Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
1
Nr 55
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1956157 till avlöningar vid karolinska sjukhuset;
given Stockholms slott den 20 januari 1956.
Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Hedlund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas en redogörelse för en av besparingssakkunniga vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet verkställd utredning rörande
arbetsuppgifter och arbetsförhållanden vid nämnda sjukhus. I anslutning
härtill föreslås vissa åtgärder i syfte att förbättra driftekonomin vid karolinska
sjukhuset. Anslaget till avlöningar vid karolinska sjukhuset föreslås
för nästa budgetår bestämt till 25 070 000 kronor.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 55
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans-, ecklesiastik-
och civildepartementen anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet
Hedlund.
I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 57, har Kungl.
Maj.-t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, preliminärt beräkna ett belopp av 25 070 000 kronor
till avlöningar vid karolinska sjukhuset.
Jag anhåller nu att få upptaga denna anslagsfråga till fortsatt behandling.
Innan jag ingår på densamma, torde jag emellertid först få anmäla
ett av besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
den 15 juli 1955 avgivet betänkande med vissa förslag till rationaliserings-
och besparingsåtgärder vid nämnda sjukhus.
I. Besparingssakkunnigas utredning och förslag
1. Inledning
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 28 november
1952 två sakkunniga — ledamoten av riksdagens andra kammare G. F.
Thapper, ordförande, och förre lasarettsläkaren G. F. Borner — för att
med beaktande av vad statsutskottet uttalat i utlåtande den 28 mars 1952,
nr 11, punkten 41, verkställa en översyn av arbetsuppgifter och arbetsförhållanden
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i syfte att
undersöka möjligheterna att förbättra driftekonomin vid de bägge sjukhusen.
Genom beslut den 5 juni 1953 och den 18 mars 1955 uppdrog Kungl.
Maj :t sedermera åt de sakkunniga, vilka antagit benämningen besparingssakkunniga
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, att jämväl
verkställa utredning rörande möjligheterna att dels nedbringa väntetiderna
för patienterna vid karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets polikliniker,
dels ock samordna vid karolinska sjukhusets hormonlaboratorium
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
bedriven verksamhet och den verksamhet, som avsågs skola bedrivas vid
den planerade endokrinologiska forskningsinstitutionen vid sistnämnda
sjukhus.
Besparingssakkunniga har under fullföljande av sitt utredningsarbete
avgivit yttranden över dels direktionens för karolinska sjukhuset anslagsäskanden
för budgetåret 1954/55, dels ock av nämnda direktion gjorda
framställningar om tillgodoseende av karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets
behov av infusionslösningar samt överförande av Norrbackainstitutets
tvätt till karolinska sjukhuset. De sakkunniga har vidare den
11 maj 1954 avgivit förslag till vissa provisoriska åtgärder vid karolinska
sjukhusets maskinanläggning samt den 8 februari 1955 överlämnat betänkande
angående verksamheten vid karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets
central- och rutinlaboratorier. Redogörelser för innehållet i en del
av nämnda yttranden och förslag har tidigare i olika sammanhang lämnats
riksdagen. Vissa av förslagen, vilka för sitt realiserande icke erfordrat
riksdagens medgivande, har föranlett beslut av Kungl. Maj :t. Med skrivelse
den 15 juli 1955 har besparingssakkunniga, vilka under sitt arbete fortlöpande
samrått med överdirektören för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
samt berett samtliga klinikchefer och övriga överläkare ävensom
representanter för läkar-, sjukvårds-, ekonomi- och administrationspersonalen
vid nämnda sjukhus tillfälle att framföra sina synpunkter, överlämnat
ett betänkande (stencilerat) innefattande bl. a. vissa förslag till rationaliserings-
och besparingsåtgärder. De sakkunniga har därmed slutfört sitt
uppdrag.
2. Allmänna synpunkter
I utlåtande den 30 september 1953 lämnade de sakkunniga en sammanställning
över vårdkostnaderna vid undervisningssjukhusen i riket och anförde
därvid, att uppgifterna om det ekonomiska utfallet av karolinska
sjukhusets och serafimerlasarettets verksamhet icke gav stöd för antagandet,
att nämnda sjukhus skulle vara i avsevärd mån dyrare i drift eller
mer personalkrävande än andra undervisningssjukhus. Den fortsatta utredningen
har icke givit de sakkunniga anledning att i ifrågavarande avseende
frångå sitt dåvarande uttalande. Den fortgående utbyggnaden av
karolinska sjukhuset till eu för svenska förhållanden utomordentligt stor
sjukhusinrättning, som kommer att inrymma många i driftkostnadshänseende
krävande specialkliniker, torde berättiga till antagande, att vårddagkostnaderna
vid sjukhuset kommer att stiga, även om prisnivån stabiliseras
vid nuvarande läge. Med en sådan utvecklingsmöjlighet för ögonen
framstår det som ytterst angeläget, att alla besparings- och rationaliseringsmöjligheter
tillvaratages redan vid planeringen av nya kliniker och
avdelningar. Härför erfordras enligt de sakkunnigas mening ett permanent
organ vid sjukhuset.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
De sakkunnigas möjligheter att vid sin översyn av arbetsuppgifter och
arbetsförhållanden vid de båda sjukhusen åstadkomma några omedelbara
besparingar har visat sig begränsade. Vad karolinska sjukhuset beträffar
är det uppenbart, att verksamheten under den relativt korta tid, som sjukhuset
varit i drift, icke hunnit att stabilisera sig. De sakkunniga har vidare
varit bundna av befintliga byggnaders placering och utformning samt
deras nuvarande disposition. Något förslag till ändring av vårdavdelningarnas
storlek kan därför icke framläggas. Ej heller har de sakkunniga
funnit det möjligt att minska vårdavdelningarnas nuvarande personaluppsättning.
Vid sin översyn av arbetsuppgifter och arbetsförhållanden har de
sakkunniga alltid sökt bedöma verksamheten utifrån den förutsättningen,
att ifrågavarande sjukhus tillkommit som statliga institutioner för att i
första hand tjäna utbildandet av läkare och ställa patientmaterial till den
kliniska undervisningens förfogande. Omfattningen av den sjukvårdande
verksamheten bör därför avpassas enbart med hänsyn till den medicinska
undervisningens behov och krav. Å andra sidan är det självfallet angeläget
att tillse, att de serviceorgan, som är av vital betydelse för klinikerna, erhåller
bästa möjliga arbetsförhållanden, då det för undervisningens ändamålsenliga
bedrivande är av vikt icke blott att tillgången på patientmaterial
tryggas utan även att detta material utnyttjas rationellt. Det är ofrånkomligt,
att antalet befattningshavare per vårdplats blir större vid undervisningssjukhusen
än vid andra sjukvårdsinrättningar. Härav följer, att vårddagkostnaderna,
i den mån de avser kostnader för personal, som regel blir
högre vid undervisningssjukhusen än vid vanliga sjukhus. Det bör även
framhållas, att förekomsten vid karolinska sjukhuset av vissa specialavdelningar
bidrager till att höja vårddagkostnaden. En av anledningarna till att
vårddagkostnaderna vid karolinska sjukhuset är relativt höga, är de små
vårdavdelningarna om 25 vårdplatser. Avdelningar om 28 ä 30 platser skulle
enligt de sakkunnigas åsikt kunna skötas med i stort sett samma personaluppsättning.
Det framstår med hänsyn härtill som synnerligen angeläget,
att beläggningssiffrorna i fortsättningen ägnas den största uppmärksamhet.
För att bästa möjliga resultat ur driftekonomisk synpunkt skall ernås
vid ett sjukhus av karolinska sjukhusets storlek, torde en av de första
förutsättningarna vara, att sjukhusets utbyggnad och utveckling rationellt
planlägges från början. Detta har emellertid icke tidigare skett. Nya avdelningar
och specialiteter har sålunda successivt tillkommit utan att desamma
från början planerats och inpassats i sjukhusets organisation. Icke heller
har de väsentligt ökade krav på sjukhusets serviceorgan i tid beaktats,
som måste bli följden av en sådan utökning. Detta utgör ett svårt hinder
för en ekonomisk och rationell drift. Fristående forskningslaboratorier har
jämväl tillkommit, vilka icke haft ett organiskt samband med sjukhuset i
övrigt. När nya laboratorier för sjukvårds- eller forskningsbehov tillskapas,
bör detta emellertid ske på ett sådant sätt, att de erhåller karaktären av
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
en naturlig utökning av redan befintlig organisation. Dessa synpunkter
bör vara vägledande även vid tillkomsten av laboratorier genom privata
donationer.
Det måste även enligt de sakkunniga ifrågasättas, om en fortsatt utbyggnad
av karolinska sjukhuset utöver redan planerade kliniker är ekonomiskt
försvarbar. Ett sjukhus med över 2 000 vårdplatser blir både i
administrativt och ekonomiskt hänseende oförmånligt för huvudmannen
och innebär säkerligen icke heller ur den vårdsökande allmänhetens synpunkt
den bästa lösningen. Därest den medicinska undervisningen framdeles
skulle kräva ytterligare kliniker, bör man överväga, om ej ett nytt
undervisningssjukhus eller utnyttjande i ökad omfattning av andra sjukhus
för undervisningen skulle ställa sig fördelaktigare.
3. Förslag till rationaliserings- och besparingsåtgärder
A. Garnisonssjukhuset å Kungsholmen
Antalet vårdplatser vid garnisonssjukhuset i Stockholm utgör 139, av
vilka 111 är upplåtna för medicinska fall och återstående 28 utgör en avdelning
för hud- och könssjukdomar. De medicinska avdelningarna är
fyra, varav två avdelningar för män, vardera om 28 platser, samt två avdelningar
(28 resp. 27 platser) för kvinnliga patienter.
Enligt gällande avtal mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns
landsting, skall staden och länet för av dem utnyttjade vårdplatser vid
garnisonssjukhuset erlägga avgift med 39 kronor för vårdplats och dag.
Anledningen till att civila patienter inlägges på garnisonssjukhuset är, att
de egentliga garnisonspatienterna endast upptager en mindre del av vårdplatserna.
Enligt vad som vid olika tillfällen uttalats av representanter för
den medicinska undervisningen, har garnisonssjukhuset icke någon betydelse
för undervisningen. Motivet till att staten driver sjukhuset är, att sjukvården
för vissa militära patienter (värnpliktiga och visst fast anställt
manskap) enligt f. n. gällande bestämmelser helt skall ersättas av statsmedel.
Antalet militära patienter vid garnisonssjukhuset uppgick under budgetåret
1953/54 till i medeltal 17 per dag, varav 5 å venerologiska avdelningen
och 11 å medicinska avdelningen. Å kirurgiska garnisonsavdelningen vid
karolinska sjukhuset utgjorde antalet dylika patienter under samma tid
i medeltal 12 per dag. Hud- och könspolikliniken vid garnisonssjukhuset,
som endast mottager militära patienter, besöktes under tiden den 1 juli
1953_30 juni 1954 av 1213 patienter, som avlade 2 922 besök. Drifts
ekonomien
vid karolinska sjukhuset bör enligt de sakkunnigas mening
kunna förbättras genom nedläggande av verksamheten vid garnisonssjukhuset,
som ju utgör en del av karolinska sjukhuset. Det ankommer då tillsvidare
på staten att på annat sätt sörja för de värnpliktigas och det fast
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
anställda manskapets sjukhusvård. Lämpligast synes vara, att dessa patienter
framdeles vårdas vid karolinska sjukhuset. Hud- och könspatienterna
bör kunna överflyttas till karolinska sjukhusets hudklinik utan annan
personalökning därstädes än en underläkare och möjligen ett sjukvårdsbiträde.
De militära patienter, som vårdas å medicinska garnisonsavdelningen,
bör överflyttas till karolinska sjukhusets medicinska klinik, som
för ändamålet torde höra erhålla utökade lokaler exempelvis genom att
en av de tre kirurgiska garnisonsavdelningarna överföres från den kirurgiska
kliniken. En avveckling av garnisonssjukhuset, som bör ske från och
med år 1957, skulle friställa garnisonssjukhusets hela nuvarande personalstyrka,
vilken till betydande del omedelbart kunde tillföras de nya lungklinikerna
vid karolinska sjukhuset.
Enligt besparingssakkunnigas beräkningar skulle ett nedläggande av
garnisonssjukhuset medföra en minskning av statens årliga kostnader med
omkring 245 000 kronor.
B. Gemensam nattjänst för vissa operationsavdelningar och polikliniker
vid karolinska sjukhuset
De sakkunniga har till prövning upptagit ett av första föreståndarinnan
vid karolinska sjukhuset uppgjort förslag till gemensam nattjänst vid bl. a.
vissa operationsavdelningar. Den föreslagna organisationen innebär, att
kirurgiska operationsavdelningen skall utföra förekommande nattoperationer
jämväl för kvinnoklinikens och barnklinikens del. För ett genomförande
av organisationsändringen måste den nattjänstgörande personalen
vid kirurgiska operationsavdelningen förstärkas med en sjuksköterska från
barnkliniken och en underskötersketjänst, som nyinrättas. Förslaget upptager
vidare gemensam nattjänst för olycksfallspolikliniken och barnklinikens
kirurgiska poliklinik. En sådan anordning, som erfordrar en utökning
av personalen med l1/* barnsköterska men samtidigt medger en minskning
av barnkirurgiska poliklinikens personal med ll/2 sjuksköterska, skulle
kunna genomföras, därest särskilt barnrum iordningställdes å olycksfallspoliklinken
eller denna nattetid hade sin verksamhet förlagd till kirurgiska
poliklinikens lokaler.
De sakkunniga förordar, att de föreslagna åtgärderna vidtages. Genom
att jour- och beredskapstjänsten vid berörda operationsavdelningar därigenom
i huvudsak bortfaller, uppkommer vid sjukhuset en utgiftsminskning,
som kan uppskattas till i runt tal 7 000 kronor per år.
C. Elevsjukavdelningen vid karolinska sjukhuset
Enligt de sakkunnigas uppfattning är ifrågavarande avdelning f. n. ur
driftsekonomisk synpunkt ej lämpligt avpassad, varför olika alternativ till
ändring av densamma prövats i samråd med sjukhusledningen. En accep
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
tabel lösning på problemet synes vara att minska den nuvarande avdelningens
sängantal och disponera härigenom ledigblivna rum för annat
ändamål exempelvis som bostäder för biträdespersonal. Enligt vad de sakkunniga
erfarit har direktionen vidtagit åtgärder i sådan riktning. Något
förslag från de sakkunnigas sida till ändring av elevsjukavdelningen synes
därför icke erforderligt. De sakkunniga förutsätter emellertid, att vårdpersonalen
vid avdelningen minskas. En sjuksköterskebefattning synes sålunda
böra indragas, innebärande en årlig besparing om cirka 10 000 kronor.
D. Städningsverksnmheten vid karolinska sjukhuset
De sakkunniga har ägnat stort intresse åt städningsverksamheten vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i avsikt att undersöka möjligheterna
till kostnadsminskningar på detta område. Beträffande personalen
inom de städområden, som omfattar andra lokaler än sjukavdelningar,
har de sakkunniga efter ingående överväganden funnit vissa besparingsmöjligheter
föreligga. Sålunda bör den försöksvis genomförda anordningen
med en överstäderska permanentas, indelningen i städområden ändras samt
varannandagsstädning i expeditionslokaler genomföras i likhet med vad
fallet är inom vissa delar av statsförvaltningen i övrigt, vilket enligt de
sakkunnigas mening kan ske utan minsta olägenhet för den vid sjukhusen
bedrivna medicinska verksamheten. De sakkunniga anser det möjligt att
minska antalet städerskor vid karolinska sjukhuset med fem. En förutsättning
härför är dock, att den försöksvis inrättade över städer sketjänsten
blir permanent. Förslaget medför en årlig kostnadsminskning av i runt tal
27 000 kronor.
E. Karolinska sjukhusets kök
Med anledning av vad statsutskottet anfört i utlåtande nr 11/1953 angående
effektiviteten i karolinska sjukhusets kök har de sakkunniga tagit
del av den i nämnda utlåtande omförmälda, av centrala sjukvårdsberedningen
upprättade sammanställningen, vilken avser förhållandena år 1951.
Vid en kritisk granskning visar det sig, att vissa av de i sammanställningen
angivna personalsiffrorna, vilka hämtats ur tillgängliga årsberättelser för
vederbörande sjukhus, uppenbarligen är felaktiga. För karolinska sjukhusets
del har dessutom hela den i samband med barnklinikens ibruktagande
anvisade utökningen av kökspersonalen medräknats, fastän blott en
del av denna personal togs i anspråk under sagda år. De sakkunniga har
vid besök å köksinrättningarna vid de i statsutskottets utlåtande angivna
sjukhusen därjämte konstaterat, att olika beräkningsgrunder tillämpats
såväl i fråga om portionsantal som personaluppsättning. Sålunda räknas
i vissa fall med bruttovårddagar och i andra fall med nettovårddagar.
Beträffande redovisningen av antalet kökspersonal divergerar ävenledes
metoderna.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
En av de sakkunniga företagen utredning avseende år 1953 resp. budgetåret
1953/54 har visat, att antalet portioner per kökspersonalenhet uppgick
till vid karolinska sjukhuset 9 105, vid serafimerlasarettet 9 484, vid akademiska
sjukhuset 11 479, vid lasarettet i Lund 9 864, vid Malmö allmänna
sjukhus 9 412, vid Sahlgrenska sjukhuset 7 487 samt vid lasarettet i Eskilstuna
11 846. Av utredningen framgår, att antalet dagsportioner per kökspersonalenhet
är betydligt större vid karolinska sjukhuset än som angivits
i sammanställningen för år 1951 men lägre än vid de övriga sjukhusen med
undantag för Sahlgrenska sjukhuset. Om totala antalet dagsportioner fördelas
på det antal befattningshavare, som faktiskt disponerats (55 st.),
erhålles emellertid ett effektivitetstal av 11 257, vilket icke mycket understiger
de högsta redovisade siffrorna för andra köksinrättningar.
De sakkunniga har funnit, att den faktiskt disponibla personalen i karolinska
sjukhusets kök f. n. är alltför liten för att verksamheten skall kunna
bediivas tillfredsställande, något som i olika sammanhang även framhållits
av såväl sjukhusledningen som berörda fackliga organisationer. Genom
övergång i viss utsträckning till inköp av djupfrysta varor och andra bearbetade
råvaror torde dock alla i staten upptagna befattningar icke behöva
utnyttjas, även om arbetskrafttillgången skulle möjliggöra detta, i vart fall
icke intill dess sjukhuset tillföres nya kliniker. Av de i staten upptagna
tjänsterna synes sålunda sex befattningar i lönegrad Ce 5 kunna indragas,
innebärande en årlig kostnadsbesparing om cirka 43 000 kronor.
F. Poliklinikverksamheten vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
Genom beslut den 5 juni 1953 har Kungl. Maj:t uppdragit åt de sakkunniga
att med beaktande av vad riksdagens revisorer i sin till 1953 års riksdag
avgivna berättelse därom anfört verkställa utredning rörande poliklinikerna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Den primära anledningen till, att de statliga undervisningssjukhusen utrustats
med polikliniker är, att den medicinska undervisningen kräver tillgång
till polikliniskt patientmaterial. Någon skyldighet för staten att vid
sina undervisningssjukhus tillgodose något bestämt sjukvårdsbehov torde
däremot icke föreligga. Omfattningen av den sjukvårdande verksamheten
bör således avpassas enbart under hänsynstagande till undervisningens
krav. Härav följer, att klientelet i undervisningens intresse måste begränsas
på olika sätt, om tillströmningen av vårdbehövande till poliklinikerna
blir större än undervisningsbehovet. Vid karolinska sjukhuset och serafimerlasai
ettet har också vid flertalet polikliniker införts väntelista, där
sökande antecknas.
Åt det förhållandet, att patient stundom får vänta lång tid innan första
besök kan ske å poliklinik vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet
synes intet annat kunna göras än att allmänheten på lämpligt sätt
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
upplyses om, att ifrågavarande polikliniker är undervisningspolikliniker
och att patienter därför endast mottages i begränsad omfattning. De sakkunniga
kan icke tillstyrka en utökning av poliklinikverksamheten, om
anledningen endast är den, att sjukvårdsbehovet annars icke skulle bli tillgodosett.
Annorlunda förhåller det sig med den väntetid, som uppkommer
för en patient den dag, han undersöks eller behandlas vid polikliniken. Har
en patient erhållit meddelande, att han kan mottagas viss dag, bör det vara
en angelägen åtgärd, att tidsåtgången för besöket, vare sig det gäller nybesök
eller återbesök, icke av orsaker, som ligger inom sjukhusets kontroll,
blir längre än som oundgängligen är nödvändigt med hänsyn till undersökningens
eller behandlingens art samt till poliklinikens karaktär av medicinsk
undervisningsinstitution. De sakkunniga har härvidlag ifrågasatt,
huruvida icke möjlighet skulle föreligga att införa tidsbeställning till visst
klockslag på dagen. Häremot har emellertid anförts, att urvalet av patienter
för demonstration vid föreläsningarna vid ett dylikt system icke blir tillfredsställande.
En åtgärd, som i någon mån torde komma att minska de
långa väntetiderna, har nyligen på försök vidtagits vid karolinska sjukhusets
medicinska poliklinik. Sådana nybesökande, som hört sig för angående
mottagningstid, erhåller sålunda uppmaning att inställa sig först
kl. 9.30—10 i stället för som tidigare kl. 8. Senare kan de icke mottagas,
enär de medicine studerande vid förstnämnda klockslag slutar sina kliniska
föreläsningar och skall ägna sig åt poliklinikpatienterna. En annan
åtgärd i samma syfte är att fall, som ej är av betydelse för undervisningen,
börjat remitteras till vederbörande tjänsteläkare för vård och behandling.
Även vid serafimerlasarettets medicinska poliklinik har på försök införts
olika mottagningstider för nybesök och återbesök.
De sakkunniga kan för egen del icke finna möjligt att i dagens läge vidtaga
andra åtgärder för åstadkommande av en förkortning av de nuvarande
väntetiderna vid poliklinikerna än de nyss angivna.
G. Samordning mellan karolinska sjukhusets hormonlaboratorium och den
endokrinologiska forskningsinstitutionen
Genom beslut den 18 mars 1955 har Kungl. Maj :t uppdragit åt besparingssakkunniga
att verkställa utredning rörande möjligheterna att samordna
verksamheten vid karolinska sjukhusets hormonlaboratorium med
den verksamhet, som avses skola bedrivas vid den endokrinologiska forskningsinstitution,
som enligt riksdagens beslut skall inrättas vid sjukhuset.
De sakkunniga har inhämtat upplysningar beträffande verksamheten vid
hormonlaboratoriet, vid den endokrinologiska avdelningen vid serafimerlasarettet,
som skall överflyttas till den nya forskningsinstitutionen vid
karolinska sjukhuset, samt beträffande den planerade framtida verksamheten
vid forskningsinstitutionen. Det har härvid beträffande hormonlaboratoriet
i huvudsak framgått, att detta fungerar dels som en avdelning för
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
vissa kemiska och biologiska hormonanalyser av rutinkaraktär dels ock
som ett forskningslaboratorium vid kvinnokliniken. Laboratoriet utför analyser
på uppdrag av andra sjukhus och läkare in. fl. mot ersättning, varigenom
laboratoriets självkostnader i huvudsak täckes. Beträffande verksamheten
vid serafimerlasarettets endokrinologiska avdelning har framgått,
att denna avdelning består av dels en sjukvårdande del, som f. n. disponerar
8 vårdplatser vid den invärtesmedicinska kliniken, dels ock en ganska
omfattande laboratorieverksamhet till sin karaktär nära överensstämmande
med den verksamhet, som bedrives vid ett välutrustat och med forskningsresurser
försett kemiskt centrallaboratorium.
Vid en jämförelse av de undersökningar, som f. n. utföres vid de båda
avdelningarna, har det befunnits, att dessa i stort sett är av olikartad
natur. Det enda väsentliga undantaget är, att vissa steroidanalyser utföres
vid båda laboratorierna. Det är emellertid icke säkert, att så kommer att
ske jämväl i fortsättningen. Då beröringspunkterna mellan de båda institutionernas
verksamhetsområden sålunda befunnits vara f. n. mindre starkt
uttalade och verksamheten i betydande omfattning har karaktären av
forskning, vars arbetsmetoder icke kan förutses, har de sakkunniga icke
ansett möjligheter föreligga att åstadkomma en sådan samordning mellan
de båda institutionerna, att personalbesparingar därigenom kan uppnås.
Huruvida personalbesparingar kan uppnås genom samordning med andra
laboratorier än hormonlaboratoriet kan f. n. knappast bedömas, då så litet
är känt om den framtida verksamhetens utformning. Man kan emellertid
utgå från, att det under alla förhållanden blir oekonomiskt och föga rationellt
att den endokrinologiska avdelningen, som kommer att utgöra sjukhusets
med hänsyn till platsantalet minsta avdelning, skall vara självförsörjande
beträffande rutinlaborationer. Enligt de sakkunnigas uppfattning
är detta emellertid en sjukhusorganisatorisk fråga, som det bör ankomma
på direktionen att noga följa redan från verksamhetens början
för att så långt som möjligt motverka framtida krav på bl. a. personalökningar.
H. Den administrativa ledningen vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet
När karolinska sjukhuset under budgetåret 1939/40 togs i bruk, utgjordes
förvaltningsorganisationen av en sjukhusdirektör (överdirektör), tilllika
chef för serafimerlasarettet, en vicedirektör med uppgift att biträda
vid förvaltningen av sjukhuset, företrädesvis i sjukvårdsärenden, samt en
syssloman (intendent). Närmast under sysslomannen fanns en förste bokhållare
(assistent) och två bokhållare (assistenter). Denna organisation
är fortfarande oförändrad med undantag av att antalet assistenter utökats
med en. Samtidigt har sjukhuset utbyggts från cirka 1 000 vårdplatser till
omkring 1 650 platser. Under år 1957 beräknas antalet vårdplatser komma
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
att öka till cirka 1 900. Sammanlagda antalet befattningshavare vid administrationen
utgör f. n. inklusive överdirektören men frånsett vicedirektören
30, varav en deltidsanställd arvodist. Därjämte finnes en deltidsanställd
arvodist för sekreteraregöromål.
Enligt de sakkunnigas bestämda uppfattning är denna organisation numera
ur flera synpunkter otillfredsställande, överdirektören har för stor
arbetsbörda, vilket medför att han icke i önskvärd och erforderlig omfattning
hinner behandla för sjukhusens verksamhet betydelsefulla och angelägna
frågor. Anordningen med en deltidsanställd arvodist som sekreterare
åt direktionen synes numera icke ändamålsenlig. Det är sålunda nödvändigt,
att sekreteraren tjänstgör vid sjukhuset och därigenom blir insatt
i verksamheten därstädes. Intendentkontorets nuvarande topporganisation
är vidare för svag. Intendentens arbetsuppgifter synes vara för omfattande
och mångskiftande för att han skall ha möjlighet att i nämnvärd mån påverka
det ekonomiska resultatet av sjukhusdriften. Icke sällan nödgas
intendenten överlåta honom åvilande uppgifter på sina medarbetare, varvid
viss kontroll måste insättas. En olägenhet med nuvarande organisation
är dessutom, att löneställningen för föreståndarna vid vissa underavdelningar
resulterat i alltför täta ombyten av innehavare å dessa tjänster,
varav följt allvarlig brist på kontinuitet i arbetet. Tjänstemännen synes
icke kunna åläggas något större mått av självständigt ansvar, enär de icke
hinner växa in i sina arbetsuppgifter, innan de erhåller befordran till högre
tjänster inom andra förvaltningar.
Det förefaller de sakkunniga angeläget, att sjukhusets administrationspersonal
snarast förstärkes och i vissa fall beredes en bättre löneställning.
Efter ingående överväganden anser sig de sakkunniga därför böra föreslå,
att administrationen vid karolinska sjukhuset uppdelas på en kansli- och
personalavdelning samt en kameral- och intendenturavdelning under var
sin avdelningschef. Sjukhusintendenten skall svara för kameral- och intendenturavdelningen
medan .en ny befattning bör inrättas för ledning av
kansli- och personalavdelningen. Denna nya chefstjänsteman bör övertaga
en väsentlig del av de arbetsuppgifter, som överdirektören f. n. i avsaknad
av erforderlig hjälp själv har att handlägga. Vidare bör han biträda överdirektören
med organisationsundersökningar och rationaliseringsutredningar,
tjänstgöra som direktionens sekreterare m. m. Nuvarande arvodesbefattning
som sekreterare bör indragas.
Under byrådirektören skall sortera direktionens kansli med skrivcentral,
personal- och avlöningssektion, föreståndarinnorna för sjukvården samt
personalkonsulenten. För kansliet inrättas en kansliskrivartjänst i Ca 15,
varvid nuvarande befattning som förste kansliskrivare i Ca 17 bör föras
på övergångsstat. Antalet skrivbiträden ökas med ett.
Kameral- och intendenturavdelningen med sjukhusintendenten som chef
bör omfatta uppbördssektion, inköpssektion och fastighetssektion. Inten
-
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
denten förutsättes liksom f. n. ha den närmaste vården av den ekonomiska
förvaltningen av sjukhuset och således bl. a. svara för redovisning av anvisade
anslag, handhava utanordnandet av medel etc. Intendenten bör till
sitt förfogande och som ställföreträdare ha en biträdande intendent, vilken
skall vara arbetsledare på kontoret och föreståndare för uppbördssektionen
samt svara för huvudbokföringen. Nuvarande befattning som förste assistent
i Ca 25 kan utgå.
Uppbördssektionen, som skall handha bokföring, kassagöromål, uppbördskontroll,
lagsökningsärenden samt patientkontorens nuvarande arbetsuppgifter,
bör utöver den biträdande intendenten omfatta en kassör, en
maskinbokförare (kanslibiträde) och nuvarande personal på patientkontoren.
Dessutom bör tillkomma en ny tjänst som extra assistent förslagsvis
i 17 lönegraden. Inköpssektionen, som handlägger upphandlings- och rekvisitionsärenden,
utför inventeringsarbete och räkningsgranskning samt övervakar
centralförrådet tillföres ett skrivbiträde med halvtidstjänstgöring.
Därjämte bör sektionsföreståndaren erhålla en högre lönegradsplacering
än f. n.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle karolinska sjukhusets administration
erhålla följande ändrade organisation, vilken bedömts som erforderlig
vid sjukhusets nuvarande storlek.
Överdirektören
Vicedirektören
Kansli- och personalavdelning Kameral- och intendenturavdelning
Chef: 1 byrådirektör Ca 31) Chef: 1 sjukhusintendent (Ca 31)
Direktionens kansli med skrivcentral
1 kansliskrivare
1 kanslibiträde
1£ skrivbiträde
Personal- och avlöningssektion
1 assistent, föreståndare
2 kontorister
3 kanslibiträden
1 skrivbiträde
Föreståndarinnor för sjukvården
Personalkonsulenten
Uppbördssektion
1 bitr. intendent, föreståndare
1 kontorsskrivare
1 kassör
1 extra assistent
2 kontorister
6 kanslibiträden
2) skrivbiträden
Inköpssektion
1 assistent, föreståndare
1 assistent
1 kontorist
1J skrivbiträde
Fastighetssektion
1 byggnadsingenjör, deltidsanst. (arvodist)
Förslaget innebär inrättande av följande nya tjänster, nämligen en byrådirektör
i Ca 31, en biträdande intendent i Ca 27, en assistent i Cg 17, en
kansliskrivare i Ca 15, ett och ett halvt skrivbiträde enligt reglerad befordringsgång
samt en arvodesbefattning som byggnadsingenjör. Vidare förutsättes
två assistenter skola erhålla högre lönegradsplacering. Å andra sidan
kan följande tjänster utgå eller föras på övergångsstat, nämligen en förste
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
assistent i Ca 25 och en förste kansliskrivare i Ca 17, varjämte nuvarande
arvoden till sekreterare och byggnadsingenjör bortfaller. Utgiftsökningen
uppgår till 44 196 kronor, vartill kommer kostnaden för uppflyttning i
lönegrad av två assistenter, vilken uppskattats till 6 000 kronor per år.
I. Föreståndarinneorganisationen vid karolinska sjukhuset
Vid karolinska sjukhuset finnas f. n. sex föreståndarinnor. Av dessa
förestår en elevhemmet och en sjukhusets centralförråd. Övriga fyra tjänster,
som tillsammans bildar den centrala föreståndarinneorganisationen,
utgöres av en första föreståndarinna, under vilken sjuksköterskor och
sjuksköterskeelever sorterar, en föreståndarinna för ekonomibiträden, en
föreståndarinna för barnsköterskor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden
samt en föreståndarinna för radiumhemmet. För skrivgöromål disponeras
vid den centrala expeditionen ett kontorsbiträde.
De sakkunniga har vid sin översyn konstaterat, att den nuvarande organisationen
är behäftad med avsevärda brister. Sålunda förefaller det orationellt,
att föreståndarinnorna har hand om var sin personalkategori vid
sjukhuset i stället för att dela upp arbetsområdena klinikvis. Som arbetet
nu är upplagt blir alla föreståndarinnorna sysselsatta med personalanskaffning
och inblandade i varje angelägenhet, som berör personalförhållanden
och arbetsförhållanden inom någon vårdavdelningsenhet vid sjukhuset.
Vidare måste på grund av otillräcklig tillgång på skrivpersonal även relativt
okvalificerade arbetsuppgifter utföras av föreståndarinnorna, vilket måste
betecknas som oekonomiskt. Detta medför därjämte, att erforderlig tid
icke kan ägnas åt sådana väsentliga arbetsuppgifter som granskning av
och överblick över personalförhållanden och beläggning å vårdavdelningarna.
Ej heller kan handledningen av nyanställd personal skötas på önskvärt
sätt. Många arbetsuppgifter måste dessutom f. n. helt åsidosättas.
En förstärkning av föreståndarinneorganisationen ter sig därför ofrånkomlig.
De sakkunniga har ytterligare stärkts i denna sin uppfattning vid
konstaterandet, att föreståndarinnornas arbetstid redan nu i icke ringa
grad överstiger den, som får anses som normal. Organisationen bör utökas
med en ny föreståndarinnebefattning samt en kanslibiträdes- och en kontorsbiträdestjänst.
På så sätt får sjukhuset en med hänsyn till dess nuvarande
storlek tillfredsställande organisation, som kan verksamt bidraga
till att befintlig arbetskraft å vård- och behandlingsavdelningar på bästa
sätt utnyttjas, vilket ur driftekonomisk synpunkt är av synnerlig vikt.
Nämnda organisation bör inlemmas som en särskild sektion i den föreslagna
kansli- och personalavdelningen.
Vid bifall till de sakkunnigas förslag får den centrala föreståndarinneorganisationen
följande sammansättning, nämligen en första föreståndarinna,
närmast underställd chefen för kansli- och personalavdelningen, en
personalföreståndarinna, tre klinikföreståndarinnor, ett kanslibiträde och
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
två kontorsbiträden. Därjämte bör föreståndarinnan vid radiumhemmet avlastas
från nuvarande arbetsuppgifter beträffande patienter och liksom
övriga klinikföreståndarinnor svara för ett område, omfattande flera kliniker.
Den föreslagna organisationen bör prövas någon tid, så att praktisk erfarenhet
av dess kapacitet kan vinnas. Huruvida ytterligare utökning av
antalet föreståndarinnor blir erforderlig efter tillkomsten av lungklinikerna
är en fråga, som enligt de sakkunnigas förmenande icke nu kan avgöras.
Prövningen av denna fråga bör därför anstå i avbidan på utfallet av förberörda
organisation.
Den årliga kostnadsökningen för den föreslagna personalförstärkningen
uppgår till i runt tal 29 000 kronor.
4. Vissa särskilda frågor
A. Anskaffning av s. k. konstgjord njure
Karolinska sjukhusets direktion har tidigare framhållit angelägenheten
av, att karolinska sjukhuset erhölle en s. k. konstgjord njure till en beräknad
kostnad av 20 000 kronor.
Vid av de sakkunniga i ärendet företagen utredning har framkommit,
att anskaffandet och utnyttjandet av apparatur för s. k. konstgjord njure
kommer att medföra betydande kostnader utöver tidigare beräknade. Frågan
synes vara så komplicerad och omfattande, att de sakkunniga icke
anser sig kunna tillstyrka den begärda anskaffningen. Problemet synes
böra upptagas till behandling i samband med det slutliga planerandet av
karolinska sjukhusets fysiologiska centrallaboratorium.
B. Sjukhusens omkostnadsanslag
Då karolinska sjukhusets utgifter under omkostnadsanslagen enligt de
sakkunnigas utredning, avseende budgetåret 1952/53, är lägre per vårddag
än vid övriga undervisningssjukhus med undantag av Malmö allmänna
sjukhus, oaktat sjukhuset tillhör högre dyrortsgrupp än övriga undervisningssjukhus,
har de sakkunniga, som vid sin översyn granskat jämväl utgifterna
under de olika omkostnadsanslagen, icke funnit det möjligt att framlägga
några specificerade förslag till besparingsåtgärder beträffande verksamheten
i den del, som berör omkostnadsstaten.
II. Yttranden över besparingssakkunnigas utredning och förslag
Statskontoret delar helt de sakkunnigas mening om behovet av en mera
ingående granskning av förslag till utvidgning av karolinska sjukhuset. I
betraktande av sjukhusets storlek och verksamhetens omfattning är en
sådan granskning även motiverad då det gäller mera betydande nya anslags
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 är 1956
15
behov — t. ex. för personalförstärkning — inom den nuvarande organisationens
ram. Svårigheterna alt få en närmare överblick av föreliggande personalbehov
är påfallande. Även om en förstärkt administrativ avdelning härvid
kan bliva av stor betydelse, skulle det vara av värde, om någon lämplig form
kunde finnas för att även utanför sjukhuset stående expertis finge tillfälle
att granska uppkommande anslagsbehov — åtminstone sådana av större
räckvidd — och däröver avgiva yttrande till ledning för statsmakternas
ståndpunktstagande.
Den låga medelbeläggningen vid karolinska sjukhusets elevsjukavdelning,
vilken i medeltal uppgått endast till 50 procent av avdelningens 14 vårdplatser,
har föranlett de sakkunniga förorda, att den nuvarande avdelningens
sängantal minskas och att härigenom ledigblivna rum disponeras för andra
ändamål exempelvis som bostäder för biträdespersonal. Enligt statskontorets
mening bör sålunda frigjorda vårdplatser i första hand anlitas för
värdefulla fastigheterna o. s. v., nu vuxit och fortfarande växer i sådan grad,
andra ändamål. Lokalernas användande för bostadsändamål synes nämligen
innebära en alltför kostsam lösning av bostadsfrågan.
Statens organisationsnamnet framhåller, att de problem, som bl. a. rör
arbetsorganisationen inom karolinska sjukhuset, det rätta utnyttjandet av
personalen, ekonomiska inköp, underhållet av inventarier och de mycket
värdefulla fastigheterna o. s. v., nu vuxit och fortfarande växer i sådan grad,
att de icke längre bör lösas endast genom nyanställning av lägre personal.
Den av de sakkunniga skisserade organisationen anser nämnden vara i sina
huvuddrag lämplig. Erfarenheterna från bl. a. organisationsnämndens egna
undersökningar vid karolinska sjukhuset visar tydligt, att en organisationsoch
utredningssektion vid ett sjukhus av denna storleksordning är av stor
betydelse icke minst ur driftekonomisk synvinkel. Problemen växlar och är
ofta av i viss mån annan natur än vid andra sjukhus. Organisationen bör
göras personellt starkare än vad som föreslagits med avseende på arbetet
med rationaliserings- och organisationsgöromål. Med den föreslagna personalbesättningen
synes fara föreligga för att byrådirektören antingen icke får
möjlighet att ägna tillräcklig tid åt nämnda göromål eller blir alltför mycket
bunden av detaljarbete på nämnda område till förfång för andra betydelsefulla
uppgifter. Som biträde åt byrådirektören vid handläggningen av organisationsgöromål
bör därför lämpligen avses en arbetsstudieingenjör med
erfarenhet av kontorsrationalisering. Nämnden ansluter sig till de sakkunnigas
förslag rörande förstärkning av föreståndarinneorganisationen men
saknar eget underlag för bedömande av den lämpligaste formen för dess
inordnande i sjukhusets organisation i övrigt.
Statens lönenämnd anser byrådirektörens och intendentens lönegradsplacering
väl hög vid ett genomförande av den av de sakkunniga föreslagna
uppdelningen av arbetsuppgifter. Förslaget att utbyta eu tjänst som förste
assistent mot en biträdande intendentst jänst avstyrkes av nämnden. Befattningen
som förste kansliskrivare, vilken befattning tillkom i samband
med tjänsteförteekningsrevisionen i utbyte mot en tjänst som kansliskrivare
i 15 lönegraden, bör bibehållas oförändrad. Löneställningen synes
lämpligen böra omprövas vid uppkommande vakans, därest den av de
sakkunniga föreslagna omorganisationen genomföres.
Lönenämnden har icke fält en klar uppfattning om de tilltänkta arbetsuppgifterna
på den nya assistenttjänsten i Cg 17. Nämnden i fråga sä It er dock,
om eu placering i högre lönegrad än Cg 15 är motiverad f. n. Tillräckliga
skäl för en lönegradsuppflytlning av tvä assislenttjänster i Ce respektive
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
Ca 21 (föreståndare för personal- och avlöningssektionen respektive inköpssektionen)
har enligt lönenämndens mening icke förebragts av de sakkunniga.
Vad den centrala föreståndarinneorganisationen beträffar förutsätter
lönenämnden, att den nyinrättade tjänsten som föreståndarinna placeras
i 17 lönegraden samt att tjänsten som personalföreståndarinna placeras i
Ca 19, om arbetsuppgifterna i fråga om kvalitet avses skola motsvara de
göromål, som f. n. åvilar den i Ca 19 placerade föreståndarinnan för ekonomibiträden
vid vårdavdelningar o. dyl.
Försvarets sjukvårdsstyrelse erinrar om, att kronan jämlikt gällande
bestämmelser svarar för sjukvårdskostnader i vad avser värnpliktiga och
innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Mha. Däremot torde
det icke föreligga någon skyldighet för kronan att på egna sjukvårdsinrättningar
ombesörja kvalificerad sjukhusvård — s. k. A-sjukvård — för
sådan personal. Vid behov av kvalificerad sjukhusvård får ifrågavarande
personal i vanlig ordning remitteras till civilt sjukhus. För vård, som å
civilt sjukhus meddelas nämnda personal, erlägger kronan ersättning enligt
samma grunder, som gäller för civila patienter. Härvid bör emeliertid observeras,
att svenska landstingsförbundet ifråga om s. k. utomlänspatienter
gentemot kronan hävdar den uppfattningen, att kronan för vård av värnpliktiga
och innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Mha
skulle vara skyldig att jämlikt det s. k. utomlänsavtalet erlägga full dagsersättning,
f. n. 35 kronor för dag, medan civila utomlänspatienter enligt
samma avtal endast erlägger gällande patientavgift, f. n. 3 kronor för dag.
Denna meningsskiljaktighet har föranlett rättstvist, som f. n. är beroende
på prövning i högsta instans.
Sjukvårdsstyrelsen har icke i princip något att erinra mot förslaget att
nedlägga karolinska sjukhusets till garnisonssjukhuset å Kungsholmen förlagda
garnisonsavdelningar. Om åtgärder i nämnda riktning vidtages, kan
det bli nödvändigt att fördela de militära patienterna från Stockholms garnison
på olika sjukhus, beroende på vederhörandes hemortsrätt, eventuellt
placera dem på sådana vårdplatser vid karolinska sjukhuset, som disponeras
av respektive huvudmän. För de militära patienter, som icke har hemortsrätt
i Stockholms stad eller Stockholms län, synes dessutom ett mindre antal
platser få reserveras på karolinska sjukhuset. Vid ett nedläggande av
garnisonssjukhuset torde det vara nödvändigt överväga att i varje fall bereda
nuvarande innehavare av ordinarie och extra ordinarie överläkartjänster
vid garnisonssjukhuset annan motsvarande anställning lämpligen på
karolinska sjukhusets stat.
Direktionen för karolinska sjukhuset anför bl. a.
I besparingssakkunnigas utlåtande framhålles vikten av, att tillgängliga
vårdplatser utnyttjas så effektivt som möjligt. Sjukhusets administrativa
ledning ägnar givetvis frågan om patientbeläggningen och vårdplatsernas
utnyttjande ständig uppmärksamhet, men åtskilliga omständigheter gör, att
direktionen underlydande sjukhus icke alltid kan uppvisa samma höga
beläggningssiffror som vissa landsortslasarett. Beläggningssiffrorna är sålunda
i hög grad beroende på den brist på sjukvårdspersonal av alla kategorier,
som råder vid karolinska sjukhuset. Speciellt beträffande den lägre
sjukvårdspersonalen, såsom sjukvårdsbiträden och barnsköterskor, är överrörligheten
stor, vilket medför ökad arbetsbörda och stora olägenheter för
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 ur 1956
avdelningssköterskorna. Frånvarofrekvensen är också relativt hög inom
nämnda personalgrupp. Fn våren 1955 verkställd undersökning utvisade,
att det dagliga behovet av ersättare för elever och vikarier för barnsköterskor,
sjukvårds- och ekonomibiträden uppgick till 70—100, och att ett
dagligt underskott på upp till 25 personer förelåg. Dessutom är det svårt
att erhålla fullgod personal, vilket gör att arbetet icke kan bedrivas så
effektivt som möjligt. En av de främsta orsakerna till svårigheten att
skaffa biträdespersonal är bristen på bostäder. En stor del av karolinska
sjukhusets klientel ulgöres av rikspatienter, som inkallas till sjukhuset
på bestämda dagar allt efter det vårdplatser står öppna. Därvid händer
det ofta, att en" inneliggande patient kan utskrivas från sjukhuset tidigare
än beräknat och att vårdplatsen icke omedelbart kan beläggas med ny
patient. Slutligen bör nämnas, att vissa landsortslasarett har en möjlighet
till överbeläggning, som icke står karolinska sjukhuset till buds.
Direktionen ansluter sig till besparingssakkunnigas förslag om nedläggande
av verksamheten vid garnisonssjukhuset å Kungsholmen. Kungl.
Maj :t har emellertid den 17 juni 1955 uppdragit åt kommissionen för förhandlingar
rörande karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande in. in. att
upptaga förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms län angående
bl. a. avvecklingen av garnisonssjukvården vid under direktionens förvaltning
stående sjukhus. Resultatet av dessa förhandlingar torde böra avvaktas.
Vidare torde frågan om dispositionen av vårdplatserna på kirurgiska
earnisonsavdelningen böra underställas karolinska institutets lärarkollegium.
Den av de sakkunniga berörda frågan om gemensam nattjänst vid vissa
operationsavdelningar och polikliniker vid karolinska sjukhuset har vid
olika tillfällen varit föremål för behandling med arbetsledningen inom
sjukhuset. Den rådande bristen på operationssköterskor gör det ytterst
angeläget att pröva alla möjligheter till rationalisering av operationsarbetet
och skapa bättre arbetsförhållanden för operationspersonalen. Direktionen
är emellertid icke beredd att nu taga definitiv ställning till besparingssakkunnigas
förslag men avser att snarast möjligt fullfölja undersökningarna
om den lämpligaste arbetsorganisationen.
Vad angår elevsjukavdelningen har direktionen hos Kungl. Maj :t begärt
medel för omdisposition av elevhemmets lokaler, varigenom bostäder för
biträdespersonal skall kunna beredas. Personalfrågan vid elevsjukavdelningen
kommer vid genomförande av sagda åtgärder att göras till föremål
för omprövning.
Städningsverksamheten vid sjukhuset skall göras till föremal for ytterligare
undersökning enligt de linjer, som besparingssakkunniga rekommenderat.
Den personalminskning, som därvid befinnes möjlig, kan omedelbart
genomföras. Då städpersonalen i stor utsträckning har extra anställning,
kommer personalindragningarna icke att föranleda minskning av de
på extra ordinarie stat upptagna ekonomibiträdestjänsterna.
Beträffande karolinska sjukhusets kök har besparingssakkunniga ansett,
att 6 befattningar i lönegrad Ce 5 kan indragas. Någon faktisk besparing
räknat på innevarande års anslag — kommer dock en minskning av antalet
tjänster icke att medföra. Personalbristen i köket har under en följd avår
inneburit, att köket drivits med ett personalunderskott, som genomsnittligt
uppgått till minst (> befattningshavare. Den besparing, som härigenom
uppkommit, har tillgodogjorts statsverket genom minskat anslag till avlö
2
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 55
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956
ning åt vikarier under semestrar och tjänstledigheter. Vidare bör nämnas,
att vid andra avdelningar inom sjukhuset finnes ett stort antal ekonomibiträdesbefattningar
i Cg 5, vilka av civilförvaltningens personalförbund
begärts skola extraordinariesättas. Direktionen har bestämt, att utredning
härom skall företagas i samarbete med förbundet.
De sakkunniga har efter företagen undersökning av administrationen vid
karolinska sjukhuset framlagt ett förslag till en förstärkning av den administrativa
ledningen, som direktionen hälsar med stor tillfredsställelse. Besparingssakkunnigas
förslag vad beträffar personaluppsättningen grundar
sig emellertid på nuvarande förhållanden. I samband med lungklinikernas
tillkomst erfordras därför viss ytterligare förstärkning av den kamerala
organisationen. Direktionen ifrågasätter, om ej även intendenttjänstens
vid karolinska sjukhuset lönegradsplacering bör göras till föremål för omprövning.
Det bör bl. a. nämnas, att vid Södersjukhuset i Stockholm, som är
mindre än karolinska sjukhuset, intendenten är placerad i lönegrad 37,
oaktat åtskilliga kvalificerade arbetsuppgifter, som vid karolinska sjukhuset
handlägges av intendenten, vid Södersjukhuset och andra Stockholms stads
sjukhus är centraliserade till stadens sjukhusdirektion.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet tillstyrker förslaget om nedläggande
av garnisonssjukhuset. I fråga om den vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet bedrivna poliklinikverksamheten erinrar lärarkollegiet
om, att poliklinikerna vid dessa sjukhus icke enbart skall tillgodose den
polikliniska undervisningen. Genom poliklinikerna intages nämligen i stor
utsträckning behövligt kliniskt undervisningsmaterial. I den mån frekvensen
av poliklinikbesökande minskar löper man risk, att det kliniska materialet
blir otillfredsställande.
Det är enligt kollegiets uppfattning naturligt, att hormonlaboratoriet,
sedan den endokrinologiska avdelningen vid serafimerlasarettet överflyttats
till karolinska sjukhuset, i mån av personalresurser kommer att tillhandagå
sistnämnda avdelnings behov av hormonanalyser. Det torde emellertid f. n.
icke vara möjligt att bedöma, huruvida den överflyttande endokrinologiska
avdelningen kan för enklare analyser repliera på kvinnoklinikens rutinlaboratorium
och för speciella analyser på centrallaboratoriet. Först efter
en överflyttning av den endokrinologiska avdelningen torde mera definitiva
riktlinjer för laboratoriearbetet kunna utformas.
Vid lasarettet i Lund finns f. n. en organisation för behandling med s. k.
konstgjord njure. Det är utomordentligt önskvärt, att apparatur av ifrågavarande
slag även finnes att tillgå i huvudstaden, så att icke patienter från
Stockholm först efter tvekan och därmed med risk att komma för sent per
flyg transporteras till Lund. För några år sedan fanns ett stort intresse från
Stockholms stad att samarbeta med karolinska sjukhuset för upprättandet
av en behandlingscentral för konstgjord njure. Enligt kollegiets mening bör
dylika förhandlingar snarast ånyo upptagas, så att den ifrågavarande
terapiformen blir tillgänglig på karolinska sjukhuset.
Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker de sakkunnigas förslag till samordning
av operationsverksamheten resp. intagning av olycksfall nattetid.
Enligt beredningen kan det storstädningsarbete, som f. n. åligger vårdavdelningarnas
personal, utföras på ett mera personalbesparande sätt av
en med moderna, maskinella hjälpmedel utrustad städningsavdelning. De
städningsuppgifter, som fortfarande bör åligga vårdavdelningarnas perso
-
19
Kurigl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
nal, blir efter en sådan ändring ej av den storleksordning, att de motiverar
bibehållandet av den nuvarande ordningen med ekonomibiträden på avdelningarna.
Ekonomibiträdena bör därför ersättas med sjukvårdsbiträden,
varvid samtidigt möjligheten att reducera vårdavdelningarnas personal ånyo
bör undersökas.
Enligt de sakkunnigas jämförelsetablå är effektiviteten vid karolinska
sjukhusets kök hög endast om man räknar med faktiskt utnyttjade tjänster.
De sakkunnigas förslag att under angivna förutsättningar minska antalet
tjänster för kökspersonal synes därför motiverat.
De sakkunnigas förslag till begränsning av poliklinikverksamheten till
att endast tillgodose undervisningens behov kan beredningen icke till alla
delar godtaga. På grund av sjukvårdens organisation i Stockholmsområdet
är det nämligen i nuvarande läge nödvändigt, att befolkningen främst i
Solna och Sundbyberg har tillgång till sjukhusets polikliniker. Beredningen
kan icke finna, att ett sådant arrangemang skulle medföra olämpliga konsekvenser
för undervisningen. I likhet med de sakkunniga anser beredningen,
att den administrativa ledningen vid sjukhuset bör förstärkas men
har, när det gäller den nya organisationens form, en i vissa avseenden
avvikande mening. För tillgodoseendet av det kontinuerliga behovet av
rationaliseringar och utredningar bör sålunda inrättas en härför avsedd
tjänst direkt underställd överdirektören. Den nya tjänsten bör innehas av
en ingenjör med arbetsstudieutbildning. I stora drag bör den blivande
organisationen med beaktande av vad de sakkunniga sagt om assistentbefattningar
och lägre tjänster få den form, som framgår av en vid beredningens
yttrande fogad bilaga. De sakkunnigas förslag till omfördelning
och ändring av föreståndarinnornas arbetsuppgifter kommer att högst
väsentligt förbättra möjligheterna för föreståndarinnorna att utöva en effektiv
arbetsledning. Beredningen anser dock, att föreståndarinneorganisationen
skall sortera direkt under överdirektören med undantag för personalföreståndarinnan,
som bör vara underställd den föreslagne byrådirektören.
Svensk sjuksköterskeförening tillstyrker förslaget om gemensam natttjänst
vid vissa operationsavdelningar och polikliniker men förordar, att
en successiv omorganisation av nattjänstgöringen sker med till en början
gemensam nattjänst på kirurgiska klinikens och kvinnoklinikens operationsavdelningar.
Det är av vikt, att föreslagna rationaliseringsåtgärder
prövas, då någon annan lösning av de tjänstgöringsproblem det här gäller
icke synes erbjuda sig mot bakgrunden av den faktiska bristen på operationssköterskor.
Föreningen kan däremot icke tillstyrka besparingssakkunnigas
förslag beträffande föreståndarinneorganisationen vid karolinska
sjukhuset. Med nuvarande organisation för verksamheten kan föreståndarinnorna
omöjligen upprätthålla eu direkt kontakt med det dagliga arbetet
på sjukhusets olika avdelningar, vilket missförhållande måste anses utgöra
en beklaglig brist hos denna ytterst betydelsefulla del av den administrativa
ledningen. De olika klinikerna bör därför tillförsäkras ett intimt samarbete
med en föreståndarinna. I sådant syfte bör sjukhuset uppdelas på fem
områden på dagen, vart och ett underställt en klinikföreståndarinna, varjämte
en föreståndarinna under natten skall övertaga samtliga klinikföreståndarinnors
arbete. Samtliga personalärenden för sjukhuset sammanföres
till eu personal föreståndarinna. Den sammanhållande inom organisationen,
första föreståndarinnan, bör uteslutande få till uppgift alt ha all
-
20
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 är 1956
män översyn över sjukvårdsarbetet, organisera och samordna övriga föreståndarinnors
arbetsuppgifter, föreslå och pröva rationaliseringar av olika
slag, företaga utredningar rörande sjukvårdsarbetet samt handlägga utbildningsfrågor
av skilda slag. Föreningen är övertygad om, att den av
föreningen föreslagna organisationen skulle vara av utomordentligt stor
betydelse och verksamt bidraga till den administrativa ledningens möjligheter
att vidtaga rationaliserings- och besparingsåtgärder.
De sakkunnigas förslag, att föreståndarinneorganisationen skall inlemmas
som en del i en kansli- och personalavdelning, anser föreningen icke
kunna godtagas. Första föreståndarinnan bör sålunda liksom f. n. vara
underställd överdirektören. Enbart den omständigheten, att avlöningskostnaderna
utgör den huvudsakliga delen av sjukhusets driftkostnader, bör
enligt föreningens mening tillförsäkra första föreståndarinnan som chef
för sjukvårdspersonalen starkast möjliga ställning inom den administrativa
ledningen. Sjukhusets administration bör således uppdelas på tre avdelningar,
en kansli- och personalavdelning, en sjukvårdsavdelning (föreståndarinneorganisationen),
samt en kameral- och intendenturavdelning
med var sin avdelningschef underställd överdirektören.
Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund (CST) understryker, att
anledningen till föreliggande otillfredsställande förhållanden inom karolinska
sjukhusets administration synes vara brist på personal samt avsaknad
av befattningshavare i sådan löneställning att åt dessa kan uppdragas
att självständigt handlägga vissa grupper av ärenden, vilka nu åvilar ledningen.
Därest ingen ändring kommer till stånd, synes förhållandena på
grund av pågående utbyggnad av sjukhuset inom en snar framtid bli direkt
ohållbara. Det synes icke vara förenligt med en sund ekonomi att vänta
med förstärkningar av sjukhusets administration, tills arbetsbördan ökat
till den grad, att de ansvariga tjänstemännen, såsom f. n. är fallet, förklarat
sig icke kunna svara för verksamhetens rationella bedrivande.
Den förordade uppdelningen på en kansli- och personalavdelning samt
en kameral- och intendenturavdelning synes rationell med hänsyn till sjukhusets
storlek och fortsatta utbyggnad. Lönenämndens uttalande, att lönegradsplaceringen
för de båda tjänsterna såsom byrådirektör resp. intendent
i 31 lönegraden synes väl hög vid ett genomförande av den föreslagna uppdelningen,
anser CST ej motiverat. Några närmare skäl för uttalandet har
ej heller angivits av nämnden.
Enligt vad CST erfarit utgör avlöningssektionen den i personalhänseende
mest eftersatta avdelningen inom administrationen. Besparingssakkunniga
ha föreslagit uppflyttning av nuvarande assistenttjänst vid avdelningen
huvudsakligast under motivering, att man därigenom skulle under längre
tid kunna behålla samma person vid befattningen. Detta är i och för sig
viktigt, då en mycket stor omsättning på såväl denna tjänst som föreståndartjänsten
för inköpsavdelningen ägt rum. Det har emellertid även
övervägts en delegering av vissa överdirektören och intendenten nu åliggande
arbetsuppgifter till föreståndarna för avlönings- och inköpsavdelningarna
och huvudskälet för en uppflyttning av tjänsterna torde vara
denna delegering. Vad beträffar avlöningssektionen skulle det närmast
gälla handläggningen av sådana ärenden som semester- och tjänstledighetsärenden
samt uppgörande av anslagsäskanden. En förutsättning härför är
emellertid, att assistenten ej såsom f. n. är nästan helt sysselsatt med
löpande kontrollarbete in. m. Av detta skäl bör en tjänst som kansliskri
-
21
Kungi. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
vare inrättas med uppgift att avlasta assistenten främst från kollationeringsarbete.
Beträffande föreståndaren för inköpssektionen gäller detsamma som i
fråga om personal- och avlöningssektionen. En önskvärd avlastning skulle
beredas intendenten, om åt föreståndaren å inköpssektionen kunde uppdras
att självständigt avgöra vissa grupper av inköpsärenden, såsom upphandling
av förbrukningsartiklar och mindre inventarier intill visst belopp
samt interna rekvisitioner. Den ansvarsställning assistenten därmed
erhåller motiverar väl en högre placering av tjänsten än den nuvarande.
Departementschefen
Innan jag övergår till att taga ställning till de olika avsnitten i den utredning
med förslag till besparings- och rationaliseringsåtgärder vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet, som framlagts av besparingssakkunniga,
vill jag i korthet beröra bakgrunden till denna utredning samt
klargöra min inställning till de allmänna synpunkter, som framförts av de
sakkunniga.
I sitt av 1952 års riksdag godkända utlåtande nr 11 framhöll statsutskottet,
att kostnaden per vårddag vid karolinska sjukhuset alltsedan sjukhuset
togs i bruk undergått en ständig stegring och måste — även med
beaktande av motsvarande tendens vid andra sjukhus och sjukhusets karaktär
av undervisningsanstalt — anses hög. Det förefölle utskottet uppenbart,
att den höga vårdkostnaden i avsevärd mån var beroende av, att beläggningsprocenten
särskilt vid en del avdelningar varit anmärkningsvärt låg.
Man hade enligt utskottet kunnat vänta, att den låga beläggningen bort
föranleda till viss reduktion av personalen, som torde ha beräknats med
utgångspunkt från normal beläggning. Såvitt utskottet kunnat finna, hade
en sådan reduktion icke, i varje fall icke genomgående, kommit till stånd.
Utskottet erinrade vidare om, att särskilda av besparingsutredningen tillkallade
sakkunniga år 1941 verkställt en ingående utredning rörande möjliga
besparings- och rationaliseringsåtgärder vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet. De sakkunnigas förslag, som innebar besparingar till
ett belopp av omkring 370 000 kronor, hade endast delvis genomförts. Mot
bakgrunden härav och med hänsyn bl. a. till de vittgående krav, som framförts
av direktionen för karolinska sjukhuset i dess anslagsäskanden, fann
utskottet det ofrånkomligt, att besparingssträvandena intensifierades. I sådant
syfte borde vid karolinska sjukhuset redan påbörjade organisationsundersökningar
och rationaliseringsutredningar vidgas så, att de komme
att innefatta en allmän och såvitt möjligt fullständig översyn av arbetsuppgifter
och arbetsförhållanden vid de bägge sjukhusen samt en förutsättningslös
undersökning av möjligheterna att förbättra driftekonomin. Vad
sålunda från riksdagens sida anförts och hemställts ledde till att besparingssakkunniga
tillkallades.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 7.9,56
Av statsutskottets utlåtande framgår, att den föreslagna besparings- och
rationaliseringsutredningen motiverats av statsfinansiella skäl. Besparingssakkunnigas
förslag utgör således närmast ett fullföljande av tidigare strävanden
att genom en översyn av statsförvaltningen så långt sig göra låter
genom besparingar motverka den fortgående utgiftsstegringen.
De sakkunniga har efter ingående undersökningar och jämförelser med
förhållandena vid andra sjukhus ansett sig kunna konstatera, att utfallet
av karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets verksamhet icke giver
stöd för antagandet, att dessa båda sjukhus skulle i avsevärd mån vara
dyrare i drift eller mer personalkrävande än andra undervisningssjukhus.
Det är med tillfredsställelse jag konstaterar detta uttalande, som måste
anses innebära ett erkännande av sjukhusledningens hittillsvarande strävanden
att genom ett fortlöpande rationaliseringsarbete söka förbättra driftekonomin.
Att kostnaderna vid dessa sjukhus ändå är förhållandevis höga,
torde till väsentlig del sammanhänga med, att de sjukhus, som det här gäller,
icke är endast sjukvårdsinrättningar i sedvanlig bemärkelse, såsom våra
länslasarett, utan jämväl anstalter både för undervisning av medicine studerande
och för vetenskaplig forskning. Av dessa sjukhusens uppgifter följer,
att desamma ifråga om byggnadssätt, utrustning och personaluppsättning
kommer att väsentligt skilja sig från andra sjukvårdsinrättningar. Medan
vid dessa endast erfordras de lokaler, som behövs för sjukvården, tillkommer
vid ett undervisningssjukhus en hel del lokaler för undervisningen och
den vetenskapliga forskningen. Enahanda är förhållandet med avseende å
sjukhusens utrustning samt instrumentarium och annan materiel av olika
slag. Denna undervisningssjukhusens speciella karaktär torde, överhuvud
alltid få hållas i minnet, när det gäller att på ett fullt rättvist sätt bedöma
sjukvårdskostnaderna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Jag
vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamheten på det förhållandet,
att kostnaderna för garnisonssjukvården i Stockholm stannar på statsverket
och bortsett från vissa lönekostnader bestrides från de till karolinska
sjukhuset anvisade anslagen. Av vårdkostnaderna vid karolinska sjukhuset
belöper alltså en viss del på denna speciella sjukvårdsuppgift, till
vilken i regel icke finnes motsvarighet vid andra kroppssjukhus.
Även om sålunda storleken av de nuvarande vårddagkostnaderna vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet med beaktande av samtliga
på frågans bedömande inverkande omständigheter icke giver stöd för antagandet,
att statens kostnader för sjukvården vid dessa sjukhus är anmärkningsvärt
höga, får detta givetvis icke utesluta, att en omsorgsfull prövning
sker av möjligheterna att för framtiden i görligaste mån begränsa utgiftsbehovet
vid sjukhusen ifråga liksom vid andra statliga inrättningar. De
sakkunniga har i dessa hänseenden framlagt vissa förslag och rekommendationer,
som enligt mitt förmenande förtjänar stort beaktande. De sakkun
-
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
niga har sålunda understrukit vikten av att tillgängliga vårdplatser utnyttjas
så effektivt som möjligt. Det är givetvis angeläget att så sker och jag
förutsätter, att direktionen för karolinska sjukhuset ägnar denna fråga
fortlöpande uppmärksamhet. Som direktionen framhållit är den mindre
tillfredsställande beläggningen emellertid till väsentlig del att tillskriva
rådande brist på sjukvårdspersonal. Vid vårdavdelningar och dylika arbetsplatser
inom karolinska sjukhuset uppgår denna brist i genomsnitt till
30—40 sjukvårds- eller ekonomibiträden per dag. En väsentlig orsak till
rådande personalbrist torde vara föreliggande svårigheter att bereda personalen
bostäder. I syfte att förbättra bostadstillgången inom karolinska sjukhuset
har chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition å
fastighetsfondens stat till reparations- och underhållskostnader m. m. föreslagit
anvisande av 65 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten inom det
nuvarande elevhemmet. Direktionen har därjämte vidtagit vissa åtgärder
för att förbättra bostadstillgången. överläggningar i ämnet har sålunda
förts med representanter för olika statliga och kommunala myndigheter, varvid
olika alternativ till lösning av bostadsfrågan diskuterats. Det är min
förhoppning, att dessa överläggningar skall leda till ett sådant resultat, att
direktionen för framtiden beredes ökade möjligheter att ställa personalbostäder
till förfogande med en förbättrad personaltillgång som följd.
Karolinska sjukhuset inklusive garnisonssjukhuset har f. n. 1 648 vårdplatser
och preciserade beslut har fattats om inrättande av ytterligare 277.
Vidare har förslag om förläggande av en ortopedisk klinik till sjukhuset
godkänts av riksdagen. Den 1951 för riksdagen redovisade generalplanen
upptager kliniker med tillhopa 2 141 platser och härtill kommer i planen
ej förutsatta. De sakkunniga har understrukit vikten av, att sjukhusets
utbyggnad och utveckling från början planlägges rationellt, vilket enligt de
sakkunniga hittills icke skett. Vidare bör enligt de sakkunniga övervägas,
om icke ett nytt sjukhus eller utnyttjande i ökad omfattning av andra
sjukhus skulle ställa sig fördelaktigare än en fortsatt utbyggnad av karolinska
sjukhuset utöver redan planerade kliniker. Med anledning härav vill
jag till en början understryka, att den snabba utveckling, som kännetecknar
våra dagars medicin, i hög grad försvårar upprättande av en definitiv dispositionsplan
för sjukhusets utbyggnad. Med säkerhet kommer på grund av
denna utveckling att för framtiden ställas krav på ytterligare institutioner,
vilka fordrar viss kontakt och visst samarbete med karolinska sjukhuset.
Sjukhusets starka tillväxt har ställt statsmakterna och sjukhusledningen
inför mycket svårlösta problem, vilka kommer att ytterligare accentueras
vid en fortsatt utbyggnad. Mot bakgrunden härav framstår det som angeläget
att förstärka sjukhusets administrativa ledning i syfte att bereda densamma
vidgade möjligheter att aktivt medverka till eu rationell framtida utveckling
av sjukhuset. Sjukhusledningens arbetsbörda torde ha varit och fortfarande
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
vara synnerligen betungande och många stora och viktiga frågor har måsl
undanskjutas på grund av bristande möjlighet att med tillgängliga arbetskrafter
hinna med undersökningar och utredningar, som för sjukhusets
verksamhet och organisation är av vital betydelse. Ett viktigt led i övervägandena
att möjliggöra en rationell planläggning av sjukhusets utbyggnad
och utveckling är vidare, att frågan om storleken av nytillkommande kliniker
och institutioner ägnas ingående uppmärksamhet. Enligt de överväganden,
som legat till grund för den av 1951 års riksdag i princip godkända
generalplanen för sjukhusets utbyggnad, bör de olika klinikerna vid karolinska
sjukhuset icke omfatta större antal vårdplatser än som för bedrivande
av undervisningen är oundgängligen nödvändigt. Då det gäller att
ytterligare utbygga ifrågavarande sjukhusanläggning bör denna synpunkt
tillmätas väsentlig vikt i fråga om omfattningen av kliniker och avdelningar,
vilka skall nyuppföras eller utvidgas. Enligt vad kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande anmält har kommittén med
hänsyn till den begränsade markyta, som inom karolinska sjukhusets
område står till förfogande, övervägt, huruvida icke vissa specialinstitutioner
vid karolinska sjukhuset kan förläggas till andra sjukhus i stockholmstrakten.
En närmare utredning har emellertid visat, att en sådan förläggning
skulle innebära betydande olägenheter för berörda institutioner med hänsyn
till deras behov av intim kontakt med vid karolinska sjukhuset och karolinska
institutet belägna forskningsinstitutioner.
Jag övergår härefter till de av besparingssakkunniga framlagda förslagen
till besparings- och rationaliseringsåtgärder.
Jag delar helt de sakkunnigas uppfattning angående önskvärdheten av
ett nedläggande snarast möjligt av verksamheten vid garnisonssjukhuset
på Kungsholmen, som f. n. utgör en del av karolinska sjukhuset. Av vad de
sakkunniga anfört framgår, att för vård av militära patienter erfordras endast
en mindre del av garnisonssjukhusets nuvarande vårdplatser. F. n
mottages där även på vissa villkor patienter från Stockholms stad och län
Utredningen visar emellertid, att detta icke är rationellt och ekonomiskt, i
varje fall icke så länge nuvarande avtal består. Härtill kommer den omständigheten,
att den nuvarande sjukhustomten är synnerligen värdefull och
bättre torde kunna utnyttjas för annat ändamål. Från ekonomisk synpunkt
är det sålunda mindre välbetänkt, att det nuvarande garnisonssjukhuset
användes för att tillgodose garnisonens begränsade sjukhusbehov. Kungl.
Maj:t har därför den 17 juni 1955 uppdragit åt kommissionen för förhandlingar
rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. in. att upptaga förhandlingar
med Stockholms stad och Stockholms län angående avveckling av
garnisonsvården vid under direktionens för karolinska sjukhuset förvaltning
stående sjukhus. Kungl. Maj :t har vidare den 13 januari 1956 uppsagt
nu gällande avtal mellan staten, staden och länet rörande bidrag
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
till vården av civila patienter vid garnisonssjukhuset att gälla fr. o. in.
den 1 januari 1957. Resultatet av nämnda förhandlingar bör avvaktas,
innan ett definitivt beslut fattas om garnisonssjukhusets framtida ställning.
Enligt vad jag under hand inhämtat möter emellertid intet hinder mot,
att man fr. o. m. den 1 april 1956 till karolinska sjukhusets hudklinik
överflyttar den vid garnisonssjukhuset f. n. bedrivna vården av militära
hud- och könspatienter under förutsättning, att hudkliniken erhåller personalförstärkning
med en förste underläkare och ett sjukvårdsbiträde i Cg 5,
vilken sistnämnda befattningshavare tänkes skola överföras från garnisonssjukhuset.
Därjämte avses en överläkare i Ce 29 vid garnisonssjukhuset
skola framdeles ha sin tjänstgöring förlagd till karolinska sjukhuset för
vården av de militära patienterna. Samtidigt kan följande befattningar indragas
vid garnisonssjukhuset, nämligen en översköterska i Ce 15, en sjuksköterska
i Cg 12, ett sjukvårdsbiträde i Cg 5, ett ekonomibiträde i Ce 5 och
en vaktmästare i Cg 11, varjämte den nuvarande biträdande läkartjänsten
vid hudkliniken hålles vakant för att fr. o. in. den 1 juli 1956 indragas.
Med hänsyn till den besparing på i runt tal 43 000 kronor om året, som
härigenom skulle uppkomma, förordar jag, att ifrågavarande överflyttning
kommer till stånd fr. o. in. den 1 april 1956. Vad jag sålunda förordat bor
beaktas vid beräkningen i det följande av karolinska sjukhusets avlöningsanslag.
I likhet med de sakkunniga och remissmyndigheterna anser jag angeläget,
att man med hänsyn till rådande brist på operationssköterskor vidtager
de åtgärder till rationalisering av operationsarbetet, som är möjliga
att genomföra utan ett äventyrande av den sjukvårdande verksamheten.
Jag förutsätter, att direktionen ägnar denna fråga fortlöpande uppmärksamhet
och vidtager de åtgärder i rationaliseringsbefrämjande syfte, som
låter sig genomföras.
I fråga om elevsjukavdelningen har — som jag nyss angivit förslag
om avdelningens ianspråktagande som bostäder för biträdespersonal nyligen
underställts riksdagens prövning. Förslaget om indragning av en sjuksköterskebefattning
vid avdelningen anser jag mig böra biträda.
Av de sakkunniga föreslagna åtgärder rörande städningsverksamheten
vid karolinska sjukhuset synes böra vidtagas. Jag förutsätter sålunda, att
den av de sakkunniga föreslagna personalindragningen snarast genomföres.
Det synes mig angeläget, att av centrala sjukvårdsberedningen framförda
synpunkter beaktas vid den ytterligare utredning angående besparingsmöjligheter
på förevarande område, som direktionen anmält sig skola verkställa.
Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört i fråga om verksamheten vid
karolinska sjukhusets kök bör sjukhusets avlöningsanslag fr. o. m. nästa
budgetår nedräknas med ett belopp, motsvarande den årliga kostnaden för
sex ekonomibiträden.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
Vid såväl karolinska sjukhuset som serafimerlasarettet bedrives f. n. en
omfattande poliklinisk verksamhet, vilken är av stor betydelse för den vid
sjukhuset bedrivna kliniska undervisningen. Det är uppenbart, att allmänheten
har ett mycket starkt intresse av, att väntetiderna blir så korta som
möjligt vid denna verksamhet. En undersökning har genom besparingssakkunnigas
försorg utförts rörande möjligheten att nedbringa väntetiderna för
patienterna vid kax-olinska sjukhusets och serafimerlasarettets polikliniker,
varvid jämväl gränsdragningen mellan den statliga och kommunala sjukvården
beaktats. De sakkunniga har härvid utförligt redogjort för de omständigheter,
som i förevarande sammanhang förtjänar beaktande, samt i
anslutning därtill redovisat sina synpunkter på frågan. Jag anser mig helt
kunna dela den uppfattning, varåt de sakkunniga härvidlag givit uttryck.
I likhet med de sakkunniga finner jag sålunda, att vid poliklinikerna numera
vidtagits de åtgärder för nedbringande av väntetiderna, som rimligen
kan fordras.
De sakkunniga har icke funnit möjligheter föreligga till samordning
mellan hormonlaboratoriet och den endokrinologiska forskningsinstitutionen.
Däremot har de sakkunniga anfört vissa synpunkter på samordningen
mellan denna institution och övriga laboratorier vid sjukhuset. Dessa synpunkter
bör i framtiden beaktas av direktionen.
Frågan om förstärkning av den administrativa ledningen och föreståndarinneorganisationen
vid karolinska sjukhuset kommer att av mig upptagas
till behandling i anslutning till direktionens anslagsäskanden för budgetåret
1956/57 under karolinska sjukhusets avlöningsanslag.
Med hänsyn till vad lärarkollegiet vid karolinska institutet anfört i sitt
remissyttrande har jag för avsikt att utverka Kungl. Maj :ts uppdrag åt
kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
m. m. att upptaga förhandlingar med Stockholms stad rörande upprättande
av en behandlingscentral för s. k. konstgjord njure.
Jag önskar slutligen betona, att jag tagit fasta på direktionens förklaring,
att direktionen ämnar låta genom egna organ verkställa en fortsatt undersökning
rörande besparingsmöjligheter vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Besparings- och rationaliseringsåtgärderna vid ifrågavarande
sjukhus får icke anses avslutade. Det av besparingssakkunniga förebragta
utredningsmaterialet bör i väsentliga hänseenden kunna läggas till
grund för det fortsatta arbetet härmed och därav föranledda framtida avgöranden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
27
II. Karolinska sjukhuset: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1954/55 ........................ 18 956 000 20 173 101
1955/56 (statsliggaren s. 1014) 19 882 000
1956/57 (förslag) .............. 25 070 000
Yrkanden
I skrivelser den 21 juni, 30 augusti, 17 september samt 6 och 25 oktober
1955 hemställer direktionen för karolinska sjukhuset, att anslaget höjes
med 5 684 000 kronor.
A. Redan befintliga avdelningar och kliniker:
1. Radiofysiska institutionen:
a) 3 tekniska assistenter Cg 15..........................................
b) 1 assistent Cg 18 i st. f. 1 arvodesanställd assistent......................
c) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8..........................................
2. Medicinska kliniken:
a) 1 förste underläkare i st. f. 1 andre underläkare.........................
3. Medicinska garnisonsavdelningen:
a) y2 sjukvårdsbiträde Cg 6.............................................
4. Brännskadeavdelningen:
a) 1 sjuksköterska Ce 12................................................
b) 1 sjukvårdsbiträde Ce 5..............................................
c) 1 kanslibiträde Ce 11 på halvtid.......................................
5. Urologiska avdelningen:
a) 1 förste underläkare.................................................
6. Kvinnokliniken:
a) 1 biträdande läkare..................................................
b) 1 kontorist Ce 13 i st. f. 1 kanslibiträde Ce 11.......................
c) Utökning av tjänstgöringstiden för 1 kontorsbiträde Ce 8 från halvtid till
heltid..............................................................
d) 1 tekniskt biträde Ce 8 vid hormonlaboratoriet..........................
e) Extraordinariesättning av följande personal vid hormonlaboratoriet, näm
ligen
1 laborator Cg 31, 1 laboratoriebiträde Cg 13, 2 laboratoriebiträden
Cg 11, 4 tekniska biträden Cg 8 samt 1 ekonomibiträde Cg 5.............
7. Öronkliniken:
a) Extraordinariesättning av 1 laboratoriebiträde Cg 11....................
8. Konung Gustaf V:s fubileumsklinik:
a) 3 kanslibiträden Ce 11 i st. f. 3 kontorsbiträden Ce 8.....................
b) 1 sjuksköterska Ce 12 vid telegammaavdelningen........................
c) 1 ekonomibiträde Ce 5 vid telegammaavdelningen.......................
d) 1 laboratoriebiträde Cg 11 vid röntgenterapiavdelningen..................
e) 1 laboratoriebiträde Ce 11 i st. f. % laboratoriebiträde Cg 11 vid isotoplaboratoriet
....................v*......t ••••■<....................
f) 1 kanslibiträde Ce 11 på halvtid vid isotoplaboratoriet...................
g) 1 ingenjör Ce 21 vid isotoplaboratoriet.................................
9. Psykiatriska kliniken:
a) 1 kontorist Ca 13 i st. f. 1 kanslibiträde Ca 11...........................
ökn. el. |
|
minskn. |
|
+ |
32 904 |
+ |
3 432 |
+ |
7 416 |
+ |
5 076 |
+ |
3 708 |
+ |
9 864 |
+ |
7 200 |
+ |
4 758 |
+ |
23 676 |
+ |
22 356 |
+ |
708 |
+ |
4 152 |
+ |
8 304 |
+ |
3 636 |
+ |
9 864 |
+ |
7 200 |
+ |
9 516 |
+ |
4 758 |
+ |
4 758 |
+ |
14 220 |
+ |
708 |
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956
Ökn. el.
10. Barnkliniken: minskn.
a) 6 barnsköterskor Ce 6—7 vid medicinska avdelningen.................... -f 47 160
b) 4 barnsköterskor under 3 månader per år vid medicinska avdelningen...... 4- 7 860
c) 1 kontorist Ca 13 i st. f. 1 kanslibiträde Ca 11 vid medicinska avdelningen. . 4- 708
d) 1 fotograf Cg 12 vid medicinska avdelningen............................ 4- 9 864
e) 1 förste underläkare vid kardiologiska avdelningen...................... 4. 23 676
f) 1 kanslibiträde Ce 11 på halvtid vid kardiologiska avdelningen............. 4- 4 758
g) 1 andre underläkare vid barnpsykiatriska avdelningen................... 4- 18 600
h) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8 vid barnpsykiatriska avdelningen............ 4- 7 416
i) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8 vid röntgenavdelningen..................... 4- 7 416
11. Röntgendiagnostiska avdelningen:
a) 1 förste underläkare................................................. 4- 23 676
b) 1 sjuksköterska Ce 12................................................ 4. 9 864
c) 1 kanslibiträde Ce 11................................................ 4- 9 516
d) 1 kontorist Ca 13 i st. f. 1 kanslibiträde Ca 11.......................... 4- 708
12. Allergilaboratoriet:
a) 1 förste underläkare................................................. 4_ 23 676
b) 1 sjuksköterska Ce 12................................................ 4_ 9 864
13. Patologiska avdelningen:
a) Uppflyttning av en laborator Ce 31 till Ce 34 fr. o. m. den 1 januari 1957 .. 4- 1 308
b) 2 förste underläkare fr. o. m. den 1 januari 1957........................ 4- 23 676
c) 1 laboratoriebiträde Ce 11............................................ 4. 9 516
14. Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet:
a) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8.......................................... 4_ 8 304
b) Extraordinariesättning av 1 laboratoriebiträde Cg 11.................... ..
15. Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet:
a) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8.......................................... 4_ 8 304
16. Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet:
a) 1 förste underläkare................................................. 4_ 23 676
b) 2 laboratoriebiträden Ce 11........................................... 4. 19 032
c) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8 på halvtid................................. 4- 3 708
d) 1 ekonomibiträde Ce 5............................................... 4. 7 200
17. Gymnastikavdelningen:
a) 1 sjukgymnast Ce 14................................................ 4_ 10 860
18. Arbetsterapiavdelningen:
a) 1 arbetsinstruktör Ce 14............................................. 4_ 10 550
19. Tandpolikliniken:
a) Arvode till konsulterande tandläkare.................................. 4- 3 900
20. Arvodeshöjningar:
a) Höjt arvode till prästman............................................ 4. 480
b) Höjt arvode till organist............................................. 4. 420
21. Köket:
a) Uppflyttning av en köksföreståndare Ca 14 till Ca 18.................... 4- 1 692
b) 2 köksföreståndare Ca 15 och 3 köksföreståndare Ce 15 i st. f. 1 köksföreståndare
Ca 16, 1 köksföreståndare Ca 14 och 3 köksföreståndare Ce 14........ 4- 1 224
22. Vaktcentralen:
a) 2 vaktmästare Ce 11................................................. _l_ 19 032
23. Parkavdelningen:
a) Uppflyttning av 1 trädgårdsmästare Ca 14 till Ca 15..................... 4- 408
24. Tvätteriet:
a) Uppflyttning av 1 tvättföreståndare Ca 15 till Ca 19..................... 4- 1 848
b) Uppflyttning av 1 biträdande tvättföreståndare Ce 10 till Ce 12........... 4- 756
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956 29
ökn. el.
25. Föreståndarinneexpeditionen: minskn.
a) 1 överstäderska Ce 10................................................ + 9 108
b) 1 föreståndarinna Ce 17.............................................. + H 196
c) 1 kanslibiträde Ce 11................................................ + 9 516
d) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8.......................................... + 1 416
26. Kuratorsinstitutionen:
a) 1 kurator Ce 17..................................................... + 44 196
27. Administrationen:
a) 1 byrådirektör Ca 31................................................ + 23 748
b) Avgår enl. a) nuvarande arvode till sekreterare.......................... — 2 400
c) 1 biträdande intendent Ca 27 i st. f. 1 förste assistent Ca 25.............. + 1 956
d) 1 assistent Cg 17.................................................... + 41 196
e) Arvode till deltidsanställd byggnadsingenjör............................ + 9 600
f) Uppflyttning av två assistenter Ca 21 resp. Ce 21 till Ca 25 resp. Ce 25 .... + 7 128
g) 1 kanslibiträde Ce 11................................................ + 9 516
h) 2 kontorsbiträden Cf 4—Ce 8......................................... + 14 832
i) 1 expeditionsvakt Ce 11.............................................. + 9 516
28. Sjuksköterskeorganisationen:
a) 9 sjuksköterskor Ce 12............................................... + 88 776
b) 25 översköterskor Ce 14 i st. f. 25 sjuksköterskor Ce 12................... + 17 400
29. Särskilda förslag:
a) Extraordinariesättning av 2 vaktmästare Cg 10.........................
b) 1 vaktmästare Ce 10 i st. f. 1 vaktmästare Cg 9......................... + 420
c) Uppflyttning av en vaktmästare Ce 10 till Ce 11........................ + 408
d) Extraordinariesättning av 4 ekonomibiträden (sömmerskor) Cg 6..........
e) 1 ekonomibiträde Ce 6 med halvtidstjänstgöring i st. f. 1 ekonomibiträde Cg 5
på halvtid.......................................................... + 198
f) Extra ordinariesättning av 49 sjukvårdsbiträden och 100 ekonomibiträden
Cg 5............................................................... —
30. Vissa rationaliseringsåtgårder m. m.:
a) 6 barnsköterskor Ce 6—7 vid kvinnokliniken............................ + 47 160
b) 1 sjukvårdsbiträde Ce 5 vid kvinnokliniken............................. + 1 200
c) 2% barnmorskor Ce 14 vid kvinnokliniken............................. + 26 400
d) 12 sjukvårdsbiträden Ce 5 vid medicinska kliniken...................... + 86 400
e) 6 ekonomibiträden Ce 5 vid psykiatriska kliniken....................... + 43 200
f) % sjukvårdsbiträde Ce 5 vid psykiatriska kliniken...................... + 3 600
g) y2 barnsköterska Ce 6—7 vid hudkliniken.............................. + 3 930
h) 7 barnsköterskor Ce 6—7 vid barnkliniken............................. + 55 020
i) 1 sjuksköterska Ce 12 vid barnklinikens röntgenavdelning................ + 9 864
j) 1 sjuksköterska Ce 12 vid brännskadeavdelningen....................... + 9 864
k) 1 sjukvårdsbiträde Ce 5 vid brännskadeavdelningen..................... + 1 200
l) 1 vaktmästare Ce 11 vid kirurgiska klinikens operationsavdelning......... + 9 516
m) Avgår enligt a)—1) i minskade sjuksköterske- och biträdeslöner samt övertids
och
jourersättning................................................... 342 060
31. Omräkning:
Löneklassuppflyttningar........................................•••••••• + 95 000
ökat medelsbehov till följd av beslut vid 1955 års riksdag, om särskilda lönetillägg,
höjda arvoden samt uppflyttning i lönegrad av viss personal........ + 208 512
Vikarier under semester och tjänstledighet................................ + 846 500
Medelsbehov för viss extra personal...................................... + 62 500
Uppräkning av anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... -f- 350 000
Rörligt tillägg......................................................... +1813 000
+ 4133 822
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956
B. Personalbehov vid de nya lungklinikerna: Ökn. el.
1. Läkarpersonal: minskn.
4 överläkare.......................................................... 4. g 999
2 biträdande överläkare................................................ 4. 40 392
1 biträdande läkare.................................................... 4. 22 356
1 narkosöverläkare Ce 29............................................... 4. 21 756
13 lörste underläkare.................................................... 4. 307 788
5 andre underläkare.................................................... 4. 93 000
1 tandläkare.......................................................... 4. 8 000
2. Övrig sjukvårdspersonal:
1 föreståndarinna Ce 19................................................ 4. 12816
1 kurator Ce 17....................................................... 4. 11796
1 översköterska Ce 15.................................................. 4. 10 968
18 översköterskor Ce 14................................................. 4. 190 080
2 laboratoriebiträden Ce 13............................................. 4. 20 448
2 sjukgymnaster Ce 14................................................. 4. 21 720
441/,, sjuksköterskor Ce 12................................................ 4. 435 660
7 laboratoriebiträden Ce 11.............................................. 4. 66 612
4 röntgenbiträden Ce 11................................................ 4. 38 064
18 undersköterskor Ce 7................................................. 4. 141 480
4 sjukvårdsbiträden Ce 6............................................... 4. 29 664
60 sjukvårdsbiträden Ce 5............................................... 4. 432 000
3. Ekonomipersonal:
1 köksföreståndare Ce 15............................................... 4. 10 968
1 arbetsinstruktör Ce 14................................................ 4. 10 560
2 reparatörer Ce 13..................................................... 4. 20 448
1 reparatör Ce 12...................................................... 4. 9 864
4 vaktmästare Ce 11................................................... 4. 38 064
1 ekonomibiträde Ce 7................................................. 4. 7 860
11 ekonomibiträden Ce 6................................................ 4- 81576
546/„ ekonomibiträden Ce 5............................................... 4- 394 800
2 budflickor........................................................... 4_ g 499
4. Administrations- och kontorspersonal:
1 assistent Ce 19....................................................... 4. 12 816
1 kontorist Ce 13...................................................... 4. 19 224
5 kanslibiträden Ce 11.................................................. 4_ 47 580
6 skrivbiträden Cf 4—Ce 8.............................................. 4. 44 496
5. Ersättning till vikarier................................................... 4, 39] 238
C. Personalbehov vid den endokrinologiska avdelningen:
1. Läkarpersonal:
1 överläkare.......................................................... 4, 4 599
1 förste underläkare.................................................... 4. 23 676
1 andre underläkare.................................................... 4_ ]8 600
2. Vårdavdelnings- och laboratoriepersonal:
1 översköterska Ca 14.................................................. 4_ 10 560
1 översköterska Ce 14.................................................. 4_ 1956O
454 sjuksköterskor, varav 1 med deltidstjänstgöring........................ 4- 37 812
1 undersköterska Ce 7.................................................. 4- 7 860
4 sjukvårdsbiträden Ce 5............................................... 4. 28 800
3 ekonomibiträden Ce 5................................................ 4. 21 600
1 köksföreståndare-laboratoriebiträde Ce 15............................... 4- 10 968
3. Kontorspersonal:
1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8............................................. 4- 8 304
4. Vikariatersättningar..................................................... 4. 27 036
4- 207 276
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
Det sammanlagda antalet befattningshavare vid lungklinikerna skulle sålunda
enligt förslaget utgöra 280. De årliga kostnaderna för denna personaluppsättning
beräknas till 2 999 494 kronor. För den endokrinologiska avdelningen
har avsetts 19+a befattningshavare till en sammanlagd årlig kostnad
av 207 276 kronor. Med hänsyn till att lungklinikerna beräknas tagas
i bruk den 1 januari 1957 och den endokrinologiska avdelningen först den
1 april 1957, kan anslagsbehovet för budgetåret 1956/57 beräknas till, för
lungklinikerna 1 500 000 kronor och för den endokrinologiska avdelningen
50 000 kronor. Då det ökade anslagsbehovet för redan befintliga avdelningar
och kliniker uppgår till i runt tal 4 134 000 kronor, behöver avlöningsanslaget
uppräknas med sammanlagt (4 134 000 + 1 500 000 + 50 000)
5 684 000 kronor.
Motiv
1 a)—c) Föreståndaren för radiofysiska institutionen, professorn Sievert,
har hemställt om en ökning av personalen vid institutionen med tre tekniska
assistenter, ett tekniskt biträde med deltidsarbete och ett kontorsbiträde
samt att en arvodestjänst måtte omändras till assistenttjänst i
Cg 18. 1951 års strålskyddskommitté har i yttrande över framställningen
anfört, att kommitténs arbete sannolikt icke hinner slutföras i sådan tid,
att därpå grundade förslag kan föreläggas 1956 års riksdag men att dess
förslag beträffande radiofysiska institutionens framtida organisation och
beräkningar av personalbehovet föreligger i sina huvuddrag. Enligt dessa
beräkningar erfordras för institutionens arbete för sjukvården vid radiumhemmet
en ökning av personalen med bl. a. två assistenter med lägre
ingenjörsutbildning. Under förutsättning, att forskningsmedel ställes till
förfogande för avlöning av vissa redan nu befintliga arvodesbefattningar
även för budgetåret 1956/57, inskränker sig behovet av personalförstärkning
för sjukvårdens räkning till två assistenter.
Den utöver nämnda två befattningar äskade tjänsten som assistent skall
vara placerad vid tillsynsavdelning C. Denna befattning anser kommittén
oundgängligen nödvändig för avdelningens nuvarande arbete.
Beträffande förslaget om ändring av en assistenttjänst med arvode till
tjänst i lönegrad Cg 18 anför kommittén, att denna tjänst, som erfordras
uteslutande för tillsynsverksamheten, kräver lägre ingenjörsexamen. Enligt
kommitténs förslag skall befattningshavare med sådan kompetens anställas
i Cg 17 och efter ett års tjänstgöring placeras i Ce 19. Den nuvarande innehavaren
av arvodesbefattningen har avlagt lägre ingenjörsexamen och har
flera års erfarenhet inom tillsynsverksamheten. Med hänsyn härtill tillstyrker
kommittén förslaget, att befattningshavaren tills vidare placeras
i Cg 18. Kommittén tillstyrker slutligen även förslaget om utökning av
kanslipersonalen, vilken utökning är erforderlig på grund av ansvällning
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
av antalet tillsynsärenden och för att tillsynspersonalen skall avlastas från
rena kontorsgöromål.
Direktionen har länge varit medveten om, att en avsevärd förstärkning
av personaluppsättningen vid radiofysiska institutionen såväl för dess tillsynsarbete
som för dess arbete för sjukvården vid radiumhemmet är nödvändig,
men har icke velat föregripa strålskyddskommittén i dess utredning
rörande institutionens framtida organisation. Sedan kommittén nu
förklarat, att dess beräkningar rörande personalbehovet föreligger i sina
huvuddrag, biträder direktionen professor Sieverts framställning i de delar,
som tillstyrkts av strålskyddskommittén.
2 a) F. n. tjänstgör en andre underläkare som avdelningsläkare på en
av de reumatologiska sjukavdelningarna, vilket icke är lämpligt.
3 a) I underdånig skrivelse den 8 februari 1955 har besparingssakkunniga
efter undersökning av laboratorieförhållandena vid garnisonssjukhuset
föreslagit en provisorisk förstärkning av laboratoriepersonalen genom anställande
av en undersköterska eller ett sjukvårdsbiträde med deltidstjänstgöring.
4 a)—b) På brännskadeavdelningen har sedan avdelningen öppnades
den 1 december 1953 vårdats 344 patienter, varav 157 brännskadade och
187 plastikkirurgiska fall. Arbetet på vårdavdelningen är på grund av
klientelets särart mer betungande än på övriga vårdavdelningar vid kirurgiska
kliniken. De akuta större brännskadorna fordrar under flera dygn
en kontinuerlig övervakning med intravenöst dropp m. m. De plastikkirurgiska
fallen åter påkallar i stor utsträckning speciell uppmärksamhet
från personalens sida särskilt i fråga om nyanlagda rörtransplantat och
hudlambåer. För att möjliggöra en effektivare vård och minska vårdtiderna
är det nödvändigt, att en ökning sker av den kvalificerade vårdpersonalen.
En utökning av antalet sjukvårdsbiträden är jämväl erforderlig.
4 c) I likhet med övriga polikliniker bör brännskadeavdelningen äga
tillgång till ett kanslibiträde på halvtid, enär arbetet är förenat med kassatjänst
och i övrigt särskilt kvalificerat.
5 a) Under det gångna året har bristen på läkare vid den urologiska
avdelningen blivit än mer uttalad än tidigare och förhållandena är nu
ohållbara. Vid avdelningen finnes endast två underordnade läkare, nämligen
en halvtidsanställd biträdande läkare vid polikliniken och en förste
underläkare vid de två vårdavdelningarna, som tillsammans omfattar 51
vårdplatser. Vid sjukhuset i övrigt har som regel varje vårdavdelning en
underläkare. Vid urologiska avdelningen vårdas så gott som undantagslöst
endast komplicerade och svårbehandlade fall, som remitteras till avdelningen
för specialistbehandling. Vid avdelningen har jämväl konsultationsverksamheten
blivit mycket omfattande och för läkarna betungande. Besparingssakkunniga
har tidigare tillstyrkt föreslagen personalförstärkning.
6 a) I likhet med övriga centrala obstetrisk-gynekologiska kliniker bör
33
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
kvinnokliniken vid karolinska sjukhuset ha tillgång till en konsulterande
läkare med utbildning såväl i obstetrik och gynekologi som psykiatri. Den
psykiska behandlingen av underlivssjuka kvinnor har tidigare kommit att
skjutas i bakgrunden. De psykiska faktorerna är emellertid av stor vikt
vid ett flertal sjukdomstillstånd och det är angeläget att till kliniken knyta
en läkare med utbildning jämväl i psykiatri för omhändertagande av de
fall, som kräver en närmare psykologisk eller psykiatrisk utredning.
6 b) Direktionen har i tidigare anslagsäskanden framhållit, att kanslibiträdestjänsterna
vid kvinnoklinikens och psykiatriska klinikens överläkarexpeditioner
rätteligen bör vara placerade i lägst 13 lönegraden liksom
ett av biträdena vid övriga kliniker. Direktionen har icke vunnit gehör
för dessa sina framställningar. Direktionen anser dock angeläget, att ur
rättvisesynpunkt en reglering av tjänsterna i nämnda avseende sker och
förnyar därför sin hemställan härom.
6 c) En förstärkning av skrivpersonalen är nödvändig, om verksamheten
skall kunna upprätthållas på ett tillfredsställande sätt.
6 d) Under det senast förflutna budgetåret har hormonlaboratoriet upptagit
vissa nya undersökningar, till en början med anlitande av forskningsanslag.
Undersökningarna har numera blivit en rutinundersökning för
sjukvårdens behov. Direktionen har därför försöksvis tillåtit anställning
vid laboratoriet av ett tekniskt biträde i Cg 8. Kostnaderna härför täckes
helt av inkomster från undersökningar för andra sjukhus och privatpraktiserande
läkare. Den vidtagna anordningen bör bli bestående.
7 a) Tjänsten, med vilken är förenad uppgift att handha klinikens
audiometerundersökningar, fyller ett stadigvarande behov och kan icke
undvaras.
8 a) Det arbete, som utföres av ifrågavarande biträden, är av kvalificerad
natur exempelvis journalskrivning efter diktafon. En av anledningarna
till det ökade behovet av biträdespersonal vid radiumhemmet är
bl. a. svårigheten att till ifrågavarande befattningar förvärva och på desamma
behålla kvalificerad personal. Det är därför angeläget, att kanslibiträdestjänster
inrättas i utbyte mot nuvarande kontorsbiträdestjänster.
Den ringa merkostnaden uppväges av bättre arbetsekonomi och arbetsresultat.
8 b)—c) Därest av direktionen under omkostnadsanslaget begärt anslag
om 130 000 kronor till inköp av högvoltsapparatur in. in. vid lelegammaavdelningen
beviljas, är det nödvändigt, att erforderlig personal för betjäning
av anläggningen ställes till förfogande.
8 d) På röntgenbehandlingsavdelningen har eu rotationsbestrålningsapparat
varit i verksamhet i cirka 2 år. Med densamma behandlas huvudsakligen
patienter med kräfta i svalg, matstrupe, luftstrupe och lungor
samt sjukdomstillstånd i hypofysen. Vid genomförandet av den dagliga
behandlingen av varje enskild patient fordras eu kontinuerlig genomlys
3—Bihang
till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 55
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
ningskontroll av strålriktningen i förhållande till tumören och en likaledes
kontinuerlig kontroll av röntgendostillflödet. Det är nödvändigt att för
dessa arbetsuppgifter erhålla ytterligare arbetskraft.
8 e)—g) I 1955 års statsverksproposition har föredragande departementschefen
framhållit, att strålskyddskommittén överser bl. a. den vid
isotoplaboratoriet bedrivna verksamheten. Enligt överläkarens uttalande
har verksamheten för sjukhusets räkning vid laboratoriet avsevärt ökat.
En betydande del av kostnaderna för verksamheten bestrides dock alltjämt
av anslag för forskningsändamål. Sedan verksamheten visat sig nödvändig
för sjukvårdens behov, bör enligt direktionens mening sjukhuset
bära en större andel av kostnaderna än vad f. n. är fallet. Besparingssakkunniga
har i yttrande den 2 november 1954 över direktionens anslagsäskanden
för budgetåret 1955/56 tillstyrkt, att isotoplaboratoriets nuvarande
personal överföres till sjukhusets stat i av direktionen föreslagen
omfattning och samtidigt beredes extra ordinarie anställning.
9 a) Direktionen hänvisar till vad förut anförts under 6 b).
10 a)—b) Enligt en av centrala sjukvårdsberedningen företagen arbetsstudieundersökning
vid barnkliniken skulle utöver den personalstat, som
fastställdes vid 1951 års riksdag, 28 barnskötersketjänster behöva inrättas
för att möjliggöra fullt utnyttjande av kliniken. Vid 1953 och 1954 års
riksdagar har inrättats 191/2 barnskötersketjänster vid kliniken och följaktligen
skulle för att åstadkomma full beläggning erfordras ytterligare
8*/* barnsköterskor. Då emellertid S:t Eriks sjuksköterskeskola indragit
två vid barnkliniken placerade sjuksköterskeelever samt direktionen utbytt
8 sjukvårdsbiträden mot 7 barnsköterskor, erfordras för ett fullföljande
av centrala sjukvårdsberedningens arbetsschema ll1/* barnsköterske- och
sjukvårdsbiträdestjänster.
Efter hemställan av sociala barnavårdsseminariet har fyra seminarieelever
beretts tillfälle att tjänstgöra vid barnkliniken under cirka 9 månader
årligen. Därutöver har kliniken tillförts en extra barnsköterska. De
nya arbetsschema, som uppgjorts med denna personalökning, har försöksvis
tillämpats några månader och visat sig relativt tillfredsställande. Direktionen
har emellertid måst bevilja ett tillskott av 4 barnsköterskor under
tid, då sociala barnavårdsseminariet icke har elever placerade vid sjukhuset,
eller under 3 månader av året. Erforderlig personalökning utgör
6 barnsköterskor, 4 elever från sociala barnavårdsseminariet under 9 månader
av året samt 4 vikarierande barnsköterskor för de 3 månader av
året, då nyssnämnda elever ej är att tillgå.
10 c) Befattningshavaren är föreståndare för barnklinikens centralexpedition.
Göromålens art motiverar en högre löneställning än den nuvarande.
10 d) Barnkliniken är i starkt behov av en fotograf. Då övriga fotografer
vid sjukhuset icke kan betjäna även denna klinik, har en fotograf
tjänstgjort därstädes mot timersättning. Kostnaderna härför har under
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 ur 1956
tiden maj—november 1954 uppgått till omkring 1 000 kronor i månaden.
Det skulle vara fördelaktigare att för ändamålet inrätta en tjänst i Cg 12.
10 e) Vid kardiologiska avdelningen finns f. n. endast en förste underläkare.
Behov av ytterligare en förste underläkare har gjort sig starkt gällande.
Nuvarande väntetider för intagning av barn med medfödda hjärtfel
(1—2 år) bör såvitt möjligt väsentligt förkortas.
10 f) I underdånig skrivelse den 2 november 1954 har besparingssakkunniga
tillstyrkt, att kardiologiska avdelningen tillföres ett halvtidsanställt
kontorsbiträde. Den kvalificerade sjukvårdspersonalen bör ej såsom f. n.
är fallet sysselsättas med skrivgöromål till men för sina egentliga arbetsuppgifter.
Direktionen anser oundgängligen nödvändigt, att avdelningen
erhåller ett halvtidsanställt kanslibiträde.
10 g) Ett stort behov av ett ökat antal läkare med utbildning i barnpsykiatri
torde förefinnas inom landet och det är därför av vikt, att ett
tillräckligt antal utbildningsplatser står till förfogande. För inneliggande
barnpatienter ävensom för poliklinikpatienter föreligger ett ökat behov av
barnpsykiatrisk konsultation.
10 h) Alltsedan barnpsykiatriska avdelningens tillkomst har ett extra
kontorsbiträde varit anställt vid avdelningen och avlönats med "medel från
anslaget till vikariatsersättningar. Detta anslag har emellertid sedan länge
varit otillräckligt och kan därför i fortsättningen icke anlitas. Besparingssakkunniga
har tillstyrkt tjänstens inrättande.
10 i) Under det gångna budgetåret har personalen vid avdelningen på
grund av arbetsökningen förstärkts med en underläkare, en sjuksköterska
och tre sjukvårdsbiträden. Dessutom har direktionen under hand ställt ett
extra kontorsbiträde till avdelningens förfogande, enär den ökade kapaciteten
icke får elimineras av brist på skrivhjälp. Sistnämnda tjänst, som
tillstyrkts av besparingssakkunniga, bör nu inrättas på extra ordinarie
stat, då den är oundgängligen nödvändig för verksamheten vid avdelningen.
11 a)—c) Sedan de två röntgenlaboratorier, som tillkommit med anledning
av reumatologiska avdelningens tillkomst, numera färdigställts,
bör vid röntgendiagnostiska avdelningen med hänsyn till verksamhetens
omfattning tillkomma en förste underläkare, en sjuksköterska samt ett
kanslibiträde. Under det halvår, som den reumatologiska avdelningen varit
i bruk, har antalet undersökningar vid den centrala röntgenavdelningen
ökat med omkring 4 600 undersökningar per år räknat.
Hd) Den nuvarande expeditionspersonalen vid röntgendiagnostiska avdelningen
utgöres av 3 kanslibiträden och 6 kontorsbiträden. Det är nödvändigt,
att en av dessa befattningshavare har överinseende och bär ansvaret
för expeditionsarbetet.
12 a)—b) I sina anslagsäskanden föregående år anförde direktionen att
inrättande av en förste underläkartjänst vid allergilaboratoriet motiverades
av arbetets omfattning. Besparingssakkunniga har i utlåtande den 8 febru
-
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 195G
ari 1955 framhållit, att en av klinikens underläkarbefattningar torde kunna
disponeras för allergilaboratoriet, vars verksamhet intimt sammanhänger
med klinikens. Verksamheten vid laboratoriet har emellertid under det
gångna budgetåret ytterligare ökat i omfattning. Att överflytta någon av
underläkarna vid den dermatologiska kliniken till laboratoriet är enligt
klinikchefen icke möjligt. Dermatologiska kliniken har näst kvinnokliniken
högsta antalet vårdplatser per läkare av samtliga kliniker vid sjukhuset.
Vårdplatserna vid kliniken är synnerligen väl utnyttjade.
Allergilaboratoriet bör erhålla ytterligare en sjukskötersketjänst för att
kunna på ett tillfredsställande sätt uppfylla de fordringar, som ställes på
detsamma. Om icke en sådan tjänst tillkommer, förorsakas sjukhuset utgifter,
som överstiger lönen till en sjuksköterska.
13 a)—c) Från patologhåll har tidigare vid upprepade tillfällen gjorts
gällande, att rekryteringen av patologer till karolinska institutets patologiska
institution skulle försvåras, om icke institutionens lärarpersonal
kunde erbjudas de ekonomiska fördelar, som innefattas i möjligheten att
mot ersättning utföra undersökningar för karolinska sjukhusets räkning.
En omsvängning i uppfattningen synes emellertid numera ha skett. Om
en tillfredsställande rekrytering av patologer till såväl karolinska institutet
som sjukhuset kan säkerställas, är från direktionens sida icke något
att invända mot, att man för sjukhusets del övergår till en organisation
med fasta tjänster i stället för nuvarande prestationsersättning. Ur principiell
synpunkt är en sådan organisation riktig. Ett sjukhus av karolinska
sjukhusets storlek kan ej för de undersökningar, som är nödvändiga för
sjukvården, vara helt beroende av, om en annan institutions personal vill
åtaga sig undersökningarna eller ej.
För ett genomförande av en organisation med fasta tjänster erfordras i
första hand en laborator och två förste underläkare. Kostnaderna för denna
personal uppgår till i runt tal 74 000 kronor per år. Nuvarande kostnader
för histopatologiska undersökningar, uppgående till omkring 50 000 kronor
per år, kommer att bortfalla. Vidare skall ifrågavarande personal ombesörja
de obduktioner, som nu utföres av den akademiska lärarpersonalen,
f. n. omkring 300 per år och som efter läkarutbildningsreformens genomförande
kommer att falla utanför denna personals tjänsteåligganden. Antalet
obduktioner kan dock beräknas stiga vid tillkomsten av lungklinikerna.
Antalet histopatologiska undersökningar kommer då även att öka. Vid hänsynstagande
till de ökade kostnader, som obduktioner och histopatologiska
undersökningar kommer att medföra för sjukhuset efter 1957 års ingång,
då den nya undervisningsplanen genomföres och då lungklinikerna
tillkommer, torde kunna förutsättas, att den föreslagna personalorganisationen
icke kommer att medföra större kostnader för sjukhuset än en anordning
med arvode per utförd prestation. Direktionen anser därför, att
föreslagen organisation bör genomföras fr. o. in. den 1 januari 1957. Direk
-
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
tionen anser vidare, att patologiska institutionen redan fr. q,, in. den 1
juli 1956 bör tillföras ett laboratoriebiträde.
14 a) Besparingssakkunniga har i utlåtande den 16 november 1954 tillstyrkt,
att laboratoriet tillföres en kontorsbiträdestjänst.
14 b) I samband med barnklinikens tillkomst inrättades vid laboratoriet
en laboratoriebiträdestjänst i Cg 11. Tjänsten kommer med säkerhet att
bli nödvändig även i fortsättningen. Den nuvarande anställningsformen
har medfört rekryteringssvårigheter.
15 a) Besparingssakkunniga har i skrivelse den 8 februari 1955 angående
laboratorieverksamheten vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
tillstyrkt inrättandet av en kontorsbiträdesbefattning vid det klinisktfysiologiska
centrallaboratoriet. Förhållandena har nödvändiggjort, att laboratoriet
redan under budgetåret 1954/55 genom direktionens försorg
måst tillföras en dylik befattning.
16 a)—d) Verksamheten vid det kemiska centrallaboratoriet ökar alltjämt.
Ett mycket stort latent behov av analyser finnes, som nu icke kan
tillfredsställande tillgodoses av centrallaboratoriet. Förhållandet förorsakar
förlängda vårdtider och andra kostnader för sjukvården. Besparingssakkunniga
har föreslagit, att kemiska centrallaboratoriet under en övergångstid
i avbidan på nybyggnad skall erhålla laboratorielokaler inom den nyuppförda
reumatologbyggnaden. Kungl. Maj :t har beslutat i enlighet härmed.
Så snart laboratoriet erhåller ökade utrymmen, kan verksamheten
utvidgas under förutsättning, att tillräcklig personal erhålles. Direktionen
anser, att laboratoriet bör tillföras en förste underläkare, två laboratoriebiträden,
ett lialvtidsanställt kontorsbiträde samt ett ekonomibiträde. Förste
underläkaren förutsätter direktionen skall tillkomma redan under innevarande
budgetår.
17 a) I underdånig skrivelse den 25 januari 1955 har direktionen hemställt
om inrättande redan under budgetåret 1954/55 av en extra sjukgymnasttjänst
speciellt avsedd för den reumatologiska avdelningen och
brännskadeavdelningen. Gymnastikavdelningen vid sjukhuset kan nämligen
icke på ett tillfredsställande sätt möta de ökade behov av sjukgymnastisk
terapi, som erfordras för dessa avdelningar. Särskilt för reumatologiska
avdelningens del är det synnerligen angeläget, att de lokaler och
resurser i övrigt för rörelseterapi och sjukgymnastik, som anordnats inom
avdelningen, verkligen utnyttjas.
18 a) De två arbetsinstruktörer, som f. n. är anställda vid sjukhuset
betjänar samtliga kliniker utom barnkliniken, vilken har en egen arbetsinstruktör.
I viss utsträckning utgöres arbetsterapin av sysselsättningsterapi,
som ur sjukvårdande synpunkt har stor betydelse. På senare tid
har arbetsterapin emellertid även inriktats på funktionsförbättrande rörelseterapi
som ett led i det aktuella rehabiliteringsarbetet. Detta gör arbetsinstruktörernas
verksamhet än mera betydelsefull för sjukvården. Det är
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
enligt direktionens mening synnerligen angeläget, att arbetsinstruktörspersonalen
för de omkring 1 400 inneliggande patienterna vid andra kliniker
än barnkliniken förstärkes med ytterligare en arbetsinstruktör.
19 a) Nödvändig odontologisk konsultationsverksamhet har hittills bestritts
av en av tandläkarhögskolans specialister utan särskild ersättning.
Dylik konsultation är av utomordentlig betydelse i fråga om barn med
läpp- och gomdefekter, som opereras vid barnkliniken, samt vid behandlingen
av äldre personer, som vid plastikkirurgiska avdelningen opereras
för käkdeformiteter, käkfrakturer m. in. Missgrepp från kirurgernas sida
vid operationerna kan vålla patienterna varaktigt men. Behovet av konsultationsverksamheten
har visat sig vara stadigvarande och man kan i
längden icke räkna med, att behovet skall kunna tillgodoses på frivillighetens
väg.
20 a)—b) Föreslagen höjning av nu utgående arvoden synes skälig med
hänsyn till penningvärdesförändringen.
21 a)—b) Direktionen förutsätter, att de villkor rörande ltöksföreståndarnas
lönegradsplacering, som avtalats mellan svenska ekonomiföreståndarinnors
förening och de kommunala sjukhushuvudmännen, även kommer
att tillämpas för köksföreståndarna vid de statliga sjukhusen.
22 a) Lungklinikernas tillkomst nödvändiggör en förstärkning av vaktmästarpersonalen
vid vaktcentralen med en befattningshavare. Härtill kommer,
att vaktcentralen redan nu är överbelastad. En undersökning rörande
arbetsmängden vid centralen under veckan 21—26 mars 1955 utvisade, att
väntetiderna för begärda patienttransporter är betydande. Någon annan
möjlighet att eliminera väntetiderna än att inrätta ytterligare en vaktmästartjänst
synes icke föreligga.
23 a) Trädgårdsmästaren är den ende befattningshavare vid sjukhuset,
vars löneställning är oförändrad sedan sjukhusets tillkomst. Direktionen
har vid upprepade tillfällen begärt en höjning av tjänsten. Vid karolinska
sjukhuset har fr. o. in. innevarande budgetårs ingång lönegradsställningen
för bl. a. en murare höjts till 15 lönegraden. Även för vissa reparatörer
gäller denna lönegrad. Direktionen hemställer enträget, att trädgårdsmästartjänstens
lönegradsplacering objektivt omprövas.
24 a)—b) Tvättföreståndarebefattningarna synes direktionen vara väsentligt
undervärderade jämfört med motsvarande befattningar på andra
håll. Som en första åtgärd i avbidan på en generell översyn av löneställningen
bör av direktionen föreslagna lönegradsuppflyttningar vidtagas.
25 a) Sedan ett par år tillbaka har en överstäderskebefattning varit inrättad
vid sjukhuset för ledning och kontroll av de 40 ekonomibiträden,
som handhar städningen i korridorer, trappuppgångar och andra allmänna
utrymmen samt i bostadslägenheter. Tjänsten har provisoriskt inplacerats
i Cg 7 med utnyttjande av en vakant underskötersketjänst. Samtliga underskötersketjänster
är emellertid numera disponerade, varför en tjänst i 10
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
lönegraden bör inrättas. Överstädersketjänsterna vid Stockholms stads sjukvårdsinrättningar
och vid sjukhus i landsorten lär vara placerade i denna
eller högre lönegrad.
25 b)—d) Trots den långa arbetstid, som föreståndarinnorna f. n. har,
medhinner de därunder sällan annat än rent expeditionsarbete. De har
sålunda ej tid för ledning och övervakning av den inre tjänsten vid sjukvårdsavdelningar
och andra arbetsställen, där dem underställd personal
arbetar. Så snart särskilda organisatoriska åtgärder är erforderliga exempelvis
omläggning av arbetsschema, har partiell tjänstledighet måst beviljas
någon av föreståndarinnorna och ersättare anskaffas. En förstärkning
av föreståndarinneorganisationen är därför nödvändig för att åstadkomma
drägliga arbetsförhållanden. Under budgetåret 1956/57 tillkommer
lungklinikerna samt den endokrinologiska avdelningen. Vid dessa inrättningar
kommer att finnas omkring 230 befattningshavare av de kategorier,
som är underställda föreståndarinnorna. Direktionen har för lungklinikerna
upptagit en föreståndarinnetjänst i Ce 19. Innehavaren av denna tjänst
kommer till en början främst att ha till uppgift att organisera arbetet vid
lungklinikerna men bör sedermera ingå i den centrala föreståndarinneorganisationen.
Enbart tillkomsten av denna tjänst gör det emellertid icke
möjligt att organisera arbetet på föreståndarinneexpeditionen på ett tillfredsställande
sätt. Den täcker måhända den arbetsökning, som de nya
klinikerna förorsakar, men upphjälper ej nuvarande situation. För detta
ändamål bör inrättas ytterligare en tjänst som biträdande föreståndarinna.
Vidare bör föreståndarinneexpeditionen förses med kontorsarbetskraft förslagsvis
ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde för att avlasta föreståndarinnorna
från skrivgöromål, viss ackvisitionsverksamhet, besvarande av
telefonsamtal, kontroll av uppgifter om övertid och obekväm arbetstid samt
göromål i samband med rapportering av tjänstledigheter och semestrar till
avlöningskontoret. Genom föreslagen personalförstärkning skulle möjliggöras
en organisation med avsevärt bättre arbetsförhållanden än f. n. Den
föreslagna personalförstärkningen kan synas stor, men det fordras radikala
åtgärder för att åstadkomma en verkligt funktionsduglig arbetsorganisation.
Man kan icke i längden, såsom hittills skett, ockra på den plikttrogna
1''öreståndarinnepersonalens arbetsvilja.
26 a) Kuratorerna är hårt arbetstyngda. Detta gäller framför allt kuratorn
vid den expedition, som har att handlägga de sociala ärendena för
kirurgiska kliniken, kvinnokliniken och öronkliniken med tillhörande polikliniker
samt den medicinska polikliniken. Denna kurator har f. n. en
omänsklig arbetsbörda, vilket i sin ordning medfört dröjsmål med betjänandet
av de inneliggande patienterna.
27 a)—i) Vid sjukhusets tillkomst år 1940 uppgick antalet vårdplatser
till 1 000. Genom sjukhusets successiva utbyggnad har vårdplatsantalet
ökat till omkring 1 650 och kommer vid tillkomsten av lungklinikerna och
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956
endokrinologiska avdelningen att uppgå till över 1 900 innebärande nära
nog en fördubbling jämfört med år 1940. Sedan sistnämnda år har antalet
befattningshavare vid sjukhuset ökat med 59 procent, avlöningsanslaget
med 465 procent, omkostnadsanslaget med 175 procent, fastighetsunderhållsanslaget
med 239 procent och inkomsterna med 491 procent. Arbetsökningen
för den administrativa ledningen återspeglas emellertid icke tillräckligt
av anförda siffror. Arbetet har nämligen med åren blivit mera
krävande icke blott kvantitativt utan även kvalitativt. Den ökning av den
ledande administrationspersonalen med en assistent, som ägt rum sedan
år 1940, motsvarar ingalunda arbetsökningen. Direktionen anser det icke
vara möjligt för nuvarande personal att bära ansvaret för att verksamheten
uppehälles på ett rationellt sätt.
Besparingssakkunniga har numera framlagt förslag till en förstärkning
av administrationspersonalen vid sjukhuset. De sakkunniga har därvid
föreslagit, att föreståndarinnorna för sjukvården skall underställas byrådirektören
vid kansli- och personalavdelningen. Detta ställningstagande
torde ha föranletts av, att föreståndarinnorna f. n. på grund av föreståndarinneorganisationens
otillräcklighet till övervägande del måste ägna sig
åt personalrekryterings- och dylika göromål. Genom den av direktionen i
det föregående föreslagna förstärkningen av föreståndarinneorganisationen
åsyftas emellertid att ge föreståndarinnorna ökad möjlighet att ägna sig
åt den viktiga uppgiften att ha översyn över sjukvården och att i samarbete
med läkarna verka för förbättrade arbetsmetoder och lämpligare arbetsfördelning
samt bättre utnyttjande av vårdplatserna m. m. Liksom läkarorganisationen
bör därför föreståndarinneorganisationen vara direkt underställd
överdirektören och vad gäller medicinska frågor vicedirektören.
Besparingssakkunniga har icke föreslagit någon bestämd lönegrad för
assistenterna (föreståndarna) vid avlönings- och inköpssektionerna, men
uttalat, att det med hänsyn till behovet av erforderlig kontinuitet i arbetet
är nödvändigt, att de erhåller en förbättrad löneställning. De sakkunniga
har beräknat kostnaderna för denna förbättring till cirka 6 000 kronor.
Den av direktionen föreslagna höjningen från lönegrad 21 till lönegrad
25 drager något högre kostnad, men 25 lönegraden är enligt direktionens
mening den lägsta, som bör ifrågakomma, om god rekrytering till och tillräcklig
uppbromsning av omsättningen å dessa tjänster skall kunna uppnås.
Oberoende av besparingssakkunnigas förslag är en förstärkning av
kontorspersonalen vid intendentkontoret med ett kanslibiträde och ett halvtidsanställt
kontorsbiträde oundgängligen nödvändig på grund av den arbetsökning,
som redan ägt rum. Trots denna förstärkning, som redan
provisoriskt måst tillföras kontoret, arbetar personalen därstädes vid bristningsgränsen.
Vid direktionens kansli och intendentkontor bör vidare tillkomma
en expeditionsvakt, enär nuvarande förhållanden, då uppsyningsmannen
icke har möjlighet att i tillräcklig omfattning betjäna kansliet
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956 41
och kontoret med expeditionsvaktsgöromål, förtynger arbetet för övrig
personal.
28 a) Svensk sjuksköterskeförening har hos direktionen gjort framställning
om anställande av ytterligare en sjuksköterska vid varje vårdavdelning.
Som utgångspunkt för sin framställning har föreningen åberopat ett
vid sjukhuset inträffat dödsfall, som kan ha haft sin grund i den omständigheten,
att sjuksköterskorna, som till bristningsgränsen varit pressade
av andra arbetsuppgifter, icke haft möjlighet att kontinuerligt övervaka en
blodtransfusion.
Direktionen framhåller, att sjuksköterskornas arbete vid vårdavdelningarna
under senare år avsevärt förtyngts och att personalen blir alltmera
sliten. Vid de kirurgiska avdelningarna har nya stora kirurgiska ingrepp
tillkommit och patienter med dåligt allmäntillstånd opereras numera i
större utsträckning än tidigare. Antalet prov har ökat, enär forskning bedrives
i betydligt större utsträckning än tidigare. Injektionerna, som tidigare
ofta utfördes av läkare, ges nu huvudsakligen av sjuksköterskor.
Patienternas tidiga uppstigning efter operationerna är personalkrävande.
Handledningen av den underordnade personalen tar mera tid på grund av
de täta personalbytena och personalens ovana vid sjukvårdsarbete, varjämte
sjuksköterskeskolorna ställer större krav på undervisning av sina
elever. Nämnda omständigheter gör otvivelaktigt en personalförstärkning
motiverad men man torde f. n. icke kunna sträcka sig så långt som sjuksköterskeföreningen
begärt. Emellertid synes det rimligt, att en mindre
ökning äger rum i första hand vid de allmänna kirurgiska vårdavdelningarna,
d. v. s. vid nio vårdavdelningar å sjukhuset. Direktionen föreslår
därför, att 9 sjukskötersketjänster tillkommer.
28 b) I gällande avtal mellan sjuksköterskef öre ningen, å ena sidan, och
svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet, å andra sidan, har
överenskommits, att ambulerande sjuksköterskor skall vara placerade i
14 lönegraden.
29 a) Tjänsterna, som avsetts för parkarbetare, är oundgängligen nödvändiga
vid sjukhuset och bör därför extraordinariesättas.
29 b) Vid kantindisken i köksavdelningen har sedan 1948 varit anställd
en befattningshavare. Arbetet är synnerligen ansträngande och kräver manlig
arbetskraft. Direktionen anser tjänsten böra placeras i den lägsta vaktmästargraden
samt extraordinariesättas.
29 c) Förevarande tjänst innehas av sjukhusets servicebilchaufför, som
handhar bankärenden samt externa transporter till och från statens bakteriologiska
laboratorium, serafimerlasarettet och garnisonssjukhuset jämte
andra statliga institutioner. Arbetet är synnerligen ansvarsfullt, och det är
enligt direktionens mening väl motiverat, att tjänsten i likhet med vaktmästartjänsterna
för patienttransporter inplaceras i 11 lönegraden.
29 d) Enligt beslut vid 1955 års riksdag bar vid sjukhusets sömnads -
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 är 1956
avdelning tillkommit 4 ekonomibiträdestjänster (sömmerskor) i Cg 6. Då
tjänsterna är nödvändiga för verksamheten vid sjukhuset, finnes icke någon
anledning att bibehålla den hittillsvarande anställningsformen.
29 e) Den ifrågavarande ekonomibiträdestjänsten innehaves av en avlösare
i porten vid sjukhusets huvudingång. Portvakterna därstädes är
placerade i G lönegraden och det synes direktionen rimligt, att även avlösaren
placeras i samma lönegrad.
29 f) Samtliga tjänster fyller ett stadigvarande behov och bör med hänsyn
härtill göras till extra ordinarie tjänster.
30 a)—m) Personaluppsättningen vid vissa vårdavdelningar och andra
arbetsställen inom sjukhuset har icke varit rationell med hänsyn till arbetets
krav. Förhållandet har medfört stora svårigheter att på ett tillfredsställande
sätt organisera arbetet, vilket medfört klagomål från personalen
samt svårigheter att rekrytera befintliga tjänster. Omfattande övertidstjänstgöring
har i en del fall varit nödvändig. Direktionen har successivt
försöksvis vidtagit anordningar för att förbättra förhållandena. Sedan försöken
nu pågått tillräckligt lång tid och givit tillfredsställande resultat,
bör organisationen regleras och i erforderlig utsträckning extra ordinarie
tjänster inrättas.
B. I fråga om personalbehovet vid de nya lungklinikerna framhåller
direktionen.
Sammanlagda antalet befattningshavare vid de två klinikerna samt den
ökning av personalen vid sjukhusets centrala organ, som erfordras med
anledning av klinikernas tillkomst, uppgår till 280. Däri ingår icke personal
för den dispensärverksamhet, som kommer att drivas inom lungklinikbyggnaden.
Personal härför torde det ankomma på Stockholms läns landsting
att anställa. Den framlagda personalorganisationen är något större än den,
som år 1950 beräknades av kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta
u^byggande. Anledningarna härtill är i första hand, att sjuksköterskornas
arbetstid, som vid tidpunkten för tidigare beräkningar utgjorde 216 timmar
schemabunden arbetstid per 4-veckorsperiod, numera nedbringats till
192 timmar per 4-veckorsperiod. Vidare torde tidigare personalen vid den
thoraxkirurgiska kliniken ha varit för knappt beräknad. Nu gjorda beräkningar
grundar sig på erfarenheterna från den thoraxkirurgiska avdelningen
vid Sabbatsbergs sjukhus. Vad röntgenavdelningen och laboratorier
beträffar har även en viss personalökning varit nödvändig på grund av
erfarenheterna rörande nuvarande undersökningsantal per vårdplats vid
karolinska sjukhuset jämfört med år 1950. Såväl vad beträffar röntgenundersökningar
som laboratorieundersökningar har en icke oväsentlig ökning
skett, vartill givetvis hänsyn måst tagas.
Medelsbehovet med anledning av lungklinikernas tillkomst utgör vid
nuvarande löneläge 2 999 494 kronor per budgetår. Direktionen beräknar,
att hälften av detta belopp, eller i runt tal 1 500 000, erfordras under bud
-
43
Ktingl. Maj.ts proposition nr 55 ur 1956
getåret 1956/57 under förutsättning, att verksamheten kan påbörjas den
1 januari 1957 och att fulltalig personalstyrka erhålles.
C. Den endokrinologiska avdelningen vid karolinska sjukhuset beräknas
kunna tagas i bruk tidigast den 1 april 1957. Föreståndarskåpet för avdelningen
förutsätter direktionen skola utövas av en laborator på karolinska
institutets stat. Denne bör såsom överläkare vid karolinska sjukhuset erhålla
arvode med 1 500 kronor per år. Från serafimerlasarettets stat avses
skola överföras följande befattningshavare, nämligen en förste underläkare,
en översköterska, två sjuksköterskor, tre ekonomibiträden samt ett halvtidsanställt
kontorsbiträde. övrig personal måste nyanställas.
Årskostnaderna för den personal, som kommer att finnas vid avdelningen,
uppgår till 207 276 kronor. Under budgetåret 1956/57 erfordras —
under förutsättning att avdelningen öppnas den 1 april 1957 — medel för
ett kvartal d. v. s. i runt tal 50 000 kronor.
Yttranden
A.
Desparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
har i sitt förut redovisade betänkande jämväl till granskning upptagit vissa
i direktionens anslagsäskanden upptagna förslag och därvid anfört bl. a.
följande.
Läkarkrafterna vid barnkliniken bör utökas med en förste underläkare.
Med hänsyn till att kardiologiska avdelningen måste ha möjlighet att som
specialavdelning för bl. a. undersökningar angående medfödda hjärtfel
kunna tillgodose det alltmer växande behovet av undersökningar för en stor
del av riket, anser de sakkunniga, att tjänsten bör placeras vid denna avdelning.
Enligt centrala sjukvårdsberedningens tidigare på noggranna studier
grundade beräkningar uppgick behovet av elever och barnsköterskor vid
barnklinikens vårdavdelningar till 971/o. Sedermera har U/s barnskötersketjänster
utbytts mot sjuksköterskor. Återstår således ett behov av 96 tjänster.
Då hittills inrättade sådana tjänster utgör 90, erfordras en ökning med
6 barnsköterskor, eftersom ytterligare elever icke kan påräknas. De sakkunniga
har blivit övertygade om, att eu ökning till det av sjukvårdsberedningen
beräknade antalet är nödvändig, därest avdelningarna skall kunna
höja nuvarande icke helt tillfredsställande beläggning. Det synes angeläget,
att en ökad beläggning åstadkommes vid kliniken, emedan väntetider f. n.
förekommer i betydande utsträckning för patienter, som behöver vård å
kliniken. Därest den av sjukvårdsberedningen tidigare föreslagna personaluppsättningen
beviljas, kommer antalet vårdplatser per befattningshavare
för hela barnkliniken att uppgå till 1,49. Motsvarande siffra för Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt och Lunds lasaretts barnklinik utgör såvitt de
sakkunniga kunnat utröna 1,37 resp. 1,50. Den föreslagna fotograftjänsten
vid barnkliniken tillstyrkes av de sakkunniga.
De sakkunniga är icke beredda att f. n. tillstyrka någon personalförstärkning
vid den psykiatriska kliniken. Beträffande äskandena om ökad skriv
-
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956
hjälp vid barnkliniken har de sakkunniga tidigare tillstyrkt ett kontorsbiträde
vid barnpsykiatriska avdelningen, ett kontorsbiträde vid barnklinikens
röntgenavdelning och ett kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring vid
medicinska avdelningen (kardiologiska laboratoriet). Dessa tjänster har
ännu icke beviljats, varför de sakkunniga ånyo anser sig böra tillstyrka
desamma.
Föreslagen uppflyttning av tre kontorsbiträdestjänster vid radiumhemmet
till kanslibiträdesbefattningar synes de sakkunniga icke tillräckligt
motiverad.
Ehuru de sakkunniga till fullo förstår och uppskattar värdet av, att innepatienter
beredes sysselsättning i olika former, är de icke beredda
att tillstyrka inrättande av ytterligare en befattning som arbetsinstruktör
vid karolinska sjukhuset.
De sakkunniga har i samband med sina överväganden rörande omfattningen
av den polikliniska verksamheten även upptagit frågan, i vilken utsträckning
kuratorerna bör befatta sig med poliklinikklientelet. De sakkunniga
anser, att kuratorernas arbetsuppgifter allmänt sett skall innefatta
detta klientel endast i den mån inneliggande patienter icke tager kuratorernas
hela arbetstid i anspråk. De sakkunniga avstyrker därför förslaget om
en utökning av antalet kuratorer vid karolinska sjukhuset.
Statskontoret anför.
Det undandrager sig statskontorets bedömande, huruvida det är av beho\et
oundgängligen påkallat att innan strålskyddskommittén avslutat sina
undersökningar vidtaga föreslagna personalökningar vid radiofysiska institutionen.
Statskontoret har icke något att erinra mot förslaget om inrättande av
en förste underläkartjänst vid den reumatologiska avdelningen. Däremot
ifrågasätter ämbetsverket, om det kan vara oundgängligen nödvändigt att
nu utöka laboratoriets vid den medicinska garnisonsavdelningen arbetskrafter,
eftersom förslag föreligger om nedläggande av garnisonssjukhuset
mom den närmaste framtiden.
För brännskadeavdelningen har begärts förstärkning med en sjuksköterska,
ett sjukvårdsbiträde och ett halvtidsanställt kanslibiträde. Dessa förslag
har icke varit föremål för granskning av besparingssakkunniga. Angelägenheten
av att förutom en sjukskötersketjänst tillföra avdelningen ytterligare
ett sjukvårdsbiträde undandrager sig statskontorets närmare bedömande,
men vissa skäl har onekligen anförts för en dylik förstärkning.
Däremot kan statskontoret icke tillstyrka den föreslagna halvtidstjänsten
som kanslibiträde. Därest det ökade behovet av dylik biträdeshjälp visar
sig vara bestående, lärer i varje fall icke böra ifrågakomma högre tjänst
än kontorsbiträdesbefattning.
Direktionens begäran att i överensstämmelse med vad besparingssakkunniga
förordat fa inrätta en av de av klinikcheferna föreslagna två underläkartjänsterna
vid kirurgiska kliniken har icke givit statskontoret anledning
till erinran.
Beträffande kvinnokliniken finner statskontoret visserligen skäl vara
anförda för en förstärkning av klinikens läkarkrafter med en psykiatriskt
utbildad läkare, men ämbetsverket måste starkt ifrågasätta, om det under
nuvarande förhållanden kan vara möjligt att belasta sjukhusets utgiftsstat
med nya tjänster i större utsträckning än vad som är oundgängligen
45
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
nödvändigt. Ämbetsverket anser sig därför ej kunna biträda förslaget att
nu inrätta denna läkarbefattning. Ej heller kan statskontoret tillstyrka
det ånyo framförda förslaget om förändring av en kanslibiträdestjänst till
kontoristbefattning.
Då beslut om karolinska sjukhusets övertagande av hormonlaboratoriet
fattades så sent som vid 1954 års riksdag, synes anledning förefinnas att
avvakta ytterligare erfarenhet av verksamheten och det ekonomiska resultatet
av densamma, innan några ändringar av personalen vidtages.
Föreslagen omändring av en befattning som laboratoriebiträde vid öronkliniken
till extra ordinarie tjänst bör vidtagas först efter en närmare utredning
av frågan om den löneställning, som kan befinnas skälig.
Inrättandet av de för radiumhemmets allmänna avdelning föreslagna
tjänsterna som sjuksköterska och ekonomibiträde torde bliva beroende av,
om utrymme kan beredas i budgeten för det under omkostnadsanslaget
begärda anslaget på 130 000 kronor till kompletterande högvoltsapparatur
m. in. vid telegammaavdelningen. Behovet av det för rotationsbestrålningen
föreslagna laboratoriebiträdet undandrager sig statskontorets närmare bedömande.
Den vid 1955 års riksdag intagna ståndpunkten i fråga om personalen
vid isotoplaboratoriet bör närmast föranleda, att strålskyddskommitténs
utredning avvaktas, innan anslagshöjning medgives för förstärkning av
laboratoriets arbetskrafter.
För barnkliniken föreslagen utökning av antalet barnsköterskor finner
statskontoret ägnad att inge betänkligheter, ökningen av klinikens arbetskrafter
bör därför begränsas och endast avse sådan förstärkning, som
oundgängligen erfordras för att kliniken skall kunna utnyttjas mera fullständigt
än f. n.
Beträffande allergilaboratoriet bör närmare erfarenhet av möjligheten
att disponera en av dermatologiska klinikens underläkare för laboratoriet
avvaktas, innan föreslagen förste underläkarbefattning inrättas.
Framställningen om en kontorsbiträdestjänst vid kliniskt-fysiologiska
centrallaboratoriet kan statskontoret icke biträda. I varje fall torde högst
en halvtidstjänst böra medgivas.
I avvaktan på utredning rörande verksamheten vid sjukhusets rutinlaboratorier
torde personalökningen vid det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet
böra begränsas till vad som kan befinnas oundgängligen nödvändigt.
De för prästmannen och organisten vid sjukhuset föreslagna arvodeshöjningarna
har med hänsyn till förebragd motivering icke givit statskontoret
anledning till erinran.
F. n. synes endast en av begärda två vaktmästartjänster vid vaktcentralen
böra inrättas och närmare erfarenhet rörande behovet av ytterligare
en dylik befattning avvaktas.
I avvaktan på resultatet av begärd översyn av löneställningen för befattningarna
som tvättföreståndare torde någon ändring icke böra vidtagas
av löneförmånerna för dessa tjänster. Ej heller kan statskontoret finna,
att tillräckliga skäl anförts för att befattningen som överstäderska — mot
vars inrättande statskontoret icke har något att i och för sig erinra —
uppflyttas från sjunde till tionde lönegraden.
För en förstärkning av föreståndarinneorganisationen har enligt statskontorets
mening vissa skäl anförts. Ämbetsverket ifrågasätter dock, huruvida
det kan vara av behovet påkallat att nu vidtaga en så avsevärd personalförstärkning
som den föreslagna. För skrivgöromål tillstyrker stats
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
kontoret ett kontorsbiträde. Frågan om ytterligare personalbehov för detta
ändamål synes lämpligen kunna upptagas till prövning i samband med
den omprövning av föreståndarinnetjänsternas lönegradsplacering, som
direktionen ansett böra komma till stånd.
Statskontoret ifrågasätter även, huruvida de skäl, som anförts för ändrad
löneställning för två vaktmästartjänster, kan anses tillräckliga för
vidtagande av en dylik åtgärd. Ett beslut i sådan riktning synes svårligen
kunna genomföras utan att medföra konsekvenser inom andra grenar av
statsförvaltningen. Ej heller lärer löneställningen för det ekonomibiträde
i Cg 5, som tjänstgör som avlösare vid sjukhusets huvudingång, böra ändras.
Statskontoret har icke något att erinra mot direktionens förslag, att man
vid de patologiska avdelningarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
övergår till en organisation med fasta tjänster i stället för prestationsersättning.
I enlighet med direktionens förslag torde personalökningen
böra begränsas i avvaktan på den närmare erfarenhet angående personalbehovet,
som kan vinnas först sedan den nya organisationen varit i funktion
någon tid.
Beträffande den föreslagna omorganisationen av karolinska sjukhusets
administrativa ledning anser sig statskontoret böra i huvudsak förorda
bifall till densamma. På ett par punkter anser sig dock ämbetsverket böra
ifrågasätta, huruvida tillräcklig anledning föreligger att frångå vad besparingssakkunniga
föreslagit. De sakkunniga har förutsatt, att föreståndarinnorna
för sjukvården skulle inordnas under den föreslagna nya tjänsten
som byrådirektör vid kansli- och personalavdelningen. Direktionen
däremot har ansett, att föreståndarinneorganisationen skulle liksom nu
sortera direkt under överdirektören och i medicinska frågor under vicedirektören.
Enligt statskontorets mening förefaller det vara mest rationellt
att i enlighet med de sakkunnigas förslag låta sjukhusets hela personalorganisation
sortera direkt under innehavaren av den föreslagna byrådirektör
stjänsten. Enligt motiveringen skulle också sagda befattningshavare
närmast under överdirektören svara för personal- och avlöningssektionen.
Att under sådana förhållanden i organisatoriskt avseende hänföra en del
a\ personalen till eu särskild sektion, som skulle sortera direkt under
överdirektören, måste medföra vissa olägenheter av praktisk art och dessutom
innebära en viss överorganisation. Beträffande kompetensfordringarna
för innehavaren av den begärda byrådirektörstjänsten, vilken enligt
förslaget bl. a. skall biträda överdirektören och sjukhusintendenten i juridiska
frågor, har direktionen uttalat, att tjänsteinnehavaren lämpligen
borde ha juridisk utbildning. Statskontoret anser sig böra understryka
angelägenheten av, att dylik utbildning föreskrives som kompetensvillkor
för tjänsten. Det torde icke på något häll inom statsförvaltningen förekomma,
att ett så omfattande förvaltningsområde saknar juridisk sakkunskap.
Statskontoret kan icke finna, att tillräckliga skäl förebragts för
att efter den nya organisationens genomförande frångå de sakkunnigas
förslag att ändra en förste kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 17 tillben
kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15.
Storleken av de belopp, varmed sjukhusets icke-ordinarie anslag föreslås
höjt på grund av ökade kostnader för ersättning till vikarier in. m., anser
statskontoret väl högt tilltagen. Det begärda anslagsbeloppet torde kunna
begränsas.
Medicinalstyrelsen tillstyrker ur de synpunkter styrelsen har att företräda
bifall till samtliga föreslagna läkartjänster med undantag av befatt
-
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 ur 1956
ningen som förste underläkare vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.
Beträffande denna tjänst grundar styrelsen sitt ställningstagande på en
jämförelse med det avsevärt större antalet undersökningar och den tillgång
på läkarkrafter, som föreligger vid motsvarande laboratorier vid
lasarettet i Lund, akademiska sjukhuset i Uppsala och Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet uttalar.
Karolinska sjukhusets ställning som utbildningsanstalt och dess uppgift
för den vetenskapliga kliniska forskningen medför, att behovet av
läkare liksom av teknisk personal vid sjukhuset är mycket större än vid
sjukvårdsinrättningar med enbart sjukvårdsuppgift. Då den medicinska
forskningen avsevärt upprustades 1947 i och med genomförandet i stora delar
av de förslag, som medicinska högskolornas organisationskommitté
framlagt i sitt betänkande I. Organisatoriska åtgärder till främjande av
medicinsk forskning (SOU 1946: 76), erhöll de teoretiska disciplinerna av
den medicinska forskningen en betydande personal- och anslagsförstärkning.
Motsvarande utveckling för den kliniska forskningen har emellertid
uteblivit, enär förslagen i nyssnämnda kommittés betänkande II (SOU
1947: 66), behandlande upprustning av den kliniska forskningen, icke ännu
blivit genomförda. Utvecklingen av den medicinska forskningen har på
grund härav blivit snedvriden, och den kliniska delen därav är uppenbart
underutvecklad. Mot denna bakgrund finnes starka sakliga skäl att tillgodose
läkarbehovet vid karolinska sjukhuset i betydligt högre grad än direktionen
gör och således i större omfattning vidarebefordra från vederbörande
klinikchefer ingivna framställningar om utökning av läkarkrafterna.
Med kännedom om, alt även sakligt mycket starkt motiverade krav måste
avvisas av ekonomiska skäl, nödgas kollegiet dock begränsa sin tillstyrkan
till ett fåtal tjänster. Lärarkollegiet tillstyrker därför de tjänster, som föreslås
av direktionen, samt dem, som tillstyrkes av direktionen men hänvisas
till besparingssakkunniga eller annan utredning. Därutöver är det av vikt
att avdelningar, som icke tillgodosetts med tillräckligt läkarantal efter
de normer, som i övrigt tillämpas på de flesta avdelningar, får sitt behov
av läkare tillgodosett. Ett exempel härpå är den reumatologiska kliniken.
Klinikchefens begäran om en förste underläkare för att kunna placera
en av underläkarna på polikliniken är mycket starkt motiverad och tillstyrkes
av kollegiet. En annan tjänst, varav behovet är starkt motiverat, är befattningen
som förste underläkare på anestesiavdelningen. Med den oerhört
snabba utveckling, som skett inom anestesiområdet, har behovet av särskilda
läkare för narkos ökat betydligt. Samtliga de lärarkollegiets medlemmar,
som tjänstgör som överläkare vid karolinska sjukhuset, har vitsordat
behovet av denna tjänst. Narkosgivningen utgör för flera av de kirurgiskt
verksamma specialisterna en flaskhals. Väntetider för operation uppstår,
vilket medför en allvarlig minskning av sjukhusets effektivitet. Trots
att direktionen anser sig böra avvakta verkningarna av den tjänst med
ifrågavarande arbetsuppgifter, som inrättades den 1 juli 1955, vill kollegiet
framhålla betydelsen av, alt den nu begärda tjänsten inrättas den
1 juli 1956.
I fråga om organisationen för utförande av obduktioner och histopatologiska
undersökningar vid karolinska sjukhuset önskar lärarkollegiet med
skärpa betona, att den fastställda nya undervisningsordningen oundgäng
-
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
ligen kräver en omorganisation av verksamheten vid karolinska sjukhusets
patologiska avdelning. Ämnesrepresentanterna i kollegiet, har ansett, att
denna omorganisation bör bestå i att vid karolinska sjukhusets patologiska
avdelning inrättas en laboratorstjänst, två förste underläkartjänster samt
en assistent- eller amanuenstjänst. Direktionen äskar, att laborators- och
underläkartjänsterna inrättas men att frågan om tillkomsten av en assistenttjänst
upptages till prövning först sedan organisationen varit i funktion
någon tid och personalbehovet närmare kan överblickas. Direktionen
uttalar emellertid farhågor beträffande rekryteringen av tjänsterna. Med
anledning härav vill lärarkollegiet framhålla, att under senare år i Sverige
utbildats ett flertal läkare med specialistutbildning i patologi. Såvitt lärarkollegiet
kan bedöma, behöver därför icke nämnda rekryteringssvårigheter
uppstå på grund av brist på dylika läkare. En förutsättning härför
är dock, att arbetsvolymen för befattningshavarna överensstämmer med
den av medicinalstyrelsen fastställda, och med hänsyn till att den föreslagna
omorganisationen står eller faller med rekryteringsfrågan får kollegiet
därför utöver de av direktionen gjorda äskandena anhålla, att även
den föreslagna assistenttjänsten inrättas.
Kanslern för rikets universitet erinrar om, att föredragande departementschefen
i 1953 års statsverksproposition (XI huvudtiteln) ansett skyldighet
böra föreskrivas för den vid patologisk-anatomiska institutionen anställda
lärarpersonalen att utföra för utbildningsändamål erforderliga patologiska
undersökningar, vilka beräknades till 2 000 för år. Med hänsyn
härtill och då den nya lungkliniken kommer att träda i verksamhet först
med ingången av år 1957 torde man i icke oväsentlig mån kunna bortse
från de av direktionen angivna siffrorna för histopatologiska undersökningar
och obduktioner från nämnda klinik. Det är synnerligen betydelsefullt,
att karolinska sjukhusets undersökningsverksamhet får en fast; organisation.
Det är därför av vikt, att den ifrågavarande laboratorn får en
sådan löneställning, att man med säkerhet kan räkna med kompetenta
sökande till tjänsten. Frågan om laboratorns löneplacering undandrager
sig dock kanslerns bedömande. Kanslern ifrågasätter, om det icke är tillfyllest
att fr. o. in. den 1 januari 1957 inrätta allenast en tjänst som förste
underläkare vid den patologiska avdelningen samt är icke beredd att utan
ytterligare utredning tillstyrka det av lärarkollegiet framförda förslaget om
inrättande av en assistentbefattning.
Kanslern understryker angelägenheten av, att tillräckligt antal utbildningsplatser
för anestesiologer står till buds. Förslaget om inrättande av
en förste underläkartjänst vid urologiska avdelningen tillstyrkes av kanslern,
som jämväl under hänvisning till statsutskottets utlåtanden nr 1954:
121 och 1955: 11 (punkten 57) biträder direktionens förslag om inrättande
av en tjänst som andre underläkare vid barnpsykiatriska avdelningen.
Enligt den av riksdagen godkända propositionen angående reformering
av läkarutbildningen skall en förste underläkartjänst inrättas vid ett vart
av de kliniskt-fysiologiska och kliniskt-kemiska centrallaboratorierna för
att biträda vid undervisningen i klinisk fysiologi och klinisk kemi under
det propedeutiska året. Dessa befattningar torde böra komma till stånd
fr. o. in. den 1 juli 1956.
Statens lönenämnd avstyrker förslagen om uppflyttning till kontorist av
ett kanslibiträde vid vardera kvinnokliniken, psykiatriska kliniken och
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
barnklinikens medicinska avdelning. Höjningen av arvodena till präst och
organist bör prövas vid en allmän översyn av bisysslearvoden. Uppflyttning
av trädgårdsmästartjänsten finner nämnden icke skäl tillstyrka. Icke
heller anser nämnden tillräckliga motiv vara anförda för placering i Ce It
av vid intendentkontoret föreslaget biträde. Den expeditionsvakt, som föreslås
skola tillkomma vid kansliet och intendentkontoret, bör placeras i 10
lönegraden. De anförda skälen för uppflyttning i lönegrad av tvättföreståndar-
resp. biträdande tvättföreståndartjänsterna anser nämnden icke
vara tillräckliga.
Båda biträdena vid föreståndarinneexpeditionen synes böra inplaceras i
den reglerade befordringsgången. Uppflyttning från 10 till 11 lönegraden
av chauffören kan nämnden icke tillstyrka.
Uppflyttning av en laborator stjänst till 34 lönegraden vid patologiska
avdelningen avstyrkes av nämnden.
Särskilt yttrande har avgivits av ombudsmannen Ivar Werner, vilken
erinrar om, att vid de större sinnessjukhusen den vaktmästare, som handhar
bank- och postärenden, är placerad i 11 lönegraden. Arbetsuppgifter
och ansvar för dessa befattningshavare är desamma som för de vaktmästare
vid karolinska sjukhuset, som utför motsvarande arbetsuppgifter. På grund
härav anser Werner lönenämnden hava bort tillstyrka föreslagen uppflyttning
av en vaktmästare från 10 till 11 lönegraden.
B.
Statens lönenämnd anser föreståndarinnetjänsten böra placeras i 17
lönegraden. Nämnden kan icke finna, att en förstärkning vid intendentexpeditionen
med en assistenttjänst i så hög lönegrad som Ce 19 är motiverad
på grund av lungklinikernas tillkomst. De i Ce 11 föreslagna biträdestjänsterna
vid patientkontoret och avlöningsavdelningen synes böra placeras
i den reglerade befordringsgången.
Kanslern för rikets universitet erinrar om, att han i underdånig skrivelse
den It oktober 1955 föreslagit inrättande vid karolinska institutet
av en ny professur i medicin, vars innehavare tillika skall vara chef för
den nya medicinska tuberkuloskliniken. I samma skrivelse har kanslern
däremot förklarat sig icke beredd att f. n. tillstyrka en av lärarkollegiet
vid karolinska institutet gjord begäran om inrättande vid lungklinikerna
av laboratorsbefattningar i röntgendiagnostik och klinisk fysiologi. I avvaktan
på att närmare erfarenhet vinnes angående behovet av dessa laboraturer
torde enligt kanslerns mening på sjukhusets stat böra uppföras
två överläkarbefattningar tills vidare placerade förslagsvis i Cg 29.
Centrala sjukvårdsberedningen uttalar.
Enär frågan om antalet läkare för de båda klinikerna ligger utanför
beredningens kompetensområde, har denna fråga icke upptagits till bedömning.
Beträffande personal för såväl den medicinska tuberkulosklinikens
som den thoraxkirurgiska klinikens vårdavdelningar tillstyrker beredningen
direktionens förslag. Likaledes tillstyrker beredningen de för övervakning
av nyopererade patienter föreslagna 3 sjuksköterskorna.
Med hänsyn till att en av svenska landstingsförbundet påbörjad utredning
rörande utbildning av sjukvårdsbiträden kan komma att leda till
sådant resultat, att vårdavdelningarnas biträdespersonal bör vara samman
4—Bihang
till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 55
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
satt på annat sätt än som nu är brukligt, vill beredningen f. n. icke föreslå
någon ändring av direktionens förslag beträffande vårdavdelningarnas
biträdespersonal. För den kirurgiska mottagningen, som är uppdelad på
två våningsplan, föreslår beredningen en ökning av personalen med en
sjuksköterska i Ce 14, ett sjukvårdsbiträde i Ce 6 och ett ekonomibiträde
i Ce 5. Den för operationsavdelningen föreslagna personalen tillstyrkes.
Beredningen är emellertid medveten om, att denna är lågt beräknad och
att en ökning av personalen ganska snart kommer att bli aktuell. Alldenstund
verksamheten på såväl röntgenavdelningen som laboratorierna vid
lungkliniken blir av speciell karaktär, anser beredningen sig icke kunna
upptaga de föreliggande förslagen till närmare granskning. Den för badoch
båglj^avdelningen föreslagna personalen tillstyrkes.
Beträffande den för klinikerna gemensamma personalen föreslår beredningen
en ökning av sjukgymnasternas antal med två. Då sjukgymnasternas
utomordentligt betydelsefulla verksamhet särskilt på den thoraxkirurgiska
kliniken är under stark utveckling, torde en ytterligare ökning av
dessas antal bli aktuell. Övrig under rubriken »gemensam personal» upptagen
personal tillstyrkes.
Den för centralexpeditionen föreslagna personalen bör ökas med två
kanslibiträden i Ce It. Sammanlagt blir det således 6 befattningshavare
vid denna expedition, av vilka 2 kan disponeras av medicinska tuberkuloskliniken,
3 av thoraxkirurgiska kliniken och 1 för efterkontroll av opererade
patienter.
I likhet med vad fallet är beträffande laboratorierna inom lungkliniken,
kan beredningen icke taga ställning till behovet av ytterligare personal på
de centrala laboratorierna.
Det föreslagna antalet tjänster för kökspersonal är motiverat av de nya
klinikernas tillkomst. Dessa tjänsters inrättande är emellertid beroende av
de åtgärder, som de besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet föreslagit i sitt den 15 juli 1955 avgivna utlåtande och
som beredningen i sitt yttrande häröver funnit motiverade. Övriga under
huvudgruppen »Ekonomiavdelningar m. m.» upptagna tjänster tillstyrkes.
En detaljgranskning har visat, att tillkomsten av de nya klinikerna med
sammanlagt 263 vårdplatser väl motiverar tjänsterna.
C.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet framhåller, att vid uppgörande
av personalstat för den endokrinologiska avdelningen hänsyn måst tagas,
dels till att arbetet vid avdelningen måste bedrivas med största intensitet,
enär ett flertal patienter tillhör typen »utredningsfall», vilkas sjukhusvistelse
bör vara så kort som möjligt, dels til! att de patienter, som vårdas
vid den s. k. metaboliska avdelningen och vilka kräver en längre tids observation,
måste bli föremål för en intensiv övervakning med upprepade provtagningar
av skilda slag.
Utformningen av personalstaten har varit föremål för omsorgsfull utredning,
där en av kollegiets medlemmar varit representerad. Lärarkollegiet
har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 hemställt om eu
laboratur i endokrinologi, vilken är avsedd att förenas med överläkarbefattning
vid avdelningen, ävensom övrig för forskningen vid avdelningen
behövlig personal. Enligt kollegiets mening är den av direktionen föreslagna
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
staten såväl beträffande nyinrättande av en befattning som andre underläkare
som beträffande nya sjukskötersketjänster, sjukvårdsbiträdesbefattningar
samt befattningar som köksföreståndare, laboratoriebiträde och
skrivbiträde med halvtidstjänstgöring starkt motiverad.
Kanslern för rikets universitet erinrar om, att han i underdånig skrivelse
den 11 oktober 1955 förordat inrättande från och med den 1 juli 1956 av
en laboratur i endokrinologi på karolinska institutets stat, avsedd att förenas
med överläkarbefattning vid avdelningen. Direktionen har också i sina
anslagsberäkningar för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål upptagit
ett överläkararvode. Emot direktionens förslag till personalstat för avdelningen,
har kanslern icke funnit anledning till erinran.
Departementschefen
Jag upptager först frågan om personalbehovet vid sjukhusets redan nu
befintliga avdelningar och kliniker.
Avdelning C inom den radiofysiska institutionen har bl. a. till uppgift
att dels utöva kontroll över skyddsanordningar för radioaktiva ämnen samt
över kärnfysiska och kärnkemiska anläggningar dels ock företaga montering
och undersökning av radioaktiva preparat. Verksamheten vid avdelningen
har under de senaste åren snabbt utvecklats på grund av den ökade
användningen av radioaktiva isotoper samt med hänsyn till nödvändigheten
av att bedriva ett ökat utvecklingsarbete till följd av den väntade expansionen
på atomenergiområdet. Med hänsyn härtill torde en viss förstärkning
av avdelningens personal böra komma till stånd. I avvaktan på resultatet
av strålskyddskommitténs utredning synes förstärkningen böra ske
genom inrättande av en tjänst i lönegraden Cg 15.
Fr. o. m. budgetåret 1955/56 har under karolinska sjukhusets avlöningsanslag
beräknats 15 000 kronor för arvode till en vid radiofysiska institutionen
anställd fysiker. Genom beslut den 30 december 1955 har Kungl. Maj:t
medgivit, att å arvodet må fr. o. in. den 1 januari 1956 tills vidare under
budgetåret 1955/56 läggas särskilt tillägg av sådan storlek, att arvodet uppgår
till 16 200 kronor per år. Jag förordar, att ifrågavarande arvode fr. o. m.
den 1 juli 1956 fastställes att utgå med 16 860 kronor per år.
Jag finner övertygande skäl vara anförda för en förstärkning av vårdpersonalen
vid brännskadeavdelningen. Jag föreslår därför, att personalen
utökas med en sjuksköterska i Ce 12.
Vad direktionen anfört har övertygat mig om, alt en förstärkning av
läkarpersonalen vid den urologiska avdelningen är nödvändig. Jag biträder
därför direktionens av besparingssakkunniga stödda förslag om inrättande
av en befattning som förste underläkare vid avdelningen.
Direktionen har föreslagit inrättande vid kvinnokliniken av en befattning
som biträdande läkare. Jag vill anmäla, alt Kungl. Maj :t denna dag
beslutat, att ifrågavarande framställning skall överlämnas till de sakkun
-
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
niga för utredning rörande arbets- och anställningsförhållanden för vissa
läkare vid bl. a. karolinska sjukhuset för att tagas i övervägande vid fullgörande
av utredningsuppdraget.
Vid radiumhemmet bör två kontorsbiträden i Ce 8 uppflyttas till kanslibiträden
i Ce 11. I årets statsverksproposition har jag under karolinska
sjukhusets omkostnadsanslag beräknat 130 000 kronor för anskaffning av
apparatur för högvoltsterapi. För betjäning av denna apparatur erfordras
inrättande av en befattning som översköterska i Ce 14 och en ekonomibiträdestjänst
i Ce 5. Tillkomsten av ytterligare en översköterskebefattning vid
teleganunaavdelningen medför enligt i proposition nr 209/1955 fastlagda
principer, att en vid avdelningen befintlig tjänst som översköterska i Ca 14
bör uppflyttas till Ca 15.
Vad barnkliniken angår synes det — såsom också besparingssakkunniga
framhållit — vara nödvändigt med en personalförstärkning, om en ökning
av nuvarande icke helt tillfredsställande beläggning skall kunna ske. Jag
anser mig därför böra föreslå, att personalen utökas med tre barnsköterskor
i Ce 6—7. I likhet med direktionen anser jag angeläget, att nuvarande
långa väntetider vid den kardiologiska avdelningen såvitt möjligt
nedbringas. Jag biträder därför förslaget om inrättande vid avdelningen av
en lörste underläkarbefattning. Jag förordar vidare inrättande vid såväl den
barnpsykiatriska avdelningen som barnklinikens röntgenavdelning av en
kontorsbiträdesbefattning i reglerad befordringsgång.
Vid röntgendiagnostiska avdelningen bör på grund av det till följd av
reuinatologiska klinikens tillkomst betydligt ökade arbetet inrättas en befattning
som förste underläkare. Avdelningen torde vidare böra förstärkas
med ett kanslibiträde i Ce It. En befattning som kanslibiträde i Ca It vid
avdelningen bör uppflyttas till kontorist i Ca 13.
I enlighet med den ståndpunkt jag intagit vid behandlingen av motsvarande
spörsmål i 1953 års statsverksproposition biträder jag förslaget om
anställande av särskild läkarpersonal för de patologiska undersökningarna.
Med hänsyn till vad universitetskanslern anfört och i avvaktan på närmare
eriarenhet av omfattningen av den patologiska avdelningens genom lungklinikernas
ianspråktagande nytillkommande uppgifter synes personalförstärkningen
bör begränsas till en förste underläkare och ett laboratoriebiträde
i Ce 11. Förste underläkarbefattningen torde böra tillkomma fr. o. m.
den 1 januari 1957. Till förslaget om lönegradsuppflyttning för den nuvarande
laboratorsbefattningen är jag f. n. icke beredd att taga ställning.
Denna fråga torde därför senare i lämpligt sammanhang få underställas
riksdagens prövning, därest löneställningen finnes böra omprövas.
För det bakteriologiska centrallaboratoriet tillstyrker jag en förstärkning
av personalen med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad
befordringsgång. Därjämte bör ett laboratoriebiträde i Cg 11 vid laboratoriet
förändras till extra ordinarie befattning i Ce 11.
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
Som en konsekvens av Kungl. Maj :ts av riksdagen godkända proposition
nr 212/1954 bör vid det kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet tillkomma
en förste underläkare. Jag föreslår vidare inrättande vid laboratoriet av
en befattning som kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång.
Direktionens förslag om förstärkning av personalen vid det klinisktkemiska
centrallaboratoriet kan jag endast så till vida understödja, som
jag förordar inrättande av en befattning som laboratoriebiträde i Ce 11 och
en ekonomibiträdestjänst i Ce 5. Vid laboratoriet bör därjämte i enlighet
med i proposition nr 212/1954 framlagda förslag tillkomma en förste underläkare.
För att tillgodose det alltmer stegrade behovet av sjukgymnastik behandling
icke minst vid den reumatologiska kliniken bör tillkomma en
befattning som sjukgymnast i Ce 14. Jag vill i detta sammanhang bringa
till riksdagens kännedom, att Kungl. Maj :t den 16 december 1955 på därom
av direktionen gjord framställning medgivit anställande för tiden den 1
januari—30 juni 1956 av en sjukgymnast i Cg 14.
Med anledning av direktionens förslag om inrättande av två vaktmästarbefattningar
vid vaktcentralen förordar jag, att en befattning som vaktmästare
i Ce 11 inrättas. Jag tillstyrker därjämte, att befattningen som
trädgårdsmästare uppflyttas från Ca 14 till Ca 15.
Förslagen om uppflyttning i lönegrad av tvättföreståndarpersonalen kan
jag endast så till vida biträda, som jag föreslår uppflyttning av en tvättföreståndare
från Ca 15 till Ca 17 och en biträdande tvättföreståndare från
Ce 10 till Ce 12.
Vad besparingssakkunniga och direktionen anfört har övertygat mig om,
att en väsentlig förstärkning av föreståndarinneorganisationen är nödvändig,
om drägliga arbetsförhållanden för föreståndarinnepersonalen skall
kunna erhållas och föreståndarinnorna beredas tillfälle att aktivt medverka
i det fortlöpande rationaliserings- och besparingsarbetet vid sjukhuset.
I anslutning till direktionens förslag tillstyrker jag därför, att personalen
vid föreståndarinneexpeditionen ökas med en föreståndarinna i Ce 17,
ett kanslibiträde i Ce 11 och ett kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång.
I likhet med besparingssakkunniga anser jag, att den nuvarande föreståndarinnan
vid radiumhemmet i görligaste mån bör avlastas nuvarande
arbetsuppgifter beträffande patienter och liksom övriga föreståndarinnor
ingå i den centrala föreståndarinneorganisationen.
Förslaget om inrättande av en överstäderskebefattning i Ce 10 anser jag
mig böra biträda. Jag vill framhålla, att tillkomsten av en dylik befattning
utgör en förutsättning för det av mig i det föregående framlagda förslaget
om minskning av antalet städerskor vid sjukhuset.
Fn av de nuvarande fem kuratorerna vid sjukhuset har att handlägga
samtliga sociala ärenden från kliniker med sammanlagt 530 vårdplatser
samt sex polikliniker. Befattningshavaren i fråga har en alltför stor arbets
-
54
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956
börda, som i längden icke låter sig bemästras. Med hänsyn härtill och då
enligt vad jag under hand inhämtat en omfördelning av arbetsuppgifterna
inom den nuvarande organisationens ram icke låter sig genomföras, anser
jag att kuratorsorganisationen bör förstärkas med ytterligare en kurator i
Ce 18.
I sitt förenämnda utlåtande nr 11/1952 framhöll statsutskottet, att frågan
om en förstärkning av karolinska sjukhusets administrativa ledning borde
med hänsyn till den omfattning som verksamheten numera tagit utredas.
Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen framgår har besparingssakkunniga
numera verkställt den av statsutskottet föreslagna utredningen.
Besparingssakkunniga har därvid framhållit angelägenheten av, att sjukhusets
administrationspersonal förstärkes och i vissa fall beredes en bättre
löneställning än f. n. De sakkunnigas förslag till uppdelning av administrationen
på en kansli- och personalavdelning samt en kameral- och intendenturavdelning
har i remissyttrandena lämnats utan erinran. Även jag anser
de sakkunnigas förslag innebära sådana förbättringar i fråga om administrationens
funktioner, att en omorganisation av densamma i enlighet
med förslaget bör komma till stånd. Jag tillstyrker därför, att administrationen
tills vidare organiseras på nämnda två avdelningar med den uppdelningen
på underavdelningar och sektioner, som av de sakkunniga föreslagits.
Härav följer, att jag anser föreståndarinnorna böra inordnas under
chefen för den föreslagna kansli- och personalavdelningen. Som jag tidigare
framhållit har sjukhusledningens f. n. stora arbetsbörda medfört, att många
och viktiga frågor måst undanskjutas på grund av bristande möjlighet att
med tillgängliga arbetskrafter medhinna erforderliga undersökningar och
utredningar. Mot bakgrunden härav ter sig icke minst ur driftekonomisk
synpunkt en förstärkning av administrationspersonalen som angelägen.
Härtill kommer, att sjukhusets successiva utbyggnad ställer ökade krav,
som icke kan tillgodoses utan personalförstärkning. Även om jag sålunda
i likhet med besparingssakkunniga och samtliga remissmyndigheter anser
en utökning av personalen samt en förbättrad löneställning för vissa befattningshavare
nu böra komma till stånd, är jag icke beredd att till alla delar
biträda vad de sakkunniga härutinnan föreslagit. Jag är ense med de sakkunniga
om nödvändigheten att bereda överdirektören lättnad i dennes
f. n. alltför stora arbetsbörda. Jag tillstyrker därför, att en befattning som
byrådirektör i Ca 31 inrättas, vars innehavare skall vara chef för kanslioch
personalavdelningen. Jag förutsätter härvid, att överdirektören nu tillkommande
beslutanderätt i viss utsträckning delegeras på den nye befattningshavaren.
I vilken utsträckning delegeringen skall ske torde få bero på
ärendenas art och svårighetsgrad. Enligt min mening bör en delegering av
beslutanderätt kunna ske i icke obetydlig utsträckning i fråga om personalärenden,
löneklassplaceringsfrågor och liknande ärenden. Vid bifall till vad
jag nu föreslagit kan f. n. utgående sekreterararvode å 2 400 kronor utgå.
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 är 1956
Jag förordar vidare inrättande av en befattning som assistent i Cg 15 samt
upp flyttning av en assistenttjänst i Ca 21 till tjänst som förste assistent i
Ca 25 med placering som föreståndare för inköpssektionen. Jämväl till
sistnämnde befattningshavare bör i viss utsträckning delegering av beslutanderätt
ske. Å befattningshavaren bör sålunda ankomma att besluta om
inköp av inventarier intill ett visst värde samt i frågor rörande exempelvis
fastighetsförvaltning och reparationer av inventarier in. m. Erforderlig förstärkning
av kontorspersonalen synes nu böra ske genom inrättande av tva
kontorsbiträdesbefattningar i reglerad befordringsgång, varav en med halvtidstjänstgöring.
I likhet med lönenämnden anser jag att löneställningen för
den nuvarande befattningen som förste kansliskrivare i Ca 17 bör omprövas
vid uppkommande vakans. För att tillgodose det mest trängande behovet
av vaktmästarhjälp tillstyrker jag, att ett belopp av 5 000 kronor ställes
till direktionens förfogande för ändamålet.
Mot förslagen om extraordinariesättning av två vaktmästare i Cg 10 samt
uppflvttning av en vaktmästare i Cg 9 till Ce 10 har jag intet att erinra.
Direktionens förslag om beredande av extra ordinarie anställning åt 49 sjukvårdsbiträden
och 100 ekonomibiträden anser jag mig sa till vida böra
biträda, som jag förordar att 25 ekonomibiträden i Cg 5 överföres till extraordinarie
stat.
Jag förordar, att den av direktionen försöksvis genomförda organisationen
för åstadkommande av förbättrade arbetsförhållanden vid vissa vårdavdelningar
nu göres permanent. Jag tillstyrker därför inrättande av följande
befattningar, nämligen sex barnsköterskor i Ce 6—7, ett sjukvårdsbiträde
i Ce 5 och tre barnmorskor i Ce 14, varav en med halvtidstjänstgöring,
vid kvinnokliniken, tolv sjukvårdsbiträden i Ce 5 vid medicinska kliniken,
sex ekonomibiträden i Ce 5 och ett sjukvårdsbiträde i Ce 5 med halvtidstjänstgöring
vid psykiatriska kliniken, en barnsköterska i Ce 6 7 med halv
tidstjänstgöring
vid hudkliniken, sju barnsköterskor i Ce 6—7 och en sjuksköterska
i Ce 12 vid barnkliniken, en sjuksköterska i Ce 12 och ett sjukvårdsbiträde
i Ce 5 vid brännskadeavdelningen samt en vaktmästare i Ce 11
vid kirurgiska klinikens operationsavdelning. Samtidigt härmed uppkommer
ett minskat medelsbehov under anslaget å i runt tal 312 400 kronor
till följd av minskad schemabunden övertids- och jourersättning m. m.
Under hänvisning till vad jag anfört i årets statsverksproposition under
anslaget till serafiinerlasarettets avlöningar bör en sjuksköterskebefattning
i Ce 12 indragas.
Kungl. Maj :t har numera med hänsyn till Sophiahemmets ekonomiska
ställning beslutat om höjd ersättning för tjänstgöring vid karolinska sjukhuset
av elever från hennnet. Kostnadsökningen i anledning härav torde
kunna uppskattas till i runt tal 25 400 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i fråga
om maskinpersonalen i årets statsverksproposition vid anmälan av för flera
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
huvudtitlar gemensamma frågor bör medel fr. o. in. nästa budgetår beräknas
för en driftingenjör i Ca 25 i utbyte mot en befattning som förste maskinmästare
i Ca 21 med f. n. vikariatslön i Ca 23, en maskinmästare i
Ca 21 samt uppflyttning till högre lönegrad av följande befattningar, nämligen
två befattningar som reparatör från Ca 12 till Ca 13 samt två befattningar
som eldare i Ca 11 till reparatörer i Ca 12. Med hänsyn till vad jag
anfört i propositionen nr 96/1955 bör vidare medel beräknas för en förste
underläkare vid audiologiska laboratoriet.
Med anledning av en av direktionen gjord framställning föreslår jag, att
de biträdande läkarna vid ögonpolikliniken och den urologiska avdelningens
poliklinik för framtiden skall vara placerade jämväl vid ögonkliniken resp.
den urologiska avdelningen.
Vad sålunda anförts påkallar en ökning av medelsanvisningen för personalförstärkningar
och ändrade lönegradsplaceringar med 326 700 kronor,
varvid hänsyn tagits till av mig i det föregående i samband med anmälan
av besparingssakkunnigas utredning framlagda förslag. För ändrade lönegradsplaceringar
till följd av riksdagens beslut i anledning av i proposition
nr 209/1955 framlagda förslag bör avses 118 000 kronor. För vikariatsersättningar
bör i syfte bl. a. att för framtiden onödiggöra överskridanden
beräknas en ökning med 665 000 kronor, varjämte 62 500 kronor bör
beräknas för extra personal vid storrengöring. Till automatiska utgiftsstegringar
bör avses 95 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt 1 930 000
kronor för den allmänna lönehöjningen. Med hänsyn till belastningen bör
anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt till
rörligt tillägg höjas med 350 000 resp. 87 500 kronor. Ökningen skulle
alltså bli (326 700 + 118 000 + 665 000 + 62 500 + 95 000 + 1 930 000 +
350 000 + 87 500) 3 634 700 kronor.
Jag övergår härefter till frågan om lungklinikernas personalstat. 1944
års byggnadskommitté uppskattade år 1950 personalbehovet till 227 befattningshavare,
medan direktionen nu framlagt en personalstat omfattande
280 tjänster. Direktionen har därvid tagit hänsyn till, att den schemabundna
arbetstiden för sjuksköterskor förkortats från 216 till 192 timmar per 4-veckorsperiod, sedan byggnadskommittén framlade sitt förslag. Därjämte
åberopar direktionen, att personalen vid den thoraxkirurgiska kliniken tidigare
varit för knappt tilltagen.
For egen del har jag efter ingående prövning av personalbehovet och i
avvaktan på att närmare erfarenhet vinnes av klinikernas verksamhet funnit
mig böra framlägga följande förslag till personalstat, varvid hänsyn tagits
till i proposition nr 209/1955 angivna grunder för lönegradsplacering.
A. Medicinska tuberkuloskliniken
Vid vårdavdelningarna räknar jag i likhet med direktionen med följande
personal, nämligen 7 */« översköterskor i Ce 15, varav 2 */4 för nattjänst,
57
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
IV3 översköterskor i Ce 14, 5 sjuksköterskor i Ce 12, 5 undersköterskor i
Ce 7, 19 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 7V2 sjukvårdsbiträden i Cg 5, 7 ekonomibiträden
i Ce 5 och 4s/3 ekonomibiträden i Cg 5.
I fråga om lärarpersonalen föreslår jag ett arvode å 1 500 till en lärare i
Cg 34 på karolinska institutets stat i dennes egenskap av överläkare vid
kliniken. Härutöver föreslår jag anställande av 1 biträdande överläkare
med ett arvode av 20 196 kronor, 4 förste underläkare och 1 andre underläkare.
B. Thoraxkirurgiska kliniken
För vårdavdelningarna bör avses 73/4 översköterskor i Ce 15, varav 33/«
för nattjänst, 3V3 översköterskor i Ce 14, 121/» sjuksköterskor i Ce 12, 5
undersköterskor i Ce 7, 19 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 8 sjukvårdsbiträden
i Cg 5, 7 ekonomibiträden i Ce 5 och 42/3 ekonomibiträden i Cg 5.
I fråga om läkarpersonalen föreslår jag ett arvode å 1 500 kronor till den
professor, som tillika är överläkare vid kliniken. Vidare räknar jag med
anställande av 1 biträdande överläkare med ett arvode av 20 196 kronor, 1
narkosöverläkare i Ce 29, 6 förste underläkare och 3 andre underläkare.
Avvikelsen på denna punkt från direktionens förslag beror på, att jag ansett
erforderligt med en förste underläkare för biträde åt narkosöverläkaren.
För den kirurgiska mottagningen bör avses 1 översköterska i Ce 14 och
1 sjukvårdsbiträde i Ce 6 samt för operationsavdelningen 1 översköterska
i Ce 16, 4 översköterskor i Ce 14, 5 sjuksköterskor i Ce 12, 1 vaktmästare
i Ce 11, 4 undersköterskor i Ce 7, 4 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 2 sjukvårdsbiträden
i Cg 5 och 3 ekonomibiträden i Cg 5.
För övervakning av ngopererade patienter bör tillkomma 3 översköterskor
i Ce 15 med nattjänstgöring.
C. Röntgenavdelningen
Med hänsyn till vad universitetskanslern anfört förordar jag inrättande
av en överläkarbefattning i Cg 29. Härtill erfordras 1 biträdande läkare
med ett arvode av 22 356 kronor samt 2 förste underläkare. I fråga om
övrig personal anser jag behov föreligga av följande personal, nämligen 1
översköterska i Ce 15, 2 översköterskor i Ce 14, 2 sjuksköterskor i Ce 12,
4 röntgenbiträden i Ce 11, 1 sjukvårdsbiträde i Ce 6, 1 ekonomibiträde i
Ce 5, 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång
med halvtidstjänstgöring.
D. Fysiologiska laboratoriet
I likhet med vad fallet är i fråga om röntgenavdelningen föreslår jag
inrättande av en överläkarebefattning i Cg 29. Dessutom bör finnas 1 förste
och 1 andre underläkare. För laboratoriet bör vidare beräknas 1 överskö
5
— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 55
58
Kungi. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
terska i 15 lönegraden, 1 översköterska i 14 lönegraden, 1 laboratoriebiträde
i högst 13 lönegraden, 1 sjuksköterska i 12 lönegraden, 3 laboratoriebiträden
i 11 lönegraden och 4 ekonomibiträden i 5 lönegraden. Samtliga
dessa befattningshavare torde i avbidan på av mig i fjolårets statsverksproposition
förutsatt utredning rörande den definitiva organisationen
av hjärtkatetriseringsverksamheten vid sjukhuset endast böra erhålla extra
anställning. Vid laboratoriet bör slutligen tillkomma 1 kontorsbiträde enligt
reglerad befordringsgång.
E. Kemiska laboratoriet
För laboratoriet bör förutom en förste underläkare beräknas 1 översköterska
i 15 lönegraden, 1 översköterska i 14 lönegraden, 1 sjuksköterska i
12 lönegraden, 2 undersköterskor i 7 lönegraden och 2 ekonomibiträden i
5 lönegraden. För nämnda befattningshavare torde tills vidare böra avses
endast extra anställning i avbidan på slutförande av nu pågående organisationsutredning
av den vid de kemiska rutinlaboratorierna bedrivna verksamheten.
Dessutom bör tillkomma 1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång
med halvtidstjänstgöring.
F. Bakteriologiska laboratoriet
Vid detta laboratorium räknar jag med följande personal, nämligen 2
laboratoriebiträden, varav 1 i högst Ce 13 och 1 i Ce 11, 1 vaktmästare i
Ce 10, 1 Va ekonomibiträde i Ce 5 och 1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång
med halvtidstjänstgöring.
För kandidatlaboratorium samt bad- och bågljusbehandling torde böra
beräknas 2 ekonomibiträden i Cg 5 samt 1 översköterska i Ce 14 och 2 sjukvårdsbiträden
i Ce 6. Vad angår för klinikerna gemensam personal förordar
jag anställande av följande personal, nämligen 1 föreståndarinna i Ce 17, 1
kurator i Ce 18, 2 sjukgymnaster i Ce 14, 1 arbetsinstruktör i Ce 14, 1 kontorist
i Ce 13, 1 kanslibiträde i Ce 11, 2 kontorsbiträden med reglerad befordringsgång,
2 ekonomibiträden i Ce 6, 5 ekonomibiträden i Ce 5 och 2 ekonomibiträden
i Cg 5. Dessutom beräknar jag högst 8 000 kronor för anställande
av en tandläkare.
Med anledning av lungklinikernas tillkomst bör slutligen följande personal
tillkomma vid sjukhusets centrala anläggningar, nämligen 2 laboratoriebiträden
i Cg 11 och 1 undersköterska i Cg 7 vid det kemiska centrallaboratoriet,
1 laboratoriebiträde i Cg 11 och Va ekonomibiträde i Cg 5 vid det
bakteriologiska centrallaboratoriet, 1 köksföreståndare i Ce 15, 1 ekonomibiträde
i Ce 7, 5 ekonomibiträden i Ce 6 och 5 Va ekonomibiträden i Cg 5 i
köket, 1 ekonomibiträde i Ce 6 och 5 ekonomibiträden i Ce 5 vid tvätteriet, 2
reparatörer i Ce 13 och 1 hantverkare i Ce 12 vid maskinavdelningen resp.
snickarverkstaden, 1 vaktmästare i Ce 11 och 2 kontorsbud vid vaktcentralen,
1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång för telefonväxeln,
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956
59
V2 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång och 3 ekonomibiträden
i Ce 6 vid centralförrådet samt 1 assistent i Ce 17, 1 kanslibiträde i Ce It
och 2 kontorsbiträden enligt reglerad befordringsgång vid den centrala
administrationen.
Det sammanlagda antalet befattningshavare skulle i enlighet härmed
uppgå till 279. Kostnaden för denna personal under ett halvt år uppskattar
jag till 1 500 000 kronor.
För den endokrinologiska avdelningen, vilken beräknas kunna tagas i
bruk den 1 april 1957, föreslår jag ett arvode av 1 500 kronor till den laborator,
som tillika skall vara överläkare vid avdelningen. Härutöver föreslår
jag anställande av 1 förste underläkare, 1 andre underläkare, 1 Va översköterska
i Cg 15, 1 förste laboratoriebiträde i Cg 15, varvid jag förutsätter att
vederbörande har erforderlig utbildning för beredande av patientkost, 1
översköterska i Ca 14, 1 översköterska i Cg 14, 2 sjuksköterskor i Ce 12,
1 sjuksköterska i Cg 12 med deltidstjänstgöring, 1 undersköterska i Cg 7,
4 sjukvårdsbiträden i Cg 5, 3 ekonomibiträden i Ce 5 samt 1 kontorsbiträde
med reglerad befordringsgång. Härvid har extra anställning avsetts för den
personal, som icke kommer att överflyttas från serafimerlasarettet. Kostnaden
för personalen vid den endokrinologiska avdelningen under ett kvartal
beräknar jag till 53 300 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknar jag till (19 882 000 + 3 634 700
+ 1 500 000 + 53 300) 25 070 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 5 188 000 kronor. Anslaget bör fördelas på olika poster på sätt framgår
av avlöningsstaten i efterföljande hemställan. I personalförteckningen bör
vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag i det föregående anfört
och föreslagit.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för karolinska sjukhuset, vilka påkallas
av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
2 940 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 804 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis 16 540 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis 4 786 000
Summa kronor 25 070 000;
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956
c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 25 070 000 kronor.
Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Johnny Sköldvall.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. 8THLM 86
602022