16

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1956

Nr 93

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av en civil reservläkarkår.

(3:e avd.)

L propositionen nr 128 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 16 mars 1956, föreslagit
riksdagen att till Anställande av civila reservläkare för budgetåret
1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

I skrivelse den 15 oktober 1955 har medicinalstyrelsen — efter samråd
med styrelsens huvudmannaråd och med Sveriges läkarförbund — framlagt
förslag om inrättande av en särskild civil reservläkarkår. Medicinalstyrelsens
framställning och däröver avgivna yttranden redovisas i statsrådsprotokollet
(s. 2—7), till vilket utskottet torde få hänvisa.

Departementschefen anför, att ända sedan början av 1900-talet medel
ställts till medicinalstyrelsens förfogande för att möjliggöra anställandet
av ett visst antal s. k. civila läkarstipendiater. Avsikten härmed var att söka
skapa en reserv av läkare för tjänstgöring inom den civila sjukvården. Anställningstiden
var för stipendiat av första klassen från ett till tre år samt
för stipendiat av andra klassen tre månader med möjlighet för medicinalstyrelsen
att i förra fallet reducera den årliga tjänstgöringsskyldigheten till
elva månader. Betydande rekryteringssvårigheter har emellertid visat sig
föreligga inom den civila läkarstipendiatorganisationen. Sedan budgetåret
1947/48 har sålunda den för ändamålet under förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl.: avlöningar upptagna delposten icke
tagits i anspråk. Posten har därför fr. o. m. budgetåret 1951/52 upptagits
med ett allenast formellt beräknat belopp om 100 kronor.

Medicinalstyrelsens nu framlagda förslag innebär, att en civil reservläkarkår,
närmast efter mönster av bataljonsläkarna vid fältläkarkåren, skulle
tillskapas. Huvudsyftet med denna kår skulle vara att ställa ett antal läkare
till medicinalstyrelsens disposition för förordnanden såsom vikarier på
provinsialläkartjänster. Enligt styrelsens mening skulle en sådan kår kunna
bli av stort värde också för andra grenar av sjukvården, främst epidemivård
men även lasarettsvård m. m.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av anslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl.: avlöningar framhöll departementschefen,
att antalet provinsialläkartjänster, som den 1 december 1955 icke
hade ordinarie innehavare, uppgick till 40, varav dock 13 var blockerade.

Statsutskottets utlåtande nr 93 dr 1956

17

I detta sammanhang har, liksom i det följande, icke medräknats s. k. rutinlediga
distrikt. Antalet provinsialläkartjänster utan innehavare uppgick
räknat per den 1 mars 1956 till 51. Antalet vakanta tjänster har under
nämnda tremånadersperiod sålunda ökat med elva. I det alldeles övervägande
antalet fall uppehölls dock de vakanta tjänsterna av svenska eller
utländska vikarier. Av de nämnda 51 tjänster uppehölls sålunda 23 av utländska
och 17 av svenska vikarier. Antalet s. k. dubbelförordnanden, d. v. s.
förordnande för provinsialläkare i ett angränsande distrikt att bestrida
sjukvården jämväl i det lediga distriktet, uppgick alltså till sammanlagt
(51 — 23 — 17) 11, vilket innebär en reducering med ett dubbelförordnande
i förhållande till läget den 1 december 1955. I åtskilliga av de distrikt,
där dubbelförordnanden meddelats, saknas emellertid bostad och
mottagningslokal, varför vikarie knappast kunnat anställas. Antalet utländska
vikarier ökade under förenämnda tid med 9 och antalet svenska med 3.
Situationen har sålunda i stort sett bibehållit sig oförändrad under ifrågavarande
tidsperiod. Svårigheter föreligger emellertid att få tillräckligt
antal vikarier såväl på nämnda vakanta tjänster som vid provinsialläkares
semestrar och andra ledigheter. Framför allt under sommarmånaderna uppstår
regelbundet stora svårigheter att lösa vikariefrågan. Särskilt framträdande
har svårigheterna visat sig vara i de fyra nordligaste länen, där
under budgetåret 1954/55 dubbelförordnanden om längre varaktighet än 15
dagar meddelats under en sammanlagd tid av icke mindre än 131 månader.
Någon verklig förbättring i dessa hänseenden synes icke vara att vänta,
förrän läkartillgången blivit väsentligt mera tillfredsställande än vad nu
är fallet.

Det förslag till åtgärder som medicinalstyrelsen nu framlagt anses därför
böra försökvis prövas. I avbidan på erfarenheter av verksamheten och dess
omfattning anses emellertid den föreslagna reservläkarkåren böra i viss
mån begränsas. Departementschefen förordar, att medicinalstyrelsen bemyndigas
att under nästa budgetår anställa cirka 10 reservläkare. Tjänstgöringsskyldigheten
bör såsom medicinalstyrelsen föreslagit utgöra 60 dagar årligen
men anställningstiden anses tills vidare böra begränsas från tre till
högst två år. Huvudsyftet med anställningen bör vara att vederbörande
reservläkare åtager sig att på förordnande av medicinalstyrelsen tjänstgöra
såsom provinsialläkare eller eljest inom den civila öppna sjukvården. I
anslutning till vad medicinalstyrelsen anfört om tjänstgöring vid epidemivårdanstalt
erinras om den cirkulärskrivelse till samtliga epideminämnder

1 riket med riktlinjer för en effektivisering av epidemiberedskapen, vilken av
medicinalstyrelsen utfärdats med stöd av Kungl. Maj:ts den 18 juni 1954
lämnade bemyndigande. De åtgärder, som alltjämt kan anses erforderliga
för att uppnå en tillfredsställande personell epidemiberedskap, bör även i
fortsättningen vidtagas med utgångspunkt från i cirkuläret angivna riktlinjer
och sålunda icke bygga på den reservläkarkår, som eventuellt kan

2 — llihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 91—93

18

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1956

komma att stå till medicinalstyrelsens förfogande. Något formellt hinder
att i undantagsfall förordna reservläkare att tjänstgöra även inom den slutna
epidemivården synes dock ej böra föreligga.

Departementschefen framhåller i detta sammanhang angelägenheten av
att medicinalstyrelsen före anställning av reservläkare i förekommande fall
samråder med vederbörande sjukvårdshuvudman för att såvitt möjligt undanröja
eller minska de olägenheter, som ett ianspråktagande av vissa läkare
kan komma att innebära.

Ersättningen till reservläkare föreslås utgå —- förutom i form av taxeinkomster
m. in. — med ett fast årligt arvode. Detta arvode anses emellertid,
med hänsyn bl. a. till de övriga förmåner, som kommer att bli förenade med
anställningen, böra begränsas till 5 000 kronor per år.

I övrigt anses det böra ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de närmare
bestämmelser rörande försöksverksamheten, som kan komma att erfordras.

Kostnaderna för verksamheten torde i enlighet härmed kunna beräknas
till för årsarvodena omkring 50 000 kronor och för övriga utgifter, som bör
bestridas av statsmedel, till omkring 5 000 kronor. För ändamålet föreslås
anvisat ett särskilt förslagsanslag om 55 000 kronor.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen innebär departementschefens
förslag, att medicinalstyrelsen skall bemyndigas att under
nästa budgetår på försök anställa cirka 10 reservläkare med en årlig tjänstgöringsskyldighet
av 60 dagar och en anställningstid av högst tre år. Huvudsyftet
med anställningen skall vara att ställa ett antal läkare till medicinalstyrelsens
disposition för förordnanden såsom vikarier för provinsialläkare
eller eljest inom den civila öppna sjukvården.

Den sålunda föreslagna anordningen synes utskottet i nuvarande läge
väl värd att pröva. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts förslag.

Vad departementschefen i sammanhanget anfört har inte givit utskottet
anledning till annat uttalande än att man vid rekryteringen av reservläkarkåren
får vara försiktig, så att man inte skapar svårigheter på andra områden,
t. ex. för sjukhusen. Utskottet understryker därför vad departementschefen
anfört om angelägenheten av att medicinalstyrelsen i förekommande
fall samråder med vederbörande sjukvårdshuvudman.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Anställande av civila reservläkare för
budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 55 000 kronor.

Stockholm den 24 april 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 91.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 36
0OS14O