Nr U3—1U

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

1

Nr 143

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1956/57 till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar jämte
i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1 under andra huvudtiteln (punkten
35, s. 79—126 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 4 januari 1956) föreslagit riksdagen att dels godkänna
den personalförteckning för fångvårdsanstalterna, som föreslagits av
departementschefen, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1956/57,
dels ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 18 226 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 16 587 400 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 har departementschefen
samma dag tillkallat tre sakkunniga med uppdrag att framiägga
förslag till åtgärder för genomförande av den vid 1953 års riksdag beslutade
administrativa omläggningen inom fångvården och till ändringar i
fångvårdsstyrelsens organisation efter reformens genomförande. De sakkunniga,
som antog benämningen fångvårdens organisationskommitté, har
med skrivelser den 26 februari, den 31 mars och den 24 april 1954 överlämnat
förslag dels till regler och anvisningar för behandlingsplanering i fångvårdsanstalt
som ingår i anstaltsgrupp, dels till registreringsåtgärder avseende
i sådan anstalt intagna, dels till bestämmelser beträffande fångvårdsanstalternas
ekonomiska förvaltning och kassarörelse, dels ock till instruktioner
för fångvårdsdirektör, fångvårdsinspektör, överläkare vid psykiatrisk
avdelning, ingenjör och fångvårdsassistent. Den 30 september 1954 har kommittén
överlämnat betänkande (stencilerat) angående fångvårdsstyrelsens
organisation. Den 24 oktober 1955 har kommittén överlämnat sitt slutbetänkande,
kallat Räjongplanens fullföljande (SOU 1955:40). Häri redovisar
kommittén resultaten av den administrativa reformen — vilken avsåg bildandet
av anstaltsgrupper för det ordinära fångklientelet — samt föreslår
bl. a. att nya grupper bildas av anstalterna för förvarade och internerade
samt för fångvårdens ungdomsklientel.

En redogörelse för organisationskommitténs förslag ävensom vissa förslag
av fångvårdsbyggnadsutredningen och fångvårdsstyrelsens petita samt

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 143—144

2

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1956

däröver avgivna yttranden har intagits i statsrådsprotokollet (s. 80—114),
till vilket utskottet får hänvisa.

Departementschefen anför inledningsvis följande allmänna synpunkter
rörande bland annat det s. k. räjongsystemet.

Genom 1953 års riksdags beslut angående indelning av fångvårdsanstalterna
för det ordinära fångklientelet i anstaltsgrupper togs ett avgörande
steg för en administrativ nyordning inom fångvården. Reformen väntades
medföra såväl administrativa förenklingar som ett kraftigare betonande av
vårdsynpunkterna. Anstalterna skulle gruppvis samverka under ledning av
en större och i vårdtekniskt hänseende bättre utrustad anstalt såsom centralanstalt.
Frågor om de intagnas placering och förflyttning samt åtskilliga
andra ärenden rörande deras behandling decentraliserades från fångvårdsstyrelsen
till styresmännen för dessa centralanstalter. En bättre organisation
av det kamerala arbetet och av ledningen för arbetsdriften genomfördes.
Dessa frågor bedömdes såsom betydelsefulla för att underlätta en
effektivare behandling av de intagna. Ungdoms- och säkerhetsanstallerna
med sitt mera komplicerade klientel lämnades tills vidare åsido. Räjongindelningen
för det ordinära fångklientelet trädde i kraft den 1 oktober
1954.

Vid framläggande av förslag angående vissa anslag till 1955 års riksdag
(prop. 140) redogjorde jag för fångvårdsbyggnadsutredningens förslag till
ny- och ombyggnader av ungdoms- och säkerhetsanstalter samt för utredningens
förslag till personalorganisation för dessa. Jag framhöll att frågan
om ett genomförande av anstaltsgrupperingen beträffande dessa anstalter
torde vid lämplig tidpunkt få upptagas och övervägas med ledning
av vunna erfarenheter. Statsutskottet uttalade (uti. nr 142) att dess vederbörande
avdelning under hösten 1954 varit i tillfälle att vid besök på fångvårdsanstalten
i Härnösand ta något närmare kännedom om hur anstaltsgrupperingen
i praktiken tedde sig. Ehuru räjongplanen tillämpats alltför
kort tid för att tillåta några säkra slutsatser, hade utskottets allmänna intryck
av den nya ordningen varit övervägande gynnsamt. Utskottet hade
därför intet att erinra mot vad jag anfört om att frågan om ett genomförande
av anstaltsgruppering även för ungdoms- och säkerhetsanstalterna
vid lämplig tidpunkt upptoges och övervägdes med ledning av vunna erfarenheter.

Fångvårdens organisationskommitté har utfört en noggrann undersökning
om erfarenheterna av räjongsystemets tillämpning inom anstalterna för
ordinärt fångklientel. Kommittén har konstaterat, att det nya systemet fungerar
tillfredsställande och väl motsvarar förväntningarna vid dess tillkomst.
Särskilt vägande synes vara att vården av de intagna blivit bättre och mera
ändamålsenlig. Kommittén har med hänsyn till de vunna erfarenheterna
rekommenderat att räjongsystemet nu införes även för säkerhetsanstalter
och för anstalter för unga. Detta förslag har också tillstyrkts av flertalet
remissinstanser.

Vad beträffar säkerhetsanstalterna synes någon tvekan icke kunna råda
om lämpligheten att nu övergå till räjongsystemet. Visserligen pågår för
närvarande vissa utbyggnader på Hall och uppförande av sidoanstalter till
denna anstalt, men redan i sitt nuvarande skick lämpar sig Hall i samverkan
med det närbelägna Håga såsom centralanstalt för förvaringsklientel.
Det är synnerligen angeläget att de administrativa förenklingar och de förbättringar
av vårdarbetet som står att vinna genom räjongsystemet snarast
möjligt kommer även förvaringsklientelet till godo.

Fångvårdsstyrelsen har mot förslaget huvudsakligen invänt, att styres -

Statsutskottets utlåtande nr li3 år 1956

3

mannen på Hall såsom fångvårdsdirektör skulle få en alltför betungande
arbetsbörda. Om några speciella svårigheter av dylikt slag skulle visa sig
efter genomförandet, torde erforderliga jämkningar då få vidtagas. Det kan
dock knappast vara något skäl alt nu tveka inför reformen.

Beträffande den föreslagna ungdomsräjongen föreligger den svårigheten
att flera av de anstalter som nu står till förfogande i vissa avseenden icke är
lämpliga för sitt ändamål. För det klientel, som döms till ungdomsfängelse,
kommer visserligen moderna och mycket väl utrustade anstalter att stå till
förfogande på Roxtuna och Skenäs, men annorlunda ställer det sig för de
ungdomar som döms till vanligt fängelse eller straffarbete. Detta förhållande
framhöll jag redan förra året, då ett principförslag i ämnet framlades för
1955 års riksdag (prop. 140). Sålunda anförde jag då, att anstalterna i Uppsala,
Nyköping, Ystad och Västerås alla är av ålderdomlig typ och att de visserligen
på senare år upprustats och förbättrats men dock är opraktiska och
relativt dyra i drift. Jag ansåg emellertid såsom ofrånkomligt att de icke kunde
omedelbart ersättas med moderna anstalter utan alltjämt måste vara i
bruk under en följd av år och föreslog vissa åtgärder för att förbättra deras
kapacitet. Även statsutskottet (uti. nr 142), som tolkade det föreliggande förslaget
så att detta icke borde uppfattas som en definitiv lösning utan snarare
innebar att en bättre ordning än den rådande tillskapades intill dess omständigheterna
medgav en mera definitiv lösning, ansåg att förslaget väl icke i
allo var tillfredsställande, men hyste betänkligheter mot att föreslå riksdagen
att begära ytterligare utredningar rörande fångvårdens förhållanden.

Det uttalande statsutskottet sålunda gjort anser jag vara väl avvägt. Det
är enligt min mening icke möjligt att åstadkomma en ungdomsräjong som
i fråga om anstaltsbeståndet från början är fullt tillfredsställande. Å andra
sidan anser jag att de anstalter, som nu kan ställas till förfogande, bör
kunna tjäna sin uppgift, till dess det blir möjligt att genomföra moderniseringar
över hela linjen. Jag vill alltså icke nu föreslå några ändringar i det
föreliggande och till stor del av riksdagen redan godkända byggnadsprogrammet
för de närmaste åren beträffande fångvårdens anstalter. Frågan om nybyggnader
för det unga fångklientelet bör upptagas så snart det visar sig
lämpligen kunna ske.

Då det gäller att ta ställning till anordnandet av en ungdomsräjong, måste
även beaktas att det klientel som ifrågakommer för denna räjong tillhör två
grupper av intagna med olika slags brottspåföljder. Ett sammanförande av
dessa båda grupper på samma anstalt bör, såsom även statsutskottet understryker
i nyssnämnda utlåtande, icke äga rum. Därigenom uppkommer emellertid
vissa svårigheter för den personal, som har ledningen av behandlingsarbetet.
Skenäs kan icke fungera såsom centralanstalt i vanlig mening, då
de unga fångar som dömts till ordinärt frihetsstraff icke kan intagas där. A
andra sidan är det. såsom från flera håll påpekats, angeläget att vården
inom båda grupperna blir likartad och att sålunda de erfarenheter, som vunnits
på de egentliga ungdomsanstalterna, också kan komma det unga fängelseklientelet
tillgodo. Såsom en mera provisorisk lösning, vilken längre
fram då tillfälle (lärtill kan visa sig bör ersättas med en bättre ordning, torde
enligt organisationskommitténs förslag Skenäs i samverkan med Nyköping
fä fungera såsom centralanstalt. Trots den ogynnsamma splittringen av
centralanstalten torde dock ett införande av räjongsystemet för ungdomsgruppen
medföra betydande fördelar, främst för vårdarbetet.

Vad särskilt beträffar uppgiften såsom räjongpsykiater bär ungdomsfängelsenämnden
framhållit, att det icke är praktiskt genomförbart att lägga
dessa uppgifter på den överläkare, som är anstaltschef vid Roxtuna. Organisationskommitténs
förslag innebär att överläkaren på Roxtuna skal)

4

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

tjänstgöra som gruppens psykiater med det undantaget att sinnesoroliga
och särskilt svårbehandlade unga fångar liksom hittills skall kunna mottagas
på den för sådana intagna särskilt anordnade psykiatriska avdelningen
i Malmö och vidare på Håga sjukhus samt att fortlöpande psykiatrisk
kontroll av de på Ystad- och Hilderoanstalterna intagna även i fortsättningen
bör mot särskilt arvode utövas av överläkaren vid centralanstalten i Malmö.
På överläkaren vid Roxtuna skulle alltså falla en ganska betungande
skyldighet att besöka andra anstalter inom gruppen. Särskilt måste regelbundna
besök göras på Skenäs och i Nyköping. Det kan uppenbarligen vara
förenat med svårigheter för en anstaltschef att medhinna dessa resor. Frågan
kommer emellertid i ett annat läge om, såsom jag i det följande föreslår,
vid Roxtuna inrättas en ny tjänst såsom förste läkare. Det bör vara
möjligt för dessa båda läkare att medhinna såväl arbetet vid Roxtuna som
de angivna uppgifterna vid anstaltsgruppen. Jag vill sålunda uttala, att
överläkaren på Roxtuna i princip bör ha ansvaret också för räjongpsykiateruppgifterna
i nyss angiven omfattning och att det bör ankomma på honom
att på lämpligt sätt fördela arbetsuppgifterna mellan de båda läkarna.

Organisationskommittén har föreslagit, att inom ungdomsräjongen skall
mottagas — förutom de till ungdomsfängelse dömda — sådana unga fångar
som vid intagningstillfället icke uppnått 22 års ålder samt därutöver, i mån
av platstillgång efter prövning från fall till fall, även dömda i närmast äldre
årsklasser. Fångvårdsstyrelsen anser, att det icke bör komma i fråga att
schematiskt överföra alla unga fångar, tillhörande vissa åldersgrupper, till
anstalt inom ungdomsräjongen utan att dit borde hänvisas endast sådana
dömda som med hänsyn till strafftidens längd och personliga förhållanden
vore i behov av särskild utbildning och vård. Fångvårdsstyrelsen har även
framhållit, att anstalterna i Uppsala, Nyköping och Ystad alltjämt är belagda
med ungdomsfängelseelever och att det icke kan beräknas när dessa
anstalter kan tagas i anspråk för unga fångar. Antalet till fängelse och
straffarbete dömda som vid straffverkställighetens början icke fyllt 22 år
uppgick den 1 januari 1955 till 215 eller ungefär samma antal som hela det
tillgängliga antalet platser.

Vad kommittén föreslagit rörande omfattningen av det klientel, som bör
hänföras till ungdomsräjongen, anser jag — med hänsyn till att anstalterna
inom denna räjong kommer att erbjuda relativt goda differentieringsmöjligheter
— böra i princip godtagas. Vid tillämpningen därav bör dock
Kungl. Maj:t äga frihet att med hänsyn till de anstalter som står till förfogande
för klientelgruppen unga fångar vidtaga nödvändiga jämkningar.
Som allmän regel bör dock de som vid verkställighetens början icke uppnått
22 års ålder generellt hänvisas till ungdomsräjongen. Därest det i undantagsfall
skulle visa sig, att bland dem finns någon som lämpligen bör
intagas inom annan anstaltsgrupp, torde beslut därom få meddelas enligt
de regler som gäller om förflyttning av intagen från en anstaltsgrupp till
annan eller om intagning inom annan anstaltsgrupp än den fångvårdsstyrelsen
bestämt. I vissa fall bör, såsom kommittén föreslagit, även sådana
som fyllt 22 år kunna hänvisas till ungdomsräjongen. Dessa spörsmål och
andra frågor som sammanhänger med inrättandet av de nya räjongerna
torde få närmare behandlas vid framläggandet av förslag till erforderliga
ändringar i lagen om verkställighet av frihetsstraff in. in.

Departementschefen övergår därefter att behandla de olika av fångvårdens
organisationskommitté, fångvårdsbyggnadsutredningen och fångvårdsstyrelsen
framlagda förslagen.

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

5

Departementschefen föreslår, att räjongsystemet införes jämväl för säkerhetsanstalter
och för anstalter för ungt klientel.

De båda grupperna bör indelas på följande sätt (centralanstalten namnes
först):

säkerhetsan stalte ma: Hall, Norrköping, Karlstad, Kalmar, Västervik,
Orretorp, Sjöboda;

anstalterna för ungt klientel: Skenäs med Aspliden, Roxtuna,
Hildero för ungdomsfängelseklientel, Nyköping, Västerås, Uppsala,
Ystad samt fyra mindre kolonier (ännu ej anskaffade) för straff- och fängelsefångar.

Kungl. Maj :t bör emellertid såsom hittills gällt om räjongerna för det
ordinära fångklientelet vara oförhindrad att företaga de jämkningar i fördelningen
av anstalterna på samtliga räjonger, som kan visa sig ändamålsenliga.
Vid tillkomsten av nya anstalter bör det ankomma på Kungl. Maj :t
att besluta om deras inplacering i anstaltsgrupp.

Gruppen av säkerhetsanstalter kommer att omfatta 418 platser, och gruppen
av ungdomsanstalter — efter ombyggnad och nyanskaffning — 395.

Håga sjukhus bör vid sidan av sina uppgifter som rättspsykiatrisk undersökningsstation
samt sinnessjukhus, avsett för fångvården i dess helhet,
tills vidare, intill dess särskilda lokaler härför hunnit färdigställas inom
Hallanstalten, fungera även såsom särskild psykiatrisk avdelning för gruppen
av säkerhetsanstalter. Med avseende på arbetsdrift och kassarörelse föreslås
sjukhuset alltjämt skola administreras från centralanstalten Hall.
Sjukhusets överläkare bör såsom hittills varit fallet tillika tjänstgöra som
centralanstaltens psykiater. Den psykiatriska verksamheten vid övriga säkerhetsanstalter
bör tills vidare liksom hittills utövas av arvodesanställda
läkare.

Vad beträffar personalorganisationen biträder departementschefen helt
de yrkanden, som organisatoriskt och lönemässigt ansluter sig till redan
existerande räjongbildningar och hänvisar till statsmakternas beslut år
1953. De av departementschefen biträdda förslagen är följande.

1. Tjänsteförändringar

a) säkerhetsanstalterna

1 direktör Ca 29 — fångvårdsdirektör Ca 32 (Hall)

1 assistent Ca 22 — fångvårdsassistent Ce 23 (Hall)

Med befattningen som kamrerare (Ca 25) på Hall förenas de arbetsuppgifter,
som sammanhänger med anstaltens ändrade karaktär som
centralanstalt.

b) anstalterna för unga

1 direktör Ca 27 -— fångvårdsdirektör Ca 32 (Skenäs)

1 assistent Ca 22 (redogörare) — kamrerare Ca 25 (Skenäs)

1 assistent Gg 20 (lärare) — assistent Ce 23 (Skenäs)

2. Personalförstärkningar

a) säkerhetsanstalterna

6 Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

1 fångvårdsinspektör Ca 29 (Hall)

1 ingenjör Ce 25 (Hall)

1 kansliskrivare Ce 15 (kamreraren Hall)

b) anstalterna för unga

1 fångvårdsinspektör Ca 29 (Skenas)

1 ingenjör Ce 25 (Skenäs)

1 kansliskrivare Ce 15 (kamreraren Skenäs)

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål (Skenäs) samt utbyte av 1
sådant biträde vid anstalten i Ystad mot tillfällig skrivhjälp.

Arvode till styresmannen i Ystad för tillsyn av kolonien Hildero, 360
kronor, utgår.

Kostnaderna för de biträdda yrkandena uppgår till 117 200 kronor.

I enlighet med fångvårdsbyggnadsutredningens förslag och under hänvisning
till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som kanslibiträde (Ce
11) å direktörsexpeditionen å Hall uppflyttas till kontorist (Ce 13).

I samband med fångvårdsbyggnadsutredningens förslag till personalorganisation
inom ungdomsräjongen understrykes först utredningens uttalande
i principfrågan. Personalorganisationen bör anpassas efter ungdomsvårdsskolorna.
Det gäller att för denna räjong hålla en relativt stor personalorganisation,
sammansatt av väl kvalificerade befattningshavare. Betydelsen
även ur samhällets synpunkt av att det finnes pedagogiska och
andra personliga förutsättningar hos de anställda, så att var och en genom
sina insatser kan medverka till att klientelet å dessa anstalter för unga med
icke tidsbestämda straff återanpassas i samhället kan ej nog framhållas.
För att dessa betydelsefulla arbetsuppgifter skall kunna fullgöras på ett
ur samhällets synpunkt tillfredsställande sätt måste personalen besitta sanuna
kvalifikationer som närmast jämförliga personalgrupper vid ungdomsvårdsskolorna.
Tjänstebeteckningarna för tillsyns- och arbetsledarpersonalen bör
anpassas efter vad som gäller vid dessa skolor.

Mot bakgrunden av dessa synpunkter bör styresman vid större sluten sidoanstalt
inom ungdomsräjongen, för närvarande Västerås (44 platser) och
L ppsala (48 platser) inplaceras i lönegrad Ca 27 med tjänstebenämningen
anstaltsdirektör (lönegrad 23 inom räjongerna för det ordinära klientelet).

Till Nyköpingsanstalten — som skulle komma att för det unga straffarbetsoch
fängelseklientelet fungera som ett annex till huvudanstalten — återkommer
departementschefen i det följande. Styresman vid annan sluten sidoanstalt
inom ungdomsräjongen bör placeras i lönegrad 23 med tjänstebenämningen
föreståndare (lönegrad 21 inom räjongerna för det ordinära
fångklientelet).

Ehuru departementschefen är väl medveten om betydelsen av att styresmännen
vid anstalterna för ungt klientel i högre grad än kollegerna vid
andra anstalter bör avlastas ekonomiska och kamerala ärenden för att därmed
vårdarbetets effektivitet ej skall eftersättas, kan han ej biträda ut -

7

Statsutskottets utlåtande nr 743 år 1956

redningens förslag om att utbyta assistenttjänsterna vid de större slutna
anstalterna (utom Roxtuna) mot kansliskrivare (kanslibiträden vid vanliga
anstalter) och vid de mindre slutna anstalterna mot kontorister (biträden
för skriv- och kontorsgöromål vid andra anstalter). Departementscheten
föreslår för dessa fall utbyte av assistenttjänsterna mot kanslibiträden vid
samtliga anstalter. Skulle det senare visa sig att den kamerala organisationen
på detta sätt icke skulle fungera tillfredsställande bör frågan på nytt
övervägas mot bakgrunden av vunna erfarenheter.

På grundval av förslag som fångvårdsbyggnadsutredningen framlagt för
ungdomsanstalternas personal föreslår departementschefen följande.

Tjänsteförändringar

2 direktörer Ca 27 — anstaltsdirektörer Ca 27 (Uppsala resp. Västerås)

1 föreståndare Ca 22 — föreståndare Ca 23 (Ystad)

1 assistent Ca 22 (Uppsala), 1 assistent Ca 20 (Västerås), 1 assistent Ce 20
(Ystad) — kanslibiträde resp. Ca 11, Ca 11, Ce 11
1 vaktkonstapel Ce 12 (Nyköping) — kanslibiträde Ce 11
1 vaktfru Ce 10 (Ystad) — ekonomibiträde Ce 7 (i överensstämmelse med
förhållandena å övriga anstalter för ungt klientel)

1 vaktkonstapel Ce 12 (Hildero) — vårdare Ce 12.

Departementschefen finner motiverat att göra de personalindragningar
och arvodesbesparingar, som fångvårdsbyggnadsutredningen förordat, dock
med den inskränkningen att posten till ersättning för yrkesrådgivning ej
nedsättes med föreslagna 10 700 kronor, då denna minskning hade till förutsättning
att en psykologtjänst vid Skenäsanstalten inrättades. Vidare bör
i samband med indragningen av en assistenttjänst (lärare) vid anstalten i
Uppsala arvoden till fritidsassistenter beräknas med 5 000 kronor. Genom
denna anordning skulle frivilliga krafter, närmast folkbildningsintresserade
ungdomsledare, tagas i anspråk för fritidsverksamheten.

Kostnadsminskningen på grund av de under detta avsnitt av departementschefen
biträdda förslagen uppgår till 65 200 kronor.

Fångvårdens organisationskommitté hävdar, att styresmännen vid säkerhetsanstalterna
— utom centralanstalten — trots räjongsystemets införande
ej bör nedflyttas i lönegrad. Den oförändrade lönegradsplaceringen motiveras
med att realiserandet av byggnadsprogrammet bör avvaktas och hänsyn
tagas till arbetsuppgifternas kvalificerade art med hänsyn till klientelets
beskaffenhet. I samband med att kassarörelsen vid anstalterna i
Norrköping och Karlstad centraliseras till Hallanstalten föreslår utredningen
att de nuvarande tjänsterna som redogörarassistent i lönegrad Ca 22,
respektive Ca 20 vid de båda förstnämnda anstalterna utbytes mot kansliskrivare.

Ehuru det torde vara otvivelaktigt att arbetet å säkerhetsanstalterna för
styresmännen kan vara i många hänseenden betungande även efter räjongplanens
införande, finner departementschefen dock att den för dessa an -

8 Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

stalter bör medföra en anpassning av lönegraderna för styresmännen till
dem som gäller för räjongerna inom det ordinära fångklientelet. På grund
härav bör styresmannabefattningarna vid anstalterna i Norrköping, Karlstad
och Västervik förändras från respektive direktör Ca 29 till anstaltsdirektör
Ca 27, direktör Ca 27 till föreståndare Ca 23 och föreståndare Ca
22 till föreståndare Ca 23. Styresmannabefattningen Ca 23 vid anstalten
i Kalmar bör bibehållas oförändrad. I den kamerala organisationen bör
assistenterna i Norrköping och Karlstad — i likhet med vad departementschefen
föreslagit i fråga om ungdomsanstalterna — utbytas mot kanslibiträden.
Även bör tjänstebeteckningen för en assistent Ca 22 (jordbruksdriften
på Hall) förändras till lantbruksinspektor Ca 22.

Vad angår anstalterna för unga biträder departementschefen kommitténs
förslag att utbyta föreståndartjänsten vid anstalten i Nyköping mot en tjänst
som biträdande fångvårdsinspektör i Ca 27. Därvid hänvisas till vad i det
föregående anförts om denna anstalts uppgift som annex till centralanstalten,
när det gäller det unga straff- och fängelseklientelet.

Betiäffande kommitténs förslag i anledning av översyn av räjongerna för
det ordinära fångklientelet framhålles följande.

Med hansyn till vad medicinalstyrelsen anfört om överläkartjänster för
de räjongpsykiatriska uppgifterna vill departementschefen ej förorda inrättande
av tjänster som överläkare vid anstalterna å Långholmen, å Härlanda,
i Malmö och i Härnösand. Därmed faller också kommitténs förslag
om vissa sjukhuschefsarvoden.

Departementschefen förordar, att 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål
anställes för assistenterna å centralanstalter för det ordinära fångklientelet,
2 å Långholmen och 1 å vardera anstalterna å Härianda, i Malmö och
i Härnösand samt 1 kanslibiträde i Ce 11 å kamrerarexpeditionen å Långholmen.
Däremot anses den tillfälliga skrivhjälpen å direktörs- och kamrerarexpeditionerna
på denna anstalt få bestå helt oförändrad.

Aspirantutbildningen inom fångvården synes departementschefen vara
en angelägenhet av största betydelse, och han ansluter sig till de av kommittén
framförda förslagen, vilket för budgetåret 1956/57 innebär en ökad
medelsanvisning av 5 100 kronor.

Styresmannatjänsten vid anstalten i Mariestad bör nedflyttas från anstaltsdirektör
i Ca 29 till anstaltsdirektör i Ca 27 och därmed erhålla samma
lönegrad som motsvarande tjänst i Norrköping.

I och med räjongsystemets införande för säkerhetsanstalterna bortfaller
nu utgående styresmannaarvoden för kolonierna Sjöboda och Orretorp.

I enlighet med vad departementschefen anfört om organisationskommitténs
förslag och i övrigt i detta sammanhang föreslås följande.

1. Tjänsteförändringar

1 direktör Ca 29 - anstaltsdirektör Ca 27 (Norrköping)

1 direktör Ca 27 — föreståndare Ca 23 (Karlstad)

1 föreståndare Ca 22 — föreståndare Ca 23 (Västervik)

Statsutskottets utlåtande nr H3 år 1956

9

1 assistent Ca 22 — kanslibiträde Ca 11 (Norrköping)

1 assistent Ca 20 — kanslibiträde Ca 11 (Karlstad)

1 föreståndare Ca 22 — biträdande fångvårdsinspektör Ca 27 (Nyköping) 1

anstaltsdirektör Ca 29 — anstaltsdirektör Ca 27 (Mariestad)

2. Personalförstärkningar

1 kanslibiträde Ce 11 (kamreraren Långholmen)

5 biträden rb [fångvårdsassistenterna Långholmen (2), Härianda, Malmö,
Härnösand]

Avlöning till deltagare i utbildningskurs (aspiranter), 5 100 kronor
Arvoden till styresmännen i Norrköping och Karlstad för tillsyn av kolonierna
Sjöboda, resp. Orretorp, tillhopa 720 kronor, utgår.

Kostnaderna på grund av de under detta avsnitt av departementschefen
biträdda förslagen uppgår till 37 100 kronor.

Fångvårdsstyrelsens yrkanden upptager i första hand tjänsteförändringar
och personalförstärkningar för anstalten å Skenäs och dess annex Aspliden.
Dessa har redovisats för 1955 års riksdag såsom förslag av fångvårdsbyggnadsutredningen
i samband med utbyggnaden av anstalten (prop. 140).
Personalorganisationen ansluter sig till den som gäller vid Roxtunaanstalten
och ungdomsvårdsskolorna och är en förutsättning för att anstalten
skall kunna fungera som centralanstalt. Såsom departementschefen framhållit
i inledningen till anslagen åt fångvården är frågan om vattenförsörjningen
nu utredd, och byggnadsarbetena komma snarast att igångsättas.
Under sådana förhållanden biträdes fångvårdsstyrelsens yrkanden i denna
del utom i fråga om uppflyttning av 1 yrkesmästare i Ce 18, 1 yrkesmästare
i Ce 14 och 1 köksföreståndare i Ca 12 samt i fråga om nyanställning av
1 förman i Ce 12.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör uppflyttas 1 befattning
som läkare i Ce 29 (sinnesundersökningsläkare) vid fångvårdsanstalten
i Malmö till förste läkare till 31 lönegraden och i samband därmed
ordinariesättas, 5 vaklkonstaplar i Ca 12 (vid anstalterna i Gävle, Karlskrona,
Kristianstad, Vänersborg och Örebro) till överkonstaplar i Ca 14 och
3 yrkesmästare i Ca 14 (1 mekaniskt arbete Kristianstad, 1 betongarbete
Skogsgård och 1 icke anstaltsbunden för byggnadsarbete, placerad vid fångvårdsstyrelsens
arbetsbyrå) till Ca 16.

5 överkonstapelstjänster Ce 14 av begärda 10 sådana tjänster och 25 vaktkonstapelstjänster
Ce 12 föreslås ordinariesatta.

Följande extra befattningar föreslås till extra ordinarie: föreståndar(jänsterna
i Cg 21 vid kolonierna Mäshult och Sjöboda, befattningen som
biträdande husföreståndare Cg 13 vid kolonien Hildero, 50 vaktkonstaplar
i Cg 12 och 1 arbetsterapeut Cg 14 å Långholmen.

10

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

Av följande 15 vaktkonstapelstjänster i Cg 12 må förändras till

a) arbetsterapeut i Ce 14

1 för diversearbete å vardera anstalterna å Långholmen och Härianda

b) yrkesmästare i Ce 14

1 för konfektion vid vardera anstalterna i Umeå, Karlstad, Västervik
och Halmstad

1 för snickeri vid vardera anstalterna i Gävle, Mariestad, Hall, Malmö
och kolonien Sjöboda
1 för tvätt vid Hallanstalten

c) överkonstaplar i Ce 14

1 för skogsarbete vid vardera anstalten i Haparanda och kolonien
Vångdalen

1 för ladugårdsarbete vid kolonien Sörbyn.

Det föreslås, att 1 tjänst som förste läkare i Ca 31 inrättas vid Roxtunaanstalten
samt 1 tjänst som reparatör i Ce 12 vid samma anstalt.

Departementschefen finner sig ej kunna framlägga förslag om några ytterligare
tjänster av dem fångvårdsstyrelsen begärt.

Kostnaderna för de av fångvårdsstyrelsen framförda, av departementschefen
biträdda förslagen, uppgår till sammanlagt 116 600 kronor.

För den tillfälliga förläggningen Grötingen, som, enligt vad departementschefen
i annat sammanhang föreslår, skall överföras till koloni, begöres
en ökning med 69 700 kronor, utgörande kostnader för en ordinär
personaluppsättning vid en koloni av den storleksordningen.

På grund av övergång till oljeeldning för värmeanläggningen vid centralanstalten
i Härnösand kan 1 tjänst som reparatör i Ce 12 indragas, vilket
innebär en kostnadsminskning med 10 100 kronor.

Under hänvisning till riksdagens skrivelse 384/1955 i anledning av Kungl.
Maj:ts prop. nr 209 angående ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster
in. m. bör anslaget uppräknas med 20 100 kronor.

Anslaget bör vidare uppräknas med 1 200 kronor under arvodesposten för
ersättning av läkarvård enligt provinsialläkartaxan vid 4 kolonier, för vilka
medel i övrigt under avlöningsanslaget redan finnes beräknade.

De av departementschefen i det föregående framlagda förslagen angående
tjänsteförändringar och nya befattningar påkallar åtskilliga åtgärder för
förslagens genomförande. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att
besluta om dessa. Sasom exempel på dylika övergångsanordningar må här
nämnas bestämmelser om löneklassplacering m. m., förande på övergångsstat
av ordinarie tjänster som i samband med tillsättning av uppflyttade
tjänster kan bli övertaliga och bibehållande — övergångsvis — av dylika
extra ordinäre tjänster. För närvarande utgående särskilda lönetillägg å 780
respektive 630 kronor för ar till direktör, föreståndare och assistent bör
indragas. Tjänsteman, som åtnjuter dylikt tillägg men som icke vinner befordran
till tjänst i högre lönegrad, bör dock övergångsvis behålla lönetillägget.

Till följd av automatiska utgiftsförändringar bör anslaget slutligen upp -

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

11

räknas med 112 800 kronor för avlöning under hela budgetåret 1956/57 av
personalen vid tre kolonier för unga fångar, vartill 1955 års riksdag anvisat
medel för halvt budgetår, samt 1 239 600 kronor på grund av beslutade ändrade
grunder för beräkning av anslagsposten till rörligt tillägg eller sammanlagt
med 1 352 400 kronor.

Anslaget höjes alltså med 1 639 000 kronor.

I personalförteckningen bör erforderliga ändringar vidtagas.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ollén och Söderquist (I: 168) och den andra inom andra kammaren
av herr Rijlander (II: 334), i vilka hemställts, att anslaget till Fångvårdsanstalterna:
Avlöningar måtte beräknas så, att beträffande fångvårdsanstalten
i Uppsala en assistent i Ce 23 för undervisning och fritidssysselsättning
kan anställas ävensom att läkararvodet bibehålies vid 4 800 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion
(11:479), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta höja anslaget till
Fångvårdsanstalterna: Avlöningar med 20 000 kronor för uppflyttning av
3 läkare i Ce 29 till 3 överläkare i Ca 37.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna I: 168 och 11:479.

Utskottet erinrar om, att första lagutskottet i sitt av riksdagen numera
godkända utlåtande nr 28 hemställt att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om en förutsättningslös utredning angående en effektivisering
av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Då det knappast
kan vara riktigt att riksdagen, i anslutning till att den begär en sådan
utredning, genom en uppflyttning av 3 läkartjänster från Ce 29 till Ca
37 föregriper utredningens resultat, kan utskottet inte tillstyrka yrkandet
i motionen II: 479.

Första lagutskottet har vidare enligt vad statsutskottet vid underhandssamråd
inhämtat för avsikt att tillstyrka Kungl. Maj:ts i propositionen nr
156 framlagda förslag om sådana ändringar i straffverkställighetslagen, vilka
är erforderliga för att genomföra den under förevarande punkt i statsverkspropositionen
föreslagna utvidgningen av anstaltsgrupperingen till att
omfatta även säkerhetsanstalterna och anstalterna för unga.

Statsutskottet hyser för egen del inte någon tvekan om att förorda räjongsystemets
införande för säkerhetsanstalternas del. Vad angår den föreslagna
ungdomsräjongen föreligger otvivelaktigt vissa svårigheter. I motionerna
I: 168 och II: 334 har exempelvis framhållits, att eu följd av anstaltsgrupperingens
genomförande beträffande anstalter för unga skulle bli, att
en enligt motionärerna välbehövlig befattning såsom assistent för undervisning
och fritidssysselsättning vid fångvårdsanstalten i Uppsala skall utgå
och ersättas av ett belopp på 5 000 kronor till arvodesanställda fritidsledare.
Utskottet finner det i likhet med motionärerna inte böra ifrågakomma, att

12

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

möjligheterna att bereda de unga internerna undervisning skulle konuna
att beskäras. Ä andra sidan synes det utskottet knappast rimligt, att en i och
för sig riktigt utformad organisation skulle ändras endast av den anledningen
att densamma i en detalj skulle medföra ett ogynnsamt resultat.
På grund härav förordar utskottet att syftet med motionen i denna del tillgodoses
på det sätt, att riksdagen vid sin tillstyrkan av förslaget förutsätter,
att Kungl. Maj :t skall äga befogenhet att inom ramen för tillgängliga
medel vidtaga erforderliga dispositioner för att sörja för en tillfredsställande
undervisning och fritidssysselsättning vid Uppsalaanstaltent Då en
sådan lösning inte kräver uppräkning av anslaget, bör motionsyrkandet av
formella skäl avslås.

I nämnda motioner har även yrkats, att läkararvodet — 4 800 kronor —
skall bibehållas vid Uppsalaanstalten för att behovet av psykiatriska konsultationer
skall kunna tillgodoses. Utskottet är även på denna punkt ense
med motionärerna om själva saken. Att märka är emellertid, att enligt
Kungl. Maj :ts förslag en ny förste läkare skall anställas vid Roxtuna. Vid
sådant förhållande synes erfarenheter av den nya ordningen böra avvaktas,
innan den av motionärerna förordade uppräkningen av anslaget i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag kommer till stånd.

Kungl. Maj :ts förslag har i övrigt inte givit utskottet anledning till annat
uttalande än att utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning
att personalorganisationen inom ungdomsräjongen bör anpassas efter ungdomsvårdsskolorna.
Å andra sidan finner utskottet olämpligt, att inom
fångvårdsstaten tillskapas två befordringsgångar, en högre för ungdomsräjongen
och en lägre för övriga räjonger. Utskottet, som inte funnit sig
böra framlägga förslag i denna fråga, förutsätter att Kungl. Maj:t ägnar
densamma erforderlig uppmärksamhet och överväger, vilka åtgärder som
må kunna vidtagas för att undvika en snedställning av tjänsterna.

Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningarna synes
böra godtagas hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 168 och II: 334 ävensom 11:479.

a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsanstalterna: -

Personalförteckning

Befattning . Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat

Styresmän m. fl.:

1 fångvårdsdirektör ........................... Ca 34

5 fångvårdsdirektörer ......................... Ca 32

1 anstaltsdirektör ............................ Ca 29

6 fångvårdsinspektörer ........................ Ca 29

1 förste pastor och överlärare.................. Ca 29

4 anstaltsdirektörer ........................... Ca 27

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1956 13

2 biträdande fångvårdsinspektörer .............. Ca 27

2 pastorer och förste lärare .................... Ca 27

6 kamrerare.................................. Ca 25

1 arbetsassistent.............................. Ca 23

2 assistenter ...............*................. Ca 23

10 föreståndare ................................ Ca 23

3 lantbruksinspektorer ............• •.......... Ca 22

1 bokhållare..................... Ca 21

15 föreståndare................................ Ca 21

Låkarpersonal:

6 överläkare.................................. Ca 37

8 förste läkare................................ Ca 31

Personal i tillsynstjänst och arbetsdrift:

3 tillsynsmän ................................ Ca 18

7 uppsyningsmän ............................ Ca 18

6 yrkesmästare .............................. Ca 18

7 uppsyningsmän ............................ Ca 16

12 yrkesmästare . ....... Ca 16

3 arbetsterapeuter ............... Ca 14

1 uppsyningsmän ............................ Ca 14

28 yrkesmästare ...... Ca 14

81 överkonstaplar....... Ca 14

2 första vaktfruar ............................ Ca 13

2 förmän .................................... Ca 12

435 vaktkonstaplar ............................. Ca 12

17 vårdare .................................... Ca 12

27 vaktfruar ......... Ca 10

Sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonal:

2 maskinmästare.............................. Ca 18

2 kansliskrivare .............................. Ca 15

2 översköterskor.......... Ca 15

1 köksföreståndare............................ Ca 14

3 kontorister ................................ Ca 13

5 maskinister ................................ Ca 13

1 reparatör .................................. Ca 13

1 biträdande köksföreståndare.................. Ca 12

8 köksföreståndare............................ Ca 12

2 reparatörer ................................ Ca 12

3 bilförare ....................................Ca 11

15 kanslibiträden .......... Ca 11

26 kontorsbiträden ............................ Ca 8

14

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

Tjänstemän å övergångsstat

1 anstaltsdirektör............................. Ca 29

3 direktörer .................................. Ca 29

1 direktör.................................... Ca 27

3 assistenter.................................. Ca 22

1 föreståndare .. ............................ Ca 22

1 lärare ...................................... Ca 22

7 assistenter ................................. Ca 20

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 25

2 förste läkare................................ Ce 31

5 läkare ..................................... Ce 29

1 psykolog ................................... Ce 29

Anm. 1: Antalet ordinarie vårdare må överstiga det i förteckningen
angivna antalet under förutsättning att motsvarande
antal ordinarie vaktkonstapelsbefattningar hållas obesatta.

Anm. 2: Antalet ordinarie vaktfruar må överstiga det i
förteckningen angivna antalet under förutsättning att motsvarande
antal ordinarie vaktfrubefattningar hållas obesatta
vid statens inom fångvårdsorganisatkmen anordnade vårdanstalt
för alkoholmissbrukare.

b) fastställa följande avlöningsslat för fångvårdsanstalterna,
att tillämpas under budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

ms ..................................... 7 173 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 362 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 7 250 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 3 440 100

Summa kronor 18 226 400

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1956/57 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 18 226 400 kronor.

Stockholm den 18 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 144.