Kangl. Maj.ts proposition nr 81 år 1956

1

Nr 81

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statstjänstemännens
löner under år 1956 m. m.; given Stockholms
slott den 23 februari 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
februari 1956.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam, Lange, Lindholm.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statstjänstemannens
löner under år 1956 m. m. samt anför därvid följande.

Enligt beslut vid 1954 års riksdag under dess höstsession har statens löneplansförordning
fr. o. in. den 1 januari 1955 ersatts av statens grundlöneförordning.
Denna förordning innehåller de minimilönebelopp, som tillkommer
statstjänstemän och med dem i avlöningshänseende jämställda
befattningshavare. Dessa lönebelopp överensstämmer i princip med de lönebelopp,
som tillämpades under senare halvåret 1951. I motsats till löneplansförordningen
innehåller grundlöneförordningen icke några bestämmelser
om höjning eller sänkning av grundlönerna. Det har emellertid förut 1

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 81

2 Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1956

satts, att för varje särskilt år skall genom beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen,
efter det statstjänstemännens huvudorganisationer beretts tillfälle
till överläggningar i ämnet, fastställas med vilket belopp de aktuella lönerna
bör utgå.

Å de nya grundlönerna utgick i avbidan på beslut om 1955 års löner
tillägg med belopp av den storleken, att de utgående lönerna blev desamma
som under år 1954. Sedan förhandlingar i ämnet ägt rum med statstjänstemännens
huvudorganisationer, beslöts vid 1955 års riksdag (prop. 1955:191),
att till grundlönebeloppen skulle, utöver nyss angivna tillägg, under år 1955
utgå särskilda tillägg av sådan storlek att lönebeloppen höjdes med i allmänhet
8 procent. Beslutet innefattade vidare, att i vissa löneklasser därjämte
skulle utgå viss avlöningsförstärkning.

Efter de ändringar, som vid 1954 års riksdag vidtagits i pensionsreglementcna,
skall rörligt tillägg på pensionernas grundbelopp utgå enligt grunder,
fastställda av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut. Enligt beslut
vid 1955 års riksdag skulle tillägget under år 1955 utgöra 65 procent av tillläggsunderlaget.
I fråga om tjänstepension, vars grundbelopp för tiden intill
den månad, varunder vederbörande uppnår 67 års ålder, är högre än dess
för tiden därefter gällande grundbelopp, skulle tillägget dock för tiden från
och med sagda månad i viss mån reduceras.

Å lönerna till ett mindre antal befattningshavare, som överförts till indragningsstat
eller enligt egen önskan kvarstår på gammal lönestat, ävensom
å vissa pensioner utgår kristillägg samt rörligt tillägg eller dyrtidstillägg.
Storleken av detta rörliga tillägg och av dyrtidstillägget har fastställts
att gälla tills vidare. Kristillägget har däremot enligt grunder, som antagits
vid 1947 och 1948 års riksdagar, intill utgången av år 1954 varit anslutet
till höjningen av de grundbelopp, som angavs i den tidigare gällande löneplansförordningen.
Efter denna förordnings upphörande har kristillägget
enligt beslut vid 1955 års riksdag — med hänsyn till att fråga är om endast
ett fåtal befattningshavare — av Kungl. Maj:t bestämts från fall till fall
med utgångspunkt från det procenttal, som beslutats för det rörliga tillägget
på pensionernas grundbelopp.

Det förutsattes i prop. 1955: 191, att frågan om lönernas storlek samt
om grunderna för rörligt tillägg på pensionerna och för kristillägg efter utgången
av år 1955 sedermera skulle få föreläggas riksdagen. Om beslut i ämnet
icke skulle ha meddelats före årsskiftet 1955/56, borde provisoriskt
få tillämpas samma grunder som under år 1955.

I årets statsverksproposition (Bil. 2, s. 26) förutsattes, att frågan om
storleken av tilläggen på grundlönerna och på pensionernas grundbelopp
under år 1956 senare skulle få underställas riksdagen.

Förhandlingar om de statsanställdas löner under år 1956 har nu förts
med statstjänstemännens huvudorganisationer, Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och
Tjänstemännens centralorganisation. Därvid har — under förutsättning av

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1956

3

Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — med samtliga organisationerna
tidigare i dag träffats en överenskommelse av följande innehåll.

1. Till de under år 1955 utgående månadslönerna skall — med undantag
av löneklasserna 1—3 å löneplan 1 — läggas särskilda lönetillägg så att lönebeloppen
för månad kommer att uppgå till belopp, som anges i bifogade tabell.
1

Lönetilläggen utgår fr. o. m. den 1 januari 1956; i vad avser månaderna
januari—april 1956 uträknas dock lönehöjningen med hjälp av särskilda
tabeller, i vilka beaktas endast löneplanslönen för månad och C-avdrag.

2. Övriga i statens grundlöneförordning avsedda lönebelopp — med undantag
av övertidsersättning — ävensom vikariatsersättning omräknas i anslutning
till de ändrade månadslönerna.

3. Andra vid sidan av månadslön (motsvarande) utgående särskilda
ersättningar samt lönetillägg och tilläggsarvoden skall vara oförändrade
med undantag av följande lönetillägg:

a) Obekvämhetstillägg enligt kungörelsen den 4 mars 1955, nr 68, höjes
fr. o. in. den 1 juli 1956 till 1 krona 20 öre för timme för obekväm arbetstid
med följande förläggning, nämligen

å vardag, som omedelbart efterföljes av sön- eller helgdag, mellan klockan
16 och 24 respektive, å dag före Långfredagen, Kristi Himmelsfärds dag
eller Alla Helgons dag, mellan klockan 19 och 24,

å sön- eller helgdag, påskafton, midsommarafton eller julafton, samt

å vardag, som följer efter sön- eller helgdag, mellan klockan 0 och 6.

b) Sjötillägg höjes fr. o. m. den 1 juli 1956 till belopp, som anges i bifogade
tabell.2

4. Arvoden till icke lönegradsplacerad personal höjes i ungefär samma
grad som under 1. angivits. Undantag göres dock i fråga om arvoden, som
har karaktären av bisysslearvoden.

5. Det rörliga tillägget på pensionernas grundbelopp höjes fr. o. m. den
1 januari 1956 till 71 %.

Om i anledning av förslag till 1956 års riksdag beslut fattas om standardförbättring
å folkpensioner, skall det i kungörelsen den 15 maj 1953 (nr
193) om rörligt tillägg å vissa pensioner m. m. under 2. angivna procenttalet
35 höjas med 5 procentenheter för varje standardtiliägg å folkpension, räknat
fr. o. m. tidpunkten för tilläggets utgående.

6. Under de» tid denna överenskommelse gäller må icke vidtagas stridsåtgärd
av vad slag det vara må.

Departementschefen. Vid årets samordnade avtalsrörelse på den enskilda
sektorn av arbetsmarknaden har centrala överenskommelser träffats mellan
Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige resp.
Tjänstemännens centralorganisation. Den förra överenskommelsen innebär
i huvudsak, att tidlöner och ackord höjes med i genomsnitt 3,7 procent. Därest
inom något avtalsområde denna ökning ej uppgår till i genomsnitt 16
öre per timme för vuxna arbetare, skall för delta område tillägget i genomsnitt
— för vuxna män resp. vuxna kvinnor — utgöra 16 öre per timme.

1 Tabellen, vilken är likalydande med den vid statsrådsprotokollet fogade bilagan A, har
här uteslutits.

1 Tabellen, vilken är likalydande med den vid statsrådsprotokollet fogade bilagan D, har
här uteslutits.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr SI år 1956

Inom ramen för den kostnadsökning, som följer av uppgörelsen, förutsattes
fördelning kunna ske på annat sätt än enligt de nu angivna grunderna. Enligt
den senare överenskommelsen höjes tjänstemannalönerna med 4 procent.
I båda överenskommelserna förutsättes, att eventuella ändringar av
ekonomisk innebörd i avtalens allmänna bestämmelser i regel skall avräknas
på den generella höjningen. Parterna har förbundit sig att verka för
att de riktlinjer, som uppdragits i överenskommelserna, följes även på områden,
som ligger utanför det för vederbörande parter gemensamma verksamhetsområdet.

Mot bakgrunden av det resultat, till vilket den samordnade avtalsrörelsen
sålunda lett, är det naturligt, att vid de nu slutförda förhandlingarna eftersträvats
att hålla den generella löneförbättringen för år 1956 på de statliga
och statsunderstödda sektorerna av arbetsmarknaden inom gränserna för
vad som överenskommits på den enskilda sektorn. Förhandlingarna bär till
följd härav kunnat i allt väsentligt inriktas på frågan om avvägningen av
löneförbättringen inom en kostnadsram, motsvarande 4 procent av de totala
lönekostnaderna.

Med beaktande av det anförda har under förhandlingarna överenskommits,
att till de nu utgående månadslönerna skall — med undantag av löneklasserna
1—3 å löneplan 1 — läggas särskilda lönetillägg av sådan storlek,
att lönebeloppen för månad höjes med 4 procent, dock lägst med visst
minimibelopp. Detta belopp utgör på 3-ort 32 kronor, motsvarande en löneökning
av 16 öre för timme vid en arbetstid av 200 timmar för månad. Under
hänsynstagande till nuvarande löneplansspännvidd blir minimibeloppen
på 2-, 4- och 5-ort resp. 31, 33 och 35 kronor. Verkan av minimiregeln
sträcker sig upp till 14 löneklassen på löneplan 1.

De särskilda tillägg, som under år 1955 lagts till månadslönerna enligt
statens grundlöneförordning har, där ej Kungl. Maj :t annat medgivit, utgått
endast till tjänstemän, som uppnått 17 års ålder. Det har bl. a. av praktiska
skäl ansetts önskvärt, att ifrågavarande särbestämmelse slopas. Det
förhållandet att enligt överenskommelsen månadslönerna i löneklasserna
1—3 å löneplan 1 icke skall höjas får ses i samband härmed.

De lönebelopp för månad, som med tillämpning av här anförda grunder
avses skola gälla under år 1956, har angivits i den i överenskommelsen under
punkt 1 omförmälda tabellen, vilken torde få fogas såsom bilaga A till
statsrådsprotokollet i detta ärende.

I överenskommelsen har förutsatts att den retroaktiva regleringen av löneförmånerna
för år 1956 skall på samma sätt som under år 1955 ske enligt
förenklade regler. För månaderna januari—april i år avses sålunda lönehöjningen
skola uträknas med hjälp av särskilda tabeller, vilka uppgjorts
med beaktande endast av löneplanslönen för månad och C-avdrag. Erfarenheterna
från föregående år visar, att en avsevärd minskning av det administrativa
merarbete, som den retroaktiva regleringen eljest skulle medföra,
härigenom kan vinnas.

Liksom fallet var under åren 1951, 1952 och 1955 bör arvoden till icke

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1956 5

löneplansplacerad personal höjas i ungefär samma grad som månadslönerna
enligt statens grundlöneförordning. Undantag skall dock göras i fråga
om arvoden, som har karaktären av bisysslearvoden.

Såsom av det anförda framgår innebär den träffade överenskommelsen i
fråga om statstjänstemännens månadslöner, att systemet med en 4-procentig
uppräkning över hela löneskalan kombinerats med en garantiregel om
en minsta löneökning, ungefär motsvarande 16 öre för timme. Kostnadsökningen
för månadslönernas höjning kommer till följd härav att överstiga
4 procent. För att den totala kostnadsökningen likväl skall kunna hållas
inom den förut angivna 4-procentsramen, har enighet vunnits därom, att
någon generell uppräkning av de vid sidan av månadslön utgående ersättningarna
icke skall ske. Överenskommelsen innebär i detta hänseende beträffande
de i statens grundlöneförordning avsedda lönebeloppen, att gällande
belopp för övertidsersättning skall bibehållas oförändrade. Vikariatsersättningen
skall däremot omräknas i anslutning till de ändrade månadslönerna.
Övriga vid sidan av månadslön (motsvarande) utgående särskilda
ersättningar samt lönetillägg och tilläggsarvoden avses vara oförändrade.
Undantag har dock gjorts för obekvämhetstillägg och sjötillägg, vilka dock
icke skall höjas förrän fr. o. in. den 1 juli 1956.

Bestämmelser om obekvämhetstillägg återfinnes i kungörelsen den 4 mars
1955, nr 68. Obekvämhetstillägget utgår f. n. med ett enhetligt belopp av
60 öre för timme.

Med obekväm arbetstid avses i kungörelsen arbetstid, som infaller a)
mellan klockan 19 och 6, b) å sön- eller helgdag, påskafton, midsommarafton
eller julafton mellan klockan 6 och 19 samt c) å vardag, som omedelbart
efterföljes av sön- eller helgdag, mellan klockan 16 och 19, dock ej å
dag före Långfredagen, Kristi Himmelsfärds dag eller Alla Helgons dag.

Det förslag, varom enighet uppnåtts med personalorganisationerna, innebär
att obekvämhetstillägget skall fördubblas till 1 krona 20 öre för timme
för sådan arbetstid, då de förhållanden, som motiverar tilläggets utgående,
gör sig särskilt kännbara. Det förhöjda tillägget skall sålunda i princip utgå
för arbetstid förlagd mellan klockan 16 å lördag eller helgdagsafton och
klockan 6 nästföljande vardag; å dag före Långfredagen, Kristi Himmelsfärds
dag eller Alla Helgons dag dock först fr. o. in. klockan 19.

Föreskrifter angående sjötillägg återfinnes i de särskilda bestämmelserna
för försvaret i 35 § 2 mom. statens allmänna avlöningsreglemente. Justeringar
i sjötilläggsbeloppen skedde senast den 1 juli 1952 i anledning av
beslut av samma års riksdag (prop. 1952:204).

De sjötilläggsbelopp för dag, som enligt den träffade överenskommelsen
avses skola gälla fr. o. in. den 1 juli 1956, framgår av den i överenskommelsen
under punkt 3 b) omnämnda tabellen, vilken torde få fogas såsom bilaga
/>’ till statsrådsprotokollet i detta ärende.

överenskommelsen innebär en i allmänhet relativt kraftig ökning av sjö -

G

Kungl. Maj. ts proposition nr SI år 1956

tilläggsbeloppen. I anslutning härtill torde få erinras om att chefen för marinen
i skrivelse den 25 mars 1955 under åberopande särskilt av nedgången
i antalet underbefäl vid flottan föreslagit en betydande uppräkning av sjötilläggen
å övervattensfartyg. I övrigt får framhållas, att den nya sjötillläggstabellen
förenklats i förhållande till den nu gällande bl. a. så till vida,
att antalet sjötilläggsbelopp minskats samt att de särskilda förhöjda sjötilläggen
till vissa yrkesmän slopats. Förslaget innebär vidare, att sjötillläggen
vid tjänstgöring å undervattensbåt skall utgå med 100 procents förhöjning
av de å övervattensfartyg gällande beloppen mot för närvarande
med 150 procents förhöjning.

Vad angår pensionerna gäller för närvarande, att sådant rörligt tillägg på
pensioner in. m., som jämlikt av Kungl. Maj :t utfärdade föreskrifter må
utgå enligt grunder, fastställda av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut,
skall utgå efter 65 procent av tilläggsunderlaget. Är det fråga om tjänstepension,
vars grundbelopp för tiden intill den månad, varunder vederbörande
uppnår 67 års ålder, är högre än dess för tiden därefter gällande
grundbelopp, skall det rörliga tillägget enligt den vid 1953 års riksdag beslutade
provisoriska lösningen av frågan om samordning av tjänstepension
och folkpension (prop. 1953: 184) för tiden från och med den månad, då 67
års ålder uppnås, minskas med ett belopp motsvarande 35 procent av skillnaden
mellan grundbeloppen.

Utan att därmed ställning tagits till frågan, i vad mån det rörliga tillägget
på pensionernas grundbelopp för framtiden skall följa löneökningarna till
de i tjänst varande, har under förhandlingarna överenskommits, att ifrågavarande
rörliga tillägg skall, räknat fr. o. in. den 1 januari 1956, höjas till
71 procent. Härigenom kommer pensionerna att ökas i ungefär samma utsträckning
som månadslönerna.

I årets statsverksproposition (Bil. 7, s. 281) bar förutskickats förslag till
riksdagen om viss förhöjning av folkpensionerna med anledning av den allmänna
standardhöjning, som inträtt sedan pensionsbeloppen senast fastställdes.
Med anledning härav har vid förhandlingarna frågan om den fortsatta
samordningen av tjänstepension och folkpension behandlats. Enighet
har härvid uppnåtts om att — därest vid 1956 års riksdag beslut fattas om
standardförbättring å folkpensioner — det förenämnda procenttalet 35 skall
höjas med 5 enheter för varje nytt standardtillägg å folkpension, räknat
från och med tidpunkten för tilläggets utgående. Standardtillägg har härvid
förutsatts komma att uppgå till 40 kronor för år för gift folkpensionär,
vars make uppbär folkpension, och 50 kronor för år till annan folkpensionär.
Det bör framhållas, att den överenskomna reduktionsregeln står helt
i överensstämmelse med 1953 års förenämnda riksdagsbeslut, överenskommelsen
innebär sålunda en fortsatt provisorisk lösning av samordningsfrågan.
Det har förutsatts, att en slutlig lösning av frågan måste anstå i avvaktan
på resultatet av pågående utredningar inom pensionsområdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1956 7

Det kristillägg, som alltjämt utgår till vissa befattningshavare, bör för år
1956 bestämmas med utgångspunkt från det procenttal, som överenskommits
för det rörliga tillägget på pensionernas grundbelopp. Löneökningen
för befattningshavare, som åtnjuter kristillägg, bör beräknas så, att den icke
överstiger den löneökning, som tillkommer närmast motsvarande tjänstemän
på reglerad lönestat.

I överenskommelsen har slutligen upptagits, att under den tid överenskommelsen
gäller stridsåtgärd av vad slag det vara må icke får vidtagas.
Härigenom gäller för år 1956 en total fredsplikt inom nu berörda delar av
arbetsmarknaden. Fredsklausulen medför, att de särskilda tillägg, som
lägges till grundlönebeloppen, icke bör utgå till medlemmar i en organisation,
som bryter mot fredsplikten genom att under den tid, överenskommelsen
gäller, vidtaga stridsåtgärd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
besluta om de undantag från tillämpningen av de särskilda lönetilläggen,
som till följd härav kan komma i fråga. Även i andra fall torde emellertid
Kungl. Maj :t liksom under föregående år böra äga befogenhet att besluta, att
ifrågavarande lönetillägg icke skall utgå. Jag torde få åberopa vad som
härutinnan anförts i prop. 1955: 191 (s. 6).

Den träffade överenskommelsen bör enligt min mening godtagas och underställas
riksdagens prövning. Frågan om lönernas storlek samt om grunderna
för rörligt tillägg på pensionerna och för kristillägg efter utgången av
år 1956 torde sedermera få underställas riksdagen. Därest beslut i ämnet
icke skulle ha meddelats före årsskiftet 1956/57, synes provisoriskt få tilllämpas
samma grunder som under innevarande år.

Kostnadsökningen för statsverket vid ett genomförande av överenskommelsen
kan för år 1956 uppskattas till i runt tal 155 miljoner kronor, innebärande
en ökning av kostnaderna för tjänstemannalöner och för pensioner
med 4 procent. Av nämnda belopp belöper omkring 128 miljoner kronor på
löner och arvoden, ungefär 21 miljoner kronor på pensioner samt ca 6 miljoner
kronor på obekvämhetstillägg och sjö tillägg. Av de totala kostnaderna
hänför sig ca 55 miljoner kronor till de affärsdrivande verken samt 100
miljoner kronor till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

Då de på affärsverken belöpande kostnaderna bör bestridas i den ordning,
som dessa verks övriga utgifter bestrides — vilket uppenbarligen kan innebära
ett inkomstbortfall för statsverket — kommer riksstatens utgiftssida
att belastas med allenast sistnämnda belopp av 100 miljoner kronor. I allmänhet
bör denna del av kostnadsökningarna i vanlig ordning redovisas under
resp. avlönings- och pensionsanslag, vilka följaktligen kommer att överskridas.
I den mån under anslagen upptagits särskild post till rörligt tillägg
torde från denna anslagspost böra bestridas kostnaderna för de särskilda
lönetilläggen.

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1956

De ökade kostnaderna torde i många fall belasta anslag eller anslagsposter,
som är maximerade. Beträffande dessa anslag och anslagsposter synes
Kungl. Maj :t därför böra erhålla bemyndigande att medge erforderligt överskridande.
I de fall då kostnaderna faller på reservationsanslag, torde det
emellertid vara lämpligare att särskilda medel ställes till förfogande för
kostnadernas bestridande. På grund härav och då kostnaderna för löneoch
pensionsökningarna bör komma till uttryck i budgeten bör — i överensstämmelse
med vad riksdagen beslutat vid tidigare tillfällen — under
tolfte huvudtiteln för nästa budgetår upptagas ett särskilt anslag för ändamålet.
Detta anslag, som lämpligen torde böra benämnas Täckning av beräknat
överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner,
bör uppföras med 100 miljoner kronor. För innevarande budgetår bör
ett motsvarande anslag å 45 miljoner kronor anvisas på tilläggsstat.

I allmänhet bör de avlönings- och pensionsutbetalande myndigheterna icke
äga förfoga över de anslag, som ifrågasatts för täckning av det beräknade
överskridandet av anslagsmedlen för tilläggsförmånerna. Kungl. Maj :t torde
dock liksom under tidigare budgetår böra erhålla bemyndigande att från
dessa anslag anvisa medel i de fall, då överskridanden icke lämpligen bör
ske. Sålunda torde efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall medel
från förevarande anslag böra få tagas i anspråk bl. a. för bestridande av de
kostnadsökningar för sakanslagsavlönad personal, som föranledes av den
träffade överenskommelsen.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att statens avtalsnämnd med
skrivelse den 11 januari 1956 redovisat en mellan nämnden och Statstjänarkartellen
den 16 december 1955 träffad överenskommelse om ett s. k.
ramavtal, som är avsett att — med vissa i avtalet angivna undantag -— tillläinpas
då kollektivavtal träffas för deltidsanställd personal om skötsel och
tillsyn av värmeanläggningar samt sådana arbetsuppgifter i övrigt, som brukar
åvila fastighetsarbetare.

Det är för närvarande svårt att överblicka på vilka områden och i vilken
utsträckning här avsedda kollektivavtal kommer att slutas. Det torde emellertid
få förutsättas, att kostnaderna i viss utsträckning kommer att belasta
maximerade anslag eller anslagsposter och att det kan bli nödvändigt att
överskrida sådana anslag eller anslagsposter. Det synes för den skull lämpligt
att, därest riksdagen ej har något att erinra häremot, nyss berörda bemyndigande
för Kungl. Maj:t att medge erforderliga överskridanden för
lönehöjningarna jämväl får avse överskridanden av nu angiven anledning.

Vad angår arvodespersonalen bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att
medge höjning icke blott av sådana arvoden, som bestämts av Kungl. Maj:t,
utan även av arvoden, som fastställts av riksdagen. Under åren 1951 och
1952 bereddes en väsentlig del av den dåvarande arvodespersonalen anställning
såsom extra tjänstemän. I de fall då sådan anställningsform ej ansågs
böra ifrågakomma, eftersträvades att närmare ansluta arvodena till de kontanta
avlöningsförmånerna i viss löneklass. Detta bör liksom förra året vara
fallet även i är.

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1956

9

Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas att vidtaga av överenskommelsen
betingade ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente och
i kungörelsen om obekvämhetstillägg. Frågan om de ändringar, som i konsekvens
härmed bör vidtagas i gällande föreskrifter om tilläggsförmåner
till personal å sjömätnings- och isbrytarfartyg, torde jag senare få anmäla
för Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

1) besluta att till de i statens grundlöneförordning angivna
månadslönerna skall, med de undantag varom Kungl.
Maj :t kan finna gott förordna, under år 1956 läggas särskilda
lönetillägg enligt de grunder, som anges i förutnämnda överenskommelse; 2)

besluta att sådant rörligt tillägg på pensioner m. m.,
som enligt av Kungl. Maj :t utfärdade föreskrifter må utgå
efter grunder, fastställda av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens
beslut, skall under år 1956 — med beaktande av vad
i det föregående anförts beträffande en fortsatt provisorisk
samordning av tjänstepension och folkpension — utgå efter
71 procent av tilläggsunderlaget;

3) besluta att kristillägg under år 1956 skall utgå enligt
grunder, som angivits i det föregående;

4) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förut angivna grunder besluta om
höjning av arvoden till befattningshavare i statlig eller statsunderstödd
verksamhet;

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i statens
allmänna avlöningsreglemente den 30 juni 1948 (nr
436) samt kungörelsen den 4 mars 1955 (nr 68) om obekvämhetstillägg,
som erfordras för genomförande av förslagen
om höjning från och med den 1 juli 1956 av sjötillägg
och obekvämhetstillägg;

6) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåren 1955/56
och 1956/57 medge de överskridanden av maximerade anslag
och anslagsposter, som kan föranledas av vad under 1
—5 föreslagits;

7) till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för vissa löne- och pensionsförmåner å tilläggsstat
II till riksslaten för budgetåret 1955/56 under tolfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 45 000 000 kronor; samt

8) till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för vissa löne- och pensionsförmåner å riksstaten
för budgetåret 1956/57 under tolfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 100 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1956

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Jan-Chr. Montelius

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1956

11

Bilaga A

Löneplan nr 1

Löneklass,

nr

Månadslön, kronor i ortsgrupp

Löneklass,

nr

Månadslön, kronor i ortsg

■upp

2

3

4

5

2

3

4

5

i

437

457

475

496

21

1086

1135

1182

1232

2

449

470

491

513

22

1151

1202

1254

1306

3

469

490

510

532

23

1217

1272

1328

1382

4

519

542

567

592

24

1286

1345

1403

1461

5

546

569

593

620

25

1367

1424

1483

1541

6

574

601

627

653

26

1449

1507

1564

1622

7

606

634

661

690

27

1535

1594

1653

1711

8

639

668

697

727

28

1622

1681

1739

1797

9

669

699

728

759

29

1712

1770

1827

1 886

10

700

732

761

794

30

1800

1858

1915

1974

11

728

762

794

828

31

1883

1941

1999

2 058

12

756

789

823

857

32

1 967

2 025

2 083

2142

13

781

816

852

887

33

2 038

2 096

2154

2 213

14

806

842

879

915

34

2110

2168

2 228

2 285

15

838

876

912

951

35

2181

2 240

2 298

2 357

16

867

907

947

986

86

2 255

2 313

2 370

2 427

17

902

940

982

1022

37

2 325

2 384

2 442

2 499

18

936

977

1019

1062

38

2 397

2 455

2 513

2 571

19

979

1023

1067

1 in

39

2 469

2 526

2 584

2 643

20

1024

1070

1117

1163

40

2 541

2 598

2 655

2 713

Löneplan nr 2

Löneklass,

nr

Månadslön,

kronor

Löneklass,

nr

Månadslön,

kronor

i

1712

14

2 876

2

1797

15

2 980

3

1882

4

1 967

16

3084

5

2 052

17

3188

18

3 292

6

2137

19

3 396

7

2 222

20

3 500

8

2 308

9

2 393

21

3 604

10

2 479

22

3 812

23

4 020

11

2 565

24

4 353

12

2 650

25

4 930

13

2 763

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1956

Löneplan nr 3

Löne-

Månadslön, kronor i lönegrupp

kläSSy

nr

I

II

III

IV

V

i

1522

1708

1894

2080

2 265

2

1610

1796

1 981

2166

2 352

3

1696

1882

2 068

2 255

2 440

4

1783

1969

2154

2 341

2 526

Löneplan nr 4

Löne-

Månadslön,

kronor i lönegrupp

klass,

nr

I

II

III

IV

V

i

1013

1124

1233

1345

1456

2

1056

1166

1276

1387

1499

3

1106

1217

1328

1438

1550

4

1166

1276

1387

1499

1610

Löneplan nr 5

Löne-

Avdelning

nr

A

B

Ortsgrupp

2

3

4

5

Månadslön,

kronor

i

277

357

383

409

435

2

304

383

409

436

462

3

330

409

436

462

488

4

357

436

462

487

515

5

383

462

489

514

541

6

419

499

523

549

576

7

453

533

559

585

610

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1956

13

Bilaga B

Sjötillägg

Beställningshavare tillhörande lönegrad

Sjötillägg för dag vid tjänstgöring

å annat fartyg än
un dervattensbåt,
kronor

å undervat-tensbåt,
kronor

Militära beställningshavare

2

4

3

6

4

8

5

10

6

12

7

14

Mo 917 ...................................

9

18

11

22

15

—

17

—

Civilmililära beställningshavare

7

14

ro fp fö 97 99 .................................

9

18

11

22

Vjuj OAj éH/

5Ö0879

Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag