Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
1
Nr 50
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1956/57 till
arkiv, bibliotek och museer, kyrkliga ändamål samt
akademier m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Arkiv, bibliotek och museer
l:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln
framställda förslag (punkt 5, s. 13 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1956), vilket innebär en
anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 9 000 kronor.
2:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som
äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 14), vilket innebär en anslagsminskning med 1 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 kronor.
3:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 7, s. 14—17), vilket innebär en anslagshöjning med
83 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
1 — Bihang till riksdagens protokoll 195G. G sand. Nr 50
2
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 278 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 313 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 146 100
Summa kronor 738 000
b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 738 000 kronor.
4:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, s. 17—19), vilket innebär en anslagshöjning med
19 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
139 300 kronor.
5:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 9, s. 19 och 20),
vilket innebär en anslagshöjning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inkö-p av
arkivalier och tryckta arheten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 5 200 kronor.
6:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av
arkivalier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 20), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 12 700 kronor.
7:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 11,
s. 20—28) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57 vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledas av vad
departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för kungl. biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57, dels ock till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 057 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Axel Andersson och herr Nils Theodor Larsson (I: 231) och den
andra inom andra kammaren av fröken Vinge m. fl. (II: 416), i vilka hem
-
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
3
ställts att riksdagen med bifall till riksbibliotekariens petita måtte besluta
att vid kungl. biblioteket inrätta en befattning som bibliotekarie i Ce 29
och 2 befattningar som förste biblioteksassistent i Ce 17 samt att anvisa
härför erforderliga medel;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén (I: 232) och den andra inom andra kammaren av herr Braconier
(II: 394), i vilka hemställts, att riksdagen med bifall till riksbibliotekariens
petita måtte besluta om förändring av tjänsten som bokbindare i
Ce 12 till bokbinderiförman i Ce 14 samt anvisa erforderliga medel härför
under åttonde huvudtiteln, anslaget till avlöningar vid kungl. biblioteket;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 513), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till 1957 års riksdag angående
inrättandet av ett chefsråd vid de vetenskapliga biblioteken;
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt
motion (II: 536), vari hemställts, att riksdagen måtte till understöd åt
Svenskt visarkiv anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i nämnda
motioner hänvisas till motionerna 11:416, 1:232, 11:513 (s. 42 och 43),
samt II: 536.
Riksbibliotekarien har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57
hemställt om en höjning av förevarande anslag med 95 000 kronor. Höjningen
betingas, förutom av vissa automatiska utgiftsförändringar, av följande
förslag.
Personalökningar
1. En bibliotekarie i Ce 29.
2. Två förste biblioteksassistenter i Ce 17.
3. En läsesalsinspektör i Ca 15.
Övriga förslag
4. Förändring av en tjänst som förste bibliotekarie i Ca 31 till tjänst som
biblioteksråd i Ca 37.
5. Förändring av en tjänst som biblioteksbiträde i Ce 13 till tjänst som
biblioteksassistent i Ce 15 (halvtidstjänst).
6. Uppflyttning av en tjänst som förste expeditionsvakt (fotograf) från
Ca 12 till Ca 14.
7. Uppflyttning av en tjänst som förste expeditionsvakt i Ca 12 till
Ca 14.
8. Uppflyttning av en tjänst som bokbindare från Ce 12 till Ce 14.
9. Uppflyttning av en tjänst som kanslibiträde från Ca 11 till Ca 13.
10. Förändring av en tjänst som fotografbiträde i Cg 8 till tjänst som
expeditionsvakt (fotograf) i Ce 10.
11. Ökning med i runt tal 9 500 kronor av medelsanvisningen för anställande
av tillfällig arbetskraft för allmänhetens katalog.
4
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
Riksbibliotekarien har upptagit frågan om en i viss mån gemensam katalogisering
av det svenska trycket för i varje fall de stora statliga biblioteken
och satt detta spörsmål i samband med frågan om en rationalisering av
katalogiseringsarbetet inom kungl. biblioteket.
I vad gäller sistnämnda arbete erinrar han om att detta tidigare ombesörjts
av de olika tryckavdelningarna var för sig, varjämte en särskild
gemensam katalogsektion svarat för vissa gemensamma kataloger. Detta
system har medfört påtagliga olägenheter, och riksbibliotekarien framhåller
i detta hänseende särskilt det opraktiska i att först en betydande del av
den svenska bokproduktionen omedelbart efter utgivandet katalogiserats
för de nationalbibliografiska publikationerna enligt det system, som gäller
såväl för dessa publikationer som för alla folkbibliotek och vissa vetenskapliga
bibliotek, medan därefter hela det svenska trycket katalogiserats vid
den svenska tryckavdelningen i överensstämmelse med bibliotekets egna, år
1916 fastställda katalogregler, vilka regler på många och högst väsentliga
punkter skiljer sig från det förstnämnda systemet. Katalogiseringen vid den
svenska tryckavdelningen har ofta utförts ett halvt å ett år senare än katalogiseringen
för nationalbibliografien.
Som steg på vägen bort från nu angivna, mindre rationella system har vid
biblioteket vidtagits vissa åtgärder. Sålunda har en central katalogsektion
organiserats och fått sig anförtrodd den utländska katalogiseringen och
redigeringen av de för allmänheten avsedda nominal- och slagordskatalogerna.
Enligt planerna skall denna sektion från och med år 1956 ombesörja
även den svenska katalogiseringen av skrifter tryckta nämnda år eller
senare. Nya katalog- och klassificeringsregler har vidare utarbetats och
förslag har framlagts om nya redigeringsprinciper för accessionskatalogen.
Genom erforderliga undersökningar och prov har slutligen även de rent
tekniska förutsättningarna för ett maskinellt mångfaldigande av katalogkort
säkrats. I detta läge är det enligt riksbibliotekariens mening angeläget
att till förnyat övervägande taga upp frågan om en i viss utsträckning gemensam
katalogisering för de stora biblioteken. Att tidpunkten härför nu
är den lämpliga finner han bestyrkt av flera olika omständigheter. Han
erinrar sålunda om att det i förra årets statsverksproposition i fråga om
universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund förutsatts, att en översyn av
personalorganisationen vid dessa bibliotek skulle företagas av vederbörande
överbibliotekarie i samråd med statens organisationsnämnd. I anslutning
till denna översyn bör enligt riksbibliotekariens mening planerna på en central
katalogisering av det svenska trycket förverkligas snarast. En ytterligare
omständighet, som gör ett ställningstagande till den nu berörda frågan
aktuell, finner riksbibliotekarien däri, att i och med kalenderåret 1956
en ny redovisningsperiod påbörjas i nationalbibliografien och i accessionskatalogen
för de offentliga biblioteken.
Riksbibliotekarien uttalar, att det för landets biblioteksväsende skulle
vara en betydelsefull rationalisering, om den gemensamma katalogiseringen
kunde komma till stånd. Han anser emellertid, att kungi. biblioteket icke
kan åtaga sig någon ytterligare arbetsbelastning, om det icke erhåller den
äskade personalförstärkningen i form av vissa nya tjänster och eu förbättring
i lönehänseende av vissa andra tjänster.
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
5
Statens lönenämnd har beträffande de under punkterna 1 och 2 framförda
förslagen om inrättande av en tjänst som bibliotekarie i Ce 29 och
två befattningar som förste biblioteksassistenter i Ce 17 anfört följande.
Av framställningen framgår, att kungl. biblioteket erhållit eller planerar
att åtaga sig vissa nya arbetsuppgifter, som redan påverkat eller anses kunna
påverka bibliotekets organisation sådan den fastställts i bibliotekets
instruktion. Riksbibliotekarien anser, att bibliotekets personalsituation i
viss utsträckning kan förbättras genom en vittgående omorganisation och
rationalisering, men att den icke helt kan avhjälpas utan en icke obetydlig,
etappvis genomförd utbyggnad av personalstaten. Beträffande tre av de
för nästkommande budgetår äskade nya tjänsterna, nämligen bibliotekarietjänsten
och de två förste biblioteksassistenttjänsterna, har icke angivits
var inom organisationen tjänsterna skulle placeras annat än i form av
alternativa förslag. Nämnden får dessutom påpeka, att dep i framställningen
berörda frågan om en i viss mån gemensam katalogisering av det
svenska trycket satts i visst samband med frågan om universitetsbibliotekens
organisation. Universitetsbiblioteken skall emellertid enligt uttalanden
i årets statsverksproposition göras till föremål för organisations undersökningar.
Det nu sagda pekar enligt lönenämndens mening på att en orgamsationsundersökning
bör komma till stånd även för kungl. bibliotekets del. Med
hänsyn härtill och innan de olika tjänsternas placering inom organisationen
preciserats anser sig nämnden icke kunna uttala sig om skäligheten av
den föreslagna löneställningen för de äskade nya tjänsterna.
I en till ecklesiastikdepartementet ingiven skrivelse den 3 november
1955 har statens organisatiojisnämnd i anslutning till pågående översyn av
universitetsbibliotekens organisation förklarat sig vilja med instämmande
av de båda överbibliotekarierna förorda det av riksbibliotekarien framlagda
förslaget om en central katalogisering av det till biblioteken lagenligt levererade
svenska trycket.
Departementschejen har beträffande frågan om en för kungl. biblioteket
och universitetsbiblioteken i viss utsträckning gemensam katalogisering
av det svenska trycket anfört följande.
Inom kungl. biblioteket har redan betydelsefulla rationaliseringsåtgärder
vidtagits i fråga om katalogiseringen, och så vitt kan bedömas skulle den
ifrågasatta gemensamma katalogiseringen, för de tre biblioteken tagna som
en enhet, innebära en ytterligare, värdefull rationalisering. Den återhållsamhet
i fråga om utgiftsökningar, som i nuvarande läge är nödvändig,
gör emellertid, att jag icke anser mig böra tillstyrka bifall till riksbibliotekariens
nu ifrågavarande förslag om nya tjänster. Jag vill även framhålla,
att man genom att avvakta någon tids erfarenhet av de inom kungl.
biblioteket redan vidtagna rationaliseringsåtgärderna bör kunna erhålla
ett bättre underlag än det nu föreliggande, när det gäller att bedöma vilken
personal som — både i dagens läge och på längre sikt — erfordras för den
gemensamma katalogiseringen.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 100 500 kronor,
avser — förutom vissa automatiska utgiftsförändringar — anställande
6
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
av en biblioteksassistent i Ce 15, uppflyttning av en förste bibliotekarietjänst
från Ca 31 till Ca 33 och av en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 till
kontorist i Ca 13 ävensom uppräkning av icke-ordinarieposten med 6 000
kronor.
I motionerna 1:231 och 11:1+16 har anförts bland annat följande.
Ett exemplar av allt svenskt tryck överlämnas i form av lagstadgade
tryckerileveranser till fem svenska bibliotek, nämligen kungl. biblioteket,
universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, Göteborgs stadsbibliotek och
stadsbiblioteket i° Umeå. Sammanlagt får vart och ett av dessa bibliotek
omkring 12 000 sådana biblioteksexemplar om året. Dessa katalogiseras av
varje institution för sig, vilket kräver stor personal.
Kungl. biblioteket har redan för flera år sedan tagit upp tanken på en
åtminstone i viss mån gemensam katalogisering av detta tryck. Att ett sådant
samarbete skulle innebära en betydande rationalisering och därigenom
en besparing ligger i öppen dag.
Till saken hör, att cirka 75 procent av den betydelsefullare svenska bokproduktionen
numera katalogiseras i de svenska nationalbibliografiska
publikationerna. Vid denna katalogisering, som ombesörjs av det vid kungl.
biblioteket verksamma bibliografiska institutet, tillämpas ett modernt
system, som på vissa punkter skiljer sig från det äldre system, som hittills
tillämpats vid kungl. bibliotekets svenska tryckavdelning. Kungl. biblioteket
har emellertid sedan en tid arbetat med att försöka åvägabringa överensstämmelse
mellan de äldre och de för nationalbibliografien gällande
katalogreglerna, vilket innebär en betydande förenkling och modernisering
av de förstnämnda. En central katalogsektion har organiserats, som skall
arbeta enligt en sålunda reformerad katalogsystematik och som fått sig
anförtrodd den utländska katalogiseringen och redigeringen av de för allmänheten
avsedda nominal- och slagordskatalogerna. Enligt planerna skall
denna katalogsektion från och med år 1956 ombesörja även katalogiseringen
av svenska skrifter, tryckta nämnda år eller senare.
Redan för ett par år sedan anmälde universitetsbiblioteken i Uppsala
och Lund samt stadsbiblioteket i Umeå — som tillika är vetenskapligt
bibliotek — önskemål att för framtiden kunna få utnyttja kungl. bibliotekets
katalogisering av det svenska trycket. Att detta för de nämnda
biblioteken skulle innebära en högst betydande besparing av arbetskraft,
vilken skulle möjliggöra tillgodoseende av andra uppgifter, behöver knappast
påpekas. Inom kungl. biblioteket har därför igångsatts tekniska försök
med duplicering av katalogkort, och dessa försök har lett till positiva
resultat.
Gentemot den av departementschefen i ärendet intagna ståndpunkten
måste framhållas betydelsen av att verksamheten får starta redan nu, dels
på grund av den pågående organisationsundersökningen i Uppsala och Lund,
dels av följande skäl. Med år 1956 inleds en ny redovisningsperiod för såväl
nationalbibliografien som accessionskatalogen. Om nya katalogregler, gemensamma
för bibliotekskatalogisering och de nämnda publikationerna,
skall införas, bör de alltså tillämpas från och med 1956. Riksbibliotekarien
har framhållit, att en katalogform som enbart avses för kungl. biblioteket
och dess bibliografiska publikationer, kan i personalbesparande syfte rationaliseras
mera radikalt än en katalogform, som dessutom är avsedd att
7
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
direkt tjäna universitetsbiblioteken. Valet mellan dessa katalogformer
måste av kungl. biblioteket träffas i början av år 1936. Han tillägger: »Utan
en viss provisorisk personalförstärkning från och med nästkommande budgetår
är det för kungl. biblioteket nödvändigt att i sm nuvarande katastrofala
personalsituation välja den radikalast rationaliserade katalogformen,
vilket senare kommer att till ytterlighet försvåra eller helt omöjliggöra
ett framtida genomförande av en central katalogisering av det svenskti/
trycket))
I detta sammanhang föreslår riksbibliotekarien också en annan i högsta
grad önskvärd utvidgning av arbetsprogrammet. Såväl för den svenska
bokhandeln som för bibliotek och forskare innebär det ofta svårigheter att
överblicka och belägga den finlandssvenska litteraturen, som ju ovedersägligen
utgör en del av den svenska nationallitteraturen, om detta begrepp
fattas som litteratur på svenskt tungomål. Kungl. biblioteket har utrett
möjligheterna att redovisa det finlandssvenska boktrycket i de svenska
nationalbibliografiska publikationerna. För närvarande förtecknas detta
tryck endast i motsvarande publikation för Finland, där en rikssvensk har
svårt att återfinna de svenska boktitlarna bland de många finska. Tanken
har mötts med stort intresse av Svenska Finlands folktingsfullmäktige, som
åtagit sig vissa organisatoriska arbeten, samtidigt som tva bokförlag i Finland
förklarat sig beredda att svara för kostnaderna för den i Finland nödvändiga
bibliografiska kontrollen. Ett genomförande av detta förslag skulle
utgöra ett nytt led i utvidgningen av det nordiska samarbetet under det
år, då Finlands deltagande i Nordiska rådet tar sin början. Aven denna
arbetsuppgift, som torde motivera en halv arbetskraft i assistentgrad, skulle
kunna fullgöras, om kungl. biblioteket får den personalförstärknmg som
äskats för den föreslagna rationaliseringen av katalogarbetet, nämligen en
bibliotekarie i Ce 29 och två förste biblioteksassistenter i Ce 11.
Till stöd för det i motionerna 1:332 och II: 394 framförda yrkandet har
anförts bland annat följande.
Kungl. biblioteket har under de sista åren varit föremål för genomgripande
rationaliseringar. Dessa har nödvändiggjorts av främst två skiil: dels har
statsmakterna nära fördubblat anslaget för bokinköp och -bindning för att
biblioteket på ett tillfredsställande sätt skulle kunna fullfölja sm uppgift
icke blott som landets nationalbibliotek utan även som det humamstisktsamhällsvetenskapliga
universitetsbiblioteket för huvudstaden, dels har
denna arbetsökning inte åtföljts av någon personalökning ens i tillnärmelsevis
motsvarande utsträckning.
Samtidigt med att inköpsanslagen ökats har emellertid som bekant icke
blott bokpriserna stigit utan även inbindningskostnaderna. Inbindningen
finansieras på samma anslag som inköpen, hör att förvärven icke skulle
minskas i antal har biblioteket därför rationaliserat inbindningen på ett
sätt som redan väckt berättigad uppmärksamhet såväl inom som utom
landet.
På den 1953 inrättade bok vårdssektionen inom biblioteket har nya bokbandstyper
experimenterats fram, vilka möjliggjort att binda den starkt
ökade mängden av betydelsefull litteratur i oförminskad utsträckning,
medan samtidigt bindnirigskostnademas procentuella andel i det för inköp
och bindning gemensamma anslaget minskats under det internationellt
vedertagna talet 25—35 procent och stannat vid 20 procent. Mindre irek
-
Statsutskottets utlåtande nr SO år 1956
venterat tryck, som av olika skäl måste bevaras, har bundits i ett inom
biblioteket konstruerat prisbilligt band, som också framställes på bibliotekets
eget bokbinderi.
Att dessa rationaliseringar kunnat genomföras har biblioteket i betydande
utsträckning att tacka sin bokbinderiförman, som svarat för nykonstruktionerna.
Betydande besparingar har han därjämte tillfört biblioteket genom
att själv vara i stånd att restaurera medeltida handskrifter och gamla
bokband, ett grannlaga arbete, som kräver speciell utbildning.
Med hänsyn till de avsevärt ökade arbetsuppgifter och det ökade ansvar,
som bokbindenets ledare genom dessa förändrade arbetsförhållanden tilldelats,
har riksbibliotekarien i sina petita begärt, att en extra ordinarie
bokbmdarbefattning i lönegraden Ce 12 uppflyttas till lönegraden Ce 14.
.Liter kungl. bibliotekets omorganisation är ifrågavarande befattningshavares
tjänst icke längre bokbindarens utan bokbinderiförmannens, jämförlig
i första hand med riksarkivets bokbinderiförman, placerad i Ce 16,
och i andra hand med riksantikvarieämbetets förste konserveringsbiträde
(Ce 14), bokbinderiförmännen vid universitetsbiblioteken i Uppsala och
Lund (båda placerade i Ce 14).
Till stöd för det i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga,
framställda yrkandet har anförts bland annat följande.
, För den akademiska undervisningen är välförsedda vetenskapliga bibliotek
ett forstahandsvillkor. Det är emellertid icke tillräckligt med allsidigt
sammansatta boksamlingar. De vetenskapliga biblioteken måste för att deras
förråd av tryck verkligen skall kunna tjäna vetenskapen ha en sådan
utrustning och personaltillgång att de besökande kan ges fullgod service,
icke minst de vetenskapliga specialbiblioteken i vårt land har i detta avseende
varit starkt eftersatta. Många av dem håller endast öppet under
ClT^ "ti; me^ hänsyn till den knapphet varmed deras personalanslag
Viktiga byggnadsfrågor har länge förhalats. Vi erinrar i detta sammanhang
om byggnadsbehovet vid Chalmers tekniska högskola och Musikhögskolan.
Aven andra vetenskapliga serviceinstitutioner som arkiv och
museer har av samma anledning hindrats i sin utveckling och sina möjligheter
att betjäna den vetenskapliga forskningen. Det torde icke vara rimli^t
att mota sextiotalets väntade ansvällning av universitetsväsendet och
darmed dess servicebehov inom bibliotek, arkiv och museer utan att en
betydande upprustning sker. Vi utgår emellertid från att universitetsutrednmgen
har sin uppmärksamhet fästad vid dessa byggnadsbehov, oaktat
mget direkt utsäges därom i dess direktiv.
De bibliotekstekniska problemen torde emellertid böra lösas i annan ordning.
Utöver ett vidgat samarbete med folkbiblioteken anmäler sig en rad
kostnadskrävande önskemål beträffande de vetenskapliga bibliotekens utrustmng,
personalutbildning och rationella utnyttjande i övrigt. En bättre
hushållning med de tillgängliga resurserna skulle kunna åstadkommas
genom bland annat inrättande av ett chefsråd för de vetenskapliga biblioteken
samt uppgörandet av en flerårsplan för deras upprustning. Genom
den nuvarande riksbibliotekariens försorg har visserligen flera viktiga rationalisermgsanordnmgar
kunnat genomföras, men den samlade översynen
saknas alltjämt. Redan universitetsberedningen föreslog på sin tid detta
chefsrad. Vi anser därför frågan tillräckligt utredd för att Kungl. Maj:t
Statsutskottets utlåtande nr SO år 1956
9
skall kunna förelägga riksdagen ett förslag om inrättandet av ett sådant
chefsråd, som sedan i sin tur bör ges uppdraget att sammanställa den
önskade långsiktsplanen.
I motionen II: 536 har anförts bland annat följande.
Sverige äger en nästan outtömlig skatt av gamla visor och folkmelodier.
Genom framsyntheten hos våra folkminnesforskare har ett mycket stort
antal av dessa, företrädesvis äldre visor, blivit upptecknade och arkiverade.
Man räknar sålunda med att det finns mellan 170 000 och 200 000 visuppskrifter
och visavtryck. Dessa är utspridda på ett 30-tal arkiv, bibliotek
och liknande institutioner.
Den som velat undersöka förekomsten och spridningen av en äldre visa
i svensk folktradition har emellertid på grund av undersökningsmaterialets
stora utspridning stött på mycket stora praktiska och tidskrävande svårigheter.
Ur forskningssynpunkt har det därför tett sig angeläget att skapa
ett centralt och lättillgängligt register över våra folkvisor, däri inbegripet
skillingtrycksvisor och dylikt. En sådan institution — Svenskt visarkiv —
tillkom också i maj 1951 på initiativ av bland annat intresserade folklorister
och musikforskare och har nedlagt ett omfattande och beaktansvärt
arbete på katalogiseringen av äldre visor och folkmelodier.
Arkivets uppgift är sålunda enligt stadgarna: att skapa översikt över
det äldre svenska vismaterialet, att medelst kopiering på lämpligt sätt bevara
representativa och värdefulla delar av detta material, att ställa handskrivna
eller i övrigt svåråtkomliga vissamlingar till forskares och Visans
vänners förfogande genom att anordna ett centralt arkiv med kopierat
material, att i samarbete med vetenskapliga institutioner insamla och
bevara primärmaterial för visforskningen, att verka för systematisk utforskning
av svenska visor genom att bland annat organisera utbyte av
kopierat material mellan olika svenska institutioner samt att befrämja
samverkan inom nordisk visforskning genom dylika utbyten i syfte att
möjliggöra överblick över hela det nordiska vismaterialet.
Arkivet, vars arbete under första tiden möjliggjorts genom privata donationsmedel,
brottas emellertid med stora ekonomiska svårigheter, vilket
i sin tur verkat starkt hämmande på dess möjligheter att bedriva ett rationellt
och utvidgat forskningsarbete. Bristen på medel omöjliggör sålunda
den snabba insamling av kataloguppgifter, som är av nöden med hänsyn
till behovet av att till forskningens fromma få en överblick av det aktuellaste
upptecknings- och inspelningsarbetet ute i bygderna. Likaså saknas
medel för anställandet av behövlig arbetskraft för det interna kopieringsoch
mikrofilmningsarbetet. Ett anslag från lotterimedelsfonden på° 10 000
kronor under år 1955 och ett lika stort anslag från fonden för år 1956
räcker sålunda inte tillnärmelsevis till för avlönandet av den erforderliga
arbetskraften eller för anskaffandet av nödvändigt kopierings- och mikrofilmningsmaterial.
Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att liimpliga rationaliseringsåtgärder
med avseende å katalogiseringen komma till stånd. En
central katalogisering vid kungl. biblioteket av det svenska trycket skulle
— såvitt utskottet kan finna — innebära en värdefull åtgärd i dylik riktning.
På grund av svårigheter att nu bedöma vilken personal som — både
10
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
i dagens läge och på längre sikt — kan erfordras för den centrala katalogi -seringen och under erinran om att statens lönenämnd ansett en organisationsundersökning
för kungl. bibliotekets del böra komma till stånd, något
som utskottet finner påkallat, är utskottet icke berett att tillstyrka bifall
till det i motionerna I: 231 och II: 416 framställda yrkandet. Utskottet
anser sig emellertid böra framhålla, att det synes utskottet önskvärt, att
omförmälda katalogiseringsarbete i görligaste mån nu upplägges efter
sådana riktlinjer att det kan bli till avsett gagn jämväl för de övriga
stora biblioteken. Utskottet förutsätter vidare, att Kungl. Maj:t har sin
uppmärksamhet riktad på vikten av att ifrågavarande rationaliseringsåtgärd
kan komma att planenligt fullföljas.
Det i motionerna I: 421 och II: 513 framställda förslaget med avseende
å ett chefsråd vid de vetenskapliga biblioteken bygger på ett av 1945 års
universitetsberedning på sin tid framlagt förslag i ämnet. Utskottet får
framhålla, att såvitt utskottet kan bedöma ett realiserande av ifrågavarande
förslag skulle vara ägnat att medverka till en ändamålsenlig samordning
och rationalisering av de vetenskapliga bibliotekens verksamhet.
För närvarande pågå organisationsundersökningar beträffande universitetsbiblioteken
i Uppsala och Lund, varjämte Kungl. Maj:t genom beslut
den 10 februari 1956 föreskrivit att även biblioteksfrågorna vid universitetet
i Göteborg skola bli föremål för en motsvarande översyn. Såsom utskottet
ovan erinrat har statens lönenämnd ifrågasatt en organisationsundersökning
jämväl beträffande kungl. biblioteket. Frågan om inrättandet
av ett de vetenskapliga bibliotekens chefsråd synes utskottet ha nära
samband med ifrågavarande organisationsspörsmål på biblioteksväsendets
område. Utskottet förutsätter därför, att frågan om upprättandet av ett
dylikt chefsråd blir föremål för närmare utredning och upptages till bedömande
i samband med de förslag, vartill omförmälda organisationsundersökningar
må föranleda. Utskottet förordar, att riksdagen i anledning av
vad i de ovannämnda motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga,
påyrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda
i ämnet anfört.
Utskottet är icke berett att tillstyrka bifall till det i motionen II: 536
gjorda yrkandet om anslag till Svenskt visarkiv. Utskottet utgår från att
arkivet liksom hittills kan erhålla visst understöd från lotterimedelsfonden.
Vid kungl. biblioteket finnes en tjänst som bokbindare i lönegraden Ce 12.
Riksbibliotekarien har i sina petita begärt, att tjänsten måtte uppflyttas
till lönegraden Ce 14. I motionerna I: 232 och II: 394 har yrkats att tjänsten
förändras till en befattning som bokbinderiförman i den av riksbibliotekarien
angivna högre lönegraden. Enligt vad utskottet inhämtat fullgör
innehavaren av bokbindartjänsten numera göromål som bokbinderiförman
och i stor utsträckning arbeten, som ankomma på konservator. Tjänsten
synes utskottet närmast böra jämföras med de i 14 lönegraden placerade
11
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
befattningarna som bokbinderiförmän vid universitetsbiblioteken i Uppsala
och Lund. På grund av de arbetsuppgifter, som salunda avila bokbindaren
vid kungl. biblioteket, tillstyrker utskottet, med biträdande av det
i motionerna I: 232 och II: 394 gjorda yrkandet, att ifragavarande tjänst
från och med den 1 juli 1956 förändras till en befattning som bokbinderiförman
i lönegraden Ce 14. Med anledning härav torde den i kungl. bibliotekets
avlöningsstat ingående anslagsposten till avlöningar till icke ordinarie
personal böra höjas med ett belopp av i runt tal 400 kronor.
Då Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag i övrigt
icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande, hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 231 och II: 416 ävensom med bifall till
motionerna I: 232 och II: 394,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som
föranledas av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 367 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 494 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 196 000
Summa kronor 1 057 400
c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 057 400 kronor;
II. avslå motionen II: 536;
III. i anledning av motionerna I: 421 och II: 513, såvitt
här är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört rörande inrättandet av ett chefsråd
för de vetenskapliga biblioteken.
8:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 28 och 29), vilket innebär en anslagshöjning med
100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 294 800
kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
9:o) Kungi. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning
med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 510 000 kronor.
10:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning
med 39 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 108 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 131 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 55 000
Summa kronor 295 000
b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor.
11 ro) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 31), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 8 800 kronor.
12:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 32 och 33) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
62 700 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en motion, väckt inom första kammaren av herr Fahlander (I: 233),
i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1956/57
ansla 4 000 kronor för att inom Strängnäsbiblioteken rädda ytterst värdefulla
handskrifter från förintelse,
dels ock en motion, väckt inom andra kammaren av herr Andersson i
Dunker m. fl. (II: 99), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
reservationsanslaget till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bok
-
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
13
bindning m. m. skall höjas med 4 000 kronor för att tillgodose Strängnäsbibliotekens
av motionärerna redovisade behov.
Ifrågavarande anslag disponeras för närvarande för bestridande av kostnader
för bokinköp och bokbindning vid stifts- och landsbiblioteken i Linköping,
Skara, Västerås och Växjö samt för konserveringsarbeten vid biblioteken
i Linköping, Västerås och Växjö.
Kungl. Maj:ts förslag innebär beträffande dessa bibliotek för nästa budgetår
en ökad medelsanvisning med 6 500 kronor, därav 5 000 kronor till
bokinköp och bokbindning samt 1 500 kronor till konserveringsarbeten vid
Skarabiblioteket, vilket för närvarande saknar medel för detta ändamål.
I förevarande sammanhang har chefen för ecklesiastikdepartementet anmält
en skrivelse från riksbibliotekarien, vari denne anhållit, att till Kungl.
bibliotekets förfogande måtte ställas ett belopp av 4 000 kronor för reparations-
och konserveringsarbeten i stifts- och läroverksbiblioteket samt
domkyrkobiblioteket i Strängnäs, vilkas samlingar till viss del bestå av
ytterst sällsynta handskrifter och böcker, som numera äro så illa medfarna,
att deras existens äventyras.
Departementschefen har icke funnnit sig beredd tillstyrka, att medel i
år äskas av riksdagen för ifrågavarande ändamål.
Till stöd för de i motionerna 1:233 och 11:99 gjorda yrkandena har
framförts en likalydande motivering av följande lydelse.
Strängnäs är som biblioteksstad en av landets äldsta. Två av dess bibliotek
ha medeltida anor, och i deras rika bestånd finnes ett stort antal ytterst
värdefulla handskrifter liksom också unika exemplar av för forskningen
synnerligen betydelsefulla äldre tryckta arbeten. Svensk humanistisk forskning
ser i dessa bibliotek en viktig fyndort, och de ha också tilldragit sig
ett påtagligt internationellt intresse. De båda biblioteken befinna sig emellertid
i ett bekymmersamt läge; det ena, det s. k. stifts- och läroverksbiblioteket,
är uppställt i en äldre byggnad, som saknar icke blott elektriskt ljus
utan även användbara uppvärmningsanordningar. Ett resultat av detta sistnämnda
förhållande har blivit omfattande fukt- och mögelskador. Oberoende
av varandra har problemet tagits upp av de lokala instanserna och av
riksbibliotekarien, och en undersökning om hur frågan skall lösas bedrives
av dem i samarbete med byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter.
Utredningen har redan lett till vissa positiva resultat.
Domkyrkobiblioteket förvaras i själva domkyrkan, där mögelbildning numera
förhindrats genom en förändring av värmeledningssystemet. Detta,
gamla bokbestånd har emellertid tidigare varit utsatt för en svårartad
brandkatastrof, och hundratals av de där förvarade volymerna, ofta härstammande
från 1500-talet, äro brandskadade på ett sådant sätt att papperet
oavbrutet faller sönder. Ett icke obetydligt antal volymer i båda
biblioteken befinner sig nu i ett sådant tillstånd att, endast omedelbara konserveringsåtgärder
kunna rädda dem undan förstörelse. Det torde få betraktas
som ett allmänt intresse att, en dylik räddningsaktion kan påbörjas
redan detta kalenderår. Riksbibliotekarien har hos Kungl. Maj:t i samförstånd
med domkapitlet och skolöverstyrelsen äskat ett, belopp av 4 000 kronor
för budgetåret 1956/57 för att kungl. biblioteket under ett år efter rikt
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
linjer från bibliotekets bokvårdsavdelning må kunna som försöksverksamhet
med utnyttjande av bibliotekets bokbinderi och privata bokbinderier
igångsätta dessa konserveringsarbeten. Dessa äro som ovan påpekats av
så brådskande art, att man icke bör under avvaktan av de slutsatser rörande
bibliotekens framtida vård etc., som utredningen kommer att leda till,
uppskjuta dem till kommande år. Chefen för ecklesiastikdepartementet har
tyvärr dock icke ansett sig kunna väcka förslag härom i årets statsverksproposition.
Utskottet tillstyrker, att till stifts- och landsbiblioteken för nästa budgetår
anvisas det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet av 62 700 kronor.
Vidkommande motionerna I: 233 och II: 99 får utskottet framhålla, att
utskottet funnit en medelsanvisning för tillgodoseeende av Strängnäsbibliotekens
nu aktuella behov i och för sig väl motiverad. Utskottet är likväl
icke berett att biträda motionärernas förslag om beviljande för nästa budgetår
under förevarande anslag av medel för ändamålet. Utskottet förutsätter
emellertid att det skall visa sig möjligt för Kungl. Maj:t att av
till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel anvisa erforderligt belopp för
igångsättande av de av riksbibliotekarien angivna konserveringsarbetena
vid Strängnäsbiblioteken. Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i sistnämnda avseende
anfört.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 233 samt II: 99 — såvitt de avse medelsanvisning
under förevarande anslag — till Stifts- och landsbiblioteken:
Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 62 700
kronor;
b) i anledning av motionerna I: 233 samt II: 99, såvitt
de icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet på grund av motionerna
anfört.
13:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 33—37), vilket innebär en anslagshöjning med 82 400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
15
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 315 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......................... 7 160
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 314 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 153 940
Summa kronor 791 000
c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 791 000 kronor.
14:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 37—39), vilket innebär en anslagshöjning med 23 200
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 165 000
kronor.
15:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 39—41) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål anvisa ett reservationsanslag av 145 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 92)
och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl (II: 110), i vilka hemställts,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
149 000 kronor.
Ur förevarande anslag, som nu är uppfört med 132 500 kronor, utgår
enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, bland annat, 2 500 kronor
till verksamheten för vandringsutställningar.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en allmän höjning av anslagsmedlen till
underhåll och ökande av samlingarna med 9 000 kronor samt anvisande
av ett engångsbelopp av 3 500 kronor till anskaffande av specialkartong
för handtecknings- och gravyravdelningen. Anslagsposten till vandringsutställningar
föreslås upptagen med oförändrat belopp.
I motionerna 1: 92 och II: 110 har anförts bland annat följande.
Ända sedan vandringsutställningsverksamheten vid nationalmuseum återupptogs
efter kriget har den ekonomiska ramen därför varit mycket snäv.
Sedan en särskild tjänst inrättats hösten 1947 har trots alla fördyringar av
monteringsmaterial, emballage, frakter och resor anslaget för verksamhetens
bedrivande förblivit stående vid 2 500 kronor per år. Kostnadsramen
för en större utställning uppgår till omkring 16 500 kronor och för en mindre
utställning till omkring 4 000 kronor. Då en utställning normalt vandrar
16
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
omkring två år betyder detta en genomsnittlig årlig omkostnad av halva
dessa belopp per utställning. Under budgetåret 1953/54 belöpte sig utgiftsposterna
på anslagskontot till sammanlagt 12 993 kronor 12 öre och under
budgetåret 1954/55 till cirka 14 000 kronor. Det statliga bidraget på 2 500
kronor täcker alltså endast 19 procent av totalkostnaden och har icke räckt
till att bära ens en blygsam del av utställningskostnaderna i egentlig mening
för den enskilde mottagaren.
Utskottet, som funnit det i motionerna I: 92 och II: 110 gjorda yrkandet
i och för sig behjärtansvärt, är likväl icke berett att tillstyrka bifall
till detsamma, utan biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 92 och II: 110, till Nationalmuseet:
Underhåll och ökande av samlingarna m. m.
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
145 000 kronor.
16:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 20, s. 41 och 42), vilket innebär en anslagshöjning med 18 300
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ...................................... 104 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......................... 1 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 69 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 40 200
Summa kronor 215 000
b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.
17:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, s. 42 och 43), vilket innebär en anslagshöjning med 1 900
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 27 200
kronor.
18:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 22, s. 43—46) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departe
-
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
17
mentschefen angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Naturhistoriska
riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 137 300 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar Osvald och Ollen väckt motion (I: 235), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta dels att för extra ordinarie intendenten
Herman Persson skall i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet
uppföras en personlig intendentstjänst i lönegraden Ce 29, dels ock att
förhöja museets avlöningsstat med ett belopp av 2 016 kronor.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 91 000 kronor, i
huvudsak betingad av automatiska utgiftsökningar. Beträffande personalorganisationen
föreslås anvisande av medel till anställande av ytterligare
ett museibiträde i lönegraden Cg 11 för paleozoologiska avdelningen. Ett
av vetenskapsakademien framfört förslag om uppflyttning av den för filosofie
doktorn H. Persson inrättade personliga intendentstjänsten från Ce 27
till Ce 29 har icke biträtts av departementschefen.
Den av Persson innehavda personliga intendentstjänsten i Ce 27 inrättades
från och med budgetåret 1955/56.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke funnit
sig böra tillstyrka bifall till det i motionen I: 235 framställda yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 235,
a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 549 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........................ 19 664
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 351 736
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 216 000
Summa kronor 1 137 300
b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 137 300
kronor.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr 50
18
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
19:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 46), vilket innebär en anslagsminskning
med 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 147 900 kronor.
20:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 47), vilket innebär en anslagsminskning
med 12 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 219 000 kronor.
21 ro) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 48 och 49), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för statens etnografiska museum,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ...................................... 63 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 70 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 27 700
Summa kronor 161 900
c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 161 900 kronor.
22:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 49 och 50), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 58 900 kronor.
23:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27,
19
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
s. 50), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor.
24 :o) Medelhavsmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
28, s. 50 och 51), vilket innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för medelhavsmuseet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. 79 800
2. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 4 900 84 700
Omkostnader
1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 100
2. Expenser, förslagsvis................ 14 100 14 200
Summa kronor 98 900
b) till Medelhavsmuseet för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 98 900 kronor.
25:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 29, s. 52), vilket innebär en anslagshöjning med 33 400 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nordiska museet för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 438 300 kronor.
26 :o) Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å nordiska
museets byggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 52
och 53), vilket innebär en anslagsminskning med 8 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten
å nordiska museets byggnad för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 157 000 kronor.
27:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 53), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 76 300
kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
28:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 32, s. 53 och 54), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 55 400 kronor.
29:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 54 och 55), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teatermuseum
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 33 900
kronor.
30:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 34, s. 55), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.
31 :o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 35, s. 55), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.
32 :o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 55), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och Olga
Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag
av 15 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
21
Kyrkliga ändamål
33 :o) Domkapitlen och stiftsnämndema: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 56—60), vilket innebär en anslagshöjning
med 63 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva att för fortsatt anställande av tillfällig personal
vid domkapitlens och stiftsnämndernas kanslier må i
enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden
utgå ytterligare högst 70 000 kronor;
b) medgiva att för biträdeshjälp åt biskoparna må i
enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden
utgå högst 30 000 kronor;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
d) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och
stiftsnämndema, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
I. Domkapitlet i Stockholm
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ................................ 46 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 2 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 7 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 12 700
Summa kronor 68 700
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämndema m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 792 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 37 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 410 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 276 700
Summa kronor 1 517 300
22
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 365 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp .................. 28 500
b. Ersättning till sakkunniga för biträde
vid syn av stiftsnämnd m. m.,
förslagsvis ..................... 5 000 33 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 20 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 96 500
Summa kronor 516 200
IV. Sammanfattning
I. Domkapitlet i Stockholm ............... 68 700
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna m. m.................. 1 517 300
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. 516 200
Summa kronor 2 102 200
Särskilda uppbördsmedel
Bidrag från kyrkofonden .................... 1 256 100
Nettoutgift kronor 846 100
e) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 846 100
kronor.
34:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 60—63), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 135 700 kronor.
35:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Kostnader för skogsbiträden.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 64 och 65),
vilket innebär anvisande av ett nominellt belopp av samma storleksordning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Kostnader för skog sbiträden för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
23
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
36 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Reparation av domkapitelshuset
i Strängnäs. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40,
s. 65 och 66) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Reparation av
domkapitelshuset i Strängnäs för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor;
b) medgiva, att ur kyrkofonden må till samma ändamål
utgå likaledes ett belopp av 20 000 kronor.
37:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Visst byggnadsarbete
å biskopsgården i Växjö. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
41, s. 66 och 67) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Visst byggnadsarbete
å biskopsgården i Växjö för budgetåret 1956/57
anvisa ett anslag av 3 900 kronor;
b) medgiva, att ur kyrkofonden må till samma ändamål
utgå ett belopp av 3 858 kronor 32 öre.
38:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42,
s. 67 och 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.
39:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 43, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.
40 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 68—70), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 64 700 kronor.
41 :o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska
och lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s.
24
Statsutskottets utlåtande nr SO år 1956
70), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,
förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.
42:o) Kyrkors underhall. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
46, s. 71), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.
43 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 71), vilket innebär anvisande endast
av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings
domkyrka för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.
44 :o) Bidrag till restaurering av Växjö domkyrka. Bidrag till
restaurering av Västerås domkyrka. I enlighet med Kungl. Maj:ts för
(punkt
48, s. 71 och 72), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma för budgetåret 1956/57 anvisa
a) till Bidrag till restaurering av Växjö domkyrka ett
reservationsanslag av 100 000 kronor,
b) till Bidrag till restaurering av Västerås domkyrka ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.
45:o) Bidrag till byggnadsarbeten å svenska kyrkan i London. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 72—76) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten å svenska
kyrkan i London för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 250 000 kronor.
46:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 50, s. 76 och 77), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
25
47:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 77), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kronor.
48:o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig
och social tjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 52, s. 77) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett oförändrat
belopp av 10 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom m. fl.
(I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafsson i Bogla
m. fl. (II: 378), i vilka hemställts att riksdagen ville besluta om ett anslag
till Svenska diakonskolan å 25 000 kronor såsom bidrag till stipendier för
dess elever, varav högst 5 000 kronor skall avse sådana studerande å sociala
och kyrkokamerala linjerna, som icke avse att bli diakoner.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet — i den mån
redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till motionen
II: 378.
Svenska diakonsällskapet, som alltsedan år 1898 utbildat socialarbetare,
har från och med budgetåret 1948/49 uppburit ett anslag på riksstaten
av 10 000 kronor såsom bidrag till elevstipendier för utbildning av diakoner
för kyrklig och social tjänst. Skolan har intill höstterminen 1955 haft två
utbildningslinjer, en församlingslinje och en social linje. Jämlikt bestämmelserna
i kungörelse den 25 september 1953 angående vidgat tillträde till högre
studier (SFS 626/1953) är den som tidigast höstterminen 1948 vunnit inträde
vid och sedermera avlagt diakonexamen eller socialexamen vid svenska
diakonskolan jämställd med socionom. Skolan — som från och med
höstterminen 1955 omfattar ytterligare en linje, den kyrkokamerala linjen
— står under överinseende av inspektor, för vilken instruktion fastställts
av Kungl. Maj:t den 23 april 1954.
Svenska diakonsällskapet har för nästa budgetår hemställt om en höjning
av anslaget till 25 000 kronor. Av denna höjning motiveras 10 000 kronor
med en ökning av elevantalet och med ökade kostnader för kost och logi.
Återstoden av höjningen avses till stipendier åt sådana studerande på diakonskolans
sociala linje, som icke skall bli diakoner.
26 Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka någon höjning
av anslaget.
I motionerna I: 237 och II: 378 har anförts bland annat följande.
Sedan 1948 har antalet elever vid diakonskolan väsentligt ökat. År 1948
utgjorde antalet diakonelever 43, och för läsåret 1955/56 var antalet elever
82, varav diakonelever 63. Skolan räknar med att för läsåret 1956/57 skall
motsvarande elevantal utgöra omkring 90 diakonelever. Sedan år 1948 har
levnadskostnaderna också avsevärt ökat. Kostnaderna för vivre (kost och
logi) som eleverna har att betala, utgjorde år 1948 100 kronor per månad
och utgår innevarande läsår med 175 kronor per månad. Skolans driftkostnader
för vivre (kost och logi), häri dock ej inräknat ränta och amortering
för lokalerna, utgör omkring 300 kronor per elev och månad, vilket innebär
en utgift — utöver elevavgifterna — på cirka 100 000 kronor per läsår för
skolan. Undervisningen är kostnadsfri för eleverna. Kostnaderna härför
bär skolan själv genom gåvor och donationsmedel. Eleverna betalar en
kursavgift å 100 kronor per lästermin för skrivmateriel och tillgång till litteratur
m. m. Deras avgifter till skolan utgör alltså (175: — X 9 + 200: —)
= 1 775: — per läsår. Diakonskolan har egna stipendiefonder, som medger
utdelning av cirka 5 000 kronor per läsår såsom stipendier till eleverna,
därutöver kan skolan ej lämna hjälp till eleverna.
Diakonskolans utbildning är numera uppdelad på trenne linjer, en linje
för kyrkligt församlingsarbete, en social linje och en kyrkokameral linje.
Utbildningen å församlingslinjen tar i hög grad sikte på ungdomsfrågor och
ungdomsledarskap. Denna utbildning är för närvarande den enda egentliga
utbildningen av yrkesarbetande ungdomsledare förutom K. F. U. K:s
och K. F. U. M:s sekreterarutbildning.
De sociala och kyrkokamerala linjerna står öppna även för manliga och
kvinnliga elever, som icke önskar bli diakoner. Utbildningen å den sociala
linjen är jämställd med utbildningen å den sociala linjen vid de allmänna
socialinstituten, medan utbildningen på den kyrkokamerala linjen avser att
ge kompetens för kyrkligt administrativt arbete. Ett mindre antal elever,
som icke önskar bli diakoner, studerar vid institutet. För läsåret 1955/56
utgör de 19 stycken. För dessa finns icke några stipendiemöjligheter.
Behovet och efterfrågan av de vid Stora Sköndal utbildade diakonerna
är synnerligen stort. Dessa erhåller i regel plats omedelbart efter avlagd
examen, och för närvarande är det för skolan icke möjligt att helt tillgodose
den stora efterfrågan på diakoner. Rekryteringen av elever till skolan har
emellertid såsom framgår av ovan lämnade uppgifter ökat, och det är att
förmoda att den ytterligare skall växa.
Då det ojämförligt största antalet av eleverna enligt uppgift är obemedlade
eller mindre bemedlade, synes det vara angeläget att de från det allmänna
erhåller hjälp för sina studier.
Utskottet. Det i motionerna I: 237 och II: 378 framställda yrkandet
överensstämmer i fråga om anslagsbeloppet med diakonsällskapets ovan
återgivna äskande. Motionärerna ha framhållit, att det för närvarande
inom socialarbetet föreligger ett betydande behov av arbetskraft med
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
27
särskild utbildning för allmän socialvård och kyrklig församlingsvård
samt att elevantalet vid skolan sedan år 1948 undergått en kraftig stegring.
Vid skolan utbildas numera jämväl elever, som icke önska bli diakoner.
Då skolan står under statligt överinseende, ha samtliga dess elever
möjlighet att enligt bestämmelserna i kungörelsen angående statlig studiehjälp
åt elever vid vissa läroanstalter (SFS 530/1953) söka räntefria
studielån. Däremot tillhör skolan ej den grupp av fackutbildningsanstalter,
vilkas elever enligt samma kungörelse kunna komma i fråga till annan
statlig studiehjälp. Enligt utskottets mening synas skäl tala för att frågan
om utsträckning av rätt till statlig studiehjälp för diakonskolans elever
blir föremål för närmare övervägande. De torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att efter framställning av svenska diakonsällskapet upptaga detta
spörsmål till prövning och avgörande.
Stipendierna under förevarande anslag utgå nu endast till de elever, som
önska bli diakoner. Utskottet vill för sin del framhålla, att det synes utskottet
skäligt att skolans samtliga elever bli likställda med avseende å
möjlighet att erhålla statlig studiehjälp.
På grund av vad sålunda anförts och med biträdande av Kungl. Maj:ts
förslag i fråga om medelsanvisningen till ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 237 och II: 378 — såvitt de avse medelsanvisningen
under förevarande anslag — till Bidrag till stipendier
för utbildande av diakoner för kyrklig och social
tjänst för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 10 000
kronor;
b) i anledning av motionerna I: 237 och II: 378, såvitt
de icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet på grund av motionerna
anfört.
49 :o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 78), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska
nämnden för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
Akademier m. m.
50:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 54, s. 79), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.
51 :o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för
experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55,
s. 79 och 80), vilket innebär en anslagshöjning med 35 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
jorskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 493 500 kronor.
52:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning
i Övre Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56,
s. 80 och 81), vilket innebär en anslagshöjning med 1 800 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 63 200 kronor.
53:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet
i övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 81—83), vilket
innebär en anslagshöjning med 31 600 kronor, varav 30 000 kronor för ökat
statligt stöd åt verksamheten vid Bergianska trädgårdens botaniska avdelning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag tUl
vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1956/57
anvisa ett anslag av 88 500 kronor.
54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 58, s. 83—88), vilket innebär
en anslagshöjning med 160 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den änd
-
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
29
ring i personalförteckningen för de under vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 677 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........................ 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 536 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 298 800
Summa kroncr 1 513 000
c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 513 000 kronor.
55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 88—91), vilket innebär
en anslagshöjning med 73 100 kronor, varav 60 000 kronor såsom bidrag
till verksamheten vid det år 1955 upprättade laboratoriet för radioaktiv
datering, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 318 800 kronor.
56: o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och
utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 91 och 92),
vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.
30
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till
avlöningar inom landsantikvarieorganisationen. Kungl. Maj:t har
(punkt 61, s. 92—94) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Franzon m. fl.
(I: 93) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge m. fl. (II: 95),
i vilka hemställts att riksdagen måtte — under uttalande av att en landsantikvarietjänst
bör inrättas i Stockholms län från och med den 1 juli 1956
— anvisa härför erforderliga medel för budgetåret 1956/57.
Förevarande anslag, som första gången uppförts å riksstaten för budgetåret
1955/56 och därvid ersatt det äldre anslaget till bidrag till avlöning
åt landsantikvarier, är uppfört med 365 000 kronor. Efter förslag av Kungl.
Maj:t i propositionen 1955: 68 har riksdagen beslutat godkänna nya grunder
för statens bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen.
Bestämmelserna i ämnet, vilka meddelats i kungörelsen 1955: 317, innebär
bland annat, att landsantikvarie skall vara anställd hos organisation med
kulturminnesvårdande uppgifter, att landsantikvaries verksamhetsområde
i regel skall vara visst län, att statsbidrag må utgå till avlöning åt såväl
landsantikvarie som, efter medgivande av riksantikvarieämbetet, amanuens
i landsantikvariedistrikt, att statsbidrag till avlöning åt landsantikvarie
utgår med viss procent av den kontanta lönen i löneklass 33 å löneplan nr 1
i statens grundlöneförordning, nämligen med 66 2/s procent, om statsbidrag
utgår jämväl till avlönande av amanuens, och eljest med 90 procent, att
statsbidrag till avlönande av amanuens utgår med 50 procent av den kontanta
lönen i löneklass 23, att från fastställt statsbidrag skall avräknas
avkastningen av förefintlig, anvisad lönefond, försåvitt denna ej överlämnats
till statskontoret med rätt för statsverket att disponera avkastningen,
att statsbidrag för visst budgetår utbetalas av riksantikvarieämbetet efter
årets utgång samt att förskott å statsbidraget må under löpande år utbetalas
med högst 90 procent av det belopp, vartill bidraget kan beräknas
komma att uppgå. Ur anslaget utgår, förutom statsbidrag enligt de i det
föregående redovisade grunderna, jämväl bidrag till en antikvarie i Visby,
en landsantikvarie i Borås och en museiföreståndare i Varberg.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 85 000 kronor, i
huvudsak betingad av automatiska utgiftsökningar. En av Stockholms
läns landstings förvaltningsutskott ingiven framställning, biträdd av riksantikvarieämbetet,
om inrättande av en landsantikvarietjänst i Stockholms
län från och med den 1 juli 1956 har icke biträtts av departementschefen.
Till stöd för det i motionerna 1:93 och II: 95 gjorda yrkandet har framhållits
bland annat följande.
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
31
I det år 1954 avgivna betänkandet angående landsantikvarieorganisationen
förordades uttryckligen, att Stockholms län, som nu saknar landsantikvarie,
i sin helhet bildar eget landsantikvariedistrikt.
I underdånigt utlåtande den 2 december 1954 över detta betänkande underströk
länsstyrelsen i Stockholms län angelägenheten av att länet i likhet
med andra län erhåller egen landsantikvarie. I samband därmed framhöll
länsstyrelsen, att det i länet finnes stort intresse för denna sak.
I propositionen nr 68/1955 förklarade emellertid departementschefen, att
han med hänsyn till vissa å s. 18—19 i propositionen refererade allmänna
uttalanden av länsstyrelserna i Uppsala och Södermanlands län samt Upplands
fornminnesförening och Södermanlands hembygdsförbund ej för det
närvarande ansåg sig böra förorda inrättande av något särskilt av Stockholms
län bestående landsantikvariedistrikt.
Riksdagens statsutskott uttalade i viss motsats härtill vid behandlingen
av propositionen (utlåtande nr 74/1955 s. 11), att »vidkommande frågan
om bildande av ett landsantikvariedistrikt för Stockholms län torde det
böra ankomma på vederbörande lokala intressen att taga initiativ i ärendet».
Detta uttalande godkändes sedermera av riksdagen.
I anslutning till detta uttalande av riksdagen beslöt Stockholms läns
landsting den 7 oktober 1955 enhälligt att dels i princip svara för den del
av kostnaderna för avlönande av en landsantikvarie i länet ävensom för
biträdeshjälp, lokalkostnader och övriga expenser, som icke täckes av statsmedel,
dels utse tre representanter, däribland landstingets ordförande, i ett
Stockholms läns kulturminnesråd, vilket råd skulle få till uppgift att vara
huvudman för landsantikvarien. Rådet skulle i övrigt bestå av en representant
för länsstyrelsen samt en representant för en var av Upplands fornminnesförening,
Södermanlands hembygdsförbund samt samfundet S:t Erik
med landshövdingen som självskriven ordförande. Under hänvisning till
landstingets beslut har förvaltningsutskottet hemställt om inrättande av
en landsantikvarietjänst i Stockholms län från och med den 1 juli 1956.
Förvaltningsutskottets framställning har tillstyrkts av länsstyrelsen i
Stockholms län och riksantikvarieämbetet.
I statsverkspropositionen år 1956, bilaga 10, s. 93, har emellertid departementschefen
— under erinran om att frågan om inrättande av ett
särskilt av Stockholms län bestående landsantikvariedistrikt prövades förra
året och att något förslag då ej ansågs böra föreläggas riksdagen om inrättande
av ett dylikt distrikt — uttalat, att han på grund härav ansåg sig
icke böra tillstyrka landstingets framställning i ämnet.
Vi vilja betona, att inrättandet av en landsantikvarietjänst i Stockholms
län är — särskilt med hänsyn till de möjligheter man därigenom vinner
att bereda erforderligt ökat stöd åt de många livaktiga fomminnes- och
hembygdsföreningarna i länet — en angelägenhet av betydande vikt och
stort allmänt intresse.
Utskottet tillstyrker att förevarande anslag för budgetåret 1956/57 i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag upptages med ett belopp av 450 000 kronor.
Vidkommande det i motionerna I: 93 och II: 95 framställda yrkandet
får utskottet framhålla följande.
I det betänkande angående landsantikvarieorganisationen (SOU 1954:
26), som låg till grund för Kungl. Maj:ts till 1955 års riksdag avlåtna och
32
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
av riksdagen bifallna proposition i ämnet (1955: 68), konstaterades bland
annat, att det i praktiken visat sig mest ändamålsenligt att låta ett landsantikvariedistrikt
omfatta samma territoriella område som länet. Utvecklingen
hade också lett till att landsantikvariedistrikten i regel kommit att
sammanfalla med länen. Utredningen förordade i princip denna distriktsindelning.
Som en logisk konsekvens följde enligt utredningen, att även
Stockholms län, som saknade landsantikvarie, borde erhålla rätt att bilda
ett eget landsantikvariedistrikt. Utredningen ansåg sig emellertid icke
kunna taga något initiativ i detta hänseende. Det borde ankomma på vederbörande
lokala intressen att avgöra, om ett distrikt borde bildas, och i så
fall skapa de härför erforderliga organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna.
Så länge detta icke skett förutsatte utredningen att riksantikvarieämbetet
liksom hittills skulle bära det direkta ansvaret för den kulturminnesvårdande
verksamheten inom Stockholms län. Frågan om landsantikvariedistriktens
omfattning behövde enligt utredningens uppfattning
icke nödvändigtvis sammankopplas med verksamhetsområdet för de organisationer,
som vore huvudmän för landsantikvarier. Det förekomme på
vissa håll, att en huvudmannaorganisations verksamhetsområde vore större
än vederbörande landsantikvariedistrikt och att en dylik organisation således
utövade verksamhet inom flera län.
Beträffande Stockholms län uttalade departementschefen i ovannämnda
proposition, att han för det dåvarande icke ansåge sig böra förorda inrättandet
av ett särskilt av detta län bestående landsantikvariedistrikt. I sitt av
riksdagen godkända utlåtande (1955: 74) framhöll statsutskottet, vidkommande
denna fråga, att det torde böra ankomma på vederbörande lokala
intressen att taga initiativ i ärendet.
Med anledning av de nu motionsvis framställda yrkandena vill utskottet
understryka den principiella ståndpunkt utskottet redan i fjol intagit till
landsantikvarieorganisationens framtida utformning, innebärande bland
annat, att landsantikvariedistrikt i regel borde sammanfalla med län, och
Stockholms län följaktligen vid lämplig tidpunkt bilda eget landsantikvariedistrikt
och erhålla egen landsantikvarie. Utskottet förutsätter, att
Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål och framlägger
förslag i ämnet, så snart Kungl. Maj:t finner att organisatoriska och
andra förutsättningar föreligga för genomförande av en dylik anordning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 93 och II: 95 — såvitt de avse medelsanvisningen
— till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 450 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956 33
b) i anledning av motionerna I: 93 och II: 95, såvitt de
icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet på grund av motionerna
anfört.
58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens
historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 94 och 95), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 52 000 kronor.
59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63,
s. 95—101), vilket innebär en anslagsminskning med 8 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att å Kungl. Maj:ts och
kronans vägnar mottaga den av departementschefen angivna
donationen av Mälsåkers slott m. m.;
b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 247 000 kronor.
60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 64, s. 101 och 102), vilket innebär en anslagsminskning med
15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
180 000 kronor.
61 ro) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 65, s. 102 och 103), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande ostasia
3
— Dihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 60
34
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
tiska arkeologiska samlingarna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 35 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . ....... 18 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... ........... 12 600
Summa kronor 67 000
b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 kronor.
62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 66, s. 103), vilket innebär en anslagshöjning med
600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
6 500 kronor.
63:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 104—106),
vilket innebär en anslagshöjning med 30 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 235 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 52 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 38 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 67 000
Summa kronor 392 600
c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 392 600 kronor.
35
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
64:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 106), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 89 700 kronor.
65:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
69, s. 107 och 108), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 57 800
kronor.
66:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 70, s. 108 och 109) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Nihlfors väckt motion (II: 27),
vari hemställts att riksdagen måtte besluta att till Akademien för de fria
konsterna med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 36 200 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt
motion (11:410), vari hemställts, att riksdagen till Akademien för de fria
konsterna med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1956/57
anvisar ett reservationsanslag av 45 000 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna.
Ur förevarande anslag, som nu är uppfört med 30 000 kronor, skall enligt
av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser utgå, bland annat, 13 800 kronor
till kostbidrag åt mindre bemedlade elever.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökad medelsanvisning till nämnda
kostbidrag av 5 000 kronor.
Utskottet. Till kostbidrag åt mindre bemedlade elever är under förevarande
anslag uppförd en särskild anslagspost. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag uppräknades denna post för budgetåret 1955/56 med 3 800 kronor
36
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
till 13 800 kronor. Utskottet finner med tillfredsställelse att Kungl. Maj:t
funnit möjligt att för budgetåret 1956/57 föreslå en ytterligare uppräkning
av posten med 5 000 kronor. Då tilldelningen under anslaget sålunda avsevärt
höjts de senaste budgetåren finner sig utskottet icke böra biträda
vare sig det i motionen II: 27 eller det i motionen II: 410 framförda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna II: 27 och II: 410, till
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
to. to. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
67:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 109—115), vilket innebär
en anslagshöjning med 148 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för musikaliska akademien
med musikhögskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................... 400 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........................ 4 560
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 473 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. 169 140
Summa kronor 1 048 000
c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 048 000 kronor.
68:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 116 och 117), vilket
innebär en anslagshöjning med 13 100 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
37
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 65 500 kronor.
69:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och
bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 117 och 118),
vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 38 000 kronor.
70:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 118), vilket innebär
en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 40 000 kronor.
Uppskjutna frågor
71 :o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under följande
punkter, nämligen
punkten 3: Riksarkivet: Avlöningar,
punkten 4: Riksarkivet: Omkostnader, samt
punkten 75: Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inredning
och utrustning av nya lokaler
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed
får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 13 mars 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
38
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson.
Ohlon, Leander, Näsgård, Gillström, Näsström, Hesselbom, Sundelin, Einar
Persson, Birger Andersson, Thun, Sunne och Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar
Petterson i Degerfors, Widén, Johansson i Mysinge, fröken Vinge,
herrar Blidfors, Andreasson, fröken Karlsson och fröken Olsson.
Reservationer
1) vid punkten 7 (Kungl. biblioteket: Avlöningar) av fröken Vinge;
2) vid punkten 48 (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för
kyrklig och social tjänst)
a) av herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Leander, Gillström, Näsström,
Einar Persson, Birger Andersson, Thun, Ward, Andersson i Malmö
och Petterson i Degerfors, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Förevarande anslag finnes uppfört å riksstaten sedan budgetåret 1948/49.
Från och med budgetåret 1953/54 ha för elever vid vissa fackutbildningsanstalter
vidgade möjligheter beretts att erhålla statlig studiehjälp från
det å riksstaten uppförda anslaget till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar
vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter. Föreskrifter i ämnet ha
utfärdats genom kungörelse den 5 juni 1953 (SFS 530/1953). Det ankommer
på Kungl. Maj:t att bestämma på vilka läroanstalter kungörelsen
skall äga tillämpning.
Kungl. Maj:t har uppenbarligen icke funnit skäl att bland dessa läroanstalter
upptaga svenska diakonskolan utan för nästkommande budgetår
föreslagit att å riksstaten oförändrat upptages ett särskilt stipendieanslag
till utbildande av diakoner för kyrklig och social tjänst.
Utskottet biträder den uppfattning, varåt Kungl. Maj:t sålunda givit
uttryck, och ansluter sig jämväl beträffande medelsanvisningen till vad
Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet är därför icke berett att tillstyrka det
i motionerna I: 237 och II: 378 framställda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 378, till Bidrag
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956
39
till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig och
social tjänst för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av
10 000 kronor;»
b) av herrar Hesselbom och Blidfors samt fröken Olsson, vilka ansett
att utskottet bort avstyrka bifall till såväl Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag som till de i ämnet väckta motionerna och förty hemställa,
att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag
ävensom motionerna I: 237 och II: 378.
3) vid punkten 53 (Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet
i övrigt) av
a) herr Ohlon;
b) fröken Elmén;
4) vid punkten 59 (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken)
av herrar Einar Persson och Blidfors.