Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1956

1

Nr 53

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal om inrättande och drift av ett silikatforskningsinstitut,
m. m.; given Stockholms slott den 20
januari 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att institutionen för silikatkemi vid Chalmers
tekniska högskola ombildas till ett fristående forskningsinstitut, Svenska silikatforskningsinstitutet.
Med en av vissa industriföretag bildad stiftelse, benämnd
Stiftelsen för silikatforskning, har träffats ett preliminärt avtal om
institutets inrättande och drift. Enligt avtalet, som är avsett att gälla för en
femårsperiod, skall årliga bidrag till institutets verksamhet utgå med 100 000
kronor från staten och minst 180 000 kronor från stiftelsen. De under åttonde
huvudtiteln uppförda anslagen till Chalmers tekniska högskola kan för
avtalets giltighetstid nedräknas med belopp, som ungefär motsvarar de statliga
bidragen enligt avtalet. Det föreslås att riksdagen godkänner avtalet
samt under tionde huvudtiteln för nästa budgetår anvisar 100 000 kronor
till bidrag till institutet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. i samt. Nr 53

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1956

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga
om inrättande av ett institut för silikatforskning, m. m. samt anför därvid
följande.

I årets statsverksproposition (X ht p. 38) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Svenska
silikatforskningsinstitutet för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag
av 100 000 kronor. Jag torde nu få återkomma till hithörande frågor.

Institutionen för silikatkemisk forskning vid Chalmers tekniska högskola

Den silikatkemiska forskningen, som i stort sett avser sådana fasta ämnen
i vilka bl. a. oxider av kisel ingår, har sitt tekniska tillämpningsområde
främst inom cement-, tegel-, porslins-, kakel- och lergods- samt glasindustrien.
Dessa industrigrenar utgör tillsammans en ganska betydande del av
näringslivet. Antalet anställda var år 1954 omkring 28 000 och salutillverkningens
värde uppgick samma år till ca 723 milj. kronor. Den silikatkemiska
forskningen är av intresse även för viss metallurgisk industri.

Institutionen för silikatkemisk forskning vid Chalmers tekniska högskola
inrättades under det senaste kriget efter initiativ av industriföretag inom
vissa av nyssnämnda branscher. Senare väcktes fråga om inrättande av en
personlig professur i silikatkemi för institutionens ledande forskare, dåvarande
professorn i kemisk teknologi vid högskolan Arvid Hedvall. Förslag
härom framlades av högskolans styrelse år 1945. De med professuren förenade
kostnaderna skulle enligt förslaget bekostas av tre större industriföretag.
I anslutning härtill föreslogs en utbyggnad av den silikatkemiska institutionen.
Kostnaderna härför skulle bestridas av statsmedel. Frågan underställdes
1946 års riksdag. Föredragande departementschefen anförde därvid
(prop. 244/1946, s. 177—182) att forskningen på det silikatkemiska om -

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1956

rådet borde få ett ökat statligt stöd. Det kunde emellertid vara tveksamt, om
ett sådant stöd borde ges i den form, som högskolan föreslagit, eller i annan
form; departementschefen syftade därvid närmast på upprättandet av ett fristående
forskningsinstitut av samma karaktär som exempelvis Svenska träforskningsinstitutet.
Då det visat sig icke vara möjligt att samla de utslagsgivande
industrigrupperna kring en lösning efter sistnämnda linje, tillstyrktes
högskolans förslag. Visserligen löstes härigenom frågan om samarbete
mellan staten och den silikatkemiska industrien på ifrågavarande forskningsområde
endast för den tid Hedvall kvarstod vid sin personliga professur.
Departementschefen förutsatte emellertid, att frågan om fortsatt samarbete
även efter nämnda tidrymd skulle få en tillfredsställande lösning.

Riksdagen hade icke något att erinra mot det framlagda förslaget. En personlig
professur i silikatkemi inrättades sålunda för Hedvall. Sedermera har
under åttonde huvudtiteln anvisats dels till utbyggnad av den silikatkemiska
forskningsinstitutionen i runt tal 700 000 kronor, dels ock till utrustning
och inredning av institutionen sammanlagt 225 000 kronor.

Institutionen disponerar nu ett fyrtiotal rum i en för densamma uppförd
flygelbyggnad vid högskolan. Verksamheten bedrives på fyra sektioner: en
för reaktionsmekanism, en för röntgenkristallografi, en för keramik och
en för glas. De båda sistnämnda sektionerna arbetar främst med industriella
problem. Vid institutionen finns f. n. sammanlagt omkring 25 forskare. Av
statsmedel, som ställts till högskolans förfogande, avlönades 1955 bl. a. två
docenter, två förste assistenter, vissa övriga assistenter samt en institutionsvaktmästare.

Utgiftsramen för institutionen under de senaste två budgetåren framgår
av följande sammanställning (beloppen i runda tal)

1953/54 1954/55

Medel från högskolans anslag...................... 125 000 133 000

Bidrag från statens tekniska forskningsråd.......... 92 000 92 000

Bidrag från näringslivet .......................... 121 000 130 0001

Summa kronor 338 000 355 000

1 Ungefärlig siffra.

I detta sammanhang bör framhållas, att forskning på det silikatkemiska
området bedrives bl. a. även vid Svenska forskningsinstitutet för cement och
betong vid tekniska högskolan i Stockholm och vid Glasinstitutet i Växjö.
Vad angår sistnämnda institut må nämnas, att dess verksamhet omfattar undersökningar
i anslutning till glasbrukens produktion samt tillämpad forskning.
Institutet har sex anställda. Driftskostnaderna bestrids främst genom
bidrag från ett fyrtiotal glasbruk. Under åren 1953 och 1954 har institutet
vidare beviljats bidrag av statens tekniska forskningsråd med 8 800 respektive
12 000 kronor.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1956

Förslag angående ombildning av institutionen för silikatkemisk forskning
till ett fristående forskningsinstitut

Frågan om verksamheten vid institutionen för silikatkemisk forskning
efter den tidpunkt, då professor Hedvall skulle avgå från sin personliga professur,
upptogs år 1952 till behandling inom avdelningsrådet för kemi vid
Chalmers tekniska högskola. För utredning av frågan tillsattes en kommitté,
den s. k. silikatkommittén, som i januari 1954 framlade förslag i
ämnet.

Silikatkommitténs förslag innebar i huvudsak, att institutionen för silikatkemisk
forskning skulle ombildas till ett fristående forskningsinstitut.
Kostnaderna för institutets verksamhet beräknades till omkring 300 000
kronor för år. Av det för verksamheten erforderliga beloppet skulle årligen
150 000 kronor tillskjutas av staten och återstoden eller minst 150 000
kronor ställas till förfogande av industrien genom en stiftelse för silikatforskning.
Staten skulle låta institutet disponera över institutionens lokaler
och utrustning. Till silikatkommitténs utredning var fogat bl. a. ett förslag
till avtal mellan Kungl. Maj :t och stiftelsen om institutets inrättande och
drift.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola överlämnade med tillstyrkande
silikatkommitténs förslag till överstyrelsen för de tekniska högskolorna.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna (skr. 16/11 1954) underställde
ärendet Kungl. Maj :ts prövning och framhöll därvid bl. a. följande.

Den gångna tidens erfarenheter av den verksamhet, som bedrivits vid den
silikatkemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola, är även enligt
överstyrelsens mening så gynnsamma att en fortsatt samverkan mellan staten
och näringslivet för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskning på
det silikatkemiska området framstår såsom ett i hög grad angeläget önskemål.
Av vad i skrivelsen anförts framgår emellertid, att den av avdelningsrådet
framlagda utredningen icke lär kunna läggas till grund för ett förslag
till riksdagen i frågan, innan densamma blivit föremål för en mera ingående
överarbetning i skilda hänseenden; detta torde avdelningsrådet också
ha förutsatt. Det vill synas överstyrelsen som om forskningsinstitutkommittén
skulle vara det för denna uppgift bäst skickade organet.

Överstyrelsen hemställde, att forskningsinstitutkommittén skulle erhålla
uppdrag att på grundval av den inom avdelningsrådet företagna preliminära
utredningen verkställa den ytterligare utredning av förevarande spörsmål,
som kunde erfordras.

I ärendet avgavs yttrande i första hand av statens tekniska forskningsråd,
som framhöll bl. a. följande.

Verksamheten vid institutionen har i hög grad präglats av professor Hedvalls
mångsidighet och omfattande kunskaper och gått vida utöver vad som
är att betrakta som sililcatkemi. Om institutionen för silikatkemi skall om -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1956

organiseras till ett branschforskningsinstitut, torde verksamheten i princip
böra inriktas på silikatkemisk forskning, så att den övervägande delen av
företagen inom branschen osökt känner sig föranledda att ingå i den tillämnade
stiftelsen. Härigenom skapas även de säkraste garantierna för att
institutet kommer att fortleva över flera avtalsperioder. Enligt rådets mening
bör de silikatkemiska industrierna i landet, grov- och finkeramiska
industrier samt glasindustrier, ha stora fördelar att vinna av en sådan
branschbegränsning. Det synes rådet väl motiverat att ordna ett silikatkemiskt
branschforskningsinstitut. Om institutets årsbudget begränsas till
300 000 kronor om året förordar rådet en uppdelning av verksamheten på
endast två avdelningar: en avdelning för reaktionskinetik och strukturanalys,
vilken bör driva för silikatkemien grundläggande vetenskaplig forskning,
och en avdelning för tillämpad forskning rörande keramik och glas, vilken
bör hämta sina problem från den silikatkemiska industribranschen.

Sammanfattningsvis ville rådet tillstyrka, att det föreslagna silikatforskningsinstitutet
skulle komma till stånd. Rådet föreslog, att forskningsinstitutkommittén
bemyndigades upptaga förhandlingar med berörda parter,
varvid borde uppmärksammas möjligheterna att få en starkare anslutning
från den närmast berörda delen av näringslivet. Rådet fann vidare lämpligt,
att forskningsinstitutkommittén, om förhandlingar kom till stånd, även
övervägde möjligheterna av ett nära samarbete mellan silikatinstitutet
och Glasinstitutet i Växjö, varvid på Glasinstitutets lott borde falla uppgifter
av tillämpad forskningsnatur, som är specifika för konstglasindustrien,
medan den grundläggande glasforskningen borde falla på silikatinstitutet.

Vid den fortsatta remissbehandlingen — i vilken jämväl tekniska forskningsrådets
nyss berörda yttrande inbegreps — avgavs utlåtanden av Sveriges
geologiska undersökning, statens nämnd för byggnadsforskning, statens
naturvetenskapliga forskningsråd, Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien,
Svenska teknologföreningen, Sveriges industriförbund,
Svenska forskningsinstitutet för cement och betong samt Stiftelsen Glasinstitutet
i Växjö. Samtliga dessa remissinstanser tillstyrkte eller lämnade i
huvudsak utan erinran det framlagda förslaget att inrätta ett silikainsitut
under samverkan mellan staten och näringslivet. Till den av tekniska forskningsrådet
framförda uppfattningen, att verksamheten vid det blivande institutet
borde begränsas, anslöt sig i stort sett naturvetenskapliga forskningsrådet,
Ingenjörsvetenskapsakademien samt cement- och betonginstitutet.
Vetenskapsakademien och Sveriges geologiska undersökning avstyrkte en reducering
av forskningsverksamhetens nuvarande organisation på fyra sektioner.

Stiftelsen Glasinstitutet i Växjö kunde inte tillstyrka, alt det vid silikatforskningsinstitutet
skulle inrättas en avdelning för tillämpad forskning rörande
bl. a. glas. Huvuddelen av all sådan forskning borde enligt stiftelsens
mening ske vid Glasinstitutet.

Slutligen inkom forskningsinstitntkommittén med yttrande i ärendet.
Kommittén framhöll, alt det vid den silikatkemiska institutionen pågått

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 är 1956

ett betydelsefullt forskningsarbete. För den fortsatta utvecklingen av de
svenska silikatindustrierna —- vilka till inte ringa del saknade resurser för
att driva egna forskningslaboratorier — var det uppenbarligen av stor vikt,
att det även framdeles fanns en central forskningsinstitution på detta område.
Betingelser borde därför skapas för att i någon form fortsätta det
arbete, som hittills bedrivits vid institutionen. När professor Hedvall nu
inom kort skulle lämna chefskapet för den silikatkemiska institutionen,
syntes det i och för sig lämpligt, att verksamheten vid denna organiserades
i en fastare form genom institutionens ombildning till ett forskningsinstitut,
uppbyggt på samma sätt som de särskilda instituten för trä-, textil- och
konserveringsforskning samt drivet av staten och näringslivet enligt en särskild
överenskommelse. Tanken på ett sådant institut hade varit aktuell
redan för tio år sedan; man kunde emellertid då inte nå enighet inom näringslivet
för ett dylikt projekt. Nu stod emellertid över ett 20-tal olika
företag bakom planerna på ett silikatforskningsinstitut.

Till verksamheten vid institutionen för silikatkemisk forskning lämnade
staten f. n. bidrag dels från anslag under åttonde huvudtiteln till Chalmers
tekniska högskola — för budgetåret 1954/55 ca 133 000 kronor — dels från
anslaget under tionde huvudtiteln till tekniskt-vetenskaplig forskning; bidraget
från sistnämnda anslag utgjorde för budgetåret 1954/55 92 000 kronor
och för budgetåret 1955/56 101 000 kronor. Kommittén ansåg sig i nuvarande
läge icke kunna tillstyrka att staten band sig för årliga bidrag till
ett blivande silikatforskningsinstitut med ett så stort belopp soin silikatkommittén
föreslagit eller 150 000 kronor. Ett riksstatsanslag för ifrågavarande
ändamål borde enligt kommitténs mening upptagas med ca 100 000
kronor eller i runt tal samma belopp som det, varmed anslagen till Chalmers
tekniska högskola kunde sänkas i anledning av det nya institutets bildande.

Forskningsinstitutkommitténs slutliga förslag angående inrättande av ett
institut för silikatkemisk forskning

I anledning av vad som enligt den förut lämnade redogörelsen förekommit
bemyndigade Kungl. Maj:t den 4 november 1955 forskningsinstitutkommittén
att upptaga förhandlingar med enskilda intressenter om inrättande
och drift av ett institut för silikatkemisk forskning. Forskningsinstitutkommittén
har den 20 december 1955 avgivit betänkande i ämnet samt överlämnat
ett — under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande — med Stiftelsen
för silikatforskning ingånget avtal angående inrättande och drift av Svenska
silikatforskningsinstitutet. Samtidigt har kommittén överlämnat förslag till
stadgar för institutet. — Avtalet och stadgarna torde få fogas som bilagor
(Bilaga 1 och 2) till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Stiftelsen för silikatforskning har bildats av ett tjugutal företag, vilka har
intresse av att stödja ifrågavarande forskning inom landet. I stiftelsen ingår
även Göteborgs stad. Avtalet med stiftelsen innebär i huvudsak följande.

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1956

Svenska silikatforskningsinstitutets syfte skall vara att i nära samarbete
med Chalmers tekniska högskola bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning
inom de områden, som faller inom ramen för silikatkemien, ävensom att
medverka till utbildningen av tekniker och forskare inom dessa områden.
Staten ställer utan kostnad för institutet till förfogande de lokaler och den
utrustning, som nu disponeras av institutionen för silikatkemisk forskning.
Vidare åtager sig staten att årligen bidraga till täckande av dels avlöningskostnaderna
med 50 000 kronor, dels kostnaderna för utrustning samt övriga
omkostnader med likaledes 50 000 kronor. Bidraget till avlöningar skall
anpassas efter förändringarna i löneläget för statstjänstemän. Forskningsinstitutkommittén
förutsätter att storleken av statens bidrag till utrustning
in. m. omprövas, om prisläget avsevärt förändras under den tid, avtalet
gäller. Den forskningsverksamhet, till vilken staten bidrager, skall företrädesvis
avse problem av grundläggande och principiellt intresse inom här
berörda områden.

I anslutning till vad som anförts vid ärendets förberedande behandling
förutsätter kommittén, att av den nuvarande personalen vid den silikatkemtska
institutionen en docent i Ce 30 och en institutionsvaktmästare i
Ca 12 kvarstår å högskolans stat. I övrigt skall statens bidrag till institutionen
genom anslag till Chalmers tekniska högskola under åttonde huvudtiteln
helt utgå. Besparingen under nämnda huvudtitel i anledning härav
beräknas till 100 000 kronor eller samma belopp varmed staten i fortsättningen
skall bidraga till det nya institutet.

Stiftelsen å sin sida förbinder sig att bekosta verksamheten utöver de
bidrag, som staten enligt avtalet eller eljest lämnar. Stiftelsens bidrag skall
vara så stort, att institutets möjligheter till forskning kan utnyttjas ändamålsenligt.
Det bidragsbelopp, som stiftelsen garanterat, utgör 180 000 kronor
om året. Häri ingår ett bidrag på 25 000 kronor från Göteborgs stad.
Det torde emellertid enligt kommittén finnas anledning räkna med att stiftelsen
i själva verket kan bidraga med ett något högre belopp. Institutet
kan även väntas få vissa inkomster av uppdrag.

Frågan huruvida institutet kan påräkna bidrag från medel, som disponeras
av statens tekniska forskningsråd, blir i första hand beroende på
rådets prövning. I vart fall kan enligt betänkandet till institutets förfogande
beräknas stå över 300 000 kronor om året, eller i stort sett ett lika stort
belopp som förutsatts av silikatkominittén.

Avtalet föreslås skola gälla under en period av fem år, d. v. s. under tiden
1 juli 1956—30 juni 1961. Om avtalet icke uppsäges inom viss tid, skall
det anses förlängt för fem år. För den händelse fråga uppkommer om nytt
avtal för en andra femårsperiod förutsätter kommittén, att staten ej för
denna period skall nödgas ikläda sig vidsträcktare åtaganden än för första
perioden.

Enligt stadgeförslaget skall institutets styrelse bestå av ordförande och
tio ledamöter, varav Kungl. Maj:t utser ordförande och fem ledamöter samt
stiftelsen återstående fem ledamöter. Institutets föreståndare hör förordnas
av Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen.

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1956

Verksamheten vid institutet skall bedrivas enligt ett allmänt forskningsprogram,
som fastställes av styrelsen. Kommittén har inte ansett sig behöva
närmare gå in på omfattningen av detta program; det framhålles emellertid,
att en viss koncentration av verksamheten på de mest väsentliga arbetsuppgifterna
synes önskvärd. Med hänsyn till den forskning på besläktade
områden, som bedrives vid andra institutioner, måste uppmärksammas
att dubbelarbete undvikes.

Enligt kommitténs mening bör det ankomma på styrelsen att se till att
institutet får den för verksamheten mest lämpade organisationen. Styrelsen
bör vidare fastställa löner och anställningsvillkor för personalen. Med hänsyn
till att statens bidrag till täckande av avlöningskostnaderna begränsats
till 50 000 kronor har det icke ansetts erforderligt att för detta institut
föreslå närmare bestämmelser om maximering av de av statsmedel utgående
lönebeloppen.

Kommittén förutsätter att såväl föreståndaren som andra befattningshavare
vid institutet skall vara skyldiga att efter hemställan från Chalmers
tekniska högskola medverka vid utbildningen av högskolans elever på hithörande
områden. Institutets lokaler skall även ställas till förfogande för
forskningsarbete, som utföres av bl. a. elever vid teknisk högskola.

I detta sammanhang torde vidare få nämnas, att Stiftelsen Glasinstitntet
i Växjö (skr. 10/12 1955) hemställt om årligt bidrag av statsmedel med
75 000 kronor. Stiftelsen framhåller att specialiseringen inom glassektorn
drivits så långt och kunskapsvolymen ökat i sådan grad att en sammankoppling
med andra silikatindustrigrenar då det gäller teknisk forskning
inte längre kan anses ändamålsenlig. Glas har kommit att spela en allt
större roll på ett flertal områden. Det är därför synnerligen önskvärt att
man får tillgång till en specialiserad institution inom landet som har resurser
att angripa aktuella glasproblem. Glasinstitutet i Växjö utgör en god
grUnd fdr en dylik institution- Ett årligt statsbidrag på 75 000 kronor skulle
möjliggöra anställning av en kvalificerad forskare jämte biträde samt inköp
av utrustning. I anslutning härtill bör ett avtal träffas med staten.

Yttranden

Yttranden över forskningsinstitutkommitténs slutliga förslag har avgivits
av statskontoret, överstyrelsen för de tekniska högskolorna samt statens
tekniska forskningsråd. Rådets yttrande avser även glasinstitutels
framställning om årligt statsbidrag, överstyrelsen har överlämnat yttrande
av kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola.

Med hänsyn bl. a. till att förslaget icke föranleder ökad ekonomisk medverkan
från statsverkets sida tillstyrker statskontoret att institutet kommer
till stånd. Avtalsförslaget har icke givit ämbetsverket anledning till erinran.
Statskontoret förutsätter, att särskilda statliga bidrag till pensioneringskostnader
icke framdeles skall sättas i fråga.

9

Kungl. Maj:is proposition nr 53 år 1956

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola yttrar, att förutsättningar
nu synes ha skapats för att professor Hedvalls banbrytande forskningsarbete
på det silikatkemiska området skall kunna fortsättas. Nämnden
tillstyrker förslagen till avtal och stadgar. Förordnandena för två docenter,
som nu är placerade på den silikatkemiska institutionen, utgår den
30 september 1956 resp. den 30 juni 1958. Kollegienämnden har intet att
erinra mot att dessa båda befattningshavare tills vidare kvarstår i sina på
högskolans stat uppförda befattningar intill dess förordnandetiderna utgår,
därvid dock förutsättes att vederbörande skall vara underkastade de bestämmelser
rörande undervisning, forskning in. m. som gäller för högskolans
övriga lönegradsplacerade docenter. Det är emellertid inte möjligt att
efter utgången av nämnda förordnanden binda någon docentbefattning vid
det föreslagna institutet; enligt gällande föreskrifter kan en docentbefattning
inte reserveras för visst ämne. Innehavaren av tjänsten som institutionsvaktmästare
uppnår pensionsåldern under år 1959; tjänsten bör då ställas
till högskolans förfogande.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna tillstyrker i allt väsentligt kommitténs
förslag och ger uttryck för en livlig förhoppning att förslaget nu
skall bli förverkligat, överstyrelsen anför, att med institutets tillkomst skall
följa en ekonomisk boskillnad mellan detta och Chalmers tekniska högskola.
Det är inte uteslutet, att docentbefattningshavare även framdeles kan komma
att få sin forsknings- och undervisningsverksamhet förlagd till institutets
lokaler, om erforderliga förutsättningar härför föreligger; någon sådan tjänstgöring
av docenter kan dock inte garanteras. Det anförda gäller i tillämpliga
delar även institutionsvaktmästaren.

Statens tekniska forskningsråd hänvisar till tidigare yttrande i ärendet
samt tillstyrker att institutet kommer till stånd. Docentbefattningarna bör
bibehållas vid högskolan; staten bör bidraga till institutet med belopp som
möjliggör anställning av lämplig arbetskraft i Ce 30. Rådet förutsätter, att
befattningshavare vid institutet, som medverkar vid utbildningen av elever
vid Chalmers tekniska högskola, avlönas härför av högskolan enligt för
denna gällande regler.

Vad beträffar frågan om bidrag från rådet till verksamheten vid institutet
framhåller rådet, att den icke ser som sin uppgift att lämna årliga
ekonomiska bidrag till institut av ifrågavarande typ. Ansökningar om bidrag
skall givetvis prövas i vanlig ordning men institutet bör icke i sin
budget räkna med löpande bidrag. Slutligen framhåller rådet att statligt
stöd åt Glasinstitutet i Växjö bör övervägas.

Departementschefen

Den tekniskt-vetenskapliga forskningen på det silikatkemiska området är
av betydelse för åtskilliga industrier, främst cementindustrien, tegelbruken,
porslins-, kakel- och lergodsindustrien samt glasindustrien. Av intresse är

10 Kuntjl. Maj. ts proposition nr 53 år 1956

att silikatkemien på senare år fått allt större betydelse även på det metallurgiska
området.

För att intensifiera den silikatkemiska forskningen inrättades enligt beslut
av 1946 års riksdag en personlig professur i silikatkemi vid Chalmers
tekniska högskola för dåvarande professorn i kemisk teknologi vid högskolan
Arvid Hedvall. Härvid bekostades av statsmedel en utbyggnad av den
silikatkemiska institutionen vid högskolan, medan tre industriföretag åtog
sig att svara för kostnaderna för själva professuren.

Professor Hedvall kommer att under innevarande år med pension avgå
från sin personliga professur. I anslutning härtill aktualiseras frågan om
den fortsatta verksamheten vid den silikatkemiska institutionen. Ett förslag
att ombilda den silikatkemiska institutionen till ett av staten och näringslivet
gemensamt drivet forskningsinstitut har framlagts som resultat
av verkställda utredningar i ämnet. Förslaget har i huvudsak tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av samtliga de remissinstanser som yttrat sig i
ärendet.

För egen del finner jag det uppenbart alt den forskningsverksamhet, som
bedrives vid den silikatkemiska institutionen, inte bör avvecklas i samband
med att den personliga professuren indrages. Vad angår formen för den fortsatta
verksamhetens bedrivande anser jag mig kunna biträda nyssnämnda
förslag, varom enighet nåtts. Detta förslag innebär, att institutionen frigöres
från Chalmers tekniska högskola och ombildas till ett halvstatligt forskningsinstitut
av samma typ som exempelvis Svenska textilforskningsinstitutet
och Institutet för konserveringsforskning.

Av ett antal enskilda företag, som har intresse för silikatkemisk forskning,
har bildats Stiftelsen för silikatforskning; i stiftelsen ingår även Göteborgs
stad. Med denna stiftelse har forskningsinstitutkommittén — med förbehåll
för Kungl. Maj:ts godkännande — ingått ett avtal om inrättande och
drift av ett institut, kallat Svenska silikatforskningsinstitutet, som skall
övertaga den nuvarande silikatkemiska institutionens verksamhet.

Enligt avtalet skall staten ställa till institutets förfogande de lokaler, som
nu utnyttjas av den silikatkemiska institutionen. Institutet skall vidare få
disponera institutionens utrustning. Staten skall lämna ett årligt bidrag av
100 000 kronor. Det av stiftelsen garanterade beloppet utgör lägst 180 000
kronor per år. Kommittén har räknat med att institutet härjämte skall få
ytterligare bidrag från stiftelsen samt vissa inkomster av uppdrag. Den totala
kostnadsramen för institutet har uppskattats till över 300 000 kronor
om året.

Statens kostnader för den silikatkemiska institutionen — vilka f. n. bestrides
från anslag under åttonde huvudtiteln till Chalmers tekniska högskola
— uppgick under föregående budgetår till ca 133 000 kronor. Vid ombildningen
av den silikatkemiska institutionen till ett fristående forskningsinstitut
bortfaller dessa kostnader utom avlöningskostnaderna för eu docent
och en institutionsvaktmästare. Sistnämnda båda befattningar liksom ytterligare
eu docentbefattning vilkens innehavare nu tjänstgör å den silikatke -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1956

miska institutionen bör, som även framhållits vid remissbehandlingen av nu
förevarande ärende, kvarstå å högskolans stat och disponeras av högskolan.
Med dessa utgångspunkter har Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition
föreslagit en nedräkning av anslagen till Chalmers tekniska högskola med i
runt tal samma belopp, 100 000 kronor, som skall utgöra statens årliga bidrag
till det nya institutet. Kommitténs förslag innebär alltså inte någon
egentlig merkostnad för statens del. Av det arliga statsbidraget, 100 000 kionor,
avses 50 000 kronor såsom bidrag till avlöningskostnaderna för institutets
personal. Vid förändringar i lönesättningen för statstjänstemannen skall
detta belopp jämkas i motsvarande mån. Återstående 50 000 kronor av statsbidraget
avses för täckande av kostnader för utrustning in. in. Storleken av
sistnämnda bidrag förutsättes skola omprövas om prisläget på delta område
avsevärt förändras under avtalstiden. — Avtalet skall gälla för en tid av
fem år räknat från och med den 1 juli 1956, eller sålunda till och med den
30 juni 1961.

Enligt det av kommittén utarbetade förslaget till stadgar skall institutets
styrelse bestå av ordförande och tio ledamöter, varav Kungl. Maj :t utser
ordförande och fem ledamöter samt stiftelsen återstående fem ledamöter.
Föreståndaren för institutet skall utses av Kungl. Maj :t efter förslag av styrelsen.

Det av forskningsinstitutkommittén ingångna avtalet om inrättande och
drift av Svenska silikatforskningsinstitutet föranleder icke någon erinran
från min sida. Jag tillstyrker därför, att avtalet godkännes av Kungl. Maj :t.
Riksdagens bemyndigande till godkännandet bör inhämtas. Liksom fallet är
i fråga om övriga avtal av motsvarande slag torde det, om riksdagen icke
har något att erinra, få ankomma på Kungl. Maj :t att för statens del besluta
om smärre jämkningar i avtalet i den mån sådana befinnes erfordeiliga.
Stadgar för institutet torde böra fastställas i huvudsaklig överensstämmelse
med det av forskningsinstitutkommittén framlagda förslaget. Sistnämnda
fråga vill jag framdeles underställa Kungl. Maj:ts slutliga prövning.

Beträffande omfattningen av institutets verksamhet har olika meningar
gjort sig gällande. Det synes böra ankomma på institutets styrelse att med
ledning av de framförda synpunkterna fastställa det forskningsprogram, som
med hänsyn till institutets tillgång på medel för verksamheten är möjligt att
genomföra. I anslutning härtill vill jag emellertid framhålla följande. A\-talet avser som nyss nämnts tiden t. o. in. 30 juni 1961. För den händelse
fråga uppkommer om nytt avtal efter nämnda tidpunkt bör institutet som
kommittén betonat — inte räkna med att staten i vidsträcktare mån än under
den nu aktuella perioden skall bidraga till kostnaderna lör institutet.
I anledning av vad statskontoret anfört bör framhållas, att särskilda bidrag
av statsmedel icke skall utgå till pensionsavgifter.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas den forskningsverksamhet, som bedrives
på andra håll, så att eu effektiv arbetsfördelning åstadkommes. Stiftelsen
Glasinstitutet i Växjö har framhållit att all glasteknisk forskning bör

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1956

ske vid glasinstitutet. För detta ändamål har stiftelsen hemställt om årligt
statsbidrag av 75 000 kronor. Jag är inte beredd förorda att ett särskilt riksstatsanslag
anvisas för bidrag till detta institut; det torde liksom hittills få
ankomma på statens tekniska forskningsråd att pröva frågan om bidrag av
tillgängliga statsmedel för forskning vid institutet. Den närmare gränsdragningen
mellan silikatforskningsinstitutet och glasinstitutet torde få behandlas
inom institutens styrelser.

För bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet i enlighet med det ingångna
avtalet bör under tionde huvudtiteln för nästa budgetår uppföras ett
förslagsanslag av 100 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid statsrådsprotokollet
fogat avtal med Stiftelsen för silikatforskning;

b) till Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet för
budgetåret 1956/o7 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Rune Blomqvist

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1956

13

Bilaga 1

Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen för silikatforskning angående
inrättande och drift av Svenska silikatforskningsinstitutet

§ 1.

Kungl. Maj :t och Stiftelsen för silikatforskning åtaga sig att i enlighet
med detta avtal inrätta och driva ett forskningsinstitut, benämnt Svenska
silikatforskningsinstitutet.

Institutets syfte är att i nära samarbete med Chalmers tekniska högskola
bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning inom de områden, som falla inom
ramen för silikatkemin, ävensom att medverka till utbildningen av tekniker
och forskare inom dessa områden.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, vilka
för att vara gällande skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning
och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets
styrelse.

§ 3.

Kungl. Maj :t förbinder sig att utan särskild kostnad för institutet ställa
till institutets disposition samtliga de lokaler, som vid utgången av år
1955 utnyttjas av institutionen för silikatkemisk forskning vid Chalmers
tekniska högskola.

§ 4.

Institutet skall övertaga den utrustning, som tillhör institutionen för silikatkemisk
forskning. Utrustning, som erhållits från företag, vilket ingår i
stiftelsen, eller som kommer att anskaffas av stiftelsen, skall tillhöra denna;
övrig utrustning skall tillhöra staten.

§ 5.

Vid institutet skall finnas anställd en föreståndare samt den personal
i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgången på
avlöningsmedel bestämmer.

§ 6.

Kungl. Maj :t förbinder sig att bidraga till täckande av avlöningskostnaderna
med ett årligt belopp av 50 000 kronor. Vid förändringar i lönesättningen
för befattningshavare, som äro underkastade statens allmänna avlöningsreglemente,
skall nämnda belopp anpassas i motsvarande mån.

§ 7.

Kungl. Maj :t förbinder sig att till täckande av dels kostnaderna för anskaffning
av utrustning, dels övriga omkostnader vid institutet bidraga med
ett årligt belopp av 50 000 kronor.

§ 8.

Den forskningsverksamhet, till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager,
skall företrädesvis avse problem av grundläggande och principiellt intresse
inom här berörda områden.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1956

§ 9.

Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering av
institutets verksamhet på sätt som i stadgarna närmare angives. Stiftelsen
förbinder sig att bekosta verksamheten utöver de bidrag, som staten enligt
detta avtal eller eljest lämnar. Stiftelsens bidrag skall vara så stort, att institutets
möjligheter för forskning kunna utnyttjas ändamålsenligt. Det av
stiftelsen garanterade beloppet utgör lägst 180 000 kronor per år.

o Stiftelsen skall vara så uppbyggd att varje svenskt företag inom det område,
som är föremål för institutets verksamhet, har möjlighet att genom
bidrag till stiftelsen efter samma grunder, vilka gälla för övriga stödjande
industriföretag, bliva delaktigt i forskningsverksamheten.

Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1961.

Därest avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång är uppsagt från
endera partens sida, skall det anses förlängt för fem år.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1956 under förutsättning att det dessförinnan
godkännes av Kungl. Maj :t.

Stockholm den 20 december 1955.

§ 10.

§ 11.

§ 12.

För

Kungl. Maj :t och Kronan
Kurt Holmgren

Stiftelsen för silikatforskning
Hans G. Enhus

För

/

M. Silfverstolpe

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1956

15

Bilagn 2

Förslag till stadgar för Svenska silikatforskningsinstitutet

§ 1.

Svenska silikatforskningsinstitutet har till ändamål att i nära samarbete
med Chalmers tekniska högskola bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning
inom de områden, som falla inom ramen för silikatkemin, ävensom att medverka
till utbildningen av tekniker och forskare inom dessa områden.

§ 2.

Institutets angelägenheter handhavas av en styrelse, vilken består av ordförande
och tio ledamöter. Kungl. Maj :t utser ordförande samt fem ledamöter.

Fem ledamöter utses av Stiftelsen för silikatforskning.

Styrelsens ordförande och ledamöterna utses för en tid av högst tre år.

Styrelsen må uppdraga åt ett arbetsutskott att avgöra ärenden av löpande
natur eller eljest av mindre vikt.

§ 3.

På styrelsen ankommer:

att tillse att verksamheten vid institutet utövas enligt de riktlinjer samt
motsvarar de ändamål, som angivas i avtalet den 20 december 1955 mellan
Kungl. Maj:t och Stiftelsen för silikatforskning;

att fastställa arbetsordning ävensom de föreskrifter i övrigt, som erfordras
för att reglera institutets verksamhet utöver vad som framgår av dessa
stadgar;

att till Kungl. Maj :t avgiva förslag till förordnande av föreståndare för
institutet;

att efter förslag av föreståndaren tillsätta övrig vid institutet fast anställd
personal;

att fastställa löner och anställningsvillkor för denna personal;

att årligen inom tid, som i motsvarande fall gäller för statliga verk, till
Kungl. Maj :t avgiva förslag till beräkning av statsanslag, som enligt nämnda
avtal skall utgå under nästkommande budgetår;

att årligen före utgången av september månad till Kungl. Maj:t och stiftelsen
avlämna redogörelse för institutets allmänna forskningsverksamhet
under det sistförflutna budgetåret;

att senast under juni månad varje år fastställa stat för det kommande
budgetåret;

att i övrigt vidtaga de åtgärder, som enligt dessa stadgar eller eljest änkomma
på styrelsen.

§ 4.

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse så ofta ärendena det
påfordra. Styrelsen är beslutsmässig, då minst sex ledamöter äro närvarande.
Vid omröstning gäller enkel röstövervikt; vid lika röstetal är ordförandens
röst utslagsgivande. Vid styrelsens sammanträde föres protokoll.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år W56

§ 5.

Föreståndaren skall leda och övervaka forskningsarbetet samt själv deltaga
i detta arbete.

Föreståndaren skall vara föredragande inför styrelsen, i den mån styrelsen
ej medgiver, att annan tjänsteman föredrar ärende, samt verkställa
styrelsens beslut. Han skall tillse, att institutets egendom väl vårdas och underhålles
samt att de av styrelsen för verksamheten anvisade medlen komma
till avsedd användning.

§ 6.

Institutets forskningsverksamhet skall bedrivas dels enligt ett allmänt
forskningsprogram, vilket fastställes av styrelsen, dels ock, i den utsträckning
och på de villkor styrelsen bestämmer, på föranstaltande av särskild
uppdragsgivare.

Institutet bör även i lämplig utsträckning medverka i sådan forskning
som utom institutet bedrives på områden, vilka äro av intresse för dess
verksamhet, bl. a. genom att samarbeta med industriella laboratorier, deltaga
i forskningskommittéer och medverka i den centrala tekniska dokumentationen.

§ 7.

De resultat, som framkomma vid den enligt allmänt program utförda
^®rs^n^nSen; skola, såvitt icke efter styrelsens bedömande särskilda hinder
föreligga, ställas till allmän disposition och, om så befinnes lämpligt, publiceras.

Resultaten av en på föranstaltande av enskild uppdragsgivare utförd undersökning
må förbehållas uppdragsgivaren, om denne så önskar, dock högst
under en tid av ett år räknat från den tidpunkt då arbetet redovisats till
uppdragsgivaren.

§ 8.

Styrelsen äger besluta, huruvida institutet enligt lagen om rätten till
arbetstagares uppfinningar skall helt eller delvis förvärva rätt till arbetstagares
uppfinning, vars utnyttjande faller inom institutets verksamhetsområde.

I den män institutet äger överlåta rätt till uppfinning må sådan överlåtelse
ske enligt styrelsens bestämmande. Avtal om överlåtelse skall innehalla
villkor att den, till vilken överlåtelsen sker, åtager sig att på begäran
och mot närmare föreskriven avgift upplåta rätt att utöva uppfinningen
inom Sverige till svensk företagare.

Inkomster, som genom utövandet av rätten till uppfinning eller genom
överlåtelse av sådan rätt tillföras institutet, äger styrelsen taga i anspråk
for den allmänna forskningsverksamheteten.

§ 9.

Befattningshavare vid institutet äro skyldiga att, efter hemställan från
rektor vid Chalmers tekniska högskola och i den mån så efter föreståndarens
eller, vad avser föreståndaren, styrelsens bedömande kan ske utan hinder
for forskningsverksamheten, genom föreläsningar samt handledning av
examens- och studiearbeten medverka till utbildningen av tekniska högskolans
elever inom de områden, som beröras av institutets verksamhet.

§ 10.

Studerande vid teknisk högskola, som medgivits utföra examensarbete i
ämnen inom institutets verksamhetsområde, samt civilingenjörer, vilka be -

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1956

driva specialstudier för avläggande av teknisk licentiatexamen eller vinnande
av teknisk doktorsgrad, böra beredas tillfälle att utföra erforderliga
forskningsarbeten vid institutet, varvid lokal och apparatur skola ställas till
förfogande i den mån så kan ske utan olägenhet för övrig forskningsverksamhet
vid institutet. Motsvarande möjligheter kunna, i den mån föreståndaren
anser lämpligt, jämväl beredas andra ingenjörer och forskare, vilka
önska vid institutet utföra egna forskningsarbeten. I vad män kostnaderna
för dylika arbeten skola bestridas av institutet avgöres av styrelsen.

Studerande och forskare, varom i denna § nämnts, skola ställa sig till
efterrättelse för institutets personal gällande ordningsregler.

§ 11-

Räkenskaper för institutets verksamhet skola för varje budgetår upprättas
före utgången av påföljande augusti månad.

§ 12.

Revision av räkenskaperna utövas av tvenne revisorer, av vilka den ena
utses av Kungl. Maj :t och den andra av stiftelsen. Av revisionsberättelsen
skall ett exemplar ingivas till Kungl. Maj :t och ett till stiftelsen.

§ 13.

Skulle institutet upphöra med sin verksamhet, skola dess tillgångar, i den
mån de icke genom donationsföreskrifter eller på annat sätt disponerats,
överlämnas till Chalmers tekniska högskola eller annan institution, som
efter styrelsens förslag bestämmes av Kungl. Maj :t, för att förvaltas såsom
en fond, vars avkastning skall utnyttjas för främjande av forskning inom
institutets verksamhetsområde ävensom för utbildning av tekniker och
forskare på detta område.

§ 14.

Ändring av dessa stadgar må endast ske efter överenskommelse mellan
Kungl. Maj:t och stiftelsen.

2 liihang till riksdagens protokoll i95<>. 1 samt. Nr .5.3