Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1956
1
Nr 94
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott
den 2 mars 1956.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Hedlund
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av ett av en särskild utrustningskommitté framlagt förslag
föreslås anvisande av 2 165 000 kronor till utrustning av lungklinikerna vid
karolinska sjukhuset, vilka beräknas kunna tagas i bruk den 1 januari 1957.
Vidare framlägges av läkarutbildningsreformen föranledda förslag till
avtal rörande dels vissa ombyggnadsarbeten in. m. inom den patologiska institutionen
vid Sabbatsbergs sjukhus, dels ock anordnande av ett övningslaboratorium
i klinisk kemi vid serafimerlasarettet. I anslutning härtill föreslås
anvisande av ett reservationsanslag å 190 000 kronor såsom bidrag till
ombyggnadsarbetena vid den patologiska institutionen och ett reservationsanslag
å 240 000 kronor såsom bidrag till anordnandet av övningslaboratoriet.
För det fortsatta utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala föreslås
anvisande av ett investeringsanslag av 1 255 000 kronor. Av anslaget
avses 140 000 kronor för ombyggnad av barnkliniken, 1 000 000 kronor för
uppförande av en ny panncentral, 40 000 kronor för täckande av merkostnader
vid den kirurgiska kliniken samt 75 000 kronor för fortsatt utredning.
Förslag framlägges om avtal mellan staten och Malmö stad angående
anordnande av medicinsk undervisning vid de patologiska och bakteriologiska
institutionerna vid Malmö allmänna sjukhus.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr .94
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
Slutligen föreslås riksdagen skola godkänna vissa grunder för dels fördelning
av kostnaderna mellan staten och Göteborgs stad för uppförande av
mikrobiologiska institutioner dels ock upplåtelse av kvinnoklinik I vid
Sahlgrenska sjukhuset för medicinsk undervisning och forskning. I anslutning
härtill äskas ett reservationsanslag av 12 000 kronor för vissa omändringsarbeten
inom kvinnoklinik II.
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
3
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars
1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lindholm.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
elfte huvudtiteln, punkten 59, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1956/57 beräkna ett reservationsanslag av 3 565 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten,
inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond, punkten 5, föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Utbyggande av
akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1956/57 beräkna ett investeringsanslag
av 1 260 000 kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.
I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om dels vissa av
den medicinska undervisningens anordnande föranledda överenskommelser
med Stockholms stad, Malmö stad och Göteborgs stad, dels ock fördelning
mellan staten och Göteborgs stad av kostnaderna för uppförande av mikrobiologiska
institutioner i Göteborg.
Karolinska sjukhuset: Utrustning
För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatte jag den 26 maj 1955
en kommitté med uppdrag att med beaktande av vad som anförts i proposition
nr 133/1955 (s. 8—10) verkställa en översyn av det förslag till
utrustning av lungklinikerna vid karolinska sjukhuset, som framlagts av
sjukhusets direktion i skrivelse den 31 augusti 1954, samt till Kungl. Maj:t
inkomma med ett på verkställd översyn grundat utrustningsförslag.1
1 Som ledamöter i kommittén har Ingått byrådirektören S. Aare, tillika ordförande, ledamoten
av riksdagens första kammare E. Birke, kamreraren E. Edwall samt intendenterna
E. Olausson och O. Johansson.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956
Kommittén, som antagit namnet karolinska sjukhusets utrustningskommitté,
har framlagt förslag i ämnet den 22 december 1955. över förslaget
har yttranden avgivits av direktionen för karolinska sjukhuset, Stockholms
stads sjukhusdirektion samt Stockholms läns landstings förvaltningsutskott.
Utruslningskommitténs utredning och förslag
Erforderlig utrustning har av kommittén kostnadsberäknats till 3 765 000
kronor. Enligt det av direktionen tidigare upprättade utrustningsförslaget,
som baserats på 260 vårdplatser, beräknades totalkostnaden till 4 596 000
kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkte efter granskning av detta
förslag, att utrustning anskaffades intill ett belopp av i runt tal 3 120 000
kronor. Härvid hade beredningen från sin granskning undantagit utrustningen
till de kemiska, fysiologiska och bakteriologiska laboratorierna samt
kandidatlaboratoriet, vilken utrustning av direktionen kostnadsberäknats till
640 596 kronor. Kommitténs översyn har omfattat jämväl nämnda laboratorieutrustning
och de beräknade kostnaderna för denna utrustning, i runt
tal 499 000 kronor, jämte därå belöpande kostnader för administration och
för oförutsedda utgifter ingår i den av kommittén beräknade totalkostnaden.
Av den följande sammanställningen framgår fördelningen å olika
materielslag av föreslagna kostnadsändringar.
Ändamål |
Av direk-tionen äskad kronor |
Av centrala |
Av kom-mittén |
Möbler ...................................... |
433 719 |
387 000 |
372 232 |
Sängar och sängutrustning .................... |
253 in |
198 101 |
220 523 |
Textilier .................................... |
44 153 |
44 153 |
41 503 |
Belysningsarmatur............................ |
79 538 |
71 963 |
76 183 |
Möbeltyg .................................... |
23 750 |
14 375 |
14 375 |
Serveringsartiklar m. m....................... |
20 825 |
18 440 |
16 784 |
Porslin m. m................................. |
14 081 |
10 957 |
8 101 |
Utrustning vid sjukhusets centrala anläggningar. . |
86 826 |
73 182 |
82 296 |
Brandredskap ................................ |
6 800 |
4 015 |
1 700 |
Handdukshängare m. m....................... |
7 000 |
6 000 |
6 000 |
Musikinstrument m. m......................... |
22 370 |
18 940 |
16 900 |
Kontorsmaskiner m. m......................... |
71 296 |
70 296 |
77 020 |
Vågar ...................................... |
12 861 |
12 861 |
12 761 |
Transportmateriel ............................ |
84 562 |
81 303 |
84 835 |
Trädgårdsmöbler m. m......................... |
2 260 |
2 260 |
2 260 |
Skyltar och anvisningstavlor .................. |
7 000 |
6 000 |
6 000 |
58 051 |
51 231 |
45 054 |
|
Elektriska apparater.......................... |
75 790 |
66 566 |
71 248 |
Projektionsapparater.......................... |
45 420 |
36 270 |
34 270 |
Instrument och operationsmöbler .............. |
496 725 |
374 123 |
403 462 |
Röntgenutrustning............................ |
1 544 732 |
1 142 053 |
1 196 675 |
Laboratorieutrustning ........................ |
640 596 |
— |
499 025 |
Linne och gångkläder ........................ |
224 839 |
192 514 |
182 138 |
Installationer och monteringar.................. |
— |
— |
15 000 |
Administrations- och entreprenadkostnader m. m. |
127 481 |
86 478 |
104 570 |
Oförutsedda utgifter.......................... |
212 214 |
150 919 |
174 084 |
Summa kronor |
4 696 000 |
3 119 920 |
3 765 000 |
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 9b år 1956
Kommittén framhåller, att utrustningsbehovet påverkats i olika avseenden
sedan den av centrala sjukvårdsberedningen i slutet av år 1954 och
början av år 1955 verkställda granskningen av direktionens förslag. Utrustning
har sålunda numera beräknats för 263 mot tidigare beräknade
260 vårdplatser. I den medicinska kliniken har tillkommit en fullständig
överläkarmottagning med mottagnings-, undersöknings- och genomlysningsrum,
lokaler för sekreterare samt patientväntrum. En expedition för föreståndarinna
och en avdelning för arbetsterapi har tillkommit, varjämte
avdelningen för sjukgymnastik utökats. Vidare har den beslutade ökningen
av antalet medicine studerande vid karolinska institutet nödvändiggjort
en uppräkning av vissa materielgrupper. Slutligen har under senaste året
inträffade prisstegringar icke oväsentligt kommit att påverka utrustningskostnaderna.
Kostnadsberäkningarna är baserade på det aktuella prisläget.
Pidsstegringar, som kan komma att inträffa, innan utrustningen inköpes,
kan därför medföra, att kommittén nödgas inkomma med äskande om
tilläggsanslag. Kommittén räknar med att kostnadsstegringar, som uppstår
på grund av förbättrade konstruktioner eller dylikt, vid behov får täckas
med tilläggsanslag.
Kommittén har i likhet med centrala sjukvårdsberedningen funnit, att
planeringen av den egentliga röntgenavdelningen med sju röntgenlaboratorier
med hänsyn till framtida utveckling är välbetänkt men att man i
avvaktan på de närmaste årens erfarenheter rörande verksamhetens omfattning
tills vidare bör låta anstå med anskaffning av apparater för ett
laboratorium. Verksamheten i fyra av laboratorierna bör därjämte tills
vidare bedrivas med hjälp av endast två röntgenmaskiner. Därest frekvensen
vid avdelningen stiger i sådan grad, att ytterligare apparater måste
anskaffas, avser kommittén att inkomma med framställning om ytterligare
medel.
Kostnaderna för lungklinikernas utrustning skall bestridas av staten,
Stockholms stad och Stockholms läns landsting enligt mellan dessa parter
träffad överenskommelse innebärande, att landstinget skall bidraga med
75 procent av utrustningskostnaderna för central- och distriktsdispensärerna
samt att landstinget och staden i fråga om återstående kostnader
skall bidraga med 75 procent av utrustningskostnaden för de platser, som
länet och staden skall disponera (46 resp. 74), dock att detta bidrag icke
skall överstiga det belopp länet resp. staden skulle vidkännas vid eget
nyuppfört, på flera specialavdelningar uppdelat sjukhus. Utrustningen av
dispensärerna har kostnadsberäknats till 262 000 kronor. Frånräknas detta
belopp den totala utrustningskostnaden återstår 3 503 000 kronor, innebärande
en vårdplatskostnad av 13 319 kronor 39 öre. Stadens och länets
bidrag har med utgångspunkt från denna platskostnad uppskattats till
739 226 resp. 459 519 kronor. Länets bidrag till utrustning av dispensärerna
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956
har beräknats till 196 500 kronor. Statens andel uppgår således till
(3 765 000 — 739 226 — 459 519 — 196 500) 2 369 755 kronor.
Vid beräknandet av stadens och länets bidrag skall emellertid hänsyn
jämväl tagas till, att dessa parter i samband med lungklinikernas uppförande
skall bidraga till den utrustning, som anskaffades till tvätteriet i
samband med barnklinikens uppförande. Tvätteriets kapacitet höjdes då
till en nivå, som beräknades motsvara ökningen av tvättgodsmängden vid
tillkomsten av barnkliniken, reumatologiska avdelningen och lungklinikerna.
Den totala kostnaden för komplettering av utrustningen vid tvätteriet
har uppgått till 115 300 kronor. Stadens och länets bidrag för bestridande
av lungklinikernas andel i denna kostnad uppgår till 11 530 resp.
7 167 kronor. Med hänsyn härtill bör statens andel i utrustningskostnaden
för lungklinikerna minskas med (11 530 + 7 167) 18 697 till 2 351 058 kronor
samt stadens och länets andelar ökas med 11 530 resp. 7 167 till
750 756 resp. 663 186 kronor.
För innevarande budgetår har till utrustning av lungklinikerna anvisats
200 000 kronor. Därest klinikerna skall kunna tagas i bruk den 1 januari
1957, är det nödvändigt, att återstoden av på staten belöpande del av utrustningskostnaden
eller 2 151 058 kronor anvisas för nästa budgetår.
Yttranden
Direktionen för karolinska sjukhuset erinrar om, att utrustningsanslagen
till textilier m. m. i samband med tillkomsten av nya kliniker tidigare
beräknats för knappt, vilket förorsakat en efter hand uppkommande brist
på hela sjukhuset. Beträffande lungklinikerna synes den av kommittén
gjorda beräkningen vara i knappaste laget. Erfarenheterna från den thoraxkirurgiska
avdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus visar, att ett avsevärt
större behov av textilier förefinnes vid avdelningar av förevarande karaktär
jämfört med vanliga allmänkirurgiska avdelningar. I fråga om den
medicinska tuberkuloskliniken bör framhållas, att till skillnad från vanliga
medicinska kliniker sängkläder och andra utrustningsartiklar i regel måste
underkastas tidskrävande desinfektion före förnyad användning. Av denna
anledning bör förrådet av nämnda artiklar hållas större än vad som i
allmänhet är förhållandet. Direktionen hemställer därför, att det av utrustningskommittén
föreslagna utrustningsanslaget uppräknas med 23 000
kronor.
Kommittén har ansett, att man i avvaktan på närmare erfarenhet rörande
verksamheten vid röntgenavdelningen bör tills vidare uppskjuta
anskaffning av viss röntgenutrustning. Åtgärden synes direktionen välbetänkt
med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på röntgenområdet.
Direktionen förutsätter emellertid, att staden och länet kommer
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
att bidraga till kostnaden för den komplettering av röntgenutrustningen,
som framdeles kan komma att visa sig erforderlig.
Stockholms läns landstings förvaltningsutskott anser de beräknade kostnaderna
för instrument, operationsmöbler, röntgen och laboratorier väl
höga. Utskottet förutsätter, att vid upphandling av samtlig utrustning den
beräknade inköpssumman genom anbudsförfarande skall kunna reduceras
och därigenom uppkomna besparingar komma berörda parter tillgodo.
Därest så sker, har förvaltningsutskottet intet att erinra mot det framlagda
utrustningsförslaget.
Stockholms stads sjukhusdirektion framhåller, att den av kommittén
beräknade utrustningskostnaden per vårdplats synes trots verkställd reducering
vara väl hög med hänsyn till bestämmelserna i gällande avtal. En
av sjukhusdirektionen med ledning av föreliggande utrustningsförslag verkställd
överslagsberäkning rörande de aktuella utrustningskostnaderna per
vårdplats vid ett stadens centralsjukhus har givit en kostnad av cirka
9 720 kronor. Då sjukhusdirektionen emellertid icke f. n. kan åberopa utrustningskostnaden
vid eget nyuppfört, på flera specialavdelningar uppdelat
sjukhus som jämförelse, ser sig direktionen nödsakad lämna den av
utrustningskommittén verkställda beräkningen av stadens utrustningskostnader
till lungklinikerna utan erinran. Då sjukhusdirektionen likväl finner
kostnaderna för utrustningen väl höga, förutsätter direktionen, att alla
möjligheter till besparingar och kostnadsminskningar tillvaratages. I utrustningsförslaget
har beräknats cirka 14 000 kronor för lakan och örngott
m. in., avsedda att disponeras för vid lungklinikerna anställd personal,
för vilken sjukhuset enligt vad under hand upplysts avser att förhyra
bostäder i Solna. Sjukhusdirektionen motsätter sig icke, att staden bidrager
till dessa kostnader under förutsättning, att staten i stället förklarar
sig villig tolka § 6 i det s. k. Sabbatsbergsavtalet på sådant sätt, att bidrag
lämnas till motsvarande kostnader för utrustning av för personalen vid
Sabbatsbergs sjukhus förhyrda bostäder.
Vid beräkningen av länsdispensärens andel i utrustningskostnaderna för
lungklinikerna har någon dispensärens andel i kostnaderna för laboratorieutrustningen
icke medräknats. Då det torde kunna förutsättas, att även
länsdispensären kommer att utnyttja laboratorierna, utgår sjukhusdirektionen
från, att hänsyn tages härtill vid uppgörandet av den slutliga fördelningen
av utrustningskostnaderna.
Möjlighet torde föreligga att vid infordrande av anbud kunna erhålla
lägre priser än de beräknade. Vid upphandlingen synes också möjligheter
kunna yppas att ytterligare begränsa och förenkla utrustningen. Sjukhusdirektionen
förutsätter, att härigenom uppkomna kostnadsminskningar
icke tages i anspråk för en utökning av utrustningsprogrammet eller för
andra ändamål utan i stället medför minskningar i utrustningskostnaderna.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1956
Departementschefen
De nya lungklinikerna beräknas stå färdiga den 1 januari 1957. Med
hänsyn härtill måste medel nu anvisas för erforderlig utrustning. Vid min
anmälan i propositionen nr 133/1955 av frågan om anvisande av medel för
innevarande budgetår till utrustning av ifrågavarande kliniker framhöll
jag, att denna utrustningsfråga med hänsyn till de betydande kostnaderna
var av sådan vikt, att dess handhavande borde anförtros åt en särskild
utrustningskommitté. Jag förutsatte därvid, att kommittén i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1956/57 skulle kunna redovisa på verkställd översyn
grundade beräkningar av totalkostnaden för klinikernas utrustning.
I sin framställning om anslag för nästa budgetår har kommittén på grundval
av verkställd översyn framlagt förslag till utrustning av lungklinikerna.
Detta förslag har kostnadsberäknats till 3 765 000 kronor innebärande
en kostnadsminskning med 831 000 kronor i förhållande till direktionens
tidigare förslag. Den nu föreliggande utrustningsplanen utgör resultatet
av en med anlitande av tillgänglig expertis så noggrann genomgång,
som i nuvarande läge varit möjlig, av klinikernas beräknade behov
i fråga om utrustning. Kommittén har dock förutskickat, att vissa merkostnader
för anskaffning av röntgenutrustning framdeles kan uppkomma,
varjämte kommittén gjort vissa förbehåll med anledning av den snabbt
fortgående tekniska utvecklingen, som kan föranleda vissa kostnadsstegringar.
De i planen redovisade och av kommittén nu förordade olika
förslagen synes mig väl underbyggda. Med hänsyn härtill anser jag mig
böra tillstyrka den av kommittén framlagda utrustningsplanen. De på
grundval av nämnda plan uppgjorda kostnadsberäkningarna och vad kommittén
i anslutning därtill anfört anser jag mig även böra godtaga. Vid den
fortsatta handläggningen av utrustningsfrågan torde få prövas det av direktionen
framförda önskemålet om ytterligare medel för viss sängutrustning.
Vad särskilt gäller den av kommittén påtalade risken att till följd av teknisk
utveckling och prisstegringar merkostnader skulle kunna uppkomma
vill jag understryka, att — såsom påpekats av landstinget och Stockholms
stads sjukhusdirektion — vissa kostnadsminskningar torde vara möjliga
genom anbudsförfarande samt att medelsberäkningen innefattar sedvanligt
belopp till oförutsedda utgifter. Jag förutsätter, att kommittén även i fortsättningen
vinnlägger sig om att begränsa utgifterna, så långt detta är möjlig
uian att kravet på en tillfredsställande standard i fråga om utrustningen
eftersättes.
Kommittén har föreslagit, att ett anslag av 2 151 058 kronor anvisas för
näsla budgetår motsvarande statens beräknade andel i utrustningskostnaden
för lungklinikerna. Jag anser mig i huvudsak kunna godtaga kommitténs
beräkningar i denna del. Jag förordar emellertid, att kostnaden för
anskaffning av sängutrustning åt viss personal vid lungklinikerna, vilken
utrustning av kommittén kostnadsberäknats till cirka 14 000 kronor, helt
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956
bestrides av staten. Jag vill erinra om, att bidrag från Stockholms stads
sida till ifrågavarande kostnader är att påräkna endast under förutsättning,
att staten utfäster sig att i framtiden bidraga till motsvarande kostnader
vid Sabbatsbergs sjukhus. Jag anser mig emellertid icke kunna förorda,
att en dylik utfästelse lämnas från statens sida icke minst med hänsyn
till rådande ovisshet om storleken av de kostnader vid Sabbatsbergs
sjukhus, varom här är fråga. Härtill kommer, att det synes mig tveksamt,
huruvida ifrågavarande utrustning är av sådan beskaffenhet, att staden
och länet avtalsenligt har att bidraga till kostnaderna för dess anskaffande.
Jag förutsätter vidare, att vad sjukhusdirektionen anfört i fråga
om länsdispensärens andel i utrustningskostnaderna prövas vid uppgörandet
av den slutliga fördelningen av utrustningskostnaderna.
Med hänsyn till vad jag sålunda förordat bör till utrustning av lungklinikerna
för nästa budgetår anvisas ett anslag av 2 165 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 2 165 000 kronor.
Vissa överenskommelser med Stockholms stad om upplåtelse av stadens
sjukhus för undervisningsändamål
Inledning
Genom beslut den 14 januari 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. m. att
å statens vägnar upptaga förhandlingar bl. a. med Stockholms stad rörande
i proposition nr 212/1954 förutsatt överenskommelse angående anordnande
av undervisning å vissa staden tillhöriga sjukhus.
I skrivelser den 2 maj och den 8 september 1955 till förhandlingskommissionen
har karolinska institutets lärarkollegium anhållit, att kommissionen
i första hand ville upptaga förhandlingar med staden för alt åstadkomma
dels ökade lokaler vid palologiska institutionen vid Sabbatsbergs
sjukhus, dels övningslaboratorium i klinisk kemi vid serafimerlasarettet,
dels ock ändring i gällande avtal rörande upplåtelse av S:t Eriks sjukhus
och Söderby sjukhus för medicinsk undervisning.
Beträffande patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus har lärarkollegiet
anfört bl. a. följande.
Ett genomförande av i propositionen nr 212/1954 framlagt och av riksdagen
godkänt förslag angående reformering av läkarutbildningen kommer
bl. a. att medföra, att undervisningen i ämnet patologi erhåller en utformning,
som i betydande grad avviker från nuvarande studieordning. Omlägg
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956
ningen av undervisningen avses skola genomföras fr. o. m. hösten 1956 och
nödvändiggör betydande omändringar inom den patologiska institutionen
vid Sabbatsbergs sjukhus. Dels måste studenterna erhålla ökat utrymme
för sina självstudier, dels måste arbetsrum beredas för nytillkommande
lärarkrafter, d. v. s. prosektor, förste assistent, förste amanuens och skrivpersonal.
Befintliga rum inom institutionen är emellertid stora, och det
torde vara möjligt att genom uppdelning av rum erhålla någorlunda tillfredsställande
lokaler utan att behöva tillgripa tillbyggnad.
Stadens myndigheter har enligt kollegiet verkställt en kostnadsberäkning
över begärda ändringsarbeten. Kostnaden för erforderliga ombyggnader och
vissa fasta inventarier har beräknats till 183 700 kronor, vartill kommer
kostnader för möbler å 6 412 kronor.
Ändringsarbetena kan enligt lärarkollegiet komma till stånd endast med
stadens medgivande och på dess initiativ. En förutsättning för stadens medverkan
torde emellertid vara att före byggnadsarbetenas igångsättande klarhet
vinnes angående fördelningen av kostnaderna för ombyggnaden mellan
staten och staden. Därest departementschefens uttalande i propositionen
nr 142/1955 att låta undersöka, huruvida intaget vid institutet ytterligare
kan ökas, vinner riksdagens bifall, kan ytterligare lokaler komma att
behövas för undervisningen i patologi vid Sabbatsbergs sjukhus.
I fråga om det ifrågasatta övningslaboratoriet i klinisk kemi vid serafimerlasarettet
har lärarkollegiet framhållit i huvudsak följande.
Genom nådiga stadgan den 17 juni 1955 angående medicinska examina
har en ny medicinsk studieordning införts fr. o. in. den 1 september 1955.
Beträffande dem, som före den nya stadgans ikraftträdande inskrivits i
medicinsk fakultet eller vid karolinska institutet och där påbörjat medicinska
studier, skall emellertid i regel hittills gällande bestämmelser alltjämt
tillämpas. Till följd av denna övergångsbestämmelse kommer den
nya studieordningen att genomföras successivt i fyra läsårsetapper. Under
läsåret 1956/57 kommer den första avdelningen av medicine licentiatexamen
(det propedeutiska året) att för första gången anordnas enligt 10 § i den
nya stadgan. Samtidigt kommer den propedeutiska kurs, som enligt äldre
ordning inleder studierna till medicine licentiatexamen, att anordnas för de
medicine kandidater, som skall avlägga medicine licentiatexamen i den äldre
ordningen men ännu icke genomgått sådan kurs. Deltagarna i de propedeutiska
kurserna i den nya ordningen läsåret 1956/57 skall under tiderna den
1 november—15 december 1956 och 15 januari—28 februari 1957 (60 studerande)
samt den 15 april—31 maj och 1 september—15 oktober 1957 (60
studerande) beredas tillfälle att vid karolinska institutet fullgöra klinisk
laborationskurs om tre månader. Kursen skall till den ena delen hållas å
kliniskt-kemiskt laboratorium, till den andra å kliniskt-fysiologiskt laboratorium.
För den kliniskt-fysiologiska delen av kursen kan under läsåret 1956/57
plats icke beredas å serafimerlasarettet. Emellertid kan kursen provisoriskt
för hela antalet deltagare hållas å kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet
vid karolinska sjukhuset. Nuvarande kliniskt-kemiska laboratorierna vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet medger däremot ej, att den
kliniskt-kemiska delen av kurserna hålles där.
Lärarkollegiet finner det därför synnerligen angeläget, att andra möjligheter
tillskapas för förläggandet av sistnämnda kursdelar till sagda sjukhus.
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 9b är 1956
För karolinska sjukhusets del synes problemet kunna lösas genom att lungklinikernas
för 30 laboranter avsedda övningslaboratorium iordningställes
så tidigt, att en kurs kan placeras där den 1 november 1956. Anordnandet
av motsvarande lokaler å serafimerlasarettet erbjuder större svårigheter.
Därest beslutad överflyttning av tvättverksamheten vid serafimerlasarettet
till karolinska sjukhuset genomföres i tillräckligt god tid, torde emellertid
ett övningslaboratorium av erforderlig omfattning kunna inrättas i
de lokaler vid lasarettet, som f. n. är upplåtna för dess tvätteri. I lokalerna
skulle i en senare byggnadsetapp arbetsplatser kunna iordningställas även
för de i den kliniska laborationskursen ingående kliniskt-fysiologiska laborationerna
för den till serafimerlasarettet i övrigt hänvisade laborantgruppen.
Enligt § 2 i avtalet den 1 december 1947 mellan staten och Stockholms
stad angående försäljning till staden av stiftelsen serafimerlasarettets fastigheter
torde nu ifrågasatta ändringsarbeten icke kunna verkställas utan
överenskommelse med staden.
Förhandlingskoinmissionens utredning och förslag
A. Patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus
Förhandlingskommissionen erinrar inledningsvis, att jämlikt Kungl.
Maj :ts beslut den 8 juli 1955 skall — med tillämpning tills vidare fr. o. m.
läsåret 1955/56 —- till de varje termin anordnade kurserna i ämnet anatomi
för medicine studerande tillträde beredas vid karolinska institutet åt
69 studerande. 1955 års läkarutbildningsutredning, med vilken kommissionen
haft samråd angående lokalbehovet vid den patologiska institutionen
vid Sabbatsbergs sjukhus, uppskattar avgången under studietiden fram till
medicine kandidatexamen till 5 procent av årsintaget, varför behovet av
utbildningsplatser under det propedeutiska året, under vilket bland annat
föreläsningarna i patologi skall ges, således för Stockholms vidkommande
skulle bliva 131 platser, varav hälften vid Sabbatsbergs sjukhus.
Med hänsyn till läkarutbildningsutredningens uppfattning, som framlagts
jämväl i en underdånig skrivelse från utredningen den 17 november
1955 angående lokaler vid serafimerlasarettet för undervisning i klinisk
kemi, har kommissionens förhandlingar med stadens delegerade förts från
den utgångspunkten, att endast eu omändring av befintliga lokaler vid
patologiska institutionen är erforderlig för tillgodoseende av tillfredsställande
utrymmen åt studerande och lärarpersonal in. fl. Kostnaderna för
nödvändiga omändringsarbeten har såsom nämnts av sjukhusdirektionens
byggnadsavdelning beräknats till 183 700 kronor, vartill kommer viss inventariekomplettering
för cirka 6 400 kronor.
Kommissionen erinrar om, att undervisning i patologi sedan mycket lång
tid tillbaka bedrivits vid Sabbatsbergs sjukhus. Överenskommelse härom
har enligt uppgift träffats mellan stadens sjukvårdsmyndigheter och vederbörande
professor i patologi. Genom tillkomsten av 1948 års avtal mellan
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
staten ocli Stockholms stad angående samarbete för ny- och ombyggnad
samt drift av Sabbatsbergs sjukhus (se prop. nr 213/1948), i det följande
benämnt sabbatsbergsavtalet, har staden upplåtit bland annat sjukhusets
patologiska institution till karolinska institutet för undervisningsändamål
att tjäna såsom institutets patologiska institution.
Vid förhandlingarnas början framhöll kommissionen, att det vore naturligt
att sabbatsbergsavtalets regler angående kostnadsfördelningen beträffande
ombyggnadsarbeten även tillämpades i fråga om de aktuella åtgärderna
vid patologiska institutionen. Staten skulle alltså i enlighet med
nämnda avtal bidraga med en fjärdedel av de verkliga kostnaderna.
Stadens delegerade förklarade, att de icke ansåg sig avtalsenligt skyldiga
att bidraga till kostnader för ombyggnadsarbeten å en anläggning, som visserligen
är upplåten för undervisning men för vilken staten på grund av
avtalets lydelse ännu icke erlagt byggnadsbidrag för de kostnader, uppförandet
betingat. De förklarade sig emellertid beredda att i föreliggande fall
överväga en tillämpning av avtalsreglerna, därest en ändring av bestämmelserna
i sabbatsbergsavtalets § 7 om tidpunkten för erläggande av byggnadsbidraget
till patologiska institutionen och pannanläggningen komme till
stånd.
Förhandlingskommissionen har funnit det rimligt att biträda stadens önskemål
beträffande den patologiska institutionen, eftersom staten utan särskild
ersättning fått utnyttja institutionen för undervisning ända sedan år
1936, då den nuvarande byggnaden togs i bruk.
Beträffande stadens krav om ändrad tidpunkt för statens tillhandahållande
av byggnadsbidraget för pannanläggningen har kommissionen känt en
viss tveksamhet med hänsyn till, att staten ännu endast i begränsad omfattning
utnyttjat sjukhuset för undervisningsändamål. Förutom patologiska
institutionen är emellertid även sjukhusets kvinnoklinik sedan flera år
(1949) upplåten för undervisning. Vidare har stadens delegerade efter därom
från kommissionens sida framfört yrkande förklarat sig beredda att
medverka till, att den pediatriska kliniken upptages i sjukhusets första utbyggnadsetapp.
Vid sådant förhållande har kommissionen ansett det skäligt
att tillmötesgå stadens begäran om ändrad tidpunkt för tillhandahållande
av byggnadsbidraget för pannanläggningen.
Ombyggnadsarbetena inom den patologiska institutionen avser:
Våningen 1 tr.: Avskärning av en del av professorsrummet för nyskapande
av skrivcentral-sekreterarrum jämte väntrum. Avskärning av ett
laboratorium för nyskapande av rum för prosektor, jämte borttagande av ett
termostatrum för skapande av tambur och toalettrum för prosektor. Uppdelning
av ett laboratorium för skapande av rum för en förste assistent
och en förste amanuens. Uppdelning av ett preparationsrum för nyskapande
av laboratorium för preparator jämte vaktmästarexpedition. Entresolvåningen:
Omändring av förrådsrum och bokförråd för nyskapande
av bibliotek, även avsett för studenternas preparatstudier. Bottenvå
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
ningen: Omändring av ett museum till kombinerat museum och kursrum
för studenterna.
Med hänsyn till att undervisningen enligt den nya studieordningen skall
börja hösten 1956 är det angeläget, att den föreslagna ombyggnaden, som
skall utföras genom stadens försorg, utföres utan dröjsmål. Statens bidrag
skall utbetalas under budgetåret 1956/57 och erforderliga anslagsmedel bör
då finnas disponibla.
Kommissionen har angivit kostnaderna för omändringsarbetena inom
institutionen jämte vissa inventarier till sammanlagt (183 700 + 6 400)
190 100 eller i runt tal 190 000 kronor, varav staten skulle erlägga 25 procent
eller 47 500 kronor.
Statens byggnadsbidrag för patologiska institutionens uppförande, som
enligt den träffade överenskommelsen skall erläggas den 1 juli innevarande
år, har av kommissionen beräknats enligt följande. Enligt uppgift från
staden togs institutionen i bruk år 1936. Totalkostnaderna för uppförandet
belöpte sig till 650 000 kronor. Utrustningskostnaden var 174 000 kronor.
Jämlikt sabbatsbergsavtalets § 6 skall staten erlägga 25 procent av de verkliga
kostnaderna för uppförandet efter skälig avskrivning för den tid institutionen
varit i bruk, då bidraget erlägges, nämligen 1,35 procent per år, samt
25 procent av utrustningens värde vid tidpunkten för bidragets erläggande.
Sistnämnda värde skall fastställas av särskilda värderingsmän, av vilka parterna
utser vardera en och dessa gemensamt den tredje. Byggnadsbidraget
blir sålunda 25 % X (650 000 — 1,35 % X 650 000 X 20 år) eller 118 625
kronor.
Utrustningens nuvarande värde har ännu icke kunnat ens preliminärt
beräknas, varför kommissionen tills vidare uppskattar detsamma till 100 000
kronor. På staten fallande del uppgår alltsa till 25 000 kronor.
Statens sammanlagda bidrag till patologiska institutionen skulle således
utgöra (47 500 + 118 625 + 25 000) 191 000 kronor.
Med denna allmänna motivering har kommissionens förslag till överenskommelse
rörande den patologiska institutionen fått följande utformning.
Mellan staten och Stockholms stad är följande överenskommelse träffad
under förutsättning av att densamma godkännes dels av Kungl. Maj :t, dels
ock av Stadsfullmäktige genom beslut, som vinner laga kraft.
§ 1.
Staden förbinder sig att utföra vissa av karolinska institutets lärarkollegium
i skrivelse till stadens sjukhusdirektion den 24 maj 1954 begärda ombyggnadsarbeten
in. in. inom den patologiska institutionen vid Sabbatsbergs
sjukhus. Härför erlägger staten bidrag till staden med 25 procent av totalkostnaderna
för ombyggnaden och utrustningen i enlighet med bestämmelserna
i § 6 i avtalet den 22 mars och den 28 maj 1948 rörande upplåtelse av
Sabbatsbergs sjukhus för den medicinska undervisningen, nedan kallat sabbatsbergsavtalet.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956
§2.
I nästföregående paragraf omnämnt bidrag utbetalas efter rekvisition av
staden, sedan ombyggnaden utförts.
§ 3.
Oavsett bestämmelserna i § 7 i sabbatsbergsavtalet skall staten tillhandahålla
staden byggnadsbidraget för patologiska institutionen den 1 juli 1956
och för pannanläggningen den 1 juli 1960, dock att om någon av medicinska,
kirurgiska eller pediatriska klinikerna dessförinnan tages i bruk för undervisningsändamål,
bidraget till pannanläggningen skall erläggas, när så sker.
Bidragen beräknas på sätt angives i § 6 i sabbatsbergsavtalet, varvid skall
iakttagas, att avskrivningar skola beräknas till nämnda betalningsdagar.
§ 4.
Parterna ha — till förtydligande av §§ 3 och 6 i sabbatsbergsavtalet —
enats om att bestämmelserna i § 6 i nämnda avtal i vad de avse fördelningen
av kostnaderna för sedermera tillkommande ny-, ombyggnads-, ändringsoch
förbättringsarbeten avseende enligt § 3 upplåtna kliniker och gemensamma
inrättningar skola tillämpas oavsett om arbetena äro betingade av
undervisningsbehov eller av sjukvårdsbehov.
B. Övningslaboratorium i klinisk kemi vid serafimerlasaretlet
Förhandlingskommissionen framhåller i denna fråga i huvudsak följande.
I den nyssnämnda skrivelsen från 1955 års läkarutbildningsutredning angående
lokaler vid serafimerlasarettet för undervisning i klinisk kemi har
konstaterats, att de i propositionen nr 212/1954 redovisade förutsättningarna
för att meddela den i propedeutundervisningen ingående kliniska laborationskursen
för de studerande vid serafimerlasarettet icke föreligger. Utredningen
har därför prövat olika alternativ för att åstadkomma erforderliga
laborationslokaler och stannat för att föreslå inrättande av ett övningslaboratorium
i lasarettets tvätteri. Kommissionen har i ärendet inhämtat
yttrande från direktionen för karolinska sjukhuset. På basis av
detta har utredningen efter samråd med byggnadsstyrelsen låtit uppgöra
ritningsförslag jämte kostnadsberäkning för ombyggnad av lasarettets
tvättbyggnad. Kostnaderna för ombyggnaden har beräknats till 266 500
kronor. Kommissionen har vidare undersökt möjligheterna att inrätta ett
permanent laboratorium vid S:t Görans sjukhus. Nödvändigheten att färdigställa
erforderliga lokaler redan under nästa budgetår har emellertid
omöjliggjort såväl detta som samtliga andra undersökta alternativ med
undantag av serafimeralternativet.
Kommissionen har tolkat 1948 års avtal mellan staten och Stockholms
stad angående försäljning till staden av stiftelsen serafimerlasarettets fastigheter,
i det följande kallat serafimeravtalet (se prop. nr 213/1948), så,
att stadens medgivande till den föreslagna ombyggnaden är nödvändigt.
Stadens delegerade har i princip icke haft något att erinra mot det fram
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
lagda förslaget. Man har dock framhållit, att någon garanti icke kunde
lämnas beträffande hur länge det tilltänkta övningslaboratoriet finge kvarbliva
i tvättbyggnaden, enär stadens gatumyndigheter uppgivits ha planer
på att disponera marken för vissa trafikleder. Under hand har stadens delegerade
emellertid upplyst, att byggnaden av nämnda anledning icke
skulle komma i farozonen förrän omkring år 1965. Stadens representanter
har vidare krävt, att lasarettets tvätt under den tid efter utgången av år
1960, varunder lasarettet drives som undervisningssjukhus, skall ombesörjas
vid karolinska sjukhusets tvättinrättning mot självkostnadspris.
Beträffande frågan om stadens deltagande i kostnaderna för de aktuella
ombyggnadsarbetena har parterna med hänsyn till, att lasarettet torde
komma att bestå såsom sjukvårdsanstalt och undervisningssjukhus, i varje
fall till vissa delar även efter år 1961, övervägt, om det inte skulle vara
praktiskt att införa vissa generella regler, angivande bidragsskyldigheten
från staden resp. staten beträffande ny-, ombyggnads- och ändringsarbeten.
Då det emellertid på detta stadium varit förenat med betydande svårigheter
att finna en allmän regel, som skulle kunna tillämpas under nuvarande
utvecklingsskede av sjukvården inom Stockholms stad och län, och då
läkarutbildningens behov av utnyttjande av kommunala sjukhus ännu ej
kan överblickas, har parterna enats om att nu endast framlägga förslag
beträffande de f. n. aktuella byggnadsarbetena vid serafimerlasarettet.
Kommissionen erinrar om, att serafimeravtalet icke innehåller någon bestämmelse
beträffande kostnadsfördelningen av sådana ny-, ombyggnadsoch
ändringsarbeten, som kan aktualiseras under tiden fram till avträdesdagen
den 1 januari 1961. Däremot framhöll den statliga förhandlingskommissionen
i en kommentar till serafimeravtalets § 2 följande beträffande
den s. k. dispositionstiden, d. v. s. tiden fram till nyssnämnda datum.
»Därest under dispositionstiden ändrings- eller andra byggnadsarbeten
behöva vidtagas å fastigheterna, har det ansetts lämpligt att härom överenskommelse
träffas med staden, vilken förutsattes skola liksom hittills
deltaga i kostnaderna för sådana arbeten. Kommissionen utgår emellertid
ifrån att åtgärder av berörda slag icke skola i nämnvärd utsträckning ifrågakomma.
Därest mot förmodan någon mera kostnadskrävande nybyggnad
skulle erfordras, torde vid kostnadsfördelningen beaktas den tid, som återstår
för staten att utnyttja anläggningen.»
Orden »liksom hittills» syftar på de närmast tidigare genomförda ny- och
ombyggnadsarbetena, d. v. s. ombyggnaden av den neurokirurgiska kliniken,
då stadens bidrag utgjorde cirka 20 procent.
Stadens delegerade har vid överläggningarna visserligen förklarat sig villiga
att i princip medverka till läkarutbildningsreformens genomförande
och därför medgivit, att tvättbyggnaden ombygges för angivet ändamål.
Med hänsyn till att det av staten påfordrade ombyggnadsarbetet enbart avser
ett ändamål, som ej ingått i förutsättningarna vid slutandet av serafi
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 9i år 1956
meravtalet utan föranletts av statsmakternas nyligen fattade beslut om
läkarutbildningen, har delegerade dock ej ansett sig kunna sträcka sin
medverkan längre än att bidraga med 10 procent av de verkliga kostnaderna
för byggnadsarbetena. Kommissionen har såsom nämnts angivit dessa kostnader
till 266 500 kronor, varför stadens bidrag skulle uppgå till cirka
26 600 kronor. Statens andel skulle sålunda uppgå till i runt tal 240 000
kronor.
Kommissionen har på av staden anförda skäl ansett sig böra acceptera
stadens villkor beträffande kostnadsfördelningen. Med hänsyn till att staden
såsom ägare till nuvarande tvättbyggnad genom inredandet av laboratorielokaler
därstädes förlorar sina möjligheter att utföra lasarettets tvätt
inom lasarettets befintliga utrymmen, har kommissionen även funnit sig
böra godtaga stadens krav om att få utnyttja statliga tvättinrättningar, i
första hand den vid karolinska sjukhuset. Enligt vad kommissionen inhämtat
är f. n. osäkert, om karolinska sjukhusets tvättinrättning kommer
att ha kapacitet nog att kunna ombesörja en i framtiden eventuellt ökande
tvättgodsmängd från serafimerlasarettet, varför kommissionen tänkt sig
att eventuellt kunna utnyttja exempelvis försvarets fabriksstyrelses tvättanstalt.
Kommissionen framhåller, att det med hänsyn till laboratorieundervisningen
i klinisk kemi är synnerligen angeläget, att ombyggnadsarbetena
kommer till stånd snarast möjligt efter den 1 juli 1956, då tvättverksamheten
beräknas överflyttas till karolinska sjukhuset. Byggnadsstyrelsen synes
böra erhålla i uppdrag att utföra erforderliga arbeten i enlighet med
det förslag, som bifogats 1955 års läkarutbildningsutrednings nyssnämnda
skrivelse.
Förhandlingskommissionens förslag till överenskommelse i denna fråga
har följande lydelse.
Mellan staten och Stockholms stad är följande avtal träffat under förutsättning
att detsamma godkännes av Kungl. Maj :t och av Stadsfullmäktige
genom beslut som vinner laga kraft.
§ I
Staden
medgiver att i 1955 års läkarutbildningsutrednings underdåniga
skrivelse den 17 november 1955 föreslagen ombyggnad av befintlig tvättbyggnad
vid serafimerlasarettet får utföras i syfte att i densamma bereda
erforderliga lokaler för undervisning i klinisk kemi.
För ändamålet erforderliga ombyggnadsarbeten utföras genom statens
försorg.
§ 2.
Staden bidrager med belopp motsvarande 10 procent av de verkliga kostnaderna
för i föregående paragraf omnämnda byggnadsarbeten. Bidraget
utbetalas efter rekvisition av staten, sedan arbetena utförts.
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 9b år 1956
§ 3.
Under den tid efter utgången av år 1960, varunder lasarettet drives som
undervisningssjukhus, skall om och i den utsträckning staden så påfordrar
lasarettets tvätt ombesörjas av karolinska sjukhusets tvättinrättning eller annan
statlig tvättinrättning mot självkostnadspris.
I anslutning till de framlagda förslagen till överenskommelser med
Stockholms stad har förhandlingskommissionen anmält, att den i lärarkollegiets
skrivelse den 8 september 1955 upptagna frågan om propedeutundervisningen
vid S:t Eriks sjukhus och Söderbg sjukhus föranlett kommissionen
att upptaga förhandlingar i ärendet med stadens delegerade, vilka
därvid tillmötesgått statens önskemål och medgivit undervisning i av lärarkollegiet
begärd omfattning utan ändring av nuvarande ekonomiska villkor.
överenskommelsen avser tiden fram t. o. m. den 15 oktober 1957. Frågan
om villkoren för upplåtelse av S:t Eriks sjukhus för undervisning för
tiden efter nyss angivna datum förutsättes bli föremål för nya överläggningar
mellan parterna. Den träffade överenskommelsen innebär såvitt på
kommissionen ankommer intet behov av medelsäskande. Ej heller synes
annan åtgärd f. n. erforderlig från Kungl. Maj :ts sida.
Yttranden
Statskontoret har icke något att erinra mot förhandlingskommissionens
förslag till överenskommelser.
1955 års läkarutbildningsutredning, som tillstyrker de framlagda förslagen,
erinrar, att utredningen visserligen ännu icke tagit slutlig ställning till
frågan om fördelning mellan lärosätena av det beslutade ökade antalet
medicine studerande under propedeutiska året men anser sig likväl kunna
vitsorda, att behovet av utbildningsplatser vid patologiska institutionen vid
Sabbatsbergs sjukhus i vart fall icke torde komma att överstiga 66 per termin.
Utredningen konstaterar vidare, att ett utnyttjande av S:t Eriks sjukhus
för propedeutundervisning torde bli erforderligt jämväl i fortsättningen,
varför utredningen med tillfredsställelse noterat, att denna fråga förutsatts
bli föremål för nya överläggningar mellan parterna.
Byggnadsstyrelsen anför.
Mot principerna i avtalen har byggnadsstyrelsen i huvudsak intet att erinra.
Styrelsen har under hand från stadens sjukhusdirektion erfarit att, ehuru
tidpunkten för färdigställande av arbetena inom Sabbatsbergs sjukhus icke
fastställts i avtalet, direktionen dock är beredd att i vad på densamma ankommer
avsluta desamma i sådan tid, att undervisningen icke hindras.
Beträffande arbetenas omfattning har styrelsen för sin del icke något att
erinra. På grund av den korta remisstiden har styi''elsen emellertid icke i
detalj kunnat granska de uppgivna kostnaderna. De till sammanlagt 266 500
kronor angivna kostnaderna för ombyggnad av tvättanläggningen vid sera2
— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 9b
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
fimerlasarettet synes lågt beräknade. Styrelsen anser sig, efter att ha infordrat
ritningsmaterialet, böra bedöma kostnaderna för dessa arbeten till över
300 000 kronor. Vid besiktning på platsen har styrelsen vidare funnit yttertaket
på den ifrågavarande byggnaden i behov av omläggning, vilket beräknas
kosta ca 15 000 kronor.
Ifråga om den patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus kan
den till 183 700 kronor angivna ombyggnadskostnaden visa sig otillräcklig.
Förslaget synes emellertid inrymma möjlighet för sådana mindre jämkningar
ifråga om arbetenas omfång, att den angivna kostnadsramen i detta
fall slutligen bör kunna hållas. I de angivna totalbeloppen ingår kostnaderna
för fast inredning i lokalerna.
Departementschefen
Den vid 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen medför,
att universitetsstädernas statliga och kommunala sjukhus i ökad utsträckning
måste tagas i anspråk för undervisningsändamål. De problem, som
sammanhänger med det ökade intaget till de medicinska läroanstalterna,
är f. n. föremål för en allmän översyn av 1955 års läkarutbildningsutredning.
Ifrågavarande utredningsuppdrag är ännu ej avslutat. I vissa kliniska
ämnen skall emellertid den till läkarutbildningsreformen knutna nya medicinska
studieordningen börja tillämpas redan fr. o. m. läsåret 1956/57. Efter
framställning från karolinska institutets lärarkollegium har förhandlingskommissionen,
såsom framgår av det anförda, upptagit till behandling sådana
frågor, där det ökade intaget av medicine studerande medför ett ökat
lokalbehov för lärare och elever eller nödvändiggör omändringsarbeten i
befintliga byggnader. Detta har i första hand visat sig gälla ett övningslaboratorium
i klinisk kemi vid serafimerlasarettet samt omändringsarbeten
vid den befintliga patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus.
En förutsättning för frågornas lösande har i båda fallen varit, att
kommissionen upptagit förhandlingar med Stockholms stad. Härjämte har
det visat sig nödvändigt att träffa överenskommelse med staden angående
upplåtande av S:t Eriks sjukhus och Söderby sjukhus för hållande av
propedeutiska kurser för medicine studerande.
Vad först angår frågan om inrättande av ett övningslaboratorium i serafimerlasarettets
tvättbyggnad anser jag mig på av kommissionen anförda
skäl böra ansluta mig till det förslag till fördelning av kostnaderna för nödvändiga
ändringsarbeten, som den framlagda överenskommelsen med Stockholms
stads delegerade innebär. Först sedan 1955 års läkarutbildningsutredning
framlagt sitt betänkande torde det vara möjligt att bedöma, huruvida
generella bidragsregler för upplåtande av kommunala sjukhus för medicinsk
undervisning är möjliga att åstadkomma samt om sådana regler kan komma
att visa sig rationella. Jag vill i detta sammanhang understryka, att jag betraktar
överenskommelsen beträffande serafimerlasarettet som en engångsföreteelse
med hänsyn till de speciella faktorer, som i detta fall har spelat
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 9k år 1956
in. Jag förutsätter alltså, att detta ställningstagande icke skall få prejudicerande
betydelse för framtida uppgörelser om anordnande av medicinsk
undervisning vid andra sjukhus.
Vad byggnadskostnadernas storlek angår, har, såsom framgår av det anförda,
byggnadsstyrelsen uttalat, att de uppgivna kostnaderna kan komma
att visa sig för låga. i anslutning härtill vill jag för egen del erinra om att
serafimerlasarettet försålts till Stockholms stad genom beslut vid 1948 års
riksdag, och att lasarettet redan den 1 januari 1961 kommer att avträdas
till staden. Med hänsyn härtill och på grund av den provisoriska karaktär
det blivande övningslaboratoriet kommer att erhålla, synes det angeläget
att begränsa kostnaderna för laboratoriets färdigställande så mycket som
möjligt. Det torde därför få ankomma på byggnadsstyrelsen att genom förenklingar
i utförandet hålla den byggnadskostnadsram, som angivits i
lärarkollegiets och förhandlingskommissionens nyssberörda skrivelser.
Byggnadskostnaderna beräknar jag därför i likhet med kommissionen till
266 500 och statens andel till i runt tal 240 000 kronor. Jag vill understryka
att jag finner det synnerligen angeläget, att ombyggnadsarbetena med hänsyn
till undervisningsbehovet kommer till stånd snarast möjligt.
Av kommissionens framställning har jag vidare blivit övertygad om att
det med hänsyn till att lasarettets tvättmöjligheter genom ombyggnaden
går förlorade rimligen bör ankomma på staten att i den utsträckning, som
kan visa sig nödvändig, efter år 1960 ombesörja serafimerlasarettets tvätt
mot självkostnadspris vid någon statlig tvättanstalt så länge lasarettet användes
som undervisningssjukhus.
Vad angår förslaget till överenskommelse rörande den befintliga patologiska
institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus får jag erinra om, att överenskommelsen
i vad avser de föreslagna omändringsarbetena ansluter sig
till de allmänna regler om kostnadsfördelning mellan staden och staten,
som återfinnes i det s. k. sabbatsbergsavtalet. Jag ansluter mig därför till
avtalet i denna del. Jag finner mig också böra tillstyrka förslaget, att en
sådan ändring nu företages av sabbatsbergsavtalet, att staten tillhandahåller
sin del av byggnadsbidraget för den patologiska institutionens uppförande
redan den 1 juli 1956 efter vederbörliga avskrivningar till nämnda
datum. Detta synes skäligt med hänsyn till att staten redan en lång följd
av år utnyttjat institutionen för undervisningsändamål. Även när det gäller
erläggandet av bidraget till pannanläggningens uppförande och ombyggnad
synes vissa skäl tala för att staten gäldar sin andel på sätt och vid den tidpunkt,
förhandlingskommissionen föreslagit. Någon erinran från remissmyndigheterna
i denna del har ej heller framställts. Jag finner mig sålunda
böra tillstyrka förhandlingskommissionens förslag jämväl i denna del.
Vad slutligen angår uppskattningen av byggnadskostnaderna får jag
hänvisa till byggnadsstyrelsens remissyttrande och vill för egen del understryka,
att jag finner det angeläget, att vid byggnadsföretagets utförande
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 94- år 1956
beaktas, att den i förhandlingskommissionens skrivelse angivna kostnadsramen
ej överskrides. Ifrågavarande kostnader bär för statens del i det
föregående angivits till 47 500 kronor. Statens andel i kostnaderna för
institutionens uppförande har enligt reglerna i sabbatsbergsavtalet beräknats
till 118 625 kronor, medan statens bidrag till institutionens utrustning
preliminärt uppskattats till 25 000 kronor. Jag finner mig kunna biträda
även dessa senare kostnadsberäkningar, av vilka emellertid utrustningskostnaden
sedermera enligt sabbatsbergsavtalets regler måste bli föremål
för en mera exakt beräkning genom fastställelse av särskilda värderingsmän.
Statens sammanlagda bidrag till den patologiska institutionen
skulle således utgöra (47 500 + 118 625 + 25 000) 191 000 eller avrundat
190 000 kronor.
Då förhandlingskommissionens förslag ej heller i övrigt givit mig anledning
till erinran hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig i det föregående förordade överenskommelser
med Stockholms stad om upplåtelse av vissa
stadens sjukhus för undervisningsändamål;
b) till Bidrag till vissa ombyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 240 000 kronor;
c) till Bidrag till ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs sjukhus
för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 190 000 kronor.
Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 375 000 kronor.
Förslag
1. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer
i skrivelse den 21 december 1955 om ett anslag å 1 215 000 kronor.
a) Ytterligare byggnadsåtgärder vid barnkliniken ............ 140 000
b) Nybyggnad för panncentral ............................ 1 000 000
c) Utredningsmedel ...................................... 75 000
I 215 000
2. Det större akademiska konsistoriet vid universitetet i Uppsala tillstyrker
i skrivelse den 28 januari 1956 en av kommittén för byggnadsarbeten
vid akademiska sjukhuset i Uppsala gjord framställning om anvisande av
40 000 kronor för täckande av merkostnader för om- och tillbyggnad av
den kirurgiska kliniken.
Kungl. Maj:ts proposition nr 9b är 1956
21
Motiv
1 a) I skrivelse den 26 maj 1954 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén
att för en kostnad av 500 000 kronor låta utföra ombyggnad av barnkliniken.
Vid utarbetandet av slutliga handlingar till byggnadsföretaget på
grundval av till Kungl. Maj :t ingivna ritningar har i viss mån andra förutsättningar
för den avsedda upprustningen visat sig föreligga än vid kommitténs
tidigare ställningstagande. Därvid hade förutsatts, att den för barnkliniken
avsedda byggnaden skulle användas under en övergångstid av omkring
10 år, varför inga andra åtgärder ansågs böra vidtagas än sådana, som
tillgodosåg de mest trängande behoven av förbättringar. Av nu verkställd
utredning rörande sjukhusets utbyggnad framgår emellertid, att en nybyggnad
för barnkliniken kan komma till stånd först efter en icke oväsentligt
längre tidrymd än som tidigare beräknats. Då användningen av byggnaden
efter vidtagen ombyggnad sålunda icke kan anses som ett provisorium,
har det synts angeläget och rationellt att genomföra vissa ytterligare
förbättringar och moderniseringar samt därmed samordna vissa ersättningsarbeten
inom byggnadens lednings- och avloppssystem. Härvid har
jämväl beaktats, att pediatriken enligt den utformning av den medicinska
utbildningen, som föreslagits i propositionen nr 212/1954, kommer att bli
ett av de fyra kliniska huvudämnena. Vidare skall enligt ett nyligen fattat
beslut antalet medicine studerande ökas. Härav följer ett ökat behov av
vissa lokaler såsom samlings- och samtalsrum för de studerande.
Genomförandet av det av kommittén numera upprättade ombyggnadsförslaget,
vilket godtagits av centrala sjukvårdsberedningen, omfattar icke
andra åtgärder än sådana, som måste anses nödvändiga. Erforderliga
byggnadsåtgärder har kostnadsberäknats till sammanlagt 820 000 kronor,
varav 40 000 kronor avses skola täckas av undei-hållsmedel. Av den sålunda
uppkomna merkostnaden, (820 000 — 40 000 — 500 000) 280 000 kronor,
faller hälften på staten i överensstämmelse med tidigare tillämpad
grund för fördelningen mellan staten och landstinget av kostnaderna för
byggnadsföretaget.
1 b) I framställning till Kungl. Maj :t den 9 februari 1955 framlade
kommittén förslag till uppförande av panncentral för sjukhuset för en
kostnad av 3 715 000 kronor frånsett kostnad för eventuellt markförvärv.
Kommittén hemställde om anvisande för budgetåret 1955/56 av 500 000
kronor för påbörjande av centralen. I fråga om centralens förläggning
förordade kommittén efter verkställd jämförelse mellan olika tänkbara
platser kvarteret Tullgarn öster om Fyrisån, främst med hänsyn till platsens
läge inom stadens industriområde och den större frihet, som därigenom
erbjöds i fråga om utformning samt anordnande av bränsleförråd
in. in. Samtidigt anmälde kommittén sin avsikt att ytterligare pröva möjligheterna
att förlägga centralen till arméns underofficersskolas område.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
Kommittén hemställde, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att efter
kommitténs slutredovisning i denna särskilda fråga taga slutlig ställning
till centralens förläggning.
I propositionen nr 133/1955 förklarade sig föredragande departementschefen
icke beredd att förelägga riksdagen förslag i frågan utan hemställde
om anvisande av 200 000 kronor för bl. a. fortsatt utredning och uppgörande
av definitivt förslag beträffande en ny panncentral.
Kommittén har numera med avseende på markdisposition samt tekniska
och ekonomiska förutsättningar fullföljt utredningen rörande förläggning
av panncentralen till underofficersskolans (AUS) område, varvid samråd
ägt rum med fortifikationsförvaltningen. I en vid kommitténs skrivelse
fogad promemoria har en redogörelse lämnats för utredningens resultat.
Av promemorian inhämtas bl. a. följande.
Fortifikationsförvaltningen, som förklarat sig icke vara beredd att f. n.
upplåta mark annorstädes än inom själva kasernområdet samt söder om
detta område, har för panncentralens uppförande anvisat ett närmast sjukhusvägen
beläget område om ca 8 000 m2. På området är f. n. uppförda
två större förrådsbyggnader, ett sjukstall, ett mindre proviantförråd samt
ett våghus. För områdets upplåtande har förvaltningen förutsatt, att
nämnda byggnader ersättes. Kostnaderna härför kan enligt förvaltningen
icke bestridas av medel å försvarets stat. Kostnaderna för områdets frigörande
har av förvaltningen med vissa angivna förbehåll beräknats till
omkring 1 700 000 kronor, varav ca 1 400 000 kronor belöper på ersättningsbyggnad
för ett förråd X.
I syfte att söka undvika fördröjning med panncentralens uppförande
till följd av planering och uppförande av ersättningsbyggnad för förråd X
har kommittén undersökt, huruvida icke en mindre del av det anvisade
området är tillräckligt för panncentralens behov. För att förråd X skall
kunna användas för sitt ändamål måste ett utrymme om 15 meter utmed
förrådsbyggnadens båda långsidor vara tillgängligt. Härigenom kommer
vid ett bibehållande av förenämnda förråd något mer än hälften av det
avsedda området att kunna disponeras för panncentralen. Detta begränsade
område synes i och för sig vara tillfyllest för själva panncentralen. Att
därjämte bereda plats för bränsleförråd möter dock betydande svårigheter.
Anordnande av kollager kräver sålunda särskilda åtgärder och utrymme
saknas för upplag av ved och flis. Ej heller torde sjukhusets verkstäder kunna
förläggas i anslutning till panncentralen. Särskilt utrymme för oljecisterner
å området torde å andra sidan ej vara aktuellt, då det med hänsyn till förekommande
grundvatten å AUS-området har ifrågasatts, om ej cisternerna
bör uppföras på annat håll. Uppsala stad har för ändamålet föreslagit ett
mindre område norr om studenternas idrottsplats, vilket område universitetet
förklarat sig berett att ställa till förfogande.
Kommittén har även undersökt förutsättningarna för kraftalstring vid
panncentralen. Av en av AB Fjärrvärme uppgjord preliminär kalkyl framgår
emellertid, att panncentralen tills vidare icke bör utbyggas för kraftalstring,
enär någon lönsamhet härav f. n. icke kan påräknas.
Kommittén framhåller, att utgångspunkten för det samråd rörande markupplåtelsen,
som ägt rum med fortifikationsförvaltningen, varit det ställ
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1956
ningstagande, som förvaltningen redovisat i sitt remissutlåtande den 16
april 1955 över kommitténs förenämnda framställning den 9 februari 1955.
Den utredning, som numera skett, har byggt på f. n. föreliggande planer,
att AUS’ kasernetablissemang i första hand skall utnyttjas i anslutning
till ett till nuvarande I 8 :s kasernanläggning förlagt signalregemente.
Kostnaden för en central på AUS’ område kan med utgångspunkt från
uppgifterna i kommitténs framställning den 9 februari 1955 beräknas
sålunda, att från i denna framställning angivna 3 715 000 kronor för panncentralens
anordnande i kvarteret Tullgarn kan avgå dels 55 000 kronor
för mindre oljecisterner, dels 520 000 kronor för grundförstärkning av
panncentral och oljecisterner, dels 110 000 kronor för mindre omfattning
i fråga om ändringar av befintliga installationer i sjukhuset, dels 145 000
kronor för kortare kulvertledning från centralen till sjukhuset och dels
slutligen 35 000 kronor för järnvägsspår eller sammanlagt (55 000 + 520 000
+ 110 000 + 145 000 + 35 000) 865 000 kronor. För centralen i detta läge
erfordras sålunda (3 715 000 — 865 000) 2 850 000 kronor.
Den nämnda ledningen från centralen till sjukhuset är dimensionerad
även för universitetets behov, vilket medför en merkostnad av 55 000 kronor.
Centralen kan sedermera utbyggas för att förse universitetet med
värme. Med den storlek, som nu avsetts för centralen, är det möjligt att till
densamma ansluta AUS’ anläggning. Härtill kommer 300 000 kronor, för
de militära byggnader, som bortgår och måste ersättas. Fortifikationsförvaltningen
har för sin del uttalat, att detta belopp förutsättes belasta andra
anslag och annan byggnadskvot än försvarets.
Vissa olägenheter är emellertid förknippade med en förläggning av
panncentralen såväl till kvarteret Tullgarn som till AUS-området. I förra
fallet uppkommer olägenheter i fråga om övervakningen av driften vid
panncentralen på grund av avståndet till sjukhuset. I det senare fallet
kommer centralen att förläggas till sjukhusets framsida och vidare är
möjligheterna till utbyggnad av centralen å markområdet begränsade. Kommittén
har därför på nytt till granskning upptagit möjligheterna för ett
samgående med Ulleråkers sjukhus. I viss mån nya förutsättningar synes
föreligga i fråga om utvecklingen på det kraft- och fjärrvärmetekniska
området. Vidare har från militärt håll numera förklarats, att ett ökat
intresse finnes för en anslutning till ett gemensamt större värmeverk.
Kommittén yttrar i denna fråga följande.
Åtgärderna i Ulleråkeralternativet har kostnadsberäknats sålunda: utbyggnad
av centralen 1 350 000 kronor, oljecisterner 250 000 kronor samt
åtgärder inom befintliga sjukhusbyggnader liksom i Tullgarnsalternativet
240 000 kronor eller sammanlagt, exklusive kulvert med ledningar, 1 840 000
kronor. Kulvcrten har beräknats till 1 200 000 kronor för enbart sjukhuset,
till 1 400 000 kronor vid en anslutning jämväl av de militära anläggningarna
samt till 1 650 000 kronor, därest även universitetet skall anslutas.
Totala anläggningskostnaden uppgår således alternativt till 3 040 000,
3 240 000 resp. 3 490 000 kronor.
24
Kiingl. Maj:is proposition nr 9i år 1956
Eu jämförelse mellan driftkostnaderna vid en separat central för sjukhuset
på AUS’ område, å ena sidan, samt ett samgående och utbyggande
av befintlig central vid Ulleråkers sjukhus, å andra sidan, visar i fråga
om värmealstringen, att Ulleråkeralternativet ur driftsynpunkt är fullt
jämförbart med AUS-alternativet, även om de militära anläggningarna tills
vidare icke skulle anslutas till centralen. En kalkyl över värmekostnaden,
som verkställts genom kommitténs försorg och i vilken värdet av befintlig
panncentral vid Ulleråker medräknats, visar, att siffrorna blir i stort sett
desamma som för en separat central på AUS-området redan vid en anslutning
av enbart de båda sjukhusen samt att värmekostnaden sjunker med
varje ytterligare objekt, som anslutes. Liksom i princip vid motsvarande
kostnadsjämförelse mellan lägena i kvarteret Tullgarn och på AUS’ område
kan icke — med beaktande av den marginal, som man på detta stadium
av utredningen måste räkna med — det ekonomiska utfallet enbart vara
avgörande för ett beslut om panncentralens anordnande.
En anslutning till Ulleråkers panncentral har i och för sig bedömts fördelaktigt
sett på längre sikt. Förutsättningar skapas att efter hand kunna
ansluta saväl de båda berörda sjukhusen, som de militära anläggningarna
och universitetets huvuddel till ett redan från början utbyggt distributionsnät,
till vilket sedermera kan anslutas även planerade nya bostadsområden
i denna del av staden samt Ultunaanläggningen. Med hänsyn till
den alltmer ökade efterfrågan på elektrisk kraft och vikten av att ekonomisera
med landets kraft- och bränsletillgångar, synes det sannolikt att
större värmeverk och värmekraftverk med dess bättre bränsleekonomi och
personalbesparing tvingas fram inom överskådlig tid på sådana platser,
där förutsättning finnes att i ett sammanhang ansluta flera större objekt.
Huruvida och på vilket sätt atomenergin kan komma med i sammanhanget,
låter sig ännu icke överblickas i annan mån än att kommittén är medveten
om, att sådan energi enligt nu rådande uppfattning endast torde kunna
komma i fråga vid värme- eller värmekraftverk av betydande storlek.
Kommittén finner visserligen angeläget, att möjligheten för en anslutning
till Ulleråkers sjukhus hålles öppen, men förordar, att akademiska
sjukhusets värmebehov tills vidare tillgodoses från eu begränsad central,
avsedd att betjäna sjukhuset under dess utbyggnadstid, under vilken tid
frågan om den större centralen definitivt kan klarläggas. Vid den fortsatta
planläggningen bör beaktas möjligheterna för ett samgående med
Uppsala stad. Det kan förväntas, att nya erfarenheter av atomenergianläggningar
skall kunna ge säkrare riktlinjer i varje fall för utförande och omfattning
av distributionsnätet för det aktuella ändamålet, oavsett huruvida
en definitiv lösning kommer att innebära en utbyggnad av panncentralen
vid Ulleråkers sjukhus eller genom anslutning till någon annan central.
Frågan om värmeförsörjningens framtida lösning kan vidare påverkas av
den utbyggnad av universitetet, som kan komma att föreslås av 1955 års
universitetsutredning.
Kommittén förordar, att en panncentral aniägges på AUS’ område. Avsikten
är härvid, att centralen skall utbyggas i den omfattning, som kan
förutses bliva erforderlig under en övergångstid av omkring femton år,
att byggnadsåtgärderna därför i möjligaste mån förenklas utan att driftsäkerheten
eftersättes, att icke några anordningar för eldning med fasta
bränslen utföres i annan mån än att handeldning med sådana bränslen
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956
skall kunna ske, att sådan utrustning som pannor m. in. skall kunna efter
den nämnda tiden i den utsträckning så befinnes lämpligt överflyttas till
en eventuellt vid Ulleråker utbyggd central samt att erforderligt kulvertoch
distributionsnät i möjligaste mån utföres så, att detsamma sedermera
kan ingå i ett större nät av den art, som tidigare berörts. Av betydelse för
kommitténs ställningstagande har varit, att denna lösning möjliggör en
viss beskärning av det tills vidare erforderliga medelsbehovet, vilket synes
särskilt beaktansvärt med hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande
läge begränsa investeringarnas storlek.
Då möjlighet således hålles öppen för en framtida avveckling av centralen,
har kommittén ansett dess placering rakt söder om sjukhusbyggnaderna
trots därav följande olägenheter tills vidare kunna godtagas. Den
framtida utbyggnaden av sjukhuset torde icke heller inom de närmaste
femton åren behöva framtvinga ett ianspråktagande av mark på AUS’
område, därest överhuvud från militärt håll ytterligare mark då kan avstås
inom området och härmed kan man tills vidare även bortse från
de stadsplanemässiga betänkligheterna mot förslaget.
Med hänsyn till områdets begränsade omfattning har kommittén icke
räknat med en förläggning av verkstäder för sjukhuset i anslutning till
panncentralen. Dessa har i stället upptagits bland de byggnadsobjekt, vilkas
lösande ingår i den beslutade arkitekttävlingen om sjukhusets utbyggande
inom det nuvarande sjukhusområdet.
Kostnaderna för panncentralen under angivna förutsättningar har av
kommittén beräknats till 2 850 000 kronor, vartill kommer 300 000 kronor
för ersättningsbyggnader å AUS-området. Kommittén har för avsikt att
i samband med upprättande av arbetsritningar och program för installationer
pröva i vad mån förenklingar av byggnadens utförande liksom av
cisterner m. m. kan medföra besparingar. Kommittén avser vidare att
pröva, huruvida icke tills vidare någon eller några av de mindre byggnaderna
å området kan lämnas orörda för att därmed något minska kostnaderna
för ersättningsbyggnader.
Vid bifall till föreslagen lösning av frågan om panncentralens förläggning
räknar kommittén med att framdeles underställa Kungl. Maj :t förslag
om överförande av erforderlig mark från försvarets delfond till universitetets
delfond. I det belopp om 1 000 000 kronor, som kommittén äskar för
nästkommande budgetår, beräknas kunna inrymmas även kostnaderna för
de å AUS-området befintliga ersättningsbyggnaderna. Kommittén förutsätter,
att för panncentralens uppförande erforderliga medel inklusive vad
som beräknas för ersättningsbyggnaderna på motsvarande sätt som byggnadskostnaderna
i övrigt vid sjukhuset delas lika mellan staten och landstinget,
dock att den tidigare angivna merkostnaden, 55 000 kronor för utökning
för universitetets räkning av ledningen från panncentralen till sjukhuset,
helt bör falla på staten.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr !)''i år 1956
c) Av hittills anvisade medel för kommitténs verksamhet finnes f. n.
tillgängliga ca 218 000 kronor. Kommittén avser att av dessa medel bestrida
kostnaderna för anordnandet av en arkitekttävling för sjukhusets
u^y§§ande. Kommittén beräknar, att för den fortsatta planeringen av
sjukhusets utbyggande och för kommitténs verksamhet i övrigt erfordras
för nästa budgetår 75 000 kronor.
2) För om- och tillbyggnad av den kirurgiska kliniken har 1945, 1951
och 19o4 års riksdagar anvisat tillhopa 2 137 500 kronor, varjämte Uppsala
läns landsting genom beslut åren 1951, 1953 och 1954 anvisat lika stort
belopp. Därjämte har i samband med kirurgklinikens ombyggnad 253 000
kronor anvisats för anordnande av en radiologisk avdelning samt för omläggning
av östra kirurggården. För byggnadsföretaget har således hittills
kunnat disponeras tillhopa 4 528 000 kronor.
Fn ekonomisk slutredovisning för byggnadsföretaget föreligger numera,
sedan en av huvudkontrollanten sammanställd slutrapport godkänts. Av
denna framgår, att de totala byggnadskostnaderna uppgår till 4 606 564
kronor. I denna summa har inräknats 10 000 kronor utgörande kostnaden
för klinikens smyckande med en av konstnären Ragnar Johansson utförd
väggmålning. Vid rapportens upprättande har hänsyn icke kunnat tagas
till, att vissa smärre kostnader för s. k. garantibesiktning och dylikt kommer
att uppstå, vilka kan slutregleras först ca två år efter de egentliga
byggnadsarbetenas avlutande. Dessa kostnader torde, i den mån de icke
kan inrymmas inom de begärda tilläggsanslagen, få täckas genom anlitande
av sjukhusets anslag för underhålls- och reparationsarbeten. Landstinget
bär för bestridande av merkostnaderna beviljat ett tilläggsanslag av 40 000
kronor under förutsättning, alt staten anvisar enahanda belopp.
Yttranden
över byggnadskommitténs framställning har yttranden avgivits av Uppsala
läns landsting och fortifikationsförvaltningen.
Landstinget framhåller, alt detsamma vid lagtima möte den 6 oktober
1955 anvisat 140 000 kronor till ombyggnad av barnkliniken under förutsättning,
att staten bidrager med enahanda belopp. Landstinget har härvid
förutsatt, att kliniken efter den föreslagna genomgripande ombyggnaden
skall bli i sådant tillstånd, att densamma med fördel kan användas
för sitt ändamål under en avsevärd tidrymd. Landstinget konstaterar med
tillfredsställelse, att definitivt förslag till uppförande av panncentral nu
framlagts, varigenom den fortsatta planeringen av sjukhusets utbyggnad
kan påskyndas. Mot förslaget till panncentralens förläggning och utformning
har landstinget i princip intet att invända. Landstinget instämmer
sålunda till fullo med de synpunkter, som av kommittén framförts för
centralens förläggande till AUS-oinrådet och dess utbyggande huvudsakligen
endast för sjukhusets behov. Detta med hänsyn till nödvändigheten
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
att utan varje tidsutdräkt ordna en ny panncentral för att sjukhusets
upprustning och modernisering skall kunna bedrivas i önskvärd takt. En
omprövning av panncentralens läge i en framtid kan måhända bliva motiverad
med hänsyn till ifrågasatta möjligheter att ianspråk taga atomenergi,
frågan om huvudmannaskapet för sinnessjukvården, eventuella omdispositioner
av de militära etablissementen m. m. Då så många osäkra framtida
faktorer kan komma att påverka en definitiv panncentrals lämpliga planering,
storlek och placering förordar landstinget för sin del den utformning
och förläggning, som av kommittén föreslagits. Beträffande landstingets
deltagande i kostnaderna för centralens uppförande är landstinget berett
att bestrida hälften av de beräknade totala kostnaderna dock med avdrag
för de merkostnader, som kan uppkomma, därest centralen utformas för
flera institutioner än akademiska sjukhuset såsom militära etablissement
och universitetet. Landstinget förutsätter jämväl, att detsamma kommer
att genom driftsavräkning gottskrivas för nu föreslagna investering för
panncentral vid akademiska sjukhuset vad beträffar de delar av sjukhuset,
som helt drives av staten. Landstinget har för sin del anvisat ett anslag av
1 000 000 kronor för panncentralens uppförande under förutsättning, att
samma belopp anvisas av statsmedel.
Fortifikationsförvaltningen framhåller, att ett område om cirka 6 000 in2
av arméns underofficersskolas kasernområde kan upplåtas för uppförande
av en panncentral under förutsättning, att medel ställes till förfogande
för erforderliga ersältningsbyggnader. Ifrågavarande medel bör icke belasta
fjärde huvudtitelns anslag. Den angivna kostnaden för erforderliga
ersättningsbyggen, 300 000 kronor, föranleder ingen erinran. Det är av
vikt, att den nya panncentralen färdigställes i så god tid, att anslutning av
underofficersskolans etablissement kan ske före eldningssäsongens början
hösten 1957.
Departementschefen
Det av byggnadskommittén nu framlagda förslaget till ombyggnad av
barnkliniken kan sägas i väsentliga delar utgöra ett helt nytt förslag i
förhållande till det ombyggnadsförslag, som underställdes riksdagens prövning
genom proposition nr 85/1954. Även om förutsättningarna för de
båda förslagens uppgörande under mellantiden på vissa punkter hunnit
ändras, kan jag icke finna annat än, att det ursprungliga förslaget varit
i vissa hänseenden mindre väl utformat. Då emellertid de av byggnadskommittén
föreslagna ändringarna i byggnadsprogrammet i anledning av
den beslutade ökade intagningen av medicine studerande synes mig välbetänkta
och kliniken kan tänkas komma att användas för silt nuvarande
ändamål under ett flertal år, har jag ansett mig kunna godtaga det nu
framlagda förslaget. Jag förutsätter härvid, att kommittén vid det fortsatta
arbetet noga tillvaratager uppkommande möjligheter till kostnads
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 ur 1956
besparingar. De föreliggande kostnadsberäkningarna för de föreslagna byggnadsåtgärderna
anser jag mig kunna acceptera. Då jag icke har något att
erinra mot att den beräknade kostnaden, 280 000 kronor, fördelas på staten
och landstinget med hälften å vardera, tillstyrker jag att för ändamålet
för nästa budgetår anvisas ett belopp av 140 000 kronor.
Akademiska sjukhusets nuvarande panncentral tillåter icke ens några
utbyggnader av mera begränsad omfattning. Härtill kommer, att dess belägenhet
stänger en utbyggnad av sjukhusanläggningen. Frågan om dess
ersättande är därför synnerligen angelägen. Såsom framgår av den tidigare
lämnade redogörelsen har byggnadskommittén nu framlagt förslag till
lösning av sjukhusets värmeförsörjning. Kommittén har därvid redovisat
de olika alternativ till lösning, som övervägts inom kommittén samt på
anförda skäl förordat, att en ny panncentral anlägges på underofficersskolans
område. Enligt kommittén innebär detta förslag emellertid icke ett
definitivt ställningstagande för framtiden till frågan om tillgodoseende av
sjukhusets värmebehov. Den framtida utvecklingen på bl. a. det fjärrvärmetekniska
området kan nämligen komma att nödvändiggöra en omprövning
av panncentralens läge. Med hänsyn härtill har vid förslagets
utformning möjligheten för en framtida avveckling av centralen hållits
öppen. Jag har vid min prövning av kommitténs förslag kommit till den
uppfattningen, att detsamma på det hela taget får anses innebära en tillfredsställande
lösning av det omfattande problemkomplex, som i förevarande
sammanhang föreligger till bedömning. I likhet med landstinget anser
jag mig sålunda kunna tillstyrka kommitténs förslag om uppförande
av en panncentral på underofficersskolans område. Jag har härvid fäst stort
avseende vid att enligt detta förslag en snabb lösning av frågan om panncentralens
uppförande synes erbjuda sig. Förslaget angående värmecentralens
utformning föranleder ingen invändning från min sida. Då man måste
räkna med att panncentralens läge framdeles bör omprövas till följd av omständigheter,
som icke nu kan överblickas, delar jag kommitténs uppfattning
att för panncentralens uppförande erforderliga investeringar i största möjliga
utsträckning bör begränsas. Mot kostnadsberäkningarna för de föreslagna
byggnadsarbetena har jag icke funnit anledning till erinran. Icke
heller har jag något att invända mot, att den beräknade totalkostnaden,
3 150 000 kronor, fördelas på staten och landstinget på sätt kommittén föreslagit
eller med 1 602 500 kronor på staten och 1 547 500 kronor på landstinget.
Jag förordar att för påbörjande av arbetet med uppförande av panncentralen
för nästa budgetår anvisas ett belopp av 1 000 000 kronor.
Vad slutligen angår framställningen om ett tilläggsanslag å 40 000 kronor
för om- och tillbyggnad av den kirurgiska kliniken vill jag erinra om,
att vid tidigare kostnadsberäkningar medel icke beräknats för den väggmålning,
som enligt vad numera upplysts kommit till utförande. Med an
-
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 9i år 1956
ledning härav finner jag det angeläget framhålla, att framställning om medel
härtill bort göras före arbetets igångsättande. Jag anser emellertid, att
staten icke bör undandraga sig att bidraga till ifrågavarande kostnader
för klinikens konstnärliga utsmyckning. Med hänsyn härtill och då jag i
övrigt finner mig kunna acceptera de beräknade kostnaderna, förordar jag,
att för deras täckande för nästa budgetår anvisas 40 000 kronor.
För kommitténs verksamhet bör för nästa budgetår beräknas ett belopp
av 75 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra
(140 000 + 1 000 000 + 40 000 + 75 000) 1 255 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av
1 255 000 kronor.
Avtal om medicinsk undervisning vid de patologiska och bakteriologiska
institutionerna vid Malmö allmänna sjukhus
Inledning
Mellan Lunds universitets medicinska fakultet och det av Malmö stad
drivna allmänna sjukhuset i Malmö har sedan länge samarbete ägt rum i
det hänseendet, att medicinsk undervisning varit anordnad vid vissa av
sjukhusets kliniker. Samarbetet regleras numera genom ett av Kungl. Maj:t
den 3 oktober 1952 godkänt avtal mellan staten och Malmö stad, vilket avtal
erhållit tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1950.
Enligt detta avtal (i det följande kallat huvudavtalet) medgiver staden,
att klinisk (praktisk) undervisning åt medicine studerande samt forskning
får bedrivas vid vissa av sjukhusets kliniker jämte därtill hörande avdelningar
m. m.
I proposition nr 212/1954 har Kungl. Maj:t framlagt förslag om en
väsentlig utbyggnad av läkarutbildningen. Därvid har även föreslagits utbyggnad
av undervisningen vid Malmö allmänna sjukhus. Sålunda avses
undervisning framdeles skola meddelas vid bl. a. sjukhusets bakteriologiska
och patologiska institutioner. För budgetåret 1955/56 har till bidrag till
Malmö allmänna sjukhus anvisats ett förslagsanslag å 2 100 000 kronor, vari
ingår bidrag till nybyggnad för patologisk-bakteriologisk avdelning vid sjukhuset
med 250 000 kronor.
SO Kungi. Maj.ts proposition nr 94 år 1956
Med Kungi. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 20 inaj 1955 en kommission,
åt vilken den 17 juni samma år uppdrogs att å statens vägnar upptaga
förhandlingar med Malmö stad rörande i propositionen nr 212/1954
förutsatt överenskommelse angående anordnande av undervisning i patologi
och bakteriologi vid Malmö allmänna sjukhus samt till Kungl. Maj:t
inkomma med de förslag, vartill förhandlingarna kunde giva anledning.1
Kommissionen har framlagt förslag i ämnet den 24 november 1955. Över
förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, kanslern för rikets universitet,
efter hörande av den medicinska fakulteten vid Lunds universitet,
kySSnadsstyrelsen samt 1955 års läkarutbildningsutredning.
Förhandlingskommissionens utredning och förslag
Kommissionen erinrar inledningsvis om bestämmelserna i §§ 1—2, 4—5,
7—10 och 13 i huvudavtalet. Härutinnan torde få hänvisas till propositionen
nr 148/1952 (sid. 38—41).
Vid Malmö allmänna sjukhus inrättades den 1 januari 1944 en avdelning
för patologisk anatomi och bakteriologi, vilken hittills varit inrymd
i provisoriska lokaler. Efter förslag från sjukhusdirektionen har stadsfullmäktige
i Malmö stad beviljat medel för uppförande av en nybyggnad
för patologisk och bakteriologisk avdelning jämte begravningskapell. Kostnaderna
för byggnadsföretaget har beräknats till 4 072 000 kronor.
I propositionen nr 212/1954 föreslog föredragande departementschefen,
att undervisning i klinisk bakteriologi enligt den nya studieordningen
skulle förläggas till Malmö allmänna sjukhus, där dylik undervisning icke
tidigare förekommit. Vidare föreslogs inrättande av en professur i klinisk
bakteriologi i Malmö, förenad med befattning som överläkare vid det bakteriologiska
laboratoriet. Samtidigt uttalade departementschefen, att frågan
om utrustningsanslag torde komma att lösas i den särskilda ordning,
som betingades av gällande avtal mellan staten och Malmö stad.
I fråga om den framlida undervisningen i patologi fann 1948 års läkarutbildningskornmitté
— under hänvisning till att den kliniska undervisningen
i Lund—Malmö redan delats på de två lärosätena — oundgängligt,
att den ena av professurerna i Lund flyttades till Malmö, därvid den av
Malmö stad beslutade nybyggnaden för patologi torde kunna tjäna som
patologisk institution. Departementschefen anslöt sig i sistnämnda proposition
till vad kommittén sålunda uttalat samt framhöll, att jämväl undervisningen
i patologi torde kunna påbörjas i Malmö vid början av höstterminen
1956. Beträffande frågan om utrustning av den nya patologiska in
1
Såsom ledamöter i förhandlingskommissionen har ingått borgmästaren L. G. Ohlsson,
tillika ordförande, professorn vid Lunds universitet G. Wiberg samt byggnadsrådet H. Brunnberg.
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 9t år J956
stitutionen gjorde departementschefen enahanda uttalande som i fråga om
det bakteriologiska laboratoriet.
Vid förhandlingarna har stadens representanter förklarat, att staden
icke har något att erinra mot, att ett särskilt avtal träffas mellan staden
och staten, enligt vilket staden medgiver, att undervisning och forskning
må bedrivas vid patologiska och bakteriologiska institutionerna på de villkor,
som finnes omförmälda i huvudavtalet. Det har vidare upplysts, att
nybyggnaden för den patologiska avdelningen och undervisningsavdelningen
kan beräknas vara färdig omkring den 1 januari 1957 samt att
kostnaderna för inventarier och instrument kostnadsberäknats till ca
500 000 kronor, varav stadsfullmäktige i Malmö tidigare beviljat 286 800
kronor.
Vid förhandlingarna har ordningen för utbetalning av de statliga byggnads-
och utrustningsbidragen varit föremål för diskussion. Från stadens
sida har därvid framhållits, att staten enligt § 4 mom. 3 i huvudavtalet
har att tillhandahålla bidrag under byggnadstiden i ungefärlig proportion
till stadens egna utlägg för ifrågavarande ändamål. I förevarande fall
kunde det emellertid tänkas, att så icke kunde ske, då riksdagen hittills
endast anvisat ett begränsat belopp som bidrag till patologisk-bakteriologiska
institutionens uppförande. Det förelåge därför risk, att staden icke
kunde utfå statsbidrag i samma takt som staden hade att fullgöra sina
åtaganden gentemot vederbörande entreprenör. Staden komme härigenom
att lida ränteförlust, vilken borde ersättas av staten. Skälig räntesats syntes
vara den ränta, som vid varje tidpunkt gällde för kommunala reverslån.
Mellan kommissionen och stadens delegerade har enighet vunnits om,
att i den mån i avvaktan på riksdagsbeslut statens bidrag icke kan tillhandahållas
staden under byggnadstiden i ungefärlig proportion till stadens egna
utlägg för ändamålet, staden skall äga gottskriva sig ränta efter yrkad
räntesats för tiden från det stadens anhållan om bidragets utbetalande inkom
till vederbörande statliga myndighet.
Under förhandlingarna har jämväl diskuterats en framställning från
vissa överläkare vid sjukhuset, att bestämmelsen i § 13 i huvudavtalet om
skyldighet för staden att i visst fall tillskjuta pensionsbelopp göres generell.
Enighet har vid förhandlingarna uppnåtts om, att den ifrågavarande
framställningen icke kan medföra något ökat åtagande från statens sida
utan ensidigt berör stadens åtaganden enligt huvudavlalet. Staden, som
vid förhandlingarna framhållit, att från dess sida i princip hinder icke
möter för bifall till framställningen, har sedermera i skrivelse till kommissionen
meddelat, att staden endast är villig alt lämna den ifrågakomna
utfästelsen beträffande överläkaren Sten Winblad, under förutsättning,
att Winblad ulses till professor vid någon av de patologiska eller bakteriologiska
institutionerna. Kommissionen har vid nu angivna förhål
-
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1956
landen ansett, att i tilläggsavtalet bör intagas en bestämmelse, enligt vilken
Winblad tillförsäkras ifrågavarande förmån men att i övrigt ingen ändring
vidtages i § 13 i huvudavtalet.
Kommissionens förslag till avtal har följande lydelse:
AVTAL
mellan Kungl. Maj :t och Kronan, nedan kallad staten, och Malmö stad,
nedan kallad staden, angående tillägg till gällande avtal mellan staten och
staden om anordnande av medicinsk undervisning vid Malmö allmänna
sjukhus.
§ I
I
anslutning till § 2 i ovannämnda avtal — nedan benämnt huvudavtalet
— medgiver staden, att klinisk (praktisk) undervisning åt medicine
studerande samt forskning får bedrivas jämväl vid patologiska och
bakteriologiska institutionerna vid Allmänna sjukhuset.
§ 2.
Vad i huvudavtalet § 4 mom. 2 och 3 föreskrivits dels om byggnads- och
utrustningsbidrag från statens sida för byggnader, som tillkomma efter
den 30 juni 1950 och som tagas i anspråk för undervisnings- och forskningsändamål,
samt för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten
å byggnader, använda för undervisnings- och forskningsändamål, i den
mån arbetena ej äro att hänföra till årligt underhåll, ävensom för utrustning
i samband härmed dels ock om tiden för bidragens tillhandahållande
skall äga motsvarande tillämpning i fråga om de patologiska och bakteriologiska
institutionerna.
§ 3.
I den mån i § 2 här ovan avsedda bidrag i avvaktan på riksdagsbeslut
i frågan icke kunnat under byggnadstiden tillhandahållas staden i ungefärlig
proportion till stadens egna utlägg för ifrågavarande ändamål äger
staden att, för tiden från det stadens anhållan om bidragets utbetalande
inkom till vederbörande statliga myndighet, gottskriva sig ränta å överskjutande
bidragsbelopp efter den räntesats som vid varje lid gäller för
kommunala reverslån.
§ 4.
Bestämmelserna i huvudavtalet § 4 mom. 3 andra stycket samt §§ 5—12
skola äga motsvarande tillämpning i fråga om detta avtal.
§ 5-
Vad i huvudavtalet § 13 stadgas skall gälla jämväl nuvarande överläkaren
Sten Winblad, därest han utses till professor vid någon av institutionerna.
§ 6.
Detta avtals giltighetstid sammanfaller med huvudavtalets. Uppsägning
av huvudavtalet skall följaktligen anses innefatta uppsägning jämväl av
detta avtal.
Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1956
33
Yttranden
Statskontoret anför.
I förslaget till tilläggsavtal har i § 3 upptagits en bestämmelse, att
Malmö stad skall äga gottskriva sig viss ränta för det fall, att staten icke
kan vid varje aktuellt tillfälle tillhandahålla staden bidrag för i avtalets
§ 2 angivna ändamål i ungefärlig proportion till stadens egna utlägg. Detta
skulle i realiteten innebära, att staden i viss situation komme att uppträda
som förmedlare av lån till staten. Statskontoret hyser starka betänkligheter
mot en sådan ordning. Enligt ämbetsverkets mening bör det helt
ankomma på staten själv att sörja för att dess åtaganden bli vederbörligen
fullgjorda. I övrigt har ämbetsverket icke något att erinra mot förslaget.
Byggnadsstyrelsen finner det föreslagna tilläggsavtalet böra kunna godtagas.
1955 års läkarutbildningsutredning understryker nödvändigheten av,
att det föreslagna tilläggsavtalet kommer till stånd snarast möjligt, enär
undervisning i ämnet patologi enligt den nya studieordningen skall påbörjas
redan fr. o. in. höstterminen 1956.
Medicinska fakulteten vid universitetet i Lund tillstyrker kommissionens
förslag. Då olika meningar kommit till uttryck om innebörden i § 10
i gällande avtal hemställer fakulteten om besked angående rätta tolkningen
av denna paragraf. Det synes som om stadgandet i paragrafen kan
tolkas så, att staten bidrager med 25 procent till anskaffandet av all utrustning,
medan åter anskaffandet av sådan utrustning, som uteslutande
användes för undervisning och forskning, helt skall bestridas av staten.
Kanslern för rikets universitet uttalar.
I propositionen 1954:212 angående reformering av läkarutbildningen,
vilken proposition vann riksdagens bifall, har beslut fattats angående viss
omläggning av undervisningen i patologi. Patologien, som tidigare utgjorde
två ämnen — allmän och speciell patologi — skall i framtiden betraktas
som ett enda ämne, vars olika delar skall samordnas inom en lärares undervisning
och givas i nära anknytning till de kliniska studierna. I slutet
av det propedeutiska årets första termin skall deltentamen ske för att
konstatera, att de studerande under nämnda år inhämtat tillräckliga kunskaper
i allmän patologi för det fortsatta kliniska arbetet under medicinkirurgiåret.
Beträffande Lunds universitet beslöts vidare, att den ena av
universitetets två patologiprofessurer skall överflyttas till Malmö och ha
hela sin undervisning förlagd därstädes. Såsom institution för denne professor
skall tjäna den nybyggnad för patologi vid Malmö allmänna sjukhus,
vilken beräknas bli färdigställd mot slutet av innevarande år.
Då patologiundervisningen även i sin sålunda omändrade form kommer
att inrymma vissa teoretiska moment, skulle det stå i bättre överensstämmelse
med faktiskt föreliggande förhållanden om beträffande patologien
orden »klinisk (praktisk)» i det remitterade avtalsförslagets § 1 finge utgå.
Från de synpunkter kanslern har att företräda föreligger i övrigt icke
anledning till erinran mot avtalsförslaget. 3
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 9''i
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
Beträffande tolkningen av § 10 i 1952 års avtal torde någon tvekan icke
böra råda om, att statens bidrag till anskaffande av i paragrafen angiven
utrustning begränsats till 25 procent av anskaffningskostnaden.
Med anledning av vad universitetskanslern anfört har förhandlingskommissionen
avgivit förnyat utlåtande i ärendet och därvid anfört bl. a.
följande.
Vid förhandlingarna med Malmö stad har det av universitetskanslern
berörda spörsmålet icke varit föremål för någon egentlig uppmärksamhet.
Från kommissionens sida har man utgått från att stadens medgivande
avsett all den undervisning, som i samband med den ena patologiprofessurens
överflyttande till Malmö kommer i fråga. Skälen härför är uppenbara.
I samband med tillkomsten av gällande avtal förekom viss diskussion
rörande dåvarande patologiska avdelningens utnyttjande för undervisning
och forskning. I enlighet med universitetskanslerns uttalade uppfattning
enades parterna då om, att patologiska avdelningen fick utnyttjas för
undervisning och forskning utan begränsning till de specialiteter, som de
i avtalet särskilt uppräknade klinikerna tillgodosåg. Staden har vidare
i anslutning till förslaget om överflyttande av den ena patologiprofessuren
till Malmö vid planerandet av den nya institutionsbyggnaden haft kontakt
med medicinska fakulteten, och den nya patologiska institutionen torde
från stadens sida ha direkt avsetts såsom institution för den förflyttade
professuren.
I sak torde det således icke föreligga någon meningsskiljaktighet mellan
kommissionen och staden om, att all den undervisning, som ankommer
på den i Malmö stationerade patologiprofessorn, får äga rum å allmänna
sjukhuset. Enligt läkarutbildningskommitténs betänkande och propositionen
i läkarutbildningsfrågan kommer vidare patologiundervisningen
framdeles att bedrivas i synnerligen nära anknytning till den kliniska
undervisningen. Det borde vid sådant förhållande knappast kunna vålla
någon meningsskiljaktighet i framtiden om, att förekomsten av orden
»klinisk (praktisk)» i avtalsförslaget icke utgör något hinder för att avtalet
skall anses omfatta även meddelande av sådana i patologiundervisningen
ingående teoretiska moment, som universitetskanslern åsyftar. Så
mycket mera synes detta vara fallet som gränsdragningen mellan klinisk
(praktisk) och teoretisk undervisning torde vara i viss mån flytande och
det även i den undervisning, som meddelas vid i huvudavtalet uppräknade
kliniker vid allmänna sjukhuset, säkerligen också ingår teoretiska moment.
Då emellertid frågeställningen nu aktualiserats, synes det böra upptagas
till övervägande att genomföra den av kanslern önskade ändringen i avtalsförslaget.
Någon ändring i sak kan detta, såsom av det sagda framgår,
icke anses innebära. Ändringen torde därför kunna betraktas såsom varande
mera av redaktionell karaktär. Drätselkammaren i Malmö har förklarat
sig för sin del ansluta sig till den av kommissionen uttalade uppfattningen
om tolkningen av avtalsförslaget.
Departementschefen
I proposition nr 212/1954 har förutsatts, att undervisning i klinisk bakteriologi
vid Lunds universitet enligt den nya medicinska studieordningen
skall förläggas till Malmö allmänna sjukhus. I fråga om undervisningen
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 är 1956
i patologi har densamma jämväl avsetts skola ske vid nämnda sjukhus
med början under höstterminen 1956. Vid sjukhuset är f. n. under uppförande
en nybyggnad för patologiska och bakteriologiska institutioner.
För ifrågavarande institutioners ianspråktagande för undervisning och
forskning erfordras jämlikt gällande avtal mellan staten och Malmö stad
särskild överenskommelse, varför förhandlingar i frågan ägt rum mellan
en särskild statlig förhandlingskommission och representanter för staden.
Härvid har enighet uppnåtts om ett förslag till avtal för vars innehåll en
redogörelse tidigare lämnats.
Det förslag till avtal, som förhandlingskommissionen framlagt, ansluter
sig i sina huvuddrag till nu gällande avtal. I den mån så är fallet föranleder
detsamma ingen erinran från min sida. Enligt min mening är emellertid
förslaget, att staden under vissa i avtalet angivna förutsättningar
skall äga gottskriva sig ränta ägnat att väcka starka betänkligheter icke
minst med hänsyn till den prejudicerande betydelse, som en dylik bestämmelse
skulle få i fråga om redan träffade och framtida uppgörelser om
anordnande av medicinsk undervisning vid andra sjukhus. Jag vill i detta
sammanhang erinra om, att den statliga medelsanvisningen till den patologisk-bakteriologiska
institutionens uppförande hittills grundats på från
stadens sjukhusdirektion infordrade uppgifter samt att härvid någon nedskärning
av uppgivna medelsbehov icke skett. Det synes mig därför icke
med fog kunna hävdas, att staden genom åtgärder från statsmakternas
sida hindrats att utfå statsbidrag under byggnadstiden i ungefärlig proportion
till stadens egna utlägg för ifrågavarande ändamål. Vid sådant
förhållande anser jag den föreslagna § 3 böra utgå ur avtalet, vilket jag i
övrigt biträder.
Med anledning av vad medicinska fakulteten vid universitetet i Lund
anfört i fråga om tolkningen av § 10 i 1952 års avtal vill jag framhålla,
att jag helt ansluter mig till vad universitetskanslern härutinnan anfört.
Någon ovisshet rörande den rätta tolkningen av avtalet på denna punkt
synes mig sålunda icke föreligga.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna av mig i det föregående angivna grunder
för samarbete med Malmö stad rörande medicinsk undervisning
vid de patologiska och bakteriologiska institutionerna
vid Malmö allmänna sjukhus.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
Avtal med Göteborgs stad angående upplåtelse av kvinnoklinik I vid
Sahlgrenska sjukhuset för medicinsk under visning och forskning m.m.
Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den It mars
1955 en kommission med uppdrag bl. a. att med Göteborgs stad upptaga
de förhandlingar, som enligt vad därom anförts i propositionen nr 133/1955
borde komma till stånd med anledning av framlagt förslag om överflyttning
av undervisningen i obstetrik och gynekologi från kvinnoklinik II till
kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset.1
Såsom resultat av de förhandlingar, som kommissionen fört med delegerade
från Göteborgs stad, har kommissionen, som antagit namnet förhandlingskommissionen
med Göteborgs stad i vissa medicinska universitetsfrågor,
med skrivelse den 28 november 1955 framlagt förslag till avtal
angående upplåtelse av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset för medicinsk
undervisning och forskning i obstetrik och gynekologi. Över förslaget
har yttranden avgivits av statskontoret och 1955 års läkarutbildningsutredning.
Kommissionen har därjämte i skrivelse den 20 februari 1956 hemställt om
anvisande av 28 000 kronor för vissa omändringsarbeten inom kvinnoklinik
II.
Förhandlingskommissionens utredning och förslag
Av skäl, för vilka redogjorts i propositionen nr 133/1955 (s. 35) framhöll
organisationskommittén vid medicinska högskolan i Göteborg i skrivelse
den 30 juni 1954, att det skulle vara av stor betydelse, om den obstetriskgynekologiska
undervisningen och forskningen kunde överflyttas från
kvinnoklinik II till kvinnoklinik I. För bestridande av i samband härmed
förutsedda kostnader för anordnande av ett samlingsrum jämte lokaler
för expedition och arkiv hemställde organisationskommittén om anvisande
av 16 600 kronor. Den ifrågasatta överflyttningen borde av olika skäl äga
rum i början av år 1956. Samtidigt härmed borde barnmorskeundervisningen,
som var förlagd till kvinnoklinik I, överflyttas till kvinnoklinik II.
I enlighet med i förenämnda proposition framlagt förslag anvisade 1955
års riksdag för budgetåret 1955/56 ett reservationsanslag av 16 600 kronor
för nyssnämnda ändringsarbeten inom kvinnoklinik I.
Vid de förhandlingar, som kommissionen fört med stadens delegerade,
har framkommit, att frågan om överflyttning av undervisningen i obstetrik
och gynekologi är mer komplicerad än vad som framgår av organisationskommitténs
i förenämnda proposition refererade framställning i ämnet.
1 Som ledamöter i förhandlingskommissionen har ingått förre landshövdingen A. G. Richert,
tillika ordförande, kanslirådet G. Z. Topelius och professorn M. Odin.
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 är 1956
I eu den 9 juni 1955 dagtecknad promemoria har sjukhusdirektören H. Höglund
angivit de allmänna riktlinjer, som enligt sjukhusdirektionens mening
bör följas vid avgörandet av förevarande fråga. I promemorian anföres
bl. a. följande.
Frågan om undervisningslokaler och andra utrymmen inom kvinnoklinik
I för den medicinska undervisningen i obstetrik och gynekologi har
närmare utretts. Den medicinska fakulteten önskar i första hand disponera
föreläsningssalen med biutrymmen i klinikens förlossnings- och operationsflygel.
Dessa utrymmen uppgå till 135 in2 resp. 473 in3. Lägges dagens
byggnadskostnader till grund för en beräkning, skulle dessa lokaler betinga
ett anskaffningsvärde av 94 600 kronor efter 200 kronor per in3. De
kandidatutrymmen, som därtill behövs och som med förlust av 10 vårdplatser
skulle erhållas inom en vårdavdelning, har uppmätts till 118,6 m2,
vartill bör läggas korridorutrymmen inom den avdelade ytan med 35,5 m2,
så att sammanlagt 154 m2 eller 539 in3 disponeras. I och med att vårdavdelningen
på detta sätt beskäres går staden miste om 10 vårdplatser.
Värdet av dessa bör beräknas med utgångspunkt från, att byggnadsvolymen
per vårdplats inom kvinnokliniken I är 149 in3 eller för 10 platser 1 490 m3
och att byggnadskostnaden i dag är 200 kronor per m®, varvid en summa
av 298 000 kronor erhålles. Sammanlagda anskaffningsvärdet av föreläsningslokaler
och kandidatutrymmen blir således ( 94 600 + 298 000) 392 600
kronor. Hur dessa kostnader skall fördelas på staten och staden blir en
annan fråga. Föreläsningsutrymmen inom nu pågående nybyggnader vid
Sahlgrenska sjukhuset skall enligt 1948 års avtal bekostas av staten och
staden med hälften vardera. Samma princip synes böra följas i detta fall
och 94 600 kronor sålunda fördelas lika på stat och kommun med vardera
47 300 kronor. Samma fördelningsprincip gäller också för dagrum och
jourrum för kandidater, medan däremot omklädningsrum helt bekostas
av staten. Huruvida anskaffningskostnaden för arbetsrum för amanuens
skall bekostas helt av endera parten eller delas, har varit oklart. De kliniska
amanuenserna tjänstgör i sjukvården i underläkares ställning, och
staden bidrager med 4/3 av deras löne- och semesterförmåner. Därför anses
det från universitetshåll motiverat, att staden håller arbetsrum åt kliniska
amanuenser och bekostar rummens inredning med möbler, telefon etc.
Från sjukhusdirektionen har gjorts gällande, att skäl finns för åtminstone
eu hälftendelning av kapitalutgiften för amanuensexpeditionerna, om de
icke helt skall bekostas av staten. Frågan har hittills ej varit direkt aktuell.
Om man utgår från, att anskaffningskostnaden för amanuensrummet skall
lika fördelas mellan parterna liksom kostnaden för dagrum och jourrum,
men alt omklädningsrum helt bekostas av universitetet, skulle 298 000
kronor fördelas med 54 procent eller 160 920 kronor på staten och med
46 procent eller med 137 080 kronor pa staden. 5 tan har härvid använts
som fördelningsgrund (83 resp. 71 in2).
Vad beträffar ändringskostnaderna, som beräknats till 16 600 kronor,
har universitetet ansett sig helt böra bestrida dessa. Utrustningen med
möbler, armatur och dylikt till föreläsnings- och kandidatutrymmen skall
för lokaler, som avses i avtalet, fördelas med hälften på vardera parten.
Överenskommelse bör träffas, alt staten utger hälften av dagsvärdet lör
befintlig utrustning inom föreläsningslokalerna och deltager med halva
kostnaden för den kompletterande utrustning med möbler, armatur och
38
Kungl. Maj:t,s proposition nr 94 år 1956
dylikt, som kan behövas inom kandidatutrymmena, dock icke för klädskåp,
som helt bör bekostas av staten.
Driftkostnaderna för de utrymmen, som sålunda ifrågasattes till upplåtande
inom kvinnokliniken I för undervisning, bör, i likhet med vad som
sker för andra dylika lokaler, bestridas av staden. När staden i bidrag
från staten erhåller 10 procent på dagkostnaden för vid undervisningsklinikerna
vårdade, har räknats med att detta belopp bl. a. täcker driftoch
underhållskostnader för föreläsnings- och dylika utrymmen, som begagnas
av universitetet för den kliniska undervisningen av medicine studerande.
I sammanhanget bör nämnas, att när kvinnokliniken I med sina
till 203 reducerade platser blir undervisningsklinik i stället för kvinnokliniken
II, ökas det statliga driftbidraget med omkring 285 000 kronor
per år.
Det har visat sig, att den statliga förhandlingskommissionen och uppenbarligen
också organisationskommittén för den medicinska högskolan erhållit
den uppfattningen, att staden icke har några ekonomiska anspråk
i samband med upplåtelsen av föreläsnings- och kandidatutrymmen inom
kvinnokliniken I, sedan staten anslagit 16 000 kronor för erforderliga
ändringsarbeten, och att det följaktligen blott nu gäller en mer formell
ändring i mellanvarande avtal om den medicinska undervisningen. Såväl
sjukhusdirektören som professorn Fredrikson har emellertid vid tidigare
överläggningar i frågan ansett det helt naturligt och självklart, att statsmakterna
skulle upptaga närmare förhandlingar med staden om de ekonomiska
villkoren för lokalupplåtelsen, eftersom 1948 års avtal icke reglerar
frågan om de permanenta undervisningslokalerna för obstetrik och
gynekologi, varom nu är fråga. Att särskild ersättning skulle utgå, har
ansetts vara desto mer självklart, som staden trots en därom på sin tid
gjord framställning icke erhållit statsbidrag till uppförande av kvinnokliniken
I.
Såsom resultat av de förda förhandlingarna har förhandlingskommissionen
framlagt förslag till avtal av följande lydelse:
1. Staden upplåter för tiden den 1 april 1956—den 31 mars 1959 kvinnokliniken
I vid Sahlgrenska sjukhuset till Göteborgs universitet för undervisning
och forskning i obstetrik och gynekologi. Upplåtelsen sker kostnadsfritt.
Det åtagande, som enligt punkt 11 i det av Kungl. Maj :t den 30 juni 1948
godkända avtalet mellan Kungl. Maj :t och kronan samt Göteborgs stad
angående anordnande av en medicinsk högskola i Göteborg åvilar staden
att för nyss angivna ändamål upplåta kvinnokliniken II vid Övre Husargatan,
upphör fr. o. m. den 1 april 1956.
2. Universitetets medicinska fakultet äger att, under den tid detta avtal
är gällande, för undervisnings- och forskningsändamål helt disponera den
i flygelbyggnaden till kvinnokliniken I en trappa upp belägna föreläsningssalen
med biutrymmen, tillsammans omfattande en golvyta av 135 in2.
3. Befintliga möbler, armatur och liknande utrustning till de i punkt 2
angivna lokalerna få under avtalstiden utan kostnad disponeras av fakulteten.
Ny sådan utrustning ävensom instrument, apparatur och liknande
för undervisning och forskning erforderlig utrustning bekostas av staten.
4. I fråga om skyldigheten att bestrida underhålls- och driftkostnader
skola beträffande kvinnokliniken I samma bestämmelser gälla som enligt
punkterna 27—29 i det ovan under punkt 1 angivna avtalet.
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1956
Vid sina förhandlingar har kommissionen och stadens delegerade i princip
enats om, att kvinnokliniken I jämväl efter avtalstidens utgång den
31 mars 1959 skall disponeras för den vid universitetet bedrivna undervisningen
och forskningen i obstetrik och gynekologi. Enighet har vidare
förelegat om, att vissa om- eller tillbyggnadsarbeten av kvinnokliniken I
inom en snar framtid påkallas för att kliniken skall på ett ändamålsenligt
sätt kunna utnyttjas för undervisning och forskning. Universitetets medicinska
fakultet har beslutat att föranstalta om en utredning av denna
fråga. Det har förutsatts, att nya förhandlingar därefter kommer att upptagas
mellan staten och staden rörande i samband därmed uppkommande
spörsmål. Enligt kommissionens mening är det ur undervisningens och
forskningens synpunkt mycket angeläget, att den förutsedda förflyttningen
från kvinnokliniken II till kvinnokliniken I nu kommer till stånd. Kommissionen
har härvid särskilt beaktat de förhållanden, som kommer att
successivt inträda genom det av 1955 års riksdag beslutade ökade årliga
intaget av studerande vid de medicinska högskolorna.
I förenämnda skrivelse den 20 februari 1956 erinrar förhandlingskommissionen
om, att Kungl. Maj :t den 28 oktober 1955 uppdragit åt kommissionen
att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad angående bl. a.
upplåtelse av lokaler för barnmorskeläroanstalten därstädes. Anstalten,
som varit förlagd till kvinnokliniken I, är nu avsedd att överflyttas till
kvinnokliniken II.
Vid de förhandlingar kommissionen fört med delegerade för staden har
det visat sig, att vissa omändringsarbeten i kvinnokliniken II påkallas för
tillgodoseende av barnmorskeläroanstaltens behov. Dessa arbeten avser dels
iordningställande i bottenvåningen av undervisnings- och expeditionslokaler
för barnmorskeundervisningen för en beräknad kostnad av 13 200 kronor,
dels ock iordningställande av gymnastiklokal, att gemensamt brukas
av barnmorskeläroanstalten och staden, för en kostnad av 29 500 kronor.
Enighet har vid förhandlingarna rått om nödvändigheten av ifrågavarande
omändringsarbeten samt att kostnaderna för gymnastiklokalen bör halveras
mellan staten och staden. De kostnader, som skulle komma att falla på
statsverket, kan alltså beräknas till (13 200 + 14 750) i runt tal 28 000
kronor. Barnmorskeläroanstaltens överflyttning till kvinnokliniken II förutses
äga rum den 1 april 1956 i samband med att den medicinska undervisningen
i obstetrik och gynekologi överflyttas till kvinnokliniken I. Det
är därför angeläget, att medel snarast ställes till förfogande för angivna
omändringsarbeten i kvinnokliniken II. Arbetena är avsedda att utföras
genom stadens försorg.
Då det av fjolårets riksdag beviljade reservationsanslaget av 16 600 kronor
för vissa ändringsarbeten i kvinnokliniken I icke kan komma alt under
innevarande eller nästa budgetår tagas i anspråk för därmed avsett ändamål,
torde dessa medel enligt kommissionens mening lämpligen i stället
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 9b år 1956
böra disponeras för bestridande av kostnaderna för iordningställande för
barnmorskeläroanstalten av förenämnda lokaler i kvinnokliniken II. Härutöver
bör för bestridande av dessa kostnader för nästa budgetår anvisas
(28 000 — 16 600) i runt tal 12 000 kronor.
Yttranden
Över avtalsförslaget har yttrande avgivits av statskontoret och 1955 års
läkarutbildningsutrcdning.
Statskontoret har intet att erinra mot avtalsförslaget.
1955 års läkarutbildningsutredning tillstyrker kommissionens förslag
samt framhåller, att utredningen med hänsyn till bl. a. den beslutade utbyggnaden
av de teoretiska medicinska institutionerna i Göteborg torde
komma att föreslå en utökning därstädes av antalet medicine studerande
jämväl på det kliniska utbildningsstadiet. En sådan utökning skulle för
undervisningen i obstetrik och gynekologi bli aktuell fr. o. m. höstterminen
1959. Utredningen noterar därför med stor tillfredsställelse, att enighet i
princip uppnåtts om att kvinnokliniken I även efter avtalstidens utgång
den 31 mars 19o9 fortfarande skall disponeras för den vid universitetet
bedrivna undervisningen och forskningen i nämnda ämne.
Departementschefen
Såsom jag framhöll i proposition nr 133/1955 är det såväl ur forskningens
som undervisningens synpunkt angeläget, att undervisningen i obstetrik och
gynekologi övertlyttas till den inom Sahlgrenska sjukhusets område belägna
kvinnokliniken I. En dylik överflyttning torde jämväl som 1955 års läkarutbildningsutredning
framhållit såvitt angår nämnda ämne vara en förutsättning
för en framtida förutsatt utökning av antalet medicine studerande
i Göteborg. På grund härav och då jag icke funnit anledning till erinran mot
kommissionens uppgörelse med Göteborgs stad biträder jag det framlagda
avtalsförslaget.
Enligt vad förhandlingskommissionen uppgivit avses barnmorskeläroanstalten
skola överflyttas till kvinnoklinik II den 1 april 1956 i samband med
att den medicinska undervisningen i obstetrik och gynekologi överflyttas till
kvinnoklinik I. För att så skall kunna ske erfordras vissa ombyggnadsarbeten
inom kvinnoklinik II, vilka arbeten kostnadsberäknats till 42 700 kronor.
Kommissionen har föreslagit, att å staten fallande del av kostnaden eller
28 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår. Enligt vad jag under hand
erfarit kan resultatet av kommissionens förhandlingar icke i och för sig
påverka storleken av den föreslagna statliga anslagsbevillningen för nästa
budgetår. Med hänsyn härtill förordar jag, att medel för erforderliga byggnadsåtgärder
anvisas. För ändamalet bör a rik sstaten upptagas ett anslag
av reservationsanslags natur under nedan angivna rubrik. Då det för innevarande
budgetår under elfte huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 9i år 1956
vissa ändringsarbeten inom kvinnoklinik I icke enligt vad förhandlingskommissionen
framhållit kommer att behöva tas i anspråk för därmed avsett
ändamål under innevarande eller nästa budgetår, torde vid utgången av
budgetåret 1955/56 förefintlig reservation å detta anslag böra överföras
till det nya anslaget. Detta anslag bör i enlighet härmed uppföras med
(28 000 -— 16 600) i runt tal 12 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig i det föregående angivna grunder
för upplåtelse av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset
för medicinsk undervisning och forskning;
b) till Göteborgs universitet: Bidrag till vissa ändringsarbeten
inom kvinnoklinik II för budgetåret 1956/57 under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 12 000
kronor.
Avtal om uppförande av mikrobiologiska institutioner i Göteborg
Inledning
I proposition nr 133/1955 lämnade jag en redogörelse för dels en av det
större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet gjord framställning
om anvisande av 500 000 kronor för uppförande av mikrobiologiska
institutioner, dels ock en av Göteborgs sjukhusdirektion gjord hemställan,
att Kungl. Maj :t måtte förelägga 1955 års riksdag förslag till uppförande
av nämnda institutioner. I anslutning härtill förklarade jag mig icke ha
något att erinra mot utformningen av framlagt förslag till nybyggnader.
Jag ansåg mig emellertid icke beredd att för det dåvarande taga ställning
till frågan om fördelningen mellan staten och staden av de beräknade
byggnadskostnaderna. Förhandlingar härom borde upptagas med staden
i anslutning till de förhandlingar, som i övrigt påkallades av det av mig
biträdda förslaget. Vad sålunda föreslogs lämnades av riksdagen utan
erinran.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande uppdrog jag den 11 mars 1955
åt den under föregående punkt omförmälda förhandlingskommissionen att
upptaga förhandlingar med Göteborgs stad i frågan.
Kommissionen har framlagt förslag i ämnet den 30 november 1955. Över
förslaget har yttranden avgivits av statskontoret och 1955 års läkarutbildningsutredning.
Förhandlingskommissioncne utredning och förelag
I syfte att erhålla underlag för bedömande av frågan om fördelningen
mellan staten och staden av kostnaderna för uppförande av ifrågavarande
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
institutionsbyggnader har en utredning härom företagits av kommissionsledamoten,
professorn Odin och byråchefen i stadens sjukhusdirektion
Bunne, vilka anfört bl. a. följande.
»Byggnad skomplexets netto ytinnehåll utgör 8 244 m2 med följande fördelning
på olika ändamål.
Staten
Allmän bakteriologisk institution
Virologisk avdelning ...........
Klinisk-bakteriologisk institution
Staden
Bakteriologiskt laboratorium . . .
BCG-Iaboratorium .............
Viruslaboratorium .............
Reservutrymmen .............
1 953 m2
285 »
1 044 » 3 282 m2 = 40 %
3 298 in2
182 *
1 335 3>
147 > 4 962 in2 = 60 %
Summa 8 244 in2 = 100 %
Nettoytan avser närmast nyttig golvyta och innefattar icke inner- och
ytterväggar, korridorer, trapphus, hissar, trummor, pelare, sopnedkast,
transformatorrum, maskinrum, fläktrum, skyddsrum och garage, ej heller
omklädningsrum och toaletter. En företagen granskning har visat, att
nämnda utrymmen i lika mån hänför sig till statens som stadens behov.
Det kan givetvis diskuteras, om reservutrymmena å 147 m2 helt skall
föras på staden, eller om de skall lika fördelas på staten och staden. Skäl
kan andragas för både ena och andra förfaringssättet. Staden har säkerligen
rätt snart behov av dessa lokaler men de ligger i omedelbar anslutning
till statens virologiska avdelning, som är liten och blott upptager
285 in2.
I sammanhanget kan vidare diskuteras, om BCG-laboratoriet helt skall
föras på staden. Så har skett, emedan staden sedan flera år driver ett sådant
laboratorium och laboratoriet icke direkt har att göra med undervisning.
Men förhållandet är sådant, att detta laboratorium är det enda
i hela landet och att Göteborgs stad endast behövde 1,25 procent eller 1 072
vaccinampuller av de cirka 86 165, som tillverkades år 1954. För landet
i övrigt levererades 39 225 eller 45,5 procent. När det gäller fördelning
av kostnaden för nyanläggning bör hänsyn tagas till dessa förhållanden,
så att åtminstone hälftendelning av anläggningskostnaden kan ske. Fördelas
ytan för BCG-laboratoriet om 182 in2 och reservutrymmet å 147 m2
lika mellan stat och kommun med 164,5 in2 på vardera, blir fördelningen
Staten .................. 3 446,5 in2 = 41,8 %
Staden .................. 4 797,5 in2 = 58,2 %
Ytterligare en omständighet bör ihågkommas, nämligen att bakteriologiska
laboratoriet sedan länge betjänar västra delen av landet och att det
virologiska laboratoriet får samma uppgift. Av 198 124 prov år 1954 hänförde
sig endast 145 311 eller 73,3 procent till stadens inrättningar medan
resterande 26,6 procent eller 52 813 prov huvudsakligen härrörde från sjukvårdsinrättningar
utanför Göteborg. För det virologiska laboratorium, som
43
Kungi. Maj:ts proposition nr 9''r ur 1956
sedan några år bedrives i provisoriska lokaler och i begränsad omfattning,
var 10 procent av de cirka 10 000 analyserna från annat håll.
Slutligen måste man vid bedömningen av frågan om fördelning av kostnaden
för de mikrobiologiska institutionerna hålla i minnet, att de är en
del av ett planerat institutionskomplex för patologi och bakteriologi, och att
den redan uppförda byggnaden för patologi till fyra femtedelar användes
för undervisning och forskning och blott till en femtedel för stadens behov.
En beräkning vad staten och staden skulle hava bidragit med, därest vardera
parten fördelat anläggningskostnaderna för de båda byggnadskomplexen
i förhållande till disponerad nettogolvyta, framgår av följande sammanställning.
Fördelning av |
yta |
Fördelning av kostnad enligt |
||||
Staten |
Staden |
% |
Staten |
Staden |
Summa |
|
Patologiska inst......... |
2 879 |
706 |
80—20 |
4 067 069 |
1 016 767 |
5 083 836 |
Mikrobiologiska inst..... |
3 446 |
4 798 |
42—58 |
|||
6 325 |
5 504 |
— |
10 367 069 |
9 716 767 |
20 083 836 |
Staten och staden har bidragit till den patologiska institutionen med vardera
2 514 918 kronor och det har begärts, att kostnaden för mikrobiologiska
institutionerna skall fördelas med 7 500 000 kronor på vardera parten. Tillhopa
gör detta 10 041 918 kronor på staten och lika mycket på kommunen.
Som synes av förestående tabell är det rätt god samstämmighet mellan de
båda beräkningsgrunderna. Beräkningen pekar t. o. m. på, att staten skulle
tagit större del än 50 procent. Vidare bör beaktas, att bakteriologiska och
virologiska rutinlaboratorierna betjänar en stor del av Västsverige och att
BCG-laboratoriet blott till ringa del betjänar Göteborgs stad.
Av den utredning, som sålunda företagits, har kommissionen kommit till
den uppfattningen, att kostnaderna för uppförande av nu ifrågavarande
byggnader bör lika fördelas mellan staten och staden.
Förhandlingskommissionens förslag till överenskommelse har följande
lydelse:
Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan stadsfullmäktiges
i Göteborg godkännande har följande överenskommelse träffats
mellan kommissionen för förhandlingar med Göteborgs stad i vissa medicinska
universitetsfrågor och stadens förhandlingsdelegerade rörande
uppförande av mikrobiologiska institutioner i Göteborg:
1) Med ändring av vad i punkten 3, första stycket, av det av Kungl. Maj :t
den 30 juni 1948 godkända avtalet mellan Kungl. Maj :t och kronan samt
Göteborgs stad angående anordnande av en medicinsk högskola i Göteborg
stadgas rörande uppförande av en bakteriologisk institution vid Sahlgrenska
sjukhuset skall genom stadens försorg, utanför sjukhusområdet, vid
Guldhedsgatan, cirka 150 meter från den nya patologiska institutionsbyggnaden,
uppföras ett byggnadskomplex, inrymmande de s. k. mikrobiologiska
institutionerna, d. v. s. förutom institutioner för allmän och klinisk
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1956
bakteriologi jämväl stadens bakteriologiska och virologiska laboratorier
samt BCG-laboratorium.
2) Kostnaderna för uppförande av de under 1) angivna mikrobiologiska
institutionerna — beräknade till sammanlagt 15 000 000 kronor — skola
bestridas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med hälften av
de verkliga kostnaderna. Statens bidrag skall successivt allt efter byggnadsföretagets
fortskridande tillhandahållas staden.
Yttranden
Statskontoret tillstyrker förslaget till överenskommelse med hänsyn till
den utredning, som numera företagits i ämnet, och i betraktande av de stora
kostnader, som Göteborgs stad påtagit sig med avseende å uppbyggnaden av
universitetet i Göteborg.
1955 års läkarutbildningsutredning framhåller, att det av 1955 års riksdag
fattade beslutet om en ökad intagning av medicine studerande medför
krav på ytterligare utbildningsplatser under det propedeutiska året, till vilket
bl. a. huvuddelen av undervisningen i bakteriologi är hänförlig. Oaktat
de planerade mikrobiologiska institutionerna icke kan färdigställas till
denna tidpunkt, är det angeläget, att uppförandet av desamma påbörjas
snarast möjligt.
Departementschefen
Det förslag till överenskommelse rörande uppförande av mikrobiologiska
institutioner i Göteborg, som förhandlingskonnnissionen nu framlagt, innebär,
att staten skall bidraga med hälften av de verkliga kostnaderna för
institutionernas uppförande, vilka kostnader uppskattats till 15 000 000 kronor.
Jag har vid prövningen av förslaget till överenskommelse kommit till
den uppfattningen, att detsamma får anses innebära en acceptabel lösning
av frågan om statens bidrag till kostnaderna för ifrågavarande institutioner.
I likhet med statskontoret har jag härvid ansett avseende böra fästas vid
de stora kostnader, som staden påtagit sig i samband med tillkomsten av
den medicinska högskolan i staden, varigenom gynnsamma förutsättningar
skapats för anordnandet av denna högskola. Även om vissa erinringar i
fråga om en och annan detalj kan riktas mot den utredning, som legat till
grund för den nu träffade överenskommelsen, kan dessa anmärkningar
icke anses vara av den betydelse, att någon ändring i förslaget till överenskommelse
ur statens synpunkt för den skull synes påkallad. Jag förordar
således, att det uppgjorda förslaget till överenskommelse oförändrat lägges
till grund för samarbetet mellan staten och Göteborgs stad rörande de
mikrobiologiska institutionernas uppförande. Jag vill erinra om att Kungl.
Maj :t på min hemställan i årets statsverksproposition hemställt om anvisande
av 3 000 000 kronor för påbörjande av byggnadsföretaget.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
45
Kungl. Maj. ts proposition nr 9i år 1956
att godkänna av mig i det föregående förordade grunder
rörande statens bidrag till uppförande av mikrobiologiska
institutioner i Göteborg.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt, förordnar Hans
Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Jan ödmann
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
Karolinska sjukhuset: Utrustning........................................ 3
Inledning....................................................... 3
Utrustningskommitténs utredning och förslag......................... 4
Yttranden..................................................... g
Departementschefen................................................ 8
Vissa överenskommelser med Stockholms stad om upplåtelse av stadens sjukhus
för undervisningsändamål............................................. 9
Inledning...................................................... g
Förhandlingskommissionens utredning och förslag..................... 11
A. Patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus.............. 11
B. Övningslaboratorium i klinisk kemi vid serafimerlasarettet........ 14
Yttranden....................................................... 47
Departementschefen................................................ Ig
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala.......................... 20
Förslag........................................................... 20
Motiv........................................................ 21
Yttranden........................................................ 26
Departementschefen................................................ 27
Avtal om medicinsk undervisning vid de patologiska och bakteriologiska institutionerna
vid Malmö allmänna sjukhus............................... 29
Inledning...................................................... 29
Förhandlingskommissionens utredning och förslag..................... 30
Yttranden...................................................... 33
Departementschefen................................................ 34
Avtal med Göteborgs stad angående upplåtelse av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska
sjukhuset för medicinsk undervisning och forskning m. m......... 36
Inledning....................................................... 3 g
Förhandlingskommissionens utredning och förslag..................... 36
Yttranden........................................................ 49
Departementschefen................................................ 40
Avtal om uppförande av mikrobiologiska institutioner i Göteborg.......... 41
Inledning......................................................... 44
Förhandlingskommissionens utredning och förslag..................... 41
Yttranden........................................................ 44
Departementschefen................................................ 44
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 56
602864