Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956
1
Nr 142
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
- anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten
104, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret
1956/57 till Bidrag till Stockholms högskola beräkna ett förslagsanslagav
9 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 108, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
2 mars 1956, föreslagit riksdagen att dels godkänna vad departementschefen
förordat beträffande förstärkning av Stockholms högskolas personalorganisation,
m. m., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för Stockholms högskola, som föranledes av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven huvud
stat för Stockholms högskola att tillämpas under budgetåret 1956/57, dels
ock till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 8 900 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Gärde Widemar och herr Aastrup (I: 240) och den andra inom andra
kammaren av herr Rylander m. fl. (II: 419), i vilka hemställts, såvitt häi
är i fråga, att riksdagen måtte fatta beslut om inrättande från och med
nästa budgetår vid Stockholms högskola av en preceptur i Ca 34 i civilrätt
och en preceptur i Ca 34 i straffrätt;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ohlon (I: 525) och den andra inom andra kammaren av herr Helén
och fröken Vinge (II: 702), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
om inrättande från den 1 juli 1957 av en ordinarie professur i ämnet teateihistoria
vid Stockholms högskola eller, därest detta yrkande icke bifölles,
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t understryka nödvändigheten av att
förslag om inrättande av ordinarie professur i ämnet teaterhistoria vid
1 _ Bihnng till riksdagens protokoll 11)56. 6 samt. Nr l\l
2 Statsutskottets utlåtande nr l/f2 år 1956
Stockholms högskola från den 1 juli 1957 förelägges riksdagen vid så tidig
tidpunkt att tillsättningsförfarandet kan vara avslutat om möjligt före ingången
av höstterminen 1957;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mogård m. fl. (1:526) och den andra inom andra kammaren av
heir Håstad m. fl. (II: 701), i vilka hemställts, att en personlig forskningsprofessur
i romanska språk för professor Tilander inrättas vid Stockholms
högskola från och med budgetåret 1956/57, samt att med professuren måtte
förenas skyldighet att meddela forskningsundervisning samt att i filosofie
licentiatexamen i romanska språk examinera de studerande, som därtill
anmäler sig;
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt
motion (II: 538), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställer om utredning om inrättande av en lärostol i filmhistoria, ett
svenskt filminstitut och en statlig filmakademi.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i nämnda
motioner hänvisas till motionerna 11:419, 11:538, 11:701 och 11:702.
Inledning
I »syfte att trygga Stockholms högskolas ställning och möjliggöra högskolans
utveckling under så gynnsamma arbetsbetingelser, som omständigheterna
medgiva», slöts år 1948 ett avtal mellan staten, Stockholms stad
och högskolan rörande högskolans finansiering. Enligt detta avtal, som
trätt i kraft den 1 juli 1949, fastställes stat för högskolan av Kungl. Maj:t.
Till bestridande av den utgiftssumma som enligt den fastställda staten icke
täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skall staten och
Stockholms stad bidraga enligt följande grunder:
a) När anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden
med /i av densamma, dock högst med 700 000 kronor, och staten ansvarar
för resten. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår stadens
bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.
b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter och byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.
c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av
de humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.
Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten
uppgår Stockholms stads bidrag till det för staden avtalsenliga
maximibeloppet, 1 200 000 kronor, och statens bidrag till 6 738 000 kronor.
Då förutnämnda avtalsfråga anmäldes i propositionen 1948:219 framhöll
dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, att det av ett flertal
utredningar, i främsta rummet universitetsberedningen, socialvetenskapliga
3
Statsutskottets utlåtande nr lJf2 år 1956
forskningskommittén och naturvetenskapliga forskningskommittén, påvisats,
att en betydande, både personell och materiell upprustning vore av
nöden för att sätta Stockholms högskola i stånd att uppnå och bibehålla
paritet med statsuniversiteten.
I två vid 1954 års riksdag väckta, likalydande motioner (1:474 och
II: 617) yrkades, bland annat, att, riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
skulle hemställa, att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga en sådan
plan för upprustning av Stockholms högskola, att högskolan vid utgången
av budgetåret 1957/58 uppnått en för undervisningen betryggande effekt.
Med anledning av det i motionerna I: 474 och II: 617 framställda yrkandet
om en upprustningsplan för Stockholms högskola förordade statsutskottet
i sitt utlåtande nr 137 — under framhållande av nödvändigheten av
att högskolan inom rimlig tid komme i paritet med universiteten i Uppsala
och Lund — att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle om att en
översyn genom en på lämpligt sätt sammansatt organisationskommitté
komme till stånd rörande högskolans nuvarande resurser, utbyggnadens
lämpliga utformning, behovens angelägenhetsgrad, åtgärdernas fördelning
på olika budgetår m. m. De dittills verkställda utredningarna i ämnet
borde enligt utskottets mening utgöra en lämplig grund för kommitténs blivande
arbete. Då ifrågavarande arbetsuppgifter näppeligen enligt statsutskottets
mening kunde bli fullgjorda inom sådan tid, att resultatet av på
desamma grundat förslag kunde föreläggas redan 1955 års riksdag, förutsatte
utskottet, att Kungl. Maj:t utan hinder av det genom kommittén pågående
utredningsarbetet vid budgetberedningen för budgetåret 1955/56
komme att tillgodose de ändamål vid högskolan, som kunde betecknas som
särskilt angelägna. Statsutskottet hemställde, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte i anledning av motionerna I: 474 och II: 617, i vad de avsåge
en upprustningsplan för Stockholms högskola, i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om en översyn av dittills verkställda utredningar för upprustning
av högskolan och utarbetande av en organisationsplan härför i enlighet
med vad av statsutskottet angivits i dess utlåtande. I skrivelse den
25 maj 1954, nr 323, anmälde riksdagen, att riksdagen fattat beslut i enlighet
med vad utskottet föreslagit.
Genom beslut den 14 januari 1955 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla en utredningsman för att utarbeta
av den av riksdagen begärda organisationsplanen för upprustning av Stockholms
högskola och verkställa de utredningar i övrigt, som utredningsmannen
kunde finna påkallade i samband därmed. Tillika uppdrog Kungl.
Maj:t åt byggnadsstyrelsen att vara utredningsmannen behjälplig vid utarbetande
av en plan för tillgodoseende av högskolans lokalbehov. Genom
beslut sistnämnda dag tillkallades såsom utredningsman för sagda ändamål
byråchefen i ecklesiastikdepartementet Torsten Sigvard Arén.
Utredningsmannen för utarbetande av eu organisationsplan för upprust -
4
Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1956
ning av Stockholms högskola har den 27 december 1955 avgivit betänkande
med utredning och förslag angående förstärkning av Stockholms
högskolas personalorganisation, m. in. (stencilerat). Häröver har y 11 r a nd
e n avgivits av kanslern för rikets universitet, efter hörande av styrelsen
för Stockholms högskola och högskolans rektorsnämnd, samt av riksräkenskapsverket
och statskontoret.
Utredningsmannen uttalar inledningsvis, att han funnit den del av utredningsuppdraget,
som avser utarbetande av en plan för tillgodoseende av
Stockholms högskolas lokalbehov, vara av så tidskrävande och omfattande
natur, att en mera fullständig dylik plan icke kunnat framläggas i så god
tid, att den kunde underställas 1956 års riksdag, å andra sidan syntes det
utredningsmannen angeläget, att den av riksdagen begärda organisationsplanen
för högskolans upprustning i övrigt skulle kunna föreligga inom
sådan tid, att den kunde läggas till grund för Kungl. Maj:ts och riksdagens
prövning av Stockholms högskolas anslagsäskanden redan för budgetåret
1956/57. Med hänsyn härtill har utredningsmannen ansett det lämpligt,
att i det nu framlagda betänkandet i fråga om högskolans lokalförhållanden
endast taga ställning till vissa byggnadsfrågor, vilka från högskolans sida
upptagits i dess anslagsäskanden för nämnda budgetår. Utredningsmannen
uttalar, att han har för avsikt att i ett senare betänkande framlägga en
plan för tillgodoseende av högskolans lokalbehov i övrigt. Härefter anför
utredningsmannen bland annat följande.
Vid utredningsarbetets fullgörande har för mig som vägledande framstått
statsutskottets vid 1954 års riksdag understrykande av nödvändigheten av
att Stockholms högskola inom rimlig tid kommer i paritet med universiteten
i Uppsala och Lund. Vid bedömningen av högskolans personalbehov och
behov av anslag till materiel m. m. har jag därför i stort sett endast ansett
mig böra taga hänsyn till det nu aktuella studentantalet. Jag vill härvid
även erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet med stöd av nådigt
bemyndigande den 30 juni 1955 samma dag tillkallat särskilda sakkunniga,
vilka antagit benämningen 1955 års universitetsutredning, med uppgift att
utreda universitetens och högskolornas behov med hänsyn till det förutsedda
starkt växande studentantalet i vårt land och det av samhällsutvecklingen
ökade behovet av universitets- och högskoleutbildad arbetskraft. Icke
minst för att möta det ökade behov av akademiska lärarkrafter, som denna
utveckling medför, framstår det för mig såsom angeläget, att Stockholms
högskolas personella och materiella resurser inom en ganska snävt begränsad
tidsperiod bringas i paritet med universitetens i Uppsala och Lund.
Vad beträffar personalorganisationen har jag ansett mig böra räkna med
en treårsperiod, omfattande budgetåren 1956/57—1958/59, med huvudvikten
lagd på de två första budgetåren, där ej lokalförhållandena föranlett
till annat. Då det gäller att utarbeta en plan för tillgodoseende av högskolans
lokalbehov, ligger det i sakens natur, att hänsyn måste tagas till det
starkt växande studentantalet. Då utredningsuppdraget på detta område
enligt mitt bedömande delvis kommer att sammanfalla med universitetsutredningens
uppdrag, har jag för avsikt att samråda med utredningen vid
byggnadsplanens uppgörande.
Statsutskottets utlåtande nr 11+2 år 1956
o
Stockholms högskolas omfattning
Stockholms högskola omfattar — förutom en allmän avdelning — en
matematisk-naturvetenskaplig, en stats- och rättsvetenskaplig och en humanistisk
avdelning. Någon motsvarighet till de teologiska och medicinska
fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund finnes sålunda icke vid
Stockholms högskola.
Enligt statistisk årsbok 1955 utgjorde antalet studerande vid Stockholms
högskola hösten 1954 3 590. Vid denna tidpunkt uppgick det sammanlagda
antalet studerande inom de juridiska och filosofiska fakulteterna vid universitetet
i Uppsala till 4 175 och vid universitetet i Lund till 3 159.
I den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1955/56 fastställda huvudstaten
för Stockholms högskola balanserar utgifter och inkomster å ett belopp av
8 686 900 kronor. Under budgetåret 1949/50 — det första budgetår under
vilket nu gällande avtal om högskolans finansiering tillämpades — utgjorde
motsvarande belopp 3 306 000 kronor. Av följande i propositionen intagna
sammanställning framgår de i huvudstaten för budgetåret 19o5/56 och för
budgetåret 1949/50 upptagna utgifts- och inkomstposternas storlek.
Utgifter Budgetår
1955/56 1919/50
1. Avlöningar, förslagsvis.................. 4 950 000 2 190 000
2. Omkostnader, förslagsvis................ 788 900 433 000
3. Materiel m. m..................•••••• 760 000 336 000
4. Engångskostnader för materielanskaffning 200 000 40 000
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten. ... 1 585 000
6. Bidrag till vissa institutioner............ 143 000 147 000
7. Pensioner och livräntor, förslagsvis...... 260 000_160 000
Summa kronor 8 686 900 3 306 000
Inkomster
1. Avkastning fiån högskolans fonder....... 490 000 560 000
2. Avgifter från de studerande............. 190 000 395 000
3. Hyror och arrenden .................... 30 600 25 500
4. Bidrag från enskilt håll................. 35 600 48 200
5. Diverse inkomster ..................... 2 700 4 800
6. Bidrag från Stockholms stad ............ 1 200 000 700 000
7. Bidrag från staten ..................... 6 738 000_1 572 500
Summa kronor 8 686 900 3 306 000
De sålunda lämnade siffrorna ger enligt utredningsmannen en viss bild
av de ökade resurser, som efter nyssnämnda avtals ingående ställts till högskolans
förfogande. 1 anslutning härtill framhåller utredningsmannen, att
siffrorna för budgetåret 1955/56 dock måste ses mot bakgrunden av den
c Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1956
förändring av penningvärdet, som ägt rum efter budgetåret 1949/50, och
att antalet vid högskolan nyinskrivna undergått en icke oväsentlig ökning
sedan sistnämnda budgetar. Enligt av högskolan till utredningsmannen
lämnade uppgifter har vid högskolan höstterminerna 1950—1954 nvinskrivits
respektive 713, 965, 959, 1 025 och 1 028, innebärande en ökning med
drygt 44 procent.
Utökning av personalorganisationen
vid Stockholms högskola
Allmänna synpunkter
Utredningsmannen framhåller till en början, att den icke oväsentliga förstärkning
av Stockholms högskolas personalorganisation, som vidtagits från
och med innevarande budgetår, avgjort inneburit en viss inknappning av
de äldre universitetens försteg i detta avseende. Särskilt i fråga om docentbefattningar
och befattningar för såväl vetenskapligt utbildad som annan
biträdespersonal inom de matematisk-naturvetenskapliga och humanistiska
avdelningarna är, påpekar utredningsmannen, högskolan dock alltjämt
eftersatt i förhållande till universiteten i Uppsala och Lund. Inom den statsoch
rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan vore antalet befattningar
något högre än inom de juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala
och Lund. Å andra sidan vore det totala antalet inom denna avdelning inskrivna
studerande icke obetydligt större än motsvarande antal i Uppsala,
respektive Lund. Med hänsyn härtill är enligt utredningsmannens mening
en förstärkning av avdelningens personella resurser påkallad för att högskolan
skall ernå paritet med universiteten.
Härefter anför utredningsmannen bland annat följande:
Fragan om den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen har
emellertid under senare år varit föremål för utredning genom 1949 års kommitté
för den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen. Kommittén
har den 27 april 1953 avgivit betänkande i ämnet (SOU 1953: 15 och 16).
Sedan universitetskanslern hört vederbörande universitets- och högskolemyndigheter
och tagit del av de yttranden över betänkandet, vilka avgivits
direkt till Kungl. Maj:t av andra myndigheter samt vissa organisationer
och sammanslutningar, har kanslern i utlåtande den 16 december 1954
framlagt ett modifierat förslag till omorganisation av den juridiska och samhällsvetenskapliga
utbildningen. Såväl kommitténs som kanslerns förslag
innebär i fråga om Stockholms högskola en betydande utökning av personalorganisationen,
särskilt inom den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.
Den i högskolans upprustningsplan upptagna förstärkningen av
denna avdelnings personella resurser är mindre omfattande än enligt kommitténs
och kanslerns förslag, men den ligger icke helt i linje med dessa
Statsutskottets utlåtande nr 14-2 år 19-56 5
förslag. Med hänsyn härtill och då jag förutsätter, att frågan om en omorganisation
av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen inom
en snar framtid kommer att prövas av statsmakterna, anser jag mig icke
böra framlägga förslag om någon utökning eller förändring i övrigt i fråga
om stats- och rättsvetenskapliga avdelningens personalorganisation.
Utredningsmannen framhåller vidare, att en jämförelse mellan personaltillgången
för olika ämnen, representerade inom de filosofiska fakulteterna
i Uppsala och Lund, visat, att mer eller mindre betydande olikheter
i många fall föreligger för ett och samma ämne saväl i fråga om antalet
befattningar som dessas natur. Skillnaden i personaltillgång syntes i vissa
fall vara föranledd av ett eller flera speciella skäl, såsom olikheter i forskningens
omfattning och inriktning, i antalet studerande och dess fördelning
på olika stadier, i undervisningens oiganisation och omfattning samt i lokalförhållanden,
men i andra fall torde några dylika skäl icke vara för handen.
Utredningsmannen påpekar, att samma ämnen ej heller är undantagslöst
företrädda vid båda universiteten och att sålunda exempelvis professur i
musikforskning endast finns i Uppsala och professur i jämförande språkforskning,
särskilt indoeuropeisk, endast i Lund. Under berörda omständigheter
måste en utökning av Stockholms högskolas personella resurser
för undervisning och forskning i syfte att i detta avseende bringa högskolan
i paritet med universiteten i Uppsala och Lund enligt utredningsmannens
åsikt inriktas på att tillskapa en personalorganisation vid högskolan, vilken
i stort sett kan anses likvärdig med universitetens. Utredningsmannen framhåller
att en viktig faktor vid bedömande av lärarbehovet i de särskilda
ämnena givetvis är det antal, som studerar ämnet. Denna faktor fai dock
enligt utredningsmannens mening icke överbetonas, bland annat därför att
de uppgifter som står att få många gånger är tämligen osäkra.^ Lärarbehovet
påverkades emellertid jämväl av manga andra faktorer, sasom de studerandes
fördelning på olika stadier, om särskilda ett-betygskurser och
särskilda två-betygskurser för lägre filosofiska examina anordnas, om dylika
kurser anordnas en eller två gånger per läsår och om särskilda licentiatkurser
givas. I nu berörda avseenden föreligger, påpekar utredningsmannen,
ofta för ett och samma ämne olikheter vid de skilda lärosätena, mången
gång föranledda av bristande tillgång till lärarkrafter.
Högskolan uttalar till en början, att den av utredningsmannen företagna,
utomordentligt noggranna och grundliga utredningen med full klarhet
bekräftat vad tidigare utredningar fastslagit rörande de omfattande brister
i högskolans personella och materiella utrustning, som måste fyllas för att
sätta högskolan i stånd att prestera ett effektivt arbete i forskning och
undervisning. Ett genomförande av utredningsmannens förslag innebär enligt
högskolans åsikt, att några av de för närvarande mest kännbara luckorna
i högskolans utrustning fylles. Högskolan anser det dock nödvändigt att
framhålla, att ett bifall till utredningsmannens förslag, särskilt i fråga om
lärarbefattningar av lägre grader leder till ett tillstand, som ej kan betecknas
såsom full paritet med statsuniversiteten. Särskilt framhålles, att den all
-
8
Statsutskottet* utlåtande nr 1.1,2 år 1956
varliga brist i högskolans nuvarande utrustning, som betingas av det otillräckliga
antalet assistent- och amanuensbefattningar, även vid ett bifall
i full utsträckning till utredningsmannens förslag, endast kommer att delms
avhjälpas. För rekryteringen av de högre lärarbefattningarna och för
den vetenskapliga forskningen vore dessa befattningar av utomordentligt
stor betydelse. Högskolan anser sig därför med skärpa böra understryka,
att den av utredningsmannen föreslagna personalförstärkningen utgör ett
minimum av vad som erfordras för att bringa högskolan till den paritet
med de äldre statsuniversiteten, vars uppnående inom rimlig tid av riksdagen
betecknats som nödvändigt. Förslaget måste sålunda enligt högskolans
mening obeskuret genomföras senast inom den angivna tidsfristen.
Det synes högskolan vara av största vikt, att principbeslut härom fattas
redan av 1950 års riksdag.
Universitetskanslern framhåller, att han funnit sig i stort sett kunna
ansluta sig till de i utredningsmannens betänkande för treårsperioden
1956/57—1958/59 uppdragna riktlinjerna för högskolans upprustning. Härefter
anför kanslern i huvudsak följande.
Främst på grund av den korta remisstiden och vissa frågors nära samband
med olika lokalproblem har jag emellertid icke funnit det möjligt att
mgå pa en prövning i detalj av de förslag, som hänför sig till budgetåren
efter det nästkommande. Frågan om högskolans upprustning under budgetaren
1957/58 och 1958/59 kan komma att påverkas av de förslag, som
är att förvänta från 1955 års universitetsutredning. Vidare torde i detta
sammanhang böra erinras om att fragan om högskolans framtida organisation
såsom akademiskt lärosäte alltjämt står öppen. Även detta spörsmål
har nära samband med högskolans framtida uppbyggnad. Jag utgår emellertid
från att åtgärder från Kungl. Maj:ts sida inom den närmaste tiden
kommer att vidtas för närmare utredning av detta ärende. Till följd av
angivna förhållanden är jag — med undantag för vad i organisationsplanen
föreslagits med avseende å docentinstitutionen — nu allenast beredd att
ta definitiv ståndpunkt till de i planen föreslagna åtgärderna för budgetåret
1956/57.
Statskontoret anser, att man vid en fortsatt upprustning av Stockholms
högskola bör i vad gäller personalorganisationen lägga huvudvikten vid
sådana områden, som är ägnade att befrämja en ökad utbildning av lärare
för det högre skolväsendet. Med hänsyn till de betydande utgifter, som ett
genomförande av de i betänkandet framlagda förslagen skulle komma att
medföra för statsverket, kunde statskontoret icke underlåta att fästa uppmärksamheten
vid det mellan staten, Stockholms stad och Stockholms högskola
år 1948 ingångna avtalet rörande högskolans framtida ställning. I utlåtande
över avtalsförslaget hade ämbetsverket uttalat farhågor beträffande
de ekonomiska konsekvenserna av avtalet och bland annat pekat på att
stadens bidrag vore maximerat till 1,2 miljoner kronor. Då förefintligheten
av högskolan måste anses utgöra en mycket betydande förmån för Stockholms
stad och dess invånare, kunde det med fog krävas, att staden i sin
män bidroge till högskolans fortsatta upprustning. Föredragande departementschefen
hade vid anmälan av propositionen angående godkännande av
förberörda avtal (prop. 1948:219 s. 19) framhållit, att avtalet avsåge att i
stora drag reglera den inbördes storleksordningen av statens och stadens
gemensamma ekonomiska insatser för högskolans verksamhet och att detsamma
icke garanterade högskolan ett visst minimitillskott av statsmedel.
9
Statsutskottets utlåtande nr 11,2 är 1956
Med hänsyn härtill förordar statskontoret, att förhandlingar upptages med
staden i syfte att åvägabringa en revidering av avtalet i angiven riktning
samt att statsmakterna i avvaktan på resultatet av dylika förhandlingar
icke omedelbart binder sig för hela utbyggnadsprogrammet utan fattar beslut
endast för ett budgetår i sänder.
Departementschefen
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
Den av utredningsmannen framlagda upprustningsplanen omfattar högskolans
matematisk-naturvetenskapliga, humanistiska och allmänna avdelningar.
Utredningsmannen har däremot icke ansett sig böra i upprustningsplanen
medtaga högskolans stats- och rättsvetenskapliga avdelning, då frågan
om en omorganisation av den juridiska utbildningen inom en snar framtid
torde komma att prövas av statsmakterna.
Utredningsmannen räknar med att förstärkningen av de matematisknaturvetenskapliga
och humanistiska avdelningarnas personalorganisation
skall genomföras etappvis under de närmaste tre budgetåren, med huvudvikten
lagd på de två första budgetåren, där ej lokalförhållandena till annat
föranleder.
Universitetskanslern och statskontoret har i sina remissyttranden bland
annat berört frågan, huruvida statsmakterna nu bör taga ställning till utredningsmannens
förslag i dess helhet eller allenast i de delar, som avser
nästa budgetår. Därvid har kanslern på anförda skäl helt tillstyrkt utredningsmannens
förslag i vad avser förstärkning av doeentinstitutionen men i
övrigt tagit definitiv ståndpunkt allenast till de för nästa budgetår föreslagna
åtgärderna. Statskontoret har föreslagit, att förhandlingar om en
revision av 1948 års avtal rörande högskolans finansiering upptages med
Stockholms stad. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna bör enligt
ämbetsverkets mening statsmakterna icke omedelbart binda sig för hela
utbyggnadsprogrammet utan fatta beslut endast för ett budgetår i sänder.
i''anknytning till statskontorets uttalande vill jag här nämna, att jag
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 10 februari 1956 tillkallat
fyra sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning
rörande Stockholms högskolas framtida ställning, med uppdrag tillika
att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad och högskolan
rörande statens, Stockholms stads och högskolans inbördes förhållanden
i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende. De sakkunniga utgöres av
universitetskanslern A. N. Thomson, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens
andra kammare, boktryckaren S. P. Svensson, byråchefen i ecklesiastikdepartementet
T. S. Arén och räntmästaren vid universitetet i Uppsala
S. J. II. Lindblad. De sakkunniga har ålagts att hålla mig underrättad
om arbetets fortgång och ställa sig till efterrättelse de direktiv för uppdragets
fullgörande, som av mig kan komma att meddelas.
Som allmänt omdöme om utredningsmannens förslag vill jag uttala, att
jag finner detsamma kunna i stort sett läggas till grund för en upprustning
av högskolan.
Beträffande den i universitetskanslerns och statskontorets remissyttranden
berörda frågan, huruvida ställning nu bör tagas till utredningsmannens
förslag i dess helhet eller allenast i de delar, som avser nästa budgetår, vill
10
Statsutskottets utlåtande nr 1/2 år 1956
jag för min del framhålla, att en planmässig organisation av högskolans
upprustning enligt min mening kräver ett klarläggande redan nu vilka högre
vetenskapliga befattningar högskolan har att räkna med under de närmaste
åren. Jag anser därför, att ståndpunkt nu i regel bör tagas till utredningsmannens
förslag i vad det avser inrättande av nya professurer, laboraturer
och docenturer under de närmaste tre budgetåren. Beträffande
övriga av utredningsmannen framlagda förslag till ändringar i personalorganisationen
torde däremot det aktuella ställningstagandet böra begränsas
till att avse endast de förslag, som utredningsmannen ansett böra genomföras
under nästa budgetår. Härför talar enligt min mening, bland
annat, svårigheten att nu förutse de förändringar i statsuniversitetens personalorganisation,
som kan befinnas påkallade under budgetåren 1957/59.
, Vad beträffar högskolans tre avdelningsbibliotek och ryska institutets
bibliotek anser jag mig böra föreslå, att en organisationsundersökning
kommer till stånd.
Förslag
Kungl. Ma:ts förslag i fråga om utökning av personalorganisationen
m. m. innebär sammanfattningsvis i huvudsak följande (s. 21—73).
F orskardocentf örf attningar
Inrättande under ett vart av budgetåren 1956/59 av en för matematisknaturvetenskapliga,
humanistiska samt stats- och rättsvetenskapliga avdelningarna
gemensam forskardocentbefattning.
Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen
Nya befattningar:
a) inrättande av ytterligare en professur i fvsik från och med budgetåret
1958/59,
b) inrättande av en laboratur i analytisk kemi tidigast från och med
budgetåret 1958/59,
c) inrättande från och med budgetåret 1957/58 av en laboratur i mamatik
med indragning samtidigt av en befattning som biträdande lärare
i ämnet,
d) inrättande under ett vart av budgetåren 1957/59 av två docentbefattningar,
e) inrättande från och med budgetåret 1956/57 av följande nya befattningar:
1)
två docenter,
2) två förste assistenter vid matematiska institutet,
3) två förste assistenter — i stället för två andre assistenter — och ett
laboratoriebiträde i Ce 11 vid fysiska institutet,
4) en förste assistent — i stället för en andre assistent — och två förste
amanuenser vid kemiska övningslaboratoriet,
11
Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1956
5) ett laboratoriebiträde i Ce 11 och en vaktmästare i Ce 10 vid institutet
för organisk kemi och biokemi,
6) en laborator i kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi,
7) en förste assistent och en institutionsvaktmästare i Ce 14 vid geologiska
institutet,
8) en tredje amanuens vid institutet för fysiologisk botanik,
9) en förste amanuens vid institutet för morfologisk botanik,
10) ett kanslibiträde i Ce 11 vid botaniska instituten,
11) en biträdande lärare i zoologi samt en förste assistent, en andre amanuens
och en preparator i Ce 14 vid zootomiska institutet,
12) en laborator i zoofysiologi,
13) en andre assistent, en instrumentmakare i Ce 16 och ett förste laboratoriebiträde
i Ce 15 vid Wenner-Grens institut,
14) ett laboratoriebiträde i Ce 11 vid genetiska institutet,
15) en förste amanuens vid geografiska institutet,
16) ett förste laboratoriebiträde i Ca 15 i stället för en institutionsvaktmästare
i Ca 14 vid Wenner-Grens institut samt
17) en institutionsvaktmästare i Ca 14 i stället för en dylik befattningshavare
i Ca 12 vid institutet för oorganisk och fysikalisk kemi med
kemiska övningslaboratoriet.
Övriga förändringar från och med budgetåret 1956/57:
a) höjning av kursanslaget (kostnad 900 kronor),
b) ordinariesättning av två institutionsvaktmästartjänster i Ce 14 (en
vid mineralogiska institutet och en vid botaniska instituten),
c) ordinariesättning av en institutionsvaktmästartjänst i Ce 12 vid geografiska
institutet.
Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen
Inrättande från och med budgetåret 1956/57 av en preceptur i Ca 34
i straffrätt.
Ett av högskolan framlagt, av universitetskanslern tillstyrkt förslag om
inrättande från och med nästa budgetår av jämväl en preceptur i Ca 34 i
civilrätt har departementschefen ej biträtt.
I de i anslutning till statsverkspropositionen väckta motionerna 1:240
och II: 419 har såsom förut nämnts yrkats, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte fatta beslut om inrättande från och med nästa budgetår vid
Stockholms högskola av en preceptur i Ca 34 i civilrätt och en preceptur
i Ca 34 i straffrätt. Beträffande motiveringen för detta yrkande torde
utskottet få hänvisa till motionen II: 419.
12
Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956
Humanistiska avdelningen
Nya befattningar:
a) inrättande av fyra nya docentbefattningar från och med budgetåret
1957/58 samt fem från och med budgetåret 1958/59,
b) inrättande från och med budgetåret 1956/57 av följande nya befattningar:
1)
tre docenter,
2) en förste assistent och ett kanslibiträde i Cell samt en institutionsvaktmästare
i Ce 12 i stället för en vaktmästare i Cg 11 vid psykologiska
institutet,
3) en biträdande lärare i pedagogik samt en andre assistent och en andre
amanuens vid pedagogiska institutet,
4) en professor i historia,
5) en andre amanuens vid seminariet för nordisk och jämförande fornkunskap,
6) en andre amanuens vid socialvetenskapliga institutet (nationalekonomi),
7) eu biträdande lärare i sociologi,
8) en biträdande lärare i statistik samt en kontorist i Ce 13 och ett räknebiträde
i Cf 4—Ce 8 vid institutet för statistik,
9) en förste amanuens vid seminariet för nordiska språk,
10) eu förste amanuens vid seminariet för tyska språket,
11) en biträdande lärare i spanska språket.
Övriga förändringar: höjning från och med budgetåret 1956/57
av kursanslaget (kostnad 8 000 kronor) samt ersättning åt universitetslektorn
i spanska språket vid Uppsala universitet för undervisning i ämnet
jämväl vid Stockholms högskola (kostnad 996 kronor).
Beträffande nedannämnda två professurer, vilka äro föremål för motionsvis
framställda förslag, inhämtas följande.
Ordinariesättning av den för Agne Beijer personliga
professuren i teaterhistoria. Teaterhistoria är examensämne
endast vid Stockholms högskola, där en för Beijer personlig professur
i detta ämne inrättades från och med den 1 juli 1946 genom att
Stockholms stad ställde medel till förfogande för ändamålet. Beijer är samtidigt
intendent för Drottningholms teatermuseum, till vars bibliotek och
bildarkiv högskoleinstitutionen i teaterhistoria och undervisningen däri i
huvudsak är förlagda. En andre intendent vid museet svarar för skötseln
av biblioteket och bildarkivet. Utöver professuren finns icke någon befattning
för ämnet vid högskolan. Högskolan har begärt att Beijers professur
från och med den 1 juli 1956 ordinariesättes och därvid åberopat i huvudsak
samma motivering, som i fjol anfördes till stöd för ett då framlagt
av universitetskanslern tillstyrkt förslag om ordinariesättning av profes
-
13
Statsutskottets -utlåtande nr 142 år 1956
suren från och med den 1 juli 1955. Beträffande sistnämnda förslag uttalade
departementschefen i 1955 års huvudtitel, att ställning till frågan
om den fortsatta undervisningen i teaterhistoria icke behövde tagas redan
nämnda år.
Universitetskanslern uttalar, att han — efter att ha erfarit att Beijer
erhållit tillstånd att kvarstå i tjänst till och med den 30 juni 1957 — icke
funnit anledning taga ställning till förslaget att från och med den 1 juli
1956 överföra ifrågavarande professur till personalförteckningen över ordinarie
tjänstemän.
Utredningsmannen uttalar, att såväl det relativt stora antalet studerande
i ämnet teaterhistoria som den kulturella betydelsen av att ämnet
alltfort finns företrätt i vårt land av en akademisk lärare i professors ställning
utgör starka skäl för inrättande av eu ordinarie professur i ämnet.
Då Beijer erhållit rätt att kvarstå vid sin personliga professur till och med
utgången av juni 1957, anser sig utredningsmannen böra föreslå, att en
ordinarie professur i teaterhistoria inrättas vid Stockholms högskola från
och med den 1 juli 1957. Utredningsmannen framhåller därvid, att ett nedläggande
av professuren i teaterhistoria enligt hans mening skulle illa rimma
med strävandena att bringa högskolans resurser i paritet med de äldre
universitetens. Härefter anför utredningsmannen i huvudsak följande.
Vid de äldre statsuniversiteten finns flera av professurer företrädda ämnen
inom de filosofiska fakulteterna, vilka ämnen saknar motsvarighet vid
högskolan. Så finnes t. ex. en ordinarie professur i musikforskning vid universitetet
i Uppsala.
Drottningholmsteaterns bibliotek och bildarkiv fungerar såsom högskoleinstitution.
Detta förhållande torde ha sin grund i den omständigheten,
att Beijer i sin egenskap av intendent för Drottningholms teatermuseum
är föreståndare för dess bibliotek och bildarkiv, och någon formell upplåtelse
av dessa till högskolan för undervisning och forskning synes icke
föreligga. I skrivelse den 2 november 1955 till universitetskanslern har
Drottningholms teatermusei nämnd meddelat, att nämnden är beredd upplåta
de för teatermuseets arkiv och bibliotek m. m. av nämnden förhyrda
lokalerna i fastigheten Linnégatan 7 i Stockholm (frånsett de av kungl.
teatern och det svenska ITI-rådet disponerade rummen) såsom institution
för ämnet teaterhistoria vid Stockholms högskola, därest en ordinarie professur
i ämnet inrättas vid högskolan efter Beijers avgång från sin personliga
professur i ämnet, dock under villkor att det till institutionens förfogande
stående, från högskolan utgående materielanslaget komme att
höjas med minst 1 000 kronor. Av högskolans anslag till materiel in. in.
disponeras för innevarande budgetår 1 600 kronor för teaterhistoria. En
höjning av dessa anslagsmedel med minst 1 000 kronor anser jag vara av
behovet påkallad.
Statskontoret förklarar sig icke kunna biträda förslaget om överförande
till ordinarie stat av den nu i övergångsstat uppförda personliga professuren
i teaterhistoria. Som skäl härför anför ämbetsverket, att ifrågavarande professur
endast i förhållandevis ringa utsträckning torde bli till omedelbart
gagn för undervisningen.
14
Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956
Departementschefen har framhållit, att han med hänsyn till att Beijer
erhållit tillstånd att kvarstå i tjänst till och med den 30 juni 1957 icke
funnit det nödvändigt, att ställning i år tages till frågan om inrättande
av en ordinarie professur i teaterhistoria.
I motionerna I: 525 och II: 702 har anförts följande.
I proposition nr 108 redovisas de överväganden, som skett inom berörda
myndigheter om inrättandet av en ordinarie professur vid Stockholms
högskola i teaterhistoria, då nuvarande professorn Agne Beijer avgår
med pension från den av honom innehavda personliga professuren i ämnet.
Såväl högskolan som den särskilde utredningsmannen har förutsatt att
en sådan professur skall inrättas. Då professor Beijer, som innevarande år
fyller 68 år, erhållit förlängt tillstånd att kvarstå i tjänsten intill den
1 juli 1957, har utredningsmannen funnit det naturligt att den nya professuren
inrättas från detta datum. Departementschefen har på denna
grund inte funnit det nödvändigt att nu taga ställning till frågan.
Vi vill starkt understryka att denna frågas avgörande redan länge fördröjts,
vilket icke varit till gagn vare sig för de studerande i ämnet eller
dem som närmast berörs av den blivande professorskonkurrensen i ämnet.
Flera sökande inom ämnet litteraturhistoria torde dock vara beredda att,
därest redan nu ett beslut om professurens inrättande fattas, fullborda
sina meriteringsarbeten i en riktning som väl gagnar en fullvärdig konkurrens
kring den nya professuren.
Skulle först 1957 års riksdag komma att fatta beslut om den nya professurens
inrättande, innebär det att den ordinarie befattningshavaren
ingalunda kan träda till från 1 juli samma år. Trots de upprepade förlängningar
av professor Beijers tjänstetid som nu har skett skulle alltså
ett ytterligare provisorium ifrågakomma, kanske över ett helt läsår.
Personlig forskningsprofessur i romanska språk
för professorn i romanska språk vid högskolan A. G.
T i 1 a n d e r. Romanska språk företrädes vid ettvart av universiteten och
vid Stockholms högskola av en professur i romanska språk. Tilander, som
är född den 22 juli 1894, är sedan den 1 november 1937 innehavare av
den vid högskolan inrättade professuren i romanska språk. Högskolan har
begärt, att en för Tilander personlig forskningsprofessur i romanska språk
inrättas från och med nästa budgetår. Till stöd för förslaget — motsvarande
förslag framfördes av högskolan redan i anslagsäskanden för innevarande
budgetår — har högskolan anfört bland annat följande.
Tilander har under sin vetenskapliga bana gjort insatser såsom forskare
inom större delen av det romanska språkområdet. Inom vissa delar
av området är dessa insatser betydande, på några av dem banbrytande.
Det är i första hand inom hispanistiken, som han vunnit internationellt
erkännande. Genom sina arbeten rörande de medeltida spanska landskapslagarna
har han förvärvat ställningen som en av vår tids ledande hispanister.
Han är den förste, som underkastat detta rika område ett grundligt
studium, och han har lyckats draga fram i ljuset flera hittills okända eller
såsom förlorade betraktade lagar. I början av förra året erhöll professor
15
Statsutskottets utlåtande nr 1J+2 år 1956
Tilander av kungl. spanska akademien och av lokala myndigheter i Navarra
det för svensk forskning hedrande uppdraget att utgiva den gamla
landskapslagen för Navarra. Utgåvan av denna lag anses grundläggande
för den ordbok över fornspanska språket, som förberedcs av den spanska
akademien.
Tilander har emellertid även på andra områden gjort högst betydande
insatser. Sålunda har han i ett flertal arbeten behandlat med jakt och
djurfrågor sammanhängande filologiska spörsmål och därvid utfört ett
pionjärarbete på ett okänt fält. Tilanders forskning omfattar textutgivning,
textkritik, käll- och handskriftstudier, dialektforskning, syntax,
ordforskning och etymologi. På det senare området har Tilander producerat
ett hundratal arbeten, flera av betydande omfattning. Det skulle utan
tvivel vara av största värde om Tilander, som sålunda tillvunnit sig en
mycket framstående ställning på det språkvetenskapliga området, finge
tillfälle att ostörd ägna sig åt sitt vetenskapliga arbete. Den omfattande
examinationen inom ämnet romanska språk och övriga med professuren
förbundna ämbetsgöromål är förvisso till hinder för en önskvärd koncentration
på det mödosamma forskningsarbetet inom Tilanders specialområden.
Det naturligaste sättet att lösa problemet är att en personlig forskningsprofessur
i romanska språk inrättas för Tilander. Genom tillkomsten
av en sådan professur skulle Tilander tillförsäkras ostörd arbetsro under
de sista åren av sin ämbetstid, så att han under denna tid finge tillfälle
att fullborda det banbrytande vetenskapliga arbete, som han på ett så
fruktbringande sätt inlett.
Därest den föreslagna professuren inrättas, bör med densamma förenas
viss skyldighet att meddela forskningsundervisning samt att i filosofie
licentiatexamen i romanska språk examinera de studerande, som därtill
anmäler sig.
Universitetskanslern understryker i utlåtande över högskolans anslagsäskanden
för nästa budgetår, att Tilander genom sin forskargäming tillvunnit
sig en mycket framstående ställning på det språkliga området.
Kanslern är ense med högskolan om betydelsen av att Tilander tillförsäkras
sådana arbetsförhållanden under de sista åren av sin ämbetstid,
att han därunder kan ägna sig åt det banbrytande vetenskapliga arbete,
som han på ett så fruktbringande sätt inlett. Kanslern tillstyrker därför,
att för Tilander från och med den 1 juli 1956 inrättas en personlig forskningsprofessur
i romanska språk. I likhet med högskolan anser kanslern,
att med denna professur bör förenas skyldighet att meddela forskningsundervisning
samt att i filosofie licentiatexamen i romanska språk examinera
de studerande, som därtill anmäler sig.
Utredningsmannen framhåller till en början, att han funnit ett genomförande
av förslaget om inrättande av personlig forskningsprofessur i romanska
språk för professorn Tilander vara en mycket angelägen åtgärd.
Han tillstyrker därför varmt, att en dylik professur inrättas från och
med nästa budgetår. Med denna professur bör enligt utredningsmannens
mening förenas skyldighet att meddela forskningsundervisning samt att
i filosofie licentiatexamen i romanska språk examinera de studerande, som
därtill anmäler sig.
16
Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956
Statskontoret förklarar sig icke kunna biträda förslaget om inrättande
av en personlig forskningsprofessur i romanska språk för Tilander och
åberopar till stöd härför, att den ifrågasatta professuren endast i förhållandevis
ringa utsträckning torde bli till omedelbart gagn för undervisningen.
Departementschefen har ej heller i år ansett sig kunna biträda förslaget
om en personlig forskningsprofessur för Tilander.
Till stöd för yrkandet i motionerna 1:526 och II: 701 om inrättande
av ifrågavarande forskningsprofessur i romanska språk har anförts i huvudsak
följande.
Inledningsvis vill vi framhålla att universitetens och högskolornas syfte
är forskning och undervisning. Professorerna har nu genom den starka
tillströmningen av studerande till vissa ämnen genom den ökade examinationsbördan
fått den tid de kan ägna åt forskning mycket starkt beskuren.
Detta måste anses vara en synnerligen olycklig utveckling, som
i det långa loppet måste få allvarliga följder.
Professor Tilander har — som nämnes i propositionen — tillvunnit sig
en mycket framstående ställning på det språkvetenskapliga området. Han
har under många års mödosamma forskningar samlat ett synnerligen omfattande
vetenskapligt material främst kanske på de spanska landskapslagarnas
område. Detta ur rent språkliga synpunkter utomordentligt värdefulla
material har även rättshistoriskt och etnologiskt intresse genom
sin stora rikhaltighet, som möjliggör en kartläggning av den dåtida i vissa
fall mycket ålderdomliga rättsuppfattningen. Dessa landskapslagar har
även ur svensk synvinkel sitt stora intresse genom att den germanska
rätten genom förmedling av västgöterna haft ett delvis mycket stort inflytande
på rättsbildningens område. Värdet av detta forskningsarbete
belyses törhända främst av att Tilander helt nyligen kallats till ledamot
av den kungl. spanska akademien, en — speciellt för en utlänning —
mycket hedrande utmärkelse. Detta synnerligen omfattande och värdefulla
material måste emellertid bearbetas och utgivas för att bliva helt
användbart för undervisning och vidare forskning. För att bereda professor
Tilander, som är född 1894, tillfälle att med obruten kraft fullfölja sitt
utomordentligt fruktbärande och banbrytande forskningsarbete, måste det
anses väsentligt att den för Tilander föreslagna personliga professuren
inrättas så snart som möjligt.
Kansliet och kassaförvaltningen in. in.
Nya befattningar:
a) amanuensbefattning i Cf 19—Ce 25,
b) tre kontorsbiträdestjänster i Cf 4—Ce 8.
Övriga förändringar:
a) ordinariesättning av två kontoristtjänster i Ce 13 (en vid kansliet
och en vid kassaförvaltningen),
b) ordinariesättning av en kanslibiträdestjänst i Cell vid kansliet,
c) ordinariesättning av en expeditionsvakttjänst i Ce 10,
d) ordinariesättning av en telefonisttjänst i Ce 8.
Statsutskottets utlåtande nr 1J+2 år 1956
17
Övriga förslag
Anvisande av 6 800 kronor till arvoden åt högskolans dekaner (sammanhänger
med frågan om utfärdande av nya universitetsstatuter).
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag, inberäknat vissa automatiska
anslagsökningar till följd av löneklassuppflyttningar, allmänna lönehöjningen
m. m., en höjning för nästa budgetår av utgiftsposten till avlöningar
med 1 217 000 kronor till 6 167 000 kronor.
Bidrag till vissa institutioner
I gällande huvudstat för Stockholms högskola är denna utgiftspost uppförd
med 143 000 kronor. Genom beslut den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t
med stöd av riksdagens i skrivelsen 1955: 260 anmälda beslut medgivit,
att posten må under budgetåret 1955/56 överskridas med 9 900 kronor.
Departementschefen har föreslagit att posten för nästa budgetår uppföres
med 153 000 kronor.
Omkostnader
Denna utgiftspost i huvudstaten är nu uppförd med 788 900 kronor.
Departementschefen har förordat att posten för nästa budgetår höjes med
179 100 kronor till 968 000 kronor.
Materiel m. m.
Utgiftsposten till Materiel m. m. är nu uppförd med 760 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt en uppräkning av posten med 65 000
kronor.
Nyanskaffning av apparater m. m.
I Stockholms högskolas huvudstat har alltsedan budgetåret 1949/50
varit uppförd en utgiftspost till Engångskostnader för materielanskaffning,
avsedd att disponeras för förnyelse och utökning av högskolans uppsättning
av instrument och apparater in. m. Under denna utgiftspost har för innevarande
budgetår anvisats 200 000 kronor.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt Nr H2
18
Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1956
Departementschejen har föreslagit att utgiftspostens rubrik i huvudstaten
ändras till Nyanskaffning av apparater m. m. samt tillstyrkt, att
medelsanvisningen för nästa budgetår höjes med 50 000 kronor till 250 000
kronor.
Engångskostnader för byggnadsarbeten
För innevarande budgetår har 1 585 000 kronor anvisats till engångskostnader
för byggnadsarbeten.
Departementschejen föreslår, att ifrågavarande utgiftspost för nästa
budgetår upptages med 2 000 000 kronor och fördelas sålunda:
1. Putsning av fasaden å högskolans kanslibyggnad ........ 60 000
2. Inredning och utrustning av kanslibyggnaden............ 50 000
3. Nybyggnad för fysiska institutet ...................... 1 690 000
4. Utarbetande av program och ritningar m. m. till nybyggnad
för kemiska övningslaboratoriet och institutet för oorganisk
och fysikalisk kemi .................................. 100 000
5. D:o för de botaniska instituten........................ 100 000
Summa kronor 2 000 000
Departementschefen har beträffande dessa frågor anfört bland annat
följande.
Genom beslut den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att, i samråd med högskolan och utredningsmannen, verkställa
en översyn av det från högskolans sida framlagda byggnadsprogrammet
för nybyggnad för dess fysiska institut. Översynen är icke avslutad. Högskolan
har, utgående från att nybyggnaden kommer att förläggas invid
Norrtulls sjukhus inom kvarteret Mimer, beräknat byggnadskostnaderna
till 5 100 000 kronor. Hittills har för ändamålet anvisats 1 150 000 kronor.
Utredningsmannen framhåller, att byggnadsföretaget sannolikt kan påbörjas
först hösten 1956, och anser med hänsyn härtill en medelsanvisning
av ytterligare 1 000 000 kronor för nästa budgetår i och för sig tillräcklig.
För att under de närmaste budgetåren erhålla en jämnare anslagsfördelning
på här ifrågavarande utgiftspost föreslår emellertid utredningsmannen,
att till byggnadsföretaget för nästa budgetår anvisas 1 690 000 kronor. Jag
anser mig böra biträda utredningsmannens förslag.
Såsom av det föregående framgår har byggnadsstyrelsen inkommit med
förslag till överenskommelse mellan Stockholms stad och kronan rörande
upplåtelse med tomträtt av del av kvarteret Mimer för nybyggnaden för högskolans
fysiska institut m. m. Den tomträttsavgäld, som kronan enligt överenskommelsen
skulle erlägga, har för den närmaste tioårsperioden beräknats
till 118 000 kronor per år. Enligt överenskommelsen äger kronan rätt att
förvärva det upplåtna markområdet med äganderätt, därest kronan till
staden överlåter mark, som i värde motsvarar det upplåtna området och
som till belägenhet och i övrigt kan av staden godtagas. Över avtalsförslaget
torde yttrande böra inhämtas från de nyligen tillkallade sakkunniga
för utredning och förhandlingar rörande Stockholms högskolas framtida
19
Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956
ställning. Kungl. Maj:t torde först härefter få taga ställning till avtalsförslaget.
Ifrågakommande tomträttsavgäld torde böra bestridas av byggnadsstyrelsen
från den i staten för allmänna fastighetsfonden upptagna utgiftsposten
till hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler
och arrenderade markområden. Härvid torde, därest riksdagen icke framställer
erinran häremot, byggnadsstyrelsens delfond böra tillgodoföras mot
avgälden svarande belopp från förslagsanslaget till Ersättning för vissa till
Stockholms högskola upplåtna lokaler. Som en följd härav kan belastningen
å detta anslag komma att för innevarande och nästa budgetår avsevärt
överstiga anslagsbeloppet.
Till frågan om nybyggnad i kvarteret Bergsmannen mindre av annexet
till institutet för organisk-kemisk forskning, för vilken nybyggnad kostnaderna
preliminärt beräknats till 350 000 kronor, torde Kungl. Maj:t få taga
ställning, sedan utredningen i ärendet avslutats. Därest utredningen skulle
ge vid handen, att nybyggnaden bör komma till stånd och därvid lämpligen
utföras i samband med byggnadsarbeten å angränsande fastigheter i samma
kvarter, torde Kungl. Maj:t få besluta härom. För nybyggnaden under nästa
budgetår ifrågakommande kostnader torde böra bestridas ur de för nybyggnaden
för högskolans fysiska institut beräknade medlen.
Pensioner och livräntor
Utgiftsposten Pensioner och livräntor är i högskolans huvudstat för budgetåret
1955/56 uppförd med 260 000 kronor.
Departementschefen har beräknat, att för nästa budgetår under förevarande
post erfordras ett belopp av 300 000 kronor, vilket innebär en
höjning med 40 000 kronor.
Terminsavgifter
Departementschefen har föreslagit, att terminsavgifterna vid Stockholms
högskola skola avskaffas från och med nästa budgetår och därvid anfört
följande.
Terminsavgifter uttages för närvarande endast vid Stockholms högskola,
de tekniska högskolorna och handelshögskolorna samt farmaceutiska
institutet. Terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna har redan till
viss del avvecklats. I årets statsverksproposition har förslag framlagts
om ett totalt slopande från och med nästa budgetår av terminsavgifterna
vid de tekniska högskolorna och handelshögskolorna samt farmaceutiska
institutet. Det synes mig följdriktigt, att motsvarande åtgärd nu vidtages
även för Stockholms högskolas del. I likhet med utredningsmannen
och statskontoret förordar jag sålunda, att terminsavgifterna vid Stockholms
högskola helt avskaffas från och med nästa budgetår. Vid bifall
härtill bör den nu med 190 000 kronor uppförda inkomstposten Avgifter
från de studerande utgå ur högskolans huvudstat.
20 Statsutskottets utlåtande nr 1J+2 år 1956
Anslagsbehovet
Högskolans inkomster — utöver statsbidrag och bidrag från Stockholms
stad — har av departementschefen beräknats sålunda:
Avkastning från högskolans fonder ........................ 500 000
Hyror och arrenden ...................................... 23 600
Bidrag från enskilt håll ................................... 35 600
Diverse inkomster ........................................ 3 800
Summa kronor 563 000
Såsom av den föregående redogörelsen framgått har huvudstatens ut
-
giftssida beräknats sålunda:
Avlöningar, förslagsvis .................................. 6 167 000
Bidrag till vissa institutioner ............................ 153 000
Omkostnader, förslagsvis ................................ 968 000
Materiel m. m.......................................... 825 000
Nyanskaffning av apparater m. m......................... 250 000
Engångskostnader för byggnadsarbeten ................... 2 000 000
Pensioner och livräntor, förslagsvis........................ 300 000
Summa kronor 10 663 000
Departementschefen har i detta sammanhang anfört följande.
Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå
till (10 663 000 — 563 000 =) 10 100 000 kronor, varav Stockholms
stads bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag
återstoden eller 8 900 000 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms
högskola bör alltså för nästa budgetår uppföras med sistnämnda
belopp, vilket innebär en anslagshöjning med 2 162 000 kronor.
Utskottet
Kungl. Maj:t har på grundval av ett av byråchefen T. S. Arén såsom
särskilt tillkallad utredningsman avgivit betänkande med organisationsplan
för upprustning av Stockholms högskola framlagt förslag till en avsevärd
förstärkning av högskolans personella och materiella resurser. För
nästa budgetår föreslås sålunda inrättande av ett 50-tal nya tjänster, däribland
en professur i historia, en laboratur i kvartärgeologi, särskilt tilllämpad
kvartärgeologi, en laboratur i zoofysiologi, en preceptur i straffrätt
samt en forskardocentbefattning och fem docentbefattningar. Kungl.
Maj:ts förslag innebär vidare, att beslut redan nu fattas om inrättande
av ytterligare en professur i fysik (från och med budgetåret 1958/59), en
laboratur i analytisk kemi (tidigast från och med budgetåret 1958/59) och
en laboratur i matematik (från och med budgetåret 1957/58) ävensom två
forskardocentbefattningar, att tillföras högskolan med en vart och ett av
21
Statsutskottets utlåtande nr 1/+2 år 1956
budgetåren 1957/58 och 1958/59, samt tretton docentbefattningar, att
tillkomma sex från och med budgetåret 1957/58 och sju från och med
budgetåret 1958/59.
Under utgiftsposterna till materiel och nyanskaffning av apparater in. m.
förslås anslagsförstärkningar med respektive 65 000 och 50 000 kronor.
Utgiftsposten till engångskostnader för byggnadsarbeten har upptagits
med 2 000 000, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en
höjning med 415 000 kronor.
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning av anslaget till
Bidrag till Stockholms högskola med 2 162 000 kronor, varvid Kungl. Maj:t
räknat med bortfall av en inkomstpost å 190 000 kronor, föranledd av att
departementschefen förordat, att terminsavgifterna vid högskolan helt avskaffas
från och med nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts i förevarande proposition
framställda olika förslag, innefattande jämväl slopande av terminsavgifterna.
I detta sammanhang får utskottet hänvisa till vad utskottet anfört
och hemställt i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956: 55, punkten 4,
rörande avskaffande av vissa kvarvarande avgifter vid universitet och
högskolor.
I motionerna I: 240 och II: 419, såvitt här är i fråga, har förslag framställts
om inrättande vid Stockholms högskola av dels en preceptur i straffrätt,
dels ock en dylik befattning i civilrätt. Förstnämnda yrkande överensstämmer
med vad Kungl. Maj:t i ärendet nu förordat, varför motionen
i denna del icke torde böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Vidkommande
yrkandet om inrättandet jämväl av en preceptur i civilrätt från
och med nästa budgetår, vill utskottet — under hänvisning till vad utskottet
i motsvarande fråga berörande Lunds universitet anfört i sitt av
riksdagen godkända utlåtande 1956:78, punkten 7 — understryka att
utskottet utgår från att motionärernas ifrågavarande förslag kommer att
bli tillgodosett i samband med förväntat förslag till 1957 års riksdag angående
omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen.
Utskottet är därför icke berett att nu tillstyrka bifall till vad i
motionen hemställts ifråga om inrättande redan från och med nästa budgetår
av ifrågavarande preceptur i civilrätt.
Beträffande professuren i teaterhistoria får utskottet erinra om att vederbörande
högskolemyndigheter och kanslern för rikets universitet i sina
anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 begärt, att den för Agne Beijer
personliga professuren i ämnet måtte ordinariesättas från och med nämnda
budgetår. Departementschefen fann — under erinran om att Beijer väntades
avgå med pension den 30 juni 1956 — att ställning till frågan om
den fortsatta undervisningen i teaterhistoria icke behövde tagas redan
vid 1955 års riksdag. Med anledning av ett i motion (11:330) gjort yrkande
av samma innebörd som det av högskolemyndigheterna och kans
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956
lern framställda förslaget framhöll utskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande 1955: 55, att utskottet i likhet med departementschefen icke
fann nämnda fråga behöva avgöras för det dåvarande, varför utskottet
avstyrkte bifall till nämnda motion. Utskottet förutsatte emellertid, att
Kungl. Maj:t med hänsyn till det stora antalet studerande i ämnet hade
sin uppmärksamhet riktad på detta undervisningsproblem och noga beaktade
de olika synpunkter — icke minst av internationell och kulturell art
— som vore förknippade med ett framtida ställningstagande till förevarande
spörsmål.
Kanslern har i sitt yttrande över högskolans anslagsäskanden för budgetåret
1956/57 i anledning av begäran från högskolemyndigheternas sida att
professuren i teaterhistoria måtte ordinariesättas från och med den 1 juli
1956 framhållit, att han — efter att ha erfarit att Beijer erhållit tillstånd
att kvarstå i tjänst till och med den 30 juni 1957 — icke funnit
anledning taga ställning till ifrågavarande förslag.
Utredningsmannen har uttalat, att såväl det relativt stora antalet studerande
i teaterhistoria som den kulturella betydelsen av att ämnet alltfort
funnes företrätt i vårt land av en akademisk lärare i professors ställning
utgjorde starka skäl för inrättandet av en ordinarie professur i ämnet. Ett
nedläggande av professuren i teaterhistoria skulle enligt utredningsmannen
illa rimma med strävandena att bringa högskolans resurser i paritet med
de äldre universitetens. Då Beijer emellertid erhållit rätt att kvarstå vid
sin personliga professur till och med utgången av juni 1957 ansåg sig utredningsmannen
böra föreslå, att nämnda ordinarie professur inrättades
från och med den 1 juli 1957.
I detta sammanhang torde böra uppmärksammas, att kanslern, beträffande
de i utredningsmannens betänkande uppdragna riktlinjerna för högskolans
upprustning, pa anförda skäl funnit sig — med undantag för vad
i organisationsplanen föreslagits rörande docentinstitutionen — beredd
att allenast taga definitiv ståndpunkt till de i planen föreslagna åtgärderna
för budgetåret 1956/57.
Med hänsyn till att Beijer erhålit tillstånd att kvarstå i tjänst till och
med den 30 juni 1957 har departementschefen för sin del icke funnit det
nödvändigt att ställning nu tages till fragan om inrättade av en ordinarie
professur i teaterhistoria.
I motionerna I: 525 och II: 702 har yrkats, att riksdagen måtte besluta
inrättande från och med den 1 juli 1957 av ifrågavarande ordinarie professur,
alternativt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t understryka
nödvändigheten av att förslag om inrättande av professuren från
och med den 1 juli 1957 förelädes riksdagen så tidigt, att tillsättningsförfarandet
kunde vara avslutat om möjligt före ingången av höstterminen
1957.
Utskottet finner i likhet med departementschefen det icke nödvändigt
23
Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1956
att ställning nu tages till frågan om ordinariesättande av omförmälda professur,
varför utskottet avstyrker bifall till det i motionerna därom gjorda
yrkandet. Utskottet är icke heller berett att tillstyrka motionärernas alternativt
framställda förslag om skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t. Betydelsen
av att ämnet teaterhistoria även efter Beijers avgång kommer att
företrädas av en akademisk lärare i professors ställning har understrukits
av de akademiska myndigheterna och senast starkt framhållits av utredningsmannen.
Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t vid sitt ställningstagande
instundande höst till förevarande fråga beaktar de enligt utskottets
mening starka skäl, som anförts för att ett nedläggande av professuren
icke bör komma i fråga.
Departementschefen har icke ansett sig böra biträda ett av högskolemyndigheterna
och kanslern åter framfört förslag — vilket är av samma
innebörd som det i motionerna I: 526 och II: 701 gjorda yrkandet — om
inrättande av en personlig forskningsprofessur i romanska språk för professorn
vid högskolan A. G. Tilander. Vid sin prövning av förevarande fråga
har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka bifall till det i nyssnämnda
motion framställda förslaget.
Utskottet avstyrker jämväl bifall till motionen II: 538, vari yrkats att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla, om utredning rörande
inrättande av en lärostol i filmhistoria, ett svenskt filminstitut och en
statlig filmakademi.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:240 och II: 419,
dessa motioner såvitt här är i fråga, ävensom motionerna
I: 525 och II: 702 samt I: 526 och II: 701,
a) godkänna vad departementschefen förordat beträffande
förstärkning av Stockholms högskolas personalorganisation,
m. m.;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Stockholms högskola,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
c) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1956/57:
24
Statsutskottets utlåtande nr lJt2 år 1956
Huvudstat
Utgifter
1. Avlöningar, förslagsvis .................. 6 167 000
2. Omkostnader, förslagsvis ................ 968 000
3. Materiel m. m......................... 825 000
4. Nyanskaffning av apparater m. m......... 250 000
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten ... 2 000 000
6. Bidrag till vissa institutioner ............ 153 000
7. Pensioner och livräntor, förslagsvis....... 300 000
Summa kronor 10 663 000
Inkomster
1. Avkastning från högskolans fonder....... 500 000
2. Hyror och arrenden .................... 23 600
3. Bidrag från enskilt håll ................ 35 600
4. Diverse inkomster ..................... 3 800
5. Bidrag från Stockholms stad ............ 1 200 000
6. Bidrag från staten...................... 8 900 000
Summa kronor 10 663 000
d) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1956/57 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 8 900 000 kronor;
II. att motionen II: 538 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 maj 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Leander, Gillström, Näsström, Boman, Pålsson, Einar Persson,
Birger Andersson, Nils Theodor Larsson, Sunne, fröken Ranmark, herrar
Söderberg och Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Åkerström, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Widén, Johansson
i Mysinge, Cassel, Gustafsson i Stockholm, fröken Vinge, herrar Blidfors,
Andreasson och Helén.
Reservation
av fröken Vinge och herr Helén.
Ivar Hacggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956
561232