Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
1
Nr 55
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1956/57 till rasbiologiska
institutet, farmacevtiska institutet m. m.
(2:a avd.)
l:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framlagda förslag
(punkt 134, s. 293 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1956), vilket innebär en anslagshöjning med
11 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman .......... 27 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 74 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 26 000
Summa kronor 127 500
b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 127 500 kronor.
2:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, s. 293), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
16 000 kronor.
3:o) Rasbiologiska institutet: Materiel in. m. T enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 136, s. 294), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. in. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 31 100 kronor.
1 — B ihan g till riksdagens protokoll 10GG. G samt. Nr GG
2
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
4:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 137, s. 294—302) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57,
vidtaga den ändring i personalförteckningen för farmacevtiska institutet,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för farmacevtiska institutet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Farmacevtiska
institutet: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 565 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nils Theodor Larsson m. fl. (I: 242) och den andra inom andra
kammaren av herr von Friesen (II: 546), i vilka — såvitt här är i fråga —
hemställts, att riksdagen måtte besluta att avskaffa alla kvarstående elevavgifter
vid universiteten och de under ecklesiastikdepartementet hörande
högskolorna samt att riksdagen för budgetåret 1956/57 måtte besluta
anvisa belopp till ersättning för bortfallna inkomster av elevavgifter vid
universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg med högst 10 500 kronor eller
det lägre belopp som må befinnas skäligt med hänsyn till värderingen av
övriga i ifrågavarande inkomstposter ingående särskilda uppbördsmedel;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin m. fl. (II: 513), i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att
riksdagen måtte besluta att avskaffa alla kvarvarande obligatoriska elevavgifter
vid universiteten och högskolorna;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom m. fl. (I: 422) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin m. fl. (II: 514), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till
ersättning för bortfallna inkomster vid avskaffande av kvarvarande elevavgifter
vid universitet och högskolor på berörda anslagspunkter under
åttonde huvudtiteln anvisa förslagsanslag av högst 10 500 kronor eller det
lägre belopp, som kan befinnas skäligt vid granskning av riksstaten.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i motionerna
hänvisas till motionerna I: 242, II: 513 och II: 514.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 108 700 kronor.
Förslaget avser — förutom vissa automatiska utgiftsförändringar — inrättande
av en professur i farmakodynamik och toxikologi med indragning
samtidigt av en å statens farmacevtiska laboratoriums avlöningsstat uppförd,
i lönegraden Ca 37 placerad, av professorn C. H. Rydin innehavd
tjänst som avdelningsföreståndare för laboratoriets biologiska avdelning
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
3
och med Rydin som förste innehavare av ovannämnda professur, medelsanvisning
för anställande av ett laboratoriebiträde i Ce It, en amanuens
och två förste amanuenser samt för utbyte av eu kontoristtjänst i Ce 13
mot en kansliskrivartjänst i Ce 15 ävensom borttagande av nu förefintliga
termins-, övnings- och depositionsavgifter vid farmacevtiska institutet.
Beträffande sistnämnda förslag inhämtas av statsrådsprotokollet följande.
Sverigesr förenade studentkårer har i en den 3 november 1955 gjord
framställning om borttagande av studerandeavgifterna vid universiteten
och vissa andra högre läroanstalter — under åberopande av en vid framställningen
fogad utredning — hemställt om avskaffande av nu förefintliga
elevavgifter vid, bland annat, farmacevtiska institutet. I framställningen
har framhävts, jämte annat, att av eleverna vid institutet (ca 300 till antalet)
uttogs för närvarande i avgifter av olika slag ett lika stort belopp
som sammanlagt erlades av landets omkring 10 000 universitetsstuderande.
Institutets styrelse, som anbefallts inkomma med utlåtande över framställningen,
har instämt i ett av lärarkollegiet avgivet yttrande i ärendet.
I nämnda yttrande anföres bland annat:
De avgifter, som förekommer vid farmacevtiska institutet, är följande,
nämligen termins-, övnings-, examens- och depositionsavgifter. I fråga om
grunden för uttagande av dessa avgifter och avgifternas användning må
följande anföras. I 35 § andra stycket stadgan den 30 augusti 1943 (nr
669) för farmacevtiska institutet föreskrives, att studerande jämte fastställd
terminsavgift har att erlägga av styrelsen bestämd ersättning för
materiel m. m., som användes vid de praktiska övningarna. Vidare meddelas
i stadgans 47 § första stycket, att fastställd examensavgift skall erläggas,
då studerande ingiver ansökan om examen. Genom Ivungl. brev
den 30 augusti 1943 har institutets styrelse bemyndigats att fastställa de
termins- och examensavgifter, som skall erläggas av studerande vid institutet,
dock att dessa avgifter icke utan Ivungl. Maj:ts medgivande må fastställas
till högre belopp än 50 kronor i fråga om terminsavgift och 25
kronor i fråga om examensavgift. Institutets styrelse beslöt den 12 november
1943, att terminsavgiften skulle utgå med 50 kronor och examensavgiften
med 25 kronor. Sistnämnda dag beslöt styrelsen även, att den omförmälda
ersättningen för materiel m. m., som de studerande hade att erlägga,
skulle utgå i form av övningsavgift med 50 kronor per termin under
lärokurs för apotekarexamen och med 25 kronor per termin under lärokurs
för farmacie kandidatexamen (numera receptarieexamen). Som ersättning
för förbrukad materiel är även att anse den depositionsavgift, som
av ålder erlägges av de studerande en gång årligen. Denna avgift belöper
sig för studerande vid apotekarlinjen till 10 kronor och för studerande
vid receptarielinjen till 5 kronor årligen.
Under budgetåret 1954/55 inflöt enligt uppgift från institutets kamrerare
följande belopp i avgifter, nämligen
terminsavgifter
övningsavgifter
26 900 kronor
14 375 »
2 025
2 960
depositionsavgifter
examensavgifter
4
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
Beträffande användningen av de influtna avgiftsbeloppen gäller följande.
Terminsavgifter. Till materiel m. m. må institutets styrelse disponera
dels inflytande terminsavgifter till ett belopp av 6 500 kronor, dels ock av
förefintligt överskott å terminsavgifter ett belopp av högst 2 000 kronor
(K. br. den 19 maj 1939). Av terminsavgiftsmedel må vidare 6 480 kronor
användas till avlöning av 3 tredjeamanuenser, nämligen en i galenisk farmaci,
en i kemi och en i farmacevtisk mikrobiologi (Iv. br. den 6 juli 1951,
den 30 maj 1952 och den 17 juni 1955 samt civildepartementets ämbetsskrivelse
den 17 juni 1955). Genom särskilda av Kungl. Maj:t meddelade
beslut, senast den 26 november 1954, har sedan 1952 medgivits, att 3 000
kronor årligen av överskott å terminsavgifter finge disponeras för anordnande
av obligatoriska biologiskt-medieinska översiktskurser rörande läkemedlen.
Slutligen medgives i kungl. brev den 17 juni 1955 att av befintligt
överskott å terminsavgifter högst 3 000 kronor årligen må utgå till propedeutisk
undervisning i matematik och statistik.
Övning savgifter. Samtliga inflytande övningsavgifter må användas till
materiel m. in. (K. br. den 19 maj 1939).
Depositionsavgifter. Dessa avgifter skiljer sig till namnet men icke till
gagnet från övningsavgifterna och användes sålunda helt till materiel.
Examensavgifterna. Bestämmelser om disposition av examensavgifterna
har meddelats av Kungl. Maj:t genom brev den 23 maj 1935. Till den del
ifrågavarande bestämmelser alltjämt är aktuella innebär de, att avgifterna
får disponeras till bekostande av erforderliga undersökningar och utredningar,
för beredande av bidrag till studieresor och dylikt samt till andra
tillfälliga utgifter i institutets intresse, vilka icke finnes upptagna i gällande
stat.
I sitt år 1948 avgivna betänkande (SOU 1948: 46) föreslog farmaceututbildningssakkunniga
(s. 178—179), att de studerande skulle befrias från
erläggande av termins- och övningsavgifter. Som en konsekvens härav
skulle belastningen å avlönings- och materielanslagen ökas. I fråga om
examensavgifterna anförde de sakkunniga: »Examensavgifterna utgör de
enda medel, som står till institutets förfogande för bestridande av tillfälliga
utgifter i institutets intresse, vilka icke kan bekostas från anslag, upptagna
i institutets stat. Dessa avgifter, vilka ju icke kan anses nämnvärt
betunga de studerande, -bör enligt de sakkunnigas mening fortfarande utgå.»
Vad de sakkunniga anfört i fråga om avgifterna lämnades i avgivna remissyttranden
över betänkandet utan erinran såväl av lärarkollegiet som av
institutets styrelse.
Lärarkollegiet hyser alltjämt den uppfattningen, att de avgifter, som
för närvarande belastar de studerande vid institutet, bör avskaffas, dock
med undantag för examensavgifterna. Eu förutsättning härför är emellertid.
att institutet i annan ordning erhåller täckning för de utgifter, som
hittills bestritts med avgiftsmedel. Sålunda bör avlöningsanslagets delpost
till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, uppräknas
med (3 X 2 ICO + 3 000 -f 3 000 = 12 480 kronor eller i runt tal)
12 500 kronor och materielanslaget uppräknas med (6 500 + 2 000 -f-f
14 375 -f 2 025 =) 24 900 kronor. Lärarkollegiet får sålunda under nyss
angiven förutsättning tillstyrka bifall till den av Sveriges förenade studentkårer
gjorda framställningen i vad angår avskaffande av termins-, övningsoch
depositionsavgifter men avstyrka bifall beträffande borttagande av
examensavgifterna.
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956 5
Departementschefen har anfört följande.
Av studerandena vid våra högre läroanstalter är eleverna vid farmacevtiska
institutet för närvarande i sällsynt stor utsträckning pålagda avgifter
av olika slag. Såsom framgår av min förut lämnade redogörelse uttages
av institutets elever fyra särskilda avgifter, nämligen termins-, övnings-,
depositions- och examensavgifter. I dylika avgifter inflöt under sistflutna
budgetår sammanlagt 46 260 kronor. I likhet med institutets styrelse och
lärarkollegium anser jag, att termins-, övnings- och depositionsavgifterna
bör borttagas från och med nästa budgetår. Däremot är jag icke beredd
att för nästa budgetår föreslå avskaffande av examensavgifterna, Dylika
avgifter uttages för närvarande vid flertalet av övriga högre läroanstalter.
Av nu inflytande termins-, övnings- och depositionsavgifter användes
12 480 kronor till avlönande av viss amanuenspersonal och bekostande av
särskild kursundervisning samt 24 900 kronor till anskaffande av materiel.
Ett borttagande av sistnämnda avgifter, i enlighet med vad jag föreslagit,
medför sålunda en ökad belastning å institutets avlönings- och materielanslag
för nästa budgetår. Enligt verkställd undersökning förefanns emellertid
vid utgången av sistförflutna budgetår en behållning av terminsavgifter
på 31 721 kronor. Denna behållning är räkenskapsmässigt redovisad
såsom reservation å institutets materielanslag i budgetredovisningen för
nämnda budgetår. Ifrågavarande reservation kan intill utgången av innevarande
budgetår beräknas öka till minst 37 400 kronor. Denna reservation
synes mig böra användas för att undvika eljest erforderliga höjningar
av avlönings- och materielanslagen. Av budgettekniska skäl bör reservationen
disponeras på det sättet, att den uteslutande tages i beräkning vid
avvägningen av materielanslaget för nästa budgetår. Detta reservationsanslag,
som för innevarande budgetår är uppfört med 65 000 kronor, föreslås
av institutet skola för nästa budgetår upptagas till oförändrat belopp.
Ett borttagande av terminsavgifterna nödvändiggör å ena sidan en uppräkning
av anslagsmedlen till materiel med förutnämnda belopp av 24 900
kronor. Å andra sidan kan materielanslaget minskas med den i det föregående
beräknade reservationen av 37 400 kronor. Jag föreslår därför, att
materielanslaget för nästa budgetår uppföres med 52 500 kronor, innebärande
en sänkning med 12 500 kronor. Vad beträffar avlöningsanslaget för
nästa budgetår bör detta — till följd av terminsavgifternas borttagande
— vid här angivna förfaringssätt ökas med hela det belopp, 12 480 kronor,
som nu av inflytande dylika avgifter användes till avlönande av viss amanuenspersonal
och bekostande av särskild kursundervisning.
Till stöd för det i motionerna 1:242 och 11:546 gjorda yrkandet har
anförts huvudsakligen följande.
Man kan med tillfredsställelse konstatera, att i årets statsverksproposition
väckts förslag om avskaffande av åtskilliga av de avgifter, som åvilar
studerande vid universitet och högskolor. Särskilt glädjande är att de studerande
vid farmaeevtiska institutet, som för närvarande är avsevärt mer
betungade av olika avgifter än övriga studenter, kommer att befrias från
flertalet av de avgifter som de nu har att erlägga.
De krav på borttagande av elevavgifterna vid universiteten och högskolorna,
som framfördes av Sveriges förenade studentkårer (SIS) hösten
1955, har av vederbörande departementschefer i vissa fall accepterats, i
6 Statsutskottets utlåtande nr 5ö år 1956
vissa fall tillbakavisats och i vissa fall icke ens anmälts; beträffande terminsavgifterna
vid Stockholms högskola har Kungl. Maj:ts ställningstagande
ännu icke redovisats. SFS:s synpunkter synes emellertid vara värda
att ytterligare beaktas.
Vid de tekniska högskolorna upptages i samband med inskrivningen en
depositionsavgift på 50 kronor. Denna torde vara att betrakta som eu
iorm av ersättning för slitage på laboratorieutrustningen. Eftersom motsvarande
avgifter vid övriga läroanstalter har avskaffats eller aldrig existerat,
synes depositionsavgiften, som icke redovisas i riksstaten, böra slopas.
Övriga kvarstående elevavgifter är av följande slag. Inskrivningsavgifter
fmnes vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet ocli
handelshögskolorna; examensavgifter finnes vid dessa och flera ytterligare
lärosäten. Inkonsekvenserna på detta område är uppenbara även inom
samma huvudtitel. En civilingenjör har sålunda icke behövt erlägga vare
sig inskrivningsavgift eller examensavgift, en tandläkare däremot den sistnämnda
avgiftstypen och en läkare bådadera. En veterinär har erlagt examensavgift,
däremot ej en agronom eller en jägmästare.
De belopp det här rör sig om är icke vare sig per student eller tillsammantagna
särskilt betydande. Däremot torde uppbörden och förvaltningen
av avgifterna förorsaka ett arbete som inte står i rimlig proportion till
intäkterna. I ett fall, nämligen inskrivningsavgiften vid karolinska institutet
på 50 öre per student, måste det starkt ifrågasättas om avgiften
täcker de med avgiftssystemet förknippade kostnaderna. Speciellt anmärkningsvärt
beträffande dessa avgifter är att de endast i ett mindre antal
fall redovisas i riksstaten och att inkomsterna i så fall starkt undervärderas.
Ett slopande av avgifterna förutsätter givetvis, att anslagen till
läroanstalterna höjs såsom kompensation för de bortfallna intäkterna. En
sådan anslagshöjning synes dock icke behöva uppgå till samma belopp som
avgifterna. Tillgängliga uppgifter ger nämligen vid handen, att de genom
mskrivnings- och examensavgifterna erhållna kassorna stundom använts
till ändamål, som icke synes böra bestridas av vare sig avgifter från de
studerande eller statsmedel. Tilläggas bör att medelsanvändningen icke
synes vara bunden av en gemensam, fast praxis och att förvaltningen av
de influtna medlen ibland synes vara otillfredsställande; vid en fakultet
uppges sålunda räkenskaperna vara oreviderade sedan minst tio år. Det
synes självklart, att de från de enskilda studenterna uppburna medlen icke
får vare sig förvaltas med mindre omsorg eller användas för mindre angelägna
ändamål än övriga statsmedel.
Sammanfattningsvis kan alltså konstateras, att de kvarstående elevavgifterna
tillhör ett godtyckligt och föråldrat system så till vida som de
kvarstår vid vissa läroanstalter men har avskaffats eller aldrig existerat
vid de övriga. Administrativt synes de förorsaka ett oproportionerligt
stort och från rationaliseringssynpunkt otillfredsställande merarbete.
I motionerna 1:421 och 11:513 har, såvitt nu är i fråga (s. 41—46),
anförts bland annat följande.
Studentsociala utredningen föreslog avskaffande av alla obligatoriska
elevavgifter såsom termins-, inskrivnings- och examensavgifter vid landets
högskolor. Dessa avgifter utgjorde enligt utredningen ett ekonomiskt hinder
som påverkade ungdomens yrkesval och bidrog till att skapa den
skeva socialgruppsfördelningen vid rekryteringen till högre studier.
I en skrivelse till Kungl. Maj:t av den 4 oktober 1955 framhåller Sveriges
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956 7
förenade studentkårer (SFS) att vissa steg har tagits i av utredningen
föreslagen riktning. För att klarlägga den aktuella situationen har SFS
företagit en undersökning av de ännu kvarstående, obligatoriska, avgifterna
vid landets högskolor. Denna undersökning omfattar endast sådana avgifter,
som berör huvudparten av de studerande vid respektive läroanstalt,
och omfattar därför icke alla de kursavgifter, som i vissa fall utgår. Enligt
undersökningen uppgick de högre läroanstalternas intäkter av elevavgifter
budgetåret 1954/55 till 426 800 kronor. SFS har i sin skrivelse lämnat en
fullständig redogörelse för i vilken utsträckning de olika slagen av avgifter
uttas liksom för tidigare behandling av denna fråga i riksdagen. SFS’
framställning utmynnar i en hemställan om att alla de ännu utgående
obligatoriska avgifterna vid universitet och högskolor skall avskaffas.
Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen i viss grad tillmötesgått denna
begäran i vad avser elevavgiften vid flera fackhögskolor. Tiden torde dock
nu vara inne att realisera även denna studentsociala målsättning fullt ut.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag med avseende å
farmacevtiska institutets personalorganisation.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår uttagas för närvarande av
institutets elever fyra särskilda avgifter, nämligen termins-, övnings-, depositions-
och examensavgifter. Departementschefen har förordat, att de tre
förstnämnda avgifterna skola borttagas från och med nästa budgetår.
Utskottet biträder detta förslag.
Utskottet har i förevarande sammanhang ansett sig böra till behandling
upptaga de i det föregående redovisade, motionsvis framställda yrkandena
i vad de avse avskaffandet av alla kvarvarande obligatoriska elevavgifter
vid universiteten och de under åttonde huvudtiteln hörande högskolorna.
Vid universiteten och karolinska institutet kvarstå inskrivningsoch
examensavgifter, vid tandhikarhögskolorna examensavgifter, vid farmacevtiska
institutet — under förutsättning av riksdagens bifall till borttagande
av övriga ovannämnda avgifter efter den 1 juli 1956 — examensavgifter,
vid de tekniska högskolorna depositionsavgifter och terminsavgifter
i den lägsta årskursen samt vid Stockholms högskola termins- och examensavgifter.
Vad de tekniska högskolorna och Stockholms högskola beträffar har
Kungl. Maj:t dels i propositionen nr 1 (åttonde huvudtiteln, punkten 163),
dels ock i en den 2 mars 1956 dagtecknad proposition, nr 108, föreslagit,
att terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna respektive vid Stockholms
högskola skola helt avskaffas från och med nästa budgetår. Utskottet
kommer framdeles i samband med behandlingen av dessa ärenden att
taga ställning till berörda förslag.
Vidkommande de övriga kvarvarande avgifterna av ovan angivet slag
vill utskottet med anledning av vad i motionerna I: 242 och II: 546 samt
1:421 och 11:513, samtliga dessa motioner såvitt här är i fråga, anförts
framhålla, att enligt utskottets mening starka principiella skäl tala för
dessa avgifters borttagande. Det synes emellertid utskottet erforderligt
att genom vederbörande universitets- och högskolemyndigheters försorg
8 Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
närmare utredning förebringas rörande ifrågavarande spörsmål, innefattande
bland annat uppgift huruvida ett avskaffande av sagda avgifter kan
såsom kompensation för inkomstbortfallet föranleda behov av uppräkning
av ifrågakommande anslag. Utskottet förutsätter att nämnda utredning
verkställes i samband med vederbörande lärosätens petitaframställningar
för budgetåret 1957/58, så att Kungl. Maj:t kan för 1957 års riksdag framlägga
förslag i ämnet. Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i nu angivna avseenden anfört.
På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit avstyrker utskottet
bifall till motionerna I: 242 och II: 546, i vad de avse medelsanvisning,
samt till motionerna I: 422 och II: 514.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för farmacevtiska institutet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 139 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 95 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 241 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 94 500
Summa kronor 572 000
Särskilda uppbördsmedel
Avkastning av donationsfond ................. 7 000
Nettoutgift kronor 565 000
c) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 565 000 kronor;
II. med anledning av motionerna I: 242 och II: 546,
dessa motioner såvitt här är i fråga och såvitt de icke avse
medelsanvisning, samt motionerna I: 421 och II: 513, såvitt
här är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört rörande avskaffande av kvarvarande
avgifter vid universiteten och vissa högskolor;
III. avslå motionerna I: 242 och II: 546, såvitt här är
i fråga och såvitt de avse medelsanvisning, ävensom motionerna
I: 422 och II: 514.
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
9
5:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 138, s. 302 och 303), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
55 600 kronor.
6:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 303), vilket innebär en anslagsminskning
med 12 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 52 500 kronor.
7:o) Farmacevtiska institutet: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 303 och 304),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
8:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 141, s. 304 och 305), vilket innebär en anslagshöjning
med 13 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......................... 3 300
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 106 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 26 700
Summa kronor 136 900
b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 136 900 kronor.
9:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 142, s. 305), vilket innebär en anslagsminskning
med 5 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
17 700 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
10:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av
vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
143, s. 305 och 306), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
H:o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning i
Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 306), vilket
innebär en anslagsminskning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamnsoch
dialektforskning i Göteborg för budgetåret 1956/57
anvisa ett anslag av 12 000 kronor.
12:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 145,
s. 306—308) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för landsmålsarkiven, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1956/57, dels ock till Landsmålsarkiven: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 319 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalvdande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson (I: 239)
och den andra inom andra kammaren av herrar Orgård och Stöld (II: 115),
i vilka hemställts, att riksdagen ville på riksstaten från och med budgetåret
1956/57 upptaga en tjänst vid Landsmåls- och folkminnesarkivet i
Uppsala som tekniskt biträde i lönegrad Ce 11.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 33 400 kronor,
avser — förutom vissa automatiska utgiftsändringar — inrättandet
vid landsmålsarkivet i Lund av en personlig tjänst som arkivarie i lönegrad
Cg 29 för arkivarien i lönegrad Ce 27 därstädes I. Ingers. Departementschefen
har icke biträtt av kanslern för rikets universitet framlagt förslag
om inrättande av en tjänst som tekniskt biträde i lönegrad Ce 11 vid
landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala.
Det i motionerna 1:239 och 11:115 framställda yrkandet överensstämmer
med kanslerns nyssnämnda förslag. Beträffande motiveringen för
yrkandet hänvisas till motionen II: 115.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
har icke funnit sig böra biträda det motionsvis framställda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 239 och II: 115,
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
11
a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 7 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 247 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 63 600
Summa kronor 319 000
b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 319 000 kronor.
13:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 146, s. 308 och 309), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 22 200
kronor.
14:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147,
s. 309 och 310), vilket innebär en anslagshöjning med 400 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 92 900 kronor.
15:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 310 och 311), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning
i Göteborg för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag
av 24 300 kronor.
16:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 311),
vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordring
särenden vid universiteten m. m. för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
17:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 150,
s. 312—314), vilket innebär en anslagshöjning med 62 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till instituten för socialpolitisk
och kommunal utbildning och forskning för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 675 900 kronor.
18:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
151, s. 314), vilket innebär eu anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 10 000
kronor.
19:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 314 och 315), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
20:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 153, s. 315), vilket innebär en anslagshöjning med
1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 12 100
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 36 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 9 900
Summa kronor 58 200
b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 58 200 kronor.
13
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
21 :o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 154, s. 315 och 316), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.
22 :o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 316), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti
för vissa studielån för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 75 000 kronor.
23:o) Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti
till studenter m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
156, s. 316 och 317), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av studielån
med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.
24 :o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 317 och 318), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadshus
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 450 000 kronor.
25:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering
av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 318), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer
för redigering av ett register över vissa licentiatoch
doktorsavhandlingar för budgetåret 1956/57 anvisa ett
anslag av 2 200 kronor.
14 Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1956
26:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser
för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 159, s. 318 och 319), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av praktiskpedagogiska
utbildning skur ser för blivande läroverkslärare
to. to. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 39 600
kronor.
27:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 319 och 320), vilket innebär en anslagshöjning
med 12 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av
36 500 kronor.
Stockholm den 20 mars 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Näsgård, Gillström, Näsström, Boman, Hesselbom, Sundelin, Einar
Persson, Birger Andersson, Thun, Holmqvist, Nils Theodor Larsson och
Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Åkerström, Rubbestad,
Ploppe, Petterson i Degerfors, Andersson i Mölndal, Johansson i
Mysinge, fröken Vinge, fröken Karlsson och herr Helén.
Reservation
vid punkten 12 (Landsmålsarkiven: Avlöningar) av herr Ståhl.
Ivar Hseggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956
500707