Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1956
1
Nr 66
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen
den 27 mars 1953 (nr 95) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,
m. m.; given Stockholms slott den 10 februari 1956.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen den 27 mars
1953 (nr 95) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar;
samt
2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars 1953
(nr 97) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar;
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en höjning av grundfonden för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa från 325 till 400 miljoner kronor samt av grundfonden
för Svenska bostadskreditkassan från 60 till 80 miljoner kronor. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 66
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1956
Förslag
till
[ förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen den 27 mars
1953 (nr 95) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar
Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§ förordningen den 27 mars 1953 om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
2 §•
Såsom grundfond för kassan ställer
staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret
till förfogande svenska
statens tre och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp
av trehundratjugufem miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara
---äro fullgjorda.
5 §.
De obligationer,---fastställd
amortering.
Obligationslån skall--— låne
avtalet
bestämd.
Därest grundfonden skulle genom
förluster, som uppkommit på kassans
rörelse i dess helhet, nedgå till
trehundratio miljoner kronor, må
kassan icke upptaga nytt lån med
mindre Konungen lämnar tillstånd
därtill. Om grundfonden av sådan
anledning skulle nedgå till trehundra
miljoner kronor, må nytt lån icke
upptagas med mindre riksdagen på
Konungens framställning det medgiver.
Finner kassans---anmälan
därom.
Föreslagen lydelse:
2 §•
Såsom grundfond för kassan ställer
staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret
till förfogande svenska
statens tre och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp
av fyrahundra miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara
---äro fullgjorda.
5 §•
De obligationer,---fastställd
amortering.
Obligationslån skall---låne
avtalet
bestämd.
Därest grundfonden skulle genom
förluster, som uppkommit på kassans
rörelse i dess helhet, nedgå till
trehundraåttiofem miljoner kronor,
må kassan icke upptaga nytt lån med
mindre Konungen lämnar tillstånd
därtill. Om grundfonden av sådan
anledning skulle nedgå till trehundrasjuttiofem
miljoner kronor, må nytt
lån icke upptagas med mindre riksdagen
på Konungens framställning
det medgiver.
Finner kassans---anmälan
därom.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1956.
1 Senaste lydelse av 2 och 5 §§ se 1955: 259.
Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1956
3
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars
1953 (nr 97) om Svenska bostadskreditkassan och om
bostadskreditföreningar
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 27 mars 1953 om Svenska
bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar1 skall erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
2 §. 2 §.
Såsom grundfond för kassan ställer
staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret
till förfogande svenska
statens fyra och en halv procent
obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp
av sextio miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara
—---äro fullgjorda.
Såsom grundfond för kassan ställer
staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret
till förfogande svenska
statens fyra och en halv procent
obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp
av åttio miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara
---äro fullgjorda.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1956.
1 Senaste lydelse av 2 § se 1954:121.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1956
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 februari
1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om höjning
av grundfonden för Konungariket Sveriges stadshgpotekskassa. in. m.
samt anför därvid följande.
I. Ökning av stadshypotekskassans grundfond
I 2 § förordningen den 27 mars 1953 (nr 95) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, sådan paragrafen lyder
enligt förordningen den 3 juni 1955, nr 259, stadgas, att staten genom fullmäktige
i riksgäldskontoret till förfogande såsom grundfond för kassan
ställer svenska statens 3 1/2 procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av 325 miljoner kronor.
Enligt 5 § tredje stycket i dess lydelse jämlikt förenämnda förordning den
3 juni 1955 må kassan, därest grundfonden genom på kassans rörelse i dess
helhet uppkomna förluster skulle nedgå till 310 miljoner kronor, icke upptaga
nytt lån med mindre Kungl. Maj :t därtill lämnar tillstånd. Om grundfonden
av sådan anledning skulle nedgå till 300 miljoner kronor, må nytt
lån icke upptagas med mindre riksdagen på framställning av Kungl. Maj :t
det medgiver.
Vidare stadgas i 3 §, att sammanlagda beloppet av kassans utelöpande
obligationer icke må uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.
I skrivelse den 21 december 1955 har styrelsen för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa hemställt, att grundfondens belopp måtte böjas med 75
miljoner kronor till 400 miljoner kronor samt att 5 § i 1953 års förordning
måtte ändras på så sätt, att de där angivna gränserna höjes från 310 miljoner
till 385 miljoner kronor respektive från 300 miljoner till 375 miljoner
kronor.
Utvecklingen under senare år beträffande stadshypotekskassans obligationsskuld
redovisas av styrelsen i följande sammanställning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1956
5
Utlämnade |
Nettobelopp utelö-pande obligationer |
|
1950 års slut.......... |
1954 |
1891 |
1951 > > .......... |
2123 |
2 058 |
1952 > > .......... |
2 262 |
2192 |
1953 » > .......... |
2441 |
2H63 |
1954 > > .......... |
2 657 |
2 574 |
1955 30/u.............. |
3009 |
2 920 |
Till belysning av frågan i vad män den återstående upplåningsrätten —-330 miljoner kronor (3 250—2 920) — kan anses tillfyllest för att möta de
anspråk, som under den närmaste tiden kan komma att ställas på stadshypoteksinstitutionen,
nämnes att nettoökningen av utestående hypotekslån
uppgick till 72 miljoner kronor under år 1950, 169 miljoner kronor under
år 1951, 135 miljoner kronor under år 1952, 177 miljoner kronor under år
1953, 201 miljoner kronor under år 1954 samt 347 miljoner kronor under
tiden den 1 januari—den 30 november 1955. Styrelsen uttalar härefter
följande.
Det är givetvis icke möjligt att med någon större grad av säkerhet bilda sig
en uppfattning om den låneökning, som rörelsen kan resultera i under den
närmaste framtiden. Med hänsyn till den betydande balans inneliggande beviljade
låneansökningar, som stadshypotekskassan på grund av läget å kapitalmarknaden
ännu icke kunnat effektuera, och med beaktande av den i
övrigt rådande situationen i fråga om finansieringen av bostadsbyggandet,
synes stadshypotekskassan dock böra vara beredd att tills vidare möta låneanspråk
av i stort sett samma omfattning som under innevarande år. Då nettoökningen
av utestående hypotekslån under innevarande år fram till den
30 november uppgått till 347 miljoner kronor, torde den nuvarande upplåningsmarginalen
å 330 miljoner kronor få anses alltför knapp för att medgiva
erforderlig rörelsefrihet under de cirka fem kvartal, som skulle återstå,
därest prövning av frågan om en ökning av grundfonden skulle anstå till
1957 års riksdag.
Beträffande storleken av det belopp, med vilket grundfonden bör ökas, uttalar
styrelsen, att ökningen icke synes böra fastställas till mindre belopp än
75 miljoner kronor. Styrelsen hänvisar till de synpunkter styrelsen i tidigare
framställningar om ökning av grundfonden givit uttryck åt. Sålunda hade
styrelsen i sådana sammanhang framhållit, att styrelsen vore väl medveten
om kraven på en stram kreditpolitik men samtidigt ansett sig böra understryka,
att låneanspråken på stadshypoteksinstitutionen i främsta rummet
vore beroende av omfattningen av det bostadsbyggande, som statsmakterna
efter prövning ur bostadspolitiska utgångspunkter funne vara av den angelägenhetsgrad,
att det borde givas utrymme i investeringsplanerna. Styrelsen
hade vidare framhållit, att en höjning av grundfonden endast skapade formella
förutsättningar för en ökad obligationsutgivning och sålunda icke i och
för sig beredde institutionen vidgade kreditgivningsmöjligheter. Kreditgiv
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1956
ningens omfattning och inriktning vore beroende av andra faktorer. Slutligen
hade styrelsen även uttalat, att det ur olika synpunkter synts önskvärt, att
frågan om storleken av grundfonden icke skulle behöva prövas med alltför
korta mellanrum.
Över framställningen har, efter remiss, yttranden avgivits av fullmäktige
i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret samt bank- och fondinspektionen.
Samtliga remissinstanser har härvid förklarat sig icke ha något att erinra
mot den föreslagna ökningen av stadshypotekskassans grundfond. Enligt
bank- och fondinspektionens uppfattning borde frågan om statliga grundfonder
för hypoteksinstitutionerna upptagas till omprövning i syfte att få klarlagt
om icke hela systemet numera kunde slopas. Fullmäktige i riksbanken understryker,
att en höjning av grundfonden endast skapar de formella förutsättningarna
för stadshypotekskassans kreditgivning. Huruvida denna kreditgivning,
som ju baseras på upplåning mot obligationer, sedermera kommer
till stånd, blir beroende på överenskommelser från fall till fall med
riksbanken. Fullmäktige i riksgäldskontoret ger uttryck åt liknande synpunkter.
Departementschefen. Vid de tillfällen då frågan om höjning av stadshypotekskassans
grundfond under senare år varit föremål för statsmakternas
prövning har framhållits, att de formella förutsättningarna för stadshypoteksinslitutionens
upplåning, som sammanhängde med reglerna om grundfondens
storlek, på intet sätt finge innebära någon rätt i och för sig för
hypoteksinstituten att upp till den formella gränsen få något företräde för
sina kreditbehov. Låneverksamheten måste, har det vidare påpekats, i rådande
läge drivas på ett sätt, som står i överensstämmelse med den allmänna
restriktiviteten på kreditmarknaden. Dessa uttalanden äger tillämpning
jämväl beträffande den nu aktuella höjningen. Med understrykande
härav och med beaktande jämväl av önskemålet, att frågan om en författningsändring
icke alltför snart skall behöva ånyo uppkomma, tillstyrker jag
en ökning av grundfonden från 325 till 400 miljoner kronor. I anslutning till
en höjning av grundfondsbeloppét bör de i 5 § angivna gränserna vid vilka
särskilt tillstånd för upptagande av nytt lån blir erforderligt bestämmas till
385 miljoner respektive 375 miljoner kronor. Därest riksdagen biträder förslaget
om en höjning av grundfonden, torde riksdagen samtidigt böra besluta
att obligationer i vederbörlig ordning skall ställas till hypotekskassans förfogande.
Bank- och fondinspektionen har i sitt remissyttrande ifrågasatt, huruvida
icke det nuvarande systemet med grundfondsobligationer kunde avskaffas.
Enligt inspektionens mening borde denna fråga upptagas till särskild
utredning. Med hänsyn till att lagstiftningen rörande stadshypoteksinstitutionen
varit föremål för översyn så sent som vid 1953 års riksdag,
är jag icke beredd att nu tillstyrka igångsättandet av en sådan utredning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1956
7
II. Ökning av bostadskredilkassans grundfond
Enligt 2 § förordningen den 27 mars 1953 (nr 97) om Svenska bostadskreditkassan
och om bostadskreditföreningar, sådan paragrafen lyder enligt
förordningen den 27 mars 1954, nr 121, ställer staten genom fullmäktige
i riksgäldskontoret till förfogande såsom grundfond för kassan svenska
statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av sextio miljoner kronor. I 3 § stadgas,
att kassan för sin lånerörelse utfärdar räntebärande obligationer ställda
till innehavaren och att sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer
icke må uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.
I skrivelse den 21 december 1955 har styrelsen för Svenska bostadskreditkassun
hemställt om ökning av kassans grundfond från 60 till 80 miljoner
kronor. Styrelsen har därvid framhållit, att kassans upplåningsrätt
mot obligationer för närvarande vore begränsad till 600 miljoner kronor.
Nettobeloppet utelöpande obligationer, som den 31 december 1954 uppgick
till 441 miljoner kronor, hade den 30 november 1955 stigit till 502 miljoner
kronor. Den outnyttjade upplåningsrätten utgjorde följaktligen sistnämnda
dag 98 miljoner kronor.
Den närmare utvecklingen under senare år beträffande bostadskreditkassans
obligationsskuld redovisas av styrelsen i följande sammanställning.
Utlämnade |
Nettobelopp utelö- |
|
obligationer |
pande obligationer |
|
(milj. kr.) |
(milj. kr.) |
|
1950 års slut.......... |
326 |
317 |
1951 . > .......... |
372 |
359 |
1952 > > .......... |
425 |
388 |
1953 > > .......... |
464 |
425 |
1954 » • .......... |
484 |
441 |
1955 80/n ............ |
548 |
502 |
Till belysning av frågan i vad mån den återstående upplåningsrätten, 98
miljoner kronor, kan anses tillfyllest för att möta de anspråk, som under
den närmaste tiden kan komma att ställas på bostadskreditinstitutionen,
nämnes att nettoökningen av utestående sekundärlån uppgick till 18,2 miljoner
kronor under år 1950, 43,4 miljoner kronor under år 1951, 32 miljoner
kronor under år 1952, 44,5 miljoner kronor under år 1953, 18 miljoner
kronor under år 1954 samt 72 miljoner kronor under tiden den 1
januari—den 30 november 1955. Styrelsen uttalar härefter följande.
Det är givetvis icke möjligt att med någon större grad av säkerhet bilda
sig en uppfattning om den låneökning, som rörelsen kan resultera i under
den närmaste framtiden. Med hänsyn till den betydande balans inneliggande
beviljade låneansökningar, som bostadskreditinstitutionen på grund
av läget å kapitalmarknaden ännu icke kunnat effektuera, och med beak
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1956
tande av den i övrigt rådande situationen i fråga om finansieringen av bostadsbyggandet,
synes bostadskreditkassan dock böra vara beredd att tills
vidare möta låneanspråk av minst samma omfattning som under innevarande
år. Då nettoökningen av utestående sekundärlån under innevarande
år fram till den 30 november uppgått till 72 miljoner kronor, synes
det tveksamt, huruvida den nuvarande upplåningsmarginalen å 98 miljoner
kronor kan komma att vara tillräcklig för att medgiva erforderlig
rörelsefrihet under de cirka fem kvartal, som skulle återstå, därest prövning
av frågan om eu ökning av grundfonden skulle anstå till 1957 års
riksdag. Försiktigheten synes bjuda, att frågan redan nu upptages till
prövning.
Beträffande sambandet mellan en höjning av grundfonden och kassans
kreditgivningsmöjligheter hänvisar styrelsen till samma allmänna synpunkter,
som anförts i stadshypotekskassans tidigare omnämnda skrivelse.
Över framställningen har, efter remiss, yttranden avgivits av fullmäktige
i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret samt bank- och fondinspektionen.
Samtliga remissinstanser har härvid förklarat sig icke ha
något att erinra mot den föreslagna ökningen av bostadskreditkassans
grundfond, varjämte de givit uttryck åt enahanda synpunkter som anförts
i deras yttranden över förslaget till ökning av stadshypotekskassans grundfond.
Departementschefen. Den av bostadskreditkassans styrelse föreslagna ökningen
av kassans grundfond med 20 miljoner kronor har tillstyrkts av
samtliga remissinstanser. Ej heller från min sida föreligger anledning till
erinran mot förslaget. Jag förordar sålunda att 2 § förordningen den 27
mars 1953 (nr 97) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar
ändras i enlighet härmed. Därest riksdagen biträder ändringsförslaget,
torde riksdagen samtidigt böra besluta att obligationer i vederbörlig
ordning skall ställas till bostadskreditkassans förfogande.
Då frågan om stadshypotekskassans grundfond behandlades i föregående
avsnitt underströk jag, att ett godkännande av förslaget om en ökning av
grundfonden icke innebar att stadshypotekskassan inom den angivna gränsen
skulle få företräde för sina kreditbehov utan att låneverksamheten
fortfarande måste drivas i överensstämmelse med den allmänna restriktiviteten
på kreditmarknaden. Detta uttalande äger självfallet tillämpning
jämväl beträffande den nu förordade höjningen av bostadskreditkassans
grundfond.
III. Departementschefens hemställan
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition
föreslå riksdagen att
dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag
till
Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1956
9
1) förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen
den 27 mars 1953 (nr 95) om Konungariket Sveriges
stadshgpotekskassa och om stadshypoteksföreningar;
samt
2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen
den 27 mars 1953 (nr 97) om Svenska bostadskreditkassan
och om bostadskreditf öreningar;
dels ock besluta
1) att staten skall, för ökning av Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas grundfond, genom fullmäktige i riksgäldskonforet
ställa till förfogande svenska statens tre och
en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av sjuttiofem miljoner
kronor med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen
om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
om stadshypoteksföreningar givna bestämmelserna taga
obligationerna i anspråk; samt
2) att staten skall, för ökning av Svenska bostadskreditkassans
grundfond, genom fullmäktige i riksgäldskontoret
ställa till förfogande svenska statens fyra och en halv procent
obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till
ett nominellt belopp av tjugu miljoner kronor med rätt för
kassan att taga obligationerna i anspråk i enlighet med bestämmelserna
i förordningen om Svenska bostadskreditkassan
och om bostadskreditföreningar.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Rcsare
Bihang till riksdagens protokoll 1666. 1 samt. Nr 66