Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1956/57, i vad avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte
i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—8 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari
1956) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

I 1955 års statsverksproposition uppskattades medelsförbrukningen på
kommunikationsverkens investeringsanslag under budgetåret 1954/55 till
ca 1 003 milj. kr. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna begränsades
emellertid, som tabell 1 visar, till ca 897 milj. kr. och underskredo sålunda
de beräknade utgifterna med ca 106 milj. kr.

Tabell 1

Budgetåret 1954/55

Medelsförbrukning

Ingående Anvisade beräknad , ... . Utgående
behållning anslag i prop. 1/1935 aKUSK behållning

Rambegränsade investeringar

Postverket.................. 4,2 11,1 12,8 9,7 5,6

Televerket.................. 72,4 206,6 249,0 248,4 30,5

Statens järnvägar........... 80,8 290,8 325,0 273,5 98,1

Vattenfallsverket............ 76,6 346,5 367,0 335,4 86,4

Luftfartsverket............. 2,9 7,0 8,0 6,0 3,9

Förrådsfonden.............. 7,1 33,6 35,0 20,8 19,9

Summa 244,0 895,6 996,8 893,8 244,4

Övriga investeringar

Postverket................. 1,2 1,7 2,0 2,0 0,9

Statens järnvägar........... 4,3 — 1,6 0,3 4,0

Förrådsfonden.............. — 3,0 3,0 1,0 2,0

Summa 5,5 4,7 6,6 3,3 6,9

Totalsumma 249,5 900,3 1 003,4 897,1 251,3

1 IUhang till riksdagens protokoll 1956. 6 sarnl. ,Vr 9

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

Såsom framgår av tabellen falla de största avvikelserna på de ramreglerade
investeringarna för statens järnvägar (— 51,5. milj. kr.), vattenfallsverket
(— 31,6 milj. kr) och förrådsfonden (— 14,2 milj. kr.). För statens
järnvägar och förrådsfonden har den lägre medelsförbrukningen förklarats
till väsentlig del bero på det genom kungörelsen 1954: 745 införda beställningsstoppet,
och för förstnämnda verk även på leveransförseningar och
byggnadsregleringen. I fråga om vattenfallsverket orsakas underskridandet
av en rad olika omständigheter, främst fördröjda ersättningsbetalningar för
mark- och fiskeskador in. m., förskjutna inköp, leveransförseningar och
försenad fakturering m. m.

Den sålunda uppkomna differensen mellan den beräknade och faktiska
belastningen på investeringsanslagen förklarar även, att anslagsbehållningarna
icke nedbringats på sätt som förutsatts i 1955 års statsverksproposition
utan totalt hållit sig i stort sett oförändrade.

Beträffande investeringsverksamheten under budgetåret 1955/56 framstod
det med nödvändighet att som ett led i en ekonomisk politik för bevarandet
av den samhällsekonomiska balansen begränsa också den offentliga
investeringsverksamheten och den del därav, för vilken kommunikationsverken
svarade. I enlighet härmed förordades en sänkning av verkens totala
investeringsanslag, varvid den ramreglerade medelsförbrukningen
skulle få uppgå till högst 929,4 milj. kr. och övrig medelsförbrukning till
1,6 milj. kr. Hur dessa belopp fördelades på de olika verken framgår av
första kolumnen i tabell 2. I tabellen redovisas även den medelsförbrukning,
som verken beräknat i samband med petita för budgetåret 1956/57, och
vidare de ändringar, som föredragandena ansett motiverade.

Tabell 2 Medelsförbrukning 1955/1956

Verkens

Förordat

Beräknat i

förslag

av före-

prop.1/1955

hösten

dragan-

1955

dena

Ramreglerade investeringar

miljoner kronor

Postverket...................

................ 11,4

11,4

11,1

Televerket...................

................ 239,0

254,3

245,0

Statens järnvägar............

................ 302,0

314,8

300,0

Vattenfallsverket.............

................ 337,0

337,0

335,0

Luftfartsverket...............

................ 7,0

7,0

7,0

Förrådsfonden...............

................ 33,0

33,0

33,0

Summa 929,4

957,5

931,1

Övriga investeringar

Postverket...................

................ 1,4

1,4

1,4

Statens järnvägar............

................ 0,2

1,7

1,7

Vattenfallsverket.............

................ .

5,0

—

Förrådsfonden..............

................ —

2,0

2,0

Summa 1,6

10,1

5,1

Totalsumma 931,0

967,6

936,2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

3

Tele- och järnvägsstyrelserna ha i samband med sina petita för budgetåret
1956/57 räknat med eu utökning av de för innevarande budgetår fastställda
investeringsramarna. Telestyrelsen har sålunda under åberopande
av den allmänna pris- och lönestegringen, hemställt om en höjning av investeringsramen
till 254,3 (-f- 15,3) milj. kr. Vid bifall härtill skulle investeringsverksamheten
volymmässigt sett få en omfattning, som ungefärligen
skulle motsvara den fastställda ramen vid oförändrat penningvärde. Samtidigt
har styrelsen äskat 13,25 milj. kr. på tilläggsstat för att täcka medelsförbrukningen
vid förutsatt ram. Järnvägsstyrelsen har räknat med en
medelsförbrukning om 314,8 (+ 12,8) milj. kr. som en följd av dels underskridande
för budgetåret 1954/55 och dels inträffade prisstegringar. Styrelsen
har emellertid icke nu gjort någon hemställan om utökning av ramen,
utan endast förbehållit sig att återkomma med ett yrkande framdeles, när
investeringsverksamheten under budgetåret kan något säkrare bedömas.

Vad angår de icke ramreglerade investeringarna har vattenfallsstyrelsen
hemställt om 5 milj. kr. på tilläggsstat för inköp av mark till en ny förvaltningsbyggnad.

Kungl. Maj :t har ansett, att den krympning av affärsverkens investeringsvolym,
som den inträdda höjda kostnadsnivån medför, i stort sett måste
accepteras på grund av det samhällsekonomiska läget. I fråga om televerket
har dock en höjning av investeringsramen till 245 (+6) milj. kr. ansetts
nödvändig. Den ökade medelsförbrukningen bedömes kunna täckas med
tillgängliga medel på dispositionsanslaget, varför någon särskild medelsanvisning
på tilläggsstat ej skulle erfordras. Investeringsramarna för statens
järnvägar och vattenfallsverket ha däremot ansetts böra sänkas med 2 milj.
kr. för ettvart av dessa verk och postverkets ram med 0,3 milj. kr. De rambegränsade
investeringarna skulle sålunda totalt öka från 929,4 till 931,1
milj. kr.

Till förslaget om ny förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen har departementschefen
förklarat sig icke ännu beredd taga ställning. Slutligen
har medelsförhrukningen utanför ramregleringen beräknats uppgå till 5,1
milj. kr., varför den totala medelsförbrukningen skulle bli (931,1 -f- 5,1)
936,2 milj. kr.

För budgetåret 1956/57 ha verksstyrelserna räknat med att investeringsutgifterna
skola komma att uppgå till ca 1 051 milj. kr., vilket i jämförelse
med de nu redovisade beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära
en stegring av investeringsutgifterna med ca 115 milj. kr. Beloppet är ett
saldo av en ökning av utgifterna på de ramreglerade anslagen med ca 116
milj. kr. och eu minskning på övriga anslag med ca 1 milj. kr. Av ökningen
i förhållande till den nu förordade ramen för löpande budgetår falla i runda
tal 82 milj. kr. på televerket, 14 milj. kr. på statens järnvägar, 19 milj. kr.
på vattenfallsverket och 1 milj. kr. på förrådsfonden. Generalpoststyrelsen
och luftfartsstyrelsen ha räknat med oförändrade investeringsutgifter.

4 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen
följande.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden, som verkställts inom
kommunikationsdepartementet, bär en höjning av den totala ramen för koinmunikationsverkens
investeringar framstått som i och för sig angelägen. Redan
för att inhämta den eftersläpning, som av olika orsaker uppstått under
budgetåret 1954/55 genom att det för sagda budgetår fastställda investeringstaket
icke uppnåddes, och för att kompensera de prisstegringar, som
ägt rum sedan fjolårets statsverksproposition avlämnades, kunde en total
investeringsram som närmar sig den av verksstyrelserna äskade te sig motiverad.
Därtill kommer att, bl. a. på grund av den tekniska utvecklingen
och den allmänna välståndsökningen, för varje år ökade krav ställs på kommunikationsverken
från deras kunders sida. Dessa krav kan för närvarande
icke tillgodoses i den omfattning, som vore önskvärd. För televerkets del
kännetecknas läget av ett ökande antal abonnenter, som icke kan få telefon
inkopplad inom rimlig tid, samt långa väntetider för telefonsamtal på vissa
linjer. Statens järnvägar besväras av kvantitetsmässig brist på godsvagnar,
kvalitetsmässiga brister i personvagnsbeståndet samt tidvis återkommande
störningar i tågföringen, till stor del orsakade av bristande kapacitet hos
vissa bansträckor och bangårdar. För vattenfallsverket gäller, att förbrukningen
av elkraft synes öka i en takt, som icke tidigare förutsetts, till följd
varav en oförmånlig situation för kraftförsörjningen i landet kan väntas
föreligga för en följd av år framöver. De aktuella investeringarna har därjämte
i allmänhet en hög räntabilitet, vilket gör dem angelägna ur företagsekonomisk
synpunkt. Den överfulla sysselsättningen, det ansträngda
läget på kapitalmarknaden och över huvud det rådande inflationstrycket
manar emellertid till sträng återhållsamhet vid ianspråktagande av landets
produktiva resurser. Den restriktiva ekonomiska politik, som ansetts böra
läggas till grund för 1956 års finansplan, måste få återverkningar även på
kommunikationsverkens investeringar. En nedskärning i förhållande till de
för innevarande budgetår förutsatta ramarna har därför eftersträvats. Den
begränsning av totalramen, som därvid visat sig möjlig, har emellertid uppvägts
av att ett preliminärt beräknat belopp om 25 milj. kr. upptagits för
utbyggnad av en storflygplats inom Stockholmsområdet. Anslagsäskandena
för nästa budgetår har därigenom kommit att baseras på en jämfört med
innevarande budgetår i stort sett oförändrad totalram.

Nedpressningen av totalramen för de mera reguljära investeringarna har
fallit ut olika på de skilda verken. Då för televerkets del en inskränkning
av investeringarna skulle — såsom antytts i det föregående — medföra särskilda
svårigheter för verket, har en investeringsverksamhet, som till sin
omfattning närmar sig den i fjolårets statsverksproposition för innevarande
budgetår förutsatta, ansetts önskvärd. Televerkets investeringar har sålunda
befunnits böra uppräknas till 250 milj. kr. Beträffande vattenfallsverket har
med hänsyn till det ogynnsamma kraftförsörjningsläget endast sådana beskärningar
av äskandena kunnat göras, som icke i någon nämnvärd grad
påverkar det av vattenfallsstyrelsen föreslagna programmet för utbyggnad
av produktionskapaciteten. Med utgångspunkt härifrån har vattenfallsverkets
ram upptagits till 326 milj. kr., d. v. s. en minskning med 9 milj. kr. i
förhållande till den för innevarande budgetår förutsatta ramen. I övrigt föreslås
följande minskningar, nämligen för postverket med 3 milj. kr., för statens
järnvägar med 13 milj. kr., för luftfartsverkets reguljara investeringar

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

5

med 1 milj. kr. och för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond med 2
milj. kr.

Vid sidan av investeringsramarna har ett preliminärt belopp om 2 milj.
kr. tagits upp för förberedelsearbeten till en ämbetsbyggnad åt vattenfallsstyrelsen.

Den sålunda för budgetåret 1956/57 förordade investeringsverksamheten
framgår av tabell 3.

Tabell 3

1955/56

1956/57

Verkens

förslag

1956/57

Förordat av

Förordat av

föredragan-

dena

föredragan-

dena

Miljoner kronor

Ramreglerade investeringar
Postverket...................

................ 11,1

11,4

8,0

Televerket...................

................ 245,0

326,8

250,0

Statens järnvägar............

................ 300,0

313,8

287,0

Vattenfallsverket.............

................ 335,0

353,8

326,0

Luftfartsverket...............

................ 7,0

7,0

31,0

Förrådsfonden...............

................ 33,0

34,0

31,0

Summa 931,1

1 046,8

933,0

Övriga investeringar

Postverket...................

................ 1,4

Statens järnvägar----.'' .......

................ 1,7

0,3

0,3

Vattenfallsverket.............

2,0

2,0

Förrådsfonden...............

................ 2,0

2,0

—

Summa 5,1 4,3 2,3

Totalsumma 936,2 1 051,1 935,3

Av tabellen framgår, att de ramreglerade investeringarna ökar i förhållande
till de för innevarande budgetår förordade från ca 931,1 till 933 milj.
kr., medan de icke rambegränsade minskar från 5,1 till 2,3 milj. kr. Kommunikationsverkens
totala medelsförbrukning skulle därmed för nästa budgetår
uppgå till 935,3 milj. kr., att jämföras med 936,2 för innevarande budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av de olika verksstyrelsernas och
föredragandenas förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet samt
medelsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1956/57 i förhållande
till innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 1-—8)
och till efterföljande tablå.

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

Inves-

terings-

utgifter

Av verken
planerade
investerings-utgifter

Av föredra-gandena be-räknade in-vesterings-utgifter

Re-

serva-

tioner

den

»o/e

1955

An-

slag

För-

slag

Beräk-

nade

reser-

vatio-

ner

1954/55

1955/56

1956/57

1955/56

1956/57

1955/53

1256/57

1957

Ramreglerade investe-ringar.

Postverket ........

9,7

11,4

11.4

11,1

8,0

5,6

10,5

4,6

1,6

Televerket ........

948,4

254,3

326,8

245,0

250,0

30,5

220,4

255,0

10,9

Statens järnvägar..

273,5

314,8

313,8

300,0

287,0

98,1

266,7

234,3

12,1

Vattenfallsverket ..

335,4

337,0

353.8

335,0

326,0

86,4

306,5

294,0

25,9

Luftfartsverket ....

6,0

7,0

7,0

7,0

33,0

31,0

3.9

6,7

29,0

1,6

Förrådsfonden......

20,8

33,0

34.0

31,0

19,9

29,7

16,8

2,4

893,8

957,5

1046,8

931,1

933,0

244,4

840,5

833,7

54,5

Övriga investeringar
Postverket ........

2,0

1,4

1,4

0,9

1,4

_

0,9

Statens järnvägar ..

0,3

1,7

0,3

1,7

0,3

4,0

_

Vattenfallsverket ..

—

5,0

2,0

2,0

_

2,0

_

Förrådsfonden ....

1,0

2.0

2,0

2,0

2,0

—

—

3,3

10,1

4,3

5,1

2,3

6,9

1,4

2,0

0,9

Totalsumma

897,1

967,6

1051,1

936,2 j

935,3 1

251,3

841,9

835,7

55,4;

Anslagsbehållningarna per den 30 juni 1955 uppgick till ca 251 milj. kr.
Tillsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag, Tta 842 milj.
kr., utgör den för budgetåret disponibla anslagssumman ca 1 093 milj. kr.
Med nu föreslagna investeringsramar och med förutsatt ianspråktagande av
de anslag, som icke innefattas i ramregleringen, kommer medelsförbrukningen
under innevarande budgetår att uppgå till totalt ca 936 milj. kr. De
vid budgetårets slut förefintliga reservationerna kommer därmed att utgöra
ca 157 milj. kr., varav 2 milj. kr. beräknas komma att indragas.

De för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppen avser att jämte reservationerna
från nu löpande budgetår täcka den förutsatta medelsförbrukningen
och därutöver ge vissa marginaler. Den förordade totala anslagsanvisningen,
inklusive anslag utanför ramregleringen, uppgår till ca 836 milj.
kr. Tillsammans med de beräknade till budgetåret ingående reservationerna
kommer den under detta tillgängliga anslagssumman att uppgå till ca 991
milj. kr. Då medelsförbrukningen beräknas till ca 935 milj. kr., utgör anslagsreserven
ca 56 milj. kr.

Utskottet. I 1955 års statsverksproposition förutsattes, att medelsförbrukningen
under kommunikationsverkens kapitalfonder budgetåret 1954/55
skulle komma att uppgå till sammanlagt ca 1 003 milj. kr. Av den i årets
statsverksproposition lämnade redogörelsen framgår, att detta program dock
icke helt kunnat förverkligas utan att de faktiska investeringsutgifterna

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

7

understigit de beräknade med ca 106 milj. kr. De största avvikelserna från
programmet förete statens järnvägar med 51,5 milj. kr., statens vattenfallsverk
med 31,6 milj. kr. samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
med 14,2 milj. kr.

Delvis under hänvisning härtill har järnvägsstyrelsen räknat med en viss
utvidgning av den för statens järnvägars investeringsverksamhet under innevarande
budgetår fastställda ramen, vilket ansetts motiverat ä%en på
grund av inträffade prisstegringar. Sistnämnda omständighet har åberopats
jämväl av telestyrelsen såsom skäl för en i förhållande till gällande investeringsplan
utökad medelsförbrukning. Med hänsyn till alltjämt existerande
spänningar i samhällsekonomien maste emellertid enligt departementschefens
mening den krympning av affärsverkens investeringsvolym som den
högre kostnadsnivån medfört i stort sett accepteras. Av speciella orsaker har
det dock befunnits nödvändigt att låta televerkets investeringsutgifter stiga
med 6 milj. kr., för vilket ändamål redan nu tillgängliga medel å verkets
dispositionsanslag skulle tagas i anspråk. Å andra sidan har det svnts departementschefen
lämpligt, att den ramreglerade medelsförbrukningen under
postverkets, statens järnvägars och vattenfallsverkets fonder begränsas
med sammanlagt 4,3 milj. kr. En merbelastning av 3,5 milj. kr. vantas
vidare komma att uppstå på de anslag för vilka särskilda ramar icke blivit
fastställda. Kommunikationsverkens totala investeringsutgifter under innevarande
budgetår, vilka i 1955 års statsverksproposition beräknades till ett
belopp av 931,0 milj. kr., skulle således enligt det nu framlagda förslaget
komma att öka med 5,2 till 936,2 milj. kr.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat
bar icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

1 sina anslagsäskanden för nästa budgetår ha vederbörande verksstyrelsei
ansett sig böra utgå från en sammanlagd investeringsvolym av 1 051,1 milj.
kr. Härav avse 1 046,8 milj. kr. ramreglerade investeringar, innebärande i
förhållande till de för innevarande budgetår nu föreliggande beräkningarna
en ökning med 115,7 milj. kr. Sistnämnda belopp fördelar sig med
81,8 milj. kr. på televerket, med 18,8 milj. kr. på vattenfallsverket, med 13,8
milj. kr. på statens järnvägar, med 1,0 milj. kr. på förrådsfonden och med 0,3
milj. kr. på postverket. För de icke ramreglerade investeringarna å andra
sidan har förutsatts en nedgång från 5,1 till 4,3 milj. kr.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden som skett inom kommunikationsdepartementet
har, enligt vad som anföres i statsverkspropositionen,
en vidgning av den totala ramen för kommunikationsverkens investeringar
framstått som i och för sig angelägen. Departementschefen har härutinnan
särskilt hänvisat till fyra olika omständigheter, nämligen dels till
den eftersläpning som uppstått under budgetåret 1954/55 genom att det för
sagda budgetår fastställda investeringstaket icke uppnåddes, dels till de prisstegringar
som ägt rum sedan fjolårets statsverksproposition avlämnades,
dels til! de för varje år ökade krav som ställas på kommunikationsverken

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

från allmänhetens sida men som för närvarande icke kunna tillgodoses i
önskvärd omfattning, dels ock till de föreslagna investeringarnas höga räntabilitet.
Samtidigt har emellertid erinrats om att den överfulla sysselsättningen,
det ansträngda läget på kapitalmarknaden och över huvud det rådande
inflationstrycket mana till sträng återhållsamhet vid ianspråktagandet
av landets produktiva resurser. I överensstämmelse med den restriktiva
politik som ansetts böra läggas till grund för 1956 års finansplan har därför
en nedskärning av kommunikationsverkens investeringar i förhållande till
de för innevarande budgetår förutsatta ramarna eftersträvats.

De överväganden som sålunda verkställts ha resulterat i att den ramreglerade
investeringsverksamheten befunnits böra begränsas med inalles 23,1
milj. kr. Beloppet utgör ett saldo mellan å ena sidan de minskningar som
töreslagits för vissa verk, nämligen för statens järnvägar med 13,0 milj. kr.,
för vattenfallsverket med 9,0 milj. kr., för postverket med 3,1 milj. kr., för
förrådsfonden med 2,0 milj. kr. och för luftfartsverket med 1,0 milj. kr.
samt å andra sidan den ökning av medelsförbrukningen under televerkets
fond med 5,0 milj. kr. som av speciella skäl ansetts önskvärd. Den ovannämnda
krympningen av kommunikationsverkens totalram med 23,1 milj.
kr. har emellertid formellt uppvägts av att ett preliminärt beräknat belopp
a\ 25,0 milj. kr. upptagits för utbyggnad av en storflygplats inom stockholmsområdet.
Då övriga investeringsutgifter synts kunna nedbringas med
2,8 milj, kr., innebär således den föreliggande planen att den sammanlagda
medelsförbrukningen under kommunikationsverkens kapitalfonder nästa
budgetår skulle komma att obetydligt nedgå eller från 936,2 till 935,3 milj.
kr. För finansiering av detta program ha av Kungl. Maj:t äskats anslag till
sådana belopp, att de jämte törutsedda behållningar motsvara den för respektive
utgittsändamål föreslagna medelsförbrukningen.

I likhet med departementschefen finner utskottet vägande skäl kunna
åberopas för en utökning av den av kommunikationsverken bedrivna investeringsverksamheten.
Utskottet vill för sin del särskilt erinra om den eftersläpning
som uppstått på förevarande område genom att statsmakterna under
en lång följd av år ansett sig böra mer eller mindre frångå de av vederbörande
verksstyrelser framlagda utbyggnadsplanerna. De därigenom uppdämda
behoven ha efter hand blivit så omfattande, att i vissa fall en faktisk
bristsituation uppstått. Att inom överskådlig tid avhjälpa dessa brister
och i övrigt vidtaga ur rationaliseringssynpunkt erforderliga åtgärder
erbjuder självfallet stora svårigheter, därest icke investeringstakten kan
väsentligen stegras. Med hänsyn härtill hade det enligt utskottets mening
varit i hög grad önskvärt, om verksstyrelsernas investeringsäskanden kunnat
tillgodoses. Det är å andra sidan uppenbart, att förevarande spörsmål
måste bedömas mot bakgrunden av de allmänna utvecklingstendenser som
göra sig gällande inom samhällsekonomien. Läget härutinnan kännetecknas
alltjämt av starka spänningar av utpräglat inflatorisk karaktär. Den återhållsamhet
som påkallas härav måste självfallet gälla även den statliga investeringsverksamheten.
Utskottet anser sig därför böra godtaga Kungl.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

9

Maj :ts nu framlagda plan för kommunikationsverkens investeringar under
nästa budgetår, trots de olägenheter som i vissa hänseenden äro förbundna
därmed.

Utskottets sålunda intagna ståndpunkt innebär, att utskottet icke kan ansluta
sig till vissa motionsledes framförda förslag om viss utvidgning av de
i nyssnämnda plan förutsatta medelsförbrukningsramarna. I enlighet härmed
kommer utskottet att under vederbörande punkter i det följande yrka
avslag på ifrågavarande motioner.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört.

Statens affarsverksfonder
Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 9—21) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1956/57 anvisa i statsrådsprotokollet angivna
investeringsanslag å tillhopa 4 601 000 kr.

I skrivelse den 2 september 1955 har generalpoststyrelsen framlagt sina
petita för budgetåret 1956/57. I skrivelsen redovisas följande sammanställning
av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1953/54
—1955/56 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.

1953/54

1954/55

tusental

1955/56

kronor

Äskanden

1956/57

Posthus m. m....................

6 500

8 000

4 000

3 500

Förvärv av fastigheter............

300

1 800

1 395

400

Anskaffning av automobiler m. m. .
Postverkets diligenstrafik

2 200

100

1 500

1 200

Garagebyggnader m. m..........

700

800

1 800

300

Anskaffning av bilmateriel.......

1 800

1 200

1 500

1 400

Förvärv av billinjer.............

700

700

1 000

1 000

Postverkets dispositionsanslag......

700

200

700

400

Summa

12 900

12 800

11 895

8 200

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 10—16).

Över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
samt, i vad avser anslaget till Posthus m. m., statens sakrevision
(s. 16—17).

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

Departementschefen erinrar, att han i sitt uttalande rörande investeringsplan
för kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning på postverkets
investeringsanslag under nästa budgetår av 8,0 milj. kr. Beträffande
fördelningen av sagda belopp på de viktigaste anslagsändamålen får
utskottet hänvisa till en på s. 19 i propositionen intagen tabell. I övrigt anför
departementschefen följande.

Enligt den ändrade investeringsplanen för Posthus in. in. avser styrelsen
att under nästa budgetår starta posthusbyggena i Arvika, Boden och
Kålltorp samt tillbyggnaden av industrianläggningen i Ulvsunda. Samtliga
dessa byggnadsföretag har tidigare i princip godkänts av statsmakterna.
Statens sakrevision, som för närvarande företager en granskning av postens
byggnadsverksamhet, har ansett ytterligare utredningar rörande de nyssnämnda
företagen erforderliga men likväl icke velat motsätta sig, att medel
för nästa budgetår anvisas för anläggningarna i Kålltorp och Ulvsunda. Vad
däremot angår posthusen i Arvika och Boden innesluter förslagen härutinnan
enligt sakrevisionen så många osäkra faktorer, att anledning saknas
att räkna med att dessa företag kan påbörjas under nästa budgetår.

För egen del vill jag förorda, att inom det begränsade investeringsutrymme,
som för nästa budgetår kan komma postverket till del, medel i
enlighet med sakrevisionens förslag endast beräknas för — utöver pågående
företag och posthuset i Stenungsund, vilket ansetts kunna påbörjas innevarande
budgetår — byggnaderna i Kålltorp och Ulvsunda. Det torde därvid
få ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning till de ännu icke påbörjade
båda företagens definitiva utformning. Posthusen i Arvika och
Boden bör tills vidare utgå ur investeringsplanen. Ett definitivt ställningstagande
till dessa företag torde få anstå, tills sakrevisionen framlagt sin
slutliga rapport om förenämnda granskning av postens byggnadsverksamhet.

Beträffande industrianläggningen i Ulvsunda redovisades i fjolårets statsverksproposition,
att arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasatt lokalisering av anläggningen
helt eller delvis till annan ort än Stockholm. Sagda styrelse har
emellertid numera, efter att ha tagit del av generalpoststyrelsens skäl för den
föreslagna lokaliseringen till Ulvsunda, förklarat sig ej vilja motsätta sig
generalpoststyrelsens förslag i detta hänseende. Jag ansluter mig till denna
ståndpunkt.

Medelsförbrukningen under rubriken Posthus in. m. beräknar jag vid
bifall till vad jag nu anfört på följande sätt för innevarande och nästa budgetår.

1955/56 1956/57

Tusental kronor

Äldre företag ...................................... 3 890 700

Posthus i Stenungsund .............................. 410 100

» » Kålltorp.................................. — 400

Industrianläggning i Ulvsunda........................ — 900

Summa 4 300 2 100

De övriga begränsningar, som ansetts nödvändiga för att postverkets investeringar
skall kunna hållas inom den förordade ramen för nästa budgetår,
har fördelats med 100 000 kr. på anslaget till Anskaffning av automobiler
m. m. och 300 000 kr. på anslaget till Anskaffning av bilmateriel
för diligensrörelsen.

I investeringsplanen för diligenstrafikens garage- och verkstadsbyggna -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

11

der redovisades i förra årets statsverksproposition såsom ett nytt företag
garage och revisionsverkstad i Lycksele. Totalkostnaden beräknades därvid
preliminärt till 2 840 000 kr. Efter en sedermera företagen omarbetning av
ritningarna för byggnadsföretaget har de beräknade kostnaderna reducerats
till 2 535 000 kr. Även för den tidigare beslutade garagebyggnaden i
Åsele har ritningarna omarbetats i kostnadsreducerande syfte. Den beräknade
byggnadskostnaden bar därigenom gått ned från 1 050 000 kr. till
700 000 kr. Styrelsens beräkningar av medelsförbrukningen för dessa anläggningar
föranleder ingen erinran från min sida.

Anslagsbeloppen för nästa budgetår har bestämts med ledning av den
uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning på
de olika anslagen. Anslaget till Posthus m. in. har därvid kunnat uppföras
med endast ett formellt belopp. För att möjliggöra en viss rörlighet inom
totalramen bar en anslagsreserv upptagits under dispositionsanslaget. De av
mig förordade anslagen uppgår totalt till 4,6 milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ragnar Bergh
och Mannerskantz (I: 70) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nilsson i Bästekille och Svensson i Krokstorp (II: 366), i vilka, såvitt nu
är i fråga, hemställts att riksdagen måtte med anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 1 avslå förslaget om investeringsanslag med 900 000 kr. till
förvärv av billinjer åt postverket.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde få
hänvisas till motionen I: 70.

Utskottet. Statens sakrevision har i utlåtande över generalpoststyrelsens
anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 och i anslutning till en inom revisionen
pågående granskning av postverkets byggnadsverksamhet förklarat
ytterligare utredningar erforderliga rörande vissa i styrelsens tidigare investeringsplaner
upptagna men ännu ej påbörjade posthusanläggningar. Med anledning
härav har styrelsen framlagt ett nytt investeringsprogram, innebärande
att den av styrelsen för såväl innevarande som nästkommande budgetår
förutsatta totala medelsförbrukningsramen om 11,4 milj. kr. reduceras
till 11,1 milj. kr. respektive 10,1 milj. kr. Styrelsen har därvid avsett
att låta påbörja byggandet av de redan beslutade posthusen i Arvika, Boden
och Kålltorp samt tillbyggnaden av industrianläggningen i Ulvsunda.

Enligt departementschefens mening bör dock medelsförbrukningen på
postverkets investeringsanslag under nästa budgetår maximeras till totalt 8,0
milj. kr. För ernående av den sålunda föreslagna investeringsbegränsningen
förordar departementschefen en minskning av följande utgifter, nämligen
för posthusbyggnader med 1,7 milj. kr., för anskaffning av automobiler m. in.
med 0,1 milj. kr. och för anskaffning av bilmateriel för diligenstrafiken med
0,3 milj. kr. Reduceringen beträffande posthusbyggnaderna innebär att medel
— förutom för pågående företag och posthuset i Stenungsund, vilket
avses skola påbörjas innevarande budgetår — beräknas endast för anläggningarna
i Kålltorp och Ulvsunda. I anslutning härtill omnämnes i statsverkspropositionen
att arbetsmarknadsstyrelsen, som tidigare ifrågasatt lo -

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

kalisering av sistnämnda anläggning helt eller delvis till annan ort än Stockholm,
numera förklarat sig ej vilja motsätta sig generalpoststyrelsens förslag
om bibehållen lokalisering till Ulvsunda. Departementschefen, som även
uttalat sin anslutning härtill, förutsätter beträffande de båda förutnämnda
företagens definitiva utformning att det får ankomma på Kungl. Maj:t att
taga ställning härtill. Slutligen anmäles att efter verkställda omarbetningar
av ritningarna vissa kostnadsbesparingar beräknas uppstå beträffande de
tidigare beslutade garage- och verkstadsbyggnaderna i Lycksele och Äsele.

Utskottet har under nästföregående punkt anmält, att utskottet ansluter
sig till Kungl. Maj :ts förslag om en begränsning till 8,0 milj. kr. av postverkets
egentliga investeringsutgifter för nästa budgetår. Vad departementschefen
i förevarande sammanhang anfört och förordat rörande fördelningen
av nämnda investeringssumma på olika utgiftsändamål har ej heller givit utskottet
anledning till erinran. Departementschefens anslagsberäkningar anser
sig utskottet jämväl böra godtaga, varav följer att det i de båda likalydande
motionerna 1:70 och 11:366 framställda yrkandet om avslag på Kungl.
Maj:ts äskande i vad avser anslaget till förvärv av billinjer ej kan biträdas
av utskottet. I denna fråga vill utskottet vidare anföra följande.

Såsom utskottet senast vid föregående års riksdag erinrade om i anslutning
till behandlingen av då väckta motioner av principiellt samma innebörd
som här ifrågavarande motioner är postverkets syfte med förvärv av enskild
linjetrafik att inom de områden, där postdiligenstrafik bedrives, söka ordna
trafiken på ett i möjligaste mån rationellt och ekonomiskt försvarbart sätt
med samtidigt beaktande av befolkningens önskemål om goda kommunikationer
i fråga om såväl den postala servicen som befordran av resande och
gods. Det torde därför vara ett allmänt intresse att postverkets möjligheter
härtill icke beskäras, särskilt med hänsyn till att ifrågavarande linjer äro
att betrakta som s. k. kulturlinjer med svagt trafikunderlag. Något ändrat
ställningstagande från riksdagens sida i denna fråga synes följaktligen icke
vara motiverat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret
1956/57 under postverkets fond anvisa följande investerings -

anslag, nämligen

1. Posthus m. m........................... 1 000 kr.

2. Inköp av fastigheter ...................... 300 000 >

3. Anskaffning av automobiler m. m........... 1 100 000 »

4. Garagebyggnader m. m..................... 200 000 v

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen 1 100 000 >

6. Postverkets dispositionsanslag .............. 1000 000 s ;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 70 och II: 366, i vad de avse förevarande anslag,
till Förvärv av billinjer för budgetåret 1956/57 under
postverkets fond anvisa ett investeringsanslag av 900 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

13

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 22—50) dels
töreslagit riksdagen att för budgetåret 1956/57 under televerkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 254 970 000
kr., dels ock berett riksdagen tillfälle att avge yttrande i anledning av ett
av Kungl. Maj :t framlagt förslag till organisation av samhällets olycksfallsoch
säkerhetstjänst (SOS-organisationen).

I skrivelse den 31 augusti 1955 har telestyrelsen hemställt om anslag för
budgetåret 1956/57. Styrelsen har därjämte i en särskild skrivelse nämnda
dag gjort framställning om vissa medel på tilläggsstat för budgetåret

1955/56.

Inledningsvis har telestyrelsen lämnat vissa i propositionen (s. 22 och 23)
intagna tabellariska uppgifter rörande utvecklingen av televerkets rörelse,
mätt i antalet telefon- och telexapparater, radiolicenser samt taxerade samtal,
telegram och telexskrivningar.

I anslutning härtill erinrar styrelsen beträffande ökningen av antalet abonnemang,
att för budgetåret 1955/56 tillgängliga anslagsmedel skulle medge
en ökning av antalet telefonapparater med omkring 100 000. Under budgetåret
1954/55 inkopplades 115 000 apparater. Trots detta var, enligt styrelsen,
antalet abonnenter, som får vänta minst tre månader, större vid utgången
av budgetåret 1954/55 än någonsin förut. Antalet har därefter ytterligare
ökat (30 400 den 1 oktober 1955 mot 23 000 vid samma tidpunkt 1954).
För att åtminstone i någon mån söka neutralisera en fortsatt ytterligare ökning
av detta antal har styrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret
1956/57 räknat med att 120 000 å 130 000 apparater skola kunna inkopplas.
I detta sammanhang framhåller styrelsen, att det många gånger ej ens är
möjligt att lämna väntande abonnenter något så när tillförlitliga leveransbesked
samt att även förut befintliga abonnenter, som på grund av flyttning
begär få sin telefon uppsatt på annan plats, drabbas av nuvarande svårigheter
och kunna få vänta lika länge som nya abonnenter på att återfå
sin telefon.

En sammanställning av telestyrelsens äskande å tilläggstat för innevarande
budgetår och å riksstat för budgetåret 1956/57 med de för budgetåren
1953/54—1955/56 anvisade anslagen visar följande belopp.

1953/54

1954/55

anvisat å

1955/55

äskat u

1956/57

äskanden

riksstat

tillägsstat

tusental kronor

Telefonstationsbyggna-

der m. m...........

14 150

7 300

7 500

—

9 950

Förrådsbyggnader m. m.

2 800

1 400

—

—

1 000

Inköp av fastigheter ...
Telefon- och telegrafan-

200

—

100

—

300

läggningar...........

280 600

191 000

192 200

12 650

288 840

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

1953/54

Radioanläggningar för

televerket........... 9910

Radioanläggningar för

luftfarten........... 400

Försvarsberedskap vid

televerket........... 1 370

Televerkets dispositions anslag.

............. 3 500

Summa 312 930 206 550 220 350 13 250 326 860

Styrelsen understryker de svårigheter, som uppkommit — och som för
varje år på senare tid förvärrats — genom att investeringarna vid televerket
efter kriget icke har kunnat hålla jämna steg med abonnent- och
trafikökningen. Vid bedömandet av styrelsens äskanden måste också hänsyn
tagas till att det uppdämda behovet av nyanläggningar undan för undan
blivit allt större. I likhet med vad som skett under de närmast föregående
åren framhåller styrelsen även, att de kostnader, som nedlägges på den pågående
automatiseringen av telefontrafiken, förutom den standardförbättring
som den innebär, utgör en mycket fördelaktig kapitalplacering. Alldeles speciellt
gäller detta, sedan man efter automatisering av lokalnäten kan automatisera
även rikstrafiken. Intill år 1954 hade automatisk rikstrafik endast införts
beträffande kortväga rikstrafik, d. v. s. samtal i de två lägsta avgiftsklasserna.
Sedermera har emellertid automatiseringen börjat utsträckas till
att omfatta även långväga rikstrafik. Under hösten 1954 öppnades sålunda
automatisk rikstrafik mellan Stockholm och Göteborg. Den kapitalinsats, som
erfordrades härför, stannade vid ca 3,0 milj. kr., under det att besparingen
i driftkostnader visat sig bli ca 1,7 milj. kr. per år eller ej mindre än 57 %
av det investerade kapitalet.

Att televerket kunnat bära de generella höjningar av de anställdas löner,
vilka genomförts under år 1955, utan att taxorna därför behövt höjas, anses
i icke obetydlig grad böra tillskrivas denna fortgående rationalisering av
telefondriften.

Genom de stora avskrivningar, som göres på televerkets anläggningar, har
lånemedel endast i relativt ringa utsträckning behövt anlitas för finansiering
av televerkets anläggningsarbeten. Även vid bifall till styrelsens nu föreliggande
anslagsäskanden kommer televerket självt att kunna finansiera över
hälften av de totala investeringarna.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 26—43).

Över telestyrelsens petita har utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
samt, såvitt avser vissa av telestyrelsen berörda avskrivnings frågor,

1950/66 iqF,c/K7

1954/55 anvisat å äskat å
riksstat tilläggsstat
tusental kronor

äskanden

5 400

10 850

500

16 400

500

500

—

1 070

950

2 700

HK)

4 800

_

6 500

_

4 500

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

15

av riksräkenskapsverket. Därjämte har samarbetsdelegationen för de fyra
nordligaste länen inkommit med en skrift (s. 45 och 46).

I propositionen (s. 43—45) har vidare lämnats följande redogörelse för
innehållet i SOS-utredningens den 18 april 1951 avgivna betänkande (SOU
1951: 19) angående samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst.

Utredningen konstaterar att det vanligaste tekniska hjälpmedlet för allmänheten,
då det gäller att komma i förbindelse med hjälporgan av olika
slag, är telefonen. I de större tätorterna har man därvid i allmänhet kunnat
använda sig av de s. k. sociala namnanropen, när det varit fråga om att söka
polis, brandkår, jourhavande läkare, ambulans och — vid vissa stationer —
sjöräddning. Några särskilda avgifter för den service, som de sociala namnanropen
inneburit, har televerket i stort sett icke betingat sig. På landsbygden
och i mindre tätorter har telefonisterna på de manuellt betjänade stationerna
vanligen kunnat hjälpa allmänheten till rätta i nödlägen.

Vid automatisering av telefonnäten upphör emellertid namnanropen med
undantag tills vidare för de sociala namnanropen vid vissa större stationer.
Vid det övervägande antalet stationer bortfaller den manuella betjäningen
helt. Den som önskar telefonförbindelse med ett hjälporgan måste då först
ta reda på organets telefonnummer. Detta torde i vissa fall bli förenat med
svårigheter särskilt på landsbygden, där det mer än i städerna först gäller
att göra klart för sig, vilket organ man har att vända sig till och var det hör
hemma.

För att råda bot för dessa olägenheter föreslår utredningen, att en SOSorganisation
tillskapas. Denna skall bistå allmänheten med att i nödläge tillkalla
hjälp. Biståndet skall lämnas av särskilt inrättade centraler (SOS-centraler),
med huvuduppgift att sätta den hjälpsökande i förbindelse med
hjälporganet. SOS-central skall dessutom fungera som telefonvakt åt de
hjälporgan, som har behov därav. Varje central skall betjäna ett visst område
(SOS-område); antalet sådana områden beräknas till 110 för hela riket.
Organisationen skall grunda sig på det reguljära telefonnätet och samtliga
SOS-centraler skall ha samma telefonnummer, 90 00 00. Televerket föreslås
skola handha SOS-organisationens uppbyggnad, administration och ledning.
Organisationen skall införas allteftersom automatiseringen av telefonnätet
fortskrider.

Utredningen föreslår, att följande hjälporgan skall betjänas av SOS-organisationen.

1. Polisorgan av skilda slag.

2. Brandförsvaret: brandkår (brandchef, vice brandchef) och skogsbrandfogde
(vice skogsbrandfogde).

3. Sjukvården: tjänsteläkare i allmän tjänst, jourhavande läkare och jourhavande
tandläkare, privatpraktiserande läkare och tandläkare i vissa undantagsfall
då de ej har jourtjänst, distriktssköterska, distriktsbarnmorska
samt i vissa fall sjukhus för kroppsvård och förlossningsanstalter.

4. Veterinärväsendet: distriktsveterinär, extraveterinär och länsveterinär
samt i vissa undantagsfall privatpraktiserande veterinär.

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

5. Apoteksväsendet: vakthavande apotekare.

6. Sjuktransportväsendet: sjuktransportorgan i kommunal regi, flygambulans,
kommunala djur transportorgan, slakteriföreningarnas nödslaktkommandon
samt privata sjuktransportorgan i vissa fall.

7. Haveriväsendet: kommunalt organ för haveritjänst, rödakorskår, sjö-,
fjäll- och flygräddningstjänsterna, privata organ för haveritjänst i vissa fall
samt vatten-, gas- och elverk under nattetid och sön- och helgdagar, då särskild
vakt härigenom kan undvaras.

Kostnaderna för SOS-organisationen beräknas enligt 1950 års kostnadsnivå
till 4,6 milj. kr. i anläggningskostnader och 5,85 milj. kr. i årliga driftkostnader
vid full utbyggnad. Anläggningskostnaden föreslås skola belasta
televerkets fond på kapitalbudgeten. Av driftkostnaderna, i vilka inräknats
ränta och amorteringar på anläggningskostnaderna, föreslås televerket skola
svara för 1 425 000 kr„ medan återstående kostnader skulle bestridas till
35 % eller ca 1,6 milj. kr. av staten genom anslag å driftbudgeten och till
65 % eller ca 2,9 milj. kr. av landstingen.

över SOS-utredningens betänkande ha yttranden avgivits av elva centrala
myndigheter, samtliga länsstyrelser, stadsfullmäktige i de sex städer,
som ej ingå i landsting, samtliga läns landstings förvaltningsutskott utom
fyra, de tre kommunförbunden samt ett 25-tal andra föreningar, organisationer
och bolag (s. 46).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att telestyrelsen under åberopande
av inträdda pris- och löneökningar hemställt om en höjning av televerkets
investeringsram för innevarande budgetår från 239 till 254,3 milj.
kr. och i samband därmed föreslagit, att på tilläggsstat skall anvisas totalt
13,25 milj. kr. fördelat på fem olika anslag.

Vidare erinras om att styrelsen för budgetåret 1956/57 begärt en ytterligare
utökning av investeringsvolymen till 326,8 milj. kr. och beräknat de
härför erforderliga anslagen till i stort sett samma belopp. Departementschefen
förordar för sin del att ramen för innevarande budgetår höjes till 245
och för nästa budgetår bestämmes till 250 milj. kr. Den för innevarande budgetår
ökade medelsförbrukningen, som påkallats bl. a. för att undvika entlediganden
av verkets linjearbetare, avses skola helt falla på anslaget till
Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar. Ökningen
kan finansieras med hjälp av dispositionsanslaget, varför någon medelsanvisning
på tilläggsstat icke erfordras. Med hänsyn till den otillräckliga
ingående behållningen på dispositionsanslaget måste tillskottet göras i
form av en tillfällig förstärkning, vilken skall återföras med hjälp av de för
budgetåret 1956/57 tillgängliga medlen på anslaget till nya abonnentanläggningar.
Hur medelsförbrukningen på televerkets investeringsanslag vid sålunda
förordad investeringsvolym under innevarande och nästa budgetår
ungefärligt kommer att fördela sig framgår av en å s. 47 i propositionen intagen
sammanställning. I övrigt har departementschefen anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

17

Den nu förordade investeringsramen nödvändiggör, att vissa av de projekt,
som upptagits i styrelsens petita, måste uppskjutas. Av de i investeringsplanen
för telefonstationsbyggnaderna upptagna företagen torde sålunda
de i Askersund, Filipstad, Umeå och Trollhättan få tills vidare anstå.
I fråga om anslaget till Riks- och landskablar måste arbetena med radiolänken
Stockholm—Norrköping samt kablarna Skara—Mariestad och Hudiksvall—Ljusdal
uppskjutas, varjämte vissa andra arbeten måste begränsas
till sin omfattning. Kabeln mellan Boden och Kiruna torde dock kunna
utföras i stort sett planenligt. Inkoppling av nya abonnentanläggningar torde
komma att ske i mindre utsträckning än vad styrelsen förutsett, men
bör likväl kunna omfatta mellan 100 000 och 110 001) nya telefonapparater.

Beträffande rundradioanläggningarna motsvaras det för nästa budgetår
upptagna medelsförbrukningsbeloppet om 10,1 milj. kr. av skillnaden
mellan beräknade licensinkomster samt beräknade utgifter för rundradiorörelsen.
Inkomsterna har därvid uppskattats till 48,9 milj. kr. samt utgifterna
till 38,8 milj. kr., varav 25.0 milj. kr., i programkostnader och 13,8
milj. kr. i distributionskostnader. Reduceringen av investeringsbeloppet i
förhållande till telestyrelsens förslag medför dels en försening av Motalastationens
färdigställande med ungefär ett år och dels eu minskning av investeringarna
i trådradio- och FM-anläggningarna. För sistnämnda båda
ändamål torde för nästa budgetår kunna förutses en medelsförbrukning
av resp. 4,3 och 2 milj. kr., att jämföra med av telestyrelsen föreslagna 5
och 4,7 milj. kr. Genom att utbyggnader av FM-stationer för nästa budgetår
i större utsträckning än enligt styrelsens framlagda plan torde kunna
baseras på provisoriska stationer, behöver den relativt stora reduceringen
av beloppet för FM-anläggningar dock icke innebära någon minskning av
det antal orter, i vilka sändarstationer under sagda budgetår förutsatts skola
uppföras.

_ Med anledning av SOS-utredningens i det föregående redovisade förslag
vill jag anföra följande:

Automatiseringen av telefontrafiken medför betydande fördelar i olika
hänseenden. För allmänheten innebär den en förbättrad service främst därigenom,
att alla automatiska telefonstationer hålls öppna dygnet runt och
vidare blir framkomligheten mycket större. För televerkets del är autoinatiseringen
driftekonomiskt lönande. Eu godtagbar betjäning av allmänheten
på manuell väg skulle med nuvarande stora telefontrafik jämte svårigheten
att anskaffa personal för betjäning av telefonstationerna knappast
vara möjlig ur tekniska och ekonomiska synpunkter. Automatiseringen
medför emellertid i vissa avseenden en försämring när det gäller allmänhetens
möjligheter att på ett enkelt sätt komma i förbindelse med samhällets
hjälporgan av olika slag. Namnanropen upphör nämligen i stort sett och
därmed försvinner de telefonister, som tidigare kunnat hjälpa en nödställd
till rätta. Det är enligt min mening angeläget att undanröja de olägenheter,
som därigenom uppstår för allmänheten. Tanken på att televerket bör svara
for ifrågavarande service ligger därvid nära till hands. Det kan visserligen
sagas, att televerket aldrig formellt åtagit sig att låta sina anställda på antytt
sätt tjänstgöia som förmedlande organ mellan allmänheten och vissa
institutioner; därför kunde det ifrågasättas om i ett ändrat läge, då systemet
i övrigt ej erfordrar telefonister, det skall åligga televerket att svara
för de kostnader, som uppstår därest man nu på annat sätt skall ge allmänheten
samma service. Med hänsyn till den praxis, som tidigare^utbildat
sig, anser jag emellertid det böra åvila televerket att vidtaga och bekosta
erforderliga åtgärder i detta hänseende.

2 Bihang till riksdagens protokoll l!)5t>. 6 samt. Nr ''.)

IS

Statsutskottets utlåtande in• 9 år 1956

SOS-utredningens förslag syftar emellertid längre än till att återställa
vissa namnanrop. Genom att kretsen av de till organisationen anknutna
hjälporganen gjorts mycket vid och genom de möjligheter till telefonvakt
och -hänvisningar, som organisationen erbjuder, skulle en i jämförelse med
förhållandena före automatiseringen avsevärt förbättrad service för allmänheten
vinnas. För de olika hjälporganen skulle dessutom arbetsrationaliseringar
och besparingar bli möjliga. Även i dessa hänseenden anser jag, att
organisationen skulle fylla en angelägen uppgift, varför möjligheter bör öppnas
till en sådan förbättring av kontakten mellan allmänhet och hjälporgan.
Med hänsyn till den inställning som ett stort antal remissmyndigheter intagit
till förslaget om bidrag från landstingen till verksamheten, anser jag
dock, att ifrågavarande standardförbättring icke bör göras obligatorisk,
utan bör vara beroende på om huvudmännen för vederbörande hjälporgan
i de enskilda fallen är intresserade för en sådan utökning av SOS-tjänsten.

Jag tillstyrker sålunda i princip SOS-organisationens införande, varvid
televerket har att bekosta verksamheten i den utsträckning som svarar mot
de tidigare sociala namnanropen, d. v. s. polisen, brandkåren, jourhavande
läkare, ambulansen, flygambulansen och sjöräddning. Organisationens uppgift
bör härvid vara att sätta den uppringande i förbindelse med hjälporganet.
Skulle huvudmännen för hjälporganen vilja ha servicen utökad t. ex.
att även omfatta telefonvakt eller andra hjälporgan än dem, som innefattas
i de sociala namnanropen, bör televerket stå till tjänst därmed, varvid kostnaderna
dock får bestridas av vederbörande huvudmän.

Kostnaderna för investeringar i SOS-centraler torde böra belasta anslaget
till Telefon- och telegrafstationer. För budgetåret 1956/57 synes för ändamålet
erfordras ca 500 000 kr., vilket belopp av mig inräknats i den för sagda
anslag angivna medelsförbrukningen.

Anslagsbeloppen har jag beräknat med utgångspunkt från, att de jämte
vid ingången av nästa budgetår förefintliga reservationer skall jämnt täcka
medelsförbrukningen, dock att dispositionsanslaget upptagits till ett belopp
som inbegriper en med hänsyn till anslagets ändamål skälig marginal. De
av mig förordade anslagsbeloppen uppgår sammanlagt till 255 milj. kr.

Investeringarna i försvarsberedskap vid televerket torde som vanligt böra
avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang
denna dag för detta ändamål tillstyrkt ett avskrivningsanslag på driftbudgeten
om 1 650 000 kr. Övriga av telestyrelsen framförda förslag om omedelbar
avskrivning genom anslag på driftbudgeten torde mot riksräkenskapsverkets
avstyrkande icke böra bifallas.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Söderquist och Lundström (I: 2) och den andra inom andra kammaren
av herr Kristensson i Osby (II: 1), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala en hemställan, att den nyligen företagna
höjningen av installationsavgiften vid telefonabonnemang måtte omprövas
i syfte att återföra nämnda avgift till tidigare gällande belopp av 200 kr.
samt med ändring av Kungl. Maj :ts förslag besluta att för budgetåret 1956/57
under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag till nya abonnentanläggningar,
nätarbeten och blanka mellanortsledningar på 108 milj. kr. i
stället för av Kungl. Maj :t föreslagna 89,6 milj. kr. samt att maximibeloppet
av televerkets investeringar för samma budgetår höjes i motsvarande utsträckning,

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

19

dels ock en inom andra kammaren av herrar Cassel och Munktell väckt
motion (11:507), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av anslagsfrågorna
under förevarande punkt ville besluta att i skrivelse till
Kung]. Maj :t hemställa att jämväl av motionärerna berörda fall måtte beaktas
vid SOS-organisationens utformning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna II: 1 och II: 507.

Utskottet. Den av telestyrelsen för nästa budgetår planerade investeringsverksamheten
förutsätter en medelsförbrukning av inalles 326,8 milj. kr.
Kungl. Maj :t har emellertid, såsom framgått redan av den under punkten 1
lämnade redogörelsen, icke ansett sig kunna förorda en vidare investeringsram
än 250,0 milj. kr. Denna begränsning väntas bl. a. få till följd, att vissa
byggnads- och kabelarbeten måste uppskjutas samt att ett färre antal nya
telefonapparater än styrelsen räknat med kommer att inkopplas.

I de båda likalydande motionerna 1:2 och 11:1 har föreslagits, att riksdagen
måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala en hemställan, att den
nyligen företagna höjningen av installationsavgiften vid telefonabonnemang
måtte omprövas i syfte att återföra nämnda avgift till tidigare gällande belopp
av 200 kr., dels besluta att för budgetåret 1956/57 under televerkets
fond anvisa ett investeringsanslag till nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar av 108,0 milj. kr. i stället för av Kungl. Maj:t
föreslagna 89,6 milj. kr. samt att maximibeloppet av televerkets investeringar
för samma budgetår höjes i motsvarande utsträckning.

Utskottet har vid upprepade tillfällen berört de svårigheter som televerket
ställts inför genom att dess investeringsverksamhet icke kunnat givas en
mot de faktiska behoven svarande omfattning. Ur allmänhetens synpunkt
ha de med investeringsbegränsningen förbundna olägenheterna framför allt
tagit sig uttryck i den långa väntetiden för att få telefon installerad. Av de
i statsverkspropositionen lämnade uppgifterna framgår, att under år 1955
läget härutinnan ytterligare förvärrats. Vid bedömningen av förevarande
spörsmål bör även uppmärksammas, att tillkomsten av vissa nya verksamhetsgrenar
ställt ökade krav på investeringar i televerkets fond. Härmed
åsyftar utskottet i första hand telexrörelsen men i viss mån även den utbyggnad
av rundradioanläggningarna som beslöts vid fjolårets riksdag. Då
televerkets investeringar vidare äro företagsekonomiskt mycket lönande och
till avsevärd del kunna finansieras med rörelsemedel, föreligga uppenbarligen
ur nu angivna utgångspunkter starka motiv för att verkets kapitalutgifter
ökas utöver den av Kungl. Maj :t förutsatta nivån. För televerket
liksom för övriga kommunikationsverk gäller emellertid, att investeringsverksamheten
måste hållas inom den ram som bestämmes av samhällets
reella resurser. Såsom under punkten 1 anförts har också utskottet av detta
skäl ansett sig böra tillstyrka, att televerkets investeringsvolym för nästa
budgetär fastställes till ett belopp av 250 milj. kr. Härav följer att utskottet
icke kan tillstyrka det i motionerna I: 2 och II: 1 framförda förslaget om

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

utökad medelsförbrukning under televerkets fond genom uppräkning av
anslaget till nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar
med 18,4 milj. kr. För att kön av väntande abonnenter skall kunna
nedbringas, vilket tydligen är syftet med motionärernas förslag, erfordras
f. ö. en utökning av jämväl de investeringar som finansieras av de till
samma utgiftsgrupp hörande anslagen till riks- och landskablar in. in. respektive
till telefon- och telegrafstationer. Även om utskottet sålunda funnit
sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag, önskar utskottet dock samtidigt
understryka angelägenheten av att televerkets medelsförbrukningsram vidgas
så snart förhållandena medgiva.

Den av motionärerna likaledes berörda frågan om inträdesavgiften vid
telefonabonnemang måste uppenbarligen bedömas mot bakgrunden av investeringsläget
för televerkets vidkommande. Det kan sålunda befaras, att
en återgång till den före fjolårets höjning rådande avgiftsnivån kommer
att leda till att kön av väntande abonnenter ytterligare växer, därest icke
televerket samtidigt beredes ökade investeringsmöjligheter. Det torde å
andra sidan icke kunna bestridas, att telefonen alltmer kommit att betraktas
som en nödvändighetsvara och att den inträdda fördyringen måste
bli betungande för mången, särskilt för personer i ekonomiskt svagare ställning.
Ur rättvisesynpunkt ter sig detta mindre tilltalande. Utskottet förutsätter
därför att Kungl. Maj:t omprövar avgiftsfrågan så snart ske kan.

Under förevarande punkt har departementschefen även lämnat en redogörelse
för innehållet i det av SOS-utredningen avgivna betänkandet och i
anslutning därtill i princip tillstyrkt, att enligt utredningens förslag en särskild
SOS-organisation införes med uppgift att i mån av behov sätta allmänheten
i förbindelse med vissa hjälporgan. Detta avses skola ske över det
vanliga telefonnätet, och enligt departementschefens mening bör televerket
därvid bekosta verksamheten i den utsträckning som svarar mot de tidigare
s. k. sociala namnanropen, d. v. s. polis, brandkår, jourhavande läkare, ambulans,
flygambulans och sjöräddning. Skulle hjälporganens huvudmän vilja
ha servicen utökad därutöver, anses televerket böra stå till tjänst även
därmed, varvid kostnaderna dock få bestridas av vederbörande huvudmän.

I motionen II: 507 har uttalats, att det synes rationellt att även jourtjänst
för bilreparationsverkstäder inordnas i SOS-organisationen, varför motionärerna
föreslagit, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att vid organisationens utformning denna fråga beaktas.

Utskottet vill erinra om att den av motionärerna berörda verksamheten
tillhör en kategori som av SOS-utredningen icke ansetts böra inrymmas i
SOS-tjänsten. Detta behöver självfallet icke hindra att det, allteftersom erfarenhet
vinnes om organisationens sätt att fungera, kan komma att visa sig
både möjligt och lämpligt att den ifrågavarande jourtjänsten inlemmas däri.
Innan bättre förutsättningar föreligga att praktiskt bedöma vilka problem
SOS-tjänsten medför för televerkets del, synes emellertid något generellt
beslut i den av motionärerna angivna riktningen icke böra fattas. Enligt utskottets
mening saknas därför anledning för riksdagen att nu göra någon

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

21

särskild framställning i frågan. 1 enlighet härmed tillstyrker utskottet, att
SOS-organisationen uppbygges på sätt departementschefen förordat.

Då Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och förslag i övrigt icke givit utskottet
anledning till erinran, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för
budgetåret 1956/57 under televerkets fond anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

1. Telefonstationsbyggnader m. m........... 7 700 000 kr.

2. Förrådsbyggnader m. m................. 1 000 000 s

3. Inköp av fastigheter .................... 300 000 »

4. Riks- och landskablar m. m............... 61 700 000 »

5. Telefon- och telegrafstationer.............. 76 500 000 »

6. Rundradioanläggningar .................. 10100 000 »

7. Radioanläggningar för kommersiell trafik .. 1 350 000 »

8. Radioanläggningar för luftfarten .......... 1 070 000 »

9. Försvarsberedskap vid televerket .......... 1650 000 »

10. Televerkets dispositionsanslag.............. 4 000 000 » ;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 2 och II: 1, i vad de avse
förevarande anslag, till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar för budgeåret 1956/57
under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag av
89 600 000 kr.;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 2 och
II: 1, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört rörande inträdesavgiften vid telefonabonnemang
;

IV. att riksdagen må, med avslag å motionen II: 507, i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört
rörande SOS-organisationen.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 51—
72) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1956/57 under statens järnvägars
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
234 300 000 kr.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 27 september 1955 beträffande medelsbehovet
under nästa budgetår inledningsvis erinrat om den i 1950 års statsverksproposition
(Bil. 26; Bihang 138—141 och 152—155) intagna planen
för statens järnvägars investeringsverksamhet under budgetåren 1950/51—
1959/60. Styrelsen framhåller, att man i denna plan räknade med ett årligt

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

medelsbehov av i genomsnitt 230 milj. kr., baserat på 1948 års prisnivå, vilket
i dagens pris- och löneläge motsvarar ca 350 milj. kr. Därtill kommer den
eftersläpning i förhållande till planen, som ägt rum från budgetåret 1950/51.
I fjol uppskattades denna, räknat t. o. in. budgetåret 1953/54, till närmare
300 milj. kr., motsvarande ca 315 milj. kr. i dagens penningvärde. Under
budgetåret 1954/55 har eftersläpningen ytterligare ökat.

Styrelsen hänvisar vidare till vissa uttalanden i petita för budgetåret 1952/
53, enligt vilka järnvägens trafikapparat varken kvantitativt eller kvalitativt
vore i det skick som motsvarade trafikomfattningen och kraven på goda förbindelser.

I vissa avseenden har, fortsätter styrelsen, investeringsverksamheten under
de senaste åren medfört påtagliga förbättringar. Anskaffningen av moderna
rälsbussar fortskrider sålunda planenligt och har lättat personvagnssituationen
på icke elektrifierade linjer. Även övergången i övrigt till dieseldrift
har gjort betydande framsteg. Den mest kännbara bristen på elektrolok
håller på att hävas. Elektrifieringen har förts ytterligare framåt.

I andra väsentliga delar gäller emellertid enligt styrelsen uttalandet fortfarande.
Den totala eftersläpningen i investeringsverksamheten från tidigare
år har sålunda icke kunnat inhämtas, tvärtom har det uppdämda behovet
ytterligare ökat. Bristen på godsvagnar är alltjämt akut och har på senare tid
ytterligare skärpts. I praktiken har denna brist nödvändiggjort mer eller
mindre långvarig säsongmässig ransonering av tilldelningen av vagnar under
en följd av år. Vad detta betyder såväl för näringslivet som för statens järnvägars
ekonomi är uppenbart.

I fråga om personvagnar föreligger visserligen icke någon motsvarande
kvantitetsmässig brist, men i stället är den kvalitetsmässiga bristen så mycket
påtagligare. Särskilt angeläget ur säkerhetssynpunkt anser styrelsen det
vara att ersätta trävagnar med stålvagnar och att i samband därmed anpassa
vagnparken efter tidens krav.

Kapaciteten hos vissa bansträckor och bangårdar är otillräcklig sedan trafiken
bestående nått en omfattning, som mycket väsentligt överstiger den,
för vilken den dimensionerats. Den bristande bangårdskapaciteten medför
ökade uppehållstider och bidrager därigenom bl. a. till bristen på godsvagnar.
För att öka järnvägens samlade transportkapacitet förordas en utbyggnad av
vissa fasta anläggningar på huvudlinjerna.

Vid statens järnvägar finnes enkelspåriga sträckor, som trafikeras av
ända upp till 70 tåg per dygn. Utbyggnad av bana, bangårdar och signalanläggningar
är en av grundförutsättningarna för att kunna eliminera de
tidvis synnerligen besvärande störningarna i tågföringen. De i och för sig
tämligen måttliga trafikstegringarna från slutet av 1950 till början av 1952
och från slutet av 1954 har förorsakat betydande försämringar av tågföringen.
Denna omständighet kan anses utgöra ett direkt belägg för att statens
järnvägar på huvudlinjerna redan normalt numera arbetar tätt under
den kapacitetsgräns, som kan uppnås med rimlig förseningsfrekvens och
transportekonomi.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

23

Investeringarna måste också, framhåller styrelsen, ses mot bakgrunden
av personalförhållandena vid statens järnvägar. Investeringar bör göras dels
för att minska behovet av arbetskraft, särskilt under obekväm tid, dels för
att förbättra anordningarna för de anställda, t. ex. personallokalerna, och
därigenom öka trivseln.

En sammanställning av de för budgetåren 1953/54—1955/56 anvisade
samt de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen under statens järnvägars
fond, fördelade på huvudgrupper, visar följande.

1953/54

1954/55

1955/56

Äskanden

1956/57

tusental

kronor

Byggnader och anläggningar......

176 300

142 600

106 200

122 100

Rullande materiel................

144 400

120 000

120 300

121 250

Sjöfartsmateriel..................

5 200

800

10 000

4000

Biltrafik........................

16 500

9 200

9 200

10 200

Förvärv av aktier, utlåning o. d. ..

15 000

—

—

—

Övrigt..........................

25 800

18 200

21 000

11 900

Summa

383 200

290 800

266 700

269 450

Kungl. Maj :t har genom beslut den 30 juni och 25 augusti 1955 bemyndigat
järnvägsstyrelsen att för tillfällig förstärkning av vissa investeringsanslag
taga i anspråk sammanlagt 9 912 000 kr. av de under budgetåret
1954/55 tillgängliga medlen å statens järnvägars dispositionsanslag. Nämnda
belopp har återförts till dispositionsanslaget med anlitande av för budgetåret
1955/56 anvisade anslag. Styrelsen räknar med att även under innevarande
budgetår skall uppstå brister å ett antal anslag. Vid beräkning av
anslagsbehovet för nästa budgetår utgår styrelsen från att förstärkningarna
i enlighet med det av 1955 års riksdag godkända förfarandet icke skall behöva
återföras till dispositionsanslaget.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 53—69).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
(s. 69).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att järnvägsstyrelsen för innevarande
budgetår upptagit investeringar om sammanlagt 314,8 milj. kr —
12,8 milj. kr. mer än den gällande ramen — samt för nästa budgetår föreslagit
en medelsförbrukning av 313,8 milj. kr. och med hänsyn till förutsatta
behållningar äskat 269,4 milj. kr. i nya anslag. Mot bakgrunden av det totala
utrymme, som beräknas kunna beredas kommunikationsverkens investeringar,
har emellertid eu minskning av investeringsverksamheten vid statens
järnvägar befunnits nödvändig. Denna minskning har fördelats så, att
investeringsramen för innevarande är justeras ned med 2 milj. ki. till 300
milj. kr. och för nästa budgetår bestämmes till 287 milj. kr. Den ungefärliga
fördelningen av medelsförbrukningen på olika investeringsobjekt vid de

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

förutsatta ramarna framgår av en på s. 70 i propositionen intagen sammanställning.
Departementschefen anför i anslutning härtill följande.

Nedräkningen med 14,8 milj. kr. av den medelsförbrukning, som järnvägsstyrelsen
upptagit för innevarande budgetår, berör i första hand vissa
anskaffningar av rullande materiel samt anslaget till den nya tågfärjan för
kontinenttrafiken. En del planerade beställningar, bl. a. av 20 sovvagnar,
måste uppskjutas tills vidare. Den gjorda begränsningen av medelsförbrukningen
för sjöfartsmateriel påverkar däremot icke styrelsens möjligheter att
lägga ut beställning på den nya färjan. Sänkningen av ramen för nästa
budgetår drabbar samtliga huvudgrupper av investeringar utom sjöfartsmateriel.
Av en total reducering om 26,8 milj. kr. faller sålunda 14,8 milj.
kr. på byggnader och anläggningar, 9,6 milj. kr. på rullande materiel, 0,8
milj. kr. på biltrafik samt 1,6 milj. kr. på övriga ändamål. De i petita redovisade
planerna att utöka och modernisera godsvagnsparken beskäres icke
för något av de båda budgetåren. Under dessa skulle styrelsen därför få
möjlighet att beställa drygt 4 000 dylika vagnar.

De anslag, som blir erforderliga* under budgetåret 1956/57, har under
hänsynstagande till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetaret
beräknats på grundval av de i föregående sammanställning upptagna
medelsförbrukningsuppgifterna och uppgår sammanlagt till 234,3 milj. kr.
För att ge järnvägsstyrelsen ökad frihet vid val mellan olika investeringsobjekt
har därvid räknats med en förstärkning av dispositionsanslaget med
3 milj. kr.

De föreslagna investeringarna avseende breddning av blekingejärnvägarna_
och försvarsberedskap, för vilka upptagits anslag om resp. 5 000 000 och
3 500 000 kr., bör i enlighet med av riksdagen godkända grunder omedelbart
avskrivas. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag tillstyrkt
härför erforderliga anslag å driftbudgeten.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ragnar Bergh och Mannerskantz (I: 70) och den andra inom andra
kammaren av herrar Nilsson i Bästekille och Svensson i Krokstorp (II: 366),
i vilka, så vitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte avslå Ivungl.
Maj:ts förslag om investeringsanslag med 500 000 kr. till förvärv av billinjer
åt statens järnvägar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Axel Andersson (I: 198) och den andra inom andra kammaren av fru
Sandström och herr Anderson i Sundsvall (11:370), i vilka likaledes hemställts,
att riksdagen måtte avslå Ivungl. Maj:ts förenämnda förslag om investeringsanslag
å 500 000 kr. till förvärv'' av billinjer åt statens järnvägar;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Holmberg och Senander
väckt motion (11:74), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att för
budgetåret 1956/57 under statens järnvägars fond anvisa ett investeringsanslag
på 12,9 milj. kr. för anskaffning av'' person-, resgods- och postvagnar
samt att i övrigt godkänna vad Kungl. Maj:t föreslagit under denna
punkt.

Beträltande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna 1:70, 11:370 och 11:74.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

25

Utskottet. För statens järnvägars investeringsutgifter under innevarande
budgetår har hittills varit fastställd en ram av 302 milj. kr. I sina senaste
petita har järnvägsstyrelsen räknat med att denna ram vidgas till 314,8 milj.
kr. samt för budgetåret 1956/57 föreslagit en ram av 313,8 milj. kr. Departementschefen
har emellertid, såsom under punkten 1 omnämnts, funnit
en minskning av statens järnvägars investeringsvolym nödvändig. Denna
begränsning har ansetts böra fördelas så, att investeringsramen för innevarande
budgetår jämkas med 2 milj. kr. till 300 milj. kr. och att ramen för
nästa budgetår fastställes till 287 milj. kr.

Nedräkningen för innevarande budgetår berör främst vissa anskaffningar
av rullande materiel samt anslaget till den nya tågfärjan för kontinenttrafiken,
medan reduceringen för nästa budgetår drabbar samtliga huvudgrupper
av investeringar utom sjöfartsmateriel. Den föreslagna investeringsvolymen
om 287 milj. kr. fördelas med 119,3 milj. kr. på byggnader och anläggningar,
med 123,7 milj. kr. på rullande materiel, med 9,9 milj. kr. på sjöfartsmateriel,
med 11,1 milj. kr. på biltrafik och med 23,0 milj. kr. på övriga
ändamål.

För finansiering av det för nästa budgetår föreslagna investeringsprogrammet
har Kungl. Maj:t äskat anslag å tillhopa 234,3 milj. kr. I övrigt
finansieras programmet med förutsedda anslagsbehållningar.

I motionerna I: 70 och II: 366 samt I: 198 och II: 370 har yrkats avslag
på Kungl. Maj :ts förslag om anslag med 500 000 kr. till förvärv av billinjer.
Med anledning härav vill utskottet erinra om att riksdagen under en följd
av år haft tillfälle att i anslutning till väckta motioner ingående pröva frågan
om anslag för hithörande ändamål, vilken prövning icke någon gång föranlett
ett frångående av Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet vill i detta sammanhang
även hänvisa till vad de av Kungl. Maj :t förordnade överrevisorerna
för granskning av statens järnvägars räkenskaper och förvaltning i
sin senast avgivna berättelse anfört beträffande nämnda järnvägars biltrafik.
Överrevisorerna framhålla sålunda, att genom de inrättade eller förvärvade
billinjerna en rationalisering av biltrafiken som helhet blivit möjlig
och en samordning av denna med järnvägstrafiken kommit till stånd. Härigenom
ha statens järnvägar kunnat lägga om sin trafik, varigenom förbindelserna
för trafikanterna förbättrats samtidigt som möjligheterna till
kostnadsbesparingar kunnat tillvaratagas. Med hänsyn till det under de senaste
åren — till följd av privatbilismens starkt ökade omfattning — för busstrafiken
ändrade läget på transportmarknaden samt det med anledning härav
försämrade ekonomiska utfallet på billinjerna förordas dock en viss
återhållsamhet i fortsättningen beträffande förvärv av billinjer. Denna återhållsamhet
bör dock enligt revisorerna icke få medföra, att statens järnvägar
berövas möjligheter att övertaga salubjudna biltrafikföretag, som av
företagsekonomiska eller av rent samhälleliga skäl anses böra införlivas med
järnvägarnas biltrafik.

De av överrevisorerna sålunda anförda synpunkterna finner sig utskottet
i allt väsentligt kunna dela. Utskottet, som följaktligen anser sig böra av -

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

styrka bifall till de i ämnet väckta motionerna, vill slutligen endast framhålla,
att redan departementschefens förslag i denna fråga innebär en kraftig
nedskärning av det av järnvägsstyrelsen begärda anslaget, nämligen från
1 000 000 kr. till 500 000 kr.

Vad angår det i motionen II: 74 framförda förslaget om höjning av det för
budgetåret 1956/57 av Kungl. Maj rt äskade anslaget för anskaffning av person-,
resgods- och postvagnar i syfte att ernå en förbättring av trafiksäkerheten
genom utbyte av trävagnar mot stålvagnar finner utskottet en sådan
höjning i och för sig i hög grad angelägen. Utskottet vill emellertid erinra
om att redan Kungl. Maj :ts förslag innebär en icke oväsentlig ökning
av medelsförbrukningen för nu ifrågavarande ändamål. Då utskottet vidare
under hand inhämtat, att järnvägsstyrelsen i sina petita för budgetåret
1957/58 har för avsikt att framlägga en långtgående plan för lösningen
av berörda fråga, finner utskottet lämpligast att i avbidan på nämnda plan
godtaga Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet finner sig följaktligen icke böra
tillstyrka motionen.

Vad departementschefen under denna punkt i övrigt anfört och förordat
har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret
1956/57 under statens järnvägars fond anvisa följande in -

vesteringsanslag, nämligen

1. Bangårdar ............................. 13 500 000 kr.

2. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar 15 000 000 »

3. Ombyggnad till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—

Vislanda och Bredåkra—Växjö........... 5 000 000 ►

4. Fortlöpande förstärkning av spåröverbygg naden.

............................... 12500000 »

5. Broar m. m.............................. 600 000 »

6. Husbyggnader........................... 9 300 000 »

7. Signalsäkerhetsanläggningar............... 9 000 000 »

8. Vägskyddsanläggningar................... 6 500 000 »

9. Telefonanläggningar m. m................. 6 500 000 »

10. Anläggningar för elektrisk tågdrift.......... 8 200 000 »

11. Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet..... 12 500 000 »

12. Lokstations-och driftverkstadsanläggningar... 3 200 000 »

13. Anläggningar vid huvudverkstäder ......... 4 000 000 »

14. Anläggningar vid förrådsavdelningen ....... 600 000 »

15. Anskaffning av lok och lokomotorer ......... 31 050 000 »

16. Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar ... 17 500 000 t 17.

Anskaffning av godsvagnar................ 47 800 000 »

18. Ombyggnad av rullande materiel............ 3 900 000 »

19. Garage-och verkstadsbyggnader............. 1 200 000 »

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

27

20. Anskaffning av bilmatcriel................. 7 400 000 kr.

21. Försvarsberedskap vid statens järnvägar...... 3 500 000 »

22. Inventarier m. m......................... 7 400 000 »

23. Statens järnvägars dispositionsanslag........ 3 000 000 »;

‘ II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionen 11:74 till Anskaffning av person-, resgods- och
postvagnar för budgetåret 1956/57 under statens järnvägars
fond anvisa ett investeringsanslag av 4 650 000 kr.;

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 70 och II: 366 samt I: 198 och II: 370, förstnämnda
båda motioner i vad de avse förevarande anslag,
till Förvärv av billinjer för budgetåret 1956/57 under statens
järnvägars fond anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

Statens vatten talls verk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 73
—112) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att från den för
budgetåret 1955/56 ingående behållningen å investeringsanslaget till Distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk överföra 8 000 000 kr. till investeringsanslaget till Stenungsunds
ångkraftstation, dels för budgetåret 1956/57 under statens vattenfallsverks
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
294 000 000 kr., dels ock i avbidan på särskild proposition i ämnet för budgetåret
1956/57 till Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen beräkna
ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1955 beträffande kraftförsörjningens
läge bl. a. lämnat följande uppgifter. Under budgetåret 1954/
55 var nederbörden i genomsnitt för hela landet 25 % över den normala, och
dess geografiska fördelning var fördelaktig ur kraftförsörjningssynpunkt.
Även tillrinningen till de kraftproducerande älvarna var högre än normalt,
trots att vårfloden kom tre veckor försenad. Landets vattenmagasin var vid
budgetårets början fyllda till 04 %, men fyllnadsgraden steg på grund av
sommarens stora nederbörd till 83 % under hösten. Irots att dels tillrinningen
var relativt riklig även under vintern och dels vattenmagasinen avtappades
hårdare än under något år under den senaste 10-årsperioden, måste
en avsevärd ångkraftproduktion tillgripas, varjämte vissa energikvantiteter
importerades från Danmark. De kostsamma angkrafttillskotten nödvändiggjordes
av den stora belastningsuppgången och den sena vårfloden i förening
med den föreliggande underutbyggnaden av produktionsapparaten,
vilken under de närmaste åren medfört stor risk för kraftbrist vid dåliga
vattenförhållanden.

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

Utvecklingen av kraftproduktion och belastning inom statens vattenfallsverks
distributionsområden belyses av en i propositionen (s. 74) intagen
tabell, vilken innehåller uppgifter om kraftomsättningen inklusive energiförluster
i ledningsnäten under de senaste 10 budgetåren.

Primabelastningen ökade under budgetåret 1954/55 med 1 135 miljoner
kilowattimmar (MkWh), vilket är den hittills största uppgången mellan
två budgetår. Belastningsutvecklingen för kalenderår inom de viktigaste
konsumentgrupperna, exklusive överföringsförluster, framgår av följande
tabell.

Ökning eller

Elkonsumtion

minskning (-

—) per år

Konsumentgrupp

år 1954

MkWh

3-års-

MkWh

1953—54

perioden

1951—54

Industri.............................

3 534

538

Malmbrytning och metallindustri.............

1 509

178

133

Jord- och stenindustri.......................

297

114

44

Träindustri......................

146

17

16

Pappers- och grafisk industri.................

967

163

97

Kemisk-teknisk industri.....................

366

29

24

Övrig industri............................

249

37

30

Samfärdsel...............................

1 151

59

21

därav SJ malmbanan......................

121

— 9

— 2

Återdistributörer.......................

3 947

455

350

Detaljförbrukare.........................

246

32

29

Summa

8 878

1084

744

Frivillig kraft.......................

190

Elpannekraft och export...............

67

Total konsumtion exkl. överföringsförluster......

9 135

Elförbrukningen inom hela landet, exklusive elpanneleveranser och export,
gick under det senaste budgetåret upp med ca 2 000 MkWh mot 1 450
MkWh under budgetåret 1953/54. Den verkliga belastningsökningen har
därmed väsentligt överstigit de förutsägelser, som centrala driftledningen
(CDL) redovisade ar 1951. Denna prognos, på vilken utbyggnaderna av nya
kraftstationer hittills baserats, gav till resultat en årlig belastningsstegring
av 1 200 MkWh under perioden 1950—1955 och 1 500 MkWh under perioden
1956 1960. Även den ökning, som framkom vid den föregående år re dovisade

femårsprognosen för perioden 1953—1957, d. v. s. 1 350 MkWh per
år, har överskridits. Det har i detta läge icke ansetts försvarbart att även
i fortsättningen lägga 1951 års prognos till grund för utbyggnadsprogrammet.
I stället har utnyttjats den av CDL föregående år påbörjade nya tioårsprognos
för perioden 1955—1965, vilken omnämndes i 1955 års statsverksproposition.
I första hand har den närmaste sexårsperioden 1955—
1961 undersökts.

Den nya undersökningen har liksom tidigare liknande undersökningar
baserats pa en detaljerad genomgång av de framtida elbehoven inom var -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956 29

dera av de tre stora konsumentgrupperna industri, detalj förbrukning och
samfärdsel.

Det sammanlagda resultatet av delprognoserna utvisar en sannolik ökning
av elförbrukningen inom landet med 1700 MkWh per år under perioden
1954—1961, vilket alltså är avsevärt lägre än ökningen från budgetåret
1953/54 till budgetåret 1954/55. Den nya prognosen måste därför enligt
styrelsen betraktas såsom relativt försiktig, vilket i första hand torde få ses
som ett uttryck för inverkan på framtidsbedömningen av de för närvarande
föreliggande svårigheterna för investeringsverksamheten.

Vidare har en ny undersökning rörande utvecklingen inom vattenfallsverkets
distributionsområden under perioden 1954—1961 företagits. Denna undersökning
visar, att, så som tidigare antagits, alltjämt hälften av landets
belastningsökning torde få täckas av verket. Härvid förutsättes dock, att de
kommunala och privata kraftföretagen kan genomföra sina kraftstationsutbyggnader
i planerad omfattning, så att den statliga kraftverksrörelsen
icke blir nödsakad att i mera betydande omfattning tillgodose kraftbehov
utanför de hittillsvarande intresseområdena.

Slutsatsen av de utförda prognosundersökningarna anser styrelsen bli, att
vattenfallsverkets utbyggnadsprogram bör baseras på en årlig belastningstillväxt
av 850 MkWh per år fram till budgetåret 1960/61.

Vattenfallsstyrelsen har härefter framhållit vissa allmänna synpunkter
på verkan av investeringsbegränsningar för dess verksamhet. Beträffande
den närmare innebörden av styrelsens framställning i denna del torde få
hänvisas till propositionen (s. 78—80).

I fortsättningen framhåller styrelsen, att kraftindustriens strävanden att
hålla sina resurser på tillbörlig nivå i förhållande till anspråken på kraft
motverkas och kompliceras icke endast av de nu aktuella svårigheterna
i fråga om kapitalanskaffningen utan också av det motstånd, som rests av
speciella lokala näringar samt bvgde-, naturskydds- och turistintressena avseende
framför allt utnyttjandet av vattenkraft i de norrländska älvarna
men även beträffande lokaliseringen i landets sydliga delar av ångkraftstationer.
Diskussionen beträffande vattenkraftutbyggnaderna i Norrland har
enligt styrelsen vissa särdrag. Styrelsen anför i frågan följande.

Dels resonerar man ofta som om nämnda verksamhet bedrives av kraftföretagen
för egen vinnings och fördels skull och dels framhålles, att när
nu atomkraft synes bli en teknisk möjlighet, sådan bör utnyttjas och vattendragen
lämnas i fred. Det förra är uppenbart vilseledande. Kraftföretagen
och deras personal skulle gärna se, att utbyggnaderna kunde ske utan skador
och intrång, men de har att bevaka förbrukarnas intressen. Företrädarna
för motstående intressen försöker göra troligt, att de riktar sig blott mot
ett begränsat företagarintresse med undanskymmande av att deras strävanden
berör landets alla kraftförbrukare och därmed med hänsyn till betydelsen
av industriproduktionens fortlöpande utveckling så gott som hela
befolkningen.

Vattenfallsstyrelsen har under det gångna året vid olika tillfällen haft
överläggningar med företrädare för naturskyddsintressena. De olika naturskyddsorganisationerna
har tillsatt en samarbetsdelegation. Avsikten är att

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

överläggningar mellan denna delegation och företrädare för kraftintressena
skall inriktas på att utröna, i vad mån en samordning av vattenkrafts- och
naturskyddsintressena kan åstadkommas. Det är med stor tillfredsställelse
styrelsen hälsar denna möjlighet till överläggningar med ett samlande organ
för naturskyddsintressena. Styrelsen hoppas, att utbytet av informationer
och gemensamma diskussioner skall medföra en ömsesidig förståelse och
avspänning samt resultera i åtgärder, som kan accepteras av båda sidor.

Vidkommande atomkraften förklarar sig styrelsen vara inställd på att
följa dess utveckling och efter möjlighet själv bidraga till denna samt att utnyttja
delta sätt att producera elektrisk energi, så snart det framstår som
gynnsamt för landets kraftförsörjning. Styrelsen har i samarbete med Aktiebolaget
Atomenergi börjat utarbeta planer för ett första atomkraftverk.

Ehuru utvecklingen på området ännu icke kommit så långt, att man för
den nu överblickbara utbyggnadstiden för vattenkraftsstationerna i nämnvärd
utsträckning skulle kunna lita till atomkraftverk, anser styrelsen det
likväl angeläget att få en första atomkraftanläggning i drift så tidigt som
möjligt — även om vissa merkostnader uppstår härigenom — i syfte att
skalfa fram praktiska erfarenheter och träna personal för den atomkraftutbyggnad,
som otvivelaktigt kommer i framtiden.

Styrelsen anför vidare.

Såvitt nu kan bedömas synes atomenergien komma att huvudsakligen omvandlas
till elektrisk energi och distribueras över det befintliga elektriska
distributionsnätet. Under sådana förhållanden har vattenfallsstyrelsen ansett
det naturligt, att de statliga utbyggnaderna av atomkraftverk verkställes
av styrelsen, som också bör förvalta och driva de utförda anläggningarna.
Styrelsen kan i det avseendet icke finna någon skillnad mellan atomkraft
och de konventionella kraftkällorna, vatten- och ångkraft. Styrelsen
har därvid utgått ifrån att Aktiebolaget Atomenergi skall omhänderha
framställning av inhemskt reaktorbränsle samt behandling av det använda
reaktorbränslet ävensom forsknings- och konsulteringsverksamhet
på atomkraftens område.

Något förslag till ett atomkraftverk utarbetat i sådant skick, att det nu kan
framläggas i samband med äskandena för budgetåret 1956/57 föreligger
emellertid icke.

Beträffande pågående utbyggnader och planerade nya utbyggnader anför
vattenfallsstyrelsen följande.

Ligga kraftstation i Lule älv blev helt färdig under 1954. Näverede kraftstation
och utvidgningen av Midskog i Indalsälven tas i drift under andra
halvåret 1955. Vidare blir under budgetåret 1955/56 Bergeforsens kraftstation
klar med tre aggregat. Stuguns kraftstation omedelbart nedanför
Näverede färdigställes under 1956. Lasele kraftstation i Ångermanälven och
de båda nya aggregaten i Forsmo beräknas öka produktionsresurserna under
budgetåret 1956/57. För 1957 respektive 1958 förutses färdigställande
av Umluspen och Grundfors i övre Umeälven, varjämte i slutet av det senare
året ett av aggregaten i Stornorrfors beräknas komma i drift, vilket
skulle något förbättra det eljest vanskliga utgångsläget under vintern 1958/
59. Sistnämnda stations övriga aggregat samt Järkvissle kraftstation i In -

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1956

31

dalsälven förutsattes tillkomma under 1959. Under 1960 skulle Stensele
kraftstation mellan Umluspen och Grundfors ge det enda vattenkrafttillskottet.
Därjämte tillkommer emellertid det första aggregatet i Stenungsunds
ångkraftstation.

Till belysning av det dåliga kraftförsörjningsläget omkring år 1960, som
på grundval av CDL:s senaste prognos nu måste förutses, redovisar vattenfallsstyrelsen
följande sammanställning avseende energibalansen budgetåren
1958/59—1960/61 under förutsättning av sådana nederbördsförhållanden,
att vattenkraftproduktionen nedgår till 85 % av den normala. Enligt
tillgänglig statistik inträffar detta ungefär ett år av tio. Om vattenbrist av
angiven omfattning inträffar under 1958/59 och om endast det redan beslutade
utbyggnadsprogrammet realiseras, måste styrelsen såsom framgår av
tabellen genom ransonering begränsa konsumtionen med 1 250 MkWh, motsvarande
9 % av totalbelastningen. Motsvarande siffror blir, om en dylik
bristsituation inträder 1959/60, 950 MkWh resp. 6 %. För 1960/61 blir de
1 300 MkWh resp. 8 %.

Belastning

primabelastning...........................

oundvikliga överskottsleveranser............

1958/59

14 100

150

1959/60

14 950

200

1960/61

15 800
250

Summa belastning

14 250

15 150

16 050

Krafttillgång

från befintliga eller enligt nuvarande utbygg-nadsprogram tillkommande anläggningar
vattenkraft...............................

11 900

13 100

13 350

ångkraft..................................

700

700

950

möjliga köp från andra kraftföretag........

400

400

450

13 000

14 200

14 750

Brist...................................

1 250

950

1 300

Möjligt krafttillskott efter nu föreslagna kom-pletteringsåtgärder......................

_

450

1 450

Kvarstående brist........................

1 250

500

—

För att snarast möjligt uppnå sådan balans mellan produktionsresurser
och belastning, som kan tolereras utan att ingripanden på konsumtionssidan
framstår som behövliga, anser styrelsen det nödvändigt att komplettera
utbyggnadsprogrammet. I detta syfte föreslås följande åtgärder, vilka
beräknas ge det avsedda resultatet, dock först under budgetåret 1959/60.

Till hösten 1959 färdigställes Långbjörns kraftstation samt en gasturbinanläggning
vid Västervik. Vidare göres det första aggregatet i Stenungsunds
ångkraftstation om möjligt klart att tas i drift i stället för enligt nuvarande
program ett år senare.

Till hösten 1960 utbygges Porsi kraftstation samt färdigställes det andra
aggregatet i Stenungsund.

32

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

För att få till stånd tillfredsställande produktionsresurser är vattenkraftanläggningar
och bränsledrivna verk lika användbara. Ur ekonomisk synpunkt
är det vid nuvarande kostnadsrelationer och belastningsförhållanden
gynnsammast att ha tillgång till så mycket vattenkraft, att den genomsnittliga
produktionsförmågan överstiger primabelastningen med 10 %. Om hela
systemet skall klara en till 85 % av den normala reducerad vattenkrafttillgång,
får de bränsledrivna verken utbyggas för att under en belastningssäsong
ta hand om ca 9 % av primabelastningen. Med hänsyn till de möjligheter,
som nu står till buds, måste en ökning av ångkraftresurserna utgöra
en rätt stor del av de föreslagna åtgärderna.

Det har visat sig möjligt att bedriva utbyggnaden av Långbjörns kraftstation,
vilken styrelsen förra året föreslog till utförande till 1960, så snabbt
att den kan tagas i drift redan under 1959. En förutsättning är, att förberedelser
genomföres redan innevarande budgetår med hjälp av medel från
dispositionsanslaget. För att den avsedda arbetsplanen skall gå i lås, måste
en del arbeten utföras före 1956 års vårflod, alltså innan riksdagen kan
fatta beslut om anläggningen. Det belopp, som blir utlagt före riksdagens
ställningstagande, är emellertid relativt obetydligt och — om riksdagens
beslut blir negativt — väl motiverat som riskpremie med hänsyn till den
förbättring av kraftläget under vintern 1959/60, som står på spel.

För kraftförsörjningen användes numera gasturbiner flerstädes i utlandet.
Hittills har ett par sådana anläggningar beslutats av enskilda svenska
kraftföretag. Den maskin, som nu anskaffas, torde få en effekt av 40 000
kW. Tillskottet kommer att utgöra en ekonomiskt rationell länk i vattenfallsverkets
produktionsapparat med hänsyn till att de fasta årskostnaderna
är icke oväsentligt lägre än för ångkraftverk. Dess huvuduppgift blir energiproduktion
under svårare vattenbristperioder. Dessutom kan gasturbinen
användas för alstring av toppkraft och för produktion av reaktiv kraft samt
fungera som reserv inom ett lokalt distributionssystem och därigenom ersätta
eljest erforderliga nya kraftledningar.

Det föreligger viss möjlighet att få färdig den första maskinen i Stenungsunds
ångkraftstation till år 1959 i stället för till år 1960. Det är dock
icke säkert att de! går. Med hänsyn till den förutsedda skärpningen av belastningsläget
måste enligt styrelsens mening chansen för ett produktionstillskott
under vintern 1959/60 utnyttjas och alla ansträngningar sättas in
på att få det realiserat. Härför kräves en rätt stor utökning av arbetena under
innevarande budgetår, vilken dock kan genomföras utan att den fastställda
totala investeringsramen överskrides. Det för Stenungsundsanläggningen
tillgängliga anslaget blir emellertid otillräckligt och måste förstärkas
på ett eller annat sätt. Styrelsen återkommer i det följande med förslag
härutinnan. Det har visat sig lämpligt att utöka Stenungsundsaggregatens
maximieffekt till 140 000 kW. Därmed skulle på underlag av den tidigare
belastningsprognosen tidsintervallet mellan första och andra maskinen
kunnat något utökas. Med den större belastningstillväxt, som nu måste
förutses, framstår det som nödvändigt att installera det andra aggregatet

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

33

omedelbart efter det första så att båda står till förfogande under vintern
1960/61.

Den vattenkraftutbyggnad, som med hänsyn till storlek, ekonomi och
byggnadstid bör komma närmast efter nu beslutade anläggningar och Långbjörnsstationen,
är Porsi i Luleälven. Stationen kommer att utnyttja såväl
Stora som Lilla Lule älvs vatten. Den ger med två aggregat i genomsnitt
900 MkWh per år och kan bli driftfärdig med ett aggregat till hösten 1960
under förutsättning att arbetena påbörjas hösten 1956. Utbyggnaden av
Porsi torde komma att utgöra inledningen till ett fortsatt utnyttjande av
vissa återstående fall i Luleälven, varvid de olika kraftstationerna kommer
att utföras av en gemensam byggnadsorganisation. Närmast i tur står Messaure
i Stora Lule älv nedanför Ligga, till vilken anläggning vattenfallsstyrelsen
ämnar begära begynnelseanslag nästa år. Styrelsen förordar att
redan från början ett gemensamt anslag skapas för återstående arbeten i
Luleälven.

Som ett rent förnyelsearbete tillkommer i år en ny ångpanna i Västerås
ångkraftstation såsom ersättning för en del av de äldsta pannorna. Åtgärden
är angelägen med hänsyn till det stora utnyttjande av ångkraftresurserna,
som torde komma att erfordras under den närmaste femårsperioden.

Styrelsen föreslog förra året dels utförande av en tredje avloppstunnel i
Porjus kraftstation och dels påbörjande av Stalons kraftstation i Kultsjöån
mellan Kultsjön och Malgomaj. Till följd av investeringsbegränsningen begärdes
icke anslag för dessa ändamål i 1955 års statsverksproposition. Ehuru
motiven för båda arbetena finns kvar, avstår styrelsen från att i år upprepa
sina äskanden. Anledningen är önskemålet att begränsa investeringarna.
Beträffande avloppstunneln i Porjus inverkar därjämte, att den med
hänsyn till den kraftmängd som vinnes är av liten betydelse och att det
numera och någon tid framåt icke finns någon byggnadsorganisation vid
Lule älv, lämplig att taga hand om utförandet. En tidig igångsättning av
utbyggnaden av Stalon, så att de i och för sig med hänsyn till de långa
tunnlarna tidskrävande arbetena kan bedrivas i lugn takt, skulle icke minst
ur ekonomiska synpunkter vara fördelaktig. Anläggningen är emellertid avsedd
att ge krafttillskott först år 1962 eller 1963. I nuvarande läge anser
styrelsen det riktigast att koncentrera resurserna på åtgärder, som ger snabbare
resultat.

Resonemangen i det föregående om produktionsmöjligheter vid olika tidpunkter
etc. förutsätter, att pågående och planerade vattenregleringar genomföres
i den takt, som behandlingen i vattendomstolarna medger. Särskilt
gäller detta regleringarna i Indalsälven, Ångermanälven med Faxälven
och Umeälven. Styrelsen bör emellertid redan under innevarande budgetår
börja ekonomiskt deltaga även i regleringar inom Skellefteälvens flodområde.

I propositionen (s. 86—87) har vidare lämnats en översikt över verkets
medelsförbrukning under budgetåren 1954/55—1956/57, varav bl. a. framgår,
att kostnaderna för genomförande av det reguljära programmet under
8 Iiihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 9

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

budgetåret 1956/57 beräknas till 353,8 (+ 16,8) milj. kr., varvid liksom för
budgetåret 1955/56 förutsättes, att kostnaderna för förvaltningsbyggnaden
lägges utanför ramen.

Vattenfallsstyrelsen har slutligen lämnat följande sammanställning av de
för budgetåret 1953/54—1955/56 anvisade anslagen samt de å tilläggsstat för
innevarande budgetår och å riksstat för nästa budgetår äskade anslagen.

1955/56

1953/54

1954/55

anvisat
å riks-

äskat på
tilläggs-

1956/57

stat

stat m. m.

milj

oner kronor

Ramreglerade anslag

Kraftstationer..................

148,5

159,5

155,0

14,0

189,5

Regleringsföretag................

18,0

13,0

20,0

—

13,0

Distributionsanläggningar........

160,0

166,0

120,0

— 14,0

120,0

Kraftöverföring till Gotland......

14,0

2,5

—

—

—

Inventarier och materiel.........

20,0

—

—

—

—

Diverse anslag..................

7,0

5,5

11,5

—

12,5

Summa

367,5

346,5

306,5

—

335,0

Övriga anslag

Förvaltningsbyggnad i Stockholm .

_

_

_

5,0

2,0

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 87—102).

över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och länsstyrelsen i Norrbottens län (s. 102—106).

Departementschefen erinrar inledningsvis om, att det nuvarande programmet
för de statliga kraftstationsutbyggnaderna grundar sig på en prognos,
som år 1951 gjordes av centrala driftledningen (CDL) och som omprövades
år 1953. Enligt denna prognos skulle den årliga belastningsökningen för hela
landet bli ca 1 200 MkWh intill mitten av 1950-talet och ca 1 500 MkWh för
tiden därefter fram till 1960-talet. I 1953 års prognos, som avsåg femårsperioden
1953—1957, räknades trots ändrade konjunkturförutsättningar med
i stort sett samma stegringstakt. Den verkliga belastningsökningen under de
båda senaste budgetåren har emellertid uppgått till 1 450 resp. 2 000 MkWh.
Då härigenom de nämnda prognoserna ansetts ha förlorat sin aktualitet, har
CDL låtit utföra en ny belastningsprognos. Resultatet av denna är en beräknad
ökning av elförbrukningen inom landet med 1 700 MkWh per år under
perioden 1954—1961.

Departementschefen anför härefter följande.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur vattenkraftför
sörj ningen kan komma att gestalta sig fram till början av 1960-talet vid den utveckling av belastningen, som den nya prognosen anger,
och med de utbyggnader, som styrelsen samt kommuner och enskilda planerar
att genomföra under perioden i fråga. De uppgifter, som gäller den
totala produktionen och belastningen i landet, har sammanställts i tabell 1.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

35

Tabell 1

Beräknad produktionsförmåga för landets samtliga vattenkraflanläggningar samt
beräknad belastning m. m. under åren 1954—1961.

Miljoner kilowattimmar

År

Produktion

under

normalår

Produktion
under
torrår1

Netto-

belastning2

Marginal

vid

normalår

D:o i % av
nettobe-lastningen

Marginal

vid

torrår

D:o i % av
netto be-lastningen

1954.....

19 370

22 500

+ 290

1,3

— 3 130

— 14,0

1955.....

..... 24 070

20 460

24 450

— 380

— 1,6

— 3 990

— 16,3

1956.....

..... 25 520

21 690

26 150

— 630

— 2,4

— 4 460

— 17,1

1957.....

..... 26 970

22 920

27 850

— 880

— 3,2

— 4 930

— 17,7

1958.....

..... 29 230

24 850

29 550

— 320

— 1,1

— 4 700

— 15,9

1959.....

...... 32 020

27 220

31 250

770

2,5

— 4 030

— 12,9

1960.....

..... 33 800

28 730

32 950

850

2,6

— 4 220

— 12,8

1961.....

...... 36 940

31 400

34 650

2 290

6,6

— 3 250

— 9,4

Anm. Produktionssiffrorna är angivna för såväl normalår som exceptionellt torrår. De är
i fråga om produktionstillskotten från anläggningar utbyggda av enskilda och kommunala företag
baserade på uppgifter från företagen själva och Svenska vattenkraftföreningen. Med hänsyn
till att arbetena kan påverkas såväl av företagens egna åtgärder som av yttre omständigheter,
föreligger ingen säkerhet för att tillskotten kommer vid de nu förutsatta tidpunkterna. Belastningssiffrorna
förutsätter utveckling enligt föreliggande prognoser.

Av tabellen framgår, att för de närmaste åren belastningen beräknas bli
högre än vattenkraftproduktionen vid normalår. Först under år 1959 skulle
förhållandena ändras. Marginalen under detta och det följande året skulle
dock bli obetydlig. För åt* 1961 redovisas en större marginal, nämligen 6,6 %
av nettobelastningen. Ej heller för detta år kommer man emellertid upp till
den 10-procentiga marginal, som utbyggnadsprogrammet tidigare syftat till
att uppnå i slutet av 1950-talet. Vid exceptionellt torrår, vilket enligt tabellen
— liksom i motsvarande tabell i föregående års statsverksproposition —
anses innebära att produktionen uppgår till 85 % av den vid normalår,
skulle för perioden föreligga en brist av mellan 17,7 och 12,8 % för åren
fram till 1961 samt 9,4 % för sistnämnda år.

För statens vattenfallsverks distributionsområden räknas med en årlig
belastningsökning om 850 MkWh d. v. s. hälften av den för hela landet. Under
förutsättning att styrelsens nu föreslagna byggnadsprogram får fullföljas,
skulle därvid vid normal vattentillgång för åren 1955—1958 uppstå
en negativ marginal på i genomsnitt 330 MkWh och för åren 1959—1961 en
positiv marginal på resp. 400, 740 och 810 MkWh. Vid exceptionellt torrår
skulle föreligga en brist för den förstnämnda perioden på något över 17 %
av nettobelastningen och för de tre sista åren på genomsnittligt 11 %. Beräkningarna
för vattenfallsverkets sektor visar sålunda i stort sett samma
utveckling, som enligt tabell 1 för hela landet i vad gäller tiden fr. o. m. 1960.
Av ökningen år 1961 svarar vattenfallsstyrelsen däremot för endast en mindre
del.

Om icke vattenfallsstyrelsen beredes möjlighet att genomföra vissa nu
föreslagna kompletteringsåtgärder skulle den positiva marginalen vid normalårsförhållanden
under åren 1959—1961 bli än knappare, och för sistnämnda
år utbytas mot ett underskott av inemot 500 MkWh, alltså ett bortfall
av närmare 1 300 MkWh.

1 Avser produktionen under ett exceptionellt torrår, vilken förutsatts uppgå till 85 % av
normalårsproduktionen.

1 Exkl. ånggenerering ocii exporterad överskottskraft.

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

Det kan sålunda konstateras, att kraftförsörjningsläget såväl totalt som
för vattenfallsverkets del ter sig ogynnsamt för en rad av år framåt. Betydande
tillskott av ångkraft torde bli nödvändiga vilka avsevärt fördyrar
kraftproduktionen. Om nederbördsförhållandena för något år skulle bli exceptionellt
dåliga, kan konsumtionsbegränsande åtgärder bli ofrånkomliga.
De kompletterande utbyggnadsåtgärder, som styrelsen föreslagit, kan på
grund av den långa tid, som erfordras för förberedelse och utbyggnad av en
kraftstation, icke påverka situationen för de närmaste åren. Först till hösten
1959 kan en viss förbättring ske och sin fulla verkan får åtgärderna först
under de följande åren.

De förslag till kompletterande åtgärder, som styrelsen framlagt, innebär
i korthet följande. Till hösten 1959 utbygges i Ångermanälven Långbjörns
kraftstation, som skall ge ett energitillskott av 390 MkWh per år, och en
gasturbinanläggning vid Västervik med en maximieffekt om 40 000 kW. Vidare
forceras arbetena vid Stenungsunds ångkraftstation, så att det första
aggregatet om möjligt kan tas i drift vid samma tid och icke som enligt nuvarande
program ett år senare. Därjämte förutsättes, att aggregaten vid sagda
ångkraftverk skall ges ökad maximieffekt, 140 000 kW per aggregat. Till
hösten 1960 utbygges i Lule älv Porsi kraftstation, som föreslås få en genomsnittlig
produktionsförmåga av 900 MkWh, samt färdigställes det andra
aggregatet i Stenungsund. Som ett rent förnyelsearbete föreslår styrelsen
därjämte en ny ångpanna i Västerås ångkraftstation.

Medelsförbrukningen för nu nämnda arbeten, för fullföljande av pågående
utbyggnader samt för bestridande av kostnaderna för regleringsföretag,
distributionsanläggningar och vissa finansiella utgifter har styrelsen för
nästa budgetår beräknat till 354 milj. kr. Den för innevarande budgetår fastställda
medelsförbrukningsramen utgör, efter den mindre korrigering som
jag föreslagit i det föregående, 335 milj. kr.; minskningen om 2 milj. kr.
förutsättes falla på dispositionsanslaget.

Innan jag går in på dessa förslag i fråga om utbyggande av vatten- och
ångkraftstationer m. in., vill jag något beröra spörsmålet om atomkraften.
Vattenfallsstyrelsen har i pelita upplyst om att den i samverkan med AB
Atomenergi börjat utarbeta planer för ett första atomkraftverk, som främst
skulle tjäna syftet att ge praktiska erfarenheter för framtiden. Under loppet
av den gångna hösten har planeringen fortgått i forcerad takt, och vissa
utsikter torde numera finnas, att vattenfallsstyrelsen redan i sina äskanden
om anslag för budgetåret 1957/58 skall kunna framlägga konkreta förslag i
frågan. Atomkraften bedömes dock icke kunna påverka kraftförsörjningsläget
för de år, som täcks av vattenfallsstyrelsens i petita redovisade utbyggnadsplaner,
eller de närmaste åren därefter. För att icke äventyra elkraftförsörjningen
finner jag det därför angeläget att man icke nu slår av på takten
för den fortsatta utbyggnaden av de konventionella kraftkällorna utan söker
komplettera byggnadsprogrammet med hänsyn till den ändrade belastningsprognosen.

Med hänsyn till angelägenheten av att så snart som möjligt åstadkomma
en förbättring av kraftförsörjningsläget, har departementschefen ansett investeringsramen
för nästa budgetår icke kunna sättas lägre än till 326 milj.
kr. Av minskningen i förhållande till vattenfallsstyrelsens äskande faller
17 milj. kr. på distributionsanläggningar, 2 milj. kr. på att anskaffandet
av den nya ångpannan vid Västerås kraftverk uppskjutits, 3 milj. kr. på en
mindre försening av tidpunkten för påbörjandet av gasturbinanläggningen
vid Västervik samt resten, ca 6 milj. kr., på förskjutningar till ett följande

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1956

37

budgetår av vissa arbeten, som icke är oundgängligen nödvändiga för att anläggningarna
skall kunna tagas i drift vid avsedda tidpunkter. Vidare förutsätter
departementschefen, att om ytterligare sådana möjligheter skulle
visa sig förefinnas de härigenom frigjorda beloppen i första hand skall användas
till att med hjälp av dispositionsanslaget förstärka anslaget till gasturbinanläggningen
vid Västervik, så att tidsförskjutningen för denna anläggning
begränsas eller helt elimineras. Den ungefärliga fördelningen av
medelsförbrukningen framgår av en i propositionen (s. 109) intagen tabell.

Departementschefen anför vidare.

För att få till stånd den eftersträvade förbättringen i kraftförsörjningen
fordras vissa omdispositioner mellan anslagen för innevarande budgetår.
Dessa syftar till att öka utbyggnadstakten vid Stenungsundsverket och att
möjliggöra vissa förberedelsearbeten för Långbjörns kraftstation. Med hänsyn
till det ändrade försörjningsläget tillstyrker jag dessa förslag, som kan
genomföras inom den för budgetåret nu beräknade ramen om 335 milj. kr.
Planerna på att öka maskinaggregatens effekt i Stenungsundsanläggningen
anser jag innebära avsevärda fördelar, varför jag tillstyrker jämväl detta
förslag.

För forceringen av ångkraftverket anser vattenfallsstyrelsen ett tillskottsbelopp
om 14 milj. kr. behövligt. Härav har 6 milj. kr. ansetts kunna belasta
dispositionsanslaget, och Kungl. Maj :t har den 2 december 1955 medgivit
överföring av sagda belopp för förstärkning av anslaget till Stenungsunds
ångkraftstation. För att täcka det återstående medelsbehovet torde på av
vattenfallsstyrelsen anförda skäl anslaget till distributionsanläggningar
kunna anlitas. Riksdagens tillstånd torde inhämtas, att från den för budgetåret
1955/56 ingående behållningen på sistnämnda anslag överföra högst
8 milj. kr. till anslaget Stenungsunds ångkraftstation.

Styrelsen har föreslagit, att 3,5 milj. kr. skall anvisas ur dispositionsanslaget
för förberedelsearbeten vid Långbjörn samt för nästa budgetår äskat
16 milj. kr. till denna anläggning. Med hänsyn till att arbetsorganisationen
vid det närbelägna kraftstationsbygget vid Lasele. som befinner sig i slutskedet,
avses skola successivt överföras till anläggningen vid Långbjörn, anser
jag, att medelsbehovet för dessa båda kraftverk bör tillgodoses ur ett och
samma anslag. Vid denna uppläggning synes det lämpligt, att anslaget till
kraftstationen vid Lasele tages i anspråk även för förberedelsearbetena under
innevarande budgetår vid Långbjörn. Med hänsyn till att dessa arbeten delvis
måste utföras före 1956 års vårflod och därför behöver igångsättas redan
i februari månad, gör jag hemställan i fråga om denna medelsdisposition i
den senare i dag anmälda propositionen nr 2 angående utgifter å til läggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56.

Vad gäller kraftstationen vid Porsi, som vattenfallsstyrelsen föreslagit
skall påbörjas hösten 1956, har länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasatt, om
icke den uppströms planerade kraftstationen vid Messaure bör kunna utföras
före Porsi samt förordat vissa jämkningar beträffande utformningen a\
anläggningen och ansett del rimligt att fordra, all byggnadsarbetena — däri
inbegripet även arbeten på land — icke igångsätts, förrän vattendomstolens
beslut i ärendet föreligger. Vattenfallsstyrelsen bär till bemötande av länsstyrelsens
yttrande meddelat, att projektering av Messaure icke hunnit så
långt att arbetena kan påbörjas förrän år 1957 samt att byggnadstiden dessutom
måste bli icke oväsentligt längre än för Porsistationen. Fn omkastning
av turordningen kan alltså icke ske ulan alt krafllörsörjningssituationen i
början av 1960-talet avsevärt försämras. Enligt styrelsen finnes ej heller

38

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

något annat alternativ, som kan ge erforderligt krafttillskott för 1960/61.
Beträffande behandlingen i vattendomstolen har styrelsen anfört, att statsmakternas
behandling av anslagsfrågan hör kunna baseras på att domstolen
skall hinna meddela deldom med tillstånd till byggande i vatten innan de
egentliga byggnadsarbetena behöver påbörjas. Styrelsen har dock tillagt, att
den i ett extremt läge kan bli nödsakad överväga att före deldomen påbörja
förberedande arbeten på land. I anledning härav vill jag erinra om, att Svenska
naturskyddsföreningen i ett till justitiedepartementet ingivet förslag till
vissa ändringar i vattenlagen förordat förbud mot påbörjande av arbeten på
land för vattenbyggnad utan vattendomstolens förprövning. Enligt vad jag
inhämtat av chefen för nämnda departement, torde föreningens förslag inom
en snar framtid tas upp till övervägande. Vad angår det nu aktuella byggnadsföretaget
har jag i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag beräknat
en medelsförbrukning för nästa budgetår av 10 milj. kr. Skulle vid den tidpunkt,
då medlen behöver tas i anspråk, den berörda lagstiftningsfrågan icke
vara avgjord och ej heller vattendomstolens deldom ha meddelats, torde få
förutsättas, att i varje fall sådana större investeringar, som kan befaras föregripa
domstolens ställningstaganden i fråga om anläggningens utformning,
icke kommer till stånd.

Vid sidan av de ramreglerade anslagen har vattenfallsstyrelsen för innevarande
och nästa budgetår hemställt om 5 milj. kr. till inköp av tomt för
en förvaltningsbyggnad i Råcksta inom Stockholm samt 2 milj. kr. till projektering
av byggnaden in. in. Arbetsmarknadsstyrelsen har i yttrande över
förslaget ifrågasatt, om icke styrelsen kunde förläggas till någon annan ort
än Stockholm samt förordat undersökningar i detta hänseende. Då jag i likhet
med sistnämnda myndighet ansett lokaliseringsfrågan närmare böra prövas,
har jag den 21 december 1955, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande,
tillkallat en sakkunnig för att skyndsamt utreda frågan om vattenfallsstyrelsens
framtida förläggning. Min avsikt är att, om detta visar säg möjligt,
senare i vår föreslå Kungl. Maj :t att underställa riksdagen förslag i ämnet.
I avbidan härpå torde anslag för ändamålet böra uppföras endast med
ett preliminärt belopp. Jag förordar, att 2 000 000 kr. beräknas härför.

I fråga om beräkningen av anslagen förordar jag, att i princip de belopp
anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning vid nästa budgetårs
ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik. Dispositionsanslaget
upptager jag i enlighet med styrelsens förslag till 10 milj. kr. Den
totala anslagssumman för nästa budgetår kommer därvid att utgöra 296
milj. kr.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad
om 3,8 milj. kr. för inköp och upprustning av distributionsnät i Norrbottens
och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. I överensstämmelse med tidigare
tillämpade riktlinjer bör 80 % av utgifterna härför omedelbart avskrivas.
Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang denna
dag föreslagit, att i detta syfte ett avskrivningsanslag om 3 milj. kr. anvisas
på driftbudgeten för nästa budgetår.

Utskottet. Enligt den nya prognos som uppgjorts av centrala driftledningen
väntas den totala elförbrukningen inom landet komma att öka med i genomsnitt
1 700 MkWh per år under den närmaste tidsperioden. Med utgångspunkt
härifrån och under beaktande jämväl av nu föreliggande utbyggnadsplaner
ha i statsverkspropositionen sammanställts vissa uppgifter rörande
den sannolika utvecklingen på vattenkraftförsörjningens område fram till

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

39

början av 1960-talet. Av uppgifterna framgår, att för de närmaste åren
belastningen beräknas bli högre än produktionen. Först under år 1959 skulle
förhållandena ändras, dock icke i så hög grad att ens för år 1961 den erforderliga
säkerhetsmarginalen kunde uppnås. Det nu sagda gäller produktionen
vid normalår. Vid exceptionellt torrår återigen skulle för hela perioden
föreligga en brist, uppgående till högst 17,7 och lägst 9,4 %. För vattenfallsverkets
del är läget i stort sett detsamma som för landet i dess helhet.

För att snarast möjligt uppnå en mera tillfredsställande balans mellan
produktionsresurser och belastning har vattenfallsstyrelsen funnit en komplettering
av det nuvarande utbyggnadsprogrammet nödvändig. I detta syfte
har styrelsen föreslagit vissa åtgärder, innebärande bl. a. att förberedelser
för den i fjolårets statsverksproposition berörda kraftstationen vid Långbjörn
vidtagas redan innevarande budgetår, att arbetena vid Stenungsunds
ångkraftstation forceras och att aggregaten därstädes givas ökad maximieffekt
ävensom att en ny kraftstation påbörjas vid Porsi i Lule älv. Medelsförbrukningen
för ifrågavarande arbeten, för fullföljande av pågående utbyggnader
samt för bestridande av kostnaderna för regleringsföretag, distiibutionsanläggningar
och vissa finansiella poster har styrelsen för nästa budgetår
beräknat till inalles 353,8 milj. kr.

Av vattenfallsstyrelsen ha även lämnats vissa uppgifter om de föreliggande
planerna för ett första atomkraftverk. I anslutning därtill har departementschefen
erinrat om att atomkraften, såvitt nu gar att bedöma, icke kan paverka
kraftförsörjningsläget för de år som täckas av styrelsens i petita redovisade
utbyggnadsplaner eller de närmaste åren därefter. För att icke äventyra
elkraftförsörjningen har departementschefen därför funnit angeläget,
att man icke nu slår av på takten i fråga om den fortsatta utbyggnaden av de
konventionella kraftkällorna utan söker komplettera byggnadsprogrammet
med hänsyn till den ändrade belastningsprognosen. Mot denna bakgrund har
departementschefen ansett ramen för vattenfallsverkets investeringar under
nästa budgetår icke kunna sättas lägre än till 326 milj. kr., vilket i förhållande
till styrelsens äskanden dock innebär en begränsning med ca 28 milj.
kr. Departementschefen har vidare uttalat att det, därest den eftersträvade
förbättringen av kraftförsörjningen skall kunna komma till stånd, erfordras
vissa omdispositioner mellan de för innevarande budgetår anvisade anslagen,
syftande till att öka utbyggnadstakten vid stenungsundsverket och att möjliggöra
vissa förberedelsearbeten för Långbjörns kraftstation. Salunda har
föreslagits, att från den ingående behållningen på anslaget till distributionsanläggningar
ett belopp av högst 8 milj. kr. far överföras till anslaget till
Stenungsunds ångkraftstation samt att anslaget till kraftstation vid Lasele
får tagas i anspråk jämväl för ovannämnda förberedelsearbeten. Beträffande
sistnämnda medelsdisposition har hemställan dock gjorts i annat sammanhang.

Utskottet vill erinra om att utskottet vid sin behandling av de i såväl 1954
som 1955 års statsverkspropositioner framlagda investeringsplanerna ansett
sig med hänsyn till då föreliggande uppgifter om kraftkonsumtionens

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

utveckling böra uttala vissa betänkligheter mot de av Kungl. Maj :t för respektive
budgetår förordade begränsningarna av vattenfallsverkets investeringsvolym.
Den nya belaslningsprognos som utarbetats av centrala driftledningen
visar, att utskottets farhågor härutinnan varit befogade. För den
närmaste framtiden väntas sålunda produktionen även vid normalår bli
otillräcklig för att tillgodose behovet. Detta innebär att förbrukarna av elektrisk
energi under en följd av år ha att räkna med ett ständigt ransoneringshot.
Skulle i detta läge ett exceptionellt torrår inträffa, kunna på grund av
vattenkraftindustriens karaktär av basindustri svåra efterverkningar för
hela samhällslivet uppstå. Utskottet önskar därför understryka angelägenheten
av att utbyggnaden av den svenska vattenkraften får planenligt fullföljas
samt att de av vattenfallsstyrelsen och övriga kraftföretag uppställda
produktionsmålen icke utan starkt tvingande skäl beskäras.

I överensstämmelse med denna sin uppfattning tillstyrker utskottet —
som redan i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 17 tagit ställning
till frågan om påbörjandet av den nya kraftstationen vid Långbjörn —
att ett belopp av högst 8 milj. kr. får tagas i anspråk av anslaget till distributionsanläggningar
i och för forcering av arbetena vid Stenungsunds ångkraftstation.
Såsom framgått redan av punkten 1 har utskottet ej heller
något att erinra mot att vattenfallsverkets investeringsram för nästa budgetår
fastställes till ett sammanlagt belopp av 326 milj. kr., med den av departementschefen
förordade fördelningen på olika utgiftsändamål. De av departementschefen
redovisade principerna för beräkningen av erforderliga
anslag finner sig utskottet jämväl kunna godtaga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att från den för budgetåret
1955/56 ingående behållningen å investeringsanslaget till
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk överföra 8 000 000 kr. till investeringsanslaget
till Stenungsunds ångkraftstation;

II. för budgetåret 1956/57 under statens vattenfallsverks
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Stenungsunds ångkraftstation.............. 33 000 000 kr.

2. Gasturbinanläggning vid Västervik......... 1 000 000 »

3. Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet

och Gesunden........................... 7 000 000 »

4. Kraftstation vid Järkvissle................ 18 000 000 »

5. Ytterligare maskinaggregat i Forsmo kraftstation
.................................. 7 500 000 »

6. Ytterligare kraftstationer i Ångermanälven... 5 000 000 »

7. Kraftstationer i Umeälven mellan Storuman

och Blåviken............................ 53 000 000 »

8. Stornorrfors kraftstation.................. 30 000 000 »

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956 41

9. Lön till Aktiebolaget Umeforsen........... 7 000 000 kr.

10. Ytterligare kraftstationer i Luleålven ....... 10 000 000 »

11. Regleringsföretag......................... 13 000 000 »

12. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk...... 97 000 000 »

13. Inköp av vattenfall och fastigheter ........ 1 000 000 »

14. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamhel.................... 1 500 000 »

15. Statens vatten fallsverks dispositionsanslag .... 10 000 000 »

Luftfartsfonden.

6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s.
113—127) föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1956/57 under luftfartsfonden
anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
4 001 000 kr., dels ock, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1956/57 under samma fond till Utbyggnad av storflygplats beräkna
ett investeringsanslag av 25 000 000 kr. I

Till luftfartens markorganisation har för budgetåren 1953/54—1955/56
anvisats samt för budgetåret 1956/57 äskats följande investeringsanslag:

1953,54

1954/55

1955/56

Äskanden

1956/57

tusental

k r o n o

r

Markförvärv............................

1

—

—

i

Flygfältsbyggen.........................

5 850

3 800

5 000

1 600

Byggnader..............................

600

1 700

—

1 700

Teleutrustning m. m.....................

90

100

100

100

Belysningsanläggningar...................

1 470

900

900

800

Fordon, maskiner och redskap............

375

300

450

1 050

Försvarsberedskap vid luftfartsverket......

—

225

145

125

Luftfartsverkets dispositionsanslag.........

1 000

—

150

300

Summa

9 386

7 025

6 745

5 676

I ett i propositionen (s. 113—114) intaget program har luftfartsstyrelsen
redovisat sina för innevarande och nästa budgetår planerade investeringar.

Programmet upptar investeringar till ett belopp som överstiger den f. n.
gällande investeringsramen, 7 milj. kr., med ca 1,5 milj. kr. Erfarenhetsmässigt
kan man dock enligt styrelsen räkna med att vissa arbeten förskjutes
i tiden eller av olika skäl över huvud taget icke kan utföras under angivet
budgetår. Med utgångspunkt från att investeringsanslagen även under budgetåret
1956/57 skall belastas med högst 7 milj. kr., bar luftfartsstyrelsen
sålunda liksom tidigare ansett det erforderligt att framlägga ett något
större arbetsprogram. Då överföring av medel mellan investeringsanslagen

42

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

icke kan äga rum, har medelsbehovet under vart och ett av dessa anslag måst
beräknas med viss marginal. Det anses böra få ankomma på styrelsen att
från fall till fall bestämma eller föreslå om och i vilken takt de i arbetsprogrammet
angivna objekten skall komma till utförande.

Med hänvisning till sitt uppdrag att verkställa en förberedande utredning
rörande användningen och den fortsatta utbyggnaden av Halmsjöns flygplats
meddelar styrelsen, att utredningen ännu icke kunnat avslutas, enär
det visat sig, att man på grundval av bl. a. den flygtekniska utvecklingen
och erfarenheterna utomlands måste till stor del omplanera flygplatsprojektet.
Styrelsen avser att i särskild skrivelse i slutet av 1955 återkomma
till härmed sammanhängande spörsmål.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 115—124).

Över framställningen ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och Scandinavian Airlines System (s. 124).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att luftfartsstyrelsen vid
sina anslagsberäkningar för nästa budgetår utgått från att nuvarande investeringsram
av 7 milj. kr. bibehålies i stort sett oförändrad. För att uppnå
viss frihet i valet mellan de olika investeringsobjekten, har styrelsen i sitt
investeringsprogram tagit upp arbeten till en total kostnad för budgetåret
1956/57 av ca 8,5 milj. kr.

Departementschefen erinrar vidare om att han i investeringsplanen för
kommunikationsverken funnit det nödvändigt att under nästa budgetår begränsa
styrelsens reguljära investeringar till 6 milj. kr. Hur medelsförbrukningen
vid denna ram ungefärligt fördelar sig på de väsentligare anslagsändamålen
framgår av en i propositionen (s. 125) intagen tabell, vartill torde
få hänvisas. Vidare föreslås, att i avbidan på särskild proposition i ämnet
ett belopp av 25 milj. kr. preliminärt beräknas för utbyggnad av en storflygplats
för stockholmsområdet samt att ett ställningstagande till de i luftfartsstyrelsens
arbetsprogram upptagna investeringarna för halmsjöfältet
med hänsyn härtill skall anstå.

Beträffande de av styrelsen för budgetåret 1956/57 redovisade investeringsplanerna
anföres följande.

De i fjolårets statsverksproposition omnämnda förhandlingarna mellan
kronan och Stockholms stad om eventuell avveckling av Bromma flygplats
har ännu icke kunnat slutföras. Då flygplatsen oavsett resultatet av dessa
förhandlingar torde behöva bibehållas åtminstone fram till 1960/61, synes
de av luftfartsstyrelsen för denna flygplats föreslagna investeringarna, vilka
kostnadsberäknats till sammanlagt 675 000 kr., få genomföras.

Under åberopande av att det nuvarande stationsområdet på Bulltofta
flygplats med därå uppförda stationsbyggnader blivit otillräckligt till följd
av den ökade trafiken har luftfartsstyrelsen föreslagit anläggande av nytt
sådant område i en annan del av flygplatsen. Kostnaderna för arbetena på
själva flygfältet har beräknats till 2 milj. kr., varav 500 000 kr. skulle bli
erforderliga för nästa budgetår. För en ny stationsbyggnad har i petita beräknats
en totalkostnad av 3,5 milj. kr., men i en under hösten överlämnad

Statsutskottets utlåtande nr 9 ur 1956

43

skrivelse har styrelsen anmält, att kostnaden på grund av senare framförda
krav på ytterligare lokalutrymmen beräknas till 4 milj. kr. Enligt ett
uppgjort förslag till avtal mellan kronan och Malmö stad skall staden lämna
ett beräknat bidrag om 1 milj. kr. för rätt att disponera vissa lokaler
för tull- och passmyndigheter på flygplatsen, medan kronan skall inlösa
motsvarande lokaler i den nuvarande stationsbyggnaden för 98 000 kr. Statsverkets
nettokostnad för den nya byggnaden skulle således bli ca 3,1 milj.
kr. Härav anser luftfartsstyrelsen ett belopp av 750 000 kr. erforderligt för
budgetåret 1950/57.

För egen del bedömer jag ifrågavarande upprustning av Bulltofta flygplats
som angelägen och vill därför i princip tillstyrka densamma. Beräkningen av
kostnaderna för stationsbyggnaden bär jag emellertid funnit vara osäker.
Jag anser därför en översyn av förslaget i denna del påkallad. I samband därmed
kan jämväl de nu föreliggande ritningarna behöva jämkas varvid bör
undersökas om icke kostnadsreduceringar kan vinnas genom ett ändrat utförande
av byggnaden. Slutligen bör enligt min mening de i avtalsförslaget
upptagna bestämmelserna, som binder kronan i fråga om tidpunkten för
byggnadsarbetenas igångsättande och den takt, i vilken arbetena skall bedrivas,
borttagas eller uppmjukas. Med hänsyn till de ytterligare utredningar
och förhandlingar, som sålunda erfordras i ärendet, synes i fråga om byggnaden
för nästa budgetår endast böra upptagas medel för projektering. Styrelsen
torde däremot böra erhålla bemyndigande att påbörja arbetena med
taxibanor, stationsplatta o. d. Jag beräknar för projekteringen av byggnaden
ett belopp av 150 000 kr. och för arbetena på flygfältet 400 000 kr.

Styrelsen har anmält ytterligare ett större byggnadsprojekt, som skulle
medföra krav på investeringsmedel under en följd av år, nämligen en upprustning
av Sundsvall—Härnösands flygplats. I första hand skulle därvid
byggas en bro mellan det på en ö belägna flygfältet och fastlandet. Senare
skulle komma ytterligare arbeten och den totala kostnaden för flygplatsens
upprustning har beräknats till ca 8 milj. kr. Detta projekt anser jag böra
anstå i nuvarande läge.

Mot styrelsens investeringsplan i övrigt, som bl. a. upptager fortsatta arbeten
på Visby flygfält, ett nytt garage på Torslanda flygplats och en upprustning
av katastroftjänsten, har jag ej något att erinra. Av styrelsen begärt
bemyndigande alt beställa all erforderlig material för katastrofberedskapen
på en gång torde böra bifallas.

Till försvarsberedskap har jag tagit upp ett anslag av 100 000 kr. Beloppet
synes böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet har
därför tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag
anvisas på driftbudgeten.

Utskottet. Vid sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har luftfartsstyrelsen
utgått från att nuvarande investeringsram av 7,0 milj. kr. bibehålies
i stort se It oförändrad. Departementschefen har emellertid ansett eu begränsning
av luftfartsverkets reguljära investeringsutgifter till totalt 6,0
milj. kr. vara erforderlig. För genomförande av det sålunda föreslagna programmet
ha äskats anslag om tillhopa ca 4 milj. kr. Härutöver föreslås i avbidan
på särskild proposition i ämnet att ett belopp av 25 milj. kr. beräknas
för utbyggnad av en storflygplats för stockholmsområdet, i anledning varav
de i luftfarlsstyrelsens förslag upptagna investeringarna för halmsjöfältet
anses höra anstå. Vissa av styrelsen föreslagna investeringar för Bromma
flygplats anses däremot av Kungl. Maj:t böra godtagas, då förhandlingarna

44

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

mellan kronan och Stockholms stad om eventuell avveckling av flygplatsen
ännu icke hunnit slutföras och densamma under alla förhållanden beräknas
behöva bibehållas fram till 1960/61.

Av luf tf artsstyrelsen framlagda planer på en upprustning av Bulltofta flygplats
ha i princip godkänts av departementschefen, som i anslutning härtill
tillstyrker bemyndigande för styrelsen att påbörja vissa arbeten med taxibanor
och stationsplatta m. in. Beträffande uppförande av en ny stationsbyggnad
till en kostnad av 4 milj. kronor, vartill Malmö stad enligt särskilt
avtal skulle bidraga med ca 1 milj. kr., anses dock ytterligare utredningar och
förhandlingar nödvändiga, varför endast ett mindre belopp för projektering
av byggnaden upptagits. Den av styrelsen föreslagna upprustningen av
Sundsvall—Härnösands flygplats anses av departementschefen böra anstå,
medan investeringsplanerna i övrigt — avseende bl. a. fortsatta arbeten på
Visby flygfält, nytt garage på Torslanda flygplats och upprustning av katastroftjänsten
— godtagits.

Utskottet har, såsom redan framgått av utskottets under punkten 1 redovisade
ställningstagande till Kungl. Maj :ts förslag till investeringsplan för
kommunikationsverken, intet att erinra mot att luftfartsverkets reguljära
investeringar för nästa budgetår fastställas till ett belopp av totalt 6,0 milj.
kr. Vad departementschefen därvid anfört och förordat rörande verksamtens
inriktning och utformning inom den angivna medelsförbrukningsramen
anser sig utskottet jämväl kunna godtaga. Utskottet vill dock i anslutning
härtill understryka departementschefens uttalande beträffande angelägenheten
av en upprustning av Bulltofta flygplats, enär densamma på grund av
sitt trafik- och befolkningsgeografiska läge torde komma att få en allt större
betydelse för såväl den inrikes som den hastigt växande internationella flygtrafiken.
Utskottet finner det även önskvärt, att en förbättring av flygtrafikförhållandena
inom Sundsvall—Härnösandsområdet åstadkommes så snart
omständigheterna det medgiva.

Utskottet kommer framdeles att i särskilt utlåtande taga ställning till
frågan om utbyggnad av en storflygplats för stockholmsområdet jämte därmed
sammanhängande spörsmål.

I förevarande sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 under luftfartsfonden
anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Markförvärv .......................... 1 000 kr.

2- Byggnader ............................ 1 400 000 »

3. Teleutrustning m. m..................... 100 000 »

4. Belysningsanläggningar ................ 550 000 »

5. Fordon, maskiner och redskap .......... 1 050 000 »

6. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .... 100 000 »

7. Luftfartsverkets dispositionsanslag ...... 800 000 »

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

•15

Statens allmänna fastiglietsfond

7:o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. Kungl. Maj :t har
(punkt 7, s. 128—130) föreslagit riksdagen att till Sanering m. m. inom
Djurgårdsstaden i Stockholm för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kronor.

I en inom första kammaren vid 1953 års riksdag väckt motion (I: 111)
hemställdes, att riksdagen måtte besluta anmoda Kungl. Maj :t att ålägga
fortifikationsförvaltningen att sörja för inläggande av vatten- och avloppsledningar
i vissa fastigheter i gamla Djurgårdsstaden. I sitt utlåtande (nr
169) över motionen förutsatte statsutskottet bl. a., att frågan om modernisering
av ifrågavarande bebyggelse komme att bli föremål för prövning.
Vad sålunda anförts ansåg utskottet böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.
Riksdagen (skr. nr 403) beslöt i överensstämmelse med utskottets
förslag.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1954 överfördes förvaltningen av
bl. a. den i motionen berörda delen av Djurgårdsstaden från fortifikationsförvaltningen
till byggnadsstyrelsen.

I skrivelse den 6 september 1955 har nu byggnadsstyrelsen för nästa budgetår
äskat ett anslag av 200 000 kr. för påbörjande av sanerings- och moderniseringsarbeten
inom viss del av gamla Djurgårdsstaden i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen meddelar, att den låtit verkställa en utredning om sanering
och modernisering av hela det sålunda överförda området. Utredningen
har visat, att arbetena bör uppdelas i två huvudetapper, av vilka den
ena bör inriktas på den egentliga bostadsbebyggelsen medan den andra bör
omfatta tivoliområdet med däri insprängd äldre bebyggelse. Då utformningen
av det senare området liksom den framtida förläggningen av nöjesparken
måste ses i ett större sammanhang, omfattande bl. a. utnyttjandet av Galärvarvet
efter flottans avflyttning har styrelsen nu begränsat sitt förslag till
den egentliga bostadsbebyggelsen, d. v. s. den del av Djurgårdsstaden, som
avsågs i motionen till 1953 års riksdag.

Förslaget innebär rent stadsplanemässigt en anslutning till den regleringsplan,
som år 1736 upprättades av P. Tillaeus. Denna plan överensstämmer i
allt väsentligt med nu bestående förhållanden. Vissa gator, som upptagits i
planen men endast delvis kommit till utförande, bör dock utläggas. I åtgärderna
avseende områdets yttre utformning ingår även rivning av ett antal
bristfälliga uthus och vissa icke ursprungliga tillbyggnader till bostadshusen
samt återuppförande av ett nedbrunnet bostadshus.

Beträffande de enskilda byggnaderna har styrelsen räknat med att i möjligaste
mån utan att störa den bestående miljön införa normal bostadsstandard,
d. v. s. elektrisk belysning, vatten och avlopp, w. c., centralvärme in. in.
I den mån bebyggelsen icke lämpar sig för fortsatt bostadsändamål ha utrymmena
föreslagits utnyttjade för hantverk, konstindustri in. m. Genom

46

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

saneringen erhålles totalt 40 bostadslägenheter, 7 hantverkslokaler, 2 butiker
samt 1 samlingssal. Den sammanlagda lägenhetsytan utgör ca 3 100 inI 2.
Kostnaderna för samtliga arbeten i första etappen beräknas till ca 2 000 000
kr. De ökade hyresinkomsterna beräknas ge en förräntning efter 2,2 % om
hänsyn jämväl tages till tomtvärdet, 725 000 kr. Då byggnaderna emellertid
är intagna i förteckningen över byggnadsminnesmärken och marken således
inte kan exploateras på vanligt sätt, har det synts styrelsen berättigat
att utgå från att hyresavkastningen endast skall förränta en mindre del av
nämnda belopp.

På grund av områdets stora kulturhistoriska värden har styrelsen — trots
den låga förräntningen på insatt kapital — funnit den föreslagna saneringen
och moderniseringen välmotiverad. I betraktande av bl. a. de långt gångna
rötangreppen och andra skador på byggnaderna böra arbetena påbörjas utan
dröjsmål. Med hänsyn till den omflyttning av de nuvarande hyresgästerna,
som är nödvändig, beräknas tio år erforderliga för programmets genomförande.

Över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av bostadsstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, överståthållarämbetet och Stockholms
stadskollegium (s. 130).

Departementschef en har icke någon annan erinran mot byggnadsstyrelsens
förslag än att den takt, i vilken arbetena böra bedrivas, år från år måste
avvägas i förhållande till andra föreliggande byggnadsprojekt.

Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag beträffande
förenämnda saneringsarbeten, förutsätter att vid desammas genomförande
rimlig hänsyn tages till de inom ifrågavarande område av Djurgårdsstaden
nu bosatta hyresgästerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden
i Stockholm för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kr.

8:o) Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s.
130 135) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 3 200 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1955 har byggnadsstyrelsen erinrat om sin i fjolårets
petita redovisade utredning rörande lokalbehovet vid länsstyrelserna
och vid övriga statliga administrationsorgan i residensstäderna. Byggnadsstyrelsen
vidhåller behovet av den i tidigare petita angivna investeringssurnman
för ändamålet, ca 7 milj. kr. per år. Med hänsyn till kraven på begränsning
av investeringarna har styrelsen emellertid för näsla budgetår
i huvudsak endast räknat med fortsatt medelstilldelning till redan beslutade

företag. Dessa avse nya landsstatshus i Jönköping, Halmstad och Falun

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

47

samt ombyggnadsarbeten i Nyköping och Kristianstad. Härutöver har styrelsen
föreslagit påbörjande av två nya företag, nämligen i Västerås och Östersund,
vilka ligga närmast i angelägenhetsgrad efter redan beslutade arbeten.
Beträffande här angivna företag ha i propositionen (s. 131-—134) lämnats
vissa närmare upplysningar.

Då byggnadsstyrelsens äskande för nästa budgetår till byggnadsarbeten
för länsstyrelserna, 6 400 000 kr., har befunnits böra begränsas till 3 200 000
kr. har styrelsen under hand anmodats att uppge vilka ändringar, som med
hänsyn härtill måste vidtagas i byggnadsprogrammet. Det reviderade programmet
har redovisats i en i propositionen (s. 134) intagen sammanställning.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att styrelsen räknat med
att taga i anspråk 7,4 milj. kr. för byggnadsarbeten vid länsstyrelserna. Med
hänsyn till förutsatt reservation å anslaget skulle härför erfordras en medelsanvisning
av 6,4 milj. kr. Härvid har styrelsen förutsatt att få påbörja
ett större nybyggnadsföretag för länsförvaltningen i Västerås samt att få
utöka pågående arbeten i Nyköping och Östersund med ytterligare en byggnadsetapp.
I Nyköping innebär denna en tillbyggnad av residensets annex
medan den för Östersunds del är begränsad till viss ombyggnad av de till
residensbyggnaden förlagda kontorslokalerna. Departementschefen är dock
inte beredd att tillstyrka ett högre anslag än 3,2 milj. kr., vilket innebär att
tillhopa 11,2 milj. kr. bli tillgängliga för innevarande och nästa budgetårs
arbeten. Inom denna ram är det endast möjligt att ge ett obetydligt utrymme
för nya arbeten. Ett mindre belopp kan dock disponeras för påbörjande
av landsstatsbyggnaden i Västerås. Tillbyggnaden i Nyköping måste anstå
ytterligare. Arbetena i residenset i Östersund, vilka i investeringsplanen sammanförts
med det nu pågående företaget, kunna däremot delvis beredas plats
inom anslagsbeloppet.

Utskottet. Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår för byggnadsarbeten
för länsstyrelserna räknat med investeringsutgifter om sammanlagt 7,4 milj.
kr., vilket skulle nödvändiggöra en förstärkning av anslaget med 6,4 milj.
kr. Departementschefen förklarar sig emellertid icke beredd att tillstyrka
mer än 3,2 milj. kr. för ändamålet. Till följd härav kan för nästa budgetår
blott ett mindre belopp disponeras för den av byggnadsstyrelsen föreslagna
nya byggnaden för länsförvaltningen i Västerås, medan för planerade omoch
tillbyggnadsarbeten i Nyköping och Östersund medel endast för det senare
företaget kunna påräknas.

Ivungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer följaktligen,

alt riksdagen må till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av
3 200 000 kr.

48

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

9:o) Anordnande av förvaltningslokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 9, s. 135 och 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av förvaltningslokaler
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av
800 000 kr.

10:o) Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 10, s. 136 och 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kr.

11 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt
11, s. 137—140) föreslagit riksdagen, att dels till Merkostnader för vissa
byggnadsarbeten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av
300 000 kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning,
som ligger till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna
stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning
upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag
hänför sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.
Beträffande den närmare motiveringen för anslaget
torde få hänvisas till proposition 1948:2 (bil. 14, pkt 8). I enlighet med
förslag, som godkänts av 1954 års riksdag, skall merkostnadsanslaget
fr. o. in. budgetåret 1954/55 ej längre belastas med kostnader, som avser
byggnadsarbeten för länsstyrelserna.

Byggnadsstyrelsen har till förstärkning av anslaget under nästa budgetår
äskat 300 000 kr. samt föreslagit att förenämnda förteckning kompletteras
med ett antal 1953 och 1954 kostnadsberäknade företag, beträffande
vilka riksdagen anvisat hela den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden.
Dessa företag liksom de för desamma anvisade anslagen och beräknade
merkostnaderna ha redovisats i en i propositionen (s. 138) intagen sammanställning.

Om ifrågavarande företag intas i förteckningen skulle enligt byggnadsstyrelsens
skrivelse det beräknade totala medelsbehovet för merkostnadsanslaget
ändras på följande sätt i förhållande till den sammanställning,

som redovisats i 1954 års statsverksproposition (bil. 27, s. 134)

Totalt medelsbehov enligt 1954 års statsverksproposition ......32 681 000

Totalt medelsbehov sedan vissa byggnadsföretag för länsstyrelserna
utgått ur förteckningen ............................ 26 464 000

Kostnadsökning sedan sommaren 1953 för i förteckningen redan

ingående företag ........................................ 170 500

Merkostnader för de företag, som nu föreslås för intagande i förteckningen
............................................ 530 000

Summa kr. 27 164 500

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

49

Riksdagen har hittills beviljat 25 OOO 000 kr. för ändamålet. Behållningen
å anslaget vid utgången av budgetåret 1954/55 är upptagen till 734 000
kr. Under innevarande budgetår har emellertid anslaget tillgodoförts
1 977 000 kr., vilka byggnadsstyrelsen tillfälligt tagit i anspråk för utbyggnaden
av flygtekniska försöksanstalten. Tillgängliga medel utgör sålunda
totalt 2 711 000 kr. Styrelsen räknar med ett medelsbehov av ca 2 250 000
kr. under innevarande budgetår och av 750 000 kr. under nästa budgetår.
Ett tillskott till anslaget av ca 300 000 kr. skulle sålunda erfordras för nästa
budgetår.

Departementschefen har ansett, att ehuru en viss överskattning av det
faktiska medelsbehovet synes föreligga, det av byggnadsstyrelsen begärda
tillskottet för nästa budgetår om 300 000 kr. dock är erforderligt för fullföljande
av beslutade företag, samt har i frågan vidare anfört följande.

Den våren 1954 inträdda ökningen av byggnadskostnaderna medför, att
den förteckning, som ligger till grund för användningen av merkostnadsanslaget,
i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör kompletteras med
ett tjugotal byggnadsföretag. Riksdagen har för samtliga dessa anvisat hela
den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden. Företagen, som är kostnadsberäknade
åren 1953 och 1954, drabbas av den redovisade kostnadsökningen
helt eller delvis, d. v. s. allt efter tidpunkten för arbetenas påbörjande
och byggnadstakten. Byggnadsstyrelsen räknar på grundval av kostnadsnivån
sommaren 1955 med en ytterligare medelsåtgång för dessa företag
av 530 000 kr., vilket belopp skulle täckas från nu ifrågavarande anslag.
För de företag, som enligt riksdagens beslut redan ingår i förteckningen,
räknar styrelsen på samma grunder med en ytterligare merkostnad av
170 500 kr.

Styrelsens uppskattning beträffande det sammanlagda medelsbehovet å
anslaget, 27,2 milj. kr., baserar sig på generella beräkningar, företagna med
utnyttjande av framräknade kostnadsstegringstal. Det faktiska behovet för
olika företag av förstärkning från merkostnadsanslaget skiljer sig i många
fall avsevärt från de sålunda beräknade beloppen. Totalt sett synes med
hänsyn till det nu aktuella kostnadsläget och omfattningen av ännu ej slutförda
arbeten föreligga en viss överskattning av det faktiska medelsbehovet
av storleksordningen 1—1,5 milj. kr.

Utskottet. Den ursprungligen i propositionen 1948: 2 intagna förteckningen
över vissa byggnadsföretag, för vilka till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
uppstått merkostnader, har nu föreslagits skola
kompletteras med ytterligare ett 20-tal företag. Det totala medelsbehovet för
täckning av hittills uppkomna merkostnader bar av byggnadsstyrelsen beräknats
uppgå till 27,2 milj. kr., varav 25,0 milj. kr. redan tidigare anvisats
av riksdagen. Med hänsyn till f. n. tillgängliga medel å anslaget samt
beräknade utgifter under innevarande och nästa budgetår har styrelsen ansett
en anslagsförstärkning med 300 000 kr. erforderlig. Departementschefen,
som framhåller att styrelsens uppskattning av medelsbehovet baserats
på vissa generella beräkningar, anser för sin del eu överskattning av stor 4

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 9

50

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

leken 1—1,5 milj. kr. av det totala medelsbehovet för ifrågavarande arbeten
föreligga. Med hänsyn till nödvändigheten av att fullfölja redan beslutade
arbeten tillstyrkes dock det av styrelsen äskade beloppet.

Utskottet, som intet har att erinra mot vad departementschefen sålunda
förordat, hemställer,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kr.;

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1956 föreslagna kompletteringarna
av den förteckning som ligger till grund för användningen
av ifrågavarande anslag.

Fonden för låneunderstöd

12:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1955/56. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 141), som jämlikt grunderna för det
mellan svenska, danska och norska regeringarna under år 1955 träffade garantiavtalet
för femårsperioden 1 oktober 1955—30 september 1960 (prop.
1955: 147) innebär en ökad medelsanvisning för nästa budgetår om 2,7
milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1955/56 för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vatteubyggnadsverkets fönådsfond

13 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har
(punkt 13, s. 142—147) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1956/57 anvisa i statsrådsprotokollet
angivna investeringsanslag å tillhopa 16 801 000 kr.

I skrivelse den 29 augusti 1955 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bl. a.
lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats
för budgetåren 1953/54—1955/56. I sammanställningen redovisas även styrelsens
äskanden för budgetåret 1956/57.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

51

1953/54

1954 55

tusental

1955/56

kronor

Äskanden
1956 57

Garage- och förrådsbyggnader m. in. ..
Maskincentralförråd

5 000

6 000

4 300

6 200

Motorfordon och vägmaskiner m. m.

31 000

25 500

22 000

12 500

Flytande materiel..................

2 600

2 100

3 400

1 400

Grustag m. m.......................

2 000

1 000

—

2 000

Effektförråd.........................

Väg- och vattenbyggnadsverkets dis-

4 000

2 000

"

positionsanslag....................

1 500

—

—

—

Summa

46 100

36 600

29 700

22 100

Vid sidan av anslagsäskandena hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande
för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1958/59 intill ett belopp av 18 milj. kr.

Styrelsen meddelar inledningsvis, att den vid beräkning av anslagsbehovet
för budgetåret 1956/57 i princip utgått från de riktlinjer för investeringarna
i förrådsfonden, som föredragande statsråd angivit i 1952 års statsverksproposition.
Därutöver framhåller styrelsen, att den starka ökning av
vägtrafiken, som skett under de senaste åren, ställt mycket stora krav på
underhållet av vägarna. Då förrådsfonden till huvudsaklig del har att tillgodose
vägunderhållets behov av maskiner och andra förnödenheter är det
nödvändigt att anslagsbehovet under fonden tillgodoses och att ramen för
de reglerade investeringarna ges tillräcklig storlek. Genom det av Kungl.
Maj:t föreskrivna köp- och beställningsstoppet har under budgetåret 1954/
55 såväl ersättnings- som nyanskaffningarna av arbetsbesparande maskiner
och redskap blivit eftersatta, vilket förorsakat speciella svårigheter för underhållsverksamheten.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 143—146).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
(s. 146).

Föredraganden erinrar inledningsvis om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sina petita för förrådsfonden för nästa budgetår räknat med en medelsförbrukning
av 34 milj. kr., i vad avser de ramreglerade anslagen, och
för ändamålet äskat 20,1 milj. kr. i anslag. De föreslagna investeringarna avse
främst ett fullföljande av tidigare godkända förnyelse- och upprustningsplaner
samt därutöver anslag till grustag m. in. av 2 milj. kr. för slutförande
av ett i 1952 års statsverksproposition framlagt program för beredskapslagring
av vägmateriel. Föredraganden har emellertid ansett, att investeringsramen
för nästa budgetår bör begränsas till totalt 31 milj. kr., vilket innebär
en beskärning av styrelsens förslag beträffande de ramreglerade anslagen

52

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

med 3 milj. kr. För den vid sidan om de anslag, som innefattas i ramregleringen,
föreslagna ytterligare lagringen av väglagningsmateriel har föredraganden
icke ansett sig kunna tillstyrka någon medelsanvisning. Hur medelsförbrukningen
beräknas komma att ungefärligen fördela sig på de olika anslagsändamålen
framgår av en i propositionen på s. 146 och 147 intagen
sammanställning.

Den av styrelsen föreslagna medelsförbrukningen har begränsats med 0,5
milj. kr. för garagebyggnader in. in. och med 2,8 milj. kr. för motorfordon
och vägmaskiner. Anslaget till flytande materiel har däremot räknats upp
med 0,3 milj. kr. i förhållande till styrelsens förslag i syfte att även under
nästa budgetår bereda utrymme inom förrådsfonden för ersättningsanskaffning
av båtar och mudderverk. Den av styrelsen förutsatta överföringen av
ifrågavarande materiel till sjöfartsverket synes nämligen enligt föredraganden
böra anstå tills prövning skett av frågan om inrättande av en särskild
förrådsfond inom detta verk.

Med ledning av den sålunda uppskattade medelsförbrukningen och de
beräknade reservationerna per den 30 juni 1956 ha anslagen för nästa budgetår
beräknats till 16 801 000 kr.

Slutligen tillstyrkes styrelsens förslag om ett beställningsbemyndigande
av högst 18 milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1958/59.

Utskottet. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår föreslagna
ramreglerade investeringar i förrådsfonden om sammanlagt 34 milj.
kr. anses av föredraganden böra begränsas till 31 milj. kr. Sistnämnda belopp
fördelar sig med 5,7 milj. kr. på garage- och förrådsbyggnader m. in.,
med 23,2 milj. kr. på motorfordon och vägmaskiner samt med 2,1 milj. kr.
på flytande materiel. Föredragandens förslag innebär en reducering av huvudsakligen
anslaget till motorfordon och vägmaskiner, medan anslaget till
flytande materiel något uppräknats, då den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förutsatta överföringen av viss hithörande materiel till sjöfartsverket
anses böra anstå i avvaktan på en prövning av frågan om inrättande av en
förrådsfond inom nämnda verk. En av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid
sidan av de ramreglerade anslagen föreslagen medelsanvisning om 2 milj.
kr. för beredskapslagring av vägmateriel anser sig föredraganden icke kunna
förorda.

I enlighet med vad utskottet under punkten 1 anfört tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts förslag, vilket förutsätter beviljande av anslag om tillhopa
16 801 000 kr. Utskottet har ej heller något att erinra mot att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bemyndigas ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp
av 18 milj. kr. för materiel till maskincentralförrådet, avsedd att levereras
under budgetåret 1958/59.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 under väg- och
vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

53

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m......... 5 500 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m......... 9 600 000 >

3. Flytande materiel ....... 1 700 000 »

4. Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsan slag

.................................... -1 000 »

Uppskjutna frågor

14 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtanden beträffande dels
Kungl. Maj :ts under punkten 5 framlagda förslag, i vad detsamma avser
Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen, dels ock Kungl. Maj:ts under
punkten 6 framlagda förslag, i vad detsamma avser Utbyggnad av storflygplats,
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 13 mars 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Leander, Näsgård, Gillström, Näsström, Hesselbom, Pålsson, Sundelin,
Einar Persson, Birger Andersson, Ragnar Bergh, Rikard Svensson och
Sunne; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Åkerström, Rubbestad, Hoppe, fröken
Elmén, herrar Andersson i Mölndal, Widén, Johansson i Mysinge, Nihlfors,
Jansson i Kalix, Hjalmarson och Andreasson;

dock att vid behandlingen av punkten 4 herr Löfroth deltagit i stället för
herr Malmborg i Skövde.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken) av herrar
Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson, vilka i anslutning till
den vid statsutskottets utlåtande nr 42 angående repetitionsövningsverksamheten
under budgetåret 1956/57 in. in. vid punkten 1 fogade, med a) betecknade
reservationen ansett att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 8

54

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

börjar med »I likhet med» och på s. 9 slutar med »förbundna därmed», bort
ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser i och för sig angeläget, att den av kommunikationsverken
bedrivna investeringsverksamheten uppehälles i relativt hög omfattning.
Detta utesluter dock icke en temporär begränsning av verksamheten i
en situation då det ur angelägenhetssynpunkt är nödvändigt att träffa ett
val mellan olika utgiftsändamål.

En sådan situation inträffar, därest förordad kompromisslösning rörande
krigsförbandsvisa repetitionsövningar under nästa budgetår icke skulle vinna
allmän anslutning. Vid sådant förhållande böra nämligen repetitionsövningarna
genomföras i vanlig ordning och härav föranledda utgiftsökningar
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag kompenseras bl. a. genom minskning
av vissa av anslagen till investeringar i kommunikationsverken.

Utskottet vill understryka, att med statsbudgetens uppläggning för nästa
budgetår effekten av anslagsminskningar blir densamma vare sig minskningarna
ske på drift- eller kapitalbudgeten. Av de av utskottet i det följande
förordade minskningarna av de av Kungl. Maj :t äskade investeringsanslagen
följer emellertid — bortsett från anslagen till förvärv av billinjer
vid postverket och statens järnvägar •— att vissa byggnads- och anläggningseller
därmed jämförliga arbeten vid televerket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk något fördröjas. Totalt minskar den av Kungl. Maj :t föreslagna
investeringsramen vid bifall till utskottets förslag med 28 milj. kr.»

2) vid punkten 2 (Postverkets anslagsbehov) av herrar Ragnar Bergh,
Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionerna I: 70 och II: 366, såvitt nu är i fråga, och att
därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »vara motiverat», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Utskottet anser liksom Kungl. Maj:t att postverkets egentliga investeringsutgifter
för nästa budgetår böra begränsas. Vad departementschefen i
förevarande sammanhang förordat har ej givit utskottet anledning till annan
erinran än att utskottet — i enlighet med yrkande i motionerna I: 70 och
II: 366 — avstyrker att det äskade anslaget av 900 000 kr. till förvärv av
billinjer anvisas av riksdagen. De synpunkter, som motionärerna i denna
fråga givit uttryck åt, finner sig nämligen utskottet i allt väsentligt kunna
dela.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. med bifall till motionerna I: 70 och II: 366, såvitt nu
är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv
av billinjer.»

3) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson, vilka
ansett att

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

55

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 19 börjar med »Utskottet
har» och på s. 20 slutar med »förhållandena medgiva», bort ha följande lydelse: »Under

hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 föreslår utskottet,
att anslaget till telefonstationsbyggnader m. m. upptages med G milj.
kr. och anslaget till förrådsbyggnader m. in. med 700 000 kr., innebärande
en minskning i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med tillhopa 2 milj. kr.

Av den ståndpunkt utskottet intagit följer, att utskottet icke kan tillstyrka
det i motionerna 1: 2 och II: 1 framförda förslaget om utökad medelsförbrukning
under televerkets fond genom uppräkning av anslaget till nya
abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
för budgetåret 1956/57 under televerkets fond anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

1. Telefonstationsbyggnader m. m....... 6 000 000 kr.

2. Förrådsbyggnader m. m............. 700 000 »

3. Inköp av fastigheter................ 300 000 »

4. Riks- och lands kablar m. m........... 61 700 000 »

5. Telefon- och telegrafstationer........ 76 500 000 »

6. Rundradioanläggningar ............. 10 100 000 »

7. Radioanläggningar för kommersiell trafik
................................ 1 350 000 »

8. Radioanläggningar för luftfarten .... 1 070 000 »

9. Försvarsberedskap vid televerket .... 1 650 000 »

10. Televerkets dispositionsanslag....... 4 000 000 » ;

b) av herrar Karl Andersson och Pålsson;

4) vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov)

a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson, vilka
ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »Vad departementschefen»
och slutar med »särskilt uttalande», bort ha följande
lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 föreslår utskottet,
att Kungl. Maj:ts äskanden beträffande de i utskottets hemställan
under 1—14 upptagna anslagen minskas med tillhopa 10,6 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret
1956/57 under statens järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen

56

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

1. Bangårdar ........................ 12 000 000 kr.

2. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar
............................ 13 500 000 »

3. Ombyggnad till normalspår av linjerna
Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—

Vislanda och Bredåkra—Växjö ...... 4 500 000 »

4. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
........................ 11 300 000 »

5. Broar m. m........................ 500 000 »

6. Husbyggnader...................... 8 400 000 »

7. Signalsäkerhetsanläggningar ........ 8 100 000 »

8. Vägskyddsanläggningar ............. 5 900 000 »

9. Telefonanläggningar m. m........... 5 900 000 »

10. Anläggningar för elektrisk tågdrift .... 7 400 000 »

11. Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet 11 300 000 »

12. Lokstations- och driftverkstadsanlägg ningar

............................ 2 900 000 »

13. Anläggningar vid huvudverkstäder .... 3 600 000 »

14. Anläggningar vid förrådsavdelningen . . 500 000 »

15. Anskaffning av lok och lokomotorer . . 31 050 000 »

16. Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar
............................ 17 500 000 »

17. Anskaffning av godsvagnar ........ 47 800 000 »

18. Ombyggnad av rullande materiel...... 3 900 000 »

19. Garage- och verkstadsbyggnader..... 1 200 000 »

20. Anskaffning av bilmateriel.......... 7 400 000 »

21. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 3 500 000 »

22. Inventarier m. m................... 7 400 000 »

23. Statens järnvägars dispositionsanslag 3 000 000 » ;

b) av herrar Ohlon, Sundelin, Ragnar Bergh, Sunne, Skoglund i Doverstorp,
fröken Elmén, herrar Widén, Nihlfors, Löfroth och Hjalmarson, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:70 och 11:366
samt I: 198 och II: 370, förstnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, och
att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 25 börjar med »I motionerna»
och på s. 26 slutar med »till 500 000 kr.», bort ha följande lydelse:

»Till förvärv av billinjer har Kungl. Maj :t för nästa budgetår äskat ett
investeringsanslag av 500 000 kronor. I motionerna 1:70 och 11:366 samt
I: 198 och II: 370 har yrkats avslag på denna Kungl. Maj:ts framställning.
De synpunkter som motionärerna därvid givit uttryck åt kan utskottet i
allt väsentligt ansluta sig till. Utskottet önskar särskilt fästa uppmärksamheten
på att för nästa budgetår förordas en icke obetydlig inskränkning av
kommunikationsverkens investeringsverksamhet i förhållande till verksstyrelsernas
förslag. I detta läge böra självfallet de medel, som ställas till statens

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

57

järnvägars förfogande, utnyttjas för att tillgodose de mest angelägna investeringsbehoven.
Enligt utskottets mening utgör statsförvärv av redan existerande
företag icke något sådant behov. Återhållsamhet i förevarande avseende
synes så mycket mera befogad som de allmänna principerna för den
statliga trafikpolitiken f. n. äro under omprövning genom en särskild kommitté.
Det försämrade ekonomiska utfallet av den reguljära busstrafiken,
vilket uppstått till följd av privatbilismens ständigt ökade omfattning, talar
även för att den statliga expansionen på nu ifrågavarande område bör upphöra.
»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. med bifall till motionerna 1:70 och 11:366 samt
I: 198 och II: 370, förstnämnda båda motioner såvitt nu är
i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv av
billinjer.»

5) vid punkten 5 (Statens vattenfallsverks anslagsbehov) av herrar Ragnar
Bergh, Skoglund i Doverstorp och Hjalmar son, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 39, som börjar med »Utskottet
vill», t. o. in. det stycke på s. 40, som slutar med »kunna godtaga»,
bort ersättas med text av följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 föreslår utskottet,
att anslagen till kraftstation vid Järkvissle, kraftstationer i Umeälven
mellan Storuman och Blåviken, Stornorrfors kraftstation samt distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk
upptagas med resp. 17 milj., 49 milj., 27 milj. och 91 milj. kr., innebärande
en minskning i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med tillhopa
14 milj. kr.

Utskottet har icke något att erinra mot att Kungl. Maj :t bemyndigas att
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under innevarande budgetår disponera
8 milj. kr. för Stenungsunds ångkraftstation.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1956/57 under statens vattenfallsverks fond anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

1. Stenungsunds ångkraftstation ........ 33 000 000 kr.

2. Gasturbinanläggning vid Västervik .... 1 000 000 »

3. Kraftstationer i Indalsälven mellan Lit selet

och Gesunden.................. 7 000 000 »

4. Kraftstation vid Järkvissle .......... 17 000 000 »

5. Ytterligare maskinaggregat i Forsmo

kraftstation ...................... 7 500 000 »

6. Ytterligare kraftstationer i Ångermanälven
............................ 5 000 000 »

5 Bihang till riksdagens protokoll 1056. 6 samt. Nr 9

58

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

7. Kraftstationer i Umeälven mellan Stor uman

och Blåviken ................ 49 000 000 kr.

8. Stornorrfors kraftstation ........... 27 000 000 »

9. Lån till Aktiebolaget Umeforsen...... 7 000 000 »

10. Ytterligare kraftstationer i Luleälven .. 10 000 000 »

11. Regleringsf öre tag .................. 13 000 000 »

12. Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk ......................... 91 000 000 »

13. Inköp av vattenfall och fastigheter____ 1 000 000 »

14. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamhet ............ 1 500 000 »

15. Statens vattenfallsverks dispositionsan slag

.............................. 10 000 000 » .

Stockholm 1956. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

560456