Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1956
1
Nr 21
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945
(nr 520) om återställande av viss från ockuperat land
härrörande egendom, m. m.; given Stockholms slott
den 16 december 1955.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
GUSTAF ADOLF
Herman Zetterberg 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 21
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 år 1956
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom, vilken enligt lag den 18 februari
1955 (nr 51) gäller till och med den 30 juni 1956, skall äga fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1957.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om
kontroll å viss utländsk egendom m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk
egendom m. in.1, vilken enligt lag den 18 februari 1955 (nr 52) gäller
till och med den 30 juni 1956, skall äga fortsatt giltighet till och med den
30 juni 1957.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) om
administration av vissa bolag m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration
av vissa bolag m. in., vilken enligt lag den 18 februari 1955 (nr 53) gäller till
och med den 30 juni 1956, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30
juni 1957. 1
1 Senaste lydelse, se SFS 1945:887 och 1947:110.
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1956
3
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar
Härigenom förordnas, att lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa
utanför Sverige befintliga handlingar, vilken enligt lag den 18 februari 1955
(nr 54) gäller till och med den 30 juni 1956, skall äga fortsatt giltighet till
och med den 30 juni 1957.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1956
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 18 november 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange,
Lindholm.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt
cheferna för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet av lagstiftningen
rörande den tyska egendomen i Sverige m. m. samt anför därvid följande.
Ifrågavarande lagstiftning har tillkommit för att möta de problem, som
efter de s. k. axelmakternas nederlag uppstått beträffande vissa tillgångar i
Sverige, nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hitförd egendom
och dels egendom, som av de allierade makterna betraktas såsom tillhörig
fientliga rättssubjekt. Lagstiftningen innefattas i fyra olika lagar,
nämligen lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från
ockuperat land härrörande egendom, lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. in., lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. in. samt lagen den 10 juli 1947 (nr 486)
om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar. Samtliga lagar
gäller, efter vidtagna förlängningar, till och med den 30 juni 1956. För handhavandet
av de kontroll- och förvaltningsuppgifter, som avses med denna
lagstiftning, har inrättats en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån,
och en särskild statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.
Enligt lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande
egendom — den s. k. restitutionslagen — äger Kungl. Maj:t förordna, att
lagens bestämmelser skall gälla med avseende å egendom från stat, vars
område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat. Lagen upptager en
särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt återställande av egendom,
som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte innehavaren. Ansökan
om sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbvrån och
skall, då erforderlig utredning inkommit, för avgörande överlämnas till res
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 år 1956
o
titutionsnämnden. Nämnden kan förordna om kvarstad å egendom och
skall, då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart föranstalta
om egendomens omhändertagande, där det ej förut skett. Skall egendom
återställas, äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv
att av allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som med hänsyn
till vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom gottgörelse
för sina kostnader i samband med restitutionsärendet.
Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj :t förordnat
att bestämmelserna i restitutionslagen skall gälla med avseende å egendom,
härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit
ockuperade av Tyskland. Lagen har tillämpats endast i jämförelsevis ringa
omfattning. T. o. in. 1950 hade restitutionsnämnden behandlat 67 ansökningar
om återställande av rövad egendom. Efter 1950 har ingen sådan ansökning
inkommit till byrån.
Jämlikt lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. in., i fortsättningen
benämnd kontrollagen, äger Kungl. Maj :t förordna om skingringsförbud ä
bär befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk person
eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då i anledning
av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande, av kriget
föranledda utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll
över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på framställning
av flyktkapitalbyrån förordna om kvarstad på egendom under
skingringsförbud, om risk föreligger att egendomen undanstickes eller förstöres
eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komma till ändamålsenlig
och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan under
samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom
utanför skingringsförbudets ram, nämligen här befintlig egendom, tillhörig
aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, över vilken ett
bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande skingringsförbud.
Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom en av
flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av Kungl.
Maj:t eller flyktkapitalbyrån försäljas, bl. a. om så befinnes erforderligt för
att den skall komma till ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning.
Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr
526) förordnats om skingringsförbud å tysk egendom m. in. samt genom
kungörelse den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom in. in. Intill
utgången av oktober 1955 har restitutionsnämnden beslutat kvarstad i
sammanlagt 1 281 fall.
Lagen om administration av vissa bolag in. in., i fortsättningen kallad
administrationslagen, avser att bereda möjlighet att under vissa förutsättningar
förordna om offentlig förvaltning av svenska aktiebolag, ekonomiska
föreningar eller andra juridiska personer, över vilka föreligger ett bestämmande
utländskt inflytande från land som avses med meddelat skingringsförbud.
Administration beslutas av restitutionsnämnden på framställning av
6 Kungl. Maj. ts proposition nr 21 år 1956
tlvktkapitalbyrån. Administrationen omhänderliaves av särskilt utsedd administratör,
vilken har ej mindre att i förhållande till tredje man handla å
den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndigheter
företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter som
eljest tillkommer bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse, firmalecknare,
likvidator eller annat organ för den juridiska personen. För vissa
särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse av fast egendom
eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid tillstånd av
Kungl. Maj :t eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ som
eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.
Administration har intill utgången av oktober 1951 beslutats i 63 fall,
samtliga avseende bolag underkastade tyskt inflytande. Därefter har icke
något sådant fall förevarit. Beträffande åtskilliga bolag, över vilka ett bestämmande
tyskt inflytande förelegat, har det icke ansetts erforderligt att
begära administration. Nödig kontroll och ledning har då åvägabragts i annan
ordning. I ett flertal fall har sålunda de tyskägda aktierna i bolaget omhändertagits
genom kvarstad, varefter de med aktieinnehavet förenade befogenheterna
med avseende å bolagets skötsel utövats av särskilt utsedd
syssloman.
Lagen om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar utgör
ett komplement till kontroll- och administrationslagarna. Enligt lagen kan
ett särskilt mortifikationsförfarande tillämpas i fråga om utomlands befintliga
aktier i svenska bolag under förutsättning att aktierna tillhör tyskt eller
tyskdominerat rättssubjekt. Detsamma gäller beträffande obligationer och
andra handlingar, vilkas företeende utgör villkor för rätt att söka betalning.
Då handling dödats, skall i dess ställe utfärdas ny handling, vilken
blir bärare av den rätt som kunnat grundas på den dödade handlingen.
Den nya handlingen kan därefter, liksom annan här befintlig tysk egendom,
bli föremål för åtgärd enligt kontrollagen.
Det särskilda dödningsförfarandet har intill utgången av oktober 1951
kommit till användning i 51 fall men därefter icke i något fall.
Med stöd av den lagstiftning för vilken nu redogjorts bedrives sedan 1945
tlyktkapitalbyråns verksamhet för att omhändertaga och realisera den tyska
egendom, som finnes i Sverige. Genom realisationen förvandlas egendomen
i reda pengar, vilka insättes på svensk-tyska clearingkontot i riksbanken.
Undantagsvis har dock i stället för reda pengar godtagits fordringsbevis.
Rörande den slutliga dispositionen av de tyska tillgångarna i Sverige träftades
den 18 juli 1946 i Washington en uppgörelse mellan å ena sidan svenska
regeringsrepresentanter samt å andra sidan företrädare för Amerikas förenta
staters, Storbritanniens och Frankrikes regeringar. Uppgörelsen förelädes
riksdagen genom proposition nr 367/1946 och blev av riksdagen godkänd.
I korthet innebär denna överenskommelse följande. Sverige åtager
sig att fullfölja det nuvarande kontroll- och likvidationsförfarandet. Den
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 år 1956 7
genom likvidationen uppkomna behållningen betraktas principiellt som tysk
egendom men skall användas för huvudsakligen följande två ändamål: Ett
belopp av 150 miljoner kronor skall användas till inköp av varor för det
tyska folkhushållets behov. Resten — som preliminärt uppskattades till omkring
225 miljoner kronor — skall disponeras för betalning av svenska fordringar
gentemot Tyskland. En förutsättning för en uppgörelse angående
den tyska egendomen efter angivna linjer har från svensk synpunkt varit,
att de enskilda tyskar, vilkas egendom likviderats, skall få ersättning för sin
egendomsförlust samt att de allierade svarar för att sådan ersättning blir
utbetalad.
Fördelningen mellan de svenska fordringsägarna av de för detta ändamål
tillgängliga tyska tillgångarna skall ske genom tvångsclearing. I proposition
nr 197/1950 hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens godkännande av
vissa allmänna riktlinjer för en dylik tvångsclearing. Med vissa ändringar,
som föranleddes av första lagutskottets i utlåtande nr 30/1950 gjorda uttalanden,
godkände riksdagen det i propositionen framlagda förslaget (riksdagens
skrivelse nr 356/1950). Verkställandet av tvångsclearing har uppdragits
åt en för ändamålet inrättad nämnd, likvidationsnämnden.
Flyktkapitalbyrån har i en den 22 oktober 1955 till justitiedepartementet
inkommen skrivelse hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för förlängning
ytterligare ett år av restitutions-, kontroll-, administrations- och dödningslagarna.
I en vid skrivelsen fogad den 20 oktober 1955 dagtecknad promemoria
har erinrats om att byrån i en föregående år avgiven promemoria angående
förlängning av giltighetstiden för ifrågavarande lagar anfört bl. a.
följande:
I samband med framställningen (år 1953) om förlängning av giltighetstiden
för lagarna för tiden den 1 juli 1954—den 30 juni 1955 framhöll byrån,
att tidpunkten när byråns verksamhet kunde avslutas intimt hängde samman
med vissa på tyskt initiativ inledda förhandlingar mellan Kungl. Utrikesdepartementet
och Västtyska Förbundsrepubliken angående bland annat ett
komplex frågor hänförliga till den tyska avvecklingen i Sverige. Byrån anförde
att det fanns vissa utsikter att förhandlingarna kunde resultera i ett avtal
mellan Sverige och Förbundsrepubliken, vilket kunde komma att stadga
likvidationsstopp räknat från viss tidpunkt beträffande den tyska egendomen
samt friställande av vissa kategorier av egendom. Ehuru det var oklart när
förhandlingarna kunde slutföras ansåg sig byrån ha anledning antaga att så
skulle ske senast årsskiftet 1953/54. Om så bleve fallet beräknade byrån
att kunna väsentligen slutföra sitt arbete med löpande ärenden under första
halvåret 1954. Byrån framhöll emellertid möjligheten att förhandlingarna
kunde draga ut längre på tiden, varvid fullföljandet av byråns arbetsuppgifter
komme att förskjutas i motsvarande mån.
Förhandlingarna ha ännu (år 1954) icke lett till något resultat delvis beroende
på alt de blivit sammankopplade med en tvist mellan Sverige och de
Västallierade makterna angående tolkningen av vissa frågor i Washingtonö
veren skom mel sen den 18 juli 1946 mellan Sverige och de Västallierade makterna.
Detta har medfört, att byråns arbete icke kunnat fullföljas på beräknat
sätt. Det är fortfarande ovisst när förhandlingarna kunna slutföras och byrån
anser sig icke kunna ställa någon säker prognos i detta avseende.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1956
I 1955 års promemoria framhålles vidare, att de förhållanden som angivits
i den tidigare promemorian alltjämt är förhanden. Förhandlingarna
med Förbundsrepubliken har visserligen avancerat, men byrån anser sig icke
böra räkna med att de kan slutföras så snart att byråns arbete kan avslutas
under innevarande budgetår. Med hänsyn till det anförda anser byrån det
vara nödvändigt att ha stöd av den ifrågavarande lagstiftningen även efter
den 30 juni 1956. Byrån finner det därför erforderligt att giltighetstiden för
lagarna i fråga förlänges under ytterligare ett år eller således till och med
den 30 juni 1957.
Departementschefen
Enär avvecklingen av den egendom, som avses med den ifrågavarande
lagstiftningen, med hänsyn till vad flyktkapitalbyrån anfört icke kan väntas
vara helt slutförd när giltighetstiden för lagstiftningen den 30 juni 1956
utlöper, bör nämnda lagstiftning, på vilken byrån bygger sin verksamhet,
förlängas ytterligare ett år.
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den
lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Chr. af Winklerfelt
1 Denna bilaga, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1956
9
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 8 december
1955.
Närvarande:
justitieråden Lech,
Regner,
Lind,
regeringsrådet Lorichs.
Enligt lagrådet den 25 november 1955 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen
i statsrådet den 18 november 1955, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet
inhämtas över upprättade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag in. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet
av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet S. Rudholm.
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
Ur protokollet:
Sverker Jonson
2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 21
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1956
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 december 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna
för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Zetterberg, lagrådets den 8 december 1955 avgivna
utlåtande över de till lagrådet den 18 november 1955 remitterade förslagen
till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats
utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Chr. af Winklerfelt
Stockholm 1956. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
551695