Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
1
Nr 175
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1956/57,
m. m.; given Stockholms slott den 13 april 1956.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 27 §
3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272);
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 (nr 272)
Härigenom förordnas, att 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen
den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
27 §.
3 mom. överstiger skattskyldigs
slutliga skatt den preliminära skatt,
som enligt 2 mom. skall gottskrivas
honom, med minst en femtedel av den
slutliga skatten eller med minst tiotusen
kronor, skall den skattskyldige
till statsverket erlägga ränta med
fem procent, för en beräknad tid av
ett år, å den del av det överskjutande
beloppet, som överstiger ettusen
kronor; dock att det belopp, varå
27 §.
3 mom. överstiger skattskyldigs
slutliga skatt den preliminära skatt,
som enligt 2 mom. skall gottskrivas
honom, med minst en femtedel av den
slutliga skatten eller med minst tiotusen
kronor, skall den skattskyldige
till statsverket erlägga ränta med
sju procent, för en beräknad tid av
ett år, å den del av det överskjutande
beloppet, som överstiger ettusen
kronor; dock att det belopp, varå
1 Senaste lydelse av 27 § 3 mom. se 1954:340.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
(Nuvarande lydelse)
ränta sålunda skall beräknas, skall
avrundas till närmast lägre hundratal
kronor. Vid bedömande av om
och med vilket belopp, ränta skall
utgå, skall i den slutliga skatten icke
inräknas utskiftningsskatt, ersättningsskatt
eller i 1 § omförmälda avgifter
eller annuiteter med undantag
av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift,
ej heller skall i den
preliminära skatten inräknas sådan
i 2 mom. under 3) omförmäld preliminär
skatt, som erlagts efter den
30 april året näst efter inkomståret.
Vad i--- —---omförmä
(Föreslagen lydelse)
ränta sålunda skall beräknas, skall
avrundas till närmast lägre hundratal
kronor. Vid bedömande av om
och med vilket belopp, ränta skall
utgå, skall i den slutliga skatten icke
inräknas utskiftningsskatt, ersättningsskatt
eller i 1 § omförmälda avgifter
eller annuiteter med undantag
av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift,
ej heller skall i den
preliminära skatten inräknas sådan
i 2 mom. under 3) omförmäld preliminär
skatt, som erlagts efter den
30 april året näst efter inkomståret.
1 ränta.
69 §.
1 mom. Därest den preliminära
skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall
gottskrivas skattskyldig vid debitering
av slutlig skatt, till den del densamma
erlagts överstiger den slutliga
skatten med minst en femtedel
av denna eller med minst tiotusen
kronor, äger den skattskyldige erhålla
ränta med tre procent, för en
beräknad tid av ett år, å den del av
det överskjutande beloppet, som överstiger
ettusen kronor; dock att det
belopp, varå ränta sålunda skall beräknas,
skall avrundas till närmast
lägre hundratal kronor. Vid bedömandet
av om och med vilket belopp
ränta skall utgå, skall i den
preliminära skatten icke inräknas
sådan i 27 § 2 mom. under 3) omförmäld
preliminär skatt, som erlagts
efter den 30 april året näst efter
inkomståret; vidare skall med
slutlig skatt likställas sådan tillkommande
skatt, som enligt vad i 68 §
4 mom. andra stycket sägs helt eller
delvis skall gäldas med där omförmäld
preliminär skatt.
Ränta som---den skattsky
69 §.
1 mom. Därest den preliminära
skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall
gottskrivas skattskyldig vid debitering
av slutlig skatt, till den del densamma
erlagts överstiger den slutliga
skatten med minst en femtedel
av denna eller med minst tiotusen
kronor, äger den skattskyldige erhålla
ränta med fyra procent, för en
beräknad tid av ett år, å den del av
det överskjutande beloppet, som överstiger
ettusen kronor; dock att det
belopp, varå ränta sålunda skall beräknas,
skall avrundas till närmast
lägre hundratal kronor. Vid bedömandet
av om och med vilket belopp
ränta skall utgå, skall i den
preliminära skatten icke inräknas
sådan i 27 § 2 mom. under 3) omförmäld
preliminär skatt, som erlagts
efter den 30 april året näst efter
inkomståret; vidare skall med
slutlig skatt likställas sådan tillkommande
skatt, som enligt vad i 68 §
4 mom. andra stycket sägs helt eller
delvis skall gäldas med där omförmäld
preliminär skatt.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1957, dock att förordningen
icke skall äga tillämpning å skatt enligt 1956 års taxering.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:l
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 april
1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,
Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell, Lindström, Lange, Lindholm.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler ehefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, frågan om komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1956/57 och vissa därmed sammanhängande
spörsmål. Föredraganden anför därvid följande. I.
I. Inledning
I två särskilda skrivelser den 23 mars 1956 har riksräkenskapsverket
framlagt dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets inkomster under
budgetåret 1956/57 och dels redogörelse för approximativ beräkning rörande
utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1955/56.
I det följande redogöres först för utfallet av driftbudgeten för budgetåret
1955/56.
Härefter kommer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet
för budgetåret 1956/57 beträffande nya kapitalinvesteringar.
I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1956/57 redovisas till en början
förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen.
Härefter anmäles den nya beräkningen av inkomsterna för nästkommande
budgetår. I anslutning härtill lämnas en redogörelse för det ekonomiska
läget och den ekonomiska politiken. Vidare framlägges i samband
därmed förslag rörande den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten
som bör tillämpas under nästa budgetår.
Beträffande kapitalbudgeten framlägges definitivt förslag till investeringsplan
för budgetåret 1956/57 jämte därtill fogade investeringsstater.
Jag kommer också att framställa förslag om en höjning av räntorna å
kvarstående skatt och å överskjutande preliminär skatt.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
II. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1955/56
I sin förenämnda skrivelse den 23 mars 1956 har riksräkenskapsverket
beräknat, att i n k o in s t u t f a 11 e t i förhållande till den för löpande budgetår
fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 9 908,9 miljoner
kronor, kommer att visa en ökning med 673,84 miljoner kronor och
således uppgå till 10 582,7 miljoner kronor.
Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes
komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med
120,06 miljoner kronor, vilket praktiskt taget helt motsvarar ett överskott
å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna.
Härav utgör 100 miljoner kronor beräknade merinkomster av den särskilda
investeringsavgiften för motorfordon samt 5 respektive 15 miljoner kronor
förutsedda merinkomster av fordons- respektive bensinskatten.
För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst å 553,78
miljoner kronor. Inkomsterna å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. beräknas komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med
300 miljoner kronor, medan övriga mot budgetutjämningsfonden reglerade
inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa ett nettoöverskott på 253,78 miljoner
kronor. Merinkomster redovisas sålunda för vissa bevillningar, bland
vilka märkes omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. med 10 miljoner
kronor, tullmedel med 60 miljoner kronor, införselavgift och accis å fettvaror
in. in. med 17 miljoner kronor, tobaksskatt med 20 miljoner kronor,
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och å vin med 140 respektive
5 miljoner kronor samt maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker
med 5 respektive 6 miljoner kronor. Å andra sidan räknas med en minskning
för titeln rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag med 5
miljoner kronor. Vidare räknas med minskning för inkomst av myntning
och justering med 23 miljoner kronor samt diverse inkomster med 8 miljoner
kronor. Statens kapitalfonder beräknas av riksräkenskapsverket utvisa
en nettomerinkomst av sammanlagt 16 miljoner kronor i förhållande
till riksstatens beräkningar. Sålunda har för postverket och televerket räknats
med ökningar om respektive 6 och 33 miljoner kronor. Å andra sidan
beräknas för statens vattenfallsverk och domänverket minskningar om
respektive 45 och 5 miljoner kronor. Inkomsterna från fonden för statens
aktier åter har beräknats överstiga de i riksstaten upptagna med 26 miljoner
kronor.
Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna
å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen komma att utvisa en nettobesparing å i runt tal
96 miljoner kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar
å reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas
vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras
till budgetutjämningsfonden, anges i efterföljande sammanställning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956 5
Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna................ — —
II. Justitiedepartementet........................ 6,90 —
III. Utrikesdepartementet........................ — 0,53
IV. Försvarsdepartementet ...................... 54,32 —
V. Socialdepartementet.......................... 34,50 —
VI. Kommunikationsdepartementet................ — 117,62
VII. Finansdepartementet ........................ 4,78 —
VIII. Ecklesiastikdepartementet.................... 47,56 —
IX. Jordbruksdepartementet...................... 4,05 —
X. Handelsdepartementet........................ 7,69 —
XI. Inrikesdepartementet ........................ 27,69 —
XII. Civildepartementet .......................... — 175,10
XIII. Oförutsedda utgifter ........................ — 0,04
XIV. Riksdagen och dess verk m. m............... 0,06 —
Säger 187,55
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden.............................. —
II. Riksgäldsfonden ............................ 10,00
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster —
Säger 10,00_0,08
Summa 197,55 293,37
Nettobesparing 95,82
I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket
följande.
Såsom framgår av sammanställningen utvisar civildepartementets huvudtitel
den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat med
en uppskattad nettobesparing å 175,10 miljoner kronor. Denna besparing,
som är att hänföra till de å riksstaten och tilläggsstat II uppförda anslagen
till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löneoch
pensionsförmåner, sammanhänger emellertid med att dessa anslag i
enlighet med vad som förutsatts vid anslagens äskande beräknas i allmänhet
icke bliva tagna i anspråk av de avlöningsutbetalande myndigheterna,
vilket leder till en motsvarande merbelastning av myndigheternas avlöningsanslag.
Efter korrigering med hänsyn härtill av de olika huvudtitlarnas
belastning märkas bland mera betydande merutgifter överskridande av arméns
anslag till bränsle med 4,50 miljoner kronor, av anslaget under socialdepartementets
huvudtitel till bidrag till folkpensioner m. in. med 58,40
miljoner kronor, av anslaget under ecklesiastikdepartementets huvudtitel
till bidrag till anordnande av skolmåltider med 4,75 miljoner kronor samt
av räntor å statsskulden med 10 miljoner kronor. Bland större besparingar
må nämnas besparingar å anslagen under socialdepartementets huvudtitel
till bidrag till erkända arbetslöshetskassor och bidrag till sjukkassor m. in.
293,29
0,08
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
med 5,00 miljoner kronor respektive 28,87 miljoner kronor, å anslagen under
ecklesiastikdepartementets huvudtitel till bidrag till yrkesskolor med
8,76 miljoner kronor samt å anslaget under jordbruksdepartementets huvudtitel
till producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk med 3,81
miljoner kronor. Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes
på grund av merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget
hörande inkomsttitlarna komma att via anslaget till avsättning till
statens automobilskattemedelsfond tillföras 120,65 miljoner kronor. Det enligt
riksstaten och tilläggsstaten beräknade överskottet å automobilskattemedlens
specialbudget, 93,56 miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet
av budgeten komma att stiga till 214,21 miljoner kronor.
I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen
framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras besparingar
å reservationsanslag å i runt tal 10 miljoner kronor. Då övriga
mot budgetutjänmingsfonden reglerade anslag enligt vad förut framhållits
beräknas komma att utvisa en nettobesparing å 95,82 miljoner kronor,
skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens utgiftssida
tillföras 105,82 miljoner kronor.
Liksom i december 1955 har riksräkenskapsverket även nu räknat med
en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel —
motsvarande eftersläpningen i utbetalningarna av sådana skattemedel —
med 450 miljoner kronor mot 400 miljoner kronor enligt riksstaten.
Med ledning av de i det föi-egående redovisade beräkningarna över utfallet
av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytterligare
utgifter, för vilka medel äskats å tilläggsstat — men med bortseende
tills vidare från förändring i behållningar på reservationsanslag — har riksräkenskapsverket
beräknat överskottet å driftbudgeten att
tillföras budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till 204,97 miljoner
kronor, vilket belopp av ämbetsverket avrundats till 200 miljoner kronor.
Ämbetsverket har därvid utgått från det i riksstaten beräknade underskottet
å 0,53 miljon kronor, vilket ökats med dels den till 404,10 miljoner kronor
uppgående summan av de anslag, som äskats å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår, dels ock den i det föregående berörda
uppräkningen med 50 miljoner kronor av avsättningen till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. Mot det härigenom framkomna underskottet
å 454,63 miljoner kronor har ställts de beräknade merinkomsterna
å inkomsttitlar, 553,78 miljoner kronor, samt de beräknade besparingarna
å anslag, 105,82 miljoner kronor. Härigenom erhålles ett överskott att
tillföras budgetutjämningsfonden å 205 (204,97) miljoner kronor, eller
avrundat 200 miljoner kronor. Förutom detta överskott skall till budgetutjämningsfonden
avsättas kommunalskattemedql och medel som skall
överföras till särskilt konto i riksbanken om 450 respektive 275 miljoner
kronor. Budgetutjämningsfonden skulle alltså komma att tillföras sammanlagt
925 miljoner kronor.
För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetal -
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
ningarna å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet korrigeras
med hänsyn till inträffande förändringar i behållningen av reservationer å
driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ger vid handen att under
löpande budgetår kan motses en minskning å 150 miljoner kronor av
de reserverade medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande
sammanställning.
ökning ( + ) resp.
Minskning (—)
Milj. kr.
Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden
.............................................. —10,00
Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag:
IV. Försvarsdepartementet ................................ — 130,00
V. Socialdepartementet.................................... — 10,00
VI. Kommunikationsdepartementet.......................... + 70,00
IX. Jordbruksdepartementet................................— 30,00
XI. Inrikesdepartementet ..................................— 10,00
Övriga huvudtitlar ....................................— 10,00
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar ................ — 20,00
Summa —150,00
Från det förut framräknade beloppet att tillföras budgetutjämningsfonden
å cirka 925 miljoner kronor skall således dragas angivna reservationsininskning
å 150 miljoner kronor, varefter erhålles ett kassamässigt överskott
å 775 miljoner kronor. Sistnämnda summa skulle motsvara det belopp,
varmed de sammanlagda inkomsterna för innevarande budgetår kan beräknas
komma att överstiga de totala utgifterna på driftbudgeten.
Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av det kassamässiga utfallet
av driftbudgeten kan också, om man utgår från de totala inkomsterna
och utgifterna enligt riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt.
I riksstat och tilläggsstat har utgifterna upptagits till sammanlagt (9 234,39
4-404,10=) 9 638,49 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas av
riksräkenskapsverket överstiga detta belopp med 164,24 miljoner kronor.
Sistnämnda belopp motsvarar den beräknade förbrukningen av reservationer,
140 miljoner kronor, med tillägg av överskridanden av anslag å 24,24
miljoner kronor. Samtliga utgifter kan sålunda beräknas till i runt tal 9 800
miljoner kronor. Eftersom inkomsterna beräknas till avrundat 10 575 miljoner
kronor, kan alltså det kassamässiga överskottet beräknas till cirka
775 miljoner kronor.
Vid bedömningen av budgetutfallet bör utöver vad riksräkenskapsverket
anfört även beaktas, att riksdagen vid sin behandling av utgifterna å tillläggsstat
II anvisat anslag, som med 10,5 miljoner kronor överstiger de av
Kungl. Maj:t äskade beloppen. Vidare har Kungl. Maj:t i proposition tidi
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
gare denna dag förordat, att från LKAB härrörande vinstmedel skall såväl
för innevarande som nästkommande budgetår avsättas till budgetutjämningsfonden
för att där reserveras för framtida investeringar i företaget.
Avsättningen till fonden föreslås för budgetåret 1955/56 ske med ett belopp
av 81,4 miljoner kronor.
Nu berörda förhållanden medför, att överskottet på driftbudgeten för innevarande
år kan beräknas bli (10,5 + 81,4 = ) 91,9 miljoner kronor lägre
än vad riksräkenskapsverket angivit. Det kassamässiga överskottet på driftbudgeten
skulle emellertid endast reduceras med drygt 10 miljoner kronor,
då ju reserveringen av LKAB:s vinstmedel icke medför några utgifter under
nu löpande budgetår utan tillsvidare får karaktären av en bokföringsåtgärd.
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1956/57
Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag
icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de
förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag
om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.
Under statens allmänna fastighetsfond har i årets statsverksproposition
äskats 135 000 kronor till nybyggnader för Chalmers tekniska
högskola. Sedermera har i propositionen nr 89, med ändring av i
statsverkspropositionen framlagt förslag, för ifrågavarande ändamål äskats
ett investeringsanslag å 435 000 kronor. I anslutning härtill torde det häremot
svarande avskrivningsanslaget böra uppräknas från 67 500 till 217 500
kronor. Under statens allmänna fastighetsfond har vidare äskats anslag till
vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. å 32 500 000 kronor,
till statens anstalt för fallandesjuka: om- och utbyggnadsarbeten å 1 000 000
kronor samt till utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala å 1 255 000
kronor. Anslagen bör enligt gällande regler avskrivas med 50 procent. Investeringsanslagen
till ersättningsanstalt för kvinnofängelset i Växjö m. m.,
till ersättningsanstalter för Långholmen m. m. samt till uppförande av klinik
för alkoholsjukdomar m. m. har definitivt äskats med de i statsverkspropositionen
beräknade beloppen. Motsvarande avskrivningsanslag upptages
alltså med de tidigare, preliminärt äskade beloppen.
Under fonden för låneunderstöd har äskats anslag till lån
till Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund u. p. a. för vissa
byggnadsarbeten vid Sätoftahemmet å 645 000 kronor. Då lånet avses skola
vara ränte- och amorteringsfritt bör anslaget avskrivas i sin helhet.
Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens
förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgår av följande översikt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
9
ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor
Statens allmänna fastighetsfond:
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola (prop. nr 89) -f- 150 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (prop.
nr 106) .............................................. —500 000
Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och utbyggnadsarbe
ten
(prop. nr 96) .................................... + 500 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. nr 94) — 2 500
Fonden för låneunderstöd:
Lån till Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund
u. p. a. för vissa byggnadsarbeten vid Sätoftahemmet (prop.
nr 96) ................................................ + 645 000
Summa + 792 500
Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de kompletteringar och
justeringar av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag såvitt
rör anslaget till nybyggnader vid Chalmers tekniska högskola — föreslå
riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1956/57 i härefter angivna fonder anvisa följande
reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
Ersåttningsanstalt för kvinnofängelset i Växjö
m. m................................... 395 000
Ersåttningsanstalter för Långholmen m. m. . . 100 000
Ecklesiastikdepartementet:
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola 217 500
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m............................... 16 250 000
Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut
byggnadsarbeten
........................ 500 000
Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar
m. m................................... 250 000
Utbqqqande av akademiska sjukhuset i Uppsala
.................................. 627 500
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
Fonden för låneunderstöd
Inrikesdepartementet:
Lån till Lunds stifts prästers nykterhets- och
diakoniförbund u. p. a. för vissa byggnadsarbeten
vid Sätoftahemmet .........,. ... 645 000
IV. Driftbudgeten för budgetåret 1956/57
Förändringar av utgifterna
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till liksstat för budgetåret
1956/57 upptogs utgifter å sammanlagt 10 225 miljoner kronor. Härav
föll 8 966 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 1 259 miljoner
kronor på utgifter för statens kapitalfonder.
I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal
ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.
I fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden
har riksdagen i åtskilliga fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen
har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siffrorna.
Tredje huvudtiteln utvisar en ökning med 0,2 miljon kronor på anslaget
till Förenta Nationerna.
Anslagssumman under fjärde huvudtiteln minskar i jämförelse med statsverkspropositionen
med 1,9 miljoner kronor. Bland minskningarna må nämnas
1,1 respektive 0,2 miljoner kronor å anslagen till ersättning till arméns
och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond, samt 0,6 respektive
0,8 miljon kronor å anslagen till avlöningar till aktiv personal vid marinen
och flygvapnet. Å andra sidan ökar fortifikationsförvaltningens och arméns
avlöningsanslag med 0,5 respektive 0,2 miljon kronor, varjämte tillkommit
ett anslag till engångsanskaffning av musikinstrument å 0,2 miljon kronor.
För femte huvudtiteln beräknas en anslagsmässig ökning med sammanlagt
276,1 miljoner kronor. Härav hänför sig 275 miljoner kronor till det
i propositionen nr 107 äskade anslaget till fondering för framtida pensionsändamål,
0,6 miljon kronor till anslagen till yrkesinspektionens avlöningar
och omkostnader samt 0,4 miljon kronor till anslaget till särskilda barnbidrag
till änkors och invaliders barn. Det är emellertid att märka, att anslagen
på folkpensioneringens område kalkylerats med utgångspunkt från endast
fyra indextillägg, medan man nu med hänsyn till inträdd stegring av
levnadskostnaderna synes böra räkna med fem indextillägg, innebärande
en kostnadsökning med 36,2 miljoner kronor, varav 0,1 miljon kronor faller
på änke- och änklingsbidragen. Då kostnaderna för dessa ändamål tidigare
beräknats till respektive 1 596,5 och 16,4 miljoner kronor och motsvarande
anslag uppförts med avrundat 1 600 respektive 16,4 miljoner kronor, skulle
den faktiska kostnadsökningen under huvudtiteln genom tillkomsten av
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
11
ytterligare ett indextillägg kunna anges till respektive (1 596,5 -f- 36,1 ■—
1 600 =) 32,6 och 0,1 miljon kronor eller tillhopa 32,7 miljoner kronor. Den
faktiska nettoökningen under huvudtiteln kan sålunda anges till (276,1 +
32,7 =) 308,8 miljoner kronor.
Under sjätte huvudtiteln ökar anslagssumman med 3,5 miljoner kronor
till följd av det i propositionen nr 90 äskade anslaget till bidrag till televisionsverksamhetens
driftkostnader.
Åttonde huvudtiteln företer en nettoökning med 3,5 miljoner kronor. Till
ett belopp av 3 miljoner kronor avser ökningen anslaget till bidrag till vissa
byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. Vidare har ett anslag
å 0,4 miljon kronor äskats till ökad intagning av studerande vid de tekniska
högskolorna.
Under nionde huvudtiteln uppstår en minskning med 8,6 miljoner kronor,
beroende på att anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
minskar med 9 miljoner kronor, medan å andra sidan anslaget till
kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. upptages
till ett med 0,4 miljon kronor förhöjt belopp.
Anslagen under tionde huvudtiteln ökar med netto 1,6 miljoner kronor.
Sålunda har anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
uppräknats med 1,7 miljoner kronor. Som en följd av de i propositionen
nr 97 framlagda förslagen rörande priskontrollens framtid in. m.
har tillkommit anslag till avlöningar och omkostnader för statens pris- och
kartellnämnd å 0,7 respektive 0,2 miljon kronor, till kostnader för statens
upplysningsbyrå å 0,2 miljon kronor samt till avvecklingskostnader för
statens priskontrollnämnd å likaledes 0,2 miljon kronor. Å andra sidan förutses
minskningar i förhållande till de i statsverkspropositionen preliminärt
beräknade beloppen för anslagen till avlöningar för kommerskollegium
och för ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor samt till avlöningar
och omkostnader för statens priskontrollnämnd med respektive 0,2, 0,1, 0,8
och 0,2 miljon kronor. Vidare har i propositionen nr 105 äskats anslag till
bland annat avlöningar och omkostnader för statens institut för konsumentfrågor
å 0,3 respektive 0,1 miljon kronor, varjämte anslaget till bidrag till
Hemmens forskningsinstitut föreslås minskat med 0,2 miljon kronor.
För elfte huvudtiteln beräknas en nettoökning med 1,4 miljoner kronor,
främst till följd av vissa i förhållande till statsverkspropositionen nytillkomna
anslag. Bland dessa märkes anslagen till skyddsympning mot polio
å 2 miljoner kronor, till bidrag till vissa ombyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
å 0,2 miljon kronor samt till bidrag till ny- och ombyggnad av
Sabbatsbergs sjukhus å likaledes 0,2 miljon kronor. Ä andra sidan minskar
anslaget till karolinska sjukhuset: utrustning med 1,4 miljoner kronor.
För tolfte huvudtiteln medför det i propositionen nr 81 äskade anslaget
till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löneoch
pensionsförmåner eu ökning med 100 miljoner kronor.
För huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas ett ökat
medelsbehov av 0,8 miljon kronor.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
Den totala nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen uppgår
till 376,6 miljoner kronor.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar
I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa
av It 172,9 miljoner kronor, varav 10 470,6 miljoner kronor hänförde sig
till egentliga statsinkomster och 702,3 miljoner kronor till inkomster av statens
kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades
i statsverkspropositionen inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet
in. in. ge 6 000 miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, fondskatt,
skogsvårdsavgift^-, arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt
samt omsättnings- och expeditionsstämplar in. in. upptogs
till 6, 17, 8, 70, 49 respektive 75 miljoner kronor. I automobilskattemedel
beräknades inflyta 1 030 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades ge
sammanlagt 2 802 miljoner kronor, varav i tullmedel 550 miljoner kronor,
varuskatt 205 miljoner kronor, införselavgift och accis å fettvaror m. m. 54
miljoner kronor, skatt å kaffe 19 miljoner kronor, tobaksskatt 680 miljoner
kronor, skatter å alkoholhaltiga drycker och läskedrycker sammanlagt 1 190
miljoner kronor, nöjesskatt 59 miljoner kronor samt skatt å elektrisk kraft
45 miljoner kronor. Uppbörden i statens verksamhet upptogs med 161 miljoner
kronor. Under diverse inkomster inflytande medel beräknades till
sammanlagt 251 miljoner kronor, varav 80 respektive 113 miljoner kronor
i tips- och lotterimedel.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen,
under förutsättning av oförändrade löner och taxor, till sammanlagt
345 miljoner kronor, varav för postverket 15 miljoner kronor, televerket
105 miljoner kronor, statens järnvägar 25 miljoner kronor, statens
vattenfallsverk 125 miljoner kronor och för domänverket 75 miljoner kronor.
I sin förut nämnda skrivelse den 23 mars 1956 har riksräkenskapsverket
jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av
statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1956/
57. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare
år från vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande
de större inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar. Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräkningarna
har riksräkenskapsverket anfört följande.
Riksräkenskapsverket angav som grundval för sin beräkning i december
1955 vissa allmänna förutsättningar i avseende på den samhällsekonomiska
utvecklingen under den period beräkningen avsåg, i första hand under år
1956. Därvid framhölls att bl. a. svårigheten att överblicka hela effekten av
de åtgärder av ekonomisk-politisk natur, som vidtagits i konjunkturdämpande
syfte i Sverige och i de för den internationella konjunkturutvecklingen
ledande länderna i Amerika och Västeuropa utgjorde ett osäkerhetsmo
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
13
ment i framtidsbedömningen. Av rådande tendenser att döma kunde emellertid
en fortsatt produktionsuppgång och stigande inkomster för såväl löntagare
som övriga fysiska personer påräknas även under 1956. Generellt
sett byggde sålunda beräkningarna av såväl direkta som indirekta skatteinkomster
på antagandet av en stegring av skatteunderlaget. Denna uppfattning
av de ekonomiska utvecklingstendenserna synes alltjämt kunna
läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret
1956/57.
Vad gäller de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna har
riksräkenskapsverket anfört i huvudsak följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas uppbörden
av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln men därjämte
även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag,
som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen
uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 000
miljoner kronor. I förhållande till riksräkenskapsverkets beräkning i december
1955 innebar detta en nedräkning med 100 miljoner kronor. Nedräkningen
motiverades med att en föreslagen allmän skattesänkning för
fysiska personer kunde beräknas medföra ett skattebortfall av nämnda storleksordning
under budgetåret 1956/57.
Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten
för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken
av den preliminära A-skatlen. I inkomstberäkningen i december 1955
angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar för beräkning av löneinkomstens
utveckling under år 1956, vilka alltjämt synas äga giltighet.
Sålunda påpekades, att en viss glidning uppåt av lönenivån vid sidan av de
avtalsmässiga höjningarna syntes ha inträffat under år 1955, varigenom
denna vid ingången av år 1956 översteg den för år 1955 genomsnittliga. En
viss sysselsättningsökning liksom fortsatt överflyttning av arbetskraft från
lägre till högre betalda yrken syntes likaså ha bidragit till en stegring av
den totala lönesumman under 1955. Sammanlagt beräknades den totala
lönesumman under 1955 bliva 11 procent större än under 1954. Även för
år 1956 ansågs med hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen
en fortsatt löneglidning uppåt kunna förutsättas liksom
en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Den ökning
av lönesumman, som därutöver kunde komma att bli en följd av årets avtalsrörelse,
lät sig givetvis icke överblickas. Det antogs emellertid att lönesummans
sammanlagda stegring skulle bli mindre än under 1955. I kalkylerna
räknades med cn stegring av den sammanlagda lönesumman med 7
procent från 1955 till 1956. De slutliga resultaten av avtalsrörelsen, vilka
ansluta sig till den centralt träffade uppgörelsen, kunna beräknas komma
att medföra eu genomsnittlig löneökning med omkring 4 procent. Enligt
riksräkenskapsverkets mening synes ingen anledning finnas att frångå det
nyssnämnda antagandet om den totala lönesummans ökning under år 1956.
Vid sin beräkning i december 1955 kunde riksräkenskapsverket utnyttja
uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen
i september 1955. Nu tillgängliga uppgifter om den preliminärt erlagda
A-skattens storlek under uppbördsterminerna i november 1955 och
januari 1956 visa något lägre värden än vad riksräkenskapsverket antog i
sin senaste beräkning. Till följd härav har den preliminära A-skatten nu
antagits inflyta med något lägre belopp under uppbördsåret 1956—57 och
efterföljande uppbördsår, än vad som tidigare antagits. De i propositioner
den 23 februari och den 2 mars 1956 (nr 88 och nr 107) framförda förslå
-
14
Kungl. Mctj. ts proposition nr 175 år 1956
gen till nya skatteskalor respektive förhöjning av pensionsavgiften från
1,8 till 2,5 procent av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten komma
under förutsättning av riksdagens bifall alt påverka uppbörden av
preliminär A-skatt från och med uppbördsåret 1957—58. Riksräkenskapsverket
beräknar, att tillämpningen av de nya skatteskalorna kommer att
innebära ett bortfall av preliminär A-skatt av storleksordningen 100 miljoner
kronor under budgetåret 1956/57, vilket ungefär till hälften beräknas
motvägas av ökningen av pensionsavgifterna.
Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst
synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat
antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1955 och
som innebar en viss stegring under 1956. För ifrågavarande inkomsttagare,
vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de föreslagna nya skatteskalorna
och de höjda folkpensionsavgifterna förutsättas komma att påverka
skatteuppbörden först under uppbördsåret 1959—60.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång
av den sammanlagda taxerade inkomsten med 7 procent från verksamhetsåret
1954 till verksamhetsåret 1955. Riksräkenskapsverket har icke funnit
anledning att nu ändra detta antagande. För verksamhetsåret 1956 räknar
riksräkenskapsverket nu med en uppgång av bolagens taxerade inkomster
med 5 procent, vilket är mera än vad som antogs i december. Till följd av
att bolagens inkomster innevarande år kunna förutsättas påverka den ordinarie
uppbörden av preliminär B-skatt först under uppbördsåret 1958—59
har det höjda inkomstantagandet icke föranlett någon ändring av den antagna
uppbörden av preliminär B-skatt under budgetåret 1956/57.
Bestämmelserna om ränta å kvarstående skatt ha hittills medfört att
bolagen i betydande utsträckning kompletterat inbetalningarna av preliminärskatt
under de ordinarie uppbördsterminerna med fyllnadsinbetalningar.
Under våren 1955 inflöto i fyllnadsinbetalningar sammanlagt omkring 525
miljoner kronor, varav huvudparten från bolag. Härigenom har den enligt
taxeringen 1955 påförda kvarstående skatten för bolagen nedbringats till
ca 130 miljoner kronor. Detta belopp överstiger endast med omkring 45 miljoner
kronor den enligt samma taxering beräknade överskjutande skatten
för bolag. Underlag saknas för en bedömning i vad mån kvarskatteräntans
betalningsstimulerande effekt påverkas av det strama läget på kreditmarknaden.
Riksräkenskapsverket förutsätter nu liksom vid decemberberäkningen
att inga förändringar inträffat härvidlag. Under denna förutsättning räknar
riksräkenskapsverket med att fyllnadsinbetalningar komma att verkställas
under våren 1956 och våren 1957 i sådan omfattning att den kvarstående
skatten för bolagens del vid taxeringarna 1957 och 1958 blir av
ungefär samma omfattning som vid 1955 års taxering. Det höjda antagandet
för bolagens taxerade inkomster under verksamhetsåret 1956 medför,
att fyllnadsinbetalningarna våren 1957 nu upptagits till ett jämfört med decemberberäkningen
med 50 miljoner kronor förhöjt belopp.
Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare
till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande
restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar inga eller
endast obetydliga avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.
Vad utgifterna på titeln beträffa avvika de förnyade beräkningarna endast
obetydligt från beräkningarna i december. De upptagna beloppen under
posten förskott m. m. till sjukkassorna erfordra emellertid en speciell kommentar.
Enligt uppgifter från riksförsäkringsanstalten kunna på kalenderåret
1955 belöpande avgifter och arbetsgivarbidrag beräknas överstiga vad
som förskottsvis utbetalats till sjukkassorna med 170 miljoner kronor. Av
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
15
dessa 170 miljoner kronor hänföra sig emellertid omkring 10 miljoner kronor
till restbidrag från staten, vilka icke beröra inkomstskatteliteln. Avräkningsmedlen
skola enligt gällande lag av centralsjukkassorna avsättas till
särskilda fonder. Enligt riksförsäkringsanstalten äro avräkningsmedlen avsedda
att utbetalas till sjukkassorna under början av år 1957. I sin beräkning
har riksräkenskapsverket förutsatt att förskott på avgifter och bidrag
till sjukkassorna under budgetåret 1956/57 komma att utgå endast med det
belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas
medelsbehov. I den mån så icke blir fallet får den i tablån angivna nettoinkomsten
på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. minskas i motsvarande
utsträckning.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna
tidpunkt föreligga vid beräkningen och under den ovan givna förutsättningen
beträffande sjukkassornas avräkningsmedel, uppskattar riksräkenskapsverket
den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. för budgetåret 1955/56 till 5 500 miljoner kronor och förordar,
att samma titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 6 000 miljoner
kronor.
Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna
böra verkställas under budgetåren 1955/56 och 1956/57, finnes inget skäl
till ändring av de i december 1955 beräknade beloppen. De beräknade avsättningarna
och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts
i nedanstående tablå (miljoner kronor):
• 1955/56 1956/57
Avsättning ........................ 450 450
Återföring.......................... — 150
Nettoavsättning .................... 450 300
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen
har i skrivelse den 10 mars 1956 förordat, att ifrågavarande inkomster
i den definitiva riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket,
som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln till
likaledes 70 miljoner kronor, föreslår, att det i statsverkspropositionen upptagna
beloppet för budgetåret 1956/57 får kvarstå oförändrat.
Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 49 miljoner
kronor. Generalpoststyrelsen har i sin ovan nämnda skrivelse anfört, att
ifrågavarande inkomster för budgetåret 1956/57 synas böra beräknas till
48 miljoner kronor. För löpande budgetår uppskattar riksräkenskapsverket
inkomsterna till 48 miljoner kronor. Med hänsyn till att i samband med prishöjningen
på penninglotteriets lottsedlar lotteriets vinstplan kommer att utökas
förordar ämbetsverket, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages
till 53 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och cxpeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen
uppförts med 75 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen, som
i november 1955 uppskattade inkomsterna till 72 miljoner kronor, anser
efter förnyad beräkning, att uppbörden under titeln bör beräknas till 75
miljoner kronor. Styrelsen uppskattar visserligen inkomstutfallet för löpande
budgetår till 78 miljoner kronor, men den anser att stämpelavgifterna
för aktie- och obligationsemissioner samt lagfarter, vilka under löpande
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
budgetår visat kraftig stegring, sannolikt icke komma att lämna lika hög
avkastning under nästa budgetår. Riksräkenskapsverket anser emellertid
en uppräkning med 5 miljoner kronor av det i statsverkspropositionen upptagna
beloppet vara befogad och föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget
beräknas till 80 miljoner kronor.
Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
till 315 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december
1955. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades
samtidigt till 290 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och
länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten
vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1956 till 264,5 miljoner kronor,
vilket är 8 procent högre än det föregående år debiterade beloppet. Genom
bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande
av automobilskatt för år 1956 (SFS 590/1955) kunna omkring 8 miljoner
kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1956/57. Å andra sidan inneburo
motsvarande bestämmelser för år 1955 att omkring 7 miljoner kronor
avseende debiteringen i februari 1955 inlevererades först under innevarande
budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna och under antagande
att den vid sidan av huvuddebiteringen inflytande fordonsskatten kommer
att öka i samma takt som den ordinarie uppbörden beräknar riksräkenskapsverket
fortfarande inkomsterna på titeln till 290 miljoner kronor
för budgetåret 1955/56. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under
nästkommande budgetår finner ämbetsverket ingen anledning revidera
de i decemberberäkningen gjorda antagandena. Riksräkenskapsverket föreslår
därför, att titeln fordonsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres
med samma belopp som i statsverkspropositionen, 315 miljoner kronor.
Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 640 miljoner
kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december 1955. Inkomsterna
på titeln för innevarande budgetår, som av ämbetsverket i december
1955 beräknades till 615 miljoner kronor, beräknas nu till 600 miljoner
kronor. Denna nedräkning sammanhänger huvudsakligen med att den
genom förordning den 17 februari 1956 (nr 42) medgivna förlängningen
av kredittiden för inbetalning av bensinskatt till kontrollstyrelsen beräknas
medföra en förskjutning av skatteleveranserna från innevarande till nästkommande
budgetår med 12 miljoner kronor. Då förskjutningen från budgetåret
1956/57 till 1957/58 kan beräknas bli av samma storleksordning behöver
emellertid inte beräkningen för budgetåret 1956/57 ändras av denna
anledning. Under hänvisning till det i jämförelse med decemberberäkningen
oförändrade antagandet om fordonsbeståndets utveckling föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget
uppföres med oförändrat 640 miljoner kronor.
Särskild investeringsavgift för motorfordon beräknades av riksräkenskapsverket
i december 1955 till 75 miljoner kronor, vilket belopp även
upptagits i statsverkspropositionen. Vid sin beräkning förutsatte riksräkenskapsverket
att avgiften endast skulle utgå under år 1956. Under samma
förutsättning föreslår ämbetsverket, att ifrågavarande inkomsttitel i det
slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 75 miljoner kronor.
Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december
1955 till 550 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.
I skrivelse den 9 mars 1956 har generaltullstyrelsen anfört, att
styrelsen funnit sig sakna anledning frångå" den i november 1955 gjorda
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
17
beräkningen, enligt vilken uppbörden av tullmedel upptagits till netto 550
miljoner kronor. Enligt generaltullstyrelsens bedömande torde tullinkomsterna
av icke-varaktiga konsumtionsvaror bli något högre än vad som beräknades
i november. Vidare synes det styrelsen ovisst om importen av maskiner
och redskap kommer att sjunka så mycket som styrelsen då förutsatte.
Styrelsen finner det å andra sidan icke osannolikt att tullintäkterna av varaktiga
konsumtionsvaror m. m. samt av övriga varor kunna komma att uppgå
till lägre belopp än de i november kalkylerade. Generaltullstyrelsen har
ansett sig kunna räkna med att de olika öknings- och minskningsposterna
i stort sett komma att uppväga varandra.
Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket redan för innevarande budgetår
beräknats till 560 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor mera
än vad som antogs i december 1955 och 60 miljoner kronor mera än vad
som upptagits i riksstaten. Även om importen inte kan väntas öka i samma
takt under budgetåret 1956/57 som under budgetåren närmast dessförinnan,
anser riksräkenskapsverket dock en viss ökning sannolik, vilket även skulle
medföra en stegring i tullinkomsterna. Riksräkenskapsverket föreslår därför,
att titeln tullmedel under förutsättning av i huvudsak oförändrade tulltaxor
i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 580 miljoner kronor, vilket
är 30 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
205 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade
beräkningar ge tillsammans ett belopp av 207 miljoner kronor, vilket innebär
en höjning med 10 miljoner kronor från vad som uppskattades i november
1955. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket,
att titeln skall lämna en inkomst av 210 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
förordar att titeln varuskatt även i det slutliga riksstatsförslaget uppföres
med 210 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Införselavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
upptagits med 54 miljoner kronor, vilket belopp byggde
på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.
Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare belopp.
Uppskattningen av titelns inkomster är förenad med betydande svårigheter,
främst till följd av att införselavgiften är beroende av den internationella
fettråvaruprisnivåns utveckling. Enligt riksräkenskapsverkets mening
synes titelns inkomster böra uppföras i det slutliga riksstatsförslaget med
ett till 55 miljoner kronor avrundat belopp.
Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1955 denna
titel till 680 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.
Tobaksmonopolet har vid förnyad beräkning den 8 mars 1956 föreslagit
samma belopp, 680 miljoner kronor, som vid dess beräkning i oktober
1955. Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomstutfallet för löpande
budgetår till 670 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt i det slutliga
riksstatsförslaget upptages till 690 miljoner kronor, vilket i förhållande
till statsverkspropositionen innebär en uppräkning med 10 miljoner kronor.
Rusdrycksmedel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detaljhandelsbolag.
Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med
12 respektive 30 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen bär i skrivelse den 10
mars 1956 förordat, att dessa belopp bibehållas. Enligt riksräkenskapsver2
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175
18
Knngl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
kets mening saknas anledning att i det slutliga riksstatsförslaget frångå
statsverkspropositionens beräkning.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel angavs
av riksräkenskapsverket i december 1955 till 925 miljoner kronor, vilket
belopp upptagits i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen, som i november
1955 uppskattade inkomsterna till 900 miljoner kronor, har i skrivelse
den 10 mars 1956 angivit inkomsterna på titeln till 950 miljoner kronor.
För innevarande budgetår beräknade riksräkenskapsverket i december 1955
inkomsterna till 900 miljoner kronor. Till följd av att omsättningsökningen
för spritdrycker synes bli icke oväsentligt större än vad som kunde förutses
i december, har ämbetsverket nu beräknat inkomsterna för innevarande
budgetår till 960 miljoner kronor. Den kraftiga och ihållande omsättningsökningen
motiverar enligt riksräkenskapsverkets mening en uppräkning
även av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret
1956/57. Riksräkenskapsverket föreslår därför att titeln omsättnings- och
utskänkningsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 050 miljoner
kronor, vilket är 125 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel
beräknades i december 1955 av riksräkenskapsverket till 60 miljoner kronor
i anslutning till kontrollstyrelsens förslag. Samma belopp har även upptagits
i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning
angivit inkomsterna till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår
i överensstämmelse med kontrollstyrelsens beräkning att ifrågavarande
titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 55 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 120 miljoner
kronor i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag. Kontrollstyrelsen,
som i november 1955 beräknade maltdrycksskatten till 115 miljoner kronor,
har vid förnyad beräkning nedsatt beloppet till 100 miljoner kronor. För
innevarande budgetår räknar riksräkenskapsverket nu med en inkomst på
titeln av 105 miljoner kronor mot 115 miljoner kronor i december 1955.
Denna nedräkning motiveras främst av, att den nedgång i försäljningen av
starköl som följde efter den höga försäljningen i oktober 1955 blivit mera
markerad, än vad som kunde förutses i december. Riksräkenskapsverket
anser en nedräkning även för budgetåret 1956/57 vara befogad och föreslår,
att titeln maltdrycksskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 110
miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 43 miljoner
kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning i
december 1955. Kontrollstyrelsen, som i november 1955 beräknade titeln
till 43 miljoner kronor, har efter förnyad beräkning föreslagit ett till 45
miljoner kronor förhöjt belopp. Riksräkenskapsverket, som för löpande
budgetår uppskattar inkomsterna till 48 miljoner kronor, föreslår att titeln
i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med likaledes 48 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats
till 59 miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets
beräkning i december 1955. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i
det slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 59 miljoner kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
19
Skatt å elektrisk kraft liar i statsverkspropositionen upptagits med 45
miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning i
december 1955. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i det slutliga riksstatsförslaget
uppföres med oförändrat 45 miljoner kronor.
Inkomst av myntning och justering. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag upptagits till
15 miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket, som i oktober 1955 uppskattade
ifrågavarande inkomster till 14,2 miljoner kronor, har vid förnyad
beräkning den 27 februari 1956 sänkt detta belopp till 11 miljoner kronor.
Nedräkningen motiveras av eu förutsedd ytterligare nedgång i präglingen av
5-kronemynt. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget
uppföres med 12 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
Bötesmedlen upptogos i statsverkspropositionen till 17 miljoner kronor i
överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag. Då inkomsterna på
ifrågavarande titel för innevarande budgetår nu beräknas till 18 miljoner
kronor föreslår riksräkenskapsverket, att bötesmedlen i det slutliga riksstatsförslaget
uppföras med ett till 20 miljoner kronor förhöjt belopp.
Totalisatormedlen ha i statsverkspropositionen beräknats till 23 miljoner
kronor i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag i december 1955.
Riksräkenskapsverket föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i det slutliga
riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 23 miljoner kronor.
Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel upptagits
med 80 miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets
beräkning i december 1955. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i
det slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 80 miljoner kronor.
Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 113 miljoner kronor.
I förhållande till riksräkenskapsverkets beräkning i december innebar
detta en uppräkning med 10 miljoner kronor. Uppräkningen motiverades
med en föreslagen och sedermera av 1956 års riksdag beslutad höjning av
priset på lottsedlar till penninglotteriet med 2 kronor. Det förhöjda priset,
som enligt av riksräkenskapsverket inhämtade upplysningar från Svenska
Penninglotteriet Aktiebolag är avsett att tillämpas första gången vid lottförsäljningen
till dragningen i maj 1956, kan i och för sig väntas medföra
en tendens till minskad efterfrågan. Å andra sidan torde dessa tendenser
komma att motverkas av den i samband med prishöjningen utökade vinstplanen.
Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, som i oktober 1955 beräknade
inkomsterna på ifrågavarande titel till 96,5 miljoner kronor, har vid förnyad
beräkning angivit inleveranserna på titeln under budgetåret 1956/57 till 102
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna under
titeln lotterimedel till 100 miljoner kronor för innevarande budgetår, föreslår,
alt titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med etl till 110 miljoner
kronor avrundat belopp, vilket är 3 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen.
För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december
1955 ett belopp av 15 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.
Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen
i oktober 1955 till 12 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 9 mars 1956 har styrelsen avgivit förnyad beräkning
av postverkets överskott. Den nya beräkningen visar i jämförelse med mot
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
svarande kalkyl i oktober en uppräkning av postverkets inkomster med inemot
8 miljoner kronor. Å andra sidan räknar generalpoststyrelsen med en
ökning av driftkostnaderna med över 12 miljoner kronor varvid förutsatts
riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 23 februari 1956 (nr 81)
angående statstjänstemännens löner under 1956. Inkomstöverskottet skulle
enligt generalpoststyrelsens förnyade beräkningar komma att uppgå till 7
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att som inkomst av postverket
i det slutliga riksstatsförslaget uppföres ett till 10 miljoner kronor avrundat
belopp, vilket är 5 miljoner lägre än i statsverkspropositionen.
Televerket. Inkomsterna på denna titel upptogos av riksräkenskapsverket
i december 1955 till 110 miljoner kronor, varvid ämbetsverket i avvaktan
på Kungl. Maj:ts beslut icke beaktat en av telestyrelsen föreslagen förhöjning
av den extra avsättningen till värdeminskningskonto. I statsverkspropositionen
upptogs televerkets överskott till 105 miljoner kronor, vilket innebar
ett godtagande av den föreslagna förhöjningen av den extra avsättningen.
Telestyrelsen, som i november beräknade överskottet till 95 miljoner kronor,
har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 mars 1956 avgivit förnyad
beräkning av televerkets överskott. Löneförhöjningarna för tjänstemän
och linjearbetare från och med den 1 januari 1956 varom uppgörelse
redan har träffats och motsvarande höjning av arvodena till de kontraktsanställda
växelstationsföreståndarna kunna enligt styrelsen beräknas öka
televerkets driftkostnader med 19 miljoner kronor under budgetåret 1956/
57. Telestyrelsen säger vidare att utvecklingen av televerkets rörelse under
senare halvåret 1955 visat en påfallande avtagande ökningstakt, vilket säkerligen
finge tillskrivas de åtgärder för att bromsa överkonjunkturen som ha
vidtagits av statsmakterna. Det förefaller med hänsyn härtill telestyrelsen
osannolikt att inkomsterna komma att uppgå till det av styrelsen i december
1955 angivna beloppet, varför styrelsen föreslår en nedräkning av ifrågavarande
belopp med 10 miljoner kronor. Det av telestyrelsen beräknade överskottet
att inlevereras under budgetåret 1956/57 skulle sålunda uppgå till
(95—-19— 10 =) 66 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som enligt
vad som inledningsvis framhållits anser, att ämbetsverkets uppfattning av
de ekonomiska utvecklingstendenserna i december 1955 alltjämt kan läggas
till grund för beräkningen av statsverkets inkomster, har vid sin förnyade
beräkning av televerkets överskott endast tagit hänsyn till effekten
av löneförhöjningarna och den förhöjda extra avsättningen till värdeminskningskonto.
I överensstämmelse härmed föreslår riksräkenskapsverket, att
som inkomst av televerket i det slutliga riksstatsförslaget uppföres ett belopp
av 85 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen.
För inkomsttiteln statens järnvågar föreslog riksräkenskapsverket i december
1955 i anslutning till järnvägsstyrelsens förslag ett belopp av 25
miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse
till riksräkenskapsverket den 14 mars 1956 säger järnvägsstyrelsen att förutsättningarna
för beräkningarna på flera punkter ha ändrats sedan december.
Genom nya löneavtal för löneplans- och kollektivanställda ökas statens
järnvägars personalkostnader. Den sammanlagda effekten av lönekostnadernas
stegring kan enligt järnvägsstyrelsen beräknas till 53 miljoner
kronor per år. Vidare finner styrelsen att prisstegringarna på vissa förnödenheter
ha blivit eller kunna med säkerhet heräknas bli större än vad
styrelsen antog i december. Utan att några förändringar inträtt i styrelsens
allmänna uppfattning om trafikutvecklingen har styrelsen å andra sidan
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
21
funnit det rimligt uppräkna godstrafikinkomsterna något. Riksräkenskapsverket
föreslår, att som inkomst av statens järnvägar i det slutliga riksstatsförslaget
uppföres ett belopp av 10 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner
kronor lägre än i statsverkspropositionen.
Statens vattenfallsvcrk. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel
i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag uppförts med 125 miljoner
kronor. Vattenfallsstyrelsen, som i november 1955 beräknade överskottet
till 115 miljoner kronor, har i skrivelse den 10 mars 1956 angivit överskottet
till 110 miljoner kronor, varvid hänsyn tagits bl. a. till ökningen i löner och
pensioner. Riksräkenskapsverket föreslår att ifrågavarande inkomsttitel i
det slutliga riksstatsförslaget upptages till 120 miljoner kronor, vilket är
5 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen.
Domänverket. I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag i
december 1955 har denna titel i statsverkspropositionen uppförts med 75
miljoner kronor. Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av domänstyrelsen
i november 1955 till 65 miljoner kronor. I förnyad beräkning den
29 februari 1956 anser sig styrelsen med hänsyn dels till de beslutade och
förutsedda lönehöjningarna för arbetare och tjänstemän och dels till de
ogynnsamma snöförhållandena innevarande vinter i varje fall icke kunna
räkna med ett högre överskott för år 1956 än 65 miljoner kronor. Styrelsen
säger sig hysa den uppfattningen att snarare ett något lägre överskott är
att förutse. Inleveranserna av uppkommande överskottsmedel för år 1956
komma enligt domänstyrelsen att ske i den takt som tillgången på rörelsemedel
tillåter. Såvitt styrelsen nu kan bedöma torde huvuddelen av överskottet
kunna inlevereras först under hösten 1957. Riksräkenskapsverket
föreslår, att det inlevererade överskottet från domänstyrelsen i det slutliga
riksstatsförslaget upptages med oförändrat 75 miljoner kronor.
Fonden för statens aktier. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 85 miljoner kronor varvid förutsatts viss avsättning till dispositionsfond
av överskottet från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för
verksamhetsåret 1955/56. Vid bifall till av särskild tillkallad förhandlingsdelegation
avgivna förslag till överenskommelser om fortsatt samarbete mellan
staten och Trafik AB Grängesberg-Oxelösund i Luossavaara-Kiirunavara
aktiebolag, kommer vid bolagsstämma med sistnämnda bolag hösten
1956 ingen avsättning att ske till dispositionsfond. Riksräkenskapsverket,
som under samma förutsättning beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel
till 115 miljoner kronor i december 1955, föreslår, alt inkomsterna på
fonden för statens aktier i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 115
miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att de nu verkställda beräkningarna
liksom den tidigare inkomstberäkningen är grundade på förutsättningarna,
att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett
detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke
störes genom mera omfattande arbetskonflikter.
22
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
Departementschefen
1. Den internationella ekonomiska utvecklingen. I den reviderade nationalbudgeten
för år 1956 (bihnng C) analyseras inledningsvis den ekonomiska
utvecklingen i utlandet. I flertalet länder präglades år 1955 av en fullt utbildad
högkonjunktur. Det mest karakteristiska draget i denna har varit att
expansionen framför allt gällt investeringarna. Detta var inte minst fallet i
Förenta staterna, där de privata bruttoinvesteringarna steg med tolv procent
under år 1955. För den privata konsumtionen var ökningen mindre eller
knappt sju procent. De genomsnittliga prisförändringarna var under året
ganska obetydliga. Allting tyder för Förenta staternas del på en stabil utveckling
under det närmaste året på den höga nivå som uppnåtts. Det är
dock möjligt att den fortsatta ökningen av produktionen inte får samma omfattning
som föregående år. Bland de återhållande momenten har pekats dels
på en beräknad nedgång i produktionen av bilar, dels på en viss avmattning
i bostadsbyggandet och dels slutligen på den nedgång som inträffat i jordbrukarnas
inkomster. Till de expansiva faktorerna hör främst, att företagens
investeringar fortsätter att stiga, att de offentliga utgifterna väntas öka och
att efterfrågan på konsumtionsvaror beräknas bli större.
Även de västeuropeiska länderna befinner sig i en period av snabb expansion.
Sysselsättningen har stigit till en nivå, som medfört stora lönestegringar
och framkallat oro för en inflationistisk utveckling. I Storbritannien var
den samlade efterfrågan på varor och tjänster under år 1955 större än vad
som kunde tillgodoses vid bevarad samhällsekonomisk balans. Övertrycket
medförde dels en förskjutning uppåt av prisnivån med sex procent, dels ett
underskott i betalningarna gentemot utlandet, uppgående till drygt ett hundra
miljoner pund. Tyngdpunkten i den ekonomiska politiken har lagts på
penningpolitiken; bland annat har diskontot successivt höjts till fem och
en halv procent. Konsumtionsskatterna på olika varor liksom telefontaxorna
och skatten på företagens utdelade vinster har höjts. Vidare har subventionerna
på bröd och mjölk sänkts samt avbetalningsvillkoren och avskrivningsreglerna
för industrin skärpts. För innevarande år kan man för
Storbritanniens del räkna med fortsatt högkonjunktur. Med hänsyn till deklarationerna
om en fortsatt stram ekonomisk politik synes det dock rimligt
att räkna med en viss uppbromsning av expansionstakten. Detta kan
komma att påverka vår utrikeshandel, eftersom Storbritannien är den främsta
avnämaren av svenska exportvaror.
Även i Västtyskland har vissa inflationistiska tendenser förmärkts. Under
det senaste året har ej endast hela tillväxten i de arbetsföra åldrarna utan
också en del av de arbetslösa absorberats av näringslivet. Ett läge där full
sysselsättning råder har nåtts. En viss prisstegring har inträffat. Den dynamiska
kraften i denna utveckling har utgjorts av en kraftigt utbildad investeringskonjunktur.
Även om åtgärder satts in för att dämpa aktiviteten
måste man räkna med att expansionen kommer att fortsätta i en relativd
snabb takt.
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
I den reviderade nationalbudgeten lämnas också en översikt av råvaruprisernas
utveckling. Pristendenserna ger knappast något stöd för en förväntan
om någon mera betydande förändring av det ekonomiska klimatet i världen.
På de viktigaste kapitalråvarorna — järn och stål samt andra metaller —-är priserna höga och relativt fasta. För vissa konsumtionsråvaror har man
närmast kunnat spåra vissa återhämtningssymtom efter de föregående årens
prisfall. Slutsatsen för Sveriges del av den lämnade redogörelsen för tendenserna
i fråga om världsmarknadspriserna blir att det inflytande, som kan
komma utifrån, i bästa fall lämnar prisnivån här hemma opåverkad; risker
för prisstegringar kan dock inte helt förbises.
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den väsentliga innebörden
av de i den reviderade nationalbudgeten presenterade beräkningarna för
år 1956 är, att tendensen från föregående år till en långsammare ökning av
investeringarna inte längre skulle bestå. Investeringslusten synes trots alla
återhållande moment alltjämt vara mycket betydande och pressa fram en
fortsatt stark expansion av realkapitalbildningen. Den dynamiska kraften
ligger härvid främst hos de privata investeringarna. Enligt den bedömning,
som gjorts i den reviderade nationalbudgeten, skulle dessa kunna väntas öka
med 400 miljoner kronor eller omkring fem procent. De offentliga investeringarna
förutses öka med cirka tre procent. Den totala investeringsökningen
för år 1956 anges till fyra procent. På grundval av nytt statistiskt material,
främst kommerskollegii undersökning av investeringsplanerna inom industrin,
har alltså en uppjustering av nationalbudgetens beräkningar företagits.
För den privata konsumtionens del har beräknats en ökning med tre procent,
vilket motsvarar en tämligen normal stegringstakt. Den totala inkomstökningen
i förhållande till år 1955 väntas bli 2 500 miljoner kronor. Uppskattningen
av konsumtionen bygger på antagandet om att den genomsnittliga
konsumtionsprisnivån för innevarande år kommer att överensstämma
med den som rådde vid årsskiftet samt att sparandet under år 1956 skall
komma att vara lika stort som under föregående år.
För den offentliga konsumtionen har det befunnits rimligt att räkna med
eu uppgång på fem procent.
Den totala produktionen beräknas liksom i nationalbudgeten komma att
öka med omkring tre procent under år 1956. Beträffande de olika näringsgrenarna
föreligger dock vissa skiljakligheter mellan de båda beräkningarna.
Den egentliga industrins produktionsökning kan nu uppskattas till fyra
procent mot tidigare tre och en halv procent. Byggnads- och anläggningsindustrins
bidrag till bruttonationalprodukten, som i den preliminära kalkylen
antagits bil oförändrat i förhållande till år 1955, beräknas nu öka
med ett par procent under år 1956. Likaså kalkyleras med att jordbrukets
produktionsökning skall bli något större än som tidigare antogs. Däremot kan
skogsbrukets bidrag väntas minska till följd av eu nedgång i avverkningsvolymen.
Vidare antages statens och kommunernas bidrag till produktionsökningen
bli något lägre är enligt beräkningarna vid årsskiftet.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
Valutareserven
Miljoner kronor
31/12 |
31/12 |
31/3 |
30/6 |
30/9 |
31/12 |
31/3 |
|
1953 |
1954 |
1955 |
1955 |
1955 |
1955 |
1956 |
|
1. Riksbankens valutareserv: |
|||||||
Guld och dollar.......... |
+ 1566 |
+ 2 009 |
+ 1 945 |
+ 1 935 |
+ 2 084 |
+ 2159 |
+ 2 263 |
EPU-valutor ............ |
+ 970 |
+ 422 |
+ 322 |
+ 325 |
+ 349 |
+ 303 |
+ 135 |
Övriga valutor .......... |
+ 85 |
+ 43 |
+ 26 |
+ 21 |
+ 19 |
— 32 |
- 52 |
Summa |
+ 2621 |
+ 2 474 |
+ 2293 |
+ 2 281 |
+ 2452 |
+ 2430 |
+ 2346 |
2. Affärsbankernas valutabe- |
|||||||
hållning ................ |
+ 3 |
+ 39 |
+ 137 |
+ 41 |
+ 80 |
+ 121 |
+ 119 |
Summa totalt |
+ 2624 |
+ 2513 |
+ 2480 |
+ 2322 |
+ 2 532 |
+ 2 551 |
+ 2 465 |
På utrikeshandelns område har prisutvecklingen för betydelsefulla importvaror
lett till att man nu måste räkna med att våra bytesförhållanden
gentemot utlandet kommer att försämras med en procent mellan åren 1955
och 1956, i stället för att förbättras med två procent som tidigare antogs.
Detta innebär, att den tidigare till följd av prisutvecklingen för importrespektive
exportvaror under år 1956 kalkylerade vinsten för landet på 200
miljoner kronor skulle komma att förbytas i en förlust på 100 miljoner kronor.
Till denna utveckling har framför allt bidragit prishöjningar på järn
och metaller, verkstadsprodukter samt bränsle. Totalt uppskattas importpriserna
under år 1956 komma att ligga i genomsnitt fyra procent över fjolårets
nivå i stället för som tidigare beräknats knappt en procent. Till följd
av en ytterligare ökning i importen av livsmedel och bränslen förutses importvolymen
öka med två procent i stället för med knappt en procent, som
Beräknad försörjningsbalans för år 1956
Miljoner kronor i 1955 års priser
1935 |
1956 |
Förändring 1955—1956 |
||
Milj. kr. |
Procent |
|||
Tillgång |
||||
Produktion ................................ |
48 700 |
50 200 |
+ 1500 |
+ 3 |
Import .................................... |
10 310 |
10 510 |
+ 200 |
+ 2 |
Summa tillgång |
59010 |
60 710 |
+ 1700 |
|
Användning |
||||
Privata investeringar........................ |
8 380 |
8 780 |
+ 400 |
+ 5 |
Offentliga investeringar...................... |
6 140 |
6 340 |
+ 200 |
+ 3 |
Ökning av lager............................ |
710 |
410 |
- 300 |
|
Export .................................... |
9 940 |
10140 |
+ 200 |
+ 2 |
Privat konsumtion.......................... |
27 930 |
28 830 |
+ 900 |
+ 3 |
Offentlig konsumtion........................ |
5 910 |
6 210 |
+ 300 |
+ 5 |
Summa användning |
59010 |
60 710 |
+ 1700 |
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
25
antogs i nationalbudgetberäkningarna. På exportsidan kalkyleras för år 1956
med totalt sett ungefär samma pris- och volymförändringar som i nationalbudgeten,
d. v. s. ökningar på tre respektive två procent. Värdemässigt innebär
de nya beräkningarna, att exporten och importen höjts i förhållande till
de tidigare kalkylerna med 50 respektive 550 miljoner kronor till 9 450 respektive
11 000 miljoner kronor. Enligt föreliggande kalkyler skulle bytesbalansen
för innevarande år ge ett minussaldo på 440 mot tidigare beräknat
10 miljoner kronor.
En sammanfattning av förändringarna på olika områden under angivna
antaganden redovisas i tablån över den beräknade försörjningsbalansen för
år 1956.
3. Den ekonomiska politiken. Såsom framgått av den lämnade redogörelsen
för den reviderade nationalbudgeten för år 1956 föreligger nu en säkrare
kännedom om den ekonomiska utvecklingen under fjolåret. De första månaderna
av innevarande år har gett ytterligare material för en bedömning. Bilden
av det aktuella konjunkturläget, sådant detta skildrades i finansplanen,
till årets statsverksproposition, har emellertid inte nämnvärt förändrats härigenom.
Utgångspunkten för den fortsatta diskussionen om den ekonomiska
politikens uppgift är således alltjämt en i stort sett obruten högkonjunktur,
låt vara att samhällsekonomin under inflytande av fjolårets successiva
skärpning av den ekonomiska politiken de senaste två kvartalen har kännetecknats
av större frihet från balansstörande spänningar än under motsvarande
period för ett år sedan.
I det dagsaktuella läget framträder å ena sidan påtagliga tecken till expansionstendenser
av minst samma styrka som vid årsskiftet inom bland
annat investeringsområdet. Även det internationella perspektivet synes för
dagen ge fog för antagandet om en fortsatt expansiv påverkan av den svenska
ekonomin utifrån. Å andra sidan torde vissa av de åtgärder som under
fjolåret vidtagits här hemma i bromsande syfte ännu inte ha nått sin fulla
kraft. Det gäller här närmast åtgärderna på företagsbeskattningens och
kreditpolitikens område. Verkan av den åtstramning som riksstatsförslaget
innebär kommer självfallet till synes först under det nya budgetåret. Slutligen
kan de i olika länder vidtagna åtgärderna för att nedtona den rådande
överkonjunkturen i sinom tid leda till en viss uppbromsning av expansionen
med återverkningar på den svenska exporten. Under rådande förhållanden
måste — såsom jag underströk i finansplanen — den ekonomiska politiken
ges möjligheter till betydande flexibilitet, så att den uppnådda balansen icke
äventyras.
Kravet på en god beredskap mot en konjunkturnedgång har under senare
år icke fått undanskymmas av att de aktuella problemen närmast gällt bemästrandet
av ett växlande inflationstryck. Jag vill i sammanhanget erinra
om del förslag till allmän beredskapsstat som nyligen framlagts av Kungl.
Maj :l, varigenom förutsättningar skapats för att, om behov därav skulle
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
uppstå, såväl inom den offentliga som den enskilda sektorn öka sysselsättningen
av arbetskraft för angelägna ändamål med kortast möjliga varsel.
Det må vidare anmärkas, att redan den förda stabiliseringspolitiken i och
för sig öppnar möjligheter att ernå konjunkturstimulans, därigenom att en
del av de åtgärder som vidtagits i dämpande syfte erhållit en provisorisk
natur och därför med ringa omgång kan uppmjukas eller helt avskaffas.
För närvarande måste emellertid uppmärksamheten vara inriktad på riskerna
för en förnyad tillspetsning av högkonjunkturen i vårt land. Tillspetsningen
framträder inte minst inom den privata investeringssektorn under
inflytande av de gynnsamma avsättningsförhållandena. Den stigande investeringsefterfrågan
kan bland annat avläsas i den enkät som kommerskollegium
nyligen företagit enligt samma grunder som i höstas. Denna anger,
att företagen inom den egentliga industrin nu planerar en ökning av investeringarna
från 1955 till 1956 med 33 procent för byggnader och anläggningar
mot 22 procent vid föregående enkättillfälle. För maskiner och apparater anges
en ökning med 13 procent jämfört med en minskning om ett par procent
enligt den förra enkäten. Det är således uppenbart, att fjolårets åtgärder i
syfte att dämpa aktiviteten inom investeringsområdet ingalunda medfört den
avmattning i produktionsapparatens fortsatta utbyggnad som då varslades.
Tvärtom synes de aktuella planerna närmast peka på att den försiktighet i
framtidsbedömningen, som under senare delen av fjolåret gjorde sig gällande,
nu avlösts av en mer optimistisk syn på möjligheterna att genomföra lönande
investeringar.
Utvecklingen på den privata konsumtionens område anger också en fortsatt
stegring av efterfrågan. Grunden härför utgör de inkomsthöjningar varom
överenskommelser nyligen slutits mellan arbetsmarknadens parter. Det
bör hälsas med tillfredsställelse att det i år befunnits möjligt att träffa
en avtalsuppgörelse, vilken inneburit genomsnittliga lönehöjningar av en
storleksordning som bättre låter sig förenas med den sannolika produktivitetsstegringen
än vad fallet var under fjolåret. Det synes rimligt att främst
söka bakgrunden härtill i det kärvare klimat för företagsamheten och den
ökade tilltron hos löntagarorganisationerna till möjligheterna att bevara den
uppnådda stabiliteten, som den ekonomiska politiken skapat. Resultatet av
avtalsrörelserna har utan tvekan för vårt land medfört bättre förutsättningar
för en lugn utveckling än vad fallet är på andra håll, där betydande höjningar
av penninglönerna genomdrivits eller omfattande arbetskonflikter
förekommit.
Den fyraprocentiga lönehöjning som nu genomförts innebär emellertid en
något starkare påspädning av inkomstvolymen i samhället än som förutsågs
vid årsskiftet. Återverkningarna härav på tendenserna till konsumtionsökning
blir i hög grad beroende av det personliga sparandets utveckling. Här
må erinras, att bestämmelserna om premiering av på visst sätt bundet
nysparande också i år äger giltighet.
Mot bakgrunden av de nya uppskattningar som framlägges i den reviderade
nationalbudgeten framstår perspektivet för betalningsbalansen och
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
27
valutareserven som allvarligt. Såsom jag anförde i finansplanen innebar redan
fjolårets utveckling en försämring av bytesbalansen mot utlandet till
följd av den mycket kraftiga importökningen. Endast tack vare en samtidig
förskjutning i betalningarna, vilken haft samma effekt som en kortfristig
svensk kredit i utlandet, förhindrades en avtappning av valutareserven av
storleksordningen 400 miljoner kronor. Denna förskjutning synes ha fortgått
under de första månaderna av innevarande år. Det är här tydligtvis
fråga om en företeelse av samma slag som tidigare under efterkrigsåren, då
förskjutningar av denna art inträffade i än den ena, än den andra riktningen.
över en längre period tenderar de emellertid att utjämnas, och det
finns därför all anledning räkna med att också den nu aktuella betalningslörskjutningen
förr eller senare kommer att vändas i sin motsats, varvid
valutareserven även med jämvikt i de löpande betalningarna för varor och
tjänster kommer att åderlåtas kraftigt. Härtill kommer så det nu framräknade
underskottet i betalningsbalansen för år 1956 om drygt 400 miljoner
kronor. I viss utsträckning beror underskottet på en väntad ökning av
importen utöver vad som förutsågs vid årsskiftet. Till övervägande del får
emellertid orsaken till de försämrade valutautsikterna sökas i en för vårt
land oförmånlig utveckling av de internationella prisrelationerna. Ehuru av
tämligen blygsam omfattning får denna, med den storlek importen numera
har, avsevärda konsekvenser för utfallet av betalningsbalansen och därmed
för valutareserven. En dylik försämring av bytesförhållandet med utlandet
får knappast betraktas som exceptionell utan — omväxlande med förbättringar
av bytesförhållandet — som en ganska normal företeelse på utrikeshandelns
område. Att den nu beräknas medföra en minskning av valutareserven
med omkring en femtedel belyser bjärt dennas otillräcklighet ilen
tid präglad av normala bytes- och betalningsrelationer mellan länderna och
därav följande fluktuationer i omsättning och priser.
Inte ininst utvecklingen på betalningsbalansens område med valutaförbrukning
under tider av goda exportkonjunkturer visar nödvändigheten av
att den hittillsvarande stabiliseringspolitiken energiskt fullföljes. Detta innebär
bland annat fortsatta ansträngningar att hålla expansionstendenserna
på investeringsområdet inom resursernas ram och att skapa förutsättningar
för en lugnare utveckling av konsumtionsefterfrågan. Läget ställer vidare
krav på största återhållsamhet i statsmakternas utgiftsbeslut.
De medel som står till buds för att uppnå det uppställda målet har utförligt
angivits i finansplanen. Några avvikelser från vad som där uttalades
finns ingen anledning att nu göra.
Om den nuvarande restriktiva ekonomiska politiken effektivt upprätthålles
bör det vara möjligt att i fortsättningen liksom i år kunna räkna med
de stora intresseorganisationernas medverkan i ansträngningarna att värna
den samhällsekonomiska balansen. Med denna utgångspunkt och under förutsättning
av att inga störande impulser kommer utifrån, synes goda utsikter
finnas för att vi under de närmaste åren skall kunna vidmakthålla den
fulla sysselsättningen utan inflationistiskt övertryck. Årets uppgörelser mel
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
lan producent- och konsumentintressena på jordbruksområdet liksom mellan
arbetsmarknadens parter ger i varje fall grund för en viss tillförsikt i
detta hänseende.
4. Budgetläget. I riksstaten för budgetåret 1955/56 har inkomsterna på driftbudgeten
upptagits med 9 909 miljoner kronor och utgifterna med 9 234 miljoner
kronor. Sedan dels bland inkomsterna ingående kommunalskattemedel
om 400 miljoner kronor och dels vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade
inkomster i form av förhöjd bolagsskatt samt investeringsavgift på tillsammans
275 miljoner kronor avskilts i riksstaten genom avsättning till budgetutjämningsfonden,
framstod driftbudgeten som jämnt balanserad. Vid det
senaste årsskiftet hade emellertid det statsfinansiella läget undergått betydande
förskjutningar jämfört med antagandena våren 1955. Enligt beräkningarna
i finansplanen skulle sålunda uppkomma ett överskott på driftbudgeten
om 394 miljoner kronor. Å andra sidan kunde redan vid denna
tidpunkt förutses en ytterligare uppgång av utgifterna. Bland annat framhölls,
att ökade medel erfordrades för avskrivningar till följd av på tilläggsstat
äskade anslag på kapilalbudgeten för bostadsfinansieringen liksom att
en uppgång av statsutgifterna skulle komma att inträda vid en eventuell lönehöjning
för de statsanställda.
De budgetberäkningar som nu framlägges resulterar i ett överskott om 127
miljoner kronor, sammansatt av ett överskott på bilskattemedlens specialbudget
om 203 miljoner kronor och ett underskott på allmänna budgeten om 7G>
miljoner kronor, överskottet på bilskattebudgeten beror till ett belopp av 150
miljoner kronor på de tillfälliga inkomsterna av den särskilda investeringsavgiften
för motorfordon. Det angivna budgetöverskottet på 127 miljoner kronor
bygger — liksom beräkningarna i årets finansplan — på en uppräkning av
de i riksstaten upptagna särskilda avsättningarna till budgetutjämningsfonden
med 50 miljoner kronor, motsvarande en ökad eftersläpning i uttalningarna
av kommunalskattemedel. Därjämte har hänsyn tagits till den
ytterligare avsättning till budgetutjämningsfonden med 81,4 miljoner kronor,
som i propositionen nr 171 föreslagits skola ske under innevarande budgetår
av medel avsedda för framtida investeringar i LKAB. Såsom framgår
av nämnda proposition bör medlen placeras på ett särskilt konto i riksbanken.
Jag kommer i det följande att hemställa om riksdagens medgivande
till en dylik avsättning.
Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar skulle inkomsterna
stiga till 10 582 miljoner kronor. Detta är 66 miljoner kronor mer än vad
som förutsattes i statsverkspropositionen och ca 675 miljoner mer än vad
riksstaten utvisar. Till den ytterligare inkomstökningen bidrar främst omsättnings-
och utskänkningsskatten å spritdrycker med 60 miljoner kronor.
Den största inkomsttiteln, skatt å inkomst och förmögenhet in. m., bär
däremot upptagits till oförändrat belopp.
Vad utgifterna beträffar har å lilläggsstat II sedan statsverkspropositionen
framlades tillkommit anslag på driftbudgeten om sammanlagt
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
29
252 miljoner kronor, varav 45 miljoner hänför sig till löne- och pensionsökningar
för de statsanställda och närmare 190 miljoner till avskrivningar av
investeringar på bostadsområdet.
Såsom redan omnämnts, ger förändringarna på inkomst- och utgiftssidorna
av driftbudgeten för löpande budgetår till resultat ett formellt överskott
av 127 miljoner kronor, sedan hänsyn tagits till beräknade avsättningar
till budgetutjämningsfonden. Detta överskott skall emellertid korrigeras med
hänsyn dels till utvecklingen av behållningarna på reservationsanslagen och
dels till den beräknade belastningen på övriga anslag. Enligt av riksräkenskapsverket
gjorda undersökningar skulle för 1955/56 uppkomma dels en
förbrukning av behållningar på reservationsanslagen med 140 miljoner och
<lels överskridanden på övriga anslag med 24 miljoner kronor. Utfallet av
driftbudgeten skulle alltså — sedan som nyss nämnts avsättningar gjorts
till budgetutjämningsfonden —- så vitt nu kan överblickas resultera i ett
underskott av närmare 40 miljoner kronor. Motsvarande beräkningar i statsverkspropositionen
ledde till ett överskott på inte fullt 350 miljoner kronor.
Då räknade jag med att nettoförbrukningen av anslagsreservationerna skulle
begränsa sig till 50 miljoner kronor.
Till frågan om utfallet av kapitalbudgeten under innevarande budgetår
återkommer jag i det följande.
Jag övergår härefter till att behandla läget på driftbudgeten för budgetåret
1956/57. I statsverkspropositionen upptogs inkomsterna till 11 173
miljoner kronor och utgifterna till 10 225 miljoner kronor. Därjämte föreslogs,
att avsättning till budgetutjämningsfonden skulle göras av dels kommunalskattemedel
till ett belopp av (netto) 300 miljoner kronor, dels vissa
tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster, bestående av förhöjd
bolagsskatt samt investeringsavgift, till ett belopp av (275 -j- 75 =) 350
miljoner kronor. Det kvarstående överskottet uppgick därefter till 298 miljoner
kronor, varav 237 miljoner hänförde sig till allmänna budgeten och
61 miljoner till bilskattebudgeten.
Sedan kalenderårsskiftet har det statsfinansiella läget undergått vissa
förskjutningar. I förhållande till statsverkspropositionen redovisas på inkomstsidan
en nettoökning med 136 miljoner kronor. På utgiftssidan framkommer
— om hänsyn även tages till föreslagna speciella avsättningar till
hudgetutjämningsfonden — en nettoökning med 213 miljoner kronor. Resultatet
blir ett formellt överskott på statsregleringen av 221 miljoner kronor,
att jämföra med 298 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen.
Vad inkomsterna närmare beträffar vill jag till en början framhålla,
att riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar utvisar eu nettoökning
med 152 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.
Sålunda har tullmedlen uppräknats med 30 miljoner kronor. Beträffande
inkomsttitlarna omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, omsättnings-
och utskänkningsskatt å vin, maltdrycksskatt samt skatt å läskedrycker
har företagna omräkningar resulterat i en nettohöjning med 115 mil
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
joner kronor, överskottet av statens affärsverksfonder har reducerats med
45 miljoner kronor i första hand som resultat av lönehöjningarna för statsanställda.
Inkomsterna på fonden för statens aktier har uppräknats med
30 miljoner kronor med hänsyn till den ökade inleverans av vinstmedel
från LKAB som blir följden vid bifall till det förslag till överenskommelse
mellan staten och TGO vilket i propositionen nr 171 förelagts riksdagen.
Jag kommer i det följande att föreslå vissa ytterligare jämkningar i beräkningen
av statsverkets inkomster för 1956/57. Netto innebär dessa jämkningar
en minskning med omkring 16 miljoner kronor. Med hänsyn jämväl
härtill skulle statsinkomsterna under nästa budgetår uppgå till 11 309 miljoner
kronor, innebärande en ökning med 136 miljoner kronor jämfört med
statsverkspropositionen.
Vad beträffar inkomstskattetiteln, som redan i statsverkspropositionen
nedräknades med 100 miljoner kronor i anledning av det förebådade skattesänkningsförslaget,
har denna upptagits med oförändrat 6 000 miljoner kronor.
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna m. m. på titeln, som
leder fram till detta belopp, kan med ledning av riksräkenskapsverkets
uPPo''fter sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har därvid medtagits
såväl utfallet för budgetåret 1954/55 och beräkningarna för innevarande
budgetår som de i finansplanen till årets statsverksproposition redovisade
uppskattningarna. Beloppen anges i miljoner kronor.
1954/55 |
1955/56 |
1956/57 |
|||
; ; : i .• , . •; '',rr tf k i;:: |
Utfall |
Enl. stv. |
Ny |
Enl. stv. |
Ny |
prop. 1956 |
beräkn. |
prop. 1956 |
beräkn. |
||
Inkomster Preliminärskatt inklusive fyll- |
|||||
nadsinbetalningar ........ |
7 690 |
9 540 |
9 500 |
10 250 |
10 255 |
Kvarstående skatt.......... |
574 |
630 |
630 |
820 |
830 |
Fastighetsskatt ............ |
292 |
— |
— |
— |
— |
Yrkesskade- (olycksfalls-) för-säkringsavgifter, bidrag till |
102 |
245 |
250 |
250 |
270 |
Tillkommande skatt, restan- |
|||||
tier m. m................. |
217 |
195 |
195 10 575 |
210 11 530 |
210 11 565 |
Summa inkomster |
8 875 |
10 610 |
|||
Utgifter Kommunalskattemedel...... |
3 849 |
3 720 |
3 715 |
4 290 |
4 285 |
Överskjutande skatt........ |
587 |
670 |
670 |
550 |
550 |
Övriga restitutioner ........ |
49 |
50 |
50 |
50 |
50 |
Yrkesskade- (olycksfalls-) för
säkringsavgifter, bidrag till
sjukförsäkringen och bygg
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956 31
nadsforskningsavgifter från |
1954 55 |
1955/56 |
Ny beräkn. |
1956/57 Enl. stv. |
Ny beräkn. |
större arbetsgivare........ Förskott och avräkningsme- |
102 |
245 |
250 |
250 |
270 |
del till sjukkassorna...... |
167 |
340 |
340 |
350 |
350 |
Omföringar................ |
31 |
40 |
40 |
40 |
40 |
Summa utgifter |
4 785 |
5 065 |
5 065 |
5 530 |
5 545 |
Inkomster utöver utgifter.... |
4 090 |
5545 |
5 510 |
6 000 |
6 020 |
av kommunalskattemedel.. |
300 |
||||
fonderas centralt......... |
— |
— |
— |
— |
55 |
Nettoinkomst på titeln |
4 390 |
5 545 5 500 |
5 510 5 500 |
6 000 6 000 |
5 965 6 000 |
Enligt denna sammanställning har endast smärre förskjutningar inträtt
sedan motsvarande beräkning i statsverkspropositionen. Såsom framgår
av riksräkenskapsverkets i det föregående återgivna redogörelse bygger beräkningarna
också på praktiskt taget oförändrade förutsättningar beträffande
skatteunderlagets utveckling m. m. Bakom de i stort sett oförändrade
inkomstposterna på titeln döljer sig dock vissa förändringar. Den föreslagna
höjningen av pensionsavgifterna från 1,8 till 2,5 procent från och med den
1 januari 1957 föranleder en stegring av källskatten med omkring 50 miljoner
kronor våren 1957. Med samma belopp har fyllnadsinbetalningarna
uppräknats som följd av att bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret
1956 nu antages ligga högre än vad som förutsattes vid föregående beräkningstillfälle.
Å andra sidan har riksräkenskapsverket med ledning av
senast tillgängliga uppgifter om den inflytande källskatten för löntagare
räknat med att denna skall komma att ligga på en något lägre nivå än vad
som antogs i statsverkspropositionen.
Beträffande utgifterna på titeln orsakas den största förändringen av den
fondering genom insättning bos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande
överskott om 55 miljoner kronor av arbetsgivarbidrag för år 1955,
vilken föreslagits i propositionen nr 146. Riksräkenskapsverket har i sin
skrivelse med förnyad inkomstberäkning framhållit, att de på kalenderåret
1955 belöpande avgifterna och arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen kan
beräknas överstiga vad som förskottsvis utbetalats till sjukkassorna under
ifrågavarande år med 170 miljoner kronor. Härav utgör dock 10 miljoner
kronor restbidrag från staten, vilka icke berör inkomslskattetiteln. Det
framgår vidare av riksräkenskapsverkets skrivelse, att avräkningsmedlen
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
— utgörande skillnaden mellan sjukkassorna slutligt tillkommande avgifter
och bidrag å ena sidan och de av staten lämnade förskotten å den andra
— enligt riksförsäkringsanstalten är avsedda att utbetalas under början av
år 1957. I sin beräkning har riksräkenskapsverket förutsatt, att förskott på
avgifter och bidrag till sjukkassorna under budgetåret 1956/57 kommer att
utgå endast med det belopp, som utöver avräkningsmedlen erfordras för att
täcka sjukkassornas medelsbehov.
Jag anser mig för egen del — sedan riksförsäkringsanstalten under hand
yttrat sig i frågan — i och för sig kunna tillstyrka en på denna förutsättning
grundad beräkning. Emellertid måste hänsyn tagas till den i nyssnämnda
proposition föreslagna fonderingen hos riksgäldskontoret med omkring 55
miljoner kronor av på år 1955 belöpande arbetsgivarbidrag. Riksräkenskapsverkets
beräkning av inkomstskattetitelns netto, som före avrundning slutar
på 6 020 miljoner kronor, borde med hänsyn härtill reduceras till
5 965 miljoner kronor. Då titeln till följd av beräkningarnas osäkerhetsmarginal
regelmässigt brukar avrundas till jämnt hundratal miljoner kronor,
saknas emellertid anledning att uppta titeln för nästkommande budgetår
till annat belopp än det av riksräkenskapsverket föreslagna, 6 000 miljoner
kronor.
Vad beträffar eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel
har icke funnits anledning till justering. Den beräknas alltså netto till
300 miljoner kronor. Ett motsvarande belopp bör, såsom föreslagits i statsverkspropositionen,
upptagas i riksstaten för avsättning till budgetutjämningsfonden.
I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna på driftbudgeten
komma att uppgå till 11 309 miljoner kronor. Det bör framhållas, att detta
inkomstbelopp är direkt avhängigt av de samhällsekonomiska förutsättningar,
som antagits gälla under budgetåret. Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket
understryka de osäkerhetsmoment, som även i övrigt alltjämt vid
denna tidpunkt föreligger vid beräkningen. Riksräkenskapsverket har särskilt
fäst uppmärksamheten vid de osäkra förutsättningarna för beräkning av —
förutom utbetalningarna till sjukkassorna — fyllnadsinbetalningarnas storlek.
Ämbetsverket, som ansett sig sakna underlag för en bedömning i vad
mån kvarskatteräntans betalningsstimulerande effekt påverkas av det strama
läget på kreditmarknaden, har nu liksom vid sin beräkning i december
1955 förutsatt, att fyllnadsinbetalningar kommer att verkställas under såväl
våren 1956 som våren 1957 i samma höga utsträckning som under närmast
tidigare år. Storleken av dessa inbetalningar har riksräkenskapsverket för
våren 1956 angett till omkring 700 miljoner kronor, förutom ett belopp av
uppemot 200 miljoner i fyllnadsinbetalning av garantiskatt för fastighet,
medan för våren 1957 räknats med något lägre inbetalningar.
Det är givetvis vanskligt att bedöma kvarskatteräntans effektivitet i nuvarande
skärpta läge på kreditmarknaden. Om de gjorda antagandena visar
sig felaktiga, uppkommer eu förskjutning med ungefär ett år av uppbörden
beträffande mycket betydande belopp. Jag vill i sammanhanget erinra
om att jag — såsom redan framhållits — i det följande kommer att
Kungi. Maj. ts proposition nr 175 år 1956 33
föreslå en höjning aA'' räntan på kvarstående skatt, liksom på överskjutande
skatt.
Beträffande utgifterna å driftbudgeten, vilka i statsverkspropositionen
upptagits till 10 225 miljoner kronor, underströk jag i finansplanen, att
vissa då ännu icke färdigberedda ärenden kunde komma att medföra utgiftsökningar.
Det framhölls även, att beräkningarna utgick från oförändrade
löner till de statsanställda. Förslag till höjning av statstjänstemännens
löner och pensioner har sedermera godkänts av riksdagen. Därigenom ökar
driftbudgetens utgifter 1956/57 med 100 miljoner kronor. I propositionen nr
107 har Addare under socialdepartementets huvudtitel äskats ett anslag om
275 miljoner kronor till fondering för framtida pensionsändamål. Även om
statsutgifterna formellt ökar med detta belopp, vill jag dock framhålla, att
det härvidlag icke — i varje fall för närvarande -— rör sig om en verklig
ökning av utgifterna i jämförelse med staisverkspropositionens budgetförslag.
För ändamålet har föreslagits skola disponeras det belopp som under
budgetåret 1956/57 beräknas inflyta i form av förhöjd bolagsskatt. I statsverkspropositionen
föreslogs att det ifrågavarande beloppet om 275 miljoner
kronor — tillsammans med inflytande belopp av den allmänna investeringsavgiften
om 75 miljoner kronor — skulle tillföras budgetutjämningsfonden
samt insättas på särskilt konto i riksbanken. Samma belopp, men
nu reserverat för framtida pensionsändamål, skall alltjämt insättas på särskilt
konto i riksbanken. Realekonomiskt sett blir det alltså tills Addare ingen
skillnad i jämförelse med vad som föreslogs i statsA:erkspropositionen.
Sedan hänsyn tagits äA^en till övriga utgiftsförändringar på driftbudgeten,
blir resultatet en höjning av de sammanlagda utgifterna med 377 miljoner
kronor till 10 602 miljoner kronor.
Av vad nu sagts framgår, att driftbudgeten för budgetåret 1956/57 skulle
lämna ett ÖArerskott av (11 309—10 602 =) 707 miljoner kronor mot enligt
statsverkspropositionen 948 miljoner. Från angivna överskott skall dragas
vissa belopp, som ej bör disponeras för löpande statsutgifter utan reserveras
på budgetutjämningsfonden. Detta gäller först och främst ett belopp motsvarande
en beräknad nettoeftersläpning om 300 miljoner kronor i utbetalningarna
aA'' kommunalskattemedel, vilken avsättning redan föreslagits i
statsverkspropositionen. Vidare bör, med i finansplanen angiven motivering
och på sätt där angiAdts, ett belopp om 75 miljoner kronor utgörande under
budgetåret beräknad uppbörd av allmän investeringsavgift för år 1956 avsättas
till budgetutjämningsfonden. Motsvarande belopp bör av statskontoret
insättas på särskilt konto i riksbanken. Slutligen bör i enlighet med
förslag i propositionen nr 171 till budgetutjämningsfonden även avsättas ett
beräknat belopp om 111,4 miljoner kronor motsvarande den utdelning staten
beräknas erhålla från LKAB under nästa budgetår. Jag kommer i det
följande att hemställa om riksdagens medgivande till en dylik avsättning.
Sedan reduktion gjorts med ifrågavarande avsättningar till budgetutjämningsfonden,
kvarstår ett överskott på statsregleringen av 221 miljoner kronor.
Motsvarande överskott beräknades i statsverkspropositionen till 298
3 liihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 17i>
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
Drift Miljoner -
1930/51 |
1951/52 |
|
Inkomster .......................................................... |
5 820 |
7 507 |
Utgifter ............................................................ |
5 449 |
6 423 |
Överskott |
>371 |
>1084 |
Avsättning till budgetutjämningsfonden: |
||
av kommunalskattemedel (netto) .................................. av medel som skall öve;föras till särskilt konto i riksbanken: |
— |
— |
motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster |
_ |
_ |
Överskott |
*371 |
11084 |
överskott eller underskott (exkl. reservationsmedelsförändringar) hänförligt: |
||
till allmänna budgeten ............................................ |
+ 396 |
+ 929 |
till automobilskattebudgeten........................................ |
+ 150 |
+ 17 |
Reservationsmedelsförändringar ...................................... |
(- 175) |
(+ 138) |
Över- eller underskott inkl. reservationsmedelsförändringar ............ |
+ 371 |
+ 1084 |
1 Reervationsmedelsförändringar inräknade.
2 Därav riksstat 9 234 mkr samt tilläggsstater I och II 413 mkr.
3 Exkl. indragna reservationsmedel.
miljoner kronor. Av det nu beräknade överskottet hänför sig 160 miljoner
kronor till allmänna budgeten och 61 miljoner kronor till bilskattemedlens
specialbudget.
I statsverkspropositionen angav jag, att anledning icke fanns att räkna
med någon mera betydande nettoförändring i reservationernas storlek. Icke
lieller nu har jag ansett mig böra förutsätta någon förändring av betydelse
totalt sett. Däremot kan redan nu förutses ett överskridande med ca 33 1 2
Kapital Miljoner -
1950/51 |
1951/52 |
|
Invcsteringsanslag .................................................. Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida medel .................. |
998 |
1408 -632 |
Återstående medelsbehov |
3 508 |
3 776 |
Ökning (+) eller minskning (—) av rörliga krediter .................. Ökning (—) eller minskning ( + ) av anslagsbehållningarna ............ |
+ 127 |
+ 374 |
Totalt återstående medelsbehov för kapitalbudgeten (inkl. rörliga kre-diter och förändring av anslagsbehållningarna) |
695 |
1150 |
1 Därav 388 mkr å tilläggsstater I och II.
2 Därav 192 mkr å tilläggsstat II.
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
35
budgeten
kronor
1952/53 |
1953/54 |
1954/55 |
1955/56 |
1956/57 |
|||
enl. riks-staten |
enl. stv. |
ny be-räkning |
enl. stv. |
ny be-räkning |
|||
7 808 |
8 535 |
8 907 |
9 909 |
10 516 |
10 582 |
11173 |
11309 |
7 647 |
8130 |
8 619 |
9 234 |
9 397 |
29 649 |
10 225 |
10 602 |
''161 |
''405 |
"2SS |
675 |
1119 |
3 933 |
948 |
707 |
— |
— |
— |
-400 |
— 450 |
— 450 |
'' — 300 |
— 300 |
— |
— |
— |
— 275 |
— 275 |
— 275 |
-350 |
— 75 |
— |
— |
— |
— |
— |
— 81 |
— |
— in |
1161 |
*400 |
•288 |
— |
394 |
127 |
298 |
221 |
+ 396 |
+ 319 |
+ 129 |
-131 |
+ 166 |
— 76 |
+ 237 |
+ 160 |
— 214 |
— 89 |
+ 83 |
+ 131 |
+ 228 |
+ 203 |
+ 61 |
+ 61 |
(- 21) |
tf 175) |
(+ 76) |
— 25 |
— 50 |
3-140 |
— |
— |
+ 161 |
+ 405 |
+ 288 |
- 25 |
+ 344 |
4- 37 |
+ 298 |
6+ 188 |
4 Inkl. överskridanden om 24 mkr.
5 Inkl. överskridande med 33 mkr till följd av ytterligare ett indextillägg å folkpensioner.
miljoner kronor till följd av att ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna
tillkommer från och med maj månad 1956. Med beaktande härav
skulle överskottet komma att uppgå till 188 miljoner kronor.
Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1956/57, sådant det under här
angivna förhållanden skulle komma att gestalta sig i jämförelse med tidigare
gjorda beräkningar, framgår av den i det föregående lämnade sammanställningen
över driftbudgetens inkomster och utgifter.
budgeten
kronor
1952/53 |
1953/54 |
1954/55 |
1955/56 |
1956/57 |
|||
enl. riks-staten |
enl. stv. |
ny beräkning |
enl. stv. |
ny beräkning |
|||
1838 |
1 947 |
2102 |
1780 |
2148 |
■2168 1 202 |
1823 |
1805 |
31 020 |
31033 |
31077 |
770 |
1138 |
966 |
430 |
411 |
+ 137 |
+ 20 |
- 4 (+ 193) |
H” 1 jjO |
+ 50 |
+ 50 |
+ 100 |
+ 100 |
1 157 |
1 053 |
1073 |
920 |
1288 |
1 116 |
530 |
511 |
3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.
36 Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
I fråga om kapitalbudgeten har efter det statsverkspropositionen avlämnades
icke inträffat några mera betydande förändringar. För innevarande
budgetår har på tilläggsstat tillkommit investeringsanslag om ytterligare
20 miljoner kronor. För nästkommande budgetår redovisas en mindre nedgång
i jämförelse med beräkningarna vid årsskiftet. Visserligen har tillkommit
vissa anslag, men å andra sidan har bortfallit ett i statsverkspropositionen
preliminärt beräknat belopp på 25 miljoner kronor för utbyggnad av
en storflygplats. När medelsbehovet på kapitalbudgeten under nästa budgetår
bedömes, bör dock läggas märke till att vissa kostnader för en stox--flygplats kan tillkomma på tilläggsstat när beredningen av ifrågavarande
ärende slutförts. Förbrukningen av äldre anslagsmedel har upptagits med
samma belopp, 100 miljoner kronor, som i finansplanen.
Nu verkställda beräkningar rörande läget på kapitalbudgeten under nästa
budgetår har sammanställts i en i det föregående återgiven tablå. Såsom redan
var fallet i statsverkspropositionen visar beräkningen av medelsbehovef
på kapitalbudgeten en kraftig nedgång i förhållande till innevarande år. I
finansplanen påpekades emellertid också, att vid en bedömning av de statliga
låneanspråken måste hänsyn jämväl tagas till läget på driftbudgeten.
Vid en konjunkturpolitisk bedömning av budgetens verkningar finnes över
huvud taget ingen anledning att göra åtskillnad mellan transaktioner som
bokföres på drift- respektive kapitalbudgeten.
I det följande lämnas en översikt av det beräknade resultatet för totalbudgeten.
Därvid bär hänsyn tagits till att — såsom påpekats i det föregående
— de 275 miljoner kronor som skall fonderas för framtida pensionsändamål
liksom även fonderingen av arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen
om 55 miljoner kronor tills vidare icke representerar någon verklig utgift
för staten i realekonomisk mening.
Såsom framgår av översikten skulle statsbudgeten för nästa budgetår liksom
enligt det ursprungliga budgetförslaget icke blott bli totalbalanserad
utan därjämte lämna ett överskott, som nu beräknas till i det närmaste 500
miljoner kronor. Vid en bedömning av i vilken mån staten kan komma att
belasta lånemarknaden kan dock det i översikten framräknade nettot icke
ge direkt vägledning. Hänsyn måste nämligen tagas till att vissa av de fonderingar,
som föreslagits skola äga rum under såväl innevarande som nästkommande
budgetår och som i översikten i det föregående icke betraktats
som verkliga utgifter, förutsatts skola bindas genom insättning på särskilt
konto i riksbanken. Motsvarande medel kommer därför icke att stå
till riksgäldskontorets förfogande för finansiering av kapitalbudgeten. De
medel det här rör sig om är fonderingen för framtida pensionsändamål,
fonderingen av vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster
samt avsättningen av vinstmedel avsedda för framtida investering i LKAB.
Som framgår av tablån över beräknat behov av statlig nyupplåning, skulle
upplåningsbehovet under nu nämnda förutsättningar uppgå till 703 miljoner
kronor under 1955/56. För nästa budgetår skulle enligt motsvarande
beräkning däremot föreligga möjligheter till en mindre återbetalning av
statsskulden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
37
Kassamässigt inkomst- eller utgiftsöverskott på totalbudgeten
Miljoner kronor
1935/56
Enl. stv.
prop. 1956
1936/57
Ny beräkn. Enl. stv. Ny beräkn.
prop. 1956
Driftbudgeten
Inkomst- (-j-) eller utgiftsöverskott
(-)........................
Anslagsöverskridanden (netto) ..
Reservationsmedelsminskning (—)
eller -ökning (+)......
Fondering hos riksgäldskontoret
av sjukkassorna tillkommande
arbetsgivarbidrag för 1955 ....
Avsättning av kommunalskatte
-
Avsättning till särskilt konto i
riksbanken:
av medel avsedda för fondering
för framtida pensionsän
damål.
...................
av tillfälliga, konjunkturpolitiskt
betingade inkomster...
av medel avsedda för framtida
investeringar i LKAB......
Kapitalbudgeten
Medelsbehov efter avdrag för avskrivningar
o. dyl...........
Minskning av anslagsbehållningar
Disposition av rörliga krediter ..
Totalt inkomst- (+) eller utgiftsöverskott
(—) ..............
+ 394 |
+ 127 — 24 |
+ 298 |
+ |
221 33 |
— 50 |
— 140 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
-|- |
55 |
+ 450 |
+ 450 |
+ 300 |
+ |
300 |
— |
— |
— |
+ 275 |
+ 275 |
+ 275 |
+ 350 |
+ 75 |
— |
+ 81 |
— |
+ in |
+ 1 069 |
+ 769 |
+ 948 |
+ 1 004 |
— 1 138 — 100 — 50 |
— 966 — 100 —- 50 |
- 430 — 100 |
— 411 — 100 |
— 1 288 |
— 1 116 |
— 530 |
— 511 |
— 219 |
— 347 |
+ 418 |
+ 493 |
Alltjämt skulle alltså gälla att staten under 1956/57 icke behöver anlita
kreditmarknaden för mjupplåning.
Av den i det föregående lämnade redogörelsen för det samhällsekonomiska
läget och de krav detta ställer på den ekonomiska politiken under nästa
budgetår och icke minst på finanspolitiken som en integrerande del av denna
framgår, att jag icke finner skäl att nu avvika från de i finansplanen
uppdragna riktlinjerna för budget- och skattepolitiken.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
Beräknat behov av statlig nyupplåning
Miljoner kronor 1955/56 |
nv beräk- |
1956 5T |
nv te- |
|
prop. 193l) |
ning |
piop. 1956 |
räkning |
|
Totalbudgetens inkomstöverskott |
— 219 |
— 347 |
418 |
493 |
Avsättningar (—) till särskilt Fondering för framtida pen-sionsändamål ............ |
— 275 |
|||
Tillfälliga, konjunkturpolitiskt |
— 275 |
— 275 |
— 350 |
— 75 |
Medel avsedda för framtida in-vestering i LKAB ........ |
— |
— 81 |
— |
— in |
Summa avsättningar |
— 275 |
— 356 |
— 350 |
— 461 |
Behov av nyupplåning (— =
möjlig återbetalning av statsskulden).
................... 494 703 — 68 — 32
Såsom jag framhöll i finansplanen och som jag ytterligare haft tillfälle att
utveckla i propositionen nr 88 vid framläggandet av förslag om en skattesänkning
från och med år 1957, bör givetvis 1956/57 års budget även ses
som ett led i en mera långsiktig utveckling. Inte minst vid en diskussion av
skattepolitiken och angelägna reformer av olika slag är det av betydelse att
icke anlägga ett alltför kortsiktigt perspektiv. Jag har i nämnda proposition
vid avvägningen av skattesänkningens omfattning 1957 bland annat
pekat på att två kostnadskrävande reformer, båda utomordentligt angelägna,
träder i förgrunden redan under budgetåret 1957/58, nämligen ökad
hjälp till barnfamiljerna samt en kommunal ortsavdragsreform.
Såsom ett led i en mera allmän bedömning av de framtida möjligheterna,
samhällsekonomiska såväl som statsfinansiella, att realisera dessa och andra
reformer är det av intresse att i möjligaste mån klarlägga de automatiskt
verkande tendenser beträffande statens inkomster och utgifter, som redan
föreligger eller kan förutses. Vid olika tillfällen har redovisats beräkningar
av förutsedda automatiska förändringar av statsinkomsterna och statsutgifterna.
I årets finansplan refererades sålunda en av riksräkenskapsverket i anslutning
till verkets ordinarie beräkning verkställd kalkyl avseende utvecklingen
av statsinkomsterna till och med budgetåret 1958/59. Kalkylen utgick
från verkets beräkning för 1956/57. I anslutning till riksräkenskapsverkets
förnyade beräkning av inkomsterna för nästa budgetår har ämbetsverket
nu även prövat i vad mån de ändrade förutsättningarna påverkar
prognosen över statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1957/58 och
Kungl. Maj:ts proposition nn 173- år 1956 39
1958/59. Resultatet av de nu verkställda kalkylerna sammanfattas i följande
tablå:
1957/08 1958/59
Miljoner kronor
Driftbudgetens totala kassamässiga inkomster........ — 55 + 600
Förändring i avsättning till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel........................ + 275 + 50
Summa + 220 + 650
Summa, exkl. bilskattemedel + 245 -f 605
Sammanställningen visar statsinkomsternas automatiska förändring vid
en antagen årlig stegring av den reala nationalinkomsten vid konstant prisnivå
med fyra procent. Detta antagande, som överensstämmer med vad som
förutsattes vid motsvarande kalkyl i finansplanen, torde få betecknas som
relativt optimistiskt. I den reviderade nationalbudgeten räknas med en stegring
från 1955 till 1956 om tre procent. Å andra sidan finns det anledning
antaga, att den förstärkning av taxeringsorganisationen, som föreslagits i
propositionen nr 150, på längre sikt skall leda till en fullständigare redovisning
av sådana inkomster, som för närvarande orättmätigt undandras beskattning.
Vid beräkningen har givetvis beaktats skattesänkningen för fysiska
personer liksom höjningen av pensionsavgifterna från den 1 januari 1957.
Vidare har ämbetsverket, liksom vid decemberberäkningen, utgått från att
den förhöjda bolagsskatten kvarstår under perioden. Om man med hänsyn
till dessa skattemedels tillfälliga karaktär önskar hålla dem utanför kalkylen,
förändras dock icke bilden av den årliga förändringens storlek i nämnvärd
grad, eftersom de ingår med ungefär samma belopp under de olika
åren. Beträffande den allmänna investeringsavgiften liksom den särskilda
investeringsavgiften för motorfordon har riksräkenskapsverket, i enlighet
med nu gällande författningars giltighetstid, däremot endast räknat med avgiftens
uttagande under år 1956. Kalkylmässigt föranleder detta ett inkomstbortfall
från 1956/57 till 1957/58 med omkring (75 -f- 75 =) 150 miljoner
kronor. Den stagnation av budgetens kassamässiga inkomster, som under
de för kalkylen gällande förutsättningarna skulle vara att vänta under budgetåret
1957/58, förklaras till en del av detta inkomstbortfall. I övrigt är
den en följd av skattesänkningen, som först då kommer till uttryck under
hela budgetåret, samt vissa andra förskjutningar i det kassamässiga utfallet
av inkomstskattetiteln. Under budgetåret 1958/59 får samma förskjutningar
till effekt en relativt kraftig stegring av de kassamässiga inkomsterna.
Den under de angivna samhällsekonomiska förutsättningarna på längre
sikt »normala» stegringstakten kan numera uppskattas till omkring 500
miljoner kronor, eller, om automobilskattemedlen frånräknas, omkring 450
miljoner kronor i årlig stegring.
I den i det föregående återgivna tablån har förutom de kassamässiga inkomsternas
förändringar även angivits förändringen i storleken av de avsättningar
av kommunalskattemedel till hudgetutjämningsfonden, som en
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
ligt nu tillämpade principer bör äga rum. Då nettoavsättningen, som för
budgetåret 1956/57 beräknas till 300 miljoner kronor, under 1957/58 endast
skulle uppgå till 25 miljoner kronor och under 1958/59 förbytas i en
nettoåterföring med 25 miljoner kronor, elimineras vid ett hänsynstagande
till ifrågavarande fondavsättningar delvis ojämnheten i den kassamässiga
utvecklingen.
Beträffande utvecklingen av statsutgifterna angav jag i finansplanen, att
några säkra utsagor icke kunde göras men att all erfarenhet visade, att man
i ett progressivt samhälle måste räkna med automatiska eller av andra skäl
svårundvikliga utgiftsstegringar på betydande belopp även vid en mycket
restriktiv budgetbehandling. Som exempel nämnde jag, att driftbudgeten
under de tre senaste budgetåren 1953/54—1955/56 ökat med i genomsnitt
500—600 miljoner kronor per år.
Om man försöker skaffa sig en allmän överblick över utgiftsutvecklingen
— såväl den automatiska som den icke-automatiska — under de närmaste
åren och i första hand då budgetåret 1957/58, avtecknar sig aktuella anslagskrav
av betydande storlek. De har i själva verket en sådan omfattning, att
de enligt min mening måste mana till den allra strängaste sparsamhet med
anslagsmedel och en omsorgsfull planering och angelägenhetsgradering vid
de! fortsatta reformarbetet.
Redan de anslagsstegringar för budgetåret 1957/58, som siffermässigt kunnai
preciseras vid den i finansplanen omnämnda automatikutredningen, vilken
nu slutförts, uppgår till 200 miljoner kronor. Sagda utredning torde som
bihang D få fogas till statsrådsprotokollet. Det av utredningen angivna beloppet
avser anslagsstegringar, som automatiskt kommer att aktualiseras
till följd av fattade beslut och som blott kan förhindras, om dessa beslut omprövas
och ändras. Det ligger i sakens natur, att en sådan omprövning
endast kan ge begränsade resultat om man inte vill helt frångå de allmänna
målsättningar för politiken, som legat till grund för besluten. De automatiska
anslagsökningarna måste därför i praktiken anses som i stor utsträckning
ofrånkomliga.
Det bör vidare uppmärksammas, att betydande delar av statsverksamheten
— bl. a. försvaret, vägväsendet och kapitalbudgeten — av olika skäl uteslutits
vid automatikberäkningen. I fråga om försvarshuvudtiteln kan — oberoende
av pågående försvarsberedning — förutses icke obetydliga utgiftsstegringar.
Den besparing på 68 miljoner kronor, som uppkommer under 1956/57 genom
repetitionsövningarnas slopande, är nämligen att betrakta som en engångsföreteelse.
Härtill kommer den ökning av försvarskostnaderna som
framdrives av den tekniska utvecklingen. Investeringarna på vägväsendets
och affärsverkens område representerar för hela samhällsekonomin vitala
avsnitt, som likaledes legat vid sidan av automatikutredningens siffermässiga
precisering av anslagsstegringarna. Enligt förslag i propositionen nr 165
angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område skall vidare
slaien ställa 100 miljoner kronor till förfogande som finansiell grund för
Kungl. Maj. ts proposition mJ 175 år 1956
41
eu blivande skördeskaderegleringsfond. Detta medför en belastning av statskassan
under budgetåret 1957/58.
Det måste också beaktas, att automatikberäkningen utifrån sina förutsättningar
räknat med en konstant lönenivå för de statsanställda. Såsom
framhålles i utredningen, måste detta på längre sikt betraktas som en orealistisk
förutsättning i synnerhet om man vid bedömningen av det framtida
budgetläget i övrigt utgår från en stigande produktion och levnadsstandard
och bygger kalkyler rörande statsinkomsternas utveckling på antagandet om
en ökande nationalinkomst. Varje procents ökning av de statsanställdas löneförmåner
innebär en kostnadsstegring per år för staten på omkring 45 miljoner
kronor.
Därtill konnner — såsom jag redan påpekat i det föregående — att angelägna
reformer på familjepolitikens och den kommunala beskattningens
områden står inför sitt genomförande. Innan de med dessa spörsmål arbelande
utredningarna framlagt sina förslag är det dock för tidigt att närmare
försöka ange kostnaderna för dessa reformer. Att de för att uppnå avsedd
effekt kommer att stiga till betydande belopp är dock uppenbart. I sammanhanget
får icke heller glömmas bort, att undervisningen och forskningen liksom
den statliga sjukvården — för att endast nämna några av de viktigaste
områdena — kräver fortsatta insatser för att uppnå och bibehålla en önskvärd
standard. Samtidigt är det icke lätt att finna områden, där motvägande
nedskärningar av verkliga statsutgifter — jag bortser då från bortfallet
1957/58 av den bokföringsmässiga avskrivningen av egnahemssubventioner
— kan ske utan menliga konsekvenser.
Eu genomgång av de aktuella anslagskraven leder mig till slutsatsen,
att de för budgetåret 1956/57 gynnsamma statsfinansiella betingelserna icke
bör föranleda engagemang som både av samhällsekonomiska och statsfinansiella
skäl kan visa sig svåra att uppfylla i framtiden eller som kommer att
tvinga till ett undanskjutande av andra, mera trängande reformer. I
I fråga om de förändringar i jämförelse med statsverkspropositionen av
beräkningen av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som förordats
av riksräkenskapsverket, ansluter jag mig till ämbetsverkets förslag
där icke annat angives i det följande. Jag har därjämte i det föregående omnämnt
min avsikt att föreslå jämkningar i fråga om beräkningen av ytterligare
ett anta! titlar. Enligt vad som anförts i propositionen nr 174 kommer
där framlagda förslag om slopande av tull på jordbruksvaror att medföra
ett bortfall av tullinkomster, som för budgetåret 1956/57 uppskattas
till 12 miljoner kronor. På grund därav bör titeln tullmedel upptagas till
avrundat 570 000 000 kronor eller 10 000 000 kronor mindre än vad riksräkenskapsverket
föreslagit. I statsverkspropositionen upptogs titeln till
550 000 000 kronor. 1 enlighet med beräkningar i propositionen nr 165 bör
vidare i riksstaten för budgetåret 1956/57 titeln införselavgift och accis å
fettvaror in. in. uppföras med 49 000 000 kronor i stället för det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet 54 000 000 kronor och det av riksräkenskapsverket
föreslagna beloppet 55 000 000 kronor. Sedan riksdagen god
-
42
Kungl. Maj ds proposition nr 175 år 1956
tagit den i propositionen nr 27 föreslagna höjningen av skattesatsen för
kupongskatt med verkan från och med den 1 januari 1957 och med hänsyn
till förutsedda utdelningshöjningar bör en uppräkning av ifrågavarande titel
ske med 500 000 kronor till 6 500 000 kronor. I enlighet med vad som uttalats
i propositionen nr 105 kommer vissa inkomster att inflyta hos institutet
för konsumentfrågor, vilka bör redovisas på riksstatens inkomstsida.
De torde böra bokföras på en ny uppbördstitel, benämnd inkomster vid statens
institut för konsumentfrågor, vilken titel för budgetåret 1956/57 bör
beräknas till 25 000 kronor. Till följd av förutsatt anpassning av avgifterna
hos statens rättskemiska laboratorium, för att täcka bland annat de kostnadsökningar
som föranledes av i propositionen nr 70 framlagda förslag, synes
titeln inkomster vid statens rättskemiska laboratorium böra uppräknas
med 375 000 kronor till 1 125 000 kronor. I enlighet med numera framlagt definitivt
förslag till stat för försvarets fastighetsfond bör fondens överskott
upptagas till 23 600 000 kronor, vilket är 391 000 kronor mindre än det i
statsverkspropositionen preliminärt beräknade beloppet.
Vidare bör såsom nämnts — med ändring av vad som därutinnan föreslagits
i statsverkspropositionen — 75 miljoner kronor avsättas till budgetutjämningsfonden
av vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster
samt ett motsvarande belopp av statskontoret överföras till ett särskilt
konto i riksbanken. I anslutning till vad jag i det föregående nämnt
bör i riksstaten ävenledes upptagas en avsättning till budgetutjämningsfonden
med 111,4 miljoner kronor av medel avsedda för framtida investering
i LKAB, vilka medel likaså bör insättas på särskilt konto i riksbanken. Jag
kommer i det följande att göra hemställan om att redan för innevarande
budgetår göres en avsättning till samma ändamål, beräknad till 81,4 miljoner
kronor.
En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna
å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,
torde såsom Bihang E få fogas till detta protokoll.
Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt
för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 110. Vad åter angår nästkommande
budgetårs senare hälft förordar jag i anslutning till vad jag härom
förutsatt vid framläggandet av propositionen nr 88 med förslag till
sänkning av den statliga inkomstskatten, att för fysiska personer, oskifta
dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i
den preliminära skatten för budgetåret 1956/57, uttages med 100 procent av
grundbeloppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1956
års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna
Kungl. Maj:ts proposition nr'' 175 år 1956
43
i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter ena
handa procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande
preliminära skatt för kalenderåret 1955.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :l måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt
förslag såvitt rör avsättning till budgetutjämningsfonden av medel som skall
överföras till särskilt konto i riksbanken — föreslå riksdagen att
a) medgiva, att i enlighet med de grunder som i det föregående
förordats ett belopp av 75 miljoner kronor må avsättas
till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1956/57
för att där särredovisas samt att motsvarande belopp må av
statskontoret överföras till ett särskilt konto i riksbanken;
b) medgiva, att belopp motsvarande under budgetåren
1955/56 och 1956/57 under riksstatstiteln Fonden för statens
aktier inflytande avkastning av staten tillhöriga aktier
i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag må under respektive
budgetår avsättas till budgetutjämningsfonden för att där
särredovisas samt att motsvarande belopp må av statskontoret
överföras till ett särskilt konto i riksbanken;
c) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret
1956/57 med 110 procent av grundbeloppet och för senare
hälften av samma budgetår med 100 procent av grundbeloppet;
samt
d) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1956/57 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade
specifikationen.
V. Kapitalbudgeten för budgetåret 1956/37
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1956/57 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.
En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall av riksdagen
anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning
framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på
1 805 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de
följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar under
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför sig till
i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag
under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under riksdagen
framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de i investeringsstaterna
uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna och övriga
kapitalmedel underkastats översyn.
Eu sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna un -
der olika kapitalfonder ger följande resultat.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ......................... 4 601 000
B. Televerkets fond................... 255 300 000
C. Statens järnvägars fond .................. 234 300 000
D. Statens vattenfallsverks fond.............. 296 000 000
E. Domänverkets fond ...................... 930 900 791 131 900
II. Luftfartsfonden......................................... 4 001 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.......................... 77 549 200
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond ................. 95 400 000
B. Försvarets fabriksfond ....... 3 000 000 98 400 000
V. Statens utlåningsfonder.................................. 626 500 100
VT. Fonden för låneunderstöd .............................. 178 097 200
VII. Fonden för statens aktier.............................. 1 000 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 8 022 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 19 916 000
B. Statens reproduktionsanstalts fond......... 105 000 20 021 000
Summa kronor 1 804 722 400
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ........................ 5 301 000
B. Televerkets fond......................... 205 750 000
C. Statens järnvägars fond.................. 196 600 000
D. Statens vattenfallsverks fond.............. 79 500 000
E. Domänverkets fond...................... 701 000 487 852 000
II. Luftfartsfonden ........................................ 1 101 000
Ili. Statens allmänna fastighetsfond.......................... 47 163 400
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond................... 70 822 000
B. Försvarets fabriksfond..................... 3 301 000 74 123 000
V. Statens utlåningsfonder.................................. 166 250 000
VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 25 909 000
VH. Fonden för statens aktier .............................. 1 000
Kungl. Maj. ts proposition m‘ 175■ år 1956
45
VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 1000 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.. 22 053 800
B. Statens reproduktionsanstalts fond.......... 251 000 22 304 800
Summa kronor 825 704 200
Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgår av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1956/57
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond......................... —700 000
B. Televerkets fond......................... 49 550 000
C. Statens järnvägars fond.................. 37 700 000
D. Statens vattenfallsverks fond.............. 216 500 000
E. Domänverkets fond...................... 229 900 303 279 900
II. Luftlartsfonden......................................... 2 900 000
III. Statens allmänna fastighetsfond ......................... 30 385 800
IV. Försvarets fonder:
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
A. Försvarets fastighetsfond................. B. Försvarets fabriksfond.................... |
24 578 000 |
24 277 000 |
Statens utlåningsfonder...................... Fonden för låneunderstöd................... Fonden för statens aktier................... Fonden för förlag till statsverket............. |
460 250 100 |
|
Diverse kapitalfonder: A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond B. Statens reproduktionsanstalts fond ........ |
— 2 137 800 — 146 000 |
— 2 283 800 |
Säger |
979 018 200 |
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster................. 543 600 000
Övrig kapitalåterbetalning....................... 24 380 000 567 980 000
Summa kronor 411 038 200
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärenden såsom Bihang B.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret
1956/57 jämte därtill fogade stater i enlighet med
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda
budgetår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen
svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel .......................... kronor 411 038 200
VI. Ränta å kvarstående skatt och å överskjutande preliminär skatt
I skrivelse den 22 mars 1956 har fullmäktige i Sveriges riksbank upptagit
frågan om en anpassning av procentsatserna för ränta å kvarstående skatt
och å överskjutande preliminär skatt till rådande allmänna ränteläge, över
skrivelsen har, efter remiss, yttrande avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret.
Gällande bestämmelser. Enligt uppbördsförordningen är skattskyldig under
vissa förutsättningar skyldig att erlägga ränta å kvarstående skatt.
Överstiger skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatten med minst
en femtedel av den slutliga skatten eller med minst 10 000 kronor, gäller
sålunda enligt 27 § 3 mom., att den skattskyldige till statsverket skall erlägga
ränta med fem procent, för en beräknad tid av ett år, å den del av
det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kronor, dock att det belopp,
varå ränta sålunda skall beräknas, skall avrundas till närmast lägre
hundratal kronor. Av 69 § 1 mom. framgår, att om den preliminära skatten
överstiger den slutliga skatten, den skattskyldige under motsvarande förutsättningar
skall erhålla ränta å överskjutande skatt, varvid räntesatsen
utgör tre procent.
Nu återgivna bestämmelser är att se mot bakgrunden av att det i viss
utsträckning är beroende av den skattskyldiges egen medverkan om överensstämmelse
mellan preliminär och slutlig skatt skall kunna ernås. Skattskyldig,
som har att erlägga preliminär A-skatt, kan i förekommande fall
lämna denna medverkan genom att hos arbetsgivaren begära förhöjt skatteavdrag
eller genom att själv inbetala ytterligare preliminär skatt. Den som
skall erlägga preliminär B-skatt kan avlämna preliminär självdeklaration
eller begära jämkning av tidigare beslut om sådan skatt. Han kan också
inbetala preliminär skatt med högre belopp än det som angivits på B-skattesedeln.
Preliminär B-skatt skall principiellt beräknas så att den så nära som
möjligt motsvarar beloppet av de skatter, som kan antagas bli påförda
den skattskyldige efter verkställd taxering. B-skatten skall i första hand
upptagas till belopp motsvarande den slutliga skatt, som påförts den skattskyldige
på grund av taxering året näst före inkomståret. Om sådan taxering
inte skett eller det med sannolikhet kan antagas, att den vid taxeringen
året näst efter inkomståret taxerade inkomsten kommer att avvika från
motsvarande inkomst vid taxeringen året näst före inkomståret med minst
en femtedel av sistnämnda inkomst — dock minst 600 kronor — skall emel
-
Kungi. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
47
lertid skatten beräknas enligt preliminär taxering. Därest särskilda omständigheter
därtill föranleder, må B-skatten beräknas enligt sådan taxering
även i andra fall än nyss sagts.
Den preliminära taxeringen skall som regel åsättas med ledning av preliminär
självdeklaration. Skattskyldig, som har att utgöra preliminär Bskatt,
är under förut angivna förutsättning skyldig att utan anmaning avgiva
sådan deklaration. Därutöver äger den skattskyldige, som nyss antytts,
avgiva preliminär självdeklaration, därest han så finner erforderligt. Preliminär
självdeklaration skall i allmänhet avlämnas senast den 1 december
under året näst före inkomståret. Om den preliminära skatten kan antagas
komma att avvika från den påräkneliga slutliga skatten, kan den skattskyldige,
såsom likaledes antytts i det föregående, under löpande inkomstår
få den preliminära skatten jämkad.
Möjlighet föreligger även för de skattskyldiga att inbetala ytterligare preliminär
skatt för ett inkomstår efter utgången av den sista uppbördstenninen.
Sista inbetalningsdagen är den 30 april året näst efter inkomståret.
Genom sådana fyllnadsinbetalningar kan alltså skattskyldig, som under
det gångna uppbördsåret betalat för litet preliminär skatt, tillrättalägga detta
och därigenom undgå att bli påförd kvarstående skatt och ränta å sådan
skatt.
Frågans tidigare behandling. Förslag om skyldighet att erlägga ränta å
kvarstående skatt framlades första gången av 1949 års uppbördssakkunniga
i betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet (SOU
1950: 7). Med förslaget avsågs att förmå de skattskyldiga att medverka till
ett bättre uppbördsresultat beträffande den preliminära skatten. Enligt
förslaget skulle, om den skattskyldiges kvarstående skatt utgjorde minst
en femtedel av hans slutliga skatt, ränta med 6 procent — beräknad för eu
tid av ett år — utgå å den kvarstående skatten, i den mån denna översteg
300 kronor. Skulle den kvarstånde skatten nedgå på grund av beslut om
ändrad taxering eller omdebitering, skulle utan särskild ansökan omräkning
av räntan verkställas med ledning av nämnda beslut. Vidare skulle
länsstyrelsen, om den skattskyldige inte kunnat råda över förhållanden som
medfört den kvarstående skatten, kunna medge befrielse från erläggande
av ränta. För att möjliggöra för skattskyldiga, som först efter uppbördsårets
utgång fick kännedom om resultatet av rörelsen, att verkställa fyllnadsinbetalningar
av preliminär skatt, föreslogs att sådana inbetalningar
skulle få ske intill utgången av april månad året näst efter inkomståret.
Räntan skulle enligt de sakkunnigas förslag debiteras och uppbäras i samband
med den kvarstående skatten.
Om räntesatsens avvägning anförde de sakkunniga i huvudsak följande.
På grund av svårigheten för många skattskyldiga att beräkna sin inkomst
under inkomståret borde räntan å kvarstående skatt beräknas med utgångspunkt
från att räntan skulle utgöra påföljd för utnyttjad skattekredit
under ungefärligen ett år, dvs. från mars -april året efter inkomst
-
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
året till mars—maj året efter taxeringsåret, då den kvarstående skatten
skulle erläggas. Räntesatsen borde avvägas så att den vid större kvarstående
skatt översteg den räntevinst, som den skattskyldige kunnat tillgodogöra
sig på det för litet erlagda beloppet. Å andra sidan ansågs det med
hänsyn till ändamålet med räntan inte nödvändigt att uttaga ränta annat
än å större belopp. För en begränsning talade även praktiska skäl, bl. a.
intresset av att undvika att antalet räntepåföringar blev för stort.
Flertalet remissinstanser tillstyrkte eller lämnade utan erinran den föreslagna
räntesatsen. I vissa yttranden framhölls dock, att den föreslagna
räntesatsen var för hög. Därvid uttalades från några håll, att räntan inte
borde sättas högre än 5 procent och från andra håli, att 4 procent borde
vara en tillräcklig räntesats.
I proposition nr 244/1950 framlades för riksdagen ett förslag i ämnet,
som i huvudsak överensstämde med vad de sakkunniga förordat. Beträffande
räntesatsens storlek uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet,
att han, med hänsyn bl. a. till att räntan borde vara avdragsgill vid taxering,
inte ansåg sig ha anledning frångå de sakkunnigas förslag i denna del.
De sakkunniga hade inte upptagit frågan om ränta å överskjutande preliminär
skatt. I propositionen föreslogs emellertid att skattskyldig skulle,
under samma förutsättningar som föreslagits för uttagande av ränta å
kvarstående skatt, gottgöras ränta å för mycket erlagd preliminär skatt.
Ränta borde dock inte utgå med högre belopp än som motsvarade sparbankernas
inlåningsränta. Med hänsyn härtill och till att räntan borde beräknas
för en tid av nio eller tio månader — från och med maj månad året
efter inkomståret till början av påföljande år — ansåg departementschefen,
att räntan lämpligen borde utgå med 2 procent.
I flera motioner, som väcktes i anledning av propositionen, yrkades, att
samma räntesats skulle gälla för såväl kvarstående skatt som för mycket
erlagd preliminär skatt, därvid några motionärer ansåg att räntesatsen
borde fastställas till 2 1/2 eller högst 3 procent medan andra motionärer
föreslog en räntesats av 4 procent. I några motioner förordades nedsättning
av räntesatsen i fråga om kvarstående skatt från 6 till 4 procent.
Bevillningsutskottet (bet. nr 55) uttalade, att utskottet inte fann anledning
till erinran mot förslaget, att den, som med eller utan avsikt utnvtijade
en skattekredit genom att erlägga för låg preliminär skatt, skulle erlägga
ränta å den kvarstående skatten och att i konsekvens härmed den,
som medgav det allmänna en skattekredit genom att erlägga för hög preliminär
skatt, skulle erhålla ränta å den för mycket erlagda skatten. Utskottet
fann emellertid inte att utformningen av de föreslagna räntebestämmelserna
var tillfredsställande. Med hänsyn härtill ansåg sig utskottet
inte kunna tillstyrka propositionsförslaget utan förordade att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle hemställa om ytterligare utredning av
frågan.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr1 175 år 1956
49
I en den 22 januari 1951 dagtecknad promemoria avgav 1949 års uppbördssakkunniga
nytt förslag i ämnet.
I fråga om räntan å kvarstående skatt vidhöll de sakkunniga sin tidigare
ståndpunkt att räntesatsen borde bestämmas till 6 procent. Därvid erinrade
de sakkunniga om att deras tidigare överväganden i denna del hade
skett från den utgångspunkten, att räntan endast borde drabba dem som
underlåtit att begagna den samtidigt öppnade möjligheten till fyllnadsinbetalning
av preliminär skatt senast under april månad året efter inkomståret.
Alla skulle sålunda vara berättigade till en räntefri skattekredit intill
nämnda tidpunkt. Räntan borde därför fastställas med utgångspunkt från
en räntetermin om ca ett år.
I anledning av att det gjorts gällande att en räntesats av 6 procent
skulle vara för hög anförde de sakkunniga, att det måste beaktas att räntesatsen
borde vara så hög, att räntan översteg den räntevinst, som den
skattskyldige skulle kunnat tillgodogöra sig å det för litet erlagda skattebeloppet.
Vidare anmärkte de sakkunniga, att en del av ränteutgiften återvanns
genom lägre skatt ett senare år, eftersom räntan avsågs skola vara
avdragsgill vid taxering. De sakkunniga föreslog emellertid en höjning av
den gräns, där ränta skulle beräknas, till 500 kronor från förut förordade
300 kronor. I anslutning härtill påpekade de sakkunniga, att den faktiska
räntesatsen vid mindre skattebelopp blev avsevärt mindre än 6 procent. Även
om en något lägre räntesats än 6 procent tidigare i och för sig möjligen
kunde ha varit motiverad, torde, tilläde de sakkunniga, dåmera på grund
av den allmänna räntestegringen någon sänkning inte böra ifrågakomma.
I fråga om räntan å överskjutande preliminär skatt anförde de sakkunniga
bl. a., att med hänsyn till den allmänna räntestegringen ränta borde
utgå efter något högre räntesats än tidigare föreslagits. Ehuru det — med
bibehållen relation till sparbankernas inlåningsränta och med en beräknad
taktisk räntetid av 3/4 år — skulle vara tillräckligt med en höjning till
2 1/2 procent, förordade de sakkunniga att räntesatsen av praktiska skäl
fastställdes till 3 procent.
De sakkunniga erinrade i detta sammanhang om att vid restitution avskatt
efter ändring i taxering eller debitering ränta utgick efter 5 procent.
De sakkunniga framhöll, att ränta å överskjutande preliminär skatt borde
utgå efter en något lägre procentsats, enär restitutionsräntan i viss män
avsågs skola innefatta, förutom ersättning för ränteförlust, jämväl ersättning
för de kostnader och olägenheter i övrigt, som tillskyndats den skattskyldige
genom den oriktiga taxeringen eller debiteringen. Det fanns enligt
de sakkunnigas uppfattning inte anledning att räkna med ersättning i sistnämnda
hänseenden, då det gällde ränta å överskjutande preliminär skatt.
De sakkunniga framhöll också att en hög räntesats skulle kunna locka de
skattskyldiga att inbetala omotiverat höga preliminärskattebelopp för att
komma i åtnjutande av en bättre ränteavkastning än som eljest stod till
buds.
Vid remissbehandlingen av de sakkunnigas promemoria tillstyrktes de
4 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt Nr 175
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
här återgivna förslagen i de flesta yttrandena. Från några håll ifrågasattes
dock huruvida icke en lägre procentsats för ränta å kvarstående skatt
borde föreskrivas än vad i promemorian förordats.
Promemorian och de däröver avgivna yttrandena anmäldes i proposition
nr 203/1951. Däri föreslogs att gränsen för påföring av ränta å kvarstående
skatt skulle sättas till 1 000 kronor och att ränteplikt alltid skulle inträda,
då den kvarstående skatten översteg 10 000 kronor. Med den föreslagna
höjningen av räntegränsen avsågs att i huvudsak begränsa ränteplikten
till sådana fall, där gällande regler möjliggjorde ett obehörigt utnyttjande
av skattekredit i större omfattning. I fråga om räntesatsen anslöt sig propositionen
till de sakkunnigas förslag. Vidare föreslogs att ränta å för
mycket erlagd preliminär skatt skulle utgå under motsvarande förutsättningar
som ränta å kvarstående skatt. Den av de sakkunniga föreslagna
räntesatsen om 3 procent förordades.
1951 års bevillningsutskott uttalade (bet. nr 47) att utskottet, i likhet
med 1950 års bevillningsutskott, inte fann anledning till erinran mot förslaget
att söka åstadkomma en förbättrad källskatteuppbörd genom att införa
bestämmelser om ränta å kvarstående skatt. Beträffande storleken av
räntan föreslog emellertid utskottet en sänkning till 5 procent, vilken räntesats
enligt utskottets mening var tillräcklig för att uppnå det avsedda syftet.
Skulle detta emellertid efter något eller några år visa sig inte vara fallet,
förutsatte utskottet att frågan på nytt togs upp till prövning. Förslaget om
ränta å för mycket erlagd preliminär skatt tillstyrktes av utskottet.
Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet förordat. De då antagna
räntebestämmelserna har med i sak oförändrat innehåll överförts till den
nu gällande uppbördsförordningen.
Bankofullmäktiges skrivelse. I skrivelsen framhålles, att gällande bestämmelser
om ränta å kvarstående skatt och överskjutande preliminär skatt
tillkommit i syfte att framtvinga en bättre anpassning av preliminärskatten
till den faktiska inkomsten och den därpå med ledning av självdeklaration
beräknade slutliga skatten. Detta syfte syntes också i viss utsträckning ha
nåtts, kanske framförallt därigenom att skattebetalarna och i synnerhet bolagen
i stor utsträckning utnyttjat möjligheten till fyllnadsbetalningar före
utgången av april månad året efter inkomståret. Enligt riksräkenskapsverkets
senaste inkomstberäkning skulle de under våren 1954 och våren 1955
erlagda fyllnadsbetalningarna ha uppgått till ca 575 respektive 525 miljoner
kronor, varav B-skatten ansågs ha utgjort ca 535 respektive 480 miljoner
kronor.
Bankofullmäktige framhåller vidare, att riksräkenskapsverket beträffande
utfallet av 1956 års taxering hade räknat med en inte oväsentlig ökning
av nettokvarskatten, trots att en betydande uppgång i fyllnadsbetalningarna
förutsatts även under våren 1956. ökningen av det beräknade saldot
mellan kvarstående skatt och överskjutande skatt föranleddes bl. a. av att
fastighetsskatten och sjukförsäkringsavgifter från sådana försäkringstaga
-
Kungl. Maj.ts proposition nr1 175 år 1956
51
re som erlade preliminär B-skatt sannolikt endast delvis kom att inflyta i
form av preliminärskatt eller såsom fyllnadsbetalningar. Beloppen för överskjutande
skatt, kvarstående skatt och fyllnadsbetalningar hade av riksräkenskapsverket
beräknats till 550, 950 respektive 700 miljoner kronor.
Bankofullmäktige anför vidare.
Enligt vad som upplysts har riksräkenskapsverket vid nämnda beräkningar
utgått ifrån att fyllnadsbetalningarna i år skulle komma att erläggas i
samma relativa omfattning som tidigare. Emellertid kan det enligt fullmäktiges
mening ifrågasättas om inte en väsentlig nedgång just i år kommer
att inträda i dessa betalningar, därest räntesanktionen bibehålies oförändrad.
Den restriktivitet i kreditgivningen, som nu iakttages, och den förändring
i förhållandet mellan kvarskatteräntan och det allmänna ränteläget,
som inträtt under senaste året, kan nämligen leda till att företag av
likviditetsskäl och oaktat räntesanktionen, i större utsträckning än tidigare
utnyttjar föreliggande möjligheter att uppskjuta skattebetalningarna.
I jämförelse med riksräkenskapsverkets beräkningar skulle detta medföra,
att fyllnadsbetalningarna under våren 1956 bleve lägre och den kvarskatt
som skulle komma att erläggas under våren 1957 så mycket större.
Det är enligt fullmäktiges mening både av statsfinansiella och kreditpolitiska
skäl angeläget att denna effekt av kreditrestriktionerna såvitt möjligt
elimineras. Fullmäktige få därför i detta syfte föreslå, att den nu i uppbördsförordningen
stipulerade kvarskatteräntan i varje fall höjes till en
sådan nivå, att den tidigare rådande relationen mellan denna ränta
och det allmänna ränteläget återställes. Därest denna förändring kommer
till stånd synes det enligt fullmäktige lämpligt, att även den ränta, som
enligt samma förordning skall tillgodoräknas skattskyldig vid för mycket
betald preliminärskatt, höjes på motsvarande sätt.
Bankofullmäktige framhåller, att en anpassning av här avsedda räntebestämmelser
till den allmänna räntenivåns förändringar kan visa sig önskvärd
även i framtiden. De nya bestämmelserna syntes därför böra utformas
så att förändringar i räntesatserna kunde vidtagas utan allt för stor
omgång. Fullmäktige förordar med hänsyn härtill, att Kungl. Maj :t hos
riksdagen utverkar bemyndigande att inom ramen för en viss högsta nivå,
efter hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, fastställa
räntesatserna med hänsyn till det vid ingången av varje år rådande allmänna
ränteläget. Den högsta nivå som därvid skulle kunna ifrågakomma
borde inte understiga 7 procent för kvarskatteräntan och 5 procent för
räntan på överskjutande skatt.
Två av fullmäktige, herrar Rubbestad och Kollberg, har i avgiven reservation
uttalat, att det hittills inte konstaterats något behov av en ändring
i bestämmelserna på området. Därest emellertid en ändring ansågs böra
komma till stånd, borde beslut härom enligt reservanternas mening inte
ankomma på Kungl. Maj:t utan på riksdagen. 1
1 det av riksgäldsf ullmäktige avgivna yttrandet t i i 1 styrkes förslaget på
de av bankofullmäktige anförda skälen.
52
Kungl. Maj.ts proposition nr IT5 år 1956
Departementschefen. Bestämmelserna om skyldighet att erlägga ränta å
kvarstående skatt har tillkommit i syfte att förmå sådana skattskyldiga,
som i mera väsentlig mån själva kan bestämma storleken av sina inbetalningar
av preliminär skatt, att så nära som möjligt anpassa dessa inbetalningar
till den slutliga skatten. Att ränta tillföres skattskyldiga, som
inbetalat för mycket i preliminär skatt, är närmast att se som en konsekvens
av ränteplikten beträffande kvarstående skatt.
Räntesatserna är bestämda till fem procent beträffande kvarstående skatt
och tre procent i fråga om överskjutande preliminär skatt. De avpassades
i syfte att de skattskyldiga inte skulle genom för liten preliminärskatteinbetalning
kunna bereda sig från räntesynpunkt förmånligare krediter än
som eljest varit möjligt; för mycket erlagd preliminär skatt skulle inte heller
medföra ränteförlust i jämförelse med det fall då ett motsvarande belopp
placerats å inlåningsräkning hos bank. Vid räntesatsernas bestämmande
har helt naturligt den vid tillfället i fråga rådande allmänna räntenivån
tagits till utgångspunkt.
Med hänsyn till den år 1955 inträdda förändringen i ränteläget kan det,
såsom bankofullmäktige framhållit, befaras att en inte oväsentlig nedgång
i fyllnadsinbetalningarna av preliminär skatt kommer att inträda, därest
räntan å kvarstående skatt bibehålies vid nu gällande nivå. Det kan med
andra ord befaras att syftet med reglerna om ränteberäkning å kvarstående
skatt inte längre uppnås. Av kreditpolitiska, men även av statsfinansiella,
skäl finner jag därför påkallat att den tidigare rådande relationen
mellan räntan å kvarstående skatt och det allmänna ränteläget återställes.
Förändringarna i den allmänna räntenivån gör det också motiverat att höja
procentsatsen för ränta å överskjutande preliminär skatt.
Vid bestämmande av de nya räntesatserna synes samma principer böra
tillämpas som var vägledande då de nuvarande räntesatserna tillkom. Härvid
bör hållas i minne att räntan å överskjutande preliminär skatt av praktiska
skäl sattes något högre än som eljest varit motiverat. I enlighet med
dessa överväganden finner jag att räntan å kvarstående skatt bör bestämmas
till sju procent, medan ränta å överskjutande preliminär skatt bör utgå med
fyra procent.
I fråga om sättet för genomförande av de höjda räntesatserna har bankofullmäktige
ifrågasatt att Kungl. Maj:t skulle erhålla bemyndigande
från riksdagens sida att bestämma räntesatserna inom en i lagstiftningen
angiven ram. För en sådan anordning talar vissa skäl. Det skulle, såsom
fullmäktige framhållit, bli möjligt att utan alltför stor omgång anpassa
räntebestämmelserna till framtida ändringar i den allmänna räntenivån.
De fördelar som härigenom skulle uppnås synes emellertid vara av begränsat
värde. Det måste nämligen under alla förhållanden dröja ganska avsevärd
tid innan en förändring i den allmänna räntenivån kan slå igenom i fråga
om procentsatserna för kvarstående skatt och överskjutande preliminär skatt.
En ändring i dessa räntesatser måste av tekniska skäl avse helt år och bör
rimligen inte träda i tillämpning utan att de skattskyldiga dessförinnan
Kungl. Maj.ts proposition nf 175 år 1956
53
haft tillfälle att i allt fall genom fyllnadsinbetalningar rätta sitt handlande
i avseende å preliminärskatteinbetalning med hänsyn till de ändrade räntebestämmelserna.
Vad den nu aktuella höjningen angår synes denna i enlighet
härmed böra tillämpas första gången vid skattepåföring på grund a"\
1957 års taxering.
På grund av vad nyss anförts — och då ifrågavarande räntesatsers storlek
för varje tidsperiod synes böra underställas riksdagens prövning — vill
jag förorda att de nya räntesatserna inskrives i uppbördsförordningen.
I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag
till förordning om ändrad lydelse av 27 § 3 mom. och 69 §
1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272).
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven Brodén
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
Bihang A
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1956/57
A. Egentliga statsinkomster
I.
Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m., bevillning . . 6 000 000 000
b) Kupongskatt, bevillning .... 6 500 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning...---- 1 000 000
d) Fondskatt, bevillning....... 17 000 000
e) Skogsvårdsavgift, bevillning 8 000 000
f) Bevillningsavgifter för sär
skilda
förmåner och rättigheter,
bevillning............. 750 000
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevillning
..................... 70 000 000
h) Lotteri vinstskatt, bevillning. 53 000 000
i) Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m., bevill
-
80 000 000 6 236 250 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning .... 315 000 000
b) Bensinskatt, bevillning..... 640 000 000
c) Särskild investeringsavgift för
motorfordon, bevillning..... 75 000 000 1 030 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning....... 570 000 000
b) Varuskatt, bevillning....... 210 000 000
c) Införselavgift och accis å fett
varor
m. m., bevillning .... 49 000 000
d) Skatt å kaffe, bevillning ... 19 000 000
e) Tobaksskatt, bevillning..... 690 000 000
f) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill
-
ning ..................... 12 000 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning
..................... 30 000 000
h) Omsättnings- och utskänk
ningsskatt
å spritdrycker, bevillning
................... 1 050 000 000
i) Omsättnings- och utskänk
ningsskatt
å vin, bevillning .. 55 000 000
j) Maltdrycksskatt, bevillning . 110 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nf 175 år 1956
55
k) Skatt å läskedrycker, bevillning
.....................
l) Statlig nöjesskatt, bevillning
m) Skatt å elektrisk kraft, bevillning
...................
48 000 000
59 000 000
45 000 000 2 947 000 000 10 213 250 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................... 500 000
2. Inkomster vid fångvården................. 1 950 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk
ringsrådet.
............................... 3 500 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen............... 125 000
5. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna
och
ungdomsvården....................... 335 000
6. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko
ho
Imissbrukare............................ 365 000
7. Inkomster vid statens geotekniska institut . . 700 000
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion . 3 200 000
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket 1 600 000
10. Avgifter för registrering av motorfordon .... 5 500 000
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd
rologiska
institut......................... 2 900 000
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet
.................................. 45 000
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 750 000
14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m............................... 40 000
15. Inkomst av myntning och justering........ 12 000 000
16. Kontrollstämpelmedel..................... 900 000
17. Bidrag till bank- och fondinspektionen..... 440 000
18. Bidrag till sparbanksinspektionen........... 275 000
19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 200 000
20. Bidrag för revision av sparbankerna ........ 100
21. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 235 000
22. Avgifter för granskning av biografbilder .... 275 000
23. Inkomster vid lantbruksnämnderna......... 1 600 000
24. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt
..................................... 650 000
25. Inkomster vid statens centrala frökontrollan
stalt.
.................................... 1 300 000
26. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt.
.............................. 275 000
27. Inkomster vid statens jordbruksnämnd...... 350 000
28. Inkomster vid lantmäteriväsendet.......... 9 400 000
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 500 000
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.
.............................. 30 000
31. Skeppsmätningsavgifter.................... 400 000
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
..................................... 150 000
33. Inkomster vid statens provningsanstalt..... 2 200 000
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 3 600 000
35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
.................................... 25 000
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 är 1956
36. Fyr- och båkmedel....................... 12 000 000
37. Lotspenningar............................ 11 000 000
38. Försäljning av sjökort m. m................ 400 000
39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 600 000
40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav
gifter.
................................... 8 000 000
41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
.................................... 500 000
42. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 785 000
43. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium
................................... 2 500 000
44. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
.................................... 1 125 000
45. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
................................... 375 000
46. Inkomster vid statens sinnessjukhus........ 32 000 000
47. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg................ 35 000
48. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 350 000
49. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 23 000 000
50. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 6 800 000
51. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 450 000
111. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................... 20 000 000
2. Totalisatormedel.......................... 23 000 000
3. Tipsmedel................................ 80 000 000
4. Lotterimedel............................. 110 000 000
5. Övriga diverse inkomster.................. 18 000 000
10
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affårsverksfonder:
1. Postverket, bevillning...................... 10 000 000
2. Televerket............................... 85 000 000
3. Statens järnvägar......................... 10 000 000
4. Statens vattenfallsverk.................... 120 000 000
5. Domänverket............................. 75 000 000
11. Riksbanksfonden..............................
111. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 635 000
3. Beskickningsfastigheternas » 745 000
4. Byggnadsstyrelsens * ........... 13 899 000
5. Generaltullstyrelsens » 190 000
6. Uppsala universitets » 350 000
7. Lunds universitets » 465 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 90 000
9. Medicinalstyrelsens * ........... 3 955 000
10. Karolinska sjukhusets > ........... 500 000
158 235 100
251 000 000
622 485 100
300 000 000
15 000 000
20 830 000
Kungl. Maj. ts proposition- nf 175 år 1956
57
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.................. 23 600 000
2. Försvarets fabriksfond.................... 2 750 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 5 000
2. Värnpliktslånefonden...................... 100
3. Statens bostadslånefond................... 5 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................... 11 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............... 5 600 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................... 55 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden........................... 820 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 75 000 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder......... 500
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
............................. 370 000
11. Statens bosättningslånefond................ 2 000 000
12. Vattenkraftslånefonden.................... 240 000
13. Luf tf artslånefonden........................ 165 000
14. Tullverkets båtlånefond................... 1 500
15. Statens lånefond för universitetsstudier..... 90 000
16. Allmänna studielånefonden................ 220 000
17. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 100
18. Statens kaninavelslånefond................. 100
19. Gödselvårdslånefonden.................... 5 000
20. Statens kalkbrukslånefond................. 1 000
21. Jordbrukets lagerhusfond.................. 480 000
22. Statens mejerilånefond.................... 1 000
23. Jordbrukets maskinlånefond............... 1 000 000
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 150 000
25. Statens slakterilånefond................... 2 000
26. Kraftledningslånefonden................... 110 000
27. Elektrifieringslånefonden................... 100
28. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift
.................................. 100
29. Egnahemslånefonden...................... 5 800 000
30. Arrendelånefonden........................ 100
31. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 100
32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................ 100
33. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 100
34. Statens avdikningslånefond................ 1 500 000
35. Täckdikningslånefonden................... 40 000
36. Bevattningslånefonden..................... 1 000
37. Fiskerilånefonden......................... 190 000
38. Statens fiskredskapslånefond............... 100
39. Virkesmätningslånefonden.................. 100
40. Skogsväglånefonden....................... 1 000
41. Statens skogslånefond..................... 100
42. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 100
26 350 000
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
43. Hemslöjdslånefonden...................... 55 000
44. Industrilånefonden........................ 40 000
45. Statens hantverkslånefond................. 60 000
46. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
47. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 415 000
48. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 65 000
49. Sjöfartsverkets båtlånefond................. 170 000
50. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. 450 000 95 140 300
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 20 500 000
2. Statskontorets » .................. 1 375 000
3. Lantbruksstyrelsens » 6 000
4. Riksbankens » 1415 000
5. Riksgäldskontorets » 2 000 23 298 000
VII. Fonden för statens aktier...................... 115 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................... 27 300 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 375 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 160 000
4. Allmänna familj epensionsfonden............ 3 860 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 7 800 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk____ 25 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 40 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 10 800 000
40 520 000
50 800 000
686 938 300
Summa kronor II 309 423 400
Kungl. Maj.ts proposition nf 175 år 1956
59
Förslag till
Investeringsstater för budgetåret 1956/57
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel
inom fonden............ 5 300 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. — 700 000
4 601 000
Summa investeringsanslag .
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 1 650 000
inom fonden.......... 204 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 49 550 000
255 300 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 8 500 000
inom fonden........... 188 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 37 700 000
234 300 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 3 000 000
inom fonden........... 76 400 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 216 500 000
296 000 000
E. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
inom fonden............ 700 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 229 900
Bihang B
.. 4 601 000
4 601 000
255 300 000
255 300 000
234 300 000
234 300 000
296 000 000
296 000 000
... 930 900
980 900
930 900
60
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
II. Luftfartsfonden
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 4 001 000
från riksstaten.......... 100 000
inom fonden............ 1 000 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 2 900 000
4 001 000 4 001 000
III. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 77 549 200
från riksstaten.......... 37 763 400
inom fonden............ 9 399 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 30 385 800
77 549 200 77 649 200
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 95 400 000
från riksstaten.......... 59 225 000
inom fonden............ 11 596 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 24 578 000
95 400 000 95 400 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 3 000 000
inom fonden............ 3 300 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. •— 301 000
8 000 000 3 000 000
V. Statens utl&ningsfonder
Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 600 000 000
från riksstaten......... 150 000 000
Investeringsbemyndigande. 450 000 000
600 000 000 600 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
Investeringsbemyndigande. 1 000 000 Investeringsanslag........
1 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nf 175 år 1956
61
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag
Statens lånefond för universitetsstudier
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 6 000 800 Investeringsanslag
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 9 500 000 Investeringsanslag
Statens avdikningslånefond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten......... 500 000
Investeringsbemyndigande. 2 000 000
2 500 000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten......... 250 000
Investeringsbemyndigande. 750 000
1 000 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 8 000 000 Investeringsanslag ..
Sjöfartsverkets båtlånefond
Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag..
Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag..
Summa investeringsbemyndiganden
för statens utldningsfonder.
........... 460 250 100
VI. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 5 447 000
Övriga kapitalmedel...... 20 462 000
Investeringsbemyndigande. 152 188 200
100
6 000 000
9 500 000
2 500 000
2 500 000
1 000 000
1 000 000
3 000 000
500 000
3 000 000
178 097 200
178 097 200
178 097 200
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
VD. Fonden för statens aktier
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag........ 1 000 000
Investeringsbemyndigande . 999 000
1 000 000 1 000 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel....... 1 000 000 Summa investeringsanslag ... 8 022 000
Investeringsbemyndigande.. 7 022 000 _
8 022 000 8 022 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 19 916 000
från riksstaten......... 1 953 800
inom fonden........... 20 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. — 2 137 800 _
19 916 000 19 916 000
B. Statens reproduktionsanstalts fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .... 105 000
inom fonden............. 250 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande .. — 146 000 _
105 000 105 000
Säger beträffande samtliga investeringsstater för:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 1 804 722 400
från riksstaten....... 283 889 200
inom fonden......... 519 945 000
Övriga kapitalmedel---- 21 870 000
Investeringsbemyndigande 979 018 200
1 804 722 400
1 804 722 400
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
1
Bihang C
Reviderad nationalbudget för år 1956
I. Inledning
De aktuella utvecklingstendenserna såväl i den svenska ekonomin som i
de viktigaste främmande ländernas överensstämmer rätt väl med den bild,
som tecknades i den i början av året framlagda nationalbudgeten. En översyn
av beräkningarna har dock ansetts motiverad. Numera tillgängliga uppgifter
tillåter nämligen en fullständigare bild av utvecklingen under 1955
och sedan några månader gått av det nya året, är det möjligt att med större
säkerhet bedöma utsikterna för detta.
Den följande framställningen är disponerad sålunda, att inledningen tecknar
några drag i den internationella bakgrunden. Ett första huvudavsnitt
(kapitel II) återger därefter en inom konjunkturinstitutet utarbetad redovisning
för 1955 års ekonomiska resultat för det svenska folkhushållet. I ett
andra huvudavsnitt (kapitlen III—VII) framläggs därefter en preciserad bedömning
av den sannolika utvecklingen under 1956. På vanligt sätt bygger
denna på material, som erhållits från olika myndigheter. Däri bär inarbetats
resultatet av en särskild förnyad enkät rörande industrins investeringsplaner,
inom handels- och industrikommissionen utförda kalkyler rörande
utrikeshandeln och arbetsmarknadsstyrelsens bedömning av utvecklingen
på arbetsmarknaden. Resultatet av löneuppgörelserna mellan arbetsmarknadens
parter och av den träffade överenskommelsen rörande prissättningen
på jordbrukets produkter har också beaktats i framställningen. I
I flertalet länder har 1955 präglats av en fullt utbildad högkonjunktur.
Detta gäller inte minst Förenta staterna, där ökningen i den ekonomiska
aktiviteten alltmer antagit karaktären av en investeringskonjunktur. Under
1955 låg de privata bruttoinvesteringarna 12 procent högre än under 1954,
medan den privata konsumtionen steg med knappt 7 procent. De offentliga
utgifterna var något lägre än året innan och hela bruttonationalprodukten
visade en uppgång med 7 1/2 procent. Alla dessa tal är angivna i löpande
priser, men då de genomsnittliga prisförändringarna var rätt obetydliga
— levnadskostnaderna steg med mindre än 1/2 procent — motsvarar de i
stort sett den volymmässiga utvecklingen.
Allting tyder på en stabil utveckling under det närmaste året på den höga
nivå, som uppnåtts. Det är dock möjligt, att den fortsatta ökningen av produktionen
kanske inte får samma omfattning som föregående år. Bland
återhållande moment har framhållits dels en beräknad nedgång i produktionen
av bilar efter föregående års mycket stora försäljning, dels en viss
avmattning i bostadsproduktionen. Bilfabrikerna skar kring årsskiftet ned
sin tillverkning, sedan det visat sig att lagren av bilar inom handeln ten1
Ilihamj till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
derade att stiga. Försäljningarna syns dock ha gått relativt bra och någon
ytterligare inskränkning förutses inte för närvarande. Bostadsbyggandet har
de föregående åren expanderat kraftigt. Det påverkas rätt starkt av kreditvillkoren;
dessa skärptes på sommaren 1955 men har i början av 1956 ånyo
lättats. — En återhållande faktor är möjligen också den nedgång, som inträffat
i jordbrukarnas inkomster, men betydelsen härav är inte så stor,
eftersom jordbrukarnas inkomster endast utgör omkring 5 procent av den
samlade personliga inkomstsumman.
Till de expansiva faktorerna hör främst, att företagens investeringar fortsätter
att stiga. Detta är uttryck för en optimistisk framtidsbedömning, som
också kommer till synes på aktiemarknaden. Även de offentliga utgifterna
beräknas stiga. Konsumenternas efterfrågan väntas också öka, dock inte i
samma takt som tidigare. Lagren har visserligen vuxit under det gångna
året, men — bortsett från bilarna — har stegringen inte mer än hållit takt
med omsättningsökningen.
Totalt sett framgår bedömningen av de amerikanska konjunkturutsikterna
kanske bäst därav att såväl bankerna som myndigheterna närmast
är inställda på att dämpa expansionen. Under 1955 höjdes räntorna fyra
gånger. Restriktioner för avbetalningshandeln har diskuterats. Nyligen har
kongressens gemensamma utskott för granskning av presidentens ekonomiska
rapport kraftigt understrukit, att skattelättnader i nuvarande högkonjunktur
inte borde komma i fråga för att inte öka det inflationistiska
trycket. Det väntade budgetöverskottet får inte tas till intäkt för skattelindringar,
utan i den mån ett sådant överskott uppkommer borde det, så
länge den ekonomiska expansionen pågår, användas för att nedbringa statsskulden.
Av intresse för den internationella utvecklingen är att notera eu inte
ringa ökning av Förenta staternas utrikeshandel. Importen ökade sålunda
från 10,3 miljarder dollar 1954 till 11,5 miljarder dollar 1956. Även övriga
amerikanska utgifter till andra länder undergick en stegring och allt som
allt ställdes 21,4 miljarder dollar till omvärldens förfogande, omkring 2 miljarder
dollar mer än året innan. Visserligen ökade också Förenta staternas
export — från 12,7 till 14,1 miljarder dollar — under intryck av bland annat
den omfattande liberalisering av importen från dollarområdet, som företagits
i Västeuropa. Dollar läget tillät emellertid samtidigt övriga länder
att också under 1955 öka sina fordringar i dollar; huvuddelen av denna ökning
kom på de västeuropeiska kontinentalländerna. Såvitt nu kan bedömas
kommer dollarbetalningsläget i stora drag att vara likartat också under
1956.
Vad som sagts om Förenta staterna gäller också i huvudsak för de västeuropeiska
industriländerna. Dessa befinner sig i en period av rätt snabb
expansion, som under det senaste året framför allt har gällt investeringarna.
Man har därvid kommit upp till en sysselsättningsnivå, som medfört lönestegringar
och framkallat oro för en inflationistisk utveckling. Det kan här
vara motiverat att något närmare beröra förhållandena i de två för svensk
Kungl. Mnj.ts proposition nr 175■ år 1956
3
utrikeshandel viktigaste länderna, nämligen Storbritannien och Västtyskland;
med hänsyn till likheten med våra egna problemställningar kan det
också vara av intresse att se hur dessa länder angripit dem.
I Storbritannien steg de privata investeringarnas volym under 1955 jämfört
med föregående år med 12 1/2 procent — om bostadsbyggandet undantas
— medan den privata konsumtionen ökade med endast 2 1/2 procent
eller snarast något mindre än tidigare år. Varulager och produkter under
arbete ökade i proportion till produktionsökningen och tog sin andel av denna.
Bostadsbyggandet resulterade i en produktion av 317 000 lägenheter
eller 9 procent mindre än året innan. Även de offentliga utgifterna minskade.
Den totala efterfrågan var dock större än som kunde tillgodoses vid
bevarad samhällsekonomisk balans. Bruttonationalprodukten ökade 6 procent
i löpande priser men endast 3 1/2 procent i fasta priser räknat.
Övertrycket i den engelska ekonomin medförde dels en höjning av
prisnivån, dels ett underskott i betalningarna gentemot utlandet. I genomsnitt
låg konsumtionsprisnivån under 1955 3 1/2 procent högre än under
1954. Stegringen skedde successivt under året och i december 1955 var detalj
pristalet drygt 6 procent högre än i december 1954. Lönesumman var
1955 8 1/2 procent högre än året innan. Detta sammanhängde dels med en
viss ökning av sysselsättningen, dels med stegrade lönesatser. Uppgången i
de senare var under loppet av 1955 omkring 7 procent och stegringen fortsätter
i åtminstone samma takt. Vid avtalsuppgörelser under de första månaderna
1956 har stegringar på 7 å 8 procent varit vanliga.
Den löpande betalningsbalansen resulterade för 1955 i ett underskott på
drygt 100 miljoner pund mot ett överskott på drygt 200 miljoner pund år
1954, sålunda en försämring på drygt 300 miljoner pund. Detta överensstämmer
rätt väl med utslaget i sterlingområdefcs gemensamma guld- och
dollarreserv, vilken steg med 87 miljoner pund 1954 och sjönk med 229
miljoner pund 1955. Man skulle därför kunna betrakta nedgången i guldoch
dollarreserven under 1955 som en följd av Storbritanniens försämrade
betalningsbalans. I motsats till vad som varit fallet vid tidigare tillfällen
är det denna gång inte fråga om utslag av en försämring i betalningsläget
för andra delar av sterlingområdet, t. ex. de utomeuropeiska råvaruproducerande
länderna. De betalningstransaktioner, som använder pundet som
ett led i en omväxling av andra valutor till dollar, kan inte sägas ha orsakat
nedgången. Inte heller har en förändring av relationen mellan import- och
exportpriser vid detta tillfälle spelat någon nämnvärd roll; importpriserna
har stigit någon procent mer än exportpriserna och terms of trade sålunda
försämrats obetydligt. Det är två faktorer, som haft utslagsgivande betydelse
för Storbritanniens betalningsbalans. Den ena är en minskning av
de »osynliga» nettoinkomsterna från 127 miljoner pund 1954 till 40 miljoner
pund 1955. Enligt uppgift har nedgången främst berott på sådana utlägg
som varit nödvändiga i samband med att driften vid oljeanläggningarna
i Abadan återupptagits och så till vida skulle det finnas chanser för
att inkomstbortfallet åtminstone delvis skall visa sig endast ha varit till
5
Bihamj till riksdagens protokoll 1056. 1 samt. Nr nr,
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
fälligt. Den andra faktorn är att importen ökat mer än exporten: importvolymen
steg 1955 med 111/2 procent, medan exportens volym ökade med
7 procent. Detta kan i sin tur enklast ses som en direkt effekt av efterfrågetrycket
inom Storbritannien.
När det gäller att bedöma den investeringskonjunktur, som enligt vad de
anförda uppgifterna visar burit upp efterfrågeexpansionen i Storbritannien
under det senaste året, måste man hålla i minnet, att investeringsvolymen
enligt alla internationella jämförelser relativt sett varit lägre i Storbritannien
än i andra västeuropeiska länder. Det har därför framstått som en
angelägen uppgift att stimulera till ökade investeringar inom det engelska
näringslivet. Man har i detta syfte använt olika incitament, mestadels variationer
i reglerna för avskrivningar på nya anläggningar. I slutet av 1940-talet medgavs en förhöjning av första årets avskrivningssats, men under
koreakonjunkturen minskades och slutligen avskaffades denna förmån. I
finansminister Butlers budget 1954 infördes en ny förmån i form av ett
extra skattefritt avdrag för investeringar, vilket i fortsättningen inte skulle
minska de reguljära avskrivningarnas summa. Det är inte omöjligt att den
investeringsvåg, som spelat sådan roll för expansionen det senaste året,
grundar sig på den direkta stimulans som infördes några år tidigare. Ännu
så sent som i budgeten i april 1955, då behovet av en åtstramning var påtagligt,
sänktes den direkta personliga beskattningen och vissa konsumtionsskatter.
Huvudinstrumentet för den återhållsamhetspolitik, som under det senaste
året framstått som allt angelägnare, har utgjorts av penningpolitiken.
Bank of England liar sålunda höjt diskontot i tre omgångar: i januari 1955
lrån 3 till 3 1/2 procent, i februari 1955 till 4 1/2 procent och i februari
1956 till 5 1/2 procent. Sommaren 1955 riktades en uppmaning till bankerna
att begränsa kreditvolymen i viss omfattning, och en påtaglig minskning
har därefter ägt rum. Parallellt har införts restriktioner för avbetalningshandeln,
vilka därefter successivt skärpts. I oktober 1955 höjdes konsumtionsskatterna
på olika varugrupper liksom telefontaxorna och skatten
på företagens utdelade vinster. I februari 1956 sänktes subventionerna på
bröd och mjölk. Vid denna tidpunkt ändrades avskrivningsreglerna för
industrin och den förut omtalade investeringspremien avskaffades. Vidare
har i olika etapper åtgärder vidtagits för att begränsa såväl statliga som
kommunala utgifter för olika ändamål, särskilt sådana av investeringskaraktär.
När det gäller att bedöma verkningarna av de vidtagna åtgärderna, måste
man först lägga märke till att de kommer till synes först efter hand. Med
hänsyn till alltjämt rådande högkonjunktur, till den livliga efterfrågan på
arbetskraft, till de stegrade levnadskostnaderna och till begränsningarna av
subventionerna på viktiga livsmedel framstår det som inte särskilt anmärkningsvärt,
att aktuella lönekrav ligger högt. Som förut anmärkts har på
senare tid avtalsuppgörelser träffats innebärande lönestegringar på 7 å 8
procent. Trots den aktivitet, som i övertalningssyfte utvecklas från rege
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
5
ringens sida, får man räkna med en fortsatt tendens till lönestegringar av
inte obetydlig omfattning.
Officiella beräkningar, som nyligen framlagts, visar, att investeringarna
kan väntas fortsätta att öka också under 1956. Planer, som tidigare uppgjorts,
kommer sannolikt att i betydande utsträckning fullföljas. Man kan
därför räkna med en fortsatt högkonjunktur också under detta år. Men utvecklingen
kommer att bestämmas av den snabbbet, varmed de vidtagna
åtgärderna kommer att motverka expansionens levande kraft. Verkan kommer
att öka med tiden. Det är dock svårt att förutse, när en förändring i
det ekonomiska klimatet kan inträda. Regeringen bär också deklarerat, att
den är beredd att tillgripa ytterligare åtgärder, om så skulle behövas.
Med hänsyn härtill syns det rimligt att räkna med en viss uppbromsning
under loppet av innevarande år, vilken åtminstone bringar underskottet i
den löpande bytesbalansen ur världen.
I Västtyskland startade återhämtningen efter kriget både senare och i
vissa avseenden från en lägre nivå än i det övriga Västeuropa. I gengäld
har expansionen under senare år haft en väsentligt snabbare takt än på
andra håll. Efter en viss avsaktning i ökningstempo.t 1952 och 1953 har
detta åter accelererat. Bruttonationalproduktens volym beräknas ha ökat
med 8 procent 1954 och inte mindre än 10 procent 1955. För industriproduktionen
är stegringstakten än snabbare: 1953 8 1/2 procent, 1954 12 procent
och 1955 16 procent.
Liksom på annat håll är det på senare tid en kraftigt utbildad investeringskonjunktur,
som varit den dynamiska kraften i utvecklingen. Visserligen
har 1955 den privata konsumtionen stigit med omkring 10 procent,
men för investeringarna har uppgången varit ungefär dubbelt så stor.
En betingelse för den tyska expansionen har varit en riklig tillgång på
arbetskraft, som hängt samman både med en jämförelsevis betydande naturlig
folkökning i de arbetsföra åldrarna och med den stora flyktingströmmen,
främst österifrån. Den totala sysselsättningen har sålunda under 1955
kunnat ökas med omkring 900 000 personer mot 700 000 år 1954 och 600 000
år 1953. Det senaste året har härigenom absorberats inte endast hela folkökningen
utan också eu del av de arbetslösa. Medeltalet arbetslösa sjönk sålunda
i fjol för första gången under en miljon (nämligen från 1 220 000 1954
till 928 000 1955) och under högsäsongen sjönk arbetslösheten för första
gången under en halv miljon. Det motsvarar omkring 3 procent av arbetsstyrkan
och därmed kan för tyska förhållanden full sysselsättning sägas
ha nåtts.
I samband härmed har också i Västtyskland uppkommit frågan om inte
efterfrågeexpansionen nått ett alltför uppdrivet tempo, vilket medför risker
för en inflationistisk utveckling. Arbetslösheten och tillströmningen av arbetskraft
utifrån hade tidigare verkat återhållande på löneutvecklingen och
priserna hade under en följd av år varit anmärkningsvärt stabila. Härvidlag
har 1955 markerat en vändpunkt och Tysklands läge blivit mera likt
andra västeuropeiska länders.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
En viss prishöjning har också salt in. Levnadskostnaderna heräknas under
1955 ha legat i genomsnitt ett par procent högre än året innan. På investeringsområdet,
där spänningen varit särskilt stor, torde en koslnadsstegring
av dubbelt så stor omfattning ha inträffat. Den samlade lönesumman
steg från 1954 till 1955 med 13 1/2 procent och inkomsten per löntagare
med 7,3 procent. Lönestegringen visade snarast en tendens att öka
under årets lopp och genomsnittsförtjänsten var i slutet av året omkring
8 procent högre än ett år tidigare. Kring årsskiftet har avtalsuppgörelser
träffats, innebärande en lönehöjning av samma omfattning.
När det gällt att motverka ett alltför starkt efterfrågetryck, har Västtyskland
haft särskilt gynnsamma förutsättningar. Förekomsten av en betydande
arbetskraftsreserv har redan nämnts. Vidare har Västtyskland —
bland annat genom en aktiv exportpolitik och en rätt protektionistisk importpolitik
— under de föregående åren skaffat sig betydande överskott
i betalningarna gentemot utlandet och kunnat bygga upp en ansenlig valutareserv.
Vid slutet av 1955 uppgick den västtyska centralbankens valutareserv
till 12,8 miljarder DM, vilket innebar en ökning med nära ett par miljarder
under året och svarade mot värdet av omkring 6 månaders import.
I själva verket har ansamlandet av detta fordringsöverskott åstadkommit
svårigheter för andra länder. Ingenting hindrar Västtyskland att i ett ansträngt
läge i första hand avstå från att eftersträva ett fortsatt överskott av
sådan storlek och, om så skulle behövas, kanske använda en del av sina
fordringar. När det ökade efterfrågetrycket inom Tyskland under det senaste
året medfört en utveckling mot minskat överskott gentemot utlandet,
har detta sålunda både varit ägnat att åstadkomma en bättre balans i det
internationella handelsutbytet och bidraga till att lätta spänningarna inom
den tyska ekonomin. Det är därför inte anmärkningsvärt, att en utveckling
i sådan riktning tillåtits ske och att den västtyske ekonomiministern
t. o. m. velat befordra den genom ytterligare lättnader i fråga om importen, inklusive
vissa autonoma tyska tullsänkningar. Dessa åtgärder har dock haft
ett mycket begränsat omfång. Utvecklingen av utrikeshandeln syns dessutom
under årets lopp ha svängt om. Visserligen har det västtyska överskottet
i bytesbalansen varit drygt en miljard DM lägre under 1955 än under
1954. Men utvecklingen mot minskat överskott, som ledde till att handelsbalansen
för tredje kvartalet rentav visade ett obetydligt underskott, har
på senare tid brutits. Under fjärde kvartalet uppkom ånyo ett betydande
tyskt överskott och denna tendens mot stigande överskott syns ha fortsatt
de första månaderna innevarande år.
Ett avsevärt dämpande inflytande har vidare förbundsregeringens finanspolitik
utövat. Denna har bedrivits på ett sådant sätt, att för federala myndigheters
räkning betydande kassamässiga överskott uppsamlats hos centralbanken;
i början av 1956 uppgick dessa överskott till sammanlagt över
7 miljarder DM. I vad mån därbakom legat en målmedveten konjunkturpolitisk
avsikt syns dock tveksamt. Förutom en allmänt konservativt försiktig
finanspolitik har mera speciella förhållanden inverkan: tillgodoha
-
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
vandena består bland annat av inte ianspråktagna medel för stationeringskostnader
för allierade trupper, från föregående budgetår outnyttjade medel
för den västtyska upprustningen samt åtminstone delvis oförutsedda
överskott på den löpande budgeten. Den starka budgetställningen har emellertid
möjliggjort för regeringen att ställa vissa skattelättnader i utsikt för
att motverka en stegring av levnadskostnaderna och minska anspråken på
höjda löner.
När detta skett, har det också varit i medvetandet om att den tyska investeringsnivån
är rätt hög och att den våldsamma investeringsexpansionen
i sig borde dämpas med hänsyn till de speciella spänningarna på investeringsområdet
(byggarbetskraft, tungindustrins kapacitet). Det har inte
som i Storbritannien förelegat ett behov av att genom en inskränkning av
konsumtionsefterfrågan bereda utrymme för större investeringar och förhindra
ett betalningsunderskott gentemot utlandet. Mer direkta åtgärder
för att dämpa investeringsaktiviteten har också i Västtyskland främst vidtagits
på det penningpolitiska området. I augusti 1955 höjdes diskontot från
3 till 3 1/2 procent och i mars 1956 följde en ny höjning, denna gång med
1 procent till 4 1/2 procent. Det förefaller som om dessa åtgärder närmast
varit avsedda att få psykologiska verkningar och tjänstgöra som varningar
till företagarna. En viss åtstramning av kreditväsendets kapacitet har samtidigt
åstadkommits, bland annat som en konsekvens av de förut omtalade
budgetöverskotten.
Också i Västtysklands fall har man anledning att räkna med att verkningarna
av vidtagna åtgärder först så småningom kommer till synes. Det
är här fråga om bromsar på en investeringskonjunktur som, när den kommit
igång på det sätt som nu skett, sannolikt har en mycket betydande levande
kraft. Man måste därför räkna med att expansionen kommer att fortsätta
i en relativt snabb takt och att de risker, som aktuellt föreligger,
kanske snarare gäller en viss överspänning än en alltför stark nedtoning.
Ett uttryck för det allmänna ekonomiska klimatets karaktär brukar man
finna i de mycket lättrörliga priserna på världsmarknadens stapelvaror.
Prisutvecklingen på de internationella marknaderna präglades under
1955 av motstridiga tendenser för de olika varugrupperna. Den högt uppdrivna
investeringskonjunkturen i Västeuropa och Förenta staterna ledde
till starkt stegrade priser på järn och stål och metaller. Den totala förbrukningen
av bland annat koppar, bly, zink och aluminium var större än någonsin
tidigare. Särskilt kraftigt ökade priserna på koppar och tenn, beroende
bland annat på strejker och politiska oroligheter i de transoceana producentländerna.
Knappheten på järn- och stålmarknaden tog sig under hösten uttryck
i successiva höjningar av de officiella prisnoteringarna samtidigt som
väsentliga och ökande överpriser flerstädes uttogs av exportörerna. En viss
prisuppgång inträffade även i fråga om järnmalm. Gummipriset drevs samtidigt
upp till eu rekordartat hög nivå främst genom stora och brådskande
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
beställningar under sommaren från den expanderande bilindustrin i Förenta
staterna, genom oväntade kautschukinköp från Sovjetunionens sida,
samt genom politiska oroligheter på Malackahalvön, som svarar för huvudparten
av den totala kautschukproduktionen. Naturgummipriset kom härigenom
att under sensommaren ligga mer än dubbelt så högt som priset på
syntetiskt gummi, vars produktion och förbrukning samtidigt ökade kraftigt.
De höga järn-, metall- och gummipriserna motvägdes emellertid av sänkta
priser på jordbruksprodukter och textilråvaror. Det var framför allt 1955
års rekordartade amerikanska skörd av vete och bomull, som tillsammans
med betydande kvarliggande överskottslager av dessa varor kom att verka
pristryckande. En viss reducering av ullpriserna inträffade också vid höstens
ullauktioner innebärande närmast en försenad anpassning till den nedgång
i ullkonsumtionen, som skett sedan 1955. Ett utpräglat köpmotstånd
mot de höga priserna på kaffe, kakao och te ledde vidare till väsentliga nedjusteringar
i fråga om dessa varor.
På bränsleområdet har den ökade spänningen mellan tillgång och efterfrågan
på fasta bränslen fört med sig betydande prisstegringar framför allt
beträffande koks. Likaså har den stigande efterfrågan på eldningsoljor
lett till prishöjningar för de tjockare kvaliteterna.
Under våren erhölls mycket goda priser på den europeiska trävarumarknaden,
som över huvud taget kännetecknades av en ovanligt livlig aktivitet.
Fyllda lager, höjda trampfraktsatser, en allmänt skärpt kreditpolitik
samt, för de engelska importörernas del, finansiella svårigheter som följd
av hamnstrejken i maj—juni ledde emellertid under hösten till ett vikande
köpintresse på trävarumarknaden. Denna försvagning av marknaden kom
dock inte till uttryck i form av några väsentliga prissänkningar. Under
hösten 1955 höjdes även priserna på pappersmassa i Förenta staterna, vilket
innebär att skillnaden mellan det pris, som kunde utfås vid export
på Förenta staterna, och det högre pris, som betalas av de västeuropeiska
importörerna, minskade betydligt. Prishöjningar genomfördes mot slutet av
året även av de amerikanska och europeiska pappersbruken.
Råvaruprisernas utveckling under första kvartalet 1956 karakteriseras
främst av kraftiga svängningar i fråga om vissa metallpriser samt en, i förhållande
till fjolåret, relativt fast tendens i fråga om priserna på spannmål
och textilråvaror.
Minskad bilproduktion i Förenta staterna och Storbritannien, osäkerhet
i fråga om den framtida utvecklingen av den strategiska reserven av metaller
i bägge dessa länder samt en allmän åtstramning av kreditpolitiken är de
faktorer som tillsammans med en viss fortgående ökning av metallproduktionen
och en säsongmässig försvagning av metallförbrukningen framkallat
omkastningar och nedjusteringar av metallpriserna under tiden januari—
mars 1956.
Uppgången av kopparpriset fortsatte på Londonbörsen under januari och
februari 1956 och ledde till en ny toppnotering den 19 mars med 437 pund
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
9
per ton koppar. Under slutet av mars skedde en återgång till priser omkring
400 pund, beroende framför allt på en hårdare konkurrens, därigenom att
den elektriska industrin i allt större utsträckning börjat övergå från koppar
till aluminium.
Priserna på bly, zink och aluminium har varit tämligen oförändrade under
första kvartalet, medan priset på tenn varierat kraftigt. Prishöjningarna
på järn- och s/d/området fortsatte under första kvartalet 1956. Genomsnittligt
torde uppjusteringarna i fråga om handelsfärdigt järn och stål ha
rört sig om cirka 3—5 procent. I fortsättningen väntas emellertid i stort
sett stabila priser, ehuru en särskilt stram pristendens torde komma att föreligga
i fråga om speciellt knappa varor, i synnerhet vissa balktyper samt vissa
sorters plåt.
En betydande återgång har skett i fråga om gummipriset. Från årets början
och till mitten av mars sjönk priset med omkring en fjärdedel. Förutom
den allt hårdare konkurrensen med det syntetiska gummit är det
framför allt den minskade bilproduktionen samt den engelska regeringens
beslut om nedskärning av de strategiska lagren som verkat pristryckande.
Priserna på textilråvaror har påverkats av en ökande konsumtion, sammanhängande
med den återhämtning inom textilindustrin, som kom till
synes under fjolåret. I fråga om ull räknas således för 1956 endast med ett
mindre produktionsöverskott, varför de tämligen stabila priserna under tiden
januari—mars 1956 syns ha möjlighet att bibehållas på ungefär oförändrad
nivå under den återstående delen av året. De stora överskottslagren
av bomull framför allt i Förenta staterna bidrar fortfarande till en viss
osäkerhet på bomullsmarknaden.
Frostskador på den västeuropeiska uefeskörden bidrog under februari att
stärka den eljest ytterst labila vetekursen. Det ökade behovet av veteimport
genom den frostskadade västeuropeiska skörden samt de nya avsättningsmöjligheter,
som bjuds genom planerna på ökat bistånd till underutvecklade
länder, är emellertid faktorer, som bör kunna medverka till en stabilisering
av vetepriset.
Priserna på kakao och te fortsatte att sjunka under perioden januari—
mars 1956. Speciellt har prisrekylen varit kraftig i fråga om kakao. Då kakaofabrikerna
legat med stora lager, inköpta tidigare till det högre priset,
har de först på den allra sista tiden börjat sänka priserna på sina egna produkter.
Kaffepriserna däremot stärktes under februari på grund av rapporten
om dåliga kaffeskördar i Colombia och Mellanamerika. Ett utpräglat
prismotstånd gör dock att en fortsatt uppgång inte syns särskilt sannolik.
Mot bakgrund av fjolvårens kraftiga expansion av den europeiska träuuruhandeln
och den följande avmattningen i köpintresset under senhösten
väntas en något minskad omsättning på trävarumarknaden under 1956. Speciellt
förutses eu väsentlig nedgång av den engelska och belgiska trävaruimporten.
Däremot tycks exportförsäljningarna till de danska, tyska och
franska marknaderna under första kvartalet 1956 avspegla ungefär oförändrade
avsättningsförhållanden. Förväntade avsättningssvårigheter, knapp
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
kredit och otjänlig väderlek har emellertid samtidigt bidragit till en viss
minskning av timmeravverkningen i Sverige och Finland och medfört en
minskning för 1956 av bägge dessa länders produktion och exportutbud i fråga
om trävaror. En förväntad ökning av det sovjetryska exportutbudet torde
inte räcka till att uppväga denna minskning i den svenska och finska
exporten. Den förutsedda minskningen av exportutbudet av sågade trävaror
i de tre största trävaruexporterande länderna Sverige, Finland och — vad avser
export till andra länder än Förenta staterna — Canada under innevarande
år syns bli tillräckligt stor för att uppväga den väntade nedgången i
främst Storbritanniens import. Trävarupriserna, som vid försäljningarna
under första kvartalet närmast visat en fast tendens, kan således väntas
förbli tämligen oförändrade under 1956.
Prisläget i fråga om såväl pappersmassa som papper syns under de första
månaderna 1956 ha varit mindre stramt än under fjolåret. Inte heller för
dessa varor har man emellertid anledning att vänta sig några större prisförändringar
under 1956.
Sammanfattningsvis ger ett studium av pristendenserna på de känsliga
råvarorna knappast något stöd för en förväntan om någon mera betydande
förändring av det ekonomiska klimatet i världen. På de viktigaste kapitalråvarorna
-— järn och stål och andra metaller — är priserna höga och tendensen
alltjämt snarast fast. För vissa konsumtionsråvaror har man kunnat
spåra återhämtningssymtom efter de föregående årens prisfall. Beaktar
man dessutom de kostnadsstegringar, som för Västeuropas del inträffat
i fråga om bränslen, och fraktmarknadens strama läge ävensom räknar
med återverkningar av lönerörelserna, finner man nationalbudgetens
omdöme underbyggt, att vi för vår del inte har att vänta oss någon hjälp utifrån
i strävandena att förhindra prisstegringar. Det inflytande, som kan
komma från världsmarknaden, kan i bästa fall väntas vara en stabilitet i
priserna; risker för prisstegringar kan dock inte helt förbises.
Man kan i och för sig ställa frågan, hur det varit möjligt att ha en så
långvarig och utpräglad högkonjunktur, som särskilt Västeuropa nu upplevt,
förenad med en så pass anmärkningsvärd prisstabilitet. Förklaringarna
syns vara flera. När högkonjunkturen startade för cirka tre år sedan,
fanns tydligen ett outnyttjat utrymme att ta i anspråk. Verkningarna på
råvarumarknaderna blev inte så stora dels på grund av att koreakonjunkturens
höga priser stimulerat till produktionsutvidgningar, som nu började
leda till ökat utbud, dels därför att Förenta staternas konjunktur tillfälligt
befann sig i ett avmattningsskede. Det förhållandet, att de västeuropeiska
länderna kommit mycket långt i frigöringen av sin inbördes handel, måste
också ha spelat in; det blev härigenom möjligt att utnyttja de produktionsmöjligheter
som fanns på olika håll, vilket gav den europeiska ekonomin
större flexibilitet och anpassningsförmåga än vad den eljest skulle ha haft.
Först under loppet av det senaste året har pressen på resurserna blivit
hårdare och flaskhalsar i försörjningen av delvis allvarlig karaktär avslöjats.
Det gäller i många länder arbetskraften på särskilda, för investerings
-
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
verksamheten viktiga områden. Det gäller i hög grad försörjningen med sådana
nyckelvaror som stål och bränsle, där utbudet visat sig besitta eu
betydligt mindre grad av elasticitet, i varje fall på kort sikt, än på andra områden.
Undvikandet av inflationistiska tendenser i den fulla sysselsättningens
ekonomi påfordrar, att sådana flaskhalsar i tid upptäcks och avhjälps.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
II. Försörjningsbalansen för år 1955
I nationalbudgeten för 1956 presenterades preliminära uppgifter över försörjningsbalansen
för 1955. Statistiken var vid den tidpunkt, då den preliminära
beräkningen gjordes, ännu i stora delar ofullständig. I de reviderade
beräkningar, som nedan framläggs, har nytillkommen statistik kunnat utnyttjas
bland annat beträffande industrins och statens investeringar, detaljhandelsomsättningen
under fjärde kvartalet samt lagerförändringarna under
året. Den bild av utvecklingen, som härvid framkommer, skiljer sig i viktiga
avseenden från de preliminära uppskattningar, som tidigare framlagts.
Detta gäller framför allt lagerutvecklingen, där preliminära siffror nu pekar
på en avsevärd lageruppbyggnad under fjolåret, men gäller även utvecklingen
av de offentliga investeringarna. De privata investeringarna och
konsumtionen syns däremot i stort ha utvecklats i enlighet med de preliminära
beräkningarna. 1
Tabell 1. Försörjningsbalansen åren 1949—1955 i löpande priser
Miljoner kronor
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
Förändring |
||
prel. |
1954—1955 |
||||||||
Miljoner |
Pro- |
||||||||
kronor |
cent |
||||||||
Tillgång |
|||||||||
1. Bruttonationalprodukt |
|||||||||
till marknadspris...... |
29 240 |
31 220 |
38 370 |
41 950 |
43 220 |
45 320 |
48710 |
+ 3 390 |
+ 7 |
2. Import av varor, eif .. |
4 340 |
6120 |
9190 |
8 950 |
8170 |
9190 |
10 300 |
+ 1 no |
+ 12 |
3. Minskning av lager m. m. |
— |
150 |
— |
— |
270 |
140 |
- 140 |
||
4. Summa tillgång |
33 5S0 |
37 490 |
47 500 |
50 900 |
51000 |
54 050 |
59 010 |
+ 4300 |
+ 8 |
Användning |
|||||||||
5. Privat inhemsk brutto- |
|||||||||
investering............ |
4 740 |
5 470 |
6 570 |
6 820 |
7 410 |
7 960 |
8 380 |
+ 420 |
+ 5 |
6. Offentlig inhemsk |
|||||||||
bruttoinvestering...... |
2 780 |
3 070 |
3 820 |
5 010 |
5 640 |
5 870 |
6140 |
+ 270 |
+ 5 |
7. ökning av lager m. m. |
190 |
— |
950 |
920 |
_ |
_ |
710 |
+ 710 |
|
8. Export av varor, fob, och |
|||||||||
nettot av tjänster...... |
4 820 |
6 290 |
10130 |
9130 |
8 500 |
9 030 |
9 940 |
+ 910 |
+ 10 |
9. Privat konsumtion .... |
18 030 |
19 470 |
22 150 |
24 320 |
25 090 |
26 430 |
27 930 |
+ 1500 |
+ 6 |
10. Offentlig konsumtion .. |
3020 |
3190 |
3 940 |
4 700 |
5020 |
5 360 |
5 910 |
+ 550 |
+ 10 |
11. Summa användning |
83 »SO |
37 490 |
47 500 |
50 900 |
51000 |
54 050 |
59010 |
+ 4 300 |
+ 8 |
1. Konsumtion och investering
Totalt sett syns bruttoinvesteringarna i fasta priser ha stigit med 2
procent från 1954 till 1955 innebärande en ökning med 280 miljoner kronor
i 1954 års priser (se tabell 4). Jämför man med de närmast föregående
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956 13
Tabell 2. Försörjningsbalansen åren 1949—1955 i 1954 års priser
Miljoner kronor
1949 |
1930 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
Förändring |
|||
prel. |
1954—1955 |
|||||||||
Miljoner |
Pro- |
|||||||||
kronor |
cent |
|||||||||
Tillgång |
||||||||||
1. Bruttonationalprodukt |
||||||||||
till marknadspris____ |
38 580 |
40 630 |
40 730 |
41 560 |
43150 |
45320 |
46 890 |
+ 1570 |
+ 3>/« |
|
2. |
Import av varor, eif. |
5 860 |
7 340 |
8 670 |
8030 |
8 020 |
9 190 |
10190 |
+ 1000 |
+ 11 |
3. |
Minskning av lager |
290 |
- 140 |
|||||||
_ |
190 |
_ |
_ |
140 |
_ |
|||||
4. |
Summa tillgång |
44440 |
48160 |
49 400 |
49 590 |
51460 |
54650 |
57 080 |
+ 2430 |
+ 4 |
Användning |
||||||||||
5. |
Privat inhemsk brutto-investering .......... |
6 360 |
7190 |
7 080 |
6610 |
7 260 |
7 960 |
8170 |
+ 210 |
+ 3 |
6. |
Offentlig inhemsk |
3 940 |
4 230 |
4 270 |
4 920 |
5 610 |
5 870 |
5 950 |
+ 80 |
+ 1 |
7. |
Ökning av lager m. m. |
400 |
— |
920 |
830 |
— |
— |
670 |
+ 670 |
|
8. Export av varor, fob, |
||||||||||
och nettot av tjänster |
6 610 |
8150 |
8 530 |
7 740 |
8 270 |
9 030 |
9 470 |
+ 440 |
+ 5 |
|
9. |
Privat konsumtion .. |
22 970 |
24 260 |
24 010 |
24 680 |
25 290 |
26 430 |
27 290 |
+ 860 |
+ 3 |
10. Offentlig konsumtion |
4 160 |
4 330 |
4 590 |
4 810 |
5030 |
5 360 |
5 530 |
+ 170 |
+ 3 |
|
11. |
Summa användning |
44440 |
48160 |
49 400 |
49 590 |
51460 |
34 650 |
57 080 |
+ 2430 |
+ 4 |
åren, visar utvecklingen under fjolåret en avsevärd dämpning av expansionstakten.
Från 1952 till 1953 steg sålunda investeringarna med 12 procent
och från 1953 till 1954 med 7 procent.
De privata investeringarna ökade i summa volymmässigt med 2—3 procent,
motsvarande en ökning på cirka 200 miljoner kronor i 1954 års priser.
Utvecklingen för olika typer av privata investeringar var under 1955 liksom
tidigare år heterogen. Industrins investeringar i maskiner och apparater var
sålunda praktiskt taget helt oförändrade från 1954 till 1955. Detta syns vara
ett resultat av en successiv dämpning av investeringsviljan inom detta
område under fjolåret, vilket också belyses av konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar.
Dessa visar att verkstadsindustrins beställningar av investeringsvaror
minskade kvartal för kvartal under 1955 och att textil- och
beklädnadsindustrins kapitalvaruinköp genomgående var lägre än 1954. Industriinvesteringarna
ökade dock totalt räknat med 2 till 3 procent från
1954 till 1955 till följd av en fortsatt uppgång för investeringarna i byggnader
och anläggningar.
Investeringsutvecklingen inom gruppen samfärdsel avviker kraftigt från
utvecklingen inom den övriga privata sektorn genom en ökning av investeringarna
med 12 procent 1954—1955 mot en minskning med 1 procent 1953—
1954. De betydande fluktuationerna år från år inom denna grupp hänför
sig främst till posten »investeringar i handelsflottan». Fartygsleveranserna
till den svenska handelsflottan, vilka är underkastade stora variationer, ökade
sålunda avsevärt under fjolåret. Det privata bostadsbyggandet, som ex
-
14
Kungl. Maj ds proposition nr 175 år 1956
Tabell 3. Bruttoinvesteringar åren 1949—1955 i löpande priser
Miljoner kronor
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 pre!. |
|
I. Privata bruttoinvesteringar.......... |
4 735 |
5 472 |
6 566 |
6 823 |
7 411 |
7 963 |
8 380 |
1. Bostäder ........................ |
1433 |
1 581 |
1719 |
1869 |
2 075 |
2 237 |
2 320 |
2. Industri.......................... |
1 734 |
1940 |
2 416 |
2 320 |
2 219 |
2 645 |
2813 |
3. Kraft- och belysningsverk ........ |
136 |
159 |
151 |
248 |
302 |
259 |
250 |
4. Jordbruk ........................ |
643 |
705 |
825 |
870 |
891 |
936 |
860 |
5. Transportmedel .................. |
621 |
913 |
1254 |
1288 |
1608 |
1493 |
1684 |
6. övrigt .......................... |
168 |
174 |
201 |
228 |
316 |
423 |
453 |
I. Offentliga bruttoinvesteringar........ |
2 779 |
3065 |
3 821 |
5 008 |
5 641 |
5870 |
6142 |
1. Statliga.......................... |
1581 |
1737 |
2166 |
2 990 |
3313 |
3 299 |
3 419 |
därav: affärsverk och aktiebolag.. |
830 |
880 |
1029 |
1472 |
1510 |
1445 |
1472 |
militära.................. 2. Kommunala (inkl. komm. bolag |
434 |
532 |
729 |
927 |
1088 |
1209 |
1255 |
m. m.) .......................... |
1198 |
1328 |
1655 |
2 018 |
2 328 |
2 571 |
2 723 |
I. Summa bruttoinvesteringar.......... |
7 514 |
8 537 |
10387 |
11 831 |
13052 |
13833 |
14522 |
därav: privata och offentliga bostäder |
1736 |
1921 |
2167 |
2 344 |
2 647 |
2 870 |
2 960 |
Tabell 4. Bruttoinvesteringar åren 1949—1955 i 1954 års priser
Miljoner kronor
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
Förändring |
i |
||
prel. |
procent |
|||||||||
1952- |
1953- |
1954- |
||||||||
53 |
54 |
55 |
||||||||
I. Privata bruttoin- |
||||||||||
vesteringar........ |
6357 |
7194 |
7 078 |
6612 |
7 260 |
7 963 |
8166 |
+ 10 |
+ 10 |
+ 3 |
1. Bostäder ...... |
1955 |
2115 |
1806 |
1817 |
2 064 |
2 237 |
2 254 |
+ 14 |
+ 8 |
+ 1 |
2. Industri........ |
2 418 |
2 611 |
2 655 |
2 234 |
2181 |
2 645 |
2 714 |
- 2 |
+ 21 |
+ 3 |
3. Kraft- och belys- |
||||||||||
ningsverk ...... |
191 |
218 |
167 |
242 |
299 |
259 |
243 |
+ 24 |
- 13 |
- 6 |
4. Jordbruk ...... |
773 |
924 |
888 |
873 |
895 |
906 |
840 |
+ 3 |
+ 1 |
- 7 |
5. Transportmedel. |
782 |
1091 |
1339 |
1218 |
1 504 |
1493 |
1673 |
+ 23 |
- 1 |
+ 12 |
6. övrigt ........ |
238 |
235 |
223 |
228 |
317 |
423 |
442 |
+ 39 |
+ 33 |
+ 4 |
II. Offentliga bruttoin- |
||||||||||
vesteringar........ |
3 936 |
4 230 |
4268 |
4 918 |
5613 |
5870 |
5 948 |
+ 14 |
+ 5 |
+ 1 |
1. Statliga........ |
2 252 |
2 404 |
2 442 |
2 941 |
3 293 |
3 299 |
3 291 |
+ 19 |
± o |
+ 0 |
därav: |
||||||||||
affärsverk och |
||||||||||
aktiebolag ... |
1180 |
1 209 |
1147 |
1446 |
1506 |
1445 |
1409 |
+ 4 |
- 4 |
- 2 |
militära..... |
602 |
716 |
805 |
887 |
1061 |
1209 |
1211 |
+ 20 |
+ 14 |
+ 0 |
2. Kommunala |
||||||||||
(inkl. komm. bo- |
||||||||||
lag m. m.)...... |
1684 |
1826 |
1826 |
1 977 |
2 320 |
2 571 |
2 657 |
+ 17 |
+ 11 |
+ 3 |
III. Totala bruttoinves- |
||||||||||
teringar .......... |
10 293 |
11424 |
11346 |
11530 |
12 873 |
13833 |
14114 |
+ 12 |
+ 7 |
+ 2 |
därav: bostäder . |
2 363 |
2 561 |
2 270 |
2 276 |
2 632 |
2 870 |
2 875 |
+ 16 |
+ 9 |
± o |
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
15
panderade väsentligt under åren 1952—1954, steg endast obetydligt 1954—
1955 och ökningen kom helt på reparationer och underhåll. Jordbrukets investeringar
var cirka 7 procent lägre 1955 än 1954.
De offentliga investeringarna steg totalt 1 procent från 1954 till 1955. De
statliga investeringarna förblev totalt räknat oförändrade liksom fallet var
från 1953 till 1954 medan investeringarna inom den kommunala sektorn
ökade med 3 procent. Detta innebär dock en väsentlig dämpning av ökningstakten
i de kommunala investeringarna, vilka steg med 17 och 11 procent
1952—1953 respektive 1953—1954.
De reviderade beräkningarna över den privata konsumtionen ger i stort
sett den bild av utvecklingen, som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Konsumtionsökningen 1954—1955 var drygt 3 procent i fasta priser
räknat (se tabell 6), vilket är mindre än för närmast föregående år men
ungefär motsvarar den genomsnittliga ökningstakten efter kriget. I löpande
priser steg konsumtionsutgifterna nära 6 procent (se tabell 5) och prisnivån
för hela den privata konsumtionen höjdes alltså i genomsnitt med
drygt 2 procent från 1954 till 1955.
Tabell 5. Privat konsumtion åren 1949—1955 i löpande priser
Miljoner kronor
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 prel. |
Förändring |
|
Livsmedel ................ |
7 060 |
7 554 |
8 565 |
9 768 |
10 104 |
10 593 |
11130 |
+ 5 |
Bostad .................. |
1617 |
1697 |
1791 |
1931 |
2 096 |
2 251 |
2 405 |
+ 7 |
Bränsle och lyse.......... |
790 |
809 |
1 122 |
1206 |
1 129 |
1211 |
1340 |
+ 11 |
Beklädnad................ |
2 983 |
3 194 |
3 507 |
3 673 |
3 642 |
3 642 |
3 795 |
+ 4 |
Inventarier .............. |
1429 |
1 529 |
1768 |
1817 |
1779 |
1 857 |
1964 |
+ 6 |
Fordon .................. |
489 |
862 |
1083 |
1159 |
1385 |
1730 |
1860 |
+ 8 |
Resor .................... |
919 |
939 |
998 |
1085 |
1 107 |
1 119 |
1144 |
+ 2 |
Sjukvård, hygien, hemvård |
1 121 |
1 144 |
1307 |
1 426 |
1 498 |
1581 |
1680 |
+ 6 |
Övrigt.................... |
1549 |
1609 |
1869 |
2 093 |
2190 |
2 306 |
2 438 |
+ 6 |
Summa |
17 887 |
19 337 |
22 013 |
24188 |
24930 |
20 290 |
27 756 |
+ 6 |
Tabell 6. Privat konsumtion åren 1949—1955 i 1954 års priser
Miljoner kronor
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 prel. |
Förändring |
|
Livsmedel................ |
9 678 |
10111 |
9 858 |
10 164 |
10 365 |
10 593 |
10 734 |
+ 1 |
Bostad .................. |
1 851 |
1 931 |
2 009 |
2 084 |
2 164 |
2 251 |
2 344 |
+ 4 |
Bränsle och lyse.......... |
017 |
984 |
1020 |
1 070 |
1083 |
1211 |
1 325 |
+ 9 |
Beklädnad................ |
3 533 |
3715 |
3 453 |
3 56y |
3 591 |
3 642 |
3 831 |
+ 5 |
Inventarier .............. |
1739 |
1854 |
1883 |
1 867 |
1 789 |
1857 |
1958 |
+ 5 |
Fordon .................. |
504 |
840 |
1023 |
1042 |
1 288 |
1730 |
1 792 |
+ 4 |
Resor .................... |
1 114 |
1132 |
1 115 |
1 134 |
1 126 |
1 119 |
1 118 |
±0 |
Sjukvård, hygien, hemvård |
1 412 |
1 441 |
1 420 |
1480 |
1 525 |
1 581 |
1 647 |
+ 4 |
Övrigt.................... |
2 019 |
2 068 |
2 059 |
2 130 |
2196 |
2 306 |
2 379 |
+ 3 |
Summa |
22 707 |
24 076 |
23 840 |
24540 |
25 127 |
20 290 |
27 128 |
+ 3 |
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
Under fjolåret var konsumtionsökningen, mätt i fasta priser, jämnare
fördelad på olika utgiftsposter än vad fallet var 1953—1954, då den kraftiga
expansionen av bilutgifterna dominerade. Sålunda ökade fordonskostnaderna
endast 4 procent från 1954 till 1955 och svarade för omkring 7 procent
av totala konsumtionsstegringen, medan de från 1953 till 1954 svarade för
mer än en tredjedel av ökningen i konsumtionsvolymen. Nyinköpen av personbilar
var av ungefär samma storlek 1955 som 1954, medan konsumenternas
köp av motorcyklar och mopeder kraftigt gick tillbaka. Att fordonskostnaderna
trots detta steg under fjolåret berodde helt på ökade drifts- och
underhållskostnader som följd av den fortsatta tillväxten i fordonsparken.
I löpande priser steg utgifterna under fordonsposten mer än i fasta priser,
beroende främst på införande av bilaccisen. Inbetalningarna från hushållssektorn
av accis för nyregistrerade personbilar kan beräknas ha uppgått
till cirka 55 miljoner kronor under 1955. De prissänkningar på bilar, som
ägde rum under 1954 och 1955 och som resulterade i en prisnedgång mellan
dessa år med 4 procent, utjämnades mer än väl av bilaccisen, varför prisnivån
(med accisen inräknad) i stället steg i ungefär samma utsträckning
från 1954 till 1955.
Ett påfallande drag i konsumtionen under fjolåret var den jämförelsevis
stora ökningen i konsumtionsvolymen för beklädnad och inventarier. Från
1954 till 1955 ökade inköpen av textilvaror, skor samt päls- och skinnvaror
avsevärt, och totalt steg beklädnadskonsumtionen i fasta priser med 5 procent.
Hushållens inköp av inventarier ökade likaledes med 5 procent och
utvecklingen under fjolåret för dessa båda varugrupper avviker därmed markant
från den relativt stabila konsumtionen under de närmast föregående
åren.
Konsumtionen av livsmedel ökade 1 procent i fasta priser. Hela uppgången
hänför sig till vin- och spritdrycker, varav förbrukningen kraftigt ökade
under fjärde kvartalet 1955, samt Öl, läskedrycker och tobaksvaror. Däremot
registreras en liten nedgång i konsumtionen av egentliga livsmedel. För denna
post har dock beräkningarna ej reviderats. Socialstyrelsens statistik visar
emellertid en värdemässig omsättningsökning för livsmedel mellan 1954
och 1955 som är nära nog lika med uppgången i livsmedelspriserna, varför
felmarginalerna i här presenterade siffror över den egentliga livsmedelskonsumtionen
inte torde vara alltför stora.
Bostadsutnyttjandet steg omkring 4 procent i fasta priser genom nytillskottet
av lägenheter. Den kalla våren 1955 förklarar en stor del av den
kraftiga uppgången i bränsleförbrukningen.
De reviderade beräkningarna över den privata konsumtionens utveckling
1954—1955 har, liksom övriga här presenterade beräkningar, fortfarande
många osäkerhetsmoment. Här kan särskilt nämnas, att uppdelningen av
nytillskottet av personbilar på hushåll och företag är i viss mån skönsmässig.
Vidare har hittills ingen hänsyn kunnat tas till försäljningen av begagnade
bilar från företagssektorn till hushållssektorn och vice versa, vil
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
17
Tabell 7. Offentlig konsumtion åren 1949—1955
Miljoner kronor
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1935 prel. |
Förändring |
|
Löpande priser |
||||||||
Kommunal konsumtion .... |
1650 |
1755 |
2175 |
2 575 |
2 775 |
3075 |
3 485 |
+ 13 |
Därav: löner............ |
1135 |
1 195 |
1475 |
1 840 |
1 965 |
2110 |
2 410 |
+ 14 |
Statlig konsumtion ....... |
1365 |
1435 |
1770 |
2125 |
2 240 |
2 280 |
2 420 |
+ 6 |
Därav: löner............ |
925 |
965 |
1170 |
1430 |
1510 |
1 545 |
1690 |
+ 9 |
Total offentlig konsum- |
||||||||
tion .................. |
3015 |
3190 |
8 945 |
4 700 |
5015 |
5355 |
5905 |
+ 10 |
1954 års priser, totalt .... |
4160 |
4 330 |
4 590 |
4 810 |
5030 |
5 360 |
5530 |
+ 3 |
Därav: |
||||||||
kommunal konsumtion... |
2 250 |
2 360 |
2 510 |
2 620 |
2 780 |
3080 |
3 260 |
+ 6 |
statlig konsumtion...... |
1910 |
1970 |
2 080 |
2190 |
2 250 |
2 280 |
2 270 |
± o |
ket förmodligen medför en underskattning av utgiftsökningen för fordonsposten.
Vad slutligen den offentliga konsumtionen beträffar, har denna enligt
alltjämt preliminära kalkyler stigit med 3 procent i fasta priser, vilket är
mindre än vad som normalt gällt för efterkrigsåren (se tabell 7). Hela ökningen
hänför sig till den kommunala konsumtionen, vilken stigit med inemot
6 procent.
Tabell 8 visar hur de inhemska bruttoutgifterna fördelats på privat och
offentlig investering respektive konsumtion. Den trendmässiga förskjutningen
med minskad privat och ökad offentlig andel av totala konsumtionsutgifterna
fortsatte även under fjolåret. Förhållandet mellan totala investerings-
och konsumtionsutgifter har däremot varit påfallande konstant under
de tre senaste åren.
Tabell 8. Inhemska bruttoutgifter åren 1949—1955 i löpande priser
Procenttal
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1934 |
1955 prel. |
|
Privat inhemsk bruttoinvestering .... Privat konsumtion.................. Offentlig konsumtion................ Summa bruttoutgifter |
16,6 9.7 63,1 10,6 100,0 |
17,6 9,8 62,4 10,2 100,0 |
18,0 10,5 60.7 10.8 100,0 |
16,7 12,3 59.5 11.5 100,0 |
17,2 13.1 58.1 100,0 |
17,5 12.9 57.9 100,0 |
17,3 12.7 57.8 100,0 |
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
2. Utrikeshandel och lagerutveckling
Den svenska handelsbalansen med utlandet försämrades med ungefär 350
miljoner kronor från 1954 till 1955. Genom stegrade nettoinkomster från
sjöfarten ökade underskottet i bytesbalansen dock endast från 170 miljoner
kronor 1954 till 370 miljoner kronor 1955 (se tabell 9).
Importen ökade med 11 procent i volym och med 12 procent i värde. Importen
av järn och stål, verkstadsprodukter, bränsle och drivmedel ökade
starkt liksom även importen av livsmedel. Exportökningen gäller liksom
importökningen till stor del järn och stål samt verkstadsprodukter. Vidare
ökade utförseln av järnmalm liksom trävaror kraftigt, varemot livsmedelsexporten
kraftigt föll tillbaka. Den internationella prisutvecklingen under
fjolåret var övervägande gynnsam för Sveriges del. Priserna på flera viktiga
exportvaror såsom trävaror, pappersmassa och järnmalm steg, samtidigt
som ett prisfall inträffade på bland annat textilvaror i importen. Totalt steg
prisnivån för exporten med 4 procent från 1954 till 1955 medan stegringen
i importpriserna endast uppgick till 1 procent. Om 1955 års transaktioner
med utlandet skett till 1954 års priser skulle underskottet i bytesbalansen
ha uppgått till 720 miljoner kronor i stället för 370 miljoner kronor. Den
samhällsekonomiska vinsten till följd av förbättrad relation mellan exportoch
importpriser uppgår alltså till 350 miljoner kronor.
Preliminära beräkningar tyder på att lagren ökade avsevärt under fjolåret
(se tabell 10). De förhållandevis knappa bränslelagren beräknas sålunda
ha stigit med 90 miljoner kronor medan lagren inom skogsindustrierna,
där en betydande lageruppbyggnad skedde under 1954, ökade med yt
-
Tabell 9. Bytesbalans åren 1949—1955
Miljoner kronor
1919 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 prel. |
Förändring 1954—1955 i procent |
||||||||
Löpande priser |
|||||||||||||||
Export, fob, av varor ...... |
4 |
250 |
5 |
708 |
9 |
220 |
8135 |
7 |
659 |
8 |
196 |
8 945 |
+ |
9 |
|
Import, eif, av varor........ |
4 |
340 |
6 |
117 |
9 |
193 |
8 952 |
8 |
172 |
9 |
192 |
10 305 |
+ |
12 |
|
Handelsbalansens saldo |
- |
90 |
- |
409 |
+ |
33 |
- |
817 |
- |
513 |
- |
996 |
-1360 |
||
Sjöfartsnetto................ |
+ |
590 |
+ |
600 |
+ |
970 |
+ |
1075 |
+ |
860 |
+ |
875 |
+ 1025 |
+ |
17 |
Övriga tjänster m. m. netto .. |
— |
15 |
— |
20 |
— |
70 |
— |
80 |
15 |
— |
45 |
- 35 |
|||
Bytesbalansens saldo |
+ |
4S5 |
+ |
171 |
+ |
933 |
+ |
178 |
+ |
332 |
- |
166 |
- 370 |
||
1954 års priser |
|||||||||||||||
Export, fob, av varor ...... |
5 |
930 |
7 |
423 |
7 |
733 |
6 918 |
7 |
494 |
8 |
196 |
8 609 |
+ |
5 |
|
Import, eif, av varor........ |
5 |
857 |
7 |
343 |
8 |
073 |
8 029 |
8 |
020 |
9 |
192 |
10 193 |
+ |
11 |
|
Handelsbalansens saldo |
+ |
79 |
+ |
SO |
- |
940 |
- |
1111 |
- |
526 |
- |
996 |
-1584 |
||
Sjöfartsnetto................ |
+ |
090 |
+ |
755 |
+ |
860 |
+ |
890 |
+ |
790 |
+ |
875 |
+ 900 |
+ |
3 |
Övriga tjänster m. m. netto.. |
— |
20 |
— |
24 |
— |
66 |
— |
72 |
15 |
— |
45 |
- 35 |
|||
Bytesbalansens saldo |
+ |
749 |
+ |
811 |
- |
146 |
— |
293 |
+ |
249 |
— |
166 |
- 719 |
Kungl. Maj. ts proposition ni'' 175 år 1956
19
Tabell 10. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden åren 1952—1955
Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år; ofullständiga uppgifter
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
|||
prel. |
||||||
Löpande priser |
||||||
1. |
Bränslen............................................ |
+ |
no |
— 10 |
- BO |
+ 90 |
2. |
Skogsprodukter...................................... |
+ |
680 |
— 290 |
+ 290 |
+ 170 |
3. |
Verkstads- och varvsindustrins lager................. |
+ |
470 |
— no |
— 30 |
''(+ 600) |
4. |
Ferrolegeringar, tackjärn, metaller, handelsfärdigt järn |
|||||
och stål m. m. (hos järnverk och järngrossister)...... |
+ |
150 |
± 0 |
- 30 |
+ 30 |
|
5. |
Hudar, läder, gummi................................ |
— |
10 |
+ 0 |
+ 0 |
+ 0 |
6. |
Textilvaror och skor................................ |
— |
390 |
+ no |
+ 30 |
+ 0 |
7. |
Livsmedel .......................................... |
+ |
100 |
- 60 |
— 130 |
± o |
8. |
Summa |
+ 1110 |
— 360 |
+ 50 |
+ 890 |
|
9. |
Förändring i kreaturskapital......................... |
— |
50 |
— 30 |
— 40 |
- 100 |
10. |
Variationer i uttag ur skog.......................... |
— |
140 |
+ 120 |
— 150 |
- 80 |
11. |
Summa lagerförändringar |
+ |
920 |
— 270 |
-140 |
+ 710 |
1954 års priser |
||||||
12. |
Summa lagerförändringar |
-f |
830 |
-290 |
-140 |
+ 670 |
1 Delvis uppskattad siffra.
Källor: Jordbruksnämnden (för livsmedel och förändringar i kreaturskapital), skogsstyrelsen
(skogsuttag) samt handels- och industrikommissionen (övriga områden).
terligare 170 miljoner kronor under 1955. Lageruppgången för skogsprodukter
beror möjligen till en del på den tidiga avstängningen av utskeppningshamnarna
i december förra året. Framför allt förklaras lagerökningen emellertid
av den extraordinärt höga produktion av trävaror, som kom till stånd
under 1955 tack vare det stora och tillfälliga tillskottet av råvaror från stormfällningarna
1954.
Lagerinventeringarna vid årsskiftet 1955/56 visar, att en kraftig lageruppgång
ägt rum inom verkstadsindustrin under fjolåret. Preliminärt beräknas
denna till 600 miljoner kronor motsvarande en ökning av lagren med
cirka 15 procent. Lagerhållningen av såväl råvaror som varor i arbete och
färdigvaror har stigit. Till en del faller ökningen på järn och stål. Samtidigt
har även järnverkens och järngrossisternas järn- och stållager ökat. Den
allmänna uppbyggnaden av järn- och stållagren får ses mot bakgrund av
att uppsvinget inom kapitalvaruindustrierna ägde rum efter att en avsevärd
minskning av järn- och stållagrcn inträffat. I den mån nuvarande expansion
av järn- och stålproduktionen bygger på en lagerkonjunktur, blir därför
läget inom denna industri i motsvarande grad labilt.
Beträffande övriga av statistik belysta områden har lagren från slutet
av 1954 till slutet av 1955 varit i stort sett oförändrade. I 1954 års priser
räknat erhålls, efter korrektion för förändring av kreaturskapital och för
variation i uttag ur skog, en sammanlagd lagerökning inom kända områden
på omkring 670 miljoner kronor.
Lagerökningen under fjolåret har varit överraskande stor. Den betydande
lageruppbyggnaden inom verkstadsindustrin får delvis tolkas som ett
6 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
uttryck för att efterfrågetrycket i samhället under 1955 ej har varit så stort,
att företagen förhindrats realisera en strävan till ökade lager, som är naturlig
i en högkonjunktur. I konjunkturbarometern för verkstadsindustrin
bedömdes sålunda lagren i allmänhet som i stort sett lagom stora vid årsskiftet
1955/56.
3. Bruttonationalprodukt, inkomstutveckling och sparande
Utifrån de kalkyler över förändringarna i fasta priser för investering,
konsumtion, utrikeshandel och lager som presenterats ovan kommer man
indirekt fram till att den totala produktionen (bruttonationalprodukten)
inom landet ökat med drygt 3 procent från 1954 till 1955 (se tabell 2). Detta
resultat stämmer rätt väl med uppskattningen från produktionssidan beträffande
totalproduktionens ökning, vilken visar en produktionsstegring med
cirka 3,5 procent. Den nära samstämmigheten mellan dessa två beräkningsmetoders
resultat skulle möjligen kunna tas som kriterium på att beräkningarna
har en rimlig grad av tillförlitlighet. Beträffande de olika näringsgrenarnas
bidrag till bruttonationalprodukten kan nämnas, att industriproduktionen
ökade närmare 6 procent från 1954 till 1955. Ökningen
faller till största delen på kapitalvaruindustrin, där framför allt järnmalmsbrytningen
samt järn- och metallverkens produktion ökade kraftigt (med
13 respektive 15 procent). Likaså har verkstadsindustrins produktion expanderat,
varemot produktionen inom textil- och beklädnadsindustrin i fjol
var lägre än 1954, ehuru en vändning uppåt i produktionen inträffade mot
slutet av året. Handelns och samfärdselns bidrag till bruttonationalprodukten
har vidare ökat avsevärt från 1954 till 1955, medan byggnadsverksamhetens
bidrag endast torde ha stigit med ett par procent. Däremot minskade
jordbrukets bidrag med cirka 10 procent, vilket är en av huvudorsakerna
till att totalproduktionen steg mindre 1954—1955 än 1953—1954, då en
uppgång i totalproduktionen på 5 procent registrerades.
Mätt i löpande marknadspriser steg bruttonationalprodukten med drygt
7 procent (se tabell 1) från 1954 till 1955. Delta innebär en total genomsnittlig
prisökning på närmare 4 procent för hela nationalprodukten. Priserna på
privat konsumtion och investering ökade betydligt mindre som framgår av
följande tablå (prisindextal för 1955 med 1954= 100):
Bruttonationalprodukt ...................... . 104
Privat bruttoinvestering ..................... 102
Offentlig bruttoinvestering ................... 103
Privat konsumtion .......................... 102
Offentlig konsumtion ........................ 107
Den sammanlagda inkomstökningen från 1954 till 1955 för löntagare, enskilda
företagare, bolag och affärsverk kan indirekt uppskattas med ledning
av stegringen i bruttonationalprodukten. I löpande marknadspriser ökade
denna med cirka 3 400 miljoner kronor. En del härav hänför sig till indi
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
21
Tabell 11. Bruttonationalprodukten enligt olika begrepp åren 1949—1955
Miljoner kronor
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
||||
prel. |
||||||||||
1. |
Bruttonationalprodukt |
till |
mark- |
29 240 |
31 220 |
38 370 |
41950 |
43 220 |
45 320 |
48 710 |
2. |
Minus: Indirekta skatter .. |
2 420 |
2 490 |
2 810 |
3 060 |
3 390 |
3 590 |
4170 |
||
3. |
Plus: Subventioner____ |
410 |
550 |
450 |
680 |
440 |
500 |
490 |
||
4. |
Bruttonationalprodukt |
till |
produk- |
27 230 |
29 230 |
36 010 |
39 570 |
40 270 |
42 230 |
45 030 |
5. |
Minus: Reparationer och underhåll |
|||||||||
inom företagssektorn.. |
2 240 |
2 390 |
2 950 |
3 280 |
3 430 |
3 480 |
3 750 |
|||
6. |
Bruttonationalprodukt |
till |
produk- |
24 990 |
26 890 |
33 060 |
36 290 |
''36 840 |
38 750 |
41280 |
rekta skatter (minus subventioner), en del till kostnader för reparationer
och underhåll. Dras dessa poster från bruttonationalprodukten, erhålls en
stegring på cirka 2,5 miljarder kronor (se tabell 11 post 6). Av denna ökning
hänför sig en del till ökade avskrivningar, varför ökningen av nettonationalinkomsten
kan beräknas ha varit av storleksordningen 2,2 å 2,3 miljarder
kronor.
Det kan vara av intresse att jämföra den på detta sätt beräknade inkomstökningen
med riksräkenskapsverkets uppskattning av de deklarerade
löneinkomsternas utveckling 1954—1955, som anger en stegring med 11 procent.
På grund härav kan ökningen av den totala lönesumman beräknas
till cirka 2,8 miljarder kronor. Om båda dessa beräkningar skulle vara korrekta,
innebär det en nedgång för övriga inkomster av storleksordningen
500 miljoner kronor. En sådan inkomstminskning förefaller dock inte sannolik.
De här åberopade beräkningarna är emellertid av så preliminär natur,
att de i och för sig låter sig förenas med en hypotes om att andra inkomster
än löneinkomster i summa skulle ha varit oförändrade från 1954 till 1955.
Det är sålunda inte omöjligt, att den totala nettonationalinkomstökningen
underskattats. Som exempel kan nämnas, att en procents större ökning av
den privata konsumtionen skulle höja den här beräknade nationalinkomstökningen
med i runt tal 300 miljoner, medan ett motsvarande fel i de
Tabell 12. Sparande-investering åren 1949—1955 i löpande priser
Procent av bruttonationalprodukten till marknadspris
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
|
prel. |
|||||||
1. Privat inhemsk bruttoinvestering .. 2. Offentlig inhemsk bruttoinvestering 3. Lagerförändring .................. |
16,2 |
17,5 |
17,1 |
16,3 |
17.1 13.1 |
17,6 13,0 -0,3 |
17,2 |
4. Summa inhemsk bruttoinvestering |
26,3 |
26,8 |
29,6 |
30,4 |
29,6 |
30,3 |
31,3 |
5. Bytesbalansens saldo.............. |
+ 1,7 |
+ 0,5 |
+ 2,4 |
+ 0,4 |
+ 0,8 |
-0,4 |
-0,7 |
6. Summa inhemskt bruttosparande |
28,0 |
27,3 |
32,0 |
30,8 |
30,4 |
29,9 |
80,6 |
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
Tabell 13. Hushållens utgifter och sparande åren 1950—1955 i löpande priser
1950 |
1951 |
1952 |
,1953 |
1954 |
1955 prel. |
|
A. Miljarder kronor |
||||||
1. Konsumtionsutgifter.............. |
19,2 |
21,9 |
24,0 |
24,8 |
26,1 |
27,5 |
2. Försäkringspremier................ |
1,1 |
1,2 |
1,4 |
1,6 |
1,5 |
2,0 |
3. Direkta skatter .................. |
4,4 |
o,4 |
5,9 32,3 |
6,3 |
7^0 |
|
4. Totala löpande utgifter............ |
23,4 |
27,5 |
30,8 |
33,9 |
36,5 |
|
| alt. a ................ |
0,0 |
0,4 |
1,4 |
1,0 |
i ,3 |
|
5. Sparande < alt. b ................ |
1,0 |
1,6 |
2,7 |
2,4 |
2,8 |
|
1 alt. c ................ |
2,0 |
2,8 |
4,1 |
3, y |
4,3 |
|
23,4 |
27,9 |
32.2 |
33,3 |
35,2 |
.. |
|
6. Totala utgifter = j aIf h |
24,4 |
29,1 |
33,5 |
34,7 |
36,7 |
|
totala inkomster j jt c |
25,4 |
30,3 |
34,9 |
36,2 |
38,2 |
|
B. Procenttal |
||||||
1. Konsumtionsutgifter.............. |
82 |
80 |
78 |
77 |
77 |
75 |
2. Försäkringspremier................ |
5 |
4 |
5 |
5 |
4 |
6 |
3. Direkta skatter .................. |
13 |
16 |
17 |
18 |
19 |
19 |
4. Totala löpande utgifter............ |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
Anm. Tabellen har konstruerats på följande sätt. Utgifter för konsumtion (post 1), premiei
(post 2) och skatter (post 3) adderas till löpande utgifter (post 4). För 1950 görs tre alternativa
hypotetiska antaganden om sparandets höjd (kol. 1, post 5). Sparandet läggs till totala löpande
utgifter, varigenom tre alternativ för totala utgifter (= totala inkomster) 1950 erhålls. Denna
totalpost har för tiden 1950—54 framskrivits med en summa bestående huvudsakligen av löner,
enskilda företagares inkomster, kapitalinkomster, folkpensioner, barnbidrag och försäkringsutfall.
totala investeringarna ger en ytterligare höjning med 100 miljoner kronor.
Likaså är den preliminära beräkningen av löneinkomsterna osäker, innan
taxeringsstatistiken för 1955 föreligger. Tidigare erfarenheter visar, att avvikelser
på 1 å 2 procent här ingalunda är uteslutna. Vad man på detta
stadium kan säga är därför endast, att ökningen i löneinkomsterna i varje
fall tagit så stor del av inkomstökningen, att en ökning av löneandelen i
nationalinkomsten inträffat 1954—1955.
Bruttosparandets andel av bruttonationalprodukten framgår av tabell
12. Bruttosparandet är beräknat med utgångspunkt från privata och offentliga
bruttoinvesteringar (post 1 och 2), lagerförändringar (post 3) samt
bytesbalansens saldo (post 5). Samtliga poster är angivna i procent av bruttonationalprodukten
till marknadspris. Den inhemska bruttoinvesteringskvoten
har varit stigande under åren 1953 till 1955. Stegringen berodde 1953—
1954 på dels en höjning av de privata investeringarna, dels en avsaktning i
lageravvecklingen, ökningen mellan 1954 och 1955 åter beror helt på övergången
från lageravveckling till lageruppbyggnad, vilken mer än kompenserar
den relativa minskningen av såväl de privata som offentliga investeringarna.
Genom successivt försämrat saldo på bytesbalansen har den inhemska
bruttosparkvoten varit ungefär konstant under dessa år.
Uppgifterna i tabell 12 avser det totala sparandet. Beträffande hushållens
sparande har vissa uppgifter sammanställts i tabell 13. Syftet med denna
tabell är endast att belysa de tendenser i sparandets utveckling, som framkommer
ur tillgänglig statistik. Däremot saknas möjlighet att beräkna sparandets
höjd och de tre alternativ som angivits är rent hypotetiska. Det
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
är möjligt, att nu pågående intervjuundersökning om hushållens sparande
kommer att ge en bättre grundval för sparandeberäkningarna än den som
hittills varit tillgänglig. Av tabellen framgår, att hushållens sparande steg
kraftigt mellan 1951 och 1952, var ungefär oförändrat eller sjönk något mellen
1952 och 1953 för att återigen stiga från 1953 till 1954. Här presenterade
siffror skiljer sig från dem som lämnades i den preliminära budgeten och
som redovisade en sänkning av hushållens sparande mellan 1953 och 1954.
Skiljaktigheten beror på att man nu kunnat utnyttja tillförlitligare material
vid beräkningen av ökningen i hushållens totala inkomster. Avsaknaden av
tillförlitliga siffror över inkomstutvecklingen 1954—1955 (jämför diskussionen
ovan") har medfört, att någon beräkning av hushållens sparande inte införts
i kolumnen för 1955. Med de antaganden, som i nuvarande läge kan
göras beträffande inkomster och konsumtionsutgifter, förefaller det emellertid
inte omöjligt, att en ökning av det personliga sparandet av storleksordningen
1 miljard kronor ägt rum från 1954 till 1955. Detta värde ligger inte
oväsentligt högre än tidigare gjorda uppskattningar.
Även om det totala bruttosparandets andel av nationalprodukten (se tabell
12) varit tämligen konstant, har starka fluktuationer i sparandets fördelning
på olika sektorer inom ekonomin ägt rum. För hushållens del har
detta redan delvis belysts i tabell 13. Det har emellertid ett speciellt intresse
att uppmärksamma förändringarna i det finansiella sparandet. Detta finansiella
sparande är saldot mellan inkomster å ena sidan, löpande utgifter
och utgifter för realkapitalbildning å den andra. En sektors finansiella sparande
är således detsamma som denna sektors utgiftsunderskott respektive
-överskott och visar sålunda de medel som respektive sektor ställt till övriga
sektorers förfogande eller gjort anspråk på.
En grov kalkyl över förskjutningarna i det finansiella sparandet i miljoner
kronor framgår av följande tablå:
1952—1953 |
1953- |
-1954 |
1954—1955 |
|
Hushåll............................ |
— 300 |
+ |
400 |
j — 320 |
Företag............................ |
+ 960 |
— 1 |
no |
|
Staten ............................ |
— 1 340 |
— |
160 |
+ 1 020 |
Kommunerna ...................... |
+ 830 |
+ |
370 |
— 900 |
Utlandets finansiella sparande gentemot |
— 150 |
+ |
500 |
+ 200 |
Lageravvecklingen 1952—1953 är en av faktorerna bakom ökningen av
företagens finansiella sparande mellan samma år, medan nedgången 1953—
1954 avspeglar investeringsökningen mellan dessa båda år. Som framgår av
tablån har för 1954—1955 hushåll och företag sammanslagits beroende på
de tidigare berörda svårigheterna att beräkna hushållssparandet (förelagssparandet
beräknas som en restpost och kan följaktligen ej heller anges).
Med utgångspunkt från den i tablån anförda uppskattningen samt från diskussionen
ovan om hushållssparande^ utveckling kan dock konstateras, att
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
minskningen av företagens finansiella sparande från 1954 till 1955 varit av
betydande omfattning och sannolikt överstigit en miljard kronor. Förskjutningarna
mellan statens och kommunernas finansiella sparande beror till stor
del på uppbördssystemet. Från 1952 till 1954 ökade kommunernas finansiella
sparande till följd av att avräkningen av skatter med staten på inkomstökningarna
1950—1952 ledde till stora skatteöverföringar till kommunerna.
Lönehöjningarna 1955 har lett till en ny variation av samma slag
med starkt ökat finansiellt sparande för staten och en korresponderande
nedgång för kommunerna.
Kungl. Maj:is proposition nr Ilo år 195(>
25
III. Investeringarna
I det följande skall mot bakgrund av den bild, som i det föregående tecknats
av utvecklingen under 1955, framläggas reviderade beräkningar rörande
samhällsekonomin under 1956. Det är närmast beträffande efterfrågans
utveckling, som en omprövning av nationalbudgetens antagande befunnits
önskvärd. Början görs därför i detta kapitel med investeringsverksamhetens
omfattning, varpå följande kapitel ägnas konsumtionens utveckling. Därpå
behandlas i ett särskilt avsnitt produktionsförutsättningarna. För utrikeshandelns
vidkommande har förnyade kalkyler utförts, vilka därefter framläggs.
Dessa har därvid avstämts mot de antaganden, som gjorts i fråga om
investeringar, konsumtion och produktion. I en sammanfattning diskuteras
slutligen den allmänna samhällsekonomiska balansen.
Även om någon nämnvärd ändring av de allmänna förutsättningarna för
1956 års investeringsverksamhet inte ägt rum sedan prognosen i den preliminära
nationalbudgeten utfördes, är en översyn och revidering av denna
dock befogad med hänsyn till att nytt statistiskt material nu föreligger för
vissa områden, vilket möjliggör en säkrare bedömning av de sannolika utvecklingstendenserna.
Sålunda har kommerskollegium i likhet med föregående
år företagit en ny undersökning av investeringsplanerna inom industrin.
Vidare har konjunkturinstitutets beräkningar av investeringarna under
1955 reviderats. En redogörelse för de nya beräkningarna har lämnats
i kapitel II. Nya uppgifter föreligger också om den sannolika utvecklingen
av investeringarna inom de statliga affärsverken och försvaret. Däremot har
ingen ny realbudgetberäkning för den tillståndsberoende byggnadsverksamheten
utförts. Inte heller har någon ny undersökning för belysning av den
kommunala investeringsverksamhetens utveckling företagits.
Bostadsbyggandets volym förutsattes i den preliminära nationalbudgeten
komma att bli av samma omfattning under 1956 som under 1955. Det kan
emellertid nu konstateras, att igångsättningen av nya byggen under de sista
månaderna 1955 motsvarade 2 000 å 3 000 lägenheter mer än man då räknade
med. Stocken av pågående byggen av flerfamiljshus kom därigenom att
ligga omkring 4 procent högre vid ingången av 1956 än ett år tidigare. Även
under de tre första månaderna 1956 har igångsättningen enligt föreliggande
statistik varit hög för årstiden, särskilt om man bedömer den med hänsyn till
den oförmånliga väderleken. Den totala igångsättningen väntas dock under
innevarande år bli något lägre än under 1955. Detta med hänsyn till de föreliggande
planerna vad beträffar dels beviljande av igångsättningstillstånd för
flerfamiljshus, dels omfattningen av de statliga låneramarna för egnahemsbyggandet.
Sålunda har i den kalkyl, som ligger till grund för prognosen i
tabell 15, förutsatts, att flerfamiljsbyggen med omkring 15 000 lägenheter
skall komma att påbörjas under första halvåret 1956 (16 400 under samma
period 1955) och med omkring 23 000 lägenheter under andra halvåret
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
(27 200 andra halvåret 1955). Byggnadsverksamhet bedriven med egnahemslån
har antagits bli av samma omfattning som under 1955, d. v. s.
motsvarande ungefär 14 000 lägenheter. Vidare har förutsatts, att byggnadstiderna,
vilka förlängts något under 1955, inte skall förlängas ytterligare
under innevarande år. Den genomsnittliga golvytan för lägenheter under
byggnad har antagits öka med 5 procent i förhållande till 1955. Det senare
antagandet bygger på uppskattningar av ytan i lägenheter för vilka
beviljats igångsättningstillstånd under den senaste tolvmånadersperioden i
jämförelse med data för motsvarande period ett år tidigare. Vid beräkning
av den totala bostadsbyggnadsverksamheten under innevarande år uppvägs
effekten av den minskade igångsättningen mer än väl av den större stocken
av pågående byggen vid början av 1956 än ett år tidigare samt av ökningen
i lägenhetsytan. Utöver denna ökning av nybyggnadsvolymen har
vid uppskattningen av den i tabell 15 redovisade ökningen på 100 miljoner
kronor förutsatts en ökning av underhållet i normal omfattning. Antalet
färdigställda lägenheter kan under ovan angivna antaganden väntas bli av
ungefär samma omfattning 1956 som under 1955, för vilket år det uppskattats
till i runt tal 56 000 lägenheter för hela landet.
Enligt nu föreliggande reviderade beräkningar minskade jordbrukets maskininvesteringar,
speciellt traktorinköpen, inte oväsentligt från 1954 till
1955 (närmare 15 procent för nyinvesteringar i maskiner och redskap). En
viss återhämtning under 1956 har bedömts sannolik. Inklusive en normal
höjning av underhållsutgifterna för den år från år växande maskinparken
har ökningen antagits bli av storleken 20 miljoner kronor. Jordbrukets investeringar
i ekonomibyggnader har liksom i den preliminära nationalbudgeten
antagits bli oförändrade.
Resultaten av den i mars företagna undersökningen av investeringsplanerna
inom industrin redovisas i tabell 14. Den var av samma omfattning
som undersökningen i oktober 1955, vars resultat även medtagits i tabellen
för jämförelse. Vad 1955 beträffar, visar den nya enkäten totalt liksom för
flertalet branscher, samt såväl för byggnader och anläggningar som för maskiner,
något lägre siffror än höstenkäten. Detta står i varje fall när det gäller
maskininvesteringarna i strid mot det normala. Dessa har nämligen tidigare
regelbundet visat sig för lågt uppskattade vid den preliminära beräkningen
i oktober. Att så inte syns vara fallet för 1955 kan tänkas sammanhänga
med de under 1955 företagna ekonomisk-politiska åtgärderna. Dessa
föranledde en nedjustering av investeringsplanerna under 1955. Ännu i oktober
kan företagen ha haft en överdriven uppfattning om omfattningen av
de investeringar de kunde genomföra under 1955. De för ett år sedan (mars
1955) redovisade planerna för investeringar i maskiner uppgick för den
egentliga industrin till 1 150 miljoner kronor. Nu föreliggande beräkningar
visar, att detta program inte kunnat genomföras utan att nyinvesteringarna
i maskiner stannat vid 1 080 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär
samma investeringsvolym som under 1954. Investeringarna i byggnader
och anläggningar visar dock en ökning från 1954 till 1955 med omkring 5
Tabell 14. Investeringsplaner inom industrin för år 1956
Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning
Miljoner kronor
Byggnader och anläggningar |
Investeringar i maskiner och |
|||||||||
Enligt höstenkäten |
Enligt vårenkäten |
Enligt höstenkäten |
Enligt vårenkäten |
|||||||
Beräk- |
Plane- |
Därav |
Beräk- |
Plane- |
Därav |
Beräk- |
Plane- |
Beräk- |
Plane- |
|
nade |
rade |
beroende av |
nade |
rade |
beroende av |
nade |
rade |
nade |
rade |
|
kost- |
utgifter |
ytterligare |
kost- |
utgifter |
ytterligare |
kost- |
utgifter |
kost- |
utgifter |
|
nader 1955 |
1956 |
byggnads- tillstånd |
nader 1955 |
1956 |
byggnads- tillstånd |
nader 1955 |
1956 |
nader 1955 |
1956 |
|
1. Gruvindustri...................... |
63 |
69 |
10 |
60 |
71 |
8 |
57 |
68 |
52 |
69 |
2. Metall- och verkstadsindustri ...... |
246 |
316 |
156 |
220 |
337 |
100 |
407 |
411 |
406 |
466 |
3. Jord- och stenindustri.............. |
35 |
36 |
22 |
36 |
43 |
9 |
62 |
40 |
61 |
49 |
4. Träindustri........................ |
39 |
32 |
15 |
44 |
37 |
10 |
57 |
33 |
59 |
46 |
5 — 6. Massa-, pappers-och grafisk industri |
105 |
122 |
64 |
no |
126 |
30 |
277 |
310 |
265 |
346 |
7. Livsmedelsindustri ................ |
47 |
94 |
58 |
50 |
93 |
41 |
51 |
47 |
57 |
61 |
8. Drvckesvaru- och tobaksindustri____ |
12 |
20 |
7 |
11 |
22 |
5 |
18 |
18 |
17 |
21 |
9. Textil- och sömnadsindustri........ |
16 |
24 |
17 |
18 |
24 |
14 |
50 |
38 |
49 |
44 |
10. Läder-, hår- och gummivaruindustri |
9 |
10 |
6 |
9 |
10 |
4 |
20 |
24 |
21 |
25 |
11. Kemisk-teknisk industri............ |
60 |
45 |
20 |
51 |
49 |
17 |
99 |
84 |
96 |
105 |
Summa |
632 |
768 |
375 |
609 |
812 |
238 |
1098 |
1073 |
1083 |
1232 |
12. El-, gas- och vattenverk............ |
624 |
614 |
52 |
593 |
650 |
36 |
146 |
170 |
127 |
141 |
Totalt |
1256 |
1382 |
427 |
1202 |
1462 |
274 |
1244 |
1243 |
1210 |
1373 |
Anm. Redovisningen innefattar icke investeringar i bostäder och bilar.
ro
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 är 1956
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
procent. Beträffande dessa investeringar är byggnadsregleringen dock den
viktigaste återhållande faktorn. Den konstaterade ökningen av industrins
investeringar i byggnader och anläggningar från 1954 till 1955 kan betraktas
som en eftersläpande effekt av ökningen av tillståndsgivningen under
1954.
Marsenkäten visar för den egentliga industrin en planerad ökning av investeringar
i byggnader och anläggningar med 33 procent från 1955 till 1956.
Motsvarande siffra i höstenkäten var 22 procent. Samtidigt har andelen av
de för 1956 planerade investeringarna, vilka är beroende av ytterligare byggnadstillstånd,
minskat från omkring 50 procent till omkring 30 procent. Att
en sådan minskning av denna andel skett samtidigt med att de planerade
byggnadsinvesteringarna ökat sammanhänger med att tillståndsgivningen
varit förhållandevis hög såväl mot slutet av 1955 som i början av innevarande
år. Till detta togs emellertid hänsyn redan i den i preliminära nationalbudgeten
redovisade byggnadsbudgeten. Någon ändring av de antaganden
beträffande utvecklingen av industrins byggnadsinvesteringar, som då gjordes,
har därför inte ansetts påkallad. Sålunda har i tabell 15 införts en ökning
av industrins investeringar i byggnader och anläggningar med 25 miljoner
kronor väsentligen motsvarande en normal ökning av underhållsverksamheten.
Industrins investeringar i maskiner och apparater väntas enligt resultaten
av den senaste enkäten bli omkring 14 procent högre än under 1955.
Höstenkäten angav här en minskning med ett par procent. I den preliminära
nationalbudgetens investeringsprognos antogs trots detta, att maskininvesteringarna
skulle komma att öka med omkring 50 miljoner kronor, innefattande
bland annat en ökning av underhållet i normal omfattning. Uppskattningen
av maskininvesteringarna måste med nödvändighet bli mycket
osäker. Investeringsplanerna för maskiner är förhållandevis kortsiktiga. Detta
medför i och för sig en tendens till underskattningar i en prognos, som
gjorts på ett tidigt stadium. Det är därför naturligt, om det skett en uppjustering
av planerna för 1956 från oktober- till marsenkäten. Det är med
hänsyn härtill också möjligt, att även de nu lämnade uppgifterna innebär en
underskattning. Den sedan i höstas konstaterade uppjusteringen av planerna
kan emellertid också till en del tänkas sammanhänga med den fortgående
prisstegringen och den inträffade lönestegringen. Detta skulle sålunda
föranleda en reducering av de uppgivna ökningarna, eftersom det i detta
sammanhang är fråga om en uppskattning av volymförändringarna. En viss
nedjustering av de uppgivna planerna kan också vara befogad med hänsyn
till den omständigheten, att en del av investeringsökningarna för maskiner
är beroende av att de redovisade behoven av ytterligare byggnadstillstånd
tillgodoses. Detta kan, såsom tidigare framhållits, inte antas bli fallet. Mot
bakgrund av dessa omständigheter, vilka verkar åt olika håll, har i tabell
15 antagits, att industrins investeringar i maskiner och apparater skall stiga
med 125 miljoner kronor räknat i 1955 års priser. Detta inkluderar även
en viss normal ökning av underhållet.
29
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
Även beträffande el-, gas- och vattenverkens investeringar i byggnader
och anläggningar visar marsenkäten högre ökningstal mellan 1955 och 1956
än höstenkäten. Detta sammanhänger såväl med att man för 1955 inte uppnådde
den tidigare beräknade investeringsnivån som med förhållandet att
en höjning av planerna för 1956 företagits. Det har med utgångspunkt från
överväganden liknande dem, som ovan gjorts för den egentliga industrins
investeringar, ansetts befogat med en viss uppjustering av de tidigare prognoserna.
Det har dock inte ansetts rimligt att räkna med att hela den planerade
investeringsökningen skall kunna realiseras. I tabell 15 har ett ökningsbelopp
på 25 miljoner kronor införts.
Nya beräkningar av den statliga investeringsverksamhetens omfattning
under 1955 och 1956 har utförts i fråga om de affärsdrivande verken och
försvaret. De visar, att man under 1955 inte uppnådde den investeringsnivå,
vilken man räknade med i samband med den preliminära nationalbudgeten.
Enligt uppgift sammanhänger detta bland annat med leveransförseningar
liksom i viss utsträckning även med att det beställningsstopp, som
rådde under första halvåret 1955, fick mer omfattande konsekvenser än
man tidigare räknade med. Detta har föranlett vissa uppjusteringar av de
antagna förändringarna från 1955 till 1956. Sålunda har i tabell 15 för de
Tabell 15. Prognos för investeringsutvecklingen mellan åren 1955 och 1956
Bruttoinvesteringar
Miljoner kronor i 1955 års priser
1955 |
Förändring 1955— |
-1956 |
||||
Byggna-der och |
Övrigt |
Summa |
Byggna-der och |
Övrigt |
Summa |
|
Bostäder............................ |
2 960 |
2 960 |
'' +100 |
. |
+ 100 |
|
Jordbruk, skogsbruk, fiske .......... |
480 |
548 |
1028 |
+ 10 |
+ 20 |
+ 30 |
Egentlig industri.................... |
896 |
2 082 |
2 978 |
+ 25 |
+ 125 |
+ 150 |
Kraft- och belysningsverk, gasverk ... |
648 |
182 |
830 |
+ 20 |
+ 5 |
+ 25 |
Handel m. in. (endast byggnader) .... |
316 |
— |
316 |
— |
— |
— |
Samfärdsel (exklusive vägar) ........ |
696 |
2165 |
2 861 |
— 5 |
+ 200 |
+ 195 |
Enskild: handelsflottan............ |
— |
545 |
545 |
— |
+ 75 |
+ 75 |
motorfordon.............. |
— |
1068 |
1068 |
— |
+ 30 |
+ 30 |
övrigt.................... |
30 |
41 |
71 |
+ 5 |
+ 30 |
+ 35 |
Statlig............................ |
533 |
424 |
957 |
- 10 |
+ 55 |
+ 45 |
Kommunal........................ |
133 |
87 |
220 |
— |
+ 10 |
+ 10 |
Förvaltning, sociala ändamål ........ |
464 |
159 |
623 |
— |
+ 5 |
+ 5 |
Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål |
231 |
67 |
298 |
— |
+ 10 |
+ 10 |
Förvaltning och diverse ändamål .. |
233 |
92 |
325 |
— |
— 5 |
— 5 |
Skolor och kyrkor.................. |
412 |
59 |
471 |
- 30 |
+ 5 |
— 25 |
Väg- och gatuarbeten etc............. |
1 152 |
66 |
1218 |
— |
+ 5 |
+ 5 |
Militära investeringar................ |
139 |
1098 |
1237 |
+ 5 |
+ 125 |
+ 130 |
Summa |
8163 |
ti 359 |
14 522 |
+ 125 |
+ 490 |
+ 015 |
därav: enskilda.................... |
4129 |
4 251 |
8 380 |
+ 140 |
+ 265 |
+ 405 |
statliga: civila.............. |
1 496 |
686 |
2 182 |
+ 15 |
+ 75 |
l+ 90 |
militära........... |
139 |
1098 |
1237 |
+ 5 |
+ 125 |
+ 130 |
kommunala................ |
2 399 |
324 |
2 723 |
- 35 |
+ 25 |
- 10 |
Härav utgör investeringsökningen för den statliga andelen av SAS 30 miljoner kronor.
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
statliga kommunikationsverken (exklusive vattenfallsstyrelsen) antagits en
ökning av investeringarna med 10—15 miljoner kronor, att jämföra med
en i den preliminära budgeten antagen minskning av storleken 15 miljoner
kronor. I ökningen av de statliga samfärdselinvesteringarna ingår också en
post på 30 miljoner kronor för SAS. Detta belopp utgör hälften (= den
statliga andelen) av Sveriges andel i den planerade ökningen av investeringar
i flygplan m. m. Den andra hälften av denna post redovisas bland
privata samfärdselinvesteringar.
Vad beträffar försvarets investeringar har på liknande grunder företagits
en uppjustering av den tidigare antagna investeringsökningen till 130 miljoner
kronor. För de statliga väginvesteringarna har liksom i den preliminära
nationalbudgeten antagits en investeringsökning på 10 miljoner kronor
till följd av en utvidgning av den för dessa investeringar fastställda ramen.
Härtill kommer en viss ökning av investeringar i vägmaskiner.
Några nya uppgifter om kommunernas investeringsplaner föreligger inte,
bortsett från de kommunala industriföretag (inklusive gas- och vattenverk),
vilka ingår i den i tabell 14 redovisade undersökningen. Någon ändring av
de tidigare uppskattningarna av investeringsförändringarna för dessa poster
har därför inte verkställts. Inte heller syns byggnadstillståndsgivningen
för denna sektor ge anledning till omprövning av de tidigare gjorda uppskattningarna.
Följande poster i tabell 15 har inte berörts i ovanstående redogörelse:
skogsbruk, fiske, handel och enskild samfärdsel. På dessa punkter föreligger
inte något underlag för en revidering av de i den preliminära nationalbudgeten
gjorda antagandena. Dessa poster redovisas därför oförändrade.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
31
IV. Konsumtionen
1. Den privata konsumtionen
Den privata konsumtionens andel av bruttonationalprodukten har — i
Sverige som i andra länder — sjunkit under efterkrigsåren. Fortfarande
svarar dock de enskilda medborgarna för den ojämförligt största delen, inemot
60 procent, av den inhemska efterfrågan på varor och tjänster. Den
privata konsumtionsvolymen har under efterkrigstiden ökat med närmare
SO procent. Dess fortsatta utveckling bestäms främst av inkomstutvecklingen.
Skatter, sparande och priser är andra avgörande faktorer.
I årets nationalbudget låg ett antagande om en avtalsmässig löneökning
på 3 procent till grund för prognoserna om 1956 års konsumtionsutveckling.
Lönesumman hade dessutom — i likhet med förfarandena vid föregående
års nationalbudget — uppjusterats med ett belopp avsett att täcka såväl
eventuella löneglidningar som ökning av arbetskraften och viss fortsatt
överflyttning från lägre till högre betalda verksamhetsområden. De beräkningar
rörande konsumtionsutvecklingen, som nu framläggs i reviderat skick,
skiljer sig inte mycket från de preliminära. Vissa smärre justeringar av de
ingående faktorerna har emellertid gjorts. Så har t. ex. resultatet av de centrala
löneförhandlingarna möjliggjort en något säkrare bedömning av löneutvecklingen.
Hänsyn har också tagits till konsekvenserna av bland annat
folkpensionernas höjning och överenskommelsen om jordbrukspriserna.
Inkomstutvecklingen. Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar uppgick
den totala inkomstsumman för 1955 till 32,7 miljarder kronor. Det innebär
en ökning med närmare 10 procent jämfört med föregående år. Den totala
lönesumman för 1955 har beräknats ligga cirka 11 procent över den för
1954. En sysselsättningsökning på omkring 25 000 personer samt en höjning
av genomsnittliga lönenivån på närmare 10 procent ligger bland annat bakom
denna utveckling. För manliga industriarbetare var den genomsnittliga timlörtjänsten
i november 1955 nära 8 procent högre än motsvarande månad
1954. För kvinnliga industriarbetare är stegringen något större.
Den totala lönesumman för 1956 har antagits komma alt överstiga den
för 1955 med cirka 7 procent. De successiva förskjutningarna under 1955,
som medförde att lönenivån vid årsskiftet låg något högre än genomsnittet
för året — för industriarbetare med omkring 2,5 procent, för arbetsmarknaden
som helhet med 1 å 2 procent —- har då först och främst tagits i beaktande.
Den vid de centrala löneförhandlingarna överenskomna löneökningen
på i runt tal 4 procent, en fortsatt, fast något modifierad, löneglidning
även under 1956, en fortgående överflyttning från lägre till högre betalda
yrken samt en sysselsättningsökning är andra komponenter.
För utvecklingen av fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor
än tjänst — inkomst av rörelse, kapital m. in. samt jord- och skogsbruk
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
— har här det antagandet gjorts, att dessa inkomster i genomsnitt kommer
att stiga lika mycket som inkomsterna av tjänst relativt sett. Ökningen av
den totala inkomstsumman mellan 1955 och 1956 kan sålunda beräknas till
cirka 7 procent eller 2 300 miljoner kronor.
Vad slutligen gäller inkomstöverföringar från stat och kommun, har de
tidigare beräkningarna uppjusterats med 50 miljoner kronor till 200 miljoner
kronor. Härvid har bland annat en ökning av folkpensionerna, vilken
kommer att inträda successivt under 1956, tagits i beaktande. Den 1 januari
höjdes folkpensionerna med ett indextillägg eller cirka 40 miljoner kronor.
Fr. o. in. maj utgår ett nytt indextillägg, och den 1 juli inträder en standardförbättring
om 10—11 procent. Inalles utgör dessa ökningar cirka 150 miljoner
kronor. Dessutom väntas bostadstilläggen stiga.
Det sammanlagda tillskottet till den nominella köpkraften i samhället
skulle således utgöra uppskattningsvis 2 500 miljoner kronor. Sedan denna
summa reducerats med ökningen av beskattning, sparande och priser, återstår
stegringen av den reala konsumtionsefterfrågan.
Beskattningen. Genom källskattesystemet påverkar variationer i den sammanlagda
inkomsten för löntagare och i beskattningshänseende likställda
direkt storleken av den preliminära A-skatten. Det kan beräknas, att en
ökning av lönesumman med 1 procent medför en ökning av preliminärskatten
med omkring 90 miljoner kronor. Som utgångspunkt har då använts den
uppskattade lönesumman för 1955 och då gällande principer för preliminärskatteuttaget.
Den preliminära skatten för 1956 kan följaktligen antas
överstiga den för 1955 med cirka 600 miljoner kronor.
I den ursprungliga nationalbudgeten fick ett antal faktorer av betydelse
för den direkta skattens inverkan en utförlig behandling. Vad då anfördes
äger fortfarande giltighet. Så uppskattas t. ex. en höjning av den genomsnittliga
kommunala utdebiteringen med 1 procent från 1955 till 1956 öka
den preliminära skatten med cirka 30 miljoner kronor. Den preliminära
B-skatten beräknas bli omkring 100 miljoner kronor högre under 1956 än
under 1955. Vidare kan den överskjutande skatt, som utbetalas i december
1956, förmodas minska med ungefär 100 miljoner kronor, jämfört med föregående
år. Dessa faktorer uppvägs dock av inordnandet av schablonavdragen
i källskattetabellerna, vilket kan väntas resultera i ett bortfall av
preliminärskatt på approximativt 250 miljoner kronor. Inverkan av den allmänna
sjukförsäkringen och därmed sammanhängande avgifter och utbetalningar
samt av kvarskattebetalningar har beräknats oförändrade i jämförelse
med 1955.
Enligt dessa kalkyler skulle hushållens utgifter för direkta skatter öka
med cirka 600 miljoner kronor från 1955 till 1956. Den disponibla köpkraften
skulle då öka med cirka 1 900 miljoner kronor i förhållande till 1955.
Inkomstökning ........................ + 2 500
Beskattningsökning .................... — 600
ökade disponibla inkomster .............. -fl 900
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
33
Enskilt sparande. Det har inte ansetts motiverat att frångå nationalbudgetens
förmodanden om konstant totalt sparande under 1956, varför den
ovan angivna summan — 1 900 miljoner kronor — kan sägas utgöra ett
mått på ökningen av den totala privata konsumtionsefterfrågan i samhället.
Prisutvecklingen. Enligt socialstyrelsens konsumentprisindex steg priserna
under 1955 med cirka 6 procent. Som framgår av tabell 16 uppvisade
livsmedelsposten en betydande ökning. Livsmedelspriserna steg sålunda
drygt 11 procent under 1955. Även posterna bostad, bränsle och lyse visade
en avsevärd stegring. Däremot noterades prissänkningar för kläder, specerier
och tobak. För orsakerna härtill har redogjorts utförligt i den nationalbudget,
som framlades vid årsskiftet.
Till följd av att fjolårets prisstegring skedde successivt under året och
särskilt starkt under hösten, kom konsumtionsprisnivån vid årsskiftet att
ligga inte oväsentligt högre än den genomsnittliga för 1955. Konsumentprisindex
för december 1955 låg sålunda 3,5 procent högre än medelvärdet
för året. I nationalbudgeten antogs i huvudsak konstant prisnivå under 1956.
Detta antagande kan alltjämt betecknas som inte alltför orealistiskt.
En av de faktorer, som kan tänkas komma att påverka prisutvecklingen
under innevarande år, är den i mars av jordbruksnämndens råd godkända
överenskommelsen om mittpriser, prisgränser och importavgifter för jord
-
Tabell 16. Konsumentprisernas förändringar december 1954- mars 1956 1
Index: december 1954 = 100
juni 1955 |
sep t. 1955 |
dec. 1955 |
mars 1956 |
|
Totalindex...................... |
101,5 |
103,0 |
100,0 |
106,9 |
Livsmedel...................... |
103,9 |
108,3 |
111,2 |
112,9 |
Mattett utom smör............ |
103,5 |
103,5 |
103,4 |
103,4 |
Mejeriprodukter .............. |
106,3 |
109,5 |
119,8 |
120,1 |
Mjöl, bröd, grvn.............. |
105,5 |
• 106,0 |
105,1 |
105,8 |
Ägg.......................... |
102,4 |
105,8 |
120,4 |
120,4 |
Kött ........................ |
108,3 |
108,7 |
117,8 |
124,7 |
Fläsk ........................ |
lik,4 |
118,1 |
121,6 |
125,9 |
Rot- och grönsaker............ |
99,6 |
133,1 |
112,9 |
115,4 |
Specerier...................... |
97,8 |
97,7 |
97,4 |
99,2 |
Alkoholhaltiga drycker o. tobak.. |
99,1 |
99,1 |
99,8 |
99,8 |
Spritdrycker, viner............ |
100,0 |
100,0 |
101,1 |
101,1 |
Öl .......................... |
100,2 |
100,5 |
102,0 |
102,0 |
Tobak........................ |
97,6 |
97,6 |
97,6 |
97,6 |
Bostad, bräns’e och lyse ........ |
101,3 |
102,5 |
109,8 |
113,2 |
Bostad utan bränsle och lyse .. |
100,6 |
100,6 |
111,4 |
112,1 |
Bränsle och lyse.............. |
102,5 |
105,8 |
106,9 |
115,0 |
Kläder och skor ................ |
97,1 |
97,1 |
9V3 |
97,3 |
Kläder........................ |
93,5 |
96,3 |
97,6 |
96,6 |
Skor.......................... |
100,6 |
101,3 |
101,1 |
101,5 |
Inventarier, husgeråd............ |
100,6 |
101,6 |
101,6 |
101,8 |
Diverse ........................ |
102,0 |
103,8 |
104,7 |
104,8 |
1 Vid beräkningen har använts socialstyrelsens konsumentprisindex {öre avrundning.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
bruksprodukter för treårsperioden 1 september 1956—31 augusti 1959. Enligt
vad som nu kan bedömas, innebär överenskommelsen en nettosänkning
av konsumentpriserna på i runt tal 65 miljoner kronor per år räknat. Detta
resultat framkommer av å ena sidan prissänkningar med sammanlagt
cirka 95 miljoner kronor på smör, margarin, kött, fläsk och potatis samt å
andra sidan prishöjningar med sammanlagt cirka 30 miljoner kronor på
mjölk, socker, råg och ägg. Höjningen av mjölkpriset liksom de flesta andra
prisändringarna kommer inte att företas förrän den 1 september i år, då
det nya prissystemet träder i kraft. Sammanlagt kan förändringarna av
jordbrukspriserna beräknas innebära en nedgång i konsumentprisindex på
cirka 0,3 procent. Med hänsyn till det nya prissättningssystemets konstruktion
kan man emellertid inte räkna med fasta priser. Inom prissystemets
ram kommer att finnas möjligheter till prisrörelser, vilka för närvarande inte
är möjliga att förutse.
En annan faktor av betydelse för årets prisutveckling är de inledningsvis
berörda importprisstegringarna. Dessa behöver dock inte nödvändigtvis slå
igenom i konsumentledet, eftersom de i stor utsträckning avser investeringsvaror.
Man kan dock inte bortse från att även konsumtionspriserna
kan komma att påverkas bland annat av de kostnadsstegringar, som inträffat
i fråga om bränsle.
Vid en bedömning av prisutvecklingen får hänsyn också tas till att årets
lönehöjningar i regel torde kunna rymmas inom ramen för den fortskridande
rationaliseringen och förut rådande vinstmarginaler. Några större prisstegringar
förorsakade av ett inhemskt efterfrågetryck är inte heller att vänta vid
nu rådande konjunkturer.
På grundval av det här gjorda antagandet, att den genomsnittliga konsuintionsprisnivån
för innevarande år skall överensstämma med den vid
årsskiftet rådande och det förhållandet, att priserna i utgångsläget låg 3,5
procent högre än medelprisnivån 1955, skulle den genomsnittliga prisstegringen
mellan 1955 och 1956 liksom i den tidigare nationalbudgeten kunna
uppskattas till 3,5 procent. Med hänsyn härtill får den nominella köpkraftsökningen
reduceras med en summa, som motsvarar 3,5 procent av det totala
privata konsumtionsvärdet. Detta uppgick 1955 till nära 28 miljarder kronor,
varför minskningen utgör cirka 1 000 miljoner kronor. Kvar står därefter
som en real stegring av konsumtionsefterfrågan 900 miljoner kronor,
vilket motsvarar drygt 3 procent.
Inkomstökning.......................... -f- 2 500
Beskattning ............................ — 600
Sparande .............................. ± 0
Prisstegring ............................ — 1 000
Real ökning av konsumtionsefterfrågan -f- 900
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
35
2. Den offentliga konsumtionen
Till den offentliga konsumtionen hänförs endast vad som representerar
den löpande efterfrågan på varor och tjänster. Offentliga utgifter som har
karaktären av inkomstöverföringar, såsom folkpensioner, barnbidrag, fattigvårdsunderstöd
etc. innefattas däremot inte i den offentliga konsumtionen
utan beaktas i stället vid bedömningen av den privata konsumtionens
omfattning och inriktning.
En i april företagen realekonomislc gruppering av utgifterna på den statliga
driftbudgeten visar, att antagandet beträffande den statliga konsumtionens
utveckling mellan 1955 och 1956, som redovisades i den tidigare nationalbudgeten
för 1956, i viss mån bör uppjusteras. I denna förutsattes, att
den statliga konsumtionen skulle komma att bli oförändrad. Till följd bland
annat av en beräknad ökad förbrukning av reservationsmedel, särskilt vad
gäller försvaret, kan konsumtionen inom den statliga sektorn nu uppskattas
öka mellan 1955 och 1956 med omkring 50 miljoner kronor.
För den kommunala sektorn finns inte något nytt material tillgängligt.
Någon revidering är därför inte möjlig.
Under dessa omständigheter kan i den reviderade nationalbudgeten uppföras
en ökning av den statliga konsumtionsvolymen med omkring 2 procent
mellan 1955 och 1956 — i den ursprungliga budgeten förutsågs oförändrad
konsumtionsvolyin för den statliga sektorn. Den kommunala konsumtionsvolymen
kan — liksom i den ursprungliga budgeten — uppskattas
stiga med minst 7 procent. I enlighet härmed skulle den totala offentliga
konsumtionsvolymen öka med cirka 5 procent.
År 1955 uppgick värdet av den totala offentliga konsumtionen till omkring
5 910 miljoner kronor i löpande priser, ökningen under 1956 skulle
följaktligen bli omkring 300 miljoner kronor i 1955 års priser. Härav faller
50 miljoner kronor på den statliga sektorn och omkring 250 miljoner kronor
på den kommunala.
Den beräknade utvecklingen av den statliga och kommunala konsumtionen
under kalenderåren 1955—1956 framgår av nedanstående tablå (belopp
i miljoner kronor i 1955 års priser): 7
1955 |
1956 |
|
Statlig konsumtion .............. |
2 420 |
2 470 |
Kommunal konsumtion ........ |
3 490 |
3 740 |
Summa offentlig konsumtion |
5 910 |
6 210 |
7 Bihang till riksdagens protokoll 19C>6. 1 samt. Nr 175
36
Kuncjl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
V. Produktionen
Under 1955 steg produktionen enligt konjunkturinstitutets beräkningar
med 3,5 procent eller cirka 1 570 miljoner kronor i 1954 års priser.
Ökade krav kommer att ställas på produktionsapparaten även under 1956.
Exporten beräknas öka och även den inhemska efterfrågan för konsumtion
och investering väntas stiga under 1956. Avgörande för i vilken utsträckning
denna efterfrågan skall kunna mötas med ökad produktion är bland
annat tillgången på arbetskraft, råvaror och bränslen.
Tillgången på arbetskraft syns under 1956 ge utrymme för en ökad sysselsättning.
Under året kommer nämligen befolkningen i de arbetsföra åldrarna
att öka betydligt mer än tidigare under 1950-talet. I åldern 15—65 år
kommer tillskottet att uppgå till cirka 20 000 personer. Betydelsen av befolkningstillväxten
reduceras något av att det är i åldersgrupperna 15—19
samt 45—65 år, som stegringen sker. Antalet personer i åldern 20—44 år
minskar med drygt 24 000.
Under första kvartalet i år fanns i genomsnitt drygt 10 000 fler arbetsanmälda
utlänningar än under motsvarande tidrymd föregående år. Man
kan räkna med att utlandet, och då framför allt de nordiska grannländerna,
även under resten av året lämnar ett visst nettotillskott till den svenska arbetsmarknaden.
Främst den stränga kylan medförde, att arbetskraft friställdes under årets
första månader. Arbetslöshetsstatistiken medger på grund av omläggning
inga precisa jämförelser. Den tyder dock på att en högre arbetslöshet, främst
bland byggnadsarbetarna, rått under första kvartalet 1956 än under första
kvartalet 1955. Under de följande månaderna kan man räkna med en betydande
nedgång. Eftersom arbetslösheten under fjolåret emellertid var mycket
3åg kan något nettotillskott av arbetskraft inte påräknas 1956 jämfört med
föregående år.
Den sedan en rad av år pågående utflyttningen från jordbruket kan beräknas
fortsätta även innevarande år och förse de expanderande näringsgrenarna
med något sådant som 15 000—20 000 personer i arbetsför ålder.
Även om ett ökat antal yrkesverksamma personer kommer att stå till
näringslivets förfogande under året, blir dock ökningen mycket begränsad.
Man kan ej räkna med att det otillfredsställda behovet av arbetskraft
kommer att elimineras. Den begränsade tillgången på arbetskraft, och då
framför allt yrkesutbildad sådan, kommer att framstå som en hämmande
faktor för produktionsökningen. Det kan nämnas, att i mars omkring 1 100
teknikerplatser inom olika områden var lediganmälda hos arbetsförmedlingarna.
När det gällde en allmän karakteristik av läget på arbetsmarknad-n, uttalades
i nationalbudgeten, att det i slutet av 1955 framträtt tecken pa ett
lättare arbetsmarknadsläge. Dessa tecken består fortfarande i början av
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
37
april. Den nedgång, som noterats i antalet hos arbetsförmedlingarna anmälda
lediga platser, tyder på att en utveckling mot bättre balans skett sedan föregående
år. Vid undersökningarna i mitten av februari och mars fanns något
mindre än 10 procent färre lediga platser än vid samma tidpunkt 1955. Även
under närmast föregående månader var läget likartat. Utvecklingen har
dock varit något olika för olika yrkesområden. Minskningen i antalet lediga
platser hänför sig helt till grupperna jordbruk och skogsbruk, industri
— frånsett textil- och beklädnadsindustri — samt byggnadsverksamhet.
Inom servicenäringarna ■— med undantag för hotell- och restaurangrörelse
— samt beträffande tjänstemannapersonal har arbetskraftsbehovet stigit.
Det bör påpekas, att de ledigförklarade platsernas antal under årets första
månader överstiger antalet under parallellmånaderna 1954. För industrins
\idkommande
siteten i omsättningen av arbetskraft. Antalet avgångna arbetare i procent
av hela antalet var under 1955 högt, om än lägre än i början av 1950-talet.
Siffrorna låg under fjolåret över 1954 års fram till oktober, då de låg på
samma nivå. Något senare värde för industrin i dess helhet finns ej tillgängligt.
För järnbrukens del var avgången av arbetare i februari i år något
lägre än ett år tidigare. Detta senare faktum skulle alltså bestyrka den antydan
om en lugnare utveckling, som ges av arbetsförmedlingsstatistiken.
Intrycket av ett lättare arbetsmarknadsläge bygger på förhållandena under
vintermånaderna. Dessa har stått under inflytande av den säsongmässiga
nedgången och mer tillfälliga störningar. Dessutom är utslagen i riktning
mot stabilitet inte alltför betydande. På grund av detta bör de slutsatser
för den allmänna ekonomiska situationen, som dras av ovanstående,
inte bli alltför vittgående.
Vad beträffar övriga produktionsfaktorer syns för närvarande inte föreligga
några risker för brist på råvaror, medan läget för fasta bränslen och
elkraft får betraktas som ansträngt. Den försämring av importmöjligheterna
i fråga om fasta bränslen, som inträdde under 1955, kan beräknas fortsätta
under 1956. Osäkerheten om den framtida kol- och koksimporten, i
förening med de flytande bränslenas fördelar både i fråga om pris och användning,
kommer emellertid att medföra en forcerad övergång till oljeeldning
inom samtliga sektorer. För de flytande bränslena syns importutsiklerna
fortfarande vara relativt gynnsamma. Vattenkraftproduktionen har
på grund av den ringa vattentillgången under årets första kvartal fått kompletteras
med stora kvantiteter värmealstrad kraft. Vid slutet av mars var
landets vattenmagasin fyllda till endast 27 procent, vilket är en för årstiden
ovanligt låg fyllnadsgrad. Någon risk för alt eu kraftransoncring skall behöva
tillgripas under tiden fram till vårfloden torde dock knappast föreligga.
Under 1956 beräknas den sammanlagda maskineffekten i landets vattenkraftstationer
öka med 310 000 kW, som vid normal vattentillgång kan väntas
ge ett produktionslillskott under året på cirka 1 500 miljoner kWh. Detta
kommer emellertid inte att täcka den väntade belastningsökningen, varför
man får räkna med att avsevärda mängder ångkraft måste insättas till
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
hösten, även om vattentillgången skulle bli normal. För närvarade syns man
emellertid inte behöva räkna med att bränsle- och elkraftsituationen skall
lägga hinder i vägen för en fortsatt produktionsökning under 1956.
I det följande lämnas en redogörelse för den produktionsutveckling inom
näringslivets olika grenar, som är möjlig med hänsyn till tillgängliga produktionsfaktorer
och vid en efterfrågan av den omfattning och inriktning
som angivits i föregående och efterföljande kapitel.
Föreliggande beräkningar över produktionsutvecklingen inom den egentliga
industrin grundar sig liksom vid tidigare utredningstillfälle på en detaljanalys
av de olika branscherna. Den bild, som därvid erhållits av utvecklingstendenserna
för 1956, stämmer väl överens med de beräkningar, som
redovisades i nationalbudgeten. Vissa uppjusteringar bär dock fått göras i
förhållande till de tidigare kalkylerna; framför allt beroende på att man underskattade
industrins produktionskapacitet och endast räknade med en
produktionsökning för 1955 på 5 procent. Nu tillgängliga uppgifter visar
på en ökning med 6 procent. De ändringar, som fått göras i beräkningen
för 1956, är emellertid relativt små vad beträffar de enskilda branscherna.
Den översikt över produktion och försörjningsläge inom viktigare industrivaruområden
för 1955 och 1956, som lämnades i nationalbugeten, är alltså
fortfarande aktuell med de korrigeringar, som framgår av det nedanstående.
I tabell 17 redovisas för 1955 de kvartalsvisa förändringarna av industriproduktionen.
Tabellen bygger på industriförbundets produktionsindex.
Tabell 17. Förändring av produktionsvolymen inom industrin åren 1954—1955
Procenttal
Produktionsgren
Förändring mellan motsvarande perioder It):
och 1955 1
it
1 kv. |
2 kv. |
3 kv. |
4 kv. |
Jan.-dec. |
|
Malmbrytning och metallindustri ........ |
+ 10 |
+ 10 |
+ 7 |
+ 7 |
+ 10 |
därav: järnmalmsgruvor .............. |
+ 0 |
+ lo |
+13 |
+ 16 |
+13 |
järn- och metallverk............ |
+ 12 |
+ 12 |
+ 23 |
+ 10 |
+ 15 |
sj^sselsättning i verkstadsindustri |
+ 8 |
+ 7 |
+ 2 |
+ 4 |
+ 6 |
Träindustri ............................ |
+ 9 |
+ 4 |
- 1 |
— 4 |
+ 3 |
Massa- och pappersindustri .............. |
+ 6 |
+ 9 |
+ 9 |
+ 4 |
+ 7 |
Livsmedelsindustri ...................... |
+ 8 |
+ 2 |
+ 4 |
+ 0 |
+ 4 |
Textil- och sömnadsindustri.............. |
- 8 |
— 3 |
- i |
+ 3 |
|
Läder- och skoindustri .................. |
- 3 |
+ 3 |
+ 2 |
+ 2 |
|
Hela industrin |
+ 6 |
T 5 |
+ 5 |
+ 4 |
+ (! |
därav: Kapitalvaruindustri............. |
+ 10 |
+ 9 |
+ 6 |
+ 6 |
+ 9 |
Konsum tionsvaruindustri....... |
+ 2 |
+ 1 |
+ 3 |
+ 1 |
+ 3 |
1 Den bristande överensstämmelsen mellan kvartals- och årsuppgifter beror på att olika
metoder används vid beräkning av index för kvartal resp. helår.
Järnmalms produktionen, som under 1955 ökade med 13 procent till 17,5
miljoner ton, beräknas under 1956 stiga med ytterligare drygt 1 miljon ton
eller med omkring 6 procent. Ökningen betingas av fortsatt god efterfrågan
för export och stigande inhemsk konsumtion. Även inom järn- och stålin
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 ur 1958
39
dustrin -väntas en fortsatt expansion. Produktionen av handelsfärdigt järn
och stål (inklusive försålda ämnen) ökade från 1 255 000 ton 1954 till
1 503 000 ton 1955. Som framhölls i nationalbudgeten, måste denna kraftiga
uppgång betraktas som eu engångsföreteelse. För 1956 beräknas ökningen
stanna vid 70 000 ton eller omkring 5 procent. Vad beträffar verkstadsindustrin
syns möjligheterna för en fortsatt produktionsökning vara goda. Aktuell
orderstatistik saknas visserligen, men tillgängliga uppgifter tyder på
att orderingången framför allt från utlandet ökade under fjolårets sista
kvartal. Även om färdigvarulagren inom vissa branscher anses vara något
för stora, torde man med hänsyn till den goda efterfrågan kunna räkna med
en volymmässig ökning av verkstadsproduktionen på 5—6 procent under
1956, vilket dock innebär en något avsaktande ökningstakt i förhållande till
fjolåret.
Inom träindustrin ökade produktionen av sågade och hyvlade trävaror
inklusive bjälkar, sparrar, syllar och lådbräder med omkring 5 procent under
1955 till mellan 1 750 000 och 1 800 000 standards. Detta medförde —
trots en rekordexport av 1 072 000 standards — en viss lagerökning. Som
framgår av utrikeshandelsavsnittet, kan man räkna med en minskad trävaruexport
under 1956. Då någon större förändring av den inhemska konsumtionen
inte kan väntas och då en produktion på lager är mindre sannolik,
kan man räkna med en produktionsminskning av ungefär samma omfattning
som nedgången i exporten eller 150 000 standards. En bidragande
orsak till den minskade produktionen under 1956 är den omständigheten,
att det råvarutillskott, som de omfattande stormfällningarna under 1954
lämnat, numera är helt utnyttjat. Nedgången i produktionen torde i stor utsräckning
falla på små och medelstora sågverk, som svarade för en betydande
del av fjolårets produktions- och exportökning. Efterfrågan på massa
och papper är däremot fortfarande stark från såväl hemma- som boriamarknad.
Efterfrågan kan också mötas dels genom utökad produktionskapacitet,
dels genom fortsatt övergång til! kontinuerlig drift. Produktionsökningarna
beräknas för dessa industrier bli av nära nog samma omfattning
som under 1955. Produktionen av kemisk massa antas komma att öka med
omkring 150 000 ton, medan papperstillverkningen beräknas stiga med bortåt
100 000 ton.
Med hänsyn till den väntade utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten
förutses bijggnadsämnesindustrins produktionsvolym
öka endast obetydligt i förhållande till 1955.
Produktionen inom textil- och sömnndsindustrin låg under sista kvartalet
1955 3 procent högre än under samma period 1954. En ökad produktion
och orderingång i jämförelse med motsvarande tid ett år tidigare har, enligt
den senaste konjunkturbarometern (mars 1956), kännetecknat läget
inom branschen även under vintermånaderna december—februari. Omsättningen
inom textilhandeln har samtidigt varit stigande, vilket lett till cn
viss minskning av handelslagren, varigenom handelsföretagen stimulerats
till ökade inköp från industrin. Med anledning härav har i föreliggande be
-
40
Kungl. Maj ris proposition nr 175 år 1956
räkningar antagits en förbättring av textil- och beklädnadsindustrins produktionsresultat
under 1956 med någon procent i förhållande till 1955.
Utifrån dessa antaganden om produktionsutvecklingen inom industrins
olika grenar beräknas denna under 1956 öka sitt bidrag till bruttonationalprodukten
med omkring 730 miljoner kronor i 1955 års priser eller med
cirka 4 procent mot tidigare beräknat 3,5 procent.
Byggnads- och anläggningsverksamheten behandlas i investeringskapitlet.
På basis av där redovisade beräkningar kan näringsgrenens bidrag till den
totala produktionen uppskattas stiga med nära 2 procent eller med omkring
65 miljoner kronor. I nationalbudgeten räknades med ett i förhållande till
1955 oförändrat produktionsbidrag.
Enligt jordbruksnämndens kalkyler skulle jordbrukets produktionsvolym
vid normalskörd komma att ligga 2 procent över 1955 års nivå, innefattande
en ökning av vegetabilieproduktionen på 28 procent och eu minskning i produktionen
av animalier på 5 procent. En sådan förbättring av produktionsresultatet
skulle minska behovet av utifrån inköpta förnödenheter med 4
procent jämfört med 1955. Totalt skulle detta för 1956 innebära en ökning
av jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten med 4 procent eller cirka
120 miljoner kronor. Ökningen uppskattades tidigare till 3 procent. För de
viktigaste produkterna beräknas förändringarna i förhållande till fjolåret
uppgå till följande procenttal: brödsäd +51, potatis och sockerbetor +8,
oljeväxter + 2, mjölk och mejeriprodukter — 1 samt kött och fläsk — 11.
Inom skogsbruket väntas en betydligt större minskning i avverkningsvolymen
än vad som tidigare antogs. Nedgången torde inte kunna uppvägas
av de ökade skogsvårdsarbetena. Skogsbrukets produktionsbidrag har därför
antagits minska med omkring 5 procent under 1956.
Statens och kommunernas verksamhet beräknas öka i något långsammare
takt än under tidigare år. En öltning på 2—3 procent höjer bruttonationalprodukten
med omkring 100 miljoner kronor.
Beträffande övriga näringsgrenar har det inte funnits anledning att revidera
de i nationalbudgeten presenterade beräkningarna.
I nedanstående tablå sammanfattas de antagna förskjutningarna (miljoner
kronor i 1955 års priser) i produktionen melln 1955 och 1956.
Egentlig industri....................... + 730
Byggnads- och anläggningsindustri ...... + 65
Kraft- och belysningsverk . ............. + 60
Jordbruk ..................... + 120
Skogsbruk ............................ — 120
Statens och kommunernas bidrag ...... + 100
Bostadsutnyttjande .................... + 90
Handel och samfärdsel........ + 375
Konsumenttjänster .................... + SO
Summa + 1 500
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
Den totala produktionen skulle alltså enligt dessa beräkningar volymmässigt
stiga med 1 500 miljoner kronor räknat i 1955 års priser, vilket svarar
mot en ökning av bruttonationalprodukten på omkring 3 procent, ökningen
antas alltså bli av ungefär samma storleksordning som ökningen mellan
1954 och 1955. Om hänsyn tas till att fjolårets produktionsresultat påverkades
kraftigt av det ogynnsamma skördeutfallet, innebär dock den för 1956
väntade produktionsutvecklingen en dämpad ökningstakt i förhållande till
1955 och de två närmast föregående åren. En dämpad expansion är, som
framhölls i nationalbudgeten, naturlig med hänsyn till att man under 1954
och 1955 kom upp till en toppbelastning av tillgängliga resurser.
42
Iiungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
VI. Utrikeshandeln
1. Utrikeshandeln under år 1855
Både export och import ökade kraftigt från 1954 till 1955. Enligt preliminära
uppgifter steg export- och importvärdet med cirka 750 respektive
drygt 1 100 miljoner kronor till 8 945 respektive 10 305 miljoner kronor. Av
uppgången i exporten beräknas 5 procent bero på volymökning och 4 procent
på höjning av exportpriserna. På importsidan beräknas volymen ha
ökat med 11 procent och priserna med omkring 1 procent. Prisutvecklingen
under 1955 ledde alltså till en förbättring av våra bytesförhållanden med
3 procent jämfört med 1954.
Exporten. Utförseln av skogsindustriprodukter var väsentligt större än
under 1954. En särskilt kraftig ökning utvisade exporten av sågade och
hyvlade trävaror (exklusive bjälkar, sparrar, syllar och lådbräder), som
steg från 889 000 standards till drygt 1 000 000 standards. Järnmalmsskeppningarna
ökade med nära 1,6 miljoner lön till 15,65 miljoner ton och nådde
därmed praktiskt taget samma nivå som under rekordåret 1952. Utförseln
av handelsfärdigt järn och stål steg med nära 25 procent till 200 000 ton.
\ idare kan nämnas en betydande ökning i exporten av verkstadsprodukter
exklusive fartyg. Värdet av fartygsleveranserna var cirka 45 miljoner kronor
lägre än under 1954. Inom varugruppen livsmedel m. in. minskade utförseln
av smör samt råg och vete med 50 respektive 100 miljoner kronor.
Importen. Av den värdemässiga importökningen föll en tredjedel eller
cirka 370 miljoner kronor på bränslen. Volymmässigt steg denna import
med 19 procent under 1955. Särskilt kraftig var ökningen för flytande bränslen.
Härtill kom för fasta bränslen en prisstegring på 13 procent, räknat på
genomsnittspriserna för 1954 och 1955. Importen av oädla metaller och arbeten
därav ökade med nära 300 miljoner kronor, varav cirka 150 miljoner
kronor kom på handelsfärdigt järn och stål. Införseln härav steg till en rekordkvantitet
om 807 000 ton (exklusive bleckplåt) mot 672 000 ton 1954. En
avsevärd uppgång i importen noterades även för maskiner och instrument.
Värdemässigt uppgick ökningen härav till inemot 200 miljoner kronor. Inom
livsmedelsområdet kan nämnas, att införseln av fodersäd och brödsäd steg
med 150 miljoner kronor.
Fördelning på valutaområden. Exportökningen från 1954 till 1955 på omkring
750 miljoner kronor föll huvudsakligen på EPU-området. Utförseln
till Storbritannien ökade med 220 miljoner kronor, varav cirka 100 miljoner
kronor hänförde sig till den ökade exporten av sågade och hyvlade trävaror.
Av exportökningen på Västtyskland om 175 miljoner kronor föll inemot
hälften på järnmalm. På importsidan kom 65 procent eller cirka 700,
miljoner kronor av ökningen på EPU-området.1 Enbart införseln från Väst
1
Införseln av flytande bränslen har här redovisats på inköpsland.
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
43
Taheii 18. Valutareserven åren 1953—1955
Miljoner kronor
31/ 12 1953 |
31/12 1951 |
31/3 1955 |
30/(1 1955 |
30/9 1955 |
31/12 1955 |
31/3 1956 |
|
1. Riksbankens valutareserv: Guld och doilar............ EPlJ-valutor .............. Övriga valutor ............ |
+ 1 566 |
+ 2 009 + 43 |
+ 1915 |
+ 1 935 |
+ 2 084 |
+2 159 |
+ 2 263 |
Summa |
+ 2 621 |
+ 2 471 |
+ 2 293 |
+ 2 2S1 |
+ 2 452 |
+2430 |
+2 34G |
2. Affärsbankernas valutabehåll-ning ...................... |
+ 3 |
+ 39 |
+ 137 |
+ 41 |
+ 80 |
+ 121 |
+ 119 |
Summa totalt |
+ 2 (124 |
+ 2 513 |
+ 2 430 |
+ 2 322 |
+ 2 532 |
+2 551 |
+ 2 403 |
tyskland steg med nära 400 miljoner kronor, varav 130 miljoner kronor för
bilar och bildelar. Bilimporten från Storbritannien minskade kraftigt, men
genom ökad införsel av bland annat pundbetalda oljor samt järn och
stål steg den totala importen från Storbritannien med omkring 70 miljoner
kronor. Importen från dollarområdet (exklusive Colombia) ökade med 40
procent eller 430 miljoner kronor; frånräknas införseln av oljor blir ökningen
50 procent. Exporten till dollarområdet steg samtidigt med endast
50 miljoner kronor. Handeln med Sydamerika minskade med nära 100 miljoner
kronor både på export- och importsidan. Exporten till Östeuropa gick
tillbaka något, medan importen därifrån ökade betydligt bland annat till
följd av större införsel av flytande bränslen. Beträffande övriga länder märktes
en markerad ökning av exporten till Finland och Spanien.
Betalningsbalansen. Bytesbalansen för 1955 gav preliminärt ett underskott
på cirka 370 miljoner kronor mot ett underskott på 166 miljoner kronor
för 1954. De kända kapitaltransaktionerna beräknas ha balanserat. Valutareserven
ökade med 38 miljoner kronor under året. Skillnaden mellan
bytesbalansens utfall och valutareservens förändring — den s. k. förskjutningsposten
— uppgick alltså till -J- 408 miljoner kronor och torde till större
delen bero på förändringar i de kommersiella krediterna på importsidan. 2
2. Utrikeshandeln under år 1956
Jämförelse med tidigare beräkningar över utrikeshandeln för år 1956
Den väsentliga skillnaden mellan föreliggande beräkningar och de kalkyler
för utrikeshandeln, som redovisades i nationalbudgeten för 1956, ligger
i prisantagandena för importen. Prisutvecklingen mellan de båda utredningstillfällena
har medfört, att man nu måste räkna med att importpriserna
under 1956 kommer att ligga i genomsnitt drygt 4 procent i stället för
som tidigare antogs 1 procent högre än under 1955. Även på exportsidan har
vissa justeringar i prisberäkningarna fått göras, men förändringarna har
gått i båda riktningarna och i stort sett tagit ut varandra. Man kan därför
fortfarande anta, att exportpriserna i år kommer alt ligga i genomsnitt 3
44
Kungl. Mcij. ts proposition nr 175 år 1956
procent över 1955 års nivå. I stället för den tidigare beräknade förbättringen
av våra bytesförhållanden på 2 procent skulle man alltså för 1956 ha att
emotse en försämring på 1 procent jämfört med fjolåret. Medan de i nationalbudgeten
gjorda prisantagandena motsvarade en vinst för landet på cirka
200 miljoner kronor, innebär den nu förutsedda prisutvecklingen en förlust
på omkring 100 miljoner kronor.
Det är framför allt prishöjningar på verkstadsprodukter, oädla metaller
samt fasta och flytande bränslen, som bidragit till dessa förändringar. Med
utgångspunkt från prisläget i februari—mars kan man räkna med att importpriserna
för nämnda varor i år kommer att ligga i genomsnitt 2, 14, 20
respektive 2 procent högre än i fjol. Vid föregående utredningstillfälle antogs,
att priserna på verkstadsprodukter och flytande bränslen skulle förbli
oförändrade, medan priserna på oädla metaller och fasta bränslen skulle
ligga 3 respektive 15 procent över 1955 års nivå. På exportsidan har priserna
på skogsindustriprodukter nedjusterats i förhållande till nalionalbudgetberäkningarna,
medan prisnivån för järnmalm, oädla metaller och verkstadsprodukter
räknats upp.
I de nya beräkningarna ingår en volymmässig ökning mellan 1955 och
1958 på 2 procent för både import och export. I nationalbudgeten uppskattades
ökningarna till knappt 1 respektive 2 procent. Volymökningen på importsidan
beror i huvudsak på att man nu räknar med något större införsel
av livsmedel och bränslen än tidigare. Importen av fasta och flytande
bränslen antas t. ex. under 1956 komma att uppgå till 5,8 respektive 9,0 miljoner
ton mot tidigare beräknat 5,6 respektive 8,6 miljoner ton. Beträffande
utförseln förutses en något lägre export av trävaror än vid föregående beräkningstillfälle,
850 000 mot 900 000 standards. Denna nedskärning kompenseras
emellertid helt av höjningar för bland annat livsmedels- och massaexporten.
Jämfört med de tidigare framlagda prognoserna har exporten värdemässigt
höjts med 50 och importen med 550 miljoner kronor. Handelsbalansens
saldo har alltså försämrats med 500 miljoner kronor, varav 300—350 miljoner
kronor beror på den ogynnsamma importprisutvecklingen.
Sjöfartsnettot har räknats upp med 50 miljoner kronor, medan nettot av
övriga tjänster och kapitaltransaktioner beräknats till samma belopp som i
nationalbudgeten.
En närmare redovisning av de nya beräkningarna beträffande utrikeshandeln
lämnas i de efterföljande avsnitten.
Exporten år 1956
Exporten beräknas komma att uppgå till 9 450 miljoner kronor under
1956, en ökning på cirka 500 miljoner kronor eller knappt 6 procent i förhållande
till 1955. Exportvolymen väntas stiga med 2 och exportpriserna
med i genomsnitt drygt 3 procent. Exportens beräknade sammansättning
framgår av tabell 19.
Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1956
45
Tabell 19. Exporten åren 1953 — 1956
Miljoner kronor
Varuslag |
1953 |
1954 |
1955 |
1956 beräknad |
||||
mkr |
% |
mkr |
0/ /o |
mkr |
% |
mkr |
0/ /o |
|
Livsmedel m. m....................... |
557 |
7,0 |
510 |
6,2 |
?57 |
4,0 |
360 |
4.0 |
Trävaror.............................. |
1 10» |
14.5 |
L l3o |
13,8 |
1362 |
15,2 |
1 170 |
12,4 |
Massa, papper etc..................... |
2 009 |
26.2 |
2 274 |
27,8 |
2 506 |
28,0 |
2 790 |
29.5 |
Järnmalm, järn och stål m. m......... |
1844 |
24,1 |
l 708 |
20.8 |
1999 |
22,3 |
2 270 |
24,0 |
Maskiner, transportmedel o. instrument. |
1507 |
19,7 |
i y*)5 |
22,8 |
1914 |
21,4 |
2 010 |
21,3 |
Övrigt................................ |
652 |
8,5 |
706 |
8,6 |
807 |
9,1 |
830 |
8,8 |
Summa |
7 657 |
100,0 |
8186 |
100,0 |
8 945 |
100,0 |
9 450 |
100,0 |
därav: skogsindustriprodukter.......... |
3117 |
40,7 |
3 407 |
41,6 |
3 868 |
43,2 |
3 960 |
41.9 |
verkstadsprodukter 1............ |
1939 |
25,7 |
2 349 |
28,7 |
2 457 |
27,5 |
2 575 |
27,2 |
1 Ur grupp XV: stat. nr 1346-1362, 1395-1396, 1399—1400, 1103-1404: 1, 1433—1554, 1556
—1570: 3, 1636—1663: 2 samt grupperna XVI—XIX.
Utförseln av sågade och hyvlade trävaror beräknas minska under 1956. I
Storbritannien, som 1955 tog inemot hälften av vår totala trävaruexport,
ökade lagren betydligt under fjolåret. Från landets strategiska lager har i
år utbjudits 150 000 standards trävaror. Med hänsyn till dessa förhållanden
och till den skärpta ekonomiska politiken kan man förutse, att Storbritanniens
trävaruimport kommer att minska under 1956. Våra exportmöjligheter
kan dessutom komma att begränsas genom ökad konkurrens från
Sovjetunionen. Med anledning härav har exporten av sågade och hyvlade
trävaror — exklusive bjälkar, sparrar, syllar och lådbräder — beräknats
sjunka från 1 019 000 standards 1955 till 850 000 standards, vilket dock innebär
en obetydlig minskning i förhållande till 1954. Priserna har antagits
komma att ligga på i genomsnitt samma nivå som under 1955.
För massa och papper väntas en fortsatt ökning av exporten. Utförseln
av mekanisk massa har sålunda uppskattats till 410 000 ton mot 385 000 ton
1955 och av kemisk massa till 2,07 miljoner ton mot 1,92 miljoner ton förra
året. Leveranserna av tidningspapper beräknas komma att öka från 197 000
ton till 220 000 ton och av annat papper och papp från 629 000 ton till
650 000 ton. Priserna för massa och papper har beräknats ligga 4 procent
högre än i fjol.
Utförseln av verkstadsprodukter exklusive fartyg förutses komma att öka
med cirka 6 procent i värde mot 15 procent från 1954 till 1955. Några
mera betydande förändringar i exportmöjligheterna på de bilaterala marknaderna
kan för närvarande inte förutses, varför exportens länderfördelning
torde bli i stort sett densamma som under 1955. Priserna har beräknats
ligga något högre än under fjolåret. Fartygsexporten beräknas komma att
uppgå till 550 miljoner kronor eller till samma värde som 1955.
Järnmalmsexporten uppskattas till 17,0 miljoner ton mot 15,65 miljoner
ton 1955. Utförseln av handelsfärdigt järn och stål väntas öka, ehuru ej
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
lika starkt som under 1955. För 1956 bär antagits en exportkvantitet på
225 000 ton mot 200 000 ton 1955.
Inom livsmedelsområdet förutses — till följd av fjolårets ogynnsamma
skördeutfall — en fortsatt nedgång i exporten av råg och vete, från 495 000
ton 1954 och 175 000 ton 1955 till 125 000 i år. Genom ökad utförsel av biand
annat fisk och smör beräknas dock den totala exportvolymen för livsmedel
stiga med 11 procent mellan 1955 och 1956. Jämfört med 1954 innebär detta
likväl en minskning med cirka 30 procent.
Importen år 1956
Importen antas under 1956 uppnå ett värde om 11 000 miljoner kronor,
vilket innebär en ökning med omkring 700 miljoner kronor eller nära 7 procent
jämfört med 1955. Härav beräknas drygt 2 procent utgöra volymökning,
medan importpriserna antas komma att ligga i genomsnitt drygt 4
procent över fjolårsnivån. Importens beräknade sammansättning framgår
av tabell 20.
Inom varugruppen livsmedel m. in. beräknas volymen öka med 1 procent
trots den höga importnivån 1955. Priserna antas bli i genomsnitt oförändrade.
Höjd import förutses för ett flertal varuslag, såsom kött och fläsk,
socker och tobak. Däremot beräknas införseln av fodersäd, som uppgick till
381 000 ton under 1955, sjunka till 280 000 ton. Trots minskningen innebär
detta en betydligt högre import än under 1954.
Bränsleimporten beräknas stiga avsevärt, ehuru ej lika kraftigt som under
1955. Den volymmässiga ökningen beräknas till 7 procent. En forcerad
övergång från fasta till flytande bränslen förutses. Importen av fasta bränslen
beräknas sålunda bli oförändrad i förhållande till 1955 och uppgå till
5,8 miljoner ton, medan importen av flytande bränslen väntas stiga med 12
procent, från 8,0 till 9,0 miljoner ton. De kraftiga prishöjningar, som noterats
för kol och koks, beräknas medföra, att genomsnittspriserna för fasta
bränslen kommer att stiga med 20 procent från 1955 till 1956. För flytande
bränslen uppgår prishöjningen till 2 procent.
Inom textilområdet beräknas importen av såväl råvaror och garner som
färdigvaror öka något. För råvarupriserna räknas med en mindre nedgång,
under det att priserna på färdigvaror väntas stiga obetydligt.
Importen av handelsfärdigt järn och stål exklusive bleckplåt beräknas
sjunka från 807 000 lon 1955 till 650 000 ton. En inte oväsentlig lagerökning
beräknas ha ägt rum inom järn- och stålområdet under 1955. För 1956 har
man inte räknat med någon mera betydande förändring i lagren. Inom varugruppen
oädla metaller och arbeten därav förutses i övrigt en ökad import
av bland annat koppar och diverse andra metaller. För såväl järn och stål
som metaller har betydande prisstegringar inträffat. Genomsnittspriset för
handelsfärdigt järn och stål beräknas sålunda ligga 11 procent högre än
1955, och prisuppgången för hela varugruppen har uppskattats till 14 procent.
Införseln av bilar och sammansättningsdelar har beräknats minska från
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
Tabell 20. Importen åren 1953—1956
Miljoner kronor
Varuslag |
1953 |
1954 |
1955 |
1956 beräknad |
||||
mkr |
% |
mkr |
0/ /O |
mkr |
% |
mkr |
% |
|
Livsmedel m. in....................... |
1 419 |
17,8 |
1615 |
17,6 |
1778 |
17,2 |
1800 |
16,4 |
Mineraliska och fossila ämnen ........ |
i 572 |
19,3 |
1583 |
17,2 |
1988 |
19,3 |
a ouO |
20,9 |
Kemiska produkter, färger m. rn....... |
473 |
5,8 |
585 |
6,4 |
638 |
6,2 |
66o |
6,0 |
Hudar, skinn, pälsverk, kautschuk .... |
249 |
3.0 |
256 |
2,8 |
290 |
2,8 |
320 |
9 |
Spår.adsämnen samt arbeten därav .... |
1 181 |
14,5 |
1151 |
12,5 |
1 152 |
11.2 |
1 175 |
10.7 |
Oädla metaller och arbeten därav...... |
929 |
11,4 |
1157 |
12.6 |
1 449 |
14,1 |
1 510 |
13,7 |
Maskiner, transportmedel o. instrument. |
1823 |
22,3 |
2 165 |
23,5 |
2 380 |
22,6 |
2 470 |
22,5 |
Övrigt................................ |
485 |
5,9 |
680 |
7,4 |
680 |
6,6 |
765 |
6,9 |
Summa |
s bil |
100,0 |
9192 |
100,0 |
10 305 |
100,0 |
11000 |
100,0 |
657 miljoner kronor under fjolåret till 565 miljoner kronor. Inklusive
svensk produktion skuile denna import innebära ett tillskott av cirka
105 000—110 000 personbilar under 1956 mot nära 128 000 under 1955. En
uppskattning av maskinimporten måste i dagens läge bli synnerligen osäker.
Trots skärpningarna i den ekonomiska politiken var importen i slutet av
1955 liksom under de första månaderna i år fortfarande hög. Vissa uppgifter
tyder dock på att denna import delvis grundar sig på tidigare beställningar,
och att en avmattning i importen efter hand kan komma att inträda. På
grund av att vissa leveranser av tillfällig natur antas infalla under 1956,
upptar beräkningarna höga importsiffror för fartyg och flygplan. Införseln
härav uppskattas sålunda till 170 respektive 235 miljoner kronor mot 97
respektive 36 miljoner kronor under 1955.
Den avsevärda ökningen inom gruppen övriga varor hänför sig nästan
helt till vapen och ammunition.
Prisutvecklingen i utrikeshandeln
Som tidigare nämnts beräknas prisutvecklingen under 1956 medföra, att
exportpriserna stiger med 3 procent och importpriserna med 4 procent i
förhållande till 1955. Våra bytesförhållanden skulle alltså försämras med
1 procent.
Utvecklingen av export- och importpriserna samt bytesrelationerna framgår
av tabell 21.
Tabell 21. Exportens och importens prisutveckling, indextal åren 1950—1956
Index 1919 = 100
! 950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 prel. |
1954 ber. |
|
Exportprisindex ............................ |
107 |
167 |
Kil, |
143 |
140 |
146 |
151 |
Impoitprisindex ............................ |
112 |
113 |
150 |
137 |
135 |
136 |
142 |
/ Exportprisindex \ ''lerms of trade |Imporlpr,stll(lexJ............ |
90 |
117 |
109 |
101 |
101 |
107 |
100 |
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
Betalningsbalansen år 1956
Enligt beräkningar inom riksbanken kan sjöfartsnettot för 1956 uppskattas
till 1 150 miljoner kronor, medan nettot av övriga tjänster beräknas ge
ett underskott på 40 miljoner kronor. Sammanställs dessa poster med beräkningarna
över utrikeshandeln erhåller man nedanstående bytesbalans för
1956 (belopp i miljoner kronor):
Import, eif ............................ 11 000
Export, fob............................ 9 450
Handelsbalansens saldo .............. — 1 550
Sjöfartsnetto .......................... -{-1 150
Övriga tjänster netto.................... — 40
Bytesbalansens saldo................. — 440
Valutareserven. Bytesbalansens saldo utvisar ett underskott på 440 miljoner
kronor. Kapitaltransaktioner har av riksbanken beräknats ge ett nettoutflöde
av valutor på 10 miljoner kronor. Saldot av ovan redovisade poster
pekar mot en minskning av valutareserven på 450 miljoner kronor under
1956. Vid bedömning av valutareservens framtida utveckling måste emellertid
hänsyn tas även till privata kapitaltransaktioner i form av lån, varukrediter
m. in. Betalningarna för den kraftigt ökade fartygs- och flygplansimporten
kommer t. ex. inte att helt belasta årets valutareserv utan fördelas
på flera år. Huruvida den förskjutning i betalningsvanorna — främst i form
av utsträckta importkrediter — som ägde rum under 1955, kommer att bli
bestående under innevarande år eller förändras i den ena eller andra riktningen,
kan för närvarande inte bedömas. Med hänsyn härtill torde det inte
vara möjligt att närmare ange storleksordningen för valutareservens eventuella
förändring under 1956. Upplysningsvis kan nämnas, att för årets tre
första månader kan bytesbalansens saldo uppskattas till omkring — 340
miljoner kronor medan valutareserven minskat med endast 86 miljoner
kronor, vilket skulle innebära eu förskjutningspost hittills under året på
i runt tal -J- 250 miljoner kronor. Denna torde dock till en del kunna antas
vara av säsongmässig natur.
Kungl. Maj. ts proposition, nr 173 dr 1956
49
VII. Den samhällsekonomiska balansen
De uppskattningar, som gjorts i föregående avsnitt, liar redan under hand
avstämts mot varandra. Det återstår här därför blott att ge en sammanfattande
bild av den sålunda förutsedda utvecklingen av den svenska samhällsekonomin
under 1956. Det skall därvid först understrykas, att bilden
inte äger någon särskilt hög grad av precision. Det ligger i sakens natur, att
uppskattningarna i första hand avser att ge en uppfattning om den allmänna
storleksordningen av de förutsedda förändringarna. Redan redovisningen
för det gångna året måste anses innefatta tämligen vida osäkerhetsmarginaler
— man kan sålunda alltjämt inte vara helt säker på att de i andra kapitlet
redovisade beräkningarna på ett riktigt sätt återger investeringsverksamheten
under fjolåret — och denna osäkerhet gäller givetvis i än högre grad
de för 1956 givna talen.
Den svenska utvecklingen har på senare tid förlöpt tämligen parallellt
med utvecklingen i andra västeuropeiska länder. Den expansion, som sedan
några år pågår i relativt snabb takt, har framför allt haft karaktären av en
investeringskonjunktur. Man kan se lönehöjningarna under fjolåret som
ett utslag av den höga konjunktur man då kommit upp till. På grund av
dessa lönehöjningar och på grund av de restriktiva åtgärder, som sattes in
mot den starka investeringslusten, kom så vitt man kan döma av konjunkturinstitutets
i kapitel II anförda beräkningar utvecklingen under 1955 att
kännetecknas av en uppbromsning av investeringsexpansionen.
De vid början av detta år framlagda uppskattningarna för 1956 förutsåg
snarast en viss fortsättning av samma tendens mot en svag förskjutning till
förmån för konsumtionen och till långsammare ökning av investeringarna.
Den väsentliga innebörden av de i det föregående presenterade reviderade
beräkningarna är att denna tendens inte längre skulle bestå. Investeringslusten
syns trots alla återhållande moment alltjämt vara mycket betydande
och pressa fram en fortsatt stark expansion av realkapitalbildningen. Den
dynamiska kraften ligger härvid främst hos de privata investeringarna.
Enligt den bedömning, som gjorts i kapitel III, skulle dessa kunna väntas
öka innevarande år med omkring 5 procent, medan de offentliga investeringarna
förutses öka med något sådant som 3 procent (varvid i denna ökning
ingår den statliga andelen av SAS flygplansköp och leveranser av tidigare
beställd försvarsmateriel).
Årets avtalsuppgörelser på arbetsmarknaden har präglats av moderation.
Man kan räkna med att de inneburit en höjning av lönenivån med omkring
4 procent. Med hänsyn tagen också till ökad sysselsättning, övergången mel•Jan
olika yrken och arbetsområden etc. har framräknats en ökning av den
totala lönesumman i samhället. Uppskattningar har därefter gjorts av inkomstökningen
för andra grupper. Hänsyn har också tagits till höjningen
50
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
av folkpensionerna. Den totala inkomstökningen väntas bli 2 500 miljoner
kronor jämfört med föregående år.
På grundval härav har det beräknats, att den enskilda konsumtionens
volym kommer alt öka med drygt 3 procent, vilket motsvarar en tämligen
normal stegrings tak t.
Ytterligare två antaganden bakom denna uppskattning förtjänar att särskilt
understrykas. Man har nämligen utgått från den bedömningen, att den
genomsnittliga konsumtionsprisnivån för hela innevarande år skall överensstämma
med den vid årsskiftet rådande och att sålunda fjolårets prisstegringar
nu upphört. Det innebär, att man räknar med att årets lönehöjningar
i regel skall kunna rymmas inom ramen för den fortskridande rationaliseringen
och förut rådande vinstmarginaler. Det förutsätts också, att redan inträffade
importprisstegringar — som främst gällt bränslen, råvaror och investeringsvaror
— endast i mindre grad skall tränga fram till konsumentledet.
I motverkande riktning har man att ta hänsyn till att den uppgörelse rörande
prissättningen på jordbrukets produkter, som träffats, ger anledning
vänta vissa prissänkningar vid det nya produktionsårets början den 1 september
1956.
Man har vidare utgått från att det personliga sparandet under 1956 skall
komma att vara lika stort som under föregående år. Man rör sig här på
ett område, där det är mycket svårt att göra några bestämda förutsägelser,
då kunskaperna om sparandets omfattning och sammansättning och de
faktorer, som påverkar sparandets storlek, är otillräckliga. Som framgått
av beräkningarna i kapitel II har hushållssparande! ökat ganska starkt under
1955. Det skulle mot bakgrund härav sannolikt vara alltför djärvt att
hoppas på en fortsatt ökning av betydelse. Då åtminstone en del av de faktorer,
som måhända bidragit till fjolårsresultatet på detta område, alltjämt
gör sig gällande — bland annat den starka åtstramningen på kreditmarknaden
— bör det dock inte vara orimligt att förutsätta att sparandet detta år
skall kunna hållas uppe på ungefär samma nivå som i fjol.
Vad produktionen beträffar måste den redan uppnådda fulla sysselsättningen
väntas dämpa den fortsatta expansionstakten. Man kan visserligen
räkna med en återhämtning för jordbrukets vidkommande efter fjolårets missväxt.
Å andra sidan har avverkningarna i skogarna beräknats bli mindre.
Den i kapitel V gjorda bedömningen innebär totalt sett någon uppjustering
av prognosen i nationalbudgeten.
Modifikationerna i beräkningarna rörande produktion och efterfrågan är
inte av sådan betydelse, att de i och för sig skulle ge anledning till en
förändring av kalkylerna för utrikeshandeln, sådana dessa presenterades i
nationalbudgeten. Man hade därvid förutsatt, alt en större ökning av export-
än av importvolymen tillsammans med en förbättring av bytesförhållandena
skulle möjliggöra en utjämning av fjolårets underskott i bytesbalansen.
Vid en revision har man nu fått lov att räkna med en viss ökning
av importvolymen. Bland annat har den kalla vintern föranlett en ökning av
bränslebehovet. Därtill kommer emellertid, att en förskjutning inträtt i pri
-
51
Kungl. Maj.ts proposition, nf 175 år 1956
serna på export- och importvaror. I stället för den förbättring man tidigare
räknat med och som grundade sig på prisläget vid slutet av förra året, måste
man på grundval av dagens priser räkna med en försämring av bytesrelationerna.
Exportpriskalkylen har därvid visat sig i stort sett hålla. Däremot
har den internationella utvecklingen, som berördes redan i inledningsavsnittet,
medfört en fördyring, framför allt av tillförseln av bränslen, järn och
stål samt andra metaller. De i närmast föregående kapitel framlagda kalkylerna
slutar därför på ett underskott i bytesbalansen för 1956 på 440 miljoner
kronor. Jämfört med den tidigare beräkningen innebär detta en försämring
på omkring 400 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor på
grund av importökningen och 300 miljoner på grund av prisstegringen på
importvarorna. Jämfört med underskottet för 1955 skulle dessa kalkyler innebära
en försämring med ett hundratal miljoner kronor, beroende på
ogynnsammare bytesförhållanden.
De olika beräkningarna sammanfattas i följande försörjningsbalans för
1956 (se tabell 22). Härvid har ytterligare antagits, att de totala lagren innevarande
år kommer att öka 300 miljoner kronor mindre än förra året. Med
hänsyn till den stora lagerökningen 1955 inom verkstadsindustrin — som
dock vid konjunkturinstitutets enkäter inte uppgivit sig ha för stora lager
— är en sådan minskning mycket sannolik. Jämväl kreditrestriktionerna
måste väntas verka i sådan riktning. Som framgått av tabell 10 i kapitel II,
har nedslaktningen av kreatur till följd av missväxten och de stora virkesuttagen
ur skogarna för 1955 ansetts innebära lagerminskningar på vardera
ett hundratal miljoner kronor, vartill det sannolikt inte kommer att
finnas någon motsvarighet under 1956. Det nyss gjorda antagandet om den
totala lagerförändringen är med hänsyn härtill liktydigt med en högst avsevärd
minskning i lageruppbyggnaden på övriga områden, en minskning
Tabell 22. Beräknad försörjningsbalans år 1956
Miljoner kronor i 1955 års priser
1955 |
1956 |
Förändring 1955-56 |
||
Miljoner kronor |
Procent |
|||
Tillgång |
||||
Produktion .................................... |
48 710 |
50 210 |
+ 1500 |
+ 3 |
Import ........................................ |
10 300 |
10 500 |
+ 200 |
+ 2 |
Summa |
59 010 |
60 710 |
+ 1700 |
+ 3 |
Användning |
||||
Privata investeringar............................ |
8 380 |
8 780 |
+ 400 |
+ 5 |
Offentliga investeringar.......................... |
6 140 |
6 340 |
+ 200 |
+ ^ |
Ökning av lager................................ |
710 |
410 |
- 300 |
|
Export ........................................ |
9 940 |
10140 |
+ 200 |
+ 2 |
Privat konsumtion.............................. |
27 930 |
28 830 |
+ 900 |
+ 3 |
Offentlig konsumtion............................ |
5 910 |
6 210 |
+ 300 |
+ 5 |
Summa |
59 010 |
00 710 |
+ 1 700 |
+ 3 |
8 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
av storleksordningen en halv miljard kronor. Även efter en sådan minskning
kvarstår likväl en fortsatt lagertillväxt, som kan anses betingad av den
med produktionsslegringen följande ökningen av varor under arbete m. m.
I nationalbudgeten pekades avslutningsvis på att den höga produktionsoch
sysselsättningsnivå, som de däri framlagda kalkylerna innebar, medförde
betydande risker för rubbningar. Dessa risker angavs närmast vara
av fyra slag: att den totala efterfrågan inte skulle hålla sig inom den angivna
ramen, främst därför att investeringarna pressade på, att valutabalansen
i samband därmed eller av andra skäl skulle utsättas för ytterligare
påfrestningar, att den förutsatta prisstabiliteten skulle rubbas och att sysselsättningssvårigheter
skulle kunna uppkomma. Den nu företagna revisionen
av kalkylerna visar, att vissa av dessa risker redan materialiserats.
Som framgått av den föregående framställningen, har man nu närmast
anledning att räkna med en något större samlad efterfrågan än i de tidigare
kalkylerna. Ökningen faller särskilt på investeringssidan. I och för sig är
denna ökning inte av den storleksordningen, att den behöver anses spränga
den samhällsekonomiska balansen. Det finns naturligtvis alltid en viss
flexibilitet i produktionen, som kan svara mot måttliga förändringar i efterfrågetrycket.
Men om de nu föreliggande investeringsplanerna kommer alt
genomföras i den utsträckning, som här förutsatts, kan detta medföra en
hårdare press mot utrymmet än som eljest skulle ha förekommit och på
vissa områden kanske också hårdare än som i och för sig framstår som
önskvärt. Den säsongmässiga anspänningen på byggnadsarbetsmarknaden
kan mycket väl bli lika besvärande som under de närmast föregående åren.
Den mest iögonfallande förändringen i kalkylerna rör kanske bytesbalansens
resultat. Det skall starkt understrykas, att dessa kalkyler med
nödvändighet är mycket osäkra. Det rör sig här om differensen mellan importkostnader
och exportinkomster, vardera uppgående till omkring 10 000
miljoner kronor. En procents avvikelse i beräkningen av endera posten utgör
sålunda 100 miljoner kronor och det torde över huvud vara vanskligt att
göra en kalkyl, som inte är obestämd inom en marginal av flera procent.
Därtill kommer, att det mellan utslaget på valutareserven och bytesbalansens
resultat finns en marginal, som beror på kortfristiga kapitalrörelser,
vilka kan vara underkastade betydande förskjutningar. Under föregående år
doldes ett underskott i bytesbalansen helt av sådana förskjutningar i betalningarna
på omkring 400 miljoner kronor. Den möjligheten kan inte uteslutas,
att en likartad förskjutning i motsatt riktning inträffar. Sett i relation
till utrikeshandelns omsättning rör det sig här inte om några särskilt
stora förskjutningar. Beloppet nås, om likviden för den löpande importen
fördröjs eller påskyndas i genomsnitt bara ett par veckor. I förhållande
till vår valutareserv rör det sig dock om betydande belopp, vilket illustrerar
dennas otillfredsställande storlek. Skulle bytesbalansen ge det resultat,
som förevarande kalkyler utvisar, och skulle därtill komma en förskjutning
i betalningarna i motsatt riktning mot fjolårets, kan detta snabbt medföra
stora påfrestningar på valutareserven.
53
Kiuigl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
Den tredje risken, nämligen den för prisstegringar, har hittills inte framträtt
annat än i den uppdrivning av importpriserna, som ligger bakom försämringen
av bytesbalanskalkylen. Det har i det föregående förutsatts, att
konsumtionspriserna skall kunna stabiliseras vid den nu uppnådda nivån.
Det är uppenbart, att också här föreligger stora risker. En effektiv konkurrens
kan motverka dem. Resultatet beror emellertid också i hög grad på de
spänningar, som efterfrågeutvecklingen framkallar. En dämpning av efterfrågeexpansionen
skulle sannolikt vara av värde för den fortsatta prisstabiliteten.
Den fjärde risken, den för arbetslöshet, har så till vida även framträtt,
som arbetslösheten, särskilt inom byggnadsbranschen, under vintermånaderna
varit större än tidigare år. I stor utsträckning torde detta sammanhänga
med den osedvanligt ogynnsamma väderleken och får därför inte
betraktas som uttryck för en mera varaktig förändring av balansen på arbetsmarknaden.
Under sommarmånaderna kan en alltför stark efterfrågan
riskeras även i år. Detta exempel belyser emellertid redan i och för sig vikten
av att upprätthålla en beredskap på arbetsmarknaden för rubbningar
i båda riktningarna.
Sammanfattningsvis kan utsikterna för den svenska ekonomin för innevarande
år karakteriseras på det sättet, att det föreligger större risker för
att den samlade efterfrågan skall visa sig för stor än för liten. Underskottet
gentemot utlandet under en tid av gynnsamma avsättningsförhållanden för
flertalet av våra exportvaror utgör det mest påtagliga utslaget för detta förhållande.
Samma expansion präglar andra länder, överallt ser man också
som en viktig uppgift för den ekonomiska politiken att dämpa utvecklingen
för att en viss balans skall kunna bevaras. De vidtagna åtgärderna når dock
sina verkningar först efter en kortare eller längre tids förlopp. Vi lever i
en brytningstid mellan investeringskonjunklurens egen dynamik och den
bromsande ekonomiska politiken.
Liksom på andra håll gäller detta uppenbarligen också den svenska utvecklingen.
Den stramare kreditpolitiken bör efter hand få allt större effekt.
Det ligger inneslutet i kalkjderna i kapitel II, att de två senaste åren inneburit
en avsevärd begränsning av företagens likviditet och detsamma syns
komma att gälla också för innevarande år. Därmed blir kreditpolitiken av
allt större vikt. Detsamma gäller den statliga finanspolitiken. Dess likviditetsåtstramande
och allmänt dämpande verkan kommer enligt föreliggande
beräkningar att bli större under budgetåret 1956/57 än under föregående
budgetår. Inom nationalbudgetkansliet har ett försök gjorts att beräkna
statsbudgetens verkningar på konjunkturutvecklingen under det kommande
budgetåret. Undersökningen kommer inom kort att redovisas i särskild ordning.
Analysen visar, att förändringarna i budgetens belopp mellan budgetåren
1955/56 och 1956/57 kan beräknas ha en efterfrågebegränsande effekt
på konsumtionsmarknaden av storleksordningen 300—350 miljoner kronor.
En viss efterfrågebegränsande effekt bör även uppnås på investeringsmarknaden.
Även för de båda föregående budgetåren tycks en efterfrågebegränsande
effekt ha åstadkommits.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
Man skulle därför kunna räkna med att genom redan vidtagna åtgärder
grunden lagts för ett tryggande av den samhällsekonomiska balansen i fortsättningen.
Mycket kommer därvid att bero på hur fort de väntade, men ännu
inte nådda verkningarna framträder. Under förutsättning av ett energiskt
fullföljande av den upplagda återhållsamhetspolitiken är det inte oförenligt
med här framlagda årskalkyler, att en utveckling mot en bättre balans
kan sätta in under loppet av innevarande år på samma sätt som en tydlig
sådan förskjutning uppenbarligen inträdde under loppet av föregående år,
omvittnat bland annat av utslagen på arbetsmarknaden: minskad otillfredsställd
efterfrågan, mindre rörlighet etc.
Det skulle dock vara lättsinnigt att slå sig till ro i den förhoppningen, att
den fortsatta utvecklingen av sig självt skall leda till ett tillfredsställande
resultat på den grundval, som lagts av vidtagna ekonomisk-politiska åtgärder.
Utvecklingen kommer för visso att kräva stor observans och eu beredskap
till förändringar i politiken, i den mån detta skulle visa sig behövligt. Det
finns anledning att understryka faromoment, som redan nu kan urskiljas.
På kort sikt och särskilt med hänsyn till utrikesbalansens utveckling kommer
åtskilligt av resultatet att avhänga därav, i vilka länder den restriktiva
ekonomiska politiken snabbast når effekt. Av valutapolitiska hänsyn kan
Storbritannien vara tvunget att driva en stramare politik än andra länder
och detta kan komma att påverka vår utrikeshandel, eftersom just Storbritannien
är vår främsta kund. Viktigt är givetvis också, att vi förfar på ett sådant
sätt, att inte effekten av åtstramningen börjar märkas hos oss först
sedan mera betydande avmattningssymtom framträtt på andra håll. Vi
skulle i så fall inte bara skapa förutsättningar för svåra anpassningsproblem
till en vikande konjunktur utan skulle därmed också ha försuttit
tillfället att under en gynnsam exportkonjunktur förbättra våra reserver.
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
55
T abellför teckning
II. 1. Försörjningsbalansen åren 1949—1955 i löpande priser. Miljoner kronor 12
2. Försörjningsbalansen åren 1949—1955 i 1954 års priser. Miljoner kronor 13
3. Bruttoinvesteringar åren 1949—1955 i löpande priser. Miljoner kronor 14
4. Bruttoinvesteringar åren 1949—1955 i 1954 års priser. Miljoner kronor 14
5. Privat konsumtion åren 1949—1955 i löpande priser. Miljoner kronor 15
6. Privat konsumtion åren 1949—1955 i 1954 års priser. Miljoner kronor 15
7. Offentlig konsumtion åren 1949—1955. Miljoner kronor ........... 17
8. Inhemska bruttoutgifter åren 1949—1955 i löpande priser. Procenttal 17
9. Bytesbalans åren 1949—1955. Miljoner kronor ................... 18
10. Lagerförändringen inom statistiskt belysta varuområden åren 1952—
1955. Miljoner kronor ........................................ 19
11. Bruttonationalprodukten enligt olika begrepp åren 1949—1955. Miljoner
kronor.................................................. 21
12. Sparande-investering åren 1949—1955 i löpande priser. Procent av
bruttonationalprodukten till marknadspris........................ 21
13. Hushållens utgifter och sparande åren 1950—-1955 i löpande priser.
Procenttal.................................................... 22
III. 14. Investeringsplaner inom industrin för år 1956. Miljoner kronor...... 27
15. Prognos för investeringsutvecklingen mellan 1955 och 1956. Bruttoinvesteringar.
Miljoner kronor .................................. 29
IV. 16. Konsumentprisernas förändring december 1954—februari 1956. Index:
december 1954 = 100 .......................................... 33
V. 17. Förändring av produktionsvolymen inom industrin åren 1954—1955.
Procenttal.................................................... 38
VI. 18. Valutareserven åren 1953—1955. Miljoner kronor ................ 43
19. Exporten åren 1953—1956. Miljoner kronor...................... 45
20. Importen åren 1953—-1956. Miljoner kronor...................... 47
21. Exportens och importens prisutveckling: Indextal åren 1950—1956. 47
VII. 22. Beräknad försörjningsbalans för år 1956. Miljoner kronor ........ 51
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
Innehållsförteckning till Biliang C
I. Inledning...................................................... 1
II. Försörjningsbalansen för dr 1955 12
1. Konsumtion och investering .................................. 12
2. Utrikeshandel och lagerutveckling ............................ 18
3. Bruttonationalprodukt, inkomstutveckling och sparande.......... 20
III. Investeringarna ................................................ 25
IV. Konsumtionen.................................................. 31
1. Den privata konsumtionen.................................... 31
2. Den offentliga konsumtionen.............. 35
V. Produktionen .................................................. 36
VI. Utrikeshandeln ................................................ 42
1. Utrikeshandeln under år 1955 ................................ 42
2. Utrikeshandeln under år 1956 ................................ 43
VII. Den samhällsekonomiska balansen ................................ 49
Tabellförteckning...................................................... 55
Anm. Den reviderade nationalbudgeten för år 1956 har utarbetats inom finansdepartementet
under ledning av byråchefen Gustav Cederwall. Kap. II (försörjningsbalansen) har författats av
amanuensen i konjunkturinstitutet Bengt Pettersson. Investeringsprognosen för 1956 (kap. III)
har utförts av t. f. forskningssekreteraren Lennart Fastbom.
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
1
Bihang D
Till KONUNGEN
Genom beslut den (i maj 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt numera budgetsekreteraren
K. G. Ringström att i anslutning till en av f. d. överståthållaren
T. Notliin år 1953 framlagd utredning rörande de automatiska utgifts
-
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
förändringarna inom statsverksamheten verkställa fortsatt undersökning
beträffande dessa förändringar. Åt politices magistern Reidar Thilert har
uppdragits att vara utredningens sekreterare.
Såsom ett led i fullgörandet av utredningsuppdraget gjordes under eftersommaren
och hösten 1955 preliminära sammanställningar av den sannolika
automatiska utgiftsutvecklingen under perioden 1956/57—1961/
62. Samtidigt påbörjades vissa förberedande arbeten för en mera definitiv
kalkyl avsedd att framläggas under våren 1956. Bl. a. fordrade de beräkningar
rörande pensionskostnadernas framtida utveckling, som utförts inom
civildepartementet för utredningens räkning, relativt lång tid för sitt genomförande.
Huvuddelen av det material, som nu framlägges, har dock
sammanställts under månaderna februari och mars 1956.
Liksom vid 1953 års undersökning har de primära beräkningarna verkställts
genom medverkan av statssekreterarna i de olika departementen efter
vissa av utredningsmannen uppdragna riktlinjer. Material för beräkningarna
har i den utsträckning statssekreterarna bedömt lämpligt infordrats från
vederbörliga myndigheter. Till belysande av de statliga räntekostnadernas
utveckling har riksgäldsdirektören utarbetat en promemoria för utredningens
räkning. För materialets sammanställning och slutliga bedömning ansvarar
undertecknad utredningsman.
Huvudresultatet av den anbefallda utredningen framlägges i den redogörelse
som härmed överlämnas.
Stockholm den 12 april 1956
Underdånigst
GEORG RINGSTRÖM
Reidar Thilert
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
3
Automatiska utgiftsförändringar 1956/57—1961 62
I. Utredningens syfte och uppläggning
Utredningsarbetet har avsett att i anslutning till den av f. d. överståthållaren
T. Nothin år 1953 framlagda utredningen verkställa fortsatt undersökning
angående de automatiska utgiftsförändringarna. I enlighet härmed
har undersökningen till uppläggning och definitioner i stort sett anslutits
till 1953 års undersökning. En viss begränsning av undersökningens omfattning
har dock företagits.
Redogörelse för 1953 års undersökning framlades av utredningsmannen
den 31 augusti 1953 (stencil). I bilaga 2 till 1954 års statsverksproposition
har en sammanfattning av undersökningens resultat lämnats. Syftet med
undersökningen var enligt direktiven att fastslå omfattningen av de utav
statsmakterna redan gjorda utgiftsåtagandena på längre sikt. Undersökningen
utgick från riksstaten för budgetåret 1953/54 och avsåg i första hand
utgiftsförändringarna på driftbudgeten under perioden 1953/54—1958/59.
Förutom beräkningar av de rent automatiska utgiftsförändringarna gjordes
även en översiktlig inventering av andra utgiftsbehov, som av olika skäl
kunde väntas bli aktualiserade i framtiden. I detta sammanhang berördes
även utgifterna på kapitalbudgeten.
De nu verkställda beräkningarna avser att ange de automatiska utgiftsförändringarna
under vart och ett av budgetåren 1957/58—1961/62. Utgångspunkten
är i princip riksstaten för budgetåret 1956/57. Då beräkningarna
måst verkställas innan riksstaten slutligt fastställts, har de emellertid av
praktiska skäl fått baseras på årets riksstatsförslag jämte senare framlagda
särpropositioner. Så långt det varit möjligt, har riksdagens beslut i anslutning
till dessa propositioner beaktats. Det har dock varit nödvändigt att
färdigställa beräkningarna, innan riksdagsarbetet avslutats. Utredningsresultatet
framlägges därför med reservation för att riksdagsarbetet liksom
efter utredningens avslutande framlagda särpropositioner kan komma att
i vissa avseenden ändra förutsättningarna för beräkningarna.
Kalkylerna bär i princip begränsats till anslag på driftbudgeten. Utgifterna
på kapitalbudgeten berörs sålunda icke. Skälet härtill är inte att dessa
utgifter är mindre betydelsefulla än de på driftbudgeten utan snarare det
faktum att det -— såsom utvecklats i 1953 års undersökning — erbjuder
stora svårigheter att på ett någorlunda stringent och meningsfullt sätt tilllämpa
automatikresonemang på utgifter av investeringskaraktär. Detta
gäller även vissa besläktade utgiftsslag på driftbudgeten, exempelvis väganslagen.
Automatiska utgiftsförändringar av mindre storleksordning har icke redovisats.
Som regel har bortselts från anslag eller grupper av nära sammanhörande
anslag, för vilka den automatiska förändringen icke under något
år under perioden beräknats uppgå till 100 000 kronor.
4 Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
En kalkyl av automatiska utgiftsförändringar avser icke att ange den mest
sannolika utgiftsutvecklingen i och för sig utan syftar till att utvisa de
kostnadsmässiga konsekvenserna under framförliggande budgetår av de
utav statsmakterna i utgångsläget gjorda åtagandena. Som framgår av det
föregående har utgångspunkten i princip ansetts böra vara den av 1956 års
riksdag fastställda riksstaten. Den i hithörande sammanhang grundläggande
regeln att i utgångsläget gällande eller beslutade författningar och bestämmelser
skall kvarstå oförändrade under hela beräkningsperioden har därför
fått innebära, att hänsyn även tagits till sådana nya författningar eller författningsändringar
som kan förutsättas bli en direkt följd av beslut som
fattas vid 1956 års riksdag. Vid uppgörandet av kalkylerna har liksom vid
1953 års undersökning hänsyn även tagits till principbeslut, även om dessas
genomförande kräver successiv ändring av detaljbestämmelser.
Vidare har utgångspunkten varit den vid beräkningstillfället rådande prisnivån.
Det har därvid förutsatts, att denna överensstämmer med de priser,
som ligger bakom anslagsberäkningarna i 1956/57 års riksstat. Av praktiska
skäl har kalkylerna för de olika anslagen baserats på 1955 års lönenivå.
Detta överensstämmer även med redovisningssättet i riksstaten för
budgetåret 1956/57. I denna redovisas de kostnadsmässiga konsekvenserna
av 1956 års höjda löner för de statsanställda i form av ett särskilt täckningsanslag
under tolfte huvudtiteln i stället för genom omräkning av de olika
anslagen för statliga myndigheter. Tillvägagångssättet innebär, att vid kalkylerna
bortsetts från den automatiska uppräkning av dessa senare anslag
och den motsvarande nedräkning av tolfte huvudtiteln, som får göras i
1957/58 års riksstat.
Beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen i stort har en i »normal»
takt fortgående produktionsökning samt full sysselsättning förutsatts.
De vanligaste typerna av automatiska anslagsförändringar kan hänföras
till någon av följande orsaker.
1. Av statsmakterna beslutade reformer och förändringar -— av den statliga
organisationen i personellt och materiellt avseende, av bestämmelser som
i övrigt reglerar de statliga myndigheternas arbetsvillkor och dispositioner,
eller av statsbidragsbestämmelser — som ännu icke kommit till fullständigt
kostnadsmässigt uttryck i riksstaten 1956/57.
2. Anslag måste uppräknas eller nedräknas till på längre sikt »normal»
nivå på grund av att speciella omständigheter påverkat anslagsberäkningen
i riksstaten 1956/57 (exempelvis reservationsanslag som endast upptagits
med formellt belopp till följd av att behållningarna på anslagen beräknats
räcka för belastningen under budgetåret).
3. Redan inträdd prisförskjutning, som ännu icke slagit igenom i anslagsberäkningen
men som enligt gällande praxis föranleder uppräkning av anslag.
4. Förändring av bidrags- och understödskostnader, vid oförändrade bestämmelser,
av befolkningsmässiga orsaker (typen allmänna barnbidrag).
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
5
5. Förändrade statsbidragskostnader, vid oförändrade bidragsbestämmelser,
till följd av beslutad eller förutsatt utbyggnad av den statsbidragsberättigade
verksamheten.
6. Utgiftsförändringar, oftast berörande bidragsanslag, som blir en direkt
följd av förskjutningar inom samhällsekonomin (exempel: den av importen
beroende tolagsersättningen till vissa städer).
7. ökade pensionskostnader i anledning av stegrat antal tjänste- och
familj epensionärer.
Beträffande vissa anslag är det, med utgångspunkt från de allmänna förutsättningarna
för kalkylerna, förhållandevis enkelt att entydigt ange arten
och storleksordningen av den automatiska förändringen. I många fall
är detta dock icke möjligt, trots att det i princip kan fastställas, att anslaget
är automatiskt beroende av en eller annan föränderlig faktor. Så långt möjligt
har emellertid en siffermässig precisering eftersträvats även i sådana
fall. Det har skett genom att kalkylen baserats på vissa antaganden, som
visserligen kan sägas vara relativt godtyckligt valda men som ändå framstått
som rimliga. I några fall har det ansetts illustrativt att redovisa ett
par alternativa kalkyler. Sistnämnda tillvägagångssätt har bl. a. använts,
då ett mer eller mindre klart preciserat principbeslut föreligger (exempelvis
i form av utbyggande av en statlig eller statsunderstödd verksamhet),
som för sitt realiserande kräver utgiftsstegringar, men takten i utgiftsstegringen
i hög grad blir beroende av graden av restriktivitet vid det årliga anslagsbeviljandet.
Det förtjänar understrjhas — liksom skedde vid framläggandet av 1953
års undersökning — att beräkningen av de automatiska utgiftsförändringarna
syftar till att fastställa de kostnadsmässiga konsekvenserna i framtiden
vid den hypotetiska förutsättningen att nu gällande lagar och bestämmelser,
exempelvis statsbidragsförfattningar, förblir oförändrade samt att
nuvarande eller beslutad organisation inom det statliga och i viss mån även
det kommunala verksamhetsområdet vidmakthålles eller genomföres. Att
cn ntgiftsförändring i denna mening betecknas som automatisk innebär sålunda
icke att den är ofrånkomlig. Någon ställning till frågan huruvida förändringar,
av det ena eller andra slaget, beträffande författningar eller organisation
är önskvärda, kan givetvis icke tagas vid en undersökning av
ifrågavarande slag.
Automatiska utgiftsstegringar innesluter olika grader av bundenhet. I vissa
fall kan rent civilrättsliga förpliktelser föreligga; i andra kan av praktisk-politiska
skäl en omprövning av föreliggande bestämmelser framstå
som osannolik; i åter andra torde inga egentliga hinder föreligga att ändra
tidigare vidtagna dispositioner. Kalkyler av automatiska utgiftsförändringar
under en framförliggande period synes sålunda böra uppfattas som ett
hjälpmedel vid den mera långsiktiga budgetplaneringen, ägnat att även ge
incitament till och vägledning vid eu omprövning av fattade beslut.
Samtidigt som dessa påpekanden görcs beträffande innebörden av undersökningar
av utgiftsautomatiken måste varnas för alltför vittgående slutsal
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
ser av beräkningarna och framför allt för ett mekaniskt tillämpande av det
numeriska materialet. Dessa frågor skall beröras något avslutningsvis i
samband med analysen av undersökningsresultatet. Det bör emellertid redan
här understrykas, att frågan om utgiftsautomatiken endast representerar
en begränsad aspekt vid de avvägningar av samhällsekonomisk och annan
art, som måste ingå i budgetplaneringen. Därtill kommer, att kalkylerna
ofta bygger på osäkra förutsättningar och stundom endast har karaktär
av illustrerande räkneexempel; i betydande utsträckning saknas över huvud
taget hållpunkter för beräkningar.
I en särskild tabellbilaga framlägges de siffermässigt beräknade automatiska
utgiftsförändringarna under de olika huvudtitlarna. Det förhållandet,
att tabellmässiga sammanställningar av beräknade utgiftsförändringar
ansetts böra redovisas innebär givetvis icke att därmed automatiken
skulle vara uttömmande belyst. Beräkningarna måste —- såsom framgått
av det föregående -— knytas till vissa, stundom relativt godtyckliga och
schablonmässiga förutsättningar beträffande olika för utgiftsutvecklingen
betydelsefulla förhållanden exempelvis inom samhällsekonomin. I följande
avsnitt redogöres därför i nära anslutning till de textkommentarer, som
statssekreterarna bifogat de inom respektive departement verkställda beräkningarna,
för mera betydelsefulla sådana förutsättningar liksom för sådana
exempel på automatik, där det över huvud inte ansetts möjligt att
verkställa kalkyler.
Vissa fall av automatik, till vilka hänsyn i regel icke tages vid beräkningarna
huvudtitelsvis, tas upp i ett särskilt avsnitt. Det gäller bl. a. de
statliga verkens lokalkostnader och effekten av löneklassuppflyttningar. I
det sammanhanget beröres även de på driftbudgeten upptagna utgifterna
för statens kapitalfonder, närmast vissa faktorer, som påverkar utvecklingen
av statens ränteutgifter samt avskrivningsanslagen.
För två betydelsefulla huvudtitlar — försvars- och kommunikationsdepartementens
-— har inga automatiska förändringar upptagits. Vad den senare
huvudtiteln beträffar, är detta i överensstämmelse med förfaringssättet
vid 1953 års undersökning. Skälet är, att den alldeles övervägande delen
av huvudtitelns utgifter finansieras med automobilskattemedel samt att de
dominerande kostnaderna, väganslagen, av samma orsak som beträffande
investeringsutgifterna på kapitalbudgeten icke lämpligen låter inordna sig
under några automatikdefinitioner.
Beträffande försvarshuvudtiteln redovisades vid 1953 års undersökning
vissa beräkningar av automatiska anslagsförändringar, grundade på förutsättningen
om oförändrad organisation. De visade stigande medelsbehov
bl. a. för utbildningskostnader till följd av befolkningsmässigt betingad ökning
av värnpliktskontingenterna och för ersättningsanskaffning av tekniskt
alltmer komplicerad och därför dyrare materiel. Till följd av den
omprövning av försvarets uppbyggnad, som för närvarande pågår — bl. a.
genom försvarsberedningens arbete — har det nu synts mindre relevant
att verkställa automatikberäkningar för försvarshuvudtiteln.
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
7
Emellertid beröres i det följande några sidor av utgiftsproblematiken under
de sistnämnda båda huvudtitlarna, då dessa givetvis spelar en betydelsefull
roll för statsutgifternas utveckling.
Avslutningsvis summeras vissa huvudresultat och göres jämförelser med
den bild som erhölls vid 1953 års undersökning. Ett försök göres att ange
räckvidden hos utredningsresultatet mot bakgrunden av de faktorer som
påverkar den faktiska utvecklingen av statsutgifterna.
II. Redogörelse för automatiska utgiftsförändringar m. m. under de
särskilda huvudtitlarna
Justitiedepartementets huvudtitel
Under denna huvudtitel förutses inga större automatiska utgiftsförändringar.
En stegring med sammanlagt inte fullt en miljon kronor av fångvårdsanstalternas
avlönings- och omkostnadsanslag följer dock 1957/58 till
följd av viss beslutad utbyggnad av fångvårdens resurser för att möta ökat
fångantal. Genom år 1955 beslutad arvodesreglering beräknas anslaget till
övervakning av villkorligt dömda 1957/58 öka med 0,2 mkr. Å andra sidan
förutses under samma budgetår bortfall av vissa utgiftsändamål av engångskaraktär.
Beträffande fångvårdsanstalterna torde ytterligare kostnader tillkomma
under den framförliggande femårsperioden med hänsyn till av statsmakterna
i princip godkända byggnadsförslag för ungdoms- och säkerhetsanstaller.
Då tidpunkten för de olika anstaltsprojektens realiserande och ianspråktagande
icke kunnat fastställas, bär de härav betingade ökningarna av driftkostnaderna
icke kunnat anges.
Utrikesdepartementets huvudtitel
Några rent automatiska anslagsförändringar av betydelse har icke kunnat
beräknas för denna huvudtitel. Det bör dock påpekas, att ett par större anslag,
som avser bidrag till Förenta Nationerna och till OEEC, beräknas enligt
automatiskt verkande bidragsskalor. Ingen hållpunkt för att bedöma
deras framtida utveckling har dock funnits.
Försvarsdepartementets huvudtitel
Såsom inledningsvis omnämnts, verkställdes vid 1953 års automatikutredning
beräkningar av fjärde huvudtitelns utveckling under förutsättning
av bl. a. oförändrad organisation och materielförnyelse enligt då föreliggande
planer. Främst som en följd av behovet att inom ramen för befintlig eller
beslutad organisation företaga erforderliga ersättningsanskaffningar av materiel,
som till följd av den tekniska utvecklingen tenderade att bli alltmer
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
komplicerad och dyrbar, uppvisade särskilt flygvapnet och marinen kraftigt
stigande kostnader. Enligt beräkningarna skulle kostnaderna på fjärde huvudtiteln
stiga med omkring 240 mkr från 1953/54 års riksstat franr till
budgetåret 1958/59. Redan för budgetåret 1954/55 beräknades en erforderlig
anslagshöjning av 197 mkr.
Vid den nu företagna aktualiseringen av 1953 års undersökning har någon
allmän och ingående undersökning av automatiska utgiftsförändringar under
fjärde huvudtiteln icke ansetts böra företagas med hänsyn till att frågan
om försvarets framtida utformning för närvarande prövas av 1955 års försvarsberedning.
Denna beredning har att förutsättningslöst granska det av
överbefälhavaren år 1954 framlagda förslaget till riktlinjer för krigsmaktens
fortsatta utveckling. Här framlägges därför endast vissa allmänna synpunkter
på ämnet och anges vissa karakteristiska drag i utvecklingen. Framställningen
har därvid väsentligen kunnat byggas på en av statssekreteraren
i försvarsdepartementet utarbetad promemoria för utredningens räkning.
Fjärde huvudtiteln slutar enligt riksstaten för löpande budgetår på 2 017
mkr. Enligt årets statsverksproposition uppgår fjärde huvudtiteln för 1956/
57 till 2 072 mkr.1 Anslagsökningen utgör sålunda 55 mkr. Av den närmare
redogörelsen i statsverkspropositionen framgår, att utgiftsökningen, i stort
sett av automatisk karaktär, i själva verket uppgår till 123 mkr. Genom inställandet
av repetitionsövningarna under budgetåret 1956/57 uppnås emellertid
en besparing på 68 mkr. Härigenom begränsas nettoökningen av fjärde
huvudtiteln till nyssnämnda 55 mkr.2
Anslagsmässigt har försvarshuvudtiteln relativt sett ökat endast obetydligt
sedan budgetåret 1953/54. Ökningen utgör 2 % mellan 1953/54 och
1956/57. (Om man ser till anslagsbelastningen, vilken vid samhällsekonomiska
bedömanden kan vara mera relevant, blir läget annorlunda. 1953/54
understeg nämligen belastningen de anvisade anslagen med ca 145 mkr medan
under 1956/57 belastningen tvärtom beräknas överstiga anvisade anslag
bl. a. till följd av nedgång av reservationsbehållningar.) Detta resultat
har trots stigande priser och löner uppnåtts tack vare hårda prutningar på
äskandena. För att rymmas inom denna försvarskostnadsram har de anslag,
som ursprungligen förutsatts i de av riksdagen godkända materielplanerna,
kommit att i viss utsträckning underskridas. Vidare har begränsningarna
i utbildningsverksamheten lett till besparingar. Endast genom dylika
åtgärder har det varit möjligt att hålla den nominella utgiftsnivån praktiskt
taget konstant under ifrågavarande tidsperiod.
I bl. a. 013-planen har starkt understrukits den betydelse soin den tekniska
utvecklingen har för försvaret och att denna utveckling måste leda till
en successiv ökning av försvarskostnaderna. Vid en bedömning av försvarskostnadernas
utveckling på längre sikt torde icke kunna bortses från detta
1 I den definitiva riksstaten torde summan komma att ligga ca 2 mkr lägre.
2 Om hänsyn tages till att omkring 50 mkr av det anslag under tolfte huvudtiteln på 165
mkr i 1955/56 års riksstat, som avser att täcka kostnaderna för 1955 års lönelyftning för
statstjänstemän, i realiteten hänför sig till fjärde huvudtiteln, reduceras ökningen till ca 5
mkr. Tages därjämte hänsyn till de anslag på tilläggsstat under fjärde huvudtiteln i samma
års riksstat, som föranledes av lönehöjningar till kollektivavtalsanställd personal, bortfaller
ökningen helt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
9
förhållande. Med rådande tendenser på det militärtekniska området synes
det inte möjligt att — utan konsekvenser för försvarets styrka — på längre
sikt hålla försvarsanslagen vid den nuvarande nivån av drygt 2 000 mkr.
ÖB-planen och dess kostnadsberäkningar — som statsmakterna ännu icke
tagit ställning till — avser ett försvar, vars samlade effekt bedömes kunna
motsvara den uppställda och sedan länge gällande operativa målsättningen.
ÖB-planen innefattar en viss begränsning av armé- och marinstridskrafterna
och en kompenserande förstärkning av flygvapnet. Den totala kostnadsökningen
för ett försvar enligt ÖB:s riktlinjer under tioårsperioden
1955/56—1964/65 beräknades till omkring 600 mkr, vilket innebär en ökning
med omkring 60 mkr per budgetår. Vid en antagen årlig stegring av
bruttonationalprodukten på 2 1/2 procent skulle enligt planen fjärde huvudtitelns
anslagssumma under hela tidsperioden ligga vid omkring 4,8 procent
av bruttonationalprodukten.
Vad beträffar anslagsutvecklingen efter budgetåret 1956/57 må slutligen
framhållas vissa omständigheter, som redan nu kan urskiljas och som påverkar
försvarsbudgeten för budgetåret 1957/58. Repetitionsövningarnas inställande
under 1956/57 har uttryckligen angivits vara en engångsåtgärd.
Den besparing som uppnåtts genom denna åtgärd utgör 68 mkr. Vidare har
man att ta hänsyn till den kostnadsökning som föranledes av den 4-procentiga
höjningen av de statsanställdas löner. För försvarets del leder denna
lönehöjning till en utgiftsökning på drygt 20 mkr.1 Slutligen bör beaktas den
lortsatta uppräkningen av anslaget till anskaffning av flygmateriel enligt
vad som förutsatts i den av årets riksdag godkända sjuårsplanen för flygmaterielens
omsättning. För 1956/57 har detta anslag ökats från 444 till 475
mkr eller med 31 mkr. För 1957/58 beräknas en ökning till omkring 492
mkr eller ytterligare 17 mkr. Enligt flygvapnets materielplan skulle anslaget
till anskaffning av flygmateriel komma att stiga successivt till drygt 560
mkr vid sjuårsperiodens slut, d. v. s. budgetåret 1962/63. Medelkostnaden
under perioden uppgår till 522 mkr, att jämföra med det i budgeten för
1956/57 upptagna anslaget på 475 mkr.
Nu angivna tre utgiftsstegringar av automatisk natur, som aktualiseras
budgetåret 1957/58, uppgår till ett sammanlagt belopp av över 100 mkr.
Socialdepartementets huvudtitel
För lilt. C på femte huvudtiteln, som upptar anslag till mödrahj älp,
socialhjälp, barnavård in. in., beräknas kostnaderna budgetåret
1956/57 till ca 585 mkr. Största kostnadsposten, 527 mkr, utgör anslaget till
allmänna barnbidrag. Med utgångspunkt från en prognos över antalet barn
under 16 år samt nu gällande bidragsbelopp har socialstyrelsen räknat
med oförändrade kostnader 1957/58 och 1958/59 samt därefter en nedgång
med 6, 8 resp. 8 mkr under de tre budgetåren 1959/60—1961/62. Beträf
1
I realiteten är dock kostnaden för denna lönestegring till större delen redan inräknad''i
1956/57 års riksstat genom täckningsanslag under tolfte huvudtiteln. Jfr motsvarande påpekande
i det föregående beträffandcn jämförelsen mellan 1955/56 och 1956/57.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
lande anslaget till bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem
beräknas — under förutsättning av oförändrade regler för
bidragsgivningen — medelsbehovet minska med 3 mkr under (perioden till
följd av stigande skattekraft hos kommunerna. I övrigt förutses en successiv
stegring av bidragskostnaderna i samband med utbyggnad av hemvårdarinneorganisationen
och verksamheten vid anstalter för halvöppen
barnavård.
Beträffande nykterhets vården, med för 1956/57 upptagna kostnader
om ca 16 mkr, beräknas anslagsbehovet avseende både anstaltsorganisationen
och de kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet stiga förhållandevis
kraftigt.
Medelsbehovet under litt. E, arbetsmarknadsstyrelsen med
dithö rande verksamhet, som för 1956/57 upptar anslag om ca 98
mkr, blir givetvis i hög grad beroende av arbetsmarknadsläget under kommande
år. I detta hänseende har i kalkylerna förutsatts oförändrade förhållanden,
d. v. s. i stort sett full sysselsättning, under perioden. Beträffande
anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor har emellertid beräknats
inträffa en viss stegring av medelsbehovet som en följd av ökad
anslutning till försäkringen — en följd av ökning av såväl de arbetsföra
åldrarna som organiseringsprocenten — och successiv förhöjning av det genomsnittliga
ersättningsbeloppet. En ytterligare kostnadsstegring inträder,
om antalet ersättningsdagar per medlem och år stiger utöver de 3,3 dagar,
som ligger till grund för anslagsberäkningen för 1956/57. En stegring från
3,3 till 3,5 dagar kan beräknas höja anslaget, för 1956/57 upptaget till 40
mkr, med 3 mkr. I de här redovisade kalkylerna har den lägre siffran antagits
gälla, men den högre representerar även den ett antagande, som är
fullt förenligt med förutsättningen om full sysselsättning. Även relativt små
förskjutningar i arbetsmarknadsläget ger betydande utslag på bidragskostnaderna.
Hänsyn har icke tagits till det förhållandet att därest 1956 års riksdag
godkänner i propositionen nr 144 framlagt förslag till ny arbetslöshetskasseförordning
m. in. en mindre höjning av ersättningsfrekvensen framdeles
får beräknas inträda.
Anslagen till bostadsbyggande in. in. under femte huvudtiteln
(alltså med bortseende från avskrivningsanslagen under utgifter för statens
kapitalfonder) uppgår 1956/57 till sammanlagt ca 195 mkr. Automatiska
förändringar av större betydelse har beräknats för följande anslag (mkr):
Anslags- belopp |
Automatisk anslagsförändring från föregående |
|||||
Kapitalmedelsförluster och |
1956/57 |
1957/58 |
1958/59 |
1959/60 |
1960/61 |
1961/62 |
ränteeftergifter........ |
60 |
+ 22 |
+ 20 |
+ 18 |
+ 18 |
+ 18 |
Bostadsrabatter ........ Bidrag till viss bostads- |
100 |
+ 13 |
+ 12 |
+ 11 |
+ 10 |
+ 9 |
förbättringsverksamhet |
25 |
+ 5 |
— |
— |
-- |
— |
pensionärshem........ |
0 |
+ 10 |
— |
— |
— |
— |
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956 11
Utvecklingen av dessa anslag är — vid oförändrade regler — i hög grad
beroende av bostadsproduktionens omfattning, kostnaderna för kapitalmedelsförluster
och ränteeftergifter därtill av ränteläget. I båda dessa hänseenden
har förutsatts oförändrade förhållanden i jämförelse med antagandena
vid anslagsberäkningen för 1956/57. Vad bostadsproduktionen beträffar
innebär detta antagande viss minskning i jämförelse med de senaste
årens produktion. Till följd av eftersläpning i utbetalningarna erhålles under
de närmast följande åren en minskning av stegringstakten för anslaget
till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter. Även för bostadsrabatterna
förutses minskad stegringstakt genom ökande avgång av bidragstagare. Vad
angår bidragsanslagen till viss bostadsförbättringsverksamhet och till inrättande
av pensionärshem erfordras vid oförändrad medelsåtgång en uppräkning
1957/58, då anslagen för 1956/57 avvägts med hänsyn till befintlig
reservation.
Beträffande beräkningen av de bostadspolitiska anslagens utveckling måste
göras en reservation inte endast på grund av att förutsättningen om bostadsproduktionens
omfattning är rent hypotetisk utan även med hänsyn
till att en omprövning pågår av det statliga stödet till bostadsbyggandet inom
den i december 1955 tillsatta bostadspolitiska utredningen.
Under femte huvudtitelns litt. G, sjuk- och yrkesskadeförsäkring
m. m., har räknats med en kontinuerlig stegring med ca 3 mkr årligen
av anslaget till bidrag till sjukkassor m. m. som följd av befolkningens
tillväxt och ändring i ålderssammansättningen. Det faktiska medelsbehovet
för bidrag till sjukkassor, som för 1956/57 beräknats till 260 mkr,
blir beroende av flera svårbedömbara och även på kort sikt föränderliga
faktorer, bl. a. sjuklighetens omfattning.
Vad beträffar kostnaderna för folkpensionering m. m. (litt. I)
räknas för det största anslaget, bidrag till folkpensioner m. m. (1956/57
1 600 mkr), med en årlig stegring av 20—25 mkr. ökningen är väsentligen
en följd av förutsebar stegring av antalet ålderspensionärer, men även beträffande
änkepensioner och hustrutillägg har antagits en fortgående stegring
av kostnaderna. Under budgetåret 1957/58 erfordras därutöver en anslagsuppräkning
med ca 33 mkr till följd av det ytterligare indextillägg, som
tillkommer från och med maj månad 1956. Antalet index- och standardtillägg
har i övrigt förutsatts oförändrat, likaså kostnadsfördelningen mellan
stat och kommun. Kostnaderna för åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet har beräknats sliga med sammanlagt närmare 3 mkr
under de närmaste åren till följd av nya vårdplatser i Lund och Göteborg.
Kommunikationsdepartementets huvudtitel
Av de under denna huvudtitel för budgetåret 1956/57 upptagna anslagen
om sammanlagt ca 1 030 mkr hänför sig huvudparten, eller ca 945 mkr, till
utgifter som avses skola täckas av automobilskattemedel. Då utgiftsförändringar
under bilskatteanslagen vid nu gällande principer för finansieringen
!) Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
■— i varje fall på något längre sikt — föranleder en motsvarande anpassning
av automobilskatteinkomsterna, kommer utgiftsförändringar för huvudparten
av sjätte huvudtitelns anslag att ha eu från övriga huvudtitlar
avvikande karaktär. Även bortsett härifrån gäller att de dominerande kostnaderna,
väganslagen, av samma orsak som beträffande investeringsutgifterna
på kapitalbudgeten i regel icke låter inordna sig under några automatikdefinitioner.
Givetvis kan dessa kostnader inte därför sägas vara mindre
angelägna än andra. I anslutning till en av statssekreteraren i kommunikationsdepartementet
för utredningens räkning utarbetad promemoria
skall här anges vissa karakteristiska drag i utvecklingen för sjätte huvudtiteln.
Som en följd av begränsning i medelsanvändningen genom successivt omprövade
ramar redovisas för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
en eftersläpning i förhållande till gällande väginvesteringsprogram,
som avser femårsperioden 1954/55—1958/59. Vid utgången av
1955 beräknas eftersläpningen uppgå till ca 100 mkr. Samtidigt härmed stålman
inför eu fortsatt snabb tillväxt av vägtrafiken genom fordonsbeståndets
expansion samt en tendens till förskjutning mot allt tyngre fordon
inom lastbils- och bussbeståndet. Dessa förhållanden medför ökade krav på
vägarnas bärighet och kvalitet i övrigt. Härigenom uppkommer ett behov
av upprustning av det allmänna vägnätet, som väsentligt överstiger vad som
upptagits i vägbyggandets nuvarande femårsprogram. Enligt undersökningar,
som utförts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens delegation för översiktlig
vägplanering, har behovet av vägbyggande sålunda preliminärt uppskattats
till 750 mkr för år under en femton-tjuguårsperiod. Detta skulle
innebära en stegring av den nuvarande investeringsvolymen till ungefär det
tredubbla. Emellertid torde det inte vara möjligt att nu realistiskt bedöma
omfattningen av de nyinvesteringar på vägområdet, som i konkurrens med
andra angelägna investeringsbehov i samhället kan bli möjliga att göra under
tiden fram till och med budgetåret 1961/62.
Väginvesteringsverksamhetens eftersläpning i förhållande till de ökade
kraven medför stegrade anspråk på vägunderhållet utöver det normala. Dessa
måste tillgodoses om icke vägstandarden skall sjunka. För budgetåret
1956/57 har 45 mkr av äskat anslag för vägunderhållet om 300 mkr beräknats
för extraordinära underhållsarbeten i form av provisoriska förstärkningar
och beläggningar. Härtill kommer, att det normala underhållet automatiskt
stiger till följd av den ökade trafiken.
Vad gäller den kommunala väghållningen utgår årligen underhållsbidrag
från anslaget till bidrag till underhåll av vägar och gator. Vid en verkställd
omprövning av bidragsbeloppen för perioden 1956—1959 har medelsbehovet
beräknats öka under budgetåret 1956/57 med drygt 11 mkr. Resultatet
av nästa omprövning, som kommer att påverka anslaget för budgetåret
1960/61, kan ej förutses. Man torde dock ha att räkna med en ungefärlig
motsvarande ökning som för budgetåret 1956/57.
Anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator har för att de stora
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
13
bidragsbehoven bättre skall kunna tillgodoses successivt uppräknats för budgetåren
1954/55—1956/57 från drygt 50 nikr till 80 respektive 90 och 110
mkr. Enligt det program, som ligger till grund för bilskatternas storlek,
beräknas anslaget för budgetåret 1957/58 till 140 mkr. Det bör dock framhållas,
att här ej endast är fråga om medelstillgång utan i viss utsträckning
även tillstånd att få bygga. I anslutning härtill må vidare nämnas, att från
främst Stockholms stads sida anmälts stora behov av statsbidragsmedel,
som för att tillgodoses skulle kräva än större anslag. Slutligen har på riksdagens
hemställan tillsatts en utredning om städernas väghållning, som kan
komma att leda till en ökning av statsverkets bidragsskyldighet i vad avser
såväl underhåll som byggande på förevarande område.
Liksom för de kommunala väginvesteringarna synes en ökning av anslagen
för de enskilda, vartill statliga bidrag utgår, vara att förutse.
Finansdepartementets huvudtitel
Bland beräknade automatiska utgiftsförändringar under sjunde huvudtiteln
märkes en till följd av taxeringsmaterialets successiva tillväxt fortgående
anslagsstegring med 0,6 till 0,8 mkr per år. Någon hänsyn till eventuella
kostnadsförändringar som följd av den i propositionen nr 150 föreslagna
omläggningen av taxeringsorganisationen har härvid ej kunnat tagas.
De kostnadsstegringar, som blir en följd av den i propositionen förutsatta
utbyggnaden av personalorganisationen, berör i huvudsak länsstyrelsernas
anslag under elfte huvudtiteln. Kostnaderna för den allmänna fastighetstaxeringen,
som för 1956/57 beräknas till 4 mkr, faller successivt bort
under de följande åren men beräknas återkomma i samband med ny taxering
1962. Tolagsersättningen till städerna beräknas öka med 1 mkr årligen
i anslutning till expanderande utrikeshandel och därmed stigande tullinkomster.
Av särskilt intresse är det medelsbehov som aktualiseras budgetåret 1960/
61 i form av premier på premiesparandet under 1955 och 1956. Enligt uppgifter
från samarbetskommittén för premiesparandet utgjorde det totala antalet
premiesparkonton den 31 december 1955 ca 523 000 med en behållning
av omkring 456 mkr. Premierna för sparandet under år 1955 uppgår sålunda
till 20 procent av denna behållning, eller ca 91 mkr. Premierna för år
1956 kan vid oförändrat sparande uppskattas till ca 69 mkr. Då en viss del
av det premiesparade beloppet torde komma att uttagas före utgången av
år 1960 och då kalkylen även i övrigt är osäker har medelsbehovet för ifrågavarande
premier under budgetåret 1960/61 uppskattats till omkring 150
mkr.
Ecklesiastikdepartementets huvudtitel
Beträffande anslagen till universiteten, den medicinska undervisningen
m. in. (1956/57 79 mkr) förutses automatiskt stigande
kostnader för universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg samt för Slock
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
holms högskola liksom även för Karolinska institutet och tandläkarhögskolorna.
Den sammanlagda kostnadsstegringen under femårsperioden har uppskattats
till nära 14 mkr, varav mellan 4 och 5 mkr 1957/58. Kostnadsstegringen
föranledes av bl. a. omläggning av läkarutbildningen, ökad intagning
av medicine studerande, omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga
utbildningen, upprustning av Stockholms högskola samt omlagd
preklinisk tandläkarutbildning och ökad intagning vid tandläkarhögskolorna.
Även i fråga om de tekniska högskolorna förutses icke oväsentliga
automatiska anslagsstegringar under 1957/58 och åren närmast
därefter. Orsaken är främst de av 1956 års riksdag beslutade åtgärderna för
ökning av utbildningskapaciteten och för tillskapande av en basorganisation
för undervisning och forskning.
Beräkningen av anslagen till de allmänna läroverken in. m.
är mycket osäker. Elevantalet har under en följd av år varit i snabb tillväxt.
Den verkställda beräkningen utgår från att elevantalet kommer att öka i nästan
samma takt eller med 5 000 elever per år. Å ena sidan har man att
emotse en ansvällning av gymnasiet och förmodligen även av realskolans
högstadium. Å andra sidan kan organisationsändringar, som berör realskolans
nederstadium, reducera elevantalet i realskolan. Realskolans högstadium
och gymnasiet drar högre kostnader per elev än det lägre stadiet. En
ökning av kostnaden per elev är därför att motse.
För budgetåret 1957/58 har inräknats den kostnadsökning (5 mkr) för
statsverket, som uppstår som en följd av att vid 1956 års riksdag torde beslutas
om avskaffande av inskrivnings- och terminsavgifterna vid de allmänna
läroverken fr. o. m. läsåret 1957—58.
Kostnaderna för bidrag till högre kommunala skolor och till vissa privalläroverk
beräknas likaså öka som följd av ökat elevantal.
Sammanlagt skulle kostnaderna för läroverken m. m. enligt dessa beräkningar
öka med drygt 40 mkr under femårsperioden fram till 1961/62, därav
12 mkr under 1957/58.
Kostnaderna för folkskoleväsendet m. in. uppgår under 1956/
57 till 685 mkr. För hela femårsperioden har beräknats en automatisk uppgång
med 31 mkr. Därvid har räknats med en betydande uppgång under de
första budgetåren -— för 1957/58 inte mindre än 23 mkr — men med en
mindre nedgång under de två sista åren. Denna utveckling hänger väsentligen
samman med anslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
(1956/57 500 mkr), som antagits utveckla sig på följande sätt 1957/
58—1961/62 i mkr: + 15,5, + 3,5, —2,5, -—5,0, —6,0. Beträffande beräkningarna
av anslaget har skolöverstyrelsen anfört följande:
»Vid beräkningarna har förutsatts, att småskollärare enligt kung. 1954:
230 successivt skall ersätta folkskollärare i klass 3 i folkskolor av A-formen.
Vidare har förutsatts, att nu gällande bestämmelser om elevernas fördelning
på läraravdelningar (kung. 1950: 137) skall tillämpas under hela
perioden. En ev. återgång till bestämmelserna i kung. 1947:234 under periodens
senare del skulle kräva ett tillskott (antingen på en gång eller fördelat
på flera år) av 400 ä 500 folkskollärartjänster, 350 å 400 småskol
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 ur 1056
15
lärartjänster samt 50 å 70 ämneslärartjänster å enhetsskolans högstadium,
innebärande en kostnadsökning av omkring 10,0 miljoner kronor.
Beträffande enhetsskolans högstadium har hänsyn tagits till kostnadsökningar
beroende på fortsatt utbyggnad av försöksverksamheten i de distrikt,
som påbörjat verksamheten senast fr. o. m. läsåret 1954/55. Det kan emellertid
antagas, att antalet skoldistrikt med försöksverksamhet kommer att
öka under perioden, vilket medför vissa kostnadsökningar. Det är dock
omöjligt att med någon grad av säkerhet förutsäga, i vilken omfattning
övergång till försöksverksamhet kommer att ske. Under läsåret 1955/56
har påbörjats försöksverksamhet i 13 distrikt med sammanlagt omkring
60 klassavdelningar i klass 5. Om det antages, att för de påföljande läsåren
försöksverksamheten utökas med cirka 15 distrikt per år, med två klassavdelningar
av klass 5 i hälften av distrikten och med tre klassavdelningar
av klass 5 i den andra hälften, skulle — med hänsyn tagen även till de
distrikt, som påbörjat försöksverksamheten fr. o. m. läsåret 1955/56 •—•
kunna beräknas en kostnadsökning med omkring 0,4 miljoner kronor från
1957/58 till 1958/59, 1,4 miljoner kronor från 1958/59 till 1959/60, 3,5 miljoner
kronor från 1959/60 till 1960/61 samt med omkring 3,8 miljoner kronor
från 1960/61—1961/62. Vid dessa beräkningar har hänsyn tagits till
att ökningen av antalet tjänster på högstadiet motsvaras av en viss minskning
av antalet folkskollärartjänster.»
I kalkylen har även hänsyn tagits till vissa vid 1956 års riksdag föreslagna
förstärkningsanordningar till förbättrande av folkskolans undervisningsresultat,
vilka erfordras i samband med införande av 3-årig realskola. För
budgetåret 1957/58 beräknas dessa åtgärder medföra en utgiftsökning av
närmare 5 mkr.
Bland andra anslag under folkskoleväsendet in. m., för vilka räknats med
automatiska förändringar, må nämnas bidrag till anordnande av skolmåltider.
Som en följd av successiv utbyggnad av skolmåltidsverksamheten räknas
för detta anslag med ett par miljoner kronors stegring om året under
de närmaste åren, därefter något lägre stegringstakt. Beträffande bidrag till
anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn (1956/57: 30 mkr) har
förutsetts en fortgående ökning av anslagsbelastningen med 3 mkr per år
som följd av de fortgående rationaliseringssträvandena inom folkskoleväsendet.
Däremot räknas med eu viss minskning av inackorderingskostnaderna.
För folkhögskolorna förutses stigande hidragskostnader.
Beträffande kostnaderna för bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det
allmänna skolväsendet, för vilket upptages 62,8 mkr för 1956/57, har skolöverstyrelsen
verkställt eu beräkning av anslagsbehovet och i anslutning
därtill anfört:
»Vid en av överstyrelsen verkställd undersökning av läget den 1 juli 1955
har kostnaderna för de skolbyggnadsföretag för folkskoleväsendet, till vilka
statsbidrag och byggnadstillstånd ännu icke beviljats men beträffande vilka
utredningsarbetet fortskridit så långt, att lokalbehovet varit eller då var föremål
för överstyrelsens prövning, uppskattats till omkring 1 050 miljoner
kronor. Med all säkerhet kommer under ifrågavarande tidsperiod att anmäla
sig ytterligare lokalbehov till mycket betydande belopp. Uppskattningsvis
anser överstyrelsen sig böra räkna med ett belopp av åtminstone 650
miljoner kronor. Det sammanlagda byggnadsbehovet under tiden 1 juli 1955
16
Kungl. Maj.ts proposition nr ilo år 1956
—30 juni 1962 skulle i så fall röra sig om 1 700 miljoner kronor. På grundval
av denna kalkyl har anslagsbehovet för respektive budgetår beräknats,
varvid överstyrelsen förutsatt, att tyngdpunkten i den erforderliga byggnadsverksamheten
blir förlagd till periodens första hälft. Emellertid påverkas
medelsbehovet under de första åren i perioden även i motsatt riktning
av den starkt begränsade byggnadsverksamhet, som förekommit i enlighet
med för tidigare år anvisade byggnadskvoter.»
Beräkningen av anslagsutvecklingen innesluter också en uppskattning av
kostnaderna för byggnadsbidrag till realskolor och högre kommunala skolor
(prop. 1956:123).
Enligt kalkylen skulle kostnaderna under de tre budgetåren 1957/58—
1959/60 stiga med sammanlagt 83 mkr till ca 146 mkr för att därefter visa
en nedgång med 11 mkr fram till 1961/62. Då emellertid kostnaderna i verkligheten
blir beroende av kvottilldelningen för skolbyggnadsverksamheten
och kvoterna hittills varit kraftigt nedskurna i förhållande till redovisade
önskemål, har det synts mindre lämpligt att betrakta det av skolöverstyrelsen
upptagna medelsbehovet under olika år som uttryck för utgiftsautomatik.
Anslaget har därför uteslutits vid den siffermässiga uppskattningen av
automatiken.
För yrkesundervisningen beräknas för 1956/57 utgifter på tillsammans
78 mkr. Huvuddelen härav avser kostnader för de högre tekniska
läroverken samt bidragskostnader till driften av centrala och lokala yrkesskolor
samt till studiebidrag och stipendier vid sådana skolor. För dessa ändamål
har som följd av beslutad utbyggnad av yrkesundervisningen räknats
med en sammanlagd kostnadsstegring fram till budgetåret 1961/62 med
drygt 12 mkr, ungefär jämnt fördelad under perioden.
Anslagen till folkbildningsåtgärder i övrigt — understöd
åt folkbiblioteksväsendet, studiecirkelverksamheten och ungdomens fritidsverksamhet
— har beräknats stiga automatiskt med 1,5 mkr om året som
följd av förutsedd ökning av bidragsberättigad bildningsverksamhet.
Jordbruksdepartementets huvudtitel
Under denna huvudtitel, som för budgetåret 1956/57 upptar utgifter på
sammanlagt 410 mkr förutses inga mera betydande automatiska förändringar.
För en betydande del av kostnaderna kan inte talas om några automatiska
bestämningsfaktorer, så exempelvis beträffande huvuddelen av subventionsanslagen.
För anslaget till producentbidrag till vissa innehavare av
mindre jordbruk, för 1956/57 upptaget till 45 mkr, förutses dock en årlig
minskning med 2 mkr. Nedgången sammanhänger med att enligt bidragssystemets
utformning ett successivt bortfall av bidragstagare inträffar. Beträffande
anslaget till bidrag till jordbrukets rationalisering har förutsatts
en oförändrad bidragsram av 17 mkr. Genom att det vid anslagsberäkningen
för 1956/57 beräknats kunna tas i anspråk odisponerad behållning, är
anslaget endast upptaget till 14 mkr. En uppräkning av anslaget blir därför
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
17
erforderlig 1957/58, dock endast med 2 mkr eftersom man räknar med att
även i fortsättningen kunna ta i anspråk odisponerad behållning i viss utsträckning.
Handelsdepartementets huvudtitel
Mera betydande automatiska utgiftsförändringar inom denna huvudtitel,
som för budgetåret 1956/57 upptar utgifter på sammanlagt 184 mkr, förutses
främst beträffande anslaget till anskaffning av en ny statsisbrytare.
Detta anslag, för 1956/57 upptaget till 4 mkr, beräknas öka med ca 12 mkr
mellan budgetåren 1956/57 och 1957/58, varefter kostnaderna successivt
bortfaller under åren därefter.
Beträffande anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi,
som för budgetåret 1956/57 upptas till ca 37 mkr, har inga siffermässiga
kalkyler över automatiska utgiftsförändringar ansetts kunna verkställas.
En fortsatt stegring av de årliga kostnaderna för bolagets verksamhet
synes dock sannolik. I särproposition till årets riksdag rörande detta
anslag återges en uppgift av bolaget, att bolaget under perioden 1957/58—
1961/62 uppskattar de årliga kostnaderna för verksamheten till mellan 45
och 60 mkr.
Inrikesdepartementets huvudtitel
Under denna huvudtitel har under rubriken medicin alstaten samt
hälso- och sjukvården (litt. B) räknats med automatiska förändringar
för ett stort antal anslag. Sammanlagt uppgår den beräknade stegringen
1957/58—1961/62 till 44 mkr, varav i det närmaste 14 mkr 1957/58.
Den alldeles övervägande delen av uppgången hänför sig till sjukvårdsanstalter.
För medicinalstyrelsen med dithörande stater räknas netto med en anslagsminskning
under femårsperioden av inte fullt 5 mkr. Nedgången kan
i huvudsak återföras på minskande anslagsbehov för utrustning av beredskapssjukhus.
Anslaget, som för 1956/57 uppgår till 4,8 mkr, skulle med
utgångspunkt från f. n. gällande planer för vårdplatsutrustningen och hittills
tillämpade principer för medelsanvisningen successivt reduceras för att
under femårsperiodens slutår 1961/62 uppgå till 1 mkr, motsvarande enbart
omsättningsköp av lagerhållen material.
Den sammanlagda driftkostnaden vid statens sinnessjukhus har fram till
budgetåret 1961/62 beräknats stiga enligt två alternativ med 18 mkr respektive
29 mkr, varav endast det senare medtagits i tabellsammanställningarna.
Det förstnämnda alternativet tar hänsyn till de ökade driftkostnader,
som följer av det successiva färdigställandet av pågående och beslutade
sjukhusbyggen och inrättandet av nya avdelningar. Härvid har utgångspunkten
varit bl. a. den som eu allmän riktpunkt för utbyggnad och modernisering
av sinnessjukvården avsedda reviderade generalplan, som genom pro
-
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
positionen nr 106 underställts 1956 års riksdag. Alternativ 2 innefattar därutöver
den ökning av personaltäthet och vårdstandard vid redan befintliga
sjukhus, som får anses vara förutsedd i nämnda generalplan.
För utrustning av nya sinnessjukhus kalkyleras med varierande medelsbehov,
med en accentuerad uppgång 1960/61, då det beslutade sjukhuset i
mellersta Sverige för psykiskt efterblivna och det nya sinnessjukhuset i Falköping
beräknas skola färdigställas. Enligt gällande bidragsgrunder förutses
vidare stigande bidragskostnader till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg
och Malmö i takt med den statliga sinnessjukvårdens stigande kostnader.
Ökande bidragskostnader förutses likaledes för den under utbyggnad varande
vården av lättskötta sinnessjuka och psykiskt efterblivna.
Vad beträffar undervisningssjukhusen räknas för Karolinska sjukhusets
avlönings- och omkostnadsanslag med en total ökning fram till budgetåret
1961/62 av 8,7 mkr. Uppgången förklaras i huvudsak av tillkomsten av följande
kliniker och avdelningar: lungklinikerna och endokrinologiska avdelningen
(1957/58), bakteriologiskt centrallaboratorium och blodgivarcentral
(1958/59), alkoholkliniken (1959/60) samt ortopedisk klinik och
i propositionen nr 163 till 1956 års riksdag avsedda nervkliniker (1960/62).
Kostnaderna för utrustning av nya kliniker beräknas sjunka under de närmaste
åren men åter uppvisa en topp under budgetåret 1960/61 (utrustning
av nervklinikerna).
Till bidrag till byggnads- och utrustningskostnader vid de för undervisningsändamål
nyttjade sjukvårdsinrättningarna i Lund, Malmö och Göteborg
samt vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm, vilket senare enligt avtal
med Stockholms stad skall utbyggas för undervisningsändamål, erfordras
under framförliggande år betydande belopp. Ifrågavarande kostnader för
statsverket uppgår under 1956/57 till drygt 10 mkr. I stort sett kan man
räkna med samma årliga kostnader under efterföljande budgetår, dock med
vissa fluktuationer mellan åren. Sålunda räknas med en uppgång 1957/58
med ca 2,9 mkr.
Vad beträffar kostnaderna för hälso- och sjukvård i övrigt — vilka till
stor del avser bidrag till icke statliga huvudmän — räknas med successivt
stigande utgifter, i takt med en fortgående utbyggnad av respektive grenar,
bl. a. för driften av barnavdelningar vid lasarett m. in., driften av hem för
kroniskt sjuka, bidrag till anskaffande av hörapparater, avlöningar åt distriktssköterskor,
avlöningar inom den förebyggande mödra- och barnavården,
driften av folktandvården samt till bidrag till stödjebandage och proteser
vid ortopediska lasarettsavdelningar. Såsom ett resultat av vanförevårdens
omorganisation förutses lägre kostnader för bidrag till vanföreanstalterna.
För överståthållarä in betet och landsstat en har icke beräknats
några automatiska förändringar. Det i propositionen nr 150 framlagda
förslaget till utbyggd taxeringsorganisation torde dock komma att
föranleda stigande kostnader. I slutligt utbyggt skick har merkostnaden för
den nya organisationen uppskattats till 10 mkr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
19
Statens kostnader för polisväsendet, som ävenledes ingår under
inrikesdepartementets huvudtitel, kan antagas förete en viss automatisk
nedgång 1957/58 i och med att huvuddelen av den materielanskaffning, som
föranletts av ordningsstatspolisens forcerade utbyggnad, då är avslutad. I
motsatt riktning verkar vissa nyligen företagna löneregleringar.
Bland övriga utgifter under elfte huvudtiteln, för vilka räknats med automatiska
förändringar, må nämnas kostnaderna för svenska sjukhuset i Korea.
Enligt förslag till 1956 års riksdag skall verksamheten vid sjukhuset i
stort sett avvecklas under nästkommande budgetår, för vilket anvisats 3,5
mkr. För 1957/58 skulle sålunda dessa kostnader bortfalla, å andra sidan
beräknas det skandinaviska undervisningssjukhuset kunna börja sin verksamhet
omkring den 1 januari 1958. Den på Sverige fallande helårskostnaden
härför har uppskattats till 2,6 mkr.
För civilförsvaret har icke kunnat beräknas några automatiska
anslagsförändringar. 1953 års civilförsvarsutredning har i november 1955
avgivit delbetänkande angående civilförsvarets inriktning och fortsatta utbyggnad,
och 1953 års utredning om civilförsvarsutbildningen väntas avgiva
förslag under innevarande år. Innan statsmakterna tagit ställning till dessa
utredningsförslag saknas grund för att bedöma den framtida kostnadsutvecklingen.
Situationen är i dessa hänseenden likartad den som gäller för
det militära försvaret.
Civildepartementets huvudtitel
Under denna huvudtitel är det framför allt pensionskostnadernas framtida
utveckling, som är av intresse. Att det i förevarande sammanhang kan
bortses från det täckningsanslag motsvarande merkostnaden för hela driftbudgeten
av 1956 års höjning av de statsanställdas löne- och pensionsförmåner,
som upptages i 1956/57 års riksstat, har redan inledningsvis påpekats.
Anslaget till täckande av statens arbetsgivarbidrag till den allmänna
sjukförsäkringen m. m., för 1956/57 upptaget till 15 mkr, kan visserligen
komma att i framtiden förete automatiska förändringar, men f. n. finns
inget underlag för att förutsätta större förändringar.
De beräkningar av pensionskostnadernas utveckling, som utförts för utredningens
räkning inom civildepartementet, har i stort sett grundat sig på
samma principer, som tillämpades vid arbetet med den pensionskostnadsprognos,
som utfördes år 1953. De för nämnda pensionskostnadsprognos utförda
riskberäkningarna rörande avgång av olika slag m. m. har kunnat
utnyttjas även för den nu aktuella prognosen.
En skillnad föreligger dock mellan de båda prognoserna. Medan den tidigare
prognosen till viss del måste baseras på föråldrat eller eljest osäkert
statistiskt underlag vad personalbeståndet beträffar, har det denna gång
varit möjligt att utnyttja det material rörande personalen, vilket insamlas
och bearbetas för den årliga statliga personalstatistiken.
Vid beräkningarna har förutsatts oförändrad personalorganisation. Det
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
rörliga tillägget på pensionerna har antagits utgå med 65 procent under
hela prognostiden. Sedan 1953 års prognos utfördes, har inom det statsunderstödda
pensionsväsendet nya personalkategorier tillförsäkrats pensionsrätt
enligt SPA-reglementet (bl. a. enhetsskolans ämneslärare samt vissa
anställda vid teatrar och orkestrar), varjämte systemet med pensioneringsperioder
ersatt systemet med fasta pensionsåldrar i nämnda reglemente. Vidare
har Svenska Lärarinnornas Pensionsförening uppgått i den av statens
pensionsanstalt omhänderhavda pensioneringen.
De nu gjorda beräkningarna har givit följande resultat:
Budgetår
Affärsverkens pensions- |
)956/57 |
1957/58 |
1958/59 |
1959/60 |
1960/61 |
1961/62 |
kostnader .......... Det statliga pensions- |
251,3 |
257,3 |
262,5 |
266,1 |
269,6 |
272,8 |
väsendet i övrigt.... |
198,8 |
210,3 |
220,4 |
231,2 |
242,0 |
253,7 |
pensionsväsendet .... |
134,3 |
140,8 |
147,0 |
153,5 |
159,5 |
165,4 |
Kostnaderna för prästerskapets pensioner, som f. n. uppgår till ca 10,7
mkr för helt år, ingår icke i ovan redovisade kostnader.
De för statens pensionsanstalt beräknade kostnaderna bör minskas med
huvudmännens avgifter, vilka f. n. uppgår till ca 28 mkr för helt år. För
närvarande saknas möjlighet att bedöma utvecklingen av dessa avgifter.
Affärsverkens pensionskostnader, som belastar verkens driftkostnadsstater,
berör icke driftbudgeten på annat sätt än via sin inverkan på affärsverkens
inkomstöverskott. Den direkta kostnadsökning på driftbudgeten,
som nu kan förutses för de närmaste budgetåren, uppgår sålunda till ca 11
mkr per år för det statliga pensionsväsendet —• såväl civila som militära
pensioner — och ca 6 mkr per år för det statsunderstödda.
Vissa utgiftsförändringar som icke berörts under
de särskilda huvudtitlarna
Beträffande vissa utgifter, som icke berörts i det föregående och för
vilka ingen siffermässigt beräknad automatik angivits, torde likväl vissa
förändringar av mer eller mindre automatisk natur vara sannolika. De torde
här i korthet få omnämnas.
De statliga lokalkostnaderna upptages i riksstaten genom särskilda anslag
under varje huvudtitel. De beräknade automatiska förändringarna
under huvudtitlarna innefattar en viss utbyggnad av statliga myndigheter
och institutioner inom exempelvis undervisningens och sjukvårdens område,
som förutsätter ökade lokalbehov. Redan färdigställandet av pågående
eller beslutade byggnader leder till ökade lokalkostnader. En viss årlig
stegring av statens lokalkostnader, som f. n. för civilförvaltningen drar
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
21
en årlig kostnad av ca 52 mkr och för försvaret ca 79 mkr, torde därför
vara ofrånkomlig. Stegringen torde kunna uppskattas till åtminstone ett
par miljoner kronor per år för vardera civilförvaltningen och försvaret.
Kostnaderna för de statliga myndigheternas tjänsteförsändelser belastar
budgeten i form av ett för hela förvaltningen gemensamt anslag under
sjätte huvudtiteln. Enligt gällande beräkningsgrunder utvecklas det i takt
med postverkets allmänna frankoteckensuppbörd. Anslaget har beräknats
öka med omkring en miljon kronor årligen.
Någon hänsyn till effekten av automatiska löneklassuppflyttningar har
i regel icke tagits vid beräkningen av de särskilda avlöningsanslagen i det
föregående. Läget med avseende på nyrekrytering och avgång inom förvaltningen
har under senare år inneburit, att totalt sett en förskjutning mot
högre löneklass inom varje lönegrad kunnat konstateras. Vid 1953 års undersökning
gjordes vissa beräkningar av de kostnadsnrässiga konsekvenserna
härav. Enligt dessa har lönekostnaderna för de på driftbudgeten redovisade
myndigheterna under senare år ökat med ett par miljoner kronor
årligen av angivna orsak. Några nya kalkyler har inte utförts, men man
torde kunna utgå från att det nämnda beloppet alltjämt på ett nöjaktigt
sätt anger den ungefärliga effekten av löneklassförskjutningarna.
Beträffande den del av driftbudgetens utgifter, som går under rubriken
utgifter för statens kapitalfonder, kommer i det följande att beröras
frågan om de statliga räntekostnadernas utveckling. Vad avser avskrivningsanslagen
är deras storlek väsentligen en reflex av omfattningen och
sammansättningen av utgifterna på kapitalbudgeten. Då dessa normalt
icke ansetts kunna betraktas som beroende av automatiskt verkande faktorer,
saknas anledning att närmare ingå på avskrivningsanslagens utveckling.
Detta gäller så mycket mer som de stora avskrivningsanslag, vilka
hänför sig till den statliga långivningen till stöd för bostadsbyggandet och
vilka kan sägas vara automatiskt beroende av bl. a. bostadsbyggandets omfattning,
torde komma att i hög grad påverkas av den omprövning av det
statliga stödet till bostadsbyggandet, som åsyftats genom tillsättandet av
den bostadspolitiska utredningen.
Av det belopp på närmare 700 mkr för budgetåret 1956/57, som avser
avskrivningar på såväl tidigare verkställda eller beslutade som för detta
budgetår avsedda investeringar på bostadsområdet, är emellertid närmare
350 mkr avsedda för retroaktiv avskrivning av vissa äldre egnahemssubventioner.
Detta avskrivningsbehov är av engångskaraktär, varför en motsvarande
nedgång kan förutses för budgetåret 1957/58. Såsom framhållits
i årets finansplan, representerar emellertid avskrivningen endast en bokföringsmässig
reglering av tidigare gjorda utgifter, varför postens bortfall
icke representerar någon verklig utgiftsminskning.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
Underskott å riksgäldsfonden
Utgifterna för statsskuldens förräntning framträder på budgeten genom
anslaget till täckande av underskottet å riksgäldsfonden (under utgifter för
statens kapitalfonder), för budgetåret 1956/57 upptaget till 425 mkr. Riksgäldsdirektören
har i en för utredningens räkning utarbetad promemoria
redovisat vissa alternativa beräkningar avsedda att belysa den möjliga utvecklingen
av riksgäldsfondens underskott under budgetåren 1957/58—
1961/62. Kalkylen bygger bland annat på följande gemensamma förutsättningar.
1. Hänsyn har tagits till räntestegringarna på de s. k. trappstegslånen.
2. Förfallande kortfristiga lån och skattkammarväxlar har antagits bli
omsatta på oförändrade räntevillkor.
3. Förfallande långfristiga lån — med undantag av de under punkt 4 omförmälda
prisutjämningsavgifterna — har beräknats komma att omsättas
i nya sådana lån, löpande med ränta enligt nuvarande ränteläge.
4. Medel till betalning av förfallande prisutjämningsavgifter och av de
under åren 1957—1961 förfallande köpeskillingsbeloppen för LKAB-aktierna
har antagits komma att upplånas mot en genomsnittlig ränta av 3,3
procent, motsvarande medeltalet av nuvarande räntesatser för 3-månaders
skattkammarväxlar (2,1 procent) och för långa statsobligationer (4,5 procent).
5. En medelränta av 3,3 procent har tillämpats även för den nyupplåning
av 500 respektive 1 000 mkr per budgetår, varmed räknats i kol. 2 och 3
i nedanstående tabell.
Beräknat underskott å riksgäldsfondcns stat (mkr)
Vid en nyupplåning per budgetår av
0 |
500 mkr |
1 000 mkr |
|
1957/58 .............................. |
428 (-) |
428 (—) |
428 (—) |
1958/59 .............................. |
464 (26) |
480 (26) |
497 (26) |
1959/60 .............................. |
480 (29) |
513 (29) |
546 (29) |
1960/61 .............................. |
483 (19) |
532 (19) |
582 (19) |
1961/62 .............................. |
485 (10) |
551 (10) |
617 (10) |
Genomsnittlig ökning per budgetår under |
12 |
25 |
38 |
Den ränta å 4 respektive 6 procent, som staten skall erlägga å ogulden
del av köpeskillingen för LKAB-aktierna framgår av siffrorna inom parentes
härovan.
Med nyupplåning i tabellen avses upplåning, som ökar statsskuldens nettobelopp
(alltså ej upplåning för konvertering av äldre skulder). I tabellen
har emellertid den till 800 mkr preliminärt upptagna köpeskillingen för
LKAB-aktierna, som antagits skola helt bestridas av upplånade medel och
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
den 30 september 1957 öka den räntebärande statsskulden med samma belopp,
icke upptagits såsom nyupplåning. De alternativa lånebeloppen —
0, 500 och 1 000 mkr — avser därför endast nyupplåning för andra ändamål
än nämnda aktieförvärv. I samtliga tre kolumner ingår dock hela den med
aktieförvärvet förenade ränteutgiften.
Det är givetvis icke möjligt att med någon större säkerhet beräkna den
framtida utvecklingen av ränteutgifterna för statsskulden. Härför skulle
nämligen erfordras en förhandskännedom om såväl de förändringar i statsskuldens
storlek och sammansättning, vilka kommer att inträffa, som det
framtida ränteläget. Om en beräkning likväl skall göras i illustrerande syfte,
kan det därför icke ske annat än som här gjorts med utgångspunkt från
rena antaganden om statsskuldens ökning och räntan på nyupplåning.
De faktorer, som främst påverkar statsskuldens storlek, nämligen kapitalbudgeten
och utfallet av driftbudgeten, sammanhänger i väsentlig grad
med den ekonomiska och statsfinansiella politiken.
III. Sammanfattning av utredningsresultatet
I tabell 1 redovisas de siffermässigt preciserade automatiska utgiftsförändringarna
i sammandrag. För mera detaljerade uppgifter hänvisas till
tabellbilagan. Det förtjänar understrykas, att dessa siffermässiga förändringar
av olika i det föregående angivna anledningar endast hänför sig till
en mindre del av de på driftbudgeten uppförda anslagen, representerande
ca 50 procent av driftbudgetens totalsumma. Beträffande utvecklingen av
övriga anslag har det endast kunnat konstateras, att dessa av allt att döma
icke kommer att bli underkastade automatiska förändringar av större omfattning
eller att det för dem saknats möjlighet att beräkna resultatet av en
möjlig eller sannolik automatisk påverkan. Beträffande de siffermässigt
preciserade förändringarna har anledning förelegat att understryka beräkningarnas
osäkra och schablonmässiga karaktär.
Av tabellen framgår, att de största automatiska anslagsstegringarna förutses
under social-, ecklesiastik-, civil- och inrikesdepartementens huvudtitlar
i nu nämnd ordning. Detta resultat gäller i stort sett såväl förändringarna
från 1956/57 till 1957/58 som utvecklingen under hela perioden
1956/57—1961/62 sedd som en helhet.
Den i föregående avsnitt verkställda genomgången huvudtitelsvis i anslutning
till tabellbilagans uppgifter visar, att stegringen under socialhuvudtiteln
främst hänför sig till kostnaderna för folkpensionering och för bostadspolitiska
stödåtgärder. Merparten av utgiftsstegringen under ecklesiastikdepartementets
huvudtitel faller på de allmänna läroverken och folkskoleväsendet,
men en icke oväsentlig uppgång förutses därjämte även för
universitet och högskolor samt yrkesundervisning. Stegringen under civildepartementets
huvudtitel avser det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet.
Under inrikesdepartementets huvudtitel ligger nästan hela uppgången
på sjukvårdsanstalterna.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
Tabell 1. Sammandrag huvudtitelsvis av de siffermässigt angivna automatiska
utgiftsförändringarra budgetåren 1956/57—1961/62
Miljoner kronor
Huvudtitel |
Sannolikt |
Automatisk utgiftsförändring från föregående |
Auto- matisk föränd- ring 1956/57- 1961/62 |
|||||
11957/58 |
1958/59 |
1959/60 |
1960/61 |
1961/62 |
||||
Kungl. hov- och slotts- |
||||||||
staterna.............. |
3,87 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Justitiedep............. |
79,‘23 |
+ 0,70 |
— |
— |
— |
— |
+ 0,70 |
|
Utrikesdep............. |
56,07 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Försvarsdep.1 .......... |
2 070,57 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
|
SocialdeD............... |
3 098,60 |
+ 113,24 |
+ 55,93 |
+ 50,22 |
+ 45,80 |
+ |
48,13 |
+ 313,32 |
Kommunikationsdep.1 . .. |
1 029,43 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Flnansdep............... |
196,69 |
- 1,26 |
+ 0,22 |
+ 1,77 |
+ 151,97 |
— |
144,26 |
+ 8,44 |
Ecklesiastikdep......... |
1184,97 |
+ 46,16 |
+ 23,84 |
+ 16,12 |
+ 13,12 |
+ |
10,34 |
+ 109,58 |
Jordbruksdep........... |
409,77 |
-i- 0,58 |
- 1,97 |
- 1,92 |
- 1,70 |
— |
1,90 |
- 6,91 |
Handelsdep............. |
183,88 |
+ 10,39 |
- 5,73 |
- 5,45 |
- 4,00 |
+ |
0,15 |
- 4,64 |
Inrikesdep............... |
589,72 |
+ 10,31 |
- 0,27 |
+ 6,91 |
+ 17,22 |
+ |
7,39 |
+ 41,56 |
Civildep................. |
421,26 |
+ 16.30 |
+ 17,30 |
+ 16,80 |
+ |
17,60 |
+ 86,00 |
|
Oförutsedda utgifter .... |
1,00 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
||
Riksdagen och dess verk |
16,34 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Summa egentliga |
||||||||
statsutgifter |
9 341,40 |
+ 198,12 |
+ 88,32 |
+ 84,95 |
+ 239,21 |
— |
62,55 |
■f 548,Oo |
1 Jfr texten.
Av den tidigare redogörelsen framgår, att utöver de i tabell 1 upptagna
utgiftsökningarna kan förutses — även om man bortser från utgifterna under
försvars- och kommunikationsdepartementens huvudtitlar samt de på
kapitalbudgeten upptagna anslagen — ytterligare vissa stegringar. Det gäller
främst som en följd av stigande lokalbehov, löneklassuppflyttningar
samt ökade räntekostnader. Om därtill tas hänsyn till att det helt bortsetts
från smärre utgiftsförändringar, torde det vara befogat att till de i tabellen
upptagna utgiftsförändringarna lägga anslagsstegringar på minst ett par
tiotal miljoner kronor årligen.
När det gäller att ta ställning till beräkningarnas värde som vägledning
vid en bedömning av förutsättningarna för utarbetandet av 1957/58 års och
följande riksstater synes följande synpunkter böra beaktas.
Liksom vid 1953 års automatikundersökning erhålles även nu — bortsett
från den mycket speciella betalningsförpliktelsen, som premiesparandet
medför för budgetåret 1960/61 — den »normala» bilden av en med åren avtagande
stegringstakt (jfr även tabell 2). Såsom framhölls i 1953 års automatikutredning
måste detta förhållande till väsentlig del tillskrivas själva
förutsättningarna för beräkningen.
En orsak är svårigheten att överblicka utvecklingen av de faktorer, som
bestämmer utgifternas förändringar. Ju längre in i framtiden beräkningarna
sträcker sig, dess oftare tvingas den som utför kalkylen att avstå från
en siffermässig precisering av de såsom alltmer osäkra uppfattade utveck
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1956
Tabell 2. Årlig förändring av de egentliga statsutgifterna
Miljoner kronor
1954/55 |
1955/56 |
1956/57 |
1957/58 |
1958/59 |
1959/60 |
1960/61 |
1961/62 |
||
Enligt ordinarie riks-staten.............. |
+ 406 |
+ 459 |
+ 1019 |
||||||
Enligt 1953 års auto-matikutredning1 .... |
+ 203 |
+ 148 |
+ 70 |
+ 74 |
+ |
74 |
_ |
_ |
_ |
Enligt prel. automatik-beräkning sept. 1955 |
_ |
_ |
+ 205 |
+ 143 |
+ |
87 |
+ 83 |
+ 240 |
- 65 |
Enligt finansplanens |
+ 360 |
||||||||
Enligt 1956 års automa-tikutredning ........ |
— |
— |
— |
+ 198 |
+ |
88 |
+ 85 |
+ 239 |
- 63 |
1 Efter vissa korrigeringar i syfte att erhålla jämförbarhet med 1956 års automatikberäkning.
lingstendenserna. Frånvaron av siffermässig kalkyl ger då skenbilden av
»oförändrade» kostnader.
Den enligt beräkningarna avtagande stegringstakten förklaras dock i
främsta rummet av att utgiftsstegringen under periodens första del och särskilt
dess första år i relativt hög grad är en följd av att nyligen beslutade
reformer, förbättrade bidragsvillkor, fastställda utbyggnadsplaner, stegrade
priser (indextillägg) etc. då kostnadsmässigt slår igenom på statsutgifterna.
Dessa faktorer får — eftersom den tekniska förutsättningen för beräkningen
är »reformstopp», oförändrade författningsbestämmelser samt konstanta
priser och löner — kalkylmässigt successivt minskad betydelse. På längre
sikt dominerar i högre grad de förändringar, som är en följd av den befolkningsmässiga
utvecklingen. Denna kan — såsom för folkpensioneringskostnaderna
—- innebära stigande kostnader men också — såsom är fallet
beträffande barnbidragen och folkskoleväsendet mot slutet av 1950-talet —
medföra sjunkande utgifter.
En gruppering på olika huvudtyper av automatik av de beräknade förändringarna
under olika år visar, att av utgiftsstegringen 1957/58 på ca 200
mkr är ca 125 mkr resultatet av tidigare beslutade förändringar av den
statliga organisationen, av förutsatt utbyggnad av statsbidragsberättigad
icke-statlig verksamhet av nyligen ändrade statsbidragsbestämmelser och av
höjt indextillägg på folkpensioner. Befolkningsmässigt betingade förändringar
förklarar samma budgetår 48 mkr av stegringen och de statliga
pensionskostnadernas ökning 18 mkr. Den nettostegring på omkring 90 mkr,
som beräknats för budgetåret 1958/59, beror däremot till 48 mkr på den
först angivna orsaksgruppen, medan befolkningsmässiga förändringar svarar
för 36 mkr och pensionskostnaderna för 16 mkr. (Till övriga orsaker
hänförliga utgiftsförändringar innebär 1958/59 en minskning med ca 10
mkr).
I stort sett samma bild erhålles vid en motsvarande analys av 1953 års
26
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
utredningsresultat. Dominansen av den första automatiktypen, »reformautomatiken»,
var därvid ännu mera påtaglig under de första åren av undersökningsperioden
genom att sjukförsäkringsreformen då stod inför sitt
genomförande.
Eftersom grundförutsättningen vid automatikberäkningarna — »reformstoppet»,
de oförändrade författningsbestämmelserna — såsom prognos betraktad
enligt all erfarenhet givetvis är orealistisk, är det sannolikt att för
varje år nya omständigheter framkommer som föranleder ytterligare automatiska
stegringar under det eller de närmaste budgetåren. I samma mån
blir man aldrig i tillfälle att inkassera effekten av den »avtagande» automatiken.
Samtidigt som det alltså finns skäl att varna för felslut vid betraktandet
av det framlagda kalkylmaterialet, står det givetvis å andra sidan fast,
att den avtagande automatiska stegringen — med reservation för beräkningarnas
allmänt osäkra karaktär — utsäger något väsentligt beträffande de
framtida ekonomiska konsekvenserna av statens engagemang till dags dato.
Detta är ju också automatikberäkningens syfte.
Vid tolkningen av utredningsresultatet är det även av betydelse att konstatera,
att avsevärda differenser för det närmast framförliggande budgetåret
kan erhållas mellan å ena sidan en kalkyl ingående i en beräkning för
en längre period, med dess av nödvändighet starkt schabloniserade förutsättningar,
och å andra sidan de uppskattningar av automatiken, som verkställes
i samband med det ordinarie budgetarbetet och brukar redovisas i
statsverkspropositionen.
Som regel torde den i anslutning till budgetarbetet framräknade automatiken
uppvisa en större stegring. Vid de preliminära beräkningar avseende
perioden 1955/56—1961/62, som verkställdes på eftersommaren 1955,
erhölls sålunda — bortsett från fjärde och sjätte huvudtitlarna samt utgifter
för statens kapitalfonder — en automatisk stegring från riksstaten
1955/56 till 1956/57 på omkring 205 mkr, medan den enligt uppgifter i årets
finansplan (s. 23—24) beräknades till 360 mkr. Sistnämnda uppgift avsåg
samtliga departementshuvudtitlar men uteslöt utgifter för statens kapitalfonder.
Differensen kan återföras på många omständigheter, av vilka samtliga
dock sammanhänger med beräkningsmetodiken. Givetvis ligger större
delen av förklaringen däri, att den förstnämnda undersökningen ej innefattade
fjärde och sjätte huvudtitlarna. Även om dessa ansågs böra uteslutas
ur den långsiktiga kalkylen, fanns skäl att ha med dem vid analysen av
utgiftsstegringen i 1956/57 års riksstatsförslag. Därjämte torde vissa olikheter
ha funnits vid tolkningen av begreppet automatik. Vid den förra beräkningen
bortsågs vidare från mindre betydande förändringar (under
100 000 kr). En inte oväsentlig del av differensen torde även kunna tillskrivas
det förhållandet, att vid beräkningarna av automatiken i riksstatsförslaget
vissa anslagsförändringar kommer att hänföras till vad som skulle
kunna kallas »belastningsautomatik», en företeelse som man vid de mera
långsiktiga beräkningarna till stor del tvingas bortse ifrån. För anslag av
förslagstyp eftersträvas vid budgetarbetet i möjligaste mån realistiska be
-
27
Kungi. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
räkningar av betalningsutfallet. Utgångspunkten är härvid främst senast
kända utfallssiffror. Dessa kan stundom innebära betydande avvikelser från
tidigare beräkningar. Orsakerna till avvikelserna kan vara många och svåranalyserade.
Bland faktorer som ofta spelar stor roll vid budgetarbetet men
som på grund av förutsättningarna i regel inte gör sig gällande vid långtidskalkylerna,
må särskilt nämnas sådana som sammanhänger med i riksstaten
icke förutsedda pris- och löneförändringar. Med utgångspunkt från
belastningssiffror (givetvis endast om belastningen »accepteras», d. v. s.
icke föranleder förändringar i anslagens bestämningsgrunder) verkställes
upp- eller nedräkningar av anslagen. Ofta överväger uppräkningarna, särskilt
vid stigande pris- och lönenivå.
Efter dessa påpekanden, som gjorts i syfte att ge en bakgrund till det nu
framlagda siffermässiga utredningsresultatet, är det emellertid av intresse
att konstatera att — vad automatiken beträffar — utgångsläget inför budgetåret
1957/58 synes något gynnsammare än det, som rådde år 1953 inför
1954/55. Av tabell 2 framgår nämligen, att den för ifrågavarande huvudtitlar
beräknade automatiska nettostegringen var något större inför 1954/55
(-j- 203 mkr) än vad nu är fallet inför 1957/58 (-j- 198 mkr). Skillnaden
framstår tydligare om beloppen ställs i relation till vid resp. tillfällen gällande
riksstaters totalbelopp; 1953/54 års riksstat slutade på 8 188 mkr medan
1956/57 års torde komma att sluta på ca 10 600 mkr. Olikheten skulle
också ha framstått som mera markerad om icke vid 1953 års undersökning
ett par rent tillfälliga anslagsnedräkningar bidragit till att reducera nettostegringens
storlek.
Orsaken till att den år 1953 förutsedda stegringen till 1954/55 var så
förhållandevis stor sammanhängde, såsom redan nämnts, framförallt med
sjukförsäkringsreformen, som beräknades öka statens bidragskostnader till
sjukkassorna med 100 mkr från 1953/54 till 1954/55. Någon motsvarighet
till en så stor automatiskt tillkommande anslagsbelastning finnes icke inför
1957/58.
När i det föregående har uttalats, att utgångsläget för budgetbehandlingen
vad avser rent automatiska anslagsstegriugar till nästa år ter sig något
gynnsammare — i den meningen att det blir lättare att begränsa utgiftsstegringarna
eller att bereda plats för nya utgiftsändamål — än i varje fall
för ett par år sedan, måste härtill göras några kompletterande anmärkningar.
En mer allmän bedömning av budgetläget 1957/58, som icke strängt
begränsar sig till de automatiska förändringarna, visar nämligen att mycket
betydande anslagskrav kan väntas.
Det förstnämnda omdömet gäller strängt laget endast de delar av budgeten,
som verkligen kunnat bedömas ur automatiksynpunkt. Beträffande
utgifterna för statens kapital!onder på driftbudgeten liksom beträtfande
utgifterna på kapitalbudgeten — synes i och för sig inga skäl finnas för att
utgiftskraven i stort för följande budgetår skulle komma att förete några
särdrag i förhållande till tidigare. Om man ser enbart till driftbudgeten, kan
det t. o. m. sägas, att möjlighet finns för en betydande sänkning av avskriv
10
Bihang till riksdagens protokoll 195G. 1 samt. Nr 77.5
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
ningsanslagen, genom att den retroaktiva avskrivningen av egnahemssubventioner
på närmare 350 mkr bortfaller. Denna avskrivningspost representerar
emellertid inte någon verklig utgift och den är därför ur totalbudgetens
synpunkt utan betydelse.
Icke heller beträffande sjätte huvudtiteln synes några avgörande förskjutningar
i läget från 1956/57 till 1957/58 vara att förutse, även om enligt gällande
väginvesteringsprogram en ytterligare anslagsuppräkning skulle vara
att vänta.
Däremot ter sig läget annorlunda beträffande försvarskostnaderna. Den
besparing på närmare 70 mkr, som tillfälligt vunnits under budgetåret 1956/
57 genom repetitionsövningarnas inställande, måste som följd av gjorda
uttalanden betraktas som en engångsföreteelse. En motsvarande utgiftsstegring
1957/58 skulle i så fall redan nu vara klar. Huruvida och på vilket sätt
försvarsberedningens arbete kan komma att få betydelse för försvarsutgifternas
storlek 1957/58, kan ännu inte avgöras. Med hänsyn till de synpunkter,
som anförts i det föregående beträffande försvarskostnaderna, synes det
osannolikt att utgiftsstegringar under fjärde huvudtiteln skulle kunna undvikas.
Över huvud taget bör det vid en bedömning av budgetläget i framtiden
beaktas att, å ena sidan, utgiftsförändringar som betecknas som automatiska
därmed icke är att anse som ofrånkomliga men att, å andra sidan,
anslagsstegringar givetvis kan aktualiseras av andra orsaker, som gör dem
i praktiken ofrånkomliga.
Det synes vara av särskild vikt att understryka, att automatikberäkningen
bygger på förutsättningen om en konstant lönenivå för de statsanställda. I
varje fall på längre sikt måste denna förutsättning framstå som orealistisk.
Detta påpekande får särskild betydelse, om man vid bedömningen av budgetläget
i framtiden i övrigt förutsätter en stigande produktion och levnadsstandard
och bygger kalkyler rörande statsinkomsternas utveckling på antaganden
om ökande nationalinkomst. Varje procents ökning av de statsanställdas
löne- och pensionsförmåner innebär f. n. en kostnadsstegring per
år för staten på omkring 45 mkr, varav närmare 30 mkr direkt berör driftbudgetens
utgiftssida och återstoden reducerar affärsverkens inkomstöverskott.
Även i övrigt finnes anledning att beakta de successivt stegrade krav på
statskassan, som direkt och indirekt framkommer vid en utveckling, som
på alla områden karakteriseras av standardhöjning och snabbt fortskridande
teknisk utveckling. Man har därför anledning förutsätta, att även i framtiden
reformer och standardförbättringar inom exempelvis socialpolitikens,
undervisningens, forskningens samt sjuk- och hälsovårdens områden skall
komma att återspeglas i ökade statsutgifter. Höjda barnbidrag och en av
staten helt eller delvis finansierad kommunal ortsavdragsreform, vilka reformer
enligt vid 1956 års riksdag gjorda uttalanden står närmast i tur, är
exempel härpå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956
29
Bihang D, tabellbilaga
Siffermässigt angivna automatiska förändringar av driftbudgetens utgifter åren 1956/57—1961 62
Miljoner kronor
Huvudtitel etc |
Sanno- likt belopp i |
Automatisk utgiftsförändring från närmast |
Auto- matisk |
|||||
1957/58 |
1958/59 |
1959/60 |
1960/61 |
1961/62 |
ring 1956/57- 1B61/B2 |
|||
Egentliga statsutgifter |
||||||||
1. Kungl. hov- och slollsstaterna |
3,87 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
11. Justitiedepartementet: |
2,18 |
|||||||
A. Justitiedepartemeniet m. m. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
B. Justitiekanslersäm betet och |
||||||||
riksåklagarämbetet........ |
0.51 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
C. Domstolarna.............. |
32,55 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
D. Rättegångsväsendet i all- |
7,67 |
|||||||
mänhet .................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
E. Fångvården m. m......... |
32,30 |
+ |
1,01 |
— |
— |
— |
— |
+ 1,01 |
F. Diverse .................. |
4,02 |
— |
0,31 |
— |
— |
— |
— |
— 0,31 |
Säger för justitiedepartementet |
7y,23 |
+ |
0,70 |
— |
— |
— |
+ 0,70 |
|
III. Utrikesdepartementet: |
34,87 |
|||||||
A. Utrikesförvaltningen ...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
B. Bidrag till vissa internatio- |
||||||||
neda organisationer m. m... |
15,20 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
C. Diverse .................. |
6,00 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Säger för utrikesdepartementet |
56,07 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
IV. Försvarsdepartementet:1 |
||||||||
A. Försvarsdepartementet ---- |
1,13 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
B. Centrala förvaltningsmyn- |
||||||||
digheter.................. |
50,59 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
C. Försvarskrafterna.......... |
1 935,51 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Därav: |
||||||||
Försvarsstaben.......... |
16,99 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Armén ................ |
776,18 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Marinen................ |
404,42 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Flygvapnet ............ |
737,92 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
D. Vissa för försvaret gemen- |
||||||||
samma ändamål .......... |
44,10 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
E. Diverse .................. |
39,25 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Säger för försvarsdepartementet |
2 070,57 |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 |
|
V. Socialdepartementet: |
0,88 |
|||||||
A. Socialdepartementet ...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
B. Socialstyrelsen, arbetsdom- |
||||||||
stolen m. m............... |
4,55 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
C. Mödrahjälp, socialhjälp, |
- 2,69 |
- 5,71 |
- 7,73 |
- 7,73 |
- 23,55 |
|||
barnavård m. m........... |
584,57 |
+ |
0,31 |
|||||
D. Nykterhetsvård............ |
16,03 |
+ |
1,62 |
+ 0,50 |
+ 0,18 |
+ 0,47 |
+ 0,46 |
+ 3,23 |
1 Jfr texten.
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
Huvudtitel etc |
Sanno- likt belopp i |
Automatisk utgiftsförändring från närmast |
Auto- matisk föränd- ring 1956/57- 1961/62 |
|||||||||
1957/58 |
1958/59 |
1959/60 |
1960/61 |
1961/62 |
||||||||
E. Arbetsmarknadsstyrelsen |
||||||||||||
med dithörande verksamhet |
98,16 |
+ |
3,23 |
4* |
0,87 |
+ |
1,04 |
+ |
1,11 |
+ |
1,03 |
+ 7,28 |
F. Bostadsbyggande.......... |
194,95 |
+ |
50,00 |
+ 32,00 |
+ 29,00 |
+ |
28,00 |
+ |
27,00 |
+ 166,00 |
||
G. Sjuk- och yrkesskadeförsäk- |
||||||||||||
ring m. m................. |
273,77 |
+ |
3,11 |
+ |
3,06 |
+ |
3,02 |
+ |
2,15 |
+ |
3,07 |
+ 14,41 |
H. Arbetarskydd ............ |
5,46 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
I. Folkpensionering m. m..... |
1 915,75 |
+ |
54,97 |
+ 22,19 |
+ 22,69 |
+ |
21,80 |
+ |
24,30 |
+ 145,95 |
||
J. Diverse! .................. |
4,48 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
Säger för socialdepartementet |
3 098,60 |
+ 113,24 |
+ 55,93 |
+ 50,22 |
+ |
45,80 |
+ |
48,13 |
+ 313,32 |
|||
VI. Kommunikationsdepartemen- |
||||||||||||
tet: 1 |
||||||||||||
A. Kommunikationsdeparte- |
||||||||||||
mentet .................. |
0,98 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
B. Väg- och vattenbyggnads- |
||||||||||||
väsendet.................. |
962,74 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
C. Vägtrafikväsendet ........ |
9,14 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
D. Sveriges meteorologiska och |
||||||||||||
hydrologiska institut...... |
7,46 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
E. Byggnadsväsendet ........ |
8,15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
F. Tekniska institut.......... |
1,92 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
G. Statens elektriska inspek- |
||||||||||||
tion m. m................. |
0,38 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
H. Djurgårdsnamnden ........ |
0,15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
I. Diverse .................. |
38,51 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
Säger för kommunika- |
||||||||||||
tionsdepartementet |
1029,43 |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
|||||
VII. Finansdepartementet: |
||||||||||||
A. Finansdepartementet...... |
2,76 |
+ |
0,16 |
— |
— |
— |
— |
+ 0,16 |
||||
B. Allmänna centrala ämbets- |
||||||||||||
verk m. m............... |
17,88 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
C. Skatte- och kontrollväsen.. |
94,60 |
— |
2,61 |
— |
0,81 |
+ |
0,72 |
+ |
0,83 |
+ |
4,99 |
+ 3,12 |
D. Ersättningar för särs kilda för- |
||||||||||||
måner och rättigheter m. m. |
78,98 |
+ |
1,19 |
+ |
1,03 |
+ |
1,05 |
+ |
1,14 |
+ |
0,75 |
+ 5,16 |
E. Diverse .................. |
2,47 |
— |
— |
— |
+ 150,00 |
— |
150,00 |
± o |
||||
Säger för finansdepartementet |
196,69 |
- |
1,26 |
+ |
0,22 |
+ |
1,77 |
+ 151,97 |
- |
144,26 |
+ 8,44 |
|
VIII. Ecklesiastikdepartementet: |
||||||||||||
A. Ecklesiastikdepartementet.. |
1,29 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
B. Arkiv, bibliotek och muséer |
8,08 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
C. Kyrkliga ändamål ........ |
6,80 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
D. Akademier m. m........... |
5,53 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
E. Universiteten, den medicin- |
||||||||||||
ska undervisningen m. m... |
79,02 |
+ |
4,63 |
+ |
2,29 |
+ |
2,17 |
+ |
2,34 |
+ |
2,25 |
+ 13,68 |
F. Tekniska högskolor........ |
21,09 |
+ |
2,07 |
+ |
0,64 |
+ |
0,64 |
— |
— |
+ 3,35 |
||
G. Skolöverstyrelsen, anstalter |
||||||||||||
för lärarutbildning m. m... |
34,80 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
H. Allmänna läroverken in. m. |
210,97 |
+ |
12,28 |
+ |
7,38 |
+ |
7,28 |
+ |
7,28 |
+ |
7,28 |
+ 41,50 |
I. Folkskoleväsendet ........ |
685,18 |
+ |
22,72 |
+ |
9,24 |
+ |
2,02 |
— |
0,24 |
— |
2,92 |
+ 30,82 |
J. Yrkesundervisningen ...... |
77,70 |
+ |
2,86 |
+ |
2,69 |
+ |
2,43 |
+ |
2,19 |
+ |
2,18 |
+ 12,35 |
K. Folkbildningsåtgärder i |
||||||||||||
övrigt m. m............... |
22,55 |
+ |
1,50 |
+ |
1,50 |
+ |
1,50 |
+ |
1,50 |
+ |
1,50 |
+ 7,50 |
L. Gymnastiska centralinstitut |
||||||||||||
m. m..................... |
0,67 |
— |
— |
~ |
1 Jfr texten.
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956
31
Huvudtitel etc
Sanno- likt |
Automatisk utgiftsförändring från närmast |
Auto- matisk |
||||
belopp i |
1957/58 |
1958/59 |
1959/60 |
1960/61 |
1961/62 |
ring 19n6/57- 1961/62 |
14,79 |
+ 0,10 |
4* 0,10 |
4 0,08 |
+ 0,05 |
4 0,05 |
4 0,38 |
16,50 |
— |
— |
— |
— |
||
1 184,97 |
4 46,16 |
+ 23,84 |
+ 16,12 |
+ 13,12 |
4 10,34 |
4 109,58 |
0,86 |
+ 0,18 |
_ |
_ |
_ |
— |
4 0,18 |
16,60 |
— |
— |
— |
— |
||
2,04 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
25,07 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,55 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
15,49 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
248,67 |
- 1,96 |
- 2,17 |
- 2,12 |
- 1,90 |
- 2,10 |
- 10,25 |
22,19 2,31 |
4 2,00 |
— |
— |
— |
_ |
4 2,00 |
31,41 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
26,66 |
+ 0,21 |
+ 0,20 |
+ 0,20 |
4- 0,20 |
4 0,20 |
4- 1,01 |
6,77 |
4* 0,25 |
— |
— |
— |
4- 0,25 |
|
0,57 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,58 |
- 0,10 |
— |
— |
— |
— |
- 0,10 |
409,77 |
+ 0,58 |
- 1,97 |
- 1,92 |
- 1,70 |
- 1,90 |
- 6,91 |
0,95 |
__ |
_ |
_ |
|||
4,84 |
+ 0,69 |
— |
— |
— |
— |
4 0,69 |
54,43 |
+ 0,16 |
+ 0,15 |
4 0,15 |
4- 0,15 |
4- 0,15 |
4 0,76 |
49,48 |
+ 10,34 |
- 5,70 |
- 5,60 |
- 4,15 |
— |
— 5,11 |
8,33 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
31,47 |
+ 0,20 |
_ |
_ |
_ |
— |
4 0,20 |
2,14 |
- 0,84 |
- 0,18 |
— |
— |
— |
- 1,02 |
32,24 |
- 0,16 |
— |
— |
— |
- 0,16 |
|
t 183,88 |
+ 10 39 |
- 5,73 |
- 5,45 |
- 4,00 |
4 0,15 |
- 4,64 |
1,20 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
373,78 |
+ 13,84 |
- 2,22 |
4 7,66 |
4 16,52 |
4 8,09 |
4 43,89 |
32,98 |
- 0,77 |
- 1,34 |
- 1,05 |
- 1,45 |
4 0,05 |
- 4,56 |
300,22 |
+ 13,56 |
- 1,58 |
4- 8,01 |
4- 17,27 |
4 7,34 |
4 44,60 |
40,58 |
4" 1,05 |
+ 0,70 |
4 0,70 |
4 0,70 |
4 0,70 |
4 3,85 |
96,87 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
53,40 |
- 0,68 |
— |
— |
— |
— |
- 0,68 |
35,22 |
— |
— |
M. Understöd åt vetenskap,
vitterhet och konst m. m...
N. Diverse ..................
Säger för ecklesiastikdepartementet
IX.
''Jordbruksdepartementet :
A. Jordbruksdepartementet....
B. Lantbruksstyrelsen m. m ..
C. Skogs- och lantbruksakademin
m. m.................
D. Undervisningsanstalter för
ringar m. m.
m. .....................
F. Veterinärväsendet m. m. .
G. Lanthushållning i allmänhe
H. Jordbrukets rationalisering
m. m....................
I. Fiskeriväsendet .........
J. Skogsväsendet ...........
K. Lantmäteriväsendet .....
L. Rikets allmänna kartverk..
M. Lappväsendet .......
N. Diverse .............
Säger för jordbruksdepartementet
X. Handelsdepartementet:
A. Handelsdepartementet ...
B. Kommerskollegium m. m..
C. Bergsbruk, industri, hant -
D. Sjöfart och handel
E. Patent- och registr
sendet m. m.......
försvarsberedskap m. m.
G. Krisförvaltningen......
[T* H. Diverse ..............
Säger för handelsdepartementet
XI. Inrikesdepartementet:
A. Inrikesdepartementet .
och sjukvården..........
Därav:
Medicinalstyrelsen med
dithörande stater......
Sjukvårdsanstalterna ..
Hälsovård i allmänhet
C. överståthållarämbetet och
landsstaten .........
D. Polisväsendet .......
E. Civilförsvaret .......
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
Huvudtitel etc |
Sanno- likt belopp i |
Automatisk utgiftsförändring från närmast |
Auto- matisk föränd- ring 1956/57- 1961/62 |
||||
1957/58 |
1958/59 |
1959/60 |
,1960/61 |
1961/62 |
|||
F. Brandväsendet............ |
1,60 |
||||||
G. Diverse .................. |
27,65 |
- 2,85 |
+ 1,95 |
- 0,75 |
+ 0,70 |
- 0,70 |
- 1,65 |
Säger för inrikesdepartementet |
589,72 |
+ 10,31 |
- 0,27 |
+ 6,91 |
+ 17,22 |
+ 7,39 |
+ 41,56 |
XII. Civildepartementet: |
|||||||
A. Civildepartementet ........ |
0,75 |
— |
_ |
_ |
_ |
__ |
__ |
B. Vissa myndigheter ........ |
1,40 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
C. Statliga pensionsväsendet .. |
298,39 |
+ 11,50 |
+ 10,10 |
+ 10,80 |
+ 10,80 |
+ 11,70 |
+ 54,90 |
D. Statsunderstödda pensions- |
|||||||
väsendet.................. |
104,61 |
+ 6,50 |
+ 6,20 |
+ 6,50 |
+ 6,00 |
+ 5,90 |
+ 31,10 |
E. Allmänna indragningsstaten |
0,55 |
— |
_ |
_ |
|||
F. Diverse .................. |
15,56 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Säger för civildepartementet |
421,26 |
+ 18,00 |
+ 16,30 |
+ 17,80 |
+ 16,80 |
+ 17,60 |
+ 86,00 |
XIII. Oförutsedda utgifter........ |
1,00 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
XIV. Riksdagen och dess verk |
|||||||
m. m..................... |
16,34 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa egentliga statsutgifter |
9 841,40 |
+ 198,12 |
+ 88,82 |
+ 84,95 |
+ 239,21 |
-62,55 |
+ 548,06 |
Utgifter för statens kapitalfonder |
|||||||
I. Luftfartsfonden............ |
7,87 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
II. Riksgåldsfonden1 .......... |
425,00 |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
III. Avskrivning av nya kapital- |
|||||||
investeringar1.............. |
283,90 |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
IV. Avskrivning av oreglerade |
|||||||
kapitalmedelsförluster1...... |
543,60 |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
1 _ |
Summa utgifter för statens |
|||||||
kapitalfonder |
1260,87 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Säger för driftbudgetens |
|||||||
utgifter |
10601,77 |
+ 198,12 |
+ 88,82 |
+ 84,95 |
+ 239,21 |
- 62,55 |
+ 548,05 |
1 Jfr texten.
Bihang E
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956
Driftbudgeten för
Inkomster
Statsverks- |
Senare |
Summa |
|
propositionen |
ändringar |
Milj. kr. |
|
Milj. kr. |
Milj. kr. |
||
A. Egentliga statsinkomster: |
|||
I. Skatter .......................... |
10 058,8 |
+ 154,5 |
10 213,3 |
It. Uppbörd i statens verksamhet........ |
160,8 |
— 2,6 |
158,2 |
III. Diverse inkomster.................. |
251,0 |
— |
251,0 |
Säger |
10 470,6 |
+ 151,9 |
10 622,5 |
B. Inkomster av statens kapitalfonder: |
|||
I. Statens affärsverksfonder............ |
345,0 |
- 45,0 |
300,0 |
II. Riksbanksfonden .................. |
15,0 |
— |
15,0 |
III. Statens allmänna fastighetsfond...... |
20,8 |
— |
20,8 |
IV. Försvarets fonder .................. |
26,8 |
- 0,4 |
26,4 |
V. Statens utlåningsfonder.............. |
95,1 |
— |
95,1 |
VI. Fonden för låneunderstöd .......... |
23,3 |
— |
23,3 |
VII. Fonden för statens aktier............ |
85,0 |
+ 30,0 |
115,0 |
VIII. Statens pensionsfonder.............. |
40,5 |
— |
40,5 |
IX. Diverse kapitalfonder .............. |
50,8 |
— |
50,8 |
Säger |
702,3 |
- 15,4 |
686,9 |
Summa inkomster å driftbudgeten |
11 172,9 |
+ 136,5 |
11 309.4 |
Summa |
11 172,9 |
11 309,4 |
Kungl. Maj:ts proposition nf 175 år 1956
3
budgetåret 1956/57
Utgifter
Statsverks- |
Senare |
Summa |
||
propositionen |
ändringar |
Milj. kr. |
||
A. Egentliga statsutgifter: |
||||
I. Kungl. hov- och slottsstatema ...... |
3,9 |
— |
3,9 |
|
II. Justitiedepartementet .............. |
79,2 |
— |
79,2 |
|
III. Utrikesdepartementet .............. |
55,8 |
+ |
0,2 |
56,0 |
IV. Försvarsdepartementet.............. |
2 072,4 |
— |
1,9 |
2 070,5 |
V. Socialdepartementet................ |
2 822,5 |
+ |
276,1 |
3 098,6 |
VI. Kommunikationsdepartementet....... |
1 026,0 |
+ |
3,5 |
1 029,5 |
VII. Finansdepartementet ............... |
196,7 |
— |
196,7 |
|
VIII. Ecklesiastikdepartementet........... |
1 181,5 |
+ |
3,5 |
1 185,0 |
IX. Jordbruksdepartementet ............ |
418,4 |
— |
8,6 |
409,8 |
X. Handelsdepartementet.............. |
182,2 |
+ |
1,6 |
183,8 |
XI. Inrikesdepartementet................ |
588,4 |
+ |
1,4 |
589,8 |
XII. Civildepartementet ................. |
321,3 |
+ |
100,0 |
421,3 |
XIII. Oförutsedda utgifter ............... |
1,0 |
— |
1,0 |
|
XIV. Riksdagen och dess verk m. m..... |
16,3 |
— |
16,3 |
|
Säger |
8 965,6 |
+ |
375,8 |
9 341,4 |
B. Utgifter för statens kapitalfonder: |
||||
I. Luftfartsfonden.................... |
7,9 |
— |
7,9 |
|
II. Riksgäldsfonden.................... |
425,0 |
— |
425,0 |
|
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme- |
283,1 |
+ |
0,8 |
283,9 |
delsförluster..................... |
543,6 |
— |
543,6 |
|
Säger |
1 259,6 |
+ |
0,8 |
1 260,4 |
Summa utgifter A driftbudgeten |
10 225,2 |
+ |
376,6 |
10 601,8 |
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kom- |
||||
munalskaltemedel...................... Avsättning till budgetutjämningsfonden av |
300,0 |
300,0 |
||
komster.............................. Avsättning till budgetutjämningsfonden av |
350,0 |
275,0 |
75,0 |
|
LKAB .............................. Beräknat överskott....................... Summa |
297,7 11 172,9 |
+ |
111,4 |
111,4 221,2 11 309,4 |
It liihang till riksdagens protokoll 19H0. 1 saml. Nr 175