordras under normala förhållanden
på arbetsmarknaden. Bemyndigandet för Kungl. Maj :t att utan riksdagens
hörande meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag
uppförts på beredskapsstaten, torde böra avse samma belopp som för närvarande
eller 300 miljoner kronor. Även vid tillämpning av detta bemyndigande
torde i det föregående berörda jämkningar i statsbidragsgrunderna
få medgivas, därest så visar sig erforderligt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till
allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 300
miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten,
för vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Sven Rydén

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

11

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Ngrup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 och
anför därvid följande.

Arbetsmarknadsstyrelsen anmäler att materielanskaffningar för försvaret
för cirka 260 000 000 kronor är av beskaffenhet att kunna intagas i investeringsreserven.
Hur dessa anskaffningar fördelas på skilda ändamål
framgår av styrelsens föreliggande förslag till investeringsreserv (Bihang B,
s. 68—71). Industribeställningar för att motverka arbetslöshet under nästa
budgetår torde emellertid enligt arbetsmarknadsstyrelsen behöva utläggas
endast i mindre omfattning. Ämbetsverket föreslår därför att anskaffningar
för försvaret för endast 20 000 000 kronor intages i investeringsreserven.

I det följande upptages de anslag som erfordras för dessa anskaffningar.
Anslag som därvid upptages för anskaffningar för viss försvarsgren förutsättes
skola få användas för att genomföra vilka som helst av de anskaffningar
för vederbörande försvarsgren, som enligt arbetsmarknadsstyrelsen
är av beskaffenhet att kunna ingå i investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare förutsatt att del i årets statsverksproposition
för nästa budgetår äskade förslagsanslaget Marinen: Materialförråd
m. m. skall kunna få överskridas för att genomföra vissa anskaffningar
om detta skulle visa sig erforderligt ur sysselsättningssynpunkt.
Med hänsyn till den icke obetydliga ökning av belastningen på anslaget,
som härvid kan uppkomma, torde detta få bringas till riksdagens kännedom.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

C. Försvarskrafterna

Armén

fl] Anskaffning av materiel för armén. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår
(Bihang B, s. 71), att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår upptages
ett anslag av 10 000 000 kronor för detta ändamål.

Då ämbetsverkets förslag icke givit mig anledning till erinran får jag
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av materiel för armén å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
10 000 000 kronor.

Marinen

[2] Anskaffning av materiel för marinen. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår
(Bihang B, s. 71), att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår upptages
ett anslag av 5 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Mot styrelsens förslag har jag icke något att erinra. Jag får därför hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av materiel för marinen å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
5 000 000 kronor.

Flygvapnet

[3] Anskaffning av materiel för flygvapnet. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår
(Bihang B, s. 71), att för detta ändamål å allmän beredskapsstat för
nästa budgetår upptages ett anslag av 3 000 000 kronor.

Jag biträder styrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av materiel för flygvapnet å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
3 000 000 kronor.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål

[4] Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m. I årets statsverksproposdtion
(bil. 6, s. 222) har för ifrågavarande ändamål äskats ett reservationsanslag
av 1 250 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår (Bihang
B, s. 70 och 71), att för ytterligare anskaffningar av ifrågavarande slag

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956 13

upptages ett anslag av 2 000 000 kronor å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår.

Jag biträder förslaget och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. in. å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett
anslag av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Hans Brinck

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

15

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars
1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 samt anför
därvid följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[1] Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen
har föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57
till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. skall uppföras ett anslag
av 200 000 000 kronor. Rörande den närmare motiveringen för och beräkning
av anslaget torde få hänvisas till styrelsens förslag (Bihang B,
s. 71—72).

Departementschefen. Å riksstaten anvisas regelbundet under femte huvudtiteln
ett reservationsanslag till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. in. Från anslaget bestrides främst kostnaderna för beredskapsarbeten
anordnade i enlighet med kungörelsen den 27 maj 1949 angående
vissa statliga och statsunderstödda åtgärder vid arbetslöshet. Till sådana
arbeten får numera även andra arbetslösa än sådana som är anmälda såsom
hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnd hänvisas. För innevarande budgetår har
under ifrågavarande rubrik anvisats sammanlagt 29 000 000 kronor, varav
på tilläggsstat II 9 000 000 kronor. Därjämte har i arbetslöshetsbekämpande
syfte under sjätte huvudtitelns reservationsanslag till vissa vägbyggnadsarbeten
på tilläggsstat II för innevarande budgetår anvisats 22 500 000 kronor

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

att avräknas mot automobilskattemedlen. Denna uppdelning av arbetslöshetskostnaderna
har motiverats med att beredskapsarbetena under senare
år till mycket stor del utgjorts av vägarbeten och att det i nuvarande läge
synes särskilt angeläget att dessa arbeten ökas. För budgetåret 1956/57 förutsättes
samma uppdelning av kostnaderna för beredskapsarbeten. Kungl.
Maj :t har sålunda (V ht, punkt 71, och VI ht, punkt 12) föreslagit riksdagen
att under arbetslöshetsanslaget anvisa 20 000 000 kronor och under anslaget
till vissa vägbyggnadsarbeten 30 000 000 kronor. Härvid har räknats
med att arbetslöshetsbekämpande åtgärder erfordras endast för att lindra
den säsongmässiga arbetslösheten för vissa områden huvudsakligen i övre
Norrland.

De av arbetsmarknadsstyrelsen å allmän beredskapsstat för budgetåret
19o6/57 upptagna anslagen avser endast vissa delar av det urvalsmaterial,
som ingår i den föreslagna investeringsreserven för en mera omfattande arbetslöshetskris
och är närmast att betrakta som ett första alternativ för
finansiering av sysselsättningsarbetena i reserven. På grund härav har styrelsen
funnit behov föreligga av ett allmänt anslag motsvarande det i beredskapsstaten
för budgetåret 1950/51 uppförda anslaget till kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. in.

Från detta anslag skall enligt arbetsmarknadsstyrelsens förslag bestridas
dels kostnader för sådana arbeten och anskaffningar av beskaffenhet att
böra helt eller delvis bekostas av medel från anslag å allmän beredskapsstat,

dels kostnader för sådana arbeten och anskaffningar av beskaffenhet att
böra helt eller delvis bekostas av medel från anslag å riksstat eller beträffande
vilka riksdagen eljest medgivit utförande, för vilka anslag icke
uppförts a allmän beredskapsstat, dels kostnader för beredskapsarbeten
anordnade i enlighet med kungörelsen den 27 maj 1949 angående vissa statliga
och statsunderstödda åtgärder vid arbetslöshet, dels ock merkostnader,
som direkt orsakats av att ett företag ulföres i arbetslöshetsbekämpande
syfte.

Jag ansluter mig till styrelsens uppfattning att även i den nya beredskapsstaten
bör finnas ett allmänt sysselsättningsanslag. Jag finner vidare
de angivna principerna för anslagets användning lämpliga. Anslaget torde
böra upptagas med det av styrelsen äskade beloppet av 200 000 000 kronor.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett
anslag av 200 000 000 kronor.

[2] Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Arbetsmarknadsstyrelsen
har föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 till kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
skall uppföras ett anslag av 15 000 000 kronor (Bihang B, s. 72—73).

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

Departementschefen. Vid 1952 års riksdag fattades beslut om att arbetsmarknadsstyrelsens
maskinberedskap mot en arbetslöshetskris under de
närmaste åren borde ökas till att avse behovet för sysselsättning av ca 3 000
man. Denna upprustning är ännu inte fullt avslutad. Å riksstaten för nämnda
ändamål tillgängliga medel torde emellertid förslå härför. Arbetsmarknadsstyrelsens
förslag att å allmän beredskapsstat skall uppföras ett anslag
av 15 000 000 kronor avser att i ett utsatt läge möjliggöra en fördubbling
av den beslutade maskinberedskapen. Jag tillstyrker detta förslag och
hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57
uppföra ett anslag av 15 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Karin Wickström

2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 95

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

19

Bilago 3

Egentliga statsutgifter
Sjätte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Statsrådet Hjalmar Nilson redogör härefter för under kommunikationsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet

[1] Vägunderhåll och vägbyggnader. Arbetsmarknadsstyrelsen har i
sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 73—74) behandlat frågan
om investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator
in. m. samt hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57
måtte uppföras anslag till Vägunderhållet med 30 000 000 kronor och till
Vissa vägbyggnadsarbeten med 150 000 000 kronor för utförande av de till
reserven hörande arbetena. Beträffande anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten
har arbetsmarknadsstyrelsen uttalat, att detta anslag borde kunna anlitas
för finansiering även av sådana beredskapsarbeten, som enligt 1956 års
statsverksproposition (Bil. 8 s. 34) beräknats under riksstatsanslaget till
Vissa vägbyggnadsarbeten.

Jag har ej något att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Vad
beträffar användningen av anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten vill jag
dock framhålla, att jag förutsätter, att arbetsmarknadsstyrelsen i samråd
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i första hand väljer sådana färdigplanerade
vägföretag, som är upptagna i flerårsplanerna, samt alt man i
övrigt jämväl tager hänsyn till önskemålet, att de ur vägväsendets synpunkt
mest angelägna företagen först kommer i fråga till utförande. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
följande anslag, nämligen

Kronor

Vägunderhållet............................. 30 000 000

Vissa vägbyggnadsarbeten .................. 150 000 000

[2] Vatten- och avloppsledningar. Med tillstyrkande av arbetsmarknadsstyrelsens
förslag (Bihang B, s. 75) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
ett anslag av 20 000 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Y. Westerberg

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

21

Bilaga 4

Egentliga statsutgifter
Åttonde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/
57 och anför därvid.

H. Allmänna läroverken m. m.

[1] Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter.
1 1956 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, s. 549 f., har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att under denna rubrik för nästa budgetår
anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor. Skolöverstyrelsen hade
i sina anslagsäskanden hemställt, dels att anslaget skulle uppföras med
3 000 000 kronor och dels att Kungl. Maj :t skulle inhämta riksdagens bemyndigande
att under budgetåret 1956/57 medgiva bidrag inom en medelsram
av 5 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 76—77) hemställt, att ett anslag av 1 000 000 kronor måtte för ifrågavarande
ändamål uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.
Till stöd härför anför styrelsen följande.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 4 januari
1956 och sedermera under hand anfört, att fyra i överstyrelsens petitaskrivelse
angivna skolhem, som icke avsåges komma att bekostas med
anlitande av i statsverkspropositionen beräknade medel, vore så förberedda
att de kunde intagas i investeringsreserven.

Företagens belägenhet och beräknade kostnader framgår av följande sammanställning.

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

Företag Kostnader

kronor

Skolhem i Linköping..................................... 600 000

Skolhem i Skara.......................................... 400 000

Skolhem i Umeå....................................... 800 000

Skolhem i Örebro ........................................ 900 000

2 700 000

Beträffande angelägenheten av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter
torde få hänvisas till vad därom anförts i statsverkspropositionen.

I urvalsmaterialet för investeringsreserven synes kunna intagas arbeten
avseende inrättande av angivna skolhem för en sammanlagd kostnad av ca
2,7 miljoner kronor. Då emellertid icke samtliga angivna husbyggnadsföretag
torde behöva komma till utförande i sysselsättningssyfte under nästa
budgetår, synes ett belopp av 1 miljon kronor vara tillräckligt för statsbidrag
till arbeten under budgetåret.

Departementschefen. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och
hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid
högre läroanstalter å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

I. Folkskoleväsendet m. m.

[2] Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. I 1956 års statsverksproposition,
bilagan åttonde huvudtiteln, s. 571 ff., har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att under denna rubrik för nästa budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 59 800 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 77) beträffande frågan om bestridande av kostnaderna för sådana
folkskolebyggnader, som kan behöva komma till utförande i sysselsättningssyfte,
anfört följande.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 4 januari
1956 angående byggnadsarbeten vid folkskolor av beskaffenhet att
kunna intagas i investeringsreserven anfört bl. a. följande.

Överstyrelsen hade vid beräkningen av medelsbehovet å riksstat utgått
från att under år 1956 finge igångsättas bidragsberättigade byggnadsarbeten
för en kostnad av inalles 340 miljoner kronor. Därest
byggnadskvoten för statsbidragsberättigade folkskolebyggen för år 1956
skulle komma att sättas till ett lägre belopp än det nämnda, syntes
arbeten motsvarande skillnaden mellan det nämnda beloppet och kvotbeloppet
kunna intagas i investeringsreserven. överstyrelsen hade vid
detta bedömande utgått från att den minskning av kostnadssumman
för färdigplanerade företag, som komme att ske genom utförande av
byggnadsarbeten under första hälften av år 1956, skulle kompenseras
genom tillkomsten av nya färdigplanerade företag.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

I tillståndsbudgeten för byggnads- och anläggningsarbeten under år 1956
har upptagits en kvot för folkskolebyggnader av 152 miljoner kronor. Skolbyggnadsföretag
för en sammanlagd kostnad av (340—152 =) ca 188 miljoner
kronor skulle således under av skolöverstyrelsen angiven förutsättning
rörande fortsatt planering stå till förfogande som urvalsmaterial för
en investeringsreserv. Därest byggnadsarbeten för folkskolor behöver komma
till utförande i sysselsättningssyfte, torde statsbidrag till arbetena kunna
beviljas efter överskridande av förslagsanslaget Folkskolor m. m.: Bidrag
till vissa byggnadsarbeten. Därest statsbidrag till större belopp, än som enligt
normalt gällande regler kan utgå till byggnadsarbetena, skulle vara
behövligt för att utnyttja arbetena i sysselsättningssyfte, synes överskjutande
bidragsbelopp böra kunna utgå från anslaget Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m.

Departementschefen. Med hänsyn till de principer, som följts i fråga om
anslag till folkskolebyggnader vid fastställande av allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 och för budgetåret 1950/51, anser jag i likhet med
arbetsmarknadsstyrelsen, att något anslag för ifrågavarande ändamål icke
bör uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Vid ett utnyttjande
av investeringsreserven under nästa budgetår beträffande folkskolebyggnader
torde från förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
byggnadsarbeten böra avföras statsbidrag, som utgår enligt kungörelsen
den 31 december 1945 angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
och kungörelsen den 4 juni 1948 angående statsbidrag till
provisoriska skolbyggnader för folkskoleväsendet. Med hänsyn till den icke
obetydliga ökningen av belastningen å anslaget, som härvid kan uppkomma,
torde vad jag sålunda förordat böra bringas till riksdagens kännedom.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Margareta Almling

i i / -

:

■ il».

J * > •

- n;i<ni ■ : < '' !■''! • ■■ llli / '' ''i • i‘

‘ '' '' ’ 11* ri ''■ i;''?

• ijilii i:

'' ■ - '' i <> ''• i! i.'' ■ ..... •

>i- ,1'': •! till /'' T.!- ni--:’

■•ii, i

■ '' '' ''; f -• -h ri,<

i ,;<• .. ■.•■■•■

; i i: ''fr ■; . i: . -''!■ ri -! ■ 1

i ■ ■■■/.

t itt* .,<■

*■ ('', !(•''.; ,i } v (i f, ''

''i-''''.''! :■ . ■

; . ■ f;?-1--; ■ •

• ''

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

25

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.

G. Lanthushållning i allmänhet

[1] Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. För detta ändamål har å
riksstaten för budgetåret 1956/57 äskats ett reservationsanslag av 4 000 000
kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv hemställt,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 upptaga ett anslag av 1 000 000 kronor till befrämjande
av landsbygdens elektrifiering. Beträffande motiveringen för
styrelsens framställning torde få hänvisas till förslaget (Bihang B, s. 78).

I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag
av 1 000 000 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering m.m.

[2] Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. I 1956 års statsverksproposition
har för budgetåret 1956/57 äskats ett förslagsanslag av 4 000 000
kronor.

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

I sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 78—79) har arbetsmarknadsstyrelsen
anfört, att avdikningsföretag för en sammanlagd kostnad av
cirka 2 300 000 kronor kan utgöra urvalsmaterial för investeringsreserven.
Styrelsen har vidare framhållit att, därest dylika företag skulle komma till
utförande i sysselsättningssyfte, statsbidrag till arbetena torde kunna beviljas
efter överskridande av förevarande anslag. Därest statsbidrag till större
belopp än som enligt normalt gällande regler kan utgå till företagen skulle
■\ara behövligt för att utnyttja desamma i sysselsättningssyfte, torde överskjutande
bidragsbelopp kunna utgå från det under femte huvudtiteln anvisade
anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

Departementschef en. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen anser jag, alt
något anslag för ifrågavarande ändamål icke bör uppföras å allmän beredskapsstat.
Vid ett utnyttjande av den förefintliga investeringsreserven i
fråga om avdikningsföretag torde kostnaderna böra bestridas från förslagsanslaget
till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Med hänsyn till
den relativt stora ökning av belastningen å anslaget, som härvid kan uppkomma,
torde vad jag sålunda förordat böra bringas till riksdagens kännedom.

J. Skogsväsendet

[3] Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. I riksstatsförslaget för budgetåret
1956/57 har uppförts

1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag ett förslagsanslag
av 2 300 000 kronor;

2) till Skogsvård m. in.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor;

3) till Skogsvård m. in.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m. ett reservationsanslag av 1 600 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv hemställt,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett belopp av 5 000 000 kronor för bidrag till
sådana skogsvårdsarbeten, till vilka bidrag må beviljas från de under 2)
och 3) i det föregående angivna reservationsanslagen. För att möjliggöra
rörelsefrihet vid utväljandet av arbetsobjekt vid ett ianspråktagande av
nämnda belopp har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit, att detsamma skall
liksom å beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 uppföras såsom ett gemensamt
anslag benämnt Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder in. m. Detta
bör få tagas i anspråk jämväl för anordnande av vissa kurser i skogsbruk.

I fråga om skogsförbättringsanslaget har arbetsmarknadsstyrelsen förutsatt,
att överskridande skall kunna ske i den omfattning som erfordras för
anordnande av sysselsättningsarbeten. Styrelsen bär vidare anfört, bland annat,
att därest det skulle visa sig behövligt att lämna statsbidrag till högre
belopp, än som enligt normalt gällande regler kan utgå till skogsvårdsar -

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

beten från detta anslag, för att utnyttja arbetena i sysselsättningssyfte, överskjutande
bidragsbelopp bör kunna utgå från det under femte huvudtiteln
anvisade anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

Beträffande beräkningen av anslagsbehovet torde få hänvisas till arbetsmarknadsstyrelsens
förslag (Bihang B, s. 79—80).

Departementschefen. Då jag icke har något att erinra mot arbetsmarknadsstvrelsens
förslag, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
5 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. Luzell

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

29

Bilaga 6

Egentliga statsutgifter
Tionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Tillförordnade chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lindell, anmäler
under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57
samt anför därvid följande.

D. Sjöfart och handel

Säkerlietsanstalter för sjöfarten m. m.

[1] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Till ifrågavarande ändamål har i
årets statsverksproposition för budgetåret 1956/57 äskats dels under tionde
huvudtiteln ett reservationsanslag av 1 570 000 kronor, dels ock å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag av
400 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd under hösten 1955 med dåvarande
lotsstyrelsen redogjort för vissa anläggningsarbeten och anskaffningar
avseende säkerhetsanstalter för sjöfarten av natur att kunna intagas

1 investeringsreserven för budgetåret 1956/57. Beträffande de skilda projekten
hänvisas till arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B, s. 81—86).
Styrelsen hemställer, att i investeringsreserven intages dylika anläggningsarbeten
och anskaffningar till ett sammanlagt belopp av 2 620 000 kronor.

Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag i denna del har jag intet att erinra.
Jag tillstyrker därför, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/
57 måtte till säkerhetsanstalter för sjöfarten upptagas anslag å tillhopa

2 620 000 kronor, därav å driftbudgeten 2 000 000 kronor och å kapitalbudgeten
620 000 kronor.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

Till frågan om medelsanvisning å kapitalbudgeten vill jag återkomma senare
denna dag. Nu hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen alt

till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
2 000 000 kronor.

[2] Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Anslag till nybyggnad av sjömätningsfartyg
såsom ersättning för fartyget Kompass har uppförts å allmän
beredskapsstat för budgetåren 1946/47 och 1950/51 med 180 000 respektive
275 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår (Bihang B, s. 87), att
nämnda nybyggnad intages även i investeringsreserven för budgetåret
1956/57. Uppräkning av kostnaderna bör dock ske till 750 000 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot styrelsens förslag, får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad av sjömätningsfartyg å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
750 000 kronor.

[3] Ombyggnad av sjömätningsfartyg. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår,
att i investeringsreserven intages ombyggnadsarbeten av sjömätningsfartyg
för en sammanlagd kostnad av 600 000 kronor (Bihang B, s. 87).

I nämnda belopp har beräknats medel bl. a. för ombyggnad av fartyget
Kompass. Med hänsyn till att under föregående punkt äskats anslag till nybyggnad
av fartyg såsom ersättning för Kompass bör styrelsens anslagsberäkning
minskas med ett belopp av 100 000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

alt till Ombyggnad av sjömätningsfartyg å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
500 000 kronor.

Hamnar och farleder

[4] Bidrag till handelshamnar och farleder. Arbetsmarknadsstyrelsen anför,
att det vid styrelsens inventeringar av kommunala investeringsprojekt
befunnits, att i urvalsmaterialet för investeringsreserven kunde till en kostnad
av 19 000 000 kronor intagas sådana byggnadsarbeten i handelshamnar
och farleder, till vilka statsbidrag från anslaget å riksstaten till Bidrag till
handelshamnar och farleder skulle kunna utgå enligt nu gällande bestämmelser.
Med hänsyn till föreliggande planeringsmöjligheter synes härav endast
arbeten för en totalkostnad av ca 9 000 000 kronor kunna utföras under
budgetåret 1956/57. Behovet av statsbidrag för dessa arbeten beräknas till
6 000 000 kronor (Bihang B, s. 87—88).

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

31

Jag vill i detta sammanhang erinra om att hamnbidragsutredningen i sitt
den 30 december 1955 avgivna betänkande förordat en begränsning av statens
medverkan på här ifrågavarande område. Remissbehandlingen av
nämnda betänkande är ännu icke avslutad. I avvaktan på det slutliga ställningstagandet
till de av utredningen framlagda förslagen vill jag emellertid
icke motsätta mig att, i enlighet med vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört,
anslag för ändamålet uppföres å beredskapsstat. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshamnar och farleder å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
6 000 000 kronor.

F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

[5] Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Till ifrågavarande ändamål har i årets statsverksproposition äskats
ett reservationsanslag av 4 100 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har i skrivelse den 23 november
1955 till arbetsmarknadsstyrelsen lämnat vissa uppgifter i samband
med uppgörandet av förslaget till investeringsreserv. På grundval av dessa
uppgifter har styrelsen efter samråd med nämnden funnit att arbeten för en
sammanlagd kostnad av ca 6 000 000 kronor kan intagas i investeringsreserven.
Behovet av statsbidrag för dessa arbeten uppskattas till ca 2 000 000
kronor (Bihang B, s. 88).

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (X ht s. 157) anmälde
departementschefen, att jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
12 september 1955 särskilda sakkunniga tillkallats med uppgift att framlägga
förslag rörande den fortsatta lagringen av oljeprodukter. Såsom departementschefen
därvid anförde är det angeläget att i förekommande beslut
om sådana cisternanläggningar, vilka ännu inte påbörjats, hålla möjligheten
öppen för finansiering enligt den ändrade lagstiftning på området
som kan komma att föreligga, innan anläggningarna är slutförda. Med hänsyn
till den omläggning, som sålunda kan komma att ske, kan här förevarande
anslag begränsas till ett belopp av 1 000 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flytande bränslen å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Bune Lindqvist

-I(1 f-i j.

• •.

''i! i'' j ! M i it''- .'' ’''! J i i * ^ ; Ml, "it, ''it;

i '' . --,((»• ■ IMfi i.

■ •uirmv.uVM m,.''nu V>i> .

...... . (K . I. >''«-: 1 M: i ;•

i;•;• ''

tm- so.!'') '' *• -s i • ''iVI ‘i

;i ''■ '':i:iI ■

.

•• M. •! Xi'' .

.''•fn ■

. , - '' >i '' i • > f»• ’ I ff: ;; Öl!.

Kungi. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

33

Bilaga 7

Egentliga statsutgifter
Elfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 samt anför.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

[1] Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara. Med
biträdande av vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit (Bihang B, s. 89—90)
rörande anslag till utrustning in. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

alt till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/
57 uppföra ett anslag av 2 000 000 kronor.

E. Civilförsvaret

[2] Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen
har föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/
57 till kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum in. in. skall uppföras
ett anslag av 10 000 000 kronor. Rörande den närmare motiveringen
för och beräkningen av anslaget torde få hänvisas till styrelsens förslag
(Bihang B, s. 90—91).

3 liihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 95

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

Departementschefen. I avvaktan på ett ställningstagande till av 1953 års
civilförsvar sutredning förordade nya riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden
av befolkningsskyddsrum anser jag mig kunna tillstyrka, att å allmän
beredskapsstat upptages ett till 10 000 000 kronor begränsat anslag för ändamålet.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
ett anslag av 10 000 000 kronor.

F. Brandväsendet

[3] Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. I sitt nu avgivna
förslag till investeringsreserv har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1956/57 upptaga ett anslag av 1 000 000 kronor till bidrag till
kommuner för anläggande av branddammar. Beträffande motiveringen för
styrelsens framställning torde jag få hänvisa till förslaget (Bihang B, s. 91).
I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57
uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Jan Ödmann

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

35

Bilaga 8

Statens fastighetsfonder

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om bemyndigande
för Kungl. Maj :t att under de för allmän beredskapsstat gällande
förutsättningarna överskrida vissa av de på staterna för statens fastighetsfonder
uppförda posterna till reparations- och underhållskostnader
in. in. samt anför därvid följande.

fl] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader m. m. under
statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond. Under åberopande
av vad arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B, s. 108) anfört rörande
anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar
tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond
får jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna
medgiva, att de å följande delfonder av statens allmänna
fastighetsfond respektive försvarets fastighetsfond för
budgetåret 1956/57 upptagna anslagsposterna till reparations-
och underhållskostnader in. in. må överskridas med
följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Slottsbyggnadernas delfond .................. 2 000 000

Fångvårdsstyrelsens delfond .................. 100 000

Byggnadsstyrelsens delfond .................. 1 000 000

Uppsala universitets delfond .................. 200 000

Lunds universitets delfond.................... 100 000

Medicinalstyrelsens delfond .................. 500 000

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956
Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond............................. 10 000 000

Marinens delfond............................ 1 000 000

Flygvapnets delfond......................... 400 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Rgdén

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

37

Bilaga 9

Kapitalinvesteringar

Försvarsdepartementet

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å allmän heredskapsstat för budgetåret 1956/
57 samt anför därvid följande.

„ IV. Försvarets fonder

Arbetsmarknadsstyrelsen anmäler att byggnads- och anläggningsarbeten
in. in. för försvaret för sammanlagt cirka 258 500 000 kronor är av beskaffenhet
att kunna intagas i investeringsreserven. Hur dessa arbeten fördelar
sig på olika ändamål under försvarets fastighetsfond och försvarets fabriksfond
framgår av arbetsmarknadsstyrelsens föreliggande förslag till investeringsreserv
(Bihang B, s. 109—113). Då enligt arbetsmarknadsstyrelsens bedömande
byggnads- och anläggningsarbeten in. in. under nästa budgetår endast
i mindre omfattning behöver ifrågakomma för att motverka arbetslöshet
har styrelsen i investeringsreserven för nästa budgetår endast upptagit
arbeten för en kostnad av 95 000 000 kronor, varav 93 000 000 kronor
för arbeten under försvarets fastighetsfond och 2 000 000 kronor för arbeten
under försvarets fabriksfond.

I det följande anmäles de anslag som erfordras för dessa arbeten. I fråga
om anslagen under försvarets fastighetsfond förutsätter jag, såsom föreslagits
av arbetsmarknadsstyrelsen, att dessa skall kunna tagas i anspråk
för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst under respektive
delfonder.

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond

[1] Investeringsarbeten för armén. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår (Bihang
B, s. 112), att ett anslag av 10 000 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 för investeringsarbeten för armén.

Då styrelsens förslag icke givit mig anledning till erinran får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Investeringsarbeten för armén å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av 10 000 000
kronor.

Marinens delfond

[2] Investeringsarbeten för marinen. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår
(Bihang B, s. 112), att ett anslag av 3 000 00 kronor uppföres å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 för investeringsarbeten för marinen.

Mot styrelsens förslag har jag icke något att erinra. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Investeringsarbeten för marinen å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
3 000 000 kronor.

Flygvapnets delfond

[3] Investeringsarbeten för flygvapnet. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår
(Bihang B, s. 112), att ett anslag av 5 000 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 för investeringsarbeten för flygvapnet.

Jag biträder styrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Investeringsarbeten för flygvapnet å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
5 000 000 kronor.

Befästningars delfond

[4] Befästningsarbeten m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår (Bihang
B, s. 112), att ett anslag av 75 000 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 för befästningsarbeten m. m.

Styrelsens förslag har icke givit mig anledning till erinran. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

att till Befästningsarbeten m. m. å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av 75 000 000 kronor.

B. Försvarets fabriksfond

[5] Diverse byggnadsarbeten. I årets statsverksproposition (bil. 25, s. 43
—44) har för detta ändamål äskats ett investeringsanslag av 900 000 kronor.
För utförande av ytterligare arbeten av detta slag föreslår arbetsmarknadsstyrelsen
(Bihang B, s. 113) att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 uppföres ett anslag av 2 000 000 kronor.

Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Diverse byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Hans Brinck

I

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

41

Bilaga 10

Kapitalinvesteringar

Socialdepartementet

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars
1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under socialdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 samt anför därvid
följande.

VI. Fonden för låneunderstöd

[1] Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. Arbetsmarknadsstyrelsen
har, under motivering som framgår av styrelsens förslag till investeringsreserv
(Bihang B, s. 113—114) föreslagit, att för ifrågavarande ändamål
å beredskapsstat för budgetåret 1956/57 skall uppföras ett anslag av
10 000 000 kronor. Jag tillstyrker styrelsens förslag och hemställer alltså,
att Kungi. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett
anslag av 10 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Karin Wickström

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

43

Bilaga 11

Kapitalinvesteringar

Kommunikationsdepartementet

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, och
statsrådet Hjalmar Nilson redogör härefter för under kommunikationsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57, därvid departementschefen
anmäler de under punkterna 1—3 upptagna frågorna och statsrådet Nilson
den under punkten 4 upptagna frågan. Föredragandena anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder

B. Televerket

[1] Investeringar för televerket. Med biträdande av vad arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagit (Bihang B, s. 92—94) rörande den allmänna investeringsreserven
för televerket hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
följande anslag, nämligen

Kronor

Telefonstationsbgggnader m. in............... 1 000 000

Förrådsbyggnader mm....................... 2 000 000

Telefon- och telegrafanläggningar ............ 10 000 000

Radioanläggningar för televerket:

Rundradioanläggningar .................... 2 000 000

Televerkets dispositionsanslag ................ 2 000 000

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

C. Statens järnvägar

[2] Investeringar för statens järnvägar. Arbetsmarknadsstyrelsen har i
sitt förslag till investeringsreserv för nästa budgetår upptagit arbeten om
tillhopa 34 000 000 kronor (Bihang B, s. 94—100). Urvalsmaterialet till investeringsprogrammet
omfattar arbeten och anskaffningar om sammanlagt
ca 122 000 000 kronor.

Av förstnämnda belopp har för Byggnader och anläggningar avsetts
15 000 000 kronor. I det till grund härför liggande urvalsmaterialet — som
omfattar arbeten för tillhopa ca 53 500 000 kronor — har intagits bl. a. två
industrispår, nämligen dels ett till Husum i Västernorrlands län, dels ock ett
till Karlsborgs bruk i Norrbottens län. För påbörjande av dessa projekt har
tagits upp 2 000 000 kronor för ett vart av företagen. Rörande den närmare
utformningen av dessa anläggningar har järnvägsstyrelsen lämnat en redogörelse
i skrivelse den 17 januari 1956. Jag har för avsikt att senare denna
dag anmäla hithörande frågor. Därvid ämnar jag föreslå Kungl. Maj:t att
genom en särskild proposition inhämta riksdagens medgivande att anlägga
ett godsspår till Karlsborg. Vad däremot angår spåret till Husum är jag
icke beredd att framlägga förslag. På grund härav utgår ur sagda urvalsmaterial
för investeringsreserven i vad avser Byggnader och anläggningar
arbeten för en kostnad av 2 000 000 kronor. Någon reducering av det för ändamålet
föreslagna kollektivanslaget anser jag likväl icke böra göras, utan
anslaget till Byggnader och anläggningar torde böra uppföras med det av
arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna beloppet 15 000 000 kronor.

Vad styrelsen i övrigt anfört och föreslagit föranleder ingen erinran från
min sida.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
följande anslag, nämligen

Kronor

Byggnader och anläggningar.................. 15 000 000

Rullande materiel .......................... 15 000 000

Biltrafik:

Garage- och verkstadsbyggnader ............ 1 000 000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar ...... 1 000 000

Inventarier m. in............................. 1 000 000

Statens järnvägars dispositionsanslag.......... 1 000 000

D. Statens vattenfallsverk

[3] Investeringar för statens vattenfallsverk. Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens
förslag (Bihang B, s. 100—102) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
följande anslag, nämligen

Kronor

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk...... 10 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag 3 000 000

VIII. Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

[4] Investeringar för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsrörelse. Med
biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B, s. 114—115) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
följande anslag, nämligen

Kronor

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Garage- och förrådsbyggnader m. m......... 2 000 000

Maskincentralförråd....................... 10 000 000

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
y. Westerberg

Kungl. Maj.ts pi-oposition nr 95 år 1956

47

Bilaga 12

Kapitalinvesteringar

Finansdepartementet

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 samt anför
därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[1] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m.
Till förevarande ändamål har i årets statsverksproposition (Bil. 28 s. 1—5)
äskats ett belopp av 450 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret
1956/57 (Bihang B, s. 104—105) föreslagit att å allmän beredskapsstat
för nämnda budgetår uppföres ett anslag för ändamålet av 640 000 kronor.

Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Vid ifrågavarande byggnads-
och anläggningsarbetens detaljplanering bör självfallet tillses i vad
mån medelsbehovet kan begränsas genom besparingsåtgärder. I enlighet
med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 uppföra ett anslag av 640 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Rydén

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

49

Bilaga 13

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 och anför
därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

[1] Avsättning till statens domäners fond. I sitt förslag till investeringsreserv
har arbetsmarknadsstyrelsen, efter samråd med domänstyrelsen,
hemställt att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 upptaga ett anslag av 10 000 000 kronor till avsättning
till statens domäners fond. Beträffande den av styrelsen anförda
motiveringen torde få hänvisas till nyssnämnda förslag (Bihang B, s. 102—
104).

Departementschefen. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och
hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till statens domäners fond å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
10 000 000 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[2] Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Arbetsmarknadsstyrelsen har, efter samråd med byggnadsstyrelsen, i sitt
förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 105—106) hemställt, att Kungl.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 95

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 upptaga ett anslag av 1 550 000 kronor till i följande sammanställning
angivna byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,
vartill nedanstående belopp äskats av högskolestyrelsen i dess
anslagsframställning för sistnämnda budgetår.

1. Kärlförsöksgård för institutionen för allmän jordbrukslära .. 450 000

2. Ombyggnad av administrationsbyggnaden ................. 215 000

3. Tillbyggnad av fjäderfäanläggningen vid Bäcklösa ......... . 93 000

4. Tre tjänstebostäder ...................................... 176 000

5. Inredning av ungdjursladugården......................... 215 000

6. Hönshus för institutionen för husdjursgenetik .............. 350 000

7. Ombyggnad av försöksladan .............................. 15 500

8. Inredning av rum i restaurangbyggnaden .................. 26 000

9. Stängsel omkring kärlförsöksgård och växthus vid statens jordbruksförsök
............................................. 15 000

Summa kronor 1 555 500

Beträffande motiveringen för byggnadsföretagen torde få hänvisas till
årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 30, p. 3).

Departementschefen. Då jag icke har något att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens
förslag, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 uppföra ett anslag av 1 550 000 kronor.

[3] Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
I sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 106—107) har arbetsmarknadsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 till byggnadsarbeten vid Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut upptaga ett anslag av 1 000 000
kronor. Anslaget, som beräknats i samråd med byggnadsstyrelsen, skulle fördelas
å i följande sammanställning angivna byggnadsarbeten, till vars utförande
institutsstyrelsen i sina anslagsäskanden för ifrågavarande bud -

getår begärt sammanlagt 1 015 000 kronor.

Institutet i allmänhet

1. Vattentäkt ............................................ 50 000

2. Vaktmästarbostad ..................................... 55 000

Lantbruksavdelningen

3. Ombyggnad av lantbruksskolan ........................ 205 000

Me jeriavdelningen

4. Om- och tillbyggnad av Alnarps mejeri.................. 390 000

5. Vaktmästarbostad ..................................... 55 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956 51

Statens trädgårdsförsök

6. Tillbyggnad av redskapsbod jämte inredning av lunchrum . . 85 000

7. Kallväxthus ........................................... 15 000

8. Assistentbostad vid Öjebyn.............................. 80 000

9. Assistentbostad vid Stenstugu........................... 80 000

Summa kronor 1 015 000

Beträffande motiveringen för byggnadsföretagen torde få hänvisas till
årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 30, p. 4).

Departementschefen. I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejcrioch
trädgårdsinstitut å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. Luzell

Kiingl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

53

Bilaga li

Kapitalinvesteringar

Handelsdepartementet

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Tillförordnade chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lindell, anmäler
under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 samt anför
därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[1] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I överensstämmelse med vad jag förut
denna dag anfört vid anmälan av motsvarande anslag å driftbudgeten hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
620 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Rune Lindquist

: ''

.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

55

Bilaga 15

Kapitalinvesteringar

Inrikesdepartementet

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 samt anför därvid
följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[1] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen
har i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1956/57
(Bihang B, s. 107) föreslagit, att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår
upptages ett anslag för ändamålet av 2 220 000 kronor eller skillnaden
mellan det av statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande i skrivelse
den 16 januari 1956 äskade och av mig i 1956 års statsverksproposition
beräknade anslaget för ändamålet å riksstaten för nästa budgetår.

I skrivelse med anslagsäskanden för nästa budgetår har kommittén för
sinnessjukvårdens utbyggande hemställt om anvisande av dels 1 130 000
kronor för vissa anordningar för tillgodoseende av vattenbehovet vid S:ta
Gertruds sjukhus i Västervik och S:t Jörgens sjukhus i Göteborg dels 330 000
kronor för yttre arbeten vid Mariebergs och Furunäsets sjukhus samt sekundäravdelningen
i Uddevalla dels ock 100 000 kronor för uppförande av bostad
åt intendent vid Gullberna sjukhus. I proposition denna dag angående
anslag för budgetåret 1956/57 till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus m. in. har jag framhållit, att med utförandet av förenämnda
arbeten vid S:ta Gertruds och S:t Jörgens sjukhus bör tills vidare anstå i
avbidan på ytterligare utredning, varjämte jag föreslagit en begränsning av

56

Kungl. Majts proposition nr 95 år 1956

arbetena vid Mariebergs och Furunäsets sjukhus samt sekundäravdelningen

1 Uddevalla till att avse yttre arbeten för en kostnad av tillhopa högst 180 000
kronor. Jag har vidare ansett den förenämnda intendentbostaden icke böra
komma till stånd. För ifrågavarande arbeten bör med hänsyn härtill i förevarande
sammanhang icke beräknas några medel. Däremot anser jag lämpligt,
att — utöver av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna byggnadsarbeten
— å den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett belopp
å 600 000 kronor till om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden vid
Sundby sjukhus, vilket byggnadsföretag tidigare enligt förslag i proposition
nr 123/1955 upptagits som beredskapsarbete.

I enlighet med det anförda och då i propositionen angående anslag till
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1956/57 äskats
ett anslag å 32 500 000 kronor, synes förevarande anslag böra uppföras med
(35 723 000 — 32 500 000 — 1 130 000 — 150 000 — 100 000 + 600 000)

2 443 000 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 2 400 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
ett anslag av 2 400 000 kronor.

[2] Vissa skyddsrumsanläggningar. Med biträdande av vad arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagit (Bihang B, s. 107—108) rörande anslag till vissa
skyddsrumsanläggningar hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Vissa skyddsrumsanläggningar k allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av 2 385 000
kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Jan Ödmann

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956 57

Bihang A

Förslag

till

allmän beredskapsstatför budgetåret 1956/57
Driftbudgeten

IV. Försvarsdepartementet................................. 20 000 000

V. Socialdepartementet.................................... 215 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet.......................... 200 000 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet............................... 1 000 000

IX. Jordbruksdepartementet................................ 6 000 000

X. Handelsdepartementet.................................. 10 250 000

XI. Inrikesdepartementet................................... 13 000 000

Summa kronor 465 250 000

Kapitalbudgeten

I. Statens affärsverksfonder............................... 74 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond......................... 8 595 000

IV. Försvarets fonder...................................... 95 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 10 000 000

VIII. Diverse kapitalfonder.................................. 12 000 000

Summa kronor 199 595 000

Specifikation till driftbudgeten
IV. Försvarsdepartementet

C. Försvarskrafterna

Armén

Anskaffning av materiel för armén............................. 10 000 000

Marinen

Anskaffning av materiel för marinen........................... 5 000 000

Flygvapnet

Anskaffning av materiel för flygvapnet......................... 3 000 000

18 000 000

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål

Sjukvårdsmatcriel m. m.:

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. in................ 2 000 000

Summa kronor 20 000 000

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

V. Socialdepartementet

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m............... 200 000 000

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet....... 15 000 000

Summa kronor 215 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet

Vägunderhåll och vägbyggnader

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:

Vägunderhållet................................. 30 000 000

Vissa vägbyggnadsarbeten....................... 150 000 000 180 000 000

Vatten- och avloppsledningar

Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp 20 000 000

Summa kronor 200 000 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet
H. Allmänna läroverken m. m.

Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter 1 000 000

Summa kronor 1 000 000

IX. Jordbruksdepartementet

G. Lanthushållning i allmänhet

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering........................ 1 000 000

J. Skogsväsendet

Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m......................... 5 000 000

Summa kronor 6 000 000

X. Handelsdepartementet

D. Sjöfart och handel

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten..................... 2 000 000

Nybyggnad av sjömätningsfartyg.................... 750 000

Ombyggnad av sjömätningsfartyg................... 500 000 3 250 000

Hamnar och farleder

Bidrag till handelshamnar och farleder..........''................ 6 000 000

9 250 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

59

F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande

bränslen..................................................... 1 000 000

Summa kronor 10 250 000

XI. Inrikesdepartementet
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara..... 2 000 000

E. Civilförsvaret

Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.......... 10 000 000

F. Brandväsendet

Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar........... 1 000 000

Summa kronor 13 000 000

Specifikation till kapitalbudgeten
I. Statens affärsverksfonder

B. Televerket

Telefonstationsbyggnader m. m.................................. 1 000 000

Förrådsbyggnader m. m........................................ 2 000 000

Telefon- och telegrafanläggningar ............................... 10 000 000

Radioanläggningar för televerket:

Rundradioanläggningar....................................... 2 000 000

Televerkets dispositionsanslag................................... 2 000 000

17 000 000

C. Statens järnvägar

Byggnader och anläggningar.................................... 15 000 000

Rullande materiel.............................................. 15 000 000

Biltrafik:

Garage och verkstadsbyggnader............................... 1 000 000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar......................... 1 000 000

Inventarier m. m.............................................. 1 000 000

Statens järnvägars dispositionsanslag............................ 1 000 000

34 000 000

D. Statens vattenfallsverk

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk............................................ 10 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag........................ 3 000 000

13 000 000

E. Domänverket

Avsättning till statens domäners fond........................... 10 000 000

Summa kronor 74 000 000

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

III. Statens allmänna fastighetsfond

Finansdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning
m. m.........................................

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant bruksförsök.

....................................... 1 550 000

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
...................................... 1 000 000

Handelsdepartementet:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten........................

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. ... 2 400 000

Vissa skyddsrumsanläggningar.......................... 2 385 000

Summa kronor

640 000

2 550 000
620 000

4 785 000

8 595 000

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond:

Investeringsarbeten för armén................................... 10 000 000

Marinens delfond:

Investeringsarbeten för marinen................................. 3 000 000

Flygvapnets delfond:

Investeringsarbeten för flygvapnet............................... 5 000 000

Befästningars delfond:

Befästningsarbeten m. m........................................ 75 000 000

93 000 000

B. Försvarets fabriksfond

Diverse byggnadsarbeten....................................... 2 000 000

Summa kronor 95 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler................. 10 000 000

Summa kronor 10 000 000

VIII. Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Garage- och förrådsbyggnader m. m................ 2 000 000

Maskincentralförråd............................... 10 000 000 12 000 000

Summa kronor 12 000 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

61

Bihang B

Förslag

till

investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda
investeringsobjekt jämte hemställanden rörande objektens
finansiering genom anslag å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57

Utarbetat av

ARBETSMARKNADSSTYRELSEN

Efter förslag av Kungl. Maj :t i prop. nr 126 antog 1950 års riksdag allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 (skr. nr 370—379, 401 och 417).
Å beredskapsstaten upptogs anslag å driftbudgeten om sammanlagt ca 840
miljoner kronor och å kapitalbudgeten om sammanlagt ca 380 miljoner
kronor. För beredskapsstatens ikraftträdande krävdes särskilt beslut av
riksdagen. Kungl. Maj :t erhöll bemyndigande att, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela
beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å beredskapsstaten.

Då arbetsmarknadsläget efter fastställandet av den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1950/51 icke föranlett fastställande av ny allmän beredskapsstat,
har Kungl. Maj :t för ett vart av de följande budgetåren av
riksdagen bemyndigats att, därest arbetsmarknadsläget så skulle påfordra,
inom vissa medelsramar meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka
anslag uppförts å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1950/51.
De sysselsättningssvårigheter, som förekommit från och med hösten 1952,
har föranlett Kungl. Maj :t att delvis taga finansfullmakterna för budgetåren
1952/53 och 1953/54 i anspråk. De sammanlagda utgifterna för arbeten
m. m. i arbetslöshetsbekämpande syfte för de nämnda budgetåren har
sammanfattningsvis angivits i 1956 års statsverksproposition, bil. 7, s. 183.

Enligt den av Kungl. Maj :t för arbetsmarknadsstyrelsen fastställda instruktionen
åligger det styrelsen bl. a. att årligen upprätta och till Kungl.
Maj :t ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda
investeringsobjekt samt att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag och i
övrigt vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering
av arbeten intagna i eller avsedda att intagas i investeringsreserven
skall komma till stånd.

Då arbetsmarknadsstyrelsen sålunda nu inger förslag till investeringsreserv,
får styrelsen inledningsvis anföra följande.

Vid upprättande av förslag till investeringsreserv har arbetsobjektens
angelägcnhetsgrad utgjort den första urvalsprincipen. Sålunda har arbetsmarknadsstyrelsen
från statliga förvaltande organ införskaffat uppgifter om

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

sådana aktuella eller eljest angelägna byggnads- och anläggningsarbeten
samt anskaffningar (industribeställningar), som avsetts att helt eller delvis
bekostas med ordinarie medel för budgetåret 1957/58 eller för närmast
följande budgetår. Liknande principer har följts vid införskaffandet av
motsvarande uppgifter från kommuner och enskilda.

Den andra urvalsprincipen har varit, att teknisk och administrativ planläggning
skall kunna genomföras för utförande av företagen helt eller delvis
under budgetåret 1956/57. För statliga myndigheter har bedömningen i detta
hänseende grundats på att företagen vart och ett för sig skall kunna påbörjas
efter en längsta varseltid av fyra månader, beträffande husbyggnadsföretag
utökad till sex månader.

Beträffande kommunala och enskilda arbetsobjekt föreligger större svårigheter
än beträffande statliga att göra närmare bedömanden om objektens
planeringsläge under budgetåret 1956/57. Planeringsläget för kommunala
och enskilda företagsgrupper har i regel bedömts under den förutsättningen,
att planeringsverksamheten fortgår i en takt motsvarande avgången till följd
av arbetenas utförande inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det
har även förutsatts, att hinder för kommunerna att finansiera företagen
icke föreligger.

Sedan inom arbetsmarknadsstyrelsen företagits granskning och sovring
av det införskaffade uppgiftsmaterialet för avskiljande av sådana företag
eller grupper av företag, vilka icke fyller ovan angivna krav i avseende å
angelägenhet och planering, föreligger en volym anläggnings- och husbyggnadsarbeten
samt anskaffningar, vilka skulle kunna påbörjas samt helt
eller delvis komma till utförande under nästa budgetår. Då sysselsättningsobjekten
är avsedda att utväljas inom nämnda volym, användes i det följande
för densamma benämningen urvalsmaterialet.

De förvaltande organ som lämnat uppgifter för upprättande av förslag till
investeringsreserv har regelmässigt förutsatt fortsatt förtidsplanering under
innevarande och nästa budgetår.

Arbetsmarknadsstyrelsen vill erinra om att svårigheter alt hålla beräknade
varseltider för företagens igångsättande kan uppkomma genom brist
på planeringspersonal för det fall att ett större antal företag skall planeras
samtidigt.

Det kan icke nu avgöras vilka företag i urvalsmaterialet som i en senare
uppkommande arbetslöshetssituation bör utväljas för att bereda sysselsättning.
Detta avgörande måste träffas på grundval av den varslade eller redan
uppkomna arbetslöshetens art och omfattning samt möjligheterna att fullfölja
ytterligare erforderlig planering inom ifrågakommande sektor av urvalsmaterialet.
Synpunkter på denna fråga återkommer i följande avsnitt.

Då anläggningsarbeten bedömts ge största möjligheterna till sysselsättning
av arbetskraft utan särskilda yrkeskvalifikationer, har en betydande
del av investeringsreserven ansetts böra utgöras av sådana företag. I investeringsreserven
kan dock med hänsyn till de föreliggande planeringsmöjligheterna
blott intagas en del av det motsvarande urvalsmaterialet. Husbyggnadsarbeten
och industribeställningar kan antagas endast i mindre
utsträckning behöva komma ifråga för motverkande av arbetslöshet under
budgetåret 1956/57. Investeringsreserven av dessa företagskategorier har
därför föreslagits få jämförelsevis mindre dimensioner.

På grund av här anförda skäl har investeringsreserven för flertalet företagsgrupper
beräknats till endast en mindre del av urvalsmaterialet.

I 1956 års statsverksproposition, bil. 26, s. 14—15, har departementschefen
framlagt ett minimiprogram för bostadsbgggandet, som — om de allmänna
förutsättningarna blir gynnsammare än som nu kan förutses —

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

skall kunna utökas. Om förutsättningar för ett större bostadsbyggande framdeles
skulle visa sig föreligga, torde det, enligt propositionen, få ankomma
på Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder, som i anledning därav kan finnas
påkallade. Med hänsyn till vad sålunda anförts har arbetsmarknadsstyrelsen
utgått från att frågan om eu utvidgning av bostadsbyggandet utöver det
framlagda programmet kommer att upptagas i särskild ordning och framlägger
därför icke nu något förslag till investeringsreserv för bostadsbyggande.

Det har i samband med bearbetandet av de införskaffade uppgifterna
visat sig att företag, till vilka anslag uppförts å den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1950/51, numera kommit till utförande eller av annan
anledning avförts från investeringsprogrammet samt att företag, vilka skulle
kunna ur anslagsteknisk synpunkt ersätta avförda företag, icke kan intagas
i urvalsmaterialet därför att de icke fyller planeringskraven.

Den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 tynges sålunda
av anslag om sammanlagt ca 700 miljoner kronor som icke kan utnyttjas
därför att det saknas mot anslagen planerade företag. A andra sidan har
till intagande i investeringsreserven anmälts företag av högt värde ur sysselsättningssynpunkt,
för vilka medel från anslag å beredskapsstaten icke är
tillgängliga. I urvalsmaterialet ingår dylika sysselsättningsobjekt, som icke
kan finansieras med sakanslag å beredskapsstaten, för en sammanlagd kostnad
av ca 800 miljoner kronor.

Då en allmän beredskapsstat bör vara uppbyggd så, att den motsvarar
den aktuella investeringsreserven, får den allmänna beredskapsstaten för
budgetåret 1950/51 nu anses vara mindre väl ägnad att utgöra underlag för
en finansfullmakt avseende finansiering av företag i den aktuella investeringsreserven.
Arbetet med upprättande av förslag till investeringsreserv
har därför bedrivits under den förutsättningen, att den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1950/51 kommer att ersättas med en ny allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57.

Allmänna synpunkter på möjligheterna att utnyttja investeringsreserven

Angående val av arbetsobjekt med hänsyn till dessas lämplighet ur sysselsättningssynpunkt
må vissa synpunkter framhållas, som anfördes av 1943
års investeringsutredning i dess betänkande med förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12). Arbetskraften borde vid en
tillfällig arbetslöshet helst beredas nya arbetstillfällen av sådant slag att den
kan kvarstanna inom sitt egentliga yrkesområde. Från denna synpunkt kunde
exempelvis verkstadsarbeten resp. elektriska anläggningsarbeten bli
lämpliga sysselsättningsobjekt vid friställning inom verkstads- resp. den
elektrotekniska industrin, liksom byggnadsarbeten skulle erbjuda motsvarande
möjligheter för friställda från byggnadsindustrin samt skogsvårdsarbeten
för från skogsbruket friställda.

Större statliga industribeställningar i arbetslöshetsmotverkande syfte har,
utöver vissa affärsverks behov, icke blivit föremål för statsmakternas ställningstagande
vid fastställandena av tidigare beredskapsstater. Ehuru man,
såsom förut framhållits, icke har anledning befara, att sådana sysselsättningssvårigheter
inom industrin skulle uppstå under nästa budgetår att statliga
stödbeställningar skulle behöva utläggas annat än i mindre utsträckning,
har urvalsmaterial av sådana anskaffningar i det följande redovisats
och eu mindre del därav föreslagits till intagande i investeringsreserven.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

För bedömande av ett företags lämplighet att användas som sysselsältningsobjekt
i en viss arbetsmarknadssituation måste åtskilliga omständigheter
beaktas, som icke kan förutses när förslag till investeringsreserv utarbetas.
Sådana faktorer som den friställda arbetskraftens lokalisering och
yrkestillhörighet, årstiden, sättet för arbetenas bedrivande och arbetskraftens
anvisande, arbetslöshetens beräknade varaktighet in. in. påverkar valet
av arbetsobjekt i den aktuella situationen.

Inledningsvis har anförts, att investeringsreserven givits eu differentierad
sammansättning, möjliggörande en anpassning av arbetslöshetsmotverkande
åtgärder efter olika situationer, samt att en betydande del av investeringsreserven
med hänsyn till bedömningen av arbetsmarknadsläget
under nästa budgetår ansetts böra utgöras av anläggningsarbeten. Vad som
här nedan framhålles har främst tillämpning på arbetsobjekt av anläggningskaraktär.

Det bör i anslutning till vad ovan anförts om planeringsläget särskilt uppmärksammas,
att för statliga och kommunala förvaltningar till buds stående
planeringsresurser enligt vad erfarenheten visat icke är tillräckliga för
planerande av arbeten i sådan omfattning att en önskvärd större reserv av
anläggningsarbeten kan åstadkommas. Det är i sådant hänseende nödvändigt
att i första hand utöka de planerande organens kapacitet genom erforderliga
personella förstärkningar. En omständighet som förtjänar särskilt
beaktande i sammanhanget är frågan om programhandlingar för vissa till
investeringsreserven anmälda företag. I regel har vederbörande uppgiftslämnare
icke räknat med att förtidsplaneringen skall omfatta upprättande
av programhandlingar för företagens utförande på entreprenad. Om läget
skulle bli sådant att en snabb igångsättning av ett större antal arbeten behöver
ske, torde det icke bli möjligt att utan tidsutdräkt upprätta sådana
handlingar i samband med arbetets utförande. Man blir då — om icke byggande
genom entreprenör på löpande räkning anses lämpligt — hänvisad "till
att utföra arbetena i byggherrens egen regi. En väsentlig utökning av denna
verksamhet kan emellertid bereda svårigheter främst därför att personalreserv
av nämnvärd omfattning icke förefinnes. Det är med hänsyn därtill
och till önskvärdheten av att kunna utnyttja tillgängliga byggnadsresurser
önskvärt, att förtidsplaneringen i större omfattning innefattar även iordningställande
av entreprenadhandlingar. Det torde emellertid med hänsyn
till de begränsade planeringsresurserna i regel få anses tillfyllest att entreprenadhandlingar
upprättas ej alltför lång tid före arbetenas påbörjande.

För att undvika den tidsutdräkt, som även vid ett mindre omfattande
behov av sysselsättningsarbeten kan vara förenad med upprättande av entreprenadhandlingar,
har arbetsmarknadsstyrelsen sedan några år prövat
formen att låta välkända entreprenörfirmor utföra arbeten på löpande räkning,
inom styrelsen kallade administratörarbeten. Förutom arbeten som utföres
enligt regelrätt entreprenadförfarande pågår sålunda arbeten med
anlitande av olika administratörer på ett tiotal platser. Utväljandet av lämplig
administratör, som närmast är en fråga av förtroendekaraktär, sker helt
genom styrelsen. Arbetena utföres mot självkostnad plus visst tillägg och
samtliga ersättningar regleras genom av styrelsen utfärdade speciella bestämmelser.
Styrelsen svarar härvid för såväl ekonomisk som teknisk kontroll
av arbetena.

Utförandet av arbeten på detta sätt har visat sig vara ett bra komplement
till andra utförandeformer. Administratörerna har i samtliga fall lyckats
påbörja arbetena inom mycket kort tidsrymd. Detta har till stor del "berott
på att vederbörande firmor under vintersäsongen haft friställda såväl arbetsledare
som maskiner, vilket medfört att arbetena snabbt kunnat på -

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

65

börjas. Hittills vunna erfarenheter tyder på att entreprenörernas byggande
möjligheter bör kunna utnyttjas på liknande sätt även i fortsättningen. Arbetsmarknadsstyrelsens
möjligheter att med nuvarande organisation handha
arbeten enligt detta förfarande är begränsade till ett icke alltför stort antal
arbetsplatser. Andra statliga myndigheter eller kommuner torde emellertid
i viss utsträckning kunna använda samma förfaringssätt, om detta visar
sig nödvändigt för att få igång arbeten i tillräcklig omfattning.

I anslutning till vad ovan anförts angående industribeställningar i sysselsättningssytte
synes böra framhållas, att anläggnings- och byggnadsarbeten
medför starkt ökad verksamhet vid olika industrier samt inom transportväsendet.
Detta gäller icke endast tillverkning av byggnadsmaterial, såsom
tegel, byggnadsplattor och betongvaror in. in., utan även tillverkning,
översyn och reparation av maskiner för byggnads- och anläggningsverksamhet.
Av kostnaderna för vägarbeten, som utföres i öppna marknaden, kan
i genomsnitt omkring 60 procent uppskattas falla på maskiner och transporter
men endast 20—25 procent på arbetslöner för vid arbetsplatsen sysselsatta
arbetare. Återstoden, 15—20 procent, utgöres av kostnader för material
samt arbetsledning in. m. Till jämförelse kan angivas, att arbetslönerna
på platsen för samma slags arbeten vid förarbetena för tidigare investeringsreserver
beräknats till 60—70 procent samt att de för de beredskapsarbeten
på allmänna vägar, som f. n. bedrives, utgör 30—35 procent.
Utförandet av andra slag av anläggningsarbeten har utvecklats på liknande
sätt.

Ett karakteristiskt drag hos arbetsmarknaden under de senaste årens
högkonjunktur har varit, att brist på arbetskraft på många håll förekommit
under sommaren, medan viss arbetslöshet uppträtt på vintern. Dessa säsongvariationer
kan förmodas kvarstå och eventuellt skärpas i ett försämrat
sysselsättningsläge. I det följande redogöres för olika slag av arbeten icke
närmare för möjligheterna att bedriva arbetena vintertid. Härom kan emellertid
rent allmänt följande anföras. Väg-, gatu- och ledningsarbeten kan
i allmänhet bedrivas i sådan utsträckning vintertid, att sysselsättningen i
arbetena som helhet blir tämligen jämnt fördelad under året. I fråga om arbeten
för skogsbrukets räkning är det endast undantagsvis, som arbeten under
vintern kan komma i fråga. Skyddsrums- samt andra betong- och bergarbeten
kan däremot i regel bedrivas i det närmaste helt under vintern.
För husbyggnader kan vanligen anordningar vidtagas, som möjliggör vinterbyggande.

Angående tillgången på arbetsmaskiner hänvisas till vad som anföres under
Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet (s. 72
och 73).

Den verksamhet, som kan bedrivas med anlitande av investeringsreserven,
blir beroende av tillgången på arbetsledare och specialarbetare in. in. Den
arbetsvolym, som svarar mot de i det följande angivna anslagen, torde därför
vara större än den volym arbeten, som kan utföras med de reella möjligheterna
att utöka verksamheten utöver den ordinarie. I ett läge med minskad
sysselsättning, föranledd av att enskilda minskar sin investeringsverksamhet,
kan å andra sidan genomförande av sysselsättningsarbeten underlättas
genom att tillgången på nyssnämnda personalkategorier då blir större
än nu.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 95

66

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

Investeringsreservens finansiering

Å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 hade man i
huvudsaklig överensstämmelse med metodiken för anslag å riksstaten beräknat
behovet av medel för varje företag eller grupp av företag i investeringsreserven
så, att de sysselsättningsbefrämjande arbetena skulle kunna
finansieras från å beredskapsstaten för resp. företag eller grupper av företag
uppförda särskilda anslag. Investeringsreserven var alltså icke avsedd
att realiseras i total omfattning utan inrymde alternativa sysselsättningsprogram
för mötande av skilda arbetslöshetssituationer. Denna anslagsmetodik
medförde, att beredskapsstaten som helhet gav en starkt förstorad
bild av behovet av medel för de arbeten, som kunde behöva anordnas i sysselsättningssyfte.

Enligt gängse budgetprinciper bör de olika utgiftsändamål, för vilka anslag
avses å allmän beredskapsstat, bli föremål för Kungl. Maj :ts och riksdagens
prövning efter utredning och med stöd av motivering av samma karaktär
som gäller vid äskandet av anslag å riksstat. Dylika utredningar och
motiveringar synes emellertid icke behöva medföra att anslagstekniken skall
vara i alla detaljer densamma för allmän beredskapsstat som för riksstaten.
En av beredskaps- och krissituationer betingad friare dispositionsrätt över
kollektivt konstruerade anslag å allmän beredskapsstat synes kunna väl
förenas med angivna budgetprinciper. Av anförda skäl synes ett sammanförande
av anslag för likartade ändamål till kollektivanslag böra företagas.
Sådant sammanförande har även, ehuru i begränsad omfattning, företagits
vid fastställandet av nu gällande och föregående allmänna beredskapsstater.
Man skulle alltså på ovan angivna sätt söka förverkliga det dubbla syftet att
såväl undvika att anslag uppföres i vidare mån än som är behövligt som
även samtidigt vinna största möjliga rörelsefrihet vid utväljande av för
uppkommande skilda arbetslöshetssituationer bäst lämpade investeringsobjekt.

Även vid en uppdelning av anslagsbehovet på ett flertal kollektivanslag
av ovan angiven art kvarstår i viss mån den bundenhet i handlingsfriheten
vid utnyttjandet av eu allmän beredskapsstat, som följer av en specifikation
på särskilda anslag för finansiering av skilda arbetsobjekt. Uppdelningen på
skilda anslag medför en viss överdimensionering av den totala summan av
anslag å allmän beredskapsstat. Olika arbetslöshetssituationer kan nämligen
ställa särskilda krav på ett utnyttjande av de å beredskapsstaten uppförda
sakanslagen. Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer därför i det följande,
förutom om förslag om uppförande av kollektiva eller mera specificerade
anslag till skilda ändamål, även om förslag om uppförande av anslag
å allmän beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. in. En närmare redogörelse för de avsedda principerna för anslagets användning
lämnas i det följande vid behandlingen av berörda anslagsbehov
(s. 71 och 72).

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer i det följande, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
anslag om sammanlagt ca 666,2 miljoner kronor, varav ca 466,8 miljoner
kronor från anslag å driftbudgeten och ca 199,4 miljoner kronor från
anslag å kapitalbudgeten. Därvid har styrelsen förutsatt, dels att överskridanden
i för anordnande av sysselsättningsarbeten erforderlig omfattning
skall kunna ske av förslagsanslagen å riksstaten Marinen: Materialförråd
m. in., Folkskolor m. in.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten, Grundförbätt -

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

67

ringar: Statens avdikningsanslag samt Skogsvård in. in: Statens skogsförbättringsanslag,
dels att å vissa delfonder av statens allmänna fastighetsfond
och försvarets fastighetsfond för budgetåret 1956/57 upptagna anslagsposter
skall få överskridas med sammanlagt 15,3 miljoner kronor.

Vid beräkningen av anslagsbehovet har arbetsmarknadsstyrelsen förutsatt,
att kollektivt anslag å beredskapsstaten skall få tagas i anspråk icke
endast för utförande av företag inom vilken företagsgrupp som helst, som
omfattas av kollektivanslaget, utan även få tagas i anspråk för forcering av
de arbeten, till vilka motsvarande anslag uppförts å riksstaten men vilka
arbeten icke kan komma till utförande i dess helhet inom ramen för anslagen
å riksstaten.

I prop. 1950: 126 angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51
har chefen för finansdepartementet, s. 10, uttalat, att de gällande grunderna
för statsbidrag till kommunala och enskilda arbeten bör kunna jämkas med
hänsyn till de särskilda förhållanden, under vilka investeringsverksamheten
kan komma att bedrivas. Ehuru arbetsmarknadsstyrelsen förutsätter,
att statsbidrag till kommunala och enskilda arbeten anordnade i sysselsättningssyfte
i regel skall utgå enligt gällande grunder, vill styrelsen framhålla
önskvärdheten av ett fortsatt bemyndigande att vid behov företaga
ovan angiven jämkning.

I fråga om grunderna för beviljande av statsbidrag till vissa förbättringsarbeten
på skogsbrukets område har 1952 års kommitté för produktionsfrämjande
åtgärder i utredning avlämnad med skrivelse till Kungl. Maj :t
den 8 maj 1954 bl. a. förordat, att till utförande av skogsvårdande åtgärder
i sysselsättningssyfte skulle kunna utgå på särskilt sätt beräknat högre bidrag
till sådan enskild person, som anses icke kunna utan sådant särskilt
bidrag utföra dylika åtgärder under iakttagande av vad som föreskrives om
sättet för arbetenas utförande. Skogsstyrelsen har vid lämnande av uppgifter
för investeringsreserven förordat, att sådant särskilt bidrag skulle kunna
påräknas i vissa fall. Med sin ovan angivna ståndpunkt beträffande jämkning
av grunderna för statsbidrag till kommunala och enskilda arbeten anser
arbetsmarknadsstyrelsen, att behov icke föreligger av bemyndigande att
utlämna statsbidrag under budgetåret 1956/57 till produktionsbefrämjande
arbeten på skogsbrukets område enligt andra grunder än de för annan bidragsverksamhet
förordade.

För den allmänna beredskapsstatens ikraftträdande torde krävas särskilt
beslut av riksdagen. För att Kungl. Maj :t dock skall kunna i viss utsträckning
utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt riksdagsbeslut om statens
ikraftträdande meddelats, synes det erforderligt, att Kungl. Maj:t hos
riksdagen hemställer om finansfullmakt enligt hittills tillämpade grunder.

Den ram, inom vilken Kungl. Maj :t kunnat utnyttja anslag å den allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1950/51, bär''från och med budgetåret
1953/54 bestämts till 300 miljoner kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har
funnit lämpligt, att denna ram bibehålies.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
atl Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1956/57,
därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett
belopp av 300 miljoner kronor meddela beslut om utförande
av arbeten, för vilka anslag är uppförda å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57.

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

Driftbudgeten

FJÄRDE HUVUDTITELN
Försvarskrafterna

Med skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 2 december 1955 har försvarsstaben
översänt från bl. a. arméintendenturförvaltningen, armétygförvaltningen
och flygförvaltningen infordrade uppgifter rörande anskaffningar
för försvaret av beskaffenhet att kunna intagas i investeringsreserven. Marinförvaltningen
har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 12 december
1955 lämnat motsvarande uppgifter för sitt förvaltningsområde. Arbetsmarknadsstyrelsen
framlägger här nedan redogörelse för anskaffningar för
försvarskrafterna för en sammanlagd kostnad av ca 254 miljoner kronor av
beskaffenhet att kunna intagas i investeringsreserven.

Armén

Arméintendenturförvaltningen har i skrivelse till chefen för försvarsstaben
den 8 november 1955 översänt uppgifter för upprättande av förslag till
investeringsreserv av anskaffningar för armén avseende beklädnad, inventarier,
drivmedelsutrustning och intendenturmateriel för hemvärnet för en
sammanlagd kostnad av 112 244 000 kronor.

Vid i samråd med arméintendenturförvaltningen företagen granskning av
de översända uppgifterna har arbetsmarknadsstyrelsen funnit, att urval för
investeringsreserven kan göras bland anskaffningar av intendenturmateriel
m. m. för en sammanlagd kostnad av 106 256 000 kronor, varav 92 020 000
kronor för beklädnad in. m., 2 042 000 kronor för inventarier m. m., 9 821 000
kronor för drivmedelsutrustning samt 2 373 000 kronor för intendenturmateriel
för hemvärnet.

Beträffande angelägenheten av dessa anskaffningar har arméintendenturlörvaltningen
anfört följande.

Beklädnad m. m., Inventarier m. in. och Hemvärnets intendenturmateriel
m. in. De angivna anskaffningarna avsåge dels vad som erfordrades för den
ordinarie åldersklassen under ett utbildningsår, dels vad som erfordrades
för täckande av befintliga brister i den uppbörd som principiellt bör i fred
lagerhållas för armén.

Anskaffning av drivmedelsutrustning. Bristerna i fråga om drivmedelsutrustning
för krigsorganisationens behov vore allvarliga och arméns fortlöpande
motorisering gjorde bristerna än mer kännbara. Med hänsyn till vikten
av att säkerställa arméns drivmedelsför sörj ning i krig vore det nödvändigt
att ytterligare materiel för drivmedelshantering m. in. anskaffades för krigsorganisationens
behov.

Armétygförvaltningen har i skrivelse till chefen för försvarsstaben den 19
november 1955 lämnat uppgifter angående beställningar avsedda att utläggas
under budgetåret 1957/58 eller senare, kostnadsberäknade till sammanlagt
108 140 000 kronor, vilka kunde tidigareläggas till budgetåret 1956/57.

Efter samråd med armétygförvaltningen har arbetsmarknadsstyrelsen funnit,
att av de angivna anskaffningarna urval för investeringsreserven kan
göras bland anskaffningar för en sammanlagd kostnad av 99 140 000 kronor.
Dessa anskaffningar i urvalsmaterialet har uppgivits falla inom ramen för
den av 1953 års riksdag fastställda tioårsplanen för anskaffning av tygmate -

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

69

riel in. in. för armén och skulle icke omfattas av i årets statsverksproposition,
bil. 6, s. 120, begärt bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva utläggande
av beställningar av tygmateriel. Av kostnaderna för urvalsmaterialet
har beräknats för vapenmateriel in. m. 6 000 000 kronor, för ammunition
in. m. 41 000 000 kronor, för fordonsmateriel in. m. 41 490 000 kronor och
för fältarbetsmateriel in. in. 10 650 000 kronor.

Marinen

Marinförvaltningen har med skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 12
december 1955 översänt uppgifter för upprättande av förslag till investeringsreserv
för marinen avseende anskaffningar av beklädnad, inventarier,
drivmedelsutrustning och vapenmateriel samt fartygsbyggnader och underhåll
av fartyg för en kostnad av inalles 77 085 000 kronor.

Vid i samråd med marinförvaltningen företagen granskning av de översända
uppgifterna har arbetsmarknadsstyrelsen funnit, att anskaffningar
för en sammanlagd kostnad av 42 000 000 kronor, varav för beklädnad m. m.
4 000 000 kronor, för inventarier in. in. 1 300 000 kronor, för drivmedelsutrustning
75 000 kronor, för fartygsbyggnader 9 400 000 kronor, för vapenmaleriel
in. in. 25 725 000 kronor samt för underhåll av fartyg 1 500 000
kronor, är av beskaffenhet att kunna intagas i investeringsreserven. Beträffande
angelägenheten av de angivna anskaffningarna har marinförvaltningen
anfört följande.

Beklädnad m. m. och Inventarier in. m. Anskaffningarna avsåge dels vad
som erfordrades för den ordinarie åldersklassen under ett utbildningsår, dels
vad som erfordrades för täckande av befintliga brister i den uppbörd som
bör i fred lagerhållas för marinen.

Anskaffning av drivmedelsutrustning. De angivna anskaffningarna motsvarade
det ordinarie årsbehovet.

Fartygsbyggnader. Här avsåges för kustartilleriet behövliga sex större
transportbåtar å 450 000 kronor, fjorton mindre transportbåtar å 50 000 kronor,
tre bevakningsbåtar å 850 000 kronor, tre vattenbåtar å 800 000 kronor
samt tre ammunitions- och mintransportpråmar å 350 000 kronor.

Anskaffning av vapenmateriel m. in. Anskaffningarna fölle inom ramen
för den av 1953 års riksdag fastställda planen för anskaffning av vapenmateriel
för marinen. För anskaffning av pjäsmateriel och fordon hade upptagits
5 000 000 kronor, för artilleriammunition 8 200 000 kronor, för minmateriel
4 075 000 kronor, för krut och trotyl 1 500 000 kronor samt för
skeppsteknisk materiel 6 950 000 kronor.

Underhåll av fartyg in. m. Här avsåges anskaffning av ackumulatorbatterier.

I urvalsmaterialet för investeringsreserven kan med en sammanlagd kostnad
av 13 240 000 kronor intagas även sådana anskaffningar, som vid finansiering
över riksstaten bekostas från förslagsanslaget Marinen: Materialförråd
m. in.

Flygvapnet

Flygförvaltningen har med skrivelse till chefen för försvarsstaben den 7
oktober 1955 översänt uppgifter beträffande materiel, som vore avsedd att
anskaffas för ordinarie medel under budgetåret 1957/58 eller senare men
vars anskaffning kunde tidigareläggas till budgetåret 1956/57. Flygförvaltningen
har beräknat kostnaderna för den angivna materielen till inalles

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

6 500 000 kronor, varav för beklädnad 5 000 000 kronor och för drivmedelsutrustning
1 500 000 kronor.

Flygförvaltningen har rörande angelägenheten av anskaffningarna hänvisat
till sin petitaskrivelse den 12 augusti 1955, beträffande drivmedelsutrustning
till hemliga delen (CP H A61: 10, bil. 4, punkterna 3 och 4).

Vissa för försvaret gemensamma ändamål

Engångsnnskaffning av sjukvårdsmateriel in. in. Med skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen
den 2 december 1955 har försvarsstaben översänt uppgifter
från försvarets sjukvårdsstyrelse för upprättande av förslag till investeringsreserv
av anskaffningar av sjukvårdsmateriel. Av ett sammanlagt
av sjukvårdsstyrelsen beräknat belopp av 4 680 000 kronor har avsetts
1 205 000 kronor för förbands- och bårmateriel samt 3 475 000 kronor för
läkemedel, desinfektionsmedel och andra kemikalier. Beträffande angelägenheten
av de angivna anskaffningarna har sjukvårdsstyrelsen anfört, att omfattande
brister alltjämt förelåge beträffande sjukvårdsmateriel för utrustnings-
och ersättningsändamål.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har i sina riksdagspetita för nästa budgetår
hemställt, alt anslaget å riksstaten skulle uppföras med 2 300 000 kronor.
Såsom av 1956 års statsverksproposition, bil. 6, s. 221 och 222, framgår, har
för ändamålet beräknats anslag av 1 250 000 kronor. Genom den i statsverkspropositionen
företagna reduceringen av i sjukvårdsstyrelsens petitaskrivelse
äskat anslag skulle ytterligare anskaffningar av sjukvårdsmateriel
för en kostnad av (2 300 000 — 1 250 000) 1 050 000 kronor icke kunna komma
till utförande under nästa budgetår med anlitande av anslag å riksstaten.
Då dessa anskaffningar får anses vara angelägna och beställningar för
desamma av sjukvårdsstyrelsen uppgivits kunna utläggas mycket snart efter
varsel, skulle anskaffningar av sjukvårdsmateriel för en sammanlagd kostnad
av (4 680 000 -j- 1 050 000) 5 730 000 kronor stå till förfogande för bekämpande
av arbetslöshet.

Av det ovan anförda framgår, att urvalsmaterialet för anskaffningar för
försvaret av beskaffenhet att böra bekostas av medel från reservationsanslag
omfattar anskaffningar för en kostnad av inalles ca 26,0 miljoner kronor. Då
industribeställningar för motverkande av arbetslöshet under nästa budgetår
torde behöva utläggas endast i mindre omfattning, synes anslag för anskaffningarna
å allmän beredskapsstat för budgetåret böra uppföras med i förhållande
till urvalsmaterialets omfattning starkt reducerade belopp.

En dylik begränsning av anslagen för nästa budgetår med bibehållen marginal
för rörelsefrihet vid urval av arbetsobjekt för olika arbetsmarknadssituationer
synes kunna uppnås, därest för anskaffningarna uppföres, förutom
ett anslag Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel in. m., anslag av
kollektiv karaktär med benämningarna Anskaffning av materiel för armén,
Anskaffning av materiel för marinen och Anskaffning av materiel för flygvapnet.

Dessa kollektivanslag skulle icke vara bundna till viss kategori av för resp.
försvarsgrenar ovan angivna anskaffningar utan skulle få efter beslut av
Kungl. Maj :t tagas i anspråk för alla i urvalsmaterialet för resp. försvarsgrenar
ingående anskaffningar.

Med dylik dispositionsrätt synes anslagen för anskaffningar för försvaret
å beredskapsstat för nästa budgetår kunna begränsas till 20 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

anskaffningar för försvaret för en sammanlagd kostnad av 20 miljoner kronor
intages i investeringsreserven samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra följande an -

slag, nämligen Kronor

Anskaffning av materiel för armén ........................ 10 000 000

Anskaffning av materiel för marinen........................ 5 000 000

Anskaffning av materiel för flygvapnet .................... 3 000 000

kngångsanskaffning av sjukvårdsmateriel in. m............. 2 000 000

FEMTE HUVUDTITELN

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Såsom ovan, s. 62, anförts,
kan det icke nu avgöras vilka företag i urvalsmaterialet som i en senare
uppkommande arbetslöshetssituation bör utväljas för att bereda sysselsättning.
Detta avgörande måste träffas på grundval av bl. a. den varslade
eller redan uppkomna arbetslöshetens art och omfattning samt möjligheterna
att fullfölja ytterligare erforderlig planering inom ifrågakommande sektor
av urvalsmaterialet.

Även vid en uppdelning av anslagsbehovet på ett flertal kollektivanslag
kvarstår i viss mån den bundenhet i handlingsfriheten vid utnyttjandet av
beredskapsstaten som följer av en specifikation på särskilda anslag för finansiering
av skilda arbetsobjekt. Med de till uppförande å allmän beredskapsstat
förordade anslagen avses endast vissa delar av urvalsmaterialet,
och anslagsbeloppen har i regel beräknats med stor restriktivitet. De av
arbetsmarknadsstyrelsen till uppförande å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår förordade anslagen är sålunda att i regel betrakta endast som ett
första alternativ för finansiering av sysselsättningsarbeten i investeringsreserven.

På grund av nu angivna förhållanden synes behov föreligga av ett samlingsanslag
motsvarande det å gällande allmänna beredskapsstat uppförda
anslaget Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

Detta anslag skulle få anlitas för att bestrida kostnader för sådana i sysselsättningssyfte
anordnade statliga arbeten och anskaffningar jämte med
anskaffningarna följande frakter, förrådsbyggnader, förrådshållning m. in.,
till vilka anslag uppförts å riksstat eller allmän beredskapsstat eller beträffande
vilka riksdagen eljest medgivit utförande, men vilka icke kan komma
till utförande inom ramen för uppförda sakanslag eller gällande stater. Inom
den senast angivna kategorien faller bl. a. underhållsarbeten vid statens
järnvägar, som ej har sådan angelägcnhetsgrad att de avsetts komma till utförande
inom statens järnvägars ordinarie byggnadsprogram för nästa budgetår.

Anslaget skulle vidare få anlitas för att bestrida kostnader för sådana i
sysselsättningssyfte anordnade kommunala eller enskilda arbetsföretag, till
vilka bidragsanslag uppförts å riksstat eller allmän beredskapsstat. Bland
bär avsedda slag av arbetsföretag märkes vägar och gator, fiskehamnar samt
mindre hamnar och farleder.

Anslaget skulle kunna anlitas även för bestridande av å statsverket fallande
kostnader för såsom beredskapsarbeten anordnade kommunala och
enskilda arbeten, vilka vid utförande i normal ordning icke kan komma i
åtnjutande av statsbidrag.

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

Anslaget bör slutligen kunna anlitas även för bestridande av vissa merkostnader
för kommunala och enskilda arbeten, vilka merkostnader icke
kan täckas av statsbidrag utgående enligt gällande bidragsregler. Vid utförande
av arbeten i syfte att motverka arbetslöshet kan nämligen merkostnader
uppkomma på grund av att ovan arbetskraft måste användas, på
grund av att arbetet måste utföras under forcering eller under olämplig årstid
eller på grund av andra liknande orsaker. För sistnämnda slag av merkostnader
bör fortfarande gälla, att grunderna för statsbidrag till kommuner
och enskilda vid utförande av arbeten i investeringsreserven skall kunna
jämkas där så erfordras med hänsyn till de särskilda förhållanden under
vilka investeringsverksamheten kan komma att bedrivas.

Ett anslag å allmän beredskapsstat för nästa budgetår till Kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. in. skulle sålunda kunna användas för att
bestrida

dels kostnader för sådana arbeten och anskaffningar av beskaffenhet att
böra helt eller delvis bekostas av medel från anslag å allmän beredskapsstat,
vilka icke kan komma till utförande inom anslagens kvantitativa ram;

dels kostnader för sådana arbeten och anskaffningar av beskaffenhet att
böra helt eller delvis bekostas av medel från anslag å riksstat eller beträffade
vilka riksdagen eljest medgivit utförande, för vilka anslag icke uppförts
å allmän beredskapsstat;

dels kostnader för beredskapsarbeten anordnade i enlighet med Kungl.
Maj :ts kungörelse den 27 maj 1949 angående vissa statliga och statsunderstödda
åtgärder vid arbetslöshet;

dels ock merkostnader, som direkt orsakats av att ett företag utföres i
arbetslöshetsbekämpande syfte.

Beräkningen av anslagets storlek kan endast grundas på uppskattningar.
Med ovan angiven dispositionsrätt över anslaget synes det för budgetåret
böra upptagas med 200 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett
anslag av 200 000 000 kronor.

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Arbetsmarknadsstyrelsen
har i petitaskrivelse den 26 augusti 1955 rörande medelsbeunc^er
anslaget å riksstat till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet (1956 års statsverksproposition, bil. 7, s. 197) anfört, att
en reservation å anslaget av ca 2 900 000 kronor beräknats föreligga vid utgången
av innevarande budgetår. Större delen av denna reservation kan utnyttjas
för en utökning av styrelsens maskinberedskap till den omfattning,
som fastställts av 1952 års riksdag.

Innehavet av maskiner för statliga, kommunala och enskilda anläggningsarbeten
är för närvarande av sådan omfattning, att maskintillgången icke
torde utgöra hinder för en viss utökning av arbetsvolymen i förhållande till
den nuvarande ordinarie verksamheten. Tillgången på''för en sådan utökning
disponibla maskiner är störst under vintersäsongen, då behov av beredskap
ur sysselsättningssynpunkt vanligen föreligger. Genom att delvis ersätta
maskinarbete med manuellt arbete, så långt ett sådant förfarande kan
vara berättigat av ekonomiska hänsyn, torde antalet sysselsatta kunna ytterligare
ökas med nu tillgänglig maskinpark. Å andra sidan får det icke
anses säkert, att den tillgängliga maskinparkens sammansättning och lokalisering
är lämplig i ett läge, då man av sysselsättningsskäl tillfälligtvis kon -

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956 73-

centrerar sig på vissa för sysselsättning vintertid särskilt lämpliga arbeten.
En längre gången säsongutjämning inom den ordinarie verksamheten skulle
vidare sannolikt minska den maskinpark, som hittills varit tillgänglig för
arbeten, som igångsättes för att motverka arbetslöshet.

Vid bedömning av storleken av det anslag, som kan behöva uppföras å
allmän beredskapsstat för nästa budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen utgått
från ett behov av maskiner motsvarande en fördubbling av den av 1952
ars riksdag angivna maskinberedskapen. Kostnaden för en sådan fördubbling
av maskinberedskapen har uppskattats till ca 22 miljoner kronor vid
nyanskaffning. Såsom ovan framhållits kan mekaniseringsgraden minskas
genom för sysselsättningsändamål tillrättalagda arbetsmetoder. Då tillgången
på vissa maskiner, t. ex. grävmaskiner, f. n. förefaller tämligen god åtminstone
vintertid, synes man få räkna med, att även i ett läge när beredskapsstaten
utnyttjas kunna i viss utsträckning hyra sådana maskiner
i öppna marknaden. Med hänsyn härtill synes ett belopp av 15 miljoner kronor
för ifrågavarande ändamål vara tillräckligt under nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57
uppföra ett anslag av 15 000 000 kronor.

SJÄTTE HUVUDTITELN
Väg- och vattenbyggnadsväsendet
Vägunderhåll och vägbyggnader

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär med skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen
den 21 januari 1956 överlämnat uppgifter för upprättande av förslag
till investeringsreserv av vägunderhåll samt byggande av vägar och
broar på landsbygden.

Särskilda anslag å allmän beredskapsstat synes icke erforderliga för bidrag
till byggande och underhåll av vägar och gator i städer och stadsliknande
samhällen, som är väghållare, eller av enskilda vägar. Eventuellt behov
av medel för dessa ändamål utöver anslag å riksstaten förutsättes kunna
tillgodoses genom anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
in. in.

Vägunderhållet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att vägunderhållsarbeten
för en kostnad av 30 miljoner kronor kan beräknas tillgängliga
som sysselsättningsreserv under nästa budgetår. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har därvid framhållit, att arbetena huvudsakligen omfattar
dikning och underhållsåtgärder i vägkroppen samt avses bedrivas maskinellt.
Arbetena kräver ingen eller endast ringa detaljplanering och kan
— om övriga förutsättningar härför föreligger — snabbt igångsättas vid behov.
Arbetenas art är emellertid sådan, att de icke lämpligen kan utföras
då marken är tjälad, varför arbetssäsongen är begränsad till i medeltal 8
månader per år.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att vägunderhållsarbeten för en sammanlagd
kostnad av 30 miljoner kronor intages i investeringsreserven.

Vissa vägbyggnadsarbeten. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i november
1955 företagit eu inventering av sådana för sysselsättning lämpliga
företag, vilka beräknas föreligga färdigplanerade senast den 1 januari 1957

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

och icke avses påbörjas som ordinarie arbeten förrän efter utgången av budgetåret
1956/57. Projckteringsläget för samma företag vid inventeringstillfället
har även undersökts. Med färdigplanerade företag har därvid i allmänhet
avsetts sådana, för vilka en aktuell arbetsplan föreligger samt för vilka
markfrågan är löst. Undersökningen utvisade, att färdigplanerade företag, som
i vanlig ordning borde påbörjas först efter utgången av budgetåret 1956/57,
fanns för en kostnad av 120 miljoner kronor, varav 55 miljoner kronor för arbeten
i fastställda flerårsplaner och 65 miljoner kronor för arbeten utanför dessa
planer. Den 1 januari 1957 beräknas företag för en sammanlagd kostnad
av 450 miljoner kronor vara färdigplanerade, varav 325 miljoner kronor för i
flerårsplaner ingående företag och 125 miljoner kronor utanför dessa. Under
budgetåret 1956/57 beräknas emellertid med hänsyn till företagens storlek
icke hela den färdigplanerade volymen kunna utföras, utan endast en arbetsvolym
uppskattad till en sammanlagd kostnad av 300 miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare framhållit, att den redovisade
totala reserven icke får betraktas som ett i dess helhet genomförbart arbetsprogram.
Vid största möjliga ianspråktagande av investeringsreserven
kan alltså icke hela denna volym vägbyggnadsarbeten påräknas.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att denna volym av vägbyggnadsarbeten
för en kostnad av ca 300 miljoner kronor lägges till grund för urval av arbeten
i investeringsreserven.

Omfattningen av å riksstaten för närvarande tillgängliga jämte för budgetåret
1956/57 föreslagna anslag framgår av 1956 års statsverksproposition,
bil. 8, s. 29—32. Det torde, enligt propositionen, få ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta om den begränsning, alternativt utökning, av medclsförbrukningen,
som eventuellt kan bli erforderlig under år 1957 med hänsyn till
arbetsmarknadsläget. I ett sådant läge att mera omfattande sysselsättningsbefrämjande
åtgärder behöves, torde det kunna förutsättas, att medelsförbrukningsramen
för väginvesteringarna vidgas i första hand så, att den förefintliga
eftersläpningen i förhållande till flerårsplanerna inhämtas. Denna
eftersläpning motsvarade vid slutet av år 1955, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
petitaskrivelse beträffande vägbyggnadsanslagen för budgetåret
1956/57, arbeten för en kostnad av ca 120 miljoner kronor. En betydande
del av den vid början av år 1957 beräknade investeringsreserven torde
alltså få finansieras från riksstatsanslag. Å andra sidan ingår, som av det
föregående framgår, i urvalsmaterialet åtskilliga färdigplanerade eller under
planläggning varande företag, som ligger utanför flerårsplanerna. Medel
som eventuellt kommer att finnas tillgängliga i överskott å något av de
särskilda anslagen till byggande av vägar och broar kan heller icke, om sysselsättningsläget
skulle göra detta önskvärt, överföras till ett annat anslag.
För finansiering av företag utom anslagen å riksstaten samt för att möjliggöra
önskvärd fri disposition bl. a. i ovannämnda hänseenden synes ett anslag
om 150 miljoner kronor till Vissa vägbyggnadsarbeten böra uppföras å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57. Detta anslag bör kunna anlitas
för finansiering även av sådana beredskapsarbeten, som enligt 1956 års
statsverksproposition, bil. 8, s. 34, beräknats under riksstatsanslaget Vissa
vägbyggnadsarbeten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
följande anslag, nämligen

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare: Kronor

Vägunderhållet ............................ 30 000 000

Vissa vägbgggnadsarbeten .................. 150 000 000

75

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

Vatten- och avloppsledningar

Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Arbetsmarknadsstyrelsen
har år 1955 låtit företaga inventeringar av tillgången på kommunala
vatten- och avloppsföretag lämpade att intagas i investeringsreserven.
Av inventeringsresultatet framgår, att anläggningsarbeten av här ifrågavarande
slag för en sammanlagd kostnad av ca 110 miljoner kronor, varav
ca 75 miljoner kronor för företag på landsbygden och ca 35 miljoner kronor
för företag i städer, skulle kunna intagas i urvalsmaterialet för investeringsreserven.
Det torde vara sannolikt att den fortsatta planeringsverksamheten
för dessa företag kommer att bedrivas i en omfattning som motsvarar avgången
av företag genom att dessa utföres inom den ordinarie verksamheten.
Arbetsmarknadsstyrelsen har från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
under hand inhämtat, att ansökningar om påbörjandetillstånd för vattenoch
avloppsanläggningar till en omfattning motsvarande en anläggningskostnad
av ca 145 miljoner kronor fanns inneliggande hos distriktsingenjörerna
vid senaste årsskifte. Inventeringsresultatet synes icke stå i motsättning
till sistnämnda förhållande, då med en avsevärd del av ansökningarna
om påbörjandetillstånd avses ännu icke färdigplanerade arbeten.

År 1955 bifölls ansökningar om påbörjandetillstånd för arbeten med en
total anläggningskostnad av ca 90 miljoner kronor. Vid en ordinarie anläggningsverksamhet
under nästa budgetår av denna omfattning torde för arbeten
i investeringsreserven under samma budgetår erforderlig detalj granskning
hos distriktsingenjörerna för vatten och avlopp icke kunna utföras för
en investeringsreserv av här ifrågavarande arbeten för en större totalkostnad
än ca 40 miljoner kronor. Behovet av statsbidrag till arbeten av nämnda
omfattning synes böra beräknas till ca 20 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,
att i investeringsreserven intages arbeten avseende anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp för en sammanlagd kostnad av 40 miljoner kronor
samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
ett anslag av 20 000 000 kronor.

SJUNDE HUVUDTITELN

Skatte- och kontrollväsen

Tullverket: Anskaffning av viss materiel. I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen
den 18 november 1955 och sedermera under hand har generaltullstyrelsen
anfört, att i investeringsreserven för budgetåret 1956/57 borde
intagas de anskaffningar avseende båtar, båtmotorer och radiomateriel för
en sammanlagd kostnad av 770 000 kronor, som angivits i en till skrivelsen
fogad av gränschefen den 24 oktober 1955 avgiven promemoria.

Generaltullstyrelsen har i skrivelsen vidare anfört, att därest generaltullstyrelsens
äskande om anslag å riksstat för nästa budgetår till anskaffning
av viss materiel med 325 000 kronor icke till alla delar bifölles, en mot reduceringen
svarande del av anskaffningarna och arbetena borde intagas i
investeringsreserven.

Riksdagens under år 1955 samlade revisorer har föreslagit en omprövning
av förutsättningarna för och utformningen av tullverkets kustbevak -

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

ning. I 1956 års statsverksproposition, bil. 9, s. 76, har anförts, att resultatet
av en utredning i enlighet med revisorernas förslag sannolikt icke
skulle kunna framläggas för riksdagen förrän vid 1958 års session. I propositionen
har vidare anförts, att nyanskaffning under tiden till och med
år 1958 av i huvudsak ytterligare sju tulljakter, en större tullracerbåt, en
medelstor båt samt två större och fyra mindre prejbåtar dock icke syntes
vara av sådan omfattning att ett genomförande därav kunde tänkas lägga
hinder i vägen för en eventuell framtida omorganisation av kustbevakningen,
även om en viss temporär reducering av den angivna nyanskaffningen
icke vore otänkbar.

Såsom av statsverkspropositionen framgår, har med hänsyn till nödvändigheten
av en begränsning av de offentliga investeringarna'' beräknats anslag
med 270 000 kronor för bär ifrågavarande ändamål.

De i gcneraltullstyrelsens skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen angivna
anskaffningarna av fartyg faller, liksom i generaltullstyrelsens petitaskriyelse
angivna anskaffningar, inom ramen för det i statsverkspropositionen
i huvudsak förordade anskaffningsprogrammet. Beträffande övriga i skrivelsen
till arbetsmarknadsstyrelsen angivna anskaffningar har generaltullstyrelsen
anfört följande.

Anskaffning av reservmotorer och reservdelar för motorer för en kostnad
av sammanlagt 150 000 kronor erfordrades på grund av den ständiga förslitningen
i tullverkets ca åttio båtar.

Anskaffning av radiomateriel för en kostnad av 200 000 kronor vore erforderlig
för utbyggnad av tullverkets förbindelsetjänst.

På grund av vad sålunda anförts föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att i
investeringsreserven intages anskaffningar för tullverket för en sammanlagd
kostnad av (770 000 — 270 000) 500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tullverket: Anskaffning av viss materiel å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag
av 500 000 kronor.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Allmänna läroverken m. m.

Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter.
Skolöverstyrelsen har i petitaskrivelse för nästa budgetår äskat anslag till
Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter med
3 000 000 kronor samt hemställt, att bemyndigande skulle utverkas för
Kungl. Maj :t att medgiva bidrag inom en medelsram av 5 miljoner kronor.
1 årets statsverksproposition, bil. 10, s. 550, har emellertid för ändamålet
beräknats ett anslag av 1 200 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 4 januari
1956 och sedermera under hand anfört, att fyra i överstyrelsens petitaskrivelse
angivna skolhem, som icke avsåges komma att bekostas med
anlitande av i statsverkspropositionen beräknade medel, vore så förberedda
att de kunde intagas i investeringsreserven.

Företagens belägenhet och beräknade kostnader framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

77

Föi etag Kostnader

kronor

Skolhem i Linköping .................... 600 000

Skolhem i Skara ........................ 400 000

Skolhem i Umeå ........................ 800 000

Skolhem i Örebro...... ................ 900 000

Beträffande angelägenheten av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter
torde få hänvisas till vad därom anförts i statsverkspropositionen.

I urvalsmaterialet för investeringsreserven synes kunna intagas arbeten
avseende inrättande av ovan angivna skolhem för en sammanlagd kostnad
av 2,7 miljoner kronor. Då emellertid icke samtliga angivna husbyggnadsföretag
torde behöva komma till utförande i sysselsättningssyfte under
nästa budgetår synes ett belopp av 1 miljon kronor vara tillräckligt för
statsbidrag till arbeten under budgetåret.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid
högre läroanstalter å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

Folkskoleväsendet m. m.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 4 januari
1956 angående byggnadsarbeten vid folkskolor av beskaffenhet att
kunna intagas i investeringsreserven anfört bl. a. följande.

Överstyrelsen hade vid beräkningen av behovet av anslag å riksstat utgått
från att under år 1956 finge igångsättas bidragsberättigade byggnadsarbeten
för en kostnad av inalles 340 miljoner kronor. Därest byggnadskvoten
för statsbidragsberättigade folkskolebyggen för år 1956 skulle komma att
sättas till ett lägre belopp än det nämnda, syntes arbeten motsvarande skillnaden
mellan det nämnda beloppet och kvotbeloppet kunna intagas i investeringsreserven.
Överstyrelsen hade vid detta bedömande utgått från att
den minskning av kostnadssumman för färdigplanerade företag, som komme
att ske genom utförande av byggnadsarbeten under första hälften av år
1956, skulle kompenseras genom tillkomsten av nya färdigplanerade företag.

I lillständsbudgeten för byggnads- och anläggningsarbeten under år 1956
har upptagits en kvot för folkskolebyggnader av 152 miljoner kronor. Skolbyggnadsföretag
för en sammanlagd kostnad av (340 — 152) ca 188 miljoner
kronor skulle således under av skolöverstyrelsen angiven förutsättning rörande
fortsatt planering stå till förfogande som urvalsmaterial för en investeringsreserv.
Därest byggnadsarbeten för folkskolor behöver komma till
utförande i sysselsättningssyfte, torde statsbidrag till arbetena kunna beviljas
efter överskridande av förslagsanslaget Folkskolor m. in.: Bidrag till
vissa byggnadsarbeten. Därest statsbidrag till större belopp, än som enligt
normalt gällande regler kan utgå till byggnadsarbetena, skulle vara behövligt
för att utnyttja arbetena i sysselsättningssyfte, synes överskjutande bidragsbelopp
böra kunna utgå från anslaget Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. in.

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

NIONDE HUVUDTITELN

Lanthushållning i allmänhet

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Elektrifieringsberedningen
bär i skrivelse till Konungen den 26 augusti 1955 äskat anslag å riksstaten
för budgetåret 1956/57 med 6 000 000 kronor till befrämjande av landsbygdens
elektrifiering. Såsom av 1956 års statsverksproposition, bil 11, s. 273
och 274, framgår, har för ändamålet beräknats ett till 4 000 000 kronor reducerat
belopp.

Elektrifieringsberedningen har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen
den 7 november 1955 anfört, att ansökningar om statsbidrag till ett sammanlagt
belopp av ca 9,6 miljoner kronor avseende i huvudsak normala nvelektrifieringar
för en sammanlagd anläggningskostnad av ca 21 miljoner
kronor beräknas föreligga under budgetåret 1956/57. Vid bifall till elektrifieringsberedningens
äskanden i petitaskrivelsen skulle angelägna elektrifieringsarbeten
för en sammanlagd kostnad av ca (21—13) 8 miljoner kronor,
motsvarande ett bidragsbelopp av ca 3,6 miljoner kronor, kunna intagas i
investeringsreserven.

Genom den i statsverkspropositionen företagna reduceringen med 2 miljoner
kronor av i elektrifieringsberedningens petitaskrivelse äskat anslag
skulle ytterligare elektrifieringsarbeten för en kostnad av ca 4,5 miljoner
kronor icke kunna komma till utförande under nästa budgetår på grund av
bristande möjlighet att lämna bidrag från riksstatsanslaget. Elektrifieringsarbeten
för en sammanlagd kostnad av ca (8 + 4,5) 12,5 miljoner kronor
motsvarande ett bidragsbehov av ca (3,6 -f- 2) 5,6 miljoner kronor, skulle
alltså föreligga utöver arbeten till vilka statsmedel anvisats eller beräknats
i årets statsverksproposition.

Då här ifrågavarande nyelektrifieringsarbeten får anses vara angelägna
och av elektrifieringsberedningen uppgivits kunna i en omfattning motsvarande
en totalkostnad av ca 9 miljoner kronor helt eller delvis utföras under
nästa budgetår synes de böra utgöra underlag för utväljande av företag
i investeringsreserven.

Då föreliggande planeringsmöjligheter torde medgiva att endast en del
av arbetena i urvalsmaterialet kommer till utförande föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,
att arbeten avseende landsbygdens elektrifiering för en kostnad
av inalles ca 2,2 miljoner kronor, motsvarande ett behov av statsbidrag
om ca 1 miljon kronor, intages i investeringsreserven.
r Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, alt
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän
beredskapssitat för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag
av 1 000 000 kronor.

Jordbrukets rationalisering m. in.

Lantbruksstyrelsen har i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen under
hösten år 1955 företagit en inventering av avdikningsföretag av beskaffenhet
att kunna intagas i investeringsreserven. Av inventeringen framgår, att avdikningsföretag
för en sammanlagd kostnad av ca 2,3 miljoner kronor kan
utgöra urvalsmaterial för investeringsreserven.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956 79

Därest avdikningsföretag skulle komma till utförande i sysselsättningssyfte
torde statsbidrag till arbetena kunna beviljas efter överskridande av
förslagsanslaget Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Därest statsbidrag
till större belopp än som enligt normalt gällande regler kan utgå till
företagen skulle vara behövligt för att utnyttja desamma i sysselsättningssyfte,
synes överskjutande bidragsbelopp böra kunna utgå från anslaget
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in.

Skogsväsendet

Skogsstyrelsen har med skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 13
januari 1956 överlämnat uppgifter för upprättande av förslag till investeringsreserv
av skogsvårdsarbeten.

Skogsstyrelsen har därvid anfört, att ett utnyttjande i större omfattning
av skogsvårdsarbeten i sysselsättningssyfte förutsätter, att skogsvårdsstyrelserna
genom vidgad medelsanvisning beredes ökade möjligheter att utbilda
och anställa förmän. Skogsvårdsstyrelserna bär vid inventeringen förutsatt,
att arbetena i investeringsreserven kommer att utföras med av arbetsförmedlingarna
anvisad arbetskraft, därvid dock markägarna skulle vara
oförhindrade att deltaga i arbetet. Skogsstyrelsen har i anslutning därtill
bedömt behovet av statsbidrag för arbetenas utförande med anvisad arbetskraft
och därvid angivit, att bidrag för utförande av arbeten under för arbetena
lämplig årstid bör utgå med omkring 60 procent till åtgärder, som
normalt stödjes av statsmedel. Ett sådant bidrag skulle i stort sett innebära,
att de normalt utgående bidragen utnyttjas så långt gällande regler medger.
För utförande av arbeten under för arbetena mindre lämplig årstid har
skogsstyrelsen vidare förutsatt en förhöjning med 15 procent utöver högsta
möjliga bidrag enligt normalt gällande regler.

Av skogsstyrelsen angivna lämpliga årstider framgår av följande sammanställning.

Norra Sverige Mellersta Sverige Södra Sverige

Återväxtåtgärder........ juni—augusti maj—oktober april—november

Skogsdikning............ juni—augusti maj—november april—december

Skogsvägbyggnad........ maj—oktober maj—november april—december

Röjningsgallring ........ maj—oktober april—december mars—december

Under förutsättning av sådan särskild bidragsgivning, som av skogsstyrelsen
bedömts behövlig för utförande av skogsvårdsarbeten i sysselsättningssyfte,
skulle enligt inventeringarna arbeten å skogar, tillhörande andra
enskilda skogsägare än bolag, för en sammanlagd kostnad av ca 46 miljoner
kronor finnas tillgängliga för utförande under för arbetena lämplig årstid.
Skogsstyrelsen bär vidare anfört, att Sveriges skogsägareförbund år 1954
företagit en undersökning rörande tillgången av för sysselsättning lämpliga
skogsvårdsarbeten å skogar tillhörande bolag. Med åberopande av denna undersökning
hade förbundet till skogsstyrelsen under hand meddelat, att
skogsvårdsarbeten å bolagsskogar för en sammanlagd kostnad av ca 37 miljoner
kronor skulle kunna komma till utförande i sysselsättningssyfte under
förutsättning av sådan särskild bidragsgivning, som av skogsstyrelsen bedömts
behövlig för utförande av skogsvårdsarbeten i sysselsättningssyfte.

Inom denna sammanlagda kvantitet skogsvårdsarbeten skulle enligt skogs -

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

styrelsen arbeten för en sammanlagd kostnad av ca 10 miljoner kronor kunna
utföras även under för arbetena mindre lämplig årstid.

Därest skogsvårdsarbeten skulle utföras endast under i ovanstående sammanställning
såsom för arbetenas utförande lämpliga angivna tider, torde
de få ringa betydelse för motverkande av arbetslöshet under nästa budgetår.
Investeringsreserven synes därför böra huvudsakligen baseras på den kvantitet
aibeten, som skulle kunna utföras under för arbetena såsom mindre
lämpliga betecknade årstider.

I avseende å av skogsstyrelsen förutsatta särskilda regler för höjning av
bidrag till skogsvårdsarbeten i investeringsreserven vill arbetsmarknadsstyrelsen
erinra om sitt uttalande i det föregående, s. 67, att behov icke synes
föreligga av särskilt bemyndigande att under nästa budgetår utlämna statsbidrag
till produktionsbefrämjande åtgärder på skogsbrukets område enligt
andra grunder än de för annan bidragsverksamhet förordade.

Arbetsmarknadsstyrelsen har från skogsstyrelsen under hand inhämtat,
att bland ovan angivna skogsvårdsarbeten för en sammanlagd kostnad av ca
83 miljoner kronor ingår dels återväxtåtgärder och skogsdikningar för en
kostnad av tillhopa ca 10 miljoner kronor till vilka statsbidrag bör utgå
från det å riksstat uppförda förslagsanslaget Skogsvård in. m.: Statens
skogsförbättringsanslag, dels ock röjningsgallringar för en sammanlagd
kostnad av ca 17 miljoner kronor till vilka statsbidrag normalt icke utgår.

Därest statsbidrag till högre belopp, än som enligt normalt gällande regler
kan utgå till skogsvårdsarbeten från förslagsanslaget Skogsvård m. in.:
Statens skogsförbättringsanslag, skulle vara behövligt för att utnyttja arbetena
i sysselsättningssyf te, synes överskjutande bidragsbelopp böra kunna
utgå från anslaget Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. I avseende
å röjningsgallringar, till vilka statsbidrag normalt icke kan utgå, förutsätter
arbetsmarknadsstyrelsen, att statsbidrag till arbetena må kunna utgå
från samma anslag.

Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. Med hänsyn till vad ovan anförts
rörande den mängd skogsvårdsarbeten, som kan utföras under årstider
då investeringsreserven i denna del kan behöva anlitas under nästa budgetår,
synes skogsvårdsarbeten för en totalkostnad av ca 10 miljoner kronor,
till vilka bidrag må beviljas av medel från reservationsanslagen Skogsvård
m. in.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo samt Skogsvård
m. in.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland, kunna intagas
i investeringsreserven. Behovet av statsbidrag till dessa arbeten kan uppskattas
till 5 miljoner kronor.

På grund av vad sålunda anförts föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att i
investeringsreserven intages skogsvårdsarbeten för en sammanlagd kostnad
av 10 miljoner kronor.

För att möjliggöra rörelsefrihet vid utväljandet av arbetsobjekt vid ett
ianspråktagande av denna del av investeringsreserven synes ett gemensamt
anslag Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder in. in. böra liksom å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföras. Detta anslag torde böra få
tagas i anspråk jämväl för anordnande av vissa kurser i skogsbruk.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
5 000 000 kronor.

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

81

TIONDE H U V U D T I T E L N

Sjöfart och handel
Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen
den 5 oktober 1955 har lotsstyrelsen anfört, att i investeringsreserven kunde
intagas dels i bilaga till skrivelsen angivna arbeten och anskaffningar avseende
säkerhetsanstalter för sjöfarten för eu sammanlagd kostnad av

4 295 000 kronor, varav 3 875 000 kronor skulle utgå från anslag å driftbudgeten
och 420 000 kronor från anslag å kapitalbudgeten, dels ock i lotsstyrelsens
petitaskrivelse för budgetåret 1956/57 angivna arbeten och anskaffningar
avseende säkerhetsanstalter för sjöfarten, vartill medel icke komme
att anvisas å riksstaten för nämnda budgetår. Dessa arbeten och anskaffningar
skulle, enligt vad från lotsstyrelsen under hand inhämtats, kunna
påbörjas senast tre månader efter varsel.

Beträffande angelägenheten av i lotsstyrelsens ovannämnda skrivelse den

5 oktober 1955 angivna nya arbeten och anskaffningar har lotsstyrelsen anfört
följande.

Nytt tjänstefartyg för övre norra lotsdistriktet. Det i övre norra lotsdistriktet
stationerade tjänstefartyget Vega, byggt år 1901, vore icke av den
storlek och beskaffenhet, som med hänsyn till nuvarande arbetsuppgifter
måste fordras av ett dylikt fartyg. Fartygets huvuddimensioner vore: största
längd 32,2 meter, största bredd 5,76 meter och djupgående 2,9 meter. Deplacementet
uppginge till 250 ton. Som jämförelse kunde nämnas, att motsvarande
dimensioner hos lotsverkets tre senast byggda tjänstefartyg utgjorde,
hos Gävle och Malmö resp. 37,05, 8,8 och 3,2 meter samt hos Stockholm
resp. 40,05, 8,8 och 3,2 meter. Tjänstefartygen Gävle och Malmö hade ett deplacement
av 440 ton, medan Stockholm hade ett deplacement av 500 ton. Vid
klassning av tjänstefartyget Vega hade framkommit, att fartyget vore i så
dåligt skick, att en genomgripande reparation av detsamma erfordrades inom
de närmaste åren, om fartyget fortfarande skulle kunna bibehållas som
tjänstefartyg. En dylik reparation komme emellertid att draga så avsevärda
kostnader att den icke kunde anses ekonomiskt lönande. Slutligen vore att
märka, att de årliga driftskostnaderna för Vega, som vore försedd med ångmaskin,
uppginge till avsevärt högre belopp än motsvarande kostnader för
lotsverkets nya tjänstemotorfartyg. Det vore sålunda angeläget att ett nytt
tjänstefartyg anskaffades för övre norra lotsdistriktet. Detta fartyg borde
vara av samma storlek och i huvudsak samma typ som det senast levererade,
i mellersta lotsdistriktet stationerade tjänstefartyget Stockholm. Styrelsen
hade beräknat kostnaderna för anskaffandet av det nya fartyget med
nu gällande priser till 3 700 000 kronor. Då leveranstiden för fartyget beräknats
till omkring två år, borde beloppet uppdelas på två budgetår. För första
budgetåret erfordrades ett belopp av 1 850 000 kronor.

Reparation av fyrskeppet nr 25 Finngrundet. Eu genomgripande reparation
erfordrades av det i Bottenhavet stationerade fyrskeppet nr 25 Finngrundet,
byggt år 1903. Kostnaderna för berörda arbeten, som bl. a. innefattade
inläggandet av ett nytt övre däck, hade styrelsen beräknat till 125 000
kronor.

6 Bihang till riksdagens protokoll 19ö6. 1 samt. .Vr 9å

82

Kangl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

Reparation och modernisering av fyrskeppet nr 23 Västra Ranken. Det
i Gävlebukten stationerade fyrskeppet nr 23 Västra Banken, byggt år 1901,
vore i behov av omfattande reparations- och moderniseringsarbeten. Sålunda
vore det övre däcket så förslitet, att det måste nyersättas. Vidare
vore kullringsplåten på vissa ställen så anfrätt av rost, att "ny plåt måste insättas.
Slutligen borde fyrskeppets bostadsinredning, som vore synnerligen
bristfällig och otidsenlig, moderniseras och repareras. Kostnaderna för de
angivna arbetena hade styrelsen beräknat till 200 000 kronor.

Två mindre lotskuttrar. Såsom reserv för lotskuttrar, som under längre tid
måste tagas ur tjänst för mera omfattande reparationer, erfordrades två nya
lotskuttrar. Av dessa borde en vara av medelstor typ och en av mindre typ.
Kostnaderna för anskaffning av kuttrarna hade styrelsen beräknat till sammanlagt
150 000 kronor.

Tio motorbåtar för fyrskepp och fyrplatser. För uppehållande av fyrskeppens
och vissa fyrplatsers förbindelser med land användes — utom i undantagsfall,
då förbindelseresorna kunde ombesörjas av lotsverkets tjänstetartyg
— fyrskeppens och fyrplatsernas tjänstemotorbåtar samt, i vissa fall,
personalens egna båtar. Vid dessa resor tillryggalades ofta avsevärda distanser,
till övervägande del över öppet hav. Det vore därför av största vikt, att
personalen hade tillgång till för ändamålet lämpliga och i gott skick varande
bålar. Nya motorbåtar borde sålunda inom nära framtid anskaffas för vissa
fyrskepp och fyrplatser såsom ersättning för båtar, som på grund av förslitning
och hög ålder borde utrangeras. Vidare borde nya motorbåtar anskaffas
för att tilldelas sådana fyrplatser, vilkas förbindelseresor för närvarande
ombesörjdes med personalen tillhöriga båtar. På grund av de numera
höga anskaffningskostnaderna för båtarna kunde det icke längre rimligen
påräknas, att befattningshavarna själva skulle anskaffa nya båtar.

För ifrågavarande ändamål erfordrades tio nya motorbåtar. Anskaffningskostnaderna
hade beräknats till sammanlagt 175 000 kronor.

Fyra lys- och ljudbojar. Fyra lys- och ljudbojar borde anskaffas såsom
ersättning för förslitning och icke tidsenlig bojmateriel. Anskaffningskostnaderna
hade beräknats till 140 000 kronor.

Elektrifiering och modernisering vid Stora Fjäderäggs fyrplats. Vid stora
Fjäderäggs fyrplats, belägen på en ö med samma namn nordost om Holmön
i södra delen av Bottenviken, funnes huvudfyr och bifyr samt mistsignalstation.
Ljuskällan i huvudfyren vore fotogenglödljus, i bifyren veklampa
för fotogen. Mistsignalanläggningen, en tämligen ljudsvag tyfon,
vore installerad i ett särskilt maskinhus, som — med hänsyn till kravet
att signalerna skola avgivas från en så nära farvattnet som möjligt belägen
plats — vore uppfört omkring 600 in öster om fyren. Vid fyrplatsen
funnes tre ordinarie befattninghavare. Därutöver anställdes extra biträde under
ledighet för den ordinarie personalen och under perioden oktober_mars

i den mån verksamheten vid platsen då icke till följd av isförhållandena
vore inställd. För personalen funnes tjänstebostäder intill fyren.

Det vore angeläget att säkerhetsanstalterna vid fyrplatsen moderniserades
och förbättrades, vilket lämpligast borde ske genom elektrifiering. För
ändamålet borde högspänningsledning, huvudsakligen i form av sjökabel,
anordnas från Holmön, som sedan några år tillbaka vore ansluten till vattenfallsverkets
kraftnät genom sjökabel över Västra Kvarken. Vid fyrplatsen
borde uppföras ett nytt maskinhus intill fyren, inrymmande bland annat
transformatorutrustning, reservkraftanläggning och ett nytt, elektriskt

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

mistsignalmaskineri. Ljudsändaren borde placeras på det nuvarande maskinhusets
plats och anslutas till maskineriet medelst elektrisk ledning. Genom
dessa arrangemang skulle nuvarande, för personalen påfrestande dubbla
vaktgöring under mistsignalering — i fyren och i mistsignalhuset — bliva
obehövlig. Fyrljusens elektrifiering skulle innebära avsevärd Ijusstyrkeökning,
vilket med hänsyn till de nuvarande låga ljusstyrkorna vore av behovet
påkallat.

I samband med elektrifieringen borde radiofyr anordnas vid fyrplatsen. En
sådan erfordrades nämligen på Stora Fjäderägg för att sjöfarten skulle erhålla
betryggande radiofyrledning i södra delen av Bottenviken. I den plan
för Europas sjöradiofyrar, som upprättats vid eu internationell konferens
i Paris år 1951, reserverades frekvensplats in. m. för eu radiofyr på Stora
Fjäderägg.

Kostnaderna för här angivna anskaffningar och arbeten hade beräknats
uppgå till 285 000 kronor.

Elektrifiering av samt anordnande av mistsignalering och radiofgr vid
Lungö fgrplats. Lungö fyrplats vore belägen på sydostspetsen av Lungö vid
norra sidan av Ångermanälvens utlopp i Bottenhavet. Fyren, en halvautomatisk
anläggning bemannad med enbart fyrmästare, vore angöringsfyr av stor
betydelse för sjöfarten på Härnösand och de många industrihamnarna vid
Ångermanälvens nedre lopp. Såsom ljuskälla i fyren användes sedan år 1927
dalénljus.

Med hänsyn till fyrens stora betydelse och till sjöfartens utveckling mot
allt större och snabbare tonnage hade det blivit alltmera angeläget att fyrens
ljusstyrka ökas betydligt utöver den nuvarande, vilket icke lämpligen
kunde ske annat än genom elektrifiering. Sedan flera år funnes möjlighet
att till rimlig kostnad ansluta fyrplatsen till allmänt elektriskt kraftnät på
Lungö. I samband med elektrifieringen borde jämväl mistsignalmaskineri
installeras. Vidare borde radiofyren vid Hemsö kustradiostation flyttas till
fyrplatsen. Såsom reservkraftkälla att nyttjas vid strömavbrott på kraftnätet
erfordrades vid fyrplatsen vidare ett dieselelektriskt kraftaggregat. Detta
jämte radiofyranläggningen och mistsignalmaskineriet skulle inrymmas i
ett nyuppfört maskinhus.

Kostnaderna för de angivna anskaffningarna och arbetena hade beräknats
till 180 000 kronor.

Elektrifiering av samt anordnande av mistsignalering vid Häradskårs fgroch
lotsplatser. Häradskärs fyrplats, belägen på en ö i yttre havsbandet öster
om Valdemarsvik, vore en angörings- och kustfyr av primär betydelse. Bemanningen
utgjordes tidigare av tre ordinarie befattningshavare men reducerades
år 1943 till en ordinarie fyrmästare och ett vinterbiträde, vilka disponerade
tjänstebostäder intill fyren.

Häradskärs lotsplats låge på en ö intill fyrplatsen, över det smala sundet
mellan öarna funnes gångbro. Personalen vid lotsplatsen utgjordes av tre
ordinarie och fyra extra ordinarie tjänstemän. För denna personal höl le Iotsverket
tjänstebostäder på platsen.

Häradskärs fyr vore försedd med roterande linsapparat, sammansatt av
delar från en ålderdomlig lins. Fyrkaraktären, som bestämdes av linsapparatens
konstruktion, fyllde icke nutida krav. På grund av brännoljebristen
under andra världskriget utrustades fyren år 1943 med dalénljus såsom ersättning
för det tidigare fotogenglödljuset. Endast en helt obetydlig ökning
av fyrens ljusstyrka hade erhållits genom denna förändring, men den möjliggjorde
å andra sidan förenämnda minskning av fyrplatsens bemanning.

84

Kungl. Maj. ts proposition nr .9,7 år 1 it,Vi

Mistsignalering förekomme icke vid fyrplatsen. Sådan hade emellertid vid
olika tillfällen och i olika sammanhang föreslagits, bland annat redan av
en utredning år 1896. Enligt lotsstyrelsens uppfattning vore det alltjämt
synnerligen angeläget, att eu mistsignalstation snarast inrättades vid fyrplatsen.

Sedan några år tillhaka funnes elektrisk kraft från fastlandet tillgänglig
på Fångö nordväst om Häradskär. Fyr- och lotsplatserna ifråga kunde därför
elektrifieras genom att en högspänningsledning, delvis i form av sjökabel,
anordnades mellan Fångö och Häradskär. 1 samband med att fyren
elektrifierades borde den förses med en ny, modern linsapparat, som gåve
en tillfredsställande fyrkaraktär och, tillsammans med den elektriska ljuskällan,
en betydligt större ljusstyrka än fyrens nuvarande. Samtidigt borde
en elektrisk mistsignalanläggning med tillhörande maskinhus samt reservkraftanläggning
anordnas på Häradskär. Kostnaderna för dessa elektrifierings-
och anläggningsarbeten hade beräknats uppgå till 375 000 kronor.

Elektrifiering av samt ny linsapparat till Hallands Väderö fyrplats. Den
i den bemannade angöringsfyren på Hallands Väderö befintliga linsapparaten,
anskaffad år 1884, vore av synnerligen otidsenligt utförande. I
förening med befintlig ljuskälla, fotogenglödljus, gåve den eu högsta ljusstyrka
av allenast 9 000 hefnerljus, medan fyrar av ifrågavarande kategori
i våra dagar borde ha ljusstyrkor av storleksordningen 300 000 hefnerljus
eller därutöver. Vidare horde fyrkaraktären ändras. Lämplig fyrkaraktär
kunde emellertid icke vinnas med nu befintlig linsapparat.

På grund av det anförda vore det angeläget, att fyren försåges med ny
linsapparat och att fyrplatsen med tillhörande mistsignalstation i samband
därmed elektrifierades. Elektrisk ljuskälla i fyren gåve nämligen möjlighet
att erhålla önskvärd ljusstyrka hos fyrskenet utan att den nya linsapparaten
gåves alltför betydande storlek med åtföljande högre pris. Elektrifieringen
av mistsignalanläggningen innebure endast installation av en elektrisk motor
såsom ersättning för brännoljemotorn hos det ena av anläggningens två
kompressoraggregat, medan det andra av dessa aggregat avsåges bibehållas
oförändrat att användas såsom reservmaskin vid avbrott i den elektriska
kraftleveransen.

Kostnaderna för de angivna anskaffningarna och arbetena hade beräknats
till 230 000 kronor.

Förbättring an hamnförhållandena vid Aspö lotsplats. Vid Aspö lotsplats,
belägen på en ö med samma namn vid inloppet till Karlskrona, vore
hamnförhållandena otillfredsställande enär tillräckligt kaj utrymme för
lotsarnas båtar för närvarande ej funnes innanför den befintliga hamnpiren.
Denna utgjordes av en omkring 175 meter lång stenpir, som i sin
yttre ände vore böjd i rät vinkel till en längd av omkring 30 meter. På
insidan av piren vore stenfyllda timmerkistor anbragta, vid vilka lotsbåtarna
förtöjdes. Utrymmet vore dock mycket knappt och ytterligare förtöjningsplatser
erfordrades. Sådana kunde lämpligen erhållas genom att eu
ny, omkring 25 meter lång vinkelarm utbyggdes från den befintliga hamnpiren
ett stycke innanför den nuvarande vinkelarmen. Kostnaderna för arbetet
hade beräknats till 65 000 kronor.

Reparation och ombyggnad av strandskydden vid Ven. De vid Vens fyrplats
befintliga strandskydden, vilka uppförts under åren 1884 och 1885,
utgjordes i huvudsak av sex 20 meter långa pirar av pålvirke, sten och betong,
vilka med omkring 60 meters mellanrum sträckte sig ut i sjön vinkelrätt
mot stranden nedanför fyrplatsen. I varje mellanrum mellan pi -

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

85

rarna ocli parallellt med dessa vore därjämte anbragta en rad tätt nedslagna
pålar. Strandskydden vore avsedda att dämpa vågorna och därigenom
förebygga underminering och skred i den omkring 20 meter höga,
av sandblandad lera bestående strandhanken. Då fyrplatsen vore belägen på
själva krönet av strandbanken skulle ett skred i densamma kunna medföra,
att hela platsen med därtill hörande anläggningar rasade ut i sjön. Strandskydden
hade vid upprepade tillfällen varit föremål för mindre och större
reparationer men befunne sig nu i ett sådant skick att eu mera omfattande
och grundlig reparation jämte delvis nybyggnad vore behövlig. Kostnaderna
för dessa arbeten hade beräknats till 100 000 kronor.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Storjungfruns fyrplats. Vid Storjungfruns
fyrplats, belägen på en ö i Bottenhavet sydost om Söderhamn,
vore anställda en fyrmästare och eu extra ordinarie fyrvaktare, varjämte
en extra fyrvaktare tjänstgjorde vid platsen under semester, sjukdom eller
annan ledighet för personalen.

Vid platsen funnes två bostadshus, ett för fyrmästaren, uppfört år 1853,
samt ett för den övriga personalen, uppfört år 1838 och tillbyggt år 1922.
Husen fyllde icke nutida anspråk i fråga om inredning och saknade praktiskt
taget alla moderna bekvämligheter. Båda husen borde därför renoveras
och bl. a. förses med värmeledning samt vatten- och avloppsledningar, varjämte
köksinredningarna borde moderniseras samt ett för personalen gemensamt
badrum anordnas. Kostnaderna för dessa arbeten hade beräknats
till 40 000 kronor.

Förbättring av bostadsförhållandena för personalen vid Dämmans fyrplats.
Vid Dämmans fyrplats, belägen i norra delen av Kalmarsund öster om
Mönsterås, vore anställda tre ordinarie och en icke ordinarie befattningshavare,
nämligen eu fvrmästare, en förste fyrvaktare, en fyrvaktare och en
icke-ordinarie fyrvaktare. Själva fyren, där personalen utförde vakttjänst,
vore uppförd på ett undervattensgrund i Kalmarsund, beläget omkring 7,5
kilometer från fyrpersonalens bostadsplats. Denna låge vid Svartö, en ort
på fastlandet 9 kilometer nordost om Mönsterås.

Bostadsbeståndet vid Svartö utgjordes av två hus, av vilka det ena, uppfört
år 1923, innehölle en lägenhet om tre rum och kök för fyrmästaren samt ett
vindsrum med kokmöjlighet för icke-ordinarie fyrvaktaren. Det andra huset,
som hade uppförts år 1874, innehölle två lägenheter om två rum och
kök, vardera med ett vindsrum, vilka lägenheter vore avsedda för de ordinarie
fyrvaktarna. Det förstnämnda bostadshuset vore i tämligen gott stånd
men borde moderniseras i vissa avseenden och bl. a. förses med värmeledning
samt vatten och avlopp. Det andra bostadshuset saknade helt tidsenlig
inredning, varjämte husets planlösning vore mycket otillfredsställande. Detta
hus borde om- och tillbyggas samt förses med ny inredning ävensom värmeledning
samt vatten- och avloppsledningar. Ett för personalen gemensamt
badrum borde vidare anordnas, varjämte samtliga uthusbyggnader borde
överses. Kostnaderna för de vid platsen erforderliga arbetena hade beräknats
till 100 000 kronor.

Matcrielanskaffningar. Inom lotsverket hölles av olika slags materiel reservlager,
ur vilka vid uppkommande behov förlorad, försliten eller felaktig
materiel omedelbart kunde nyersättas. Exempel på materiel av ifrågavarande
slag vore förankringsmateriel, bestående av ankaren för fyrskepp, bojar,
kätting för fyrskepp och prickar samt tågvirke av olika slag för användning
på fyrskepp, fartyg, kuttrar och bålar, ävensom brännare, klippljusapparaier,
solventiler in. in. för fyrar, radiodetaljer för radiofyrar och kommunika -

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

tionsanläggningar, elektriska fyrlampor samt elektronrör. Därest ökade
statliga beställningar ansåges böra utläggas inom ifrågavarande industrier
under budgetåret 1956/57 kunde viss ökning av nämnda lagerhållning utöver
det normala lämpligen genomföras. För samma ändamål kunde anskaffning
ske av annan materiel för mindre fyrar och elektroder för större
ackumulatorbatterier.

I lotsverkets investeringsreserv kunde därför intagas materielanskaffningar
till följande kostnader, nämligen 150 000 kronor till förankringsmateriel,
30 000 kronor till tågvirke och 100 000 kronor til! diverse materiel.

Såsom av 1956 års statsverksproposition, bil. 12, s. 88—93, framgår, har
lotsstyrelsen för budgetåret 1956/57 hemställt, att till säkerhetsanstalter
för sjöfarten skulle uppföras anslag med sammanlagt 3 900 000 kronor,
varav 3 300 000 kronor å driftbudgeten och 600 000 kronor å kapitalbudgeten.
I propositionen har emellertid med hänsyn till angelägenheten av att
begränsa investeringarna för ändamålet beräknats anslag med ett till sammanlagt
1 970 000 kronor reducerat belopp, varav 1 570 000 kronor å driftbudgeten
och 400 000 kronor å kapitalbudgeten.

Beträffande angelägenheten av i lotsstyrelsens petitaskrivelse avsedda arbeten
och anskaffningar torde få hänvisas till propositionen.

Ovan angivna byggnads- och anläggningsarbeten samt anskaffningar för
en sammanlagd kostnad av (4 295 000 -f- 3 900 000 — 1 970 000) 6 225 000
kronor synes böra intagas i urvalsmaterialet för investeringsreserven. Vid
ianspråktagande av samtliga dessa företag skulle (3 875 000 -(- 3 300 000 —
1 570 000) 5 605 000 kronor erfordras från anslag å driftbudgeten och
(420 000 -f- 600 000 — 400 000) 620 000 kronor från anslag å kapitalbudgeten.

I urvalsmaterialet ingår bl. a. anskaffningar för eu sammanlagd kostnad
av ca 5 miljoner kronor och anläggningsarbeten för en sammanlagd kostnad
av ca 600 000 kronor. Då det för nästa budgetår kan antagas, att industribeställningar
behöver komma ifråga för motverkande av arbetslöshet endast
i mindre utsträckning, synes anslag för finansiering av anskaffningar å
allmän beredskapsstat för budgetåret böra uppföras med i förhållande till
urvalsmaterialets omfattning starkt reducerade belopp.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att i investeringsreserven intages anläggningsarbeten
och anskaffningar av beskaffenhet att böra finansieras från
anslag å driftbudgeten för en sammanlagd kostnad av 2 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
2 000 000 kronor.

Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Anslag till nybyggnad av sjömätningsfartvg
såsom ersättning för fartyget Kompass har uppförts å allmänna beredskapsstaterna
för budgetåren 1946/47 och 1950/51 med 180 000 kronor
resp. 275 000 kronor.

Styrelsen för sjökarteverket har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen
den 17 november 1955 bl. a. anfört, att styrelsen med hänsyn till att sjökarteverket
komme att upphöra med utgången av år 1955 funne sig förhindrad
att närmare precisera investeringsobjekt för investeringsreserven. Styrelsen
ville dock framhålla, att det för närvarande i investeringsreserven intagna
fartygsbyggnadsföretaget borde kvarstå i investeringsreserven, ehuru med
uppräkning av kostnaderna till 750 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition, nr 95 år 1956

87

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att det angivna företaget avseende nybyggnad
av sjömätningsfartyg för en kostnad av 750 000 kronor intages i
investeringsreserven samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Nybyggnad av sjömätningsf artyg å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
750 000 kronor.

Ombyggnad av sjömätningsf artyg. Styrelsen för sjökarteverket har i skrivelse
till arbetsmarknadsstyrelsen den 17 november 1955 bl. a. anfört, att
styrelsen med hänsyn till att sjökarteverket komme att upphöra med utgången
av år 1955 funne sig förhindrad att närmare precisera investeringsobjekt
för investeringsreserven. Styrelsen ville dock framhålla, att i sjökarteverkets
senaste petitaskrivelser behandlade frågor om ombyggnad av sjömätningsfartyg
vore av intresse. Erforderliga större upprustningsarbeten å
verkets fartyg avsåge Svensksund, Petter Gedda och Kompass samt hade
kostnadsberäknats till 470 000, 60 000 resp. 70 000 kronor, eller tillhopa
600 000 kronor. Rörande angelägenheten av dessa ombyggnadsarbeten torde
få hänvisas till styrelsens för sjökarteverket petitaskrivelse för budgetåret
1955/56.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att i investeringsreserven intages de
angivna ombyggnadsarbetena för en sammanlagd kostnad av 600 000 kronor
samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av sjömätningsf artyg å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
600 000 kronor.

Hamnar och farleder

Enligt av arbetsmarknadsstyrelsen i samband med inventeringarna av
kommunala investeringsobjekt från vederbörande hamnförvaltningar eller
från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållna uppgifter förelåg vid slutet
av år 1955 aktuella anläggnings- och byggnadsarbeten vid handelshamnar
och farleder för en sammanlagd kostnad av ca 37 miljoner kronor. Större
muddringsarbeten omfattas icke av uppgifterna. Av detta belopp beräknas
ca 18 miljoner kronor falla på arbeten i större hamnar, till vilka statsbidrag
icke beräknas utgå.

Genom beslut den 17 april 1953 har Kungl. Maj :t uppdragit åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att efter samråd med berörda länsstyrelser verkställa
en översyn av den av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda planen
för byggande av fiskehamnar, översynen skulle avse hamnföretagens angelägenhetsgrad
och utförande, varjämte i samband därmed skulle göras en
uppskattning av kostnaderna i aktuella priser för genomförande av den reviderade
planen. Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under hand till
arbetsmarknadsstyrelsen överlämnats förteckning över byggnadsarbeten i
fiskehamnar, vilka enligt preliminära resultat vid pågående översyn skulle
kunna komma till utförande och till vilka statsbidrag skulle kunna utgå enligt
gällande bestämmelser. Förteckningen omfattar arbeten för en total
kostnad av ca 10,4 miljoner kronor. Översynen är ännu icke slutförd och
skall fullföljas av sjöfartsstyrelsen.

Enär detaljplanering för utförande under budgetåret 1956/57 av i den av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade förteckningen angivna ar -

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

beten torde komma att genomföras endast i mycket begränsad omfattning,
synes endast en förhållandevis obetydlig del av‘de angivna arbetena i fiskehamnar
vara att räkna med som reell investeringsreserv under budgetåret.

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer med hänsyn till den begränsade tillgången
på planlagda arbeten avseende byggande* och underhåll av mindre
hamnar och farleder för närvarande icke om uppförande av särskilt anslag
till dylika arbeten.

Arbeten i sysselsättningssyfte under nästa budgetår å fiskehamnar och
småbåtshamnar torde komma att givas formen av beredskapsarbeten. Statsbidrag
till dylika arbeten torde böra utgå från anslaget Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. in.

Bidrag till handelshamnar och farleder. Såsom av det ovan anförda framgår
har vid inventering av kommunala investeringsobjekt befunnits, att i
urvalsmaterialet för investeringsreserven skulle kunna med en sammanlagd
kostnad av 19 miljoner kronor intagas sådana byggnadsarbeten i handelshamnar
och farleder, till vilka kan påräknas statsbidrag enligt för anslaget
a riksstat till Bidrag till handelshamnar och farleder nu gällande bestämmelser.
Med hänsyn till föreliggande planeringsmöjligheter synes endast
en del av urvalsmaterialet, motsvarande arbeten för en totalkostnad av
ca 9 miljoner kronor, kunna utföras under budgetåret 1956/57. Behovet avstatsbidrag
till dessa arbeten har beräknats till 6 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att i
investeringsreserven intages byggnads- och anläggningsarbeten i handelshamnar
och farleder för en sammanlagd kostnad av 9 miljoner kronor samt
hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshamnar och farleder å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
6 000 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

Bidrag till uppförande av hombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har i skrivelse till
arbetsmarknadsstyrelsen den 23 november 1955 lämnat vissa uppgifter för
uppgörande av förslag till investeringsreserv.

På grundval av dessa uppgifter och efter vidare samråd med riksnämnden
har arbetsmarknadsstyrelsen funnit, att arbeten för en sammanlagd
kostnad av ca 6 miljoner kronor kan intagas i investeringsreserven. Behovet
av statsbidrag till dessa anläggningsarbeten har av riksnämnden uppskattats
till ca 2 miljoner kronor.

Arbetena är av den beskaffenhet att närmare uppgifter om desamma icke
bör lämnas här.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att i investeringsreserven intages arbeten
avseende vissa bergcisternanläggningar m. in. för en sammanlagd
kostnad av 6 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flytande bränslen å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av 2 000 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

89

ELFTE HUVUDTITELN
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

Medicinalstyrelsen med dithörande stater

Utrustning m. in. au bei-edskapssjukhus vid krig eller krigsfara. 1 skrivelse
till arbetsmarknadsstyrelsen den 18 november 1955 har medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd anfört, dels att anskaffningar avseende utrustning
av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för en sammanlagd
kostnad av 7 497 000 kronor utöver i sjukvårdsberedskapsnämndens petitaskrivelse
för budgetåret 1956/57 angivna anskaffningar kunde intagas i investeringsreserven,
dels att även i petitaskrivelsen angivna anskaffningar,
till vilka medel eventuellt icke koinme att anvisas å riksstaten för nästa
budgetår, vore av beskaffenhet att böra intagas i investeringsreserven.

I 1956 års statsverksproposition, bil. 13, s. 29—30, har rörande nu ifrågavarande
slag av anskaffningar anförts bl. a. följande.

Enligt hittills verkställd preliminär lokalplanläggning har medelsbehovet
för att täcka den återstående materielbristen beträffande utrustning för operations-
och vårdavdelningar vid beredskapssjukhusen uppskattats till
9 686 000 kronor. Ehuru det måste anses angeläget att denna brist fylles under
de närmaste åren, tillstyrkes för nästa budgetår anvisande av endast
2 228 000 kronor.

Av den beräknade totalkostnaden, 2 500 000 kronor, för anskaffning av
sanitetsteknisk utrustning till vissa för användning såsom beredskapssjukhus
avsedda lokaler har hittills anvisats tillhopa 1 250 000 kronor. Då det
resterande medelsbehovet för ändamålet bör täckas under de båda närmaste
budgetåren, bör för budgetåret 1956/57 anvisas ett belopp av 625 000 kronor.

Det återstående medelsbehovet för anskaffande av utrustning för provisoriska
förlossningshem uppgår till 450 000 kronor. Då även detta behov bör
täckas under de båda närmast följande budgetåren förordas, att för budgetåret
1956/57 anvisas ett belopp av 225 000 kronor.

Medelsbehovet för utrustning för krigsblodgivningsccntraler har för en
första etapp avseende 30 av planerade 60 blodgivningscentraler beräknats
till 1 500 000 kronor, varav för budgetåret 1955/56 anvisats 750 000 kronor.
Med hänsyn till angelägenheten av en tillfredsställande beredskap på detta
område förordas, att återstående del av nämnda medelsbehov eller 750 000
kronor anvisas för nästa budgetår.

För att säkerställa tillgången till infusionslösningar av olika slag till
vätskecentraler bar fr. o. in. innevarande budgetår medel anvisats för att
påbörja uppbyggnaden av en särskild krigsproduktionsorganisation. Det
återstående medelsbehovet till utrustning för vätskecentraler har beräknats
till 461 000 kronor, varav ett belopp av 200 000 kronor bör anvisas för budgetåret
1956/57.

Kostnaderna för utrustande av de i statsverkspropositionen angivna återstående
30 planerade krigsblodgivningscentralerna bär av sjukvårdsberedskapsnämnden
beräknats till 1 500 000 kronor.

I följande tabellariska sammanställning återgives för ovan angivna anskaffningar
kostnaderna för det återstående behovet, av medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd för budgetåret 1956/57 äskade belopp, i 1956
års statsverksproposition beräknade belopp samt kostnaderna för till intagande
i urvalsmaterialet för investeringsreserven lämpliga anskaffningar.

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

Anskaffningar

Kostnader för
det totala åter-stående anskaff-ningsbehovet
vid ingången av-budgetåret
1956/57

Av sjukvårds-beredskaps-nämnden i
petitaskrivelse
för budgetåret
1956/57 äskade
belopp

I 1956 års
statsverks-proposition
beräknade
belopp

Kostnader för
till intagande
i urvalsmate-rialet för inve-steringsreser-ven lämpliga
anskaffningar

tusental kronor

1

2

3

4

5

Utrustning för operations-och vårdavdelningar vid
beredskapssjukhus ......

9 686

4 800

2 228

7 458

Sanitetsteknisk utrustning
för vissa för användning
såsom beredskapssjukhus
avsedda lokaler..........

1250

625

625

625

Utrustning för provisoriska
förlossningshem..........

450

225

225

225

Utrustning för krigsblodgiv-ningscentraler ..........

2 250

750

750

1 500

Utrustning för vätskecen-traler ..................

461

200

200

261

Summa

14 097

6 600

4 028

10 069

På grund av vad sålunda anförts synes anskaffningar för utrustning av
beredskapssjukhus m. m. för en sammanlagd kostnad av ca 10 miljoner
kronor kunna intagas i urvalsmaterialet för investeringsreserven. Då det för
nästa budgetår kan antagas, att industribeställningar behöver komma ifråga
för motverkande av arbetslöshet endast i mindre utsträckning synes anslag
å allmän beredskapsstat för budgetåret böra uppföras med i förhållande till
urvalsmaterialets omfattning starkt reducerat belopp. Detta belopp synes
böra beräknas till 2 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att
arbeten avseende utrustning av beredskapssjukhus för en kostnad av 2 miljoner
kronor intages i investeringsreserven samt hemställer, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/
57 uppföra ett anslag av 2 000 000 kronor.

Civilförsvaret

Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Civilförsvarsstyrelsen
har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 6 december 1955
översänt uppgifter för upprättande av förslag till investeringsreserv och därvid
angivit, att arbeten avseende nybyggnad av fullträffsäkra allmänna
skyddsrum för en sammanlagd kostnad av 33 630 000 kronor, varav
26 130 000 kronor för ledningscentraler och 7 500 000 kronor för skyddsrum
för civilbefolkningen, skulle kunna påbörjas inom sådan tid, att de kan
intagas i urvalsmaterialet för investeringsreserven.

1953 års civilförsvarsutredning har i delbetänkande angående bl. a. skyddsrummens
betydelse och riktlinjerna för deras fortsatta anordnande förordat,
att befolkningsskyddsrum liksom hittills anordnas av vederbörande kom -

91

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 är 1956

mun med rätt till statsbidrag enligt gällande regler. På grund av utredningens
förslag om utrymning och omflyttning skulle fullträffsäkra befolkningsskyddsrum
i första hand tillgodose behov av skydd vid eller i omedelbar
närhet av arbetsplatserna för dem, som kunde bedömas efter omflyttning
alltjämt bli där sysselsatta i produktion och övrig samhällelig verksamhet.
Den totala kostnaden för nybyggnad av befolkningsskyddsrum enligt
detta program och modernisering av äldre fullträffsäkra skyddsrum har
av utredningen beräknats till ca 180 miljoner kronor, varav 120 miljoner
kronor skulle belöpa på statsverket. Eu planläggning av utbyggnaden av befolkningsskyddsrum
enligt vad civilförsvarsutredningen föreslagit, skulle,
fortsätter utredningen, kräva ett nära samarbete mellan civilförsvaret och
de övriga myndigheter som har att svara för det totala försvarets planläggning,
främst riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och jordbruksnämnden.
Vid planläggningen skulle nämligen försörjningssynpunkten
i väsentligt större grad än hittills komma att bli avgörande.

I 1956 års statsverksproposition, bil. 13, s. 497, har anförts, att medelsanvisningen
å riksstat för nästa budgetår bör begränsas till i stort sett vad som
erfordras för färdigställande av redan beslutade byggnadsföretag samt för en
viss fortsatt utbyggnad, främst av fullträffsäkra ledningscentraler. Beträffande
de av civilförsvarsutredningen föreslagna riktlinjerna för det fortsatta
utbyggandet av befolkningsskyddsrum har i propositionen, s. 498, anförts,
att utredningens betänkande f. n. är under remissbehandling och att
ställning till de framlagda förslagen därför icke nu kunnat tagas. Arbetsmarknadsstyrelsen
finner sig på grund av vad sålunda anförts icke f. n. böra
framlägga beräkning rörande finansiering av en investeringsreserv av befolkningsskyddsrum
men utgår från att befolkningsskyddsrum skall kunna
vid behov finansieras från anslag å allmän beredskapsstat enligt de principer
som gäller för motsvarande anslag å riksstat.

Då föreliggande planeringsmöjligheter torde medgiva att endast en del av
arbetena i urvalsmaterialet kommer till utförande föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,
att arbeten avseende allmänna skyddsrum för en kostnad av inalles
15 miljoner kronor, motsvarande ett behov av statsbidrag om 10 miljoner
kronor, intages i investeringsreserven.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
in. in. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
ett anslag av 10 000 000 kronor.

Brandväsendet

Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. I skrivelse till
Kungl. Maj :t den 3 september 1955 med anslagsäskanden för budgetåret
1956/57 har civilförsvarsstyrelsen anfört, att den 30 juni 1955 inneliggande
ansökningar om statsbidrag till anläggande av branddammar, till vilka bidragsmedel
icke funnes disponibla, omfattade ett sammanlagt bidragsbelopp
av ca 2 miljoner kronor, motsvarande ett totalt anläggningsvärde av ca
4 miljoner kronor, varjämte styrelsen hemställt, att 800 (100 kronor skulle
uppföras å riksstaten för budgetåret 1956/57.

Till bidrag till kommuner för anläggande av branddammar har å riksstaten
för innevarande budgetår anvisats 400 000 kronor. För nästa budgetår
har i statsverkspropositionen, bil. 13, s. 515, för ändamålet beräknats ett med

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

hänsyn till rådande investeringsläge till 350 000 kronor begränsat belopp.
Med sålunda anvisade och beräknade bidragsmedel om sammanlagt 750 000
kronor skulle behovet av statsbidrag till branddammar för en sammanlagd
kostnad av ca 1,5 miljoner kronor vara tillgodosett. Frånsett efter den 30
juni 1955 inkomna ansökningar skulle alltså ansökningar om statsbidrag
till kommuner för anläggande av branddammar för en sammanlagd kostnad
av (4 miljoner — 1,5 miljoner) 2,5 miljoner kronor icke kunna bifallas på
grund av brist på medel.

Arbetsmarknadsstyrelsen har från statens brandinspektion inhämtat, att
kommuner efter den 30 juni 1955 anmält behov av statsbidrag till anläggande
av ytterligare fredsbranddammar för en sammanlagd anläggningskostnad
av ca 1,2 miljoner kronor, motsvarande ett bidragsbehov av ca
0,6 miljon kronor. Branddammar för en kostnad av ca (2,5 + 1,2) 3,7 miljoner
kronor, motsvarande ett bidragsbehov av ca 1,85 miljoner kronor,
skulle sålunda icke kunna komma till utförande under nästa budgetår med
bidrag av å riksstaten för ändamålet anvisade eller beräknade anslag.

Då föreliggande planeringsmöjligheter torde medgiva att endast en del av
arbetena i det ovan angivna urvalsmaterialet kommer till utförande föreslår
arbetsmarknadsstyrelsen, att arbeten avseende fredsbranddammar för en
kostnad av inalles 2 miljoner kronor, motsvarande ett behov av statsbidrag
om 1 miljon kronor, intages i investeringsreserven.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstvrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57
uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

Kapitalbudgeten

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

Televerket

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 2 december 1955 har telestvrelsen
lämnat uppgifter för upprättande av förslag till investeringsreserv.
Arbetsmarknadsstyrelsen har efter ytterligare samråd med televerket utrett,
att i urvalsmaterialet för investeringsreserven kan intagas arbeten och anskaffningar
för en sammanlagd kostnad av 62 900 000 kronor. Från telestyrelsen
har om företagen i urvalsmaterialet inhämtats följande.

Telefonstationsbgggnader m. m. Nybyggnad av telefonstation i Askcrsund
för en kostnad av 600 000 kronor samt tillbyggnad för tele- och postverken
i Trollhättan för en kostnad av 400 000 kronor vore så planerade, att de kunde
intagas i investeringsreserven.

Företagens angelägenhet har angivits i årets statsverksproposition, bil. 27,
s. 28 och 30.

Förrådsbyggnader m. m. I investeringsreserven kunde intagas i följande
sammanställning angivna byggnadsföretag.

Företag Kostnader

kronor

Lackeringsavdelning för televerkstaden i Vänersborg .......... 700 000

Kontorsbyggnad för televerkstaden i Sundsvall................ 600 000

Tillbyggnad av förrådet i Älvsjö ............................ 1 000 000

Diverse huvud-, distributions- och ortsförråd samt garage ...... 2 500 000

Summa 4 800 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 ur 1956

9:1

Byggnad för lackeringsavdelning vid verkstaden i Vänersborg. Lackeringsavdelningen
vore för närvarande inrymd i en från verkstaden i övrigt avskild
byggnad, som även inneliölle personalmatsalar. Hela byggnaden vore i
starkt behov av sanering. Önskemål härom hade även framförts från Vänersborgs
stad. Lackeringsavdelningens nuvarande placering medförde stora
olägenheter ur driftssynpunkt. En flytande arbetsgång försvårades och långa
transporter bleve nödvändiga, vilket orsakade onödiga kostnader. En helt
ny lackeringsavdelning i anslutning till verkstadsbyggnaden skulle möjliggöra
en rationalisering av driften och därmed medföra en kostnadssänkning
på lång sikt.

Kontorsbyggnad vid verkstaden i Sundsvall. Verkstadslokalerna vore beräknade
för ca sexhundra arbetare. Kontorspersonalen, som uppginge till ca
50 personer, disponerade för närvarande en del av verkstadslokalerna som
provisoriskt kontor. En ökning av den nuvarande arbetarstyrkan förutsatte
en utrymning av kontorslokalerna eller en utbyggnad av verkstaden. Del
förra alternativet ställde sig fördelaktigast ur flera synpunkter. Den fortgående
snabba utvecklingen inom teleteknik och produktionsteknik komme
att kräva en allt större administrativ apparat. En särskild kontorsbyggnad
medförde betydligt större möjligheter till anpassning efter utvecklingens
krav.

Förrådsbyggnad och garage i Älvsjö. Huvudförrådet i Älvsjö hade länge
varit i behov av utökade lokaler. Tills vidare hade tagits i anspråk lokaler
på skilda håll i televerkets eller i förhyrda fastigheter i Stockholm, varjämte
provisoriska hus uppsatts på tomten i Älvsjö. En dylik splittrad materieluppläggning
vore synnerligen tungarbetad och dyrbar och borde snarast avvecklas.
En generalplan för förrådets utbyggnad hölle på att upprättas.

Distributionsförråd, ortsförråd och garage. För närvarande funnes i linjesektionerna
förråd och garage, vilka i många fall vore förlagda på förhyrda
tomter enligt kontrakt som av resp. hyresvärdar kunde uppsägas med kort
uppsägningstid. Trots att nybyggnadsfrågorna för dessa förråd vore brännande,
hade objekten hittills icke föreslagits på televerkets ordinarie stat
med hänsyn till den investeringsbegränsning, som televerket måst iakttaga.

Telefon- och telegrafanläggningar. Tillgången till kablar vore för omfattningen
av här ifrågavarande slag av anläggningar av största betydelse. Utan
behov av färdiga kablar utöver kabelanskaffningen i det ordinarie arbetsprogrammet
kunde för investeringsreserven beräknas förberedande anläggningsarbeten
för riks- och landskablar in. in. samt anskaffningar avseende
radiolänkar, pupinutrustning, telefon- och telegrafutrustning på överdragsstationer
samt bärfrekvensutrustning för kablar för en kostnad av inalles
17 000 000 kronor, anskaffningar avseende telefon- och telegrafstationer för
en kostnad av inalles 25 000 000 kronor samt anskaffningar avseende nya
abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar för en
sammanlagd kostnad av 7 000 000 kronor.

Radioanläggningar för televerket. Telestyrelsen hade i sina petita för nästa
budgetår äskat anslag till Rundradioanläggningar med 14 700 000 kronor.
I statsverkspropositionen, bil. 27, s. 47—50, hade för ändamålet beräknats
anslag av 10 100 000 kronor. Genom den i propositionen företagna reduceringen
kunde ytterligare arbeten och anskaffningar avseende radioanläggningar
för en kostnad av inalles 4 600 000 kronor intagas i investeringsreserven.

Oförutsedda arbeten. För oförutsedda arbeten borde ett belopp av
3 500 000 kronor upptagas.

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

I urvalsmaterialet ingår husbyggnadsarbeten för en sammanlagd kostnad
av 5,8 miljoner kronor, anskaffningar för en sammanlagd kostnad av 40,8
miljoner kronor, anläggningsarbeten för en sammanlagd kostnad av 12,8
miljoner kronor samt icke specificerade arbeten för en sammanlagd kostnad
av 3,5 miljoner kronor. Då det för nästa budgetår kan antagas, att husbyggnadsarbeten
och induslribeställningar behöver komma i fråga för motverkande
av arbetslöshet endast i mindre utsträckning och då föreliggande planeringsmöjligheter
i avseende å anläggningsarbeten torde medgiva att endast
en del av urvalsmaterialet kommer till utförande, synes anslag för finansiering
av företagen å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 böra
uppföras med i förhållande till urvalsmaterialets omfattning reducerade belopp.
En begränsning av anslag med bibehållen marginal för rörelsefrihet vid
urval av arbetsobjekt i olika arbetsmarknadssituationer synes kunna uppnås,
därest å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföres, förutom
anslag till Telefonstationsbyggnader m. in., Förrådsbyggnader m. in. samt
Radioanläggningar för televerket: Rundradioanläggningar, ett kollektivt
konstruerat anslag till Telefon- och telegrafanläggningar, varjämte visst belopp
synes under benämningen Televerkets dispositionsanslag böra få tagas
i anspråk för oförutsedda arbeten lämpliga som sysselsättningsarbeten.
Kollektivanslaget å beredskapsstaten Telefon- och telegrafanläggningar borde
efter beslut av Kungl. Maj:t få tagas i anspråk för utförande helt eller
delvis av vilket företag eller vilken grupp av företag som helst inom anslagsgruppen.

Med dylik dispositionsrätt synes det sammanlagda anslagsbeloppet för
arbeten för televerket å allmän beredskapsstat för nästa budgetår kunna begränsas
till 17 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att
arbetsföretag för televerket för en kostnad av inalles 17 miljoner kronor
intages i investeringsreserven samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 upp -

föra följande anslag, nämligen Kronor

Telefonstationsbyggnader m. m............... 1 000 000

Förrådsbyggnader m. m..................... 2 000 000

''Telefon- och telegrafanläggningar ............ 10 000 000

Radioanläggningar för televerket:

Rundradioanläggningar .................... 2 000 000

Televerkets dispositionsanslag ................ 2 000 000

Statens järnvägar

Järnvägsstyrelsen har med skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 23
december 1955 meddelat uppgifter för upprättande av förslag till investeringsreserv
för statens järnvägar. Efter revidering och komplettering av
dessa uppgifter har det befunnits, att urval för investeringsreserven kan göras
bland arbeten och anskaffningar av beskaffenhet att böra bekostas av
medel från anslag å kapitalbudgeten för en sammanlagd kostnad av ca
122 miljoner kronor. Härförutom synes linjeomläggningar, dräneringsarbeten,
siktförbättringar vid vägkorsningar samt diverse andra underhållsarbeten
för en kostnad av tillhopa 22 300 000 kronor kunna tagas i beräkning
såsom aktuell sysselsättningsreserv.

Av järnvägsstyrelsens ovannämnda skrivelse och i samband därmed från
järnvägsstyrelsen inhämtade uppgifter framgår följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

95

Byggnader och anläggningar

Bangårdar. Bangårdsarbeten enligt följande sammanställning kunde in -

tagas i investeringsreserven.

Arbeten Kostnader

kronor

Tomteboda—Hagalund, ny tunnel .......................... 1 400 000

Malmö, utvidgning av rangerbangården...................... 750 000

Bor, ombyggnad av bangården.............................. 300 000

Mjölbg, ombyggnad av bangården........................... 800 000

Vetlanda, ombyggnad av bangården ........................ 300 000

Vänersborg, ombyggnad av bangården........................ 350 000

Kristinehamn, nya lastspår ................................ 650 000

Kiruna, dränering, anordnande av gångbanor och permanent beläggning
av Bangårdsvägen .............................. 400 000

Hallsberg, spårförbindelse mellan personbangården och linjen

mot Åsbro.............................................. 800 000

Gångbroar och gångtunnlar ................................ 400 000

Förlängning av mötesspår, anordnande av tredje tågväg och nya

mötesplatser ............................................ 3 340 000

Mindre bangårdsombyggnader och diverse bangårdsanordningar 3 190 000

Summa 12 680 000

För anläggning av ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund har å
den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 under anslaget Bangårdar
beräknats 1 000 000 kronor. Rörande angelägenheten av detta företag
torde få hänvisas även till vad järnvägsstyrelsen därom anfört i sin petitaskrivelse
för budgetåret 1951/52.

Rörande angelägenheten av företaget avseende utvidgning av rangerbangården
i Malmö får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad järnvägsstyrelsen
därom anfört i sina petitaskrivelser för budgetåren 1948/49—1950/51.

De nuvarande bangårdsanordningarna i Bor, Mjölby, Vetlanda och Vänersborg
hade visat sig alltmer otillräckliga för den betydande trafiken å
stationerna.

För vinnande av erforderlig kapacitet hos godsbangården i Kristinehamn
måste nya lastspår anläggas. Bangårdsförhållandena i Kiruna vore ur såväl
drifts- som rationaliseringssynpunkt otillfredsställande och krävde de angivna
arbetenas utförande.

Med en spårförbindelse från Hallsbergs personbangård vid Hallsbergs rangerbangård
till linjen mot Åsbro avsåges att förbättra de nu rådande olägenheterna
för trafiken på linjen Krylbo—Mjölby med därav följande byte
av tågriktning samt omväxling av lok på Hallsbergs station.

Bangårdarna vore på många stationer otillräckliga för nuvarande trafikförhållanden.
Det vore därför ett angeläget behov att utbygga bangårdarna
för att på ett bättre sätt än nu sker kunna utveckla trafiken. Underhållet av
vanliga grusvägar och grusplaner krävde med nuvarande tunga vägtrafik
så dryga årliga kostnader, att det vore ekonomiskt fördelaktigt att i större
utsträckning förse lastkajer och frilastplaner med en mera hållbar beläggning.
På grund härav erfordrades medel till gångbroar och gångtunnlar,
till förlängning av mötesspår, anordnande av tredje tågväg och nya mötesplatser
samt till mindre bangårdsombyggnader och diverse bangårdsanordningar.

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar. Arbeten avseende anläggning
av dubbelspår för en kostnad av 20 miljoner kronor, fördelade å linjer
enligt följande sammanställning kunde intagas i investeringsreserven.

Linjer Kostnader

kronor

Katrineholm—Pålsboda .................................... 4 000 000

Katrineholm—Åby ........................................ 6 600 000

Vislanda—Ballingslöv...................................... 2 200 000

Alby—Änge—Bräcke ...................................... 3 800 000

Spånga—Bålsta ........................................... 2 000 000

Almedal—Kungsbacka ..................................... 1 400 000

Summa 20 000 000

De angivna dubbelspårsarbetena å linjerna Katrineholm—Pålsboda, Katrineholm—Äby
och Vislanda—Ballingslöv avsåge fortsättning av pågående ordinarie
arbeten å linjen Stockholm—Göteborg resp. Katrineholm—Malmö.

Ä allmän beredsskapsstat för budgetåret 1946/47 har uppförts anslag till
fortsatt anläggning av dubbelspår med 40 050 000 kronor. Med anslaget avsågs
bl. a. dubbelspårsarbeten å linjen Alby—Ånge—Bräcke. Till arbeten
å denna linje har medel anvisats även å den allmänna beredskapsstaten för
budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen får även erinra om att chefen
för kommunikationsdepartementet i 1947 års statsverksproposition, bil. 27,
s. 74, efter därom i järnvägsstyrelsens petitaskrivelse för budgetåret 1948/
49 gjord framställning ansett sig icke böra rikta erinran mot att järnvägsstyrelsen,
därest förhållandena på arbetsmarknaden så skulle medgiva, igångsatte
förberedande arbeten för åstadkommande av dubbelspår på ifrågavarande
sträcka. Dessa förberedelsearbeten borde, anförde departementschefen
vidare, så bedrivas, att ett framtida ianspråktagande av detta arbetsobjekt
för sysselsättande av friställd arbetskraft underlättades. Mot dessa
förberedande arbeten har riksdagen intet haft att erinra (r.skr. 1947:58).

Till dubbelspårsarbeten å linjerna Spånga—Bålsta och Almedal—Kungsbacka
för kostnader av 1 200 000 resp. 2 000 000 kronor har medel beräknats
vid anvisande av anslag till dubbelspårsbyggnader å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 och å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Industrispår. Förslag till fortsättning av spåret Örnsköldsvik—Gullänget
fram till Husum samt till påbörjande av ett spår från bandelen Boden—Karungi
till Karlsborg har av järnvägsstyrelsen behandlats i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 17 januari 1956. Arbetsmarknadsstyrelsen kommer med
anledning av remiss att avgiva särskilt utlåtande angående dessa företag.
Därest 1956 års riksdag beslutar om utförande av företagen, synes arbeten å
desamma kunna ingå i investeringsreserven till den kostnad, som järnvägsstyrelsen
uppskattat kunna nedläggas under budgetåret, nämligen 2 miljoner
kronor för vartdera företaget.

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Arbeten för en kostnad
av 1 000 000 kronor skulle kunna intagas i investeringsreserven.

Broar m. m. Brobyggnader av mindre storleksordning för en sammanlagd
kostnad av 2 000 000 kronor kunde intagas i investeringsreserven.

Husbyggnader. I investeringsreserven skulle kunna intagas husbyggnadsarbeten
enligt följande sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956 97

Företag Kostnader

kronor

Kramfors, nytt stationshus .................................. 325 000

Uddevalla, nytt godsmagasin ................................ 400 000

Finspång, nytt godsmagasin................................. 360 000

Ombyggnads- och moderniseringsarbeten å stationshus ........ 860 000

Anordnande av personallokaler .............................. 160 000

Förbättring av statens järnvägars bostadsbestånd.............. 420 000

Diverse mindre husbyggnadsarbeten.......................... 70 000

Summa 2 595 000

Stationshuset i Kramfors vore numera i så dåligt skick, att det snarast
borde ersättas med ny byggnad.

Nya godsmagasin erfordrades i Uddevalla och Finspång, där nuvarande
magasinsutrymmen icke vore tillräckliga för att godsexpediering skulle kunna
ombesörjas på ett tillfredsställande sätt.

Nuvarande stationshus vore på vissa platser i sådant skick, att stort behov
av ombyggnad eller modernisering förefunnes.

Ett-angeläget behov av nya och förbättrade personallokaler samt av modernisering
av bostadshus m. m. förelåge på ett flertal platser.

Vägskgddsanläggningar. Arbeten för en kostnad av 1 000 000 kronor kunde
intagas i investeringsreserven.

Till följd av den omfattande och alltjämt i tillväxt varande landsvägstrafiken
hade behov gjort sig gällande av diverse rationaliserings- och utbyggnadsarbeten.
Balansen av beslutade men ej utförda anläggningar hade stigit
under innevarande budgetår.

Telefonanläggningar m. m. Följande arbeten kunde intagas i investerings -

reserven.

Arbeten Kostnader

kronor

Telefonkabel Skara—Mariestad .............................. 1 300 000

Linjeselektering Falköping—Nässjö .......................... 290 000

Automatiska telefonväxlar .................................. 430 000

Summa 2 020 000

I samband med tillkomsten av 130 kV kraftledningar beräknades höga induktionsspänningar
och svåra ljudstörningar uppkomma i statens järnvägars
och televerkets blankledningar på sträckan Skara—Mariestad. Med hänsyn
därtill vore det nödvändigt att ersätta blankledningarna med en jordkabel.
Denna beräknades kosta cirka 2 300 000 kronor, vilken kostnad skulle
bäras gemensamt av statens järnvägar och televerket. Enligt en i samråd
mellan järnvägsstyrelsen och telestyrelsen uppgjord kostnadsfördelning hade
statens järnvägars andel beräknats till 1 300 000 kronor.

Nya fjärrskriftförbindelser planerades för att avlasta telefonförbindelserna
på hårt ansträngda sträckor. Arbetet med selektering av linjetelefonförbindelser
borde fortsätta enligt uppgjort program, varigenom trafikpersonalens
arbete skulle underlättas samtidigt som telefonnätet bleve bättre utnyttjat.
Automatiska telefonväxlar vore erforderliga i ytterligare omfattning.

Anläggningar för elektrisk tågdrift. I investeringsreserven kunde intagas
arbeten enligt följande sammanställning.

7 llihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 9,''

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

Arbetea Kostnader

kronor

Anordnande av förbi- och återledningskablar.................. 265 000

Förstärkning av hjälpkraftledningar ........................ 760 000

Fjärrstyrning av omformarstationer ........................ 1 400 000

Fjärrstyrning av frånskiljare .............................. 4 000 000

Summa 6 425 000

Anordnande av förbi- och återledningskablar samt förstärkning av hjälpkraftledningar
erfordrades för att höja ledningssystemets belastningsförmåga.

Sedan provdrift med fjärrstyrning av omformarstationer nu utfallit med
synnerligen gynnsamt ekonomiskt och tekniskt resultat borde ytterligare
några stationer inrättas för sådan drift. Fjärrstyrning av frånskiljare vore
anordningar för att underlätta felsökning vid driftstörningar.

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar. Fortsatta arbeten avseende
i årets petitaskrivelse angivna lokmotorstall i Malmö för en kostnad av
300 000 kronor kunde intagas i investeringsreserven.

Anläggningar vid förrådsavdelningen. Järn- och gjutgodsförråden i Örebro
vore otillräckliga och otidsenliga. Om- och nybyggnadsarbeten vid dessa
förråd för en kostnad av 1 500 000 kronor kunde intagas i investeringsreserven.

Rullande materiel

För anskaffningar i investeringsreserven hade järnvägsstyrelsen upptagit
ett sammanlagt belopp av 61 miljoner kronor, fördelat å de delanslag, som i
regel erfordrades till förskottslikvider vid utläggande av beställningar å rullande
materiel. Därest situationen inom verkstadsindustrien skulle bli sådan,
att arbetstillfällen omedelbart måste framskapas, kunde det givetvis
tänkas, att tillverkningen av något eller några av objekten fortskrede så
snabbt, att slutleverans med åtföljande slutlikvid bleve aktuell redan under
budgetåret 1956/57. I sådant fall ökades givetvis medelsbehovet.

Anskaffning av lok och lokomotorer. Upptaget belopp, 9 400 000 kronor,
avsåge lok och lokomotorer, som beräknades bli erforderliga under de närmaste
budgetåren.

Anskaffning av motorvagnar och rålsbussar. Upptaget belopp, 15 000 000
kronor, avsåge ett antal förortstågsätt, som kunde bli behövliga för lokaltrafik.

Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar. Upptaget belopp,
5 600 000 kronor, avsåge personvagnar, som diskuterats i samband med årets
petitaförslag men av besparingsskäl ej medtagits däri. Därest arbetsbrist
skulle uppstå för vagnverkstäderna, vore det givetvis lämpligt att dessa redan
nu angeläget behövliga vagnar finge beställas för leverans snarast möjligt.

Anskaffning av godsvagnar. I fråga om behovet av godsvagnar hade järnvägsstyrelsen
i senaste petitaskrivelse anfört, att den rådande godsvagnsbristen
medförde allvarliga olägenheter för järnvägens kunder. Om under
budgetåret 1956/57 ett sådant krisläge skulle uppstå inom näringslivet, att
arbeten i investeringsreserven måste tagas i anspråk för att motverka arbetslöshet,
kunde givetvis förutses, att efterfrågan på godsvagnar komme
att minska. Även i eu sådan situation kvarstode emellertid det faktum, att

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

99

en avsevärd eftersläpning förelåge i fråga om den kontinuerliga förnyelsen
av godsvagnsparken. Av totala antalet normalspåriga godsvagnar den 1 januari
1955, 42 717 vagnar, vore ej mindre än 14 791 vagnar eller 35 procent
tillverkade före år 1915 och borde alltså ha nått gränsen för utrangering.
Även om den direkta efterfrågan på vagnar skulle sjunka, förelåge därför
ett uppenbart behov att anskaffa nya godsvagnar. Anskaffning av godsvagnar
för en kostnad av 27 000 000 kronor skulle innebära en välbehövlig
förnyelse av vagnparken.

Ombyggnad av rullande materiel. Ett belopp av 4 000 000 kronor behövdes
för utförande av behövliga ombyggnadsarbeten.

Biltrafik

Garage- och verkstadsbyggnader. Garage- och verkstadsanläggningar för
en sammanlagd kostnad av 1 000 000 kronor, som erfordrades vid bildriften,
beräknades icke kunna utföras med anlitande av ordinarie investeringsmedel
under nästa budgetår och kunde intagas i investeringsreserven.

Försvarsberedskap vid statens järnvägar

Under förestående rubrik hade upptagits arbeten för en sammanlagd kostnad
av 4 000 000 kronor. Närmare redogörelse för dessa arbeten kan av
sekretesskäl icke lämnas här, utan torde därutinnan få hänvisas till järnvägsstyrelsen.

Inventarier m. m.

Anskaffningar av skåpbilar, motortrallor och en del andra behövliga inventarier
för en sammanlagd kostnad av 1 500 000 kronor kunde intagas i
investeringsreserven.

Oförutsedda arbeten

Då det ansetts lämpligt att ha tillgång till medel för utförande av oförutsedda
arbeten, hade ett belopp av 1 000 000 kronor upptagits för ändamålet.

På grund av vad sålunda anförts har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd
med järnvägsstyrelsen funnit, att i urvalsmaterialet för investeringsreserven
för statens järnvägar kan inlagas ovan angivna byggnads- och anläggningsarbeten
samt anskaffningar för en sammanlagd kostnad av
122 020 000 kronor. Företagen är till slag och kostnader fördelade på sätt
av följande sammanställning framgår.

Slag av företag Kostnader

kronor

Byggnader och anläggningar............................... 53 520 000

Rullande materiel......................................... 61 000 000

Garage- och verkstadsbyggnader............................ 1 000 000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar .................... 4 000 000

Inventarier m. m.......................................... 1 500 000

Oförutsedda arbeten ...................................... 1 000 000

I urvalsmaterialet ingår husbyggnadsarbeten för en sammanlagd kostnad
av ca 4,4 miljoner kronor, anskaffningar för eu sammanlagd kostnad av ca
69,6 miljoner kronor och anläggningsarbeten för en sammanlagd kostnad
av ca 48 miljoner kronor. Då det för nästa budgetår kan antagas, att husbyggnadsarbeten
och industribeställningar behöver komma i fråga för
motverkande av arbetslöshet endast i mindre utsträckning och då förelig -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

gande planeringsmöjligheter i avseende å anläggningsarbeten torde medgiva
att endast en del av urvalsmaterialet kommer till utförande, synes vissa anslag
för företagen böra uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret
med i förhållande till urvalsmaterialets omfattning starkt reducerade belopp.

En begränsning av anslag med bibehållen marginal för rörelsefrihet vid
urval av arbetsobjekt för olika arbetsmarknadssituationer synes kunna vinnas,
därest å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföres kollektivt
konstruerade anslag till Byggnader och anläggningar samt till Rullande materiel.
Därförutom skulle uppföras anslag till Biltrafik: Garage- och verkstadsbyggnader,
Försvarsberedskap vid statens järnvägar samt Inventarier
m. in., varjämte visst belopp synes under benämningen Statens järnvägars
dispositionsanslag böra få tagas i anspråk för oförutsedda arbeten lämpliga
som sysselsättningsarbeten. De angivna kollektivanslagen å beredskapsstaten
borde efter beslut av Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för utförande helt eller
delvis av vilket företag som helst inom vederbörande anslagsgrupp. Arbetsmarknadsstyrelsen
har vid sitt bedömande av investeringsreservens lämpliga
omfattning utgått även därifrån, att de anslag som uppföres å allmän beredskapsstat
skall, därest så befinnes lämpligt, i stället för till utförande av
arbeten i investeringsreserven få under för beredskapsstaten gällande förutsättningar
disponeras för forcering av de arbeten, som ingår i det ordinarie
arbetsprogrammet men som icke kan komma till utförande inom ramen för
motsvarande anslag å riksstaten.

Med dylik dispositionsrätt synes det sammanlagda anslagsbeloppet för arbeten
för statens järnvägar å allmän beredskapsstat för nästa budgetår kunna
begränsas till 34 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att
arbetsföretag för statens järnvägar för en sammanlagd kostnad av 34 miljoner
kronor intages i investeringsreserven samt hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
följande anslag, nämligen

Kronor

Byggnader och anläggningar................. 15 000 000

Rullande materiel........................... 15 000 000

Biltrafik: Garage- och verkstadsbyggnader...... 1 000 000

Försvarsberedskap vid statens järnvågar ...... 1 000 000

Inventarier m. m............................ 1 000 000

Statens järnvägars dispositionsanslag.......... 1 000 000

Statens vattenfallsverk

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 9 december 1955 bar vattenfallsstyrelsen
överlämnat uppgifter för förslag till investeringsreserv för sitt
verksamhetsområde. Vattenfallsstyrelsen har därvid bland annat framhållit
följande.

I fråga om utbyggande av vattenkraft hade på senare tid den ändringen
successivt inträtt, att rörelsefriheten blivit allt mindre och begränsningen
av olika resurser allt större. Detta hade till följd att styrelsen i anslutning
till de allmänna principerna för anordnande av en investeringsreserv ansåge,
att i reserven för närvarande intagna småarbeten i mellansverige icke
vidare borde medtagas. Vad som inverkade för dessa vore svårigheterna
att få tillräcklig teknisk personal för projektering och konstruktion. Beho -

101

Kurigl. Maj:is proposition nr 95 ur 1956

vet av personal härför vore nämligen i förhållande till vad som vunnes i
reella kraftresurser mycket större än för de stora anläggningarna. I den
mån en begränsning av tillgången därutinnan bestämde den totala utbyggnadsverksamheten
förlorade man åtskilligt på att medtaga småarbeten.

Vad sedan beträffade större vattenkraftutbyggnader förutsåges omfattande
sådana även för budgetåret 1957/58 och senare. Att överflytta dylika
arbeten till budgetåret 1956/57 i mera avsevärd omfattning vore numera
icke riktigt, vare sig det gällde en utökning av sådana pågående arbeten
som icke kunde bli klara förrän efter budgetåret 1956/57 eller en igångsättning
av helt nya arbeten. Redan pågående utbyggnader skedde över lag i
forcerat tempo, så att föga utrymme funnes för ytterligare sysselsättning av
arbetskraft. Begränsningen ifråga om projekterings- och konstruktionspersonal
samt arbetsledning och arbetsmaskiner påverkade bland annat möjligheten
att tidigarelägga maskinbeställningar. En väsentlig omständighet
vore vidare de svårigheter att i tid få tillstånd av vattendomstol till byggande
i vatten, som för närvarande förelåge redan beträffande arbetena på
det ordinarie programmet. Att ordna tillståndsfrågan för nya arbeten, så att
dessa kunde påverka arbetsmarknadsläget under budgetåret 1956/57 framstode
som ogörligt, och mot ett påbörjande med arbeten på land före erhållande
av domstolstillstånd, vartill vattenfallsstyrelsen ibland varit nödsakad
på grund av kraftförsörjningens oavvisliga krav, restes numera stora
invändningar.

Därest nedskärningar komme att göras relativt av vattenfallsstyrelsen för
budgetåret 1956/57 begärda anslag borde mot resp. reduktionsbelopp svarande
arbeten i stället kunna intagas i investeringsreserven. Men därutinnan
måste beaktas i vad mån nedskärningarna motsvarade numera förutsedda
kostnadsminskningar eller kapitaltillskott utifrån, dvs. från sådana
som avses ha ersättningskraft från resp. kraftstationer.

Vattenfallsstyrelsen ansåge alltså, att specificerade anslag för kraftstationsutbyggnader
icke borde uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57. Om möjligheterna till smärre forceringar samt en eller annan
förtidsbeställning av kraftstationsmaskineri skulle beaktas, ordnades detta
bäst medelst ett tillskott till dispositionsanslaget att användas enligt Kungl.
Maj :ts beslut enligt förslag av vattenfallsstyrelsen vid det tillfälle, då investeringsreserven
skulle tagas i anspråk.

För utbyggnaden av distributionssystemet låge förhållandena något annorlunda
till. Dels förefunnes beträffande dessa arbeten något större elasticitet
ifråga om projektering och konstruktion, dels förutsåge vattenfallsstyrelsen,
att icke oväsentliga nedskärningar relativt det avsedda och till
grund för anslagsäskandena liggande programmet måste göras. Därest styrelsens
beräkningar i detta hänseende visade sig riktiga, kunde arbeten för
en kostnad av 15 009 000 kronor intagas i investeringsreserven.

Som investeringsreserv för budgetåret 1956/57 för det fall, att proposition
om allmän beredskapsstat framlades för 1956 års riksdag, föresloge
vattenfallsstyrelsen sålunda arbeten avseende

1) distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk för en

sammanlagd kostnad av .................... 15 000 000 kronor samt

2) forcering av kraftstationsbyggnader att finansieras
av medel från statens vatlenfallsverks dispo sitionsanslag

för en sammanlagd kostnad av ... . 8 000 000 kronor.

För den första kategorien arbeten kunde liksom tidigare icke nu specifikation
och detaljmotiveringar lämnas. Den andra kategorien avsåge kompletteringsarbeten
vid i drift varande kraftstationer, forceringar i mindre

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

omfattning av pågående kraftstationsarbeten, förtidsbeställningar av kraftstationsmaskineri
samt förrådsbyggnader.

Det av vattenfallsstyrelsen angivna urvalsmaterialet har uppskattats innefatta
husbyggnadsarbeten för en kostnad av ca 1 miljon kronor, anläggningsarbeten
för en kostnad av ca 6 miljoner kronor samt anskaffningar
för en kostnad av ca It miljoner kronor. Då industribeställningar för motverkande
av arbetslöshet under nästa budgetår icke torde behöva utläggas
i en omtattning motsvarande hela urvalsmaterialet, synes anslag för anskaffningarna
å allmän beredskapsstat för nästa budgetår kunna uppföras
med ett i förhållande till urvalsmaterialets omfattning reducerat belopp.

På grund av vad sålunda anförts föreslår arbetsmarknadsstyrelsen efter
samråd med vattenfallsstyrelsen, att i investeringsreserven intages av vattenfallsstyrelsen
angivna slag av arbeten och anskaffningar för en sammanlagd
kostnad av 73 000 000 kronor.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
följande anslag, nämligen

. Kronor

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk........ 10 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag .... 3 000 000

Domänverket

Med skrivelse den 13 december 1955 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
har domänstyrelsen lämnat redogörelse för omfattningen
av planlagda arbeten inom styrelsens verksamhetsområde. Vid tiden
för redogörelsens avlämnande hade arbeten planlagts i den omfattning, som
framgår av följande sammanställning.

Arbeten Kostnader för plan lagda

arbeten utöver
normal investeringen
kronor

Skogsdikning och bäckrensning ............................ 6 600 000

Dikesrensning ............................................ 1 000 000

Kulturåtgärder och röjning ................................ 6 600 000

Skogsbilvägar och cykelstigar .............................. 15 900 000

Husbyggnader ............................................ 23 800 000

Summa 53 900 000

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 13 december 1955 har domänstyrelsen
lämnat uppgifter för upprättande av förslag till investeringsreserv
av arbeten inom domänverkets verksamhetsområde. Enligt dessa
och sedermera underhand lämnade uppgifter skulle till följd av den begränsade
tillgången på ledningspersonal för arbeten i investeringsreserven
i denna kunna intagas arbeten endast i en i förhållande till volymen planerade
arbeten utöver normalinvesteringar väsentligt reducerad omfattning.
Domänstyrelsen har om de olika slagen av arbeten anfört följande.

Skogsdikning och bäckrensning. Styrelsen hade till intagande i investeringsreserven
ansett sig endast böra upptaga lika stort belopp som normalinvesteringen
eller 1 miljon kronor. För att bereda sysselsättning och omväxling
i skogsarbetet hade styrelsen därvid räknat med handgrävning.

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

Dikesrensning. Normalinvesteringen uppginge till 1 miljon kronor. Då
dessa arbeten ej erfordrade någon planläggning, förelåge arbetsobjekt i en
omfattning motsvarande 3 å 4 gånger större belopp än normalinvesteringen.
Styrelsen hade dock ej upptagit arbeten för investeringsreserven till större
kostnader än normalinvesteringen.

Kulturåtgärder och röjning. Normalinvesteringen uppginge till 20,1 miljoner
kronor, vilket utgjorde en ökning gentemot föregående år av 2,4 miljoner
kronor. Någon ytterligare ökning ansåge sig styrelsen för närvarande
ej kunna räkna med. Arbetena vore av sådan art, att de ej kunde forceras,
då bl. a. plantmaterialet alltjämt vore otillräckligt och bränningen vore beroende
av väderleken. För investeringsreserven hade styrelsen därför icke
ansett sig kunna upptaga högre belopp än 6,6 miljoner kronor.

Skogsbilvägar och cgkelstigar. Normalinvesteringen uppginge till 13,2 miljoner
kronor, för vilken planläggning redan utförts. Därutöver funnes planlagda
och godkända vägarbeten till en kostnad av omkring 7,1 miljoner kronor
samt planlagda men ej prövade förslag till en kostnad av omkring^ 8,8
miljoner kronor. Av dessa hade omkring en tredjedel bedömts kunna igångsättas
med ett halvt års varsel, medan återstoden erfordrade längre förberedelsetid.
En mindre del komme sannolikt av olika anledningar att bortfalla.
Investeringsreserven hade upptagits till lika stort belopp som normalinvesteringen.

Husbyggnader. Planläggning för en normalinvestering, som beräknats till
23,8 miljoner kronor, vore redan verkställd. För investeringsreserven hade
styrelsen upptagit 23,8 miljoner kronor. Entreprenadhandlingar förelåge färdiga,
varför varseltiden endast omfattade tiden för anbuds infordrande och
dessas prövande.

Av de angivna arbetena vore endast husbyggnadsarbeten att räkna med
som sysselsättningsreserv under vinterperioden. En betydande del av arbeten
avseende skogsbilvägar, cykelstigar och husbyggnader förutsattes komma
till utförande på entreprenad. Skulle arbeten i investeringsreserven till
större del än nu utföras i domänverkets regi, erfordrades, att behövligt antal
arbetsledare, vägingenjörer, vågmästare, byggmästare och byggnadsförmän
kunde erhållas. Styrelsen förutsatte vidare, att erforderligare medel
ställdes till domänverkets förfogande, enär medel ur statens domäners fond
icke kunde tagas i anspråk under nästa budgetår för finansiering av arbeten
i investeringsreserven.

Efter sålunda föregånget samråd med domänstyrelsen har arbetsmarknadsstyrelsen
funnit, att i urvalsmaterialet för investeringsreserven kan
intagas av domänstyrelsen angivna arbeten i den omfattning som framgår
av följande sammanställning.

Arbeten Kostnader

kronor

Skogsdikning och bäckrensning

Dikesrensning ...............

Kulturåtgärder och röjning . . .
Skogsbilvägar och cykelstigar .
Husbyggnader ...............

1 000 000
1 000 000
6 600 000
7 100 000
23 800 000

Summa 39 500 000

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

Då det för nästa budgetår kan antagas, att husbyggnadsarbeten behöver
komma i fråga för motverkande av arbetslöshet endast i mindre omfattning
och då bl. a. tillgången på ledningspersonal för i urvalsmaterialet ingående
arbeten torde medgiva, att endast en del av urvalsmaterialet kommer
till utförande, föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att i investeringsreserven
intages arbeten för domänverket för en sammanlagd kostnad av 10 000 000
kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts får arbetsmarknadsstyrelsen hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till statens domäners fond å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
10 000 000 kronor.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Finansdepartementet

1 issa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. in.
I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 18 november 1955 bar generaltullstyrelsen
anfört, att i investeringsreserven kunde intagas dels vissa nvbyggnadsarbeten,
andra och tredje etappens ombyggnadsarbeten å tullhuset
i Dalarö samt planerings- och inhägnadsarbeten för en kostnad av, inklusive
oförutsedda kostnader för tomtmark och planering in. m., tillhopa
580 000 kronor, dels ock, för det fall att generaltullstyrelsens framställning
i petitaskrivelse rörande anvisande av medel för budgetåret 1956/57 till
vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning in. in. icke
skulle i dess helhet bifallas, en mot reduceringen svarande del av de i skrivelsen
avsedda arbetena.

Såsom av 1956 års statsverksproposition, bil. 28, s. 1—5, framgår, har
generaltullstyrelsen för budgetåret 1956/57 hemställt om anvisande av
700 000 kronor under motsvarande anslag å riksstat. I propositionen har
emellertid med hänsyn till den återhållsamhet i fråga om medelsanvisning
över kapitalbudgeten, som det allmänna ekonomiska läget nödvändiggör, för
ändamålet beräknats anslag med allenast 450 000 kronor.

I investeringsreserven synes böra intagas dels sådana i generaltullstyrelsens
ovannämnda skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen angivna arbeten
för vilka åtgärder för markförvärv icke erfordras/nämligen nybyggnad avbostadshus
vid tullstationen i Malmagen för en kostnad av 75 000 kronor,
planerings- och inhägnadsarbeten för en sammanlagd kostnad av 100 000
kronor samt andra och tredje etapperna av ombyggnadsarbeten å tullhuset
i Dalaro för en sammanlagd kostnad av 215 000 kronor, dels i generaltullstyrelsens
petitaskrivelse angivna arbeten, som icke kan komma till utförande
med anlitande av det i statsverkspropositionen beräknade anslagsbeloppet.

Rörande angelägenheten av i generaltullstyrelsens skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen
angivna arbeten har generaltullstyrelsen anfört följande.

Vid tullstationen i Malmagen förelåge behov av ett bostadshus innehållande
en trerumslägenhet. Även om viss personalminskning kunde ske på
grund av genomförda eller väntade lättnader för den nordiska resandetratiken,
torde minst tre tjänstemän komma att tjänstgöra vid tullstationen.
Med liansyn till åldersfördelningen inom personalen i distriktet måste förutsattas
att samtliga tre komme att vara gifta. Tullverkets därvarande fastighet
innehölle endast två familjebostäder. Möjlighet att hyra bostad på
orten funnes ej.

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

105

Flertalet av generaltullstyrelsen under senare år bebyggda tomter hade
endast grovplanerats och försetts med nödvändiga vägar m. m. För fullständigt
iordningställande av tomterna genom planerings- och inhägnadsarbeten
erfordrades ett till omkring 100 000 kronor uppskattat belopp.

Beträffande angelägenheten av ombyggnadsarbetena å tullhuset i Dalarö
samt övriga i generaltullshjrelsens petitaskrivelse angivna arbeten torde få
hänvisas till vad därom anförts i statsverkspropositionen, bil. 28, s. 3 och 4.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att i investeringsreserven intages byggnads-
och anläggningsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning för
en sammanlagd kostnad av (75 000 -f- 100 000'' + 215 000 -f- 700 000 —
450 000) 6W 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 uppföra ett anslag av 640 000 kronor.

Jordbruksdepartementet

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i petitaskrivelse
den 23 augusti 1955 hemställt, att för nästa budgetår skulle anvisas
medel till kostnaderna för i följande sammanställning angivna byggnadsarbeten
vid högskolan och lantbruksförsöken.

Företag Kostnader

kronor

1. Institutionsbyggnad för statens jordbruksförsök............ 1 060 000

2. Institutionsbyggnad för institutionen för växtsjukdomslära . . 1 550 000

3. Kärlförsöksgård för institutionen för allmän jordbrukslära . . 450 000

4. Ombyggnad av administrationsbyggnaden ................ 215 000

5. Tillbyggnad av fjäderfäanläggningen vid Bäcklösa ........ 93 000

6. Tre tjänstebostäder .................................... 176 000

7. Vattenledning vid Ultuna ................................ 325 000

8. Inredning av ungdjursladugården ........................ 215 000

9. Hönshus för institutionen för husdjursgenetik ............ 350 000

10. Ombyggnad av försöksladan ............................ 15 500

11. Inredning av rum i restaurangbyggnaden.................. 26 000

12. Stängsel omkring kärlförsöksgård och växthus vid statens

jordbruksförsök ........................................ 15 000

Summa 4 490 500

Departementschefen bär i statsverkspropositionen, bil. 30, s. 12, anfört,
att han i fråga om uppförande av institutionsbyggnader för statens jordbruksförsök
och för institutionen för växtsjukdomslära icke är beredd att
nu fatta ståndpunkt.

Vid prövningen av högskolestyrelsens förslag i övrigt har departementschefen
med hänsyn till nödvändigheten av att den statliga investeringsverksamheten
i största möjliga utsträckning inskränkes funnit sig böra
tillstyrka endast en — i förhållande till de framlagda förslagen — mycket
begränsad medelsanvisning. Vid valet mellan de olika byggnadsföretagen
har departementschefen stannat för att föreslå, att 325 000 kronor anvisas
till fullföljandet av utbyggnaden av vattenledningen vid högskolan.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

Efter samråd med byggnadsstyrelsen föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,
att i ovanstående sammanställning vid nr 3—6 och 8—12 angivna företag
intages i investeringsreserven med en sammanlagd avrundad kostnad av
7 550 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbrnksförsök å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 1 550 000 kronor.

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har i petitaskrivelse
den 23 augusti 1955 hemställt, att ett anslag av 1 560 000 kronor
skulle anvisas till de byggnadsarbeten, som angives i följande sammanställning.

Företag

Institut i allmänhet

1. Vattentäkt

2. Vaktmästarbostt

Lantbruksavdelningen

3. Ombyggnad av lantbruksskolan .......................... 205 000

Mejeriavdelningen

4. Om- och tillbyggnad av Alnarps mejeri

5. Vaktmästarbostad ...................

Trädgårdsavdelningen

6. Omändring av lärarbostad .............................. 30 000

Statens trädgårdsförsök

7. Om- och tillbyggnad av Alnarps skola .................... 515 000

8. Tillbyggnad av redskapsbod jämte inredning av lunchrum . . 85 000

9. Kallväxthus ............................................ 15 000

10. Assistentbostad vid Öjebyn .............................. 80 000

11. Assistentbostad vid Stenstugu............................ 80 000

Summa 1 560 000

Departementschefen har i statsverkspropositionen, bil. 30, s. 15, bl. a.
anfört, att ett stort behov av ny- och ombyggnadsarbeten vid institutet föreligger.
I nuvarande ekonomiska läge kan dock icke förordas en medelsanvisning
för ändamålet av tillnärmelsevis den omfattning, som institutsstyrelsen
begärt. Medel för nästa budgetår bör sålunda icke anvisas för
andra byggnadsarbeten än den föreslagna ändringen av tjänstebostaden för
en ämneslärare vid trädgårdsavdelningen för en kostnad av 30 000 kronor.
Med övriga byggnadsarbeten borde av nyssnämnda skäl anstå. Innan medel
anvisas till den föreslagna om- och tillbyggnaden av Alnarps skola bör dessutom
en fullständig utredning göras.

Efter samråd med byggnadsstyrelsen föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,
att i ovanstående sammanställning vid nr 1—5 och 8—11 angivna företag
intages i investeringsreserven en sammanlagd avrundad kostnad av 7 000 000
kronor.

390 000
55 000

ad

Kostnader

kronor

50 000
55 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 ur 1956 107

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejerioch
trädgårdsinstitut å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.

Handelsdepartementet

Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I överensstämmelse med vad arbetsmarknadsstyrelsen
ovan anfört vid hemställan om förslag till motsvarande
anslag å driftbudgeten hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
620 000 kronor.

Inrikesdepartementet

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. Äskande om anslag
för nästa budgetår till byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus hade
vid tiden för avlämnandet av årets statsverksproposition ännu icke inkommit.
Med hänsyn härtill har i propositionen, bil. 32, s. 5, i avbidan på särskild
proposition i ämnet till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. för budgetåret 1956/57 beräknats ett anslag av 33 500 000 kronor.

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande har i skrivelse den
16 januari 1956 angående anslag för budgetåret 1956/57 till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. äskat anslag med 35 723 000
kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen bär från statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande under hand inhämtat, att sådana i kommitténs petitaskrivelse
angivna arbeten, som icke kan komma till utförande med i statsverkspropositionen
beräknade medel, skulle kunna intagas i investeringsreserven.

Under åberopande av det anförda föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att
byggnadsarbeten, som omfattas av det ovannämnda av statens kommitté för
sinnessjukvårdens utbyggande framlagda medelsäskandet och som befinnes
böra komma till utförande men som icke kan komma till utförande med anlitande
av anslag, som för ändamålet uppföres å riksstaten för budgetåret
1956/57, intages i investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer, under hänvisning till det för riksstatsförslaget
för ändamålet preliminärt beräknade beloppet, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. in. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
ett anslag av 2 220 000 kronor.

Vissa skyddsrumsanläggningar. I skrivelser till Kungl. Maj :t den 25 augusti
och den 27 oktober 1955 har civilförsvarsstyrelsen bland annat hemställt,
att för nästa budgetår skulle anvisas 4 995 000 kronor för vissa särskilda
skyddsrumsanläggningar och 1 440 000 kronor för utbyggnad av vissa
skyddsrumsanläggningar för telestyrelsen m. fl. statliga myndigheter.

I 1956 års statsverksproposition, bil. 32, s. 10 och 11, har emellertid för
resp. ändamål beräknats reducerade anslag med 2 190 000 kronor och 505 000
kronor.

Med hänsyn till de ifrågavarande arbetenas natur bör en närmare redogörelse
för desamma icke lämnas här.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

Efter samråd med civilförsvarsstyrelsen föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,
att i investeringsreserven intages arbeten avseende vissa särskilda
skyddsrumsanläggningar och utbyggnad av vissa skyddsrumsanläggningar
för telestyrelsen in. fl. statliga myndigheter för en sammanlagd kostnad av
2 385 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa skyddsrumsanläggningar å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av
2 385 000 kronor.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar
invärderade i statliga fastighetsfonder

Byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen har i skrivelser till arbetsmarknadsstyrelsen
den 28 november resp. den 2 december 1955 rörande
investeringsreserv och sedermera under hand anfört, att reparations- och
underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade i vissa delfonder
av statens allmänna fastighetsfond resp. vissa delfonder av försvarets
fastighetsfond kunde i viss omfattning intagas i investeringsreserven. Enär
ifrågavarande arbeten är angelägna och även lämpliga att användas för motverkande
av arbetslöshet finner arbetsmarknadsstyrelsen, att de bör intagas
i investeringsreserven.

r Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte i samband med framläggande av förslag rörande allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57 föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna
medgiva, att de å följande delfonder av statens allmänna
fastighetsfond resp. försvarets fastighetsfond för budgetåret
1956/57 upptagna anslagsposterna till reparationsoch
underhållskostnader m. m. må överskridas med följande
belopp.

Statens allmänna fastighetsfond

Slottsbyggnadernas delfond . ..
Fångvårdsstyrelsens delfond . ..
Byggnadsstyrelsens delfond ...
Uppsala universitets delfond . ..

Lunds universitets delfond.....

Medicinalstyrelsens delfond . . .

Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond .............

Marinens delfond ...........

Flygvapnets delfond .........

Kronor

2 000 000
100 000
1 000 000
200 000
100 000
500 000

10 000 000
1 000 000
400 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

109

FÖRSVARETS FONDER
Försvarets fastighetsfond

Med skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 2 december 1955 har försvarsstaben
översänt från bl. a. fortifikationsförvaltningen och försvarets
1''abriksstyrelse infordrade uppgifter rörande anläggnings- och byggnadsarbeten
av beskaffenhet att kunna intagas i investeringsreserven.

Arméns delfond

Fortifikationsförvaltningen har med skrivelse till chefen för försvarsstaben
den 18 november 1955 översänt uppgifter för upprättande av förslag
till investeringsreserv av byggnadsarbeten för armén för en sammanlagd
kostnad av 48 932 000 kronor.

Efter granskning av de översända uppgifterna och efter ytterligare samråd
med fortifikationsförvaltningen har det befunnits, att i urvalsmaterialet
för investeringsreserven synes kunna intagas byggnadsarbeten för en sammanlagd
kostnad av 33 965 000 kronor, varav för smärre nybyggnads- och
förändringsarbeten 2 888 000 kronor, för anordnande av lokaler för försvarets
forskningsanstalt 1 500 000 kronor, för byggnadsåtgärder för effektivisering
av värnpliktsutbildningen 1 725 000 kronor samt för förråd för armén
27 852 000 kronor.

Såsom av följande sammanställning ur 1956 års statsverksproposition,
bil. 25, framgår, uppgår skillnaden mellan av fortifikationsförvaltningen i
petita för budgetåret 1956/57 framställda förslag om anslag till ovan angivna
slag av arbeten samt till vissa byggnadsarbeten för armén och i statsverkspropositionen
för dessa slag av arbeten beräknade belopp till 26 650 000
kronor.

Arbeten

I fortifika-tionsförvalt-ningens petita
för budget-året 1956/57
äskade belopp

I 1956 års
statsverks-proposition
upptagna
belopp

Skillnader
mellan i
petita och
statsverkspro-positionen
upptagna
belopp

Kostnader för
av arbets-marknads-styrelsen före-slaget urvals-material

tusental kronor

Smärre nybyggnads- och föränd-

900

1600

4 488

ringsarbeten m. m...........

2 500

Anordnande av lokaler för för-

500

2 000

svarets forskningsanstalt ....

3 500

3 000

Byggnadsåtgärder, erforderliga för
effektivisering av värnplikts-

800

1400

3125

utbildningen................

2 200

Förråd för armén ............

12 200

4 000

8 200

36 052

Vissa byggnadsarbeten för armén

16 850

1 900

14 950

14 950

Summa

37 250

10 600

26 650

60 615

De genom i statsverkspropositionen angivna medelsbegränsningar uppskjutna
arbetena är enligt uppgift från fortifikationsförvaltningen ur såväl
angelägenhets- som planeringssynpunkt av beskaffenhet att kunna intagas i
urvalsmaterialet för investeringsreserven.

no

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1956

Beträffande angelägenheten av de angivna slagen av arbeten torde få hänvisas
till vad därom under resp. anslag anförts i årets statsverksproposition,
bil. 25, s. 11—17.

Marinens delfond

h ortifikationsförvaltningen har med skrivelse till chefen för försvarsstaben
den 18 november 1955 översänt uppgifter för upprättande av förslag till
investeringsreserv av byggnadsarbeten för marinen för en sammanlagd kostnad
av 18 194 000 kronor.

Efter granskning av de översända uppgifterna och efter ytterligare samråd
med fortifikationsförvaltningen har det befunnits, att i urvalsmaterialet för
investeringsreserven synes kunna intagas arbeten för en sammanlagd kostnad
av 3 074 000 kronor, varav för smärre nybyggnads- och förändringsarbelen
m. m. 630 000 kronor samt för anordnande av vissa förråd och garage
2 444 000 kronor.

Såsom av följande sammanställning ur 1956 års statsverksproposition,
bil. 25, framgår, uppgår skillnaden mellan summan av fortifikationsförvaltningen
i petita för budgetåret 1956/57 framställda förslag om anslag till
ovan angivna slag av arbeten och till vissa byggnadsarbeten samt summan
av i statsverkspropositionen till dessa slag av arbeten beräknade belopp till
2 800 000 kronor.

Arbeten

I fortifika-

tionsförvalt-

ningens petita

för budgetåret

1956/57

äskade

belopp

I 1956 års
statsverks-proposition
upptagna
belopp

Skillnader
mellan i petita
och statsverks-propositionen
upptagna
belopp

Kostnader
för av arbets-marknads-styrelsen
föreslaget
urvalsmaterial

tusental kronor

Smärre nybyggnads- och för-ändringsarbeten m. m.......

600

500

100

730

Anordnande av vissa förråd och
garage......................

1000

600

400

2 844

Vissa byggnadsarbeten för
marinen....................

2 700

400

2 300

2 300

Summa

4 300

1500

2 800

5 874

De genom i statsverkspropositionen angivna anslagsbegränsningar uppskjutna
arbetena är enligt uppgift från fortifikationsförvaltningen ur såväl
angelägenhets- som planeringssynpunkt av beskaffenhet att kunna intagas i
urvalsmaterialet för investeringsreserven.

Beträffande angelägenheten av de angivna slagen av arbeten torde få hänvisas
till vad därom under resp. anslag anförts i årets statsverksproposition
bil. 25, s. 18—22. 1

Flygvapnets delfond

Fortifikationsförvaltningen har med skrivelse till chefen för försvarsstaben
den 18 november 1955 översänt uppgifter för upprättande av förslag till
investeringsreserv av arbeten för flygvapnet för en sammanlagd kostnad av
15 615 000 kronor.

in

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 ur 1956

Efter granskning av de översända uppgifterna och efter ytterligare samråd
med fortifikationsförvallningen har det befunnits, att i investeringsreserven
synes kunna intagas av fortifikationsförvaltningen angivna smärre
nybyggnads- och förändringsarbeten för en sammanlagd kostnad av 225 000
kronor.

Såsom av följande sammanställning ur 1956 års statsverksproposition, bil.
25, framgår, uppgår skillnaden mellan summan av fortifikationsförvaltningen
och flygförvaltningen i petita för budgetåret 1956/57 framställda förslag
om anslag till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten in. in., till vissa
byggnadsarbeten för flygvapnet resp. till vissa flygfältsarbeten m. m. och i
statsverkspropositionen för dessa slag av arbeten beräknade belopp till
37 750 000 kronor.

Arbeten

I vederbörande
förvaltnings
petita för
budgetåret
1956/57 äskade
belopp (bemyn-digande)

I 1956 års
statsverks-proposition
upptagna
belopp

Skillnader
mellan i petita
och statsverks-propositionen
upptagna
belopp

Kostnader för
av arbets-marknads-styrelsen
föreslaget
urvalsmateria

tusental kronor

Smärre nybyggnads- oeh för-ändringsarbeten m. m.......

1000

500

500

725

Vissa flygfältsarbeten m. m.....

45 700

21000

24 700

24 700

Vissa byggnadsarbeten för flyg-vapnet ....................

13500

1000

12 500

12 500

Summa

60 350

22 600

37 750

37 925

De genom i statsverkspropositionen angivna anslagsbegränsningar uppskjutna
arbetena för flygvapnet är ur såväl angelägenhets- som planeringssynpunkt
av beskaffenhet att kunna intagas i urvalsmaterialet för investeringsreserven.

Beträffande angelägenheten av de angivna slagen av arbeten torde få hänvisas
till vad därom under respektive anslag anförts i årets statsverksproposition,
bil. 25, s. 22—24, 27 och 28.

Befästningars delfond

Med skrivelser till chefen för försvarsstaben den 18 november 1955 har
lortifikationsförvaltningen översänt uppgifter för upprättande av förslag till
investeringsreserv av arbeten och anskaffningar avseende befästningsanläggningar.

Närmare redogörelse för de angivna arbetena och anskaffningarna lämnas
av sekretesskäl icke här, utan torde arbetsmarknadsstyrelsen i dessa hänseenden
få hänvisa till försvarsstaben och fortifikationsförvaltningen.

Av de av fortifikationsförvaltningen angivna arbetena och anskaffningarna
synes i urvalsmaterialet för investeringsreserven böra intagas arbeten och
anskaffningar för en av fortifikationsförvaltningen beräknad sammanlagd
kostnad av 150 miljoner kronor.

Av det ovan anförda framgår, att urvalet för en investeringsreserv för
försvaret omfattar företag av beskaffenhet att böra bekostas med kapitalmedel
för eu sammanlagd kostnad av 254 4/4 000 kronor, varav för arméns

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1956

delfond 60 615 000 kronor, för marinens delfond 5 874 000 kronor, för flygvapnets
delfond 37 925 000 kronor samt för befästningars delfond 150 000 000
kronor.

I urvalsmaterialet ingår husbyggnadsarbeten för en sammanlagd kostnad
av ca 79,7 miljoner kronor, anskaffningar för en sammanlagd kostnad av
ca 30 miljoner kronor och anläggningsarbeten för en sammanlagd kostnad av
ca 144,7 miljoner kronor. Då det för nästa budgetår kan antagas, att husbyggnadsarbeten
och industribeställningar behöver komma i fråga för mota
erkände av arbetslöshet endast i mindre utsträckning och då föreliggande
planeringsmöjligheter i avseende å anläggningsarbeten torde medgiva att endast
en del av urvalsmaterialet kommer till utförande, synes anslag för företagen
å allmän beredskapsstat för budgetåret böra uppföras med i förhållande
till urvalsmaterialets omfattning starkt reducerade belopp. Begränsande
anslagsbelopp med bibehållen marginal för rörelsefrihet vid urval av arbetsobjekt
i olika arbetsmarknadssituationer synes kunna vinnas, därest för
utförande av företag i investeringsreserven liksom å nu gällande allmänna
beredskapsstat å allmän beredskapsstat för nästa budgetår under försvarets
fastighetsfond för varje delfond uppföres anslag av kollektiv karaktär, vilka
icke skulle vara bundna till visst i det föregående angivet slag av företag
utan skulle efter beslut av Kungl. Maj:t få tagas i anspråk för utförande
helt eller delvis av vilket företag som helst inom resp. delfonder.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra
följande anslag, nämligen

Kronor

Investeringsarbeten för armén ................ 10 000 000

Investeringsarbeten för marinen .............. 3 000 000

Investeringsarbeten för flygvapnet ............ 5 000 000

Befästningsarbeten in. m..................... 75 000 000

Försvarets fabriksfond

Diverse byggnadsarbeten. Försvarets fabriksstyrelse har i PM den 17 november
1955 beträffande uppgifter att ligga till grund för förslag till investeringsreserv
i vad avser försvarets fabriksverk samt därefter under hand bl. a.
anfört, att i det fall Kungl. Maj :t i 1956 års statsverksproposition icke skulle
föreslå riksdagen att anvisa medel i den omfattning varom styrelsen hemställt
i sin petitaskrivelse för budgetåret 1956/57 med reduktionen avsedda
arbeten kunde intagas i investeringsreserven.

Såsom av 1956 års statsverksproposition, bil. 25, s. 43 och 44, framgår,
utgör skillnaden mellan av försvarets fabriksstyrelse för budgetåret 1956/57
framställda förslag om anslag å riksstat för byggnadsarbeten och i statsverkspropositionen
för dylika arbeten beräknat belopp till (5 — 0,9) ca 4,1
miljoner kronor. Sistnämnda belopp fördelar sig såsom av följande sammanställning
framgår.

Arbeten Kostnader

kronor

Annnunitionsreservfabrik med pjäshylsfabrik.................. 100 000

Nytt huvudförråd för krut vid ammunitionsfabriken i Karlsborg . . 100 000

Nybyggnader för prov- och funktionsskjutningsverksamheten "... 325 000

Nitrocellulosaförråd vid Åkers krutbruk . . . .".................. 75 000

Kiingl. Maj:ts proposition nr 95 år 19511 113

Arbeten Kostnader

kronor

Utökning av lokalerna för experimentverkstaden inom centrala

torpedverkstaden ......................................... 175 000

Lokaler i berg för pipborrverkstaden vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori
............................................... • • • 2 100 000

Skyddsrum vid ammunitionsfabriken Zakrisdal................ 385 000

Skyddsrum vid centrala torpedverkstaden .................... 900 000

1 urvalsmaterialet ingår husbyggnadsarbeten för en sammanlagd kostnad
av ca 0,6 miljon kronor och anläggningsarbeten för en sammanlagd kostnad
av ca 3,5 miljoner kronor. Med hänsyn till föreliggande planeringsmöjligheter
i avseende å i urvalsmaterialet ingående arbeten torde anslag till
arbetena å allmän beredskapsstat för nästa budgetår böra uppföras med i förhållande
till urvalsmaterialets omfattning reducerat belopp. Detta synes böra
beräknas till 2 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att
arbeten för försvarets fabriksverk för en sammanlagd kostnad av 2 miljoner
kronor intages i investeringsreserven samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Diverse byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57 uppföra ett anslag av 2 000 000 kronor.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. Statens nämnd för
samlingslokaler har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 29 november
1955 anfört, att företag avseende anordnande av allmänna samlingslokaler
för en totalkostnad motsvarande ett lånebehov av 30 000 000 kronor skulle
vid behov ur arbetsmarknadssynpunkt kunna komma till utförande under
nästa budgetår.

I propositionen 1956: 2, s. 61, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1955/56 har föreslagits, att å tilläggsstaten skulle anvisas
ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor till lån till anordnande av
allmänna samlingslokaler.

Chefen för socialdepartementet har vid behandlingen av motsvarande anslag
å riksstaten i årets statsverksproposition, bil. 26, s. 42 och 43, anfört,
att det icke vore att räkna med att förslag, grundade på föreliggande utredningar
rörande den statliga stödverksamheten på ifrågavarande område,
skall kunna föreläggas 1956 års riksdag. Medelsbehovet till lån till anordnande
av allmänna samlingslokaler borde därför beräknas på grundval av
nu gällande bestämmelser.

Om arbetsmarknadsläget skulle ge anledning därtill borde möjlighet att
av sysselsättningspolitiska skäl utlämna lån till anordnande av allmänna
samlingslokaler stå öppen under nästa budgetår.

Då husbyggnadsarbeten endast i mindre utsträckning synes komma ifråga
för arbetslöshetsmotverkande åtgärder under budgetåret 1956/57 kan för
långivning till samlingslokaler i sådant syfte ett till 10 miljoner kronor
reducerat belopp anses tillräckligt. Efter samråd med statens nämnd för
samlingslokaler hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

8 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 95

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57 uppföra ett
anslag av 10 000 000 kronor.

OIVERSE KAPITALFONDER

Kommunikationsdepartementet

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Med skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 9 januari 1956 och genom
senare kompletteringar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat uppgifter
för upprättande av förslag till investeringsreserv av sådana arbeten
och anskaffningar av här ifrågavarande slag, som faller inom ramen för
väg- och vattenbyggnadsverkets ordinarie investeringsprogram för budgetåret
1957/58 eller närmast följande budgetår och som kan genomföras
under budgetåret 1956/57 i händelse av arbetslöshet. Av uppgifterna i den
del dessa avser beställningar inom landet framgår följande.

Garage- och förrådsbyggnader m. m.

I investeringsreserven kunde intagas arbeten avseende garage- och förrådsbyggnader
för en sammanlagd kostnad av 5 750 000 kronor.

Maskincentralförråd

Motorfordon och vägmaskiner m. in. I investeringsreserven kunde intagas
anskaffningar av motorfordon och vägmaskiner m. m. för en sammanlagd
kostnad av 21 150 000 kronor.

Flytande materiel. I investeringsreserven kunde intagas anskaffningar
avseende färjor för en sammanlagd kostnad av 1 000 000 kronor.

Effektförråd. I investeringsreserven kunde intagas anskaffningar för en
sammanlagd kostnad av 14 900 000 kronor.

I urvalsmaterialet ingår husbyggnadsarbeten för en sammanlagd kostnad
av ca 6,2 miljoner kronor och anskaffningar för en sammanlagd kostnad
av ca 36,6 miljoner kronor. Då det för nästa budgetår kan antagas, att husbyggnadsarbeten
och industribeställningar behöver komma ifråga för motverkande
av arbetslöshet endast i mindre utsträckning, synes anslag för
företagen å allmän beredskapsstat för budgetåret böra uppföras med i förhållande
till urvalsmaterialets omfattning starkt reducerade belopp.

En begränsning av anslag med bibehållen marginal för rörelsefrihet vid
urval av arbetsobjekt för olika arbetsmarknadssituationer synes kunna vinnas,
därest å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföres, förutom
ett anslag till Garage- och förrådsbyggnader m. in., ett kollektivt konstruerat
anslag till Maskincentralförråd. Detta kollektivanslag å beredskapsstaten
borde efter beslut av Kungl. Maj:t få tagas i anspråk för utförande helt
eller delvis av vilket företag som helst inom med motsvarande anslagsrubrik
å riksstaten avsedd anslagsgrupp.

Med dylik dispositionsrätt synes det sammanlagda anslagsbeloppet under
väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond å allmän beredskapsstat
för nästa budgetår kunna begränsas till 12 miljoner kronor.

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

Under åberopande av det anförda föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att
arbeten och anskaffningar för väg- och vattenbyggnadsverket för en sammanlagd
kostnad av 12 miljoner kronor intages i investeringsreserven samt

Föreliggande förslag till investeringsreserv omfattar anläggnings- och
husbyggnadsarbeten samt statliga industribeställningar motsvarande ett
sammanlagt anslagsbelopp av ca 666,2 miljoner kronor. Den föreslagna investeringsreserven
inrymmer alternativa sysselsättningsprogram för motande
av skilda arbetslöshetssituationer.

För finansiering helt eller delvis av till intagande i investeringsreserven
föreslagna företag har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att uppföra anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret
1956/57 med å driftbudgeten sammanlagt ca 466,8 miljoner kronor
och å kapitalbudgeten sammanlagt ca 199,4 miljoner kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen
har förutsatt, att vissa förslagsanslag å riksstaten skall. In
överskridas i för utförande av sysselsättningsarbeten erforderlig omfattning
varjämte styrelsen hemställt om förslag till bemyndigande för Kungl. Maj:t
att under för beredskapsstaten gällande förutsättningar inom angivna rambelopp
överskrida vissa delfonder av de statliga fastighetsfonderna.

I det följande lämnas en siffermässig sammanställning av arbetsmarknadsstyrelsens
hemställanden rörande anslag å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1956/57.

hemställer, att mingi. iviaj:i uiaue ____

att å allmän beredskapsstat for budgetåret 1956/57 upp

föra följande anslag, nämligen

Kronor

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Garage- och förrådsbyggnader m. m........

Maskincentralförråd .....................

2 000 000
10 000 000

S ammanfattning

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

Sammanställning

av arbetsmarknadsstyrelsens hemställanden om förslag till anslag
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1956/57

Driftbudgeten

IV. Försvarsdepartementet...................... 20 000 000

V. Socialdepartementet......................... 215 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet............... 200 000 000

VII. Finansdepartementet........................ 500 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet................... 1 000 000

IX. Jordbruksdepartementet..................... 6 000 000

X. Handelsdepartementet....................... 11 350 000

XI. Inrikesdepartementet.......................i 13 000 000 466 850 000

Kapitalbudgeten

I. Statens affärsverksfonder.................... 74 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.............. 8 415 000

IV. Försvarets fonder........................... 95 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd................... 10 000 000

VIII. Diverse kapitalfonder......................! 12 000 000 199 415 000

Specifikation till driftbudgeten

IV. Försvarsdepartementet

Anskaffning av materiel för armén....................... 10 000 000

Anskaffning av materiel för marinen..................... 5 000 000

Anskaffning av materiel för flygvapnet................... 3 000 000

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m............ 2 000 000

V. Socialdepartementet

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.......... 200 000 000

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.. 15 000 000

17r r. Summa 215 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

Vägunderhållet......................................... 30 000 000

Vissa vägbyggnadsarbeten............................... 150 000 000

Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. .. 20 000 000

.TTT _. , Summa 200 000 000

VII. Finansdepartementet

Tullverket: Anskaffning av viss materiel.................. 500 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter.......................................... 1 000 000

IX. Jordbruksdepartementet

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering................ 1 000 000

Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m................. 5 000 000

Summa 6 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956 117

X. Handelsdepartementet

Säkerhetsanstalter för sjöfarten.......................... 2 000 000

Nybyggnad av sjömätningsfartyg......................... 750 000

Ombyggnad av sjömätningsf artyg........................ 600 000

Bidrag till handelshamnar och farleder................... 6 000 000

Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för
flytande bränslen..................................... 2 000 000

Summa 11 350 000

XI. Inrikesdepartementet

Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara 2 000 000
Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. .. 10 000 000

Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar .... 1 000 000

_Summa 13 000 000

Säger för driftbudgeten 466 850 000

Specifikation till kapitalbudgeten

I. Statens affärsverksfonder
Televerket

Telefonstationsbyggnader m. m......................... 1 000 000

Förrådsbyggnader m. m............................... 2 000 000

Telefon- och telegrafanläggningar....................... 10 000 000

Radioanläggningar för televerket: Rundradioanläggningar 2 000 000

Televerkets dispositionsanslag.......................... 2 000 000

Summa 17 000 000

Statens järnvägar

Byggnader och anläggningar........................... 15 000 000

Rullande materiel..................................... 15 000 000

Biltrafik: Garage- och verkstadsbyggnader............... 1 000 000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar................ 1 000 000

Inventarier m. m..................................... 1 000 000

Statens järnvägars dispositionsanslag................... 1 000 000

Summa 34 000 000

Statens valtenfallsverk

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk........................ 10 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag............... 3 000 000

Summa 13 000 000

Domänverket

Avsättning till statens domäners fond.................. 10 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond
Finansdepartementet

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning
m. m.......................................... 640 000

Jordbruksdepartementet

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant bruksförsök.

....................................... 1 550 000

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
....................................... 1 000 000

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1956

Handelsdepartementet

Säkerhetsanstalter för sjöfarten........................ 620 000

Inrikesdepartementet

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus........ 2 220 000

Vissa skyddsrumsanläggningar................... 2 385 000

Summa 8 415 000

IV. Försvarets fonder

Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:

Investeringsarbeten för armén........................ 10 000 000

Marinens delfond:

Investeringsarbeten för marinen...................... 3 000 000

Flygvapnets delfond:

Investeringsarbeten för flygvapnet.................... 5 000 000

Befästningars delfond:

Befästningsarbeten m. m............................. 75 000 000

Summa 93 000 000

Försvarets fabriksfond

Diverse byggnadsarbeten.............................. 2 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler........ 10 000 000

VIII. Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Garage- och förrådsbyggnader m. m.................... 2 000 000

Maskincentralförråd............................ 10 000 000

Summa 12 000 000

Säger för kapitalbudgeten 199 415 000

Knngl. Mnj:ts proposition nr 95 år 195ti

119

Innehållsförteckning till Bihang B

Investeringsreservens omfattning, sammansättning och finansiering....................

Materiel för armén...............................................................

Materiel för marinen..............................................................

Materiel för flygvapnet............................................................

Sjukvårdsmateriel för försvaret....................................................

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m....................................

Arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet........................................

Vägunderhållet...................................................................

Vissa vägbyggnadsarbeten.........................................................

Vatten- och avloppsledningar......................................................

Materiel för tullverket............................................................

Skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter.......................................

Folkskolor.......................................................................

Landsbygdens elektrifiering........................................................

Avdikningsarbeten................................................................

Skogsvårdsarbeten å skogar i enskild ägo...........................................

Säkerhetsanstalter för sjöfarten .....................................................

Nybyggnad av sjömätningsfartyg..................................................

Ombyggnad av sjömätningsfartyg..................................................

Hamnar och farleder..............................................................

Bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen.................................

Utrustning av beredskapssjukhus...................................................

Allmänna skyddsrum..............................................................

Branddammar....................................................................

Televerket.......................................................................

Telefonstationsbyggnader m. m.................................................

Förrådsbyggnader m. m.......................................................

Telefon- och telegrafanläggningar...............................................

Radioanläggningar............................................................

Oförutsedda arbeten..........................................................

Statens järnvägar.................................................................

Byggnader och anläggningar...................................................

Rullande materiel............................................................

Biltrafik.....................................................................

Försvarsberedskap............................................................

Inventarier...................................................................

Oförutsedda arbeten..........................................................

Statens vattenfallsverk............................................................

Domänverket.....................................................................

Byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning...........................

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök..................

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut................

Säkerhetsanstalter för sjöfarten .....................................................

Byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus..........................................

Skyddsrumsanläggningar ...........................................................

Reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade i statliga

fastighetsfonder...............................................................

Investeringsarbeten för armén.....................................................

Investeringsarbeten för marinen....................................................

Investeringsarbeten för flygvapnet.................................................

Befästningsarbeten................................................................

Byggnadsarbeten för försvarets fabriksverk.........................................

Allmänna samlingslokaler..........................................................

Garage- och förrådsbyggnader samt maskincentralförråd för väg- och vattenbyggnadsverket
Sammanfattning..................................................................

61

68

69

69

70

71

72

73

73

75

75

76

77

78

78

79

81

86

87

87

88

89

90

91

92

92

92

93

93

93

94

95

98

99

99

99

99

100

102

104

105

106

107

107

107

108

109

110

110

in

112

113

114

115

660822 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag