Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
1
Nr 6
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1956/57 under sjätte
huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner m. m.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet
1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4
januari 1956) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 915 800 kr.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 838 400 kr.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslaget uppräknas med 21 756 kr.
för anställande av en extra förste kanslisekreterare för föredragning av
främst körkortsmål i regeringsrätten samt med i runt tal 55 600 kr. för
automatiska utgiftsökningar.
Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen ..................... 37 800
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 421 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 289 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 167 400
Summa kr. 915 800
1— 622 66 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 6
2
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
b) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 915 800 kr.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. 1 enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3), som innebär en med 4 600 kr.
höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
66 000 kr.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, s. 4—8) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredraganden
förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 8 003 000 kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 7 250 000 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med
516 600 kr.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 4—6).
över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret och statens
lönenämnd (s. 6 och 7).
Föredraganden har anfört följande.
»I syfte att under rådande rekryteringssvårigheter beträffande högskoleutbildade
tekniker rationalisera arbetskraftens användning vid verket
föreslår styrelsen, att ledigbliven ordinarie eller extra ordinarie teknisk
tjänst, vilken är förenad med såväl tekniska som administrativa arbetsuppgifter,
skall få vakantsättas och att extra ordinarie administrativ tjänst
i motsvarande eller lämplig lönegrad i stället skall få inrättas. För en
lösning i här angiven riktning erfordras, att Kungl. Maj :t erhåller riksdagens
bemyndigande att i mån av behov vid verket inrätta administrativa
extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än 25.
Såsom statskontoret framhållit skulle styrelsens förslag medföra en
minskning av efterfrågan på teknisk arbetskraft. Ur denna synpunkt vore
det därför önskvärt att genomföra detsamma. Emellertid förordar jag, i
avvaktan på närmare erfarenhet rörande förslagets praktiska räckvidd, att
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
3
frågan löses inom ramen för gällande anslagsbestämmelser. I enlighet härmed
synes administrativ tjänst, som tillskapas i stället för vakantsatt teknisk
tjänst böra inrättas som extra, om den placeras i högre lönegrad än
25, och eljest som extra eller extra ordinarie. Lön för sådan extra befattning,
som ersätter ordinarie, bör bestridas från posten till avlöningar
till tillfällig personal m. m. samt för extra ordinarie befattning från posten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal inom ramen för tillgängliga
medel.
Som lönenämnden framhåller innebär styrelsens förslag om inrättande
av en förste byråsekreterartjänst på styrelsens juridiska byrå i realiteten
en uppflyttning av en amanuenstjänst till 27 lönegraden. Jag är icke beredd
att förorda detta förslag och ej heller styrelsens hemställan i övrigt
om förändring av tjänster.
Beträffande anslagsposten till anställande av tillfällig personal har styrelsen
yrkat en uppräkning med 565 000 kr., varav 86 000 kr. för inträdda
lönehöjningar, 436 000 kr. för anställande av ytterligare tillfällig personal
i anledning av den för år 1956 beräknade ökningen av den statliga vägbyggnadsverksamheten
samt 43 000 kr. för ytterligare tillfällig personal på
styrelsens vatten- och avloppsbyrå. Jag har intet att erinra mot att förenämnda
belopp av 86 000 kr. anvisas. Vad angår styrelsens hemställan
om 436 000 kr. för ytterligare personal må framhållas, att hittills vunna
erfarenheter talar för att styrelsen bl. a. på grund av rådande rekryteringsläge
i fråga om tekniker icke skulle kunna utnyttja en medelsanvisning
av denna storlek. Jag anser mig emellertid kunna tillstyrka ett medelstillskott
om 272 000 kr. Beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskande av medel för ytterligare personal å styrelsens vatten- och
avloppsbyrå vill jag i detta sammanhang meddela, att jag — såsom närmare
framgår under vägförvaltningarnas avlöningsanslag — anser mig
böra förorda en fortsatt utbyggnad av den regionala vatten- och avloppsorganisationen
fr. o. m. nästa budgetår utan att man därför föregriper ett
ställningstagande i stort till de förslag, som framlagts av 1946 års vattenoch
avloppssakkunniga (SOU 1951:26) rörande vatten- och avloppsorganisationens
framtida organisatoriska ställning i ett vidare sammanhang.
En förstärkning av distriktsingenjörsorganisationen borde kunna medföra
en viss avlastning i arbetsbördan för den centrala organisationen. Redan
av detta skäl är jag icke beredd att förorda anvisande av ytterligare medel
till personalförstärkning å vatten- och avloppsbyrån.
För automatiska utgiftsstegringar för löneklassuppflyttningar o. d. har
styrelsen äskat i runt tal 67 000 kr. Härtill bör emellertid läggas ett belopp
av 463 000 kr. för ökat rörligt tillägg i anledning av höjningen av
statstjänstemännens löner. Det minskade medelsbehovet i anledning av
överflyttning av viss personal till sjöfartsstyrelsen uppskattar jag, lika
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till 135 000 kr.
4
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
I överensstämmelse med det anförda skulle avlöningsanslaget uppföras
med (7 250 000 + 86 000 + 272 000 + 530 000 — 135 000) 8 003 000 kr,»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Mannerskantz
(I: 197) och den andra inom andra kammaren av herr von Seth
m. fl. (II: 362), i vilka — såvitt nu är i fråga — yrkats att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte låta företaga eu utredning rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
organisation och arbetsformer in. in. under beaktande av de i motionerna
anförda synpunkterna.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen 11:362.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har föredraganden
funnit sig ej kunna tillstyrka av väg- och vattenbyggiiadsstyrelsen begärda
löneregleringar. Ett av styrelsen framlagt förslag, innebärande att
styrelsen -— i syfte att rationalisera den kvalificerade tekniska arbetskraftens
användning vid verket — skulle generellt bemyndigas att under vissa
förutsättningar vakantsätta ledigblivna ordinarie eller extra ordinarie tekniska
tjänster och inrätta extra ordinarie administrativa tjänster i motsvarande
eller annan lämplig lönegrad, har föredraganden ej heller funnit
sig kunna tillstyrka. Frågan anses dock i viss utsträckning kunna lösas
inom ramen för gällande anslagsbestämmelser.
Beträffande anslagsposten till anställande av tillfällig personal förordas
en uppräkning med 86000 kr. för inträdda löneförhöjningar och med 272 000
kr. för anställande av ytterligare personal i anledning av den för 1956 beräknade
ökningen av den statliga vägbyggnadsverksamheten. Av styrelsen
begärda medel om 43 000 kr. för ytterligare personal på vatten- och avloppsbyrån
anses däremot av föredraganden ej böra beviljas av bl. a. det skälet,
att den förstärkning av den regionala vatten- och avloppsorganisationen,
som föreslås under vägförvaltningarnas avlöningsanslag, beräknas medföra
viss avlastning i arbetsbördan för den centrala organisationen. Slutligen
beräknar föredraganden ytterligare 395 000 kr. bliva erforderliga för automatiska
utgiftsstegringar i form av löneklassuppflyttningar o. d. samt för
rörligt tillägg.
Utskottet, som funnit sig böra godtaga vad föredraganden sålunda förordat,
får vidare beträffande vissa motionsledes aktualiserade frågor anföra
följande.
I de båda likalydande motionerna 1:197 och 11:362 har bl. a. hemställts
om en förstärkning av rationaliseringsverksamheten inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Motionärerna förklara sig dessutom vidhålla det
förslag om utredning av styrelsens organisation och arbetsuppgifter som
framlades i motioner vid föregående års riksdag.
Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1956
5
I sitt av riksdagen sedermera godkända utlåtande nr 151 framhöll utskottet
med anledning av nämnda motioner, att en översyn av formerna
för rationaliseringsverksamheten inom styrelsen framstode såsom önskvärd.
Att för detta ändamål, i enlighet med motionärernas förslag, tillsätta
en särskild kommitté fann dock icke utskottet vare sig nödvändigt eller
lämpligt. Frågan ansågs i stället kunna utredas både smidigare och snabbare
genom styrelsens egen försorg, i den utsträckning så befunnes erforderligt
efter samråd med utomstående expertis. Utskottet förutsatte också,
att eu sådan undersökning rörande rationaliseringsverksamhetens utformning
snarast komme till stånd. Genom beslut den 3 juni 1955 har Kungl.
Maj :t i enlighet härmed anbefallt styrelsen att i samråd med statens organisationsnämnd
och statens sakrevision samt under beaktande av utskottets
uttalande verkställa en översyn av formerna för nämnda verksamhet samt
att snarast till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse och förslag i frågan.
Med hänsyn till det styrelsen sålunda meddelade utredningsuppdraget
finner utskottet det icke vara motiverat att påkalla ytterligare utredning i
frågan på sätt motionärerna hemställt. Utskottet vill dock i förevarande
sammanhang uttala önskvärdheten av att utredningsarbetet påskyndas och
bedrives på ett sådant sätt, att resultatet av detsamma kan redovisas i nästkommande
års statsverksproposition.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-
året 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 255 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000
3. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis
............................................................. t 310 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 3 088 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................... 1 335 000
Summa kr. 8 003 000
b) till Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 8 003 000
kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.
atl motionerna 1: 197 och 11:362, såvitt de avse frågan
om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
6
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen s Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 9 och 10), som innebär en med 58 500 kr,
ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 245 100 kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s.
11—15) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj: t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av föredraganden förordad avlöningsstat
för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 21 530 000 kr., varav nio tiondelar att avräknas
mot automobilskatteinedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 19 494 500 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
1 201 500 kr.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 11—13).
Över framställningen bar utlåtanden avgivits av statskontoret och statens
lönenämnd (s. 13).
Föredraganden har funnit sig icke kunna tillstyrka av styrelsen begärda
löneregleringar. I övrigt anföres följande.
»Beträffande anslagsposten till tillfällig personal har styrelsen yrkat en
uppräkning med 1 155 000 kr., varav 150 000 kr. för inträdda lönehöjningar,
872 000 kr. för anställande av ytterligare tillfällig personal i anledning
av den under år 1956 beräknade ökningen av den statliga vägbyggnadsverksamheten
in. m., 90 000 kr. för förstärkning av personalen
för enskild väghållning samt 43 000 kr. för ytterligare tillfällig personal
inom den regionala vatten- och avloppsorganisationen. Slutligen har styrelsen
framhållit, att bifall till en av styrelsen gjord framställning om inrättande
av två projekteringskontor, ett i Stockholm och ett i Malmö,
skulle medföra ett medelsbehov av ytterligare 350 000 kr. utom den nyss
begärda ökningen för tillfällig personal.
Mot den föreslagna uppräkningen med 150 000 kr. på grund av inträdda
lönehöjningar har jag ingenting att erinra. Vad därefter angår
äskandena om 872 000 kr. för ytterligare tillfällig personal torde styrelsen
bl-a. med hänsyn till rådande rekryteringsläge i fråga om teknisk arbetskraft
icke kunna utnyttja en medelsanvisning av nämnda storlek, ök
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
7
ningen synes på grund härav kunna begränsas till förslagsvis 500 000 kr.
Någon särskild ytterligare medelsanvisning för utökning av personalen för
enskild väghållning är jag ej beredd att förorda. Jag förutsätter nämligen,
att nyssnämnda belopp om 500 000 kr. i lämplig utsträckning jämväl må
disponeras för detta ändamål. Vidkommande frågan om projekteringskontoren
vill jag erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den 22 september
1955 bifallit styrelsens framställning i ämnet. Då anslagsposten till tillfällig
personal för innevarande budgetår uppräknats bl. a. för att möjliggöra
ett tillgodoseende av de ändamål, som projekteringskontoren a\ser
att fylla, har det härvid förutsatts, att avlöningskostnaderna för de båda
kontoren skall bestridas inom ramen för anvisade medel. Så torde även
böra ske fortsättningsvis. Jag är således ej beredd att tillstyrka någon
uppräkning av anslagsposten till tillfällig personal lör nästa budgetår i
anledning av inrättandet av ifrågavarande projekteringskontor.
För tillgodoseende av de alltmer vittomfattande göromål, för vilka den
regionala vatten- och avloppsorganisationen måst tagas i anspråk, i viktiga
avseenden även vid sidan av dess ursprungliga huvuduppgifter i samband
med handläggningen av frågor rörande statsbidragsgivningen till vattenoch
avloppsanläggningar, synes en fortsatt personalförstärkning av distriktsingenjörsorganisationen
vara erforderlig. Behovet av en sådan forstärkning
har anmälts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i förevarande och
tidigare petitaskrivelser. Behovet har vidare vitsordats i 1946 års vattenoch
avloppssakkunnigas betänkande (SOU 1951:26) samt i de över betänkandet
avgivna remissyttrandena. En förstärkning av vatten- och avloppsorganisationens
regionala instans torde på intet sätt föregripa ett
kommande ställningstagande beträffande frågan om vattenvårdens framtida
organisation och arbetsuppgifter i anledning av de förslag, som framlagts
av vattenvårdskommittén (SOU 1955:6), och de förslag av 1946 års
vatten- och avloppssakkunniga, som sammanhänger därmed.
Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra föreslå att distriktsorganisationen
för vatten och avlopp fortsättningsvis utbygges. Detta bör
i första hand ske genom inrättandet av pensionsberättigande befattningar
dels såsom distriktsingenjörer för att undgå den nuvarande ordningen med
för vissa län gemensamma distriktsingenjörskontor, och dels som rekryterings-
och befordringstjänster. För nästa budgetår föreslås i enlighet härmed,
att, utöver de nuvarande 16 distriktsingenjörstjänsterna. ytterligare
två sådana tjänster i Ce 31 må inrättas samt att tre ingenjörstjänster i
Cg 29 och fyra i Cg 27 förändras till extra ordinarie. I enlighet härmed
kräves en anslagshöjning med i runt tal 44 800 kr.
För automatiska utgiftsstegringar för löneklassuppflyttningar m. in. har
styrelsen äskat i runt bil 198 100 kr. Härtill bör emellertid läggas ett belopp
av 1 340 000 kr. för ökat rörligt tillägg i anledning av höjningen av
statstjänstemannens löner. Det minskade medelsbehovet i anledning av
8
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
överflyttning av viss personal till sjöfartsstyrelsen uppskattar jag, lika
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till 197 500 kr.
I överensstämmelse med det anförda skulle avlöningsanslaget uppföras
med (19 494 500 + 150 000 + 500 000 + 44 800 + 198 100 + 1 340 000 —
197 500) avrundat 21 530 000 kr.
Sju kontorsbiträden i Ce 8 bör jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången
i enlighet med styrelsens förslag erhålla ordinarie anställning,
varför i personalförteckningen bör uppföras ytterligare detta
antal sådana tjänster. I personalförteckningen för vägförvaltningarna bör
vidare uppföras följande ytterligare tjänster, nämligen två distriktsingenjörer
i Ce 31, 3 ingenörer i Ce29 samt 4 ingenörer i Ce 27.»
Utskottet. De av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under förevarande
Punkt begärda löneregleringarna har föredraganden funnit sig ej kunna
tillstyrka. Viss förstärkning av anslagsposten till tillfällig personal har däremot
ansetts erforderlig. Salunda förordas en uppräkning av densamma
med 150 000 kr. på grund av inträdda lönehöjningar och med 500 000 kr.
för anställande av ytterligare personal i anledning av den under år 1956
beräknade ökningen av den statliga vägbyggnadsverksamheten man. Sistnämnda
belopp föreslås få disponeras även för utökning av personalen för
enskild väghållning samt för avlöning till personalen vid de enligt Kungl.
Maj.ts beslut den 22 september 1955 inrättade projekteringskontoren i
Stockholm och Malmö. Såsom redan tidigare under anslaget till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens avlöningar omnämnts föreslås vidare en förstärkning
av den regionala vatten- och avloppsorganisationen, innebärande att
— utöver de nuvarande 16 distriktsingenjörstjänsterna — ytterligare två
sådana tjänster i Ce 31 inrättas samt att tre ingenjörstjänster i Cg 29 och
fyra tjänster i Cg 27 förändras till extra ordinarie, vilket allt kräver en
anslagshöjning med i runt tal 44 800 kr. Den sålunda föreslagna förstärkningen
anses på intet sätt föregripa eif kommande ställningstagande beträffande
frågan om vattenvårdens framtida organisation och arbetsuppgifter
i anledning av de förslag, som framlagts av vattenvårdskommittén
samt av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga.
Slutligen äskas för automatiska utgiftsstegringar i form av löneklassuppflyttningar
m. m. samt för ökat rörligt tillägg i anledning av höjningen
av statstjänstemännens löner ett belopp av ea 1 340 000 kr., varjämte i enlighet
med grunderna för den reglerade befordringsgången ytterligare sju
kontorsbiträden i Ce 8 föreslås erhålla ordinarie anställning.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
noterar med tillfredsställelse inrättandet av förenämnda båda projekteringskontor
i Stockholm och Malmö, varigenom en utökning och
rationalisering av den angelägna projekteringsverksamheten möjliggöres.
Jämväl förstärkningen av den regionala vatten- och avloppsorganisationen
finner utskottet välmotiverad.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
9
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1956 förordade ändringar;
b)
godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 8 218 000
2. Avlöningar till tillfällig personal m. m., för -
slagsvis ................................................... 2 170 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 270 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 872 000
Summa kr. 21 530 000
c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 21 530 000 kr., varav
nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 15—17), som innebär en anslagshöjning för nästa budgetår
med 66 200 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag ax 4 189 500 kr.,
varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) De lokala vägnämnderna m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 18), som innebär anslagsökning för nästa budgetår med
25 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna in. in. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr„
att avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 8, s. 18), som
innebär en med 150 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret
10
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före
behandlingen av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har
Kungl. Maj :t (punkt 9, s. 19—25) lämnat en översikt över beräkningen av
väganslagen in. m.
I skrivelse den 31 augusti 1955 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag till anslagsäskande för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll
och vägbyggnader in. m.
Styrelsen, som inledningsvis lämnat eu översiktlig redogörelse för automobilskattemedlens
specialbudget, erinrar i fråga om investeringarna om sitt
i petita för budgetåret 1952/53 framlagda, sedermera reviderade program för
statliga väginvesteringar under åren 1952—1956. Styrelsen erinrar vidare, att
till grund för bestämmande av storleken av beskattningen av motorfordonstrafiken
kalkylerades med att i huvudsak erhålla täckning för de anslag
till vägväsendet in. in. under femårsperioden 1955—1959 —- i den del de
avräknas mot automobilskattemedel — som i preliminär plan framlagts
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till 1951 års utredning angående beskattningen
av motorfordonstrafiken.
De i nämnda program på basis av 1952 års prisnivå angivna beloppen
för statliga väginvesteringar och de faktiska investeringarna för samma
ändamål under åren 1952—1954 ävensom den för år 1955 beräknade investeringen
har redovisats i en å s. 20 i propositionen intagen sammanställning,
enligt vilken eftersläpningen i förhållande till investeringsprogrammet
skulle utgöra ca 120 milj. kr. vid utgången av år 1955. Härvid har
hänsyn icke tagits till de belopp, som ianspråktagits för svsselsättningsarbeten
och vissa vägreparationer.
I anslutning till det anförda betonar styrelsen nödvändigheten av att en
planläggning av vägbyggnadsverksamheten efter ett visst program också
fullföljes programenligt, samt hemställer med hänsyn till rådande eftersläpning
av väginvesteringarna om statsmakternas förnyade ställningstagande
i fråga om vägpolitiken på längre sikt.
Den fortgående utvecklingen av vägtrafiken har ytterligare skärpt kravet
på snabbare förbättringar i fråga om framkomlighet och trafiksäkerhet
på de mest trafikerade vägarna, icke minst infarterna till städer och
samhällen. Det föreligger, betonar styrelsen, ett bestämt samband mellan de
tre faktorerna vägtrafik, vägstandard (åstadkommen genom investeringar)
och vägunderhåll. Landets vägnät är icke utbyggt med en standard, som svarar
mot vägtrafikens krav. En relativt stor del av tillgängliga resurser måste
därför läggas på underhållet. Vid avvägningen av de skilda behoven för väg
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år t956
11
underhåll och vägbyggnader har styrelsen ansett det — sett på längre
sikt — vara nödvändigt att så långt som möjligt begränsa anspråken på
underhållsanslagen för att därigenom möjliggöra eu snabbare upprustning
och förnyelse av vägnätet.
På grund av rådande eftersläpning i vägbyggnadsverksamheten måste
emellertid nu enligt styrelsens mening större resurser sättas in på underhållet.
Om denna ökning av vägunderhållet skall kunna hållas nere till förmån
för vägbyggnadsverksamheten, måste åtminstone det upplagda femårsprogrammet,
innefattande en investeringsverksamhet av i runt tal 2,o miljarder
kr., genomföras. Eljest kommer vägunderhållet på grund av trafikens stegring
att år från år kräva allt större arbetsinsatser. Väginvesteringarna måste
sålunda ges en ökad prioritet. I anslutning härtill framhåller styrelsen, att
en vidgad verksamhet, som kan innefatta stora arbetsprojekt, underlättar
strävandena att åstadkomma säsongutjämning.
För det statliga vägunderhållet räknar styrelsen med en ökning av 70
milj. kr. till 300 milj. kr. ökningen hänför sig till förändringar i löneoch
prisnivån, större kostnader på grund av trafikökningen samt kostnader
för en provisorisk standardhöjning för att motverka följderna av eftersläpningen
i väginvesteringarna.
För den statliga väg- och brobgggnadsverksamheten upptager styrelsen
det belopp, som framlagts i samband med utredningen angående beskattningen
av motorfordonstrafiken, 390 milj. kr.
Vad angår den kommunala väghållningen äskar styrelsen på grund av
inträffade kostnadsstegringar och trafikutvecklingen en uppräkning av
underhållsanslaget från 31,3 till 42 milj. kr. För bidrag till byggande av
vägar och gator räknar styrelsen med det anslagsbelopp, som framlagts i
samband med utredningen angående beskattningen av motorfordonstrafiken,
eller 110 milj. kr., vilket innebär en ökning med 20 milj. kr.
I fråga om den enskilda väghållningen har man att beträffande vägunderhållet
emotse en fortgående utvidgning av det statsbidragsberättigade
vägnätet, medförande ökat anslagsbehov för bidragsverksainheten. Styrelsen
föreslår även en ökning av bidragsprocenten. På grund av det anförda
upptages ett från 12,5 milj. kr. till 15,5 milj. kr. ökat anslagsbehov. Jämväl
i fråga om bidrag till byggande av enskilda vägar räknar styrelsen med
en höjning av anslaget, nämligen från 13 milj. kr. till 14 milj. kr.
För administrativa och diverse ändamål har upptagits 62 milj. kr., varvid
dock de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna, som
äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, uppförts
med samma belopp som för innevarande budgetår.
Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten uppgå
till 933,5 milj. kr. Inkomsterna har som nämnts av styrelsen beräknats
till 935 milj. kr.
12
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
I skrivelse den 8 september 1955 har delegationen för översiktlig vägplanering
hemställt bl. a., att de anslag som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för budgetåret 1956/57 äskat för byggande av vägar och broar måtte beviljas,
samt anför till stöd härför i huvudsak följande.
Delegationen har på grundval av den hittillsvarande utvecklingen av fordonsbeståndet
i Sverige samt produktions- och inkomstutveckling m. in.
jämfört med utvecklingen av motsvarande faktorer i USA under skilda
tidsperioder låtit utarbeta en snabbprognos rörande ökningen i motorfordonsbeståndet
t. o. m. budgetåret 1960/61. Enligt denna prognos skulle
antalet motorfordon vid utgången av sagda budgetår uppgå till minst
990 000 personbilar, 141 900 lastbilar, 8 600 bussar samt 376 000 motorcyklar,
vilket vida överträffar tidigare gjorda antaganden. En alternativ
beräkning visar ännu högre siffror för personbilar och lastbilar, nämligen
1 200 000 resp. 143 700.
Delegationen framhåller, att den trafikökning, som skulle följa av här
antydd utveckling av fordonsbeståndet, i förening med rådande tendenser
till utnyttjande inom lastbils- och busstrafiken av allt större och tyngre
fordon och fordonslaster, givetvis kommer att medföra betydligt ökade
krav på vägarnas bärighet och kvalitet i övrigt.
Med utgångspunkt från vissa siffror rörande vägnätets längd, tillåtet
axel- och boggietryck å olika vägar och broar samt tjälskadornas omfattning
konstaterar delegationen, att en stor del av vägnätet redan nu icke
motsvarar trafikens behov och näringslivets berättigade krav på möjligheter
till ekonomiska transporter.
Delegationen har inrättat sitt arbete på att i första hand uppdraga riktlinjer
till ett stamvägnät. Även om man räknar med ett mycket glest sådant,
kompletterat med ett sekundärt nät av en till vägarnas trafikbetydelse
avpassad standard, torde kostnaderna härför approximativt kunna
uppskattas till 10 å 20 miljarder kr. Vid ett genomförande av ett upprustningsprogram
av här angiven omfattning under 15 å 20 år — den
längsta tidsperiod en sådan upprustning rimligen bör få taga i anspråk —
kräves sålunda i medeltal ett årligt investeringsbelopp av storleksordningen
3/4 miljard kr., vilket innebär en successiv stegring av den nuvarande
investeringsvolymen till mer än det tredubbla.
Mot bakgrunden av det anförda framstår det enligt delegationen som
synnerligen angeläget, att de medel väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat
för kalenderåret 1957 till byggande av vägar och broar, 390 milj. kr„ oavkortade
ställes till styrelsens förfogande.
Över styrelsens och delegationens framställningar har yttrande avgivits
av arbetsmarknadsstyrelsen (s. 23), vilken bl. a. uttalat, att väginvesteringarna
torde kunna utökas genom att icke blott egenregi utan även entreprenadarbeten
planeras och utföres så att de ger möjligast jämna syssel
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
13
sättning året runt. Ur denna synpunkt kan en större investeringsram vara
genomförbar än den hittills för år 1954 resp. 1955 fastställda. Skall såväl
önskemålen om ett utökat ordinarie investeringsprogram som en ökad investeringsreserv
tillgodoses, torde emellertid enligt styrelsens mening projekteringsverksamheten
på vägområdet få ökas betydligt.
Slutligen har länsvägnämndernas förbund i skrivelse den 16 november
1955 understrukit nödvändigheten av att åtgärder vidtagas för genomförande
av den investeringsverksamhet på vägbyggnadsområdet, som vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 beräknas
ge möjlighet till. Vidare har förbundet hemställt, att definitiv ställning
måtte tagas till en successiv ökning av vägbyggnadsverksamheten
fram t. o. m. år 1959 i enlighet med det av styrelsen upplagda programmet.
Föredraganden framhåller bl. a., att det ekonomiska läget i landet alltfort
kräver en hård åtstramning av bl.a. investeringarna inom hela samhället.
Vid fördelningen av de produktiva resurser, som bedöms stå till
buds, måste, betonar föredraganden, väginvesteringarna givetvis bedömas
i förhållande till och avvägas mot andra angelägna behov inom icke blott
den statliga sektorn utan även samhället i övrigt. Genom motorfordonstrafikens
snabba ökning anmäler sig ett behov av upprustning av det allmänna
vägnätet, som väsentligt överstiger vad som upptagits i vägbyggandets
femårsprogram. Den avvägning, som måste ske vid den av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatta omprövningen av nämnda program,
förutsätter därför enligt föredraganden i alldeles särskild grad en total
överblick över samhällets resurser och behov i fråga om investeringar.
Underlaget härför beräknas föreligga, sedan den nu igångsatta utredningen
rörande den ekonomiska långtidsplaneringen under femårsperioden 1956—
1960 slutförts. Detta kan beräknas ha skett i mitten av år 1956. Föredraganden
förordar, att det därför tills vidare skall anstå med en omprövning
av programmet samt att medel för nästa budgetår anvisas för den
ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten i enlighet med programmet
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskande.
Möjligheterna att kunna genomföra vägbyggnadsverksamheten enligt
programmet kommer, framhåller föredraganden, att bli beroende av utvecklingen
inom samhällsekonomien. En bedömning av utsikterna härutinnan
är mycket vansklig att göra även för den allra närmaste framtiden.
Föredraganden förutsätter under anslagen till byggande av vägar
och broar, att de inskränkningar i medelsanvändningen, som alltfort kan
visa sig erforderliga på grund av det allmänna ekonomiska läget, liksom
hittills får ske medelst av Kungl. Maj:t fastställda medelsförbrukningsramar.
De med begränsningen av medelsanvändningen sammanhängande
medelsbehållningarna under vägbyggnadsanslagen kan förutses komma att
behövas, om det visar sig möjligt att genomföra femårsprogrammet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
Föredraganden har härefter anfört följande rörande medelsberäkningen.
»Ehuru väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke föreslagit någon ytterligare
medelsanvisning under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten har
jag, såsom närmare anmäles under anslaget, ansett mig böra äska 30
milj. kr. bl. a. med hänsyn till angelägenheten av att vägarbetenas andel
i åtgärderna i säsongarbetslöshetsbekämpande syfte ökas.
Jag förordar således, att anslag för vägväsendet äskas hos riksdagen i
huvudsak i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita utom
i vad avser anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten, som torde böra upptagas
med 30 milj. kr. mot äskat formellt belopp. Detta innebär, att anslagen
till statliga väginvesteringar skulle ökas med ca 65 milj. kr.
till 420 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1955/56.
För det statliga vägunderhållet har jag ansett mig böra förorda
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till medelsanvisning av 300
milj. kr., vilket innebär en uppräkning i förhållande till innevarande budgetår
med 70 milj. kr.
I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen
tillstyrker jag en medelstilldelning av sammanlagt 152 milj. kr., vilket motsvarar
en höjning med tillhopa 30,7 milj. kr. i förhållande till motsvarande
anslag för innevarande budgetår. Av ökningen faller 20 milj. kr. på anslaget
till Bidrag till byggande av vägar och gator och återstoden på anslaget till
Bidrag till underhåll av vägar och gator.
Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning
förordar jag en ökning av medelsanvisningen med 4 milj. kr., så att dessa
anslag för nästa budgetår upptages med tillhopa 29,5 milj. kr. Av denna
ökning hänför sig 1,5 milj. kr. till ändrade bidragsgrunder beträffande
det enskilda vägunderhållet.
För administration och diverse ändamål tillstyrker jag under
andra anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 42,6 milj. kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen. Under nionde, tionde, elfte och tolfte
huvudtitlarna föreslås därjämte, att ca 24,6 milj. kr. skall avräknas. Totalt
skulle alltså för de till administration m. m. hänförliga ändamålen ca 67,2
milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket i förhållande till
innevarande budgetårs anslag innebär en ökning med omkring 10,i milj. kr.
Enligt den sålunda redovisade beräkningen av väganslagen skulle dessa
för budgetåret 1956/57 uppgå till sammanlagt (420 + 300 + 152 +29,5 +
67,2) 968,7 milj. kr. eller exakt angivet 968 741 040 kr., vilket innebär
en ökning i förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande
budgetår uppförda anslagsbelopp med omkring 180 milj. kr.
Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat
automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1956/57 till 1 030 milj. kr.
Av detta belopp skulle alltså 968,7 milj. kr. disponeras för att täcka anslag
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
15
på driftbudgeten. Återstoden, ca 61,3 milj. kr., torde få tillföras budgetutjämningsfonden
och där redovisas under särskild titel. Genom en sådan
fondering skapas finansiella möjligheter till en framtida utökning av investeringarna
på vägområdet, när det samhällsekonomiska utrymmet härför
föreligger.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Mannerskantz och Birke (I: 75) och den andra inom andra
kammaren av Jjerr Svensson i Krokstorp m. fl. (II: 151), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte uttala, att de anslag som anvisats för vägbyggandet
under innevarande och nästkommande år i full utsträckning bör utnyttjas
för de angivna ändamålen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mannerskantz (I: 197) och den andra inom andra kammaren av
herr von Seth m. fl. (II: 362), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att
riksdagen som sin mening måtte uttala, att väg- och vattenbvggnadsstyrelsen
med beaktande av vad i motionerna anförts bör sträva efter att i
angiven omfattning bereda ökat utrymme för vägbyggande på entrepenad;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Spetz (I: 321) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson
i Osby in. fl. (11:252), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga
Kungl. Maj:t att låta under kalenderåret 1957 verkställa vägbyggnad
för tillhopa 390 milj. kr. samt för budgetåret 1956/57 anvisa anslag
till byggandet av vägar och broar med ett sammanlagt belopp av 195
milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mannerskantz (1:322) och den andra inom andra kammaren av
herrar Östlund och von Seth (11:363), i vilka likaledes hemställts, att
riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att låta under kalenderåret 1957
verkställa vägbyggnad för tillhopa 390 milj. kr. samt för budgetåret 1956/57
anvisa anslag till byggandet av vägar och broar med ett sammanlagt belopp
av 195 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
dels ock slutligen en inom andra kammaren av herr Löfgren in. fl. väckt
motion (II: 508), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla att utredning — utan avvaktande av resultaten av utredningen
rörande den ekonomiska långtidsplaneringen under femårsperioden
1956—1960 — skyndsamt verkställes, syftande till alternativa förslag för
snabbt igångsättande av långsiktiga och enligt rationella och mekaniserade
metoder utförda vägarbeten, sedan ovannämnda ekonomiska långtidsplaneringsutrednings
synpunkter beaktats.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna I: 75, II: 362, II: 252, II: 363 och II: 508.
16
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
Utskottet. Liksom närmast föregående år har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
vid sina nu aktuella anslagsäskanden utgått från det program
för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten som låg till grund för
1954 års riksdagsbeslut rörande motorfordonsbeskattningens utformning.
Under hänvisning till de olägenheter som blivit en följd av att nyssnämnda
program genom de av Kungl. Maj :t vidtagna investeringsbegränsningarna
icke kunnat fullföljas har styrelsen samtidigt hemställt, att statsmakterna
måtte taga frågan om vägpolitiken på längre sikt under förnyat övervägande.
Delegationen för översiktlig vägplanering samt länsvägnämndernas
förbund ha dessutom inkommit med särskilda framställningar i ämnet,
varvid understrukits angelägenheten av att väginvesteringarna komma till
utförande i avsedd omfattning.
Föredraganden har bl. a. framhållit, att motorfordonstrafikens snabba
ökning föranlett ett behov av upprustning av det allmänna vägnätet, som
väsentligt överstege vad som upptagits i vägbyggandets femårsprogram.
Den avvägning som måste ske vid en ifrågasatt omprövning av nämnda
program förutsatte därför i alldeles särskild grad en total överblick över
samhällets resurser och behov av investeringar. Underlaget härför beräknades
föreligga, sedan den pågående utredningen rörande den ekonomiska
långtidsplaneringen under femårsperioden 1956—1960 slutförts, vilket väntades
ske inom kort. Med hänsyn härtill syntes tills vidare böra anstå
med en omprövning av vägprogrammet. Beträffande möjligheterna att
genomföra byggnadsverksamheten enligt nämnda program har föredraganden
vidare anfört, att detta komme att bli beroende av utvecklingen inom
samhällsekonomien. Även om en framtidsbedömning härvidlag vore mycket
vansklig, har föredraganden dock ansett sig böra räkna med att en särskild
medelsförbrukningsram för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
kunde bli erforderlig jämväl under nästa kalenderår. Något rambelopp
hade dock icke befunnits möjligt att nu angiva.
Mot föredragandens uttalanden ha motionsledes vissa erinringar framställts.
I de båda likalydande motionerna I: 75 och II: 151 bär sålunda
gjorts gällande, att det hinder för en utökning av väginvesteringarna som
ansetts föreligga genom den bristande tillgången på arbetskraft skulle vara
överdrivet. I anslutning därtill ha motionärerna hemställt, att riksdagen
måtte uttala att de anslag som anvisats för vägbyggandet under innevarande
och nästkommande år i full utsträckning böra utnyttjas för de angivna
ändamålen. Vidare har i motionen 11:508 hävdats nödvändigheten
av att frågan om en omprövning av vägpolitiken på längre sikt upptages
utan dröjsmål. I enlighet härmed anses riksdagen, utan avvaktan på resultatet
av den förenämnda utredningen rörande den ekonomiska långtidsplaneringen,
böra i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att utredning skyndsamt
verkställes, syftande till alternativa förslag för snabbt igångsättande
av långsiktiga och enligt rationella och mekaniserade metoder utförda vägarbeten.
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
17
Att investeringsregleringen på vägväsendets område skapat problem,
ägnade att i olika avseenden ingiva bekymmer, finner utskottet uppenbart.
Anledningen härtill är i första hand den snabbt växande trafiken och
därav föranlett behov av utökad vägbyggnadsverksamhet. I förevarande
sammanhang må erinras om att 1954 års program av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
på sin tid betecknats såsom innefattande den minsta väginvesteringsvolym
som kunde ifrågakomma för att betingelser skulle ernås
för ekonomiskt gynnsamma landsvägstransporter. Icke ens detta minimiprogram
har emellertid kunnat fullföljas, oaktat redan vid tidpunkten för
dess ikraftträdande en betydande eftersläpning i förhållande till tidigare
uppgjorda planer förelåg. Avvikelserna för de båda kalenderåren 1954
och 1955 uppgå till respektive 45 och 50 milj. kr. För innevarande år
har kalkylerats med en investeringsnivå av 355 milj. kr.; den medgivna
medelsförbrukningsramen lämnar dock icke utrymme för investeringar till
eu större volym än 275 milj. kr., bortsett från vårt lands kostnadsandel
i den s. k. Trondlieimsvägen. Beaktas må vidare att i gällande vägprogram
angivna belopp äro framräknade på grundval av 1953 års prisnivå, varför
de faktiska avvikelserna icke oväsentligt överstiga de nominella. Förhållandena
måste dessutom ses mot bakgrunden av att delegationen för översiktlig
vägplanering nyligen, på basis av den nu kända och förutsebara
trafikutvecklingen, framlagt ett preliminärt förslag till upprustning av det
svenska vägnätet, för vars genomförande skulle erfordras ett årligt investeringsbelopp
av ca 750 milj. kr.
Jämväl ur planläggningssynpunkt har det nu tillämpade systemet för
reglering av vägbyggnadsverksamheten medfört påtagliga olägenheter. Beaktas
bör sålunda att gällande, enligt vägstadgans bestämmelser upprättade
flerårsplaner i fråga om investeringarnas omfattning grunda sig på 1954
års program. 1 och med att detta program icke kunnat följas ha emellertid
de aktuella arbetsplanerna måst ändras, vilket kommit att förrycka
verksamheten. De omställningssvårigheter som väg- och vattenbyggnadsverket
därigenom ställts inför ha självfallet blivit större, ju senare besked
lämnats om den medelsförbrukningsram som avsetts skola tillämpas under
vederbörande arbetsår. I detta sammanhang bör vidare ihågkommas, att
övergången till kalenderårsberäkning av här ifrågavarande anslag motiverats
just med de möjligheter till en bättre planläggning av byggnadsverksamheten
som därmed skulle stå att vinna. Det sätt varpå begränsningen
av väginvesteringarna genomförts under senare år har emellertid haft till
följd, att nyss angivna syfte icke uppnåtts.
Ännu en olägenhet med investeringsregleringen är den därav föranledda,
snabbt växande behållningen av outnyttjade automobilskattemedel, vare
sig denna behållning nu tar formen av överskott på själva specialbudgeten
2—522 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 6
18
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
eller av reservationer under vederbörande anslag. På grundval av uppgifter
som lämnats av riksräkenskapsverket kan den sammanlagda behållningen
vid instundande budgetårsskifte beräknas ha stigit till inemot
750 milj. kr. Visserligen kan invändas att denna anhopning av inkomster
icke behöver ge anledning till oro, eftersom ifrågavarande medel enligt
av riksdagen fastställda principer framdeles skola komma vägväsendet
till godo. Utskottet finner det också för sin del vara angeläget framhålla,
att något avsteg från dessa principer icke bör få förekomma. Även
må erinras om att någon fondering i egentlig mening icke sker av de
automobilskattemedel som inflyta visst budgetår men då icke förbrukas;
endast redovisningstekniskt upprätthålles en skillnad gentemot övriga
statsmedel.
Ovan utvecklade synpunkter skulle närmast leda till den slutsatsen, att
investeringsregleringen på förevarande område snarast bör upphöra och
att, såsom förordats i motionerna 1:75 och 11:151, vägbyggnadsanslagen
böra i full utsträckning utnyttjas. I rådande konjunkturläge synes emellertid
Kungl. Maj :t icke böra betagas möjligheten att underkasta jämväl
vägfrågorna den särskilda prövning som av samhällsekonomiska skäl må
vara befogad. Utskottet kan därför icke tillstyrka ett så långtgående förslag
som det i de båda nyssnämnda motionerna framförda. Samtidigt vill
utskottet likväl som sin mening uttala, att vägbyggnadsverksamheten bör
beredas ökat utrymme så snart förhållandena det medgiva. En betydelsefull
faktor i sammanhanget är självfallet tillgången på arbetskraft. Därest
vidgade befogenheter lämnas de regionala arbetsmarknadsorganen, torde
emellertid vissa möjligheter yppas för att tillgodose vägväsendets behov
av arbetskraft på ett smidigt sätt utan att fördenskull rubbningar skulle
behöva uppstå inom andra områden. Av den berättelse som överrevisorerna
för väg- och vattenbyggnadsväsendet avgivit för budgetåret 1954/55
framgår även, att den i väg- och brobyggnadsverksamheten sysselsatta
arbetsstyrkan varit mindre detta budgetår än närmast föregående. Det
synes utskottet önskvärt, att med hänsyn till de uppdämda behoven på
förevarande område vägbyggnadsverksamheten — även i ett konjunkturläge
som det rådande — bör få tillgodogöra sig den rationaliseringsvinst
i fråga om arbetskraft som följer med ökad mekanisering och andra
arbetskraftsbesparande åtgärder.
Den ståndpunkt utskottet sålunda intagit till frågan om väginvesteringarnas
omfång har närmast avseende å verksamheten under kalenderåret
1957. Med hänsyn till storleken av här föreliggande behov synes det
emellertid utskottet önskvärt, att om möjligt jämväl medelsförbrukningsramen
för innevarande kalenderår vidgas, även om en dylik åtgärd
medför vissa olägenheter ur administrativ och arbetsteknisk synpunkt.
Beträffande sistnämnda spörsmål vill utskottet vidare understryka angelägenheten
av att Kungl. Maj:ts beslut rörande anslagens disposition
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
19
meddelas i så god tid, att en rationell planläggning av verksamheten
blir möjlig. För innevarande kalenderår har en förbättring härutinnan
skett. Även mitten av november är emellertid en väl sen tidpunkt för att
nämnda syfte skall kunna tillgodoses.
I anslutning härtill vill utskottet ytterligare framhålla följande.
Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att föredraganden
har för avsikt att verkställa en omprövning av 1954 års vägprogram, sedan
nu pågående utredning om den ekonomiska långtidsplaneringen slutförts.
Enligt utskottets mening synes det välbetänkt, att resultatet av den nämnda
utredningen avvaktas, innan riktlinjerna för den framtida vägpolitiken
fastställas; i detta sammanhang bör jämväl beaktas, att delegationen för
översiktlig vägplanering ännu icke utarbetat något definitivt förslag till
stamvägnät. Utskottet önskar emellertid redan nu framföra vissa allmänna
synpunkter på förevarande spörsmål. I första hand vill utskottet då understryka
angelägenheten av att statsmakterna mera följdriktigt än tidigare
skett beakta den alltmer dominerande ställning som motorismen erhållit
inom det moderna samhället. De prognoser som uppgjorts över de förutsebara
förändringarna i fordonsbeståndet tyda på att denna omvandlingsprocess
kommer att fortskrida i allt snabbare tempo. Det svenska vägnätet
är uppenbarligen icke dimensionerat för att möta en trafikutveckling
av det slag som sålunda kan förväntas. Redan nu är f. ö. standarden
på vissa delar av vägnätet sådan, att kravet på god transportekonomi icke
kan upprätthållas, vilket vållar det samlade folkhushållet ansenliga förluster.
En annan omständighet som härvidlag förtjänar uppmärksamhet
är, att otillräckliga investeringar ofelbart leda till att underhållsverksamheten
måste ökas, vilket innebär en ekonomiskt mindre god användning
av tillgängliga medel. Mot bakgrunden av här antydda förhållanden synes
det utskottet uppenbart, att ökad vikt bör tillmätas behovet av eu effektiv
och framsynt upprustning av vägnätet.
Vad därefter angår det i den ovannämnda motionen II: 508 framställda
yrkandet vill det synas utskottet, som om motionärerna sammanblandat
två i viss mån från varandra artskilda problem, nämligen å ena sidan
bedömningen av frågan om väginvesteringarnas omfattning och å andra
sidan den huvudsakligen tekniska frågan om planerings- och projekteringsverksamlieten
på förevarande område. Såsom av det nyss anförda framgår
är utskottet i den förstnämnda frågan av den uppfattningen, att eu
närmare anpassning av investeringsvolymen efter 1954 års vägprogram bör
ske så snart förhållandena det medgiva men att med omprövningen av
detta program tills vidare bör anstå. I den sistnämnda frågan återigen
vill utskottet framför allt hänvisa till det arbete som utföres av delegationen
för översiktlig vägplanering. Som ett första resultat av detta arbete
föreligger nu, såsom tidigare omnämnts, ett preliminärt förslag till stamvägnät.
All igångsiilla en särskild utredning om just de spörsmål som
20
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
delegationen redan har under behandling kan knappast vara motiverat.
Av nu anförda skäl bör enligt utskottets mening motionen II: 508 icke
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Ett med vägbyggnadsverksamheten sammanhängande problem har upptagits
jämväl i de båda likalydande motionerna I: 197 och II: 362. I dessa
motioner har sålunda hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, med beaktande av vissa anförda synpunkter,
borde sträva efter att bereda ökat utrymme för vägbyggande på entreprenad.
Verkets egen andel i det totala vägbyggandet borde därvid lämpligen
fastställas till 20 procent.
Utskottet vill till en början erinra om att frågan om entreprenadsystemet
inom vägväsendet ägnades ingående uppmärksamhet så sent som vid
1954 års riksdag med anledning av då väckta motioner av enahanda innebörd
som de förevarande. Härutinnan torde få hänvisas till utskottets av
samma års riksdag godkända utlåtande nr 130. Däri anförda synpunkter ha
enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Vid bedömningen av den även
av årets motionärer upptagna frågan om prestationsvolymen per arbetare
och år som ett mått på effektiviteten hos väg- och vattenbyggnadsverket
å ena sidan och entreprenadföretagen å den andra bör sålunda beaktas, att
storleken av denna volym i hög grad sammanhänger med i vilken utsträckning
vederbörande arbete är mekaniserat. En rättvisande jämförelse i berörda
hänseende kan därför enbart göras mellan likartade arbeten. Det förhåller
sig emellertid så, att entreprenadföretagen i huvudsak utföra just
sådana arbeten där mekaniseringen kunnat drivas längst. Den höga prestationsvolym
dessa företag kunna uppvisa är därför helt naturlig. Vad entreprenadandelen
i det totala vägbyggandet därefter angår vill utskottet erinra
om alt det, för att en mera verklighetstrogen bild av förhållandena härutinnan
skall erhållas, är nödvändigt att taga hänsyn jämväl till de i vägoch
vattenbyggnadsverkets egna arbeten ingående delentreprenaderna. Sker
detta visar det sig, enligt vad utskottet under hand inhämtat, att av de
under år 1955 utförda vägbyggnadsarbetena 51 procent hade utlämnats på
entreprenad. Egenregiverksamheten intager således icke den dominerande
plats på hithörande område som motionärerna förmena. Vidare måste
hållas i minnet, att nämnda verksamhet till icke ringa del är föranledd av
sysselsättningspolitiska skäl, av en önskan att såvitt möjligt nå fram till
full utjämning mellan sommar- och vinterperioderna i fråga om arbetstillgången
inom väg- och vattenbyggnadsverket. Härvidlag framträder icke
minst behovet av att sysselsätta sådana vägunderhållsarbetare som under
vintersäsongen icke kunna beredas arbete inom vägunderhållet men som
erfordras där vid andra tidpunkter på året. Strävandena i nu angivna
riktning ha hittills lämnat mycket goda resultat. Vid väginvesteringarnas
nuvarande totalomfattning måste emellertid befaras, att den jämna sysselsättningen
av den hos väg- och vattenbyggnadsverket anställda arbets
-
Statsutskottets utlåtande nr G ur lt)5G
21
kraften icke skulle kunna upprätthållas, därest i enlighet med motionärernas
förslag den i verkets egen regi bedrivna byggnadsverksamheten
mera avsevärt inskränktes. En större investeringsvolym däremot skulle
göra det möjligt att utan ifrågavarande olägenheter öka entreprenadandelen
i det totala vägbyggandet. Utskottet finner det också önskvärt att
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i samma mån som investeringsverksamheten
beredes vidgat utrymme, ökar entreprenadförfarandet inom vägbyggandet.
Någon inbördes avgränsning av arbetena i egen regi och på
entreprenad till viss på förhand fixerad omfattning bör emellertid, såsom
utskottet framhöll redan i sitt av 1946 års riksdag godkända utlåtande nr
231, icke ske; vid valet mellan de båda arbetsformerna få i stället praktiska
skäl vara avgörande. Mot bakgrunden av nu anförda omständigheter
anser sig utskottet icke kunna biträda det förslag härutinnan som
framlagts i motionerna I: 197 och II: 362.
Utskottet övergår härefter till frågan om beräkningen av de för nästa
budgetår äskade anslagen.
I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föredraganden förordat,
att anslagen till den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
upptagas med ett sammanlagt belopp av 390 milj. kr. I motionerna
1:321 och 11:252 samt 1:322 och 11:363 har hemställts om viss
ändring härutinnan, innebärande att Kungl. Maj :t visserligen skulle bemyndigas
att låta under kalenderåret 1957 verkställa vägbyggnader intill
ovan angivna belopp men att själva anslagssumman skulle begränsas till
195 milj. kr. Enligt motionärernas mening är det nämligen icke erforderligt,
att medel nu anvisas i större omfattning än att de utgifter som beräknas
uppkomma under det aktuella budgetåret bli vederbörligen täckta.
Med sin hemställan åsyfta motionärerna uppenbarligen en återgång till
budgetårsberäkning av förevarande anslag. Utskottet vill erinra om att förslag
av denna innebörd tidigare framförts två år i rad utan att dock vinna
riksdagens bifall. Anledning för riksdagen att nu intaga någon annan ståndpunkt
synes icke föreligga. Visserligen har, såsom utskottet i det föregående
anfört, syftet med övergången till kalenderårsberäkning i viss mån
gått förlorat genom det sätt varpå investeringsregleringen på förevarande
område nu handhaves. Denna konjunkturpolitiskt betingade omständighet
rubbar dock icke principens riktighet i och för sig. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionerna I: 321 och II: 252 samt I: 322 och II: 363, såvitt
de avse återgång till budgetårsberäkning av anslagen till de statliga väginvesteringarna.
I enlighet härmed kommer utskottet att undei punkten 11
hemställa, att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas sammanlagt 390
milj. kr.
Utöver sistnämnda belopp ha äskats 30 milj. kr. såsom förstärkning av
anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten, att i mån av behov användas huvud
-
22
Statsulskuttets utlåtande nr 6 år 1056
sakligen för utförande av beredskapsarbeten på vägar och gator. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har för sin del icke ifrågasatt någon ytterligare
medelsanvisning under detta anslag för nästa budgetår utan i stället föreslagit,
att i förekommande fall ianspråktagande av anslag å allmän beredskapsstat
skulle få ske.
Med hänsyn till den starka återhållsamhet som ansetts böra iakttagas
i fråga om de ordinarie väginvesteringarna finner utskottet det tveksamt,
om ett så relativt betydande belopp som 30 milj. kr. bör anvisas för arbeten
av här avsett slag, vilka i inånga fall visat sig kunna färdigställas först
efter avsevärd tid och därför, i den mån de varit upptagna i gällande flerai
splaner för vägväsendet, kommit att ytterligare komplicera planläggmngsverksamheten.
Utskottet har dock icke velat motsätta sig Kungi.
Maj :ts förslag. Därvid förutsätter utskottet, att anslaget utnyttjas utan förfång
för det ordinarie vägbyggandet och alt de arbeten som komma till utlöiande
bedrivas så effektivt som möjligt. Med anledning av föredragandens
uttalande, att det huvudsakligen skulle bli annan arbetskraft än
vägarbetare som komme att sysselsättas i ifrågavarande arbeten, vill utskottet
slutligen framhålla, att även med nuvarande säsongutjämning sysselsättningssvårigheter
kunna uppstå för vägarbetarna. Hinder bör därför
självfallet icke möta att utnyttja förevarande anslag för att, bl. a. med
sysselsättningsarbeten, avhjälpa även sådana svårigheter.
För det statliga vägunderhållet har Kung], Maj:t äskat ett anslag av
300 milj kr., vilket i förhållande till innevarande års riksstat innebär en
förstärkning med 70 milj. kr. I beloppet äro inräknade medel å tillhopa
45 milj. kr. för vissa förstärknings- och beläggningsarbeten i anslutning
till det löpande underhållet. Anslagsäskandet överensstämmer med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag i ämnet. Föredraganden har dock
utgått från att det får ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den begränsning
av medelsförbrukningen för nyssnämnda arbeten som kan visa
sig erforderlig med hänsyn till konjunktur- och arbetsmarknadsläget.
Utskottet — som vill erinra om att årets riksdag, med godkännande avvad
utskottet i sitt utlåtande nr 33 hemställt, till förevarande ändamål anvisat
ett tilläggsstatsanslag av 25 milj. kr. — anser den av Kungl. Maj:t förordade
uppräkningen av anslaget för nästa budgetår vara att hälsa med
tillfredsställelse. Även om investeringsverksamheten icke bedöines kunna
få en mot trafikutvecklingen svarande omfattning, synes nämligen i
varje fall den principen böra följas, att det redan befintliga vägnätet hålles
i ett tillfredsställande skick. Icke minst av detta skäl finner utskottet det
kunna starkt ifrågasättas, om någon ramreglering lämpligen bör ske av
de medel som äskats för vissa speciella åtgärder i samband med det ordinarie
vägunderhållet. Då därtill kommer, såsom föredraganden själv framhållit,
att de arbeten för vilka dessa medel äro avsedda icke torde medföra
någon nämnvärd ökning i efterfrågan på arbetskraft, förutsätter utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
23
att förevarande anslag, därest icke konjunkturläget skulle undeigå eu allvarlig
tillspetsning, utan inskränkning ställes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande.
I övriga hithörande delar innebär Kungl. Maj :ts förslag, att bidiagsanslagen
till den kommunala väghållningen uppräknas med 30,7 till 152,o
milj. kr. och bidragsanslagen till den enskilda väghållningen med 4,o till
29,5 milj. kr. Då förslaget icke givit utskottet anledning till erinran, kommer
utskottet att under vederbörande punkter hemställa, att ifrågavarande
anslag anvisas med de av Kungl. Maj :t äskade beloppen. I anslutning därtill
kommer utskottet vidare att ingå på vissa motionsledes framställda
yrkanden.
Utskottet vill slutligen erinra om att för administration och diverse
ändamål äskats sammanlagt 67,2 milj. kr. Vid bifall såväl härtill som till
vad utskottet under förevarande punkt förordat skulle de anslag som skola
avräknas mot automobilskattemedlen komma att för nästa budgetår uppgå
till inalles (390,o + 30,o + 300,o + 152,o + 29,5 + 67,2 = ) 968,7 milj. kr.
I förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda
anslag innebär detta en ökning med ca 180,o milj. kr. Då automobilskattemedelsinkomsterna
vidare beräknats till 1 030,o milj. kr., skulle således
det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på vägväsendets
specialbudget komma att öka med 61,3 milj. kr.
I förevarande sammanhang hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 321 och II: 252 samt I: 322 och II: 363,
i vad de avse förslag om återgång till budgetårsberäkning av
anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten,
icke må bifallas av riksdagen;
II. att motionerna I: 197 och II: 362, i vad de avse frågan
om entreprenadsystemets omfattning inom vägväsendet, icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd;
III. att motionen 11:508 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
IV. att riksdagen må, i anledning av föredragandens uttalande
under förevarande punkt samt motionerna I: 75 och
11:151, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.
10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 26—28) föreslagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
" Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1956
Till forevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 230 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg en reservation
av 15,8 milj. kr. å tidigare anvisade medel.
Vag- och vattenbyggnadsstgrelsen beräknar, att kostnaderna för vägunderhållet,
vilka i petita för innevarande budgetår uppskattades till 235
milj. kr., för nästa budgetår kommer att stiga med 20 milj. kr. för det normala
vägunderhållet, vari bl. a. ingår en kostnadsökning på grund av ökad
trafik med 15 milj. kr. Härutöver beräknar styrelsen 45 milj. kr. för vissa
särskilda åtgärder utöver det normala underhållet, såsom påförande av förstärknings-
och (eller) bärlager på svaga vägar samt utförande av enkla
beläggningar på eller oljebehandlingar av mera trafikerade grusvägar:
Totalt skulle således för nästa budgetår enligt styrelsen erfordras 300 milj.
kr. med följande fördelning på olika arbeten.
Arbete
Milj. kr.
Grusning in. m....................................
Dammbindning ............................
Hyvling ............................................................
Vägkropp ....................................
Trummor, diken, slänter, räcken m. m.......................
Broar, bryggor, färjor ............................................
Belagd vägbana ...................................
Vinterväghållning ...............................
Materialtillverkning .......................
Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader in. m
Katastrofreserv, främst försvårad vinterväghållning
Förstärkningsåtgärder i anslutning till underhållet
26
34
21
12
28
14
16
41
37
21
5
45
300
Över styrelsens framställning har yttrande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
(s. 27), vilken framhållit, att den ökning av väg- och vattenbyggnadsverkets
kår av underhållsarbetare, som skulle följa av den av styrelsen
begärda utökningen av vägunderhållet, icke blir alltför betydande med
hansyn till den höga rationaliseringsgraden inom vägunderhållet.
Föredraganden har intet att erinra mot styrelsens medelsberäkning för
det normala underhålllet. Mot bakgrunden av de ökade påfrestningar på
vägunderhållet, som den alltmer stegrade trafiken medför, har han även
funnit sig böra godtaga styrelsenk äskande om 45 milj. kr. för olika slags
förstärknings- och beläggningsarbeten, som icke kan hänföras till normalt
underhåll. Föredraganden har emellertid utgått ifrån att det får ankomma
på Kungi. Maj :t att besluta om den begränsning av medelsförbrukningen
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
25
för dessa arbeten, som kan visa sig erforderlig med hänsyn till konjunkturoch
arbetsmarknadsläget.
I detta sammanhang har föredraganden vidare upptagit frågan om bestridandet
från förevarande anslag av del av kostnader för viss av militära
myndigheter bedriven färjtrafik samt härom anfört följande.
»I skrivelse den 12 februari 1954 har marinförvaltningen hemställt om
ersättning med 38 000 kr. för vartdera budgetåret 1953/54 och 1954/55 för
uppehållande av den i Stockholms kustartilleriförsvars regi bedrivna färjtrafiken
över Vaxholmssundet och Oxdjupet i Stockholms län. Ersättningsbeloppen
är beräknade med hänsyn till det inkomstbortfall, som under
nämnda budgetår uppkommit till följd av att förut utgående avgifter för
befordran av passagerare och fordon å färjlederna genom Kungl. Maj:ts
beslut tidigare borttagits. Ersättning för motsvarande inkomstbortfall —
ehuru av mindre omfattning — under åren 1950 och 1951 har utgått till
marinförvaltningen från anslaget till Bidrag till vissa kommunikationsändamål.
För tiden den 1 januari 1952—30 juni 1953 har av vissa skäl
intet bidrag begärts.
Ifrågavarande färjleder drivs i statlig regi genom militär myndighets
försorg och fyller samma funktion som allmänna färjleder. Avsikten är
också att färjtrafiken skall övertagas av väg- och vattenbyggnadsverket
med början under år 1956 med trafiken över Vaxholmssundet. Starka skäl
synes mig därför tala för att kostnaderna för inkomstbortfallet beträffande
den civila trafiken bör bestridas på samma sätt som kostnaderna
för driften av allmänna färjleder över huvud. Dessa sistnämnda kostnader
belastar det statliga vägunderhållsanslaget. Jag avser därför, om riksdagen
ej har något att erinra däremot, att i fortsättningen föreslå utbetalning
från förenämnda anslag även av de ersättningar, som skäligen bör
utgå till marinförvaltningen för inkomstbortfall i anledning av att trafiken
på ifrågavarande färjleder befriats från avgifter.»
Utskottet. Vad föredraganden anfört och förordat rörande bestridandet
av kostnaderna för viss färjtrafik i Stockholms län har icke givit utskottet
anledning till erinran. Under hänvisning jämväl till vad utskottet under
föregående punkt framhållit hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägunderhållet för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 300 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
I 1 :o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s.
29—32) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1956/57 till byggande av
26
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
vägar och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag
å tillhopa 390 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål
för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade
medel.
Anslag 1954/55 |
Nettoutgift * nettoinkomst |
Reservation |
Anslag 1955/56 |
Styrelsens förslag 1956/57 |
Föredra- gandens förslag 1956/57 |
||
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
||
Byggande av |
riks- |
||||||
vägar ..... Byggande av |
läns- |
95,0 |
9,8 |
85,2 |
115 |
140 |
130 |
vägar ..... Byggande av |
öde- |
203,0 |
34,2 |
168,8 |
215 |
224 |
234 |
bygdsvägar |
stor- |
10,0 |
1,7 |
8,3 |
12 |
12 |
12 |
broar ..... |
12,0 |
0,3 |
12,3 |
13 |
14 |
14 |
|
320 |
45,4 |
274,6 |
355 |
390 |
390 |
||
1 Inklusive |
inkomster om |
9,6 resp. 27,3, 0,5 och 0,4 milj. |
kr. avseende |
överföring |
av behållningar från äldre anslag.
Inledningsvis har väg- och vattenbijggnadsstyrelsen lämnat en redogörelse
för ställningen å hithörande anslag för tiden 1 januari 1954—31
december 1955.
Styrelsen har vidare erinrat om att den vid upprättandet av flerårsplanerna
för perioden 1955—1959 utgått från det tidigare i allmänna översikten
berörda investeringsprogrammet (jfr punkten 9). För åren 1955
och 1956 har också, framhåller styrelsen, anslag, överensstämmande med
totalbeloppen i detta program anvisats. Även anslagen för år 1957 (budgetåret
1956/57) bör, som tidigare nämnts, följa denna plan och sålunda upptagas
till ett totalbelopp av'' 390 milj. kr. Härigenom skulle medel bli tillgängliga
för flerårsplanernas tre första år.
Vad angår medlens fördelning på de skilda anslagen framhåller styrelsen,
att detta spörsmål — sett på längre sikt — är en av de betydelsefullaste
frågor, som delegationen för översiktlig vägplanering har att klarlägga. I
avvaktan på detta utredningsresultat torde man, framhåller styrelsen, liksom
hittills få lita till tidigare undersökningar och allmän kännedom om
vägnätet och vägtrafikens utveckling enligt vilka allt tyder på ett särskilt
accentuerat behov av genomgående vägförbindelser av hög klass. Det är
därför, enligt styrelsen, angeläget, att utbyggnaden av ett sådant vägnät
genomföres så snart som möjligt. Styrelsen erinrar härvid om att flerårsplanerna
för perioden 1955—1959 syfta till en vägbyggnadsverksamhet med
angiven inriktning. Styrelsen upplyser emellertid om att även vid ett full
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1!)5G
27
följande av planerna åtskilliga delar av riksvägarna vid periodens utgång
alltjämt komma att kvarligga som grusvägar med otillräcklig standard.
Det sagda talar enligt styrelsens mening för att den i det föregående angivna
fördelningen mellan anslagen till riksvägar och länsvägar hör bibehållas.
Vad angår anslaget till Byggande av storbroar erinrar styrelsen oan vad
statsutskottet vid 1955 års riksdag anfört i’örande detta anslag (SU 6 s. 19)
samt framhåller i anslutning härtill, att styrelsen vid sina beräkningar av
anslagsbehovet för budgetåret 1954/55 utgått från såväl de nybyggnadsföretag
som de ombyggnadsarbeten, som borde utföras under år 1955, och
med ledning härav äskat 12 milj. kr., vilka även anvisades av riksdagen.
Arbetet med uppi-ättande av flerårsplanerna har bediivits med utgångspunkt
från statsmakternas beslut i fråga om anslagstekniken. Preliminärt
har styrelsen därvid räknat med en successiv stegring av anslaget
med 1 milj. kr. för vartdera av åren 1956—1958 samt med ett oförändrat
anslag av 15 milj. kr. för år 1959. I styrelsens slutliga förslag till flerårsplaner
har sistnämnda belopp med hänsyn till angelägenheten av ökad
medelstilldelning under anslaget dock höjts till 16 milj. kr.
Då tillgången på bl. a. teknisk personal är begränsad, skulle en utbyggnad
av storbroarna i större omfattning än som förutsatts i här redovisade
förslag till flerårsplaner medföra en minskning i utbyggiaadstakten
för övriga broar.
Föredraganden framhåller inledningsvis att medelsförbrukningen under
år 1954 uppgick till 244,8 milj. kr. De vid början av år 1955
disponibla medlen för den ordinarie verksamheten utgjordes av ett
överskott från tidigai-e års verksamhet om ca 39,6 milj. kr. samt de på
riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisade, för kalenderåret 1955 avsedda
anslagen om 322,i milj. kr. eller tillhopa 361,7 milj. kr. Härvid har hänsyn
även tagits till anslagen till Byggande av bro vid Bergnäset och Byggande
av bro vid Hjulsta. Föredraganden meddelar vidare, alt Kungl. Maj :t
med hänsyn till konjunktur- och arbetsmarknadsläget sett sig nödsakad att
genomföra eu begränsning av den för år 1955 tänkta ramen om ca 320 milj.
kr. för väginvesteringarna. Ramen fastställdes därvid ursprungligen i början
av året till 250 milj. kr. motsvarande i stort sett vad som investerades i vägar
under år 1954. Sedennera omprövades ramens storlek och kunde successivt
höjas för att i oktober fastställas till 275 milj. kr. Medelsförbrukningen
under år 1955 kan beräknas komma att stanna vid ca 260 milj. kr.
Vad angår de för innevarande budgetår anvisade anslagen erinras om,
alt de är beräknade för eu omslutning under år 1956 av 355 milj. kr. Om
man utgår från dagens konjunkturläge, föreligger emellertid enligt föredraganden
mindre gynnsamma förutsättningar för eu investeringsverksamhet
av sådan omfattning på förevarande område. Genom beslut
den 18 november 1955 har sålunda Kungl. Maj:t meddelat väg- och vatten
-
28
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
byggnadsstyrelsen, att investeringsverksamheten under år 1956 tills vidare
bör anpassas inom en ram av 275 milj. kr. eller samma rambelopp som
slutligt fastställdes på hösten för år 1955. Därtill kommer ett belopp av
drygt 8 milj. kr., avseende Sveriges kostnadsandel under år 1956 i den s. k.
Trondheimsvägen. I anslutning härtill påpekar föredraganden, att besked
i ämnet alltså kunnat lämnas några månader tidigare för år 1956 än i förhållande
till år 1955, vilket har betydelse för planerandet av vägbvggnadsarbetena.
Föredraganden har härefter anfört följande.
»För nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt 390
milj. kr. enligt det program för femårsperioden 1954/55—1958/59, som lagts
till grund för statsmakternas beslut om motorfordonstrafikens beskattning.
Det är av flera skäl icke möjligt att redan nu taga ställning till frågan
om lämplig och möjlig medelsförbrukningsram för den statliga vägoch
brobyggnadsverksamheten under år 1957. Mycket talar för att förevarande
anslag kommer att uppvisa betydande medelsbehållningar vid slutet
av år 1957. Som jag anfört i den allmänna översikten är jag dock ej beredd
att nu ompröva riktlinjerna för denna verksamhet utan förordar att
anslagsmedel tills vidare anvisas för ändamålet i enlighet med nämnda femårsprogram.
Jag föreslår därför, att anslagen till de statliga väg- och broinvesteringarna
för nästa budgetår uppföres med sammanlagt 390 milj. kr.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den begränsning
av medelsförbrukningen, som eventuellt kan bli erforderlig även under år
1957 med hänsyn till konjunktur- och arbetsmarknadsläget. Det bör emellertid
också få ingå i Kungl. Maj:ts befogenheter att om arbetsmarknadsläget
så påkallar — på liknande sätt som medgivits för innevarande budgetår
— bemyndiga vägförvaltningarna att utöka byggnadsverksamheten
genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp
av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är avsedda för
den ordinarie verksamheten under andra halvåret 1957.
Jag övergår nu till frågan hur totalbeloppet för budgetåret 1956/57
(ax-betsåret 1957) skall fördelas på de fyra anslagen till byggande av vägar
och broar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår en fördelning av
äskade 390 milj. kr. med 140 milj. kr. till Byggande av riksvägar, 224 milj.
kr. till Byggande av länsvägar, 12 milj. kr. till Byggande av ödebygdsvägar
och 14 milj. kr. till Byggande av storbroar. Jämfört med fjolårets
medelsanvisning innebär styrelsens förslag, att 25 milj. kr. av den äskade
medelsökningen om 35 milj. kr. lägges på anslaget till Byggande av riksvägar
medan anslaget till Byggande av länsvägar föreslås ökat med 9
milj. kr. och anslaget till Byggande av storbroar med 1 milj. kr. Anslagsbeloppet
till Byggande av ödebygdsvägar föreslås oförändrat. Vad angår
fördelningen mellan anslagen till riksvägar och länsvägar anser jag mig
böra på samma sätt som i förra årets statsverksproposition fästa något
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
29
större avseende vid det föreliggande stora upprustningsbehovet i fråga om
länsvägsnätet än vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort. Jag förordar,
att riksvägsanslaget ökas med 15 milj. kr. till 130 milj. kr. och
att av de nya medlen 19 i stället för föreslagna 9 milj. kr. reserveras för
länsvägsanslaget, som i så fall skulle uppföras med 234 milj. kr. Beträffande
storbroanslaget torde, av de skäl styrelsen anfört, en större ökning
av detsamma än vad styrelsen föreslagit f. n. icke möjliggöra en i och för
sig önskvärd stegrad takt i byggande av storbroar. I detta sammanhang
må nämnas att storbroanslaget vid ingången av år 1956 torde komma att
uppvisa ett överskott om ca 8 milj. kr. Under sådana förhållanden synes
styrelsens förslag till anslagsberäkning för nästa budgetår i fråga om
storbroar böra godtagas. Jag tillstyrker även förslaget, att anslaget till
Byggande av ödebygdsvägar upptages med oförändrat belopp eller med
12 milj. kr.»
I motionerna 1:321 och 11:252 samt 1:322 och 11:363 har föreslagits,
att anslagen till byggande av vägar och broar för budgetåret 1956/57 anvisas
med ett sammanlagt belopp av allenast 195 milj. kr. och att Kungl.
Maj:t i stället bemyndigas alt låta under kalenderåret 1957 verkställa vägbyggnader
för ett sammanlagt belopp av 390 milj. kr. (jfr punkten 9).
Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 9 har utskottet intet att
erinra mot att anslagen till byggande av vägar och broar i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag anvisas med tillhopa 390 milj. kr. Utskottet avstyrker
således bifall till motionerna I: 321 och II: 252 samt I: 322 och II: 363,
i vilka hemställts att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att låta
under kalenderåret 1957 verkställa vägbyggnader intill sistnämnda belopp
men samtidigt begränsa den därmed sammanhängande anslagsanvisningen
för budgetåret 1956/57 till sammanlagt 195 milj. kr.
Ovan angivna belopp av 390 inilj. kr. har förutsatts skola fördelas med
130 milj. kr. till byggande av riksvägar, med 234 milj. kr. till byggande av
länsvägar, med 12 milj. kr. till byggande av ödebygdsvägar och med 14
milj. kr. till byggande av storbroar. I förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag innebär detta, att 10 milj. kr. överförts från riksväg-
till länsväganslaget. I avvaktan på resultatet av den omprövning av
1954 års vägprogram som avses skola ske i en nära framtid vill utskottet
icke motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag i fördelningsfrågan.
Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:321 och 11:252 samt 1:322 och
11: 363, såvitl nu är i fråga, för budgetåret 1956/57 anvisa föl
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 6 år i956
jande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte -
medlen, nämligen
a) Byggande av riksvägar ........................ kr. 130 000 000
b) Byggande av länsvägar ........................ » 234 000 000
c) Byggande av ödebygdsvägar .................. » 12 000 000
d) Byggande av storbroar ........................ » 14 000 000
12 :o) Vissa vägbyggnad sarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 33
och 34) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett formellt belopp av 100
kr. Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg en reservation av 1 216 600
kr. å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget även för
nästa budgetår skall upptagas med ett formellt belopp.
Föredraganden erinrar om att förevarande anslag närmast är avsett att
finansiera vägbyggnadsarbeten i väg- och vattenbygnadsstyrelsens eller
arbetsmarknadsstyrelsens regi i syfte dels att avhjälpa vissa säsongmässiga
sysselsättningssvårigheter med avseende på vägväsendets arbetarpersonal
och dels att bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft inom skogsbruket
in. m. I den mån så med hänsyn till arbetsmarknadsläget prövas erforderligt
må anslaget även användas till ett förstärkt underhåll samt till bidrag
till sådana enskilda och kommunala vägföretag, som enligt normala grunder
är berättigade till sådant bidrag. Vidare erinras om att anslaget jämväl
må tjäna som reserv för vissa andra extra ordinära ändamål, som närmare
angivits i 1952 års statsverksproposition (VI ht p. 21) samt att
det endast får disponeras för sådana företag, som kan bedrivas utan förfång
för arbetskraftsförsörjningen för de arbeten, vilka samtidigt skall
utföras i ordinarie ordning.
Föredraganden anför vidare följande.
»Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har icke ifrågasatt någon ytterligare
medelsanvisning under detta anslag för nästa budgetår utan i stället föreslagit
att om behov därav skulle uppkomma ianspråktagande av anslag å
allmän beredskapsstat skulle ske. Emellertid kan, som chefen för socialdepartementet
vid anmälan denna dag av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. in. anfört, redan nu förutses, att behov för nästa
budgetår av att sätta igång väg- och gatuarbeten i säsongarbetslöshetsbekämpande
syfte kommer att föreligga. Jag anser det därför riktigast att
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
31
räkna med medel härför. Sedan säsongutjämningen inom del ordinarie
vägbyggandet numera drivits mycket långt, blir det huvudsakligen annan
arbetskraft än vägarbetare, som kommer att sysselsättas i ifrågavarande
arbeten. Dessa arbeten kommer därför i fortsättningen att praktiskt
taget helt få karaktären av beredskapsarbeten. Som i nyssnämnda
sammanhang ävenledes anförts av chefen för socialdepartementet undersöker
arbetsmarknadsstyrelsen möjligheterna att i större utsträckning än
de senaste åren driva väg- och gatuarbeten i säsongarbetslöshetsbekämpande
syfte. Många av ifrågavarande vägbyggnadsföretag kommer att avse
arbeten, som är upptagna i gällande flerårsplaner för den ordinarie vägbyggnadsverksamheten
och som på så sätt kan komma att utföras tidigare
än vad som eljest skulle bliva fallet. Under föregående budgetår uppgick
kostnaderna för dylika arbeten till 18 milj. kr. För innevarande budgetår
beräknas de till 22,5 milj. kr. Jag föreslår med hänsyn till det anförda, att
under förevarande anslag för nästa budgetår upptages ett belopp av 30 milj.
kr. att användas, i den mån så blir erforderligt, huvudsakligen för utförande
av beredskapsarbeten på vägar och gator i enlighet med anslagets hittillsvarande
användningsområde beträffande arbetsobjekten.»
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,
att avräknas mot aulomobilskattemedlen.
13:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, s. 34 och 35) och under hänvisning jämväl till
vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och
gator för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
42 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj :t har
(punkt 14, s. 35—38) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till byggande av
vägar och gator för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
110 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
belopp av 90,o milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg eu
reservation av ca 83,7 milj. kr. å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ell anslag av
110 000 000 kr.
32
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
Styrelsen erinrar om att den i petita för budgetåret 1955/56 utgick ifrån
ett anslag för budgetåret 1956/57 om 110 milj. kr., vilket tillsammans med
för innevarande budgetår anslagna medel skulle innebära ett sammanlagt
anslagsbelopp av ca 200 milj. kr. för åren 1956—1957, som omfattas av
nästa fördelningsplan. Styrelsen har utgått ifrån att den sålunda avsedda
utökningen av verksamheten skall fullföljas och därför för nästa budgetår
äskat ett anslag av 110 milj. kr.
I skrivelse den 17 oktober 1955 har Stor-Stockholms trafikutredning
hemställt om en uppräkning av anslaget till 140 milj. kr.
Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning har utlåtande avgivits
av arbetsmarknadsstyrelsen (s. 36).
Föredraganden erinrar inledningsvis om att fördelningsplanen för
åren 1954 och 1955 enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen innefattar
en sammanlagd omslutning i statsbidragskostnader av 245 milj. kr.,
därvid hänsyn tagits till kostnadsökningar in. m„ som skett sedan
de i planen ingående företagen kalkylerades. De för denna tid häremot
svarande tillgängliga bidragsmedlen — nämligen för budgetåren
1953/54 och 1954/55 anvisade anslag efter vissa smärre avdrag och
med bortseende från det belopp om 1,5 milj. kr„ som i sysselsättningsutjämnande
syfte anvisats på tilläggsstat för budgetåret 1953/54 —- uppgår
till (44 + 75) 119 milj. kr. Det återstående beräknade behovet av statsbidrag
för i nämnda fördelningsplan upptagna arbeten utgör sålunda (245
— 119) 126 milj. kr.
Föredraganden anför vidare följande.
»Vad gäller anslagstilldelningen i förhållande till bidragsbehovet för utförda
arbeten är förhållandet följande. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har under hand meddelat, att de arbeten, ingående i förevarande fördelningsplan,
vilka städerna utfört före den 1 januari 1955, beräknas motsvara
ett statsbidragsbelopp, som jämte förefintlig eftersläpning av anslagstilldelningen
från den närmast föregående fördelningsplanen överstiger de
för år 1954 avsedda bidragsmedlen med omkring 6,5 milj. kr. Styrelsen har
räknat med att denna s. k. överdisponering av anslaget skall täckas i efterhand
av anslagsmedel, som anvisas för följande år. Under år 1955 beräknar
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enligt uppgift, att anläggningsverksamheten
inom ramen för 1954—1955 års fördelningsplan skall få eu
omslutning av ca 55 milj. kr., räknat i statsbidragskostnader. I enlighet
härmed skulle berörda eftersläpning av anslagstilldelningen i förhållande
till bidragsbehovet för utförda arbeten vid ingången av år 1956 alltså ha
förbytts i en behållning om (75 — 6,5 — 55) 13,5 milj. kr.
De under år 1954 utförda bidragsberättigade arbetena enligt fördelningsplanen
motsvarar enligt uppgift en bidragstilldelning av 35 milj. kr. Under
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
33
år 1955 beräknas såsom nämnts motsvarande arbeten bli utförda till ett
statsbidragsbelopp av omkring 55 milj. kr. De för budgetåret 1955/56 anvisade,
för kalenderåret 1956 avsedda bidragsmedlen utgör 90 milj. kr.
För år 1957 bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt ett anslagsbelopp
av 110 milj. kr. Vid bifall härtill skulle de disponibla medlen för åren
1956 och 1957 uppgå till (13,5 + 90 + 110) 213,5 milj. kr. Styrelsen har
preliminärt räknat med att förbrukningen av dessa medel kommer att
uppgå till ca 85 milj. kr. under år 1956 och ca 125 milj. kr. under år 1957.
För tillgodoseende av de stora bidragsbehoven på förevarande område
har anslaget successivt uppräknats för budgetåren 1954/55 och 1955/56.
Vad angår anslagsberäkningen för nästa budgetår har Stor-Stockholms
trafikutredning hemställt om en höjning av anslaget till minst 140 milj.
kr. Ehuru alltjämt stora behov otvivelaktigt förefinnes, är likväl möjligheterna
att öka byggnadsverksamheten genom höjd medelstilldelning i
rådande arbetsmarknadsläge begränsade. Redan av denna anledning anser
jag mig icke kunna förorda en höjning av anslaget av den storleksordning
utredningen föreslagit. Med hänsyn härtill torde anslagsökningen i likhet
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag böra begränsas till 20 milj.
kr. och anslaget således för nästa budgetår uppföras med 110 milj. kr.,
vilket belopp också förutsatts i samband med utredningen angående beskattningen
av motorfordonstrafiken.»
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
110 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
15 ro) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har
(punkt 15, s. 38—45) föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet
förordade ändringar i gällande bestämmelser rörande statsbidrag
till enskild väghållning, dels till Bidrag till underhåll av enskilda
vägar m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
15 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock medgiva
att under budgetåret 1956/57 statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende
inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett
totalbelopp av 2 000 000 kr.
Anslagets användning regleras bl. a. genom bestämmelserna i kungörelsen
den 19 december 1952 angående statsbidrag till enskild väghållning
(SFS 793/52). Enligt dessa bestämmelser utgår underhållsbidrag med 60 %
och, då synnerliga skäl föreligger, med 75 % av den beräknade kostnaden
3—522 60 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 6
34
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
för underhåll av bidragsberättigad enskild väg. Beträffande varje sådan väg
skall ny uppskattning av underhållskostnaden (omuppskattning) ske minst
vart femte år. Till åtgärd, som prövas erforderlig ur trafiksäkerhetssynpunkt
å väg, till vilken underhållsbidrag beviljats, må särskilt bidrag, s. k.
iståndsättningsbidrag, utgå med högst 60 % av den för sådan åtgärd beräknade
kostnaden. I proposition nr 221/1952 har lämnats en redogörelse för
de åtgärder, till vilka iståndsättningsbidrag må utgå. Jämlikt 28 § bidragskungörelsen
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utfärdat närmare anvisningar
rörande tillämpning av kungörelsen. Arbeten av större omfattning
är att betrakta som byggnadsåtgärder. Till dessa kan byggnadsbidrag beviljas.
Å gällande riksstat har anslaget upptagits med 12,5 milj. kr. Vid utgången
av budgetåret 1954/55 förelåg en reservation av 3,5 milj. kr. å tidigare
anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget uppföres
med 15,5 milj. kr.
På grundval av en av styrelsen på uppdrag av Kungl. Maj:t företagen
utredning om en höjning av statsbidraget till underhåll av enskilda vägar
m. m. föreslår styrelsen en höjning av bidragsprocenten med 5 %. Bidragen
skulle således bestämmas till 65 resp. 80 %. Vad angår iståndsättningsbidraget
anser styrelsen detsamma böra bibehållas vid nuvarande
procentsats men förordar i stället en utvidgning av dess tillämpningsområde
till att omfatta även åtgärder för att öka framkomligheten på vägarna.
Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om höjning av nu utgående
statsbidrag till underhåll av enskilda vägar m. in. har yttranden avgivits
av statskontoret, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,
länsstyrelserna i Södermanlands, Kronobergs, Kristianstads, Skaraborgs,
Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län. Vidare ha Länsvägnåmndernas
förbund, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) och Svenska
landstingsförbundet hörts i ärendet.
Föredraganden har bl. a. anfört följande.
»Inledningsvis uttalar sig styrelsen för bibehållande av nuvarande system
med bidrag utgående på beräknad kostnad. Styrelsens förslag härutinnan
har godtagits av remissinstanserna, övervägande skäl talar också enligt
min mening för att de nuvarande reglerna i denna del bibehålies oförändrade,
varigenom väghållarna undgår en betungande räkenskapshållning
och statsmakterna en tids- och personalkrävande räkenskapsgranskning.
Då det gäller spörsmålet om en höjning av underhållsbidragen, har
styrelsen utgått från statsmakternas beslut i frågan vid 1952 års riksdag.
Med ledning av tillgängliga uppgifter rörande underhållskostnaderna för
de enskilda vägar, som omuppskattats år 1955 och således dessförinnan
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
35
senast kostnadsuppskattats år 1950, har stju-elsen framräknat kostnadsstegringen
för underhållet under den angivna tidsperioden. Kostnadsökningen
har styrelsen funnit bero på dels förändringar i penningvärdet
och dels en inträdd trafikökning. I avsaknad av kostnadsindex för det enskilda
vägunderhållet och av uppgifter om hur stor trafikökningen varit
på de enskilda vägarna — trafikräkning sker nämligen ej å dessa vägar —
synes styrelsen ha utgått ifrån att kostnadsstegringen i stort sett kan till
lika delar tillskrivas penningvärdesförändringen och trafikökningen. Med
denna utgångspunkt och, då styrelsen ansett, att de enskilda väghållarna
bör erhålla kompensation endast för den del av de ökade underhållskostnaderna,
som hänför sig till trafikökningen, har styrelsen förordat en
höjning av underhållsbidragen med 5 % till 65 resp. 80 %.
Samtliga remissinstanser utom statskontoret har ansett, att den allmänna
trafikökningen utan tvivel medfört ökade underhållskostnader även
för de enskilda väghållarna och att de bör kompenseras härför genom höjda
underhållsbidrag.
Till denna uppfattning ansluter även jag mig. Ett sådant ställningstagande
är för övrigt i linje med de överväganden, som legat till grund för
statsmakternas beslut rörande motorfordonsbeskattningen. Såsom styrelsen
framhållit torde förändringarna i penningvärdet däremot ej utgöra skäl
för en höjning av bidragsprocenten.
Då det gäller att avgöra storleken av den ersättning väghållaren bör
erhålla i anledning av trafikökningen, saknas -— såsom nyss nämnts -— tyvärr
exakta uppgifter om hur mycket av kostnadsökningen, som faller på
penningvärdesförändringarna resp. den stegrade trafiken. Vissa inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, sedan petitaskrivelsen avlämnats, överslagsvis
gjorda beräkningar tyder emellertid på att penningvärdesförsämringen
svarar för eu något större del av kostnadsuppgången än trafikökningen.
Relativt stor osäkerhet vidlåder dock dessa beräkningar. De synes i vart
fall icke motivera alt, som några remissinstanser förordat, bidragsprocenten
höjes utöver vad styrelsen föreslagit. Jag förordar därför att styrelsens
förslag genomföres. I likhet med styrelsen föreslår jag vidare, att de
höjda bidragen skall utgå för underhållskostnader, som avser kalenderåret
1956, även om beslut om underhållsbidrag meddelats dessförinnan.
En utvidgning av tillämpningsområdet för det högre underhållsbidraget
och eu höjning av bidragsprocenten för byggande och iståndsättning av
enskilda vägar har föreslagits i vissa remissyttranden. Jag delar härvidlag
dock styrelsens uppfattning och finner mig sålunda f. n. inte böra
förorda en ändring härutinnan.
Slutligen har styrelsen förordat, att iståndsättningsbidrag i fortsättningen
skall kunna utgå icke blott som f. n. till åtgärder för att vidmakthålla
eller öka trafiksäkerheten utan även till smärre arbeten, som syftar
till att öka framkomligheten på vägarna, såsom förstärkningar på en lokalt
36
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
begränsad vägsträcka och anordnande av mötesplatser. Detta förslag har
allmänt godtagits i remissyttrandena och enligt min mening är ett genomförande
av detsamma nu motiverat av trafikökningen.
I enlighet med styrelsens förslag torde i författningstexten såsom iståndsättningsarbeten
böra betecknas åtgärder, vilka prövas erforderliga ur
trafiksynpunkt.
Vad angår anslagsberäkningen har jag intet att invända mot styrelsens
förslag härutinnan, vilket innebär en uppräkning av anslaget med 3 milj.
kr., varav ca 1,5 milj. kr. hänför sig till de förordade ändringarna i bidragsreglerna.
Liksom föregående budgetår torde slutligen medgivande att bevilja
statlig kreditgaranti för lån till inköp av vägunderhållsmaskiner för
vissa enskilda vägar böra avse ett belopp av 2 milj. kr.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Eskilsson in. fl. (I: 74) och den andra inom andra kammaren av
herr Svensson i Krokstorp m. fl. (II: 152), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta, att underhållsbidraget till enskild väghållning måtte fr. o. in.
den 1 januari 1956 utgå med 70 procent samt då synnerliga skäl föreligga
med 85 procent;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Georg Carlsson in. fl. (I: 76) och den andra inom andra kammaren av
herr Andersson i Björkäng m. fl. (II: 146), i vilka hemställts att statsbidraget
till byggande av enskilda vägar — i likhet med underhållsbidraget —
skall utgå med 65 procent och då synnerliga skäl föreligga med 80 procent,
att bidragsprocenten för iståndsättningsåtgärder skall utgå med 65 procent
och att, som följd av ovanstående yrkanden, anslagen till byggande och
underhåll av enskilda vägar i erforderlig utsträckning uppräknas;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr
Fritiof Karlsson (I: 203) och den andra inom andra kammaren av herr
Jansson i Benestad (II: 361), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att bidraget till underhåll av enskilda vägar generellt ökas till 75 resp. 85
procent av den beräknade underhållskostnaden och att anslaget i motsvarande
mån uppräknas;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Alfred Nilsson m. fl. (1:205) och den andra inom andra
kammaren av herr Nelander m. fl. (11:510), i vilka hemställts att riksdagen
måtte i stället för den nuvarande kreditgarantien till enskilda
väghållare anvisa ett anslag å 2 milj. kr., att enligt Kungl. Maj :ts bestämmande
användas dels till bidrag till enskilda väghållare för inköp av
maskinell utrustning för vägunderhållet, dels ock för att bereda möjlighet
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att tillhandahålla maskiner för ändamålet,
ävensom i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en inventering
Statsutskottets utlåtande nr 6 är i956
37
genom länsstyrelsernas försorg av de enskilda vägar, som äro så allmänneligen
befarna att de kunna jämställas med allmänna vägar.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna I: 74, I: 76, I: 203 och I: 205.
Utskottet. I sitt av fjolårets riksdag godkända utlåtande nr 6 framhöll
utskottet med anledning av vissa motionsledes framställda yrkanden, att
det borde ankomma på Kungl. Maj :t att närmare pröva frågan om en höjning
av den procentsats efter vilken statsbidrag utgår till underhåll av
enskilda vägar. I enlighet med den utredning som verkställts av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har Kungl. Maj :t nu framlagt förslag till viss
ändring av de på förevarande område gällande bestämmelserna. Förslaget
innebär i korthet, att såväl normalbidraget som det särskilda bidraget ökas
med 5 procent till respektive 65 och 80 procent av den beräknade kostnaden
för underhåll av bidragsberättigad enskild väg. De höjda bidragsbeloppen
skola första gången utgå för underhållskostnader som avse kalenderåret
1956, oavsett när beslut om underhållsbidrag meddelats. Bidragsprocenten
för byggande och iståndsättning av enskild väg bibehålies vid
nuvarande nivå. Dock skall iståndsättningsbidrag i fortsättningen kunna
utgå även till vissa i statsverkspropositionen närmare angivna arbeten,
vilka syfta till att öka framkomligheten på vägarna.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av föredraganden biträdda uppfattning,
alt den ökning av underhållskostnaderna som vållats de enskilda
väghållarna genom trafikens stegring bör kompenseras, delas jämväl av
utskottet. I enlighet härmed tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, som synes innefatta en lämplig lösning av de vid fjolårets riksdag
aktualiserade problemen. Av det sagda följer att utskottet icke kan biträda
de yrkanden som framställts i motionerna 1:74 och 11:152 samt 1:203
och 11:361 om ytterligare höjning av underhållsbidragen respektive i
motionerna 1:76 och 11:146 om höjning av jämväl iståndsättnings- och
byggnadsbidragen.
Vissa andra med den enskilda väghållningen sammanhängande spörsmål
ha upptagits till behandling i de båda likalydande motionerna 1:205
och 11:510. Däri har hemställts, att i stället för den nuvarande kreditgarantien
till enskilda väghållare ett anslag av 2 milj. kr. måtte anvisas,
att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas dels till bidrag till enskilda
väghållare för inköp av maskinell utrustning för vägunderhållet,
dels ock för att bereda möjlighet för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
tillhandahålla maskiner för ändamålet, ävensom alt riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en inventering genom länsstyrelsernas
försorg av de enskilda vägar som äro så allmänneligen befarna att de
kunna jämställas med allmänna vägar.
Beträffande den sistnämnda frågan vill utskottet framhålla, att en in -
38
Statsutskottets utlåtande nr C år 1956
ventering av det slag motionärerna åsyfta onekligen skulle ha ett visst
värde. Därest möjligheter föreligga att utan alltför betungande administrativt
arbete införskaffa och sammanställa här ifrågavarande uppgifter, synes
detta därför böra ske. Utskottet förutsätter att det därvidlag får ankomma
på Kungl. Maj :t att närmare besluta, på vad sätt inventeringen
under nyss angivna förutsättning må verkställas.
Vad därefter angår frågan om statsbidrag till anskaffning av maskiner
för den enskilda väghållningen vill utskottet erinra om att förslag därom
framlades motionsvägen så sent som vid fjolårets riksdag. I sitt utlåtande
nr 185, som godkändes vid höstsessionen av samma års riksdag, framhöll
utskottet bl. a., att ytterligare erfarenheter av det på förevarande område
nu tillämpade systemet borde avvaktas, innan frågan om en eventuell utbyggnad
därav upptoges till övervägande. Enligt utskottets mening har
under den korta tid som därefter förflutit intet inträffat, vilket nu kunde
motivera ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker
således bifall till motionerna I: 205 och II: 510, såvitt nu är i fråga,
och förordar att jämväl under budgetåret 1956/57 statlig lånegaranti må
beviljas för lån, avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda
vägar. Liksom för innevarande budgetår torde det totala belopp
som kan innefattas av nämnda garanti böra fastställas till 2 milj. kr.
Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 9 anfört
hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 74 och
II: 152, I: 76 och II: 146 samt I: 203 och II: 361, godkänna i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4
januari 1956 förordade ändringar i gällande bestämmelser
rörande statsbidrag till enskild väghållning;
II. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av enskilda
vägar m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 15 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
III.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:205 och 11:510, såvitt nu
är i fråga, medgiva att under budgetåret 1956/57 statlig lånegaranti
må beviljas för lån, avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar, intill ett totalbelopp
av 2 000 000 kr.;
IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 205 och
II: 510, såvitt de avse frågan om inventering av vissa enskilda
vägar, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
39
16 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj :t har (punkt
16, s. 46) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 13,o
milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1954/55 fanns en reservation av 15,9
milj. kr. å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag för nästa
budgetår av 14 000 000 kr.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får
utskottet hänvisa till propositionen (s. 46).
Föredraganden biträder styrelsens framställning.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda vägar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
14 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
17 :o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 47 och 48), som innebär anslagshöjning
för nästa budgetår med 50 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
18 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 49), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 15 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
19:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 49 och 50), som innebär oförändrad
mcdelsanvisning för nästa budgetår, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
40 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
20.o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 50) får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kr.
21 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj:t har (punkt 21, s. 50—52) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.
Till föreval ande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 25 milj.
kr. Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg en behållning av 26,e milj.
kr. å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av 30 000 000 kr.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 51).
Föredraganden som framhållit, att den uppkomna bristande balansen
mellan bidragsmedel och hidragsbehov vid behållande av hittills gällande
principer för bidragsverksamheten i och för sig motiverar en avsevärd höjning
av anslaget erinrar om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med hänsyn
till tillgängliga personalresurser begränsat sitt äskande till att avse
en uppräkning med 5 milj. kr. Ehuru föredraganden förklarar sig väl medveten
om önskvärdheten av varje höjning av förevarande anslag, har han
funnit sig på grund av det rådande samhällsekonomiska läget böra föreslå
oförändrad medelsanvisning.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Grym m. fl. (I: 1) och den andra inom andra kammaren av herr
Jansson i Kalix in. fl. (II: 5), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till vatten- och avloppsföretag för budgetåret 1956/57 anslå av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen äskade 30 000 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Pålsson m. fl. (I: 73) och den andra inom andra kammaren av
herr Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 132), i vilka likaledes hemställts, att
riksdagen till nämnda ändamål för nästa budgetår måtte anvisa ett reservationsanslag
av 30 milj. kr.;
dels ock slutligen en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl. (II: 148) väckt motion, vari hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om eu översyn av nu gällande bidrags
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
41
bestämmelser vid anläggning av vatten och avlopp, varvid det bör prövas,
huruvida icke det nuvarande enskilda bidraget bör höjas samt om icke
detta bidrag, i likhet med vad nu är fallet i fråga om bidrag till gemensamma
anläggningar, icke bör vara underkastat behovsprövning.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna 11:5, I: 73 och II: 148.
Utskottet. Såsom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse
framgår har eftersläpningen i fråga om bidrag till här avsedda anläggningar
ytterligare ökat. Anslaget för budgetåret 1955/56 beräknas sålunda
komma att i huvudsak disponeras till företag som påbörjats under budgetåret
1952/53 och anslaget för budgetåret 1956/57 till anläggningar som
påbörjats under kalenderåret 1953. Det totala bidragsbehovet för den
vid utgången av budgetåret 1956/57 förväntade balansen på ca 400 milj.
kr. uppskattas av styrelsen till omkring en tredjedel av detta belopp. Då
styrelsen icke bedömt det möjligt att åvägabringa erforderlig ökning av
vatten- och avloppsorganisationens personalresurser förrän statsmakterna
tagit ställning till frågan om vatten- och avloppsväsendets och vattenvårdens
organisation, har styrelsen begränsat sitt anslagsäskande för nästa
budgetår till 30 milj. kr. Föredraganden har emellertid — under hänvisning
till det rådande samhällsekonomiska läget — funnit sig böra föreslå
en oförändrad medelsanvisning av 25 milj. kr.
I anledning härav har i motionerna I: 1 och II: 5 samt I: 73 och II: 132
yrkats en höjning av anslaget till 30 milj. kr. Vidare har i motionen
II: 148 hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära en översyn
av de nu gällande olikformiga bidragsbestämmelserna vid enskilda respektive
gemensamma anläggningar för vatten och avlopp i syfte att åstadkomma
viss ekonomisk likställighet dem emellan. Det bör därvid enligt
motionärerna särskilt prövas, huruvida icke det bidrag som utgår vid enskilda
anläggningar bör höjas samt gällande behovsprövning beträffande
detsamma slopas.
Vad först beträffar sistnämnda yrkande vill utskottet erinra om att
Kungl. Maj :t till fjolårets riksdag framlade vissa förslag till ändrade bidragsregler
för vatten- och avloppsanläggningar. Riksdagen fann sig emellertid
icke kunna godtaga de sålunda förordade reglerna och framhöll att
— i avvaktan å de förslag som kunde komma att framläggas av allmänna
statsbidragsutredningen — någon ändring i bestämmelserna på förevarande
område tills vidare icke borde ske. En avvaktande hållning därvidlag ansågs
så mycket mer motiverad som vid denna tidpunkt ej heller vattenvårdskommittcn
slutfört sitt uppdrag. Allmänna statsbidragsutredningen har
sedermera framlagt förslag (SOU 1956: 8) angående rationalisering av
de statliga driftbidragen till primärkommunerna, vilket förslag f. n. är
under remissbehandling. För utredningen återstår därefter bl. a. frågan
om anläggningsbidragen, till vilka vatten- och avloppsbidragen höra. Ut
-
42
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
redningens ställningstagande i dessa frågor måste självfallet avvaktas,
innan slutliga förslag till nya bidragsregler för vatten- och avloppsanläggningar
kunna utarbetas. Med hänsyn bl. a. härtill har utskottet icke funnit
det motiverat att nu i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om den av
motionärerna begärda översynen. Enligt utskottets mening bör dock
motionen överlämnas till utredningen för vederbörlig prövning vid fullgörandet
av det utredningen lämnade uppdraget.
Vad beträffar anslagsfrågan vill utskottet erinra om att utskottet under
en följd av år påtalat de otillfredsställande förhållanden som äro förbundna
med nuvarande bidragssystem samt den bristande överensstämmelsen
mellan anslagsbelopp och medelsbehov enligt gällande bidragsregler.
Den långa väntetiden mellan meddelande av påbörjandetillstånd och bidragsbeslut
medför sålunda stora olägenheter i skilda avseenden. Behovet
av samordning mellan den statliga bostadspolitiken och statens finansiella
medverkan vid utförandet av vatten- och avloppsanläggningar synes ej
heller vederbörligen beaktas. Såsom i motionerna gjorts gällande torde
också de nuvarande förhållandena på området ha medfört ekonomiska
svårigheter för många kommuner, icke minst i de norra delarna av landet,
vartill även bidragit nu gällande kreditrestriktioner. Onekligen kunna sålunda
vägande skäl anföras för en höjning av anslaget. I avvaktan på
resultatet av pågående omprövning av bidragssystemets utformning på hithörande
område har utskottet dock funnit sig böra godtaga Kungl. Maj :ts
förslag och kan följaktligen icke biträda motionärernas yrkande. Samtidigt
vill utskottet emellertid understryka angelägenheten av att ovan berörda
frågor snarast bringas till en definitiv lösning och att i samband
därmed anslagsanvisningen bättre anpassas efter föreliggande bidragsbehov.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:1 och 11:5 samt 1:73 och
II: 132, till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.;
II. att riksdagen må i anledning av motionen II: 148 i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
V ägtrafikväsendet
22:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22,
s. 53—55) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstät för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 157 300 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
43
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 985 000 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en anslaghöjning
för nästa budgetår med 23 900 kr.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 53 och 54).
över framställningen ha utlåtanden avgivits av statskontoret och statens
organisationsnämnd (s. 54).
Departementschefen har i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och organisationsnämnden funnit vägande skäl tala för en viss omorganisation
av inspektionen. Utökningen av antalet stationsorter synes dock
tills vidare böra begränsas till en i stället för två som styrelsen föreslagit.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra vilken av de båda föreslagna
stationsorterna, som bör ifrågakomma. I enlighet med det anförda
och då intet synes vara att erinra mot den föreslagna personaluppsättningen,
skulle det ökade medelsbehovet vid bifall till departementschefens
förslag inskränka sig till avlöning åt ett kontorsbiträde eller till i runt tal
7 500 kr.
På förslag av styrelsen förordas en nedräkning med 10 000 kr. av de
för utbildningsverksamheten anvisade medlen.
Till det av styrelsen upptagna beloppet för löneklassförändringar in. m.,
ca 18 800 kr., bör läggas 156 000 kr. avseende uppräkning av rörligt tillägg
med anledning av höjningen av statstjänstemännens löner.
Anslaget skulle alltså för nästa budgetår uppföras med (1 985 000 +
7 500 —io 000 + 18 800 + 156 000) 2 157 300 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundberg
in. fl. (1:34) och den andra inom andra kammaren av herr Dahl m. fl.
(11:62), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att bilinspektörskontor
inrättas i Uddevalla och Gällivare.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen II: 62.
Utskottet. I sina petita för nästa budgetår bär väg- och vattenbyggnadsstyrelscn
under förevarande punkt föreslagit eu viss omorganisation, innebärande
att bilinspektörskontor inrättas i Uddevalla och Gällivare, vilket
även skulle medföra en mindre personalökning. Såväl vederbörande länsstyrelser
som statens organisationsnämnd, genom vars försorg verkställts
vissa undersökningar rörande bilinspektionens organisation och arbetsformer
m. in., ha tillstyrkt bifall till framställningen. Departementschefen,
som likaledes funnit vägande skäl tala därför, anser dock utökningen av
antalet stationsorter t. v. böra begränsas till eu. Det förutsättes därvid
44
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra, vilken av de båda föreslagna
stationsorterna som bör ifrågakomma. I anledning härav erforderlig anslagsförstärkning
uppgår till i runt tal 7 500 kr., avseende avlöning åt
ett kontorsbiträde. För löneklassuppflyttningar m. m. till bilinspektionens
personal samt rörligt tillägg äskas ett belopp av 174 800 kr. Å andra sidan
anses vissa under anslaget redovisade utbildningskostnader kunna nedräknas
med 10 000 kr.
I de båda likalydande motionerna I: 34 och II: 62 ha framförts vissa
erinringar mot departementschefens förslag. Motionärerna föreslå sålunda
— under hänvisning till motorismens snabba utveckling och därav följande
ökade krav på bilinspektionen — att i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag kontor inrättas i både Uddevalla och Gällivare. Härigenom
skulle enligt motionärerna de förrättningssökande erhålla en bättre
service och inspektionens arbete komma att effektiviseras.
Utskottet har för sin del funnit sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag.
Då de av motionärerna anförda skälen dock synas bärande förutsätter
utskottet, att Kungl. Maj :t till nästa års riksdag framlägger förslag om
inrättande i enlighet med motionärernas yrkande av ännu ett kontor.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagens år 1955
församlade revisorer under § 15 i sin berättelse upptagit vissa spörsmål
rörande bilinspektionens organisation och arbetsuppgifter in. m. Till dessa
frågor återkommer utskottet under punkten 24 i det följande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1: 34 och II: 62,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 928 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -
vis ............................................................ 796 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 431 800
Summa kr. 2 157 300
b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 157 300 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
23:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, s. 55—57), som innebär anslagshöjning med 107 000 kr.
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande ur 6 år 1956
45
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 779 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
24:o) Statens bilinspektion: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 24,
s. 57 och 58) föreslagit riksdagen att till Statens bilinspektion: Utrustning
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 25 000 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning
för nästa budgetår med 25 000 kr.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 57).
Över framställningen ha jdtranden avgivits av statskontoret och statens
organisationsnämnd (s. 58).
Departementschefen föreslår, att 25 000 kr. anvisas för anskaffning av
viss verkstadsutrustning till inspektionens nybyggnad i Stockholm. Styrelsens
förslag till medelsanvisning för fortsatt anskaffning av viss utrustning
för övriga stationsorters räkning har han däremot ej ansett sig kunna
förorda. Anslaget skulle i enlighet härmed uppföras med oförändrat belopp.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Huss (I: 71)
och den andra inom andra kammaren av herr A1 eländer (II: 147), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta att till utrustning för statens bilinspektion
under budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 75 000 kr.
Beträffande skälen för motionärernas yrkande torde få hänvisas till
motionen I: 71.
Utskottet har vidare i anslutning härtill upptagit till behandling den av
riksdagens år 1955 församlade revisorer under § 15 i berättelsen upptagna
frågan om statens bilinspektion (Del I, s. 159—169).
Till en början har revisorerna mot bakgrunden av 1945 års bilbesiktningsutrednings
förslag lämnat en redogörelse för bilinspektionens organisation,
arbetsuppgifter och arbetsförhållanden (s. 159—167). Härefter
har revisorerna gjort följande uttalande.
»År 1947 övertog staten helt ansvaret för bilinspektionen. Dess befattningshavare
inordnades därvid i det statliga avlöningssystemet, varjämte
statsverket även skulle svara för omkostnaderna för inspektionen, bl. a.
för dess förseende med lokaler och utrustning. Det betecknades därvid såsom
i princip önskvärt, att inspektionen försåges med lämpliga resurser
för undersökning och besiktning av motorfordon, såsom lämpliga lokaler
46
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
och viss teknisk utrustning. Lösningen av hithörande spörsmål borde dock
ske successivt och efter en närmare undersökning i varje särskilt fall. I
avbidan härpå präglades anslagstilldelningen för inspektionens omkostnader
av en stark återhållsamhet.
Under de åtta år som förflutit sedan omorganisationen av bilinspektionen
genomfördes, har motorfordonstrafiken undergått en mycket stark utveckling.
Antalet motorfordon i landet, som år 1947 uppgick till 374 000, hade
år 1954 stigit till 966 000. Som en följd härav har bilinspektionens arbetsbörda
givetvis också ökat väsentligt. Antalet förrättningar vid inspektionfen
uppgick under det första verksamhetsåret efter omorganisationen till
153 000; år 1954 utgjorde antalet mer än 285 000. Den starkaste procentuella
ökningen faller på kompetensproven, men även antalet fordonsbesiktningar
företer en påtaglig stegring, och någon nedgång i denna tendens torde icke
vara att vänta. Det må särskilt erinras om att den aktuella skärpningen av
trafikövervakningen genom s. k. flygande inspektioner medför ökat antal
kontrollbesiktningar av motorfordon. Betydelsen av att motorfordonsbeståndets
tillstånd hålles under fortlöpande kontroll synes icke heller minska.
Företagna undersökningar visa nämligen, att motorfordonen i landet i icke
obetydlig utsträckning äro behäftade med sådana tekniska brister, som icke
kunna godtagas ur trafiksäkerhetssynpunkt och som även orsaka förluster
och skador på liv och materiel -— ett förhållande som ytterligare framträder
genom utvecklingen mot högre hastigheter och tyngre fordon.
Oaktat nu nämnda ökning i bilinspektionens arbetsuppgifter ha endast
jämförelsevis begränsade förstärkningar skett i fråga om inspektionens möjligheter
att möta utvecklingen. Ett antal nya inspektörsbefattningar har tillkommit,
motsvarande en ökning av antalet besiktningsmän med omkring
37 %. Beträffande lokaler och teknisk utrustning arbetar emellertid inspektionen
praktiskt taget med samma resurser nu som för 30—40 år
sedan. Anslag har av innevarande års riksdag anvisats för en tidsenlig lokal
i Stockholm, men vid övriga 31 stationsorter i landet finnas endast undantagsvis
särskilt avgränsade och tillräckligt rymliga uppställningsplatser för
fordon i anslutning till kontorslokalerna. Regelmässigt företagas fordonsbesiktningarna
i det fria, mångenstädes på någon gata i omedelbar närhet till
där pågående trafik. Uppkörningsbryggor eller andra anordningar för att
åtkomma fordonens underreden saknas, och teknisk utrustning för att mera
ingående prova fordonens egenskaper finnes endast i ringa omfattning. De
senare budgetåren har anslag på sammanlagt 75 000 kr. anvisats för inköp
av viss teknisk apparatur för provning av vissa fordonsdetaljer, men den
hittillsvarande anskaffningen är mycket begränsad.
Revisorerna ha tagit del av arbetsförhållandena vid ett antal av bilinspektionens
stationsorter och funnit dessa otidsenliga och otillfredsställande i
fråga om utrymmen och utrustning. Det torde i längden icke vara förenat
med god ekonomi att bedriva en verksamhet av denna natur utan att taga
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
47
i anspråk den tekniska apparatur, som numera är möjlig att anskaffa. Arbetet
torde med nu tillämpade metoder bli mer personalkrävande än nödvändigt,
varjämte detsamma uppenbarligen måste brista i effektivitet.
Det må framhållas, att nu nämnda brister icke uteslutande synas vara en
fråga om begränsad medelstilldelning. Revisorerna ha uppmärksammat, att
man inom bilinspektionen i påtagligt ringa utsträckning sökt åstadkomma
provisoriska eller begränsade förbättringar i avvaktan på en mera definitiv
lösning. Sålunda har det endast undantagsvis befunnits möjligt att i samförstånd
med andra statliga och kommunala myndigheter eller med enskilda
söka anlita redan befintliga anläggningar eller verkstäder, såsom
det förutsattes vid 1947 års omorganisation. Även om ett sådant sambrukande
kan orsaka friktioner och långt ifrån kan betecknas som den bästa
lösningen, torde det dock kunna medföra ett mera effektivt undersökningsresultat
än om besiktningarna utföras på en trafikerad gata utan inspektionsbrygga
och utan skydd mot väderleken.
Det må i detta sammanhang framhållas, att statsverkets inkomster av
förrättningar vid statens bilinspektion — oaktat fordonsbesiktningarna icke
äro avgiftsbelagda — hittills mer än väl förslagit till att täcka utgifterna för
inspektionen.
Chefsmyndighet för statens bilinspektion är väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;
hithörande ärenden handläggas där på den under styrelsens vägbyrå
sorterande vägtrafikavdelningen, vilken förutom bilinspektionens angelägenheter
även handlägger övriga trafiksäkerhetsärenden, såsom frågor
om vägmärken, järnvägskorsningar m. m. Enligt revisorernas mening är
det vid bedömandet av bilinspektionens förhållanden påkallat att uppmärksamhet
ägnas även åt ledningen. Det är förklarligt att inom en byrå
med vägbyråns mångskiftande och omfattande arbetsuppgifter bilinspektionens
önskemål och behov kunna ha svårt att göra sig gällande och vinna
tillräckligt beaktande. F. n. pågår genom samarbete mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och statens organisationsnämnd en utredning rörande
vägbyråns framtida organisation. Det synes revisorerna antagligt att bilinspektionen
skulle gagnas av att en mera självständig ställning bereddes
den inom styrelsen.
I samband med nämnda utredning synes även frågan om den inre organisationen
av bilinspektionens centrala ledning inom styrelsen böra prövas.
Enligt vad revisorerna inhämtat anser sig vägtrafikavdelningen f. n. icke
äga möjligheter att centralt till prövning och avgörande upptaga frågor om
huruvida vissa fordonsegenskaper eller fordonsdetaljer skola godkännas för
trafik eller icke. I icke ringa utsträckning har vägtrafikavdelningen funnit
sig böra avstå från att till fabrikanter eller bilhandlare lämna förhandsbesked
i dylika ärenden eller anvisningar till underställda inspektörer. Härav
följer givetvis, att bedömningen kan utfalla olika i skilda delar av landet,
så att ett fordon eller en fordonsdel godkännes på ett håll men underkän
-
48
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
nes på ett annat. Det är uppenbart att ett dylikt förhållande, som är ägnat
att framkalla förluster och olägenheter för allmänheten samt onödigt arbete
för bilinspektionen, är i behov av tillrättaläggande.
Såsom tidigare nämnts uppbär bilinspektionen avgifter för vissa förrättningar,
närmast kompetensprov såsom körkortsprov och liknande. Avgifterna
för fordonsbesiktningar borttogos i förenklingssyfte fr. o. m. år 1948;
ersättningen för detta arbete skulle i stället inarbetas i fordonsskatten. Enligt
vad revisorerna inhämtat förekommer det särskilt vid s. k. kontrollbesiktningar
att fordon inställas till besiktning utan att rättelse vidtagits av
alla de fel och brister, som föranlett besiktningen. Sålunda kan samma
fordon avgiftsfritt återkomma en eller flera gånger, varigenom förrättningsmannens
tid tagits i anspråk och onödiga väntetider förorsakas andra förrättningssökande.
Då vissa tider av året avsevärda väntetider förekomma
vid bilinspektionen, vilja revisorerna ifrågasätta huruvida icke — utan uppgivande
av principen om avgiftsfrihet vid fordonsbesiktningar — i dylika
särskilda fall en förrättningsavgift borde upptagas.»
Över revisorernas förevarande paragraf ha utlåtanden avgivits av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, statens organisationsnämnd
samt 1953 års trafiksäkerhetsutredning, varjämte Automobilbesiktningsmännens
förening beretts tillfälle avgiva yttrande i frågan (Del II, s. 152
—163).
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller bl. a. i fråga om lokaler
och utrustning för besiktning, att bilinspektionens i Stockholm nya byggnad
är avsedd att tjäna som en försöksanläggning. Erfarenheterna från
denna anläggning bör därför avvaktas, innan ställning tages till inspektionens
upprustning på andra orter. I fråga om organisationen erinras om
att styrelsen och organisationsnämnden f. n. har denna fråga under behandling
och att de synpunkter revisorerna anfört därvid kommer att beaktas.
Liknande uttalanden har gjorts av statskontoret och organisationsnämnden.
1953 års trafiksäkerhetsutredning förklarar sig ha kommit till den bestämda
uppfattningen, att en snar upprustning av besiktningsorganisationen
måste komma till stånd såsom ett led i den nödvändiga effektiviseringen
av trafiksäkerhetsarbetet. I anslutning härtill vill utredningen
ifrågasätta om det är tillräckligt med endast en teknisk upprustning av
bilinspektionen. Vissa skäl kunna andragas för att upptaga hela organisationen
på detta område till översyn.
Vad angår tanken på en förrättningsavgift vid s. k. kontrollbesiktningar
har densamma rönt ett positivt mottagande endast av statskontoret.
Utskottet. Till förevarande ändamål har Kungl. Maj:t för nästa budgetår
föreslagit en medelsanvisning av 25 000 kr., mot av väg- och vatten
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
49
byggnadsstyrelsen föreslagna 50 000 kr., medan i motionerna 1:71 och
II: 147 yrkats ett anslag av 75 000 kr.
Vid sin prövning av denna anslagsfråga har utskottet även till behandling
upptagit vissa av riksdagens revisorer aktualiserade frågor rörande
bilinspektionens organisation och lokalförhållanden samt tekniska utrustning
in. in. Revisorerna ha bl. a. framhållit, att de förstärkningar i fråga
om personal och tekniska resurser som skett sedan bilinspektionens förstatligande
år 1947 på intet sätt stått i relation till motorfordonstrafikens
kraftiga ökning under motsvarande tid och därmed sammanhängande ökning
av arbetsuppgifterna för inspektionen. Beträffande lokaler och utrustning
arbetar inspektionen sålunda med praktiskt taget samma resurser
nu som för 30—40 år sedan. De senaste åren ha anslag på sammanlagt
endast 75 000 kr. anvisats för inköp av teknisk apparatur för provning av
vissa fordonsdetaljer, vilket medgivit en mycket begränsad anskaffning.
Revisorerna uttala i anslutning härtill, att det i längden icke kan vara förenat
med god ekonomi att bedriva en verksamhet av denna karaktär utan
att taga i anspråk den tekniska apparatur som numera är möjlig att skaffa.
Jämväl inspektionens organisatoriska ställning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har synts revisorerna ur skilda hänseenden otillfredsställande.
Revisorerna ha slutligen ifrågasatt om icke den nu stadgade avgiftsfriheten
för fordonsbesiktningar bör borttagas i vissa fall.
De i ärendet hörda remissmyndigheterna, bl. a. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens organisationsnämnd och 1953 års trafiksäkerhetsutredning,
ha i stort sett uttalat sin anslutning till de av revisorerna anförda
synpunkterna. Särskilt trafiksäkerhetsutredningen har därvid kraftigt
understrukit vikten av att en snar upprustning av besiktningsorganisationen
kommer till stånd såsom ett led i den nödvändiga effektiviseringen
av trafiksäkerhetsarbetet.
Även utskottet har vid sin prövning av berörda frågor funnit en översyn
böra ske såväl av inspektionens ställning i organisatoriskt hänseende
som med avseende å dess lokalförhållanden och tekniska utrustning in. m.
Beträffande formerna för en sådan översyn torde det få ankomma på
Kungl. Maj:t att fatta beslut. Utskottet förutsätter att vid densammas
verkställande de av revisorerna och remissinstanserna anförda synpunkterna
vederbörligen beaktas.
I avvaktan på resultatet av den sålunda begärda översynen har utskottet
funnit sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag i anslagsfrågan för nästa
budgetår och kan följaktligen icke biträda motionärernas förslag. Ulskoltet
vill därvidlag erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt förcnämnda
yttrande framhållit, att någon plan för anskaffning av verkstadsteknisk
utrustning hittills icke kunnat framläggas av styrelsen, enär man
ännu icke med bestämdhet vet, vilken utrustning som är den lämpligaste.
Erfarenheterna från den under uppförande varande försöksanläggningen i
4—522 50 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 6
50
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
Stockholm anses därför av styrelsen först böra avvaktas, innan beslut i
frågan fattas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 71 och II: 147, till Statens
bilinspektion: Utrustning för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.
att riksdagen må, i anledning av vad riksdagens år 1955
församlade revisorer under § 15 i sin berättelse förordat, i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
25 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 25, s. 58), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
26 :o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Maj:t har
(punkt 26, s. 59 och 60) föreslagit riksdagen, att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 350 000 kr.
Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen bär hemställt om en anslagshöjning
för nästa budgetår med 50 000 kr. samt härutöver föreslagit, att anslaget
i sin helhet skall avräknas mot automobilskattemedlen.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 59).
Över styrelsens framställning har yttrande avgivits av riksräkenskapsverket
(s. 60).
Departementschefen, som icke funnit en anslagshöjning erforderlig, har
intet att erinra mot att anslaget fr. o. m. nästa budgetår avräknas mot
automobilskattemedlen.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot beräkningen av förevarande
anslag samt ej heller mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av
Kungl. Maj :t godtagna förslag, att anslaget fr. o. m. nästa budgetår hänföres
till automobilskattemedlens specialbudget. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen
Statsutskottets utlåtande nr 6 dr i 956
51
27 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 60 och 61), som innebär en
automatisk uppräkning av anslaget med 1 950 000 kr. för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 4 650 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
28:o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 61), innebärande
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
29:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
29, s. 61 och 62) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens biltrafiknämnd:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 328 500 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 300 000 kr.
Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med 69 000
kr. för nästa budgetår.
Beträffande den närmare innebörden av biltrafiknämndens framställning
torde få hänvisas till propositionen (s. 62).
Departementschefen förklarar sig icke beredd tillstyrka någon annan
förändring rörande nämndens avlöningsanslag än uppräkning med ett belopp
motsvarande den automatiska utgiftsökningen om 5 500 kr. för löneklassuppflyftningar
och om 23 000 kr. för ökning av det rörliga tillägget
i anledning av höjningen av statstjänstemännens löner.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:
52
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 20 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 209 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 60 400
Summa kr. 328 500
b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 328 500 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
30:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 30, s. 63), som innebär en med 1 500 kr. minskad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
31 :o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. Kungl. Maj :t
har (punkt 31, s. 63 och 64) föreslagit riksdagen att till Undersökningar
rörande vägtrafikolyckor in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag
av 206 600 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 177 300 kr.
Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt att anslaget höjes med 97 500
kr. för nästa budgetår.
Beträffande den närmare innebörden av rådets framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 63 och 64).
Departementschefen har framhållit, att ökade kunskaper rörande trafikolyckornas
natur och orsaker är av grundläggande betydelse, då det gäller
att skapa effektiva anordningar för att nedbringa antalet olyckor och därmed
rädda liv och egendom. De undersökningar, som omfattas av rådets
äskande, finner han ur angivna synpunkt i stort sett värdefulla. Vissa
forskningsuppgifter anser han dock tills vidare kunna begränsas. Med
hänsyn härtill förordas, att den för ändamålet ökade medelsanvisningen
bestämmes till 20 000 kr.
Härutöver föreslås, att anslaget uppräknas med 9 300 kr., varav 4 300
kr. för ökade kostnader för blanketter och maskinell bearbetning av snabbstatistiken
och 5 000 kr. för omräkning av ersättningarna till kanslipersonalen.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
53
Anslaget skulle alltså uppföras med (177 300 + 20 000 + 9 300) 206 600
kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Tlieodor
Johansson m. fl. (1:33) och den andra inom andra kammaren av herr
Ericsson i Näs m. fl. (11:44), i vilka hemställts, att riksdagen under
förevarande punkt för budgetåret 1956/57 måtte bevilja ett anslag om
274 800 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen II: 44.
Utskottet. Med hänsyn till den betydelsefulla verksamhet som bedrives
av statens trafiksäkerhetsråd framstår en i enlighet med yrkande i motionerna
1:33 och 11:44 till 274 800 kr. förhöjd medelsanvisning för hithörande
ändamål som i och för sig önskvärd. Då, såsom av ovanstående
redogörelse framgår, redan Kungl. Maj :ts förslag innebär en uppräkning
av anslaget med 29 300 kr., varav 20 000 kr. till utökning av forskningsverksamheten,
har utskottet emellertid funnit sig ej böra biträda motionärernas
förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 33 och II: 44, till Undersökningar
rörande vägtrafikolyckor m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 206 600 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
32 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 64—66) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 350 000 kr.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 350 000 kr.
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) har hemställt,
att anslaget höjes med 150 000 kr. för nästa budgetår.
Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas
till propositionen (s. 65).
Departementschefen, som erinrar om att NTF för innevarande budgetår
erhöll ett till 350 000 (+ 50 000) kr. höjt statsbidrag, anser sig ej kunna
tillstyrka något ytterligare ökat bidrag för nästa budgetår.
54
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1056
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nils Elowsson (I: 72) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nilsson i Göteborg och Cassel (II: 68), i vilka hemställts att riksdagen måtte
besluta att höja statsbidraget till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1956/57 till 500 000 kr. i stället för det i statsverkspropositionen
föreslagna bidraget av 350 000 kr.;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Boman och Bengtson (I: 206) och den andra inom andra
kammaren av fru Sandström och herr Löfgren (II: 371), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om en skyndsam
utredning om på vilket sätt NTF skulle kunna ges större resurser i arbetet
på trafikolyckornas nedbringande.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna 11:68 och 11:371.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär eu
för nästa budgetår oförändrad medelsanvisning av 350 000 kr. I motionerna
I: 72 och II: 68 har i anledning härav hemställts, att anslaget måtte
i enlighet med nationalföreningens förslag höjas till 500 000 kr. Vidare
har i motionerna I: 206 och II: 371 yrkats på en skyndsam utredning om
på vilket sätt föreningen skulle kunna ges större resurser i ekonomiskt
och personellt avseende i arbetet på trafikolyckornas nedbringande. Utredningen
borde enligt motionärerna utmynna i konkreta förslag och kostnadsberäkningar
för en utvidgad verksamhet med bl. a. fastare länsorganisationer.
Mot bakgrunden av den skrämmande utvecklingen i fråga om antalet
trafikolyckor och deras omfattning har utskottet, i likhet med motionärerna,
funnit ett ökat stöd böra ges åt den betydelsefulla verksamhet
som handhaves av föreningen. Ett tillstyrkande i full utsträckning av det
i motionerna 1:72 och 11:68 framställda yrkandet framstår därför som
i och för sig motiverat. Av ekonomiska skäl har utskottet dock funnit
sig böra förorda en till 400 000 kr. begränsad höjning av anslaget.
Vidkommande de i motionerna 1:206 och 11:371 framförda yrkandena
vill utskottet erinra om att genom 1953 års trafiksäkerhetsutredning f. n.
pågår en snabbutredning angående trafiksäkerheten. I samband därmed
avses, enligt vad utskottet under hand erfarit, frågan om upplysningsoch
propagandaverksamhetens bedrivande skola upptagas till behandling.
Utskottet förutsätter att jämväl de av motionärerna berörda frågorna därvid
bliva föremål för en noggrann prövning, varför någon särskild framställning
i ämnet från riksdagens sida icke synes erfordras. Utskottet
finner sig därför ej böra biträda det i sistnämnda båda motioner framställda
utredningsyrkandet.
55
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 72 och 11:68, till Bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1956/57
anvisa ett anslag av 400 000 kr., att avräknas mot autornobilskattemedlen;
II.
att motionerna 1:206 och 11:371 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
33:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 67—70) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 2 566 300 kr.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 341 000 kr.
Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut har hemställt att anslaget
höjes med 330 100 kr. för nästa budgetår.
Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 67 och 68).
Över framställningen ha utlåtanden avgivits av statskontoret och statens
lönenämnd (s. 68 och 69).
Departementschefen har ej ansett sig kunna biträda institutets yrkanden
om personalförstärkningar. I övrigt anföres följande.
»I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor, bör vissa löneregleringar vidtagas.
Sålunda föreslås förändring av en tjänst som amanuens i reglerad
befordringsgång till tjänst som förste byråsekreterare i Ce 27 och av en
tjänst som expeditionsvakt i Ce 10 till befattning som tryckare i Ce 13 samt
uppflyttning av två statsmeteorologer i Ca 27 till Ca 29. Vidare bör en befattning
som statshydrolog i Ce 27 uppflyttas till 29 lönegraden och i samband
därmed ordinariesättas. Slutligen bör en tjänst som tryckare i Ce 13
nyinrättas, varvid emellertid medel icke behöver beräknas för en befattning
som expeditionsvakt i Ca 10. Merkostnaderna för här angivna tjänsteförändringar
uppskattar jag till 10 268 kr.
56
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
Den automatiska utgiftsstegringen å anslaget för löneklassuppflyttningar
och arvodeshöjningar m. m. beräknar jag, lika med institutet, till
(203 716 + 11 380) 215 096 kr.
I enlighet med det anförda skulle anslaget uppföras med (2 341 000 +
10 268 + 215 096) i runt tal 2 566 300 kr.
I institutets personalförteckning bör uppföras två statsmeteorologer i
Ca 29, en statshydrolog i Ca 29 samt en förste byråsekreterare i Ce 27. Ur
förteckningen bör i stället utgå två statsmeteorologer i Ca 27 samt en statshydrolog
i Ce 27.»
Utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker under förevarande punkt föreslagna personalförändringar och
medelsberäkningar.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vidtaga i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4
januari 1956 förordade ändringar;
b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 666 200
2. Arvoden till sakkunniga .............................. 15 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 396 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 488 400
Summa kr. 2 566 300
c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 2 566 300 kr.
34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.: Undervisning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 70 och 71), som innebär
en med 400 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Undervisning för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 10 600 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
57
35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 71 och 72), som innebär
anslagshöjning för nästa budgetår med 11 000 kr., hemställer utskottet,.
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 185 900 kr.
36:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 73 och 74), som innebär
en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 52 000 kr., avseende
vissa arvodesregleringar i anslutning till den år 1955 beslutade höjningen
av statstjänstemännens löner, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Observatörer för budgetåret 1956/57 anvisa ett
anslag av 683 000 kr.
37:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader
in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 74—76),
vilket innebär en nedräkning av anslaget för nästa budgetår med 13 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Telegramkostnader m. in. för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 587 000 kr.
38 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 77),
som innebär en med 10 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 82 400 kr.
39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdrags
verksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 78 och
79), vilket innebär bifall till av institutet framställt äskande av en automatisk
uppräkning av anslaget med i runt tal 303 000 kr. på grund av utökad
uppdragsverksamhet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 989 000 kr.
38
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderleks
tjänst
för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 40, s. 79—81) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster
i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad stat för
väderlekstjänsten för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1956/57, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 060 300 kr.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 005 500 kr.
Institutet har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår med
176 700 kr.
Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 79—80).
Över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 80).
Departementschefen har beträffande de av institutet framförda yrkandena
förordat en uppräkning av anslaget med 92 500 kr. för löneklassuppflyttningar
m. in., 1 300 kr. till reseersättningar på grund av höjda biljettpriser
samt med 40 000 kr. för inköp av en elektronisk molnhöjdsmätare.
I enlighet med det anförda skulle anslaget, sedan för innevarande budgetår
anvisat engångsanslag om 79 000 kr. till anskaffning av bildöverföringsapparater
frånräknats, uppföras med (1 005 500 + 92 500 + 1 300
+ 40 000 — 79 000) 1 060 300 kr.
Slutligen föreslås att två kontorsbiträden i Ce 8 jämlikt grunderna för
den reglerade befordringsgången erhåller ordinarie anställning. Personalförteckningen
bör ändras i överensstämmelse härmed.
Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit anledning
till erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten uppföra ytterligare 2 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, föi-slagsvis
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................
Omkostnader, förslagsvis .................................
48 300
736 000
183 800
92 200
Summa kr. 1 060 300
Statsutskottets utlåtande nr G år 1956
59
c) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 1 060 300 kr.
41 :o) Sveriges meteorologiska och liydrologiska institut: Aerologiska
stationer. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 41, s. 81 och 82),
som för nästa budgetår innebär en uppräkning av anslaget med 26 200 kr.
för löneklassuppflyttningar m. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska
institut: Aerologiska stationer för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 589 600 kr.
42 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 82 och 83), innebärande
en automatisk anslagsökning om 30 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 710 500 kr.
Byggnadsväsendet
43:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43, s.
84—89) föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen
vidtaga i statsrådsprotokollet angiven ändring, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Byggnadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
3 076 600 kr.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 744 000 kr.
Bgggnadsstgrelsen har hemställt att anslaget för nästa budgetår höjes
med 311 700 kr. Styrelsen har vidare föreslagit eu genomgående redaktionell
ändring av rubrikindelningen i de två byggnadsstyrelseanslagen
innebärande att rubriken Statens bränslekontrollerande verksamhet utgår
och att vad som upptagits under densamma inarbetas i motsvarande poster
under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet, enär uppdelningen
numera saknar tydligt underlag i verkligheten och någon klar ekonomisk
gräns visat sig icke kunna upprätthållas mellan de båda grenarna
av styrelsens verksamhet.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 84—86),
60
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
Över framställningen ha utlåtanden avgivits av statskontoret och statens
lönenämnd (s. 86—88).
Departementschefen har anfört följande.
»Vad först angår byggnadsstyrelsens förslag om en redaktionell ändring
av rubrikindelningen i byggnadsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag
på så sätt, att den särskilda rubriken Statens bränslekontrollerande
verksamhet slopas och vad som upptagits därunder ingår under rubriken
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet, finner jag detta ändamålsenligt.
Jag tillstyrker därför, att den ändrade rubrikindelningen tillämpas
fr. o. m. nästa budgetår.
De av byggnadsstyrelsen framförda förslagen om löneregleringar anser
jag mig ej kunna biträda. I enlighet med vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör däremot
en tjänst som maskinist i Ca 15 ersättas med en tjänst som maskinmästare
i Ca 18 samt en befattning som reparatör i Ce 12 uppflyttas till
Ce 13. Merkostnaden härför uppgår till ca 1 600 kr.
Arbetsbördan för styrelsens intendentsbyrå har under senare år alltmer
ökats bl. a. genom den skedda utvidgningen av fastighetsbeståndet under styrelsens
förvaltning. En personalförstärkning synes nu vara påkallad på byråns
avdelning för inrikes fastigheter. Jag föreslår därför, att styrelsen får
anställa en ritare i Ce 19 samt ett kanslibiträde i Ce 11. I enlighet härmed
kräves en anslagshöjning med 12 816 resp. 9 516 kr.
Vad byggnadsstyrelsen anfört angående arbetsförhållandena på utredningsbyråns
expedition har vidare övertygat mig om att biträdespersonalen
på byrån behöver förstärkas. Jag har sålunda ingenting att erinra mot att
medel beräknas för anställande av en kontorist i Ce 13, varför erfordras en
anslagsförstärkning med 10 224 kr.
Övriga styrelsens förslag till personalökningar anser jag mig icke kunna
biträda.
Byggnadsstyrelsen har för ökning av posten Avlöningar till ordinarie
tjänstemän under rubriken Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal,
vilken post varit för lågt upptagen, samt för löneklassuppflyttningar m. m.
anmält ett behov av sammanlagt 37 272 kr., vilket torde böra godtagas.
Härtill kommer emellertid ett av styrelsen icke upptaget belopp om 261 200
kr. för rörligt tillägg i anledning av höjningen av statstjänstemännens
löner.
I överensstämmelse härmed torde anslaget böra uppföras med (2 744 000
+ 1 600 + 12 816 + 9 516 + 10 224 + 37 272 + 261 200) i runt tal 3 076 600
kr.
I styrelsens personalförteckning bör en maskinisttjänst i Ca 15 utgå
och i stället en tjänst som maskinmästare i Ca 18 tillkomma.»
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
61
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär vissa personalökningar, nämligen
för intendentsbyråns räkning med en ritare i Ce 19 och ett kanslibiträde
i Ce 11 samt för utredningsbyrån med en kontorist i Ce 13. Vidare
ersättes, i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, en tjänst som maskinist
i Ca 15 med en tjänst som maskinmästare i Ca 18 och uppflyttas en
befattning som reparatör från Ce 12 till Ce 13. Förutom de anslagshöjningar
som betingas härav tillkomma ytterligare uppräkningar för löneklassuppflyftningar
in. m. samt rörligt tillägg i anledning av höjningen av
statstjänstemännens löner. Slutligen har departementschefen tillstyrkt ett
av byggnadsstyrelsen framlagt förslag om redaktionell ändring av rubrikindelningen
i styrelsens avlönings- och omkostnadsanslag, innebärande att
den särskilda rubriken Statens bränslekontrollerade verksamhet slopas och
att vad som tidigare upptagits därunder ingår under rubriken Byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet.
Utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker under förevarande punkt föreslagna personalförändringar och
medelsberäkningar.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
bvggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1956 förordad ändring;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 166 400
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 143 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 593 500
Säger kr. 2 905 200
Byggnadsstyrelsens värmelednings personal
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 57 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 79 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 34 200
Säger kr. 171 400
Summa kr. 3 076 600
62
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 3 076 600 kr.
44:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 44,
s. 90—92) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 313 300 kr.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 302 800 kr.
Byggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning med 84 000 kr.
för nästa budgetår.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 90).
Över styrelsens framställning bär utlåtande avgivits av statskontoret (s.
90 och 91).
Departementschefen har förordat en uppräkning av anslaget med 12 000
kr. till reseersättningar samt med 43 500 kr. till övriga expenser, varav
18 000 kr. i engångsbelopp. Ett av styrelsen framlagt förslag om medelsanvisning
för allmän utbildning av stadsplanetekniker att i viss utsträckning
ersätta högskoleutbildad arbetskraft m. m. har departementschefen
funnit i och för sig beaktansvärt. Förslaget innefattar emellertid flera olika
slags utbildningsspörsmål, vilka i väsentliga hänseenden faller inom ramen
för de uppgifter, som den s. k. kompetensutredningen har att behandla. I
avvaktan på dess utredningsresultat förklarar sig departementschefen icke
beredd att taga ställning till förslaget. Ej heller anser han sig kunna tillstyrka
av styrelsen framförda medelsäskanden för viss upplysningsverksamhet
rörande virkesförstörande insekter och för drift av styrelsens pannlaboratorium.
Med borträknande av det för budgetåret 1955/56 anvisade engångsbeloppet
om 45 000 kr. skulle anslaget för nästa budgetår upptagas med
(302 800 + 12 000 + 43 500 — 45 000) 313 300 kr.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 313 300 kr.
45 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
45, s. 92—95) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
3 957 600 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
63
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 593 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har hemställt om anslagshöjning för nästa budgetår
med 135 800 kronor.
Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas
till propositionen (s. 92 och 93).
Över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 94).
Departementschefen har förklarat sig icke ha något att erinra mot ett
av styrelsen framlagt förslag att få inrätta högst 20 extra ordinarie tjänster
i högst 25 lönegraden för sådan extra ingenjörspersonal inom länsarkitektsorganisationen,
varav ett stadigvarande behov kan anses föreligga. Ett sådant
bemyndigande ansluter sig enligt departementschefen till motsvarande
bemyndigande för samma antal tjänster, som tidigare utverkats för byggnadsstyrelsen
efter anmälan i 1949 års statsverksproposition (VI ht p. 57).
Kostnaderna för såväl de nya som i fortsättningen jämväl de gamla nu
ifrågavarande tjänsterna föreslås skola betridas från posten Avlöningar till
icke-ordinarie personal. Från sistnämnda post torde också enligt gällande
regler böra bestridas kostnaderna för de sju extra kontorsbiträden, som
beräknas vinna extra ordinarie anställning under budgetåret 1956/57.
Av styrelsen framförda förslag om personalökningar har ej kunnat tillstyrkas.
Medelsbehovet för automatiska löneklassförändringar in. in. har av
myndigheten angivits till i runt tal 35 700 kr. Härtill bör emellertid enligt
departementschefen läggas ett belopp av 328 900 kr., avseende rörligt tilllägg
i anledning av företagen höjning av statstjänstemännens löner, vilket
belopp ej upptagits av byggnadsstyrelsen.
Anslaget skulle i enlighet med det anförda för nästa budgetår uppföras
med (3 593 000 + 35 700 + 328 900) 3 957 600 kr., att fördelas på olika poster
på sätt framgår av avlöningsstaten.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 732 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 076 100
3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis ................................. 356 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 792 100
Summa kr. 3 957 600
64
Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1956
b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 957 600 kr.
46:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 46, s. 95 och 96), innebärande en med 5 000 kr. ökad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
495 000 kr.
47 :o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner in. in. 1 enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 96), innebärande en med 5 000 kr.
ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kr.
48 :o) Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 97), innebärande oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upprättande av generalplaner
och regionplaner för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kr.
49 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse in. in. inom
vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s.
97), som innebär anslagsminskning för nästa budgetår med 100 000
kr„ hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot
bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.
50 :o) Utredningar rörande tillänmade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 50, s. 98 och 99), som innebär oförändrad
anslagsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. in. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
65
Tekniska institut
51 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj.t har (punkt 51, s. 100 och 101)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredraganden förordad stat för
statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57,
dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 694 300 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 644 600 kr.
Direktionen för statens väginstitut har hemställt om dels en höjning av
anslaget med 56 500 kr., dels ock anvisande av ett särskilt anslag om
230 000 kr. för inköp av teknisk utrustning.
Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få
hänvisas till propositionen (s. 100).
Föredraganden förklarar sig beträffande de av institutets direktion framförda
yrkandena endast beredd att tillstyrka en uppräkning med i runt tal
72 700 kr. för löneklassförändringar in. m. och med 3 000 kronor för
bränsle, lyse och vatten samt en ökning av uppbördsmedlen med 26 000 kr.
I enlighet härmed skulle anslaget uppföras med (644 600 + 72 700 +
3 000 — 26 000) 694 300 kr.
I en till statsutskottet ingiven skrift har Svenska vägföreningen hemställt
om utskottets prövning huruvida icke det av institutet äskade anslaget
om .230 000 kr. för inköp av teknisk utrustning skulle kunna av riksdagen
beviljas.
Utskottet. Direktionen för statens väginstitut har i skrivelse den 13 juni
1955 hos vederbörande statsråd anhållit, att sakkunniga måtte tillkallas
för en översyn av institutets organisation och arbetsuppgifter. I avbidan
på Kungl. Maj:ts ställningstagande till framställningen har utskottet
funnit sig — i likhet med föredraganden — ej böra tillstyrka anvisande
av medel för institutets tekniska utrustning.
Utskottet, som ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:
5—022 ce Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr G
66
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
Stat
A vlöningar
Statens väginstituts verksamhet i allmänhet
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 184 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 286 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 119 000
Säger kr. 589 800
Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 295 500
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 70 500
Säger kr. 366 000
Säger för avlöningar kr. 955 800
Omkostnader
1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis
...................................................... 137 000
2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda
uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 100 000
Säger för omkostnader kr. 237 000
Summa kr. 1 192 800
Särskilda uppbördsmedel
1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 2 000
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.......... 496 500
Säger kr. 498 500
Nettoutgift kr. 694 300
b) till Statens väginstitut för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 694 300 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
52:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 52, s. 102 och 103), som innebär en på grund av
automatiska utgiftsstegringar med 37 800 kr. förhöjd anslagsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956 67
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 76 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 1 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 283 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 88 300
5. Avlöningar till biträdande personal för konsulta
tionsuppdrag
in. in., förslagsvis ........................ 300 000
Summa kr. 749 900
b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 749 900 kr.
53:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 53, s. 103), som innebär en automatisk uppräkning
av anslaget med 100 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
433 500 kr.
54:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 54, s. 103 och 104), innebärande oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 kr.
Statens elektriska inspektion in. m.
55 :o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 55, s. 105—109) föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen
för statens elektriska inspektion vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens elektriska inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1956/57, dels ock till Statens elektriska inspektion: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 336 500 kr.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 267 000 kr.
Kommerskollegium bär hemställt att för nästa budgetår anslaget höjes
med 185 400 kr. Av nämnda belopp hänför sig ca 182 000 kr. till äskade personalförstärkningar
samt återstoden till löneregleringar och löneklassförändringar
m. m.
68
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 105—107).
Över framställningen ha utlåtanden avgivits av statens lönenämnd och
statskontoret (s. 107 och 108).
Departementschefen erinrar inledningsvis, att elkraftsutredningen i sitt
år 1954 avgivna huvudbetänkande (SOU 1954: 12) framlagt förslag till
rationalisering av distributionen av elkraften. Vidare upplyses, att betänkandet,
som varit föremål för en omfattande remissbehandling, innefattar
åtskilliga frågor av icke blott ekonomisk och organisatorisk utan även författningsmässig
art. I samband med dessa spörsmål aktualiseras jämväl enligt
departementschefen andra författningsproblem på förevarande område,
som torde böra beaktas vid en översyn av elektricitetslagstiftningen. Med
hänsyn till ärendets stora omfattning och komplicerade natur samt till vad
som under remissbehandlingen framkommit anser departementschefen hithörande
spörsmål böra ytterligare övervägas, innan eventuella förslag i
ämnet framläggas för riksdagen.
Vidare anföres följande.
»I sina petita har kommerskollegium nu framlagt förslag om en förstärkning
och decentralisering av elektriska inspektionen, vilket väl ansluter
sig till kollegiets i yttrande över elkraftutredningens betänkande
framförda synpunkter. Kollegiet har sålunda föreslagit inrättande av två
distriktskontor, förlagda förslagsvis till Göteborg och Malmö. Den behövliga
personalförstärkningen har angivits till sammanlagt två överinspektörer
i Ca 33, två förste distriktsingenjörer i Ca 29, två ingenjörer i
Ca 25, två ritare i Ce 21 samt fyra kontorsbiträden. Kollegiet motiverar
sina förslag om förstärkning bl. a. med att tillsynen av koncessionerade
anläggningar med nuvarande personalstyrka icke kan upprätthållas i någon
nämnvärd utsträckning. Sålunda kan med nuvarande besiktningsfrekvens
varje anläggning blott besiktigas en gång vart tjugonde år, ett förhållande
som framstår som desto mer otillfredsställande som åtskilliga distributionsanläggningar
är nedslitna eller i dåligt skick. Ej heller har övriga
arbetsuppgifter, såsom tillsynen av efterlevnaden av arbetarskyddslagens
bestämmelser om skydd mot elektriska olycksfall samt utredningar av
sådana olycksfall och av eldsvådor, medhunnits.
Enligt min mening är en decentralisering av elinspektionens verksamhet
önskvärd redan sett mot bakgrunden av dess nuvarande arbetsuppgifter.
Med hänsyn till de förslag i organisatoriskt hänseende, som elkraftutredningen
framlagt och som bör bli föremål för fortsatta överväganden,
anser jag mig emellertid f. n. icke böra förorda en sådan organisationsändring.
Även med en mera omfattande personalförsfärkning
torde tills vidare böra anstå.
Å andra sidan kan jag icke finna annat än att kollegiet tydligt påvisat,
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
69
att inspektionen med befintliga personalresurser icke på ett tillfredsställande
sätt kan fullgöra sina nuvarande arbetsuppgifter. Skulle rådande
förhållande fortbestå, är det att befara, att gällande säkerhetsföreskrifter
icke kommer att iakttagas, vilket skulle medföra allvarliga skador.
I detta sammanhang må också framhållas, att elkraftutredningen funnit
en utökning av personalen för de nuvarande uppgifterna nödvändig. Detta
har jämväl kraftigt understrukits i de över betänkandet avgivna remissyttrandena.
På grund härav bör man därför enligt min mening nu företaga
den förstärkning, som i rådande läge befinnes möjlig. Jag förordar,
att inspektionen tillföres två förste distriktsingenjörer i Ce 29, vilka bör
vara högskoleutbildade. Det med anledning härav ökade medelsbehovet
utgör 43 512 kr.
I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör två förste distriktsingenjörer
— med högskoleutbildning — uppflyttas från Ca 27 till Ca 29, vilket
medför en uppräkning av anslaget med 4 032 kr. Övriga förslag till löneregleringar
avstyrkes.
Vid omräkning av anslaget uppkommer enligt kollegiet en automatisk
utgiftsminskning av 2 052 kr. På grund av höjningen av statst jänstemännens
löner bör emellertid anslagsposten till rörligt tillägg uppräknas med
i runt tal 24 000 kr., vilket belopp icke upptagits i petita. Den automatiska
utgiftsökningen å anslaget blir således (24 000 — 2 052) 21 948 kr.
Vid bifall till mina förslag skulle avlöningsanslaget alltså uppföras med
(267 000 + 43 512 + 4 032 + 21 948) avrundat 336 500 kr.
Slutligen bör i personalförteckningen uppföras fyra förste distriktsingenjörer,
två i Ca 29 och två i Ce 29. I stället bör två tjänster som
förste distriktsingenjör i Ca 27 utgå ur förteckningen.»
Utskottet. Departementschefens förslag innebär att — i avvaktan på
slutligt ställningstagande till bl. a. vissa av elkraftsutredningen i dess slutbetänkande
framlagda förslag i organisatoriskt hänseende — en utökning
med två förste distriktsingenjörer i Ce 29 av personalen för inspektionens
nuvarande arbetsuppgifter vidtages. Dessutom föreslås, i enlighet med vad
chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor, två förste distriktsingenjörstjänster uppflyttade från
Ca 27 till Ca 29. Slutligen tillkommer automatisk anslagsuppräkning till
följd av höjning av statstjänstcmännens löner.
Utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Ivungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker under förevarande punkt föreslagna personalförändringar och
medelsberäkningar.
Utskottet hemställer,
70
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens elektriska inspektion vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1956 angivna
ändringar;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57;
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 180 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 89 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 66 700
Summa kr. 336 500
c) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 336 500 kr.
56:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 110 och 111), vilket innebär en uppräkning
av anslaget för nästa budgetår med 9 700 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
35 000 kr.
57:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 111), som innebär en med 2 000 kr.
ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk
ström för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kr.
Djurgårdsnämnden
58:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 58, s. 112), som innebär anslagsökning med 6 700 kr. för
nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
71
Avlöningsstat
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ...........
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................
18 000
105 900
15 100
Summa kr. 139 000
b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 139 000 kr.
59:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 59, s. 112), som innebär en nedräkning av anslaget med
1 500 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kr.
Diverse
60 :o) Ersättning till statens allmänna fastigheisfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 113) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbgggnadernas delfond för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 971 000 kr.
61 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 61, s. 113) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond:
Byggnadsstgrelsens delfond för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 2 154 000 kr.
62:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Majst medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 62, s. 113 och 114), som innebär oförändrad medelsanvisning''
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för
av Kungl. Maj.t medgivna lindringar i befordringsavgifterna
för vissa resor för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kr.
72
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
63 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Maj:t liar (punkt 63, s. 114 och 115) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 31 200 000 kr.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 33 000 000 kr.
I en i november 1955 upprättad promemoria har generalpoststyrelsen
meddelat, att statskontoret och styrelsen överenskommit, att den ersättning,
som av statskontoret skall gäldas för befordran av tjänsteförsändelser
i allmänhet, fr. o. m. den 1 juli 1956 skall sänkas från nuvarande 14 till
12 procent, vilket medför, att ersättningar för befordran av sådana försändelser
för nästa budgetår skulle nedgå till 28 700 000 kr. Ersättningarna
för övriga försändelser har styrelsen uppskattat till 2,5 milj. kr.
Departementschefen har meddelat, att resultatet av den sedan 1954 pågående
utredningen rörande det nuvarande tjänstebrevssystemet icke
torde kunna föreligga inom sådan tid, att ev. förslag i ämnet kan redovisas
för årets riksdag. Under angivna förhållanden och då departementschefen
icke har något att erinra mot styrelsens medelsberäkning förordas, att
anslaget uppföres med av styrelsen föreslaget belopp, 31 200 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Weiland
in. fl. (I: 32) och den andra inom andra kammaren av herr Nyberg in. fl.
(II: 43), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att tjänstebrevsrätten
skall borttagas från och med den 1 juli 1957.
Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande
torde få hänvisas till motionen I: 32.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag till beräkning av förevarande anslag
anser sig utskottet kunna biträda.
Den redan i föregående års statsverksproposition omnämnda tjänstebrevsundersökning
som av generalpoststyrelsen påbörjades den 1 januari
1954 har numera slutförts. Med ledning härav har av statskontoret och
generalpoststyrelsen överenskommits en reducering av den till postverket
utgående ersättningen för tjänsteförsändelser i allmänhet från 14 till 12
procent av verkets frankoteckenuppbörd. Utredningen rörande det nuvarande
tjänstebrevssystemet pågår däremot alltjämt. I avvaktan på slutiörandet
av densamma har utskottet funnit sig icke böra biträda det i
motionerna I: 32 och II: 43 framförda yrkandet om tjänstebrevsrättens avskaffande
fr. o. in. den 1 juli 1957. Utskottet förutsätter dock att förenämnda
utredning bedrives på sådant sätt, att resultatet av densamma
kan redovisas för nästa års riksdag.
Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1956
73
I. att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 31 200 000 kr.;
II. att motionerna I: 32 och II: 43 icke må bifallas av riksdagen.
64 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar in. m. I enlighet
med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 115), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kr.
65 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. in. Kungl. Maj :t
har (punkt 65, s. 115—117) föreslagit riksdagen att till Geotekniska undersökningar
i Götaälvdalen m. in. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 185 000 kr.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 150 000
kr.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län har — under hänvisning bl. a. till en
promemoria den 31 augusti 1955 från statens geotekniska institut — hemställt
att för fortsatta geotekniska undersökningar i Götaälvdalen in. in.
måtte för budgetåret 1956/57 anvisas 185 000 kr.
Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas
till propositionen (s. 116).
Över länsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret
(s. 116).
Departementschefen erinrar om att den geotekniska undersökning av
Götaälvdalen, som bekostas av anslaget, igångsattes i sin första preliminära
etapp under budgetåret 1954/55 samt att det i fjolårets statsverksproposition
anmäldes, att kostnaderna för de geologiska förarbetena i denna etapp
blivit 35 000 kr. högre än vad ursprungligen beräknats, varav 15 000 kr.
faller på visst kartmaterial och 20 000 kr. på laboratorieundersökningar.
Departementschefen upplyser härefter, att det nu icke längre är möjligt
alt uppskjuta ifrågavarande arbeten utan att äventyra resultatet av den
preliminära undersökningen och förordar därför, att det äskade beloppet
anvisas. Vidare erinras om att enligt det för undersökningen uppgjorda
programmet den första etappen skulle följas av en definitiv undersökning
om befintlig säkerhetsmarginal för ras och om erforderliga förstärkningsåtgärder.
Härom anföres följande.
74
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
»Denna andra etapp torde icke kunna genomföras på kortare tid än två
år. För nästa budgetår uppskattas medelsbehovet härför till 150 000 kr.
Geotekniska institutet har meddelat, att det, innan den preliminära undersökningen
slutförts, icke är möjligt att närmare angiva den slutliga omfattningen
och därmed ej heller de totala kostnaderna för den definitiva undersökningen.
Efter en preliminär genomgång av det hittills föreliggande
undersökningsmaterialet har institutet emellertid på min begäran verkställt
en ungefärlig beräkning av den totala kostnaden för den återstående
undersökningen och därvid kommit till en approximativ siffra av högst
410 000 kr. Jag tillstyrker att ifrågavarande arbeten i Götaälvdalen plancnligt
nu fullföljes genom en definitiv undersökning och beräknar härför
i enlighet med myndigheternas äskande för nästa budgetår 150 000 kr.
Anslaget torde alltså böra uppföras med (35 000 + 150 000) 185 000 kr.»
Utskottet. Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört
och förordat har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 185 000 kr.
66 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 117 och 118), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kr.
67 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67,
s. 118), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
Stockholm den 20 april 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Statsutskottets utlåtande nr ti År 195ti
75
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Leander, Näsström, Hesselbom, Pålsson, Gustaf Andersson, Einar Persson,
Ragnar Persson, Alfred Nilsson, Axel Andersson, Rikard Svensson, Sunne,
fru Svenson och herr Birke; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Ståhl, Åkerström, Rubbestad, Petterson
i Degerfors, Andersson i Mölndal, Persson i Växjö, Löfroth, Svensson i
Stenkyrka, Andreasson, fröken Karlsson och herr Nelander.
Reservationer
1) vid punkten 9 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
in. in.) av herrar Alfred Nilsson, Axel Andersson, Sunne, Birke, Skoglund
i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Ståhl, Löfroth, fröken Karlsson och herr
Nelander, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Med sin
hemställan» och slutar med »390 milj. kr.», bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar motionärernas uppfattning, att bestämda olägenheter
av finansiell och budgetteknisk natur måste anses förbundna med nuvarande
system för beräkning av anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten.
En omläggning härutinnan torde därför böra ske, så
att medelsanvisningen bättre anpassas efter de faktiska utgifterna under
vederbörande budgetår. Detta synes så mycket mera motiverat som, av
skäl utskottet i det föregående berört, det syfte som avsetts med övergången
till kalenderårsberäkning av förevarande anslag numera i allt väsentligt
förfelats. Ifrågavarande syfte lärer för övrigt lika väl kunna tillgodoses,
därest riksdagen samtidigt med anslagsanvisningen fastställer särskilda
investeringsramar, innefattande det högsta belopp som får disponeras för
vägbyggnader under visst kalenderår. Med hänsyn härtill anser sig utskottet
böra tillstyrka bifall till motionerna I: 321 och II: 252 samt I: 322
och II: 363, såvitt de innebära återgång till budgetårsberäkning av anslagen
till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten under bibehållande av
den med anslagen avsedda verksamhetens arbetstekniska anknytning till
kalenderår. Såsom en följd av denna sin ståndpunkt kommer utskottet
att under punkten 11 förorda, att de nämnda anslagen anvisas med sammanlagt
195 milj. kr. i stället för det av Ivungl. Maj:t föreslagna beloppet
av 390 milj. kr.»
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »61,3 milj. kr.», bort ha följande lydelse:
76
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
»Utskottet vill slutligen erinra om att för administration och diverse
ändamål äskats sammanlagt 67,2 milj. kr. Vid bifall såväl härtill som till
vad utskottet under förevarande punkt förordat skulle de anslag som skola
avräknas mot automobilskattemedlen komma att för nästa budgetår uppgå
till inalles (195,o + 30,o + 300,o + 152,o + 29,5 + 67,2 =) 773,7 milj. kr. I
förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda
anslag innebär detta en minskning med ca 15 milj. kr. Då automobilskattemedelsinkomsterna
vidare beräknats till 1 030,o milj. kr., skulle
således det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på vägväsendets
specialbudget komma att öka med 256,3 milj. kr.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 321 och
11:252 samt 1:322 och 11:363, såvitt nu är i fråga, besluta
om återgång till budgetårsberäkning av anslagen till den statliga
väg- och brobyggnadsverksamheten;»
2) vid punkten 11 (Byggande av vägar och broar) av herrar Alfred
Nilsson, Axel Andersson, Sunne, Birke, Skoglund i Doverstorp, Malmborg
i Skövde, Ståhl, Löfroth, fröken Karlsson och herr Nelander, vilka ansett
att under förutsättning av bifall till den med 1) betecknade reservationen
dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 29, som börjar med »Såsom
framgått» och slutar med »i fördelningsfrågan», bort ha följande lydelse:
»I enlighet med den uppfattning åt vilken utskottet redan under punkten
9 givit uttryck tillstyrker utskottet bifall till det i motionerna 1:321
och 11:252 samt 1:322 och 11:363 framställda förslaget, att anslagen till
byggande av vägar och broar anvisas med sammanlagt 195 milj. kr. för
budgetåret 1956/57, innebärande en nedräkning av den av Kungl. Maj:t
äskade anslagssumman med hälften, men att Kungl. Maj:t samtidigt bemyndigas
att låta under kalenderåret 1957 verkställa vägbyggnader intill
ett belopp av inalles 390 milj. kr.
Det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 390 milj. kr. har förutsatts skola
fördelas med 130 milj. kr. till byggande av riksvägar, med 234 milj. kr.
till byggande av länsvägar, med 12 milj. kr. till byggande av ödebygdsvägar
och med 14 milj. kr. till byggande av storbroar. I förhållande till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag innebär detta, att 10 milj. kr.
överförts från riksväg- till länsväganslaget. I avvaktan på resultatet av
den omprövning av 1954 års vägprogram som avses skola ske i en nära
framtid vill utskottet icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förevarande förslag,
med den jämkning likväl som följer av utskottets ställningstagande till
nyssnämnda motioner. Utskottet förordar alltså, att de fyra hithörande
anslagen anvisas med respektive 65, 117, 6 och 7 milj. kr.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
77
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna 1:321 och 11:252 samt 1:322 och
II: 363, såvitt nu är i fråga,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att låta under kalenderåret
1957 verkställa vägbyggnad för
a) Bqqqande av riksväqar intill ett belopp
av ................................................ kr. 130 000 000
b) Byggande av länsvägar intill ett belopp
av ................................................ » 234 000 000
c) Byggande av ödebygdsvägar intill ett belopp
av .......................................... » 12 000 000
d) Byggande av storbroar intill ett belopp
av ................................................ » 14 000 000
dels för budgetåret 1956/57 anvisa följande reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen, nämligen
a) Byggande av riksvägar ..................... kr. 65 000 000
b) Byggande av länsvägar ..................... » 117 000 000
c) Byggande av ödebygdsvägar ............... » 6 000 000
d) Byggande av storbroar ..................... » 7 000 000.
3) vid punkten 15 (Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.) av
herrar Alfred Nilsson, Sunne och Neländer, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38, som börjar med »Vad
därefter» och slutar med »2 milj. kr.», bort ha följande lydelse:
»Frågan om en effektiv hjälp åt den enskilda väghållningen har under
senare år vid ett flertal tillfällen varit föremål för riksdagens prövning.
Vid 1952 års riksdag genomfördes ett beslut om visst statligt stöd åt de
enskilda väghållarna i form av en statlig kreditgaranti för anskaffning
av maskiner och redskap. Denna hjälpåtgärd var förestavad av svårigheterna
för de enskilda väghållarna att anskaffa erforderlig maskinell utrustning.
Erfarenheten har emellertid visat, att dessa väghållare icke
kunnat få någon effektiv hjälp med anlitande enbart av denna kreditgaranti.
Intill den 1 januari 1956 har dylik garanti tagits i anspråk till
ett sammanlagt belopp av endast något mer än 150 000 kronor. Det har
visat sig, att kostnaderna för inköp av maskiner skulle bliva alltför betungande
för väghållarna. Då behovet av maskinell utrustning under de
senaste åren avsevärt ökats på grund av den starkt stegrade trafiken,
anser utskottet i anslutning till motiveringen till 1952 års förenämnda beslut
att statsmakterna böra bringa en effektiv hjälp till de enskilda väghållarna
i enlighet med vad som föreslagits i motionerna I: 205 och II: 510.»
dels ock utskottets hemställan under III. hort ha följande lydelse:
78
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
»III. att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
och i anledning av motionerna 1:205 och 11:510, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till enskilda väghållare för inköp av
maskinell utrustning för vägunderhållet eller för förhyrning
av sådan utrustning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»
4) vid punkten 21 (Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp) av herr Näsström;
5) vid punkten 24 (Statens bilinspektion: Utrustning) av herrar Alfred
Nilsson, Axel Andersson, Sunne, Ståhl, Löfroth och Nelander, vilka ansett
att
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 49 börjar med »I avvaktan»
och på s. 50 slutar med »frågan fattas», bort ha följande lydelse:
»I avvaktan på resultatet av den sålunda begärda översynen har utskottet
funnit sig böra, i enlighet med motionärernas förslag, tillstyrka
en uppräkning av det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskade anslaget
till 75 000 kr.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 71 och II: 147, till Statens
bilinspektion: Utrustning för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 75 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»
-
Sthlm 1956. K. L. Beckmans Boktr.