Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings-
m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel
för budgetåret 1956/57 m. m.; given Stockholms
slott den 2 mars 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa
anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med
allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges om ändringar beträffande den militärterritoriella indelningen
samt marinens och flygvapnets regionala ledningsorganisation,
försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning ävensom försvarets
musikorganisation.

Vidare föreslås att en pansarbataljon förlägges till Boden samt att reserver
för högbåtsinän och flygsignalister inrättas.

1—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 110

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott
den 2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
samt, såvitt avser punkten 3, med chefen för ecklesiastikdepartementet
anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson,
följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast beräknade
belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts beträffande
några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag, som
återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling
vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän
räckvidd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

3

[1] Militärterritoriell indelning och regional ledningsorganisation

Med skrivelse den 19 december 1955 har överbefälhavaren ingivit principförslag
beträffande den militärterritoriella indelningen samt den regionala
ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet. Förslaget ansluter
i sistnämnda del till förslag som utarbetats av cheferna för marinen
och flygvapnet. I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 17) anförde
jag att jag avsåg att anmäla ärendet för Kungl. Maj:t i sådan tid att principfrågorna
kunde bringas till sin lösning genom beslut vid innevarande
års riksdag. Jag anhåller att nu få upptaga ärendet till behandling. Därvid
upptar jag först frågan om den militärterritoriella indelningen och
redogör därefter för framlagda förslag beträffande den regionala ledningsorganisationen.
Slutligen framlägger jag mina förslag i ämnet.

Ärendet är emellertid av sådan natur att en fullständig redogörelse icke
kan lämnas till statsrådsprotokollet. För inhämtande av ytterligare upplysningar
torde därför få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Den militärterritoriella indelningen

Enligt 1942 och 1948 års försvarsbeslut indelas riket i lantmilitärt hänseende
i militärområden. Militärområde indelas i försvarsområden, av
vilka vissa är marina. Territorialvattnet vid rikets kuster indelas i sjömilitärt
hänseende i marindistrikt. I marindistrikten ingår de marina försvarsområdena
jämväl till den del de icke utgöres av territorialvatten. I
flygmilitärt hänseende indelas riket i flygbasområden.

I syfte att åstadkomma förenklingar och rationaliseringar i organisationen
har sedan länge företagits utredningar rörande den militärterritoriella
indelningen. I anslutning till dessa utredningar har 1955 års riksdag
fattat principbeslut om upphävande av skillnaden mellan marina och
lantmilitära försvarsområden samt om sammanslagning av vissa marina
försvarsområden med omgivande lantmilitära (prop. 110, s. 100; SU 128;
rskr. 300).

I sitt nu framlagda förslag understryker överbefälhavaren behovet av
ett nära samarbete i olika instanser mellan det militära och det civila
försvaret. Olika försvarsåtgärder måste så långt möjligt samordnas så att
tillgängliga resurser utnyttjas pa ett för totalförsvaret rationellt sätt. Samverkan
får regionalt och lokalt ökad betydelse. Ur dessa synpunkter måste
eftersträvas att skapa eu enhetlig militärterritoriell indelning, så långt
möjligt sammanfallande med den civil-administrativa. De utredningar som

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

verkställts har också lett fram till att en sådan förenkling och rationalisering
i fråga om indelningen kan genomföras. I enlighet härmed bör enligt
överbefälhavaren endast en militärterritoriell indelning finnas till
lands, nämligen i militärområden och försvarsområden. Den nuvarande
indelningen av landet i marindistrikt och flygbasområden anses därvid böra
bortfalla.

Rörande militärbefälhavarnas och försvarsområdesbefälhavarnas uppgifter
i den nya organisationen anför överbefälhavaren:

Militärbefälhavaren som under överbefälhavaren utövar ledningen av
det territoriella försvaret, även i vad rör marinens och flygvapnets baser,
är och bör i princip vara den, som i regional instans -— i samarbete med
berörda chefer ur marinen och flygvapnet — på militär sida svarar för
samverkan med det civila försvaret (civilbefälhavaren). Han har att samordna
verksamhet avseende t. ex. järnvägs- och landsvägstransporter, telekommunikationer,
viss reparationstjänst och vissa befästningsarbeten,
sjukvårdstjänst, livsmedelsförsörjning, kommunikationsskydd o. s. v. Försvarsområdesbefälhavarna
ha under militärbefälhavarna att i samverkan
med länsstyrelserna svara för verkställigheten.

Den regionala ledningsorganisationen

I samband med de föreslagna förändringarna beträffande den militärterritoriella
indelningen avses de staber vid marinen och flygvapnet, som
för närvarande har territoriella funktioner — marindistriktsstaber och
flygbasområdesstaber -— utnyttjas respektive infogas i organisationen såsom
marin- och flygoperativa ledningsorgan åt de chefer som för befäl
över vederbörliga operativa enheter. Förslag till sådana organ har, som
nämnts, utarbetats av cheferna för marinen och flygvapnet.

Marinen

Den regionala operativa planläggningen för marinens del ankommer för
närvarande på marindistriktscheferna (instruktion för marindistriktschefer
och marindistriktsstaber den 15 juni 1944; SFS 445/44). Visst planläggningsarbete
utföres därjämte av chefen för kustflottan. Marindistrikten är fem
till antalet, nämligen Norrlandskustens, Ostkustens, Gotlands, Sydkustens
och Västkustens. Chef för Gotlands marindistrikt är militärbefälhavaren
för sjunde militärområdet. Såsom chef för Norrlandskustens marindistrikt
förordnas i fred chefen för Hemsö kustartilleriförsvar; under krig avses
befälet skola utövas av officer i reserven. För övriga marindistrikt finnes
beställningar såsom marindistriktschef uppförda på marinens personalförteckningar
(Mo 17 i Ostkustens och Sydkustens marindistrikt samt
Mo 15 i Västkustens marindistrikt). Till sitt biträde har marindistriktschef
dels en stab, marindistriktsstaben, dels — utom i Gotlands marindistrikt
—- särskilda förvaltningsorgan.

Under chef för marindistrikt lyder i marindistriktet ingående lokala
sjöstridskrafter (lokalstyrka eller fartygsdepå), örlogsstation och/eller ör -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

5

logsdepå, örlogsvarv samt kustartilleriförsvar med vederbörligt kustartilleriförband.
örlogsvarven är förvaltningsmässigt underställda marinförvaltningen.
I krig tillkommer ytterligare förband in. m.

Chefen för kustflottan avses i krig direkt under chefen för marinen
föra befälet över huvuddelen av de operativa sjöstridskrafterna; i fred är
han chef för den för övningar sammandragna sjöslyrkan.

I särskild skrivelse till överbefälhavaren den 5 oktober 1955 har chefen
för marinen efter samråd med marinförvaltningen överlämnat principförslag
till ändrad regional ledningsorganisation av marinen i krig och fred.
Förslaget avser att skapa en enhetlig marinoperativ ledning inom varje
havsområde med en under chefen för marinen lydande operativ ledare,
vilken skall ha befälet över alla marina stridskrafter, som kan verka inom
området, jämte tillhörande baser och underhållsförband. För detta ändamål
föreslås den operativa verksamheten vid marinen i regional instans
skola ankomma på fyra marinkommandon: marinkommando Nord, Ost,
Syd och Väst svarande mot operationsområdena Bottniska viken, egentliga
Östersjön, sydvästra Östersjön med östersjöutloppen samt Kattegatt och
Skagerack. Med hänsyn till kravet på enhetlig ledning bör Gotland icke
längre bilda en särskild marin enhet i regional instans. De marina bevakningsorganen
på Gotland bör dock alltjämt sammanföras till ett särskilt
bevakningsområde.

Införandet av marinkommandon medför vissa förändringar i chefens
för kustflottan ställning. Under krig avses chefen för kustflottan i regel
komma att underställas den marinkommandochef till vars operationsområde
huvuddelen av sjöstridskrafterna avdelas och därvid utöva det taktiska
befälet till sjöss. I fred skall chefen för kustflottan tilldelas viss
operativ planläggning och under chefen för marinen leda utbildningen av
huvuddelen av de rustade sjöstridskrafterna. Han förutsättes därjämte
leda och samordna den taktiska utbildningen vid samtliga rustade sjöstyrkor
och därvid åläggas viss utökad inspektionsskyldighet.

I fråga om marinkommandochef underställda förband m. in. ur flottan
ansluter sig marinchefens förslag till det av honom framlagda förslaget
till centralisering av flottans personalredovisning och ändrad utbildningsorganisation
för flottan. (För detta förslag redogöres närmare i det följande
i samband med anmälan av marinens allmänna avlöningsanslag.)
Örlogsstationerna förutsättes sålunda ha utgått ur organisationen. De nytillkommande
utbildningsorganisationerna i Karlskrona och Göteborg samt
Bergaskolorna avses bli underställda cheferna för marinkommandona Syd,
Väst och Ost. Kustartilleriets förband anses i fråga om personal, utrustning
och organisation m. in. samt i marinoperativt hänseende böra lyda
under vederbörande marinkommandochefcr. Beträffande det territoriella
försvaret skall dock cheferna för de nuvarande kustartilleriförsvaren i
egenskap av försvarsområdesbefälhavare underställas vederbörande mili -

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tärbefälhavare. Chef för marinkommando anses vidare böra ha viss direktivrätt
i förhållande till andra stridskrafter än marina i vad rör marinoperativ
verksamhet.

Marinchefen betonar att planläggningen i fred av den marinoperativa
verksamheten samt marinkommandochefs militära verksamhet i övrigt
kräver att denne i fred har befogenhet över den förvaltningsverksamhet,
som utgör grundvalen för underhållstjänstcn i krig. Marinchefen förutsätter
därför att marinkommandochef skall utöva ledningen av och uppsikten
över förvaltningsverksamheten vid underlydande förband och anstalter
med undantag av kustartilleriförsvar. Marinchefen räknar sålunda
med att vederbörande marinkommandochef —- till skillnad från marindistriktschef
—- skall utöva ledningen och uppsikten över förvaltningen
vid örlogsvarv på samma sätt som marindistriktschef i den nuvarande
organisationen utövar ledningen av och uppsikten över intendentur- och
sjukvårdsförvaltningen vid marindistrikten. Den närmare uppdelningen i
ansvarsområden i förvaltningshänseende för marinkommandochef, chef för
örlogsvarv samt cheferna för intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna
i marinkommando är föremål för särskild utredning inom marinledningen.
Chefen för marinen avser vidare att undersöka rationaliseringsmöjligheter
inom marinkommandos intendenturförvaltning. I fråga om kustartilleriförsvaren
anser marinchefen att erforderligt inflytande på förvaltningsverksamheten
skall kunna ernås genom att marinkommandochef, i
likhet med nuvarande marindistriktschef, instruktionsmässigt ges befogenhet
alt utfärda behövliga anvisningar och direktiv.

Behovet av personal för den föreslagna ledningsorganisationen beräknar
marinchefen i huvudsak kunna tillgodose inom ramen för befintliga
personalstater för flottan och kustartilleriet. En särskild beställning för
chef för marinkommando Nord anses dock framdeles komma att erfordras
liksom en kvalitativ förstärkning av denne chefs stab. I avbidan på att
den nämnda beställningen tillkommer avses chefen för Hemsö kustartilleriförsvar
skola i fred förordnas såsom marinkommandochef. Med hänsyn
till den omfattning förvaltnings- och underhållsfrågor kommer att få i
marinkommandona anses vidare att personalen i underhållstjänst vid marinkommandostaberna
behöver förstärkas i förhållande till motsvarande
personal i marindistriktsstaberna. Ytterligare personal för samverkan med
armén anses vidare erforderlig i lerig. Marinchefen anför att kostnaderna
för de personalförstärkningar som sålunda blir nödvändiga väl uppväges
av de kostnadsbesparingar som redan uppnåtts och kan förväntas
uppnås genom centraliseringen av flottans personalorganisation.

Flygvapnet

Det operativa planläggningsarbetet för flygvapnets del utföres i regional
instans dels av eskadercheferna dels ock av flygbasområdescheferna.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Antalet eskadrar i fred är enligt 1942 års försvarsbeslut fyra. Eskaderindelningen
är för närvarande följande:

första eskadern omfattar de fyra attackflottiljerna F 6, F 7, F 14
och F 17;

andra eskadern omfattar fem jaktflottiljer F 4, F 9, F 10, F 12 och F 15;

tredje eskadern omfattar sex jaktflottiljer Fl, F 3, F 8, F 13, F 16
och F18;

fjärde eskadern, spaningsförband, omfattar Södermanlands flygflottilj
(F 11) och Norrbottens flygbaskår (F 21). Det ankommer på Kungl. Maj :t
att anpassa indelningen i eskadrar efter ändrade förhållanden beträffande
eskadrarnas krigsuppgifter m. m.

Eskadercheferna är beställningshavare i Mo 15. Eskaderchefs huvuduppgift
är att utöva den operativa och taktiska ledningen av eskadern.
Eskaderchef har befälsrätt över eskaderns förband i fred i alla avseenden
utom i fråga om förvaltningstjänst och sådan verksamhet som pålagts särskilda
inspektionsorgan eller som av kostnads- eller effektivitetsskäl kräver
central ledning. Till sitt förfogande har eskaderchef en stab omfattande
en stabsavdelning och en expeditionsavdelning. Stabschefen är
major i Ma 30. I vissa eskaderstaber ingår samverkanspersonal ur armén
och marinen.

Flygbasområdena är fem till antalet: Södra, Västra, östra och Norra
flygbasområdena samt Övre Norrlands flygbasområde.

Flygbasområdeschefs uppgifter omfattar dels flygvapnets bas- och underhållst
jänst dels ock ledningen av luftbevakningen.

Chef för övre Norrlands flygbasområde är chefen för F 21. Chefer för
övriga flygbasområden är pensionerade beställningshavare i 2: 14. Flygbasområdeschef
biträdes av en stab omfattande en stabsavdelning med
expedition och en underhållsavdelning. Stabschefen är major i Ma 30. Vid
Övre Norrlands flygbasområde saknas särskild flygbasområdesstab; dess
uppgifter åvilar F 21 kårstab.

I särskild skrivelse den 23 juni 1955 har chefen för flygvapnet framlagt
förslag till ny regional ledningsorganisation vid flygvapnet. Förslaget
syftar till att åstadkomma en ändamålsenligare operativ indelning, en fastare
sammanknytning av luftbevakning och jaktförsvar samt eu enhetlig
ledning i fråga om flygoperationer och därmed sammanhängande bas- och
underhållstjänst. Förslaget innebär i huvudsak att eskadercheferna ålägges
ansvaret såväl för flygoperationer som för bas- och undcrhållstjänst,
jakteskaderchef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att
härvid eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås.

Eskaderindelningen i fred föreslås bli följande:

första eskadern liksom för närvarande omfattande de fyra attackflottiljerna; andra

eskadern omfattande jaktflottiljerna F 3, F 9, b''10 och F 12;

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tredje eskadern omfattande jaktflottiljerna Fl, F 8, F 13, F 16 och
F 18; samt

fjärde eskadern omfattande jaktflottiljerna F 4 och F 15 samt spaningsförbanden
F 11 och F21.

Eskaderchef föreslås, i avvaktan på slutlig prövning av de högre chefstjänstemännens
löneställning, bli placerad i Mo 17. Eskaderchefs väsentligt
utökade arbetsuppgifter medför behov av en ställföreträdande eskaderchef,
till vilken beslutanderätten rörande främst bas- och underhållstjänstfrågor
förutsättes skola delegeras. Ställföreträdande eskaderchef föreslås
skola placeras i Mo 14 vid andra och tredje eskadrarna och i Ma 37 eller
Ma 33 vid första eskadern. Vid fjärde eskadern förutsättes chefen för Norrbottens
flygbaskår bli ställföreträdande eskaderchef.

Eskaderstaben föreslås i fred vara delad i två delar, eskaderstab 1 och
eskaderstab 2. Ärenden rörande flygoperationer, luftbevakningstjänst och
signaltjänst bör förberedas inom eskaderstab 1, medan frågor rörande basoch
underhållstjänsten bör ankomma på eskaderstab 2. Samverkanspersonal
ur armén och marinen förutsättes i samma utsträckning som för
närvarande skola vara knuten till eskaderstaberna.

Eskaderstab 1, vars chef förutsättes vara i första eskaderstaben major
och i övriga eskaderstaber överstelöjtnant eller major, bör uppdelas i
en operationsavdelning, en signalavdelning samt — inom andra-fjärde
eskadrarna — en luftbevakningsavdelning. Sistnämnda eskadrars signalavdelningar
anses böra förstärkas med en major eller kapten, en kapten
och en flygdirektör av 2. graden.

Eskaderstab 2 bör uppdelas i en bas- och underhållsavdelning, en flygfältsavdelning
samt en expedition. Chefen för eskaderstab 2 bör liksom
stabscheferna i de nuvarande flygbasområdesstaberna vara major. Han
förutsättes tillika skola vara chef för bas- och underhållsavdelningen. I
fjärde eskaderns eskaderstab 2 anses härutöver en major böra ingå med
särskilda uppgifter i fråga om bas- och underhållstjänsten. Chef för den
i bas- och underhållsavdelningen ingående underhållssektionen förutsättes
vara kapten (i intendenturbefattning) i stället för såsom för närvarande
löjtnant. I tlygfältsavdelningen bör liksom för närvarande tjänstgöra
driftingenjör och fältmästare. I andra—fjärde eskaderstaberna anses två
(nu en) fältmästare behövliga.

De nya eskaderstaberna anses i allmänhet böra förläggas till flottilj.
Första eskaderstaben anses sålunda på längre sikt böra förläggas till F 6
(Karlsborg) eller F 7 (Såtenäs) men föreslås tills vidare bli förlagd till
Göteborg, där lokaler frigöres genom andra eskaderstabens bortflyttning.
Denna stab föreslås förlagd till F 10 (Barkåkra), medan fjärde eskaderstaben
förlägges till F 21 (Luleå). Tredje eskaderstaben slutligen förutsättes
bibehålla nuvarande förläggningsort (Stockholm). För att denna
förläggning av eskaderstaberna slutligt skall kunna genomföras erfordras
byggnader vid F 6 eller F 7, F 10 och F 21.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Chefen för flygvapnet räknar i vad rör krigsorganisationen bland annat
med förstärkning av flygvapnets samverkanspersonal vid armén och marinen.

Sammanfattningsvis föreslår chefen för flygvapnet följande förändringar
beträffande flygvapnets personal: Eskadercheferna uppflyttas från
Mo 15 till Mol7. Beställningar tillkommer för tre ställföreträdande eskaderchefer,
två i Mo 14 och en i Ma 37 eller Ma 33. Tre beställningar för
överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30 inrättas i utbyte mot tre
beställningar för major i Ma 30, och fyra beställningar för löjtnant i
Ma 23/19 (i intendenturbefattning) utbytes mot fyra beställningar för kapten
i Ma 27. Fyra tjänster för driftingenjör i Ce 25 tillkommer i utbyte
mot samma antal nu på sakanslag inrättade extra tjänster. Två tjänster
för fältmästare i Ce 22 föreslås tillkomma. För förstärkning av signalavdelningarna
inrättas följande beställningar, nämligen tre för major eller
kapten i Ma 30 eller Ma 27, tre för kapten i Ma 27 och tre för flygdirektör
av 2. graden i Ca 31. Slutligen utgår fyra arvodesbefattningar för flygbasområdeschefer
i 2:14, sju arvodesbefattningar för pensionerad officer i
1: 30, fem arvodesbefattningar för pensionerad underofficer i 1: 22 samt
tjänster för en kasernföreståndare i Ce 19, två vaktmästare i Ce 10, ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål, en förrådsman i Cg 11 och en driftingenjör
i Cg 25, sistnämnda tjänst med avlöning från sakanslag.

Behovet av samverkanspersonal anses kunna tillgodoses inom ramen för
de av chefen för flygvapnet på längre sikt föreslagna personalstaterna.

Chefen för flygvapnet beräknar att den föreslagna omorganisationen
skall medföra minskning i avlöningskostnaderna med 120 000 kronor. Vid
denna beräkning, som skett med utgångspunkt i den för krigsorganisationen
beräknade personaluppsättningen, har hänsyn ej tagits till kostnaderna
för den föreslagna förstärkningen av eskaderstabernas signalavdelningar,
omkring 220 000 kronor. Denna förstärkning anses nämligen vara
erforderlig oberoende av omorganisationen. Om avlöningskostnaderna på
såväl avlönings- som sakanslag beräknas med utgående från tjänsterna för
fredsorganisationen kan kostnadsminskningen beräknas till 20 000 kronor.
Hänsyn har härvid ej tagits till den föreslagna förstärkningen av signalavdelningarna.
Kostnaderna för erforderliga ny- och ombyggnader för
eskaderstabernas förläggning till flottilj beräknas till omkring 600 000 kronor;
de årliga kostnaderna för förhyrning av lokaler beräknas å andra
sidan minska med i runt tal 60 000 kronor. Slutligen räknar chefen för
flygvapnet med en viss minskning av expenskostnaderna.

Övergång till den nya organisationen förutsättes ske efter hand med
början budgetåret 1956/57. De för nästa budgetår föreslagna förändringarna
upptages i det följande vid anmälan av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Överbefälhavaren understryker behovet av personal för samverkan
i krig mellan de operativa cheferna vid marinen och flygvapnet, å ena, och
de territoriella cheferna, å andra sidan, överbefälhavaren anser det därför
riktigt att samverkanspersonalen förstärkes på sätt cheferna för marinen
och flygvapnet förutsatt; dock är överbefälhavaren tveksam om icke
viss ytterligare samverkanspersonal erfordras för marinens del.

Överbefälhavaren tillstyrker i princip huvudpunkterna i det av chefen
för marinen uppgjorda förslaget till operativ ledningsorganisation vid marinen.
Till frågan om marinkommandochefernas förvaltningsansvar (ifrågasatt
ändring i nuvarande marindistriktschefs förvaltningsuppgifter) anser
sig överbefälhavaren icke kunna taga ställning förrän resultat föreligger
av de inom marinledningen pågående utredningarna rörande dels den närmare
ansvarsfördelningen mellan chef för marinkommando, chef för örlogsvarv
samt cheferna för intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna
inom marinkommando, dels ock rationaliseringar inom marinkommandos
intendenturförvaltning, samt örlogsvarvsutredningens arbete slutförts.

I frågan om marinkommandochefs ställning i förvaltningshänseende
m. m. gör överbefälhavaren följande principiella uttalande.

Den allmänna strävan måste självfallet vara att skapa så enkla förhållanden
som möjligt och undvika dubbelorganisation. I princip bör därför
gälla att de operativa enheterna med sina basförråd i fråga om sådana
förnödenheter m. m., som äro gemensamma för krigsmakten, skola
falla tillbaka på och understödjas från underhållsanstalter, som ansluta till
den territoriella organisationen (försvarsområdesförråd etc.). Ansvaret för
de sistnämnda anstalterna bör naturligen ligga på de territoriella myndigheterna.
Kustartillerichef bör även om han icke tillika är försvarsområdeshefälhavare
beträffande det territoriella försvaret vara underställd vederbörande
territoriella chef.

Det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget till förbättrad ledningsorganisation
vid flygvapnet tillstyrkes i princip av överbefälhavaren.
Överbefälhavaren understryker särskilt vikten av att en eskaderstab förlägges
till Norrland.

Departementschefen

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har sedan en längre tid
tillbaka utredningar bedrivits rörande den militärterritoriella indelningen
och därmed sammanhängande spörsmål i syfte att åstadkomma förenklingar
och rationaliseringar. Jag hälsar med tillfredsställelse att utredningarna
nu lett fram till förslag, som synes ägnade att bringa nämnda
frågor till en ändamålsenlig lösning. För min del kan jag i allt väsentligt
tillstyrka vad överbefälhavaren föreslagit såväl beträffande den militärterritoriella
indelningen som i fråga om de därmed sammanhängande spörsmålen
om den regionala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Sålunda tillstyrker jag att principbeslut nu fattas om att endast en militärterritoriell
indelning till lands, i militärområden och försvarsområden,
skall finnas. Jag kan även i huvudsak ansluta mig till de synpunkter som
överbefälhavaren anfört i fråga om militärbefälhavares och försvarsområdesbefälhavares
uppgifter och ställning i organisationen.

I och med att en enhetlig militärterritoriell indelning kommer till stånd,
försvinner den hittillsvarande indelningen av landet i marindistrikt och
flygbasområden. De regionala staber vid marinen och flygvapnet som hitintills
haft territoriella funktioner — marindistriktsstaber och flygbasområdesstaber
— skall därvid enligt överbefälhavarens förslag utnyttjas
för den regionala operativa ledningsorganisationen vid dessa försvarsgrenar.

Det av marinchefen framlagda förslaget till regional operativ ledningsorganisation
har i sina huvudpunkter i princip tillstyrkts av överbefälhavaren.
För min del har jag icke heller något att invända mot de i förslaget
uppdragna riktlinjerna. Jag tillstyrker sålunda att ledningen av den
marinoperativa verksamheten i regional instans skall ankomma på fyra
marinkommandon Nord, Ost, Syd och Väst svarande mot i huvudsak de av
marinchefen angivna operationsområdena. Mot marinchefens förslag rörande
de marina bevakningsorganen på Gotland har jag intet att invända.

Vad marinchefen föreslagit i fråga om chefens för kustflottan ställning
i den nya organisationen har ej givit mig anledning till erinran.

Såsom överbefälhavaren anfört bör kustartillerichef, även om han icke
tillika är försvarsområdesbefälhavare, beträffande det territoriella försvaret
vara underställd vederbörande territorielle chef. I övrigt anser jag mig i
huvudsak kunna godtaga vad marinchefen föreslagit rörande marinkommandochefs
befäls- och direktivrätt. Till frågan om och i vilken utsträckning
marinkommandochef i fred bör utöva ledningen av och uppsikten
över förvaltningsverksamheten vid underställda förband och anstalter är
jag icke för närvarande beredd att fatta ståndpunkt. I avbidan på resultaten
av pågående utredningar och undersökningar räknar jag därför med
att marinkommandochef tills vidare kommer att i förvaltningshänseende
intaga ungefär samma ställning som för närvarande tillkommer marindistriktschef.

Marinchefen har räknat med att personalbehovet för marinkommandona
i huvudsak skall kunna tillgodoses inom ramen för befintliga personalstater
för flottan och kustartilleriet. Viss personalförstärkning bedömer
marinchefen dock bli erforderlig framdeles. Jag tar icke nu ställning till
dessa frågor utan förutsätter att personalbehovet för marinkommandona
får prövas i vanlig ordning i samband med de årliga medelsäskandena.

Det förslag som chefen för flygvapnet framlagt rörande ny regional ledningsorganisation
vid flygvapnet har i princip tillstyrkts av överbefälhavaren.
Förslaget innebär i korthet att eskadercheferna ålägges ansvaret
för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst, jakteskader -

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1956

chef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att härvid
eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås. Jag tillstyrker att en sådan
sammanslagning av staberna kommer till stånd. Som framgått av min redogörelse
för flygvapenchefens förslag synes vissa kostnadsbesparingar
kunna vinnas genom en dylik omorganisation. I detta sammanhang vill jag
även erinra om att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 oktober 1955 medgivit
att nuvarande tredje eskaderstaben och östra flygbasområdesstaben
försöksvis sammanföres till en enhetlig stab. Mot chefens för flygvapnet
förslag i fråga om eskaderindelningen har jag icke funnit anledning till
erinran. Det bör såsom för närvarande ankomma på Kungl. Maj:t att anpassa
eskaderindelningen efter ändrade förhållanden beträffande eskadrarnas
krigsuppgifter m. m.

Eskaderchef bör liksom för närvarande vara placerad i Mo 15. Jag är
således ej beredd att förorda någon ändring av eskaderchefs löneställning.
Som chefen för flygvapnet föreslagit bör vid varje eskader finnas en ställföreträdande
eskaderchef med huvudsakligen de arbetsuppgifter flygvapenchefen
angivit. Ställföreträdande eskaderchef vid fjärde eskadern bör vara
chefen för Norrbottens flygbaskår. Såsom ställföreträdande eskaderchefer
i övriga eskadrar torde få avses pensionerade beställningshavare i 2:14.

Flygvapenchefens förslag beträffande eskaderstabens uppdelning i eskaderstab
1 och eskaderstab 2 samt arbetsfördelningen mellan och inom
stab 1 och stab 2 kan jag i huvudsak biträda. Chefen för eskaderstab 1
bör placeras i Ma 30 vid första eskadern. Även befattningarna såsom chef
för stab 1 vid övriga eskadrar bör enligt min mening besättas med majorer.
För att undvika alltför täta ombyten på befattningarna föreslår jag emellertid
att för dessa avses beställningar i Ma 33 eller Ma 30. Till frågan
om förstärkning av eskaderstabernas signalavdelningar, vilken icke har
samband med förevarande omorganisation, tar jag icke ställning i detta
sammanhang. De i denna del framställda äskandena för nästa budgetår
upptar jag till behandling under flygvapnets avlöningsanslag i det följande.
Chef för eskaderstab 2 bör placeras i Ma 30. Huruvida ytterligare en beställningshavare
i Ma 30 bör ingå i eskaderstab 2 vid fjärde eskadern torde
framdeles få prövas. Chefen för underliållssektionen bör i vart fall tills
vidare liksom för närvarande vara löjtnant (i intendenturbefattning). I
eskaderstab 2 bör vidare ingå driftingenjör och fältmästare. Till frågorna
om ändrad anställningsform för driftingenjörerna och utökning av antalet
tjänster för fältmästare tar jag ej nu ställning.

Vad chefen för flygvapnet föreslagit beträffande eskaderstabernas förläggning
på längre sikt föranleder i princip icke någon erinran från min
sida. Jag vill erinra om att överbefälhavaren ansett det särskilt viktigt att
en eskaderstab förlägges till Norrland. Till frågan om medel för om- eller
^byggnader, som kan erfordras för eskaderstaberna, tar jag icke nu ställning.
Denna fråga torde få prövas i vanlig ordning.

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

övergången till den nya organisationen bör ske efter hand med början
under nästa budgetår. Till de för nästa budgetår erforderliga personalförändringarna
återkommer jag i det följande vid behandlingen av flygvapnets
avlöningsanslag.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande
den militärterritoriella indelningen samt den regionala ledningsorganisationen
vid marinen och flygvapnet.

[2] Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning

Den 25 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen
att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen
inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål
samt att på grundval av utredningen avge förslag i fråga om den närmare
utformningen av organisationen och personaluppsättningen vid de fastighetsförvaltande
organen. Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den
20 januari 1956 avgivit förslag i ämnet.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,
chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets
civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen, statens organisationsnämnd,
statskontoret, statens lönenämnd, svenska byggnadsingenjörers riksförbund,
statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges arbetsledareförbund, försvarets
civila tjänstemannaförbund, svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet,
försvarsväsendets underbefälsförbund och Sveriges
civilingenjörsförbund.

Innan jag upptar fortifikationsförvaltningens förslag och däröver avgivna
yttranden till behandling torde jag få erinra om det principförslag
i fråga om organisationen av försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning,
som jag på grundval av verkställda utredningar framlade vid
anmälan av propositionen 1954: 110. De i propositionen uppdragna allmänna
riktlinjerna för fastighetsförvaltningen inom försvaret godkändes
av riksdagen (rd. skr. 1954:320).

Enligt ifrågavarande principbeslut skall i de regionala organen, militärbefälsstaberna,
finnas en befästningsavdelning under en fortifikationsofficer
och en byggnadsavdelning under en civil byggnadsdirektör, vilken i fred
skall ha det tekniskt-ekonomiska ansvaret för byggnadsverksamheten. Frågan
huruvida befästnings-och byggnadsavdelningarna skall sammanföras till
en enhetlig fortifikationssektion under fortifikationsofficerens ledning har
lösts så, att i vart fall inom vissa ur mobiliseringssynpunkt särskilt viktiga

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

militärområden bör finnas en fortifikationssektion, medan inom övriga
militärområden det i princip icke anses nödvändigt att sammanslå befästnings-
och byggnadsavdelningarna till en sektion. Under militärbefälhavare
skall lyda arméns och flygvapnets lokalmyndigheter medan för marinens
del kustartilleriförsvaren, bortsett från Gotlands kustartilleriförsvar, samt
örlogsvarven skall i likhet med regionalt organ lyda direkt under det
centrala ämbetsverket.

Beträffande den lokala organisationen anmäldes i propositionen att det
förslag, som framlagts av den av mig tillkallade utredningsmannen, direktören
A. Lindencrona, innebar i huvudsak följande. Vid arméns truppförband
skulle fastighetsfrågorna handläggas inom en kasernvårdsavdelning. Intendenten
borde regelmässigt tillika vara kasernofficer. Vidare borde finnas en
kasernunderofficer samt ett med hänsyn till de lokala förhållandena avpassat
antal fastighetsarbetare. Vid vissa förband borde finnas särskild skjutfältsofficer.
Frågan om befattningen såsom kasernunderoffieer skall bestridas
av underofficer på aktiv stat eller i arvodesbefattning borde enligt utredningsmannen
ytterligare undersökas. Utredningsmannen föreslog att brandtjänsten
skulle handhavas av kasernvårdspersonalen. Marinens och flygvapnets
truppförband borde bibehålla nuvarande personalorganisation. Försvarsområdesstabernas
fortifikationsavdelningar borde stå under ledning av en officer
med annan kvalificerad sysselsättning vid staben. För Kalix, Stockholms
och Malmö försvarsområdesstaber räknade utredningsmannen med heltidstjänstgörande
aktiva officerare ur fortifikationskåren. Vid envar av försvarsområdesstaberna
borde finnas en aktiv underofficer ur fortifikationskåren
som biträde åt avdelningschefen. Flygbasområdesstaberna borde
bibehållas vid nuvarande organisation. Lokalmyndigheterna skulle betjänas
av deltidstjänstgörande driftingenjörer tillhörande regionalorganen.
På garnisonsorter borde finnas en för samtliga förband på orten gemensam
arbetargrupp för större arbeten. Ensamliggande förband borde för sådana
arbeten anlita entreprenadförfarande. Utredningsmannen ansåg sig icke
kunna förorda att flera enheter ur krigsmakten belägna i närheten av
varandra betjänades av ett gemensamt organ i fastighetsfrågor.

Vid mina överväganden rörande den lokala organisationen kom jag till
delvis andra slutsatser än utredningsmannen. Jag ansåg sålunda att den av
utredningsmannen föreslagna arbetargruppen på orter med flera förband
borde kompletteras med personal för övriga kasernvårdsuppgifter. Jag
ansåg det vidare icke nödvändigt att inrätta särskilda kasernvårdsavdelningar
vid här avsedda förband. Det borde få ankomma på Kungl. Maj:t
att besluta om den närmare utformningen av ifrågavarande organ. Vid
ensamliggande förband åter borde inrättas kasernvårdsavdelningar. Såsom
kasernofficer borde regelmässigt avses intendenten. Till hans förfogande
borde ställas underofficer, överfurir eller civil befattningshavare samt
ytterligare arbetskraft i erforderlig omfattning. Jag förklarade mig intet

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

15

ha att erinra mot att ytterligare undersökningar verkställdes i frågan huruvida
kasernunderofficeren borde vara underofficer på aktiv stat eller underofficer
i arvodesbefattning. Driftingenjör borde ställas till förbandschefs
förfogande. Vad angår försvarsområdesstabernas organisation förklarade
jag mig icke kunna biträda utredningsmannens förslag. Jag räknade med
att ett mindre antal underofficersbeställningar på fortifikationskårens stat
inrättades för arbetsuppgifter vid försvarsområdesstaberna i utbyte mot
motsvarande antal tjänster för förrådsmästare.

Då jag framlade principförslaget förutsatte jag att vissa speciella frågor
måste ytterligare utredas samt att dessa undersökningar borde verkställas
i samband med att organisationen närmare utformades och genomfördes.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 5 juni 1954
byråchefen J. T. A. Broomé såsom utredningsman för att verkställa ifrågavarande
utredningsuppdrag. Utredningsmannen överlämnade den 15 december
1954 betänkande med förslag till huvudlinjer för organisationen av
försvarets fastighetsförvaltning. Såsom jag anförde vid anmälan av propositionen
1955: 110 (s. 71) anmälde jag nämnda betänkande den 25 februari
1955 i statsrådet, därvid jag förklarade mig för egen del anse, att det av
olika skäl icke var möjligt att framlägga något på utredningsmannens betänkande
grundat förslag i ämnet. De invändningar, som de militära myndigheterna
vid remissbehandlingen framfört mot av utredningsmannen föreslagen
organisationsform med helt självständiga byggnadsavdelningar inom
samtliga militärområden utom sjunde oavsett militärområdenas betydelse
ur beredskapssynpunkt, ansåg jag så vägande att jag för min del icke
fann tillrådligt att förorda utredningsmannens förslag till lösning av organisationsfrågan.
Vidare erinrade jag om att fullständiga personal- och
kostnadsberäkningar saknades. Den i statsmakternas principbeslut 1954
förutsatta utredningen — avseende de fastighetsförvaltande organen i såväl
central som regional och lokal instans — borde därför enligt min mening
fullföljas samt bedrivas efter då fastställda allmänna riktlinjer och med
beaktande i huvudsak av den uppfattning rörande fördelningen av arbetsuppgifterna
mellan befästnings- och byggnadsavdelningarna, som fortifikationsförvaltningen
framfört i yttrande över utredningsmannens förslag. I
övrigt borde utredningsmannens i betänkandet redovisade synpunkter beaktas
i den mån de var förenliga med de allmänna principerna för utredningens
bedrivande.

På min hemställan uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen
att - under beaktande av vad jag anfört i ämnet -— verkställa fortsatt utredning
rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret
m. in.

1 propositionen 1950: 196 anmäldes ett av statens organisationsnämnd
framlagt förslag om organiserande av garnisonsvis ordnad maskintjänst.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Förslaget innebar, att den fasta maskintjänsten vid de i garnison ingående
förbanden skulle sammanföras under en garnisonsövermaskinist
eller garnisonsmaskinmästare.

Sedan fortifikationsförvaltningen och dåvarande arméförvaltningen erhållit
Kungl. Maj :ts uppdrag att i samverkan med statens organisationsnämnd
utreda frågan om en samordning av maskintjänsten vid garnisonerna,
överlämnade ämbetsverken med underdånig skrivelse den 10 februari
1951 en av organisationsnämnden upprättad promemoria. Frågan
anmäldes i propositionen 1951: 110 (s. 44). Något förslag till samordnad
maskintjänst framlades icke i avvaktan på ställningstagandet till frågan
om den militära lokala fastighetsförvaltningens organisation. Däremot
framlades förslag till ändrad personalorganisation vid ett stort antal maskinanläggningar,
vilket innebar inrättande bl. a. av ordinarie tjänster dels
för maskinmästare i 19 eller 17 lönegraden och dels för reparatörer i 13
lönegraden samt extra ordinarie tjänster för maskinister i 15 lönegraden.
För att icke föregripa de fortsatta övervägandena i garnisonsmaskinistfrågan
inrättades dock inga ordinarie eller extra ordinarie tjänster för maskinmästare
och reparatörer respektive maskinister vid förband å garnisonsorter
men medgavs efter motsvarande grunder en personalanordning, som i huvudsak
innebar att innehavarna av vissa tjänster såsom maskinist i lönegrad
Ca 16 eller eldare av 1. klass i lönegrad Ca 11 finge förordnas att mot
vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer på maskinmästare
respektive reparatör i angivna lönegrader. De vid garnisonsförbanden inrättade
tjänsterna för maskinister i lönegrad 15 föreslogs vidare skola placeras
på extra stat. Förslaget godkändes av riksdagen (rd. skr. 1951:4).
Fr. o. m. budgetåret 1954/55 är tjänsterna för maskinmästare i lönegraderna
19 och 17 uppflyttade till lönegraderna 20 respektive 18.

Fortifikationsförvaltningens förslag

Arbetsuppgifternas fördelning mellan instanser

Följande allmänna riktlinjer för verksamhetens uppdelning mellan instanser
har angivits.

På lokalmyndighet bör ankomma bland annat att upprätta förslag till
underhållsplaner samt att med till förfogande ställda medel ombesörja
underhåll. Lokalmyndighet skall till högre instans meddela sitt behov av
nybyggnads- och iståndsättningsarbeten samt avge förslag till förvärv av
eller anskaffande av nyttjanderätt till markområden och byggnader.

Vid försvarsområdesstab bör enligt militärbefälhavarens bestämmande
utföras sådan fortifikatorisk rustningsplanläggning, som erfordras för
lokalförsvarsförbanden och de övriga förband, som i krig skall lyda under
försvarsområdesbefälhavaren, varjämte det bör ankomma på sådan befäl -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

17

havare att biträda militärbefälsstaben med detaljplanläggning för de rustningsplaner,
som uppgöres inom militärbefälsstaben.

På regionalmyndighet bör ankomma att pröva förslag till samt att fastställa
stater för löpande underhåll av befästningar, kasernfastigheter och
specialbyggnader.

Vad beträffar mera omfattande underhållsåtgärder bör regionalmyndighet
bedriva utredningen så långt, att ett underlag erhålles för bedömning
av byggnadsbehovet, även sett i relation till andra byggnadsbehov. Befinnes
underhållsarbetet böra komma till utförande, bör fortifikationsförvaltningen
avgöra, huruvida den fortsatta planläggningen, d. v. s. upprättande av detalj
ritningar och arbetsbeskrivningar ävensom kostnadsberäkning, skall
uppdragas åt regionalorganet eller utföras centralt. Såsom en allmän riktlinje
har angivits, att detaljplanläggning och slutlig kostnadsberäkning av
ej alltför omfattande arbeten lämpligen kan uppdragas åt regionalmyndigheten,
medan motsvarande uppgifter beträffande mera komplicerade arbeten
bör utföras centralt. Anbudsinfordran och anbudsprövning bör, såvitt
ej fortifikationsförvaltningen annat bestämmer, verkställas av den
myndighet som upprättat programhandlingarna. Utförande och kontroll
bör som regel åligga regionalmyndigheten. Slutbesiktning av byggnadsarbeten
bör i princip verkställas av närmast överordnade myndighet. — Det
sagda bör i stort sett äga tillämpning även beträffande investeringsarbeten.

Den fortifikatoriska rustningsplanläggningen samt förrådsplanläggningen
bör sammanhållas i regionalorganen efter av fortifikationsförvaltningen
utfärdade direktiv. Regionalmyndighetens handläggning av ärenden
rörande förvärv och försäljning av fast egendom samt av ärenden, som hänför
sig till den rättsliga och praktiska vården av övnings- och skjutfält med
vad därtill hör, bör främst avse behovsutredningar och gradering av olika
underhållsbehov. Regionalmyndigheten bör vidare svara för riktigheten av de
tekniska utredningar, som i sistnämnda ärenden insändes till fortifikationsförvaltningen,
samt biträda ämbetsverket med kostnadsberäkningar
och dylikt. Tyngdpunkten i handläggningen av dessa ärenden ligger sålunda
lokalt och centralt.

Den slutliga bearbetningen av utredningar om underhålls- och nybyggnadsbehov,
varpå medelsframställningar till Kungl. Maj :t grundas, bör utföras
av fortifikationsförvaltningen. Centralt bör fastställas den kostnadsram,
som skall gälla för underhållsverksamheten inom de regionala områdena,
samt anges riktlinjer i stort för användningen av underhållsmedlen.
Fortifikationsförvaltningen bör verkställa behovsprövningar beträffande
så kallade iståndsättningsarbeten samt inom ramen för sina befogenheter
avgöra dels huruvida arbeten skall komma till utförande, dels
ock om den fortsatta planläggningen och utförandet av de olika arbetena

2—100 so Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 110

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

på grund av svårighetsgrad och andra omständigheter bör försiggå centralt
eller delegeras till regionalt organ.

Som ett led i den fortifikatoriska rustningsplanläggningen bör centralt
utarbetas planer för tillgodoseendet i krig av behovet av byggnadsmateriel,
verktyg och arbetsmaskiner. Härutöver kommer givetvis större utredningar
av olika slag, planläggningsuppgifter samt behovsprövningar och angelägenhetsgraderingar
på längre sikt ävensom prövning av framställningar om
medel för hastigt uppkommande behov att åvila centralorganet.

Frågor av juridisk-administrativ natur samt frågor berörande den praktiska
vården av jordbruks- och skogsfastigheter bör i väsentliga delar sammanhållas
centralt.

En viss lokal förvaltning föreslås skola liksom för närvarande utövas av
centralorganet.

Slutligen bör fortifikationsförvaltningen öva fortlöpande tillsyn och kontroll
över de underlydande organens verksamhet, följa den tekniska utvecklingen
samt lämna nämnda organ generella anvisningar i tekniskt, ekonomiskt
och administrativt hänseende.

Beträffande handläggningen i militärbefälsstab av flygvapnet berörande
byggnadsärenden föreslår fortifikationsförvaltningen särskilda anordningar
med hänsyn till att behovsprövning och angelägenhetsgradering i fråga om
byggnadsverksamheten för flygvapnet bör ankomma på chefen för flygvapnet.

Den regionala organisationen

Sektion eller helt fristående avdelningar

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att överbefälhavaren i yttrande
över Broomés betänkande givit uttryck för den uppfattningen, att det
är nödvändigt att freds- och krigsorganisationerna överensstämmer i
största möjliga utsträckning och att fortifikationssektion därför i princip
bör organiseras inom samtliga militärområden. Med hänsyn till den snabbhet
och oberäknelighet, som kännetecknar modern krigföring, anser fortifikationsförvaltningen
vanskligt att i fredstid särskilja något eller några
militärområden såsom ur mobiliseringssynpunkt mindre betydelsefulla, vid
vilka sålunda kravet på fortifikationssektion icke skulle behöva upprätthållas.
Ämbetsverket understryker vidare att övergången mellan freds- och
krigsförhållanden i vad angår byggnadsverksamheten icke är klar, i det
att befästningsverksamheten kan komma att intensifieras långt innan krigsmakten
mobiliseras. Fredsorganisationen bör då icke nödvändiggöra tvära
kast i befäls- och ansvarsförhållandena. Ämbetsverket framhåller även
andra skäl som talar för sektion. Sålunda framhålles att till ett nybyggnadsärende
i inledningsskedet hör ett såväl militärt som byggnadstekniskt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

19

bedömande för vilket fortifikationsofficer bör svara. Svårigheter möter
vidare att mellan avdelningarna till handläggning fördela förekommande
ärenden liksom att fördela till militärbefälhavarens förfogande ställda
medel på de olika avdelningarna, därest icke dessa sammanhålles inom en
sektion. För avdelningarna gemensam personal kan bättre utnyttjas inom
ramen av sektion. Ur rent administrativt organisatorisk synpunkt är det
en fördel om fredsorganisationen är enhetlig vid regionalorganen. Svårigheter
möter vid utarbetande av reglementen och instruktioner för jämsides
verkande, olika utformade organisationer.

Fortifikationsförvaltningen förordar sålunda, att fastighetsförvaltningen
inom samtliga militärområden ombesörjes inom ramen av en sektion under
ledning av en fortifikationsofficer. Vid IV. och VI. militärbefälsstaberna bör
i sektionen jämväl ingå domänavdelning. Härjämte bör i sektion ingå
för avdelningarna gemensam expedition. I VI. militärbefälsstabens fortifikationssektion
bör ingå vissa ytterligare organ. Inom VII. militärbefälsstabens
fortifikationssektion organiseras inga avdelningar.

Byråchefen Sjögren har anfört, att den av ämbetsverket föreslagna organisationen
är lämplig därest mobiliseringsskäl nödvändiggör inrättande av
fortifikationssektioner redan i fred. Om dessa skäl ej förefinnes bör enligt
Sjögrens mening två skilda avdelningar organiseras och därvid i stort
erhålla samma arbetsuppgifter som tilldelats dem i fortifikationsförvaltningens
förslag.

Fördelningen av arbetsuppgifterna mellan bef ästningsav delningen

och byggnadsavdelningen

Den av fortifikationsförvaltningen förordade fördelningen av planläggningsuppgifterna
mellan militärbefälsstabens befästnings- och byggnadsavdelningar
innebär i stort sett, att planläggning av såväl investeringar som
underhåll avseende objekt å befästningars delfond utföres inom befästningsavdelningen
medan planläggning för objekt å försvarsgrenarnas delfonder
ankommer på byggnadsavdelningen. Det direkta utförandet av den
på grundval av planeringsverksamheten förekommande byggnadsverksamheten
bör däremot oavsett fondgränser sammanhållas inom byggnadsavdelningen.
Befästningsavdelningen föreslås sålunda komma att gentemot byggnadsavdelningen
fungera närmast såsom ett beställande organ i fråga om
utförande av såväl nybyggnader som underhållsåtgärder beträffande till
befästningsfonden hänförliga objekt. Ansvaret för arbetets administrerande
och för att utförandet sker inom ramen för till byggnadsavdelningens förfogande
för ändamålet ställda medel bör helt åvila denna avdelning. Militär
och fortifikatorisk kontroll utövas av befästningsavdelningen.

Fortifikatorisk rustningsplanläggning hör till befästningsavdelningen.
Handläggning av ärenden rörande inköp och försäljning av mark samt vår -

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

den av övnings- och skjutfält bör jämväl ankomma på befästningsavdelningen,
dit även hänföres ärenden berörande säkerhetstjänst och luftskyddstjänst
samt ärenden av allmänt administrativ beskaffenhet. Brandskyddsärenden
bör falla under den avdelning, som svarar för planläggningen
av den anläggning frågan avser. Förrådsplanläggning bör utföras vid befästningsavdelningen,
om de förråd planläggningen avser redovisas på befästningsfonden.
Beträffande övriga förråd bör planläggningen utföras
inom byggnadsavdelningen.

Fördelning av ärendena mellan avdelningarna bör utföras av sektionschefen.

Byggnadsdirektörens ställning i förhållande till sektionschefen Fortifikationsförvaltningen

anser, att byggnadsdirektören instruktionsmässigt
bör åläggas att vara förvaltningsgrenschef och sålunda föredraga
eller besluta i alla de ärenden, som tillhör hans avdelning. Han skall således
i förhållande till sektionschefen vara självständig i tekniskt-ekonomiskt
avseende. Sektionschefen bör emellertid ha det direkta ansvaret för
militära behovsutredningar i ärenden, som handlägges inom byggnadsavdelningen.
Till ett nybyggnadsärende hör, som förut berörts, i inledningsskedet
ett såväl militärt som byggnadstekniskt bedömande. Sådant bedömande
syftar till att göra en avvägning mellan rent militära krav inbördes
samt mellan militära och tekniskt-ekonomiska synpunkter. Det gäller sålunda
att klarlägga dels om det ifrågavarande behovet med hänsyn till militära
planer över huvud taget skall tillgodoses eller måhända bör tillgodoses
genom någon provisorisk anordning. Vidare kan behöva prövas, om frågan
kan lösas genom omdisposition av befintliga lokaler, eventuellt i förening
med ombyggnad, eller om nybyggnad bör komma till stånd samt var sådan
bör vara belägen. Slutligen erfordras militär angelägenhetsgradering mellan
olika aktuella objekt. Den ifrågavarande behovsutredningen, som även
bör omfatta ett klarläggande i stort av de militära önskemålen med avseende
på byggnadens utformning, bör utmynna i ett program. Sedan den
militära behovsutredningen slutförts föredrages ärendet av sektionschefen
för militärbefälhavaren, därvid byggnadsdirektören bör närvara. Skall
ärendet fullföljas inom militärbefälsstaben överlämnas programmet för den
tekniska projekteringen till byggnadsdirektören, som därmed övertar ansvaret
för ärendets fortsatta handläggning.

Frågor om antagande av entreprenörer och administrerande av byggnadsverksamheten
bör handläggas av byggnadsdirektören. Ansvaret för
att kostnaderna för utförandet — jämväl i vad avser egenregiarbeten —
hålles inom ramen för vad som avsatts för ändamålet åvilar byggnadsdirektören.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

21

Beträffande underhållet av såsom kasernfastigheter redovisade byggnader
m. m. bör beredningen åvila byggnadsdirektören, som emellertid bör vara
skyldig höra sektionschefen i fråga om militär behovsutredning, dock icke
i vad gäller s. k. löpande underhåll. Därest enighet ej skulle råda mellan
sektionschefen och byggnadsdirektören bör den senare föredraga ärendet
för militärbefälhavaren i sektionschefens närvaro. Ansvaret för förvaltningen
av underhållsmedlen på arméns delfond bör inom militärbefälsstaben
åvila byggnadsdirektören, utom i vad avser övnings- och skjutfält.

Sektionschefens ledande verksamhet i förhållande till byggnadsavdelningen
sammanfattas av fortifikationsförvaltningen så, att sektionschefen
har att svara för militära behovsutredningar samt att inom ramen av den
beslutanderätt, som delegerats till honom, ge byggnadsdirektören de direktiv
i fråga om utförandet av nybyggnader, som betingas av ändrade militära
förutsättningar eller av iakttagelser vid den militära och fortifikatoriska
kontrollen, liksom direktiv om medverkan i utförandet av militära
behovsutredningar. Skulle byggnadsdirektören finna att direktiv om ändringar,
som nyss sagts, får konsekvenser av teknisk eller ekonomisk art
skall detta omedelbart anmälas. Om sektionschefen eller byggnadsdirektören
det påfordrar bör frågan underställas militärbefälhavaren.

Personalbehovet vid militärbefälsstaberna

Fortifikationsförvaltningen anser behov av byggnadsdirektör föreligga
vid alla militärbefälsstaber utom den sjunde, där den odelade verksamheten
enligt förslaget skall stå under ledning av fortifikationsofficer.
Ämbetsverket föreslår, att tjänsterna för byggnadsdirektör placeras i Cs 10
vid I., II., III., IV. och VI. militärbefälsstaberna samt i Ce 33 vid V. militär -befälsstaben. Byråcheferna Sjögren och Thelander anser dock att byggnadsdirektörerna
vid de förstnämnda militärbefälsstaberna bör placeras i
Cpl3. Ämbetsverket föreslår vidare att tjänster för biträdande byggnadsdirektör
inrättas, utom vid V. militärbefälsstaben, med placering i Ce 29
vid I., IV. och VI. militärbefälsstaberna samt i Ce 27 vid II. och III. militärbefälsstaberna.
För VII. militärbefälsstaben bör avses en tjänst för
förste driftingenjör i Ce 29. Ämbetsverket, som räknar med att driftingenjör
skall såsom konsult betjäna de lokala förvaltningsorganen, utöva
kontroll över arbeten som utföres på entreprenad samt under vederbörande
chef leda utförandet av arbeten i egen regi, föreslår inrättande av tjänster
för driftingenjörer enligt följande fördelning.

Milo...... I II III IV V VI VII

Antal..... 6 4 6 9 2 5 1

Av dessa tjänster avses 1 inom vardera I., II. och III. militärbefälsstaberna
samt 2 inom vardera IV. och VI. militärbefälsstaberna för forti -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

fikationssektionens befästningsavdelning. En av tjänsterna, avsedd för IV.
militärbefälsstaben, bör placeras i Ce 27 medan de övriga, för vilka arbetsuppgifterna
blir sinsemellan fullt likvärdiga, bör placeras i Ce 25. Vid
varje fortifikationssektion föreslås en tjänst för kvalificerad ws-ingenjör
och en tjänst för kvalificerad elingenjör med placering i Ce 27 vid I., III.,
IV. och VI. militärbefälsstaberna, i Ce 25 vid II. och V. militärbefälsstaberna
samt i Ce 23 vid VII. militärbefälsstaben. Ämbetsverket beräknar stadigvarande
behov av medhjälpare till vvs- och elingenjörerna föreligga vid
I., III., IV. och VI. militärbefälsstaberna. För dessa föreslås tjänster i Ce 19
vid de båda förstnämnda och i Ce 21 vid de båda sistnämnda staberna. Ämbetsverket
föreslår jämväl tjänster för viss teknisk personal i lägre löneställning
(jfr sammanställningen s. 23). Fortifikationsförvaltningen föreslår
att vid varje fortifikationssektion avses en pensionerad underofficer i
1: 22 som chef för expeditionen samt en kontorsskrivare i Ce 19 såsom ansvarig
för den kamerala verksamheten och föredragande i dithörande frågor.
För biträde med kamerala göromål räknar ämbetsverket med ett
kanslibiträde i 11 lönegraden vid samtliga militärbefälsstaber utom den
femte.

Vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden föreslås utbyte av nuvarande
tjänst för skogvaktare i Ca 17 mot tjänst för förste skogvaktare i Ca 19.
Härjämte föreslås inrättande av en ny tjänst för skogvaktare i Ca 17, avsedd
för skötsel huvudsakligen av skogarna inom Kalix försvarsområde.

Av de för militärbefälsstaberna föreslagna tjänsterna bör enligt förslaget
de i Ce 27 och högre lönegrader upptagas på fortifikationsförvaltningens
personalförteckning, enär ämbetsverket icke endast bör tillsätta
respektive till Kungl. Maj:t avge förord vid tillsättning av tjänsterna utan
även kunna förflytta befattningshavare till centralförvaltningen eller till
annat regionalt organ än det, där vederbörande är placerad. De förändringar,
som av ämbetsverket föreslås beträffande den på personalförteckningar
för militärbefälsstaberna upptagna civila personalen, framgår av
följande sammanställning, där jämväl upptages de för militärbefälsstaberna
avsedda tjänsterna i Ce 27 och högre lönegrader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

23

Tjänstebenämning
och lönegrad

M i 1 i t

ä r o m

r å d e

I

+ —

II

+

III

+ ~

IV

+ —

V

+ —

VI

+

VII

+ —

Fort F avlöningsanslag

Byggnadsdirektör

Cs 10

1

1

1

1

1

Byggnadsdirektör

Ce 33

1

Bitr. byggnadsdir.

Ce 29

1

1

1

Förste driftingenjör

Ce 29

1

Bitr. byggnadsdir.

Ce 27

1

1

Driftingenjör

Ce 27

2

2

3

2

Arméns avlöningsamlag

Förste skogvaktare Ca 19

i

Driftingenjör

Ce 27

3

Driftingenjör

Ce 25

5

5

6

7

3

3

Kaserningenjör

Ce 25

3

4

Ingenjör

Ce 23

2

2

Verkstadsförest.

Ce 23

Ingenjör

Ce 21

2

3

1

Verkmästare

Ce 21

1

Bitr. ingenjör

Ce 19

3

3

1

1

Kontorsskrivare

Ce 19

1

i

1

1

1

1

1

Verkmästare

Ce 19

i

1

3

1

1

2

Förrådsmästare

Ce 17

1

Ingenjörbiträde

Ce 17

1

1

1

1

Montör

Ce 13

1

Tekniker

Ce 13

1

1

Kanslibiträde

Cell

1

1

Bilförare

Ce 10

1

Biträde för skriv

- och

kontorsgöromål

3

i

1

1

Tekniskt biträde

Ce 8

1

i

Kansliskrivare

Cg 15

Biträde för skriv

- och

kontorsgöromål (extra)

1

Byggnadsanslag

Ingenjör

Ce 23

1

Verkmästare

Ce 21

Verkmästare

Ce 19

1

Förrådsmästare

Ce 17

1

Ingenjörbiträde

Ce 17

i

1

Verkstadsförman

Ce 17

Kontorist

Ce 13

1

Montör

Ce 13

1

Kanslibiträde

Ce 11

i

Bilförare

Ce 10

1

Biträde för skriv- och

kontorsgöromål

3

i

Den lokala organisationen

Frågan om garnisonsvis ordnad fastighetsförvaltning

Fortifikationsförvaltningen erinrar om de synpunkter, som framlades av
Broomé i frågan om arbeten borde bedrivas på entreprenad eller i egen
regi och som utmynnade i att med nuvarande ekonomiska organisation av

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

byggnadsverksamheten stor återhållsamhet borde iakttagas i fråga om
arbeten i egen regi. Ämbetsverket framhåller att det stora flertalet myndigheter
och andra remissinstanser icke fann anledning till erinran mot vad
Broomé anfört i denna fråga.

Fortifikationsförvaltningen, som tagit frågan om den lokala organisationens
ordnande under allsidig prövning med utgångspunkt från att åt
entreprenör skall uppdragas sådana arbeten, som på grund av sin tekniska
beskaffenhet lämpligen kan utlämnas på entreprenad och som kan utan särskild
olägenhet för den militära verksamheten utföras på sådant sätt, har
nu funnit arbetsuppgifterna vid lokalorganen icke motivera anordnande av
gemensam fastighetsförvaltning på garnisonsorterna. Inom varje militärområde
förekommer dock årligen en del arbeten, som av olika anledningar
bör utföras i egen regi. Det bör enligt ämbetsverkets mening få ankomma
på regionalmyndigheten att pröva och lämna anvisning om vilken form
för olika arbetens bedrivande, som skall väljas, samt att sammanhålla och
leda den inom militärområdet förekommande egenregiverksamheten. Förslaget
innebär således ett överförande på regionalplanet av tanken att ordna
garnisonsvisa fastighetsförvaltningar. För ändamålet bör, allt efter som
behov uppkommer, vid militärbefälsstab inrättas en eller flera egenregiavdelningar.

Anordnande av fastighetsförvaltningar garnisonsvis skulle vidare enligt
fortifikationsförvaltningens uppfattning medföra åtskilliga olägenheter. Vid
frångående av nu tillämpad princip att den chef, som med ensamrätt disponerar
försvaret tillhöriga byggnader och markområden, tillika är förvaltningsmyndighet
för desamma, anser ämbetsverket det vara nödvändigt att
räkna med en mindre effektiv fastighetsförvaltning, enär den förvaltande
chefen, i vissa fall tillhörande annan försvarsgren, icke skulle ha lika goda
möjligheter och kanske icke heller samma personliga intresse att fortlöpande
hålla uppsikt över anläggningars och markområdens (skogars)
skötsel och tillstånd eller att omedelbart och effektivt ingripa mot olämpligt
och oekonomiskt utnyttjande av desamma. Anordningen skulle, beträffande
anläggningar som utnyttjas av trupp, enligt ämbetsverkets mening sannolikt
leda till ökad förslitning och större underhållskostnader. Särskilt vid
arméförbanden förekommer en mångfald arbetsuppgifter av militär och
administrativ natur, vilka icke utan olägenheter kan handläggas av ett
garnisonsorgan. Ämbetsverket framhåller också, att svårigheter flerstädes
skulle uppkomma att bereda garnisonsorganen lämpliga lokaler.

Beträffande anläggningar av mindre omfattning, som icke utnyttjas av
trupp, anser fortifikationsförvaltningen det emellertid vara befogat att
överföra fastighetsförvaltningen till annan med hänsyn till lokala eller
andra förhållanden lämplig myndighet. Såsom exempel nämnes att Karlsborgs
tygstation och provskjutningscentralen i Karlsborg samt arméns intendenturförråd
i Karlsborg bör i fråga om fastighetsförvaltning överföras

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

25

till chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente i samband varmed platsbefälhavarstaben
bör utgå ur organisationen. I fråga om flygvapnets lokalmyndigheter
bör fastighetsförvaltningen för försökscentralen i Malmslätt
och centralförrådet i Arboga överföras till styresmännen för centrala verkstäderna
i Malmslätt respektive Arboga. Vissa av chefen för Wendes artilleriregemente
förvaltade byggnader i Kristianstad bör överföras till förvaltning
av militärbefälhavaren för I. militärområdet. Även fastighetsförvaltningen
för arméns intendenturförråd i Växjö, Östersund och Boden samt Bodens
och Gotlands tygstationer bör överföras till lämplig angränsande lokal förvaltningsmyndighet
eller direkt ombesörjas av vederbörande militärbefälsstab.

Vad beträffar vissa i Stockholm belägna fastighetskomplex, vilka utnyttjas
av bl. a. försvarets centrala ämbetsverk och högre militära staber,
är enligt nuvarande organisation förvaltningen sammanförd, nämligen under
fortifikationsförvaltningen, som därvid fungerar såsom lokal förvaltningsmyndighet.
Med hänsyn till att de av ämbetsverket direkt förvaltade
fastighetskomplexen utnyttjas av myndigheter, vilka är fristående från
eller överordnade IV. militärbefälsstaben, anser ämbetsverket icke lämpligt
att nu överföra denna förvaltning till regionalorganet. Det är vidare av
värde för verket att genom utövande av omedelbar fastighetsförvaltning få
direkt kännedom om entreprenörpriser och andra förhållanden på byggnadsmarknaden,
som kan påverka bedömandet av frågan huruvida underhållsarbeten
lämpligen bör utföras genom entreprenör eller i egen regi.
Liksom för närvarande är fallet bör försvarets forskningsanstalt och försvarsväsendets
radioanstalt för sin lokala fastighetsförvaltning tillgodoses
med teknisk expertis från fortifikationsförvaltningen. Ämbetsverket har
vid utformningen av förslaget tagit hänsyn till riksdagens beslut under år
1955 angående ändrad organisation av Upplands och Västerbottens regementen,
Livregementets husarer, Norrlands dragonregemente, Skaraborgs
pansarregemente, Svea ingenjörkår och Signalregementet.

Fastighetsförvaltningen vid lokal myndighet

Arbetsuppgifter. Av den egentliga byggnadsverksamheten bör lokalmyndighet
svara dels för sådana huvudsakligen mindre underhållsarbeten,
som skall utsättas på entreprenad, dels för s. k. ordinarie underhåll, d. v. s.
dagligdags förekommande småreparationer. Härutöver förekommer vid
lokalmyndighet ett stort antal arbetsuppgifter av teknisk, militär och/eller
administrativ natur. Bland dylika arbetsuppgifter framhålles uppgörande
av förslag till underhållsstat för kommande budgetår, planläggning för
utförande av underhållsarbeten, handläggning av bostadsfrågor, planläggning
och utförande av fasta utbildningsanordningar, organisationsarbete
i samband med förrådsomflyttningar, skogsvård, markförvaltning, yttre

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

renhållning, väbeltjänst och i förekommande fall fortifikatorisk rustningsplanläggning.

Kasernofficerare. Vid prövning av frågan om vilken personal som bör
avses för omhänderhavande av lokalmyndighets fastighetsförvaltning utgår
fortifikationsförvaltningen från riksdagens principbeslut att såsom kasernofficer
vid normalförband regelmässigt bör avses intendenten. Med hänsyn
till de speciella uppgifter, som är förbundna med arvodesbefattningarna
såsom chef för kasernvårdsavdelning vid artilleri- eller luftvärnsförband,
föreslår ämbetsverket icke någon ändring för dessa befattningar. På grund
av de likartade förhållanden som gäller för Skånska pansarregementet
samt Skaraborgs och Södermanlands pansarregementen föreslår ämbetsverket,
att jämväl dessa förband tillföres officer i arvodesbefattning. Ämbetsverket
föreslår att arvodesbefattning för kasernofficer inrättas även
vid Södra skånska infanteriregementet för ledning av den mellan Ystad och
Revinge fördelade förvaltningsverksamheten, vilken på vardera platsen är
av ungefär samma omfattning som vid ett normalregemente. För arvodesbefattningarna
föreslår ämbetsverket tjänstebenämningen kasernofficer.

Kasernunderofficerare m. m. Med hänsyn till de olika förhållanden, som
råder vid å ena sidan flygförbanden och å andra sidan arméförbanden,
är det enligt ämbetsverkets mening icke möjligt att anlägga samma betraktelsesätt
vid bedömningen av deras personalbehov. Utmärkande för lokalförvaltningen
vid flygförbanden är förefintligheten av flygfälten, för vilkas
underhåll fortlöpande tillgång till tekniskt skolad arbetskraft ansetts erforderlig.
Vid arméförbanden måste underhållsåtgärderna planläggas och utföras
under ständigt aktgivande på vad de militära övningarna kan medge, varför
vid dessa förband större krav ställes på rent militära insikter hos fastighetsförvaltningens
utövare. Ämbetsverket framhåller att intendenterna vid
arméförbanden får ägna förhållandevis mycken tid åt mobiliseringsplanläggning
och förberedelser för fälttjänstövningar i regementsförband. Utöver
det biträde i tekniska frågor, som erhålles av vederbörande driftingenjör
och lokalmyndigheternas fasta maskinpersonal, erfordras vid
arméförbanden ingen enbart tekniskt utbildad personal. För handläggning
av de vid arméförbanden ofta talrikt förekommande uppgifterna av militär
och/eller administrativ natur är militär befattningshavare bestämt att föredraga.

Fortifikationsförvaltningen föreslår att för flygförbandens del någon
ändring i princip för närvarande icke göres i nuvarande organisation, enligt
vilken (utom vid Svea flygflottilj) kasernföreståndare i Ce eller Cg 19
tjänstgör som biträde åt intendenten, samt att arméförbandens kasernvårdsavdelningar
skall betjänas av militär befattningshavare såsom biträde
åt kasernofficer. Vidare föreslås att de extra kasernföreståndartjänsterna
vid Göta och Södermanlands flygflottiljer samt Skånska flygflottiljen extraordinariesättes
samt att även för Svea flygflottilj inrättas extra ordinarie
kasernföreståndartjänst.

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

Fortifikationsförvaltningen framhåller såsom sin bestämda uppfattning,
att särskilt vid större arméförband intendenten på fastighetsförvaltningens
område på grund av omfattningen av hans blivande totala verksamhet nödgas
inrikta sig huvudsakligen på att ge allmänna direktiv för samt övervaka
verksamheten. För att denna skall kunna löpa tillfredsställande finner
förvaltningen nödvändigt att intendentens närmaste medhjälpare är av sådan
kvalitet och besitter sådana kunskaper att han kan självständigt göra
bedömanden och handla efter mera allmänna direktiv. För antagning såsom
kasernunderofficer bör under alla förhållanden erfordras speciell utbildning.
Fortifikationsförvaltningen anser, att det är alltför vanskligt att
uppbygga kasernvårdsavdelningarna med underofficerare, som rekryteras
dit först i pensionsåldern. Ämbetsverket framhåller dock att underofficeren
vid avgång ur aktiv tjänst vid femtio års ålder i normalfallet är i och
för sig fullt tjänstduglig i befattning såsom kasernunderofficer.

De vid försvarsområdesstaberna tjänstgörande förrådsmästarna anser
ämbetsverket kompetenta närmast för underhållsverksamheten. Däremot
kan de med enstaka undantag icke utnyttjas som biträden vid utförande
av den på försvarsområdesstaberna ankommande fortifikatoriska rustningsplanläggningen.
Detta har medfört en på en del håll betydande eftersläpning
av denna planläggning. Fortifikationsförvaltningen föreslår, att
förrådsmästartjänsterna utgår ur organisationen och att för försvarsområdesstaberna
avses motsvarande antal underofficerare.

Ämbetsverket framlägger det principförslaget, att på fortifikationskårens
stat sammanföres alla de underofficersbeställningar på aktiv stat, som vid
en detalj genomgång befinnes erforderliga. Härjämte skall finnas inrättade
ett antal arvodesbefattningar. Arvodesbefattningarna skall så utnyttjas, att
såsom innehavare förordnas pensionsavgående fanjunkare vid fortifikationskåren,
som är lämpliga och villiga mottaga förordnande. Förvaltarbeställningar
bör avses för sådana lokalmyndigheter, där behov föreligger
av särskilt erfaren och duglig kasernunderofficer. I fråga om övriga lokalmyndigheter
bör det icke på förhand bestämmas vilka som skall betjänas
av fanjunkare på aktiv stat eller av arvodist.

Fortifikationsförvaltningen är f. n. icke beredd föreslå indragning av
kasernöverfurirstjänsterna vid lokalmyndigheterna. Förvaltningen föreslår,
att undersökning göres beträffande behovet av överfurirer sedan den nya
lokala organisationen efter något års verksamhet stabiliserat sig.

Viss civil tjänstemannapersonal. Fortifikationsförvaltningen föreslår,
att en i personalförteckning för Skånska pansarregementet upptagen tjänst
för skogvaktare i Cg 17, varav stadigvarande behov föreligger, ordinariesättes.
Fn för ar tillcriskj ut skolan upptagen tjänst för skogvaktare i Ce 17
bör likaså göras ordinarie. Tjänsten bär upptagas på personalförteckning
för Bergslagens artilleriregemente, som är förvaltningsmyndighet för Villingsbergs
skjutfält. För Norrlands och Smålands artilleriregementen er -

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

fordras jämväl tjänster för skogvaktare. Då behovet är stadigvarande bör
tjänsterna inrättas såsom ordinarie i Ca 17.

Fortifikationsförvaltningen är med hänsyn till pågående utredning angående
organisationen av vägunderhåll och vinterväghållning icke beredd
framlägga några förslag till ändringar i fråga om väghållningspersonalen
men framhåller, att vägförmän torde komma att erfordras framför allt på
garnisonsorterna för att vägunderhållet där skall kunna skötas på rätt sätt.

Ämbetsverket föreslår inrättande av en tjänst för brandmästare i Ce 17
såsom ansvarsman för brandskyddet i Karlsborg, att upptagas på personalförteckning
för Karlsborgs luftvärnsregemente.

Den fasta maskintjänsten. Fortifikationsförvaltningen, som liksom
byggnadsstyrelsen tidigare givit uttryck åt den uppfattningen, att några
vinster av en för garnison gemensam maskintjänst vore att påräkna endast
inom ramen för en i övrigt gemensam fastighetsförvaltning, har icke funnit
anledning att ändra ståndpunkt i denna fråga. De fördelar i ekonomiskt
hänseende, som eventuellt skulle kunna vinnas genom samordning av
maskintjänsten, finner ämbetsverket motverkas av bestämda olägenheter
av organisatorisk art, sammanhängande med svårigheterna att skapa klara
ansvarsförhållanden. Dessa olägenheter anser förvaltningen kunna leda till
driftsstörningar, försämrad skötsel av anläggningarna och en ekonomiskt
ogynnsam utveckling. Ämbetsverket föreslår därför icke samordnad maskintjänst
inom någon garnison. Däremot anser ämbetsverket, att maskintjänsten
vid vissa mindre lokalmyndigheter bör överföras till annan lokalmyndighet.
Ämbetsverket avser att i samband med överförande av den egentliga
fastighetsförvaltningen framlägga närmare förslag härom, översyn bör
även göras av maskintjänstens organisation vid de förband, vilkas fastighetsförvaltning
till följd av beslut av 1955 års riksdag skall överföras till
annan lokalmyndighet. Ämbetsverket anmäler, att inom den närmaste tiden
översyn även måste göras av organisationen vid vissa maskinanläggningar
med hänsyn till tillkomsten av en del bergrum.

Den översyn av maskinorganisationen, som sålunda kommer att företagas
från olika utgångspunkter, anser fortifikationsförvaltningen dock
icke böra hindra att för garnisonsförbandens maskinpersonal nu inrättas
ordinarie och extra ordinarie tjänster, som kan förutses bli under alla förhållanden
erforderliga. Sålunda föreslår förvaltningen, att från och med
budgetåret 1956/57 följande förändringar vidtages. Tjänsterna för maskinist
i Ca 16 vid 112, 119, P4 och Lv 2 utbytes mot tjänster för maskinmästare
i Ca 20. Tjänsterna för maskinist i Ca 16 vid I 4, I 5, I 6, I 8, I 18,

I 20, A 4, A 7, A 8, Lv 1, Ing 2, Ing 3, S 1, T 1 och T 2 utbytes mot tjänster
för maskinmästare i Ca 18. Tjänsterna för eldare av 1. klass vid 14, 15,

I 8, I 12, I 19, A 8, Lv 2, Ing 2, Ing 3, SI, TI och T 2 utbytes mot tjänster
för reparatör i Ca 13. Härvid upphör nuvarande provisoriska anordningar
med vikariatslöneförordnanden att bestrida göromål, som eljest ankommer

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

29

på tjänstemän i respektive högre lönegrader. I vissa angivna fall bör den
lägre tjänsten övergångsvis finnas kvar intill dess nuvarande innehavare
avgår. Tjänsterna vid Ing 1 för maskinist i Ca 16 och eldare av 1. klass
i Ca 11, vilkas innehavare haft förordnande att bestrida göromål som eljest
ankommer på maskinmästare i Ca 18 respektive reparatör i Ca 13, är
vakanta och bör ersättas med tjänster för maskinmästare i Cg 18 respektive
reparatör i Cg 13. Tjänsterna för maskinist i Cg 15 vid I 12, 119 och Lv2
utbytes mot extra ordinarie tjänster.

Fortifikationskårens organisation

Fortifikationsförvaltningen anför, att den snabba utvecklingen på vapenteknikens
område, särskilt av atomvapnen, medfört en motsvarande stegring
av befästningsverksamhetens betydelse. Befästningsproblemen är av sådan
art och omfattning att de icke kan tillfredsställande lösas utan en avsevärd
förstärkning med militära befästningsspecialister. Behovet av personalförstärkning
är mest framträdande för arméns vidkommande, d. v. s. vid militärbefäls-
och försvarsområdesstaber. Vid kustartilleriförsvaren betecknas
personaltillgången såsom i huvudsak tillräcklig utom i vad avser Hemsö
kustartilleriförsvar, där biträdande fortifikationsofficer bör tillkomma.

Vid fortifikationsförvaltningen tjänstgörande personal ur fortifikationskåren
redovisas för närvarande på fortifikationskårens personalförteckning.
Ur administrativ synpunkt medför detta vissa olägenheter. Ämbetsverket
föreslår därför att nämnda personal uppföres på ämbetsverkets
personalförteckning. Undantag härifrån bör dock göras för chefen
för fortifikationskåren, stabschefen vid kåren samt vid chefsexpeditionen
och befästningsbyrån placerade underofficerare, vilka bör redovisas på
fortifikationskårens personalförteckning. Bortsett från nyssnämnda officerare
tjänstgör i ämbetsverket, enligt beräkningar vid dess omorganisation
år 1948, 4 regementsofficerare och 7 kompaniofficerare. På grund
av senare tillkomna arbetsuppgifter utnyttjas i ämbetsverket härutöver
3 officerare av den reserv om 5 kompaniofficerare, som står till chefens
för fortifikationskåren förfogande. Av sistnämnda officerare avses en
såsom chef för maskeringsdetaljen vid befästningsbyråns mobiliseringssektion,
en såsom chef för befästningsbyråns centraldetalj och en för samma
byrås bergrumsplanläggningssektion. Fortifikationsförvaltningen föreslår
följande förändringar beträffande den ifrågavarande officerspersonalen.

Befästningsbyrån

Chef för mobiliseringssektionen .............................. Ma 33/30—Ma 37

Chef för sektionens maskeringsdetalj ........................ Ma 27 -—Ma 30

Chef för underhålls- och nyanläggningssektionen ...... Ma 33/30—Ma 33

Kasernbyrån

I regel

Chef för utredningssektionen ................................. Ma 33 -—Ma 33

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

I fråga om de under fortifikationsförvaltningen lydande myndigheternas
behov av fortifikationsofficerare framhåller ämbetsverket, att för de ur
fortifikatorisk synpunkt mest krävande militärområdena, I., IV. och VI.,
bör såsom chef för stabens fortifikationssektion avses överste med placering
i Ma 37 (I. och IV. militärområdena) respektive Mo 13 (VI. militärområdet).
Såsom sektionschefer vid II. och III. militärbefälsstaberna bör
avses överstelöjtnanter. För befattningen såsom fortifikationsbefälhavare
vid Stockholms kustartilleriförsvar bör liksom för närvarande avses överstelöjtnant,
medan motsvarande befattningar vid Blekinge och Göteborgs
kustartilleriförsvar, där nu överstelöjtnanter tjänstgör, bör beklädas av
majorer. Fortifikationsbefälhavaren vid VII. militärbefälsstaben med Gotlands
kustartilleriförsvar, fortifikationsbefälhavaren vid Hemsö kustartilleriförsvar
samt fortifikationsofficeren vid V. militärbefälsstaben bör jämväl
vara majorer vid kåren. Som ställföreträdande fortifikationsbefälhavare
vid VI. militärbefälsstaben avses en major. Härutöver beräknar
förvaltningen för samtliga militärområden och kustartilleriförsvar biträdande
fortifikationsofficerare enligt följande fördelning.

Militärområde Kapten Kapten/löjtnant

1...................................................................... 2 —

II ................................................................... 1 —

III ................................................................... 1 —

IV ................................................................... 2 —

V ................................................................... — 1

VI ................................................................... 2 1

‘)VII................................................................... 1 1

KA-försvar

Hemsö ............................................................... —

Stockholms ......................................................... 1

Blekinge ............................................................ —

Göteborgs ......................................................... -—

Summa 10

1

1

1

1

7

Av de biträdande fortifikationsofficerarna är en vid vardera I., IV. och
VI. militärbefälsstaben avsedd att huvudsakligen betjäna respektive Malmö,
Stockholms och Kalix försvarsområde.

Vidare avses för tjänstgöring vid fortifikationsförvaltningens chefsexpedition
en major och för tjänstgöring vid försvarsstaben en kapten.

Till kårchefens förfogande står en personalreserv av 3 kaptener och 2
kaptener/löjtnanter. Härav disponeras 1 officer permanent såsom repetitör

1 Jämväl Gotlands kustartilleriförsvar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

31

vid krigshögskolan. Ur personalreserven bör härjämte tagas i anspråk
officerare för läraruppgifter vid skolor och utbildningskurser samt för
mötande av tillfälliga behov. Personalreserven bör enligt förslaget utgöras
av 1 major, avsedd att under kårchefens ledning handha utbildningsverksamheten
samt utarbetande av reglementen och instruktioner, 2 kaptener
och 3 kaptener/löjtnanter.

Förslaget till utökning av den fortifikationsutbildade officerspersonalen
baserar sig på det krigsmässiga behovet av officerare på aktiv stat. Vid
fördelningen mellan olika militära grader har hänsyn även tagits till att
befordringsmöjligheterna bör vara desamma som inom andra personalkårer
med militär högskoleutbildning. Förslaget innebär i sin helhet följande.

Fortifikationskårens
nuvarande personal-förteckning

För

Fortifikationsförvaltningens

personalförteckning

slag

Fortifikationskårens

personalförteckning

1

Mo

15

—

1

Mo

15

—

—

1

Mo

13

1

Ma

37

1 Ma 37

2

Ma

37

1

Ma

37/33

—

—

1

Ma

33

2 Ma 33

3

Ma

33

1

Ma

33/30

■—

—

5

Ma

30

2 Ma 30

8

Ma

30

6

Ma

30/27

—

■—

13

Ma

27

9 Ma 27

13

Ma

27

10

Ma

27/23

—

10

Ma

27/23

Summa 39

Ti"

TF

Behovet av underofficerare på aktiv stat eller i arvodesbefattning bedömer
fortifikationsförvaltningen bli sammanlagt 90, varvid ämbetsverket
utgår från oförändrat antal aktiva fortifikationsunderofficerare för tillgodoseende
av de ändamål, som de för närvarande tjänar. Ämbetsverket
framhåller, att en matematisk beräkning ger till resultat att den ifrågavarande
personalkadern av 90 underofficerare bör bestå av 23 förvaltare,
46 fanjunkare och 21 underofficerare i arvodesbefattning. Förutsättningarna
för beräkningen är följande. Intransport till fortifikationskåren
sker först i samband med fanjunkarbefordran vid omkring 38 års ålder.
Förhållandet mellan antal förvaltare och antal fanjunkare är 0,5, vilket
obetydligt överstiger motsvarande förhållande för armén i dess helhet.
Förvaltarbefordran beräknas ske vid i genomsnitt 44 års ålder. Pensionsåldrarna
är oförändrade, 55 år för fanjunkare och 60 år för förvaltare.
Innehavare av arvodesbefattning beräknas kvarstå till 65 år. Alla pensionsavgående
fanjunkare förutsättes villiga övergå till arvodesbefattning.

Behov av förvaltare anser ämbetsverket med hänsyn till arbetsuppgif -

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ternas kvalitet och omfattning föreligga vid 17, 115, I 19, I 20, Lv 1, Ing 1,
S 1 med AUS, T 1, T 2, T 3, T 4, fo 22, fo 32/31, fo 41, fo 47/48, fo 51, fo 52
och fo 66/65. Härjämte bör för VI. militärbefälsstaben, där fortifikationskassör
nu är placerad, avses en förvaltare. Chefen för domänavdelningen
vid VI. militärbefälsstaben bör likaledes vara förvaltare. Slutligen bör
för Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar avses förvaltare i stället
för fortifikationskassör, varjämte för tjänstgöring i fortifikationsförvaltningen
bör avses förvaltare i stället för där nu placerad departementsskrivare.
Enligt förslaget placeras av förvaltarna 13 i Ma 23 och 10 i Ma 21.
Av de förstnämnda avses 1 för fortifikationskårens chefsexpedition, 2 för
VI. militärbefälsstaben, 1 för vartdera Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar
samt 8 för arméförband och försvarsområdesstaber.

Beträffande förefintliga arvodesbefattningar för skjutfälts- (skjutplats-)
underofficer och förvaltningsunderofficer ifrågasättes inga förändringar.
Arvodesbefattningarna för andra underofficerare än skjutfälts-, skjutplatsoch
förvaltningsunderofficerare bör upptagas på personalförteckningen för
fortifikationsförvaltningen, varigenom samordning av placeringen av fortifikationskårens
pensionsavgående underofficerare samt rekryterings- och
utbildningsfrågor säkerställes. Befattningarna, som bör få tjänstebenämningen
kasernunderofficer respektive fortifikationsunderofficer allteftersom
placering sker vid förband eller försvarsområdesstab, bör tillsättas av
fortifikationsförvaltningen efter samråd med chefen för fortifikationskåren.

De föreslagna förändringarna i sammansättningen av underofficerspersonalen
inklusive förrådsmästarna vid försvarsområdesstaberna framgår av
följande sammanställning.

Nuvarande personal Föreslagen personal

F ortif ikationskåren F ortifikationskåren

3 Ca 23

1 Ca 21
12 Ma 19

2 Ma 19/16

3 Ma 16
Kasernförvaltare

24 Ma 21

Fanjunkare
1 Ma 19

Arvodesbefattningar
27 1:22

Förrådsmästare
20 Cg 17

13 Ma 23
10 Ma 21
46 Ma 19

Fortifikationsförvaltningen
21 1: 22
Summa 90

Summa 93

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Minskningen med 3 befattningshavare uppkommer genom sammanslagning
av fastighetsförvaltningen för K 3 och P 4, S 1 och AUS samt I 20
och K 4.

Förändringar inom centralförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen anmäler, att någon allmän översyn av den
centrala organisationen ännu icke verkställts. Förvaltningen har därför
begränsat sig till att dels göra en beräkning av vilka vid förvaltningen inrättade
tjänster, som oavsett organisatoriska förändringar inom ämbetsverket
kan utgå, därest den regionala och lokala organisationen uppbygges
enligt förslaget, och dels föreslå inrättande av vissa tjänster, vilka ämbetsverket
anser omedelbart erforderliga för att verksamheten skall kunna
fungera.

För fortlöpande inspektion av nybyggnads- och underhållsarbeten hos
underlydande myndigheter föreslår ämbetsverket, att tre tjänster för byggnadsinspektör
i Ce 33 inrättas. Innehavaren av en av dessa tjänster avses
huvudsakligen biträda chefen för byggnadsbyrån i dennes egenskap av
chef för byråns arbetssektion. I samband härmed kan ur organisationen
utgå en tjänst för byrådirektör i lönegrad Ce 31, vars innehavare nu fullgör
sistnämnda uppgift. Enligt reservation av byråchefen Sjögren bör byggnadsinspektörerna
placeras i Cp 13.

För besiktning av elektriska starkströmsanläggningar enligt av kommerskollegium
utfärdade säkerhetsföreskrifter samt för kontroll jämväl
av andra elektriska anläggningar föreslår ämbetsverket inrättande av två
tjänster för driftingenjör i Ce 25.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om ett tidigare framställt förslag,
att den inspektion av den värmetekniska driften, som utövas av arméintendenturförvaltningen,
överföres till fortifikationsförvaltningen. Det förnämsta
skälet för att så bör ske anser fortifikationsförvaltningen vara, att
en bränslebesparande eller eljest eldningsekonomisk åtgärd mången gång
icke är ur underhållssynpunkt ekonomisk. Ett olämpligt bränsle kan sålunda
medföra onormal pannförslitning eller skada på takbeläggning, som
kräver kostnader av långt större omfattning än värdet av den gjorda
bränslebesparingen. För att en i alla avseenden ekonomiskt bedriven maskin-
och eldningstjänst skall säkerställas bör det ekonomiska ansvaret
samlas på en hand. Då emellertid behovet av särskild personal för bränslekontrollen
kan tänkas minska sedan regionalorganen tillförts värmeteknisk
expertis och inspektionen av den värmetekniska driften bör samordnas
med den inspektion av vvs-anläggningar, som fortifikationsförvaltningen
utövar, bör ställning tagas till utformningen av bränslekontrollen och personalbehovet
för sistnämnda inspektion först i samband med den fortsatta
översynen av ämbetsverkets organisation. Fortifikationsförvaltningen före3—100
56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 110

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

slår, att principbeslut nu fattas om att inspektionen av den värmetekniska
driften skall överföras från arméintendenturförvaltningen till fortifikationsförvaltningen.

Genom den nya organisationen räknar ämbetsverket med en sådan ökning
av arbetsbördan för administrativa byråns kanslisektion att det blir
ofrånkomligt att uppdela de till kanslisektionen hörande ärendena. Detta
bör ske på så sätt, att personalärendena utbrytes från sektionen för handläggning
på ett särskilt personalkontor. Byråns omfattning -— förutom
kanslisektion och kameralsektion en marksektion och en domänsektion —
medför med nödvändighet att byråchefen endast i begränsad utsträckning
kan taga befattning med de olika ärendena och att sektionscheferna måste
få en betydande självständighet. Huvuddelen av föredragningen inför
verksledningen av personalärenden måste därför självständigt fullgöras av
chefen för personalkontoret, för vilken bör avses tjänst såsom byrådirektör
i lönegrad Ce 31.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att militärförvaltningsbyggnaderna
»Tre Vapen» och militärstabsbyggnaden i Stockholm för närvarande
utgör en maskinanläggning i klassificeringsgrupp 6 under direkt förvaltning
av ämbetsverket samt att de till förutvarande Lv 3 och intendenturförvaltningsskolan
hörande byggnaderna bildar en anläggning i grupp 5,
i förvaltningshänseende underställd chefen för Lv 3.

Personaluppsättningen vid de båda anläggningarna är följande.

Anläggningen i grupp 6

Anläggningen i grupp 5

1

maskinmästare ...............

Ce 20

1

maskinmästare ...............

eg 18

1

maskinist .....................

Ce 15

1

reparatör .....................

Cg 12

1

reparatör .....................

Ca 13

1

reparatör .....................

‘Ca 11

1

reparatör .....................

Ca 12

1

eldare ...........................

Cg 11

1

reparatör .....................

Ce 12

3

eldare ...........................

eg 10

2

eldare ...........................

Ce 11

3

eldare ...........................

Ce 10

■■ ”•

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att maskinanläggningarna sammanslås
till en anläggning, underställd fortifikationsförvaltningen, och att för
anläggningen upptages följande tjänster på ämbetsverkets personalförteckning.

1 maskinmästare ............... Ca 20

2 maskinister .................. Ce 15

2 reparatörer ..................... Ca 13

1 reparatör ..................... Ca 12

2 reparatörer ..................... Ce 12

1 reparatör ..................... Cg 12

5 eldare ........................... Ce 11

3 eldare .................. Cg 11 el. 10

Den sålunda föreslagna organisationen innebär ingen kostnadsökning.

1 Innehavaren må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer
på reparatör i Ca 13.

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1956

Genom överflyttningen till militärbefälsstaberna av vissa på det centrala
ämbetsverket nu ankommande arbetsuppgifter blir främst de tjänster
extra ordinarie och extra — överflödiga, som finnes inrättade för ämbetsverkets
byggnadsorgan, de s. k. H-distrikten. Vid en granskning i övrigt
av de arbetsuppgifter, som är förenade med de olika extra ordinarie och
extra tjänsterna hos ämbetsverket, har konstaterats att utrymme i den
centrala organisationen kommer att saknas för ytterligare ett antal tjänster.
De överväganden som sålunda gjorts ger såvitt angår de extra ordinarie
tjänsterna till resultat, att av 329 tjänster vid fortifikationsförvaltningen
244 alltjämt erfordras medan sålunda 85 tjänster kan utgå. Då
enligt förslaget antalet tjänster vid militärbefälsstaberna (78) utökas med
69 blir den totala minskningen 16 tjänster. Vad beträffar extra personal
anser fortifikationsförvaltningen, att en minskning inom ämbetsverket bör
kunna genomföras motsvarande en årlig avlöningskostnad av cirka 1,3
miljon kronor. Avlöningskostnaden för militärbefälsstabernas extra personal
utgör för närvarande omkring 0,7 miljon kronor per år medan den blivande
kostnaden för sådan personal under förutsättning av oförändrad byggnadsvolym
kan beräknas till cirka l,o miljon kronor per år. Den beräknade
totala nedskärningen av tjänsterna för extra personal motsvarar således
en årlig kostnad av cirka l,o miljon kronor.

De av fortifikationsförvaltningen föreslagna förändringarna i ämbetsverkets
personalförteckning framgår av följande sammanställning.

För närvarande Enligt förslag

Tjänstemän å ordinarie stat

1 överste ...........

2 överstelöjtnanter

2 majorer ...........

9 kaptener ........

1 maskinmästare

1 reparatör ..................... Ca 13 2 reparatörer .....

Ma 37
Ma 33
Ma 30
Ma 27
Ca 20
Ca 13

Extra ordinarie tjänstemän (avlöningsanslag)
A. Tjänstgörande i fortifikationsförvaltningen

3 byggnadsinspektörer ......

3 förste byråingenjörer ...... Ce 29 2 förste byråingenjörer ......

5 ingenjörer ..................... Ce 23 1 ingenjör .....................

5 ingenjörer ..................... Ce 21 4 ingenjörer .....................

1 maskinmästare ............... Ce 20

5 biträdande ingenjörer ...... Ce 19 3 biträdande ingenjörer ...

1 maskinist ..................... Ce 15 2 maskinister ..................

3 kontorister .................. Ce 13 2 kontorister ..................

Ce 33
Ce 29
Ce 23
Ce 21

Ce 19
Ce 15
Ce 13

36 Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1956

För närvarande

Enligt förslag

1 reparatör ...................

.. Ce 12

2 reparatörer ..................

Ce 12

2 eldare ......................

.. Cell

5 eldare ........................

Ce 11

3 kanslibiträden .............

.. Cell

2 kanslibiträden ...............

Ce 11

3 eldare ......................

.. Ce 10

B. Tjänstgörande vid militärbefäls stab

5 byggnadsdirektörer .........

Cs 10

1 byggnadsdirektör .........

Ce 33

3 biträdande byggnadsdirek-

törer ...........................

Ce 29

1 förste driftingenjör .........

Ce 29

2 biträdande byggnadsdirek-

törer ...........................

Ce 27

9 driftingenjörer ...............

Ce 27

Extra ordinarie

tjänstemän (byggnadsanslag)

8 byrådirektörer .............

.. Ce 31

4 byrådirektörer ...............

Ce 31

15 byråingenjörer .............

.. Ce 27

10 byråingenjörer ...............

Ce 27

38 byråingenjörer .............

.. Ce 25

27 byråingenjörer ...............

Ce 25

21 ingenjörer ...................

.. Ce 23

10 ingenjörer .....................

Ce 23

1 verkmästare ................

.. Ce 23

26 ingenjörer ...................

.. Ce 21

12 ingenjörer .....................

Ce 21

2 verkmästare ................

.. Ce 21

1 verkmästare ..................

Ce 21

16 biträdande ingenjörer

.. Ce 19

6 biträdande ingenjörer ......

Ce 19

8 kontorsskrivare ..........

.. Ce 19

7 kontorsskrivare ............

Ce 19

3 verkmästare ................

.. Ce 19

1 verkmästare ..................

Ce 19

6 ingenjörbiträden ..........

.. Ce 17

2 ingenjörbiträden ............

Ce 17

4 kansliskrivare .............

.. Ce 15

3 kansliskrivare ...............

Ce 15

4 tekniker ...................

.. Ce 15

3 tekniker .....................

Ce 15

11 kontorister ................

.. Ce 13

5 kontorister ..................

Ce 13

3 tekniker ...................

.. Ce 13

2 tekniker ......................

Ce 13

15 kanslibiträden .............

.. Cell

12 kanslibiträden ...............

Ce 11

4 expeditionsvakter .......

.. Ce 10

1 expeditionsvakt ............

Ce 10

Extra tjänstemän (avlöningsanslag)

1 reparatör ..................... Cg 12

3 eldare .................. Cg 11 el. 10

Personal i arvodesbefattningar (tjänstgörande vid
lokalmyndigheter)

21 pensionerade underofficerare,
löneklassen 1: 22

Kimyl. Maj:ts proposition nr HO år 1956

37

Vissa gemensamma frågor
Anställningsformer m. in.

Då den för militärbefälsstaberna beräknade personalen kan anses motsvara
ett stadigvarande behov, föreslår fortifikationsförvaltningen att personalen
erhåller extra ordinarie anställning samt med några undantag avlönas
från avlöningsanslag.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverket i sina medelsäskanden
för budgetåret 1955/56 framhållit önskvärdheten av att frågan
om beredande av ordinarie anställning åt ämbetsverkets personal i större
utsträckning än för närvarande upptoges till prövning och att detta lämpligen
borde ske i samband med den blivande översynen av verkets organisation.
Motsvarande spörsmål uppkommer beträffande regionalmyndigheternas
personal men bör enligt ämbetsverkets mening prövas tidigast i
samband med nämnda översyn. I förslaget har därför ordinarie tjänster
i huvudsak beräknats endast i den mån sådana tjänster finnes i den nuvarande
organisationen.

Från byggnadsanslag skall enligt förslaget avlönas dels den extra ordinarie
personal, som nu är uppförd på personalförteckning för platsbefälet
i Karlsborg med avlöning från byggnadsanslag och som i avbidan på närmare
utredning föreslås överförd till personalförteckning för Karlsborgs
luftvärnsregemente, dels viss personal vid VI. militärbefälsstaben, dels ock
erforderlig extra personal. Vad angår den sistnämnda kategorien befattningshavare
anser ämbetsverket, att då det kan förutses att åtskilliga av
de extra befattningshavare, som i den nya organisationen kommer att
knytas till militärbefälsstaberna, har längre tids anställning i nuvarande
organisation och blir erforderliga för överskådlig tid, extra ordinarie anställning
snarast möjligt bör beredas minst halva antalet befattningshavare
med avlöning från byggnadsanslag.

Kostnadsfrågor

En jämförelse mellan de beräknade kostnaderna för den gällande och
den föreslagna organisationen har givit till resultat, att avlöningskostnaderna
kan beräknas minska med i runt tal 0,8 miljon kronor, dock icke
under övergångstiden. Under denna tid räknar ämbetsverket med att personaluppsättningen
måste i viss mån dubbleras i det att arbetsuppgifterna
måste överflyttas successivt.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att det givetvis icke är möjligt
att med säkerhet bedöma hur den översyn av den centrala organisationen,
som framdeles skall göras, kan komma att ekonomiskt gestalta sig.
Vissa förändringar i den centrala organisationen kan emellertid förutses
bli nödvändiga för att den totala organisationen skall fungera effektivt.
Kostnaderna för den totala fastighetsförvaltningen efter genomförandet av

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

organisatoriska och därmed sammanhängande förändringar i det centrala
ämbetsverket förutsättes dock komma att understiga kostnaderna för den
nuvarande organisationen. Ämbetsverket understryker, att framlagda beräkningar
grundar sig på oförändrad byggnadsvolym och att kostnaderna
givetvis kommer att variera med volymförändringar och med arten av de
byggnadsobjekt, som verksamheten avser.

I fråga om den tekniska personal för regionalorganen, som föreslagits
skola upptagas på fortifikationsförvaltningens personalförteckning, anser
förvaltningen att resekostnadsersättningar och traktamenten skall bestridas
från sakanslag. Beträffande omkostnader för sjukvård och expenser,
hänförliga till nyss nämnda personal, finner ämbetsverket mest ändamålsenligt
att ärenden därom handlägges av vederbörande regionala myndighet
och att uppkommande kostnader belastar försvarsgrenarnas anslag
till sjukvård och expenser.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att när erfarenheter vunnits av
den nya regionala organisationen och denna vunnit stadga det kan visa
sig påkallat att med hänsyn till förekommande arbetsuppgifters kvalitet
göra jämkningar i löneställningen för en del tjänster.

Organisationens genomförande

Fortifikationsförvaltningen föreslår att den nya organisationen i princip
träder i kraft den 1 juli 1956. För organisationens genomförande i personellt
hänseende och med avseende på utflyttningen till de underlydande
organen av arbetsuppgifter, som skall överföras dit från det centrala ämbetsverket,
beräknar fortifikationsförvaltningen eu tid av minst ett år.
I fråga om tillsättningen av de nya tjänsterna bör gälla att befattningshavare,
som för närvarande vid regionalt organ innehar viss extra ordinarie
tjänst, vars motsvarighet ingår i samma organs nya organisation,
icke skall anses automatiskt inneha tjänsten i den nya organisationen.
Under budgetåret 1956/57 föreslås övergångsvis samtliga befattningshavare,
som nu innehar extra ordinarie tjänster, få behålla dessa, oavsett
om befattningshavarna skulle kunna inrymmas i de nya personalförteckningarna
eller icke, dock under förutsättning att lämpliga arbetsuppgifter
kan beredas dem. När samtliga tjänster i den regionala organisationen
blivit tillsatta bör det möjliggöras att övergångsvis i extra ordinarie tjänst
bibehålla befattningshavare, som tills vidare erfordras med hänsyn till
arbetsuppgifterna men som icke kunnat inom ramen för de nya personalförteckningarna
erhålla sådan tjänst, dock under förutsättning att befattningshavaren
icke, utan förebringande av godtagbara skäl, avböjt att antaga
extra ordinarie tjänst hos regionalmyndighet.

För att såsom rådgivande organ biträda fortifikationsförvaltningen i
samband med tillsättningen av tjänsterna samt vid eventuella entlediganden
av övertalig personal föreslår ämbetsverket att, i likhet med vad som

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tillämpats vid genomförandet av omorganisationen av försvarets centrala
tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1954: 109), en särskild nämnd
inrättas. Nämnden bör även utöva förmedlande verksamhet i syfte att bereda
övertalig personal anställning hos annan statlig myndighet eller på
den enskilda arbetsmarknaden. Frågor om ersättningar till övertalig personal,
som icke kunnat beredas sådan anställning, bör få ankomma på
nämndens prövning. Vad i övrigt anförts i propositionen 1954: 109 rörande
vissa övergångsanordningar bör i tillämpliga delar i huvudsak gälla jämväl
beträffande den förevarande omorganisationen.

Yttranden

Överbefälhavaren anför, att fortifikationsförvaltningens förslag i allt
väsentligt fyller de krav som från militära, organisatoriska och ekonomiska
synpunkter måste ställas på försvarets fastighetsförvaltning samt att förslaget
därför bör snarast genomföras. En förutsättning för att byggnadsdirektören
skall kunna ges den ställning i organisationen, som förutsatts,
är dock att högkvalificerad ingenjör kan erhållas i lägst den lönegrad
som upptagits i förslaget.

Chefen för armén, chefen för marinen och chefen för flygvapnet har
intet att erinra mot principerna för förslaget.

Statens organisationsnämnd finner de av fortifikationsförvaltningen anförda
skälen för den regionala organisationens utformning enligt framlagda
principer bärande och har intet att erinra mot förslaget i vad avser fördelning
av arbetsuppgifter mellan befästningsavdelningen och byggnadsavdelningen
eller handläggningen i militärbefälsstab av flygvapnets byggnadsärenden.
Riktlinjerna för byggnadsdirektörens ställning i förhållande till
sektionschefen synes nämnden väl avvägda och ägnade att tillgodose byggnadsdirektörens
självständighet i tekniskt-ekonomiskt hänseende. Nämnden
ansluter sig till fortifikationsförvaltningens personalberäkningar för
regionalorganen beträffande byggnadsdirektörer, biträdande byggnadsdirektörer,
vvs- och elingenjörer samt driftingenjörer och framhåller, att
nämnden i fråga om behovet av driftingenjörer stöder sig på iakttagelser
vid förband där organisation med sådana ingenjörer nu tillämpas. Organisationsnämnden
biträder förslaget till utformning av den lokala organisationen
och framhåller att egenregiverksamhet vid lokalmyndigheterna
bör i möjligaste mån undvikas. Förslaget tillgodoser bättre och mer allsidigt
än tidigare förslag kravet på en tekniskt och ekonomiskt sett lämplig
lokalförvaltning. Nämnden förutsätter därvid att anläggningar sammanföres
i förvaltningshänseende i den omfattning förslaget anger. Vid
varje militärbefälsstab bör tjänstgöra eu regementsofficer (sektionschef)
ävensom kaptener till ett antal av två vid vardera I., IV. och VI. militär -befälsstaberna samt eu vid övriga militärbefälsstaber. Nämnden anser sig
i övrigt icke kunna bedöma förslagen till statändringar för fortifikations -

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

kårens officerare. Nämnden har icke något att erinra mot vare sig principförslaget
rörande lokalorganens förseende med fortifikationsutbildade
underofficerare eller beräkningen av behovet av förvaltare, fanjunkare och
underofficerare i arvodesbefattning. Mot beräkningen av arvodesbefattningar
för kasernofficerare har nämnden ingen erinran. Detsamma gäller
förslaget beträffande kasernföreståndare vid flygförbanden. Nämnden biträder
förslaget om undersökning av behovet av kasernöverfurirer. I frågan
om garnisonsvis samordnad maskintjänst framhåller nämnden, att
sådan kommer till stånd som en följd av statsmakternas 1955 fattade beslut
om ändrad organisation av vissa regementen vid garnisonerna i
Skövde, Solna och Umeå samt att fortifikationsförvaltningens förslag innefattar
samordning av maskintjänsten vid vissa anläggningar i Karlsborg,
Stockholm och Uppsala. Med hänsyn till utformningen av fortifikationsförvaltningens
förslag i övrigt och då en garnisonsvis ordnad maskintjänst
ytterligare skulle kunna komma i fråga i endast ringa omfattning, anser
nämnden sig icke böra ifrågasätta införande därav. Nämnden tillstyrker
förslaget till ordnande av maskinpersonalens anställningsförhållanden.
Förslaget om fattande av principbeslut att inspektionen av den värmetekniska
driften överföres från arméintendenturförvaltningen till fortifikationsförvaltningen
föranleder ingen erinran. Nämnden biträder förslaget
om tjänster för skogvaktarpersonal. Organisationsnämnden, som finner
de föreslagna tjänsterna inom fortifikationsförvaltningen underlätta genomförandet
av och vara erforderliga vid tillämpningen av den regionala
och lokala organisationen samt icke föregripa eventuellt erforderliga ändringar
av den centrala organisationen i övrigt, har intet att erinra mot
tjänsternas inrättande.

Organisationsnämnden anser, att den föreslagna organisationen kommer
att vara betydligt effektivare än den nuvarande och efter genomförandet
innebära en kostnadsminskning. Mot riktlinjerna för organisationens genomförande
har nämnden ingen erinran. Nämnden anser angeläget att
organisationen snarast genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med
fortifikationsförvaltningens förslag.

Försvarets civilförvaltning tillstyrker förslaget att fastighetsförvaltningen
vid regionalorganen i princip organiseras inom ramen av sektion.
Civilförvaltningen biträder förslaget att tillämpa lönegraden Cs 10 för
byg8nadsdirektör. Inom ämbetsverket har ifrågasatts om icke byggnadsdirektören
vid åtminstone I. och IV. militärbefäl sstaberna bör placeras
i Cs 13. Ämbetsverket motsätter sig dock icke placering i Ce 33 av byggnadsdirektören
vid V. militärbefälsstaben. Civilförvaltningen delar uppfattningen
att såsom biträden åt byggnadsdirektörerna bör avses befattningshavare
i Ce 29 och Ce 27 enligt föreslagen fördelning. Tjänstebenämningen
bör vara förste driftingenjör. I fråga om behovet av ytterligare
teknisk personal vid militärbefälsstaberna anser sig civilförvaltningen

Kiuif/I. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

41

sakna möjlighet bedöma vare sig antalet erforderliga befattningar eller
deras lämpliga fördelning på lönegrader men finner försiktigheten böra
till en början bjuda en viss återhållsamhet, i vart fall i fråga om tjänsternas
extraordinariesättning. Civilförvaltningen, som i förslaget till medelsäskanden
för budgetåret 1956/57 tillstyrkt utbyte av tjänsten för skogvaktare
i Ca 17 vid VI. militärbefälsstaben mot tjänst för förste skogvaktare
i Ca 19, anser med anledning av det föreliggande förslaget om
inrättande av en ny tjänst för skogvaktare i Ca 17 vid staben, att samma
skäl för uppflyttning av den befintliga skogvaktartjänsten icke längre
föreligger. I avvaktan på ytterligare erfarenheter bör därför anstå med
uppflyttning av tjänsten. Därest oundgängligt behov av arvodesbefattning
för underofficer såsom chef för fortifikationssektions expedition anses
föreligga synes det civilförvaltningen tillfyllest att för de kamerala
göromålen räkna med tjänster i lägre lönegrad än Ce 19. Civilförvaltningen
gör ej erinran mot det principiella förslaget till den lokala organisationens
ordnande. Tanken att på fortifikationskårens stat sammanföra
erforderliga beställningar för underofficerare samt att härjämte avse ett
antal arvodesbefattningar för kasernunderofficerare (motsvarande) finner
civilförvaltningen välgrundad. För att förslagets fördelar skall kunna utnyttjas
bättre föreslår civilförvaltningen emellertid, att för samtliga befattningar
får utnyttjas antingen aktiv personal eller personal i arvodesbefattning.
I anslutning till förslaget att till fortifikationsförvaltningen
överföra inspektionen av den värmetekniska driften, framhåller civilförvaltningen
att enligt verkets erfarenheter vissa olägenheter måste anses
förknippade med det nuvarande systemet.

I fråga om bedömningen av fortifikationskårens behov av officerare bör
en viss försiktighet iakttagas intill dess fortifikationsförvaltningens centrala
organisation blivit slutligen klarlagd och ytterligare erfarenheter vunnits
av den nya regionala och lokala organisationsformen. Fortifikationskårens
officerskader bör tills vidare begränsas till 46 beställningar med
följande fördelning: 1 chef, 3 överstar i Ma 37, 4 överstelöjtnanter i Ma 33,
10 majorer i Ma 30, 18 kaptener i Ma 27 och 10 kaptener/löjtnanter i Ma
27/23. Med överföring av vissa beställningar till fortifikationsförvaltningens
personalförteckning bör tills vidare anstå. Antalet beställningar
för förvaltare i Ma 23 bör tills vidare begränsas till 5. Av dessa bör avses
en för fortifikationskårens chefsexpedition, två för VI. militärbefälsstaben
samt en för vardera Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar. Beträffande
de föreslagna centralt placerade tjänsterna ifrågasätter civilförvaltningen
om icke en placering av tjänsterna för byggnadsinspektör i Ce 31
är tillfyllest. Även de för besiktning av elektriska anläggningar avsedda
befattningarna föreslås erhålla lägre lönegradsplacering. Frågan om utbrytande
ur administrativa byråns kanslisektion av ett särskilt personalkontor
bör enligt civilförvaltningens mening icke nu slutprövas utan, om
så erfordras, lösas provisoriskt.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1956

Statens lönenämnd ansluter sig till förslaget beträffande lönegradsplacering
av tjänsterna för byggnadsdirektörer och, med några undantag,
övriga tekniska tjänster. Vid VI. militärbefälsstaben bör i stället för tjänst
för verkstadsf öreståndare i Ce 23 avses tjänst för förste verkmästare i
Ce 22. Skäl för uppflyttning av 3 tjänster för verkstadsförman har enligt
nämndens mening icke förebragts. Nämnden motsätter sig icke inrättande
av tjänst för förste skogvaktare i Ca 19 vid VI. militärbefälsstaben
under förutsättning att arbetsuppgifter och ställning i organisationen
kommer att motsvara dem, som gäller för förste skogvaktare vid
IV. militärbefälsstaben. Lönenämnden är tveksam om arbetsuppgifter och
ställning i organisationen motiverar placering i Ce 19 av de för kameral
förhandsgranskning m. m. avsedda tjänstemännen. De beträffande den
fortifikationsutbildade personalen framförda förslagen, i vissa hänseenden
av organisatorisk art, har lönenämnden ansett sig icke kunna bedöma.
Nämnden anser svårigheter föreligga att bedöma föreslagen löneställning
för de nya tjänsterna i centralorganet innan den avsedda översynen av
dess personalorganisation verkställts men uttalar, att för byggnadsinspektörstjänsterna
icke synes böra ifrågakomma högre löneställning än 31 lönegraden.

Statskontoret håller före att den regionala utbyggnaden icke bör slutligt
prövas förrän återverkningarna på centralorganet kan fastställas.
Fortifikationsförvaltningens förslag att genomgående organisera sektion
avstyrkes av formella skäl. Statskontoret, som anser differentiering i lönehänseende
icke böra ifrågakomma, är närmast benäget föreslå placering
av byggnadsdirektörstjänsterna i Ce 31. Även för biträdande byggnadsdirektörerna
föreslås lägre löneställning än den föreslagna. Statskontoret
förordar att kasernunderofficerare genomgående anställes i arvodesbefattning,
varigenom skulle uppkomma, förutom tillfälle till sysselsättning avunderofficerare
vid avgång ur aktiv tjänst, en lönemässig minskning avkostnaderna.
Det av fortifikationsförvaltningen antydda förhållandet, att
en underofficer i pensionsåldern icke alltid har förmåga att tillgodogöra
sig avsedd utbildning, anser statskontoret icke böra utgöra hinder. Ämbetsverket
avstyrker utökning av antalet fortifikationsofficerare. Prövning
av lönegradsplaceringen för sektionscheferna vid militärbefälsstaberna bör
anstå i avvaktan på erfarenheter i fråga om dessas ansvarsställning och
arbetsuppgifter.

Arméintendenturförvaltningen, som endast haft att yttra sig i frågan
om överförande till fortifikationsförvaltningen av inspektionen av den
värmetekniska driften, anser tillräckliga skäl icke ha anförts för vidtagande
av en sådan åtgärd.

Försvarets civila tjänstemannaförbund, statsverkens ingenjörsförbund,
svenska byggnadsingenjörers riksförbund, Sveriges arbetsledareförbund
och Sveriges civilingenjörsförbund anser alltjämt, liksom i sina yttran -

43

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

den över tidigare utredningar i ämnet, att militärbefälsstabernas byggnadsorgan
bör organiseras med helt självständiga avdelningar. Det förstnämnda
förbundet ansluter sig till byråchefen Sjögrens reservationsvis uttalade
mening i denna fråga. Statsverkens ingenjörsförbund ifrågasätter
om behov av militära behovsutredningar uppkommer vid militärbefälsstab.
Flertalet organisationer uttalar, att tjänsterna för byggnadsdirektörer
och byggnadsinspektörer bör placeras i Cp 13. Vidare framföres
önskemål om att av rekryteringsskäl inrättas ytterligare tjänster i Ce 29
eller Ce 27 vid I., III., V. och VI. militärbefälsstaberna. Statsverkens ingenjörsförbund
och försvarets civila tjänstemannaförbund anser lönesättningen
för vvs- och elingenjörerna vid VII. militärbefälsstaben (Ce 23)
alltför låg. Det sistnämnda förbundet finner inrättandet av ett personalkontor
vid administrativa byrån utgöra en angelägen förstärkning av organisationen.
Arbetsledareförbundet anser att egenregiverksamhet bör bedrivas
i en omfattning, som med utgångspunkt från noggranna självkostnadskalkyler
befinnes lämplig.

Svenska officersförbundet, svenska under of ficersförbundet och försvarsväsendets
underbefälsförbund har i huvudsak intet att erinra mot förslaget.

Departementschefen

Frågan om den militära fastighetsförvaltningens ordnande i regional
och lokal instans bär nu varit föremål för utredningar i mer än femton
år. Jag vill erinra om att den avsedda omorganisationen utgör ett komplement
till den omorganisation av den centrala fortifikations- och byggnadsverksamheten,
som beslöts av 1947 års riksdag. Den nuvarande regionala
och lokala organisationen lider av bristande enhetlighet, otillfredsställande
anpassning till den centrala organisationen och bristfälliga
resurser, vilket allt måste ogynnsamt påverka det ekonomiska utfallet av
den totala verksamheten. Det nu framlagda förslaget synes mig innebära
tillbörlig garanti för att de sammanlagda kostnaderna för organisationen
skall vid oförändrad byggnadsvolym icke blott hålla sig inom nuvarande
ram utan kunna ej oväsentligt nedbringas. Då förslaget jämväl i övrigt
synes väl ägnat att med endast smärre jämkningar läggas till grund för
ett beslut om omorganisation anser jag det i likhet med överbefälhavaren
och statens organisationsnämnd angeläget att staten snarast tillgodogör sig
de vinster, som följer av förslagets genomförande.

De av fortifikationsförvaltningen anförda skälen, såväl militärt betingade
som allmänna lämplighetsskäl, för att vid samtliga militärbefälsstaber organisera
fortifikationssektion synes mig beaktansvärda. Genom de av ämbetsverket
angivna, enligt min mening lämpligt uppdragna allmänna riktlinjerna
för fördelning av arbetsuppgifter och ansvar inom sektionens ram
mellan fortifikationsofficeren såsom sektionschef och den civile byggnads -

44 Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

direktören erhåller den senare en i tekniskt och ekonomiskt avseende självständig
ställning. Då härigenom grunden för min tidigare tveksamhet om
den lämpligaste organisationsformen undanröjts anser jag, att organisationen
bor vid samtliga militärbefälsstaber uppbyggas inom ramen av sektion.
Beträffande förslagets enskildheter d vad avser sektionernas sammansättning
inom de olika militärområdena har jag ingen annan erinran än
att den för avdelningarna gemensamma expeditionen, som inrymmer organ
för helt skilda verksamhetsgrenar, bör stå under direkt ledning av sektionschefen.

I fråga om personalberäkningarna för militärbefälsstaberna — jag bortser
tills vidare från fortifikationskårens personal — samt löneställningen
för tjänsterna biträder jag det av statens lönenämnd och försvarets civilförvaltning
tillstyrkta förslaget beträffande byggnadsdirektörerna och de
biträdande byggnadsdirektörerna med allenast de ändringarna, att även
byggnadsdirektören i V. militärbefälsstaben bör placeras i Cs 10 och att
de biträdande byggnadsdirektörerna bör erhålla tjänstebenämningen förste
driftingenjör (Ce 29) respektive driftingenjör (Ce 27). Med stöd av vad
statens organisationsnämnd anfört godtager jag beräkningen av antalet
driftingenjörer Md de olika militärbefälsstaberna. Enär arbetsuppgifterna
för driftingenjörerna med ett undantag icke synes motivera högre löneställning
än Ce 25 anser jag icke anledning föreligga att, såsom yrkats
av vissa personalorganisationer, frångå förslaget i denna del. Det synes
mig natuxligt att räkna med att dugliga driftingenjörer kan komma att
vinna befordran till tjänster i mellanlönegrader även hos centralmyndigheten.
Jag anser att vvs- och elingenjörerna vid VII. militärbefälsstaben
bör placeras i Ce 25 liksom motsvarande befattningshavare vid II.
och V. militärbetälsstaberna. I likhet med lönenämnden föreslår jag att
vid VI. militärbefälsstaben inrättas en tjänst för förste verkmästare i
Ce 22 i stället för tjänst för verkstadsföreståndare i Ce 23. Jag biträder
icke förslaget att utbyta tre tjänster för verkstadsförman i Ce 17 vid samma
stab mot tjänster för verkmästare. Sedan det av civilförvaltningen och
lönenämnden berörda, organisatoriskt mindre lämpliga förhållandet i fråga
om ledningen av expeditionen bragts att upphöra i enlighet med vad jag
nyss föreslagit, är det enligt min mening riktigt att såsom ansvarig för den
betydelsefulla kamerala verksamheten avse kontorsskrivare i Ce 19. Enär
den för förste skogvaktare vid VI. militärbefälsstaben föreslagna tjänsten
ar avsedd att i organisationen utnyttjas på motsvarande sätt som vid IV.
militärbefälsstaben och detta synes organisatoriskt lämpligt, biträder jag
fortifikationsförvaltningens förslag i fråga om denna tjänst. Även i övrigt
ansluter jag mig till fortifikationsförvaltningens förslag i fråga om militärbefälsstabernas
icke fortifikationsutbildade personal.

Beträffande den lokala fastighetsförvaltningens ordnande föreslår forlifikationsförvaltningen,
att en del anläggningar av mindre omfattning,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

45

som icke utnyttjas av trupp, i .förvaltningshänseende överföres till annan
myndighet. En i vissa delar samordnad förvaltningsverksamhet i Stockholm
föreslås även. Jag vill erinra om att en viss samordning av fastighetsförvaltningen
kommer till stånd å garnisonsorterna Skövde, Solna och Uipeå
såsom en direkt följd av 1955 års riksdagsbeslut om ändrad organisation
av vissa där belägna förband. Ämbetsverket räknar med att byggnadsverksamhet
i egen regi icke skall förekomma i sådan omfattning, att särskilda
garnisonsorgan erfordras i den normala organisationen. Vid behov skall
enligt förslaget egenregiavdelningar inrättas vid militärbefälsstaberna.
Genom förslaget och den utveckling frågan undergått uppnås i väsentliga
delar den av mig eftersträvade samordningen av förvaltningsverksamheten.
Jag har därför ingen erinran mot förslaget men vill understryka, att varje
ytterligare möjlighet att på lämpligt sätt sammanföra den lokala förvaltningsverksamheten
bör tillvaratagas.

Jag har intet att erinra mot att anordningen med kasernofficerare i arvodesbefattning
bibehålies i nuvarande omfattning och att nya sådana arvodesbefattningar
inrättas enligt förslaget. Såsom biträden åt arméförbandens
kasernofficerare bör avses underofficerare. Förslaget att i fortifikationskåren
organisatoriskt sammanföra erforderliga underofficersbeställningar
samt att avse ett antal arvodesbefattningar för pensionerade
fortifikationsunderofficerare anser jag innebära påtagliga fördelar i flera
avseenden. Jag har därför intet att invända mot förslaget i princip. Det
av fortifikationsförvaltningen härvid förutsatta utbytet av förrådsmästartjänsterna
vid försvarsområdesstaberna mot underofficersbeställningar bör
dock genomföras först i mån av uppkommande vakanser. Vissa av de nuvarande
förrådsmästarna torde äga sådana kvalifikationer, att de efter utbildning
kan antagas till fortifikationsunderofficerare. I fråga om övriga
förrådsmästare bör i första hand eftersträvas att bereda dem civil pensionsberättigande
anställning inom annat arbetsområde. Förrådsmästare, som
under omorganisationsperioden icke kunnat sålunda omplaceras, bör enligt
min mening kunna erhålla extra ordinarie anställning i innehavande befattning,
dock givetvis icke om han utan godtagbara skäl avböjt erbjuden
pensionsberättigande anställning inom annat område. Civilförvaltningens
förslag att för underofficerarna i fanjunkargrad avse alternativt beställningar
på aktiv stat eller arvodesbefattningar för pensionerad personal
anser jag mig icke böra biträda. Jag godtager fortifikationsförvaltningens
beräkning av antalet erforderliga fanjunkarbeställningar (46) och arvodesbefattningar
(21). Arvodesbefattningarna bör av skäl, som anförts av fortifikationsförvaltningen,
ställas till ämbetsverkets förfogande för avsedda
ändamål. Jag räknar med inrättande av tjänster för kasernföreståndare i
Ce 19 vid F 8, F 9, F 10 och F 11. I avbidan på närmare undersökningar
genom organisationsnämndens försorg är jag icke nu beredd att taga ställning
till behovet av beställningar för kasernöverfurir. Mot förslagen om

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

inrättande av tjänster för skogvaktare vid vissa förband samt av tjänst för
brandmästare vid Lv 1 har jag intet att erinra.

Vad beträffar förslaget till ändrad organisation av fortifikationskåren
får jag erinra om att kåren till följd av den väntade omorganisationen av
de regionala förvaltningsorganen i huvudsak icke undergått några förändringar
sedan år 1943. Genom den under senare år alltmer ökande betydelsen
av befästningsverksamheten har emellertid behovet av fortifikationsofficerare
blivit allt större, främst vid militärbefälsstaberna. Arbetsbelastningen
på kåren har vuxit avsevärt. Det synes mig icke tillrådligt att
ytterligare uppskjuta prövningen av kårens officersbehov. Någon anledning
att såsom statskontoret föreslagit låta prövningen av löneställningen
för fortifikationssektionernas chefer anstå i avvaktan på erfarenheter i
fråga om dessas ansvarsställning och uppgifter anser jag i och för sig ej
föreligga. I anslutning till vad vissa remissmyndigheter uttalat anser jag
emellertid, att stor återhållsamhet bör iakttagas vid bestämmandet av såväl
antalet beställningar som löneställningen för dessa med hänsyn till
den kommande översynen av centralmyndighetens organisation. Jag anser
sålunda att fortifikationskåren bör tillföras tre nya officersbeställningar
samt att officerskadern bör bestå av 1 chef i Mo 15, 2 överstar i
Ma 37, 2 överstelöjtnanter i Ma 33, 2 överstelöjtnanter eller majorer i Ma 33
eller Ma 30, 10 majorer i Ma 30, 15 kaptener i Ma 27 och 10 kaptener eller
löjtnanter i Ma 27 eller Ma 23/19. Något överförande av officersbeställningar
till fortifikationsförvaltningens personalförteckning anser jag för närvarande
icke böra ifrågakomma. Beräkningen av antalet förvaltarbeställningar
kan jag godtaga. Jag ansluter mig till civilförvaltningens uppfattning,
att förvaltarbeställningar i Ma 23 bör beräknas endast för de mest
kvalificerade arbetsuppgifterna. Utöver de av civilförvaltningen tillstyrkta
fem beställningarna i nämnda lönegrad föreslår jag en beställning avsedd
för Lv 1.

De av fortifikationsförvaltningen föreslagna tjänsterna för byggnadsinspektörer
anser jag vara ett viktigt komplement till den regionala och lokala
organisationen. Med hänsyn till den särskilda vikten av att centralmyndigheten
— icke minst under övergången till den nya organisationen och
de närmaste åren efter dess genomförande — övar effektiv uppsikt över
byggnadsverksamheten vid de underlydande organen, bland dem kustartilleriförsvaren
som ej har tillgång till högskoleutbildade byggnadstekniker,
anser jag det vara betydelsefullt att ämbetsverket förfogar över
kvalificerade organ för denna kontrollverksamhet. Vissa myndigheter anser
den föreslagna löneställningen för hög medan fortifikationsförvaltningens
byggnadschef och vissa personalorganisationer uttalar sig för en
högre löneställning. För min del finner jag icke anledning att frångå fortifikationsförvaltningens
förslag i fråga om lönegradsplaceringen, Ce 33. För
nästa budgetår kan jag emellertid icke tillstyrka att mer än en dylik tjänst

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

47

för byggnadsinspektör inrättas. — Jag är på de av fortifikationsförvaltningen
anförda skälen för min del beredd godtaga förslaget om inrättande
av två tjänster för byråingenjör i Ce 25 för besiktning av elektriska anläggningar.
Två för byggnadsbyråns elektrosektion avsedda tjänster i samma
lönegrad med avlöning från byggnadsanslag kan härvid indragas.

Tillräckliga skäl har enligt min uppfattning anförts för utbrytande ur
administrativa byråns kanslisektion av ett särskilt personalkontor och inrättande
av en tjänst för byrådirektör i 31 lönegraden såsom chef härför.
Tjänsten bör dock tills vidare inrättas som extra. I anslutning till vad
civilförvaltningen anfört anser jag att frågan om kontorets uppbyggnad
bör särskilt uppmärksammas vid översynen av ämbetsverkets organisation.

Viss å förteckning för platsbefälet i Karlsborg upptagen personal med
avlöning från byggnadsanslag bör i avvaktan på närmare undersökning
av behovet alltjämt avlönas från byggnadsanslag. Tjänsterna bör överföras
till förteckning för Lv 1. I övrigt bör lön till extra ordinarie personal
utgå från avlöningsanslag.

De av fortifikationsförvaltningen i stort angivna åtgärderna för lokal
samordning av den fasta maskintjänsten finner jag ändamålsenliga. Någon
ytterligare samordning av maskintjänsten finner jag icke anledning påyrka.
Personalorganisationen vid garnisonsförbanden bör därför bringas i överensstämmelse
med vad som gäller för ensamliggande förband i enlighet
med fortifikationsförvaltningens förslag. Mot en sammanslagning av maskinanläggningen
för f. d. Lv 3 in. fl. byggnader i Stockholm med förvaltningens
maskinanläggning eller mot personalberäkningen för den nya anläggningen
har jag intet att erinra.

Ansvaret för att de totala kostnaderna för uppvärmning av försvarets
anläggningar hålles på lägsta möjliga nivå bör enligt min mening hållas
samlat hos fortifikationsförvaltningen. Först därigenom blir det möjligt
att åstadkomma en allsidig och effektiv avvägning av kostnader för bränsle,
maskinutrustning och underhåll av såväl maskiner som byggnader. Principbeslut
bör därför nu fattas om överförande från arméintendenturförvaltningen
till fortifikationsförvaltningen av kontrollen av den värmetekniska
driften.

Genomförandet av den nya organisationen bör taga sin början den 1 juli
1956. I likhet med fortifikationsförvaltningen räknar jag med en viss
övergångstid, under vilken särskilda personalanordningar, såsom bibehållande
i tjänst av övertalig personal, kan bli erforderliga. Jag förutsätter
att dylika anordningar skall få vidtagas i huvudsak enligt förvaltningens
förslag. I det följande kommer jag att redogöra för de arbetsuppgifter,
som avses skola ankomma på en med stöd av den 10 februari 1956 lämnat
bemyndigande tillsatt personalnämnd för försvaret. Vissa av de åtgärder,
som enligt fortifikationsförvaltningen bör ankomma på en särskild
nämnd, kommer att åvila denna personalnämnd.

48

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Det torde ta ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser,

som motiveras av uppkommande minskning av kostnaderna för personal

med avlöning från byggnadsanslag.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

besluta, att försvarets fastighetsförvaltning skall omorganiseras
efter i huvudsak de riktlinjer, som av mig i det föregående
angivits.

[3] Försvarets musikorganisation

I propositionen 1955: 110 (s. 103 och 104) lämnade jag en kortfattad
redogörelse för verkställda utredningar rörande försvarets musikorganisation.
överbefälhavaren hade under år 1954 föranstaltat om en utredning
i ämnet och på hösten samma år framlagt ett på utredningen grundat förslag
om den framtida utformningen av militärmusiken. Förslaget innebar
bland annat en förstärkning av musikkårernas såväl personella som
instrumentala sammansättning ävensom förändringar beträffande personalens
utbildning in. in. I fråga om organisationens omfattning framlades
i utredningen två olika alternativ. Båda alternativen innebar en väsentlig
minskning av antalet musikkårer. Enligt det ena alternativet (I) skulle
de rent militära behoven bli tillgodosedda, medan det civila musiklivet
icke i nämnvärd utsträckning skulle kunna erhålla stöd av militärmusiken.
Enligt det andra alternativet (II), som icke innebar en lika långt
gående inskränkning av musikkårernas antal, skulle även de civila intressena
kunna tillgodoses i väsentlig utsträckning, överbefälhavaren förordade
alternativ II och föreslog att kostnaderna skulle fördelas mellan
fjärde och åttonde huvudtitlarna. I nämnda proposition uttalade jag, att
jag icke kunde ansluta mig till någotdera alternativet men att jag i princip
anslöt mig till överbefälhavarens synpunkter i fråga om den lämpliga storleken
och den instrumentala sammansättningen av musikkårerna. Enligt
min mening borde militärmusiken ges en sådan organisation att nämnda
synpunkter blev i huvudsak tillgodosedda, och jag uttalade min avsikt att
uppdraga åt överbefälhavaren att framlägga förslag till en dylik organisation,
därvid alla möjligheter att sänka de nuvarande kostnaderna borde
tillvaratagas.

I enlighet härmed bemyndigades överbefälhavaren den 3 juni 1955 att
tillkalla högst fem utredningsmän för att — med beaktande av vad jag
anfört i frågan vid anmälan av propositionen 1955:110 — utarbeta förslag
till ny musikorganisation inom försvaret. Den med stöd härav till -

49

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1956

satta utredningen1, som antagit namnet 1955 års militärmusikutredning,
har utarbetat ett betänkande med förslag i fråga om militärmusikens uppgifter,
instrument- och personalsammansättning, militärmusikorganisationens
omfattning, kårernas fördelning m. m. överbefälhavaren har med
skrivelse den 22 november 1955 överlämnat betänkandet jämte eget förslag
i ämnet. Utredningen fortsätter sitt arbete och avser att, sedan ställning
tagits till det nu föreliggande betänkandet, framlägga förslag i fråga
om personalens utbildning, regler för kårernas användning, repertoarfrågan
m. m.

Över nu föreliggande betänkande har yttranden avgivits av försvarets
civilförvaltning, statskontoret, statens lönenämnd, musikaliska akademien,
Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR) och Tjänstemännens centralorganisation
(TCO).

Innan jag upptager överbefälhavarens och utredningens förslag samt avgivna
yttranden till behandling vill jag lämna en kortfattad redogörelse för
nuvarande organisation.

Nuvarande organisation

Genom 1942 års försvarsbeslut fick den militära musikorganisationen i
huvudsak sin nuvarande utformning. För tilldelning av musikkårer till
de militära förbanden tillämpades härvid i stort sett den principen, att det
inom varje förläggningsort skulle finnas en musikkår. Antalet musikkårer
i den nuvarande organisationen uppgår till 43. Dessa fördelar sig
på fyra olika typer, typ I, II och III samt typ flottan. De olika kårtyperna
har följande sammansättning.

Lönegrad

Antal beställningar

Beställning

typ I

typ II

typ III

typ

flottan

Musikdirektör...................

Ma 27 el.
Ma 23/19

1

1

1

1

Musikfanjunkare (motsv.) ........

Ma 19

3

2

2

) 10

Musiksergeant (motsv.) ..........

Ma 16

7

4

3

Musikfurir.....................

Me 11/10

10

7

5

12

Musikkorpral (motsv.)...........

Mha 2

4

2

i

2

Musikvicekorpral och menig (motsv.)

Mha 1

8

5

3

7

Musikelev......................

Särskilda

föreskrifter

3

1

2

6

Summa

36

22

17

38

Kårerna är fördelade på de tre försvarsgrenarna enligt följande sammanställning.

1 Byrådirektören U. S. Rosenblad, tillika ordförande, musikinspektören I. A. S. Gustafsson,
kaptenerna S. N.-E. Ljungqvist och A. A. Persson samt förvaltaren A. E. W.
Nyman. Sedan Persson erhållit begärt entledigande, ersattes han av kaptenen Å. J.
Kahlin.

4—100 66 Fi i han g till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Försvarsgren

Antal musikkårer

typ I

typ II

typ III

typ flottan

Summa

Armén............................

2

20

7

29

Marinen ..........................

—

1

3

2

6

Flygvapnet........................

—

—

8

—

8

Summa

2

21

18

2

43

Enligt gällande personalförteckningar finns vid de tre försvarsgrenarna
beställningar inrättade för sammanlagt 1 musikinspektör, 42 musikdirektörer,
261 musikunderofficerare, 286 musikfurirer samt 273 underbefäl i
övrigt och meniga. Befattningen som musikinspektör är förenad med befattningen
som musikdirektör vid Svea livgarde. Antalet musikelever får
under budgetåret uppgå till högst 75. Totalt uppgår sålunda staterna för
musikpersonal jämte musikelever till 938.

Kungl. Maj :t har — i avvaktan på den nya musikorganisationen — den
11 mars 1955 meddelat föreskrifter av innebörd bland annat att nyanställning
av musikpersonal icke får ske.

Årskostnaden för militärmusiken enligt den nuvarande organisationen
har av 1955 års militärmusikutredning beräknats till cirka 8 675 000 kronor.
Härav utgör cirka 8 480 000 kronor kostnader för lön och naturaförmåner,
cirka 95 000 kronor kostnader för nyanskaffning och underhåll av
musikmateriel m. m. samt cirka 100 000 kronor rese- och traktamentskostnader.

Förslag m. m. av 1955 års militärmusikutredning

Militärmusikens uppgifter

Utredningen konstaterar att under den rent militära utbildningen musiken
fortfarande användes vid den grundläggande exercisutbildningen och
vid marschträningen. För dessa uppgifter kan den emellertid enligt utredningen,
ehuru med viss svårighet, ersättas med högtalarmusik. Däremot
anses militärmusiken vara svårare att undvara vid viss övrig militär
tjänst såsom vid korum, övriga militärgudstjänster, militärbegravningar,
krigsmans erinran samt vid högtider vid förbanden. En av militärmusikens
huvuduppgifter anses vara underhållningen vid förbanden. Utredningen
framhåller att musikkårerna efter en modernisering av stämbesättningen
bör bli i stånd att bättre än för närvarande utföra god och
stimulerande musik, såväl modern som klassisk. Vidare erinras bland
annat om militärmusikens representativa uppgifter i samband med utländska
örlogs- och flygbesök, sjösättningar, kamratföreningssammankomster,
idrottstävlingar i militär regi, högvakter m. m.

För det allmänna musiklivet anses militärmusikernas individuella insat -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

51

ser ha stor betydelse. Sålunda konstateras att militärmusiker ofta tjänstgör
som musiklärare i skolor och inom det frivilliga bildningsarbetet samt
som ledare för amatörmusikorkestrar. Vidare utnyttjar cirka 60 % av de
till Sveriges orkesterföreningars riksförbund anslutna orkesterföreningarna
stadigvarande fast anställda militärmusiker vid sin orkesterverksamhet.
Utredningen framhåller, att de militära musikerna även framdeles bör få
möjlighet att fortsätta denna verksamhet till det civila musiklivets fromma.

Instrunientsummansättning m. m.

Utredningen påpekar ett flertal brister i instrumentsammansättningen
m. m. inom nuvarande musikkårer. En svensk militärmusikkår har för
närvarande en stämbesättning bestående av flöjt, klarinetter, valthorn,
kornetter, trumpeter, tenorbasuner, euphonium, bastubor, solotrumma och
bastrumma samt, de två största kårtyperna, även tromboner. Denna
sammansättning anses icke motsvara nuvarande krav i fråga om klangfärger
ni. m. Enligt utredningen saknar den också motsvarighet inom
andra kulturländers militärmusik, vilket medför att den rikhaltiga internationella
repertoar, som finnes i tryck, icke kan användas av de svenska
militärmusikkårerna. Med hänsyn till militärmusikens uppgifter anses
starka skäl föreligga för att göra musikkårerna lämpade att framträda
även i besättningar med stråkinstrument. Utredningen biträder de förbättringsförslag,
som i denna del framlades i den genom överbefälhavaren
år 1954 verkställda utredningen. I 1954 års utredning konstaterades,
att militärmusikkårer av typ III måste utdömas med hänsyn till att deras
spelbara numerär var för liten för att tillåta en sådan stämbesättning,
som från musikalisk synpunkt var nödvändig, om biåsorkestern konstnärligt
skulle kunna hävda sig inom det nutida musiklivet. Enligt utredningen
borde endast finnas två typer av musikkår, benämnda typ I och
typ II. Beträffande instrumentsammansättningen vid dessa kårer innebar
förslaget vissa förbättringar i förhållande till de befintliga kårerna.
Dessa förbättringar innebar i huvudsak, att oboer, fagotter, saxofoner och
tromboner infördes, att kornetterna utbyttes mot pistoner samt att tenorbasunerna
utgick. Varje musiker avsågs erhålla utbildning på ett biinstrument,
vilket företrädesvis skulle vara stråkinstrument. Härigenom skulle
musikkårernas möjligheter att utföra orkestermusik komma att öka. Avsikten
var också att kårerna för utförande av viss musik skulle kunna uppträda
delade.

Även 1955 års utredning föreslår sålunda att endast två typer militärmusikkårer
skall finnas. För stämbesätlningen erfordras 38 man mot nuvarande
32 man i den större kåren, typ I, och 27 man mot nuvarande 20
man i den mindre, typ II. Utredningen föreslår för sin del att varje
musiker skall vid sidan av sitt huvudinstrument kunna traktera två biinstrument,
i allmänhet ett blås- och ett stråkinstrument.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

Personalsammansättning

Utredningen påpekar, att musikkårernas nuvarande personalsammansättning
utmärkes av ett förhållandevis stort antal beställningar för korttidsanställda,
blandavlönade underbefäl och meniga. För denna kategori
tillämpas fortfarande bestämmelserna i 1947 års kungörelse om manskaps
och musikelevers anställning vid krigsmakten. Musikelev anställes således
med kontrakt och åtnjuter förutom naturaförmåner jämväl viss kontant
ersättning. Från anställning som musikelev sker befordran till beställningar
i lönegraderna Mha 1 och Mha 2. Militärmusikeryrket är, anför
utredningen, för många ett typiskt genomgångsyrke, något som är
starkt rekryteringshämmande och inverkar menligt på musikkårernas
spelbarhet. Vidare anföres att befordran såväl till underofficer som till
den högsta underofficersgraden sker vid relativt hög ålder.

För att kunna föreslå en tillfredsställande personalorganisation har utredningen
funnit det nödvändigt att först skissera en lämplig utbildningsgång.
Utredningens förslag i denna del innebär bland annat följande.
Lägsta antagningsålder för musikpersonalen höjes från 14 år till 16 år.
Åtgärden anses nödvändig på grund av införandet av obligatorisk nioårig
skolgång (enhetsskolan). Första anställning sker som musikelev och
avser ett år. Detta ägnas huvudsakligen åt grundläggande musikalisk utbildning.
Eleven kan under detta år icke utnyttjas i någon stämma inom
musikkåren. De bestämmelser angående lön etc., som gäller för värnpliktiga,
skall i största möjliga utsträckning tillämpas även för musikeleverna.
Till frågan om denna anpassning efter de värnpliktigas avlöningsförhållanden
avser utredningen att återkomma i nästa betänkande.
Efter ett års elevtid bör musikelev, som bedömes därför lämplig, erhålla
anställning såsom musikaspirant i samma lönegrad som gäller för övriga
underbefälsaspiranter (för närvarande Mf7). Aspiranttiden, som skall
omfatta två år, bör tillgodoräknas som värnpliktstjänstgöring enligt nu
gällande bestämmelser för musikpersonal. Första aspirantåret bör i huvudsak
ägnas åt militär, humanistisk och musikalisk utbildning. Endast
i undantagsfall torde aspiranten under detta år vara användbar i musikkåren.
Under andra aspirantåret anses han dock som ersättare kunna
ingå i musikkårens spelbara styrka. Under aspiranttiden bör de, som icke
visar tillräcklig teknisk skicklighet och förmåga att tillgodogöra sig utbildning,
entledigas. Övriga aspiranter bör efter två års aspiranttid vara
fullt användbara på stämmor inom musikkår. Vid denna tid bör befordran
till furir ske. Furirtiden ägnas åt fortsatta studier i musik och allmänbildande
ämnen. För att kvalificera sig till underofficersbefordran
skall furir genomgå specialutbildning vid musikhögskolan under två år.
Denna utbildning påbörjas senast vid 25 års ålder. De som visar sig lämpliga
för utbildning till musikdirektör beräknas i gynnsamma fall kunna

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

53

avlägga militär musikdirektörsexamen efter sammanlagt fyra års studier
vid högskolan. Med hänsyn till personalstaternas uppbyggnad lär befordran
till musikunderofficer icke kunna påräknas i omedelbar anslutning
till avslutad utbildning vid musikhögskolan.

Utredningen uttalar vidare att det är angeläget att musikpersonalen
garanteras en i möjligaste mån tryggad framtid. Utredningen har därför
i sitt förslag till personalsammansättning utgått från att rekryteringen
skall begränsas till att täcka beräknade och förutsedda avgångar bland
underofficerare och furirer. Man har dock räknat med cirka 50 % gallring
och frivillig avgång under de tre första anställningsåren, d. v. s. för
elever och aspiranter. Viss frivillig avgång beräknas ske även efter furirsutnämningen.
För att i möjligaste mån få en jämn befordringsgång föreslås
att personalen inom varje försvarsgren sammanföres till en befordringsenhet.
För närvarande utgör i princip varje enskild kår befordringsenhet.
Utredningen har funnit det lämpligt att räkna med befordran till
sergeant vid 28 och till fanjunkare vid 40 års ålder. Därvid räknar utredningen
— i avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande avgångsåldern
för militära befattningshavare — med en pensionsålder av 55
år för musikunderofficerare.

Personalbehovet inom varje kår av typ I beräknas till en musikdirektör,
39 underofficerare och furirer samt för rekrytering av dessa fyra aspiranter
och tre elever. Motsvarande personalbehov för kår av typ II utgöres
av en musikdirektör, 28 underofficerare och furirer samt tre aspiranter
och två elever. Med hänsyn till musikernas bortovaro från kåren,
bland annat för studier vid musikhögskolan, har antalet underofficerare
och furirer föreslagits till en man utöver det antal som erfordras för stämbesättningen.

Sammansättningen av samt lönekostnaden för de föreslagna typerna av
musikkårer framgår av följande tablåer.

Typ I (genomsnittsortsgrupp)

Beställning

Lönegrad

Årslön

Antal

Total

lönekostnad

Musikdirektör....................

Ma 27

18 844

1

18 844

Musikfanjunkare (motsv.).........

Ma 19

12 144

14

170 016

Musiksergeant (motsv.)...........

Ma 16

10 776

13

140 088

Musikfurir ......................

Me 11/10

9 008

12

108 096

Musikaspirant ...................

Mf 7

7 432

4

29 728

Musikelev.......................

900

3

2 700

469 472

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956
Typ II (genomsnittsortsgrupp)

Beställning

Lönegrad

Årslön

Antal

Total

lönekostnad

Musikdirektör ...................

Ma 27 el.

16 976

1

16 976

23/19

Musikfanjunkare (motsv.).........

Ma 19

12 144

10

121 440

Musiksergeant (motsv.)...........

Ma 16

10 776

9

96 984

Musikfurir......................

Me 11/10

9 008

9

81 072

Musikaspirant...................

Mf 7

7 432

3

22 296

Musikelev.......................

900

2

1 800

340 568

Musikorganisationens omfattning in. m.

Utredningen beräknar att den totala årskostnaden för musikorganisationen
skulle nästan fördubblas, därest nuvarande musikkårer ersattes
med kårer av de nya typerna. För att undvika en dylik kostnadsökning
måste antalet kårer reduceras. Enligt utredningens beräkningar finnes utrymme
endast för 22 musikkårer, vilket innebär en minskning med 21
kårer i förhållande till nuvarande organisation.

I fråga om musikkårernas placering har utredningen utgått från att
varje musikkår skall kunna betjäna en räjong, vari ingår flera förband,
i allmänhet tre å fem. Samtliga förband bedömes kunna erhålla musik
i ungefär samma omfattning som tidigare. Vidare har utredningen räknat
med att musikkårerna även i fortsättningen skall spela utanför förbanden.
Vid uppdelning av landet i räjonger har hänsyn tagits bland annat till förbandens
belägenhet, antalet förband och dessas storlek, representationsbehovet
samt musikkårens betydelse för det allmänna musiklivet. Den
föreslagna uppdelningen i räjonger, musikkårernas geografiska placering,
anslutning till förband och försvarsgrenstillhörighet framgår av följande
sammanställning. De för Göteborgs- och Stockholmsområdena avsedda kårerna,
sammanlagt fyra, skall enligt utredningen utgöras av föreslagen
typ I, medan återstoden, 18 kårer, skall utgöras av föreslagen typ II.

I den nya organisationen erfordras enligt utredningen beställningar för
1 musikinspektör i Ma 33, 4 musikdirektörer av 1. graden i Ma 27, 18
musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 236 musikfanjunkare
(flaggunderofficerare) i Ma 19, 214 musiksergeanter (underofficerare
av 2. graden) i Ma 16, 210 musikfurirer i Me 11/10 och 70 musikaspiranter
i Mf 7. Befattningen som musikinspektör skall enligt utredningen
icke längre vara förenad med befattning som musikdirektör. Antalet
musikelever beräknas till 48. Sammanlagt skulle personalbehovet således
uppgå till 801 man. Härjämte erfordras ett biträde för skriv- och
kontorsgöromål.

Enligt utredningen bör militärmusiken organiseras försvarsgrensvis.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

55

Räj ong

Förband inom räjongen

Musikkåren förlägges

Försvars-

i (ort)

vid (förband)

grenstillh.

Bodenområdel

I 19, A 8, Lv 7, Ing 3,

S 1 B, JS, F 21

Boden

I 19

Armén

Umeåområdet

120, K 4

Umeå

120

»

Sollefteåområdet

121, Lv 5, T 3, KAS

Sollefteå

I 21

»

Östersundsområdet

15, A 4, F 4

Östersund

15

»

Gävle-Dalaområdet

113, 114, F 15

Falun

I 13

»

Bergslagsområdet

12, 13, A 9, Art SS

Karlstad

I 2

»

Skövde-Karlsborgs-

området

K 3, P 4, Lv 1, SI Sk,

T 2, F 6

Skövde

P 4

»

Uddevalla—Såtenäs-

I 17, F 7

Uddevalla

I 17

»

området

ÖSG el. KA 4

Göteborgsområdet

A 2, Lv 6, ÖSG, KA 4, F 9

Göteborg

Marinen

Borås-Jönköpings-

området

Halmstadsområdet

I 15, A 6

Borås

I 15

Armén

I 16, F 5, F 10, F 14

Halmstad

F 14

Flygvapnet

Kristianstad-Hässle-

I 6, P 2, A 3, T 4

Kristianstad

16

Armén

holmsområdet

I 7

Södra Skåneområdet

17, Lv 4

Ystad

»

Karlskronaområdet

FSK, KA 2, F 12, F 17

Karlskrona

FSK

Marinen

Smålandsområdet

I 11, I 12, Ing 2

Eksjö

112

Armén

Gotlandsområdet

I 18, A 7, KA 3

Visby

I 18

»

Östgötaområdet

I 4, Lv 2, T 1, F 3, F 13

Linköping

I 4

»

Mälarområdet

Pl, P3, Fl, F 11, FCS

Strängnäs

P 3

»

Uppsalaområdet

18, Lv 3, InfSS, LvSS,

F 16, F 20, AUS, FL

Uppsala

F 16

Flygvapnet

Stockholmsområdet

II, Kl, Al, Ing 1, SI,
KS, InfKS, TygS, ÖSS,
KA 1, KSS, BergaS,

F2, F8, F 18

Stockholm

Solna

Barkarby

ÖSS

I 1

F 8

Marinen

Armén

Flygvapnet

Som personalkårchef bör ianspråktagas någon befintlig befattningshavare,
som försvarsgrenschef äger utse.

Sammanfattande kostnadsberäkningar

De årliga lönekostnaderna för den föreslagna musikorganisationen beräknas
till 8 150 000 kronor. Härtill kommer kostnaderna för inkvartering,
förplägnad och beklädnad för därtill berättigad personal. Dessa kostnader
beräknas till cirka 90 000 kronor för år. Rese- och traktamentskostnader
beräknas uppgå till i runt tal 225 000 kronor för år. För anskaffning
och underhåll av musikmateriel räknar utredningen med en årlig
kostnad av 100 000 kronor. Kostnaderna för sjukvård uppskattas till
cirka 75 000 kronor för år. De sammanlagda årskostnaderna skulle således
uppgå till (8 150 000 + 90 000 + 225 000 + 100 000 + 75 000 =)
8 640 000 kronor. Motsvarande kostnader för den nuvarande organisationen
har, som förut nämnts, beräknats till 8 675 000 kronor.

Med hänsyn till att flertalet musikkårer skall betjäna förband ur mer
än en försvarsgren föreslår utredningen, att de årliga kostnaderna för
musikorganisationen redovisas gemensamt under ett avlönings- och ett omkostnadsanslag.
Kostnaderna för vissa naturaförmåner anses dock böra
belasta vederbörande anslag inom respektive försvarsgren.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

En icke obetydlig nyanskaffning av instrument anses vara erforderlig
i den nya organisationen, bland annat på grund av att vissa tidigare icke
använda instrument skall tillföras kårerna. Kostnaderna för denna engångsanskaffning
beräknas till cirka 800 000 kronor men bör enligt utredningen
uppdelas på fyra år.

Organisationens genomförande

Förenämnda rekryteringsstopp har medfört att musikpersonalen väsentligt
nedbringats. Sålunda utgjorde, anför utredningen, personalen den 1
oktober 1955 833 man och ytterligare reducering torde vara att vänta. Enligt
utredningen torde man därför ha anledning att räkna med att all för
den nya organisationen lämpad personal, som finns anställd vid tidpunkten
för omorganisationen, kan beredas fortsatt anställning. Utredningen
förutsätter att det skall bli möjligt att i mån av behov överföra personal
från en försvarsgren till en annan. För att genomföra omorganisationen
bör, föreslår utredningen, en särskild organisationsnämnd få i uppdrag att
undersöka nuvarande personals lämplighet och egna önskemål rörande anställning,
att föreslå överföring av personal till den nya organisationen
och att uppgöra en plan rörande uppsättning respektive avveckling av
musikkårerna. Utredningen räknar med en övergångstid av två år för den
nya organisationens genomförande.

Överbefälhavarens förslag

Överbefälhavaren, som anmäler att försvarsgrenscheferna förklarat sig
icke ha något att erinra mot utredningens förslag, anser för egen del det
av utredningen föreslagna antalet musikkårer vara för litet, om såväl det
militära behovet som det allmänna musiklivets intresse skall beaktas. I
jämförelse med alternativ II i den genom överbefälhavaren år 1954 verkställda
utredningen innebär 1955 års förslag en minskning med sex musikkårer.
överbefälhavaren vidhåller i detta avseende nämnda alternativ II.
I fråga om kostnadernas bestridande vidhåller överbefälhavaren jämväl, att
dessa i enlighet med 1954 års förslag fördelas mellan fjärde och åttonde
huvudtitlarna.

Yttranden

Försvarets civilförvaltning och TCO tillstyrker i princip det av utredningen
framlagda förslaget. Vissa erinringar framföres emellertid. Sålunda
anser civilförvaltningen, liksom även statens lönenämnd, att beställningen
för musikinspektör bör bibehållas i nuvarande lönegrad, Ma 30.
Vidare föreslår civilförvaltningen, att arméns musikfond tages i anspråk
för bestridande av engångskostnaderna för instrumentanskaffning.

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Statskontoret uttalar, att den av utredningen förordade begränsningen
av försvarets musikorganisation icke kan anses tillfyllest. Ämbetsverket
biträder icke heller förslagen om utökning av antalet underofficei sbeställningar
och om inrättande av en särskild beställning för musikinspektör.
Enligt ämbetsverket torde i den nya organisationen finnas möjligheter att
förlägga den musikaliska underofficersutbildningen till förbanden.

Musikaliska akademien och SOR avstyrker utredningens förslag rörande
omfattningen av musikorganisationen. Ett genomförande av förslaget anses
få menliga konsekvenser för det civila musiklivet i landet.

SOR uttalar, att det borde finnas möjligheter att åvägabringa en fördelning
av musikerbeställningarna och en spridning av kårerna på sådant
sätt, att landsortens musikintressen blir i mindre grad lidande utan att
därför huvudsynpunkterna i militärmusikreformen behöver eftersättas.
Med något mindre kårtyper vid förbanden i allmänhet och en reducering
av antalet musikerbeställningar i storstäderna skulle, anför förbundet, utrymme
kunna vinnas för bibehållande av ytterligare ett icke obetydligt
antal kårer på olika platser i landet.

Dessa av SOR framförda synpunkter delas av musikaliska akademien,
som tillstyrker ett av lärarrådet vid musikhögskolan utarbetat förslag till
musikorganisation inom försvaret. Detta förslag innebär följande. Stämbesättningen
av kårerna begränsas till 37 instrument för kår typ I och 23
instrument för kår typ II. Begränsningen medför i huvudsak att antalet
klarinetter inskränkes i förhållande till vad militärmusikutredningen föreslagit.
Med utgångspunkt i det nu anförda beräknas personalbehovet för en
kår av typ I till 1 musikdirektör, 37 underofficerare och furirer samt för
rekrytering av dessa 4 aspiranter och 3 elever. Motsvarande personalbehov
för en kår av typ II beräknas till 1 musikdirektör, 23 underofficerare
och furirer samt 2 aspiranter och 2 elever. Antalet kårer av typ I
begränsas till en, avsedd att förläggas till Stockholmsområdet, och samtliga
övriga kårer kommer således att vara av den mindre typen. Personalen
sammanföres i en för försvaret gemensam personalkår, underställd
en myndighet inom försvaret.

Genom en dylik fördelning mellan de olika kårtyperna samt genom den
föreslagna kårsammansättningen beräknas det vara möjligt att inom ramen
för de totala årliga lönekostnader, som beräknats för den av militärmusikutredningen
föreslagna organisationen, utöka antalet musikkårer med sex.
Det sammanlagda musikerbehovet skulle därvid uppgå till 801 man jämte
musikinspektören. Nämnda sex kårer bör enligt akademien med hänsyn
till det civila musiklivets intressen förläggas till Sundsvall, Örebro, Västerås,
Jönköping, Växjö och Kalmar.

Musikaliska akademien anför bland annat, att den av akademien förordade
instrumentuppsättningen i kårerna inte tillåter den i och för sig
önskvärda koriska besättningen av de viktiga klarinettstämmorna, men

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

anser att denna nackdel i någon mån kan uppvägas genom en lämplig
nyansering av övriga stämmor. Akademien anför vidare, att den sålunda
föreslagna organisationen tillåter både en militärt sett förmåniigare besöksfrekvens
vid förband utanför musikkårernas förläggningsorter och en
effektiv hjälp från de enskilda militärmusikernas sida till det civila musiklivet
såväl på förläggningsorterna som på ett betydande antal musikkulturellt
viktiga orter utanför dessa.

I en sedermera överlämnad skrivelse anför akademien, att dess förslag
till personal- och stämbesättning av de mindre kårerna innebär vissa
nackdelar jämfört med utredningens förslag. Sålunda anses begränsningen
av antalet klarinetter medföra en försämring av klangen. Vidare
anses akademiens förslag innebära försämrade utbildningsmöjligheter för
personalen, då vederbörande chefer får svårare att utan allvarligt hinder
för kårernas behöriga tjänsteutövning föreslå enskilda musiker till
vidareutbildning vid musikhögskolan. Dessa odiskutabla olägenheter uppväges
emellertid, anför akademien, av de fördelar för musiklivet i stort,
som den av akademien föreslagna ökningen av antalet kårer skulle medföra.
Akademien anför vidare, att den enskilda kårens numerär icke
lämpligen kan göras mindre än cirka 27 man, därest kårerna på sätt utredningen
förutsatt skall kunna uppdelas i mindre enheter. En delning
av typ Il-kårerna bör emellertid enligt akademien tillgripas endast i undantagsfall.
Slutligen anför akademien att den begränsning av personalstyrkan
i kårer av typ II, som akademien föreslagit är försvarbar, endast
om den förutsatta ökningen av kårantalet kommer till stånd. En total
personalstyrka av 800 man representerar enligt akademien det minimum,
som inte får underskridas, om militärmusiken på ett någorlunda tillfredsställande
sätt skall kunna fylla sina uppgifter i det svenska musiklivet.

Departem eu t schefen

I det föregående har redogjorts för de brister som vidlåder försvarets
nuvarande musikorganisation i fråga om stämbesättningen samt personalens
befordringsförhållanden. Militärmusikutredningens förslag innebär i
dessa avseenden väsentliga förbättringar. Sålunda moderniseras stämbesättningen
med nya instrumenttyper och befordringsförhållandena förbättras
avsevärt genom utökning av antalet underofficersbeställningar. De
föreslagna förbättringarna kommer emellertid att medföra en betydande
ökning av kostnaderna för varje kår och utredningen har därför föreslagit
en begränsning av antalet musikkårer, för närvarande 43, till 22,
varav 4 större, typ I, och 18 mindre, typ II. Kostnaderna för dessa 22
kårer bedömes kunna rymmas inom ramen för nuvarande kostnader.

Såsom framgår av det föregående har bland andra musikaliska akademien
framfört kritik mot utredningens förslag med hänsyn till de menliga
konsekvenser som den föreslagna reduceringen av antalet kårer skulle få

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

för det civila musiklivet. Akademien har för sin del föreslagit vissa begränsningar
av personalstyrkan vid varje kår i förhållande till vad utredningen
föreslagit samt räknat med en nedskärning av antalet kårer,
typ I, till en. Därvid har akademien emellertid förutsatt att totala antalet
kårer samtidigt utökas från de av utredningen föreslagna 22 till 28,
för vilket antal utrymme skulle finnas inom ramen för nuvarande kostnader.

För egen del vill jag understryka betydelsen av att påtalade och sedan
länge befintliga brister i försvarets nuvarande musikorganisation snarast
avhjälpes. Vid utformningen av en ny organisation torde emellertid icke
endast försvarets behov utan jämväl det civila musiklivets intressen böra
beaktas. Det har i det föregående erinrats om de betydelsefulla insatser
som de enskilda militärmusikerna gör i vårt lands allmänna musikliv.
Organisationen torde böra utformas så att en dylik verksamhet även framdeles
möjliggöres. På grund härav anser jag mig med stöd av akademiens
uttalande böra föreslå en musikorganisation, som jämfört med utredningens
förslag bland annat innebär en utökning av antalet kårer på
bekostnad av de enskilda kårernas personella numerär. Härigenom blir
de civila intressena bättre tillgodosedda utan att nuvarande kostnader behöver
överskridas. Likväl åstadkommes väsentliga förbättringar i förhållande
till nuläget beträffande den instrumentala sammansättningen och
befordringsförhållandena.

I likhet med utredningen föreslår jag, att musikorganisationen i fortsättningen
skall omfatta två typer av kårer, typ I och typ II. När det
gäller stämbesättningen inom musikkårerna torde en såväl kvalitativ som
kvantitativ förstärkning vara erforderlig om militärmusiken skall kunna
uppfylla de krav, som det moderna musiklivet ställer. I enlighet härmed
föreslår jag att musikkårerna tillföres i huvudsak de instrument, som utredningen
föreslagit. Med stöd av musikaliska akademiens yttrande anser
jag det emellertid vara möjligt att något begränsa det av utredningen
föreslagna antalet instrument och därmed även den för stämbesättningen
erforderliga personalen inom varje kår utan att därigenom den musikaliska
effekten i någon högre grad försämras. Beträffande kår av typ I
biträder jag i detta avseende akademiens förslag, vilket i förhållande till
vad utredningen föreslagit innebär en minskning av antalet klarinetter
med eu och således en minskning av personalbehovet för stämbesättningen
till 37 man. För stämbesättningen av kår, typ II, räknar akademien
med 23 man mot av utredningen föreslagna 27 man. Minskningen
drabbar huvudsakligen klarinettstämmorna. Därjämte föreslår akademien
bland annat en reducering av föreslagna två tromboner till en. Då det,
såsom framgår av vad utredningen anfört, måste förutsättas att kårerna
skall kunna uppträda delade anser jag det emellertid vara nödvändigt att
räkna med två tromboner i varje kår av förevarande typ. Utan att i övrigt

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

taga ställning till frågan om stämbesättningen anser jag mig kunna föreslå
att denna för kår, typ II, beräknas till 24 instrument, innebärande
ett personalbehov för stämbesättningen av likaledes 24 man.

Mot den av utredningen skisserade utbildningsgången för musikpersonalen
har jag intet att erinra. Jag räknar således med att musikelev anställes
vid lägst 16 års ålder med förmåner som värnpliktig samt att
elev efter ett är anställes som musikaspirant i Mf 7 för att under två års
aspiranttid genomgå erforderlig utbildning för befordran till furir. För
befordran till underofficer torde erfordras studier vid musikhögskolan på
sätt utredningen föreslagit. Att, som statskontoret framkastat, förlägga
denna utbildning till förbanden torde inte vara möjligt bland annat emedan
uthildningen avses skola få en pedagogisk inriktning för att göra
underofficerarna lämpade som lärare för musikelever och musikaspiranter.

Utredningens förslag till personaluppsättning av musikkårerna innebär
en förbättring av de för närvarande mindre goda befordringsförhållandena.
All den för stämbesättningen erforderliga personalen skall enligt utredningen
utgöras av underofficerare och furirer. Musikaspirant skall dock
kunna fungera som ersättare för dylik musiker. Jag har intet att erinra mot
denna princip men mitt förslag rörande stämbesättningen medför i förhållande
till utredningens förslag en minskning av det sammanlagda antalet
underofficerare och furirer vid varje kår. Utredningen har vidare
räknat med en furir som ersättningsreserv vid varje kår. Enligt min mening
torde man emellertid kunna räkna med att detta behov skall kunna
tillgodoses genom ianspråktagande av aspiranter. Antalet aspiranter och
elever beräknar jag i likhet med utredningen till fyra respektive tre vid
kår av typ I och till tre respektive två vid kår av typ II. Med beaktande
av vad jag nu anfört föreslår jag att personalen vid de olika kårtyperna
får den sammansättning som framgår av följande tablåer.

Typ I Typ II

Beställning

Löne-

grad

Antal

Musikdirektör...........

Ma 27

1

Musikfanjunkare (motsv.)

Ma 19

13

Musiksergeant (motsv.) ..

Ma 16

12

Musikfurir.............

Me 11/10

12

Musikaspirant..........

Musikelev..............

Mf 7

4

3

45

Beställning

Löne-

grad

Antal

Musikdirektör ..........

Ma 27 el.

1

Musikfanjunkare (motsv.)

23/19
Ma 19

8

Musiksergeant (motsv.) ..

Ma 16

8

Musikfurir .............

Me 11/10

8

Musikaspirant...........

Mf 7

3

Musikelev.............

2

30

Detta förslag innebär en reducering av de av utredningen beräknade
personalbehoven med två man för kår, typ I, och fyra man för kår, typ II.
När det gäller att bedöma vilken omfattning den nya musikorganisa -

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

61

tionen bör ha, gör sig de civila intressena särskilt gällande. Ett genomförande
av utredningens förslag skulle medföra att det allmänna musiklivet
på flera orter komme att äventyras genom att de värdefulla insatserna
från enskilda militärmusiker icke längre skulle kunna påräknas. Den av
mig förordade personaluppsättningen av kårerna gör det möjligt att utan
stegring av nuvarande kostnader något utöka det föreslagna antalet kårer.
Jag finner det synnerligen angeläget att tillvarataga dessa möjligheter. I
kostnadsbegränsande syfte bör även övervägas om inte antalet kårer av
typ I kan nedbringas i förhållande till vad utredningen föreslagit. Denna
har räknat med tre kårer av den större typen i Stockholm och eu dylik
kår i Göteborg. För de uppgifter av representativ art m. m., som åvilar
militärmusiken i huvudstaden, bör det enligt min mening vara tillräckligt
att räkna med en kår av den större typen, om därjämte två kårer av den
mindre typen förlägges till denna stad. I likhet med akademien räknar
jag vidare med att för Göteborg avses en kår av typ II. Jag föreslår således
att antalet kårer av typ I begränsas till en. Den för Stockholm avsedda
större kåren bör hänföras till armén och anslutas till Svea livgarde.
Kåren i Göteborg bör hänföras till marinen och anslutas till Älvsborgs kustartilleriregemente.
Då emellertid denna kår kan väntas i stor utsträckning
komma att fullgöra representativa uppgifter m. in. för flottans del, bör
musikerna vid dylika tillfällen uppträda i flottans uniformer. Med den angivna
begränsningen av antalet kårer, typ I, finnes inom ramen för nuvarande
kostnader utrymme för sammanlagt 26 kårer. Jag föreslår på förut
angivna skäl att antalet musikkårer fastställes till detta antal, varav 25
kårer av typ II. Av dessa 26 kårer bör 22 få den placering med anknytning
till förband och försvarsgren, som framgår av tablån å s. 55, dock
med beaktande av vad jag nyss sagt om kåren i Göteborg. De övriga fyra
kårerna bör med hänsyn tagen främst till de civila musikintressena placeras
i Västerås, Örebro, Jönköping och Växjö och förläggas till respektive
Västmanlands flygflottilj, Livregementets grenadjärer, Smålands artilleriregemente
och Kronobergs regemente. Utredningen har närmare angivit
de förband, som varje av utredningen föreslagen musikkår skall betjäna.
Därest musikorganisationen ges den omfattning, som jag föreslagit,
torde vissa jämkningar få vidtagas i denna räjongindelning.

Personalbehovet för denna musikorganisation uppgår till 1 musikdirektör
av 1. graden i Ma 27, 25 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27
eller Ma 23/19, 213 musikfanjunkare (motsvarande) i Ma 19, 212 musiksergeanter
(motsvarande) i Ma 16, 212 musikfurirer i Me 11/10, 79 musikaspiranter
i Mf 7 och 53 musikelever. Av beställningarna för musikdirektör
i Ma 27 eller Ma 23/19 bör högst 12 få vara placerade i Ma 27.
Vidare erfordras en musikinspektör, vilken skall ha ansvaret för utbildningen
och tjänstgöra som rådgivare i personalfrågor in. m. Dessa arbetsuppgifter
torde komma alt bli av sådan omfattning att befattningen icke

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

längre bör vara förenad med musikdirektörsbefattning. Utredningen har
föreslagit en uppflyttning av musikinspektörsbeställningen från Ma 30 till
Ma 33. I likhet med lönenämnden m. fl. remissmyndigheter kan jag emellertid
icke tillstyrka en dylik uppflyttning utan räknar med oförändrat
Ma 30. Inberäknat musikinspektören uppgår det totala musikerbehovet
till 796 man. Jag räknar icke med någon särskild biträdestjänst för skrivoch
kontorsgöromål.

I likhet med utredningen räknar jag med att militärmusiken organiseras
försvarsgrensvis. Personalkårcheferna torde såsom utredningen föreslagit
få utses av försvarsgrenscheferna.

Beträffande frågan om årskostnaderna för musikorganisationen torde
först få erinras om att jag vid anmälan av propositionen 1955: 110 framhöll
önskvärdheten av att om möjligt kunna sänka nuvarande kostnader.
Utredningens förslag innebär också enligt i det föregående återgivna beräkningar
en minskning med cirka 35 000 kronor. Den av mig föreslagna
organisationen omfattar en personalstyrka som antalsmässigt något understiger
den av utredningen föreslagna och torde, med hänsyn härtill samt
till proportionerna mellan de olika kategorierna av beställningar, fullt
genomförd komma att medföra en minskning av nuvarande årliga kostnader
med cirka 200 000 kronor. En ytterligare kostnadsminskning hade
givetvis varit önskvärd men är icke möjlig att åstadkomma, om erforderliga
förbättringar av befordringsförhållandena m. m. skall kunna genomföras
och de civila musikintressena någorlunda tillgodoses.

Utredningen har föreslagit att de årliga kostnaderna för musikorganisationen
skall redovisas gemensamt för de tre försvarsgrenarna å ett avlönings-
och ett omkostnadsanslag. För egen del har jag icke funnit skäl
att härvidlag föreslå någon ändring av nuvarande system, enligt vilket
avlöningskostnaderna bestrides från försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag,
rese- och traktamentskostnaderna från reseanslagen etc. Ett
bibehållande av detta redovisningssystem torde, därest militärmusiken
organiseras försvarsgrensvis, vara det mest ändamålsenliga. Musikpersonalen
inom varje försvarsgren bör uppföras under en gemensam rubrik
å vederbörlig personalförteckning.

Den nya organisationen med en moderniserad stämbesättning erfordrar,
som utredningen anfört, en icke oväsentlig nyanskaffning av musikinstrument.
Kostnaderna härför har av utredningen beräknats till cirka 800 000
kronor, vilket belopp föreslagits skola uppdelas på fyra år. Utredningen
har räknat med att erforderliga medel skall anvisas under ett särskilt
reservationsanslag. Civilförvaltningen har däremot föreslagit att arméns
musikfond skall tagas i anspråk för detta ändamål. Sedan riksdagens år
1954 församlade revisorer föreslagit en avveckling av denna fond, har
riksdagen (SU 1955:119; rskr. 1955:272) bemyndigat Kungl. Maj :t att
vidtaga de åtgärder, som erfordras för en avveckling av bland andra före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

63

varande fond, uppgående till cirka 1,3 miljon kronor. Av skäl, som angivits
i Kungl. Maj :ts skrivelse nr 35 till innevarande års riksdag, föreligger
emellertid ännu icke något Kungl. Maj :ts beslut härom. Av samma
skäl är jag icke nu beredd att tillstyrka civilförvaltningens förslag utan
föreslår i likhet med utredningen, att för nästa budgetår anvisas ett särskilt
reservationsanslag av 200 000 kronor, avsett för instrumentanskaffning.
Det nya anslaget torde böra uppföras efter anslaget till järnvägskrigsbromateriel
under den i riksstaten under fjärde huvudtiteln upptagna
rubriken D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål. Såsom framgår av
Kungl. Maj:ts nyssnämnda skrivelse avser jag att senare i vår upptaga
frågan om musikfondens avveckling till förnyade överväganden. I samband
därmed torde ställning få tagas till frågan om formerna för bestridande
av ytterligare kostnader för engångsanskaffning av instrument.

Jag räknar med att den nya organisationen genomföres från och med
nästa budgetår och föreslår därför i enlighet med vad som i det föregående
anförts att för nämnda budgetår de föi musikorganisationen erforderliga
beställningarna uppföres på personalförteckningarna för försvarsgrenarna
enligt följande. På personalförteckningarna för armén uppföres
beställningar för 1 musikinspektör i Ma 30, 1 musikdirektör av 1. graden
i Ma 27 (+1), 18 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27
eller Ma23/19 (—10), 149 musikfanjunkare i Ma 19 (+101), 8 musikstyckjunkare
i Ma 19 (—6), 156 musiksergeanter i Ma 16 (+38), 156
musikfurirer i Me 11/10 (—44) och 58 musikaspiranter i Mf 7 (+58).
Musikinspektörsbeställningen skall vara gemensam för hela musikorganisationen
men torde, då flertalet musikkårer avses skola tillhöra armén,
lämpligen böra uppföras på arméns personalförteckning. Vidare bör
under arméns avlöningsanslag cirka 39 000 kronor beräknas för anställande
av 39 musikelever (—A). På personalförteckningarna för marinen
uppföres beställningar för 3 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i
Ma 27 eller Ma 23/19 (—1), 24 flaggunderofficerare i Ma 19 (+6), 24
underofficerare av 2. graden i Ma 16 (+1), 24 musikfurirer i Me 11/10
(—-22) och 9 musikaspiranter i Mf 7 (+ 9). För anställande av 6 musikelever
(—-13) bör cirka 6 000 kronor beräknas under marinens avlöningsanslag.
På personalförteckningarna för flygvapnet uppföres beställningar
för 4 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19
(+2), 32 musikfanjunkare i Ma 19 (+16), 32 musiksergeanter i Ma 16
(+8), 32 musikfurirer i Me 11/10 (—8) och 12 musikaspiranter i Mf 7
(+12). För anställande av 8 musikelever (—8) erfordras cirka 8 000
kronor under flygvapnets avlöningsanslag.

Ifrågavarande organisation medför att följande beställningar i den nuvarande
organisationen blir övertaliga, nämligen vid armén beställningar
för 10 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 6
musikstyckjunkare i Ma 19, 44 musikfurirer i Me 11/10, 55 musikkorpraler

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1956

(musikkonstaplar) i Mha 2 samt 137 musikvicekorpraler (musikvicekonstaplar)
och -meniga i Mha 1, vid marinen beställningar för 1 musikdirektör
av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 2 musikdirektörer
av 2. graden i Ma 23/19, 22 musikfurirer (furirer) i Me 11/10, 21 musikkorpraler
(korpraler) i Mha 2 samt 28 musikvicekorpraler och -meniga i
Mha 1 samt vid flygvapnet beställningar för 6 musikdirektörer av 2.
graden i Ma 23/19, 8 musikfurirer i Me 11/10, 8 musikkorpraler i Mha 2
samt 24 musikvicekorpraler och -meniga i Mhal.

Såsom utredningen anfört torde man i princip kunna räkna med att
den musikpersonal, som finnes anställd vid tidpunkten för omorganisationen,
skall kunna beredas fortsatt anställning. Vid behov bör personal
kunna överföras från en försvarsgren till en annan. Beträffande
musikdirektörerna bör emellertid särskilda åtgärder vidtagas, då samtliga
dylika beställningshavare icke kan placeras på motsvarande befattningar
i den nya organisationen. Beställningarna för sådana övertaliga musikdirektörer
torde få överföras till övergångsstat. För närvarande är två
musikdirektörsbeställningar, en i Ma 27 eller Ma 23/19 vid armén och en
i Ma 23/19 vid flygvapnet, vakanta och kan följaktligen indragas. Med
hänsyn härtill och då nuvarande musikdirektörsbeställningar uppgår till
42 medan i den nya organisationen erfordras 26 dylika beställningar, räknar
jag med att 14 beställningar överföres till övergångsstat. Möjligheterna
att placera de övertaliga musikdirektörerna på andra befattningar
bör undersökas. Övriga övertaliga beställningar kan utgå ur personalförteckningarna
för nästa budgetår. Då emellertid den nya organisationen
icke torde kunna genomföras i sin helhet redan vid budgetårsskiftet bör
då befintlig personal med tillämpning av nuvarande personalförteckningar
övergångsvis få kvarstå i sina tidigare beställningar, i den mån den icke
omedelbart kan inplaceras i den nya organisationen.

Utredningen har ansett att en särskild organisationsnämnd bör få i uppdrag
att undersöka nuvarande personals lämplighet och önskemål rörande
anställning i den nya organisationen m. m. Jag anser det vara av mycket
stor vikt att vid organisationens genomförande hänsyn i möjligaste mån
tages till personalens önskemål och dessa intressen torde bäst kunna tillvaratagas,
därest en särskild organisationsnämnd tillskapas på sätt utredningen
föreslagit. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
beslut härom.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att försvarets musikorganisation skall utformas
i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit;

b) till Engångsanskaffning av musikinstrument för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

65

[4] Inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister

I samband med behandlingen av flottans och flygvapnets underbefälsorganisationer
vid föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 43—56) anmälde
jag att cheferna för marinen och flygvapnet i sina förslag beträffande
ifrågavarande underbefälsorganisationer räknat med inrättande av
reserver för högbåtsmän vid flottan och för signalister vid flygvapnet. Jag
var emellertid icke då beredd att taga ställning till förslagen i dessa delar.
Sedan numera vissa ytterligare utredningar verkställts anhåller jag att
ånyo få anmäla dessa frågor. Därvid redogör jag först för marinchefens
och flygvapenchefens förslag jämte däröver avgivna yttranden samt framlägger
därefter mina förslag i ämnet.

Marinchefens förslag in. in.

Vid anmälan av förenämnda proposition 1955:110 redogjorde jag
(s. 44—47) för det av chefen för marinen i skrivelse den 24 juni 1954
framlagda förslaget till ändringar i flottans underbefälsorganisation och
däröver avgivna yttranden. Jag anser mig i detta sammanhang lämpligen
böra erinra om innehållet i de delar av marinchefens förslag och remissmyndigheternas
yttranden som har avseende å den föreslagna reservorganisationen
för högbåtsmän.

Enligt 1943 års reservbefälskungörelse för marinen (SFS 1943: 816) ingår
i marinens reserver bland annat pensionsavgångna högbåtsmän. I
nämnda skrivelse den 24 juni 1954 har marinchefen föreslagit att flottans
reserv skall utökas med reservanställda och förtidsavgångna högbåtsmän.
Tillkomsten av en dylik underbefälsreserv bedömes nödvändig för att tillgodose
krigsorganisationens behov, då antalet beställningshavare på aktiv
stat minskas. Såsom reservanställd högbåtsman skall kunna antagas furir
på aktiv stat, som avgår ur tjänst efter minst tre års väl vitsordad tjänstetid
som furir. Vidare föreslås att högbåtsman som avgår ur tjänst före
uppnådd pensionsålder skall tillföras reservorganisationen. Marinchefen
föreslår att reservanställd och förtidsavgången högbåtsman skall kvarstå
i reserven till och med det kalenderår varunder han fyller 38 år samt därvid
fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar för varje hel femårsperiod.
Det har beräknats att reservkadern av högbåtsmän kommer att utökas
med 50 man årligen vid genomförande av marinchefens förslag. Fullt utbyggd
beräknas reservorganisationen omfatta 700 reservanställda och förtidsavgångna
högbåtsmän. Delta antal motsvarar den av marinchefen samtidigt
föreslagna minskningen av antalet underbefälsbeställningar på aktiv
stat. Från och med det kalenderår, då f. d. reservhögbåtsman fyller 56 år,
bör han, därest han fullgjort fastställt antal repetitionsövningar, åtnjuta
reservpension med belopp, som beräknas enligt de grunder som tillämpas
5—100 so Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Samt. Nr 110

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

för bestämmande av reservpension för officerare och underofficerare. Reservpension
till högbåtsman bör kunna utbetalas med kapitaliserat belopp.
Högbåtsman som här avses bör åtnjuta ekiperingshjälp.

Kostnaderna för den föreslagna reservorganisationen, fullt utbyggd,
uppskattas av marinchefen till i runt tal 1 250 000 kronor om året.

över marinchefens nu återgivna förslag har yttranden avgivits av försvarets
civilförvaltning, försvarets socialbyrå och statskontoret. Samtliga
dessa myndigheter tillstyrker i huvudsak förslaget. Civilförvaltningen vill
likväl ifrågasätta om icke underbefäl i ekonomitjänst bör undantagas.
Socialbyrån anser att skyldigheten för personal i reserven att fullgöra repetitionsövningar
principiellt icke bör upphöra före 47 års ålder.

Beträffande reservpensionens storlek föreslår statskontoret att förtidsavgången
eller reservanställd högbåtsman, som tillhört reserven till och med
det kalenderår varunder 38 års ålder uppnåtts, skall erhålla årlig reservpension
med ett grundbelopp av 540 kronor att utgå från och med kalenderåret
efter det, under vilket vederbörande uppnått 55 års ålder, eller
dessförinnan i form av engångsbelopp. Försvarets civilförvaltning anser
grundbeloppet av reservpensionen böra utgöra högst 540 kronor för år.
Den tjänstgöringsskyldighet, som kommer att åvila högbåtsman i reserven,
synes dock civilförvaltningen så ringa att ämbetsverket anser det lämpligare
att vederlag får utgå i form av engångspremie till ett belopp av förslagsvis
1 000 kronor, att utbetalas vid avgång ur reserven.

Med hänsyn till den kortvariga tjänstgöring, som ifrågavarande reservpersonal
avses skola fullgöra, anser civilförvaltningen att vederbörande ej
bör åläggas skyldighet att anskaffa egna uniformspersedlar. Ekiperingshjälp
skulle därvid icke behöva utgå. I

I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår anför marinchefen
att det med hänsyn till flottans personella beredskap är av synnerlig
vikt att den föreslagna reservorganisationen för högbåtsmän inrättas.
I anslutning till tidigare förslag har vidare marinchefen med skrivelse den
25 januari 1956 överlämnat aktuella behovs- och kostnadsberäkningar för
den föreslagna reservorganisationen. Krigsbehovet beräknas härvid liksom
tidigare till 700 reservanställda eller förtidsavgångna högbåtsmän. Marinchefen
redovisar närmare detta behovs fördelning på yrkesgrenar m. in.
Kostnaderna för den föreslagna organisationen fullt utbyggd beräknas
med hänsyn till nuvarande kostnader för löner m. in. till omkring
1 080 000 kronor, varav för löner m. in. 225 000 kronor, för ekiperingshjälp
75 000 kronor och för pensioner 780 000 kronor. Marinchefen har
därvid förutsatt att 80 % av högbåtsmännen i reserven blir berättigade till
reservpension samt att alla dessa uppbär reservpension. Med hänsyn till
de höga kostnaderna för reservpension och den relativt begränsade tjänstgöringsskyldighet,
som kommer att åläggas reservhögbåtsmännen, ifråga -

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

sätter emellertid marinchefen att i stället för reservpension skall utbetalas
en premie i anslutning till avgång ur reserven vid 38 års ålder. Denna
premie skulle i sådant fall utgå med belopp motsvarande det kapitaliserade
värdet av reservpension. Den årliga kostnaden för en sådan premie har
beräknats bli i runt tal 675 000 kronor mindre än kostnaden för reservpensionering.

över marinchefens skrivelse den 25 januari 1956 har yttranden avgivits
av försvarets civilförvaltning och statskontoret. CiviLförvaltningen föreslår
nu att premiebeloppet för reservhögbåtsman bestämmes till 500 kronor
för varje fullgjord tjänstgöringsomgång. Premiebeloppet bör i sin helhet
utbetalas vid avgång ur reserven. Statskontoret anser att premiebeloppet
för reservhögbåtsman bör bestämmas till 2 500 kronor.

Flygvapenchefens förslag m. m.

Enligt det förslag till ändringar i flygvapnets underbefälsorganisation
m. in., som framlades av flygvapenchefen i dennes militärorganisatoriska
underlag för budgetåret 1955/56, skulle som nämnts inrättas en reservorganisation
för signalistunderbefäl. I skrivelse den 23 januari 1956 har
chefen för flygvapnet inkommit med ett närmare utformat förslag i ämnet,
över detta har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren, försvarets
civilförvaltning, försvarets socialbyrå, statskontoret, försvarsväsendets
underbefälsförbund och svenska reservunderofficersförbundet.

I nämnda skrivelse hävdar chefen för flygvapnet att det är nödvändigt
att inrätta en reservorganisation för signalistunderbefäl enär i den nya
underbefälsorganisationen tillgången på f. d. aktivt underbefäl, som kan
utnyttjas för krigsorganisationen, starkt avtar. Flygvapenchefen anför härom
i huvudsak följande.

Den nya yrkesgrenen signalister rekryteras i princip på samma sätt
som tidigare, d. v. s. bland ynglingar som sökt anställning och utbildats
vid flygvapnet. Antalet årligen rekryterade reduceras emellertid avsevärt.
I den tidigare organisationen rekryterades årligen så många signalister, att
endast omkring 25 % kunde erhålla livstidsanställning. Övriga måste avgå
utan att erhålla sådan anställning och utnyttjades sedan i krigsorganisationen
såsom värnpliktiga signalister.

I den nya organisationen ingår sammanlagt 192 underbefäl, varav 76
på aktiv stat och 116 övrigt underbefäl. Behovet av övrigt underbefäl i den
nya organisationen kan icke såsom tidigare tillgodoses med f. d. aktivt
underbefäl, eftersom den årliga omsättningen i princip upphört genom att
alla signalister som godkännes i utbildningen beräknas få pensionsberättigande
anställningar. En viss avgång kommer ändock att förekomma, men
denna blir icke så stor, att den kan täcka behovet av icke aktiva signalister.
De som avgår kan dessutom icke stå kvar i organisationen under längre
tid, eftersom de icke erhåller fortlöpande utbildning och övning efter avskedet.
Det har därför visat sig nödvändigt att införa en reserv av signalistunderbefäl
för att täcka behovet av signalister i krigsorganisationen.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Tillkomsten av en reserv för signalistunderbefäl är enligt chefen för
flygvapnet en förutsättning för att kunna genomföra den nya underbefälsorganisationen
i vad avser yrkesgrenen signalister. Då kostnaderna för
uppsättning av signalistreserven kan minskas genom att för uppsättningen
utnyttjas redan färdigutbildat underbefäl, som lämnar eller nyss har lämnat
flygvapnet, anser flygvapenchefen det angeläget, att beslut om reservens
tillkomst fattas snarast möjligt.

Chefen för flygvapnet föreslår att flygvapnets reserv utökas med sammanlagt
116 beställningar för reservanställda och förtidsavgångna furirer
och överfurirer. För anställning såsom reservanställd furir förutsättes särskild
utbildning i anslutning till utbildningen av aktivt underbefäl. Befordran
till överfurir av reservanställd furir bör kunna ske tidigast efter det
att vederbörande fullgjort tre repetitionsövningar och varit anställd i reserven
sju år. Förtidsavgången furir skall kunna befordras till överfurir efter
sammanlagt sju års anställning som furir på aktiv stat och i reserven.
Reservanställd och förtidsavgången furir kvarstår i reserv till och med det
kalenderår varunder han fyller 38 år. Den som dessförinnan befordrats till
överfurir må dock kvarstå till och med det kalenderår, varunder han fyller
47 år. Tillstånd att därefter, intill fyllda 55 år, kvarstå i reserven skall
kunna medges under enahanda förutsättningar som i fråga om annan
reservpersonal. Reservanställt och förtidsavgånget underbefäl förutsättes
skola fullgöra tjänstgöring i enahanda omfattning som annan flygvapnets
personal i marktjänst. Därest föreskrivet antal repetitionsövningar fullgjorts,
bör reservpension utgå från och med det kalenderår, då f. d. reservunderbefäl
fyller 56 år. Reservpensionen bör även kunna utbetalas med
kapitaliserat belopp dessförinnan. Reservanställd och förtidsavgången furir
föreslås få låna beklädnad och övrig utrustning mot ersättning enligt de
grunder som gäller för aktiv personal, överfurir bör åtnjuta ekiperingshjälp.

Uppsättningen av underbefälsreserven av signalister beräknar chefen
för flygvapnet skola ske från befintligt färdigutbildat underbefäl, även
sådant som redan lämnat flygvapnet. Normalt kan vid förtidsavgång anställning
i reserven ske senast två år efter avgången från aktiv stat. I samband
med uppsättningen av signalistunderbefälsreserven bör tillstånd ges
att i reserven antaga förtidsavgången furir eller överfurir även efter det
att två år förflutit från avskedet.

Huvuddelen av signalistunderbefälet i reserven beräknas kunna rekryteras
från f. d. aktivt underbefäl. I anslutning härtill anför chefen för flygvapnet
bland annat följande.

Under åren 1952—1955 har 115 signalistfurirer avgått från aktiv tjänst.
Alla dessa har minst en efterutbildningsövning kvar enligt bestämmelserna
i inskrivningsförordningen § 176. Avsikten är att inkalla från aktiv tjänst
avgångna signalister till sådan övning och under denna låta dem genomgå

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

69

en särskild kurs. Efter kursen kommer de, som bedömts lämpliga och är
villiga, att antagas som furirer i reserven. I den nya underbefälsorganisalionen
har även den aktiva personalen minskats. Härigenom finnes f. n. 60
övertaliga signalistfurirer. Detta överskott kan efterhand avvecklas i takt
med uppsättningen av reservorganisationen.

Särskild utbildning av reservanställt underbefäl planeras tills vidare
icke. Det erforderliga årliga tillskottet av reservunderbefäl beräknas nämligen
till 4 å 5, medan avgångarna bland de aktiva signalisterna beräknas
till lägst 6.

Av remissinstanserna tillstyrker överbefälhavaren, försvarets socialbyrå
och försvarsväsendets underbefälsförbund i huvudsak flygvapenchefens
förslag, medan försvarets civilförvaltning, statskontoret och
svenska reservunderofficersförbundet avstyrker förslaget eller anmäler
betänkligheter mot detsamma.

Försvarets socialbyrå uttalar att det avgångna underbefälet i allmänhet
torde kunna utnyttjas i krigsorganisationen på ett effektivare sätt än som
hitintills varit fallet. Socialbyrån anför härom bland annat:

För krigsorganisationens tillgodoseende med underbefäl utöver det som
finnes att tillgå i fredsorganisationen synes det avgående fast anställda
underbefälet kunna nyttiggöras på ett effektivare sätt än som nu sker. Det
synes socialbyrån angeläget att allmänt taget avgående underbefäl med
långvarig anställningstid knytes till försvaret även för tiden efter avgången
och på ett fastare sätt än enbart såsom värnpliktiga, varigenom försvaret
bättre kan nyttiggöra vederbörandes militära utbildning och erfarenheter
från aktiv militär tjänst. Särskilt viktigt får detta anses vara i fråga om
mindre grupper av specialutbildad personal, exempelvis den nu aktuella
yrkesgrenen signalister vid flygvapnet, där för yrkeskunnighetens vidmakthållande
kräves en oftare återkommande och mera regelbunden
tjänstgöring.

Enligt försvarsväsendets underbefälsförbund bör signalistunderbefälet
i reserven i princip vara överfurirer. I den mån beställningshavare avgår
från aktiv stat, innan han är kompetent för befordran till överfurir eller
innan på aktiv stat kvarstående beställningshavare nått överfurirsgraden,
bör han enligt förbundets mening anställas som övergångsanställd furir i
reserven. Förbundet erinrar om att förtidsavgången beställningshavare vid
tygstaten i avvaktan på anställning såsom armétekniker i reserven anställes
som övergångsanställd furir.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret erinrar om att riksdagens
revisorer i sin berättelse för år 1955 hemställt om en särskild undersökning
rörande möjligheterna att — närmast inom armén men även inom
övriga försvarsgrenar — ersätta reservpersonal med värnpliktiga samt alt
oberoende härav bestämmelserna angående reservpersonalen ändras därhän,
att reservanställning som regel upphör med värnpliktstidens ulgång
och att den i reserven anställde i stället för ekiperingshjälp erhåller utrustning
genom kronans försorg.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Civilförvaltningen anser att med ställningstagandet till frågan om tillskapandet
av en särskild reservorganisation för signalister bör anstå tills
vidare. Därest emellertid beslut fattas om inrättande av en sådan reserv
bör jämväl överfurirer — och icke såsom flygvapenchefen föreslagit endast
furirer — utrustas från kronans förråd. I frågan om reservpension bör
utgå anför civilförvaltningen att enligt flygvapenchefens förslag reservunderbefälet
kommer att intill 38 års ålder fullgöra en till fyra tjänstgöringsomgångar,
envar om 45 dagar. Civilförvaltningen förordar, i överensstämmelse
med vad ämbetsverket föreslagit i frågan om reserv för högbåtsmän,
att signalistunderbefälet i reserven i stället för pension tillerkännes
gottgörelse i form av engångsbelopp vid avgång från reservanställning.
Premien bör därvid bestämmas till 250 kronor för varje fullgjord
tjänstgöringsomgång, dock högst 1 000 kronor för anställning intill
38 års ålder. Vid förlängd anställning i reserven bör premie å 250 kronor
utgå för varje fullgjord tjänstgöringsomgång. Det av civilförvaltningen
föreslagna beloppet, 250 kronor, motsvarar vad som utgår till f. d. fältflygare
och flygnavigatör såsom vederlag för i flygtjänst fullgjord obligatorisk
repetitionsövning om 45 dagar.

Statskontoret anser att i första hand bör undersökas, huruvida icke
möjligheter föreligger att taga värnpliktiga i anspråk för av flygvapenchefen
avsedda signalistuppgifter. I vart fall kan enligt statskontorets mening
införandet av en ny reservpersonalskategori vara motiverad endast
om synnerligen starka militära skäl därvid kan åberopas. Därest emellertid
sådana skäl kan anses vara för handen, har ämbetsverket icke något
i och för sig att erinra mot vad flygvapenchefen föreslagit i annat avseende
än att personalen icke bör erhålla ekiperingshjälp utan i stället utrustas
genom kronans försorg. Statskontoret föreslår vidare att i stället för reservpension
skall utgå premie. Dennas storlek bör bestämmas till 2 500, 5 000
och 7 500 kronor vid kvarstående i reserven till och med det kalenderår,
varunder 38, 47 respektive 55 års ålder uppnåtts. Skulle reservpensionsförmåner
utgå i enlighet med för nuvarande reservpersonal gällande grunder,
föreslår statskontoret att grundbeloppet av pensionen bestämmes till
480 kronor vid 38 års ålder, 648 kronor vid 47 års ålder och 768 kronor
vid 55 års ålder.

Svenska reservunderofficersförbundet anser att en allsidig utredning
bör komma till stånd för att klarlägga det förtidsavgångna underbefälets
tillvaratagande i en underbefälsreserv.

Departementschefen

När jag föregående år anmälde frågorna om ändringar i flottans och
flygvapnets underbefälsorganisationer, var jag icke beredd att taga ställning
till de av cheferna för marinen och flygvapnet framlagda förslagen
om inrättande av underbefälsreserver. Det hade nämligen icke visat sig

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

möjligt att slutföra beredningen av frågan om inrättande av dylika reserver
inom sådan tid att förslag skulle kunna föreläggas 1955 års riksdag.
Då emellertid tillskapandet av underbefälsreserver utgör ett viktigt led i
de förslag till omläggningar av underbefälsorganisationerna som utgjorde
underlag för riksdagens beslut i ämnet, är det angeläget att denna fråga
nu löses.

Vidkommande först behovet av de föreslagna underbefälsreserverna vill
jag erinra om att föregående års riksdagsbeslut för flottans del innebar att
antalet underbefälsbeställningar på aktiv stat beskars högst väsentligt. En
sådan minskning ansågs möjlig därför att antalet underbefäl i fredsorganisationen
av olika skäl kunde pressas nedåt. För att i krigsorganisationen
ersätta den minskade tillgången på aktivt underbefäl hade marinchefen
förutsatt att en underbefälsreserv skulle inrättas. Beträffande flygvapnets
underbefälsorganisation gäller, såvitt avser yrkesgrenen signalister, i huvudsak
detsamma som nu sagts beträffande flottans underbefäl. Även antalet
signalistunderbefäl på aktiv stat har sålunda minskats avsevärt i den
nya organisationen. På grund härav och genom att omsättningen av underbefäl
avses skola upphöra, uppstår brist på underbefäl i signalistbefattningar
i krigsorganisationen. För att täcka denna brist föreslog flygvapenchefen
att en reserv för signalistunderbefäl skulle tillskapas. Som framgår
av vad jag nu anfört innebär den beslutade omläggningen av organisationen
i fråga om såväl underbefäl vid flottan som signalister vid flygvapnet
att aktivt underbefäl eller nyligen avgånget sådant befäl kommer att
finnas att tillgå i krigsorganisationen i väsentligt mindre utsträckning än
tidigare. Jag finner det uppenbart att denna minskning av tillgången på
aktivt och f. d. aktivt underbefäl i någon form måste kompenseras för att
krigsorganisationens effektivitet skall bibehållas.

Då jag härefter övergår till spörsmålet, huruvida kompensationen bör
åstadkommas genom inrättande av underbefälsreserver på sätt cheferna för
marinen och flygvapnet föreslagit, vill jag till en början erinra om att, då
förslagen till omläggning av underbefälsorganisationerna remissbehandlades,
samtliga remissinstanser tillstyrkte inrättandet av sådana reserver
eller lämnade förslagen därom utan erinran. Vid remissbehandlingen av
flygvapenchefens närmare utformade förslag i fråga om reserv för signalistunderbefäl
har däremot flera remissinstanser ställt sig avvisande till
tanken att nu inrätta en sådan reserv. Statskontoret anser sålunda att det
i första hand bör undersökas om icke värnpliktiga kan tagas i anspråk
för ifrågavarande signalistbefattningar. I varje fall kan enligt statskontorets
mening införandet av eu ny reservpersonalkategori vara motiverat
endast om synnerligen starka militära skäl kan åberopas härför. Som
jag nyss uttalade är det uppenbart att krigsorganisationen för alt kunna
fungera tillfredsställande måste beredas ersättning för bortfallet av aktivt
och f. d. aktivt underbefäl. De befattningar i flottans krigsorganisation

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

som tidigare avsetts för underbefäl på aktiv stat utgöres av viktiga förhands-
och självständiga ansvarsbefattningar, vilka anses kräva såväl
grundlig utbildning och praktisk sjötjänst som möjlighet att vidmakthålla
och komplettera denna utbildning. Enligt marinchefens förslag skall reservanställd
högbåtsman ha genomgått fullständig stamfurirsutbildning samt
ha praktisk tjänstgöring som furir i minst tre år, vartill kommer repetitionsövningar
om 60 dagar för varje femårsperiod. Underbefälsuttagna
värnpliktiga, som utgör huvuddelen av flottans värnpliktiga underbefäl,
fullgör enligt 27 § 1. värnpliktslagen tjänstgöring i en följd om 444 dagar.
Under denna tid — den enda tjänstgöringen i fredstid — genomgår de en
underbefäls- och yrkesutbildning av omkring fyra månader. Det säger sig
självt att den korta utbildningstiden liksom det förhållandet att utbildningen
icke vidmakthålles och kompletteras gör denna kategori begränsat
användbar för ansvarsfulla, självständiga befäls- eller yrkesuppgifter. Liknande
synpunkter kan anföras beträffande signalistbefattningarna i flygvapnets
krigsorganisation. Av de skäl jag sålunda anfört framgår att här
ifrågavarande personalbehov i flottans och flygvapnets krigsorganisationer
icke kan täckas med värnpliktiga utan att dessa behov måste tillgodoses
med personal, som erhåller en grundligare utbildning och som fortlöpande
kan vidmakthålla och komplettera denna utbildning. Jag tillstyrker
därför att nya reservunderbefälskategorier införes vid flottan och
inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet.

Fullt utbyggda avses de föreslagna reservunderbefälskadrarna skola
omfatta 700 högbåtsmän och 116 signalistunderbefäl. Jag har icke funnit
anledning till erinran mot storleken av den föreslagna kadern av
signalistunderbefäl. Reservhögbåtsmannakadern bör enligt min mening bestämmas
till 600. Därvid har jag räknat med att vissa befattningar i
marinens landorganisation bör kunna bestridas jämväl av personal över
38 års ålder som icke torde behöva vidmakthålla sin yrkesskicklighet på
samma sätt som personal ombord. Jag vill erinra om att enligt bestämmelser
i reservbefälsförfattningarna avgånget reservbefäl kan krigsplaceras
sasom värnpliktiga intill 56 ars ålder. Musikmän bör icke få inträda såsom
högbåtsmän i reserven.

Vad angår villkoren för inträde i reserven, tjänstgöringstiden i reserven
samt tidpunkten för avgång ur denna kan jag tillstyrka vad marinchefen
föreslagit beträffande högbåtsmannareserven. Beträffande signalistunderbefälet
vid flygvapnet förordar jag, i anslutning till vad försvarsväsendets
underbefälsförbund föreslagit, att inträde i reserven i förening med befordran
till överfurir skall kunna vinnas av furir på aktiv stat, som är kompetent
för befordran till överfurir. I den mån furir avgår från aktiv stat,
innan han nått sådan kompetens eller innan på aktiv stat kvarstående beställningshavare
befordrats till överfurir, bör han anställas som övergångsanställd
furir i reserven. Jag räknar tills vidare icke med någon direkt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

73

rekrytering av signalistunderbefäl. Reservanställd eller förtidsavgången
överfurir bör kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår, varunder
vederbörande uppnår 47 års ålder, med möjlighet dock att avgå
ur reserven vid utgången av det kalenderår varunder 38 års ålder uppnås.
Däremot anser jag att överfurir i reserven icke bör medgivas tillstånd
att kvarstå efter 47 års ålder. Under anställningstiden i reserv bör
överfurir (och övergångsanställd furir) fullgöra tjänstgöring på sätt flygvapenchefen
föreslagit.

Till personal i försvarsväsendets reserver utgår enligt för närvarande
tillämpade grunder reservpension från och med det år vederbörande fyller
56 år. Å reservpension utgår rörligt tillägg på samma sätt som i fråga
om andra statliga pensioner. Den som avgått ur reserven har emellertid möjlighet
att i stället för reservpension uppbära engångsbelopp, svarande mot
det kapitaliserade värdet av reservpensionens grundbelopp. Enligt marinchefens
och flygvapenchefens förslag skall reservpension eller däremot svarande
engångsbelopp utgå till nu ifrågavarande reservunderbefäl enligt hittills
gällande grunder. Från vissa remissmyndigheter har emellertid föreslagits
att reservpensionen skall ersättas med engångspremie. I anslutning
till remissmyndigheternas förslag och med hänsyn till de särskilda förhållanden,
som kan åberopas beträffande nu ifrågavarande reservpersonal,
anser jag mig böra föreslå att denna personal i stället för reservpension
skall erhålla premie att uppbäras vid avgång ur reserven. Såsom
framgår av det förut anförda kan avsevärda besparingar uppnås härigenom.
Premiens storlek bör bestämmas till 3 000 kronor om avgång ur
reserven sker vid 38 års ålder och till 5 000 kronor vid avgång efter fyllda
47 år. Vid avvägningen av premiebeloppen har jag beaktat dels storleken
av de engångsbelopp som bort utgå, därest pensionsförmåner skolat tillkomma
här ifrågavarande reservbefälskategorier enligt hittills gällande
grunder, dels ock den sannolika fördelningen av tjänstgöringstiden i reserven
före och efter 38 års ålder. För att fulla premiebeloppet skall utgå
vid avgång ur reserven vid 38 respektive 47 års ålder bör fordras att vederbörande
fullgjort tjänstgöring i reserven i den omfattning som normalt
kan fullgöras efter inträde i reserven före 29 års ålder. Om reservunderbefäl,
på grund av inträde i reserven vid högre ålder, icke vid avgång ur
reserven vid 38 eller 47 års ålder hunnit fullgöra tjänstgöring i den omfattning
jag sålunda angivit, bör premien nedsättas med beaktande av
den fullgjorda reservtjänstgöringens omfattning. Närmare bestämmelser i
ämnet torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

I enlighet med vad försvarets civilförvaltning och statskontoret föreslagit
tillstyrker jag att högbåtsman och signalistunderbefäl i reserven tills
vidare erhåller fullständig utrustning genom kronans försorg. Ekiperingshjälp
bör alltså enligt min mening icke utgå.

Flygvapenchefen har föreslagit att, som eu övergångsanordning, av -

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

gånget underbefäl inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet i den mån
de befinnes därför lämpade skall medgivas inträde i reserven även om
längre tid än två år förflutit efter avgången från aktiv stat. Jag har intet
att erinra häremot. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, efter förslag
av chefen för flygvapnet, närmare pröva vilka villkor i fråga om tidigare
tjänstgöring och eventuellt kompletterande utbildning som bör uppställas
för inträde i reserven såsom överfurir eller övergångsanställd furir.

Det torde slutligen få ankomma på Kungl. Maj :t att ridtaga de ändringar
i reservbefälskungörelserna för marinen och flygvapnet, som föranledes av
vad jag föreslagit i det föregående, ävensom att meddela de bestämmelser i
övrigt, som kan erfordras för genomförande av förslagen.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag föreslagit i det föregående beträffande
utbyggnad av flottans och flygvapnets reserver.

[5] Rationaliserings verksamhet inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en översikt
av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom
försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Stabs- och förvaltningstjänsten vid Norrlands artilleriregemente har
under år 1955 omorganiserats i huvudsaklig överensstämmelse med förslag,
som avgivits av chefen för armén i samråd med statens organisationsnämnd.
Detsamma gäller beträffande expeditions- och kassatjänsten rid
krigshögskolan.

Vid anmälan av propositionen 1955:110 berörde jag den översyn avstabs-
och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som verkställts
av organisationsnämnden. Denna utredning har -— såsom jag då framhöll
•— i första hand haft till ändamål att klarlägga behov'' av- jämkningar
såväl i organisationen som beträffande personal för olika berörda verksamhetsområden.
Organisationsnämndens förslag innebär i stort vissa
ändringar i nuvarande organisation och därav betingade omflyttningar avpersonal
inom ramen för fastställda personalstater. Viss militär arvodespersonal
(föreståndare för förrådsbokföringskontor) förutsättes skola utgå
ur organisationen. Antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål samt antalet
förrådsarbetare beräknas kunna minskas för armén i dess helhet.
Efter förslag, som chefen för armén på grundval av nämndens principutredning
avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18
november 1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen
av'' stabs- och förvaltningstjänsten m. in. vid arméns förband. Ändringarna
skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

75

förbanden, sedan organisationsnäinnden verkställt kompletterande undersökningar
vid vederbörande förband.

Nämnden har verkställt kompletterande undersökningar och avgivit därpå
grundade förslag till chefen för armén beträffande följande förband,
nämligen Svea livgarde, Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer,
Livgrenadjärregementet, Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet, Kronobergs regemente,
Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente,
Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente och Västernorrlands
regemente. Som resultat av undersökningarna föreslås personalreduktioner
men också inrättande av enstaka nya tjänster och arvodesbefattningar
vid vissa förband.

Efter förslag av chefen för armén i samråd med organisationsnämnden
har Kungl. Maj :t fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet,
Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska
infanteriregementet, Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge
regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente
och Västernorrlands regemente.

Jag meddelade vid anmälan av propositionen 1955: 110 att organisationsundersökningar
pågick vid Blekinge kustartilleriförsvar och att de beräknades
bli slutförda före den 1 juli 1955. Sedan organisationsnäinnden lämnat
rapport över dessa undersökningar har chefen för marinen till Kungl.
Maj :t avgivit förslag till ny organisation av Blekinge kustartilleriförsvar.
Förslaget, som i huvudsak ansluter sig till den organisation av Stockholms
kustartilleriförsvar, vilken Kungl. Maj :t efter undersökningar av organisationsnämnden
fastställde år 1952, är för närvarande under beredning inom
försvarsdepartementet. Enligt organisationsnämndens beräkningar kan de
årliga besparingarna i lönemedel efter genomförd omorganisation beräknas
till i runt tal 1 000 000 kronor.

Organisationsnäinnden har påbörjat undersökningar vid flottans centrala
personalorgan för underofficerare, underbefäl och meniga samt vid flottans
skolor i Karlskrona. Beträffande Stockholms kustartilleriförsvar pågår
vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen i vad avser förrådstjänsten.
Dessa sistnämnda undersökningar beräknas bli avslutade under
april 1956.

Undersökningarna inom marinen samt organisationsnämndens begränsade
tillgång på arbetskraft medför att det för närvarande inte synes
möjligt att bedöma, när försök med flottiljorganisation vid flygvapnet kan
komma att igångsättas.

Personalförändringar på grund av den ändrade organisationen av dels
stabs- och förvaltningstjänsten vid Svea livgarde, Värmlands regemente,

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet, Norra Smålands
regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente,
Hallands regemente, Bohusläns regemente och Västernorrlands regemente,
dels ock expeditions- och kassatjänsten in. in. vid krigshögskolan
kominer att upptagas till behandling i det följande under arméns
avlöningsanslag. Förslaget beträffande Blekinge kustartilleriförsvar kommer
att behandlas under arméns och marinens avlöningsanslag i vad
det avser beräknade förändringar i fråga om militär och civilmilitär personal
på aktiv stat. I övrigt har ställning ännu icke kunnat tagas till förslagets
olika detaljfrågor. Det må framhållas att förslagets genomförande
innebär en genomgripande omorganisation, vilken kräver såväl en inte alltför
kort övergångstid som övergångsanordningar beträffande den berörda
personalen. Såvitt för närvarande kan bedömas bör dock övergången till
den nya organisationen i huvudsak kunna ske inom loppet av ett år.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning
under budgetåret 1956/57 beträffande Blekinge kustartilleriförsvar liksom
beträffande de övriga förband m. m„ i fråga om vilka förslag framdeles inkommer
till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter därför att —
liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj :t
skall äga att jämväl för budgetåret 1956/57 vidtaga de jämkningar i vederbörliga
personalorganisationer, som blir erforderliga med anledning av beslut
om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna
för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt
personal som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny
organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

[6] Särskilda ekonomiska förmåner för övertalig personal inom

försvaret m. m.

Chefen för armén har efter hörande av Försvarets civila tjänstemannaförbund
och Försvarsverkens civila personals förbund framfört förslag
(skr. Vb 1955) om inrättande av en nämnd med uppgift att verka för att
annan sysselsättning beredes personal, som blir övertalig genom omorganisationer
vid armén, samt att besluta om avskedsförmåner åt dylik personal.

I skrivelsen erinras om de organisationsförändringar beträffande dels
kaialleriet m. in., dels Upplands regemente m. fl. förband, som i princip
beslutats av 1955 års riksdag (prop. 110 s. 3—19). Vidare erinrar arméchefen
om den av mig i annat sammanhang berörda översynen av organisationen
av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

77

Arméchefen framhåller att här ifrågavarande organisationsändringar
beräknas medföra, att viss civil personal blir övertalig och att all denna
personal icke torde kunna anställas inom armén. I anslutning härtill anför
arméchefen.

Ur personalvårdssynpunkt är det önskvärt, att den övertaliga personal,
som icke kan beredas likvärdig anställning inom armén, genom
myndigheternas försorg erhåller anställning inom försvaret i övrigt, i annan
statstjänst eller på den privata arbetsmarknaden. Viss personal kan behöva
undergå omskolning före nyanställning. Man synes böra räkna med
att personal med förhållandevis lång anställningstid bakom sig, vilken av
åldersskäl eller på grund av speciell utbildning representerar en på den
allmänna marknaden mindre efterfrågad arbetskraft, kommer att avskedas.
Möjlighet synes böra föreligga att under vissa omständigheter tillerkänna
sådan personal särskilda ekonomiska förmåner.

I samband med större organisationsförändringar inom försvaret har
nämnder inrättats för handläggning av vissa frågor rörande övertalig personal
in. m. (jfr prop. 1954: 109 angående organisationen av försvarets
centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. in., prop. 1955: 186 angående
särskilda ekonomiska förmåner åt övertalig personal vid Stockholms
tygstation in. m.).

Det synes även i detta fall lämpligt att frågor om omplacering av genom
organisationsförändringar inom armén övertalig civil personal samt frågor
om omskolning och tillerkännande av särskilda ekonomiska förmåner till
dylik personal handhaves av en särskild nämnd. Denna bör huvudsakligen
ha till uppgift att, i samråd med berörda myndigheter och vederbörliga
personalorganisationer, verka för att övertalig civil personal beredes annan
sysselsättning ävensom att besluta om avskedsförmåner åt sådan personal.

Enligt gjorda beräkningar skulle här ifrågavarande organisationsförändringar
medföra att civil personal till ett antal av närmare 450 personer,
av vilka över 200 kollektivavtalsanställda, blir övertalig under den närmaste
treårsperioden. Härtill kommer de civila ersättare för ekonomivärnpliktiga
till ett beräknat antal av 75, vilka från och med budgetåret 1956/57 icke
längre erfordras i organisationen. Ett nedläggande av remontdepåerna och
ridskolan beräknas medföra indragningar i fråga om civil personal av
ytterligare cirka 150 anställningshavare.

Sedermera har Försvarsverkens civila personals förbund (skr. 29/i2 1955)
gjort motsvarande framställning om inrättande av en nämnd, avseende
försvaret i dess helhet. Denna framställning var närmast föranledd av att
förbundet fått kännedom om att omorganisation är förestående beträffande
tygverkstadstjänsten inom Bodens garnison. Dessutom hade det kommit
till förbundets kännedom att en rationalisering planlades även vid andra
tygverkstäder. Förbundet har, bland annat, hemställt att de bestämmelser
om särskilda förmåner till övertalig personal, som tidigare med stöd av
riksdagens bemyndigande i skilda sammanhang meddelats beträffande viss
övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen samt vid Stockholms
tygstation in. in., måtte göras generellt tillämpliga.

78

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Departementschefen

Såsom framgår av det anförda förestår inom flera områden av försvaret
organisationsförändringar, som måste medföra att civil personal blir övertalig.
Även andra förändringar än de som berörts i det föregående kan
förutses få dylika verkningar och bör nämnas i detta sammanhang. Kommande
omorganisation av Blekinge kustartillenförsvar blir sålunda av förhållanderis
genomgripande natur. Den centralisering till försvarets civilförvaltning
av avlöningsutbetalningen för försvarets tjänstemän enligt hålkortsmetod,
vilken pågår sedan något år, kan beräknas komma att återverka
på den lokala kassapersonalens antal. Även i övrigt pekar utvecklingen
mot ett ökat utnyttjande av hålkortsmaskiner inom försvaret. Denna
fråga är föremål för särskild utredning. En dylik utveckling är givetvis
ägnad att medföra personalindragningar. En omorganisation av fastighetsförvaltningen
inom försvaret enligt de principer, som jag föreslår i annat
sammanhang, torde även ge upphov till övertalighetsproblem.

Såsom Försvarsverkens civila personals förbund framhållit, kan icke
obetydliga personalinskränkningar förutses komma att vidtagas i fråga om
arméns tygverkstäder. Dessa inskränkningar betingas av såväl kravet på
rationalisering av driften som det minskade reparationsbehov, vilket blir
en följd av den pågående förnyelsen av materielen.

Jag har tidigare berört det successivt pågående genomförandet av ändrad
organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband.
Kavalleriets omorganisation inledes med att Livregementets husarer från
och med nästa budgetår ombildas till en bataljon som skall ha gemensam
administration med Skaraborgs pansarregemente. Även om tidpunkter inte
är fastställda för flera av de organisationsförändringar, om vilka det här
är fråga, torde man böra räkna med att de — om man bortser från rationaliseringsarbete
av natur att böra fortgå kontinuerligt — skall vara
genomförda inom en treårsperiod.

I fråga om exempelvis det successiva genomförandet av ändrad stabsoch
förvaltningsorganisation vid arméns förband har man att räkna med
så relativt få övertaliga anställningshavare vid varje förband, att några
större olägenheter knappast torde behöva uppstå. I andra sammanhang
torde däremot betydande svårigheter vara att emotse. Dessa kan mildras
genom lämpligt avpassade övergångstider och ändamålsenliga övergångsbestämmelser
i samband med organisationsförändringar samt genom aktiva
insatser från de berörda anställningshavarnas sida då det gäller att tillvarataga
möjligheterna att erhålla annan anställning. Jag förutsätter
vidare att även framdeles kommer att gälla sådana allmänna bestämmelser
angående övertalig personal, som plägat intagas i de årliga regleringsbreven
för fjärde huvudtiteln. Dessa bestämmelser innebär att nytillkomna
och ledigblivna tjänster bör erbjudas övertalig personal samt att dylik
personal vid lika lämplighet i övrigt skall äga företräde till tjänst framför

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

79

andra sökande. Dessutom föreskrives vidgad rätt till ersättning för flyttningskostnader
för övertalig personal.

Med hänsyn till storleksordningen av de överlalighetsproblem som kan
väntas uppkomma under de närmaste åren har jag ansett vissa särskilda
åtgärder påkallade utöver dem som jag nyss berört. Jag erinrar om att i anslutning
till genomförandet av den omorganisation av försvarets centrala
tyg-, intendentur- och civilförvaltning, som beslutades av 1954 års riksdag,
en organisationsnämnd inrättades för den centrala försvarsförvaltningen
med tanke på, bland annat, den övertaliga personalens placering. Sommaren
1955 tillsattes vidare en nämnd för vissa frågor rörande övertalig personal
vid Stockholms tygstation. Båda dessa nämnder har avslutat sin verksamhet.

Även i förevarande sammanhang bör ett organ av motsvarande slag
kunna göra värdefulla insatser. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 10 februari 1956 har jag därför tillsatt en personalnämnd för försvaret
i dess helhet. Denna nämnd har erhållit direktiv vilka i väsentliga
delar ansluter sig till direktiven för de nyss berörda två nämnderna. Den
har till uppgift att i samråd med myndigheter, arbetsmarknadsorgan och
personalorganisationer verka för att annan sysselsättning beredes övertalig
personal. En företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen ingår i nämnden. Dä
dess verksamhet blir av riksomfattande natur, får den att bemästra arbetsuppgifter
av annan storleksordning än de tidigare nämnderna.

Den övertaliga personalen bör, eventuellt efter omskolning, i viss utsträckning
kunna erhålla annan anställning inom försvaret eller ock
placeras i annan statstjänst eller på den privata arbetsmarknaden. Emellertid
får man räkna med att anställningshavare kan komma att entledigas
under sådana omständigheter att viss ekonomisk gottgörelse skäligen bör
tillerkännas vederbörande. Reglerna härom synes lämpligen kunna — med
beaktande av föreliggande speciella förhållanden — utformas i huvudsaklig
överensstämmelse med de principer, som varit vägledande vid utarbetande
av motsvarande bestämmelser under senare år. Jag syftar här
närmast på de bestämmelser om särskilda förmåner för viss övertalig
personal vid den centrala försvarsförvaltningen in. in., vilka Kungl. Maj:t
utfärdat med stöd av riksdagens bemyndigande och enligt principer, vilka
riksdagen godkänt efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1954: 109.
Bestämmelser av likartat innehåll har med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1955: 186, rd. skr. 316) även meddelats i fråga om övertalig
personal vid Stockholms tygstation in. in. Även i förevarande sammanhang
torde Kungl. Maj:t böra erhålla bemyndigande att utfärda mera
generella föreskrifter om särskilda förmåner för övertalig personal. Dessa
bestämmelser, som får ett väsentligt mera vidsträckt tillämpningsområde
än de tidigare nämnda, torde tills vidare böra — i den utsträckning Kungl.
Maj:t prövar skäligt — avse civila anställningshavare inom försvaret, vilka

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

under tiden fram till den 1 juli 1059 blir övertaliga på grund av organisationsförändringar.
I analogi med vad som tidigare skett synes beslutanderätten
i ärenden angående ekonomisk gottgörelse av här ifrågavarande slag
böra utövas av nämnden, vars uppgift det bland annat är att förskaffa
sig en samlad överblick av personalläget.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om
särskild ersättning till övertalig personal inom försvaret i
enlighet med vad jag anfört i det föregående.

[7] Viss disposition av armétygförvaltningens rörelsekapital

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1943:344 anvisade riksdagen
(rskr. 1943: 500) för budgetåret 1943/44 till Rörelsekapital för krigsmaterielverket
ett investeringsanslag av 75 miljoner kronor under fonden
för förlag till statsverket. Anslaget i fråga avsågs för sådana utgifter i
krigsmaterielverkets rörelse, vilka icke från början kunde hänföras till
bestämda anskaffningsanslag. Av rörelsekapitalet beräknades 25 miljoner
kronor för gemensamma inköpsorder och 50 miljoner kronor för anskaffning
av råvaror, som måste tillhandahållas leverantörer. I anslutning härtill
föreskrevs att för inköp av råvaror icke finge användas större belopp
än som motsvarade högst 50 % av värdet av beställningar, som utlagts eller
väntades komma att utläggas av krigsmaterielverket på grund av till förfogande
ställda anslag.

Genom beslut den 8 april 1949 bemyndigade Kungl. Maj :t, efter riksdagens
hörande (prop. 1949:73, rskr. 1949:89), krigsmaterielverket att
taga i anspråk det för verket anvisade rörelsekapitalet — förutom för
likvidering av beställningar som verket utlagt enligt anskaffningsuppdrag
från vederbörande myndigheter på grund av till förfogande ställda anslag
eller meddelade beställningsbemyndiganden — dels, intill ett belopp av
10 miljoner kronor, för planeringsköp av sådan materiel för försvaret, som
regelbundet återanskaffades i mån av förbrukning, och av materialier till
dylik materiel, dels ock för lagerköp av beredskapslager av råmaterial,
halvfabrikat och detaljer för krigstillverkning av vapen och ammunition.

Genom beslut den 24 september 1954 förordnade Kungl. Maj:t, efter
riksdagens hörande (prop. 1952:1, bil. 6, p. 9; rskr. 1952:4), dels att
krigsmaterielverkets rörelsekapital icke vidare finge tagas i anspråk för
lagerköp, dels ock att rörelsekapitalet skulle minskas med 10 miljoner
kronor, vilket belopp genom återbetalning skulle tillgodoföras fonden för
förlag till statsverket.

I samband med 1954 års omorganisation av försvarets centrala förvalt -

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ning har riksdagen (SU 1954:133; rskr. 1954:319) bemyndigat Kungl.
Maj :t att i de hänseenden, som närmare berörts i propositionen 1954: 109,
vidtaga de åtgärder som betingas av övergången till den nya organisationen.
Vid anmälan av propositionen framhölls (s. 86) att huvudförvaltningsprincipen
medförde, att en försvarsgrensförvaltning finge anskaffa
materiel som skulle bekostas av annan försvarsgrens anslag, och att huvudförvaltningsprincipen
därför aktualiserade vissa redovisningsfrågor. I anslutning
härtill omnämndes att departementschefen anmodat försvarets
civilförvaltning att i samråd med berörda myndigheter utreda dessa redovisningsfrågor
och inkomma med av utredningen betingade förslag. Kungl.
Maj:t har därefter, efter förslag från civilförvaltningen, den 30 juni 1955
meddelat beslut i ämnet. Därvid har Kungl. Maj :t från det till krigsmaterielverkets
förfogande stående rörelsekapitalet, 65 miljoner kronor, ställt
50 miljoner kronor till armétygförvaltningens och 5 miljoner kronor till
arméintendenturförvaltningens förfogande. Beloppen avses skola utnyttjas
såsom förlagskapital för de anskaffningar som dessa myndigheter har att
utföra för annan myndighets räkning. I överensstämmelse med de principer
som gällt för utnyttjandet av det till krigsmaterielverkets förfogande
stående rörelsekapitalet har föreskrivits att — med visst undantag —
rörelsekapital som ställts till armétygförvaltningens och arméintendenturförvaltningens
förfogande endast må anlitas för att bestrida kostnaderna
för sådana gemensamma inköpsorder som icke omedelbart kan hänföras
till bestämda anskaffningsanslag. Frågan om utnyttjandet av återstående
belopp, 10 miljoner kronor, av det för krigsmaterielverket anvisade rörelsekapitalet
har Kungl. Maj :t förklarat sig framdeles vilja pröva.

Sedan fråga uppkommit om vissa ändrade dispositionsbestämmelser beträffande
det till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapitalet
har en promemoria i ämnet upprättats inom försvarsdepartementet.
Över promemorian har yttranden inhämtats från försvarets civilförvaltning,
armétygförvaltningen och riksräkenskapsverket.

I departementspromemorian anföres att det från armétygförvaltningen
framhållits, att vid planläggningen under år 1952 av arméns tioårsplan
för tygmaterielanskaffning vissa beställningar (huvudsakligen avseende
ammunition) beräknats skola utläggas genom krigsmaterielverket.
Därvid hade arméförvaltningen icke kalkylerat med att förskott skulle
utgå från ämbetsverket utan förutsatt att, i enlighet med gällande bestämmelser,
krigsmaterielverkets rörelsekapital skulle anlitas därför. Då huvuddelen
av detta rörelsekapital avsågs för arméförvaltningens tygavdelnings
beställningar, hade armétygförvaltningen i sin planläggning räknat
med att alltjämt få disponera detta kapital under motsvarande förutsättningar
som gällt då kapitalet förvaltades av krigsmaterielverket.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts från armétygförvaltningen er6—100
56 Rihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Samt. Nr 110

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1956

fordras enligt departementspromemorian särskilda åtgärder för att icke vid
en i huvudsak jämn tilldelning av anslagsmedel förrycka anskaffningsverksamheten
enligt den av riksdagen år 1953 godkända tioårsplanen för anskaffning
av tygmateriel m. m. I promemorian föreslås därför att armétygförvaltningen
övergångsvis skall tillåtas utnyttja det för verket anvisade
rörelsekapitalet jämväl för andra anskaffningar än dem som ämbetsverket
har att utföra i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet. Det betecknas
som självfallet att ett dylikt medgivande bör begränsas att avse
endast sådana anskaffningar inom tioårsplanens ram, som enligt den närmast
före år 1954 gällande organisationen av försvarets centrala förvaltning
skolat ske genom krigsmaterielverket. Frågan bör enligt promemorian
underställas riksdagens prövning, medan utfärdandet av närmare bestämmelser
i ämnet anses böra ankomma på Kungl. Maj:t.

Försvarets civilförvaltning anför att enligt vad som framgår av promemorian
vissa beställningar tidigare finansierats medelst anlitande av krigsmaterielverkets
rörelsekapital utan att förskott från dåvarande arméförvaltningen
behövt tillgripas. Även om det härvid i varje särskilt fall rört
sig om förhållandevis kortfristiga medelsdispositioner, har det dock varit
fråga om en fortlöpande belastning av rörelsekapitalet på mellan 30 och
35 miljoner kronor. Därest rörelsekapitalet bortfaller måste följaktligen
motsvarande utgifter i stället debiteras riksstatsanslag. Mot bakgrunden
härav och med hänsyn till belastningen och reservationsmedelsbehållningen
på anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel in. in. vill civilförvaltningen
i nuvarande läge icke motsätta sig att armétygförvaltningens rörelsekapital
tages i anspråk i enlighet med vad som föreslagits i promemorian.

Armétggförvaltningen tillstyrker den i promemorian föreslagna förändringen
av dispositionsrätten till verkets rörelsekapital. Ämbetsverket anför,
att betalningsutfallen för beställningar som verket utlagt genom krigsmaterielverket
i viss utsträckning kommit att inträffa tidigare än vad
som kunnat bedömas vid tidpunkten för deras utläggande, till följd av att
slutreglering måst ske i samband med krigsmaterielverkets avveckling. I
detta sammanhang anför ämbetsverket vidare, att enligt den ursprungliga
anskaffningsplanen armé-(tyg-)förvaltningen räknade med att även under
innevarande och nästa budgetår utlägga beställningar genom krigsmaterielverket
samt att krigsmaterielverket för nämnda ändamål i viss omfattning
skulle anlita sitt dåvarande rörelsekapital. I och med krigsmaterielverkets
upphörande har armétygförvaltningen att själv utlägga ifrågavarande
beställningar, ett förhållande som påverkat ämbetsverkets behov av
betalningsmedel. Med hänsyn till det anförda är det erforderligt, att armétygförvaltningen
under nästa budgetår får disponera rörelsekapitalet i enlighet
med föreliggande förslag. Jämväl efter utgången av budgetåret
1956/57 kan behov föreligga att anlita rörelsekapitalet på angivet sätt. Detta
behov kommer emellertid fortlöpande att minska.

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Riksräkenskapsverket, som anser att ur budgettekniska och redovisningstekniska
synpunkter en förstärkning av ifrågakommande materielanslag
är att föredraga framför ett medgivande att utnyttja rörelsekapitalet
på föreslaget sätt, anför att armétygförvaltningen vid sin planläggning icke
räknat med den av 1954 års omorganisation av försvarets centrala förvaltning
föranledda begränsningen av användningen av det för krigsmaterielverket
anvisade rörelsekapitalet. På grund härav har enligt ämbetsverket
för likvideringen av armétygförvaltningens anskaffningar avsedda anslag
uppenbarligen kommit att visa sig vara otillräckliga.

Departementschefen

Kostnaderna för den av 1953 års riksdag godkända tioårsplanen för anskaffning
av tygmateriel in. in. för armén skall bestridas från anslaget
Armén: Anskaffning av tygmateriel in. in. För nästa budgetår har Kungl.
Maj:t föreslagit (prop. 1956:1, bil. 6, s. 120) att beställningar inom tioårsplanens
ram skall få utläggas till ett belopp av 215 miljoner kronor
samt att till Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m. skall anvisas ett
anslag av 280 miljoner kronor. De två närmast föregående budgetåren har
anslaget varit uppfört med 272,5 miljoner kronor respektive 280 miljoner
kronor.

Det belopp om 50 miljoner kronor av det ursprungligen för krigsmaterielverket
anvisade rörelsekapitalet som står till armétygförvaltningens förfogande
kan i enlighet med av riksdagen i samband med anslagsanvisningen
godkända villkor utnyttjas endast för de anskaffningar som armétygförvaltningen
i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet utför för
andra myndigheters räkning. Då jag år 1953 (statsverkspropositionen,
bil. 6, s. 85—88) tillstyrkte godkännande av arméns nu löpande tioårsplan
för anskaffning av tygmateriel in. m. betonade jag särskilt nödvändigheten
av att anskaffningsverksamheten planerades så att behovet av betalningsmedel
bleve jämnt fördelat. I sin planläggning har dåvarande
arméförvaltningen räknat med att det till krigsmaterielverkets förfogande
stående rörelsekapitalet skulle kunna utnyttjas för att bestrida förskott
på sådana anskaffningar inom tioårsplanens ram, som före 1954 års omorganisation
av försvarets centrala förvaltning skolat ske genom krigsmaterielverket.
Det är uppenbart att — såsom framgår av vad som anförts
i departementspromemorian och av remissmyndigheterna —- anskaffningsverksamheten
enligt den av riksdagen godkända tioårsplanen vid en
i huvudsak jämn anslagstilldelning kommer att förryckas, därest det icke
blir möjligt att, i vart fall övergångsvis, utnyttja rörelsekapitalet i enlighet
med vad som gällt före omorganisationen. Med hänsyn till det anförda
och till angelägenheten av att hålla betalningsanslagen vid eu jämn nivå
föreslår jag alt armétygförvaltningen tillätes att övergångsvis utnyttja det
till verkets förfogande stående rörelsekapitalet jämväl för andra anskaff -

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ningar än dem verket har att ombesörja i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet.
Ett dylikt medgivande torde lämpligen böra begränsas på sätt
som föreslagits i promemorian. Jag förutsätter vidare att medgivandet
begränsas till att avse tiden intill den 1 juli 1957. Frågan om åtgärder för
tiden därefter torde få prövas i samband med anslagsäskandena för nästa
budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de ytterligare
föreskrifter som kan visa sig erforderliga vid bifall till mitt förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva att det till armétygförvaltningens förfogande
stående rörelsekapitalet övergångsvis må utnyttjas i enlighet
med vad jag i det föregående föreslagit.

[8] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1954/55 .............................. 2 112 000 2 095 271

1955/56 (statsliggaren s. 169) 2 100 000

1956/57 (förslag) ............... 2 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag
av 2 300 000 kronor.

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen (skr. 13/ä 1956) hemställer att anslaget höjes
med 1 123 900 kronor.

gjj Ökning

Personaländringar enligt framlagt förslag angående organisationen
av fastighetsförvaltningen inom försvaret ..................... 1 054 060

Personaländringar i övrigt

1. Befästningsbyråns forsknings- och försökssektion

1 sektionschef, forskare Cp eller Cr 12 — Cp eller Cr 14 ......... 2 604

1 laborator Cp eller Cr 10 ................................................ 28 608

1 förste forskningsingenjör Cg 29 — Ce 29 (sakanslag) ......... —

2. Administrativa byråns marksektion

1 förste byråsekreterare Ce 29 .......................................... 21 756

1 amanuens .................................................................. 14 220

3. 1 kanslibiträde Ca 11 — kontorist Ga 13 .............................. 708

4. 1 pensionerad officer 1: 30—1: 32 .................................... 1 944

1 123 900

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

85

Motiv

Såsom framgår av det föregående (punkt 2) har fortifikationsförvaltningen
den 20 januari 1956 framlagt förslag angående organisationen av
fastighetsförvaltningen inom försvaret. Förslaget innefattar såvitt avser
ämbetsverkets egen organisation endast sådana personaländringar, som påkallas
av förutsatta ändringar i den regionala och lokala organisationen.
Oberoende av omorganisationen föreligger emellertid behov av nya tjänster
och löneregleringar m.m. beträffande personal vid ämbetsverket.

1. Tjänsten för sektionschef, forskare i Cp eller Cr 12, är avsedd för
chefen för befästningsbyråns forsknings- och försökssektion. Förslag om att
uppflytta tjänsten till Cp eller Cr 14 har framställts i tidigare medelsäskanden
(prop. 1955:110, s. 72).

Ur beredskapssynpunkt är det av största betydelse att forskningsarbetet
intensifieras. För att kunna genomföra en dylik intensifiering måste emellertid
chefen för forsknings- och försökssektionen erhålla möjlighet att i
högre grad än för närvarande koncentrera sig på uppgiften att planlägga
och i stort leda forskningsarbetet. Sektionen bör därför förstärkas med en
laborator med uppgift, bland annat, att samordna och leda större och mera
kvalificerade forskningsuppgifter samt i viss utsträckning övertaga sektionschefens
nuvarande verksamhet som handledare för yngre forskare.
Laboratorstjänsten bör placeras i Cp eller Cr 10.

Förslaget om att uppföra en extra tjänst för förste forskningsingenjör
i Cg 29 såsom extra ordinarie motiveras med innehavarens långvariga anställning
vid fortifikationsförvaltningen och tjänstens art.

2. I förhållande till vad som beräknades vid fortifikationsförvaltningens
tillkomst år 1948 har arbetsuppgifterna avseende förvärv och försäljning
av fast egendom undergått en mycket kraftig ökning. Även omfattningen
av de arbetsuppgifter, som avser den rättsliga vården av fastighetsbeståndet,
har ökat. Någon utökning av den personal med juridisk utbildning,
som sysslar med ifrågavarande ärenden, har icke skett sedan verkets tillkomst.
Personalbristen har medfört en eftersläpning i fråga om ärendenas
handläggning och en arbetsbalans, som är mycket svårbemästrad. Administrativa
byråns marksektion bör därför förstärkas med en förste byråsekreterare
i Ce 29 och en amanuens.

3. Förslaget om uppflyttning av tjänsten för kanslibiträde, handsekreterare
åt chefen för befästningsbyrån, till kontoristtjänst har framställts
i tidigare medelsäskanden (prop. 1955: 110, s. 72).

4. Chef för förrådskontrollkontoret är en pensionerad officer i 1 :30.
Med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalificerade art bör befattningen hänföras
till 1 :32.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Departementschefen

Under särskild punkt i det föregående har jag behandlat fortifikationsförvaltningens
förslag rörande organisationen av fastighetsförvaltningen
inom försvaret. Ett bifall till vad jag där föreslagit rörande personaluppsättningen
inom de fastighetsförvaltande organen i olika instanser kommer
att, såvitt rör personal med avlöning från f ortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag, medföra följande förändringar:

ordinarie tjänster tillkommer för 1 maskinmästare i Ca 20 och 1 reparatör
i Ca 13;

21 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare i 1: 22 inrättas;

vad angår den icke-ordinarie personalen tillkommer tjänster för 6 byggnadsdirektörer
i Cs 10, 1 byggnadsinspektör i Ce 33, 4 förste driftingenjörer
i Ce 29, 11 driftingenjörer i Ce 27, 1 maskinist i Ce 15 och 1 reparatör
i Ce 12 samt 1 byrådirektör i Cg 31, 1 reparatör i Cg 12 och 3 eldare
i Cg 11, medan tjänster utgår för 1 byrådirektör i Ce 31, 1 förste bvråingenjör
i Ce 29, 4 ingenjörer i Ce 23, 1 ingenjör i Ce 21, 1 maskinmästare
i Ce 20, 2 biträdande ingenjörer i Ce 19, 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde
i Cell.

I fråga om den personal med avlöning från byggnadsanslag,
som redovisas på fortifikationsförvaltningens personalförteckning, beräknas
ett bifall till vad som föreslagits i fråga om organisationen av försvarets
fastighetsförvaltning medföra att följande tjänster kan utgå, nämligen
tjänster för 3 byrådirektörer i Ce 31, 5 byråingenjörer i Ce 27, 11
byråingenjörer i Ce 25, 11 ingenjörer i Ce 23, 1 verkmästare i Ce 23, 14
ingenjörer i Ce 21, 1 verkmästare i Ce 21, 10 biträdande ingenjörer i Ce 19,
1 kontorsskrivare i Ce 19, 2 verkmästare i Ce 19, 4 ingenjörbiträden i Ce 17,
1 kansliskrivare i Ce 15, 1 tekniker i Ce 15, 6 kontorister i Ce 13, 1 tekniker
i Ce 13, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 3 expeditionsvakter i Ce 10.

De förslag till inrättande av nya tjänster eller ändring av löneställningen
för redan befintliga tjänster, som fortifikationsförvaltningen framlagt
utan samband med omorganisationen av fastighetsförvaltningen, är
jag icke beredd tillstyrka. Ej heller kan jag biträda ämbetsverkets förslag
om höjt arvode till en pensionerad officer, chef för förrådskontrollkontoret.

Med beaktande av vad jag sålunda föreslagit och under hänsynstagande
till skedd höjning av de rörliga tilläggsförmånerna och ändrad lönegradsplacering
för vissa tjänster (prop. 1955:209) beräknar jag anslaget för
budgetåret 1956/57 till 2 800 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 510 000 (±0) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
420 000 (+ 242 000) kronor;

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 9 840 (±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 570 000
(+ 324 000) kronor;

Rörligt tillägg 610 160 (+ 324 000) kronor;

Pensionsmedel 320 000 (+ 190 000) kronor.

Anslagshöjningen utgör 700 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen
upptages i personalförteckning, som fastställes av
Kungl. Maj :t, samt med hänsyn till förhållandena i samband med omorganisationen
torde anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för nästa
budgetår böra betecknas förslagsvis. Posten bör emellertid liksom hittills
maximeras av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
fortifikationsförvaltningens personalförteckningar, såvitt angår
tjänstemän på ordinarie stat samt extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än Ce 25, som föranledes av vad jag
föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 510 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 420 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 570 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 610 160

Summa kronor 3 120 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ...................)............. 320 000

Nettoutgift kronor 2 800 000

c) till Fortifikations för valt ningen: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

[9] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1954/55 .............................. 295 000 293 905

1955/56 (statsliggaren s. 171) 295 000

1956/57 (förslag) ............... 300 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild propostion i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 beräkna ett
förslagsanslag av 300 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 5 000
kronor på grund av höjda löner för städningspersonal. Ämbetsverket
räknar icke med några utgifter under förevarande anslag för sådan personal,
som enligt ämbetsverkets i det föregående behandlade förslag angående
organisationen av fastighetsförvaltningen inom försvaret bör inrättas
vid regionala och lokala fastighetsförvaltande organ och avlönas från
verkets avlöningsanslag.

Departementschefen

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och hemställer alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

[10] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1954/55 .............................. 180 500 000 188 811 122

1955/56 (statsliggaren s. 189) 181 700 000
1956/57 (förslag) ............... 198 200 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 29) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna ett
förslagsanslag av 198 000 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara
fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet
redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla
överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för
varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen
på anslag för tidigare budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

89

Y rkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar m. m. vid armén.

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben 1

filmregissör Ce 27 ..................... 19 740

1 materialförvaltare Ce 17 (Ce 14) ... 11 796

1 amanuens ................................. 14 220

1 översättare Ce 23 ........................ 15 948

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

.......................................... 7 416

1 assistent Cg 21 — Ce 21 ............... —

1 kanslibiträde Ce 11 (vakant) indrages
.......................................... —

1 expeditionsvakt Ca 10 — förste ex peditionsvakt

Ca 12 ..................... 756

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
.......................................... 7 416 +

Summa

77 292

2. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter 1

major Ma 30 vid infanteriskjut skolan

.................................... 21 444

Sekundchef Mo 13 vid kavalleriet
(K 3) — souschef Mo 13 vid krigshögskolan
................................. —

2 överfurirer Ma 14 vid infanteri skjutskolan,

varav 1 för arméns
skyddsskola .............................. —■

4 överfurirer Ma 14 vid arméns signalskola
— rustmästare Ma 16 eller
yrkesinstruktörer Ce 16 ............... —

1 furir Me 11/10 — överfurir Ma 14

vid arméns signalskola ............... 1 044

1 packningsförman Ce 15 vid arméns

fallskännsjägarskola .................. 10 104

1 förrådsman Cell vid arméns fallskärmsiägarskola
— överfurir Ma
14 .......................................... 960

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning

Minskning Summa

2 kollektivavtalsanställda arbetare vid

arméns fallskärmsjägarskola — för-rådsmän Ce 11 ...........................

17 520

+ 51 072

3. Utbyggnad av signaltruppernas orga-

nisation

2 majorer Ma 30 ...........................

43 752

4 kaptener Ma 27 ........................

75 376

8 löjtnanter Ma 23/19 ..................

2 förvaltare eller fanjunkare Ma 21/

97 152

19 — förvaltare Ma 23 ...............

5 928

7 pensionerade underofficerare 1: 22

35 854

1 sergeant Ma 16 — förvaltare Ma 21

—

1 sergeant Ma 16 — fanjunkare Ma 19

—•

+ 258 062

4. Omorganisation av ammunitionsför-

rådshållningen

1 major Ma 30 (fälttygkåren) .........

21 876

2 kaptener Ma 27 (fälttygkåren) ......

4 pensionerade officerare 1: 30 utgår

9 förrådsförvaltare Ce 23 (sakanslag)

37 688

57 900

— förvaltare Ma 23 vid fälttygkåren

(tygförvaltare Ca 23) ..................

2 arvodesbefattningar för förrådsun-

135 972

derofficer i 1: 22 vid Kalmar—
Växjö försvarsområde respektive I

15 samt en tjänst för biträde för
skriv- och kontorsgöromål vid 115
redovisas under armétygförvalt-ningens anstalter ........................

5 ingenjörer Ce 23 ........................

1 kollektivavtalsanställd arbetare —

88 920

reparatör Ce 12 ........................

10 560

+ 237 116

5. Utbyggnad av tygstaten

1 tygverkmästare Ca 21 — förste tyg-

verkmästare Ca 22 .....................

—

2 förste tygverkmästare Ca 22 ......

28 544

3 (2) tygverkmästare Ca 21 .........

26 920

4 (2) förste tyghantverkare Ca 19 ...

24 288

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

23 furirer Me 11/10 — armétekniker

Ca 14 .................................... 31 648 + 111 400

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa
personalstater

Ingenjörtrupperna

1 major Ma 30 — överstelöjtnant Ma

33 .......................................... —

2 kaptener Ma 27 ........................ 37 688

Trängtrupperna

1 maior Ma 30 — överstelöjtnant Ma

33 .......................................... 2 752

2 kaptener Ma 27 ........................ 37 688

3 löjtnanter Ma 23/19 .................. 36 432

Fälttggkåren

1 major Ma 30 .............................. 21 876

1 kapten Ma 27 ........................... 18 844

Intendenturkåren

2 kaptener Ma 27 ........................ —

7 förvaltare i intendenturförrådstjänst
Ma 21 — Ma 23 ...............— + 155 280

7. Vissa förändringar beträffande försvarsområdesstaberna

1 förrådsförman Ce 13, 1 förrådsman
Cell och 1 förrådsunderofficer 1:

22 överföres från T 1 mobiliseringscentral
till Stockholms försvarsområde
(Fo 44) ........................... —

1 major Ma 30, 1 kapten Ma 27, 1
kanslibiträde Cell och 1 biträde
för skriv- och kontorsgöromål vid

Örebro försvarsområde (Fo51) ... 55 428

1 tygofficer 1: 30 vid Fo 51 — kapten
Ma 27 vid fälttygkåren ............... 11092

66 520

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

8. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad
personal i arvodesbefattningar 7

expeditionsofficerare 1: 30 vid I.—

VII. militärbefälsstaberna ......... —

1 expeditionsunderofficer 1: 22 vid

II. militärbefälsstaben ............... —

2 expeditionsunderofficerare 1: 22

vid VI. militärbefälsstaben ......... —

11 arvodesbefattningar för pensionerad
officer 1: 32 — 1: 33 ............ — —

9. Arméns underbefälsorganisation

48 furirer Ma (Me) 11/10 — rust mästare

Ma 16 ........................ —

164 (106) överfurirer Ma 14 ............ 1 060 000

5 överfurirer i hovslagartjänst Ma

14 — överfurirer Ma 14 ............

109 (78) furirer Ma (Me) 11/10 utgår 702 624

1 bilförare Ce 10 vid V. militärbefälsstaben
— överfurir Ma 14 ... — + 357 376

10. Förändringar beträffande arméingen jörkåren 4

arméingenjörer av 1. graden Ce 29

— Ca 29 ................................. —

3 arméingenjörer av 2. graden Ce 27

— Ca 27 ................................. —

1 armédirektör Ca 30 utgår ............ 21 876 — 21 876

11. Förändringar beträffande läkarperso nal

in. m.

1 bataljonsläkare Ca 27 vid Ing 1 — 1

regementsläkare Ca 29 ............... 2 016

1 bataljonsläkare Ca 27 vid infanteriets
kadettskola ........................ 19 740

1 läkare Cg 25 vid krigsskolan — bataljonsläkare
Ca 27

1 956

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

93

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

4 bataljonsläkare Ca 25 vid P 2, Lv 1,

Lv 2 och Lv 3 ........................... 65 712

1 regementsveterinär Ca 29 och 1 batalj
onsveterinär Ca 27 överföres till

försvarets sjukvårdsstyrelse ......... 39 708

1 regementsveterinär Ca 29, 2 bataljonsveterinärer
Ca 27 och 1 batal jonsveterinär

Ca 25 utgår ............ 18 915 + 30 801

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds-,
vakt- och maskinpersonal
1 vaktmästare Ce (Cg) 11 vid VI.

militärbefälsstaben ..................... 9 516

1 maskinmästare Ce 20, 1 maskinmästare
Ce 18, 1 maskinist Ce 15, 9 maskinister
Ce 13, 8 reparatörer Ce 13
och 1 eldare Ce 10 för bergrumsan -

läggningar .............................. 202 656

Minskat behov av medel för arvoden

till tillsynsmän ........................

1 reparatör Ce 13 vid P2 ............... 9 408

1 värmeskötare Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden -—

eldare Ce 11 .............................. —

1 eldare Cg 10 vid 15 .................. 9 108

4 500

+ 226 188

13. Förändringar beträffande kontorspersonal
i kassatjänst
1 förste kansliskrivare Ce 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden

— kontorsskrivare Ce 19 ............ 1 020

1 kansliskrivare Ca 15 vid tygförvaltningsskolan
— förste kansliskrivare
Ca 17 .............................. 828

1 kansliskrivare Ca 15 vid arméns underofficersskola
— förste kansliskrivare
Ca 17 ........................... 744

+

2 592

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Arméchefens m. fl. yrkanden

14. Förändringar i övrigt beträffande
kontorspersonal

1 kontorist Ca 13 vid arméöverläka rens

expedition — kansliskrivare
Ca 15 .......................................

2 kanslibiträden Cell vid arméöverläkarens
expedition — Ca 11 ......

1 kanslibiträde Cell vid IV. militär befälsstaben

— Ca 11 ..................

1 kanslibiträde Ce 11 vid 15 -— Ca 11
1 kanslibiträde Ce 11 vid Lv 4— Ca 11
1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

vid VI. militärbefälsstaben......

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
(halvtidstjänstgörande) vid
väg- och vattenbyggnadskårens

chefsexpedition ........................

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

vid Ing 1 ...........................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid infanteriskjutskolan ......

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

744

7 416

6 828 + 14 988

15. övriga personalförändringar m. m.

1 instruktör Cg 19 vid krigsskolan —

Ce 19 ....................................... —

1 köksföreståndare Ca 18 vid TI —

Ca 20 ....................................... 1 080

1 biträdande köksföreståndare Ca 14

vid T 1 — Ca 16 ........................ 744

2 bilförare Ce 10 vid IV. och VII. militärbefälsstaberna
— garageförmän

Ce 13 ....................................... —

6 utbildningsarvoden å 1 560 kronor,
varav 4 vid tygförvaltningsskolan

och 2 vid arméns signalskola ...... —

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid arméns fasta

utbildningsanstalter och skolor ... 45 000

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
........................... 25 000

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1956

95

Arméchefens m. fl. yrkanden

Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst
vid brandövningar m. m. ...

Arvoden och särskilda ersättningar
till sakkunniga m. m. vid veterinärväsendet
.................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

4 000

3 600 + 79 424

16. Omräkning

1955 års lönereglering .................. 14 960 000

Omräkning i övrigt ..................... 155 000 + 15 115 000

17. Personalförändringar i anledning av rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten
vid arméns förband m. m.

ökning Minskning

Svea livgarde

1 major Ma 30 .............................. 22 776

1 pensionerad officer 1: 30 ............ 8 636

1 pensionerad officer 1:32 ............ 8 940

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 5 922

7 biträden för skriv- och kontorsgöromål
.......................................... 51 912

Värmlands regemente

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 4 722

2 extra biträden för skriv- och kontorsgöromål
extraordinariesättes ...

Livregementets grenadjärer

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 4 722

1 kanslibiträde Ce 11 ..................... 8 760

2 biträden för skriv- och kontorsgöro mål

.......................................... 13 656

Livgrenadjärregementet

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 4 722

1 pensionerad underofficer 1:22 ...... 4 722

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

.......................................... 6 828

Norra skånska infanteriregementet
1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 4 722

1 förrådsman Ce 11 8 760

2 biträden för skriv- och kontorsgöro m&l

.......................................... 13 656

Summa

— 35 362

— 4 722

— 9 618

—- 6 828

— 27 138

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Södra skånska infanteriregementet

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 4 722

1 pensionerad underofficer 1: 22 (tygunderofficer)
........................... 4 722

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
.......................................... 6 828 — 6 828

Norra Smålands regemente

1 pensionerad underofficer 1: 22 ......

2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................

13 656

— 18 378

Dalregementet

1 pensionerad underofficer 1: 22 ......

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................

6 828

— 11 550

Hälsinge regemente

1 pensionerad underofficer 1:22 ......

2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................

13 656

— 18 378

Älvsborgs regemente

1 kanslibiträde Ce 11 .....................

5 biträden för skriv- och kontorsgöro-

8 760

mål ..........................................

34 140

— 25 380

Hallands regemente

1 pensionerad underofficer 1: 22 ......

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................

6 828

— 11 550

Bohusläns regemente

1 pensionerad officer 1: 32 ............

7 584

1 pensionerad underofficer 1:22 ......

3 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................

20 484

— 17 622

Västernorrlands regemente

1 pensionerad underofficer 1:22 ......

3 biträden för skriv- och kontorsgöro-

5 322

mål ..........................................

21 384

— 26 706

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

97

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Krigshögskolan
1 överfurir Ma 14

10 560
10 968

1 kansliskrivare Ce 15

1 kontorist Ce 13

10 224
9 516

1 kanslibiträde Ce 11 .....................

1 biträde för skriv- och kontorsgöro -

mål

7 416

1 redogörare och bibliotekarie 1: 30
— bibliotekarie 1: 30 ..................

+ 9 204

Blekinge kustartilleriförsvar

1 kapten Md 27 ..................

2 överfurirer Ma 14 ............

18 396

19 440

+ 37 836

Motiv

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben. Under anslaget Försvarsfilm
har för innevarande budgetår beräknats medel för arvoden till en
filmregissör och en materialförvaltare vid arméstabens filmdetalj med belopp
motsvarande lön enligt 27 respektive 17 löneklassen å löneplan nr 1.
Arméchefen har upprepat tidigare förslag om uppförande av tjänsterna
såsom extra ordinarie under arméns allmänna avlöningsanslag (prop.
1955:110, s. 82). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att under förevarande
anslag uppföres tjänster för en filmregissör i Ce 27 och en materialförvaltare
i Ce 14.

Arméchefen har föreslagit att för taktikavdelningens underrättelsedetalj
inrättas tjänster för en amanuens, en översättare i Ce 23 och ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål. Beträffande den närmare innebörden
av förslaget hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Vid den i taktikavdelningen ingående reglementsdetaljen finns, med
vakanthållande av en kanslibiträdestjänst i Cell, inrättad en tjänst för
assistent i Cg 21. Arméchefen har upprepat tidigare förslag om extraordinariesättning
av tjänsten (prop. 1955: 110, s. 82). Förslaget tillstyrkes
alltjämt av civilförvaltningen, som förutsätter att kanslibiträdestjänsten
indrages vid bifall till förslaget.

Vid arméstaben finns inrättad en tjänst för expedilionsvakt i Ca 10. Med
hänsyn till de arbetsuppgifter och det ansvar, som är förenade med tjänsten,
föreslår arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att tjänsten
utbytes mot tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 12.

7—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

98

Kungl. Maj:ts proposition nr HO är 1956

Utsändning av s. k. F-tabeller och förande av register och kvitton i anslutning
därtill har hittills skett genom försvarets kommandoexpeditions
försorg. Ifrågavarande arbetsuppgifter skall emellertid i fortsättningen
åvila arméstaben. Personalen vid organisationsavdelningens tabelldetalj
bör därför enligt arméchefen förstärkas med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet inrättas en
extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

2. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter. Genom brev den
3 oktober 1952 fastställde Kungl. Maj :t ändrad organisation av stabs- och
förvaltningstjänsten m. m. vid infanteriskjutskolan. Verksamheten vid
skolan har sedermera väsentligt utökats bland annat till följd av att antalet
i övningsbataljonen ingående övningskompanier ökats med ett till tre.
Befälet vid övningsbataljonen kommenderas årligen, varför man måste
räkna med täta ombyten av befattningshavare. Kontinuiteten och enhetligheten
i utbildningen av övningsbataljonens värnpliktiga försvåras även
genom att befälet kommenderas från många olika förband. Det är därför
i hög grad önskvärt att chefen för övningsbataljonen kvarstår i befattningen
under t. ex. en treårsperiod. Under större delen av året har chefen
för övningsbataljonen att föra befäl över en utbildningskontingent på omkring
450 värnpliktiga, av vilka en del måste utbildas på flera utbildningslinjer
för att såsom övningstrupp kunna fylla de behov, som i vissa fall
uppstår, t. ex. i samband med försöksverksamhet. De periodvis mycket omfattande
kommenderingarna av större eller mindre delar av övningsbataljonen
såsom övningstrupp samt de varierande krav, som därvid ställes på
övningstruppen, komplicerar i avsevärd grad utbildningsarbetet vid bataljonen
och ställer stora krav på bataljonschefens förmåga att planlägga och
leda utbildningen. Med hänsyn till angivna förhållanden föreslår arméchefen
att på infanteriskjutskolans stat uppföres en majorsbeställning, avsedd
för chef för skolans övningsbataljon.

Civilförvaltningen anser att eu särskild beställning för ifrågavarande
ändamål bör tillföras infanteriskjutskolan. På grund härav och då arméchefen
under hand upplyst att militär personal icke genom redan beslutade
eller tilltänkta omorganisationer kan frigöras för ändamålet räknar
civilförvaltningen med att en ny beställning för major i Ma 30 tillkommer.
Skulle emellertid närmare överväganden ge vid handen att behovet
kan täckas inom nuvarande personalorganisation bör enligt civilförvaltningens
mening i allt fall överflyttning av en majorsbeställning till infanteriskjutskolan
komma till stånd.

Chefen för armén (skr. Via 1955) har anmält att behov föreligger av en
befattning som souschef vid krigshögskolan. Till stöd härför åberopas
främst att skolchefen redan nu har alltför omfattande arbetsuppgifter och
att dessa på grund av den tekniska utvecklingen kommer att ytterligare
öka samt att kurserna för blivande brigadchefer, vilka kurser hittills letts

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

99

av för ändamålet särskilt beordrade officerare, i fortsättningen bör ledas
av skolchefen. Följande arbetsuppgifter har förutsatts närmast skola åvila
souschefen: att följa utvecklingen på det tekniska området och dess följdverkningar
i fråga om strategi och taktik; att leda och samordna den tekniska
undervisningen vid krigshögskolans samtliga linjer; att utöva viss
föreläsningsverksamhet; att i tekniska frågor uppehålla skolans kontakt
med institutioner och myndigheter etc. samt att vara skolchefens ställföreträdare.
Enligt beslut av 1955 års riksdag skall K 3 från och med budgetåret
1956/57 omorganiseras till bataljon med gemensam administration
med P 4. I samband därmed kan en i gällande personalförteckning för
kavalleriet upptagen beställning för sekundchef i Mo 13, avsedd för K 3,
omdisponeras. Arméchefen föreslår att nämnda beställning omvandlas till
beställning för souschef i Mo 13 vid krigshögskolan.

Då det med hänsyn till den tekniska utvecklingen torde få anses angeläget
att vid krigshögskolan ha tillgång till en högkvalificerad företrädare
för militärtekniken tillstyrker civilförvaltningen arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår att vid infanteriskjutskolan inrättas två beställningar
för överfurir i Ma 14, varav den ena för expeditionsunderbefäl vid
övningsbataljonens expedition och den andra för materielredogörare vid
arméns skyddsskola. Förstnämnda beställning är enligt arméchefen erforderlig
på grund av den i det föregående omnämnda ökningen av arbetsbelastningen
för chefen för övningsbataljonen. För närvarande tillgodoses
behovet provisoriskt genom att en underofficer kommenderas till
skolan och placeras i deltidstjänst vid bataljonsexpeditionen. Beträffande
den för skyddsskolan avsedda beställningen framhålles att skolans materiel
är invecklad och dyrbar samt numera av sådan omfattning att särskild
befattningshavare erfordras för tillsynen och vården därav. Därtill kommer
de risker, som är förenade med att hantera den kemiska övningsutrustningen
och den radiologiska materielen. Icke minst ur säkerhetssynpunkt
bör därför materielredogöraren, som för närvarande är kommenderad
överfurir, tjänstgöra vid skolan under eu lång följd av år.

Civilförvaltningen framhåller att, enligt vad ämbetsverket inhämtat,
arméchefen under hand hos organisationsnämnden begärt förnyad undersökning
av infanteriskjutskolans stabs- och förvaltningsorganisation i
början av år 1956. I avbidan på resultatet av undersökningen räknar civilförvaltningen
icke nu med att de båda överfurirsbeställningarna inrättas.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att fyra för instruktionsverksamhet
vid arméns signalskola avsedda överfurirsbeställningar
i Ma 14 utbytes mot beställningar för rustmästare i Ma 16 eller
tjänster för yrkesinstruktör i Ce 16 (prop. 1955:110, s. 84). I anslutning
till vad civilförvaltningen anför i det följande (punkt 9) räknar civilförvaltningen
icke heller för nästa budgetår med bifall till arméchefens förslag
om utbyte av nämnda överfurirsbeställningar mot rustmästarbeställ -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ningar. I avvaktan på resultatet av befälsutredningens ställningstagande
till instruktörsfrågan inom armén synes det civilförvaltningen jämväl böra
anstå med det alternativt framförda förslaget om utbyte av överfurirsbeställningarna
mot tjänster för yrkesinstruktör.

Vid signalskolans film- och bilddetalj tjänstgör för närvarande en kommenderad
furir ur signaltrupperna. Med hänsyn till omfattningen och
arten av ifrågavarande verksamhet bör en särskild beställningshavare,
överfurir, avses härför. Arméchefen föreslår att på signalskolans stat inrättas
en överfurirsbeställning för ändamålet i utbyte mot en furirsbeställning
vid signaltrupperna. Civilförvaltningen vill icke motsätta sig arméchefens
förslag.

Arméchefen har framlagt förslag till personalförändringar vid arméns
fallskärmsjägarskola, innebärande inrättande av en ny tjänst för packningsförman
i Ce 15, utbyte av en tjänst för förrådsman i Ce 11 mot en överfurirsbeställning
samt ersättande av två kollektivavtalsanställda packningsbiträden
med förrådsmän i Cell. Arméchefen har till stöd för förslaget
framhållit i huvudsak följande.

Sedan verksamheten vid skolan efter de första försöksåren inordnats
i den ordinarie utbildningsverksamheten har personalen vid skolan genom
organisatoriska förändringar in. m. kunnat nedbringas, ehuru utbildningsverksamheten
ökat. Erfarenheterna har emellertid givit vid handen att
vissa förändringar är önskvärda främst i fråga om den personal, som handhar
servicetjänsten.

Den s. k. tallskärmsavdelningen förestås av en arméingenjör av 2. graden,
som till sitt förfogande har fyra paclcningsförmän i Ce 15, ett underbefäl
(kommenderat viss del av året) samt fyra packningsbiträden (kollektivavtalsanställda
arbetare under tillhopa 38 arbetsmånader för budgetår).
Dessutom avses till avdelningen skola överföras en förrådsman i Ce 11.

Den nuvarande ordningen med ett kommenderat underbefäl samt kollektivavtalsanställda
packningsbiträden har ur säkerhetssynpunkt visat sig
otillfredsställande. Underbefälet handhar frågor rörande besiktning och
ompackning av fallskärmar med tillbehör, utlämning och intagning av
fallskärmar med därmed sammanhängande kontroller samt besiktning
in. in. av utrustning lör fallskärmsjägare. Uppgifternas art och omfattning
samt kraven på ökad säkerhet motiverar en packningsförman i Ce 15 för
göromålen.

Anställningens osäkerhet för de kollektivavtalsanställda packningsbiträdena
har medfört svårigheter att erhålla personal med erforderliga kvalifikationer.
För här ifrågakommande arbetsuppgifter bör därför avses
heltidsanställda förrådsmän. Av en av skolan utarbetad sammanställning
rörande omfattningen av arbetsuppgifterna framgår, att i stället för 38
arbetsmånader för anställande av kollektivavtalsavlönade packningsbiträden
bör tillkomma tjänster för två heltidsanställda förrådsmän, därvid
förutsättes, att extra förrådsmän eller förrådsarbetare liksom nu är fallet
kan anställas under de tider av året, då arbetsuppgifternas omfattning så
kräver.

Den ovan angivne förrådsmannen i Cell, som hittills sysselsatts med

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

101

packning, vård och kontroll in. in. av fallskärmar och övrig materiel, kommer
efter överföring till fallskärmsavdelningen att inom samma arbetsområde
åläggas vidgade arbetsuppgifter. Erfarenheten har nämligen visat,
att en särskild kontrollant erfordras, som direkt under arméingenjören
utövar kontroll över träningsredskap i träningshall och hopptorn. Med
hänsyn till såväl arbetsuppgifterna i tjänsten som dess militära karaktär
— säkerhetskontrollant för ett förbands utbildningsmateriel — synes det
motiverat att tjänsten för förrådsman i Cell utbytes mot beställning för
överfurir i Ma 14.

Med hänsyn till att de av arméchefen sålunda föreslagna personalförändringarna
utgör ett led i den fortsatta utbyggnaden och stabiliseringen
av verksamheten vid fallskärmsjägarskolan anser civilförvaltningen sig
böra räkna med att förändringarna kommer till stånd.

3. Utbyggnad av signaltruppernas organisation. Vid signaltrupperna har
enligt beslut av 1954 och 1955 års riksdagar tillkommit beställningar för
bland annat två majorer, fem kaptener och sju löjtnanter. Av beställningarna
har eu majorsbeställning tillkommit genom utbyte mot en kaptensbeställning
samt tre kaptensbeställningar och fyra löjtnantsbeställningar
överförts från kavalleriet (prop. 1954:110, s. 87 och 92; prop. 1955:110,
s. 100).

Arméchefen har, under framhållande av att förenämnda personalökningar
endast till mindre del täcker behovet av nya beställningar, ånyo
framlagt förslag rörande utbyggnad av signaltruppernas organisation (prop.
1955: 110, s. 84). Behov av personalförstärkningar föreligger enligt arméchefen
alltjämt vid såväl staber och utbildningsanstalter som förband.

Beträffande personalbehovet vid militärbefälsstaberna har arméchefen
återkommit till sitt tidigare framförda förslag om inrättande av arvodesbefattningar
i 1:22 för sju pensionerade underofficerare, en vid varje
militärbefälsstab. Ifrågavarande befattningshavare avses skola handha
bland annat kryptohandlingar, redovisning av kryptotekniker, militära
signalförbindelser, expeditionsmässig handläggning av signalärenden m. m.
samt arbetsuppgifter av mera rutinmässig art.

Även beträffande personalbehovet vid utbildningsanstalterna innebär
arméchefens förslag upprepning av tidigare framförda krav. Sålunda har
arméchefen äter föreslagit att en majorsbeställning, avsedd för lärare i
sainbandstjänst in. in. vid krigshögskolan, inrättas ävensom att två på
signaltruppernas personalförteckning uppförda, för lärarverksamhet in. m.
vid signalskolan avsedda beställningar för förvaltare eller fanjunkare i
Ma 21 eller Ma 19 omvandlas till förvaltarbeställningar i Ma 23.

I fråga om förbanden har arméchefen erinrat om att signaltruppernas
befälskader är beräknad för eu väsentligt lägre utbildningskontingent än
den nuvarande, varför eu fortsatt utökning av befälskadern successivt måste
genomföras. Den nuvarande bristen på officerare vid signaltrupperna, utöver
den i det föregående omförmälda beställningen för lärare vid krigs -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

högskolan, har av arméchefen angivits till en överstelöjtnant, två majorer,
nio kaptener och 21 löjtnanter. Till följd av bristen på regementsofficerare
har dylik officer icke kunnat placeras såsom utbildningsofficer vid
signalbataljonen i Boden, vilket menligt inverkar på utbildningsverksamheten.
Bristen på kompaniofficerare är beräknad med utgångspunkt i en
värnpliktskontingent på omkring 1 200 man. Med hänsyn till att kontingenten
under de närmaste åren kommer att stiga väsentligt kommer även
bristen på kompaniofficerare att öka. En successiv utbyggnad är därför
nödvändig.

Arméchefen har räknat med att minst 50—60 officerare, underofficerare
och underbefäl vid I 8 skall kunna beredas tillfälle till omskolning
och transport till signaltrupperna. I samband därmed har preliminärt beräknats
att bland annat en beställning för överstelöjtnant eller major, eu
beställning för major eller kapten samt 5 kaptens- och 6 löjtnantsbeställningar
skall överföras till signaltrupperna. Med hänsyn härtill samt till
det ekonomiska läget har arméchefen föreslagit att — utöver den i det
föregående redovisade maj or sbeställningen för lärare vid krigshögskolan
—- följande för utbildningsverksamhet avsedda beställningar skall tillkomma
från och med nästa budgetår, nämligen en för major i Ma 30, fyra
för kapten i Ma 27 och åtta för löjtnant i Ma 23/19.

Civilförvaltningen har redan i tidigare medelsäskanden givit uttryck åt
den uppfattningen att åtgärder bör vidtagas i syfte att förbättra det läge,
i vilket signaltjänsten för närvarande befinner sig. I anslutning härtill
och då den av arméchefen nu föreslagna utbyggnaden av signaltrupperna
står i överensstämmelse med överbefälhavarens riktlinjer för krigsmaktens
fortsatta utveckling, såvitt avser armén, har civilförvaltningen — som därvid
förutsätter att signaltrupperna icke i större utsträckning än vad arméchefen
räknat med kan tillföras militär personal i samband med genomförandet
av redan beslutade och tilltänkta omorganisationer av arméns
förband — vid anslagsberäkningarna utgått från att i överensstämmelse
med arméchefens förslag från och med budgetåret 1956/57 skall tillkomma
nya beställningar för två majorer, fyra kaptener och åtta löjtnanter samt
befattningar för sju pensionerade underofficerare i 1: 22. Civilförvaltningen
tillstyrker likaledes att två beställningar för förvaltare eller fanjunkare i
Ma 21 eller Ma 19 utbytes mot förvaltarbeställningar i Ma 23.

Arméchefen har sedermera i skrivelse den 7 februari 1956 föreslagit
att beställningar för två sergeanter i Ma 16 vid signaltrupperna utbytes
mot beställningar för en förvaltare i Ma 21 och en fanjunkare i Ma 19. Till
stöd härför åberopas i huvudsak följande.

Med hänsyn till den fortskridande tekniska utvecklingen erfordras för
utbildningsverksamheten vid signalförbanden vissa underofficerare med i
huvudsak motsvarande kompetens som lärare Aid signalskolan, förvaltare

103

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19. Möjligheter bör därför föreligga för
underofficerare i trupptjänst vid signaltrupperna, som visat sig särskilt
skickade för utbildningsverksamhet, att med bibehållna arbetsuppgifter
erhålla löneställning i 21 lönegraden. En beställning för förvaltare i Ma 21,
avsedd för instruktör, bör tillkomma på signaltruppernas stat.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall P 3 omorganiseras till regemente
för pansarinfanteriutbildning och nuvarande infanteriutbildning vid 18
upphöra samt S 1 och signalskolan flyttas till Uppsala. De nya personalstaterna
måste uppbyggas bland annat med hänsyn till att lämplig, jämn
befordringsgång erhålles. Signaltruppernas underofficerskar har för närvarande
en ur befordringssynpunkt ogynnsam sammansättning. Vid uppgörande
av de nya personalstaterna (tjänsteställningslistorna) för underofficerare
vid signaltrupperna har det därför icke kunnat undvikas att
underofficerare vid I 8, som avses transporteras till signaltruppeina, kommer
i ett sämre befordringsläge än vad för närvarande är fallet. En förbättring
av befordringsgången för den nybildade underofficerskåren vid signaltrupperna
är av vikt för att minska de ekonomiska olägenheter, som uppkommer
för vissa underofficerare vid I 8 i samband med omorganisationen.
Detta kan ske genom omvandling av lägre underofficersbeställningar till
högre. På grund av den omfattande tekniska utbildning signaltruppernas
underofficerare besitter, har de goda förutsättningar att erhålla välavlönade
civila befattningar. Omstationering av underofficerarna vid S 1 till
Uppsala medför olägenheter för personalen. Risk föreligger att underofficerare
på grund av förflyttningen kommer att begära avsked eller tillstånd
att med ordinarie tjänst förena annan statlig tjänst. Om avgångarna blir
stora kommer detta att menligt påverka utbildningsarbetet vid S 1 under
de första åren i Uppsala innan ersättare kunnat utbildas. Förbättrade befordringsförhållanden
genom omvandling av lägre underofficer sbeställningar
till högre torde öka underofficerarnas villighet att kvaista i tjänst
i samband med förflyttningen till Uppsala.

Civilförvaltningen anser skäl tala för att åtgärder vidtages i syfte att
undvika försämringar i befordringsförhållandena för ifrågavarande underofficerarc.
Del synes emellertid enligt civilförvaltningens mening tveksamt,
om man därvid bör gå så långt att man på sätt arméchefen föreslagit
omvandlar två sergeantsbeställningar vid signaltrupperna till beställningar
för en förvaltare i Ma 21 och eu fanjunkare i Ma 19. Ifrågasättas
kan om man icke i dagens läge bör stanna vid åtgärder till föibindrandc
av de befarade försämringarna i befordringsläget för signaltruppernas undcrofficcrskär
och ett bibehållande av befordringsturcn för de från I 8 överflyttade
bestå llningsba var na. Detta synes kunna åstadkommas genom att
Kungl. Maj :t erhåller riksdagens bemyndigande all för de sergeanter, som
i samband med omorganisationen av I 8 in. fl. förband beräknas erhålla
avsevärt (förslagsvis med mera än två år) försämrad befordringstur till
högre underofficersbeställning, medgiva befordran till högre beställning vid
samma tidpunkt som skulle ha skett, därest omorganisationen icke beslutats.

104

Kiuigl. Maj:ls proposition nr HO år 1956

4. Omorganisation av ammunitionsförrådshållningen. För ammunitionsförrådshållningen
finns för närvarande nio lokalförvaltningar underställda
armétygförvaltningen. Ledningen av lokalförvaltningarna utövas av platschefer.
Under arméns allmänna avlöningsanslag finns upptagna arvodesbefattningar
för nio pensionerade officerare i 1: 30, avsedda för platscheferna.
Kungl. Maj :t har emellertid den 30 juni 1955 medgivit att befattningarna
som platschefer vid två av lokalförvaltningarna må tills vidare
längst intill den 1 juli 1956 uppehållas av kaptener på aktiv stat. För
lokalförvaltningarna finns därjämte upptagna tjänster för nio förrådsförvaltare
i Ce 23 — uppbördsmän vid förråden — med avlöning från sakanslag
(Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1955). Vidare finns vid lokalförvaltningarna
viss ytterligare förråds- och kontorspersonal m. m.

Inom I. och III. militärområdena finns särskilda förråd för ammunition.
Såsom uppbördsmän vid dessa förråd tjänstgör två förrådsunderofficerare
för vilka arvodesbefattningar i 1: 22 finns uppförda på personalförteckningarna
för Kalmar—Växjö försvarsområde och I 15. För ifrågavarande
förråd finns därjämte viss kontors- och arbetarpersonal.

Arméchefen har återkommit till tidigare framlagt förslag rörande omläggning
av ammunitionsförrådshållningen (prop. 1955:110, s. 85). Förslaget
bygger på resultatet av undersökningar, som dåvarande arméförvaltningen
i samråd med försvarsstaben, fortifikationsförvaltningen, arméstaben
och statens organisationsnämnd företagit beträffande den framtida
organiseringen och ledningen av centralförråden för ammunition. Resultatet
av undersökningarna har redovisats i särskild hemlig bilaga, som
kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott och till vilken
torde få hänvisas beträffande den närmare innebörden av undersökningarna.
Här må framhållas följande.

Enligt undersökningarna bör de regionala förråden av centralförrådskaraktär
sammanföras i fem grupper. Gruppchef bör i fred handha bl. a.
mobiliseringsplanläggning, planläggning av underhållstransporter i samband
med mobilisering samt planläggningsarbete för till gruppen anslutna
förråd. Härtill kommer uppgifter av fredsmässig art, såsom frågor om
omsättning, vård och förrådshållning av ammunition in. m. i direkt samråd
med vederbörande militärbefälhavare, ledningen av arbetet vid det
förråd till vilket gruppexpedition anslutes, ansvar för vården av anläggningarna
inom gruppen samt ledning av viss utbildning av beredskapsförband
och tygtekniker i ammunitionstjänst in. m. För ifrågavarande arbetsuppgifler
erfordras enligt arméchefen vid envar av tre grupper en kapten
och vid de återstående två grupperna, vilka i fred avses skola utgöra en
enhet, en major och en kapten, den sistnämnde i fredsorganisationen ställföreträdande
gruppchef. I samband med tillsättandet av gruppcheferna
kan de nuvarande befattningarna för platschefer indras. Ledningen av
varje centralförråd bör handhas av förvaltare vid fälttygkåren. Arméche -

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

105

fen hemställer att principbeslut fattas beträffande lokalförvaltningarnas
organisation ävensom att från och med nästa hudgetår dels beställningar
för en major i Ma 30 och två kaptener i Ma 27 inrättas vid fälttygkåren, i
samband varmed arvodesbefattningar för fyra pensionerade officerare
(platschefer) i 1: 30 kan indras, dels alt nio beställningar för förvaltare
i Ma 23 inrättas vid fälttygkåren i utbyte mot tjänster för nio förrådsförvaltare
i Ce 23 med avlöning från sakanslag, dels ock att två arvodesbefattningar
för förrådsunderofficer i 1: 22 vid Kalmar—Växjö försvarsområde
och 115 samt en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid
115 uppföres på arméns personalförteckningar under armétygförvaitningens
anstalter.

Arméchefen har vidare anmält behov av viss ytterligare personal för
administration in. in. av förråden och i samband därmed erinrat om att
av Kungl. Maj:t förordnad utredningsman (krigsrådet E. T. H. Ström)
för översyn av organisationen in. in. rörande centralförråd för ammunition
den 15 november 1954 framlagt förslag i ämnet. Utredningsmannen bär
funnit den av arméchefen föreslagna gruppindelningen av de regionala
förråden ändamålsenlig och har därför tagit indelningen som utgångspunkt
vid beräkningen av den personaluppsättning, som erfordras för
handhavandet av den regionala ammunitionsförrådshållningen. Utredningsmannens
förslag innebär att i slutläget beställningar (tjänster) bör
tillkomma för en major i Ma 30 och fyra kaptener i Ma 27 i utbyte mot
arvodesbefattningar för nio pensionerade officerare i 1: 30, nio tygförvaltare
i Ca 23 i utbyte mot motsvarande antal civila tjänster, fem ingenjörer
i Ce 23, en reparatör i Ce 12 i utbyte mot en kollektivavtalsanställd arbetare,
fem kanslibiträden i Cell, fem tekniska biträden i Cell, 18 vaktmästare
i Ce 10, av vilka ett mindre antal för närvarande finns anställda
såsom extra tjänstemän, samt fem biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Samtliga beställningar (tjänster) bör enligt utredningsmannen uppföras
på arméns personalförteckning under armétygförvaltndngens anstalter.

Civilförvaltningen utgår från att de av arméchefen för nästa budgetår
föreslagna personalförändringarna genomföres med den avvikelsen att ämbetsverket
i likhet med utredningsmannen räknar med inrättande av nio
tygförvaltarbeställningar i Ca 23.

I skrivelse den 8 februari 1956 har armétygförvaltningen på grundval
av utredningsmannens förslag hemställt att från och med nästa budgetår
inrättas tjänster för fem ingenjörer i Ce 23 och eu reparatör i Ce 12, sistnämnda
tjänst i utbyte mot en kollektivavtalsanställd arbetare. Beträifande
den närmare innebörden av ämbetsverkets förslag torde få hänvisas
till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

5. Utbyggnad av tygstaten. I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisas
ett av arméchefen framlagt förslag till successiv utbyggnad av tygstatens

106

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 ur Utö (i

aktiva personal. Riksdagen har sedermera för budgetåren 1954/55 och
1955/56 beslutat eu viss utbyggnad av tygstaten, innebärande dels inrättande
av nya tjänster för en förste tygverkmästare i Ca 22, två tygverkmästare
i Ca 21, fyra förste tyghantverkare i Ca 19, åtta tyghantverkare
i Ca 17 och 24 armétekniker i Ca 14, dels överförande av 60 ordinarie
furirsbeställningar vid truppförbanden till tygstaten och samma antal extra
ordinarie furirsbeställningar vid tygstaten till truppförbanden, dels ock indragning
av 32 beställningar för furir i beställningsmannatjänst. Arméchefen
framlägger nu förslag rörande fortsatt utbyggnad av tygstaten. Förslaget,
som redovisas närmare i det följande, innebär en upprepning av
tidigare framförda förslag i de delar dessa icke bifallits av statsmakterna.

Arméchefen föreslår att tre beställningar för förste tygverkmästare i
Ca 22 tillkommer, av vilka en i utbyte mot en tjänst för tygverkmästare i
Ca 21. Personalen avses för vård och reparation m. in. av signalmateriel
för bland annat uppehållsplatsförbindelserna. Vidare bör enligt arméchefen
tillkomma tre beställningar för tygverkmästare i Ca 21 med placering,
eu såsom föreståndare för ny optisk verkstad vid T 3 och övriga såsom
lärare vid tygförvaltningsskolan.

I arméchefens militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1948/49
räknades med en total ökning av 94 tyghantverkarbeställningar (prop.
1948:209, s. 57). Detta behov har nu tillgodosetts utom såvitt avser fyra
beställningar. Arméchefen föreslår därför att för nästa budgetår inrättas
beställningar för fyra förste tyghantverkare i Ca 19. Tjänsterna avses skola
utnyttjas för lärare vid utbildningsverkstäder.

Vidare föreslår arméchefen att 23 beställningar för armétekniker i Ca 14
tillkommer i utbyte mot motsvarande antal furirsbeställningar i beställningsmannatjänst.
Arméchefen har därvid framhållit att det stora behovet
av teknisk personal nödvändiggör att antalet lägre beställningar minskas
endast under förutsättning att äskade högre beställningar samtidigt tillkommer.

Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med en utbyggnad av tygstaten
med ungefär samma antal beställningar som medgivits för innevarande
budgetår och utgår vid kostnadsberäkningarna från att nya beställningar
tillkommer för två förste tygverkmästare i Ca 22, två tygverkmästare
i Ca 21 samt två förste tyghantverkare i Ca 19. Beträffande arméteknikerbeställningar
har civilförvaltningen ansett sig böra helt tillstyrka
arméchefcns förslag.

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstatcr. Eu regementsofficer
ur ingenjörtrupperna har förutsatts skola vara chef för arméns
fältarbetsskola. Såsom chef för skolan har som regel placerats en major.
Med hänsyn till att skolans arbetsuppgifter avsevärt ökat samt till det med
befattningen förenade ansvaret bör emellertid för chef för skolan avses
en överstelöjtnantsbeställning. Arméchefen föreslår därför att en majors -

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

beställning vid ingenjörtrupperna utbytes mot en beställning för överstelöjtnant.
Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget.

Antalet utom ingenjörtrupperna kommenderade officerare har avsevärt
ökat i förhållande till vad som förutsågs i 1942 års försvarsbeslut. Brist
på kompaniofficerare vid ingenjörförbanden föreligger därför. Denna brist
bör successivt avhjälpas. För nästa budgetår föreslår arméchefen att två
kaptensbeställningar inrättas vid ingenjörtrupperna. Civilförvaltningen
räknar med att förslaget genomföres, varvid förutsattes att föreliggande
behov icke kan tillgodoses genom överföring av personal från förband,
föreslagna till indragning eller omorganisation.

Arméchefen har ån\-o — under framhållande att med nuvarande antal
regementsofficersbeställningar vid trängtruppcrna överstelöjtnanter kan
placeras endast vid tre av de fyra trängregementena — föreslagit att en
majorsbeställning vid trängtrupperna uppflyttas till överstelöjtnantsbeställning
(prop. 1955:110, s. 88). Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen föreslår att nya beställningar för två kaptener och tre löjtnanter
tillkommer vid trängtrupperna. Arméchefen har därvid framhållit
att i samband med utredning angående viss omläggning av läkarutbildningen
vid armén dåvarande inspektören för underhållstrupperna anmält
behov av en utökning av trängtruppernas befälskader med tio officerare
och tio underofficerare. Omläggningen har sedermera genomförts (jfr
prop. 1951: 110, s. 82). I nämnda proposition (s. 107) uttalade föredragande
departementschefen att befälstillgången vid trängtrupperna måste
ökas i samband med omläggningen av förenämnda utbildning samt tillstyrkte
såsom ett första steg härutinnan inrättande av tio sergeantsbcställningar.
Departementschefens förslag bifölls sedermera av riksdagen.
Tillgången på personal har enligt arméchefen hittills icke medgivit en utökning
av antalet officerare. Sedan emellertid trängtruppernas behov av
dylik personal numera närmare kunnat granskas i samband med arbetet
på arméutredningen 1954 föreslår arméchefen att trängtrupperna tillföres
fem nya officersbeställningar, varav två för kapten och tre för löjtnant.
Civilförvaltningen utgår från att de föreslagna beställningarna skall tillkomma,
varvid ämbetsverket förutsätter att behovet icke kan tillgodoses
genom överföring av beställningar från förband, föreslagna till omorganisation
eller indragning.

De av arméchefen föreslagna nya beställningarna vid fälttygkåren fölen
major och en kapten avses för underrättelseorganisation inom armétygförvaltningen.
Beträffande den närmare innebörden av förslaget hänvisas
till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1954/55 tillstyrkte civilförvaltningen
ett av arméchefen då framfört förslag om all intendenturkåren
skulle tillföras fem kaptensbeställningar, avsedda för befattningar såsom

108

Kiuujl. Maj:Is proposition nr 110 år 1956

försvarsområdesintendenter (prop. 1954: 110, s. 68). Förslaget biträddes
emellertid icke av departementschefen. Arméchefen har nu återkommit
till frågan om inrättande av nya kaptensbeställningar vid intendenturkåren
och därvid erinrat om att av de på personalförteckningen för intendenturkåren
uppförda kaptensbeställningarna endast två är avsedda för
törsvarsområdesstaberna. Vid ytterligare sex försvarsområdesstaber är
emellertid kaptener vid intendenturkåren enligt särskilda medgivanden av
Kungl. Maj :t förordnade att uppehålla arvodesbefattningar för intendent.
Fn brist på sex kaptensbeställningar föreligger således. Med framhållande
av nödvändigheten av att kvalitativt förstärka försvarsområdesstabernas
personaluppsättning har arméchefen, som räknat med att vid genomförandet
av beslutade omorganisationer av arméns förband kunna frigöra viss
personal i intendenturtjänst, föreslagit att intendenturkåren tillföres två
nya kaptensbeställningar, avsedda för försvarsområdesintendent, varvid
förutsatts att beställningarna hålles vakanta så länge befattningarna uppehälles
av pensionerade officerare. Civilförvaltningen är i avbidan på resultatet
av 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret
icke beredd tillstyrka någon utökning av intendenturkåren.

Arméchefen har upprepat ett i anslagsäskandena för budgetåret 1954/55
framfört förslag om uppflyttning av sju beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst
från Ma 21 till Ma 23 (prop. 1954: 110, s. 68). Till
stöd härför har tramhållits att av intendenturkårens 67 beställningar för
förvaltare i intendenturförrådstjänst endast förenämnda sju förvaltarbeställningar
är placerade i Ma 21 medan återstående 60 förvaltarbeställningar
placerats i Ma 23. Angivna differentiering i fråga om lönegradsplacering
försvårar personalplaceringen och medför ökad personalcirkulation.
Civilförvaltningen är icke beredd att för närvarande förorda någon
jämkning i löneställningen för berörda sju förvaltarbeställningar.

7. Vissa förändringar beträffande försvarsområdesstaberna. I samband
med krigsorganisatoriska förändringar har vid Stockholms försvarsområde
successivt förrädsställts så många förband — främst genom överföring
från T 1 mobiliseringscentral —- att en utökning av försvarsområdets förrådspersonal
är önskvärd. Motsvarande minskning av personalen vid mobiliseringscentralen
kan samtidigt ske. Arméchefen föreslår därför att
tjänster för eu förrådsförman i Ce 13 och en förrådsman i Ce 11 överföres
från mobiliseringscentralen till försvarsområdet.

Arméchefen har vidare framhållit att förband, som tillföres Stockholms
försvarsområde från T 1 mobiliseringscentral, för närvarande är förrådsställda
vid arméns inlendenturförråd i Stockholm med en för tyg- och
intendenturmateriel gemensam förrådsunderofficer som uppbördsman. Om
materielen överlämnas till försvarsområdets förvaltningspersonal måste en
omläggning ske till eu extra kostnad av cirka 7 000 kronor. Därest förrådsunderofticeren
kan bibehållas erfordras endast uppläggning av mate -

Kun/jl. Maj ds proposition nr HO år 1956

109

riel för nytillkommande förband. Ur mobiliseringssynpunkt är nuvarande
förrådsuppläggning att föredraga. Förrådsunderofficeren är vid sidan av
sin befattning vid mobiliseringscentralen kasernunderofficer vid intendenturförrådet
och infanteriets kadettskola och kommer även på lång sikt att
erfordras vid nämnda institutioner. Förrådsunderofficeren bör därför enligt
arméchefen allt fortfarande disponeras på sätt som hittills men redovisas
vid försvarsområdet i stället för vid mobiliseringscentralen.

Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag.

Mobiliseringsarbetet vid vissa försvarsområdesstaber kommer enligt
arméchefen att öka till följd av den omläggning av mobiliseringsorganisationen,
som efter band genomföres. I anslutning härtill föreslår arméchefen,
att personalstaten för Örebro försvarsområde utökas med beställningar
(tjänster) för en major i Ma 30, en kapten i Ma 27, ett kanslibiträde
i Cell samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål ävensom att
en arvodesbefattning för tygofficer i 1: 30 vid försvarsområdet utbytes mot
beställning för kapten i Ma 27 på fälttygkårens stat. Beträffande den närmare
innebörden av förslaget hänvisas till de handlingar, som kommer att
tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Förslaget tillstvrkes av
civilförvaltningen (skr. 29/s 1955).

8. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Arméchefen har återkommit till sitt senast för budgetåret
1954/55 framförda förslag om inrättande av arvodesbefattningar för sju
pensionerade officerare (expeditionsofficerare) i 1: 30, eu vid varje militärbefälsstab
(prop. 1954: 110, s. 62). Dessa befattningshavare avses skola
utnyttjas för handläggning av frivilligärenden. Därjämte har arméchefen
upprepat sitt föregående år framförda förslag om att 11. militärbefälsstaben,
med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning, tillföres ytterligare eu
arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i 1:22 (prop. 1955:110,
s. 90).

På grund av personalbrist har högre befattningshavare vid VI. militärbefälsstaben
måst i hög grad lagas i anspråk för mera rutinmässiga arbetsuppgifter.
För att avlasta ifrågavarande befattningshavare rutingöromål
bör avdelning I a och sektion III inom staben förstärkas med två
expeditionsunderofficerare. Arméchefen föreslår därför att befattningar för
två pensionerade underofficerare i 1: 22 inrättas vid staben.

Civilförvaltningen har vid sin tidigare behandling av förslaget om nya
arvodesbefattningar för det frivilliga försvarsarbetet ansett att ställning
härtill icke borde tagas annat än i samband med den slutliga prövningen
av frivilligkommitténs betänkande. Enligt uttalande av föredragande departementschefen
i 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 89) avser departementschefen
icke all utöver de i propositionen redovisade åtgärder,
som företagits i anslutning till frivilligkommitténs betänkande, framlägga
något på betänkandet grundat förslag eller cljesl vidtaga ytter -

Ilo

Kung i. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

ligare åtgärder i anledning av betänkandet. Civilförvaltningen erinrar
om att frivilligkommittén icke föreslagit att militärbefälsstaberna skulle
tillföras några arvodesbefattningar för här avsedda göromål. I anslutning
härtill räknar civilförvaltningen icke i förevarande sammanhang med bifall
till arméchefens förslag i denna del. Vad angår II. militärbefälsstaben
har statsmakterna nyligen tagit ställning till frågan om personaluppsättningen
inom nämnda stab (jfr prop. 1955: 110, s. 101), varför civilförvaltningen
utgår från att någon ytterligare expeditionsunderofficersbefattning
icke nu inrättas. Icke heller är civilförvaltningen beredd förorda
att VI. militärbefälsstaben tillföres ytterligare expeditionsunderofficersbefattningar.

Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om att arvodesbefattningar
i 1: 32, vilka närmast är avsedda för pensionerade majorer, skall
hänföras till 1: 33 samt att vissa förbättringar i övrigt av förmånerna för
pensionerad personal i arvodesbefattningar skall genomföras (prop. 1955:

110, s. 91). Civilförvaltningen anser alltjämt att ifrågavarande spörsmål
bör upptagas till behandling i samband med en allmän översyn rörande här
avsedda befattningar.

9. Arméns underbefälsorganisation. Arméchefen har framlagt de förslag
till fortsatt utbyggnad av underbefälsorganisationen, som anses böra
genomföras, även om förslag rörande ny befälsordning icke kan framläggas
för 195G års riksdag.

Under erinran om att arméchefen i 1954 års militärorganisatoriska underlag
framhållit att det vore av avgörande betydelse för den fortsatta utbyggnaden
av den av 1952 års riksdag i princip beslutade underbefälsorganisationen
vid armén att rustmästarbeställningar tillkomme samt att
ställning snarast toges till frågan om antalet instruktörer, har arméchefen
upprepat förslag om att såsom en första utbyggnad av rustmästarkadern
48 rustmästarbeställningar i Ma 16 inrättas i utbyte mot samma antal
furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 (prop. 1955: 110, s. 91).
Därjämte har arméchefen, såsom i det föregående (punkt 2) redovisats,
föreslagit att fyra överfurirsbeställningar i Ma 14 vid signalskolan utbytes
mot rustmästarbeställningar i Ma 16 eller tjänster för yrkesinstruktör i
Ce 16.

Det årliga rekryteringsbehovet av överfurirer har av arméchefen angivits
till omkring 170. För nästa budgetår föreslår arméchefen att vid
arméns förband planenligt tillkommer 54 för vaktchef avsedda överfurirsbeställningar
i Ma 14 med fördelning två vid I 14, fyra vid I. militärbefälsstaben
samt fyra vid ettvart av följande förband, nämligen 12, 14,

111, 113, 118, 119, 121, Pl, P 4, Al, Lv 3 och T 3. Härjämte föreslås
skola tillkomma en överfurirsbeställning i Ma 14 vid V. militärbefälsstaben
i utbyte mot en vakant tjänst för bilförare i Ce 10, vilken befattning
för närvarande uppehälles av en överfurir vid A 9. Detta förslag har

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

framställts tidigare (prop. 1954: 110, s. 60). Arméchefen föreslår vidare
inrättande av en överfurirsbeställning i Ma 14 vid signaltrupperna, avsedd
för särskilda arbetsuppgifter vid försvarsstaben. Beträffande den närmare
innebörden av sistnämnda förslag hänvisas till de handlingar, som kommer
att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Såsom i det föregående
(punkten 2) redovisats har arméchefen härutöver föreslagit inrättande
vid vissa utbildningsanstalter av fyra överfurirsbeställningar, av
vilka en i utbyte mot furirsbeställning och eu mot förrådsmanstjänst.

I fråga om instruktörskadern föreslår arméchefen att 109 furirsbeställningar
i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 omvandlas till beställningar för
överfurir i Ma 14. Det sammanlagda antalet nya överfurirsbeställningar,
som i förevarande sammanhang yrkas för nästa budgetår utöver i det föregående
redovisade fyra beställningar, utgör (54 + 2 + 109 —) 165.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant)
utgör enligt gällande personalförteckning 700. Ehuru del teoretiska
rekryteringsbehovet för en underbefälskader utan vakanser och med jämn
åldersfördelning är lägre räknar arméchefen med hänsyn till avgångarna
under de första instruktörs-(beställningsmanna-) skolorna samt på grund
av nuvarande vakanser och ojämna åldersfördelning för nästa budgetår
med oförändrat antal instruktörsaspiranter.

Civilförvaltningen har redan tidigare understrukit angelägenheten av att
klarhet vinnes angående den nya underbefälsorganisationens framtida uppbyggnad
och den takt, i vilken utbyggnaden bör ske, men därvid också
framhållit att det är nödvändigt att avvakta resultatet av övervägandena
om befälsordningen innan slutlig ställning lages till nämnda frågor. Ämbetsverket
vill i anslutning härtill erinra om alt enligt direktiven för den
överarbetning av föreliggande förslag till befälsordning vid armén, som
för närvarande verkställes av 1954 års befälsutredning, överarbetningen bör
verkställas inom sådan tid att därpå grundade förslag kan framläggas för
1956 års riksdag. Mot bakgrunden härav anser civilförvaltningen det ligga
närmast till bands att icke i förevarande sammanhang upptaga frågorna
om arméns underbefälskader utan låta därmed anstå i avvaktan på utredningens
förslag liärutinnan. Vid kostnadsberäkningarna bar emellertid
civilförvaltningen ansett sig böra utgå från alt arméns underbefälsorganisation
ytterligare utbygges. Utöver de förändringar, som berörts under
punkten 2 i det föregående, grundar civilförvaltningen kostnadsberäkningarna
på att vid armén skall tillkomma 111 nya överfurirsbeställningar, av
vilka 54 för vakttjänst, 56 för instruktörsverksamhet samt eu för försvarsstaben.
Sammanlagda ökningen av antalet överfurirer skulle alltså utgöra
1U5. Samtidigt räknar civilförvaltningen med indragning av — förutom
i det föregående berörda tjänster för en furir och eu förrådsman — 56
furirsbeställningar.

Arméchefen bar sedermera i skrivelse den 15 oktober 1955 —— under

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

erinran om att enligt beslut av 1955 års riksdag K 3 skall från och med
budgetåret 1956/57 omorganiseras till bataljon med gemensam administration
med P 4 — framlagt förslag till vissa av omorganisationen föranledda
förändringar i underbefälsorganisationen. Förslaget innebär att fem beställningar
för överfurir i hovslagartjänst omvandlas till beställningar för
överfurir och att 22 furirsbeställningar, varav sex i hovslagartjänst, utgår.
Furir sbeställningarna förutsättes skola inräknas i de 109 furirsbeställningar,
som enligt arméchefens i det föregående redovisade äskanden föreslagits
skola utbytas mot överfurirsbeställningar.

Civilförvaltningen beräknar — med ändring av ämbetsverkets i det föregående
redovisade beräkningar av antalet underbefälsbeställningar -— att i
anledning av omorganisationen av K 3 antalet nytillkommande överfurirsbeställningar
minskas med fem till (111—5 =) 106 och antalet furirsbeställningar,
som skall indragas, ökas med 22 till (56 + 22 — ) 78.

Arméchefen har vidare i skrivelse den 7 februari 1956 framhållit att
förflyttningen av S 1 och signalskolan till Uppsala, varom beslut fattats av
1955 års riksdag, gör det särskilt angeläget att av arméchefen äskade beställningar
för rustmästare (tjänster för yrkesinstruktör) tillkommer. Det
kan befaras att ett flertal av signaltruppernas kvalificerade underbefäl
kommer att begära avsked på grund av de med förflyttningen förenade
olägenheterna. Ifrågavarande befattningshavares omfattande utbildning
och tekniska kunnande gör dem efterfrågade på den civila marknaden. Förbättrade
befordringsförhållanden vid försvaret torde minska underbefälens
benägenhet att begära avsked.

10. Förändringar beträffande arméingenjörkåren. Arméchefen har upprepat
tidigare framlagt förslag om ordinariesättning av beställningar för
fyra arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och tre arméingenjörer av 2. graden
i Ce 27 (prop. 1955:110, s. 92). Civilförvaltningen är i avvaktan på
resultatet av 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret
icke beredd förorda annan jämkning beträffande arméingenjörkåren
än att, i enlighet med vad som förutsatts, en vakant beställning för
armédirektör i Ca 30 avföres ur personalförteckningen.

11. Förändringar beträffande läkar personal in. in. Arméchefen har upprepat
för budgetåret 1954/55 framfört förslag om att den för Ing 1 avsedda
bataljonsläkarbeställningen i Ca 27 med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning
uppflyttas till regementsläkarbeställning i Ca 29 (prop. 1954: 110,
s. 72). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att uppflyttningen kommer
till stånd.

Vidare har arméchefen ånyo framfört förslag om att inrätta beställningar
för en bataljonsläkare i Ca 27 vid vardera av infanteriets kadettskola
och krigsskolan, sistnämnda beställning i utbyte mot en läkartjänst
i Cg 25 vid skolan, samt för en bataljonsläkare i Ca 25 vid ettvart av P 2,
Lv 1, Lv 2 och Lv 3 (prop. 1955: 110, s. 92). Då arméchefen under hand

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956 113

upplyst att behovet icke kan tillgodoses med läkarpersonal, som till följd
av omorganisation eller indragning av förband blir övertalig, räknar civilförvaltningen
med att ifrågavarande beställningar inrättas.

I skrivelse den 4 juni 1955 har överbefälhavaren framlagt förslag rörande
organisationen av den hygieniska livsmedelskontrollen inom krigsmakten.
I anslutning till vad däri anförts har försvarets sjukvårdsstyrelse i sina
anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 föreslagit att från och med den
1 juli 1956 från fältveterinärkåren till sjukvårdsstyrelsen överföres en beställning
för regementsveterinär i Ca 29 och eu beställning för bataljonsveterinär
i Ca 27. Civilförvaltningen har vid anslagsberäkningarna utgått
från att beställningarna överföres till sjukvårdsstyrelsen.

Enligt gällande personalförteckningar skall beställningarna för regementsveterinär
i Ca 29 vid arméintendenturförvaltningen, batalj onsveterinär
i Ca 27 vid Ing 2 och TI samt batalj onsveterinär i Ca 25 vid A 2
indragas vid uppkommande vakans. Då innehavarna av beställningarna
kommer att frånträda dessa vid utgången av september 1955 bör beställningarna
utgå ur personalförteckningen från och med den 1 juli 1956.

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinpersonal.
För att avlasta mera kvalificerade befattningshavare vid VI. militärbefälsstaben
från rutingöromål bör en vaktmästare, tillika förrådsman,
tillföras staben. Arméchefen föreslår därför att en vaktmästartjänst i
Ce 11 inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker att för ifrågavarande arbetsuppgifter
inrättas en vaktmästartjänst i 11 lönegraden, vilken emellertid
tills vidare i avvaktan på närmare erfarenheter rörande arbetsuppgifternas
omfattning bör upptagas såsom extra.

I skrivelse den 30 juni 1955 har civilförvaltningen och fortifikationsförvaltningen
efter samråd med chefen för armén och chefen för försvarsstaben
framlagt förslag rörande anställande av maskinteknisk personal vid
vissa i skrivelsen närmare angivna uppehållsplatser samt därvid, såvitt här
är i fråga, hemställt om inrättande från och med budgetåret 1956/57 av
tjänster för en maskinmästare i Ce 18 och åtta maskinister i Ce 13. Civilförvaltningen
har sedermera i skrivelse den 2 december 1955, i anledning
av framställning av fortifikationsförvaltningen, framlagt förslag rörande
anställande av ytterligare maskinteknisk personal vid vissa i bilaga till
skrivelsen närmare angivna bergrumsanläggningar. Enligt detta förslag
förutsättes tjänster skola inrättas från och med budgetåret 1956/57 för en
maskinmästare i Ce 20, eu maskinist i Ce 15, en maskinist i Ce 13, åtta
reparatörer i Ce 13 och en eldare i Ce 10. En av reparatörstjänsterna erfordras
först från och med den 1 januari 1957. Avlöningskostnaderna för
samtliga förenämnda tjänster för maskinteknisk personal beräknas för
nästa budgetår till 202 656 kronor. Vid bifall till förslagen erfordras icke
längre ett belopp av 4 500 kronor, som för närvarande disponeras av mili8—100
56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tärbefälhavaren för IV. militärområdet för viss tillsyn. Beträffande den
närmare innebörden av förslagen torde få hänvisas till de handlingar, som
kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Kungl. Maj :t har den 21 oktober 1955 medgivit att vid P 2 må tills
vidare under budgetåret 1955/56 finnas inrättad, utöver i vederbörliga personalförteckningar
uppförda tjänster, en extra tjänst för reparatör i Cg 13,
avsedd för tillsyn och övervakning av den maskinella installationen vid
viss anläggning. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med att
tjänsten upptages såsom extra ordinarie.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att en tjänst för
värmeskötare i Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden, vilken
tjänst bedömts erforderlig för framtiden, omändras till extra ordinarie
i Cell med tjänstebenämningen eldare (prop. 1955: 110, s. 95). Civilförvaltningen
är alltjämt i avvaktan på slutligt ställningstagande till organisationen
av maskintjänsten i Boden icke beredd tillstyrka förslaget.

Vid I 5 må budgetårsvis enligt medgivande av civilförvaltningen disponeras
nio arbetsmånader för att anställa kollektivavtalsavlönade eldare
utöver den tjänstemannaanställda eldarpersonalen. För tillsyn och drift
av ång- och värmeanläggningarna har regelmässigt en eldare måst anställas
såsom vikarie under återstående tre månader per år, varför i praktiken
den kollektivavtalsanställda eldaren varit helårsanställd. Arméchefen
föreslår därför att en extra tjänst för eldare i Cg 10 tillkommer vid
regementet i utbyte mot angivna nio arbetsmånader. Förslaget tillstyrkes
av fortifikationsförvaltningen och civilförvaltningen.

13. Förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst. Arméchefen
har redovisat av underlydande myndigheter framförda yrkanden beträffande
ändrad löneställning för sådan kontorspersonal, som utnyttjas
i kassatjänst. Arméchefen, som tillstyrker yrkandena, har därvid hemställt
att civilförvaltningen måtte upptaga desamma till prövning. Yrkandena
omfattar uppflyttning av en tjänst för förste kansliskrivare i Ce 17
vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden till tjänst för kontorsskrivare
i Ce 19 samt två kansliskrivartjänster i Ca 15 vid tygförvaltningsskolan
och arméns underofficersskola till tjänster för förste kansliskrivare i
Ca 17.

Vad angår tjänsten för förste kansliskrivare vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden är enligt civilförvaltningens mening de med densamma
förenade arbetsuppgifterna av sådan art och omfattning att för
göromålen bör avses en tjänst i 19 lönegraden. Då arbetsuppgifterna endast
i ringa grad torde komma att påverkas av Kungl. Maj :ts den 8 oktober
1954 meddelade beslut om övergång till central uträkning och utbetalning
av månadslöner vid försvaret vill civilförvaltningen icke motsätta sig
att tjänsten omvandlas till kontorsskrivartjänst i Ce 19.

Innehavarna av kansliskrivartjänsterna vid tygförvaltningsskolan och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

115

arméns underofficersskola har enligt civilförvaltningens mening efter nedläggandet
av kassaavdelningarna otvivelaktigt erhållit eu mera självständig
ställning än tidigare. Med hänsyn härtill samt till arbetsuppgifternas art
synes skäl tala för en uppflyttning jämväl av dessa tjänster. Civilförvaltningen
vill i detta sammanhang erinra om att i anledning av kassaavdelningarnas
nedläggande vissa tjänster kunnat indragas och andra nedflyttas.
Civilförvaltningen anser sig därför böra tillstyrka att här avsedda
båda tjänster, vilka icke kommer att beröras av en övergång till central
uträkning och utbetalning av månadslöner, uppfljitas till tjänster för förste
kansliskrivare i Ca 17.

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen
föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen att, med hänsyn till de med
tjänsten förenade arbetsuppgifternas art och omfattning, en kontoristtjänst
i Ca 13 vid arméöverläkarens expedition utbytes mot kansliskrivartjänst
i Ca 15.

Arméchefen föreslår vidare att två kanslibiträdestjänster i Ce 11 vid
arméöverläkarens expedition, en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben
och en kanslibiträdestjänst i Cell vid 15 ordinariesättes.
Till stöd härför åberopas att innehavarna av tjänsterna under lång tid
varit anställda i statstjänst m. m. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen (skr. V12 1955) har, efter samråd med chefen för armén,
föreslagit att, med hänsyn till innehavarens långvariga statstjänst,
en kanslibiträdestjänst i Cell vid Lv 4 ordinariesättes.

Arméchefen föreslår att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
tillkommer vid VI. militärbefälsstaben. Till stöd härför åberopas
bland annat att viss del av skriv- och expeditionsarbetet för stabens sektion
II, vilket arbete tidigare utförts av personal vid kommendantstaben,
numera åvilar militärbefälsstabens personal samt att mobiliseringsplanläggningsarbetet
inom sektionen utökats. Civilförvaltningen räknar icke
med att förslaget bifalles.

Av arméchefen ånyo framfört förslag om inrättande vid väg- och vattenbyggnadskårens
chefsexpedition av en tjänst för halvtidstjänstgörande
biträde för skriv- och kontorsgöromål kan civilförvaltningen icke heller
nu tillstyrka (prop. 1955: 110, s. 96).

Arméchefen föreslår att, med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning,
två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas, den ena
vid Ing 1, avsedd för arméns fältarbetsskola, och den andra vid infanteriskjutskolan,
avsedd för förvaltningsexpeditionen. Behovet av tjänsterna
har bestyrkts vid organisationsundersökningar av organisationsnämnden.
Civilförvaltningen har vid kostnadsberäkningarna utgått från alt tjänsterna
tillkommer från och med budgetåret 1956/57.

15. Övriga personalförändringar m. m. På personalförteckning för

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

krigsskolan finns uppförd en för gymnastik- och idrottsskolan avsedd extra
tjänst för instruktör i Cg 19. Med hänsyn till angelägenheten av att behålla
nuvarande innehavare av tjänsten föreslår arméchefen att tjänsten
uppföres som extra ordinarie. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Av tjänsterna för köksföreståndare vid försvaret har, i överensstämmelse
med i propositionen 1951:227 angivna grunder, 19 hänförts till 20
lönegraden. Övriga tjänster har hänförts till 18 lönegraden vid matinrättningar,
där det genomsnittliga portionstagarantalet beräknat för 11 månader
eller 335 dagar uppgår till minst 500, och till 17 lönegraden i återstående
fall. Biträdande köksföreståndarna är placerade i 16 lönegraden
vid förband, där köksföreståndarna är hänförda till den högsta tillämpliga
lönegraden, och i övriga fall till 14 lönegraden.

I sitt militärorganisatoriska underlag för de senaste två budgetåren
framhöll arméchefen att portionstagarantalet vid 12, 112 och T 1 uppginge
till det tal, som gällde för övriga förband där köksföreståndartjänsterna
hänförts till 20 lönegraden, och hemställde därför om uppflyttning
av tjänsterna för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare vid
nämnda tre förband (prop. 1955: 110, s. 98).

Arméchefen har nu upprepat sitt tidigare förslag såvitt avser T 1 och
därvid framhållit att ytterligare ett års erfarenhet beträffande portionsstyrkans
storlek vid regementet visar att antalet portioner fortfarande avsevärt
överstiger det tal, som berättigar till uppflyttning.

Civilförvaltningen, som i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår
icke räknade med bifall till det då framlagda förslaget i avvaktan på
ytterligare erfarenheter rörande storleken av portionstagarantalet, har från
arméintendenturförvaltningen inhämtat uppgifter rörande antalet portionstagare
vid arméns förband under de tre senaste budgetåren. Nämnda
uppgifter bestyrker att — med utgångspunkt i förenämnda principer för
lönegradsavvägningen — en uppflyttning av vissa köksföreståndarbefattningar,
särskilt vid T 1, är motiverad men utvisar samtidigt att portionstagarantalet
vid några infanteriförband, där köksföreståndare och biträdande
köksföreståndare är hänförda till 20 respektive 16 lönegraden, under
senare år sjunkit, varför även nedflyttning i lönegrad av dylika tjänster
torde kunna ifrågasättas. Då nedgången i portionstagarantalet är särskilt
markant vid I 4 synes ligga nära till hands att ett utbyte av befattningarna
mellan T1 och 14 kommer till stånd. Emellertid har arméchefen
upplyst att värnpliktskontingenten vid I 4 kommer att öka väsentligt.
Med hänsyn härtill har civilförvaltningen ansett sig icke böra föreslå
någon nedflyttning av berörda befattningar vid I 4 men tillstyrker likväl
i anseende till portionstagarantalet vid T 1 under de senaste budgetåren
att befattningarna för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare
vid sistnämnda förband uppflyttas till Ca 20 respektive Ca 16.

Arméchefen har föreslagit att, med hänsyn till arten och omfattningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956 117

av de med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna, två tjänster för bilförare
i Ce 10 vid IV. och VII. militärbefälsstaberna utbytes mot tjänster
för garageförmän i Ce 13. Förslaget avstyrkes av civilförvaltningen.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap uppskattar civilförvaltningen
till oförändrat 95 000 kronor. Antalet kvarstående indelta har arméchefen
beräknat till 3 korpraler och 35 vicekorpraler, av vilka 19 i ständig
tjänstgöring.

Arméchefen har föreslagit att antalet utbildningsarvoden å 1 560 kronor
utökas med fyra vid tygförvaltnings skolan och två vid signalskolan.
Arvodena är avsedda för vid dessa skolor heltidstjänstgörande lärare, som
för närvarande uppbär timarvoden. Civilförvaltningen är i avbidan på
översyn av arvodesbestämmelserna inom försvaret icke beredd räkna med
att nya utbildningsarvoden tillkommer.

I fråga om timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid
arméns fasta utbildningsanstalter och skolor, för vilket ändamål för innevarande
budgetår beräknats ett belopp av 500 000 kronor, har arméchefen
anmält ett ökat medelsbehov av 24 000 kronor. För arvoden till civila
lärare för underbefälsutbildning har arméchefen beräknat ett oförändrat
medelsbehov av 330 000 kronor. Med ledning härav utgår civilförvaltningen
— efter erforderlig omräkning med hänsyn till höjda timlöner —
från ett medelsbehov av 545 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och
skolor samt 355 000 kronor för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning,
vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en
kostnadsökning med 45 000 respektive 25 000 kronor.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar avseende
armén har för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar
m. in. upptagits ett belopp av 30 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen
har på grundval av utredning rörande brandskyddet vid bland
annat armén anmält behov av ökad medelstilldelning med 4 000 kronor
och därvid bland annat åberopat att Kungl. Maj:t den 1 oktober 1954 medgivit
förhöjd ersättning åt tjänstemän och beställningshavare, ingående i
brandavdelning, för övningar och utryckningar utom ordinarie arbetstid.
Civilförvaltningen utgår vid kostnadsberäkningarna från att för ändamålet
i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag upptages ett belopp
av 34 000 kronor för nästa budgetår.

I förenämnda förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar
har för veterinärväsendet upptagits ett belopp av 22 300 kronor, varav 550
kronor för anlitande av sakkunniga i arméledningen, 19 250 kronor för
veterinärvården vid de förband in. in., där dylik vård icke bestrides av
militärveterinär, och 2 500 kronor för kostnader för besiktningar, överfältveterinären
har hos civilförvaltningen anmält ökat behov av medel för
arvoden till civila veterinärer till följd av bland annat att bataljonsveteri -

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

närtjänsterna vid TI, Ing 2 och A 2 kommer att indragas. På grundval
härav har överfältveterinären för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov
av 25 900 kronor, varav oförändrat 550 kronor för anlitande av sakkunniga
vid arméledningen, 22 000 kronor för veterinärvården vid de förband,
där dylik vård icke bestrides av militärveterinär, och 3 350 kronor
för kostnader för besiktningar. Civilförvaltningen har vid kostnadsberäkningarna
utgått från det av överfältveterinären angivna medelsbehovet.

17. Personalförändringar i anledning av rationalisering av stabs- och
förvaltningstjänsten vid arméns förband m. m. Arméchefen (skr. 28/i 1956)
föreslår, efter förslag som statens organisationsnämnd framlagt på grundval
av undersökningar i samband med den pågående översynen av stabsoch
förvaltningstjänsten vid Svea livgarde, att en beställning för major i
Ma 30, avsedd för befattning såsom mobiliseringsofficer och chef för mobiliseringsavdelningen,
tillkommer vid regementet. Till stöd härför åberopas,
att vid regementet för närvarande redovisas över 200 000 lokalregistrerade
värnpliktiga mot vid normalregemente 70 000. Vidare organiseras tre inskrivningsnämnder.
Antalet truppregistrerade uppgår till 57 000 mot vid
normalinfanteriförband ungefär 28 000. Ytterligare ökning beräknas inträffa
sedan omorganisationen av 18, P 3, SI, signalskolan och K 1 har
genomförts. Inskrivningschefen är i nuvarande organisation tillika mobiliseringsofficer.
Arbetet med inskrivningsverksamheten och den löpande
tjänsten Aid inskrivningsexpeditionen tager inskrivningschefens tid helt
i anspråk. Han bör därför icke vara chef även för mobiliseringsa\’delningen.
En särskild befattningshaAnre, regementsofficer på aktiv stat, bör
aArses såsom mobiliseringsofficer och chef för mobiliseringsavdelningen.
En beställning för major i Ma 30 bör därför tillkomma. Det stora antalet
truppregistrerade värnpliktiga vid regementet påverkar äAren personaldetaljens
verksamhet. Arbetsomfång och ansvar medför att chefen för detaljen
bör vara kapten på aktiv stat. För att kunna handlägga alla kvalificerade
arbetsuppgifter på detaljen erfordras även en biträdande personalofficer.
För detta ändamål föreslås en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning
i 1: 30.

Förslaget i övrigt innebär minskning med två arvodesbefattningar för
pensionerad personal, varav en i 1: 32 för expeditionsofficer och en i 1: 22
för föreståndare för förrådsbokföringskontor, samt sju extra befattningar
för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Fyra tjänster för förrådsmän
i Ce 11 föreslås skola indragas A7id inträffande ledighet.

Arméchefen (skr. Via, 2/is, 5/ia, 14/i2, 17/i2 och 21 In 1955 samt 2S/i och »/s
1956) har i samråd med försvarets civilförvaltning och statens organisationsnämnd
framlagt förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
m. m. vid 12, 13, I tf, 16, 17, 112, 113, 114, Ilo, 116,
117 och 121. Förslaget innebär att i anslutning till omläggning av förrådsbokföringen
en arA''odesbefattning i 1 :22 för pensionerad underofficer,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

119

avsedd såsom föreståndare för förrådsbokföringskontor, indrages vid samtliga
förband utom vid I 15, där en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 är inrättad
övergångsvis för de med arvodesbefattningen förenade göromålen.
Kansliskrivaren föreslås få kvarstå i tjänst tills vidare. Vidare föreslås
indragning av tre tjänster för förrådsman i Ce 11, av vilka två tjänster
dock förutsättes skola indragas först i samband med uppkommande ledighet.
Förslaget innebär vidare en minskning med 23 befattningar för biträde
för skriv- och kontorsgöromål, av vilka 12 extra. En viss ökningav
antalet arvodesbefattningar bär bedömts vara nödvändig. Sålunda föreslås
inrättande vid I 4 av en befattning för pensionerad underofficer i 1: 22,
avsedd för tillsynsman vid regementets stridsskjutningsområde på Prästtomta,
vilket även utnyttjas av bland andra T 1 och Lv 2, samt vid I 7 av
en motsvarande befattning för tygunderofficer, avsedd såsom biträde åt
tygförrådsförvaltaren, ävensom vid 117 av en befattning för pensionerad
officer i 1: 32, avsedd för ställföreträdande avdelningschef på mobiliseringsavdelningen.
Arméchefen föreslår härutöver att en tjänst för kanslibiträde
i Ce 11 inrättas vid vardera 13 och I 15, avsedd för föreståndare
för plåt- och maskingruppen på mobiliseringsavdelningens personaldetalj.

I propositionen 1955:110 (s. 67) anmäldes att statens organisationsnämnd
avgivit på organisationsundersökningar grundade förslag rörande
expeditions- och kassatjänsten in. m. vid krigshögskolan. Någon framställning
till Kungl. Maj :t hade då ännu icke ingivits. Efter beslut av försvarets
civilförvaltning har från och med den 1 april 1955 kassaavdelningen
vid skolan nedlagts och skolan i kassahänseende anslutits till krigsskolan.

Chefen för armén (skr. 13/s 1955) har på grundval av organisationsnämndens
fortsatta undersökningar vid högskolan avgivit förslag till ändrad
organisation av expeditions- och kassatjänsten därstädes. Förslaget, som
avgivits efter samråd med organisationsnämnden och civilförvaltningen,
innebär i huvudsak följande. Förvaltningsgöromålen har efter kassans
indragning befunnits kunna med fördel överföras till staben med skolexpedition.
Förvaltningsavdelningen bör därför utgå ur organisationen.
I stället bör det ankomma på skolans adjutant — kapten (ryttmästare)
på skolans stat — att utöver de arbetsuppgifter, som för närvarande åvilathonom,
förvalta till skolans förfogande stående anslag och vara föredragande
för skolchefen i förvaltningsärenden. I förvaltningsgöromålen bör
han biträdas av en expeditionsföreståndare. För sistnämnda befattning bör
i stället för eu för närvarande kommenderad sergeant på aktiv stat ur
kavalleriet inrättas en beställning för fanjunkare (styckjunkare) i Ma 19
i utbyte mot en motsvarande beställning vid arméförband. På expeditionsföreståndaren
bör vidare ankomma att vara uppbördsman (redogörare)
för skolans materiel. Äskandet avses emellertid skola upptagas först i
ett senare sammanhang. För att omhänderha kassaförskott och för vissa

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

andra arbetsuppgifter föreslås en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 i utbyte
mot en tjänst för kontorist i Ce 13 och en tjänst för kanslibiträde i Ce 11.
En beställning för signalutbildad överfurir i Ma 14, avsedd såsom föreståndare
för vaktmästaravdelningen, föreslås tillkomma vid skolan. Vidare
föreslås en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål skola tillkomma
vid skrivcentralen. En för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i
1: 30 såsom redogörare och bibliotekarie föreslås omvandlad till befattning
för bibliotekarie i samma löneklass.

I det föregående har under Rationaliseringsverksamhet inom försvaret
anmälts att statens organisationsnämnd slutfört organisationsundersökningar
vid Blekinge kustartilleriförsvar. I rapporten över undersökningarna
har upptagits förslag om inrättande av såväl militära och civilmilitära
beställningar som tjänster för civil personal. I detta sammanhang
upptages endast beställningar för militär personal vid armén.

I tygförvaltningen vid kustartilleriförsvaret avses en armé- och motordetalj
skola ingå för handläggning av frågor om arméförbandens tygmateriel
och ammunition samt frågor om kustartilleriets handvapen och
viss tung materiel ävensom motorfordons- och cykelmateriel. Såsom detaljchef
föreslås en kapten i Md 27 ur armén. Vidare föreslås två beställningar
för överfurir i Ma 14, av vilka en avses för infanteriavdelningen
och en för förrådsgrupp 2 vid tygförvaltningens förråd. Chefen för marinen
tillstyrker förslagen.

Chefen för armén har i skrivelse den 10 september 1955 angående
pansarutbildning inom VI. militärområdet hemställt att principbeslut meddelas
om att en pansarbataljon skall organiseras i Boden från och
med utbildningsåret 1957/58. Förslaget grundar sig på utredningar inom
arméstaben i samråd med fortifikationsförvaltningen, armétygförvaltningen,
arméintendenturförvaltningen, statens organisationsnämnd m. fl.
berörda myndigheter. Beträffande de delar av arméchefens framställning
som är av hemlig natur hänvisas till handlingar, som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Arméchefen framhåller att för försvaret av övre Norrland tillgången till
stridsvagnar (fjärrpansarvärnsvapen) är av stor betydelse. Stridsvagnar
av centuriontyp (stridsvagn 81) har sedan år 1953 tillförts armén. Ytterligare
dylika vagnar kommer att anskaffas. Stridsvagnar av denna typ
och den ombyggda svenska stridsvagnen (stridsvagn 74) är lämpliga för
förband, avsedda för övre Norrland. Dessa förband bör för att snabbt och
säkert komma till insats mobiliseras inom VI. militärområdet. För att förbanden
skall få full effekt måste personalen utbildas under de klimatoch
terrängförhållanden som råder där förbanden skall användas i krig.
En pansarutbildningsenhet om 200—250 man bör förläggas till VI. militärområdet
och i administrativt hänseende anslutas till 119. Utbildnings -

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

enheten bör organiseras som en bataljon under benämningen Bodens pansarbataljon
med en årlig utbildning av omkring 200 värnpliktiga. Förläggningsutrymme
för bataljonen finns vid I 19. Bataljonens behov av
aktiv militär personal och arvodespersonal kan tillgodoses genom omplaceringar
inom pansartrupperna i samband med att P 3 i enlighet med
statsmakternas beslut omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning.
För att i största möjliga utsträckning tillgodose den personals
intressen, som förutsättes skola omplaceras till Boden från P 3, bör pansarutbildningen
vid bataljonen påbörjas i samband med omorganisationen
av P 3 omkring den 1 april 1957.

Beträffande kostnaderna för den nya organisationens genomförande har
arméchefen framhållit att anslutningen av pansarbataljonen till 119 medför
behov av ytterligare stabs- och förvaltningspersonal vid 119. Avlöningskostnaderna
för ifrågavarande personal beräknas till cirka 80 000
kronor per är. Flyttningskostnaderna för den personal, som förutsatts
skola tillföras pansarbataljonen genom omplaceringar inom pansartrupperna,
har inräknats i kostnaderna för omorganisation av I 8 m. fl. förband.
Investeringsbehovet för organisationens genomförande har av arméchefen
beräknats till sammanlagt cirka 7 110 000 kronor.

överbefälhavaren har i yttrande över arméchefens förslag erinrat om
att i överbefälhavarens förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling
förordats, att en pansarutbildningsenhet förlädes till Boden i anslutning
till något av där befintliga förband, samt vidare anfört följande.

Stridsvagnar och infanterikanonvagnar bör ingå i de arméförband, som
avses för försvar av VI. militärområdet. Förbindelserna till övre Norrland
är mycket sårbara. För att säkerställa en snabb insats av pansarförbanden
bör de mobiliseras där. Särskilda klimat- och terrängförhållanden råder
inom VI. militärområdet. Personal vid pansarförband avsedda att användas
inom VI. militärområdet bör därför utbildas där. Om utbildningen
förlägges till Boden, kan personalen vid pansarförbanden under första
tjänstgöringen utbildas tillsammans med den personal, som i övrigt skall
ingå i förbanden. Detta är en förutsättning för att de skall kunna användas
effektivt omedelbart efter mobilisering. Bodens pansarbataljon bör organiseras
i samband med de organisationsförändringar, som beslutats beträffande
I 8, P 3 m. fl. förband, och utbildningen vid bataljonen bör således
påbörjas våren 1957. Härigenom tillgodoses den fast anställda personalens
intressen samtidigt som den med förslaget avsedda beredskapsförstärkningen
inom övre Norrland kommer till stånd så snart materieloch
personalförhållandena det medgiver.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall infanteriutbildningen vid I 8
upphöra i samband med att P 3 omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning,
S 1 och signalskolan flyttas till Uppsala och därvid
övertaga de av I 8 disponerade anläggningarna därstädes samt Ing 1 övertaga
de nu för S 1 avsedda anläggningarna i Solna. Vidare har — såsom

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

framgår av det föregående — förslag framlagts av arméchefen om att en
pansarbataljon skall organiseras i Boden från och med utbildningsåret
1957/58, varvid bataljonens behov av aktiv militär personal och arvodespersonal
förutsatts skola tillgodoses genom omplaceringar inom pansartrupperna
i samband med omorganisationen av P 3.

Under erinran härom har arméchefen i skrivelse den 22 december 1955
hemställt att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka bemyndigande
att inom fastställd personalram få vidtaga de jämkningar i personalstaterna
för ordinarie personal, som erfordras för genomförande
av här ifrågavarande organisationsändringar. Arméchefen har i
anslutning härtill framhållit följande.

Omorganisationen avses skola ske successivt, överföring av personal
till de nya tjänstgöringsplatserna avses skola påbörjas omkring den 1
april 1957 och vara slutförd den 30 juni 1958. I samband med att personalen
förflyttas bör personalstaterna ändras.

Riksdagen har beträffande rationaliseringsverksamheten inom försvaret
för innevarande och tidigare budgetår bemyndigat Kungl. Maj :t att vidtaga
de jämkningar i vederbörliga personalorganisationer som blir erforderliga
i anledning av beslut om organisationsändring, dock icke såvitt avser
personalstaterna för ordinarie personal. Arméchefen förutsätter att
samma bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t för kommande budgetår. Härigenom
kan personalförändringar ske under löpande budgetår. Detta är
en förutsättning för att omorganisationerna skall kunna ske på ett med
hänsyn bland annat till de värnpliktigas inryckningstider lämpligt sätt.
Det är önskvärt att personalförändringar även i fråga om ordinarie personal
i samband med omorganisationen av I 8 m. m. kan ske under löpande
budgetår.

För att personalen skall kunna givas slutgiltigt besked angående framtida
anställningsförhållanden och tjänstgöringsplatser samt erhålla rimlig
tid för att förbereda flyttning erfordras beslut inom en nära framtid om
hur tjänsterna skall disponeras efter omorganisationen. Omplaceringarna
måste påbörjas omkring den 1 april 1957. Beslut av 1957 års riksdag kan
därför icke avvaktas.

Under den närmaste tiden beräknas enstaka förändringar (beslut om
avsked in. in.) inträffa, som kan föranleda att tjänster bör disponeras på
annat sätt än som för närvarande avses. Tidpunkten för överförande av
tjänster är vidare beroende av förhållanden, som icke nu slutgiltigt kan
överblickas. Beslut i fråga om uppsättande av Bodens pansarbataljon
måste bland annat avvaktas. Arméchefen räknar på grund härav med att
först omkring den 1 april 1956 inkomma med förslag till personalstater
för förband in. in., som beröres av omorganisationen. Härigenom kan förändringarna
icke upptagas i 1956 års proposition angående vissa avlönings-
in. fl. anslag under fjärde huvudtiteln. Ur tidssynpunkt samt med
hänsyn bland annat till den av omorganisationen berörda personalen och
till angelägenheten av att förändringarna sker successivt är det önskvärt
att Kungl. Maj:t bemyndigas vidtaga jämkningar i personalstaterna för
såväl ordinarie som icke-ordinarie personal vid ifrågavarande förband in. m.
Förändringarna i fråga om ordinarie personal förutsättes skola ske inom
fastställda personalstater och kommer därför icke att medföra kostnadsökningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

123

Civilförvaltningen har, med hänsyn till svårigheterna att överblicka personalorganisationens
utseende vid ifrågavarande förband m. m. under de
kommande budgetåren, icke något att erinra mot arméchefens förslag.

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag, på grundval
av en inom arméledningen företagen utredning i ämnet, till behandling
upptagit frågan om åtgärder för att minska tillfälliga
olägenheter i fråga om tidpunkten för kaptensbefordran.
Arméchefen har därvid framhållit att till följd av den stora officersrekryteringen
i slutet av 1930-talet och början av 1940-talet samt de för
närvarande små avgångarna tiden fram till kaptensbefordran snabbt kommer
att förlängas. Sålunda beräknas att dylik befordran genomsnittligt
för hela armén skall kunna uppnås först efter 13 tjänsteår såsom officer
mot normalt beräknade 11 år. Stora variationer i tidpunkten för kaptensbefordran
föreligger emellertid mellan och inom olika truppslag, varför
tidpunkten för kaptensbefordran med oförändrade personalstater beräknas
komma att variera mellan nio och 16 år inom olika befordringsenheter.
För att råda bot på nämnda olägenheter har arméchefen föreslagit
att i avvaktan på att ställning tages till befälsordningen vid armén de
genom 1942 års försvarsbeslut tillkomna kaptenslönerna för ständigt
tjänstgörande reservpersonal från och med den 1 juli 1956 utnyttjas för
att förordna löjtnanter på aktiv stat till kaptener, varvid förutsatts att därigenom
ledigblivna löjtnantslöner i Ma 23 får utnyttjas för inkallande av
ständigt tjänstgörande reservpersonal.

Civilförvaltningen erinrar om att anordningen med löner för ständigt
tjänstgörande reservpersonal tillkommit i syfte att i försvarsorganisationen
kunna utnyttja militär personal, anställd på ett mindre bundet sätt
än som följer av fullmaktssystemet, och därigenom ge organisationen en
sådan elasticitet att förändringar i densamma skall kunna genomföras utan
alltför stora svårigheter. Mot bakgrunden härav ställer sig civilförvaltningen
tveksam till att åstadkomma den av arméchefen åsyftade befordringsförbättringen
på av denne föreslaget sätt. De inom arméstaben verkställda
undersökningarna rörande de nuvarande befordringsförhållandena
för löjtnanter synes emellertid enligt civilförvaltningens mening onekligen
tala för att åtgärder bör vidtagas i syfte att förbättra förhållandena för de
löjtnanter, som till följd av den hastiga utbyggnaden av officerskadern
under beredskapsåren kommit i särskilt dålig befordringstur. Dylika åtgärder
har vidtagits beträffande vissa militära beställningshavare, bland
annat löjtnanter, som till följd av 1925 års härordningsbeslut kommit i
dålig befordringstur. En dylik förbättring skulle liksom beträffande sistnämnda
personal kunna givas formen av en tillfällig löneförbättring. Med
hänsyn till de olägenheter ur skilda synpunkter som är förenade med en
dylik lösning synes det emellertid civilförvaltningen mera tilltalande att

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

söka andra utvägar, därvid torde ifrågakonmia antingen vikariatslöneförordnanden
eller möjlighet att uppbära lön efter högre löneklass än den
högsta inom lönegraden Ma 23. Vilkendera vägen som än väljes är det
uppenbart att förbättringen endast bör kunna komma dem tillgodo som
på grund av i det föregående angivna omständigheter kommit i väsentligt
sämre befordringstur än som kan anses normalt. En lösning av den föreliggande
frågan kräver emellertid enligt civilförvaltningens mening ytterligare
undersökningar bland annat av statistisk natur. Civilförvaltningen
föreslår därför att, därest Kungl. Maj:t skulle finna något böra åtgöras
i frågan, uppdrag lämnas åt civilförvaltningen att i samverkan med försvarsgrensstaberna
närmare utreda densamma och till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag i ämnet.

Departementschefen

1. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av anslaget Försvarsfilm
i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 248) förutsättes kostnaderna
för avlöning till filmregissören och materialförvaltaren vid arméstabens
filmdetalj alltjämt skola bestridas från nämnda anslag. I anslutning till
mitt uttalande i nämnda proposition (bil. 6, s. 17) rörande ifrågasatt utbyggnad
av underrättelseorganisationen inom försvaret beräknar jag icke
medel för inrättande av tjänster för en amanuens, en översättare och ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Förslagen om uppflyttning av en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10 till
tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 12 samt inrättande av en tjänst för
biträde för skriv- och kontorsgöromål kan jag tillstyrka. Sistnämnda tjänst
torde böra uppföras såsom extra.

Förslaget om att uppföra en extra assistenttjänst såsom extra ordinarie
kan jag alltjämt icke tillstyrka.

2. Förslaget om att inrätta en beställning för överfurir i Ma 14 vid arméns
signalskola i utbyte mot en furirsbeställning i Me 11 eller Me 10 vid
signaltrupperna kan jag biträda. Jag anser mig vidare böra tillstyrka arméchefens
förslag om personalförändringar vid arméns fallskärmsjägarskola
och räknar i anslutning härtill med att på skolans stat uppföres tjänster
för ytterligare en packningsförman i Ce 15 och en förrådsman i Ce 11 ävensom
en överfurirsbeställning i Ma 14.

Förslaget om att omdisponera en i gällande personalförteckning för
kavalleriet upptagen beställning för sekundchef i Mo 13, avsedd för K 3,
anser jag mig icke kunna tillstyrka. Beställningen torde böra indragas från
och med nästa budgetår. Ej heller övriga under förevarande punkt redovisade
förslag av arméchefen kan jag tillstyrka.

3. Jag är icke beredd att för nästa budgetår tillstyrka inrättande vid
signaltrupperna av nya beställningar eller arvodesbefattningar. Framförda
förslag om förbättrad löneställning för personal vid signaltrupperna är jag
ej heller för närvarande beredd tillstyrka.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

125

4. Av arméchefen framlagt förslag rörande omorganisation av ammunitionsförrådshållningen
synes mig i huvudsakliga delar innebära en lämplig
lösning av föreliggande problem på detta område. Jag anser mig därför
böra tillstyrka att för igångsättande av den nya organisationen en maj or sbeställning
och två kaptensbeställningar tillkommer i utbyte mot fyra
arvodesbefattningar för pensionerade officerare i 1: 30. De nya beställningarna
torde böra uppföras på fälttygkårens stat. I enlighet med arméchefens
förslag torde vidare två arvodesbefattningar för förrådsunderofficer
i 1:22 vid Kalmar—Växjö försvarsområde och 115 samt en tjänst för
biträde för skriv- och kontorsgöromål vid 115 uppföras på arméns personalförteckning
under armétygförvaltningens anstalter. Framförda förslag
rörande förvaltarbeställningar är jag icke beredd biträda.

Förslaget om att inrätta nya ingenjörstjänster i Ce 23 kan jag biträda i
den utsträckning att jag föreslår att tre dylika tjänster tillkommer. Tjänsterna
torde böra avses för samtliga ammunitionsförråd. Jag tillstyrker
vidare inrättande av en reparatör stjänst i Ce 12.

5. Utbyggnaden av tygstaten bör fortsätta. Jag föreslår att tygstaten
för nästa budgetår tillföres ytterligare beställningar för en förste tygverkmästare
i Ca 22, två tygverkmästare i Ca 21, tre förste tyghantverkare i
Ca 19 och 18 armétekniker i Ca 14, de sistnämnda i utbyte mot samma
antal beställningar för extra ordinarie furirer på tygstaten.

6. I likhet med civilförvaltningen tillstyrker jag att en maj or sbeställning
vid trängtrupperna uppflyttas till överstelöjtnantsbeställning.

I anslutning till vad jag uttalat i årets statsverksproposition rörande
ifrågasatt utbyggnad av underrättelseorganisationen (bil. 6, s. 17) räknar
jag icke med inrättande av föreslagna beställningar för en major och en
kapten på fälttygkårens stat. Övriga av arméchefen framförda förslag kan
jag ej heller biträda.

7. I enlighet med arméchefens förslag torde tjänster för en förrådsförman
i Ce 13 och en förrådsman i Ce 11 samt en befattning för förrådsunderofficer
i 1: 22 böra överföras från T 1 mobiliseringscentral till Stockholms
försvarsområde.

Av de föreslagna personalförändringarna vid Örebro försvarsområde kan
jag endast tillstyrka inrättande av en kaptensbeställning i Md 27 och en
tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

8. Av arméchefen framförda förslag om inrättande av nya arvodesbefattningar
för pensionerad militär personal kan jag icke tillstyrka.

Arméchefen har framlagt förslag rörande vissa löneförbättringar m. m.
för pensionerad personal i arvodesbefattningar. Enligt min mening bör
särskild utredning ske rörande dessa frågor. Jag är därför icke beredd att
nu taga ställning till det av arméchefen framlagda förslaget.

9. Arméchefens förslag om att inrätta rustmästarbeställningar är jag
alltjämt icke beredd biträda. Arméchefen har vidare föreslagit inrättande

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

av sammanlagt 170 överfurirsbeställningar i Ma 14, varav fem i utbyte
mot överfurirsbeställningar i hovslagartjänst, 109 i utbyte mot furirsbeställningar
i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 samt en i utbyte mot en bil—
förartjänst i Ce 10 vid V. militärbefälsstaben. Med hänsyn till rådande
vakansläge föreslår jag att antalet nya överfurirsbeställningar i Ma 14 för
nästa budgetår begränsas till 105, varav 10 för vaktchef och 95 för instruktör.
Jag räknar därvid med att fem beställningar för överfurir i hovslagartjänst
samt 100 furirsbeställningar, varav 30 ordinarie och 70 extra ordinarie,
skall utgå. Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter)
beräknar jag i likhet med arméchefen till oförändrat
700.

Utgående från vad jag sålunda anfört — och med beaktande av att jag
i det föregående under punkt 2 tillstyrkt inrättande av två överfurirsbeställningar,
varav den ena i utbyte mot en extra ordinarie furirsbeställning
i Me 11 eller 10, samt i det följande under punkt 17 ämnar tillstyrka
inrättande av två nya överfurirsbeställningar och indragning av tre extra
ordinarie furirsbeställningar — föreslår jag att kadern av underbefäl och
instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter), med undantag av
musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten, för
nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

Överfurirer.................

Budgetår

1955/56

1956/57

1 866

2 360

700

4 926

1 970

2 256

700

4 926

Furirer..........................

Instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter) ..

Summa

10. I enlighet med civilförvaltningens förslag torde en vakant beställning
för armédirektör i Ca 30 böra utgå. I övrigt är jag icke beredd att
tillstyrka några förändringar beträffande arméingenjörkåren.

11. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av försvarets sjukvårdsstyrelses
avlöningsanslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 37)
har jag icke något att erinra mot att för den hygieniska livsmedelskontrollen
inom försvaret utnyttjas beställningar för en regementsveterinär
i Ca 29 och eu bataljonsveterinär i Ca 27, dock att beställningarna förutsatts
skola tills vidare alltjämt redovisas på fältveterinärkårens stat.

I enlighet med civilförvaltningens förslag torde beställningarna för regementsveterinär
i Ca 29 vid arméintendenturförvaltningen, bataljonsveterinär
i Ca 27 vid Ing 2 och TI samt bataljonsveterinär i Ca 25 vid A 2 böra
indragas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956 127

Framförda förslag om förändringar beträffande läkarpersonal kan jag
icke tillstyrka.

12. Av civilförvaltningen och fortifikationsförvaltningen framförda förslag
om inrättande av tjänster för maskinteknisk personal vid vissa bergrumsanläggningar
kan jag tillstyrka, dock att en av maskinisttjänsterna
i Ce 13 bör upptagas såsom reparatör stjänst i Ce 13 och eldartjänsten hänföras
till Ce 11. Tjänsterna torde därvid böra uppföras, maskinmästartjänsterna
i Ce 20 och Ce 18, maskinisttjänsten i Ce 15, åtta maskinisttjänster
i Ce 13 och två reparatörstjänster i Ce 13 på arméns personalförteckningar,
fyra reparatörstjänster i Ce 13 på marinens personalförteckningar
och tre reparatörstjänster i Ce 13 jämte eldartjänsten i Ce 11
på flygvapnets personalförteckningar samt medel i anslutning härtill beräknas
under vederbörligt avlöningsanslag. Jag avser att beträffande den
för marinen och flygvapnet avsedda personalen göra framställning härom
vid behandlingen i det följande av marinens och flygvapnets allmänna avlöningsanslag.
I enlighet med myndigheternas förslag räknar jag såvitt
avser armén med att av militärbefälhavaren för IV. militärområdet för
viss tillsyn disponerade medel minskas med 4 500 kronor.

I enlighet med civilförvaltningens förslag torde en reparatörstjänst i
Ce 13 inrättas vid P 2.

Arméchefens förslag om att en extra tjänst för värmeskötare i Cg 11
vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden uppföres som extra ordinarie
eldart jänst biträder jag.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag till personalförändringar
kan jag icke tillstyrka.

13. Förslaget om uppflyttning av en tjänst för förste kansliskrivare i
Ce 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden till tjänst för kontorsskrivare
i Ce 19 tillstyrker jag. I övrigt räknar jag för nästa budgetår icke
med några förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst.

14. Under denna punkt redovisade förslag till personalförändringar kan
jag icke biträda i vidare mån än att jag föreslår att en koiftoristtjänst i
Ca 13 vid arméöverläkarens expedition uppflyttas till tjänst för kansliskrivare
i Ca 15 och att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben
uppföres som ordinarie.

15. Förslaget om att uppföra den för gymnastik- och idrottsskolan avsedda
extra instruktörstjänsten såsom extra ordinarie är jag icke beredd
att nu tillstyrka. Jag kan ej heller biträda förslaget om förbättrad löneställning
för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare vid TI. 1
likhet med civilförvaltningen räknar jag icke med förbättrad löneställning
för två bilförare vid IV. och VII. militärbefälsstaberna.

Arméchefen har föreslagit en utökning av antalet utbildningsarvoden.
Då enligt min mening en översyn av gällande bestämmelser om lärararvoden
vid försvaret och därmed sammanhängande spörsmål bör komma

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

till stånd är jag i likhet med civilförvaltningen icke beredd tillstyrka att
ytterligare utbildningsarvoden nu tillkommer.

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag för nästa budgetår
med en medelsanvisning av 545 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter
och skolor, 355 000 kronor för arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning,
34 000 kronor för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid
brandövningar m. in. samt 25 900 kronor för arvoden och särskilda ersättningar
avseende veterinärväsendet.

17. Kungl. Maj:t har numera den 27 januari och den 17 februari 1956
meddelat beslut angående organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
m. m. vid I 2, I 3, I 4, I 6, I 7, I 12, I 13, I 14, 115, I 16, 117 och I 21.
I anslutning härtill räknar jag med de i sammanställningen under förevarande
punkt upptagna förslagen med de ändringarna att vid 117 en
pensionerad officer i 1: 30 i stället för 1: 32 tillkommer samt att vid 115
fyra i stället för fem biträden för skriv- och kontorsgöromål indrages.

Jag anser mig böra tillstyrka att vid Svea livgarde inrättas en beställning
för major i Ma 30, avsedd för mobiliseringsofficer och chef för
mobiliseringsavdelningen, samt en arvodesbefattning i 1: 30, avsedd för
biträdande personalofficer. I enlighet med framförda förslag räknar jag
vidare med att arvodesbefattningar för en pensionerad officer i 1: 32 och
en pensionerad underofficer i 1:22 samt tjänster för sju biträden för
skriv- och kontorsgöromål indrages.

Jag kan icke tillstyrka att för föreståndare för vaktmästaravdelningen
vid krigshögskolan inrättas en särskild överfurirsbeställning. Behovet
torde få tillgodoses genom kommendering. I övrigt tillstyrker jag de av
arméchefen föreslagna personalförändringarna vid krigshögskolan, innebärande
att en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 inrättas i utbyte mot tjänster
för en kontorist i Ce 13 och ett kanslibiträde i Ce 11, att en tjänst för
biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer samt att en för pensionerad
officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30 såsom redogörare och
bibliotekarie omvandlas till befattning för bibliotekarie i samma löneklass.

Vad härefter angår Blekinge kustartilleriförsvar tillstyrker jag att en
kaptensbeställning i Md 27 inrättas för chef för armé- och motordetaljen.
I samband därmed blir en pensionerad officer med avlöning på vakanta
furirslöner icke längre erforderlig. Jag räknar i anslutning därtill med
att tre furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10 vid armén indrages. Vidare
kan tjänster för en verkstadsförman i Ce 17 och en tekniker i Ce 13, båda
på sakanslag, utgå ur organisationen. — Förslaget om inrättande av två
överfurirsbeställningar i Ma 14 kan jag tillstyrka.

Pansartruppernas förband är för närvarande förlagda till Enköping
(Pl; IV. militärområdet), Visby (P 1 G; VII. militärområdet), Hässleholm

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

129

(P2; I. militärområdet), Strängnäs (P 3; IV. militärområdet) och Skövde
(P4; III. militärområdet). Av förbanden skall enligt beslut av 1955 års
riksdag P 3 omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning.

överbefälhavaren och arméchefen har understrukit betydelsen av att
pansarförband snabbt kan mobiliseras inom VI. militärområdet och har
därför ansett att en pansarutbildningsenhet, organiserad som bataljon, bör
förläggas till Boden. Bataljonen skulle i administrativt hänseende anslutas
till I 19, varest förläggningsutrymme finnes för bataljonen. Bataljonens
behov av aktiv militär personal och arvodespersonal förutsättes skola tillgodoses
genom omplaceringar inom pansartrupperna i samband med omorganisationen
av P 3. Det ytterligare personalbehovet skulle inskränka sig
till viss förstärkning av stabs- och förvaltningspersonalen vid I 19. Avlöningskostnaderna
härför har beräknats till cirka 80 000 kronor per år.

För egen del kan jag ansluta mig till överbefälhavarens och arméchefcns
förslag om att organisera en pansarbataljon i Boden med gemensam
administration med I 19. Jag föreslår därför att principbeslut nu fattas
härom. Pansarutbildningen vid bataljonen bör påbörjas i samband med
omorganisationen av P 3 våren 1957. Medel för uppförande av erforderliga
byggnader och anläggningar för bataljonen rymmes inom ramen för anvisade
eller för nästa budgetår äskade anslag å försvarets kapitalbudget.
Jag avser att senare denna dag i proposition angående vissa markförvärv
för försvaret framlägga förslag rörande övnings- och skjutfält för bataljonen.

Den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen av I 8 in. fl. förband
ävensom organisationen av en pansarbataljon i Boden, varom förslag
framlagts i det föregående, förutsättes skola ske successivt under
tiden omkring den 1 april 1957—den 30 juni 1958. Ifrågavarande omorganisationer
medför omfattande omplaceringar av personal. Arméchefen har
nu med hänsyn härtill och i övrigt av praktiska skäl ansett att av riksdagen
bör utverkas bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga de jämkningar
i personalstaterna för ordinarie personal, som erfordras för genomförande
av omorganisationerna. Ändringarna förutsättes skola ske inom
fastställd personalram och sålunda icke medföra kostnadsökningar. För
egen del ansluter jag mig till arméchefens förslag, vilket cj heller föranlett
någon erinran från civilförvaltningens sida. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955:
128 rörande omorganisationen av I 8 in. fl. förband uttalat att man, med
hänsyn till att vissa svårigheter syntes uppkomma för den av omorganisationen
berörda personalen, härvidlag borde visa största möjliga hänsyn
och i fråga om nödvändiga förflyttningar i görligaste mån söka tillmötesgå
den enskildes önskemål.

9—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Annéchefen har framlagt förslag i syfte att förbättra befordringsmöjligheterna
för löjtnanter på aktiv stat. I likhet med civilförvaltningen är
jag icke beredd att för närvarande taga ställning härtill.

I anslutning till vad jag anfört vid anmälan av försvarsstabens avlöningsanslag
till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 80) torde en på
kavalleriets stat uppförd överstebeställning i Ma 37 indragas.

Jag har i det föregående under särskilda punkter behandlat organisationen
av försvarets fastighetsförvaltning och försvarets musikorganisation
samt därvid förordat vissa personalförändringar berörande arméns
förevarande anslag.

I anslutning till vad jag anfört tidigare denna dag i proposition angående
ändring av huvudmannaskapet m. m. för garnisonssjukhuset i Boden
(s. 7 och 8) torde tjänster för två översköterskor i Ca 14 vid garnisonssjukhuset
böra uppföras på personalförteckning för armén och medel beräknas
under förevarande anslag för arvoden till vissa läkare. Vid anslagsberäkningen
torde vidare hänsyn böra tagas till förändringar i lönegradsplaceringen
för vissa tjänster, som skett på grund av riksdagens beslut
i anledning av propositionen 1955:209.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl.
Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag
redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie
personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande
av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. in. — som betingas
av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala
tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1955: 110, s. 104). Såsom
jag närmare utvecklat i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av
riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga
motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
in. m. vid armén samt med ledning av belastningen på
arméns avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar
jag nämnda anslag för budgetåret 1956/57 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 101 740 000 (+ 2 630 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 8 550 000
(—330 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 270 000
(+ 20 000) kronor;

Arvoden till övrig icke-ordinarie personal 51 760 000 (— 1 075 000)
kronor;

Rörligt tillägg 40 277 000 (+ 14 777 000) kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

131

Pensionsmedel 3 197 000 (—463 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 200 000 (—15 000)
kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 198 200 000 (+ 16 500 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) besluta att en pansarbataljon skall organiseras i Boden
med gemensam administration med 119;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat; e)

godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 101 740 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes -

befattningar, förslagsvis ........................... 8 550 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 1 270 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 51 760 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 40 277 000

Summa kronor 203 597 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Pensionsmedel, förslagsvis ........................ 3 197 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis ............................................. 2 200 000

Nettoutgift kronor 198 200 000

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1956

f) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 198 200 000
kronor.

[11] Armén: Remontering

1954/55 ..............................

1955/56 (statsliggaren s. 217)
1956/57 (förslag) ...............

Anslag Nettontgift Behållning

400 000 643 183 1 252 204

400 000
400 000

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1954/55 i
runt tal 1 150 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 52) bär Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Remontering för budgetåret 1956/57 beräkna ett reservationsanslag av
400 000 kronor, d. v. s. samma belopp som anvisats för nu löpande budgetår.
Därvid har anmälts att storleken av anslaget kunde påverkas av
ställningstagandet till vissa frågor i samband med den av 1955 års riksdag
beslutade ändrade organisationen av kavalleriet m. m.

Arméns hästbestånd

Innan jag upptar förevarande anslagsfråga till behandling torde jag få
anmäla vissa frågor rörande arméns hästbestånd.

Behovet av hästar för armén tillgodoses med dels kronan tillhöriga
hästar dels ock uttagna hästar. De kronan tillhöriga hästarna (stamridhästar,
stamdraghästar, ackordridhästar och ackorddraghästar) avses för
att täcka arméns behov i fredsorganisationen, under det att behovet av
hästar i krigsorganisationen tillgodoses — förutom med de hästar som
finnes i’ fredsorganisationen — med uttagna hästar.

Antalet kronan tillhöriga hästar utgör för budgetåret 1955/56 (om hänsyn
ej tages till beräknade omorganisationer) 1 433 stamridhästar, 305
stamdraghästar, 560 ackordridhästar och 5 110 ackorddraghästar. Av
dessa är samtliga stamridhästar och ackordridhästar samt 750 ackorddraghästar
varmblodiga. Hälften av remonteringen av stamdraghästarna sker
vidare med varmblodiga hästar.

Utrustningsbehovet av hästar omfattar i runt tal 2 900 ridbara hästar
och 22 700 drag- och klövjehästar.

Enligt förslag av Kungl. Maj :t till föregående års riksdag (prop. 1955:
110) skulle antalet stamridhästar nedbringas till 435 under budgetåret
1959/60. Remontering av varmblodiga stamdraghästar, ackordridhästar och
ackorddraghästar avsågs icke vidare äga rum. Remontutbildningen skulle
förkortas från två år till ett, varvid remonterna skulle inköpas såsom fyra -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

133

åringar i stället för såsom treåringar. Den erforderliga remonteringen beräknades
vid genomförd organisation till 65. Remontdepåerna skulle indragas
och verksamheten vid arméns ridskola i Ströinsholm överflyttas till
Umeå. Därest framdeles en civil körskola skulle komma att inrättas, syntes
emellertid frågan om en samordning av verksamheten vid skolan med den
militära verksamheten på förevarande område få upptagas till prövning.

Statsutskottet (uti. 128), som ansåg sig i princip kunna godtaga den
föreslagna begränsningen av arméns hästbestånd, fann det angeläget att
Kungl. Maj :t närmare undersökte totalbehovet av hästar vid krig eller
mobilisering. I avbidan därpå borde enligt utskottet reduceringen av antalet
hästar och remonter för arméns räkning icke ske i den snabba takt
Kungl. Maj:t föreslagit. Med hänsyn till att utredning igångsatts om inrättande
av en civil körskola i Strömsholm ansåg utskottet att frågan om
ridskolans indragning borde anstå i avbidan på resultatet av denna utredning.
För den händelse de vid Utnäslöt och Strömsholm befintliga stallutrymmena
skulle behöva helt tagas i anspråk för en skola för den civila
och militära körutbildningen kunde det vidare ifrågasättas, om icke arméns
remonter borde placeras på endera av Gudhems eller Herrevadsklosters
remontdepåer.

Riksdagen (skr. 300) fattade beslut i enlighet med utskottets hemställan.

I anledning av vad riksdagen sålunda uttalat har verkställts vissa undersökningar
rörande arméns hästbehov. Enligt dessa kommer behovet av
hästar för utbildningen efter planerade organisationsändringar att nedgå
till i runt tal 2 100 hästar, varav såsom anmälts i propositionen 1955: 110
435 stamridhästar och 200 ackordridhästar. Endast stamridhästarna anses
böra vara varmblodiga. Antalet stamdraghästar beräknas till 150 och
antalet ackorddraghästar till 1 300. Utrustningsbehovet av hästar beräknas
omfatta i runt tal 2 100 ridbara hästar och 7 700 drag- och klövjehästar.

Med skrivelse den 20 oktober 1955 har den av chefen för jordbruksdepartementet
tillkallade utredningsmannen1 överlämnat betänkande med
förslag angående inrättande av civil körskola och hästdepå vid Strömsholm.
I betänkandet föreslås att en dylik skola med hästdepå skall komma
till stånd med utnyttjande av personal och byggnader vid Strömsholms
hingstdepå.

I utlåtande över utredningsmannens betänkande har chefen för armén
föreslagit, att verksamheten vid den civila körskolan försöksvis påbörjas
hösten 1956 enligt utredningsmannens förslag. Arméchefen konstaterar att
de fördelar som vinnes om arméns rid- och körskola bibehålies vid sin
nuvarande förläggning i Strömsholm endast indirekt kommer armén tillgodo.
Det bör därför under försökstiden klarläggas i vilka avseenden
administration och utbildning kan samordnas mellan den civila körskolan

1 Generaldirektören C.-H. Nordlander.

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

och arméns rid- och körskola samt hur kostnaderna bör fördelas. Därjämte
bör det undersökas om det är ekonomiskt fördelaktigt att bibringa
arméns remonter två års utbildning, varvid det första årets utbildning i
så fall skulle anslutas till en samordnad körskola.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla, att chefen för armén
i skrivelse den 15 oktober 1955 med förslag till omorganisation av Livregementets
husarer föreslagit att antalet hästar efter genomförd omorganisation
övergångsvis skall ökas med 35 i förhållande till vad som tidigare
förutsatts (jfr prop. 1955: 110, s. 8). Remontering av dessa hästar bör
dock icke ske.

Medelsäskandena för nästa budgetår

Jag övergår härefter till behandlingen av medelsäskandena för nästa
budgetår.

Yrkande

Såsom framgår av årets statsverksproposition hemställer arméintendenturförvaltningen
att anslaget höjes med 145 000 kronor.

ökning Minskning

1. Minskad remontering av varmblodiga hästar ......... 937 475

2. Ökad remontering av kallblodiga hästar ............... 200 000

3. Högre hästpriser ............................................. 98 200

4. Utackordering av varmblodiga ackorddraghästar mot

ersättning upphör ............................................. 93 750

5. Minskad utrangering av hästar ........................... 144 200

6. Omräkning ................................................... 733 250

+ 144 425

Avrundat + 145 000

Motiv

1. För nu löpande budgetår inköpes 450 varmblodiga remonter till ett
pris av 2 300 kronor för remont. Kostnaderna i samband med inköpen
har beräknats till 135 kronor för remont. För nästa budgetår beräknar
arméintendenturförvaltningen inköpsbehovet till 65 remonter. Under förutsättning
av oförändrade inköpspriser m. m. uppkommer härvid en kostnadsminskning
av [(450 — 65) x (2 300 + 135) =] 937 475 kronor.

Rörande beräkningen av antalet remonter anför arméintendenturförvaltningen
i huvudsak följande.

I sitt förslag till ändrad organisation av kavalleriet m. m., vilket ligger
till grund för Kungl. Maj :ts förslag i ämnet i propositionen 1955: 110, hade
chefen för armén beräknat 92 remonter erforderliga under budgetåret
1956/57. Dessa skulle inköpas såsom fyraåringar och bibringas ett års
remontutbildning (jfr prop. s. 8). Arméchefen anförde emellertid att det

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

—- om en civil körskola med hingstdepå inrättades vid Strömsholm -kunde visa sig fördelaktigt att alltjämt inköpa remonterna såsom treåringar
och bibringa dem två års remontutbildning (jfr prop. s. 9). Under
hand har arméintendenturförvaltningen inhämtat att den i frågan tillkallade
utredningsmannen föreslagit inrättande av eu civil körskola vid
Strömsholm. Ämbetsverket har på grund av det anförda ansett sig böra
såsom en preliminär beräkningsgrund räkna med remontering på det av
arméchefen i förenämnda förslag för budgetåret 1959/60 angivna stamhästbeståndet,
435 hästar, samt förutsatt att remonterna fortfarande inköpes
såsom treåringar och bibringas två års remontutbildning. — Det
av arméchefen i det föregående angivna inköpsbehovet av fyraåriga remonter,
92 stycken, har beräknats på grundval av en från 11 till 15 %
förhöjd remontering. Med bibehållen två års remontutbildning skulle remonteringsprocenten
enligt för närvarande tillämpad beräkningsgrund utgöra
11. Arméintendenturförvaltningen anser emellertid detta procenttal
böra höjas till 12 för budgetåret 1956/57. Den erforderliga remonteringen
skulle då utgöra 0,12 x [435 + (0,12 X 435)] = 59, varjämte 6 remonter erfordras
för att ersätta under första året störtade remonter.

2. Arméintendenturförvaltningen beräknar den erforderliga remonteringen
av draghästbeståndet för budgetåret 1956/57, efter 10 % remontering,
till 511 ackorddraghästar och 30 stamdraghästar. Av stamdraghästarna
avses hälften eller 15 vara kallblodiga. Återstående behov av stamdraghästar
avses skola tillgodoses med övertaliga varmblodiga depåremonter,
vilka inköpts år 1955. Av dessa övertaliga remonter beräknas dessutom
högst 100 kunna utackorderas såsom ackorddraghästar. Inköpsbehovet
av kallblodiga hästar under budgetåret 1956/5/ beräknas i enlighet
härmed till (511 + 15 — 100 =) 426. Enligt medelsberäkningarna för innevarande
budgetär utgör motsvarande antal 326. Om medelinköpspriset för
kallblodiga hästar beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår,
2 000 kronor, ökar kostnaderna med [(426 — 326) X 2 000 =] 200 000
kronor.

3. För innevarande budgetår beräknades, såsom nyss anförts, medelinköpspriset
för kallblodiga hästar till 2 000 kronor, medan samma pris för
varmblodiga hästar beräknades till 2 300 kronor eller 300 kronor högre.
På grund av stigande hästpriser beräknar arméintendenturförvaltningen
för nästa budgetår medelinköpspriset för kallblodiga hästar till 2 200 kronor.
Medelinköpspriset för varmblodiga hästar upptager ämbetsverket till
300 kronor högre belopp eller 2 500 kronor. Kostnadsökningen till följd av
höjda hästpriser beräknas i enlighet härmed till (426 X 200 + 65 X 200 =)
98 200 kronor.

4. Enligt vad som anförts i propositionen 1955:110 (s. 109) skall
ackordsersättning till fodervärd för mottagande av varmblodig ackorddraghäst
icke vidare utgå. För innevarande budgetår har emellertid övergångsvis
beräknats medel för vissa dylika kostnader. Arméintendenturförvaltningen
räknar för nästa budgetår icke med något medelsbehov för ändamålet.
Medelsbehovet minskas härigenom med 93 750 kronor.

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

5. Antalet utrangerade stamhästar och ackorddraghästar under nästa
budgetår väntas minska med 34 respektive 130. Enär priserna beräknas
till oförändrat 800 kronor respektive 900 kronor, minskas inkomsterna
under anslaget med (34 x 800 + 130 x 900 =) 144 200 kronor.

6. Nettoutgifterna för innevarande budgetår har av departementschefen
beräknats till 1 133 250 kronor. Anslaget har med hänsyn till befintlig
reservation m. in. upptagits till 400 000 kronor. Såsom ökning upptages
här (1 133 250 — 400 000 =) 733 250 kronor.

Departementschefen

I fråga om arméns hästbestånd och därmed sammanhängande spörsmål
har jag nyss erinrat om att 1955 års riksdag beslutat att i princip godkänna
det förslag till begränsning av antalet hästar vid armén, som framlagts
i propositionen 1955: 110.

I det föregående har jag angivit att arméns utrustningsbehov av hästar
i samband med planerade organisationsändringar kommer att minskas
från i runt tal 26 000 till i runt tal 10 000. I det förut omtalade betänkandet
med förslag angående inrättande av civil körskola med hästdepå
har det totala antalet hästar i landet år 1955 beräknats till i runt tal
300 000. Fram till år 1960 antages hästbeståndet komma att sjunka till
200 000. Av de siffror jag nu angivit framgår att arméns behov av hästar
kan beräknas minska i större omfattning än det totala antalet hästar;
en förhållandevis större andel av den totala häststocken torde följaktligen
kunna användas för att tillgodose andra behov än det militära försvarets.
Enligt min uppfattning bör det, även sedan armén minskat sitt hästbestånd,
bli möjligt att i rimlig utsträckning tillgodose det totala hästbehovet.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen beslöt riksdagen
föregående år att frågan om indragning av ridskolan vid Strömsholm skulle
anstå i avbidan på resultatet av den utredning, som igångsatts rörande inrättande
av en civil körskola med hästdepå vid Strömsholm. Jag har vidare
omnämnt att den för ändamålet tillkallade utredningsmannen framlagt
förslag till en sådan skola. Enligt vad jag inhämtat från chefen för jordbruksdepartementet
kommer emellertid något förslag om inrättande av en
civil körskola icke att framläggas. Vid sådant förhållande saknas anledning
att uppskjuta ställningstagandet till frågan om arméns rid- och körskolas
förläggning. Jag räknar därför med att — såsom ursprungligen föreslagits
— ridskolan vid Strömsholm indrages från och med budgetåret
1957/58, i samband varmed körutbildning vid K 4 kan påbörjas.

Då någon civil körskola icke kommer att inrättas, är det ej heller aktuellt
att för framtiden inköpa arméns remonter såsom treåringar eller att bibehålla
någon av arméns remontdepåer. Jag förutsätter därför att arméns remonter
fortsättningsvis inköpes som fyraåringar samt att remontdepåerna
avvecklas. Som jag föreslog vid anmälan av frågan i propositionen
1955: 110, bör avvecklingen ske beträffande Gudhems remontdepå från och

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

med budgetåret 1956/57 samt beträffande Herrevadsklosters och Utnäslöts
remontdepåer från och med budgetåret 1957/58.

Arméchefens förslag att övergångsvis utöka antalet stamridhästar vid
Livregementets husarer utöver det antal som angivits vid anmälan av nyssnämnda
proposition finner jag mig icke kunna tillstyrka.

Vidkommande härefter medelsbehovet under remonteringsanslaget för
nästa budgetår har arméintendenturförvaltningen vid sina beräkningar utgått
från att 65 treåriga varmblodiga remonter skall inköpas. Som jag
nyss uttalat räknar jag emellertid med att arméns remonter framdeles skall
inköpas som fyraåringar. I samband med omläggningen av remontköpen
erfordras under nästa budgetår icke inköp av några varmblodiga remonter.
Jag föreslår därför att inköpen av hästar för arméns räkning för nästa
budgetår inskränkes till att omfatta det antal kallblodiga hästar som
arméintendenturförvaltningen föreslagit. Mot de av ämbetsverket beräknade
inköpspriserna på dessa hästar har jag icke funnit anledning till erinran.
Arméintendenturförvaltningens beräkningar av antalet utrangerade
hästar och försäljningspriserna på dessa anser jag mig i huvudsak kunna
godtaga. I enlighet med vad jag sålunda anfört föreslår jag att anslaget
för nästa budgetår uppföres med avrundat 400 000 kronor eller samma
belopp som under nu löpande budgetår. Jag har härvid även beaktat att
det är önskvärt med en i huvudsak jämn fördelning av medelsanvisningen
under olika budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Remontering för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

[12] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1954/55 .............................. 70 500 000 72 051 405

1955/56 (statsliggaren s. 231) 68 800 000

1956/57 (förslag) ............... 74 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 132) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar
till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag
av 75 200 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört därom
i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

138

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Samma

1. Förändringar beträffande marinstaben
Nya tjänster

3 kaptener Ma 27 (flottan) ............... 57 204

2 kaptener Ma 27 (kustartilleriet) ...... 37 598

1 kanslibiträde Ce (Cg) 11 ............... 9 516

1 kontorist Ce 13 ........................... 10 224

1 kanslibiträde Cell ..................... 9 516

1 filmregissör anställd mot arvode motsvarande
27 löneklassen (sakanslag)

— Ce 27 .................................... 19 740

1 tekniskt biträde Cg 8 (sakanslag) —

Ce 8 .......................................... 8 304

Lönegradsuppflyttningar

2 tekniska biträden Cg 8 — Cg 11 ...... 2 424

2 biträden för skriv- och kontorsgöro mål

— kanslibiträden Cell ......... 4 200

1 expeditionsvakt Ce 10 — Ce 11 ...... —

Övriga personalförändringar
1 kontorist Ce 13 — Ca 13 ...............

1 fotograf Cg 14 — Ce 14 ...............

2 tekniska biträden Cg 11 — Cell ...

1 assistent Cg 23 — Ce 23 ...............

1 tekniker Cg 13 — Ce 13 ...............

1 expeditionsunderofficer 1: 22 indrages
(vakant fr. o. m. V2 1956) ......

2. Centralisering av flottans personalorganisation 1

chef för Stockholms örlogsstation
Mo 14 — kommendör Mo 14 (chef
för flottans underofficerare, underbefäl
och meniga) ........................

5 kanslibiträden (1 Ca 11, 3 Ce 11 och
1 Cg 11), 12 kontorsbiträden Ca 8
och 7 biträden för skriv- och kontor
sgöromål (varav 4 extra) överföres
från Stockholms örlogsstation
till det centrala personalorganet ...

3 455 + 155 271

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 kontorsbiträden Ca 8 överföres från
Karlskrona resp. Göteborgs örlogsstation
till kontaktorgan inom Sydkustens
resp. Västkustens marindistrikt
.................................... —

3. Flottans utbildningsorganisation m. in.

Karlskrona örlogsstation — Karlskronaskolorna 5

expeditionsunderofficerare 1: 22 (vakanta)
utgår .............................. 7 870

1 driftingenjör Ce 25 — Ce 27 ......... -—

2 badmästare Ce 10 — Ce 12 ............ —

1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

— Ce 23 .................................... —

1 maskinmästare Cg 20 — Ce 20, 1

maskinist Cg 15, 5 reparatörer (2
Ce 13 och 3 Ce 12) och 8 eldare (2
Cell, 4 Ce 10 och 2 Cg 10) överföres
till Karlskrona örlogsvarv ...... —

2 kanslibiträden Ce 11, 13 kontorsbiträden
Ca 8 samt 3 biträden för

skriv- och kontorsgöromål utgår ... 137 220

Marinens tekniska skola organiseras
inom Karlskronaskolorna -

1 adjunkt Ca (Ce) 29 ..................... 20 424

Timarvoden till lärare och föreläsare
vid marinens fasta undervisningsanstalter
och skolor ..................... 45 000

1 utbildningsarvode ........................ 1 560

Göteborgs örlogsstation — Göteborgsskolorna 1

expeditionsunderofficer 1: 22 (vakant)
utgår ..............................

1 expeditionsunderofficer 1:22 — föreståndare
för rustkammare 1: 22 ......

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa

2 kanslibiträden Cell, 4 kontorsbiträden
Ca 8 samt 6 biträden för skrivoch
kontorsgöromål utgår ............

92 904

1 kontorsbiträde Ca 8 överföres till

Västkustens marindistrikt ............ —

1 maskinmästare Ce 18, 2 reparatörer
(1 Ce 13 och 1 Ce 12) och 3 eldare
(1 Ce 11 och 2 Ce 10) överföres till

Göteborgs örlogsvarv..................... —

1 översköterska Ce 14 och 1 sjukvårdsbiträde
Ce 5 överföres till Västkustens
marindistrikt ........................ —

Bergaskolorna

1 kapten Ma 27 .............................. 19 068

1 köksföreståndare Ca 17 — Ca 20 ... 1 560

1 biträdande köksföreståndare Ca 14

2 adjunkter (1 Ce 29 och 1 Ce 27) överföres
från Stockholms örlogsstation —

1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23
vid Stockholms örlogsstation — Ce

23 vid Bergaskolorna .................. —

2 biträden för skriv- och kontorsgöro mål

överföres från Stockholms örlogsstation
................................. —

1 hantverkare Cg 12 — Ce 12 ............ —

1 förrådsman Cg 11 — Cell ............ —

Stockholms örlogsstation — Flottans
kaserner på Skeppsholmen

3 expeditionsunderofficerare 1: 22 (vakanta)
utgår ..............................

1 maskinmästare Ce 20, 1 maskinist Ce
15, 2 reparatörer Ce 12 och 7 eldare
(2 Ce 11, 3 Ce 10 och 2 Cg 10) överföres
till Stockholms örlogsvarv...... —

1 verkstadsförman Ce 17 överföres till
Ostkustens marindistrikt ............ — _ 196150

Ca 16

792

141

Ktwgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

4. Sjökrigshögskolans organisation

2 kommendörkaptener av 2. graden,
majorer eller kaptener (lärare i artilleri-
och stabstjänst) Ma 30/27 —
kommendörkaptener av 1. graden
(överstelöjtnanter) eller kommendörkaptener
av 2. graden (majorer)

Ma 33/30 .................................... 5 796

1 överstelöjtnant eller major (lärare i

kustartilleritaktik) Ma 33/30 ......... 24 156

1 kapten Ma 27 (kustartilleriet) utgår
1 kapten Md 27 (lärare i taktik) —
kommendörkapten av 1. eller 2. graden
Ma 33/30 .............................. 4 416

18 799

+ 15 569

5. Flottans underbefälsorganisation m. m.

25 högbåtsmän Ma 14 ..................... —

3 övertaliga underofficerare Ma 19/

16 —- högbåtsmän Ma 14 ............ 4 446

83 furirsaspiranter Mf 8/7 utgår ...... —

100 meniga Mha 1 ........................—_

6. Förändringar i övrigt beträffande militär
personal

Flottan

3 kommendörkaptener av 2. graden

Ma 30 ....................................... 66 276

5 kaptener Ma 27 ........................ 95 340

Kustartilleriet

9 (8) kaptener Ma 27 ..................... 150 392

4 löjtnanter Ma 23/19 utgår ............ 48 440

5 flaggunderofficerare Ma 19 ......... 60 550

5 underofficerare av 2. graden Ma 16 53 725

41 överfurirer Ma 14 ..................... 408 852

41 furirer Me 11/10 utgår ............... 360 062

20 korpraler Mha 2 utgår ............... 78 000

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Pensionerad personal i arvodesbefattningar 1

besiktningsofficer 1: 30 vid Göte -

borgs kustartilleriförsvar utgår ... 7 617

1 expeditionsunderofficer 1: 22 vid
Sydkustens marindistrikt (vakant)

utgår ....................................... 1 574 + 339 442

7. Förändringar beträffande mariningenjörkåren 2

marindirektörer av 1. graden Ca 33 —''

10 marindirektörer av 1. graden Ca 33

utgår ....................................... ..

3 marindirektörer av 2. graden Ca 31 —

4 mariningenjörer av 1. graden Ca 29 —

2 mariningenjörer av 2. graden Ca 27 —- —

8. Förändringar beträffande läkarpersonal 1

marinöverläkare Co 13 — Co 15 ...... — —

9. Förändringar beträffande vaktpersonal

24 vaktmän Cg 12 vid kustartilleriförsvaren
.................................... 223 728

Arvoden till tillsynsmän vid befästningar
m. m............................ 140 000

Arvoden till tillsynsmän vid marinens

kustbevakning ........................... 1 100 + 84 828

10. Förändringar beträffande kontorspersonal Hemsö

kustartilleriförsvar
1 (extra) biträde för skriv- och kon -

torsgöromål .............................. 7128

Gotlands kustartilleriförsvar
1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
utgår ................................. 6 828

Sydkustens marindistrikt
1 förste kansliskrivare Ce 17 — assistent
Ce 21 ................................. 2 244

1 kanslibiträde Cell—kontorist Ce 13 648 -f

3 192

143

K ungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. D. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

11. Övriga personalförändringar in. in.

Härnösands kustartillerikår
1 biträdande köksföreståndare Ce 14... 10 140

Ostkustens marindistrikt

1 köksföreståndare Ca 20 — Ca 17 ... 1620

1 biträdande köksföreståndare Ca 16

— Ca 14 .................................... 816

1 förrådsförman Cg 13 — Ce 13 ......... —

Stockholms kustartilleriförsvar
3 reparatörer Ce 14 — förste reparatörer
Ce 15 ....................................

1 båtbefälhavare Cg 17 (sakanslag) —

Ce 17 ....................................... 11 328

Stockholms örlogsvarv

1 skogvaktare Cg 17 — Ca 17 ............ —

S jökrigsskolan

1 förste kansliskrivare Ce 17 — för rådsförvaltare

Ce 19 ................*— 934

Arvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning
........................... 4 000

Fänrikar ....................................... 174 912

Höjda arvoden till assistenter för frivilligfrågor
.................................

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

vid brandövningar ........................ 3 250_ + 202 178

12. Omräkning

1955 års lönereglering ..................... 5 409 400

Omräkning i övrigt ...................... 30 000______+ 5 439 400

13. Ändrad organisation av Blekinge kust artilleriförsvar 1

kapten Ma 27 — major Ma 30 ...... 3 048

1 mariningenjör av 1. graden Ca 29 ... 20 424 4- 23 47

Motiv

1. Förändringar beträffande marinstaben. Den teletekniska utvecklingen
har medfört att motmedelstjänsten i teletekniskt hänseende kräver

to

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

allt större uppmärksamhet. Marinchefen föreslår därför att marinstabens
förbindelseavdelning förstärkes med två kaptener, en från flottan och en
från kustartilleriet. Vidare föreslår marinchefen att beställningar tillkommer
för två kaptener, en från vardera av flottan och kustartilleriet, vilka
inom marinledningen skall handlägga med robottjänsten sammanhängande
frågor. Civilförvaltningen räknar med att beställningar inrättas för angivna
arbetsuppgifter. För inhämtande av ytterligare upplysningar rörande
ifrågavarande förslag torde få hänvisas till de handlingar, som kommer
att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Marinchefen föreslår att en kaptensbeställning på flottans stat tillkommer
för operationsavdelningens underhållsdetalj. På denna detalj tjänstgör
för närvarande en intendenturofficer. Omfattningen och arten av arbetsuppgifterna
medför enligt marinchefen att på detaljen jämväl bör
tjänstgöra en sjöofficer. Civilförvaltningen utgår vid sina kostnadsberäkningar
från att beställningen inrättas.

Chefen för marinen har upprepat sitt tidigare framlagda förslag om inrättande
av en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 vid marinstabens bibliotek
(prop. 1955: 110, s. 116). Civilförvaltningen anser alltjämt, att behovet
bör tillgodoses genom inrättande av en extra tjänst för kanslibiträde.

Marinchefen har anmält behov av dels en tjänst för kontorist i Ce 13
(handsekreterare åt inspektören för kustartilleriet, tillika sammanträdesstenograf
inom kustartilleriinspektionen), dels ock en tjänst för kanslibiträde
i Ce 11 (sekreterare åt inspektören för den skeppstekniska tjänsten)
samt hemställt att tjänster inrättas för dessa ändamål. Civilförvaltningen
biträder förslagen.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 247) upprepar
civilförvaltningen sitt tidigare framförda förslag (jfr prop. 1955:110, s.
118) att från anslaget till försvarsfilm till förevarande anslag överföres
en filmregissör och ett tekniskt biträde vid marinstabens filmdetalj och
att därvid för ändamålet uppföres extra ordinarie tjänster i Ce 27 respektive
Ce 8.

Marinchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att två
för marinstabens tryckeri avsedda tjänster för tekniskt biträde i Cg 8 uppflyttas
till Cg 11. Civilförvaltningen biträder därjämte av chefen för marinen
framlagda förslag om inrättande av två tjänster för kanslibiträde i
Ce 11, avsedda för sekreterare den ena åt cheferna för sektion I och operationsavdelningen
(jfr prop. 1955:110, s. 118) och den andra åt chefen
för sektion II, i utbyte mot två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de
arbetsuppgifter, som är förenade med ifrågavarande tjänster.

Ett av chefen för marinen ånyo framfört förslag om uppflyttning av en
tjänst för expeditionsvakt från Ce 10 till Cell avstyrkes alltjämt av civilförvaltningen
(jfr prop. 1955: 110, s. 118).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

145

Civilförvaltningen räknar med bifall till ett av chefen för marinen framfört
förslag att ordinariesätta en tjänst för kontorist i Ce 13, avsedd för
sekreterare åt marinchefen.

Marinchefen upprepar tidigare förslag (jfr prop. 1955: 110, s. 116 och
117) alt såsom extra ordinarie måtte uppföras tjänster för en assistent i
Cg 23 (ledningen av bildbandsframställningen), en tekniker i Cg 13 (filmdetaljen)
samt en fotograf i Cg 14 och två tekniska biträden i Cg 11 (fotolaboratoriet).
Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslagen.

Marinchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen indragning av
en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i 1: 22, vilken till följd
av vidtagna rationaliseringsåtgärder ej längre erfordras.

2. Centralisering av flottans personalorganisation. Allmänt. Enligt
särskilda Kungl. Maj :ts bemyndiganden har under de senaste åren bedrivits
försök med centralisering av flottans personalregistrering. Försöken
har inneburit att truppregistren vid Göteborgs och Karlskrona örlogsstationer
samt marinledningen successivt överförts till Stockholms
örlogsstation samt att chefen för Stockholms örlogsstation övertagit de
åligganden som cheferna för Göteborgs och Karlskrona örlogsstationer haft
såsom personalkårchefer för underofficers- och sjömanskårerna. Försöken
har ägt rum i samråd med försvarets civilförvaltning, centrala värnpliktsbyrån
och statens organisationsnämnd. Samarbete har vidare förekommit
med pågående utredning rörande utnyttjande av hålkortsanläggningar
inom försvaret.

De erfarenheter, som inhämtats genom den hittillsvarande försöksverksamheten,
bestyrker enligt marinchefen, att en centralisering av personalorganisationen
utformad i anslutning till planerad regional ledningsorganisation
bör komma till stånd.

Marinchefens förslag i fråga om centralisering av flottans personalorganisation
m. in. innebär i huvudsak följande. Flottans underofficerare, underbefäl
och meniga sammanföres under en chef, direkt underställd chefen
för marinen. I fråga om antagning, befordran, kommendering, avgång
m. in. av personalen skall denne personalkårchef fullgöra de uppgifter
som i gällande organisation ankommer på cheferna för de olika örlogsstationerna.
Personalkårchefen bär vara truppregistreringsmyndigliet för
flottans personal och för marinen gemensam personal. Det centrala personalorganet
förutsättes bli placerat i Stockholm. I anslutning till denna
centralisering sker vissa förändringar beträffande flottans utbildningsorganisation
m. m. Från och med budgetåret 1956/57 bör sålunda Stockholms
och Göteborgs örlogsstationer — i likhet med vad redan beslutats
i fråga om Karlskrona örlogsstation (jfr prop. 1955: 110, s. 130; SU 128;
rskr. 300) — utgå ur marinens organisation. På motsvarande sätt som
förutsatts beträffande Karlskrona örlogsstation ersättes Göteborgs örlogs10—loo
r>(! Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Xr 110

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

station av en utbildningsorganisation, Flottans skolor i Göteborg, »Göteborgsskolorna».
De utbildningsuppgifter som ankommer på Stockholms
örlogsstation övertages i huvudsak av Bergaskolorna. För vissa avvecklingsuppgifter
i Stockholm tillkommer en organisation Flottans kaserner
på Skeppsholmen. Behovet av militär personal på aktiv stat för de nytillkommande
enheterna förutsattes bli tillgodosett genom omdisposition
av befintliga beställningar. I fråga om annan personal kan till följd av
personalregistreringens centralisering betydande besparingar ske. För den
av marinchefen föreslagna organisationen av de olika utbildningsorganen
m. in. redogöres närmare under punkten 3 i det följande.

Personalorganets organisation in. m. Personalkårchefen bör
enligt marinchefen biträdas av en stab med tills vidare följande sammansättning.
Under stabschefen, regementsofficer i Ma 33, bedrives arbetet
på tre avdelningar, organisations-, underofficers- och sjömansavdelningarna,
envar under en regementsofficer i Ma 30, vartill kommer en expedition
med en förvaltare i Ma 21. Av de detaljer, i vilka de olika avdelningarna
indelas, förestås en av en löjtnant i Ma 23/19 medan de övriga
— sammanlagt sju -— avses för förvaltare i Ma 23 eller Ma 21. Behovet
av kontorspersonal inom det centrala personalorganet under nästa budgetår
har marinchefen beräknat till fem kanslibiträden och 19 kontorsbiträden
(biträden för skriv- och kontorsgöromål). Marinchefen räknar
med att under år 1956 kunna övergå till hålkortsregistrering, varvid ytterligare
personalbesparingar kan påräknas utöver dem som möj liggöres
genom centraliseringsåtgärderna i fråga. Då i stort sett icke några ändringar
i fråga om personalens stationering till de olika marindistrikten
beräknas ske i samband med centraliseringen av de personalorganisatoriska
frågorna, bör enligt marinchefen särskilda kontaktorgan inrättas
inom marindistrikten och där anslutas till marindistriktsstaberna. Vartdera
kontaktorganet inom Sydkustens och Västkustens marindistrikt bör
tillföras en officer, en underofficer och ett underbefäl. För biträdesuppgifter
bör tillkomma ett kontorsbiträde inom vartdera av dessa marindistrikt.

Chefen för det centrala personalorganet bör tills vidare vara beställningshavare
i Mo 14. En dylik beställning föreslås tillkomma i utbyte mot
beställningen såsom chef för Stockholms örlogsstation i samma lönegrad.
Behovet av militär personal i övrigt förutsättes, som nämnts, bli tillgodosett
genom omdisposition av befintliga beställningar. För att tillgodose
behovet av kontorspersonal för centralorganet avses skola överföras tjänster
från Stockholms örlogsstation. Kontaktorganens behov av kontorspersonal
tillgodoses genom överförande av tjänster från Karlskrona och Göteborgs
örlogsstationer till Sydkustens respektive Västkustens marindistrikt.

Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna omorganisationen. Ämbetsverket
är dock icke berett att taga slutlig ställning till personaluppsätt -

147

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

ningen annat än beträffande den föreslagna personalkårchefen. Mot att
för denne avses en kommendörsbeställning i Mo 14 i utbyte mot en beställning
i samma lönegrad såsom chef för Stockholms örlogsstation har
civilförvaltningen intet att erinra. Benämningen på befattningen anses
dock böra övervägas närmare. I fråga om kontorspersonalen räknar civilförvaltningen
med marinchefens förslag. Ämbetsverket förutsätter att personalbehovet
och löneställningarna omprövas, så snart verksamheten vunnit
erforderlig stadga.

3. Flottans utbildningsorganisation. Rörande den huvudsakliga innebörden
av de av marinchefen föreslagna förändringarna torde få hänvisas
till vad som anförts under punkten 2 Allmänt.

Karlskrona örlogsstation — Karlskronaskolorna. Vid 1955
års riksdag har, såsom nämnts i det föregående, beslutats att Karlskrona
örlogsstation skall ersättas av en utbildningsorganisation med benämningen
Flottans skolor i Karlskrona (Karlskronaskolorna). Kungl. Maj:t
har därvid bemyndigats att närmare besluta i frågorna rörande avvecklingen
av örlogsstationen och organisationen av Karlskronaskolorna. Något
beslut rörande dessa frågor har ännu icke meddelats.

För den principiella organisationen av Karlskronaskolorna har redogjorts
i propositionen 1955: 110 (s. 118 och 119). Marinchefen anför nu
att till Karlskronaskolorna bör anslutas flottans furirskola för maskinoch
ekonomiavdelningarna samt delar av hantverksavdelningen, där rekrytutbildningen
av stampersonal samt rekryt- och yrkesutbildning av
värnpliktiga bör bedrivas, ävensom marinens verkstadsskola, marinens intendenturskola
och flottans radioskola.

De tjänster och befattningar som i gällande personalförteckningar upptagits
för Karlskrona örlogsstation skall enligt marinchefens förslag avses
för Karlskronaskolorna, i den mån icke annat framgår av de i sammanställningen
och i det följande redovisade förslagen.

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förslag om indragning av
fem arvodesbefattningar i 1: 22, nu avsedda för expeditionsunderofficerare
vid Karlskrona örlogsstation.

Däremot anser civilförvaltningen sig icke nu böra räkna med föreslagna
uppflyttningar av tjänsterna för en driftingenjör i Ce 25 till Ce 27 och två
badmästare i Ce 10 till Ce 12.

I överensstämmelse med marinchefens förslag räknar civilförvaltningen
med att en tjänst för lärare i gymnastik och idrott i Cg 23 extraordinariesältes.

I de från och med den 1 juli 1955 gällande personalförteckningarna upptages
under Karlskrona örlogsstation följande tjänster för eldningst jänsten
vid kasernanläggningarna m. in. i Karlskrona, nämligen tjänster för
en maskinmästare i Cg 20, en maskinist i Cg 15, två reparatörer i Ce 13,
tre reparatörer i Ce 12, två eldare i Cell, fyra eldare i Ce 10 och två

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

eldare i Cg 10. Då eldningstjkristen handhaves av byggnadsavdelningen
vid Karlskrona örlogsvarv föreslår marinchefen, att tjänsterna från och
med nästa budgetår överföres till Karlskrona örlogsvarv. Tjänsten för
maskinmästare föreslås samtidigt skola upptagas såsom extra ordinarie.
Civilförvaltningen tillstyrker vad marinchefen sålunda föreslagit.

Marinchefen har angivit behovet av biträdespersonal vid Karlskronaskolorna
till två kanslibiträden och fyra kontorsbiträden. Såsom redovisats
under punkt 2 avses en tjänst för kontorsbiträde vid Karlskrona
örlogsstation bli överförd till Sydkustens marindistrikt. Återstående för
örlogsstationen avsedda biträdestjänster, nämligen tjänster för två kanslibiträden
i Ce 11, 13 kontorsbiträden i Ca 8 och tre biträden för skriv- och
kontorsgöromål, kan indragas. Civilförvaltningen, som utgår från att personalbehovet
sedermera kommer att göras till föremål för organisationsundersökningar,
räknar för närvarande med bifall till förslaget.

I skrivelse den 11 januari 1956 har marinchefen föreslagit att en av de
kontorsbiträdestjänster i Ca 8, som förutsatts skola indragas, övergångsvis
skall få kvarstå i avvaktan på resultatet av påbörjade organisationsundersökningar
vid Karlskronaskolorna.

Marinchefen har i annat sammanhang hemställt att den tekniska linjen
vid försvarets läroverk måtte överflyttas till Karlskrona för att inordnas
i Karlskronaskolorna under namn av marinens tekniska skola (jfr prop.
1956: 1, bil. 6, s. 217). över detta förslag, för vilket en närmare redogörelse
lämnas vid behandlingen av försvarets läroverks avlöningsanslag
i det följande, har yttranden inhämtats från försvarets civilförvaltning
och försvarets skolnämnd.

Civilförvaltningen anför i sitt yttrande, såvitt rör förevarande anslag,
i huvudsak följande. Chefen för marinen har föreslagit att en tjänst för
adjunkt i Ca 29, avsedd för lärare i matematik, mekanik och maskinlära,
skall överföras från försvarets läroverk till Karlskronaskolorna. Civilförvaltningen
räknar med att en adjunktstjänst vid läroverket indrages samt
att en adjunktstjänst i Ce 29 tillkommer vid Karlskronaskolorna. Undervisningsskyldigheten
för denna tjänst bör regleras på enahanda sätt som
gäller för lärare vid försvarets läroverk. Frågan om inrättande av ytterligare
en adjunktstjänst i 29 lönegraden vid Karlskronaskolorna för undervisning
i modersmålet och engelska, vilket föreslagits av försvarets skolnämnd,
bör däremot enligt civilförvaltningen anstå tills vidare. — Civilförvaltningen
som i sina ordinarie medelsäskanden i anslutning till förslag
av chefen för marinen beräknat medelsbehovet för timarvoden till
lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor till
oförändrat belopp, 330 000 kronor, anser att detta belopp i anledning av
överflyttningen bör uppräknas med 45 000 kronor. Slutligen räknar civilförvaltningen
med att ett utbildningsarvode om 1 560 kronor för militär
lärare i maskintekniska ämnen upptages för Karlskronaskolorna.

149

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1956

Göteborgs örlogsstation — Göteborgss koloni a. Den av marinchefen
föreslagna utbildningsorganisationen, benämnd Flottans skolor
i Göteborg (Göteborgsskolorna) avses skola organiseras efter mönster av
Bergaskolorna (se Kungl. Maj :ts beslut den 26 november 1954). Vid Göteborgsskolorna
skall enligt förslaget bedrivas yrkesutbildning av stampersonal
och värnpliktiga inom mintjänsten, rekryt- och yrkesutbildning av
värnpliktigt sjöbefäl samt viss rekrytutbildning av övriga värnpliktiga.

Marinchefens förslag innebär vidare att för Göteborgs örlogsstation upptagna
tjänster och befattningar med i det följande angivna undantag avses
för Göteborgsskolorna.

I vederbörlig personalförteckning för innevarande budgetår finnes under
Göteborgs örlogsstation uppförda två arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer
i 1: 22. Marinchefen har föreslagit att den ena befattningen
indrages samt att den andra befattningen under benämningen föreståndare
för rustkammare uppföres på personalförteckningen under rubriken
Göteborgsskolorna. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Behovet av biträdespersonal vid Göteborgsskolorna har marinchefen angivit
till två kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Vidare har marinchefen föreslagit
att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 utöver den under punkten 2 angivna
överföres från örlogsstationen till Västkustens marindistrikt. Tjänsten
bör där avses för sjukvårdsförvaltningen. Återstående nu för Göteborgs
örlogsstation upptagna biträdestjänster, nämligen tjänster för två
kanslibiträden i Cell, fyra kontor sbiträden i Ca 8 och sex biträden för
skriv- och kontorsgöromål, kan enligt marinchefen indragas. Förslaget har
icke givit civilförvaltningen anledning till erinran.

Civilförvaltningen har icke heller något att erinra mot marinchefens förslag
att tjänster för en maskinmästare i Ce 18, en reparatör i Ce 13, en
reparatör i Ce 12, en eldare i Cell och två eldare i Ce 10 överföres till
Göteborgs örlogsvarv. Ifrågavarande personal är avsedd för eldningstjänslen
vid Nya Varvet.

Civilförvaltningen tillstyrker likaledes att tjänsterna för en överskölerska
i Ce 14 och ett sjukvårdsbiträde i Ce 5 överföres till sjukvårdsförvaltningen
vid Västkustens marindistrikt.

Bergaskolorna. Med förmälan att beställning för närvarande saknas
för en kapten i Ma 27, avsedd för utbildningsadjutant vid Bergaskolorna,
har marinchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att en
kaptensbeställning på flottans stat tillkommer.

Marinens skolor på Berga omfattar för närvarande flottans vapenofficersskola,
marinens underofficersskola samt tjänstegrensskolorna. Marinchefen
föreslår att i samband med indragningen av Stockholms örlogsstation
jämväl flottans furirskola för däcksavdelningen och delar av hantverksavdelningen
samt marinens teleskola inlemmas i Bergaskolorna.
Tcleskolan anses dock i avvaktan på att erforderliga byggnader tillkommer

150

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

på Berga böra kvarbli på Beckholmen i Stockholm. Denna utökning av
verksamheten vid Bergaskolorna kräver enligt marinchefen en mindre förstärkning
av personalorganisationen vid skolorna. Sålunda har marinchefen
föreslagit att nuvarande tjänster vid Ostkustens marindistrikt för
en ltöksföreståndare i Ca 20 och en biträdande köksföreståndare i Ca 16
överföres till Bergaskolorna mot att motsvarande tjänster i Ca 17 respektive
Ca 14 vid dessa skolor tillföres marindistriktet (jfr punkten 11 i det
följande). Vidare bör enligt marinchefen tjänsterna för två adjunkter,
varav en i Ce 29 och en Ce 27, en lärare i gymnastik och idrott i Cg 23 samt
två biträden för skriv- och kontorsgöromål överföras från Stockholms
örlogsstation till Bergaskolorna. Den extra tjänsten för lärare i gymnastik
och idrott skall enligt förslaget samtidigt extraordinariesättas. Civilförvaltningen
tillstyrker förslagen.

Civilförvaltningen tillstyrker ävenledes förslag av marinchefen om extraordinariesättning
av tjänsterna för en hantverkare i Cg 12 och en förrådsman
i Cg 11 vid Bergaskolorna.

Stockholms örlogsstation — Flottans kaserner på Skeppsholmen.
När den nya personalorganisationen genomförts och sedan beslutad
utflyttning av Stockholms örlogsvarv slutförts, kommer flottans personalorganisation
på Skeppsholmen att ha definitivt avvecklats. Det torde
emellertid dröja flera år, innan så bär skett. Under tiden är det enligt
inarincliefen nödvändigt att på Skeppsholmen vidmakthålla en avvecklingsorganisation,
Flottans kaserner på Skeppsholmen. Kasernerna bör
lyda under en kasernchef, regementsofficer ur flottan, som bör vara underställd
chefen för Ostkustens marindistrikt. Kasernchefen bör handha
den personal ur flottan, som alltjämt kommer att tjänstgöra vid marinens
anläggningar i Stockholm. Han skall jämväl tills vidare handha den personaldepå
inom Ostkustens marindistrikt, som sedermera avses förläggas
till Bergaskolorna. Kasernchefen bör biträdas av ett mindre stabsorgan.
För att ordna bespisning av personalen bör tills vidare matinrättningen vid
intendenturförvaltningen vid Ostkustens marindistrikt bibehållas.

Marinchefen har i enlighet härmed föreslagit att följande nu för Stockholms
örlogsstation upptagna tjänster uppföres under rubriken Flottans
kaserner på Skeppsholmen, nämligen tjänster för en förste kansliskrivare
i Ce 17, två översköterskor i Ce 14, ett kanslibiträde i Ce 11, ett biträde för
skriv- och kontorsgöromål samt tre sjukvårdsbiträden i Ce 5. Civilförvaltningen
tillstyrker förslagen men förutsätter att personalbehovet i sinom
tid blir närmare undersökt.

Vidare tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag att indraga tre
vakanta befattningar för expeditionsunderofficer i 1:22 vid Stockholms
örlogsstation samt att överföra följande under Stockholms örlogsstation
redovisade tjänster, avsedda för eldningstjänsten på Skeppsholmen, till
Stockholms örlogsvarv, nämligen 1 tjänst för maskinmästare i Ce 20, 1 för

151

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

maskinist i Ce 15, 2 för reparatörer i Ce 12 och 7 för eldare (2 i Ce 11,

3 i Ce 10 och 2 i Cg 10). Ämbetsverket tillstyrker likaledes marinchefens
förslag att överföra en tjänst för verkstadsförman i Ce 17 vid örlogsstationen
till Ostkustens marindistrikt.

Av marinchefen framförda förslag om överföring av övriga for Stockholms
örlogsstation avsedda tjänster dels till det centrala personalorganet,
dels ock till Bergaskolorna har redovisats i det föregående.

4. Sjökrigshögskolans organisation. Marinchefen har upprepat tidigare
förslag om utbyte av två beställningar för kommendörkapten av 2. graden
(major) eller kapten i Ma 30 eller Ma 27 mot beställningar för kommendörkapten
av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten av 2.
graden (major) i Ma 33 eller Ma 30, avsedda för lärare i artilleri och stabstjänst
(prop. 1955:110, s. 111).

Vidare har marinchefen föreslagit att för lärare i kustartilleritaktik inrättas
en beställning för överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30,
varvid en beställning för kapten i Ma 27 på kustartilleriets stat kan utgå,
samt att en beställning för kapten i Md 27 utbytes mot en beställning för
kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ma 33 eller Ma 30, avsedd for
lärare i taktik.

Civilförvaltningen utgår vid sina kostnadsberäkningar från att marinchefens
förslag vinner bifall.

5. Flottans underbefälsorganisation m. in. Vid 1955 års riksdag (jfr
prop. 1955:110, s. 43—48; SU 128; rskr. 300) beslöts vissa ändringar i
fråga om flottans underbefälsorganisation. Sålunda utökades antalet beställningar
för högbåtsmän samtidigt som det sammanlagda antalet beställningar
för underbefäl och meniga väsentligt nedbragtes. Kadern av högbåtsmän
och furirer beräknades sålunda till sammanlagt 1 600 man val av
900 högbåtsmän och 700 furirer. I gällande personalförteckningar upptages
beställningar för 740 högbåtsmän i Ma 14, 700 furirer i Me 11 eller Me 10,
683 furirsaspiranter i Mf 7 eller Mf 8, 17 korpraler (musikmän) i Mha 2
samt 400 meniga i Mha 1. I personalförteckningarna upptages vidare 160
beställningar för övertaliga underofficerare vilka vid ledigblivande avses
skola utbytas mot beställningar för högbåtsmän.

Marinchefen erinrar nu om att han i sitt till grund för riksdagsbeslutet
liggande förslag angivit behovet på längre sikt av högbåtsmän och
furirer till sammanlagt 1 650. Normgivande för beräkningen hade varit
det med hänsyn till den ökade värnpliktstiden minsta antal befattningai
för högbåtsmän och furirer, som måste besättas med stampersonal, om
materielen skulle kunna utnyttjas på avsett sätt och godtagbar säkerhet
för såväl personal som materiel kunna påräknas. Vid beräkningen hade
även beaktats inverkan av förändringar i fartygsbeståndet enligt nu löpande
ersättningsbyggnadsplan. Marinchefen har nu ånyo föreslagit att antalet
beställningar för högbåtsmän och furirer — eller genomförandet av nu

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

löpande fartygsbyggnadsplan och under förutsättning att nuvarande värnpliktstid
bibehålies — fastställes till sammanlagt 1 650 och att därvid
1 000 beställningar avses för högbåtsmän och 650 beställningar för furirer.
För nästa budgetår räknar emellertid marinchefen endast med 768
beställningar för högbåtsmän i Ma 14, vilket innebär en utökning av nuvarande
stat med 28 beställningar. Tre av dessa beställningar skulle tillkomma
i utbyte mot ledigblivande beställningar i Ma 19 eller Ma 16 för
övertaliga underofficerare. Med hänsyn till önskemålet att snarast kunna
bygga upp den ifrågasatta underbefälskadern har marinchefen föreslagit
att furirsantalet tills vidare bibehålies vid 700. Den föreslagna fördelningen
mellan antalet högbåtsmän och furirer syftar till att göra underbefälsyrket
till ett livstidsyrke från att ha varit ett genomgångsyrke.

Marinchelen har vidare föreslagit att antalet furirsaspiranter och meniga
fastställes till 600 respektive 500, vilket skulle medföra en minskning
med 83 beställningar för furirsaspiranter och en utökning med 100
beställningar för meniga i Mha 1. Till motivering härför anföres att den
nuvarande fördelningen av ifrågavarande personal, 683 furirsaspiranter och
400 meniga, förutsätter att årligen cirka 80 furirsaspiranter tillföres från
värnpliktiga befälselever. De hittills vunna erfarenheterna från flottans
underbefälsrekrytering, värnpliktslinjen, ger emellertid vid handen, anför
marinchefen, att ett sådant antal icke kan påräknas. För att underlätta
övergången till de nya staterna har marinchefen föreslagit, att fördelningen
mellan antalet beställningar för furirsaspiranter och meniga, om så erfordras,
får ändras inom ramen för det föreslagna sammanlagda antalet
dylika beställningar.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna förorda att redan nu några
jämkningar vidtages i den av statsmakterna vid 1955 års riksdag fastställda
sammansättningen av flottans underbefälskader och räknar därför allenast
med den jämkning härutinnan som betingas av förändringarna i staten
för övertaliga underofficerare. Sedan ytterligare erfarenheter vunnits
torde emellertid, anför ämbetsverket, frågan om underbefälskaderns sammansättning
böra bli föremål för omprövning.

6. Förändringar i övrigt beträffande militär personal.

Flottan. Till föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 121) anmäldes
att chefen för marinen låtit utarbeta planer över utnyttjandet av marinens
militära och civilmilitära personal i krigs- och fredsorganisationen. Planerna
omfattade bland annat sjöofficers-, marinintendentur- och mariningenjörkårerna.
Marinchefen anmäler nu att dessa planer i samband med
äskandena för nästa budgetår reviderats med anledning av att riktlinjerna
för den nya centraliserade personalorganisationen kunnat fastställas. Såvitt
avser sjöofficerskåren utvisar planen en brist av fyra kommendörkaptener
av 2. graden och tio kaptener. Av sålunda erforderliga beställningar
äskas för nästa budgetar tre för kommendörkaptener av 2. graden

153

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

och nio för kaptener. T angivet antal kaptener har inräknats lyra vilka
redovisats under punkterna 1 och 3 i det föregående.

Marinchefen återkommer till frågan om beställningar för divisions- och
fartygschefer för motortorpedbåtar av typ T 101 och T 41 (prop. 1955:
110, s. 121). Marinchefen, som liksom tidigare räknar med att fyra motortorpedbåtar
av vartdera slaget skall vara rustade, föreslår att beställningar
tillkommer för en kommendörkapten av 2. graden, divisionschef, och fyra
kaptener, fartygschefer.

Såsom fartygschefer på de nybyggda jagarna Halland och Småland har
marincliefen beräknat kommendörkaptener av 2. graden. Då beställningar
enligt den reviderade personalplanen saknas för ändamålet, har chefen för
marinen föreslagit att två dylika beställningar tillkommer.

Enligt den reviderade personalplanen saknas jämväl en beställning i
Ma 27 för tjänstgörande officer i den nytillkomna sjöfartsstyrelsen.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna taga ställning till den reviderade
personalplanen för sjöofficerskåren. Ämbetsverket utgår emellertid
vid sina kostnadsberäkningar från att ifrågavarande beställningar inrättas.

Kustartilleriet. Till föregående års riksdag (prop. 110, s. 122) redovisades
ett av inspektören för kustartilleriet framlagt förslag till ny utbildningsorganisation
vid kustartilleriet. Enligt samtidigt verkställda personalberäkningar
förelåg beträffande officerare en brist av 16 kaptener
och ett överskott av 7 löjtnanter. Övergång till den nya organisationen
förutsattes ske fortlöpande under tiden den 1 april 1955—den 30 september
1957. För att påbörja övergången till den nya organisationen föreslog
marinchefen att för budgetåret 1955/56 skulle tillkomma 6 kaptensbeställningar
i utbyte mot samma antal löjtnantsbeställningar. Efter förslag av
Ivungl. Maj:t utbyttes tre löjtnantsbeställningar mot beställningar för
kapten.

Marinchefen anför nu, alt de i förslaget till ändrad utbildningsorganisation
vid kustartilleriet upptagna personalförändringarna är en förutsättning
för organisationens planmässiga genomförande och effektivitet.
För nästa budgetår bör därför tillkomma — förutom de för innevarande
budgetår föreslagna men icke inrättade tre kaptensbeställningarna i utbyte
mot löjtnantsbeställningar — fem nya kaptensbeställningar, varvid en beställning
för löjtnant kan utgå. Marinchefen föreslår vidare att en kaptensbeställning
vid kustartilleriet tillkommer för vapenplaneringen inom
marinförvaltningen. Sammanlagt skulle alltså enligt marinchefen för nästa
budgetår tillkomma 9 beställningar för kaptener — bortsett från de två
för marinledningen avsedda kaptensbeställningar, som omnämnts under
punkten 1 i det föregående — varvid 4 beställningar för löjtnanter skulle
utgå.

Civilförvaltningen utgår från att de föreslagna ändringarna genomföres;
dock räknar ämbetsverket icke med tillkomsten av den för marinförvaltningen
avsedda kaptensbeställningen.

154

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 år 1956

Enligt personalberäkningarna för den föreslagna ändrade utbildningsorganisationen
vid kustartilleriet föreligger en brist av 13 flaggunderofficerare
och 10 underofficerare av 2. graden, medan 4 beställningar för förvaltare
i Ma 21 kan utgå (jfr prop. 1955:110, s. 123). Efter förslag av
Kungl. Maj :t har för innevarande budgetår 2 flaggunderofficersbeställningar
och 2 beställningar för underofficer av 2. graden tillkommit (s.
131). Under åberopande av förslaget till ny utbildningsorganisation för
kustartilleriet föreslår marinchefen att för nästa budgetår skall tillkomma
5 flaggunderofficersbeställningar och 5 beställningar för underofficer av
2. graden. Civilförvaltningen räknar med att förslaget vinner bifall.

I fråga om underbefäl och meniga vid kustartilleriet föreslår marinchefen
för nästa budgetår att 41 beställningar för furir i Me 11 eller Me 10
utbytes mot samma antal beställningar för överfurir i Ma 14, varav 14
beställningar för vakttjänst. Vidare föreslås 20 beställningar för korpral i
Mha 2 utgå. Under erinran om att föredragande departementschefen i samband
med behandlingen av marinens manskapsorganisation i prop. 1953:
110 (s. 19) icke funnit något vara att erinra mot att underbefälskadern
på längre sikt utbyggdes med beställningar för vaktpersonal räknar civilförvaltningen
med att vad marinchefen föreslagit i fråga om kustartilleriets
underbefälsorganisation vinner bifall.

Pensionerad personal i arvodesbefattningar. I enlighet med
förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen med indragning
av eu arvodesbefattning i 1: 30 för besiktningsofficer vid Göteborgs kustartilleriförsvar
och en arvodesbefattning i 1: 22 för expeditionsunderofficer
vid Sydkustens marindistrilctsstab.

7. Förändringar beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen anför att
han, med hänsyn till vad som uttalats vid behandlingen av motsvarande
frågor vid föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 123—124 och 132),
ansett sig böra avstå frän att beträffande mariningenjörkåren framlägga
förslag som kan ha samband med pågående utredning beträffande vissa
personalkårer inom försvaret eller med örlogsvarvsutredningen. De förslag,
som framlägges, betingas enligt marinchefen av redan fattade beslut
om fartygsbyggnader m. m. och påverkas icke av pågående utredningar.
Marinchefens förslag innebär i huvudsak följande.

Två beställningar för marindirektörer av 1. graden (biträde åt inspektören
för den skeppstekniska tjänsten och chef för minexperimentavdelningen
vid Stockholms örlogsvarv) föreslås tillkomma. Samtidigt anses
fem dylika beställningar, avsedda för befattningshavare i marinförval tningen,
böra utgå till följd av alt ordinarie tjänster numera finnes uppförda
på marinförvaltningens personalförteckning. Under förutsättning att
i lönegrad Cs 10 uppförda byråchefstjänster i marinförvaltningen uppföres
såsom ordinarie kan ytterligare fem beställningar för marindirektör av 1.
graden utgå.

För marindirektör av 2. graden tillkommer tre beställningax-, avsedda

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1056 155

eu lör chef för maskinskolan på Berga och två för marinförvaltningens

telebyrå. .....

För mariningeiijör av 1. graden avses fyra beställningar: en för fai tygsingenjör
på jagare av tvp Halland, eu för ärenden rörande elekti©utbildning
hos inspektören för den skeppstekniska tjänsten samt två föi läiaie,
den ene vid marinens teleskola och den andre vid kustartilleriets ladarskola.
För sistnämnda befattning har inspektören för kustartilleriet för
sin del föreslagit en civil tjänst.

Slutligen föreslås två beställningar för mariningenjör av 2. graden tillkomma,
avsedda den ena för stabsingenjör vid Heinsö kustartilleiiförsvai
och den andra för teleingenjör.

Beträffande förslaget att tillföra mariningenjörkåren en beställning i
Ca 29 för fartygsingenjör på jagare av Hallandstyp erinrar civilförvaltningen
om att eu dylik beställning tillkommit år 1954 (prop. 110, s. 119) för en
då färdigställd jagare av nämnda typ. Då civilförvaltningen föreställer sig
att behovet av mariningenjörer överhuvudtaget måste bedömas med utgångspunkt
i pågående utredningar samt mot bakgrunden av statsmakternas
tidigare ställningstagande till frågan om utbyggnad av mariningenjörkåren
anser sig ämbetsverket icke böra förorda några jämkningar i
mariningenjörkårens sammansättning.

8. Förändringar beträffande läkarpersonal. Civilförvaltningen är icke
beredd biträda av marinchefen framlagt förslag till uppflyttning av marinöverläkarbeställningen
från lönegrad Co 13 till Co 15.

9. Förändringar beträffande vaktpersonal. Marinchefen har återkommit
med förslag om inrättande av civila tjänster för heltidsanställda tillsynsmän
vid kustartilleriförsvaren (jfr prop. 1955: 110, s. 126 och 133).
För nästa budgetår föreslås att 24 tjänster för vaktmän i Cg 12 inrättas
vid kustartilleriförsvaren, av vilka åtta tjänster avses för nu mot arvode
heltidsanställda tillsynsmän, två vid Hemsö kustartilleriförsvar, två vid
Stockholms kustartilleriförsvar och fyra vid Göteborgs kustartilleriförsvar.
Återstående 16 tjänster är avsedda för heltidsanställda vaktmän vid
Blekinge kustartilleriförsvar, vilka nu är kollektivavtalsanställda, åtta med
avlöning från de för tillsynsmän vid befästningar in. in. anvisade medlen,
sju med avlöning från sakanslag och en med avlöning från anslaget till
avlöningar till viss arbetarpersonal. Marinchefen har därvid förutsatt att,
så länge kollektivavtalsavlönade tillsynsmän kvarstår i tjänst, avlöningskostnaderna
för dessa skall bestridas från anslaget till avlöningar till viss
arbetarpersonal och motsvarande antal nyinrättade tjänster hallas vakanta.

Vid bifall till förslaget beräknar marinchefen ett medelsbehov för tillsynsmän
vid befästningar m. in. inom kustartilleriförsvaren av 148 510
kronor (nu 289 450 kronor). Medelsbehovet för ändamålet minskar alltså
med i runt tal 140 000 kronor.

Civilförvaltningen anser att avlöning till heltidsanställd vaktpersonal
vid marinen icke i fortsättningen bör utgå enligt kollektivavtal eller i form

156

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

av arvoden. Ämbetsverket anser sig icke kunna bedöma behovet av vaktpersonal
vid kustartilleriförsvaren men har sig bekant att statens organisationsnämnd
anser en översyn härutinnan böra komma till stånd. I avvaktan
på resultatet av en dylik översyn räknar ämbetsverket med medel
för inrättande av extra tjänster till det antal marinchefen föreslagit.

I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen
med en höjning av 1 100 kronor för medel till arvoden till tillsynsmän vid
marinens kustbevakning. Höjningen föranledes av nytillkommande tillsyn
sobjekt.

10. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Hem so kustartilleriförsvar.
På sätt framgår av bilaga 6 (s. 130) till 1955 års
statsverksproposition beräknas en större telefonväxel, gemensam för Norrlandskustens
marindistrikt, Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands
kustartillerikår, tillkomma under innevarande budgetår. Då den nuvarande
telefonväxeln betjänas endast av ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
(telefonist) föreslår marinchefen, att ytterligare ett biträde för
skriv- och kontorsgöromål avses för växeln. Civilförvaltningen räknar, i
avvaktan på undersökning av personalbehovet under medverkan från televerket,
med att tills vidare en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
avses för ändamålet.

Gotlands kustartilleriförsvar. I anslutning till marinchefens
förslag räknar civilförvaltningen med att på grund av vidtagna rationaliseringsåtgärder
en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål indrages
från och med budgetåret 1956/57.

Sydkustens marin di strikt. Marinchefen upprepar tidigare förslag
att utbyta tjänster för en förste kansliskrivare i Ce 17 och ett kanslibiträde
i Cell, båda vid intendenturförvaltningen, mot tjänster för en assistent
i Ce 21 och en kontorist i Ce 13 (jfr prop. 1955: 110, s. 125). Civilförvaltningen
tillstyrker numera ifrågavarande förslag. Statens lönenämnd har i
utlåtande den 12 januari 1956 likaledes tillstyrkt ifrågavarande utbyten.

11. Övriga personalförändringar in. m. Härnösands kustartillerikår.
Marinchefen upprepar tidigare förslag att med hänsyn till portionsstyrkan
vid Hemsö kustartilleriförsvar måtte inrättas en tjänst för biträdande
köksföreståndare i Ce 14 (jfr prop. 1955: 110, s. 127). Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

Ostkustens marindistrikt. Enär civilförvaltningen i det föregående
(punkt 3) tillstyrkt marinchefens förslag om överflyttning till Bergaskolorna
av de vid Ostkustens marindistrikt nu redovisade tjänsterna för
köksföreståndare i Ca 20 och biträdande köksföreståndare i Ca 16, bör enligt
ämbetsverket för Ostkustens marindistrikt upptagas de tjänster för
köksföreståndare i Ca 17 och biträdande köksföreståndare i Ca 14, vilka
nu redovisas vid Bergaskolorna. Civilförvaltningen tillstyrker vidare marinchefens
förslag att en tjänst för förrådsförman i Cg 13 uppföres som
extra ordinarie.

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

Stockholms ku st ar ti ller i för svar. Civilförvaltningen avstyrker
marinchefens förslag att tre tjänster för reparatör i Ce 14 uthytes mot
tjänster för förste reparatör i Ce 15. Däremot tillstyrker civilförvaltningen
av marinchefen framlagt förslag att en tjänst för båtbefälhavare i Cg 17
överföres från sakanslag och samtidigt upptages såsom extra ordinarie.

Stockholms örlogsvarv. Från och med innevarande budgetår bestrides
från förevarande anslag avlöningskostnaderna för en tjänst för
skogvaktare i Cg 17 vid Stockholms örlogsvarv, vilken tjänst tidigare avlönats
från sakanslag (prop. 1955: 110, s. 127 och 133). I anslutning till
förslag av fortifikationsförvaltningen föreslår civilförvaltningen (skr. 2/12
1955) att tjänsten omvandlas till ordinarie.

Sjökrigsskolan. Civilförvaltningen tillstyrker av marinchefen framlagt
förslag att en tjänst för förste kansliskrivare i Ce 17 med hänsyn till
de med tjänsten förenade göromålen måtte utbytas mot en tjänst för förrådsförvaltare
i Ce 19.

I enlighet med förslag av marinchefen beräknar civilförvaltningen behovet
av medel för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
till avrundat 183 000 kronor (+ 4 000 kronor).

Civilförvaltningen beräknar i anslutning till förslag av marinchefen medel
för avlönande under nästa budgetår av 69 ( + 16) fänrikar.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1955: 110 (s. 133) har arvodet
för assistenter för frivilligfrågor höjts från 500 till 650 kronor för
månad. Under åberopande av 1955 års lönereglering för statstjänstemän
föreslår marinchefen att ifrågavarande arvoden höjes med tio procent till
715 kronor för månad. Civilförvaltningen avstyrker detta förslag.

För ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar har för
marinens del under innevarande budgetår beräknats 2 000 kronor. I överensstämmelse
med förslag av fortifikationsförvaltningen om effektivering
av brandskyddet beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för nästa budgetår
till 5 250 kronor (+ 3 250 kronor).

13. På grundval av undersökningar som verkställts av statens organisationsnämnd
har, såsom nämnts vid redogörelsen för rationaliseringsverksamheten
inom försvaret i det föregående, chefen för marinen (skr.
23/i2 1955) avgivit förslag till ändrad organisation av Blekinge kustartilleriförsvar.
Såsom förutsatts i det föregående redogöres här endast för förslaget
såvitt det rör militär och civilmilitär personal på aktiv stat vid
marinen.

Såsom chef för utbildningsavdelningen vid Karlskrona kustartilleriregemente
avses tjänstgöra en major. I motsvarande befattning tjänstgör för
närvarande kapten. En beställning för kapten bör därför utbytas mot beställning
för major. Vidare skall enligt förslaget eu beställning för mariningenjör
av 1. graden tillkomma för tygförvaltningens teledetalj. Nu
nämnda personalförändringar anses böra genomföras från och med nästa
budgetår.

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ar 1956

Den planerade omorganisationen medför vidare att en kaptensbeställning
vid marinintendenturkåren samt en förvaltarbeställning i Ma 21 vid
kustartilleriet kan indragas. Organisationsnämnden har härutöver föreslagit
indragning av en förvaltare i Ma 23. Med hänsyn till förhållandena
i samband med organisationens genomförande anses dock angivna personalindragningar
böra anstå under nästa budgetår.

Ett bifall till marinchefens förslag kommer ytterligare att medföra att
behovet av underofficerare och överfurirer i stabs- och förvaltningstjänst
minskar. Ett antal beställningar för underofficerare och överfurirer kan
till följd härav utnyttjas för andra uppgifter inom kustartilleriorganisationen.

Departement schef eu

1. Jag kan icke tillstyrka att någon kaptensbeställning tillkommer för
operationsavdelningens underhållsdetalj.

I anledning av marinchefens förslag om inrättande av sammanlagt
fyra kaptensbeställningar för handläggning av frågor rörande robottjänsten
och telemotmedel föreslår jag att två beställningar såsom kapten i
Md 27 tillkommer. Beställningarna bör uppföras på marinstabens personalförteckning
och avses för kaptener ur flottan eller kustartilleriet.

Marinchefens förslag om inrättande av en tjänst, avsedd för handsekreterare
åt inspektören för kustartilleriet, tillstyrker jag på det sättet att jag
föreslår att för ändamålet tillkommer en tjänst för kanslibiträde i Ce It.

Civilförvaltningens förslag i fråga om filmregissören och det tekniska
biträdet vid marinstabens filmdetalj har behandlats i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 248). Som framgår av vad jag där anförde räknar jag med
att kostnaderna för avlöning till denna personal alltjämt skall bestridas
från anslaget till försvarsfilm samt att befattningshavarna bibehålies vid
nuvarande anställningsform och avlöningsförmåner.

1 enlighet med marinchefens förslag tillstyrker jag att två tjänster för
biträde för skriv- och kontorsgöromål utbytes mot kanslibiträdestjänster
i Ce 11.

Jag biträder jämväl framlagda förslag att såsom extra ordinarie uppföra
två tjänster för tekniskt biträde i Cg 11 och en tjänst för tekniker
i Cg 13.

Mot den föreslagna indragningen av en befattning för pensionerad underofficer
har jag icke något att invända.

Marinchefens övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke
biträda.

2 och 3. Den föreslagna centraliseringen av flottans personalredovisning
in. m. synes mig ändamålsenlig. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen
kan betydande besparingar vinnas genom en dylik centralisering.

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1956

Jag tillstyrker sålunda att verksamheten på förevarande område koncentreras
till ett i Stockholm placerat centralt organ. Jag är emellertid icke
beredd att — innan närmare undersökningar rörande organisation och
personalbehov utförts genom statens organisationsnämnds försorg - fatta
ståndpunkt vare sig till den närmare utformningen av det centrala organet
eller till de planerade kontaktorganen i marindistrikten. Såsom jag
omnämnt i det föregående har sådana undersökningar påbörjats. I avbidan
på resultatet av dessa bör personal för ifrågavarande arbetsuppgifter
få disponeras i enlighet med vad marinchefen förutsatt. Jag tar således
icke nu ställning till vilka ytterligare personalbesparingar — utöver
de av marinchefen för nästa budgetår föreslagna — som kan vara
möjliga till följd av övergång till hålkortsregistrering eller av annan orsak.
Den beställning i Mo 14, som för närvarande avses för chef för Stockholms
örlogsstation, bör intill dess beslut fattats på grundval av undersökningarna
få utnyttjas för chef för flottans underofficerare, underbefäl och meniga,
varvid tjänstebenämningen bör ändras till kommendör.

Jag har tidigare omnämnt att 1955 års riksdag beslutat att Karlskrona
örlogsstation skall ersättas av en utbildningsorganisation, Karlskronaskolorna.
Den sålunda beslutade åtgärden ägde samband med centraliseringen
av flottans personalredovisning. Da beslut nu fattas i denna fiåga
hör som marinchefen föreslagit jämväl Stockholms och Göteborgs örlogsstationer
avvecklas. I enlighet med marinchefens förslag bör Göteborgs
örlogsstation ersättas med en utbildningsorganisation, Flottans skolor i
Göteborg (Göteborgsskolorna). Förslaget att för vissa avvecklingsuppgifter
i Stockholm inrätta en särskild organisation, Flottans kaserner på Skeppsholmen,
föranleder ej heller någon erinran från min sida. Jag förutsältei
att närmare undersökningar rörande personalbehovet vid såväl Karlskronaskolorna
och Göteborgsskolorna som Flottans kaserner på Skeppsholmen
kommer att ske genom statens organisationsnämnd. I avbidan på dessa
undersökningar torde personalbehovet för nämnda enheter i huvudsak få
beräknas i enlighet med vad marinchefen förutsatt. I det följande ledogöi
jag närmare för min inställning till marinchefens olika förslag. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj it att meddela närmare föieskriftei i fråga
om örlogsstationernas avveckling och de nya enheternas organisation.

1 fråga om Karlskronaskolorna räknar jag med att, såsom marinchefen
föreslagit, 5 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare
och 18 civila tjänster indrages. Ordinarie civila tjänster, vilkas innehavare
ej kan överföras till annan verksamhet, torde få indras vid uppkommande
ledighet. Jag kan icke tillstyrka ändrad lönegradsplacering av tjänsten för
driftingenjör och tjänsterna för badmästare. Förslaget att såsom extra
ordinarie uppföra eu tjänst för gymnastiklärare i Cg 23 kan jag däremot
biträda. Ej heller har jag något alt invända mot att personalen för eldningstjänslen
vid kasernanläggningarna i Karlskrona med oförändrade an -

160

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ställningsformer överföres till Karlskrona örlogsvarv. I detta sammanhang
erinrar jag om den ändring av löneställningen för eldare som skett
genom riksdagens beslut i anledning av propositionen 1955:209.

Jag avser att i samband med anmälan av försvarets läroverks avlöningsanslag
i det följande närmare utveckla skälen till att jag biträder förslaget
att organisera marinens tekniska skola inom Karlskronaskolorna. För marinens
tekniska skola bör som föreslagits tillkomma en adjunktstjänst i
Ce 29. Jag beräknar vidare medelsbehovet för timarvoden i överensstämmelse
med civilförvaltningens förslag. I fråga om utbildningsarvode till
militär lärare vid skolan biträder jag likaledes vad ämbetsverket föreslagit.

Mot de förslag som redovisas under rubriken Göteborgs örlogsstation—Göteborgsskolorna
har jag intet att invända. Beträffande
indragningen av ordinarie civila tjänster och löneställningen för eldare
hänvisar jag till vad jag uttalat vid behandlingen av Karlskronaskolorna.

De förslag som framlagts beträffande Bergaskolorna tillstyrker jag
utom såvitt avser förslagen att inrätta en kaptensbeställning och att
extraordinariesätta tjänsten för lärare i gymnastik och idrott.

Vad som föreslagits under rubriken Stockholms örlogsstation —
Flottans kaserner på Skeppsholmen kan jag biträda. Rörande
löneställningen för eldare hänvisar jag till vad jag tidigare anfört.

4. I anledning av marinchefens under denna punkt redovisade förslag
anser jag mig böra föreslå att på sjökrigshögskolans stat inrättas en beställning
för major eller kapten i Ma 30/Ma 27, lärare i kustartilleritaktik,
samt att en kaptensbeställning vid kustartilleriet i samband därmed indrages.
I övrigt räknar jag icke med några förändringar i fråga om sjökrigsliögskolan.

5. I fråga om flottans underbefälsorganisation m. in. räknar jag i anslutning
till civilförvaltningens förslag med att tre beställningar för övertaliga
underofficerare i Ma 19/16 planenligt utbytes mot samma antal beställningar
för högbåtsmän i Ma 14.

6. Utan att taga ställning till de av marinchefen utarbetade planerna
rörande den militära och civilmilitära personalens utnyttjande föreslår jag
beträffande officerare vid flottan att två beställningar för kommendörkapten
av 2. graden i Ma 30, fartygschefer på jagarna Halland och Småland,
tillkommer i utbyte mot två kaptensbeställningar i Ma 27 samt att för fartygschefer
på motortorpedbåtar tre kaptensbeställningar i Ma 27 inrättas
i utbyte mot samma antal beställningar för löjtnant i Ma 23/19.

Beträffande officerare vid kustartilleriet föreslår jag att fyra kaptensbeställningar
i Ma 27 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar
för löjtnant i Ma 23/19. Jag tillstyrker vidare att två beställningar
för flaggunderofficer i Ma 19 och två beställninar för underofficer av 2.
graden i Ma 16 inrättas samt att 41 furirsbeställningar i Me 11/10 utbytes

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

161

mot samma antal överfurirsbeställningar i Ma 14. Av överfurirsbeställningarna
bör i enlighet med marinchefens förslag 14 avses för vaktchefer.
I enlighet med marinchefens förslag bör 20 beställningar för korpral i
Mha 2 utgå.

Mot den föreslagna indragningen av två arvodesbefattningar för pensionerad
personal har jag intet att invända.

7. I anledning av framlagda förslag om inrättande av en beställning
såsom mariningenjör av 1. graden, avsedd för lärare vid kustartilleriets
radarskola, föreslår jag att en civil tjänst i Ce 29 tillkommer för lärare vid
skolan.

Några förändringar beträffande mariningenjörkåren kan jag däremot
icke tillstyrka under denna punkt.

8. Marinchefens förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

9. Jag räknar icke för nästa budgetår med några förändringar i fråga
om antalet heltidsanställda tillsynsmän vid kustartilleriförsvaren med avlöning
från förevarande anslag eller med ändrade anställningsformer för
denna personal.

Medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbevakning
beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag.

10. Förslaget att inrätta en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid Hemsö kustartilleriförsvar kan jag biträda. Såsom civilförvaltningen
föreslagit bör emellertid tjänsten tills vidare upptagas som
extra.

Jag räknar med indragning av en biträdestjänst i reglerad befordringsgång
vid Gotlands kustartilleriförsvar.

De föreslagna uppflyttningarna av en tjänst för förste kansliskrivare i
Ce 17 och en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, båda vid intendenturförvaltningen
i Sydkustens marindistrikt, till tjänster för assistent i Ce 21
respektive kontorist i Ce 13 kan jag tillstyrka.

11. Jag anser mig nu kunna tillstyrka att en tjänst för biträdande
köksföreståndare inrättas vid Härnösands kustartillerikår. Med hänsyn till
numera tillämpad lönegradsplacering för biträdande köksföreståndare
bör tjänsten hänföras till Ce 15. I samband härmed föreslår jag emellertid
indragning av en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 15 vid Gotlands
kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår.

I enlighet med vad jag anfört under punkt 3 bör de nu för Bergaskolorna
avsedda tjänsterna för en köksföreståndare och en biträdande köksföreståndare
överföras till Ostkustens marindistrikt. Tjänsten för biträdande
köksföreståndare liänföres sedan den 1 januari 1956 till lönegrad Ca 15.
Jag tillstyrker vidare att en tjänst för förrådsförman i Cg 13 vid marindistriklet
upplages såsom extra ordinarie.

I fråga om Stockholms kustartilleriförsvar biträder jag marinchefens
11—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

förslag om överföring från sakanslag till avlöningsanslag samt extraordinariesättning
av en tjänst för båtbefälhavare i Cg 17.

Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för timarvoden till
civila lärare för underbefälsutbildning bär jag icke någon erinran.

På grundval av en inom marinstaben gjord förnyad beräkning av antalet
fänrikar under nästa budgetår räknar jag medel för avlönande av
65 fänrikar.

Medelsbehovet för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar
beräknar jag i överensstämmelse med avgivna förslag till 3 250
kronor.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

En på övergångsstat uppförd tjänst för expeditionsvakt vid sjökrigsskolan,
vars innehavare numera avgått, torde avföras ur personalförteckningen.

13. Förslagen om inrättande av en beställning för mariningenjör av 1.
graden i Ca 29 samt om utbyte av en kaptensbeställning i Ma 27 mot en
majorsbeställning i Ma 30, vilka förändringar bedömts nödvändiga för att
kunna genomföra den planerade rationaliseringen av Blekinge kustartilleriförsvar,
kan jag tillstyrka. Jag anser mig vidare redan nu böra föreslå
att en kaptensbeställning vid marinintendenturkåren och eu beställning
för förvaltare i Ma 21 vid kustartilleriet indrages vid uppkommande ledighet.

Övriga under denna punkt ifrågasatta förändringar tager jag icke nu
ställning till.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av arméns motsvarande
anslag (s. 127) beräknar jag under förevarande anslag medel
för fyra reparatörer i Ce 13, avsedda för vissa bergrumsanläggningar.

Vid anslagsberäkningen torde hänsyn böra tas till de förändringar i
lönegradsplaceringen för vissa tjänster som skett på grund av riksdagens
beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1955:209.

Jag bär i det föregående under särskild punkt (s. 48 ff.) behandlat försvarets
musikorganisation och därvid föreslagit vissa förändringar i staterna
för musikpersonal vid marinen.

För budgetåren 1954/56 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i
avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen
vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av
vikariatslöneförordnande, vakanssättningar in. m. — som betingas av övergången
till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch
civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rd. skr. 1954:320).
Såsom jag anfört i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956 163

riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga
motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
in. m. vid marinen samt med ledning av belastningen
på marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår
beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1956/57 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 42 300 000 (+ 500 000) kronor;
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 120 000 (—
140 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 685 000
(+ 100 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 16 700 000 (— 100 000)
kronor;

Rörligt tillägg 14 455 000 (+ 5 330 000) kronor;

Pensionsmedel 600 000 (•— 120 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 60 000 (+ 10 000) kronor.
Anslaget bör alltså upptagas till 74 600 000 (+ 5 800 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för
pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, som
föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tilllämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda
bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni
1955 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av marinens personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat; d)

godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 42 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ................................. 1 120 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis

685 000

164 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 16 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 14 455 000

Summa kronor 75 260 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 600 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
................................................... 60 000

Nettoutgift kronor 74 600 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 74 600 000
kronor.

1 3] Flygvapnets Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1954/55 .............................. 77 000 000 81 881 060

1955/56 (statsliggaren s. 255) 79 000 000
1956/57 (förslag) ............... 86 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 102) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna
ett förslagsanslag av 87 500 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört
därom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för
armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s, ‘Va och 2/is 1955) föreslår i anslutning
till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar
m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben
Chefen för flygstaben Mo 15 med fyll nadsarvode

— Mo 17 .................. —

Operationsavdelningen

1 major Ma 30 ................

1 kapten Ma 27 ................

22 776
19 740

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

165

Organisationsavdelningen

1 major Ma 30 .............................. 22 776

1 major eller kapten Ma 30/27 ......... —

Utbildningsavdelningen

1 major Ma 30 .............................. 22 776

1 gymnastikdirektör Cg 25 ............... 17 784

Personalavdelningen

1 kapten Ma 27 .............................. 19 740

1 befattning för pensionerad officer

1: 30 ....................................... 8 636

1 fanjunkare Ma 19 ........................ 12 816

Pr essektionen

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 ......... —

1 kapten Ma 27 .............................. 19 740

1 befattning för pensionerad officer

1: 30 — stabsredaktör Ce 26 ......... —

1 fanjunkare Ma 19 ........................ 12 816

Underrättelseavdelningen
1 överstelöjtnant eller major Ma 33/30 24156

3 kaptener Ma 27 ........................... 59 220

1 tolk Cg 25 ................................. 17 784

2 amanuenser Cg 23 ........................ 31 896

1 kansliskrivare Ce 15 ..................... 10 968

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

...................... 7 416

3 (2) kaptener Ma 27 (kommende ringsreserv)

.............................. 39 480

1 befattning för pensionerad officer

1: 30 (vice värd) ........................ —

1 filmregissör Ce 27 ........................ 19 740

1 befattning för pensionerad officer

1: 30 (registrator) utgår ............... 8 636

1 kontorist Ca 13 — förste kansliskrivare
Ca 17 (kansliskrivare Ca 15) ... 744

1 kontorist Cg 13 — Ca 13 ............... —

1 kanslibiträde Ca 11—kontorist Ca 13 708 2

2. Förändringar beträffande eskader- och
flygbasomrädesstaber
4 eskaderchefer Mo 15 — Mo 17 ......

383 076

166

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

2 ställföreträdande eskaderchefer Mo

14 .............................................

1 ställföreträdande eskaderchef Ma 37/

33 .............................................

3 befattningar för pensionerad officer

2: 14 utgår .................................

3 majorer Ma 30 — överstelöjtnanter

eller majorer Ma 33/30 ..................

4 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ma 23/19 — kaptener Ma 27 .........

2 flygdirektörer av 2. graden Ca 31 ...

1 förrådsman Cg 11 utgår ...............

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

66 360
26 111

36 105

4 119

8 909

1 biträde för skriv- och kontorsgöro må!

(vakant) utgår ..................... — 4. 51575

3. Luftbevakningens organisation
Inspektionen för luftbevakningen 1

major eller kapten Ma 30/27 —
överstelöjtnant eller major Ma 33/

30 .......................................... 2 898

1 assistent Ce 23 (Ce 21) ............ 14 220

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist Ce

13 ..........................................

Förband och skolor

2 majorer Ma 30 ........................ 43 406

9 befattningar för pensionerade officerare
1: 30 ........................... 68 067

10 överfurirer Ma 14 ..................... 98 880

4 mästare Ca 17 44 160

44 flygtekniker Ca 15 .................. 451 968

12 vaktmän Cg 12 ........................ 110 904

4 tekniska biträden Cg 11 ............ 35 636

32 tekniska biträden Cg 8 ............... 248 512

31 tekniska biträden Cg 8 med halvtidstjänstgöring
utgår ............... 120 373

90 tjänstgöringsdagar för tekniska biträden
Cg 11 utgår .................. 2 227

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

810 tjänstgöringsdagar för tekniska biträden
Cg 8 utgår ..................... .17 474 + 978 577

4. Personal för arméns fallskärmsjägarutbildning 1

sergeant Ma 16 ........................... 10 651

3 flygtekniker Ca 15 .................— 30 816_ 4- 41 467

5. ökat personalbehov vid krigsflygskolan
(F 5)

3 kaptener Ma 27 ........................ 55 188

1 trafikledare Ce 23 ..................... 14 676

3 mästare Ca 17 ........................... 32 544

15 flygtekniker Ca 15 ..................... 151 560

1 förrådsman Ce 11 — förrådsförman

Ce 13 ....................................... 648

2 förrådsmän Cg 11 ..................... 17 520

+ 272 136

6. Viss personalförstärkning vid Norrbottens
flygbaskår (F21)

4 överfurirer Ma 14 (2 överfurirer Ma

14 och 2 furirer Me 11/10) ......... 39 336

2 flottiljpoliser Ca 16 ..................... 22 752

2 flottiljpoliser Ca 14 ..................... 21 120

2 biträdande köksföreståndare Cg 14 21 120

2 förrådsförmän Cg 13 .................. 20 448

1 förrådsman Cg 11 ..................... 9 516

1 tekniskt biträde Cg 8 .................. 8 304

24 ekonomibiträden Cg 5 ............... —

7. Förändringar i övrigt beträffande militär
personal

1 överstelöjtnant eller major Ma 33/

30 vid flygförvaltningen ............... 24 156

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 vid

flygförvaltningen ..................... —

1 kapten Ma 27 vid flygförvaltningen —

1 förvaltare Ma 21 — Ma 23 vid centralförrådet
för intendenturmateriel —

1 major Ma 30 vid F 21 — överstelöjtnant
eller major Ma 33/30 ...... —

+ 142 596

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

2 majorer Ma 30 vid F 1 och F 20 ...

2 kaptener Ma 27 vid F 2 och F 16 ...

1 löjtnant Ma 23/19 vid F2 ............

4 kaptener Ma 27 vid flygkrigshögskolan
....................................

3 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ma 23/19 .................................

40 löjtnanter Ma 19 (i utbyte mot 40

fänrikar) .................................

1 förvaltare Ma 21 vid F 2 ............

18 fanjunkare Ma 19 .....................

22 (3) överfurirer Ma 14 ..................

75 (56) furirer Me 11/10 utgår .........

30 korpraler Mha 2 utgår ...............

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning

42 888
37 464
12 312

78 960

Minskning Summa

13 644
216 180
29 664

477 904
117 000

139 636

8. Förändringar beträffande trafikledar personal 4

trafikledare Ce 23 vid F 3, F 6, F 15

och F 21 ................................. 59 976

Samtliga trafikledare överföres till ci vilmilitär

anställningsform ......... —

6 stabstrafikledare Ce 29 — Ca 29 ... —

19 förste trafikledare Ce 27 — Ca 27... — + 59 976

9. Förändringar beträffande personal för

den militära väderlekstjänsten
Centralorgan

Väderleksavdelningen

2 förste stabsmeteorologer Ca 31 ...... 47 496

2 stabsmeteorologer Ca 29 ............... 43 512

6 meteorologer Ca 27 ..................... 118 440

4 meteorologer Ca 25 ..................... 71 136

2 meteorologer i reglerad befordrings gång

....................................... 28 440

7 meteorologassistenter Ce 16 ......... 79 632

1 väderlekstekniker Ce 15 utgår ...... 10 968

1 kontorist Ce 13 ........................ 10 224

12 tekniska biträden Ce 11 ............... 114 192

1 kontorsbiträde Ca 8 utgår ............ 8 304

2 stansoperatriser Ce 8 .................. 16 608

169

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Lokalorgan

Väderleksstationerna

1 meteorolog Ca 25 ........................

2 meteorologer i reglerad befordrings gång

.......................................

19 meteorologer Ce 25 — Ca 25 .........

19 tekniska biträden Ce 8 — Cell ...

17 tekniska biträden Ce 8 utgår .........

1 kontorsbiträde Ca 8 (observationscentralen
i Hagshult) utgår .........

10. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorga

nisationen

1 förste flottilj polis Ca 19 ..............

5 flottilj poliser Ca 16 ....................

8 flottilj poliser Ca 14 ....................

11. Förändringar i övrigt beträffande tek nisk

personal

1 flygdirektör av 1. graden Ca 33 vid
centrala flygverkstaden, Malmslätt
— laboratoriechef Cp 10 ............

1 flygdirektör av 1. graden Ca 33 vid
centrala flygverkstaden, Arboga —

—- teleöveringenjör Cp 10 ............

1 flygdirektör av 2. graden Ca 31 vid
centrala flygmaterielförrådet, Arboga
— flygdirektör av 1. graden
Ca 33 .......................................

1 flygingenjör av 1. graden Ca 29 vid

flygförvaltningen — flygdirektör av

2. graden Ca 31 ........................

2 flygingenjörer av 1. graden Ca 29

vid flygförvaltningen ..................

1 verkmästare Ca 21 vid flygförvaltningen
-— förste verkmästare Ca 22

1 förste mästare Ca 19 vid flygförvaltningen
— verkmästare Ca 21 .........

1 försle mästare Ca 19 — verkmästare
Ca 21 .................................

12 010
53 255

79 104 + 144 369

civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa

16 702
26 626
21 717

7 766 + 567 687

1 303

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa
3 mästare Ca 17 — verkmästare Ca 21 6 819

64 flygtekniker Ca 15 ..................... 657 408 + 665 530

12. Förändringar i övrigt beträffande för råds-

och vaktpersonal

19 förrådsmästare Ce 17 — Ce 19 ......

1 förrådsförman Ce 13 (förrådsman

Cell) vid F 21 ........................

1 förrådsman Ce 11 — förrådsförman

Ce 13 vid F 21 ...........................

1 vaktman Ce 12 vid flygvapnets centrala
skolor ..............................

1 förrådsförman Cg 13 — Ce 13 ......

65 förrådsmän Cg 11 — Ce 11 .........

1 förste vaktmästare Cg 11 — Ce 11...

13. Förändringar i övrigt beträffande kon torspersonal 20

biträden för skriv- och kontorsgöro mål

— kanslibiträden Ce 11 (intendenturavdelningen)
..................

19 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträden Ce 11 (mobiliseringsavdelningen)
..................

14. övriga personalförändringar in. m.

1 fotoingenjör Ce 25 vid Fil ......... 16 428

2 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

vid F 2 och flygvapnets centrala
skolor — Ce 23 ........................ —

1 kasernföreståndare Ce 19 vid F 8 ... —

3 kasernföreståndare Cg 19 vid F 9,

F 10 och F 11 — Ce 19 ............... —

2 sjukvårdsbiträden Cg 5 — Ce 5 ... —

10 assistenter för frivilligfrågor Cg 13 —

9 assistenter för frivilligfrågor Cg 13

med halvtidstjänstgöring ............ —

Arvoden till assistenter för frivilligfrågor
utgår .................................

39 220

37 259 + 76 479

17 460
9 516
708
9 084

— + 36 768

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

171

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefen för flygvapnet m. 11. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid fasta utbildnings anstalter

och skolor .................. 55 000

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
........................... 35 000

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

vid brandövningar ..................... 21 000

Arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst
........................... 41 000

Flygtillägg in. in............................ 609 000

+ 777 428

15. Omräkning

1955 års lönereglering ..................... 5 993 000

Omräkning i övrigt ..................... 43 000_ + 6 036 000

Motiv

1. Förändringar beträffande flygstaben. Chefen för flygvapnet framhåller
att flygstabens personalstyrka i stort sett varit oförändrad sedan
1942. Under tiden har verksamheten vid flygvapnet oavbrutet vuxit och
medfört en kraftigt ökad arbetsbelastning, sammanhängande främst med
flygvapnets ökade omfattning och flygteknikens snabba utveckling. Den
fortsatta tekniska utveckling, som kan väntas, torde komma att ställa ännu
högre krav på arbetsinsats.

De senare årens erfarenheter visar enligt flygvapenchefen, att flygstaben
är kraftigt underbeinannad i förhållande till uppgifterna. Detta har
medfört att viktiga uppgifter icke kunnat lösas inom rimlig tid samt att
personalen överansträngts. Med skrivelse den 17 oktober 1955 har flygvapenchefen
överlämnat eu av flygöverläkaren verkställd utredning angående
sjuklighetsfrekvensen hos flygstabens personal under åren 1952—
1955. Undersökningen omfattar endast sådana sjukdomar och sjukdomssymptom,
som enligt gammal erfarenhet direkt orsakas eller förvärras av
överansträngning (nervositet, sömnbesvär, huvudvärk, magbesvär, hjärtsjukdomar
etc.). Resultatet visar att under de ifrågavarande fyra åren
inom eu sammanlagd personalstyrka av 120 personer icke mindre än 46
personer vid ett eller flera tillfällen, i många fall under långa tidsperioder,
lidit av dylik »stabssjuka» i någon form. Sjuklighetsfrekvensen på grund
av överansträngning har alltså utgjort mer än 38 %. Flygöverläkaren uttalar
att denna frekvens vida överstiger den normala och att botemedlet
måste sökas i en minskning av arbetsbelastningen genom anställandet av
mera personal. Chefen för flygvapnet framhåller för egen del att en för -

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

stärkning är nödvändig för att de arbetsuppgifter som redan nu åvilar
flygstaben skall kunna fullgöras.

Chefen för flygstaben är placerad i Mo 15 och åtnjuter avlöningsförstärkning
motsvarande löneskillnaden mellan Mo 15 och Mo 17. Enligt
flygvapenchefen bör chefen för flygstaben vara placerad i samma lönegrad
som eskaderchef. Sistnämnda befattningshavare föreslås av flygvapenchefen
i samband med ändring av flygvapnets ledningsorganisation (jfr under
p. 2) skola placeras i Mo 17.

Civilförvaltningen anser att någon förändring av löneställningen för
flygstabschefen icke bör ifrågakomma annat än i samband med en allmän
översyn av löneställningen för de högre militära chefstjänsterna. Ämbetsverket
räknar därför icke med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslår vidare att för operationsavdelningen inrättas
en majorsbeställning i Ma 30, vars innehavare skulle vara dels ställföreträdande
avdelningschef, dels ock chef för en inom avdelningen planerad
ny sektion för frågor rörande utvecklingen av kommande flygplan
m. m. För den ifrågavarande nya sektionen föreslår chefen för flygvapnet
härjämte att en beställning för kapten i Ma 27 inrättas. Den nuvarande
personalen inom avdelningen beräknas härigenom bättre kunna
fullfölja sina arbetsuppgifter i fråga om den i bruk varande flygmaterielen.
Civilförvaltningen biträder förslaget.

För organisationsa v delningen föreslår chefen för flygvapnet att
en majorsbeställning i Ma 30, avsedd för ställföreträdande avdelningschef,
inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

För avdelningens byggnadssektion avsedd personal är enligt flygvapenchefen
otillräcklig. Sektionen bör därför tillföras ytterligare en beställning,
alternativt för major eller kapten. Beställningen bör avses för chef
för sektionen. Civilförvaltningen anser sig emellertid icke kunna biträda
förslaget, då den militära fastighetsförvaltningens organisation ännu icke
blivit slutligt fastställd.

Jämväl för utbildningsavdelningen föreslår flygvapenchefen att
en beställning för major i Ma 30, avsedd för ställföreträdande avdelningschef,
inrättas. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Flygvapenchefen föreslår vidare att en gymnastikdirektör i Cg 25 anställes
vid utbildningsavdelningen för att effektivera den fysiska fostran
inom flygvapnet och för att samordna och övervaka denna verksamhet vid
förbanden. Den kapten som för närvarande vid sidan av övriga arbetsuppgifter
handhar dessa frågor kan därigenom frigöras för sina egentliga
arbetsuppgifter, varigenom en eljest nödvändig utökning av antalet kaptener
vid utbildningsavdelningen undvikes. Ehuru civilförvaltningen är
tveksam i fråga om behovet av denna personalökning vill ämbetsverket dock
icke motsätta sig förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

173

För personalavdelningen föreslår chefen för flygvapnet en utökning
av personalen med en kapten i Ma 27, en pensionerad officer i arvodesbefattning
i 1: 30 och en fanjunkare i Ma 19. Beträffande kaptenen
har framställning gjorts i tidigare äskanden (jfr prop. 1955: 110, s. 140).
Denne erfordras för att biträda avdelningschefen med löpande ärenden.
Den pensionerade officeren i arvodesbefattning avses för ärenden rörande
reservpersonalen och fanjunkaren för ärenden rörande underofficerare
in. fl. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Chefen för flygvapnet anför att pressek tio nen under senare år måst
ägna allt mera tid åt rekryteringsverksamheten. För att säkerställa rekryteringen
av flygande personal måste pressektionen ytterligare aktivera
denna verksamhet. Med hänsyn till den ökade arbetsbelastning och det
ansvar som detta medför för sektionschefen föreslår flygvapenchefen ånyo
(jfr prop. 1955: 110, s. 140) att en beställning för kapten avsedd för chefen
för pressektionen utbytes mot en majorsbeställning.

Som rekryteringsofficer vid pressektionen tjänstgör en kapten. Flygvapenchefen
föreslår att pressektionen härutöver för rekryteringsuppgifter
tillföres en kapten i Ma 27 och en fanjunkare i Ma 19 genom att nya beställningar
inrättas.

Chefen för flygvapnet föreslår härjämte ånyo (jfr prop. 1955: 110, s.
141) att en för pressektionen avsedd arvodesbefattning för expeditionsofficer
utbytes mot en tjänst för stabsredaktör i Ce 26.

Civilförvaltningen erinrar om att Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni
1954 uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd med statens organisationsnämnd
verkställa en översyn av den militära presstjänsten. Med hänsyn
härtill bör förslaget att inrätta en majorsbeställning avsedd för chefen
för pressektionen samt en tjänst för stabsredaktör enligt ämbetsverkets
mening icke nu upptagas till prövning. Däremot tillstyrker civilförvaltningen,
att de för rekryteringsverksamheten föreslagna beställningarna
för en kapten och en fanjunkare nu tillkommer.

Chefen för flygvapnet föreslår att en underrättelseavdelning
organiseras inom flygstaben. För avdelningen erforderliga nya beställningar
och tjänster har av flygvapenchefen angivits till en överstelöjtnant
eller major i Ma 33 eller Ma 30, tre kaptener i Ma 27, en tolk i Cg 25, två
amanuenser i Cg 23, en kansliskrivare i Ce 15 och ett biträde för skrivoch
kontorsgöromål. Civilförvaltningen har i medelsäskandena räknat med
att de föreslagna tjänsterna tillkommer.

Flygvapenchefen upptager vidare frågan om inrättande av ett antal beställningar
för aspiranter vid flygstaben. Genom att flygvapnet saknar
kommenderingsreserv av officerare uppstår stora svårigheter vid byte av
befattningshavare vid flygstaben, då personalen icke kan kommenderas till
staben någon tid för egen utbildning utan genast måste bestrida en be -

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

fattning. För att avhjälpa dessa olägenheter föreslår chefen för flygvap net

att tre beställningar för kaptener, avsedda för aspiranter vid flygsla ben,

tillkommer från och med nästa budgetår.

Civilförvaltningen förklarar sig väl inse behovet av en kommenderingsreserv
även för flygvapnets del men ifrågasätter om det icke kan vara
tillfyllest att räkna med ett mindre antal beställningar än som föreslagits.
Ämbetsverket utgår från att två nya kaptensbeställningar, avsedda för
aspiranter vid flygstaben, inrättas för nästa budgetår.

Chefen för flygvapnet återkommer ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 140) med
förslag om att inrätta en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning
i 1: 30 för vice värd för flygvapnets ämbetsbyggnad på Gärdet. Enligt
civilförvaltningen fungerar det nu tillämpade systemet för skötseln av ämbetsbyggnaderna
tillfredsställande. Någon särskild befattning för vice värd
vid nämnda byggnader bör enligt ämbetsverket därför icke inrättas.

I anslutning till vad civilförvaltningen föreslagit under arméns motsvarande
anslag räknar ämbetsverket i likhet med föregående år med att
avlöningskostnaderna för en vid flygstabens filmdetalj för närvarande arvodesanställd
filmregissör överföres från anslaget till försvarsfilm till förevarande
anslag och att för ändamålet inrättas en tjänst i Ce 27 (jfr prop.
1956: 1, bil. 6, s. 247—248).

Chefen för flygvapnet föreslår att den för registrator vid flygstaben avsedda
arvodesbefattningen för pensionerad officer i 1: 30 indrages. Den
för närvarande såsom biträde åt registratorn tjänstgörande kontoristen i
Ca 13 avses därefter ensam skola sköta registratorsgöromålen. Med hänsyn
till de ökade och mera kvalificerade arbetsuppgifter, som härigenom
kommer att åläggas innehavaren av kontoristtjänsten, föreslår flygvapenchefen
att denna tjänst utbytes mot en tjänst för förste kansliskrivare i
Ca 17. Civilförvaltningen anser sig endast kunna tillstyrka att kontoristtjänsten
i Ca 13 utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i Ca 15.

Cliefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 141) alt en
tjänst för kontorist i Cg 13, avsedd för sekreterare åt chefen för flygvapnet,
ordinariesättes. Civilförvaltningen biträder förslaget. Ämbetsverket
förutsätter dä^id att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid tredje eskaderstaben indrages. Sistnämnda tjänst må enligt personalförteckningen
för vissa extra tjänstemän vid flygvapnet icke utnyttjas under
tid den ifrågavarande kontoristtjänsten finnes inrättad (jfr p. 2).

Flygvapenchefen upprepar tidigare framfört förslag (jfr prop. 1955: 110,
s. 141) att omvandla en tjänst för kanslibiträde i Ca 11 för flygsäkerhetsavdelningen
till tjänst för kontorist i Ca 13. Chefen för flygvapnet har därvid
framhållit att expeditionsofficer saknas vid förevarande avdelning och
att innehavaren av kanslibiträdestjänsten utför arbetsuppgifter motsvarande
dem, som åligger expeditionsofficerare vid stabens Övriga avdel -

175

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

ningar. Civilförvaltningen, som tagit närmare del av de arbetsuppgifter för
vilka kanslibiträdestjänsten avses, anser det motiverat att det föreslagna
tjänsteutbytet kommer till stånd.

2. Förändringar beträffande eskader- och flygbasområdesstaber. I skrivelse
till Kungl. Maj :t den 23 juni 1955 har chefen för flygvapnet framlagt
förslag till ny ledningsorganisation för flygvapnet. Förslaget, som i
princip tillstyrkts av överbefälhavaren, innebär i huvudsak att eskadercheferna
ålägges ansvaret för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst,
jakteskader chef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning,
samt att härvid eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås.
För den närmare innebörden av förslaget redogörs under punkt 1.

Med anledning av ifrågavarande nya organisation, som är avsedd att
genomföras successivt med början den 1 juli 1956, föreslår chefen för
flygvapnet för nästa budgetår följande personalförändringar in. m. vid
eskader- och flygbasområdesstaberna, nämligen att beställningarna för fyra
eskaderchefer i Mo 15 uppflyttas till lönegrad Mo 17, att beställningar för
tre ställföreträdande eskaderchefer inrättas, av vilka två i Mo 14 och en
i Ma 37 eller Ma 33, att tre befattningar för pensionerade officerare i 2: 14
avsedda för flygbasområdeschefer utgår, att beställningar för tre majorer
och fyra löjtnanter, de sistnämnda i intendenturbefattning, utbytes mot
beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major, respektive för kapten,
att beställningar för två flygdirektörer av 2. graden i Ca 31 tillkommer
samt att en tjänst för förrådsman i Cg 11 vid östra flygbasområdet
utgår.

Civilförvaltningen anser sig i huvudsak böra tillstyrka de föreslagna
personalförändringarna m. in. Ämbetsverket är dock icke berett att nu förorda
någon förändring i löneställningen för eskadercheferna. Denna fråga
bör upptagas i samband med en allmän översyn av lönegradsplaceringen
för högre militära chefstjänster. Civilförvaltningen anser sig vidare i avvaktan
på resultatet av 1954 års utredning angående vissa pcrsonalkårer
inom försvaret icke böra räkna med det föreslagna utbytet av fyra beställningar
för löjtnant i intendenturbefattning mot beställningar för kapten
eller med att de föreslagna två flygdirektörsbeställningarna tillkommer. I
övrigt utgår ämbetsverket från att flygvapenchefens förslag vinner bifall.

Såsom framgår av vad som under punkt 1 anförts räknar civilförvaltningen
med att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid
tredje eskaderstaben indrages.

3. Luftbevakningens organisation. Beträffande inspektionen för
luftbevakningen upprepar chefen för flygvapnet tidigare framfört förslag
(jfr prop. 1955: 110, s. 141) om utbyte av en beställning för major
eller kapten mot eu beställning för överstelöjtnant eller major. Civilförvaltningen
biträder förslaget.

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Genom beslut senast den 6 maj 1955 har Kungl. Maj:t medgivit att för
utförande av vissa arbetsuppgifter vid luftbevakningsinspektionen må intill
utgången av juni 1956 finnas anställd en extra tjänsteman i Cg 21
under förutsättning att en löjtnantsbeställning vid flygvapnet samtidigt
hålles vakant. Chefen för flygvapnet har ånyo föreslagit (jfr prop. 1955:
110, s. 142) att för ifrågavarande arbetsuppgifter inrättas en tjänst för
assistent i Ce 23. Civilförvaltningen, som alltjämt anser att tjänsten icke
bör placeras högre än i 21 lönegraden, räknar med att en assistenttjänst
i Ce 21 tillkommer från och med nästa budgetår.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att en vid luftbevakningsinspektionen
placerad kanslibiträdestjänst omvandlas till tjänst för kontorist. Civilförvaltningen
anser sig icke kunna biträda förslaget.

I fråga om förband och skolor har personalbehovet ånyo översetts
i samband med överbefälhavarens utredning rörande krigsmaktens fortsatta
utveckling. Med anledning härav föreslår chefen för flygvapnet vissa
personalökningar för nästa budgetår.

Sålunda föreslås att två majorsbeställningar i Ma 30, nio arvodesbefattningar
för pensionerade officerare i 1: 30 och tio överfurirsbeställningar i
Ma 14 inrättas. Med hänsyn till den alltmer komplicerade teletekniska utrustningen
vid luftförsvarscentraler och luftbevakningsförband föreslår
flygvapenchefen vidare att beställningar för fyra mästare i Ga 17 och 44
flygtekniker i Ca 15 inrättas. Vidare erfordras ett antal civila vaktmän för
bevakningsuppgifter. Chefen för flygvapnet föreslår att tolv sådana tjänster
inrättas.

Civilförvaltningen räknar med att den föreslagna personalökningen genomföres.

I flygvapnets personalförteckning för vissa extra tjänstemän har för
innevarande budgetår upptagits sju tjänster för tekniska biträden i Cg 11
och 62 tjänster för sådana biträden i Cg 8, av vilka sistnämnda tjänster
31 är avsedda för halvtidstjänstgöring. Dessutom må under samma budgetår
arvoden åt deltidstjänstgörande tekniska biträden i luftbevakningstjänst
utgå under 90 tjänstgöringsdagar med belopp motsvarande daglönen
i löneklass 11 och under 810 tjänstgöringsdagar med belopp motsvarande
daglönen i löneklass 8.

Flygvapenchefen framhåller att några fördelar icke vinnes genom ifrågavarande
anordning med halvtidstjänstgöring och tjänstgöringsdagar samt
föreslår att nuvarande halvtidstjänster och tjänstgöringsdagar ersättes med
tjänster för tekniska biträden i Cg 11 och Cg 8. På grund härav och med
hänsyn till det vid förenämnda översyn beräknade behovet av ifrågavarande
personal i luftbevakningsorganisationen föreslår flygvapenchefen att
för nästa budgetår tillkommer fyra tekniska biträden i Cg 11 och 32 tekniska
biträden i Cg 8. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

4. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet upp -

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

repar tidigare förslag (jfr prop. 1955: 110, s. 142) om all inrätta beställningar
för en sergeant i Ma 16 och tre flygtekniker i Ca 15, avsedda för
skötsel av transportflygplan som utnyttjas vid arméns f allskärms jägarutbildning.
Flygvapenchefen har därvid framhållit att flygvapnet, sedan det
nya attackflygplanet (A 32) tillförts vederbörliga flygflottiljer, icke längre
kan tillhandahålla mekaniker till de flygplan, som disponeras av armén för
ifrågavarande utbildning.

Civilförvaltningen, som tidigare tillstyrkt en utökning av flygvapnets
personal för detta ändamål, biträder också nu det framlagda förslaget.

5. Ökat personalbehov vid krigsflygslcolan (F 5). Under år 1955 (jfr
prop. 1955:110, s. 142—143, 151) har beslutats att den grundläggande
flygutbildningen vid krigsflvgskolan skall omläggas och jämväl omfatta
utbildning på reaflygplan.

1 sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår räknade
flygvapenchefen med att följande beställningar och tjänster behövde inrättas
vid krigsflygskolan i samband med ifrågavarande omläggning av utbildningen,
nämligen beställningar för en kapten i Ma 27, fyra mästare i
Ca 17 och 20 flygtekniker i Ca 15 samt två tjänster för trafikledare i Ce 23.
Vidare behövde en löjtnantsbeställning utbytas mot en kaptensbeställning.
Då emellertid omläggningen icke beräknades helt kunna genomföras under
budgetåret 1955/56 erfordrades icke samtliga ifrågavarande beställningar
och tjänster för nämnda budgetår. Efter förslag av Kungl. Maj:t i förenämnda
proposition medgav riksdagen att för innevarande budgetår beställningar
för en mästare och fem flygtekniker samt en tjänst för trafikledare
fick inrättas, varjämte en beställning för löjtnant fick utbytas mot
eu kaptensbeställning.

För att planenligt kunna genomföra den beslutade omläggningen av flygutbildningen
vid krigsflygskolan föreslår flygvapenchefen för nästa budgetår
att beställningar eller tjänster inrättas för återstoden av den personal
som enligt det anförda bedömts erforderlig i samband med omläggningen
av utbildningen, nämligen en kapten, tre mästare, femton flygtekniker
och en trafikledare. Kaptensbeställningen är avsedd för chef för specialdivisionen
vid krigsflygskolan. Nuvarande chefen för nämnda division,
en major, avses för handläggning av flygsäkerhetsfrågor inom krigsflygskolans
stab.

Förslaget att inrätta en kaptensbeställning avsedd för chef för specialdivisionen
vann icke bifall då förslaget prövades föregående år. Såsom
framgår av förenämnda proposition utgick föredragande departementschefen
från att arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen komrne alt
minska och att divisionschefen därför kunde utnyttjas jämväl för arbetsuppgifter
i krigsflygskolans stab.

I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår framhåller
12—100 Sfi Hiluing till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. .Vr 110

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

flygvapenchefen att arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen visserligen
kommer att minska genom den nya organisationen men icke i
någon mer avsevärd omfattning. Chefens för specialdivisionen arbetsuppgifter
efter omorganisationen kommer helt att överensstämma med dem
som nu åvilar chefen för specialdivisionen vid en flygflottilj. Med hänsyn
till den omfattande utbildning på reaflygplan, som kommer att ske vid
krigsflygskolan, och flygutbildningens uppdelning på flera fält är det nödvändigt,
att chefen för krigsflygskolan — i likhet med flottiljchef — biträdes
av en regementsofficer vid handläggningen av flygsäkerhetsfrågor.
Chefen för flygvapnet anser att detta är en förutsättning för att den föreslagna
omläggningen av flygutbildningen skall kunna genomföras utan att
flygsäkerheten allvarligt eftersättes. Chefen för special divisionen kan i
detta hänseende icke biträda chefen för krigsflygskolan i den omfattning
som krävs.

Civilförvaltningen utgår från att den redan påbörjade utbyggnaden av
personalorganisationen vid krigsflygskolan genomföres i enlighet med
flygvapenchefens förslag. Ämbetsverket räknar sålunda för nästa budgetår
med att beställningar för en kapten, tre mästare och femton flygtekniker
samt en tjänst för trafikledare tillkommer vid krigsflygskolan.

Flygvapenchefen föreslår vidare att vid krigsflygskolan tillkommer två
kaptener, eu vid vardera flygskolan, för alt under skolcheferna samordna
och övervaka markutbildningen och handha den disciplinära fostran, som
är nödvändig för flygutbildningen. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

På grund av att krigsflygskolan tillförts reaflygplan föreslår chefen för
flygvapnet att vid skolan, i likhet med vad som skett vid de flottiljer som
redan övergått till readrift, en tjänst för förrådsman i Ce 11 omvandlas till
tjänst för förrådsförman i Ce 13 och två tjänster för förrådsman i Cg 11
inrättas.

6. Viss personalförstärkning vid Norrbottens fhjgbaskår (F21). Enligt
överbefälhavarens direktiv skall baseringen av flygförband inom övre Norrland
ökas. För att möjliggöra detta föreslår flygvapenchefen, att flygbaskåren
tillföres fyra överfurirer i Ma 14, av vilka två föreslås tillhöra kategorin
trupputbildare och två kategorin sjukvårdare, fyra flottiljpoliser av
vilka två i Ca 16 och två i Ca 14, två biträdande kök sföreståndare i Cg 14,
två förrådsförmän i Cg 13, en förrådsman i Cg 11, ett tekniskt biträde i
Cg 8 och 24 ekonomibiträden i Cg 5.

Civilförvaltningen, som icke anser sig kunna biträda ett av flygvapenchefen
framlagt förslag (jfr under punkt 7) alt utbyta för sjukvårdare vid
flygvapnet avsedda furirsbeställningar mot beställningar för överfurir, tillstyrker
att två för sjukvårdare avsedda furirsbeställningar i Me 11 eller
Me 10 inrättas. I fråga om de föreslagna tjänsterna för ekonomibiträden
anser ämbetsverket att detta personalbehov tills vidare bör tillgodoses på
sätt som anges i Kungl. Maj:ts skrivelse den 28 juni 1946 angående be -

179

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1050

räkningsgrunder för anställande av biträdespersonal vid försvarets matinrättningar
in. m. I övrigt tillstyrker civilförvaltningen flygvapenchefens
förslag.

7. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Flygvapenchefen
föreslår att på flygvapnets stat för nästa budgetår uppföres en beställning
för alternativt överstelöjtnant eller major i Ma 33/Ma 30, avsedd som chef
för den underrättelsecentral som föreslagits bli inrättad inom flygförvaltningen
(jfr prop. 1956:1, bil. 6, s. 61). Civilförvaltningen har i medelsäskandena
räknat med att ifrågavarande beställning tillkommer.

Chefen för flygvapnet föreslår att en beställning för kapten, avsedd såsom
assistent åt avdelningschefen vid flygförvaltningens elektroavdelning,
utbytes mot beställning för major. Civilförvaltningen, som förutsätter att
frågor rörande den tekniska personalen skall upptagas till behandling inom
personalkårutredningen, räknar icke med det föreslagna utbytet.

I anslutning till vad som förut anförts i fråga om kommenderingsreserv
för flygvapnet (jfr punkt 1) föreslår flygvapenchefen att eu kaptensbeställning
i Ma 27, avsedd för aspirant vid flygförvaltningen, inrättas. Civilförvaltningen,
som i det föregående tillstyrkt att två aspirantbeställningar
inrättas för flygstaben, räknar icke med att någon ytterligare sådan beställning
tillkommer för nästa budgetår.

Chef för centralförrådet för intendenturmateriel är för närvarande en
förvaltare i Ma 21. Med hänsyn till dennes ansvar och självständiga ställning
föreslår chefen för flygvapnet att förvaltarbeställningen i fråga placeras
i lönegrad Ma 23. Då enligt civilförvaltningen även denna fråga bör
upptagas till behandling av personalkårutredningen räknar ämbetsverket
icke för närvarande med bifall till förslaget.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 144) att en
av de två för Norrbottens flygbaskår (F21) avsedda beställningarna för
major omvandlas till beställning för överstelöjtnant eller major. Civilförvaltningen
ifrågasätter om icke det föreslagna utbytet kan anstå tills vidare
och räknar icke nu med bifall till förslaget.

Vid Fl, Västmanlands flygflottilj (nattjaktflottiljen), har antalet regementsofficerare
— för närvarande två liksom vid övriga flottiljer — enligt
flygvapenchefen visat sig otillräckligt enär flygtjänst regelmässigt förekommer
även utom ordinarie flygövningstid. Chefen för flygvapnet föreslår
därför att ytterligare en majorsbeställning inrättas för nattjaktflottiljen.
Civilförvaltningen biträder förslaget.

På grund av ökat antal elever och ökat antal utbildningslinjer vid flygkadettskolan
(F 20) har det enligt flygvapenchefen visat sig svårt för skolchefen
att på tillfredsställande sätt leda utbildningen. För att avlasta denne
vissa arbetsuppgifter föreslår flygvapenchefen därför alt en major i Ma 30
tillkommer vid skolan. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 144) dels alt

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

för vardera Roslagens flygkår (F 2) och Upplands flygflottilj (F 16) inrättas
en beställning för kapten i Ma 27, avsedd den förra för chef för den
till flygkåren förlagda förberedande fältflygarskolan och den senare för
chef för flottiljens femte division, dels ock att för F 2 inrättas eu beställning
för löjtnant, avsedd för chef för kårens specialavdelning. Civilförvaltningen
räknar med att beställningarna inrättas.

De biträdande lärarna vid flygkrigshögskolan kommenderas för närvarande
till tjänstgöring vid skolan, vilket enligt flygvapenchefen är mindre
lämpligt då det bland annat innebär täta ombyten av lärarna. För att förbättra
kontinuiteten i undervisningen föreslår chefen för flygvapnet att
fyra beställningar för kapten, avsedda för biträdande lärare vid flygkrigshögskolan,
inrättas. Civilförvaltningen, som ifrågasätter om icke beställningar
för chef och fasta lärare vid flygkrigshögskolan — på motsvarande
sätt som vid arméns och marinens högskolor —• borde uppföras på särskild
personalförteckning för skolan, vill icke motsätta sig att fyra kaptensbeställningar
inrättas för nu angivet ändamål.

De arbetsuppgifter, som åvilar flottiljintendenterna vid Skaraborgs (F 7)
och Södermanlands (F It) flygflottiljer, har enligt chefen för flygvapnet
blivit alltför omfattande för att kunna skötas av en enda befattningshavare.
Flygvapenchefen föreslår därför att två beställningar för löjtnant i
intendenturbefattning i Ma 23/19, avsedda för biträdande intendent, inrättas,
en för vardera flygflottiljen. Vidare föreslås att en beställning för
löjtnant i intendenturbefattning, avsedd såsom rekryteringstjänst, inrättas.
Civilförvaltningen utgår från att förslaget kommer att prövas av
den i det föregående omnämnda personalkårutredningen. Ämbetsverket
räknar därför icke med att några dylika beställningar inrättas från och
med nästa budgetår.

Avvägningen mellan antalet löjtnanter och fänrikar inom flygvapnet
gjordes ursprungligen med utgångspunkt i att befordran till löjtnant skulle
ske efter tre års tjänst som fänrik. Då tjänstetiden för fänrik numera i
princip skall vara två år (jfr prop. 1952: 107, bil. 63) föreslår chefen för
flygvapnet att 40 beställningar för löjtnanter tillkommer vid flygvapnet
och att antalet fänrikar minskas med samma antal. Civilförvaltningen erinrar
om att fänrik, i de fall då ordinarie löjtnantsbeställning icke finnes
disponibel, enligt gällande bestämmelser erhåller en extra ordinarie löjtnantsbeställning
i Me 19 i avvaktan på den ordinarie beställningen. Ämbetsverket
anser därför alt det icke finns någon anledning att inrätta ytterligare
ordinarie löjtnantsbeställningar i Ma 23/19.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 145) att för
Roslagens flygkår (F 2) inrättas en beställning för förvaltare i Ma 21 i förrådstjänst
(intendenturmateriel). Flygvapenchefen erinrar om att Kungl.
Maj:t genom beslut den 26 februari 1954 medgivit, att en fanjunkare, som
kommenderats såsom biträde åt förrådsförvaltaren vid F 2, må från och

181

Kungl. Majds proposition nr 110 år 1956

med den 1 mars 1954 erhålla särskilt arvode motsvarande skillnaden mellan
lön i 24 och 22 löneklasserna. Civilförvaltningen, som tidigare icke ansett
sig kunna biträda förslaget, vill nu icke längre motsätta sig att den ifrågavarande
beställningen inrättas, då några organisationsundersökningar vid
flygkåren icke beräknas komma till stånd under de närmaste åren.

Chefen för flygvapnet bar återkommit med förslag om utökning av antalet
övertaliga beställningar för fanjunkare med 18 för att med mästarutbildad
personal kunna besätta IS beställningar för mästare, vilka enligt
beslut av 1953 års riksdag inrättats i utbyte mot fanjunkarbeställningar
(jfr prop. 1954:110, s. 132). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget
men utgår från att vid uppkommande ledighet i dylik beställning
frågan om återbesättande skall prövas av Kungl. Maj:t.

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår framlade
chefen för flygvapnet förslag till vissa ändringar av flygvapnets underbefälsorganisation.
Bland annat föreslogs att 48 överfurirsbeställningar
(29 för signali ster och 19 för sjukvårdare, de sistnämnda i utbyte mot
samma antal furirsbeställningar) skulle inrättas. Genom beslut av 1955
års riksdag inrättades 26 av de för signalister avsedda överfurirsbeställuingarna
(jfr prop. 1955: 110, s. 52, 53 och 56). Flygvapenchefen föreslår
nu att återstående 22 beställningar för överfurirer tillkommer från och
med nästa budgetår. I fråga om de föreslagna beställningarna för sjukvårdare
erinrar civilförvaltningen om att statens lönenämnd vid behandlingen
av motsvarande förslag föregående år ifrågasatte om icke de särskilda
beställningarna för sjukvårdsfurirer vid flygvapnet borde indragas
och behovet av sjukvårdsunderbefäl i stället tillgodoses genom trängtruppernas
försorg. Civilförvaltningen, som anser att lönenämndens förslag
bör ytterligare övervägas, föreslår att åt ämbetsverket och lönenämnden
uppdrages att närmare utreda denna fråga. I anledning av flygvapenchefens
nu ifrågavarande förslag tillstyrker civilförvaltningen sålunda allenast
att tre överfurirsbeställningar, avsedda för signalister, inrättas.

Chefen för flygvapnet föreslår för nästa budgetår att i flygvapnets personalförteckning
för vissa icke-ordinarie militära tjänstemän upptagna beställningar
i Mc 11 eller Mc 10 för furircr, laltflygare av 2. graden och
flygnavigatörer av 2. graden minskas med 75 och att i samma personalförteckning
för korpraler upptagna beställningar i Mha 2 minskas med 30.
Civilförvaltningen, som enligt vad nyss sagts ansett sig icke kunna tillstyrka
att 19 överfurirsbeställningar för sjukvårdare tillkommer i utbyte
mot samma antal furirsbeställningar, grundar sin anslagsberäkning på eu
minskning med 56 beställningar i Me 11 eller Mc 10 samt 30 beställningar
i Mha 2.

8. Förändringar beträffande trafikledarpersonal. I det militärorganisatoriska
underlaget för innevarande budgetår anförde chefen för flygvapnet
bland annat att den ökade flygverksamheten numera gjorde det nöd -

182

Kungl. Maj:ts proposition ur 110 år 1956

vändigt att vid samtliga flottiljer utom F 2 under huvuddelen av dagen
samtidigt taga i anspråk tre trafikledare för att ernå tillräcklig flygsäkerhet.
Flygvapenchefen föreslog därför att ytterligare en tjänst för trafikledare
i Ce 23 skulle tillkomma för vardera Södermanlands, Upplands och
Blekinge flygflottiljer (Fil, F 16 och F17) från och med hudgetåret
1955/56. Förslaget, som tillstyrktes av Kungl. Maj :t (jfr prop. 1955:110,
s. 146 och 152), bifölls av 1955 års riksdag.

För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet att — utöver den
trafikledartjänst som enligt det föregående under punkt 5 föreslagits för
F 5 ■— ytterligare en tjänst för trafikledare inrättas för envar av Östgöta,
Västgöta och Hälsinge flygflottilj er (F 3, F 6 och F 15) samt Norrbottens
flygbaskår (F21), vid Ailka förband endast två trafikledare finnes. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen upptager vidare frågan om trafikledarnas anställningsform
till behandling och anför därvid att den civila anställningsformen är
olämplig med hänsyn till arten av trafikledarnas arbetsuppgifter och de
förhållanden under vilka de arbetar. En övergång till civilmilitär anställningsform
skulle enligt flygvapenchefen förenkla tjänsten och stärka trafikledarnas
auktoritet gentemot den militära och civilmilitära personalen.
Vidare borde trafikledarna med hänsyn till att de för befäl över militär
och civilmilitär flygsäkerhets- och brandpersonal åläggas uniformsplikt.
Någon ändring beträffande nu gällande kompetensfordringar, befordringsgång
och lönegradsplacering för trafikledarpersonalen avses icke ske i
samband med övergången till civilmilitär anställningsform.

Civilförvaltningen anför att ämbetsverket svårligen kan föreställa sig
att trafikledarnas civila anställningsform inverkar menligt på deras möjligheter
att utföra sina tjänsteåligganden. Enligt ämbetsverket har några
övertygande skäl icke heller framförts för den föreslagna förändringen.
Civilförvaltningen avstyrker därför förslaget.

Flygvapenchefen föreslår vidare att trafikledare i lönegraderna Ce 27
och Ce 29 (förste trafikledare och stabstrafikledare) i samband med övergång
till civilmilitär anställning erhåller ordinarie anställningsfonn. Civilförvaltningen
biträder detta förslag.

9. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten.
Chefen för flygvapnet anmäler att en utredning företagits inom flygledningen
rörande den militära väderlekstjänstens organisation, över utredningen
har yttranden avgivits av chefen för försvarsstaben, chefen för armén,
chefen för marinen och försvarets forskningsanstalt. Med stöd av
nämnda utredning föreslår chefen för flygvapnet en ändrad organisation
och en förstärkning av personalen vid centralorganet för den militära
väderlekstjänsten. I fråga om lokalorganen föreslår flygvapenchefen eu
mindre ökning av meteorologpersonalen samt en minskning av antalet tekniska
biträden.

183

Kungl. Maj:ls proposilion nr 110 år 1956

Centralorganet för den militära väderlekstjänsten, väder leks av delningen
vid flygstaben, har sedan ett flertal år varit starkt underbeinannat.
De senaste årens erfarenheter visar enligt flygvapenchefen att det
trots rationalisering och sträng sovring av arbetsuppgifterna icke är möjligt
att på ett tillfredsställande sätt fullgöra mer än en del av de arbetsuppgifter
som åvilar avdelningen. Arbetsuppgifterna väntas vidare snabbt
öka i antal och omfattning under de närmaste åren.

I fråga om centralorganets organisation föreslår chefen för flygvapnet
en uppdelning på iyra sektioner, nämligen

en sektion för prognostjänst, observationstjänst och materiel (sektion
1),

en sektion för operativ väderanalys och klimat (sektion 2),
en sektion för organisation, personal och utbildning (sektion 3),
en sektion för utvecklingsarbeten och speciell målforskning (sektion
4) samt

en centraldetalj för vissa rutinärenden, expeditionsgöroinål in. in.

Den nya organisationen, som i viss utsträckning redan börjat tillämpas,
medför ett personalbehov för centralorganet i enlighet med följande uppställning.

Antal

Sektion

Central-

Totalt

Tjänst, lönegrad

1

2

3

4

detalj

1

stabsövermeteorolog Ca 37

1

1

1

1

4

1. stabsmeteorolog Ca 31

3

2

1

*7

stabsmeteorolog Ca 29

15

1

1

1

18

meteorolog Ca 27, Ca 25 och reglerad be-

fordringsgång

6

i

1

2

10

meteorologassistent Ce 16

1

1

kontorist Ce 13

16

3

2

1

22

tekniskt biträde Ce 11

2

2

stansoperatris Ce 8

1 Varav 1

assistent till stabsövermeteorologen.

I jämförelse med den nuvarande organisationen innebär den nya, att
vid centralorganet tillkommer 38 nya tjänster, avsedda för två förste stabsmeteorologer
i Ca 31, två stabsmeteorologer i Ca 29, sex meteorologei i
Ca 27, fyra meteorologer i Ca 25, två meteorologer i reglerad befordringsgång,
sju meteorologassistenter i Ce 16, en kontorist i Ce 13, tolv tekniska
biträden i Cell samt två stansoperatriser i Ce 8. En av tjänsterna för
meteorologassistent och två av de tekniska biträdestjänsterna tillkommer
i utbyte mot en tjänst för väderlekstekniker i Ce 15 respektive två konlorsbiträdcstjänstcr
i Ca 8. Tjänsten för väderlekstekniker och en av kon -

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

torsbiträdestjänsterna, vilken utnyttjas för extra ordinarie tjänsteman, kan
därvid indragas.

Av den föreslagna nya personalen avses förste stabsmeteorologerna såsom
chefer för sektionerna 2 och 4. Stabsmeteorologerna avses såsom biträden
åt dessa sektionschefer. Av meteorologerna i Ca 27 avses fyra för
sektion 1 (för prognostjänsten), en såsom biträde åt chefen för sektion 3
och en såsom chef för centraldetaljen. Meteorologiänsterna i Ca 25 och
i reglerad befordringsgång avses för prognostjänsten. Av meteorologassistenterna
avses tre för sektion 1 (en för prognostjänsten och två för biträde
vid beredning av ärenden rörande meteorologiska observationer in. m.
respektive meteorologisk materiel m. in.), en för sektion 2 (för att handha
hålkortsarkiv in. in.), en för sektion 3 (för biträde vid beredning av sektionens
ärenden) och två för sektion 4 (en för biträde vid litteraturundersökningar
in. in. och en för laboratoriearbeten in. in.). Kontoristtjänsten
avses för biträde åt chefen för centraldetaljen. Av de nya tjänsterna för
tekniska biträden avses sex för sektion 1 (för prognostjänsten), tre för
sektion 2 (för statistiska beräkningar m. m.), två för sektion 4 (för mättjänst
in. in.) samt eu för centraldetaljen (för väderlekstekniska räkneoch
ritarbeten in. in.). Stansoperatriserna avses för sektion 2 för stansning
av observationsmaterial.

Flygvapenchefen föreslår att ifrågavarande för centralorganet avsedda
nya tjänster inrättas från och med nästa budgetår.

I fråga om lokalorganen för den militära väderlekstjänsten — väderleks
stationer na vid förbanden — räknar flygvapenchefen, med undantag
för kustflottans väderleksstation, med oförändrat antal meteorologer
samt en minskning av antalet tekniska biträden med 17. Detta är möjligt
genom att lokalorganen — under förutsättning att den föreslagna personalförstärkningen
för centralorganet genomföres — i större omfattning
än hittills kommer att kunna förses med centralt bearbetat prognosunderlag
och genom att tekniska hjälpmedel, främst telefaksimile (bildöverföring),
införes. För kustflottans väderleksstation, där arbetsuppgifterna
starkt ökat och vid övergången till en lätt flotta beräknas öka ytterligare,
föreslår flygvapenchefen en förstärkning med en meteorolog i Ca 25 och
två i reglerad befordringsgång.

Chefen för flygvapnet upprepar tidigare framfört förslag (jfr prop.
1955:110, s. 146) om ordinariesättning av 19 meteorologtjänster i Ce 25.

Genom beslut den 30 juni 1955 förordnade Kungl. Maj:t att observationscentralen
i Hagshult skulle omvandlas till en timobservationsstation
och föreskrev därvid bland annat att eu kontorsbiträdestjänst i Ca 8 skulle
vakantsättas. Flygvapenchefen föreslår nu att ifrågavarande tjänst indrages.

Civilförvaltningen anmäler att ämbetsverket funnit sig i allt väsentligt
kunna biträda flygvapenchefens förslag i fråga om personal för den mili -

185

Kuntjl. Muj:ts proposition nr 110 är 1956

tära väderlekstjänsten. Civilförvaltningen har inhämtat yttrande över förslaget
från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Flygvapenchefen,
som beretts tillfälle att taga del av nämnda yttrande, har därefter
till civilförvaltningen framfört vissa ytterligare synpunkter. För egen del
anför civilförvaltningen i huvudsak följande.

Ämbetsverket finner det uppenbart alt inom landet måste finnas tillgång
till en väderleksorganisation så utformad att den kan tillgodose
krigsmaktens behov och möjliggöra såväl ett effektivt utnyttjande av de
moderna stridsmedlen som en fortsatt militärteknisk forskning. Civilförvaltningen
är övertygad om att den nuvarande väderleksorganisationcn
icke kan på ett tillfredsställande sätt tillgodose alla de krav, som för närvarande
måste ställas på denna organisation ur försvarets synpunkt. Det
synes ämbetsverket därför nödvändigt att organisationen utbygges. Med
hänsyn till att landets väderlekstjänst bedrives av två huvudorgan, den
militära väderleksorganisationen och Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut, uppställer sig helt naturligt frågan, hur eu dylik utbyggnad
bör gestaltas. Av vad i ärendet anförts såväl av flygvapenchefen som
av institutet har emellertid civilförvaltningen bibragts den uppfattningen,
att med utgångspunkt i nuvarande organisation och arbetsfördelning väderlekstjänsten
lämpligen bör ordnas genom en utbyggnad av den militära
väderleksorganisationen. Civilförvaltningen finner sig alltså böra förorda
att flygvapenchefens förslag lägges till grund för statsmakternas ställningstagande.
Ämbetsverket förutsätter därvid att man genom ett intimt
samarbete såväl mellan den militära väderleksorganisationen och Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut som mellan dessa organ och övriga
institutioner där väderleksforskning bedrives skall kunna finna vägar för
eu rationellt bedriven väderlekstjänst med lämplig fördelning av arbetsuppgifterna
de olika organen emellan, allt i syfte att undvika kostnadskrävande
dubbelarbeten.

Civilförvaltningen framhåller att den föreslagna organisationen av centralorganet
förefaller vara i stort sett väl avvägd samt att den föreslagna
personalökningen för centralorganet synes grundad på ingående beräkningar
och att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut icke haft
något alt erinra mot densamma.

Flygvapenchefens förslag i vad det avser lokalorganen föranleder ej
heller någon erinran från civilförvaltningens sida. Efter förhandlingar
med vederbörande personalorganisation föreslår civilförvaltningen emellertid
att ett av de för väderlekstjänsten avsedda tekniska biträdena vid
flottiljerna (motsvarande) uppflyttas till 11 lönegraden. Ämbetsverket erinrar
om alt 1947 års biträdesutredning föreslagit nämnda lönegrad för ett
av nämnda biträden och att civilförvaltningen tidigare tillstyrkt denna
placering.

De 17 tekniska biträden, som enligt flygvapenchefen kan indragas i
samband med införandet av telefaksiinilc, bör enligt civilförvaltningen
med hänsyn till alt nämnda hjälpmedel beräknas stå till förfogande först
under 1957 — alltjämt bibehållas i personalförteckningarna, dock med an -

186

Kunyl. Muj:ls proposition nr 110 ur 1950

givande av att desamma vid uppkommande vakans må återbesättas endast
med extra personal.

I fråga om genomförandet av den nya organisationen räknar civilförvaltningen,
med hänsyn till svårigheterna att omedelbart rekrytera samtliga
de föreslagna meteorologi] änsterna, med en successiv utbyggnad under
förslagsvis en treårsperiod.

10. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorganisationen. Chefen för flygvapnet
föreslår, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att flottiljpolisorganisationen
utökas med beställningar för en förste flottiljpolis i Ca 19, 5
flottiljpoliser i Ca 16 och åtta flotliljpoliser i Ca 14, motsvarande behovet
för en flygflottilj.

11. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Chefen för flygvapnet
föreslår att två beställningar för flygdirektör av 1. graden, avsedda
en för chef för materiellaboratoriet vid centrala flygverkstaden i Malmslätt
och en för chef för den elektriska sektionen vid centrala flygverkstaden
i Arboga, utbytes mot tjänster i Cp 10 för laboratoriechef respektive
teleöveringenjör. Civilförvaltningen utgår från att denna fråga kommer
att upptagas till behandling av personalkårutredningen och räknar
därför icke med att de föreslagna utbytena nu kommer till stånd.

Av samma skäl anser sig civilförvaltningen icke höra räkna med flygvapenchefens
förslag att utbyta den för chef för reservdelsplaneringssektionen
vid centrala flygmaterielförrådet i Arboga avsedda beställningen
för flygdirektör av 2. graden mot beställning för flygdirektör av 1. graden,
att utbyta en beställning för flygingenjör av 1. graden, avsedd för
chef för specialradarsektionen vid flygförvaltningens radarbyrå, mot en
beställning för flygdirektör av 2. graden, att inrätta två beställningar för
flygingenjör av 1. graden, vilkas innehavare avses för handläggning vid
flygförvaltningens vapenbyrå av frågor rörande robotinstallationer respektive
sikten i flygplan, samt att utbyta de för luftbevakningsbyrån vid flygförvaltningens
elektroavdelning avsedda beställningarna för en verkmästare
och en förste mästare mot beställningar för eu förste vexdcmästare och
eu verkmästare.

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår föreslog
flygvapenchefen dels att vid attackflottiljernas och natt jaktflottilj ernås
materielavdelningar beställningar för två förste mästare i Ca 19 och
tre mästare i Ca 17 utbyttes mot beställningar för två förste verkmästare
i Ca 22 och tre verkmästare i Ca 21, dels ock att sammanlagt 48 beställningar
för flygtekniker i Ca 15 skulle tillkomma för de fyra attackflottiljerna.

Vid anmälan av propositionen 1955: 110 (s. 147 och 152, 153) tillstyrkte
föredragande departementschefen att tre beställningar för förste mästare
utbyttes mot beställningar för verkmästare och att åtta beställningar för
flygtekniker inrättades. Departementschefen förklarade sig därvid — utan

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1950

att tagu ställning till det totala personalbehovet i detta hänseende — hava
beaktat den takt, i vilken den nya flygplantypen kunde beräknas bli tillförd
flottiljerna under budgetåret 1955/56. Riksdagen beslöt i enlighet med
departementschefens förslag.

Chefen för flygvapnet anmäler nu, att utöver det behov av elektroteknisk
personal, som enligt ovan anmälts i det militärorganisatoriska underlaget
för innevarande budgetår men endast delvis blivit tillgodosett, erfordras
ytterligare 24 flygtekniker för de tva jaktflottiljei, som undei budgetåret
1956/57 beräknas komma att tillföras flygplan 34. Vid vardera
av dessa båda flottiljer bör vidare en mästarbeställning utbytas mot beställning
för verkmästare. För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet
därför att 64 flygteknikerbeställningar tillkommer och att fyra
mästarbeställningar, varav en för förste mästare i Ca 19 och tre för mästare
i Ca 17, utbytes mot fyra beställningar för verkmästare. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. Chefen
för flygvapnet föreslår att förrådsinästartjänsterna vid flygvapnet, vilka
för närvarande är placerade i Ce 17, uppflyttas till Ce 19. Till stöd härför
anför flygvapenchefen bland annat att den genom readriftens införande
ökade drivmedelsförbrukningen vid förbanden inneburit såväl ökat arbete
som större ansvar för förrådsmästarna. Vidare framhålles, att uppbördsmännen
vid arméns centrala drivmedelsanläggningar är förrådsförvaltare
i 23, 21 eller 19 lönegraderna.

Civilförvaltningen vill icke motsätta sig uppflyttning till 19 lönegraden
med tjänstebenämning förrådsförvaltare av tjänsterna för förrådsmästare
rid flygvapnets förband (motsvarande) med undantag för F 2, där drivmedelstjänstens
omfattning icke påkallar någon höjning i löneställningen
för förrådsmästaren. Statens lönenämnd, som yttrat sig över förslaget,
anser att ändring i löneställningen för ifi''ågavarande tjänster icke böi ske
på grundval av den föreliggande framställningen.

Flygvapenchefen föreslår att en förrådsförman i Ce 13 tillkommei föi
Norrbottens flygbaskår (F21) och anför som skäl härför att uppböiden
av intendenturmateriel vid kåren avsevärt ökat och är större än vad som
är normalt för en flottilj. Civilförvaltningen anser det tillräckligt att eu
tjänst för förrädsman i Ce 11 inrättas och har vid anslagsberäkningen utgått
härifrån.

Civilförvaltningen biträder flygvapenchefens förslag att vid F 21 på
grund av övergången till readrift en tjänst för förrädsman i Ce 11 omvandlas
till tjänst för förrådsförman i Ce 13.

Chefen för flygvapnet återkommer med förslag alt inrätta ytterligare
en tjänst för vaktman i Ce 12 vid flygvapnets centrala skolor (jfr prop.
1955:110, s. 148). Vid skolorna finns för närvarande tre vaktman, avsedda
för portvaktstjänst. Denna personal är enligt flygvapenchefen emel -

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1950

lertid icke tillräcklig för tjänstens bestridande dygnet runt, varför underbefälet
vid skolorna vid sidan av ordinarie tjänst måste beordras till portvaktstjänst.
Efter beslutad omläggning av flygvapnets underbefälsorganisation
kommer utbildningen vid skolorna att koncentreras. Arbetsbelastningen
på instruktörer och elever blir därvid så stor att det icke blir möjligt
att ålägga dem tjänstgöring som portvakter. Chefen för flygvapnet anser
det därför nödvändigt att ytterligare en vaktman anställes.

Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört tillstyrker civilförvaltningen
att medel beräknas för ytterligare en vaktman vid nämnda skolor.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag att extraordinariesätta
följande extra tjänster, nämligen en tjänst för förrådsförman
i Cg 13 vid flygvapnets centrala skolor, 65 tjänster för förrådsman i Cg It
(fem vid vardera F 3 och F 8, fyra vid envar av F 11, F 14 och F 16, tre
vid envar av Fl, F 4, F 6, F 7, F 9, F 10, F 12, F 13, F 15, F 17, F 18, F 21
och flygvapnets centrala skolor, två vid F 5 samt en vid vardera flygstaben
och F 2) samt en tjänst för förste vaktmästare i Cg 11 vid F 5. En tjänst
för förrådsman i Ce 11 vid F 3 kan härvid indragas.

13. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Flygvapenchefen
anmäler att en sammanslagning av intendentur- och byggnadsavdelningarna
är avsedd att genomföras vid samtliga flottiljer (motsvarande).
Ifrågavarande sammanslagning, som på försök genomförts vid vissa flottiljer
och därvid visat sig lämplig, beräknas kunna minska behovet av
ytterligare kontorspersonal. Då vissa mer kvalificerade arbetsuppgifter vid
sammanslagningen kommer att överföras på det biträde för skriv- och
kontorsgöromål, som för närvarande finnes på intendenturavdelningens
expedition, föreslår chefen för flygvapnet att nämnda biträde utbytes mot
ett kanslibiträde i Ce 11. Civilförvaltningen biträder förslaget och räknar
med att 20 kanslibiträdestjänster tillkommer i utbyte mot samma antal biträdestjänster
för skriv- och kontorsgöromål.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har hos civilförvaltningen föreslagit
att eu kanslibiträdestjänst tillföres flottiljernas (motsvarande) mobiliseringsavdelningar
i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Ämbetsverket erinrar om att förslag härom framlagts av
1947 års biträdesutredning men icke godtagits av statsmakterna (jfr prop.
1953: 134, s. 20). Då några organisationsundersökningar vid flygvapnets
förband icke beräknas ske inom de närmaste åren tillstyrker civilförvaltningen
det föreslagna tjänsteutbytet. Ämbetsverket räknar sålunda med
att 19 tjänster för kanslibiträde i Ce 11 inrättas vid flottiljernas (motsvarande)
mobiliseringsavdelningar i utbyte mot samma antal tjänster för
biträde för skriv- och kontorsgöromål.

14. övriga personalförändringar in. m. Chefen för flygvapnet föreslår
anyo (jfr prop. 1955: 110, s. 149) att en tjänst för fotoingenjör i Ce 25 inrättas
vid Södermanlands flygflottilj (F 11). Civilförvaltningen erinrar om

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

att i Kungl. Maj:ts brev den 29 januari 1954 angående sakanslagsavlönad
extra personal inom försvaret en tjänst för driftingenjör i Cg 25 upptagits
för F 11. Enligt vad civilförvaltningen inhämtat fullgör innehavaren av
tjänsten arbetsuppgifter som fotoingenjör. Ämbetsverket föreslår därför
att avlöningskostnaderna för tjänsten överföres till förevarande anslag och
att tjänsten såsom extra ordinarie uppföres i flygvapnets personalförteckning.
Tjänsten bör enligt civilförvaltningen alltjämt benämnas driftingenjör.

Chefen för flygvapnet återkommer med förslag om extraordinariesättning
av två tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid Roslagens
flygkår (F 2) och flygvapnets centrala skolor (jfr prop. 1955: 110, s. 149).
Då behov för framtiden torde föreligga av civila gymnastiklärare vid
nämnda flygkår och skolor biträder civilförvaltningen förslaget.

Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 149) att tjänster
inrättas för kasernföreståndare i Ce 19, en för envar av Svea och Göta
flygflottiljer, Skånska flygflottiljen samt Södermanlands flygflottilj (F 8
—F 11). Civilförvaltningen uttalade i sina medelsäskanden för innevarande
budgetår att denna fråga slutligt borde lösas i samband med ställningstagandet
till organisationen av den regionala och lokala fastighetsförvaltningen
inom försvaret. Sålunda räknar ämbetsverket icke heller för
nästa budgetär med den föreslagna personalförändringen.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag alt extraordinariesätta
en tjänst för sjukvårdsbiträde i Cg 5 vid vardera av F 11 och Upplands
flygflottilj (F16).

För innevarande budgetår finnes medel disponibla vid flygvapnet för
anställande under 150 tjänstgöringsmånader av assistenter för frivilligfrågor
(flottiljmobiliseringslottor) med ett månatligt arvode av 650 kronor.
Flygvapenchefen återkommer nu med förslag (jfr prop. 1955: 110,
s. 149—150) att för ifrågavarande assistenter inrätta 19 extra tjänster,
varav tio med heltids- och nio med halvtidstjänstgöring. Civilförvaltningen
räknar icke med bifall till förslaget.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna samt för timarvoden
till civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas av civilförvaltningen
öka med 55 000 kronor respektive 35 000 kronor. För arvoden till
observationspersonal i väderlekstjänst beräknar civilförvaltningen en kostnadsökning
med 41 000 kronor.

För att tillgodose brandberedskapen vid flygflottiljerna uttages på frivillighetens
väg eu brandstyrka bland de kollektivavtalsanställda arbetarna
vid flygverkstäderna. Kostnaderna för förlorad arbetsförtjänst vid övningar
in. in. med denna personal har hittills bestrilts av verkstadsmedel.
För arméns och marinens del har medel för dylika kostnader beräknats
under respektive avlöningsanslag. 1 en till försvarets civilförvaltning över -

190

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

lämnad promemoria angående effektivisering av brandskyddet vid försvarsgrenarna
hemställer fortifikationsförvaltningen att ett belopp av
21 000 kronor beräknas under förevarande anslag för nästa budgetår för
ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar m. m. vid flygvapnet.
Civilförvaltningen tillstyrker framställningen.

Kostnaderna för utgående flygtillägg beräknas av civilförvaltningen för
nästa budgetår till 4 540 000 kronor såvitt avser anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän och till 2 479 000 kronor såvitt avser anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilket i förhållande
till de för ändamålet beräknade kostnaderna för innevarande budgetår
innebär en ökning med 280 000 kronor respektive 329 000 kronor.

I särskild skrivelse den 8 oktober 1955 har chefen för flygvapnet, i anslutning
till förslag av 1952 års värnpliktsutredning (betänkande rörande
utbildningen av värnpliktiga vid flygvapnet), hemställt att flygstaben måtte
tillföras en beställning för överstelöjtnant eller major i Ma 33/30 och en
beställning för kapten i Ma 27 samt att flygvapnets trupputbildarskola
måtte tillföras en kapten. Ifrågavarande beställningar, som är avsedda för
officerare ur armén för effektivisering av markstridsutbildningen inom
flygvapnet, erfordras från och med nästa budgetår.

I skrivelse den 21 december 1955, varöver civilförvaltningen avgivit yttrande,
har chefen för flygvapnet återkommit till ett tidigare förslag (jfr
prop. 1955:110 s. 145 och prop. 1951:110 s. 156—163 och 177) om inrättande
av tjänster för specialflygläkare (flygutbildade läkare). Flygvapenchefen
föreslår för nästa budgetår att två tjänster för specialflygläkare
inrättas. Tjänsterna föreslås placerade i Cp 6. Härjämte föreslås
avlöningsförstärkning skola utgå med 20 000 kronor. Flygvapenchefen
framhåller att de arbetsuppgifter, som bedömts skola åvila specialflygläkare,
under de senaste åren ökat avsevärt och väntas ytterligare öka
under de närmaste åren i samband med ombeväpning till flygplan 32 samt
förberedelser för och ombeväpning till flygplan 35. Nuvarande resurser
i fråga om flygmedicinsk expertis är enligt flygvapenchefen helt otillräckliga
med hänsyn till de problem som uppkommer vid övergången till moderna
överljudsplan. Det är därför oundgängligen nödvändigt att flygförarutbildad
medicinsk expertis tillföres flygvapnet.

Civilförvaltningen tillstyrker alt en tjänst för specialflygläkare i Cp 6
inrättas för nästa budgetår. Avlöningsförstärkningen bör enligt ämbetsverket
bestämmas till 12 000 kronor.

Statens lönenämnd, som avgivit yttrande i ärendet, ansluter sig till vad
civilförvaltningen föreslagit i fråga om avlöningsförmånerna för ifrågavarande
tjänster.

Slutligen har chefen för flygvapnet i skrivelse den 23 december 1955,
varöver civilförvaltningen avgivit yttrande, föreslagit att fem tjänster i

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1''.).)(>

191

Ce 15 med benämningen fältf öreståndare tillföres flygvapnet från och med
nästa budgetår. Tjänsterna avses för tillsyn av vissa krigsflygfält in. in.
Civilförvaltningen biträder förslaget såtillvida att ämbetsverket föreslår att
fem tjänster i Ce 13 inrättas för ifrågavarande ändamål. Innehavarna av
dessa tjänster bör enligt civilförvaltningen benämnas fältförmän.

Departementschefen

1. Utvecklingen inom flygvapnet har medfört att flygstaben blivit underbemannad
i förhållande till uppgifterna. En förstärkning av stabens
personal synes därför nödvändig. Jag tillstyrker att en beställning för
major i Ma 30 tillkommer för envar av operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna.

Förslaget att inrätta en underrättelseavdelning inom flygstaben kan jag,
såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 17), icke tillstyrka.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (bil. 6, s. 248) har jag föreslagit
att kostnaderna för avlöning till filmregissören vid flygstaben alltjämt
skall bestridas från anslaget till försvarsfilm.

Förslaget att låta en befattning för pensionerad officer i 1: 30 utgå och
att i samband därmed utbyta en kontoristtjänst i Ca 13 mot en tjänst för
kansliskrivare i Ca 15 kan jag tillstyrka.

Jag föreslår vidare att en kontoristtjänst i Cg 13, avsedd för flygvapenchefens
sekreterare, utbytes mot en extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.

Några ytterligare personalförändringar i anledning av de under denna
punkt redovisade förslagen är jag icke beredd att tillstyrka.

2. I fråga om de förslag som sammanhänger med den nya ledningsorganisationen
för flygvapnet kan jag, i anslutning till vad jag härom förut
anfört (jfr s. 12), endast tillstyrka att tre majorsbeställningar utbytes mot
beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30
och att eu tjänst för förrådsman i Cg 11 vid östra 1''Iygbasområdet utgår.

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag med att en tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje eskaderstaben utgår.

3. Av de föreslagna personalförändringarna för inspektionen för luftbevakningen
kan jag endast tillstyrka alt eu tjänst för assistent i Ce 21
inrättas.

I fråga om förband och skolor har personalbehovet för luftbevakningen
ånyo översetts i samband med överbefälhavarens utredning rörande krigsmaktens
fortsatta utveckling. En fortsatt förstärkning av personalen synes
nödvändig. För nästa budgetår föreslår jag sålunda att beställningar eller
tjänster inrättas för tre överfurirer i Ma 14, två mästare i Ca 17, femton
flygtekniker i Ca 15, nio vaktmän i Cg 12 samt ett tekniskt biträde i Cg 11
och aderton sådana biträden i Cg 8. Jag räknar därvid med att tjänster

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

för trettioen tekniska biträden i Cg 8 med halvtidstjänstgöring indrages
och att medel icke vidare beräknas för arvoden åt deltidstjänstgörande
tekniska biträden i luftbevakningstjänst.

4. Förslagen under denna punkt kan jag alltjämt icke tillstyrka.

5. Omläggningen av den grundläggande flygutbildningen vid krigsflygskolan
(F 5) till att jämväl omfatta utbildning på reaflygplan har nödvändiggjort
en förstärkning av personalen vid skolan. På grund härav har
krigsflygskolan för innevarande budgetår tillförts viss ny personal. För
nästa budgetår föreslår jag en fortsatt utbyggnad genom att beställningar
eller tjänster inrättas för en trafikledare i Ce 23, två mästare i Ca 17, femton
flygtekniker i Ca 15 samt två förrådsmän i Cg 11. Vidare bör en tjänst
för förrådsmän i Cell utbytas mot tjänst för förrådsförman i Ce 13.

Förslaget att tillföra krigsflygskolan ytterligare tre kaptener kan jag
icke tillstyrka.

6. Av de under denna punkt framställda förslagen kan jag endast tillstyrka
att tjänster inrättas för två biträdande köksföreståndare, vilka bör
placeras i lönegrad Cg 15, två förrådsförmän i Cg 13 och en förrådsmän i
Cg 11.

7. Jag föreslår att en beställning för major i Ma 30 inrättas för Västmanlands
flygflottilj (F 1) i utbyte mot en löjtnantsbeställning i Ma 23/19.
Jag anser mig vidare kunna tillstyrka att tre överfurirsbeställningar i
Ma 14, avsedda för signalistunderbefäl, inrättas.

I fråga om antalet beställningar för nästa budgetår för furirer, fältflygare
av 2. graden och flygnavigatörer av 2. graden i Me 11 eller Me 10
har chefen för flygvapnet enligt vad förut nämnts räknat med en minskning
med 75, varvid förutsatts att 19 överfurirsbeställningar för sjukvårdare
skulle tillkomma. Flygvapenchefen har emellertid därefter under
hand meddelat att antalet beställningar i Me 11 eller Me 10 kan minskas
med ytterligare 19. I enlighet härmed och med hänsyn till att jag icke
föreslår något utbyte av furirsbeställningar för sjukvårdare mot överfurirsbeställningar
räknar jag med att antalet beställningar för furirer
m. fl. minskas med (56 + 19 =) 75 för nästa budgetår. För korpraler i
Mha 2 räknar jag med en minskning av antalet beställningar med 30.

Övriga under denna punkt redovisade förslag till personalförändringar
kan jag icke tillstyrka.

8. Av de föreslagna fyra tjänsterna för trafikledare i Ce 23 kan jag tillstyrka
att två tillkommer för nästa budgetår. Förslaget att ordinariesätta
sex stabstrafikledare i Ce 29 och nitton förste trafikledare i Ce 27 kan jag
icke tillstyrka.

Någon ändring i fråga om trafikledarnas anställningsform räknar jag
icke med.

9. Personaluppsättningen för den militära väderlekstjänsten har i stort
sett varit oförändrad sedan 1943 då organisationen fastställdes. Sedan dess

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

193

liar emellertid en mängd nya arbetsuppgifter tillkommit. En förstärkning
av personalen för den militära väderlekstjänsten synes därför erforderlig
för att väderlekstjänsten skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.
Jag är emellertid icke nu beredd att taga ställning till det framlagda förslaget
i dess belliet utan anser att detsamma först bör granskas av statens
organisationsnämnd.

För nästa budgetår anser jag mig emellertid kunna tillstyrka att vissa
extra ordinarie och extra tjänster inrättas för centralorganet, nämligen en
tjänst för förste stabsmeteorolog i Ce 31, en tjänst för stabsmeteorolog i
Ce 29, en tjänst för meteorolog i Ce 25, en tjänst för meteorolog i reglerad
befordringsgång, två tjänster för meteorologassistent i Cg 16, en tjänst för
kontorist i Cg 13 samt fyra tjänster för tekniskt biträde i Cg 11.

Jag räknar vidare med att en tidigare för observationscentralen i Hagshult
avsedd kontorsbiträdestjänst i Ca 8 indrages.

Några ytterligare personalförändringar är jag icke beredd att föreslå
under denna punkt.

10. Jag tillstyrker att flottilj polisorganisation införes vid ytterligare ett
förband och biträder därför förslaget att beställningar inrättas för en förste
flottiljpolis i Ca 19, fem flottilj poliser i Ca 16 och åtta flottiljpoliser i Ca 14.

11. Förslaget att utbyta beställningar för en förste mästare i Ca 19 och
tre mästare i Ca 17 mot beställningar för verkmästare i Ca 21 kan jag tillstyrka.
Jag föreslår vidare att för nästa budgetår 45 beställningar för flygtekniker
i Ca 15 inrättas för att tillgodose det ökade behovet av teknisk
personal för nytillkommande flygplantyper.

Några ytterligare personalförändringar i anledning av de under denna
punkt redovisade förslagen är jag icke beredd tillstyrka.

12. Jag tillstyrker att en tjänst för förrådsman i Ce 11 vid Norrbottens
flygbaskår (F21) utbytes mot en tjänst för förrådsförman i Ce 13.

I fråga om förslaget att extraordinariesätta vissa extra tjänster kan jag
tillstyrka att en tjänst för förrådsförman i Cg 13 vid flygvapnets centrala
skolor, 31 tjänster för förrådsman i Cg 11 (1 vid envar av F 10, F 11, F 12,
F 13, F 14, F17, F 18, F 21 och flygstaben, 2 vid envar av Fl, F 3, F 5,
F 6, F 7, F 9, F 15 och flygvapnets centrala skolor, 3 vid envar av F 8
och F 16) samt en tjänst för förste vaktmästare i Cg 11 vid krigsflygskolan
utbytes mot extra ordinarie tjänster.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd att
tillstyrka.

13. Jag biträder förslaget att inrätta kanslibiträdestjänster i Cell vid
flottiljernas (motsvarande) mobiliseringsavdelningar i utbyte mot tjänster
för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Jag räknar sålunda med att
19 kanslibiträdestjänster tillkommer i utbyte mot samma antal biträdes13—loo
so It ilning litt riksdagens protokoll 1950. 1 Sami. \r 110

194

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tjänster för skriv- och kontorsgöromål eller, därest icke någon dylik tjänst
finnes disponibel, med vakanthållande av en ordinarie kontorsbiträdestjänst.

Det föreslagna utbytet av tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
mot kanslibiträdestjänster vid flottiljernas (motsvarande) intendenturavdelningar
kan jag däremot icke tillstyrka.

14. Jag tillstyrker att två tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och
idrott vid Roslagens flygkår (F 2) och flygvapnets centrala skolor utbytes
mot extra ordinarie tjänster. Jag är vidare beredd tillstyrka att en tjänst
för kasernföreståndare i Ce 19 tillkommer för Svea flygflottilj (F 8) och
att tre exti''a tjänster för kasernföreståndare vid Göta flygflottilj (F 9),
Skånska flygflottiljen (F 10) och Södermanlands flygflottilj (Fil) utbytes
mot extra ordinarie tjänster.

Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar kan jag icke
biträda.

I fråga om medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid flygvapnets fasta utbildningsanstalter och skolor, för
arvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning samt för arvoden
till observationspersonal i väderlekstjänst räknar jag i enlighet med civilförvaltningens
förslag med en ökning i förhållande till innevarande budgetår
med respektive 55 000 kronor, 35 000 kronor och 41 000 kronor.

För ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar räknar jag
i överensstämmelse med civilförvaltningens förslag med ett belopp av 21 000
kronor.

Då förevarande anslag beräknas med utgångspunkt i anslagsbelastningen
under förfluten del av innevarande budgetår torde en uppräkning
av anslaget för flygtillägg m. m. endast behöva ske för den för nästa budgetår
nytillkommande personal, till vilken flygtillägg in. m. utgår. Jag
räknar sålunda med en uppräkning av anslaget med 30 000 kronor för
detta ändamål.

I fråga om de förslag som flygvapenchefen framlagt i särskilda skrivelser
den 8 oktober 1955 samt den 21 och den 23 december samma år får
jag anföra följande. Jag föreslår att en beställning inrättas för överstelöjtnant
eller major i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för officer ur armén för
effektivisering av markstridsutbildningen inom flygvapnet. Vidare föreslår
jag att två beställningar inrättas för specialflygläkare. Dessa bör placeras
i lönegrad Cp 6. Härjämte bör utgå avlöningsförstärkning med 12 000
kronor för år. Innehavarna av ifrågavarande beställningar bör åtnjuta
flygtillägg.

Övriga i förenämnda skrivelser framställda förslag kan jag icke tillstyrka.

195

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1950

I enlighet med vad jag förut anfört under arméns motsvarande anslag
(s. 127) torde medel under förevarande anslag böra beräknas för tre reparatör
stjänster i Ce 13 och en eldartjänst i Ce 11.

Under detta anslag bör medel även beräknas för de ökade lönekostnader
för viss personal vid flygvapnet som föranledes av riksdagens beslut
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1955: 209 angående ändrad lönegradsplacering
för vissa tjänster in. m.

Jag bär i det föregående under särskild punkt (s. 48 ff.) behandlat ett
förslag till ny musikorganisation för försvaret och därvid förordat vissa
förändringar i staterna för musikpersonalen.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl.
Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag
redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie
personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande
av vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas
av övergången till den nya förvaltningsorganisationen (jfr senast
prop. 1955:110; SU 1955:128, rd. skr. 1955:300). Såsom jag framhållit
i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av riksdagen böra inhämtas
bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga motsvarande
provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
in. m. vid flygvapnet och med ledning av belastningen
på flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar
jag nämnda anslag för budgetåret 1956/57 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 48 700 000 (+ 1 300 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 460 000
(+ 85 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 555 000
(+ 80 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 21 700 000 (+ 200 000)
kronor;

Rörligt tillägg 16 330 000 (+ 6 100 000) kronor;

Pensionsmedel 595 000 (+ 15 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 450 000 (+ 50 000)
kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 86 700 000 (+ 7 700 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som
föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

196

Kanal. Maj-As proposition nr 110 år 19ö6

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets
personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

e) bemyndiga Kungl. Maj: t att i avseende å ordinarie personal
vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet
med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 48 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -

fattningar, förslagsvis ................................. 1 460 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 555 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 16 330 000

Summa kronor 88 745 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 595 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
.......................... 1 450 000

Nettoutgift kronor 86 700 000

e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 86 700 000
kronor.

[14] Försvarets läroverk: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1954/55 ..............................

870 000

747 483

1955/56 (statsliggaren s. 279)

740 000

1956/57 (förslag) ...............

737 000

197

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 217) anmälde jag, att dieten
för marinen i skrivelse den 13 juni 1955 framlagt förslag om överförande
av den tekniska linjen vid försvarets läroverk i Uppsala till Karlskrona,
där den skulle inordnas i Karlskronasltolorna under namn av marinens
tekniska skola. Jag var emellertid icke då beredd att taga ställning till
marinchefens förslag. Då beräkningen av läroverkets avlönings- och omkostnadsanslag
var beroende av ställningstagandet till nämnda förslag,
uppfördes anslagen i statsverkspropositionen med allenast beräknade belopp.
Avlöningsanslaget upptogs därvid med ett beräknat belopp av 788 000
kronor.

Chefen för marinen har i förenämnda skrivelse anfört bland annat följande.
Då försvarets läroverk inrättades efter förslag av 1941 års försvarsutredning
tillskapades en teknisk linje, den s. k. T-linjen, avsedd
för utbildning av teknisk personal vid samtliga försvarsgrenar. T-linjen
har emellertid alltsedan 1949 fungerat som en rent marin utbildningslinje.
Såväl vid armén som vid flygvapnet bedrives den tekniska utbildningen
i militär regi. Orsaken härtill är främst nödvändigheten av att
anpassa även den grundläggande utbildningen efter försvarsgrenarnas speciella
behov. Även för marinens del föreligger ett starkt önskemål att bedriva
den tekniska utbildningen i militär regi. Med hänsyn till att endast
marinen utnyttjar T-linjen anser marinchefen det rationellt att flytta
denna linje till en marin skola. Som skäl för en flyttning av den tekniska
utbildningen från läroverket åberopas även att en lärartjänst i vissa för
denna utbildning viktiga ämnen icke kunnat besättas sedan 1947, varför
motsvarande undervisning måst bedrivas med timlärare. Dessa har ofta
varit bosatta i Stockholm och täta lärarbyten har förekommit. Det ringa
antalet elever har även medfört svårigheter att rationellt utnyttja den
militäre lärare, som för viss undervisning är ansluten till T-linjen. Vidare
åberopas att läroverkets utrustning i fråga om laborationslokaler in. m.
för teknisk utbildning är otillfredsställande samt att trångboddheten i förläggningarna
för läroverkets elever är mycket stor.

På grund av sålunda anförda förhållanden har marinchefen låtit undersöka
möjligheterna att överflytta T-linjen till Karlskrona, där den skulle
inordnas i Karlskronaskolorna. Eu dylik förflyttning har befunnits lämplig
från alla synpunkter. Befintligheten av såväl högre tekniskt läroverk
som högre allmänt läroverk i staden samt den omedelbara närheten till
örlogsvarvet ger, anför marinchefen, tillgång till för den tekniska undervisningen
erforderliga lärarkrafter, speciella undervisningslokaler och undervisningsmateriel
in. m. Befintliga kaserner medger enligt marinchefen
bättre förläggningsutrymmen än i Uppsala.

Marinchefen föreslår med anledning av del anförda dels alt den tekniska
utbildningslinjen vid försvarets läroverk i Uppsala från och med
hösten 1956 flyttas lill Flottans skolor i Karlskrona och där bildar man -

198

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

nens tekniska skola, avsedd för förberedande teknisk utbildning att ligga
till grund för underofficersutbildning, dels alt i samband därmed en tjänst
för adjunkt i matematik, mekanik och maskinlära i Ca 29 vid försvarets
läroverk överföres till Flottans skolor i Karlskrona, dels ock att för läroverket
gällande bestämmelser angående timarvode och reglerad befordringsgång
för vissa icke-ordinarie lärare skall göras tillämpliga även för
marinens tekniska skola.

I yttranden över marinchefens förslag har försvarets civilförvaltning
och försvarets skolnämnd tillstyrkt att den föreslagna överflyttningen av
T-linjen kommer till stånd. Skolnämnden föreslår att jämte den av marinchefen
för Karlskronaskolorna föreslagna adjunktstjänsten ytterligare
en dylik tjänst i Ca 29, avsedd för lärare i modersmålet och engelska vid
såväl marinens tekniska skola som furirskolorna i Karlskrona, inrättas vid
Karlskronaskolorna. Civilförvaltningen föreslår, att den av marinchefen
för Karlskronaskolorna föreslagna adjunktstjänsten inrättas såsom extra
ordinarie samtidigt som en tjänst för adjunkt i Ca 29 vid försvarets läroverk
indrages. Frågan om inrättande av en adjunktstjänst vid Karlskronaskolorna
med undervisningsskyldighet i modersmålet och engelska bör enligt
civilförvaltningen anstå i avvaktan på att närmare erfarenheter vunnits
rörande behovet därav.

Försvarets civilförvaltnings yrkanden

Försvarets civilförvaltning har i sina ordinarie medelsäskanden för
nästa budgetår hemställt, att anslaget uppföres med 788 000 kronor. Sedermera
har ämbetsverket i förenämnda utlåtande gjort vissa ändringar
av medelsäskandena beträffande förevarande anslag och därvid hemställt,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 740 000

kronor.

Ökning Minskning

1. Personalförändringar

1 adjunkt Ca 29 utgår ....................................... 22 392

2 adjunkter i reglerad befordringsgång utgår ...... 32 856

2. Timlärararvoden ............................................. 16 300

3. Arvode åt militär lärare utgår ........................... 1 560

4. Tillfällig skrivhjälp .......................................... 500

5. 1955 års lönereglering ....................................... 57 840

6. Omräkning ...................................................... 14 768

73 108 73 108

± 0

Motiv

1. Såsom framgår av det föregående räknar civilförvaltningen med att
en överföring av den tekniska linjen vid läroverket till Karlskrona medför
en minskning av lärarbehovet vid läroverket med en adjunkt i Ca 29.

199

Knngl. Maj:ts proposition nr HO år 1956

Styrelsen för försvarets läroverk har efter beräkning av antalet under -visningstimmar vid läroverket under nästa budgetår och timmarnas föidelning
på lärare funnit att behov icke längre föreligger av två tjänster
för adjunkter i reglerad befordringsgång. I enlighet härmed räknar civilförvaltningen
med att två dylika tjänster indrages.

2. Medelsbehovet för timlärararvoden för nästa budgetår har av försvarets
civilförvaltning efter beräkning av styrelsen för läroverket angivits
till sammanlagt 72 600 kronor, därest den tekniska linjen bibehålies vid
läroverket. Därvid utgår man från att läsåret omfattar 30 veckor samt att
79 lektionstimmar per vecka skulle bestridas av timlärare. Med ett genomsnittligt
timarvode av 24 kronor skulle således timlärararvodena för den
ordinarie undervisningen uppgå till (30 X 79 X 24 —) 56 880 kronor. För
undervisning i vissa extra kurser räknas med 645 lektioner, vilket med
nämnda genomsnittsarvode innebär ett medelsbehov av (645 X 24 =) 15 480
kronor. Vidare räknas med 200 kronor för timarvoden i samband med
inträdes- och flyttningsprövningar. Det sålunda angivna medelsbehovet,
(56 880 + 15 480 + 200 =) i runt tal 72 600 kronor, beräknas emellertid
minska med 41 500 kronor, därest den tekniska linjen flyttas från läroverket.
Det totala medelsbehovet för timlärararvoden vid läroverket under
nästa budgetår beräknas således under sist angiven förutsättning till

(72 600 _• 41 500 =) 31 100 kronor, vilket innebär en minskning av det

för innevarande budgetår anvisade beloppet, 47 400 kronor, med 16 300
kronor.

3. För innevarande budgetår utgår särskild ersättning med 1 560 kronor
till eu underofficer ur marinen för tjänstgöring såsom lärare vid läroverkets
tekniska linje. Därest ifrågavarande undervisning förlägges till
Karlskrona, bör enligt civilförvaltningen nämnda arvode vid läroverket indragas
och ersättas med ett utbildningsarvode vid Karlskronaskolorna.

4. För tillfällig skrivhjälp räknar civilförvaltningen efter förslag av styrelsen
för läroverket med ett ökat medelsbehov av ''500 kronor.

Departementschefen

Marinchefen bar föreslagit, att den tekniska linjen vid försvarets läroverk
överflyttas till Karlskrona, där den under namn av marinens tekniska
skola skulle inorganiseras i Karlskronaskolorna. Försvarets civilförvaltning
och försvarets skolnämnd bar tillstyrkt förslaget. För egen del finner jag
också starka skäl vara förebragta för en dylik överflyttning. Såsom marinchefen
anfört bedrives den tekniska utbildningen vid armén och flygvapnet
sedan flera år i militär regi, varför den tekniska linjen fungerar som
en rent marin utbildningslinje. För tillgodoseendet av marinens speciella utbildningsbehov
torde det vara en fördel om den grundläggande tekniska
undervisningen även vid denna försvarsgren kan bedrivas i militär regi.
Vidare vill jag erinra om all goda förläggningsinöjligheter finnes i Karls -

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

krona, medan stor trångboddhet råder vid försvarets läroverk. Jag räknar
således med att marinens tekniska skola inrättas vid Karlskronaskolorna
den 1 juli 1956, samtidigt som den tekniska linjen vid läroverket borttages.

Överflyttningen medför vissa ändringar av medelsbehovet in. m. såväl
under anslagen till försvarets läroverk som under marinens allmänna avlöningsanslag.
Beträffande mina beräkningar rörande överflyttningens inverkan
på personalbehovet vid Karlskronaskolorna hänvisas till vad jag i
det föregående anfört under sistnämnda anslag. 1 fråga om läroverket medför
den ändrade organisationen, att en ordinarie adjunkt i Ca 29 med undervisningsskyldighet
i humanistiska ämnen blir övertalig. Då samtliga
de adjunktstjänster i Ca 29 vid läroverket, som får utnyttjas, är besatta
kan någon dylik tjänst icke utan vidare indragas. Det torde emellertid
icke föreligga några svårigheter att placera den övertalige adjunkten på
motsvarande tjänst vid annan läroanstalt. På grund härav anser jag mig
vid beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag kunna bortse
från ifrågavarande adjunktstjänst. Då emellertid något förslag till omplacering
ännu icke föreligger, föreslår jag att tjänsten överföres till övergångsstat.
-— Marinchefen har föreslagit överflyttning av en adjunktstjänst
i Ca 29 från läroverket till Karlskronaskolorna, där den skulle avses för
lärax-e i matematik, mekanik och maskinlära. Ingen av nuvarande adjunkter
i Ca 29 vid läroverket har emellertid denna ämneskombination och
ingen av dessa lärare kan därför utnyttjas på ifrågavarande befattning vid
Karlskronaskolorna.

Civilförvaltningen har föreslagit att två adjunktstjänster i reglerad befordringsgång
vid läroverket indrages. Enligt uppgifter under hand från
läroverket blir — under förutsättning att den tekniska linjen flyttas från
läroverket — ytterligare en dylik tjänst övertalig. Vid mina beräkningar
utgår jag från att tre tjänster indrages.

Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet för timlärararvoden vid
läroverket till 31 100 kronor, däi-est den tekniska linjen flyttas. Den av
mig förordade indragningen av en adjunktstjänst i reglerad befordringsgång
utöver vad civilförvaltningen föreslagit medför emellertid ett ökat
medelsbehov för timlärararvoden. Med hänsyn härtill och med utgångspunkt
i det av civilförvaltningen angivna medelsbehovet torde för timlärararvoden
vid läroverket böra beräknas 49 800 kronor, innebärande en ökning
av nu för ändamålet anvisat belopp, 47 400 kronor, med 2 400 kronor.

1 likhet med civilförvaltningen räknar jag med att den vid läroverket
nu utgående ersättningen å 1 560 kronor till en såsom lärare tjänstgörande
underofficer indrages.

Vidare räknar jag med äskade medel för tillfällig skrivhjälp.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1956/57 till 737 000 kronor enligt
följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän minskas

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1056 201

med 18 036 kronor för cn adjunkt i Ca 29 till (498 800 — 18 036 =) avrundat
481 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, 4 900 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 2 400 kronor för timlärararvoden och 500 kronor för tillfällig skrivhjälp
men minskas med 37 008 kronor för tre lärare i reglerad befordringsgång
och 1 560 kronor för viss ersättning till (146 300 + 2 400 + 500 —
37 008 — 1 560 = ) avrundat 111 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 50 100 kronor till (90 000 +
50 100 =) 140 100 kronor.

Anslagsminskningen utgör 3 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) överföra eu av de på personalförteckningen för försvarets
läroverk under rubriken »Tjänstemän å ordinarie stat»
uppförda tjänsterna för adjunkt i lönegrad Ca 29 till övergångsstat; b)

fastställa följande avlöningsstat för försvarets läroverk,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

•1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ..................................................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.........................................................

Rörligt tillägg, förslagsvis .................................

481 000

4 900

111 000
140 100

Summa kronor 737 000

c) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 737 000 kronor.

[15] Försvarets läroverk: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1954/55 .....................

85 000

76 849

1955/56 (statsliggaren s

;. 280)

77 000

1956/57 ("förslag) ......

76 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 217) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
läroverk: Omkostnader för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag
av 77 000 kronor.

202

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 är 1056

Försvarets civilförvaltning har i sina ordinarie medelsäskanden för
nästa budgetår hemställt, att anslaget uppföres med oförändrat belopp,
77 000 kronor. I sitt under föregående punkt omnämnda utlåtande över
marinchefens framställning om överflyttning av den tekniska linjen vid
läroverket till Karlskrona hemställer emellertid ämbetsverket, med ändring
av sina tidigare äskanden, att anslaget uppföres med 76 000 kronor,
innebärande cn minskning med 1 000 kronor. Minskningen betingas av
den nedgång i elevantalet, som beräknas uppstå därest den tekniska linjen
flyttas från läroverket.

Departementschefen

Under föregående punkt har jag föreslagit att den tekniska linjen vid
försvarets läroverk från och med nästa budgetår förlägges till Karlskrona
under namn av marinens tekniska skola. Den minskning av elevantalet
vid läroverket, som uppkommer vid bifall till detta förslag, torde medföra
viss minskning av läroverkets omkostnader. I likhet med civilförvaltningen
beräknar jag denna minskning till 1 000 kronor. Med beaktande
härav beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 76 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets läroverk: Omkostnader för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kronor.

Sammanställning

över å ena sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens
fjärde huvudtitel beräknade anslagen och å andra sidan dels de i det föregående
äskade anslagen, dels ock de anslag under fjärde huvudtiteln, om
vilka slutliga äskanden framlagts i den i annat sammanhang anmälda
propositionen angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret
1956/57.

Anslag

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar .........

Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader ......

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ...

Armén: Remontering .................................

Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond ...........................

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Marinens delfond ........................

1 statsverkspropositionen upptaget belopp 2

300 000
300 000

198 000 000
400 000

34 100 000
75 200 000

10 274 000

Slutligt äskat
belopp

2 800 000
300 000
198 200 000
400 000

32 956 000
74 600 000

10 250 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

203

Anslag

I statsverks-propositionen

Slutligt äskat

upptaget

belopp

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

belopp

87 500 000

86 700 000

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastig-hetsfond: Flygvapnets delfond ...............

18 670 000

18 483 000

Försvarets läroverk: Avlöningar ..................

788 000

737 000

Försvarets läroverk: Omkostnader ...............

77 000

76 000

Engångsanskaffning av musikinstrument ......

flöTödo-h;

200 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Be-fästningars delfond ..............................

15 752 000

15 781 000

Summa

443 361 000

441 483 000

— 1 878 000

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 263) skulle tjärde huvudtitelns
slutsumma för budgetåret 1956/57 vid bifall till vad däri föreslagits
uppgå till 2 072 446 600 kronor. Med hänsyn till de här avgivna förslagen
skulle slutsumman minskas med 1 878 000 kronor till 2 070 568 600 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
hilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Brinck

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

!• Militärterritoriell indelning och regional ledningsorganisation ............ 3

Departementschefen ........................................................................ JO

2. Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning ........................ 13

Departementschefen ........................................................................ 43

3. Försvarets musikorganisation ......................................................... 43

Departementschefen ........................................................................ 5g

4. Inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister .................. 65

Departementschefen ........................................................................ 70

5. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret ...................................... 74

6. Särskilda ekonomiska förmåner för övertalig personal inom försvaret

m. m........................................................................................... 70

7. Viss disposition av armétygförvaltningens rörelsekapital ..................... 80

8. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ............................................. 34

9. Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader .......................................... gg

10. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.................................... gg

Departementschefen ........................................................................ 124

11. Armén: Remontering ..................................................................... 132

12. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.................................. I37

Departementschefen ................................................... jgg

13. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................... 164

Departementschefen ........................................................................ jqj

14. Försvarets läroverk: Avlöningar ...................................................... igg

15. Försvarets läroverk: Omkostnader ................................................... 201

Stlilm 1956. K. L. Beckmans Boktr.