Statsutskottets utlåtande nr 123 dr 1956
1
Nr 123
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående
dels inrättande av en statens pris- och kartellnämnd
m. m., dels ock anslag till kommerskollegium samt
statens handels- och industrikommission jämte i ämnet
väckta motioner.
(1 :a avd.)
I propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln (punkterna 9, 10, 103, 4 och
102) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1956/57 beräkna såsom förslagsanslag till
Näringsfrihetsrådet: Avlöningar 118 300 kronor och till Omkostnader 10 200
kronor, till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
305 500 kronor och till Omkostnader 25 200 kronor, till Statens priskontrollnämnd:
Avlöningar 1 477 000 kronor och till Omkostnader 392 000 kronor,
till Kommerskollegium: Avlöningar 2 969 000 kronor och till Omkostnader
591 600 kronor samt till Statens handels- och industrikommission: Avlöningar
1 000 000 kronor och till Omkostnader 125 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t
dels i propositionen nr 97, under åberopande av bilagt utdVag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 23 februari 1956, föreslagit riksdagen
att
I. godkänna, att en statens pris- och kartellnämnd inrättas den 1 januari
1957 i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i förberörda
statsrådsprotokoll framlagt förslag;
II. bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med av departementschefen
framlagda förslag, med tillämpning tills vidare från och med den 1 januari
1957 dels fastställa personalförteckning för statens pris- och kartellnämnd,
dels ock vidtaga ändringar i personalförteckningen för ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor;
III. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
pris- och kartellnämnd, att tillämpas under tiden 1 januari 30 juni 1957;
IV. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1956/57;
V. under riksstatens tionde huvudtitel för budgetåret 1956/57 såsom förslagsanslag
anvisa till
a) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar 661 400 kronor;
b) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader 150 000 kronor;
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 123
2
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
c) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar 89 000 kronor;
d) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader 9 200 kronor;
e) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar 178 500
kronor;
f) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader 19 200
kronor;
g) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar 679 500 kronor;
h) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader 159 500 kronor;
i) Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd 180 000 kronor;
j) Kostnader för statens upplysningsbyrå 160 000 kronor;
dels ock i propositionen nr 103, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 23 februari 1956, föreslagit
riksdagen att
I. godkänna av departementschefen framlagt förslag om överflyttning av
vissa arbetsuppgifter från statens handels- och industrikommission till kommerskollegium;
II.
bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med av departementschefen
framlagda förslag, dels fastställa personalförteckning för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare under tiden 1 juli—31 december 1956, dels
ock i personalförteckningen vidtaga ändringar att gälla tills vidare från och
med den 1 januari 1957;
III. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57;
IV. för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa till
a) Kommerskollegium: Avlöningar 2 744 300 kronor;
b) Kommerskollegium: Omkostnader 562 900 kronor;
c) Statens handels- och industrikommission: Avlöningar 1 000 000 kronor;
d) Statens handels- och industrikommission: Omkostnader 125 000 kronor.
Utskottet har till behandling förehaft följande motioner i anledning av
förenämnda proposition nr 97 angående inrättande av en statens pris- och
kartellnämnd m. m., nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Strand m. fl. (I: 530) och den andra inom andra kammaren av herrar
Gustafsson i Stockholm och Henriksson (II: 686), i vilka hemställts, att
riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 97 angående inrättande
av en statens pris- och kartellnämnd m. m. måtte fastställa den
personella organisationen i enlighet med 1954 års priskontrollutrednings
enhälliga förslag,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Birke m. fl. (1:531) och den andra inom andra kammaren av herr
Hjalmarson m. fl. (11:687), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
3
I. avslå Kungl. Maj :ts förslag i proposition nr 97 om inrättande av en
statens pris- och kartellnämnd från och med den 1 januari 1957 samt om
anslag härför;
II. godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 125 300
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 25 200
Summa kronor 150 500
III. under tionde huvudtiteln för budgetåret 1956/57 såsom förslagsanslag
anvisa till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
150 500 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ohlon och Sundelin (I: 551) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 715), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen — med godtagande av Kungl. Maj :ts förslag i de delar, som
inte särskilt anges i det följande — måtte vid behandlingen av propositionen
nr 97,
I. med avslag å Kungl. Maj :ts under denna punkt gjorda hemställan besluta,
att den samhälleliga övervaknings- och utredningsverksamheten avseende
pris- och konkurrensförhållanden fr. o. m. den 1 januari 1957 skall
anförtros ett utredningsinstitut för pris- och kartellfrågor omfattande en
kartell- och en prisbyrå i kommerskollegium, vars personaluppsättning och
anslagsbehov riksdagen förklarar sig vilja pröva vid behandlingen av propositionen
nr 103;
II. med avslag å Kungl. Maj :ts under denna punkt gjorda hemställan,
såvitt den avser personalförteckning för statens pris- och kartellnämnd, bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor, som påkallas av departementschefens
i propositionen nr 97 härutinnan framlagda förslag;
III. avslå Kungl. Maj:ts förslag om godkännande av avlöningsstat för statens
pris- och kartellnämnd, att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni
1957;
IV. avslå Kungl. Maj :ts förslag, såvitt det avser anvisande av anslag för
budgetåret 1956/57 till
a) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar samt
b) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader;
V. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta
om skyndsam utredning av dels frågan om insamling av de primäruppgifter
angående priser in. m. som erfordras för utredningsarbetet rörande pris- och
konkurrensbegränsningsfrågor, dels ock frågan om organisationen av priskontrollen
för det fall, då den allmänna prisregleringslagen kan böra träda
i tillämpning,
4
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
dels en inom andra kammaren av herrar Hagberg och Holmberg väckt
motion (II: 714), vari hemställts, att riksdagen, med bifall i övrigt till Kungl.
Maj :ts proposition nr 97, måtte besluta att uttala att statens pris- och kartellnämnd
erhåller sådana befogenheter, som ger styrelsen möjlighet till
självständigt ingripande, exempelvis införande av prisstopp för vissa varuslag,
beordrande av prissänkningar etc. samt att bemyndiga Kungl. Maj :t att
utfärda erforderliga föreskrifter härför,
dels ock en inom andra kammaren av herr Dahlén väckt motion (II: 716),
vari hemställts, att riksdagen vid beviljande av anslag för nästkommande
budgetår åt näringsfrihetsrådet måtte besluta, att detsamma erhåller egen
skrivpersonal.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna I: 530, II: 687, II: 715, II: 714 och II: 716.
Vidare har utskottet till behandling förehaft följande motioner i anledning
av förenämnda proposition nr 103 angående anslag till kommerskollegium
samt statens handels- och industrikommission, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Birke m. fl. (I: 532) och den andra inom andra kammaren av herr
Hjalmarson m. fl. (11:688), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av proposition nr 103 måtte
I. besluta, att till kommerskollegium skall knytas en kartell- och en prisbyrå
med uppgift att följa prisutvecklingen inom näringslivet, att registrera
konkurrensbegränsande överenskommelser och att utföra särskilda undersökningar
rörande pris- och konkurrensförhållanden;
II. uttala, att dessa organ skall ha en rent utredande karaktär samt att
den utredande funktionen även under beredskapsförhållanden skall särskiljas
från den förhandlande och prisreglerande funktionen;
III. besluta, att till kommerskollegium skall knytas en rådgivande nämnd
om fem personer;
IV. godkänna följande avlöningsstat för pris- och kartellbyråerna samt
för den rådgivande nämnden, att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni
1957:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.............. 25 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t . . 2 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.................. 305 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 80 500
Summa kronor 413 500
V. för budgetåret 1956/57 såsom förslagsanslag anvisa till
Kommerskollegium: Avlöningar 3 157 800 kronor samt
Kommerskollegium: Omkostnader 652 900 kronor,
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
5
dels fölberörda båda likalydande motioner 1:551 av herrar Ohlon och
Sundelin och II: 715 av herr Ohlin in. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga,
att riksdagen — med godtagande av Kungl. Maj:ts förslag i de delar, som
inte särskilt anges i det följande — måtte vid behandlingen av propositionen
nr 103 — i enlighet med motion nr 685 i andra kammaren —
II. bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med de förslag i propositionen,
som i motionerna lämnats utan erinran, samt de förslag, som i motionerna
framlagts, dels fastställa personalförteckning för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare under tiden 1 juli—31 december 1956, dels ock i
personalförteckningen vidtaga ändringar att gälla tills vidare från och med
den 1 januari 1957;
III. godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 945 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t 17 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ 1 692 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 648 300
Summa kronor 3 304 300
IV. för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa till
a) Kommerskollegium: Avlöningar 3 304 300 kronor;
b) Kommerskollegium: Omkostnader 712 900 kronor;
V. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj :t vid utfärdandet
av instruktion för kommerskollegii råd i pris- och kartellärenden samt för
det i kommerskollegium ingående utredningsinstitutet för pris- och kartellfrågor
beaktar vad i motionerna anförts,
dels ock en inom andra kammaren av herr Kollberg väckt motion (II: 685),
vari hemställts, att riksdagen vid behandling av proposition nr 103 angående
anslag till kommerskollegium m. m. måtte -— med godtagande av Kungl.
Maj :ts förslag i de delar där ej annat yrkande göres i det följande —-
I. bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med de förslag i propositionen,
som i motionen II: 715 lämnats utan erinran, samt de förslag, som däri
framlagts, dels fastställa personalförteckning för kommerskollegium att tilllämpas
tills vidare under tiden 1 juli—31 december 1956, dels ock i personalförteckningen
vidtaga ändringar att gälla tills vidare fr. o. in. den 1 januari
1957;
II. godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium, alt tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
6
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 945 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t 17 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ 1 692 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 648 300
Summa kronor 3 304 300
III. för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa till
a) Kommerskollegium: Avlöningar 3 304 300 kronor;
b) Kommerskollegium: Omkostnader 712 900 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 687 och II: 715.
Propositionen nr 97 angående inrättande av en statens
pris- och kartellnämnd m. in.
Förslag angående inrättande av en statens pris- och kartellnämnd
Chefen för finansdepartementet har framlagt förslag, som innebär, att den
nuvarande prisregleringen kommer att upphöra med utgången av innevarande
år. I stället har föreslagits införande av en prisregleringslag av
beredskapskaraktär, vilken gör det möjligt att reglera priserna vid krig
eller krigsfara och i vissa situationer med inflationsfara, ävensom sådana
ändringar i 1953 års lag om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning
inom näringslivet, att näringsfrihetsrådet får behörighet att
ingripa mot alla slag av dylika begränsningar i den mån de har skadlig
verkan.
En ytterligare förutsättning för prisregleringens avskaffande har angivits
vara att samhället beredes möjlighet att även i fortsättningen följa prisutvecklingen
samt få insyn i prisbildningen och närmare kännedom om de
faktorer, bl. a. konkurrensförhållandena inom näringslivet, vilka påverkar
denna. I detta syfte har departementschefen framlagt förslag till lagstiftning
om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden. Departementschefen
vill nu behandla de åtgärder av organisatorisk art, som är
erforderliga för att samhället skall kunna bedriva nyssnämnda verksamhet.
1954 års priskontrollutredning har föreslagit, att den samhälleliga övervaknings-
och utredningsverksamheten avseende pris- och konkurrensförhållanden
anförtros ett nytt självständigt organ, benämnt statens pris- och
kartellbyrå. I samband härmed skulle statens priskontrollnämnd samt kommerskollegiets
monopolutredningsbyrå och avdelning för analys av prisoch
marknadsförhållanden avvecklas.
Utredningens förslag om inrättande av ett nytt organ har i princip tillstyrkts
eller lämnats utan erinran i flertalet remissyttranden. Avstyrkande
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
7
yttranden har emellertid avgivits av bl. a. statskontoret och kommerskollegium
samt handelskamrarna och vissa sammanslutningar inom näringslivet.
I sistnämnda yttranden har förordats, att ifrågavarande verksamhet förlägges
till kommerskollegium.
I princip är departementschefen liksom vissa remissinstanser av den
uppfattningen, att stor försiktighet bör iakttagas när det, sasom i detta fall,
är fråga om att inrätta ett nytt permanent ämbetsverk. Tanken att förlägga
den nu avsedda verksamheten till en redan förefintlig myndighet synes departementschefen
därför värd att noga överväga. Emellertid vill departementschefen
fästa uppmärksamheten på att det föreliggande förslaget också
innefattar avveckling av vissa statliga organ av sammanlagt icke ringa storlek.
Mot bakgrunden härav förefaller departementschefen nyssnämnda betänkligheter
böra tillmätas mindre vikt.
Det bör vidare erinras om att den verksamhet, varom här är fråga, kräver
en jämförelsevis omfattande organisation för att den önskade effekten
skall kunna ernås. Att till ett ämbetsverk, vars organisation till omfattning
och struktur redan anpassats efter tidigare givna arbetsuppgifter, knyta en
ytterligare personalstyrka av ifrågavarande storleksordning torde i och för
sig icke i allmänhet böra tillrådas. Härtill kommer, att de nya arbetsuppgifterna
i detta fall har speciell karaktär och, såsom utredningen framhållit,
till arten knappast sammanfaller med någon annan statlig verksamhet på
det ekonomiskt-statistiska området.
Vad angår förslaget att förlägga verksamheten till kommerskollegium kan
härutöver erinras om att med denna myndighets verksamhet synes vanskligt
att-förena en sådan aktiv prisövervakning och analys av pris- och konkurrensförhållanden,
som avses med priskontrollutredningens förslag.
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner departementschefen sig böra
tillstyrka utredningens förslag om inrättande av ett nytt självständigt organ
för den övervaknings- och utredningsverksamhet avseende prisbildningen
och konkurrensen inom näringslivet, som ansetts nödvändig efter prisregleringens
avskaffande.
Såsom utredningen framhållit och i vissa remissyttranden särskilt understrukits
är det här i princip fråga om att skapa ett rent utredande organ. I
anledning av vad priskontrollnämnden anfört om organets befogenheter må
emellertid härtill fogas, att det självfallet bör vara den blivande myndigheten
obetaget att hos andra myndigheter eller Kungl. Maj :t göra de framställningar,
innefattande meningsyttringar eller förslag till åtgärder, som dess
ledning finner av omständigheterna påkallade.
En av det nya organets huvuduppgifter skall vara att ombesörja en allmän
och fortlöpande registrering av priserna för olika förnödenheter och
tjänster. Genom dylik prisregistrering erhålles underlag för bedömning var
särskilda analyser av prisbildningen skall sättas in. Om en närmare undersökning
befinnes påkallad — exempelvis av pris- och marginalutvecklingen
inom en bransch eller för viss vara, av marginalernas komponenter och förändringar
i dessa eller av marknadsförhållandena överhuvudtaget inom en
bransch — skall undersökningen verkställas genom organets försorg.
8
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
I vissa remissyttranden har ifrågasatts, huruvida prisregistrerings- och
prisanalysverksamheten behöver ges den omfattning, som utredningen synes
ha avsett. Därvid har bl. a. kommerskollegium framhållit, att prisutredningar
synes böra ske endast från fall till fall och då uppgifter om förekomsten
av konkurrensbegränsning föranleder därtill. Det bör emellertid enligt
departementschefen här ytterligare betonas, att en allmän insyn i prisbildningen
utgör en förutsättning för bl. a. den vidgade konsumentupplysning,
som bör komma till stånd när den nuvarande prisregleringen upphör. En
sådan generell verksamhet i prisutredande syfte kan även väntas ge bättre
möjbgheter att uppspåra fall, där oskälig prissättning eller risker för en
sådan förekommer. Även om undersökningarna på prisområdet självfallet är
av särskild vikt i samband med bedömningen av de konkurrensbegränsande
företeelsernas verkningar, är det alltså icke enbart för sådant ändamål som
nämnda undersökningar skall bedrivas. Departementschefen har med hänsyn
till vad nu anförts inte något att erinra mot utredningens förslag angående
uppläggningen av organets verksamhet i denna del. Det bör sålunda få
ankomma på ledningen att under beaktande av föreliggande behov och
önskemål samt de personella och andra resurser, som står till buds, avgöra
vilken omfattning arbetet på ifrågavarande område skall få och på vad sätt
det lämpligen bör bedrivas.
De beräkningar av prisindexserier för olika ändamål, som f. n. åligger vissa
myndigheter, bör enligt departementschefen i enlighet med utredningens
av berörda remissinstanser tillstyrkta förslag icke nu överflyttas till det nya
organet. I detta sammanhang bör starkt betonas vikten av att förekommande
offentlig prisstatistik och den för dylik statistik bedrivna uppgiftsinsamlingen
effektivt samordnas så att onödigt dubbelarbete inte uppkommer.
Det nya organet skall vidare ombesörja registrering av konkurrensbegränsande
överenskommelser samt genom särskilda undersökningar söka
utröna verkningarna av konkurrensbegränsning. Dessa uppgifter åvilar f. n.
monopolutredningsbyrån. Det blir alltså här i huvudsak fråga om att fortsätta
den verksamhet, som bedrives av sistnämnda organ. Något särskilt
uttalande från departementschefens sida synes icke påkallat i detta sammanhang.
Det må dock erinras om alt nyssnämnda särskilda undersökningar
till icke oväsentlig del kommer att sammanhänga med utredningsverksamheten
beträffande prisbildningen, något som är av betydelse för
övervägandena rörande organets utformning. Såsom utredningen framhållit
kan det också bli erforderligt alt verkställa utredningar beträffande intäkter,
kostnader och vinster inom de enskilda företagen, inom olika verksamhetsgrenar
eller för enstaka produkter. Härvid bör det nya organet självfallet
så långt möjligt utnyttja den statistik i nyssnämnda avseenden, som
utarbetas av statistiska centralbyrån och som förutsättes skola tills vidare
omhänderhavas av sistnämnda ämbetsverk.
Till det nya organets arbetsuppgifter skall enligt priskontrollutredningens
förslag höra att bedriva konsumentupplysning i prisfrågor. En dylik verksamhet
har i likhet med det utredningsarbete, varom förut talats, ansetts
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
9
utgöra en förutsättning för prisregleringens avskaffande. Den jämförelsevis
omfattande utredningsverksamhet beträffande pris- och konkurrensförhållandena,
som enligt det föregående skall bedrivas av organet, gör det i
och för sig motiverat att också förlägga upplysningsverksamheten till detsamma.
I åtskilliga remissyttranden har ifrågasatts, huruvida icke de med ifrågavarande
konsumentupplysning förenade arbetsuppgifterna borde anförtros
Hemmens forskningsinstitut eller det statliga institut för konsumentfrågor,
om vars inrättande förslag framlagts av särskilda sakkunniga. I anledning
härav vill departementschefen först rent allmänt framhålla lämpligheten av
att upplysningsverksamheten förläggs till samma organ som utför de utredningar,
på vilka den skall vara grundad. Härjämte kan påpekas, att Hemmens
forskningsinstitut eller det föreslagna institutet för konsumentfrågor —
vars uppgift närmast är att undersöka och meddela upplysning om varornas
egenskaper och användbarhet — knappast kan förutsättas besitta eller komma
att utrustas med den för en konsumentupplysning i prisfrågor erforderliga
ekonomiska och statistiska expertisen. Departementschefen finner sig
med hänsyn till det anförda böra tillstyrka utredningens förslag om förläggningen
av sistnämnda upplysningsverksamhet. Det ligger emellertid i
sakens natur, att det nya prisutredningsorganet i sitt arbete får anledning
beakta sådana mellan eljest likartade varor förekommande skillnader i kvalitet,
för vilkas rätta bedömande organet å sin sida saknar erforderlig sakkunskap.
I dylika fall bör givetvis, som framhållits i vissa remissyttranden,
samarbete äga rum med Hemmens forskningsinstitut eller det institut för
konsumentfrågor, som kan komma att inrättas.
I enlighet med vad nu anförts bör alltså det nya organet svara för sådan
konsumentupplysning, som kan grundas på resultaten av dess prisregistrerande
och prisanalyserande verksamhet. Upplysningen kan exempelvis gälla
prisspridningen inom en ort eller ett område eller skäligheten av prismarginalerna
inom olika distributionsled. Att ytterligare ingå på frågan om
vad ifrågavarande konsumentupplysning bör avse torde icke i detta sammanhang
vara erforderligt. Innan en närmare precisering i nämnda avseende
sker, torde f. ö. någon tids erfarenhet av verksamheten lämpligen böra
avvaktas. Självfallet skall gälla, att kraven på informationens utförlighet,
objektivitet och tydlighet ej eftersättes.
Priskontrollutredningen har avsett, att det nya organet skall träda i verksamhet
den 1 juli 1956. Med hänsyn till omfattningen av de administrativa
åtgärder, som är förenade med organets inrättande, anser departementschefen
sig böra föreslå att därmed får anstå till den 1 januari 1957. Organets
benämning bör lämpligen vara statens pris- och kartellnämnd. Till frågorna
om nämndens organisation och om anslag till nämnden återkommer departementschefen
i det följande.
I samband med att pris- och kartellnämnden träder i verksamhet bör, såsom
förutsatts av utredningen, kommerskollegiets monopolutredningsbyrå
och avdelning för analys av pris- och marknadsförhållanden samt statens
10
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
priskontrollnämnd avvecklas. Konsekvenserna härav för kommerskollegiets
vidkommande kommer att upptagas till behandling vid anmälan av kollegiets
anslagsfrågor. De frågor, som sammanhänger med priskontrollnämndens
avveckling, anmäler departementschefen i det följande.
Statens pris- och kartellnämnds organisation m. m.
Ledningen för det nya organ, som skall omhänderha den statliga utredningsverksamheten
beträffande pris- och konkurrensförhållanden — statens
pris- och kartellnämnd —- skall enligt priskontrollutredningens förslag
ankomma på en styrelse, bestående av 13 ledamöter. Av dessa skall
fem representera konsumenterna och fem näringslivet. De övriga tre ledamöterna
skall företräda ekonomisk och juridisk sakkunskap och icke vara
knutna till något partsintresse; bland dessa skall ordförande och vice ordförande
utses. Styrelsesuppleanter skall utses till ett antal av fem, nämligen
för var och en av partsgrupperna två och för de opartiska ledamöterna
en suppleant.
Utredningens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran
i flertalet remissyttranden. Kommerskollegium har emellertid ansett förslaget
oförenligt med tanken att organet skall bedriva en objektiv utredningsverksamhet
och i stället förordat, att ledamöterna väljes utanför parternas
krets eller att organet ställes under ledning av ämbetsmän.
Enligt departementschefens mening får det anses värdefullt och önskvärt,
att de parter som är närmast intresserade av pris- och kartellnämndens
verksamhet, nämligen konsumenter och företagare, också skall genom representanter
i styrelsen få utöva inflytande på verksamhetens utformning och
inriktning. I synnerhet som pris- och kartellnämnden enligt departementschefens
uppfattning, vilken även här överensstämmer med utredningens,
vid sidan av ansvaret för utredningsarbetet bör ha mera aktiva övervaknings-
och upplysningsuppgifter än kommerskollegium för sin del ansett
lämpligt synes departementschefen den föreslagna organisationsformen med
en styrelse, vari ingår partsrepresentanter, vara den utan gensägelse ändamålsenligaste.
Partsrepresentationen synes även kunna bidraga till att skapa
förtroende bland allmänheten för nämndens arbete. Med hänsyn till den
föreslagna sammansättningen av styrelsen och det starka inslaget av opartiska
ledamöter kan departementschefen icke heller dela uppfattningen att
objektiviteten skulle äventyras. Departementschefen tillstyrker därför att i
spetsen för pris- och kartellnämnden sättes en styrelse av i huvudsak den typ
utredningen föreslagit. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela närmare bestämmelser om styrelsens sammansättning.
Närmast under styrelsen skall ledningen av det nya organet enligt utrednings
förslag ankomma på en chef. Detta förslag biträder departementschefen.
I anledning av vad bl. a. näringsfrihetsrådet uttalat föreslår departementschefen,
att chefen ingår som ledamot av styrelsen. Han blir då en av
de tre ledamöter som avses icke vara knutna till något partsintresse.
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
11
I likhet med utredningen vill departementschefen understryka, att stora
krav bör ställas på pris- och kartellnämndens chcf. De omfattande och
komplicerade arbetsuppgifter, som kommer att avila nämnden, gör det angeläget
att till verkschef förordnas en person som med teoretisk-ekonomisk
eller administrativ skolning förenar god erfarenhet av frågor, vilka hänför
sig till nämndens verksamhetsområde. Mot bakgrunden av det anförda vill
departementschefen ej motsätta sig att chefen, såsom utredningen föreslagit,
erhåller överdirektörs tjänsteställning och placeras i lönegrad Cp 17.
I fråga om organisationen i övrigt innebär utredningens förslag, att för
verksamheten inom det nya organet skall finnas anställda sammanlagt 93
befattningshavare, fördelade på en planläggningsbyrå, tre utredningsbyråer,
en statistisk byrå samt ett kansli. Statens lönenämnd har haft vissa erinringar
mot att nämnden erhåller en byråindelning och tänkt sig en enklare
organisation. Med hänsyn till vikten att erhålla ett effektivt arbetande organ
med tillräckliga resurser anser departementschefen sig dock böra i princip
godtaga utredningens förslag. I övrigt har icke vid remissbehandlingen riktats
annan mera väsentlig invändning mot detta än att vissa remissinstanser
funnit antalet befattningshavare onödigt stort. Ehuru departementschefen
i princip är överens med utredningen om nämndens organisation och om
att den bör erhålla tillräckliga arbetskraftsresurser, har departementschefen
med hänsyn till den återhållsamhet, som bör iakttagas vid inrättande
av nya permanenta statliga organ, funnit en viss begränsning av organisationen
motiverad. Enligt det förslag departementschefen i det följande framlägger
är sålunda personalstyrkan begränsad till att omfatta utom överdirektören
— 78 befattningshavare. Jämväl i fråga om organets indelning
har departementschefen ansett sig böra föreslå vissa jämkningar i utredningens
organisationsplan. Departementschefen har sålunda ansett sig
kunna utgå från att den erforderliga planläggningen av pris- och kartellnämndens
verksamhet kan ombesörjas av överdirektören med biträde a''s
den utredningsbyråchef som är mest lämpad för dylikt arbete. Vidare synes
kansliet kunna inordnas i en av utredningsbyråerna; den egentliga utredningsverksamheten
inom denna byrå bör därvid begränsas i lämplig utsträckning.
Sammanfattningsvis innebär departementschefens förslag, att
pris- och kartellnämnden skall bestå av fyra byråer, nämligen första, andra
och tredje utredningsbyrån samt statistiska byrån. Kansligöromålen och den
därför erforderliga personalen bör förläggas till tredje utredningsbyrån. En
översikt av den föreslagna organisationen har såsom bilaga fogats till häi
ifrågavarande statsrådsprotokoll.
Var och eu av utredningsbyråerna bör enligt departementschefen förestås
av en byråchef i lönegrad 37. Eu av byråcheferna bör placeras pa ordinarie
stat. Önskvärt vore om såsom byråchefer kunde förvärvas personer med
högre teoretisk utbildning på det ekonomiska området. I den mån delta ej
visar sig möjligt bör i vart fall krävas stor erfarenhet av utredningsverksamhet
samt grundlig kännedom om näringslivets förhållanden. Med hänsyn till
de administrativa arbetsuppgifter, som skall handläggas på tredje utred
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
ningsbyrån, bör chefen för denna byrå helst äga juridisk utbildning samt
därjämte ha ådagalagt fallenhet för utredningsarbete, främst på det ekonomiska
området.
Det arbete med planläggningsfrågor, som kommer att åvila chefen fölen
av utredningsbyråerna, kan förutsättas vara så maktpåliggande att en
befattningshavare bör avdelas för att lämna honom erforderligt biträde härmed
och med ledningen av byrån. För detta ändamål föreslår departementschefen,
att en byrådirektör stjänst i Ce 31 inrättas.
Beträffande de befattningshavare, som skall svara för den egentliga utredningsverksamheten,
må allmänt framhållas följande. Departementscheien
anser det önskvärt, att utredningsbyråerna utrustas såväl med samhällsekonomiskt
och företagsekonomiskt skolad personal som med tjänstemän,
som förvärvat praktisk erfarenhet från olika branscher inom näringslivet.
Fördelningen av personalen på dessa kategorier bör få avgöras av
nämndens ledning. Därvid bör emellertid beaktas synpunkten, att utredningsverksamhetens
art kräver tillgång på ett lämpligt antal tjänstemän
med god ekonomisk utbildning.
Departementschefen föreslår, att på vardera av första och andra utredmngsbyråerna
inrättas fyra befattningar som förste aktuarie, därav två i
Ce 29 och två i Ce 27. Vidare bör på var och en dessa byråer finnas fyra
amanuensbefattningar i den reglerade befordringsgången och fyra assistentbefattningar
i Ce 21. I anledning av vad priskontrollnämndenoch Tjänstemännens
centralorganisation anfört vill departemöntschefen nämna, att
hinder icke bör möta för pris- och kartellnämnden att om så befinnes motiverat
utbyta amanuensbefattningar mot assistentbefattningar inom den angivna
ramen. Den personaluppsättning för utredningsbyråerna, som nu föreslagits,
torde möjliggöra en lämplig indelning i arbetsgrupper allt efter
utredningsuppgifternas karaktär. Sålunda torde mera komplicerade uppdrag
kunna anförtros åt arbetsgrupper, bestående av en förste aktuarie med
biträde av en eller två amanuenser eller assistenter. För enklare undersökningar
och rutinmässiga uppdrag förefaller det till fyllest att utnyttja enbart
amanuens- och assistentpersonal.
För skriv- och andra kontorsgöromål torde på envar av nu ifrågavarande
utredningsbyråer inrättas en kanslibiträdestjänst i Ce 11 och en biträdesbefattning
i den reglerade befordringsgången.
De av departementschefen nu framlagda förslagen innebär, att personalstyrkan
på första och andra utredningsbyråerna kommer att uppgå till sammanlagt
31 tjänstemän.
På den tredje utredningsbyrån skall utöver utredningsarbete även ankomma
i egistreringen av kartellavtal samt den konsumentupplysande verksamheten
i prisfrågor. Dessutom skall på byrån handläggas juridiska, kamerala
och personella spörsmål samt administrativa ärenden i övrigt. Frågan om
chefstjänsten på byrån har av departementschefen redan behandlats. För
byråns utredande verksamhet föreslår departementschefen, att en särskild
utredningssektion inrättas. På denna sektion bör finnas en förste aktuarie
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
13
i Ce 29, en förste aktuarie i Ce 27, en amanuens i reglerad befordringsgång
och två assistenter i Ce 21 samt ett kanslibiträde. I fråga om dessa befattningshavare
bör gälla i princip samma krav och villkor, som departementschefen
angivit för motsvarande personal på första och andra utredningsbyråerna.
— För handhavandet av kartellregistret och de administrativa
ärendena bör vidare inrättas en administrativ sektion under ledning av en
förste byråsekreterare i Ce 29. Denne skall ha juridisk utbildning och bör
vid behov kunna tjänstgöra som vikarie för byråchefen. Vidare vill departementschefen,
i likhet med utredningen, föreslå att på den administrativa
sektionen inrättas en tjänst som kassör i Ce 15 för kamerala ärenden och
personalärenden, en befattning som kontorist i Ce 13 för registratorsgöromål
samt en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.
Slutligen bör till denna sektion knytas ytterligare en tjänst som
kontorist i Ce 13, avsedd som sekreterare åt överdirektören. — För konsumentupplysningen
i prisfrågor bör inrättas en särskild publiceringssektion
under ledning av en förste byråsekreterare i Ce 27. I enlighet med vad som
framhållits av ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor bör denne befattningshavare
ha erfarenhet av publicistisk verksamhet. För biträde åt
iörste byråsekreteraren föreslår departementschefen inrättande av en befattning
som amanuens i reglerad befordringsgång. Dessutom bör på publiceringssektionen
placeras ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad
befordringsgång.
I likhet med utredningen finner departementschefen det motiverat, att
de tre utredningsbyråerna utrustas med en gemensam skrivcentral. Såsom utredningen
föreslagit bör skrivcentralen stå under ledning av ett kanslibiträde
i Ce 11 och i övrigt bestå av fyra biträden i reglerad befordringsgång.
Härjämte vill departementschefen tillstyrka utredningens förslag om inrättande
av en tjänst som förste expeditionsvakt i Ce 12 och två expeditionsvakttjänster
— varav en bör placeras i Ca 10 och en i Ce 10 — samt två biträdesbefattningar
i reglerad befordringsgång för telefonistgöromål. Nu angivna
biträdes- och vaktpersonal bör i organisatoriskt hänseende tillhöra
tredje utredningsbyrån. De av departementschefen sålunda förordade förslagen
om inrättande av tjänster på denna byrå innebär, att dess personalstyrka
kommer att uppgå till sammanlagt 25 tjänstemän.
Vad därefter angår den statistiska byrån vill departementschefen understryka
utredningens allmänna uttalande att personalen på denna byrå skall
lia ingående kännedom om den med stickprovsundersökningar förenade statistiska
metodiken samt god kännedom om marknadsförhållandena. I överensstämmelse
med utredningens förslag förordar departementschefen, att
byrån ställes under ledning av en byråchef i Ce 37 med statistisk utbildning.
Departementschefen tillstyrker även förslaget, att byråchefen erhåller biträde
av ytterligare eu statistiker i lönegrad Ce 29. Denne bör, såsom statistiska
centralbyrån föreslagit, benämnas förste aktuarie. Vidare bör inrättas
eu tjänst som förste aktuarie i Ce 27. Innehavaren av denna befattning
bör bl. a. ha till uppgift att följa den internationella prisutvecklingen.
14
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
Utredningens förslag om inrättande av tre amanuenstjänster i reglerad befordringsgång
anser departementschefen sig böra biträda. Den erforderliga
granskningen av statistiskt primärmaterial bör stå under ledning av en förste
kansliskrivare i Ce 17 med biträde närmast av en kansliskrivare i Ce 15.
Dessutom föreslår departementschefen, att för detta arbete inrättas två kontoristtjänster
i Ce 13. För den tjänsteman, som skall handha det s. k. butiksregistret,
kan departementschefen inte förorda högre placering än som kontorist
i Ce 13. Departementschefen tillstyrker utredningens förslag beträffande
personal för räkne- och skrivarbeten. Sålunda bör för dessa göromål
inrättas en kanslibiträdestjänst i Ce 11 och tre befattningar som biträden
för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.
I enlighet med utredningens förslag bör till statistiska byrån knytas en
särskild avdelning för erforderlig kontrollantpersonal samt befattningshavare
vid priskontoret för Stockholms stad och län. Avdelningen bör benämnas
kontrollsektionen och stå under ledning av en byråsekreterare i Ce 25.
Denne tjänsteman skall vara nämndens kontaktman gentemot länsstyrelsernas
priskontor och i övrigt följa arbetet vid dessa organ. Departementschefen
tillstyrker förslaget att en assistent i Ce 23 placeras som biträdande
chef på sektionen. På denne befattningshavare bör, såsom utredningen angivit,
i första hand ankomma att leda och deltaga i prisinsamlingen inom
Stockholms stad och län. Vidare föreslår departementschefen, att fem tjänster
som kontrollant i Ce 19 inrättas. Innehavarna av dessa befattningar bör,
i överensstämmelse med utredningens förslag, vid behov kunna utnyttjas
för att förstärka personalen vid priskontoren ute i landet.
De av departementschefen framlagda förslagen beträffande statistiska byrån
innebär, att personalen därstädes kommer att bestå av 22 tjänstemän.
Antalet tjänstemän vid pris- och kartellnämnden skulle därmed komma att
uppgå till sammanlagt 79 befattningshavare.
\id bifall till de förslag, som departementschefen i det föregående framlagt
beträffande personalorganisationen vid statens pris- och kartellnämnd,
skall i personalförteckningen för denna myndighet fr. o. m. den 1 januari
1957 uppföras följande tjänster.
Personalförteckning
Befattning _ Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat
1 överdirektör ............................................... Cp \g
1 byråchef .................................................. Ca 37
1 expeditionsvakt ............................................ Ca 10
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 25
3 byråchefer ....
1 byrådirektör . .
6 förste aktuarier
Ce 37
Ce 31
Ce 29
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956 15
Befattning Lönegrad
1 förste byråsekreterare ...................................... Ce 29
6 förste aktuarier ............................................ Ce 27
1 förste byråsekreterare ...................................... Ce 27
Därutöver kommer personalen vid pris- och kartellnämnden att utgöras
av 1 byråsekreterare i Ce 25, 13 amanuenser i reglerad befordringsgång, 1
assistent i Ce 23, 10 assistenter i Ce 21, 5 kontrollanter i Ce 19, 1 förste
kansliskrivare i Ce 17, 1 kansliskrivare i Ce 15, 1 kassör i Ce 15, 5 kontorister
i Ce 13, 1 förste expeditionsvakt i Ce 12, 5 kanslibiträden i Ce 11, 1 expeditionsvakt
i Ce 10 och 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad
befordringsgång. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att i
förekommande fall placera biträdestjänster i lönegrad Ca 8 enligt grunderna
för den reglerade befordringsgången.
Den sålunda föreslagna personalen bör i huvudsak erhålla den placering
på de olika byråerna, som föreslagits i det föregående. Departementschefen
förutsätter dock, att därest det visar sig påkallat, viss omflyttning av personal
mellan byråerna skall kunna äga rum.
Såsom förut framhållits innebär det av departementschefen framlagda
förslaget till organisation av den statliga verksamheten rörande pris- och
konkurrensbegränsningsfrågor, att priskontrollnämnden avvecklas vid utgången
av år 1956. Samtidigt skall de 78 befattningar, som f. n. finns vid
detta organ, indragas. Dessutom avvecklas vid samma tidpunkt kommerskollegiets
monopolutredningsbyrå samt avdelning för analys av pris- och
marknadsförhållanden. Därvid minskar kollegiets organisation med sammanlagt
28 tjänstemän, nämligen 1 kommerseråd i Ca 37, 1 expeditionsvakt
i Ca 10, 2 byrådirektörer i Ce 31, 3 förste aktuarier i Ce 29, 1 förste
byråsekreterare i Ce 29, 2 förste aktuarier i Ce 27, 7 amanuenser i reglerad
befordringsgång, 1 kontorist i Ce 13, 1 kanslibiträde i Ce 11 och 4 biträden
i reglerad befordringsgång samt 5 extra befattningshavare. Det finns anledning
utgå från att personalen vid priskontrollnämnden, monopolutredningsbyrån
och prisanalysavdelningen i viss utsträckning kommer att få anställning
hos pris- och kartellnämnden. Beträffande vissa personalfrågor, som
sammanhänger med priskontrollnämndens avveckling, återkommer departementschefen
i det följande. I fråga om de övergångsanordningar, som eljest
kan visa sig erforderliga, förutsättes det få ankomma på Kungl. Maj:t att
besluta.
Såsom utredningen framhållit, bör till det nya organets förfogande finnas
en fältorganisation för insamling av de uppgifter angående priser m. m.,
som erfordras för utredningsarbetet. För uppgiftsinsamlingen svarar f. n.
—- utom vad angår Stockholms stad och län — de till länsstyrelserna knutna
priskontoren. Utredningen anser att denna ordning bör bibehållas tills
vidare. Detta förslag har i huvudsak biträtts i flertalet remissyttranden. Vissa
erinringar, främst avseende priskontorspersonalens ställning och arbetsförhållanden,
har dock framförts. Från vissa håll har föreslagits, alt upp
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
giftsinsamlingen skulle anförtros åt statistiska centralbyrån. För egen del
är departementschefen icke nu beredd att ta ställning till frågan hur insamlingsarbetet
lämpligen bör organiseras på längre sikt. Detta spörsmål
torde, när erfarenhet vunnits av pris- och kartellnämndens verksamhet, få
övervägas ytterligare. Under nu nämnda omständigheter synes det i enlighet
med utredningens förslag böra tills vidare ankomma på priskontoren att
handha den erforderliga uppgiftsinsamligen för pris- och kartellnämndens
räkning. Någon ändring i fråga om priskontorspersonalens ställning och
tjänstgöringsförhållanden är departementschefen mot bakgrunden av det
anförda icke beredd att tillstyrka.
Statens upplysningsbyrå, som f. n. i organisatoriskt avseende tillhör statens
priskontrollnämnd, torde såsom statskontoret och byrån förordat böra
knytas till statsdepartementen och därvid närmast inordnas i den till finansdepartementet
hörande organisationsavdelningen. Till den härmed förknippade
anslagsfrågan återkommer departementschefen senare.
Beträffande den erforderliga organisationen för det fall, då den allmänna
prisregleringslagen kan böra träda i tillämpning, har såväl inom utredningen
som vid remissbehandlingen olika möjligheter diskuterats. Utredningen
har för sin del icke tagit slutlig ställning i frågan utan ansett det få ankomma
på Kungl. Maj:t att i förekommande fall besluta om vilket organ som
skall handha priskontrollen. Av remissinstanserna har några, däribland
priskontrollnämnden, förordat att ifrågavarande uppgift bör tilldelas prisoch
kartellbyrån. Kommerskollegium har däremot på principiella grunder
ansett, att ett särskilt organ bör inrättas för ändamålet. För egen del vill
departementschefen, företrädesvis av praktiska skäl, ansluta sig till priskontrollnämndens
uppfattning och i enlighet därmed förorda, att pris- och
kartellnämnden får fungera som nytt priskontrollorgan, om behov av ett
sådant skulle uppkomma. Det bör förutskickas att pris- och kartellnämndens
ordinarie verksamhet därvid kan få begränsas för den tid prisreglering
tillämpas.
Anslag till statens pris- och kartellnämnd
Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar
Utredningens förslag angående arvode till styrelsens ordförande kan departementschefen
icke biträda utan förordar att ordförandearvodet bestämmes
till 450 kronor för månad. I övrigt tillstyrker departementschefen vad
utredningen föreslagit beträffande styrelsearvoden. I enlighet härmed bör
arvodet till styrelseledamot utgöra 125 kronor för månad jämte 40 kronor
för varje sammanträde, vari ledamoten deltager, överdirektören och chelen
för nämnden bör dock icke äga åtnjuta särskild ersättning i sin egenskap
av styrelseledamot. Till suppleant i styrelsen bör utgå arvode med 50
kronor för varje sammanträde, i vilket han deltager. Med dessa utgångs
-
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
17
punkter beräknar departementschefen för arvoden och ersättningar till styrelsen
ett årligt belopp av 20 000 kronor. Avlöningskostnaderna för den av
departementschefen föreslagna personalen vid pris- och kartellnämnden
uppskattar departementschefen för helt år till 1 282 800 kronor. Under avlöningsanslaget
bör medel också beräknas för vikariats- och övertidsersättningar
in. m. Dessa kostnader uppskattar departementschefen till 20 000
kronor för år. De sammanlagda avlöningskostnaderna vid pris- och kartellnämnden
skulle därmed för ett budgetår uppgå till 1 322 800 kronor. Då
nämnden skall inrättas först den 1 januari 1957 erfordras anslag till avlöningar
endast för ett halvt år, varför anslaget torde uppföras med 661 400
kronor.
Avlöningsanslaget beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 27 600 kronor;
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 10 000 kronor;
avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal 496 200 kronor;
rörligt tillägg 127 600 kronor.
Anslaget bestämmes alltså till (27 600 -f 10 000 + 496 200 + 127 600 =)
661 400 kronor.
Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader
Departementschefen framhåller, att det inte är möjligt att med någon
större säkerhet beräkna de blivande omkostnaderna för pris- och kartellnämndens
verksamhet. Såsom tidigare nämnts kommer det nya verket att i
huvudsak överta de arbetsuppgifter, som f. n. ankommer på kommerskollegiets
monopolutredningsbyrå och prisanalysavdelning, samt den prisövervakande
verksamhet, som nu bedrives av statens priskontrollnämnd. Det
synes därför riktigt att vid beräkningen av pris- och kartellnämndens omkostnadsanslag
utgå ifrån berörda myndigheters kostnader för motsvarande
verksamhet. Därvid torde beaktas, att den av departementschefen i det
föregående förordade personalstyrkan vid pris- och kartellnämnden är omkring
tjugofem procent mindre än den nuvarande organisationen på här
ifrågavarande områden. Vidare bör medel till statens upplysningsbyrå inte
beräknas under pris- och kartellnämndens anslag. Med dessa utgångspunkter
samt med ledning av från kommerskollegium och priskontrollnämnden
erhållna uppgifter beräknar departementschefen de löpande utgifterna för
pris- och kartellnämndens verksamhet under ett budgetår till i runt tal
272 000 kronor. Av detta belopp torde hänföras till sjukvård m. m. 8 000
kronor, till reseersättningar 40 000 kronor, till expenser 164 000 kronor och
till publikationstryck 60 000 kronor. Till följd av att pris- och kartellnämnden
inte skall börja sin verksamhet förrän vid ingången av år 1957 bör
omkostnaderna för nästa budgetår beräknas med hänsyn till utgifterna under
endast ett halvt år och sålunda upptagas till 136 000 kronor. Utöver
delta anslagsbelopp för löpande omkostnader torde särskilda medel behöva
2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 123
18
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
anvisas för engångsanskaffning av möbler, kontorsmaskiner m. m. Prisoch
kartellnämndens inventariebehov kommer visserligen att till största
delen utan kostnader kunna tillgodoses från de myndigheter, som berörs
av omorganisationen, men vissa kompletteringar torde bli nödvändiga. För
detta ändamål bör beräknas ett medelsbehov av 14 000 kronor.
Pris- och kartellnämndens omkostnadsanslag — som i likhet med andra
dylika anslag bör ha förslagsanslags karaktär — torde sålunda för budgetåret
1956/57 böra uppföras med 150 000 kronor. Det förutsättes få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser beträffande användningen
av anslaget för olika ändamål.
Övriga organisations- och anslagsfrågor
Näringsfrihetsrådet: Avlöningar
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 72 000 kronor.
Utvidgningen av näringsfrihetsrådets verksamhetsområde till att omfatta
alla slag av konkurrensbegränsande företeelser inom näringslivet kommer
att medföra en större arbetsbelastning för rådet, ökningen av rådets arbetsbörda
synes departementschefen lämpligen kunna mötas genom att för ledamöternas
och suppleanternas deltagande i sammanträdena införa i huvudsak
den ordning, som föreslagits av näringsfrihetsrådet i yttrande
över förslag av priskontrollutredningen i fråga om näringsfrihetsrådet
(prop. s. 41). Därigenom synes den erforderliga utökningen av antalet
suppleanter kunna begränsas till att gälla ytterligare en representant för
företagarna. Rådets förslag i nu berörda hänseende torde sålunda böra godtagas.
Det ytterligare medelsbehovet för arvoden till andra ledamöter än
ordföranden, vilket uppstår till följd av den ökade sammanträdesfrekvensen,
beräknar departementschefen i likhet med utredningen till 10 000 kronor
för år.
Departementschefen ansluter sig till utredningens uppfattning, att ordföranden
och sekreteraren på grund av den väntade ökningen av arbetsbördan
bör erhålla heltidsbefattningar. Däremot kan departementschefen,
i avvaktan på närmare erfarenheter av rådets utvidgade verksamhet, inte
nu tillstyrka förslaget att dessa befattningar uppföres på ordinarie stat.
Sålunda bör ifrågavarande befattningshavare även i fortsättningen vara arvodesavlönade.
Arvodet till ordföranden bör motsvara, om ordföranden varit
justitieråd eller regeringsråd, lön enligt löneklass 21, löneplan 2, och
eljest lön enligt löneklass 19, samma löneplan. Sekreterarens arvode bör
motsvara lön enligt löneklass 29, löneplan 1. Vad nu förordats kan beräknas
medföra ett ytterligare medelsbehov, för år räknat, av 23 000 kronor.
Departementschefen är inte f. n. beredd tillstyrka, att rådet erhåller egen
skrivpersonal. Biträdesgöromålen bör liksom hittills omhänderhavas av personal
vid ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor. Ej heller finner
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
19
departementschefen erforderligt att, såsom föreslagits vid remissbehandlingen,
en biträdande sekreterare anställes.
De i det föregående tillstyrkta förändringarna beträffande arvoden till
rådets ordförande, ledamöter och sekreterare bör, i likhet med de öviga åtgärder,
som sammanhänger med inrättandet av en statens pris- och kartellnämnd,
gälla från och med den 1 januari 1957. Till följd härav blir behovet
av ökade medel för nästa budgetår endast hälften av det för helt år beräknade
— vilket utgör 33 000 kronor — eller i runt tal 17 000 kronor. Näringsfrihetsrådets
avlöningsanslag bör alltså för budgetåret 1956/57 uppföras
med 89 000 kronor.
Näringsfrihetsrådet: Omkostnader
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 8 200 kronor.
Den väntade ökningen av antalet sammanträden torde enligt departementschefen
medföra ett ytterligare medelsbehov under anslagsposten till
reseersättningar. Såsom näringsfrihetsrådet framhållit, kan emellertid posten
å andra sidan nedräknas till följd av att vissa engångskostnader bortfaller.
I avvaktan på närmare erfarenheter av den utvidgade verksamheten
torde posten för nästa budgetår böra upptagas med oförändrat belopp. Den
av utredningen beräknade ökningen med 2 000 kronor av medelsbehovet
för omkostnader i övrigt synes departementschefen böra godtagas. För nästa
budgetår bör dock av skäl, som tidigare angivits, anslaget höjas allenast
med hälften av nämnda belopp eller sålunda med 1 000 kronor.
Näringsfrihetsrådets omkostnadsanslag bör alltså för budgetåret 1956/57
uppföras med 9 200 kronor.
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 114 600 kronor.
Den föreslagna utvidgningen av 1953 års lag till att omfatta alla slag av
konkurrensbegränsande företeelser medför i och för sig ingen ändring beträffande
arten av de arbetsuppgifter, som ankommer på ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor. Däremot torde arbetsbelastningen komma
att öka i inte oväsentlig utsträckning. Detta sammanhänger även med att
ämbetet, sedan priskontrollnämndens verksamhet upphört, måste beakta
frågor rörande prissättningen i betydligt större omfattning än hittills. Det
torde därför vara påkallat att — då den utvidgade lagstiftningen om motverkande
av konkurrensbegränsningar träder i tillämpning och den nuvarande
priskontrollen avvecklas — förstärka personalen vid ombudsmannaämbetet.
Departementschefen är emellertid inte beredd förorda en så avsevärd
personalförstärkning, som utredningen föreslagit.
Utredningens förslag att inrätta en byråchefstjänst för konkurrensbegränsningsärenden
anser departementschefen sig i princip böra tillstyrka.
Utredningen framhåller som ett önskemål, att innehavaren av denna tjänst
20
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
vid behov skall kunna vikariera för ombudsmannen. Helst bör det därför
vara en lagkunnig person, som förvärvat domarerfarenhet. Departementschefen
är emellertid inte beredd förorda högre löneställning än lönegrad
Ce 37. Departementschefen förordar, att till ombudsmannens förfogande
ställes en tjänsteman, som självständigt kan handlägga vissa slag av anmälningsärenden.
Denne bör placeras som byrådirektör i lönegrad Ce 31.
För den befattningshavare, som närmast under ombudsmannen skall svara
för handläggning av ärenden med huvudvikten lagd på konkurrensbegränsningars
inverkan på prisfrågan, kan departementschefen icke tillstyrka
högre placering än som byrådirektör i Ce 33. Med hänsyn till arten av
hithörande arbetsuppgifter bör denne befattningshavare ha en kvalificerad
företagsekonomisk utbildning och särskild erfarenhet av prisfrågor. I övrigt
kan departementschefen biträda utredningens förslag beträffande personal
för prisärendenas behandling endast så till vida att han förordar inrättandet
av en befattning som förste byråsekreterare i Ce 29 och en amanuensbefattning
i reglerad befordringsgång.
Såsom utredningen föreslagit torde en utökning även av biträdespersonalen
vid ombudsmannaämbete! böra ske. Departementschefen förordar, att
för arbetsuppgifter som arbetsledare för denna personal och som registrator
inrättas en tjänst som kontorist i Ce 13. Utöver den kanslibiträdesbefatlning
och den heltidstjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål i
befordringsgången, vilka redan finns vid ämbetet, torde ytterligare en tjänst
som kanslibiträde i Ce 11 böra inrättas, varjämte en halvtidsbefattning som
biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång ombildas
till heltidstjänst. Innehavaren av den nya kanslibiträdestjänsten bör i första
hand sysselsättas med skrivgöromål för näringsfrihetsrådets räkning. För
sistnämnda ändamål föreslår departementschefen dessutom, att medel beräknas
för anställande av ytterligare ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
i reglerad befordringsgång med halvtidstjänstgöring.
Utvidgningen av 1953 års lag och avvecklingen av den nuvarande priskontrollen
kommer inte att ske förrän den 1 januari 1957. Med hänsyn därtill
torde de av departementschefen framlagda förslagen om personalförändringar
vid ombudsmannaämbete! inte böra genomföras förrän vid nämnda
tidpunkt. Lönekostnaderna för den då nytillkommande personalen beräknar
departementschefen för helt år till sammanlagt 150 100 kronor. Då ifrågavarande
lönekostnader endast skall beräknas för senare hälften av nästa
budgetår, bör avlöningsanslaget höjas med endast hälften av nyss angivna
belopp eller i runt tal 75 100 kronor.
För löneklassändringar m. m. bör anslaget uppräknas med 1 400 kronor.
Vid den personalförstärkning som förordats i det föregående bör befattningen
som biträdande ombudsman indragas. Indragningen av befattningen
medför att medelsbehovet för nästa budgetår minskas med 10 100 kronor.
I samband med att den föreslagna omorganisationen genomföres torde ej
heller medel för arvoden till kvalificerade biträden åt ombudsmannen vidare
böra beräknas. Till följd därav kan anslaget för nästa budgetår nedräknas
med 12 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
21
Den erforderliga höjningen av anslagsposten till rörligt tillägg i anledning
av 1955 års allmänna lönehöjning för statstjänstemän beräknas till
10 000 kronor.
Vid bifall till de förslag, som departementschefen framlagt i det föregående,
bör anslaget till avlöningar vid ombudsmannaämbetet för budgetåret
1956/57 uppföras med 178 500 kronor.
Avlöningsanslaget beräknas sålunda:
avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän 147 700 (+ 40 600) kronor;
rörligt tillägg 30 800 (+ 23 300) kronor.
Anslaget bestämmes alltså till 178 500 (+ 63900) kronor.
I personalförteckningen för ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor
bör med tillämpning tills vidare fr. o. m. den 1 januari 1957 uppföras
följande tjänster:
Personalförteckning
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i
högre lönegrad än Ce 25
1 ombudsman för näringsfrihetsfrågor ........................ Cs 15
1 byråchef .................................................. Ce 37
1 byrådirektör ............................................... Ce 33
1 byrådirektör............................................... Ce 31
1 förste byråsekreterare ...................................... Ce 29
Därutöver kommer personalen vid ombudsmannaämbetet att fr. o. m. den
1 januari 1957 utgöras av 2 amanuenser i reglerad befordringsgång, 1 kontorist
i Ce 13, 2 kanslibiträden i Ce 11, 2 biträden i reglerad befordringsgång
och 1 biträde i befordringsgången med halvtidstjänstgöring. Ombudsmannaämbetets
personal kommer därmed att uppgå till sammanlagt 13
tjänstemän.
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 13 200 kronor.
Såsom departementschefen föreslagit under närmast föregående anslag
bör ombudsmannaämbetet erhålla viss personalförstärkning för att kunna
möta de ökade arbetsuppgifterna på pris- och konkurrensbegränsningsområdena.
Utvidgningen av ämbetets verksamhet kommer av naturliga skäl att
medföra större omkostnader. Den uppräkning av omkostnadsanslaget, som
föreslagits såväl i ämbetets petitaframställning som av utredningen, har
departementschefen i och för sig ingen erinran mot. Omorganisationen av
ämbetet kommer emellertid, såsom tidigare framhållits, inte att ske förrän
vid ingången av år 1957. Till följd av denna omständighet och med hänsyn
till att den av utredningen föreslagna utbyggnaden av ombudsmannaämbetet
inte genomföres till alla delar bör omkostnadsanslaget inte upp
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
räknas med högre belopp än 6 000 kronor. Därav torde 1 000 kronor hänföras
till anslagsposten till reseersättningar och 5 000 till expensposten.
Anslaget bör sålunda för budgetåret 1056/57 uppföras med 19 200 kronor.
Statens priskontrollnämnd: Avlöningar
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 372 400 kronor.
Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen kommer priskontrollnämnden
att avvecklas med utgången av år 1956. Till följd härav bör
anslagen för budgetåret 1956/57 till avlöningar och omkostnader vid nämnden
beräknas med hänsyn till utgifterna under ett halvt år.
I det av priskontrollnämnden yrkade anslagsbeloppet för avlöningar ingår
beräknade löner till personalen vid statens upplysningsbyrå med 108 000
kronor. Medelsanvisning för byrån bör emellertid fr. o. m. nästa budgetår
inte ske under priskontrollnämndens anslag. Frågan om upplysningsbyråns
ställning och sättet för bestridande av kostnaderna för dess verksamhet
kommer att behandlas i det följande.
Priskontrollnämndens förslag till medelsanvisning under avlöningsanslaget
för nästa budgetår innebär beträffande ersättning till chefstjänstemännen
och övrig fast anställd personal vid den egentliga nämnden och priskontoret
i Stockholm en automatisk höjning till följd av 1955 års lönereglering.
Nämndens beräkningar av dessa ersättningar torde i och för sig böra godtagas.
I enlighet med vad departementschefen sålunda förordat torde löneutgifterna
för priskontrollnämnden och priskontoret i Stockholm beräknas till
679 500 kronor. Avlöningsanslaget bör sålunda för budgetåret 1956/57 uppföras
med 679 500 (—692 900) kronor.
Statens priskontrollnämnd: Omkostnader
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 369 000 kronor.
Såsom framhållits under närmast föregående punkt bör fr. o. m. nästa
budgetår någon medelsanvisning för statens upplysningsbyrå inte ske under
priskontrollnämndens anslag. I det av nämnden yrkade anslagsbeloppet
för omkostnader ingår beräknade utgifter för upplysningsbyrån med sammanlagt
52 000 kronor. Av sistnämnda belopp hänför sig till sjukvård m. in.
600, reseersättningar 1 000, bränsle, lyse och vatten 1 400, övriga expenser
14 000 samt till tryckningskostnader 35 000 kronor. Nämndens omkostnadsanslag
bör alltså nedräknas till följd av att dessa kostnader inte kommer att
belasta anslaget.
Nämndens förslag till ökning med 21 000 kronor av delposten till övriga
expenser kan departementschefen icke biträda. I övrigt har departementschefen
ingen erinran i och för sig mot nämndens beräkningar av medelsbehovet
under nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 123 är 1956
23
Med hänsyn till att anslagen till nämnden skall beräknas endast för ett
halvt år bör sålunda omkostnadsanslaget för budgetåret 1956/57 uppföras
med 159 500 (—209 500) kronor.
Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd
De i det föregående framlagda förslagen beträffande den fortsatta statliga
verksamheten på pris- och konkurrensområdena innebär bl. a., att de övervakande
och utredande arbetsuppgifter, som f. n. ankommer på statens priskontrollnämnd,
den 1 januari 1957 i huvudsak övertages av statens pris- och
kartellnämnd. Det finns anledning utgå från att priskontrollnämndens personal
i viss omfattning kan beredas anställning hos denna myndighet. Ä
andra sidan är det ofrånkomligt att ett antal befattningshavare vid nämnden
inte kan inordnas i den nya organisationen. Det synes departementschefen
skäligt att den sålunda friställda personalen tills vidare under en avvecklingsperiod
beredes möjligheter till sysselsättning inom pris- och kartellnämnden.
Avvecklingen av den övertaliga personalen från priskontrollnämnden bör
ske så snabbt som möjligt och vara avslutad senast vid utgången av år
1957. Därvid bör all rimlig hänsyn tagas till ifrågavarande tjänstemäns berättigade
intressen och alla möjligheter för att bereda dem annan likvärdig
anställning beaktas. Det förutsättes få ankomma på pris- och kartellnämnden
att leda överflyttningen av ifrågavarande personal till andra offentliga
organ eller till privat tjänst. Nämnden bör därvid sainråda med den
offentliga arbetsförmedlingen, statliga och kommunala myndigheter samt
ifrågakommande enskilda institutioner. Vidare bör eftersträvas att åstadkomma
en jämnt fördelad avgång av den övertaliga personalen, sa att inte
alltför många tjänstemän på en gång kommer att konkurrera om tillgängliga
placeringsmöjligheter. Med hänsyn därtill bör anstand med ett eljest motiverat
entledigande kunna ges under viss övergångstid, dock under förutsättning
att lämpligt arbete inom pris- och kartellnämnden kan beredas vederbörande
tjänsteman. Å andra sidan bör entledigande kunna på ansökan
beviljas utan iakttagande av föreskriven uppsägningstid.
För den personal vid priskontrollnämnden, som tills vidare beredes arbete
inom pris- och kartellnämnden, torde skälig hänsyn tagas till tidigare löneställning
inom priskontrollnämnden. De särskilda pensionsbestämmelserna
för befattningshavare vid statens krisorgan bör i fråga om dessa tjänstemän
tillämpas även under avvecklingsperioden.
Kostnaderna i samband med priskontrollnämndens avveckling i den ordning
som nu förordats kan inte i detalj beräknas. Med utgångspunkt från de i
nämndens petitaframställning beräknade avlöningskostnaderna och utgifter i
övrigt torde emellertid medelsbehovet för avvecklingen kunna uppskattas
till ca 360 000 kronor för ett år räknat. Då avvecklingen skall börja den 1
januari 1957 erfordras för nästa budgetår endast hälften av nämnda belopp
eller 180 000 kronor. Departementschefen förordar sålunda att för täckande
"4 Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
av avvecklingskostnaderna för priskontrollnämnden under budgetåret 1956/
57 anvisas ett särskilt anslag av 180 000 kronor. Anslaget, som bör få förslagsanslags
karaktär, förutsättes skola ställas till pris- och kartellnämndens
förfogande enligt de bestämmelser, som Kungl. Maj :t kan komma att meddela.
Kostnader för statens upplysningsbyrå
Statens upplysningsbyrå har enligt särskilt förordnande av Kungl. Maj :t
alltsedan den 1 oktober 1945 fullgjort de uppgifter, som tidigare ankom på
upplysningsavdelningen inom dåvarande statens informationsstyrelse. Huvudsakligen
av praktiska skäl har upplysningsbyrån, som ett i övrigt fristående
organ, formellt blivit underställd statens priskontrollnämnd och kostnaderna
för byråns verksamhet har bestridits från anslagen till denna mvndighet.
J
Priskontrollutredningen har funnit, att frågan om upplysningsbyråns
ställning bör bli föremål för särskild undersökning. Tills så hunnit ske bör
enligt utredningen byrån anslutas till det nya pris- och kartellorganet. Statskontoret
har i sitt yttrande över utredningens förslag ansett det böra övervägas
att i stället anknyta upplysningsbyrån till statsdepartementens organisationsavdelning.
Byråns ledning har under hand förklarat sig dela statskontorets
uppfattning i denna fråga.
För egen del finner departementschefen det mindre lämpligt att ansluta
upplysningsbyrån till den föreslagna pris- och kartellnämnden. Byråns arbetsuppgifter
synes salunda knappast ha någon direkt anknytning till den
nya myndighetens verksamhet. I stället finner departementschefen skäl
tala för statskontorets förslag att anknyta upplysningsbyrån till statsdepartementen.
En sådan ordning förefaller praktisk särskilt med tanke på byråns
verksamhet i fråga om pressklipp, upplysningskampanjer och utgivande
av tidskriften »Från departement och nämnder». Departementschefen
förordar sålunda, att statens upplysningsbyrå inordnas i statsdepartementens
organisationsavdelning. Det synes lämpligt att så sker redan
fr. o. m. den 1 juli 1956. Kostnaderna för nämnda organisationsavdelning
bestrides från anslag under sjunde huvudtiteln. Av budgettekniska skäl
torde emellertid för budgetåret 1956/57 erforderlig medelsanvisning för
upplysningsbyråns del ske under ett särskilt förslagsanslag under tionde huvudtiteln.
Anslaget bör benämnas Kostnader för statens upplysningsbyrå.
I fråga om medelsbehovet för löner och övriga utgifter vid upplysningsbyrån
godtager departementschefen i priskontrollnämndens petitaframställning
gjord beräkning. Sålunda bör för nästa budgetår anvisas 108 000 kronor
till avlöningar och 52 000 kronor till omkostnader. Anslaget torde alltså för
budgetåret 1956/57 böra uppföras med 160 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
25
Propositionen nr 103 angående anslag till kommerskollegium samt
statens handels- och industrikommission
Förslag angående överflyttning av vissa arbetsuppgifter från statens
handels- och industrikommission till kommerskollegium
Kommerskollegium har av ålder inom svensk statsförvaltning varit centralt
organ för handläggning av frågor rörande näringslivet i allmänhet med
undantag av jordbruket. På kollegium har sålunda ankommit ärenden angående
handel, industri och bergshantering samt hantverk och slöjd ävensom,
tills helt nyligen, sjöfart. I stor utsträckning har kollegium erhållit
befogenhet att avgöra uppkommande frågor. En betydande del av kollegiets
verksamhet har emellertid utgjorts av beredning av ärenden, som slutligt
handläggs av andra ämbetsverk eller av Kungl. Maj :t. Kollegium har blivit
en starkt anlitad remissinstans och därvid kommit att spela en framträdande
roll såsom rådgivande och samordnande organ inom statsförvaltningen
när det gällt behandlingen av spörsmål av betydelse för näringslivet.
Kollegium har även svarat för den officiella statistiken beträffande nyssnämnda
näringsgrenar.
Omfattningen och den närmare beskaffenheten av de arbetsuppgifter,
som tillkommit kommerskollegium, har växlat från tid till annan. Vad särskilt
angår förändringarna i detta hänseende under senare tid, må först erinras
om att i samband med det andra världskrigets utbrott en del av kollegiets
arbetsuppgifter inordnades i den då erforderliga krisorganisationen
för ärenden rörande näringslivet. I viss utsträckning togs kollegiets personal
i anspråk för krisförvaltningen.
I fråga om större förändringar på kommerskollegiets ämbetsområde under
senare tid märkes vidare, att kollegium tilldelats de centrala förvaltningsuppgifter,
som avses i 1946 års lag om övervakning av konkurrensbegränsning
inom näringslivet. För handläggning av dessa uppgifter — vilka består
i dels fortlöpande registrering av förekommande avtal, som innebär en begränsning
av konkurrensen, och dels undersökning i särskilda fall av konkurrensbegränsningar
och dess verkningar — har kollegium försetts med en
särskild byrå, monopolutredningsbyrån. I samband med 1953 års lagstiftning
om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet
erhöll kollegium viss personalförstärkning, främst avseende sistnämnda
byrå.
Slutligen bör framhållas, att kommerskollegiets befattning med sjöfartsangelägenheterna
numera upphört i enlighet med det beslut om inrättande
av ett sjöfartsverk, som i fjol fattades av statsmakterna. Därvid har kollegiets
sjöfartsbyrå, fartygsinspektionsbyrå och sjöfartssociala avdelning samt
ett antal till andra byråer hörande befattningshavare överförts till sjöfartsstyrelsen.
26
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
Vid anmälan av kommerskollegiets anslagsfrågor för innevarande budgetår
i propositionen nr 125 till 1955 års riksdag anförde dåvarande departementschefen,
att kollegium till följd av omläggning av viss annan statlig
verksamhet kunde komma att erhålla ytterligare uppgifter. Därvid åsyftades
främst frågan hur den verksamhet, som bedrives av statens priskontrollnämnd
samt av statens handels- och industrikommission, lämpligen borde
handhas.
I fråga om priskonlrollnämndens verksamhet erinrades om att utredning
hade påbörjats angående behovet av en fortsatt statlig priskontroll. Vid utredningen
skulle övervägas bl. a. huruvida den prisreglerande verksamheten
borde handhas av ett fristående organ eller om den lämpligen kunde anknytas
exempelvis till monopolutredningsbyrån. Ifrågavarande utredning —
1954 års priskontrollutredning — har nu slutförts och dess betänkande har
anmälts för Kungl. Maj:t. Därvid har beslutats bl. a. att för riksdagen skall
framläggas förslag om inrättande av en statens pris- och kartellnämnd,
vilken skall ombesörja erforderlig prisregistrering, prisanalys samt konsumentupplysning
i prisfrågor ävensom en i vissa hänseenden utvidgad övervakning
av konkurrensbegränsande företeelser inom näringslivet. Kommerskollegiets
befattning med hithörande spörsmål skall enligt förslaget upphöra
och den personal, som inom kollegium f. n. är sysselsatt därmed — i första
hand tjänstemännen på monopolutredningsbyrån — överflyttas till pris- och
kartellnämnden.
Vad härefter angår handels- och industrikommissionens verksamhet framhöll
dåvarande departementschefen, att kommissionens mera krisbetonade
arbetsuppgifter under senare år minskat avsevärt och att en del av personalen
kunnat indragas. Kommissionens övriga uppgifter — utredningar rörande
varuutbytet med utlandet, frågor angående internationella organisationer,
statistik in. in. — fick emellertid till avsevärd del anses vara av mera
permanent natur. Då sistnämnda uppgifter hörde nära samman med kommerskollegiets
verksamhet, syntes det finnas anledning överväga att framdeles
anförtro dem åt kollegium.
Fortsatta överväganden rörande den sålunda antydda omorganisationsfrågan
har nu föranlett kommerskollegium att framlägga förslag om att till
kollegium överföra en del av handels- och industrikommissionens arbetsuppgifter.
Förslaget står i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer
för en dylik omorganisation som tidigare angivits. Den tilltänkta överflyttningen
skall sålunda gälla den verksamhet, som ansetts bli bestående för
framtiden. Häri ingår i första hand det utredningsarbete, som erfordras för
förberedelser till förhandlingar och överenskommelser angående varuutbytet
med andra länder och för Sveriges medverkan i internationella organisationer.
Även kommissionens statistiska verksamhet, som i huvudsak avser
försörjningsstatistik och inbegriper viss maskinell bearbetning, har befunnits
vara behövlig på längre sikt och sålunda böra övertagas av kollegium.
De mera krisbetonade arbetsuppgifter, som förutsätts skola stanna kvar hos
kommissionen, utgöres av export- och importlicensgivningen samt handlägg
-
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
27
ningen av frågor rörande försörjningen med bränslen på korlare sikt och
angående byggnadstillstånd inom industrien. Likaledes har kommissionen
även i fortsättningen ansetts böra tillhandahålla erforderligt arbetsbiträde
åt den s. k. centralkommittén för produktivitetsfrågor.
I anslutning till den föreslagna omorganisationen bör enligt kommerskollegiets
mening inrättas ett handelspolitiskt råd, bestående av företrädare
för näringslivets olika intressen och med kollegiets chef som ordförande.
Kommerskollegiels omorganisationsförslag har i princip tillstyrkts i det
övervägande flertalet av de remissyttranden, som avgivits i ärendet. Några
remissinstanser har dock ansett att handels- och industrikommissionens
samtliga arbetsuppgifter, således även de mera krisbetonade, bör övertagas
av kollegium. Statistiska centralbyrån har påpekat att vissa fördelar kan
vinnas om den inom kommissionen förekommande maskinella bearbetningen
av statistiskt material anförtros åt centralbyråns maskincentral. I fråga
om det handelspolitiska rådet har framkommit förslag som går ut på att
rådet skall erhålla medbestämmanderätt vid de handelspolitiska ärendenas
avgörande.
Det torde numera få anses ställt utom varje tvivel, framhåller departementschefen,
att de arbetsuppgifter, vilka föreslås överflyttade från handelsoch
industrikommissionen till kommerskollegium, kommer att bestå under
överskådlig tid. Förhållandena och utvecklingen på utrikeshandelns område
ger starkt fog för uppfattningen, att det för upprätthållande av Sveriges
normala handelsförbindelser med utlandet kommer att även på längre
sikt krävas en jämförelsevis omfattande, fortlöpande utredningsverksamhet,
knuten till den statliga förvaltningen. Det är enligt departementschefens
mening med hänsyn härtill icke längre motiverat eller ens lämpligt att denna
verksamhet, såsom för närvarande är fallet, är förlagd till ett organ, som
tillkommit för behandling av mera krisbetonade uppgifter och som erhållit
en härav betingad ställning och konstruktion i organisatoriskt avseende.
Enligt departementschefens mening talar sålunda övervägande skäl för
att ifrågavarande verksamhet nu utbrytes från handels- och industrikommissionen
och i stället anförtros åt ett ämbetsverk med fastare ställning
inom statsförvaltningen. Någon tvekan synes därvid icke kunna råda om
att kommerskollegium är den myndighet, som lämpligen bör övertaga de
arbetsuppgifter, varom här är fråga. Kommerskollegium svarar redan för
handläggningen av ärenden i allmänhet angående de näringsgrenar, som i
första hand berörs av de handelspolitiska spörsmålen, nämligen handel, industri
och bergshantering. I och med att kollegiets befattning med ärenden
angående sjöfarten och konkurrensbegränsningar inom näringslivet upphört
eller kommer att upphöra, kan ämbetsverkets verksamhet koncentreras
till de centrala arbetsuppgifterna beträffande nyssnämnda näringsgrenar.
Härvidlag innebär den föreslagna omorganisationen en värdefull komplettering
av kollegiets resurser. Även ur rationaliseringssynpunkt synes departementschefen
ett genomförande av kollegiets förslag kunna medföra beaktansvärda
fördelar.
28
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
Vad här anförts gäller jämväl den statistiska verksamhet, som f. n. bedrives
inom handels- och industrikommissionen. Denna verksamhet har ett intimt
sammanhang med det utredningsarbete, varom förut talats, och bör
därför överflyttas till kollegium samtidigt som utredningsverksamheten övertages
av ämbetsverket. Härför talar enligt departementschefen också den
omständigheten, att näringsstatistiken icke lämpligen bör på längre sikt
vara uppdelad på olika organ. Vad angår den maskinella statistikbearbetning,
som f. n. förekommer inom kommissionen, står vissa fördelar att
vinna om denna övertages av statistiska centralbyråns maskincentral. Det
bör emellertid enligt departementschefen framhållas, att alldeles särskilda
anspråk måste ställas på möjligheterna att snabbt få fram erforderligt statistiskt
material som underlag till handelsförhandlingar o. dyl.; det kan här
bli fråga om att utföra erforderlig bearbetning med mycket kort varsel.
Departementschefen är icke övertygad om att dessa krav kan uppfyllas på
ett tillfredsställande sätt, om maskinarbetet inordnas i större sammanhang,
där hänsyn självfallet måste tagas till andra angelägna uppgifter, som till
äventyrs är under behandling.
Beträffande frågan hur handels- och industrikommissionens mera krisbetonade
uppgifter i fortsättningen lämpligen bör handhas har delade meningar
gjort sig gällande. Å ena sidan har vid remissbehandlingen framförts vissa
skäl, som talar för att även dessa uppgifter anförtros kommerskollegium.
Därvid har bl. a. framhållits olägenheten av att den praktiska tillämpningen
av gällande handelsöverenskommelser skiljes från det utredningsarbete, som
ligger till grund för avtalen. Även organisatoriska skäl samt rationaliseringssynpunkter
har ansetts motivera en lösning i nyss nämnd riktning. Å andra
sidan har kollegium funnit kommissionens arbete med licensgivning och regleringsverksamhet
i övrigt vara främmande för kollegiet och därför icke
böia överflyttas till ämbetsverket. För egen del är departementschefen icke
beredd att nu taga ställning till här förevarande spörsmål. Departementschefen
har därför ansett sig i nuvarande läge böra förorda, att handels- och
industrikommissionen tills vidare bibehålies såsom ett krisorgan med de
uPP§ifter, som enligt kollegiets förslag'' förutsatts skola kvarstanna i kommissionen.
Departementschefen understryker emellertid, att han icke därmed
vill föregripa de ytterligare överväganden i hithörande frågor, som
otvivelaktigt är påkallade.
Av det nu anförda framgår, att departementschefen i huvudsak biträder
kommerskollegiets förslag att till ämbetsverket överflytta de arbetsuppgifter
av mera permanent natur, vilka f. n. åvilar handels- och industrikommissionen.
Vad angår de åtgärder av organisatorisk art, som erfordras i
samband med en dylik överflyttning, har föreslagits att vid kollegium inrättas
eu särskild byrå för utredningsverksamheten samt att kollegiets statistiska
byrå utvidgas för att kunna omhänderta kommissionens statistiska
\erksamhet.
dets remisbehandling — har departementschefen i princip icke något att
invända. Till de personal- och anslagsfrågor, som föranleds av förslaget,
återkommer departementschefen i det följande.
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
29
Departementschefen finner det välbetänkt att det i samband med den förordade
omorganisationen inrättas ett handelspolitiskt råd under ordförandeskap
av kommerskollegiets chef. Rådet bör, såsom kollegium avsett och
som även framgår av benämningen, vara ett rådgivande organ och därvid
främst ha till uppgift att bistå ämbetsverket med de upplysningar och synpunkter
som ur näringslivets synpunkt kan ha betydelse för bedömningen
och handläggningen av handelspolitiska frågor. Departementschefen kan
icke ansluta sig till den av vissa remissinstanser framförda uppfattningen
att rådets ledamöter skall deltaga i avgörande beslut rörande dessa frågor.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare pröva spörsmålet
om rådets storlek, sammansättning och arbetsformer m. m.
Anslagsäskanden
Kommerskollegium
Kommerskollegium: Avlöningar
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 231 900 kronor.
Vid bifall till vad i det föregående förordats kommer att vid kommerskollegium
inrättas en ny byrå för handläggning av det utredningsarbete,
som f. n. ankommer på statens handels- och industrikommission. Vidare
kommer kollegiets statistiska byrå att förstärkas i den utsträckning, som
kan anses erforderlig för att övertaga kommissionens statistiska göromål.
Den nyinrättade byrån, som lämpligen bör benämnas utredningsbyrån,
bör stå under ledning av ett kommerseråd i Ca 37. Närmast under
honom bör tjänstgöra en förste byråsekreterare för handläggning av allmänna
frågor rörande internationella organisationer m. m. Med hänsyn till de
kvalifikationer, som kräves av befattningshavaren, bör denna placeras i
Ce 29.
Den nya byrån föreslås skola uppdelas på två sektioner. Dessa synes
böra benämnas utrikeshandelssektionen respektive allmänna utredningssektionen.
Som sektionschef bör beträffande sistnämnda sektion tjänstgöra
en byrådirektör i Ce 31; chefen för utrikeshandelssektionen bör erhålla befattning
såsom förste byråsekreterare i Ce 29.
Beträffande personalen i övrigt på utredningsbyrån föreslås, att två förste
byråsekreterartjänster i lönegrad 27 inrättas på utrikeshandelssektionen.
Emellertid bör endast en av dessa tjänster nu uppföras på
extra ordinarie stat; den andra torde tills vidare placeras i Cg 27. Av fem
amanuensbefattningar i reglerad befordringsgång på nämnda sektion bör
två upptagas på extra stat. På utrikeshandelssektionen bör inrättas en konloristtjänst
och eu kanslibiträdestjänst, båda icke-ordinarie.
På allmänna utredningssektionen hör inrättas eu förste byråsekreterartjänst
i Ce 27. Av tre amanuenstjänster på denna sektion torde
endast två böra placeras i reglerad befordringsgång. Den tredje amanuens
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
tjänsten bör uppföras på extra stat. I fråga om sektionens biträdespersonal
bör inrättas en extra ordinarie kanslibiträdestjänst och en befattning som
kontorist i Ce 13. Kollegiets förslag att den nya byrån utrustas med viss
för dess båda sektioner gemensam biträdespersonal anser departementschefen
sig kunna tillstyrka i princip. Emellertid bör i stället för en föreslagen
kansliskrivartjänst inrättas en befattning som kontorist i Ce 13. I övrigt
föreslås, att den gemensamma biträdespersonalen skall utgöras av ytterligare
en kontorist i Ce 13 (sekreterare åt verkschefen), två kanslibiträden
i Ce 11 och sex biträden i reglerad befordringsgång.
För vikariats- och övertidsersättningar på utredningsbyrån beräknas ett
belopp av 5 000 kronor. Möjlighet bör finnas att på den nya byrån vid behov
anställa tillfällig personal och att anlita sakkunniga för särskilda frågor.
Medelsbehovet för dessa ändamål uppskattas till 10 000 kronor.
Ledamöterna i det handelspolitiska rådet bör för läs- och sammanträdesdagar
åtnjuta ersättning motsvarande arvode enligt kommittékungörelsen.
Kostnaderna därför beräknas till 6 000 kronor.
Vad härefter angår föreslagen personalförstärkning av kollegiets
statistiska byrå anser departementschefen sig inte kunna
tillstyrka, att en särskild byråchefstjänst inrättas för de från handelsoch
industrikommissionen övertagna arbetsuppgifterna. Den förstärkning
av statistiska byråns ledning, som erfordras för den sålunda utvidgade verksamheten,
torde i stället kunna ske genom en dubblering tills vidare av
chefskapet på byrån. Departementschefen har ingen erinran mot att två särskilda
sektioner inrättas för de nya uppgifterna, nämligen en sektion för kvartals-
och lagerstatistik och en hålkortssektion. Föreståndaren för sektionen
för kvartals- och lagerstatistik bör placeras som förste
aktuarie i Ce 27. Vidare bör denna sektion utrustas med tre amanuenser
i reglerad befordringsgång. I fråga om sektionens biträdespersonal bör
inrättas en kontoristtjänst i Ce 13, två kanslibiträdestjänster i Ce 11 och
fyra biträdestjänster i reglerad befordringsgång. — I likhet med lönenämnden
anser departementschefen sig böra föreslå, att i stället för de föreslagna
tjänsterna som aktuarie i Ce 25 och som förste maskinoperatör i Ce
17 på hålkortssektionen inrättas en byråassistentbefattning i Ce
23 respektive en tjänst som maskinoperatör i Ce 15. Vidare ansluter departementschefen
sig till statskontorets uppfattning, att en ytterligare maskinoperatörstjänst
bör placeras i lönegrad Ce 11. Beträffande biträdespersonal
på hålkortssektionen föreslås inrättande av en kanslibiträdestjänst i
Ce 11 och sex biträdestjänster i reglerad befordringsgång.
Medelsbehovet för vikariats- och övertidsersättningar i anledning av den
löreslagna personalförstärkningen på statistiska byrån beräknas till 5 000
kronor.
Ämbetsverkets vaktpersonal bör förstärkas i samband med överflyttningen
av arbetsuppgifter från handels- och industrikommissionen till kollegium.
Departementschefen är emellertid inte beredd tillstyrka att mer än
l\a expeditionsvaktstjänster i Ce 10 inrättas av denna anledning.
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
31
Vid bifall till i det föregående framlagda förslag om inrättande av en utredningsbyrå
vid kommerskollegium samt om personalförstärkning av kollegiets
statistiska byrå kommer kollegium att tillföras sammanlagt 52 nya
tjänster, nämligen 1 kommerseråd i Ca 37, 1 byrådirektör i Ce 31, 2 förste
byråsekreterare i Ce 29, 1 förste aktuarie i Ce 27, 2 förste byråsekreterare
i Ce 27, 1 förste byråsekreterare i Cg 27, 11 amanuenser i reglerad befordringsgång,
varav 3 på extra stat, 1 byråassistent i Ce 23, 1 maskinoperatör
i Ce 15, 5 kontorister i Ce 13, 7 kanslibiträden i Ce 11, 1 maskinoperatör
i Ce 11, 2 expeditionsvakter i Ce 10 samt 16 biträden i reglerad befordringsgång.
Nu angivna tjänster har med få undantag f. n. sin motsvarighet i befattningar
inom handels- och industrikommissionen. Det finns därför enligt
departementschefen anledning utgå ifrån att innehavarna av dessa befattningar
inom kommissionen i stor utsträckning skall kunna överföras till
motsvarande nya tjänster hos kommerskollegium. I fråga om de övergångsanordningar,
som må påkallas vid förslagets genomförande, förutsättes det
få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta. Det bör enligt departementschefen
i detta sammanhang inte möta hinder att i viss utsträckning jämkningar
företages beträffande placeringen av befattningshavare inom kollegiets olika
byråer.
De förslag, som framlagts om inrättande av nya tjänster m. m. vid kommerskollegium
i samband med överflyttning av vissa arbetsuppgifter från
handels- och industrikommissionen, kan beräknas medföra ett ökat medelsbehov
för nästa budgetår av 796 000 kronor under kollegiets avlöningsanslag.
Med hänsyn till den i annat sammanhang föreslagna överflyttningen av
de arbetsuppgifter, som f. n. handhas av kollegiets monopolutredningsbyrå,
till statens pris- och kartellnämnd, vilken överflyttning skulle ske vid utgången
av 1956, finner departementschefen ej anledning att nu föreslå någon
ändring beträffande personalen å sagda byrå.
Vad härefter angår övriga yrkanden under avlöningsanslaget finner departementschefen
det motiverat, att elektriska byrån erhåller viss personalförstärkning.
I avvaktan på slutligt ställningstagande till elkraftutredningens
förslag till omorganisation av den statliga verksamheten på elkraftsområdet
kan departementschefen emellertid endast tillstyrka att en byrådirektörstjänst
inrättas på ifrågavarande byrå. Tjänsten bör avses för i huvudsak
de arbetsuppgifter, som angivits av kollegium, och torde placeras i lönegrad
Ce 31. Innehavaren skall besitta civilingenjörskompetens. Tillkomsten
av den nya tjänsten föranleder en kostnadsökning av 23 300 kronor.
Departementschefen biträder även förslag om uppflyttning från 27 till 29
lönegraden av förste byråsekreterartjänsten på elektriska byrån. Härför
erfordras en anslagshöjning med 1 900 kronor. Departementschefen förordar,
att eu förste kansliskrivartjänst på statistiska byrån, en kansliskrivartjänst
på industribyrån och en kanslibiträdestjänst fr. o. m. nästa budgetår
överföres på ordinarie stat. Därjämte bör tre kontorsbiträden enligt
grunderna för den reglerade befordringsgången erhålla ordinarie anställ
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
ning. För detta ändamål finns tre tjänster i lönegrad Ca 8 disponibla. Antalet
dylika tjänster i personalförteckningen behöver därför icke utökas.
Såsom i det föregående angivits kommer — vid bifall till förslaget om
inrättande av pris- och kartellnämnden — kollegiets monopolutredningsbyrå
och avdelning för analys av pris- och marknadsförhållanden att kunna avvecklas
fr. o. m. den 1 januari 1957. Till följd därav bör vid anslagsberäkningen
hänsyn tagas till kostnaderna vid nämnda byrå och avdelning under
endast ett halvt år. Sålunda beräknar departementschefen, att medelsbehovet
under kollegiets avlöningsanslag kan minskas med 208 500 kronor. Av
detta belopp hänför sig 15 800 kronor till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
178 500 kronor till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och
14 200 kronor till rörligt tillägg. — Vidare bör avlöningsanslaget minskas
med 377 800 kronor i anledning av överflyttning av viss personal till sjötartsstyrelsen
samt med 13 600 kronor för hålkortsbearbetning.
I detta sammanhang anmäler departementschefen, att kommerskollegium
för nationalbudgetarbetet årligen företager statistiska undersökningar rörande
kapitalinvesteringar inom samfärdseln. Kostnaderna för dessa undersökningar
har hittills bestritts från anslag under sjunde huvudtiteln. Departementschefen
föreslår, att kostnaderna härför fr. o. m. nästa budgetår
bestrides från kollegiets avlönings- och omkostnadsanslag. Under avlöningsanslaget
torde för nämnda ändamål beräknas ett ytterligare medelsbehov av
2 400 kronor.
Avlöningsanslaget bör vidare höjas med 27 100 kronor för löneklassändringar
in. in. ökningen av anslagsposten till rörligt tillägg i anledning av
1955 års allmänna lönehöjning för statstjänstemän beräknas till 261 100
kronor.
I anledning av vad sålunda föreslagits bör avlöningsanslaget för nästa
budgetår uppräknas med 512 400 kronor till 2 744 300 kronor.
Kommerskollegiets avlöningsanslag beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 917 400 (— 129 100) kronor;
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 7 500 (4-6 000) kronor;
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 280 600 (+ 276 200) kronorrörligt
tillägg 538 800 (+ 359 300) kronor.
Avlöningsanslaget bestämmes alltså till 2 744 300 (+ 512 400) kronor.
Vad angår personalförteckningen för kommerskollegium förordar departementschefen
att alla chefer för byråer i fortsättningen benämnes kommerseråd
samt att tjänsten som hemslöjdskonsulent lämpligen måtte benämnas
förste hemslöjdskonsulent. Vidare bör en vakant byrådirektörstjänst på extra
ordinarie stat utgå ur förteckningen. Vid bifall därtill och till de förslag,
som departementschefen framlagt i det föregående, bör i kollegiets
personalförteckning från och med den 1 juli 1956 uppföras följande tjänster.
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956 33
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat
1 generaldirektör ............................................ Cp 19
7 kommerseråd .............................................. Ca 37
2 byrådirektörer ........................ Ca 31
3 förste aktuarier ............................................ Ca 29
2 förste byråingenjörer ...................................... Ca 29
4 förste byråsekreterare ...................................... Ca 29
1 redaktör .................................................. Ca 29
1 förste byråsekreterare ...................................... Ca 27
3 aktuarier .................................................. Ca 25
1 kamrerare ................................................ Ca 25
1 kontorsskrivare ............................................ Ca 19
3 förste kansliskrivare........................................ Ca 17
3 kansliskrivare ............................................ Ca 15
4 kontorister ................................................ Ca 13
1 förste expeditionsvakt ...................................... Ca 12
10 kanslibiträden ............................................ Ca 11
3 expeditionsvakter .......................................... Ca 10
33 kontorsbiträden............................................ Ca 8
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25
4 byrådirektörer . ........................................... Ce 31
3 förste aktuarier ............................................ Ce 29
3 förste byråsekreterare ...................................... Ce 29
3 förste aktuarier .................. Ce 27
2 förste byråingenjörer ................. Ce 27
3 förste byråsekreterare ..................................... Ce 27
1 förste hemslöjdskonsulent .................................. Ce 27
Tjänsteman å övergångsstat
1 kommerseråd .............................................. Ca 37
Antalet tjänster i lönegrad Ca 8 torde enligt departementschefen få bli
beroende av i vilken mån grunderna för reglerad befordringsgång kan bli
tillämpliga på de nyinrättade kontorsbiträdestjänsterna vid kollegium.
Vidare bör i anledning av förslaget om inrättande den 1 januari 1957 av
pris- och kartellnämnden fr. o. m. nämnda tidpunkt följande tjänster — som
nu är placerade på monopolutredningsbyrån samt på avdelningen för analys
av pris- och marknadsförhållanden — avföras från kollegiets personalförteckning,
nämligen 1 kommerseråd i Ca 37, 1 expeditionsvakt i Ca 10, 2
byrådirektörer i Ce 31, 3 förste aktuarier i Ce 29, 1 förste byråsekreterare i
Ce 29 och 2 förste aktuarier i Ce 27. Dessutom bör samtidigt följande befattningar
på nämnda byrå och avdelning indragas, nämligen 7 amanuenser i
reglerad befordringsgång, 1 kontorist i Ce 13, 1 kanslibiträde i Ce 11 och
8 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 123
34
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
4 biträden i reglerad befordringsgång samt 5 extra befattningshavare. Kommerskollegiets
personalstyrka kommer därigenom att minska med 28 befattningshavare.
Kommerskollegium: Omkostnader
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 419 800 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslagsposten till sjukvård m. in. uppräknas
med 5 100 kronor. För reseersättningar förordas höjning i anledning
av utvidgad verksamhet med 2 000 kronor; då posten samtidigt skall minskas
till följd av att sjöfartsärendena inte längre handlägges inom kollegium,
kan posten nedräknas med 9 200 kronor. Föreslagen ökning av delposten
till bränsle, lyse och vatten kan departementschefen tillstyrka. Med hänsyn
till belastningen vill departementschefen emellertid förorda en ytterligare
uppräkning. Sålunda torde delposten höjas med sammanlagt 13 800 kronor.
Beträffande övriga expenser för eget behov är departementschefen inte beredd
tillstyrka större nettoökning än 170 100 kronor. Av detta belopp hänför
sig 500 kronor till expenser för statistiska undersökningar rörande
investeringar inom samfärdseln. Vid beräkningen av beloppet i övrigt har
hänsyn tagits till bl. a. att den av kollegium föreslagna personalförstärkningen
inte genomföres till alla delar. Den nuvarande delposten till övriga
expenser för annat än eget behov å 12 500 kronor kan i enlighet med kollegiets
förslag helt utgå fr. o. m. nästa budgetår. För publikationstryck kan
departementschefen inte förorda större höjning än med 4 000 kronor. Därvid
har i enlighet med statskontorets uttalanden fördyringen av tryckningskostnaderna
beräknats till endast åtta procent.
I detta sammanhang vill departementschefen förorda, att — i samband
med överflyttning av arbetsuppgifter från handels- och industrikommissionen
till kommerskollegium — möbler, maskiner och andra inventarier, som
nu disponeras för denna verksamhet, utan kostnad får övertagas av kollegium.
Även i fråga om kollegiets omkostnadsanslag föranleder de i propositionen
om pris- och kartellnämnden framlagda förslagen minskning av medelsbehovet.
Sålunda beräknar departementschefen, att avvecklingen fr. o. m. den
1 januari 1957 av imonopolutredningsbyrån samt avdelningen för analys
av pris- och marknadsförhållanden medför en sammanlagd anslagsminskning
med 26 700 kronor. Av detta belopp hänför sig till sjukvård m. m.
1 100 kronor, till reseersättningar 3 000 kronor, till bränsle, lyse och vatten
2 100 kronor, till övriga expenser 12 000 kronor samt till publikationstryck
8 500 kronor. I samband med överflyttningen av hithörande arbetsuppgifter
till pris- och kartellnämnden skall denna myndighet även övertaga
uppgiften att trycka och utgiva publikationen Näringsfrihetsfrågor.
Inkomstposten till särskilda uppbördstmedel beräknas komma att öka
med 1 500 kronor.
Omkostnadsanslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med
562 900 (+ 143 100) kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
35
Statens handels- och industrikominission
Statens handels- och industrikominission: Avlöningar
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kronor.
Enligt de i det föregående framlagda förslagen skall de arbetsuppgifter av
mera permanent natur, som f. n. handhas av handels- och industrikommissionen,
fr. o. m. nästa budgetår överflyttas till kollegium. Vid ett genomförande
av detta förslag kommer verksamheten inom kommissionen att omfatta
uppgifter av huvudsakligen krisbetonad karaktär. Hit hör främst licensgivningen
i samband med import- och exportregleringarna, frågor angående
bränsleförsörjningen på kortare sikt samt spörsmål, som sammanhänger
med byggnadstillstånd åt industrien. Därtill kommer vissa sekreterargöromål
m. m. för centralkommittén för produktivitetsfrågor.
Med hänsyn till den väsentliga begränsning av verksamhetsområdet, som
sålunda avses böra ske, torde enligt departementschefen kommissionens
plenum kunna minskas. Mot kommissionens förslag i detta hänseende har
departementschefen icke något att erinra. Plenum torde alltså i enlighet
med förslaget få ungefärligen samma storlek som det nuvarande arbetsutskottet,
nämligen utom ordföranden och vice ordföranden tre ledamöter.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare besluta om sammansättningen
av plenum.
Mot den av handels- och industrikommissionen tillstyrkta beräkningen av
avlöningsanslaget för nästa budgetår, vilken innebär en nedräkning med
1 000 000 kronor, har departementschefen icke något att erinra. Nämnda anslag
torde i enlighet härmed böra uppföras med 1 000 000 kronor.
Statens handels- och industrikommission: Omkostnader
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 350 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att, i enlighet med förslag av handels- och
industrikommissionen, anslaget för nästa budgetår uppföres med 125 000
kronor.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta utlåtande dels Kungl. Maj :ts proposition nr
97 angående inrättande av en statens pris- och kartellnämnd in. in., dels
Kungl. Maj :ts proposition nr 103 angående anslag till kommerskollegium
samt statens handels- och industrikominission.
Vad först beträffar propositionen nr 97 vill utskottet erinra om att Kungl.
Maj :t i propositionen nr 147 förordat övergång till en ordning, som innebär
att direkt prisreglering ej skall tillämpas under normala förhållanden utan
att man då skall lita främst till konkurrensen som prisregulator. I enlighet
36
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
härmed har föreslagits, att den nuvarande tidsbegränsade prisregleringslagen
skall ersättas av en permanent beredskapslagstiftning med syfte att i
vissa extraordinära situationer möjliggöra åtgärder, som befinnas nödvändiga
för att motverka prisstegringar. Detta förslag bygger på att man samtidigt
genomför vissa lagstiftningsåtgärder, som syfta till att ge samhället
ökade möjligheter att motverka konkurrensbegränsningar inom näringslivet.
I anslutning härtill har i propositionen nr 148 framlagts förslag av
innehåll, att 1953 års lag om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning
inom näringslivet, som i huvudsak endast äger tillämpning på konkurrensbegränsning,
som består i monopol eller kartellavtal, skall utsträckas
att avse alla slag av konkurrensbegränsningar, som medföra samhällsskadlig
verkan. I sistnämnda proposition har även framlagts förslag till lag om uppgiftsskyldighet
rörande pris- och konkurrensförhållanden m. m. Lagen innebär,
att den i den hittillsvarande prisregleringslagen föreskrivna uppgiftsskyldigheten
för företagarna göres permanent och samordnas med den
uppgiftsskyldighet rörande konkurrensförhållanden, som nu gäller enligt
1946 års lag om övervakning av konkurrensbegränsning inom näringslivet.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande båda propositioner ha numera tillstyrkts av
andra lagutskottet.
Den nu föreliggande propositionen nr 97 behandlar de organisatoriska
åtgärder, som enligt departementschefens förslag skola vidtagas i anslutning
till den förordade lagstiftningen. Därvid föreslås i enlighet med ett
av priskontrollutredningen framlagt förslag, att en ny myndighet, statens
pris- och kartellnämnd, inrättas den 1 januari 1957. Nämnden skall ha till
uppgift att följa prisutvecklingen inom näringslivet, registrera konkurrensbegränsande
överenskommelser, utföra särskilda undersökningar rörande
pris- och konkurrensförhållanden samt bedriva konsumentupplysning i
prisfrågor.
Utskottet vill erinra om att förslaget om prisregleringens slopande under
normala förhållanden innebär bl. a., att de avvikelser från den effektiva
konkurrensen, som ha sin grund i bristande priskännedom och prismedvefande
hos konsumenterna, skola motverkas genom konsumentupplysning
i prisfrågor. En förutsättning för att den konsumentupplysande verksamheten
skall kunna bedrivas på önskvärt sätt är, att samhällsorganen få
tillräckliga möjligheter att följa prisutvecklingen och omständigheterna vid
prissättningen. Detta är också ett villkor för att samhället skall kunna
utöva en effektiv prisövervakning.
Vad beträffar de arbetsuppgifter, som skola ankomma på det nya organet,
bör detsamma jämväl enligt utskottets mening i princip vara ett
rent utredande organ. Såsom departementschefen framhållit, bör det dock
vara den blivande myndigheten obetaget att hos andra myndigheter eller
Kungl. Maj :t göra de framställningar, innefattande meningsyttringar eller
förslag till åtgärder, som dess ledning finner av omständigheterna påkallade.
Härav följer, att utskottet avstyrker motionen II: 714. Med hänsyn till
den uppfattning utskottet intagit i denna fråga torde motionerna I: 531 och
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
37
II: 687 samt I: 551 och II: 715, i här berörd del, icke böra föranleda någon
riksdagens åtgärd.
En viktig uppgift för det nya organet är att ombesörja en allmän och
fortlöpande registrering av priser för olika förnödenheter och tjänster, varigenom
underlag erhålles för att kunna bedöma, inom vilka områden av
näringslivet särskilda analyser av prisbildningen äro nödvändiga. En kontinuerlig
prisregistrering är också påkallad för konsumentupplysningen.
Det synes redan av denna anledning naturligt, att även upplysningsverksamheten
förlägges till det nya organet.
I fråga om organets prisregistrerande och prisanalyserande uppgifter ha
i motionerna I: 531 och II: 687 samt 1:551 och II: 715 liksom av vissa remissinstanser
framhållits, att den föreslagna verksamheten i denna del bör
begränsas. Såsom emellertid priskontrollutredningen framhållit är det nödvändigt,
att, för att avsedd effekt skall kunna nås med de föreslagna åtgärderna,
den härmed förenade verksamheten bedrives med stor kraft. Detta
förutsätter bl. a. en mycket omfattande utredningsverksamhet rörande
förekomsten och verkningarna av konkurrensbegränsningar. Med hänsyn
till de allmänna krav, som måste ställas på det nya organet, vill utskottet
tillstyrka, att organets verksamhet i denna del upplägges i enlighet med
utredningens av departementschefen förordade förslag. Det bör få ankomma
på ledningen att under beaktande av föreliggande behov och önskemål
samt de personella och andra resurser, som stå till buds, avgöra vilken omfattning
arbetet på ifrågavarande område skall få och på vad sätt det
lämpligen bör bedrivas.
Enligt det föreliggande förslaget skall det nya organet övertaga det hos
monopolutredningsbyrån förda registret över konkurrensbegränsande överenskommelser
inom näringslivet samt byråns uppgift att genom särskilda
undersökningar söka utröna verkningarna av konkurrensbegränsning. Mot
förslaget i denna del har utskottet icke något att erinra.
Utredningen har betonat vikten av att konsumenterna få sådan upplysning
i prisfrågor, att det blir möjligt för dem att på bästa sätt disponera
sin köpkraft. En utvidgning av den konsumentupplysande verksamheten
finner även utskottet önskvärd. Det är av största betydelse, att konsumentupplysningen
blir utförlig, objektiv och tydlig. Utskottet tillstyrker, att det
nya organet bör svara för sådan konsumentupplysning, som kan grundas
på dess prisregistrerande verksamhet. Departementschefen har som exempel
på vad upplysningsverksamheten kan komma att gälla angivit bl. a.
skäligheten av prismarginalerna inom olika distributionsled. Då, såsom tidigare
framhållits, det nya organet skall vara ett rent utredande organ
och alltså icke ha alt ingå på bedömningar, förutsätter utskottet, att i det
anförda exemplet avses upplysning om prismarginalernas storlek jämte
eventuellt uppgifter om andra sakförhållanden, som kunna tjäna till ledning
vid eu bedömning av skäligheten. För övrigt anser utskottet i likhet
med departementschefen, att någon tids erfarenhet av verksamheten hör
avvaktas, innan en närmare precisering sker av vad konsumentupplysningen
bör avse. Vad departementschefen anfört om gränsdragningen mellan nu
38
Staisutskoitets utlåtande nr 123 år 1956
ifrågavarande upplysningsverksamhet och den som ankommer på Hemmens
forskningsinstitut eller det institut för konsumentfrågor, som kan
komma att inrättas, ger icke utskottet anledning till erinran.
Vad beträffar priskontrollnämndens »fältorganisation» är departementschefen
icke nu beredd att taga ställning till frågan, hur insamlingsarbetet
lämpligen bör organiseras på längre sikt. Detta spörsmål har ansetts böra
ytterligare övervägas, sedan närmare erfarenheter vunnits. Utskottet delar
denna uppfattning och anser i likhet med departementschefen, att det tills
vidare bör ankomma på priskontoren att handha den erforderliga uppgiftsinsamlingen
för det nya organets räkning. Det i motionerna 1:551 och
II: 715 gjorda yrkandet om skyndsam utredning av denna fråga kan utskottet
alltså icke biträda.
Beträffande den erforderliga organisationen för det fall, då den allmänna
prisregleringslagen bör träda i tillämpning, anser utskottet i likhet med
departementschefen, att praktiska skäl tala för att det nya organet får fungera
som nytt priskontrollorgan. Härav följer, att utskottet icke kan biträda
den i motionerna 1:531 och 11:687 uttalade meningen, enligt vilken
den utredande funktionen även under beredskapsförhållanden skall särskiljas
från den förhandlande och prisreglerande funktionen. Likaså avstyrkes
det i förenämnda båda motioner I: 551 och II: 715 gjorda yrkandet om utredning
rörande formen för denna beredskapsorganisation.
Statens upplysningsbvrå är för närvarande i organisatoriskt avseende
inordnad i statens priskontrollnämnd. Byråns uppgifter anses icke ha någon
direkt anknytning till verksamheten på pris- och konkurrensområdena.
Beträffande byråns förläggning synes särskilt med tanke på dess verksamhet
i fråga om pressklipp, upplysningskampanjer och utgivande av tidskriften
»Från departement och nämnder» lämpligt, att densamma anknytes
till statsdepartementen och därvid närmast inordnas i den till finansdepartementet
hörande organisationsavdelningen. Utskottet tillstyrker detta
förslag.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att stor försiktighet
bör iakttagas, när det gäller att inrätta ett nytt permanent ämbetsverk. Såsom
departementschefen emellertid framhållit, är det här fråga om en verksamhet,
som kräver en jämförelsevis omfattande organisation för att önskad
effekt skall kunna nås. Härtill kommer, att arten av denna verksamhet
knappast sammanfaller med någon annan statlig verksamhet av ekonomisk-statistisk
karaktär. Av vissa remissinstanser liksom i motionerna
1:531 och 11:687 samt 1:551 och 11:715 föreslås, att verksamheten förlägges
till redan befintliga organ, varvid i första hand kommerskollegium ansetts
böra ifrågakomma. Utskottet kan härvid dela departementschefens
uppfattning, att det synes vanskligt att med kollegiets verksamhet förena
en sådan aktiv prisövervakning och analys av pris- och konkurrensförhållandena,
som här avses. Utskottet vill på anförda skäl tillstyrka departementschefens
förslag om att det nya organet för den övervaknings- och
utredningsverksamhet avseende prisbildningen och konkurrensen inom näringslivet,
som ansetts nödvändig efter prisregleringens avskaffande, får
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
39
självständig ställning. Förenämnda motioner 1:531 och 11:687 samt 1:551
och II: 715, i nu berörd del, avstyrkas alltså.
Utskottet har icke något att erinra mot att det nya organet träder i verksamhet
den 1 januari 1957 och att detsamma benämnes statens pris- och
kartellnämnd. Härvid förutsättes, att kommerskollegiets monopolutredningsbyrå
och avdelning för analys av pris- och marknadsföihallanden samt
statens priskontrollnämnd avvecklas. Till frågan om konsekvenserna härav
för kommerskollegiets vidkommande kommer utskottet att taga ställning
i det följande.
Vad härefter beträffar statens pris- och kartellnämnds organisation m. m.
har priskontrollutredningen med hänsyn till de krav, som måste ställas på
det nya organet, ansett nödvändigt, att detsamma ledes och övervakas av
en allsidigt sammansatt styrelse. Enligt utredningens förslag skall styrelsen
bestå av 13 ledamöter. Av dessa skola fem representera konsumenterna och
fem näringslivet. De övriga tre ledamöterna skola företräda ekonomisk och
juridisk sakkunskap och icke vara knutna till nagot partsintresse. Utskottet
finner i likhet med departementschefen, att de parter, som äro närmast
intresserade av nämndens verksamhet, nämligen konsumenter och företagare,
också böra genom representanter i styrelsen få utöva inflytande på
verksamhetens utformning och inriktning. Utskottet vill därför förorda en
styrelse av i huvudsak nu angivna typ. Det synes få ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela närmare bestämmelser om styrelsens sammansättning.
Utskottet har icke något att erinra mot att ledningen av det nya organet
skall ankomma på en chef, som tillika bör vara ledamot av styrelsen. Med
hänsyn till det nya ämbetsverkets omfattning och arbetsuppgifternas art
synes chefen böra erhålla överdirektörs tjänsteställning och placeras i lönegrad
Cp 17.
Vad beträffar organisationen i övrigt innebär utredningens förslag, att för
verksamheten inom det nya organet skola finnas anställda sammanlagt 93
befattningshavare, fördelade på en planläggningsbyrå, tre utredningsbyråer,
en statistisk byrå och ett kansli. Vissa remissmyndigheter ha funnit antalet
befattningshavare onödigt stort. För att verksamheten skall nå önskad effekt
är det enligt utskottets mening angeläget, att nämnden får erforderliga
arbetskraftsresurser. Med hänsyn emellertid till den återhållsamhet,
som bör iakttagas vid inrättande av nya permanenta statliga organ, finner
utskottet i likhet med departementschefen en viss begränsning av organisationen
motiverad. Vid angivna förhållande vill utskottet tillstyrka departementschefens
förslag, som innebär en nedskärning av antalet befattningshavare
till 78, överdirektören oräknad.
Vad organisationsplanen beträffar har utskottet icke något att erima mot
att det nya organet uppdelas på fyra byråer, nämligen törsta, andra och
tredje utredningsbyrån samt statistiska byrån liksom ej heller mot alt
kansligöromålen förläggas till tredje utredningsbyrån.
Mot departementschefens förslag om olika tjänster vid det nya organet
bär utskottet vid sin granskning icke funnit något vara att invända. Utskottet
tillstyrker alltså den föreslagna personalförteckningen.
40
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
Vid bifall till det föreliggande förslaget skola de befattningar, som finnas
vid priskontrollnämnden, indragas. Enligt propositionen uppgå desamma
för närvarande till 78. Genom avveckling av kommerskollegiets monopolutredningsbyrå
samt avdelning för analys av pris- och marknadsförhållanden
kommer kollegiets organisation att sammanlagt minska med 28 tjänstemän.
Av det anförda framgår, att utskottet avstyrker motionerna 1: 530 och
II: 686, i vilka föreslås att det nya organets personella organisation skall
fastställas i enlighet med priskontrollutredningens förslag.
Utskottet övergår härefter till frågan om anslag till statens pris- och kartellnämnd.
De verkställda beräkningarna av nämndens avlönings- och omkostnadsanslag
ha icke givit utskottet anledning till erinran. Då nämnden icke skall
inrättas förrän den 1 januari 1957 erfordras anslagen i fråga endast för
ett halvt budgetår. Desamma böra alltså uppföras med 661 400 kronor respektive
150 000 kronor.
Vad härefter beträffar frågan om anslag till näringsfrihetsrådet må erinras
om att den numera tillstyrkta utvidgningen av 1953 års lag om motverkande
i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet m. m.
till att avse alla slag av konkurrensbegränsningar icke påkallar någon ändring
av näringsfrihetsrädets sammansättning. Den förordade lagändringen
medför emellertid ökat arbete för rådet. Till följd härav vill utskottet tillstyrka,
att rådets ordförande och sekreterare erhålla heltidsbefattningar.
Mot de för dessa befattningshavare föreslagna arvodesbeloppen liksom föreslagen
uppräkning av arvodena till övriga ledamöter än ordföranden har
utskottet icke något att erinra.
Biträdesgöromålen vid rådet omhänderhaves av personal från ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor. Departementschefen anser, att denna
anordning bör fortsätta och att rådet alltså icke bör erhålla egen personal.
Utskottet saknar tillräcklig anledning att frångå departementschefens
förslag härutinnan och kan alltså icke biträda motionen II: 716.
Utskottet tillstyrker den verkställda beräkningen av näringsfrihetsrädets
avlöningsanslag. Detsamma gäller rådets omkostnadsanslag. Dessa båda anslag
böra alltså uppföras med 89 000 kronor respektive 9 200 kronor.
I fråga om ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor må framhållas,
att en utvidgad behörighet för näringsfrihetsrådet till att omfatta alla
slag av konkurrensbegränsningar påkallar en ökad arbetsbelastning för ombudsmannaämbetet.
En förstärkning av personalen synes därför motiverad.
I sådant syfte föreslår departementschefen inrättandet av en byråchefstjänst
för konkurrensbegränsningsärenden, vars innehavare skulle placeras
i lönegrad Ce 37. Utskottet tillstyrker detta förslag.
Vidare föreslås att vid ombudsmannens sida skola ställas två befattningshavare,
av vilka den ene avses skola självständigt handlägga vissa slag av
anmälningsärenden och den andre närmast under ombudsmannen svara
lör handläggning av ärenden med huvudvikten lagd på konkurrensbegränsningars
inverkan på prisfrågan. Utskottet finner förslagen motiverade och
Statsutskottets utlåtande nr 123 är 1956
41
tillstyrker, att sistnämnda båda befattningshavare tilldelas byrådirektörs
tjänsteställning med inplacering i lönegraderna Ce 31 respektive Ce 33. I
motionerna 1:531 och 11:687 har yrkats bl. a., att sistnämnda befattning
icke bör inrättas. Under hänvisning till vad utskottet anfört rörande omfattningen
av den statliga utredningsverksamheten rörande pris- och konkurrensförhållanden,
kan utskottet icke biträda ifrågavarande motioner i
här berörd del.
Vad departementschefen föreslagit beträffande utökning av personalen
vid ombudsmannaämbete! med en förste byråsekreterare i Ce 29 och en amanuens
samt viss biträdespersonal har icke givit utskottet anledning till
erinran.
I överensstämmelse med det anförda tillstyrker utskottet departementschefens
förslag till personalförteckning. Detsamma gäller anslaget till avlöningar
vid ombudsmannaämbete!, som alltså bör uppföras med 178 500
kronor.
I fråga om ombudsmannaämbctets omkostnadsanslag kommer givetvis
även detta anslag att påverkas av förslaget om utvidgning av ämbetets verksamhet.
Utskottet har icke något att erinra mot den förordade uppräkningen
av anslaget. Detsamma bör alltså bestämmas till 19 200 kronor.
Vid sin granskning av departementschefens förslag till medelsanvisningar
under anslagen till avlöningar och omkostnader för statens priskontrollnämnd
finner utskottet de verkställda beräkningarna böra godtagas. Anslagen
böra alltså uppföras med äskade belopp.
Till avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd har Kungl. Maj:t
äskat ett anslag av 180 000 kronor. Såsom departementschefen framhållit
torde det vara ofrånkomligt, att ett antal befattningshavare vid nämnden
icke kan inordnas i den nya organisationen. I likhet med departementschefen
finner utskottet skäligt, att åt den personal, som sålunda friställes, tills
vidare under en avvecklingsperiod beredas möjligheter till sysselsättning
inom nämnda organisation. Utskottet delar även departementschefens uppfattning,
att all rimlig hänsyn bör tagas till den övertaliga personalens berättigade
intressen och att alla möjligheter beaktas för att bereda dem annan
likvärdig anställning. Det för ändamålet äskade anslaget, som är avsett
för ett halvt budgetår, tillstyrkes.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt, att statens upplysningsbyrå förlägges
till statsdepartementens organisationsavdelning. Departementschefen
har funnit lämpligt att så sker fr. o. m. den 1 juli 1956. Utskottet har icke
funnit något vara att erinra mot det beräknade medelsbehovet för löner och
övriga utgifter vid byrån liksom ej heller mot att för nästa budgetår medelsanvisningen
för byråns del sker under ett särskilt förslagsanslag under
tionde huvudtiteln.
Utskottet övergår härefter till behandling av Kungl. AIaj:ts proposition
nr 103 angående anslag till kommerskollegium samt statens handels- och
industrikommission.
Vad först beträffar förslaget om överflyttning av vissa arbetsuppgifter
från statens handels- och industrikommission till kommerskollegium må
42
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
framhållas, att härmed avses arbetsuppgifter av mera varaktig beskaffenhet.
Det gäller sålunda närmast det utredningsarbete, som erfordras för förberedelser
till förhandlingar och överenskommelser angående varuutbytet
med andra länder och för Sveriges medverkan i internationella organisationer.
Utskottet finner bärande skäl anförda för förslaget i fråga, vilket även
tillstyrkts av det övervägande antalet remissmyndigheter. Detsamma biträdes
alltså av utskottet.
På handels- och industrikommissionen ankommer för närvarande en relativt
omfattande statistisk verksamhet, avseende försörjningen med andra
varor än jordbruksprodukter. Då dessa arbetsuppgifter nära sammanhänga
med kommissionens utredande verksamhet, synes det utskottet naturligt
och ändamålsenligt, att även dessa göromål överflyttas till kommerskollegium.
Utskottet tillstyrker alltså förslaget jämväl i denna del.
Beträffande frågan om överförande till kommerskollegium av handelsoch
industrikommissionens mera krisbetonade uppgifter ha delade meningar
gjort sig gällande. Utskottet finner i likhet med departementschefen
lämpligt, att denna fråga tages under ytterligare övervägande. Kommissionen
bör alltså tills vidare bibehållas som ett krisorgan med nämnda uppgifter.
Till frågan om de åtgärder av organisatorisk art, som erfordras i samband
med en dylik överflyttning, återkommer utskottet vid behandlingen
av kommerskollegiets avlöningsanslag.
Det har befunnits önskvärt, att i anledning av förenämnda omorganisation
kommerskollegium får del av näringslivets synpunkter vid förberedande
av viktigare handelspolitiska frågor. För detta ändamål föreslås, att till
kollegium knytes ett handelspolitiskt råd under ordförandeskap av kollegiets
chef. Förslaget i fråga, som i princip tillstyrkts av samtliga remissinstanser,
biträdes av utskottet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
närmare pröva frågan om rådets storlek, sammansättning och arbetsformer
m. m.
Beträffande kommerskollegiets avlöningsanslag må följande framhållas.
För handläggning av de uppgifter, som enligt vad i det föregående förordats
skola överflyttas från statens handels- och industrikommission till
kommerskollegium, vill utskottet tillstyrka, att i kollegiet inrättas en ny
byrå och att kollegiets statistiska byrå förstärkes.
Vad förstnämnda byrå beträffar har utskottet icke något att erinra
mot att densamma ställes under ledning av ett kommerseråd i Ca 37 och
uppdelas på två sektioner. Vid sin granskning av personaluppsättningen i
övrigt å denna byrå, innebärande bl. a. att den ena av sektionerna skall
förestås av en byrådirektör i Ce 31 och den andra av en förste byråsekreterare
i Ce 29, har utskottet funnit departementschefens förslag böra godtagas.
I fråga om kollegiets statistiska byrå anser utskottet skäl tala för alt
även denna byrå uppdelas på två sektioner. Mot den för byrån föreslagna
personalförstärkningen synes utskottet icke något vara att invända.
Vid bifall till förenämnda förslag kommer kollegium att tillföras sam -
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
43
manlagt 52 nya tjänster. Desamma ha emellertid med få undantag för närvarande
sin motsvarighet i befattningar inom handels- och industrikommissionen.
I likhet med departementschefen räknar utskottet med att innehavarna
av dessa befattningar inom kommissionen skola i stor utsträckning
kunna överföras till motsvarande nya tjänster hos kommerskollegium. Det
torde få ankonnna på Kungl. Maj:t att besluta om de övergångsanordningar,
som må påkallas vid förslagets genomförande.
Utskottet tillstyrker, att ledamöterna i det handelspolitiska rådet få åtnjuta
ersättning, motsvarande arvode enligt kommittékungörelsen för läsoch
sammanträdesdagar.
Utskottet har icke något att erinra mot att samtliga chefer för byråer i
kommerskollegium i fortsättningen benämnas kommerseråd samt att tjänsten
som hemslöjdskonsulent erhåller benämningen förste hemslöjdskonsulent.
I det föregående har utskottet tillstyrkt Kungl. Maj :ts proposition nr
97 angående inrättande av en statens pris- och kartellnämnd in. in. Vid bifall
härtill skola kommerskollegiets monopolutredningsbyrå och avdelning för
analys av pris- och marknadsförhållanden avvecklas fr. o. m. den 1 januari
1957. Härigenom kommer, såsom tidigare nämnts, kollegiets personalstyrka
att minska med 28 befattningshavare. Utskottet tillstyrker av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för ämbetsverket
och har icke något att erinra mot den av departementschefen verkställda
beräkningen av ämbetsverkets avlöningsanslag. Detsamma bör alltså för
nästa budgetår uppföras med 2 744 300 kronor. Motionerna 1:532 och
II: 688, I: 551 och II: 715 samt 11:685, samtliga motioner i här berörd del,
avstyrkas alltså.
I fråga om kommerskollegiets omkostnadsanslag har departementschefen
räknat med en anslagsminskning av 26 700 kronor till följd av det av utskottet
i det föregående tillstyrkta förslaget om inrättande av statens prisoch
kartellnämnd. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot
den av deparementschefen verkställda beräkningen av anslaget, som alltså
bör uppföras med 562 900 kronor. Av det anförda följer, att utskottet avstyrker
förenämnda motioner 1:532 och 11:688, 1:551 och 11:715 samt
II: 685, samtliga motioner i här berörd del.
Vidkommande statens handels- och industrikommissions avlöningsanslag
har med hänsyn till den väsentliga begränsning av kommissionens verksamhetsområde,
som blir en följd av i det föregående föreslagen överflyttning
av vissa av kommissionens arbetsuppgifter till kommerskollegium,
anslaget beräknats kunna minskas med 1 000 000 kronor. Denna beräkning
godtages av utskottet, som tillstyrker, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 1 000 000 kronor.
Även statens handels- och industrikommissions omkostnadsanslag kommer
av förenämnda anledning att minska. I enlighet med departementschefens
förslag bör anslaget för nästa budgetår uppföras med 125 000 kronor,
vilket i förhållande till inevarande budgetår innebär en nedräkning
med 225 000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 531 och II: 687, I: 532 och II: 688, I: 551 och
II: 715, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, samt II: 714,
godkänna, att en statens pris- och kartellnämnd inrättas den
1 januari 1957 i huvudsaklig överensstämmelse med det av
departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 23 februari 1956 framlagda förslaget;
II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna 1:531 och 11:687, 1:551 och 11:715, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, samt I: 530 och II: 686,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med det i förberörda
statsrådsprotokoll framlagda förslaget, med tillämpning
tills vidare från och med den 1 januari 1957 fastställa
personalförteckning för statens pris- och kartellnämnd;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni
1957:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 27 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t ................................ 10 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 496 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 127 600
Summa kronor 661 400
c) för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln till
Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 661400 kronor;
d) för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln till
Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor;
III. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna I: 531 och II: 687, såvitt nu är i fråga, samt
II: 716,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med av departementschefen
i förberörda statsrådsprotokoll framlagda förslaget,
med tillämpning tills vidare från och med den 1 januari
1957, vidtaga ändringar i personalförteckningen för ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor;
b) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbete!
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1956/57:
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
45
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..........
147 700
30 800
Summa kronor 178 500
c) för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln till
(Jmbudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 178 500 kronor;
IV. för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa till
a) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar 89 000 kronor;
b) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader 9 200 kronor;
c) Ombudsmannaämbete för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader
19 200 kronor;
d) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar 679 500 kronor;
e)
Statens priskontrollnämnd: Omkostnader 159 500 kronor;
f)
Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd
180 000 kronor;
g) Kostnader för statens upplysningsbyrå 160 000 kronor;
V. godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 23 februari 1956 framlagda
förslaget om överflyttning av vissa arbetsuppgifter
från statens handels- och industrikommission till kommerskollegium;
VI.
bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med i berörda
statsrådsprotokoll framlagda förslag fastställa personalförteckning
för kommerskollegium, att tillämpas tills vidare under
tiden 1 juli—31 december 1956;
VII. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna I: 532 och II: 688, I: 551 och II: 715 samt II:
685, samtliga motioner såvitt nu är i fråga
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med av departementschefen
i förberörda statsrådsprotokoll framlagda förslag,
i personalförteckningen för kommerskollegium vidtaga
ändringar, att gälla tills vidare från och med den 1 januari
1957;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 917 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ..........................
7 500
46
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 280 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 538 800
Summa kronor 2 744 300
c) för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln till
Kommerskollegium: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av
2 744 300 kronor;
d) för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln till
Kommerskollegium: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 562 900 kronor;
Vin. för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln anvisa
till
a) Statens handels- och industrikommission: Avlöningar
ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor;
b) Statens handels- och industrikommission: Omkostnader
ett förslagsanslag av 125 000 kronor;
IX. avslå motionerna 1; 551 och II: 715, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t med anhållan om utredning av frågan
om insamling av de primäruppgifler angående priser in. in.,
som erfordras för utredningsarbetet rörande pris- och konkurrensbegränsningsspörsmål;
X.
avslå motionerna I; 551 och II; 715, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t med anhållan om utredning av frågan
om organisationen av priskontrollen för det fall, då den
allmänna prisregleringslagen träder i tillämpning;
XI. avslå motionerna I: 551 och II: 715, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t med anhållan, att Kungl. Maj:t vid
utfär<iandet av instruktion för kommerskolfcgiets råd i
pris- och kartellärenden samt för det i kommerskollegium
ingående utredningsinstitutet för pris- och kartellfrågor beaktar
vad i nämnda motioner anförts beträffande uppgiftsinsamlingens
syfte och omfattning.
Stockholm den 15 maj 1956
På statsutskottets vägnar;
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
rmtn- f\rSt*a- ka"1ImarfLn: herr«r Gustaf Karlsson, Leander, Näsgård,
Ginstrom Nasstrom, Hesselbom, Gustaf Andersson, Thun, Axel Andersson
cobssom°såmtLarSSOn’ Rlkard Svensson> Söderberg, Aastrup, Svärd och Ja
från
andra kamnmren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, AndersS°n
'' a1/ ™°’ Sttu’ Äkerstr.°m, Rubbestad, Petterson i Degerfors, Johansson
i Mysinge, Thapper, Nihlfors, fru Ericsson i Luleå, herrar Löfroth
Karlsson i Olofström, Hjalmarson och fröken Ager.
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
47
Reservationer
a) av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:531 och 11:687 samt 1:532 och
II: 688 och att därför
dels den del av utskottets yttrande, som på s. 36 börjar med »Utskottet
vill» och på s. 40 slutar med »150 000 kronor», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»I fråga om de arbetsuppgifter, som skola ankomma på det nya organet,
synes departementschefens förslag i vissa hänseenden vara mera långtgående
än det förslag, som avgivits av priskontrollutredningen. I utredningens
betänkande framhålles angelägenheten av att den utredande myndigheten
blir ett enbart utredande organ. Sålunda skulle det enligt utredningen ankomma
på dess tjänstemän att klargöra de företeelser inom näringslivet,
som sammanhänga med konkurrensbegränsningar och prisbildning, men
icke att göra bedömningar eller framställa kritik eller yrkanden. Sistnämnda
uppgifter skola åvila ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor.
Departementschefens inställning till denna fråga synes emellertid icke
stå i full överensstämmelse med vad utredningen uttalat. I likhet med vad
som härutinnan anförts i motionerna 1:531 och 11:687 samt 1:551 och
II: 715 anser utskottet, att i enlighet med den princip, om vilken allmän
enighet förelegat alltsedan tillskapandet år 1946 av kommerskollegiets
monopolutredningsbyrå, utredningsmyndigheten bör ha karaktär av enbart
utredande organ. Utskottet finner angeläget, att denna principiella inriktning
av verksamheten klart kommer till uttryck.
I den mån det nya organet skall ombesörja registrering av konkurrensbegränsande
överenskommelser och genom särskilda undersökningar söka
utröna verkningarna av konkurrensbegränsning, synes utskottet icke något
vara att erinra. Förslaget härutinnan innebär en fortsättning av den verksamhet,
som för närvarande bedrives inom kommerskollegiets monopolutredningsbyrå.
Beträffande det nya organets utformning på detta område
må emellertid erinras om att monopolutredningsbyrån redan kartlagt förekomsten
av registreringspliktiga kartellavtal inom i stort sett alla branscher
inom näringslivet. Detta medför, att personalen i fortsättningen i betydligt
större utsträckning än hittills kan utnyttjas för undersökningar rörande
konkurrensförhållanden i särskilda fall. Härtill kommer, såsom i motionerna
1:531 och 11:687 framhållits, att den frivilliga självsaneringen
inom näringslivet medfört en avveckling av den övervägande delen av de
konkurrensbegränsningar, som kunna tänkas bliva föremål för näringsfrihetsrådets
prövning.
Utöver uppgifter, som nu ankomma på monopolutredningsbyrån, avses det
nya organet skola följa och analysera den inhemska och internationella
prisutvecklingen och i anslutning därtill bedriva konsumentupplysning i
prisfrågor.
48
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
Utskottet kan icke finna, att den omfattande prisregistrering och prisanalys,
som avses i departementschefens förslag, kan anses vara behövlig
för att åstadkomma åsyftad belysning av marknadsförhållandena. Erinras
må, att en betydande uppgiftsinsamling i fråga om priser redan nu bedrives
av olika statliga verk, främst kommerskollegium och statistiska centralbyrån.
Såsom kommerskollegium framhållit, skulle det föra alldeles för långt
att bedriva en prisregistrering så, att den utgör underlag för prisanalys på
varje område. Denna verksamhet torde kunna begränsas till att omfatta
studier av prisutvecklingen för sådana förnödenheter och tjänster, vilka
icke beröras av annan fortlöpande statlig statistik men dock är av allmänt
intresse. En kontinuerlig prisstatistik torde icke heller vara behövlig för
konsumentupplysning i prisfrågor. Den prisregistrerande och prisanalyserande
verksamheten torde därför kunna avsevärt begränsas i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag.
Vid behandlingen av den föreslagna pris- och kartellbyråns arbetsuppgifter
betonar utredningen vikten av att konsumenterna få sådan upplysning
i prisfrågor, att det blir möjligt för dem att på bästa sätt disponera
sin köpkraft. Det är givetvis önskvärt, att allmänhetens förståelse för aktuella
problem inom näringslivet ökas. Betydelsen av konsumentupplysning
får dock icke överdrivas. Det är, såsom kommerskollegium framhållit,
icke troligt, att den föreslagna konsumentupplysningen nämnvärt skulle
bidraga till att för den enskilde konsumenten klargöra de invecklade och
svårlösta problem, som anmäla sig på prisområdet. Utskottet vill erinra om
att konsumentupplysning, varom här är fråga, redan nu bedrives i olika former
under såväl statlig som enskild medverkan. Härtill kommer, att den
moderna reklamen i allt större omfattning inriktat sig på att förmedla en
ingående varu- och prisupplysning till konsumenterna. Enligt utskottets
mening torde syftet med ifrågavarande verksamhet kunna uppnås med utnyttjande
av en betydligt mindre personalstyrka än den, som avses i det
föreliggande förslaget. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att departementschefen
ännu icke ansett sig kunna närmare precisera, vad ifrågavarande
konsumentupplysning bör avse. I avvaktan på närmare erfarenhet
och innan formerna för denna verksamhet blivit ytterligare utredda,
synes någon konsumentupplysning i större omfattning icke böra komma
i fråga.
Vad beträffar fältorganisationen för prisinsamlingen är departementschefen
icke nu beredd att taga ställning till frågan, hur insamlingsarbetet lämpligen
bör organiseras på längre sikt. Utskottet finner i likhet med departementschefen,
att detta spörsmål bör ytterligare utredas. Enligt departementschefen
bör det tills vidare ankomma på priskontoren att handha den
erforderliga uppgiftsinsamlingen för pris- och kartellnämndens räkning.
Det har i vissa remissyttranden ifrågasatts, om icke insamlingen av nämnda
uppgifter kunde ske dels genom utredningsorganet självt från företagarna
och dels genom statistiska centralbyrån. Vid den av departementschefen
föreslagna utredningen synes det utskottet böra övervägas, om icke
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
49
denna verksamhet bör samordnas med verksamheten vid statistiska centralbyråns
fältarbete.
Beträffande den erforderliga organisationen för det fall, då den allmänna
prisregleringslagen skall träda i tillämpning, förordar departementschefen,
att det nya organet skall fungera som nytt priskontrollorgan. I anslutning
till vad som anförts i motionerna I: 531 och II: 687 samt I: 551 och II: 715,
torde det vara uppenbart, att en myndighet, som när som helst kan komma
att förvandlas från ett utredande till ett förhandlande och prisreglerande
organ, icke kan åtnjuta näringslivets förtroende på samma sätt som ett
enbart utredande organ och därför måste få stora svårigheter att under
normala tider lösa sin viktiga uppgift. Det synes utskottet dessutom ur
rättslig synpunkt vara angeläget, att den utredande myndigheten särskiljes
från den förhandlande och prisreglerande funktionen. Utskottet kan alltså
icke biträda vad departementschefen anfört i denna fråga. Någon särskild
utredning i ämnet, såsom i motionerna I: 551 och II: 715 yrkats, torde icke
vara erforderlig.
Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,
att statens upplysningsbyrå anknytes till statsdepartementen och
därvid närmast inordnas i den till finansdepartementet hörande organisationsavdelningen.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag skall den samhälleliga övervaknings- och
utredningsverksamheten avseende pris- och konkurrensförhållanden anförtros
ett nytt självständigt organ. Såsom utskottet i det föregående framhållit,
ha i vissa viktiga hänseenden åt den av departementschefen föreslagna
organisationen givits större dimensioner än vad som torde vara påkallat.
Utskottet har i det föregående visat, att det utredande organet till sin omfattning
bör kunna begränsas utan att därvid avvikelse sker från grundtankarna
i den föreslagna lagstiftningen. Utskottet finner icke några godtagbara
skäl ha anförts för att för ifrågavarande ändamål inrätta ett särskilt
ämbetsverk, särskilt som det icke nu är möjligt att bedöma omfattningen
av dess blivande verksamhet. Försiktigheten synes därför bjuda att organisationen
utbygges med viss återhållsamhet. I avvaktan på närmare erfarenhet
och då, såsom även kommerskollegium framhållit, arten av den
verksamhet, som här avses, sammanfaller med den som bedrives inom kollegium,
synes det utskottet naturligt och praktiskt, att denna verksamhet
förlägges till detta ämbetsverk, som dessutom är den centrala myndigheten
för handeln och näringslivet. Utskottet vill alltså i överensstämmelse
med motionerna I: 531 och II: 687 samt I: 551 och och II: 715, i här
berörd del, föreslå, att den nuvarande monopolutredningsbyrån och avdelningen
för analys av pris- och marknadsförhållanden inom kommerskollegium
utbyggas med uppgift att följa prisutvecklingen inom näringslivet,
alt registrera konkurrensbegränsande överenskommelser och att utföra särskilda
undersökningar rörande pris- och konkurrensförhållanden. Kungl.
Maj:ts förslag om inrättandet för ändamålet av ett nytt ämbetsverk avstyrkcs
följaktligen.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 123
50
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
Beträffande utformningen av den nya organisationen ansluter sig utskottet
till vad i motionerna I: 531 och II: 687 yrkats. Utskottet föreslår alltså,
att den för behandling av de egentliga konkurrensbegränsningsärendena
nödvändiga personalen sammanföres med den för verksamheten i övrigt
erforderliga kanslipersonalen i en byrå, kartellbyrån, under ledning av ett
kommerseråd i Ca 37. Enligt utskottets mening bör byrån uppdelas i ett kansli
och tre utredningsavdelningar. Kansliet bör stå under ledning av en byrådirektör
i Ce 31 och personalen i övrigt utgöras av två amanuenser, en assistent
i Ce 17, ett kanslibiträde i Ce 11, tre skrivbiträden i befordringsgången
samt två expeditionsvakter i Ce 10. Var och en av utredningsavdelningarna
bör förestås av en byrådirektör i Ce 31. Härjämte böra vid varje avdelning
finnas en förste aktuarie i Ce 29, två förste aktuarier i Ce 27 samt tre amanuenser.
Detta innebär, att antalet tjänstemän inom byrån kommer att uppgå
till 32.
Vad härefter beträffar den prisregistrerande, prisanalyserande och konsumentupplysande
verksamheten bör densamma, såsom av det föregående
framgår, kunna begränsas i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. Då nämnda
tre verksamhetsgrenar ha nära beröringspunkter med varandra, böra de
enligt utskottets mening samordnas inom en byrå, prisbyrån, under ledning
av ett kommerseråd i Ca 37. Byrån bör lämpligen uppdelas på två avdelningar,
av vilka den ena bör avses för prisregistrering och den andra för
prisanalys. Förstnämnda avdelning bör närmast ledas av en förste aktuarie
i Ce 29. Vidare böra finnas en förste aktuarie i Ce 27, en assistent i Ce 23 och
två assistenter i Ce 17, samtliga tre assistenter avsedda för insamling av
prisuppgifter i Stockholm, ytterligare två assistenter i Ce 13, tre amanuenser,
ett kanslibiträde i Ce 11 och två skrivbiträden i befordringsgången. I avdelningen
för prisanalys böra under ledning av en byrådirektör i Ce 31 tjänstgöra
en förste aktuarie i Ce 29, en förste aktuarie i Ce 27, tre amanuenser
och 2 skrivbiträden i befordringsgången.
Enligt utskottets förslag till organisation av den här ifrågavarande rent
utredande verksamheten komma vid kartellbyrån att finnas anställda 32
och vid prisbyrån 22 eller sammanlagt 54 befattningshavare. I Kungl. Maj:ts
förslag beräknas personalbehovet till 79 befattningshavare.
Det synes utskottet böra övervägas, huruvida icke i rationaliseringssyfte
till prisbyrån bör förläggas även den inom kommerskollegium utförda sammanställningen
av partiprisindex.
För att bereda kommerskollegium tillgång till erforderlig sakkunskap vill
utskottet töreslå, att till kollegium knytes en rådgivande nämnd om fem
personer, av vilka två böra vara representanter för företagarna och två för
konsumenterna och löntagarna. Ordförande och tillika opartisk ledamot av
nämnden bör vara kommerskollegiets chef.»
dels den del av utskottets yttrande, som på s. 40 börjar med »Vidare föreslås»
och på s. 41 slutar med »178 500 kronor», bort ha följande lydelse:
»Mot depaitementschefens förslag i fråga om personalförstärkningen i
övrigt inom ombudsmannaämbetet har utskottet icke annat att erinra än
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
Öl
att med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört beträffande verksamheten
inom kartellhyrån den av departementschefen föreslagna byrådirektörsbefattningen
i Ce 33 icke bör inrättas. Detta innebär, förutom ändring
i personalförteckningen för ombudsmannaämbetet, att det äskade avlöningsanslaget
till ämbetet bör minskas med 23 000 kronor. Anslaget bör
alltså uppföras med 150 500 kronor, av vilket belopp 125 300 kronor avse
avlöningar till icke-ordinarie personal och 25 200 kronor rörligt tillägg. Av
det anförda följer, att utskottet biträder motionerna 1:531 och 11:6-87, i
bär berörd del.»
dels den del av utskottets yttrande på s. 43, som börjar med »I det» och
slutar med »berörd del», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet har i det föregående avstyrkt Kungl. Maj:ts proposition nr
97 angående inrättande av en statens pris- och kartellnämnd in. m. och i
samband därmed förordat, att till kommerskollegium skall knytas en kartell-
och en prisbyrå med uppgift att följa prisutvecklingen inom näringslivet,
att registrera konkurrensbegränsande överenskommelser och att utföra
särskilda undersökningar rörande pris- och konkurrensförhållanden.
Vidare skulle vid kollegiet inrättas en rådgivande nämnd. Enligt det i det
föregående framlagda förslaget till organisation av ifrågavarande verksamhet
skulle kartellbyrån komma att omfatta 32 och prisbyrån 22 eller tillsammans
54 befattningshavare. Till följd härav bör avlöningsanslaget till
kommerskollegium i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med
413 500 kronor, av vilket belopp 25 500 kronor äro att hänföra till avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 2 500 kronor till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, 305 000 kronor till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal och 80 500 kronor till rörligt tillägg. Kommerskollegiets
avlöningsanslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med
3 157 800 kronor.
Kommerskollegiets omkostnadsanslag bör av skäl, som i det föregående
anförts, i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag ökas med 90 000 kronor och
alltså för nästa budgetår bestämmas till 652 900 kronor.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande lydelse
:
»I. med bifall till motionerna I: 531 och II: 687 och I: 532
och 11:688, i anledning av motionerna 1:551 och 11:715,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, samt med avslag å
motionen II: 714, avslå Kungl. Maj:ts förslag om inrättandet
av en statens pris- och kartellnämnd samt besluta, att till
kommerskollegium skall knytas en kartell- och en prisbyrå
med en rådgivande nämnd i överensstämmelse med vad utskottet
förordat;
II. med bifall till motionerna 1:531 och 11:687 samt
1:551 och 11:715, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
samt med avslag å motionerna 1:530 och 11:686, avslå
Kungl. Maj :ts förslag om
52
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
a) bemyndigande för Kung], Maj :t att, med tillämpning
tills vidare från och med den 1 januari 1957, fastställa personalförteckning
för statens pris- och kontrollnämnd;
b) godkännande av avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni
1957;
c) beviljande av anslag till Statens pris- och kartellnämnd:
Avlöningar;
d) beviljande av anslag till Statens pris- och kartellnämnd:
Omkostnader;
III. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, med bifall till
motionerna 1:531 och 11:687, såvitt nu är i fråga, samt
med avslag å motionen II: 716,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med av departementschefen
i förberörda statsrådsprotokoll och av utskottet
framlagda förslag, vidtaga ändringar i personalförteckningen
för ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor;
b)
godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 125 300
2. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 25 200
Summa kronor 150 500
c) för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln till
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 150 500 kronor;
VII. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 551 och II: 715 och II: 685 samt med bifall till motionerna
1: 532 och II: 688, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med av departementschefen
i förberörda statsrådsprotokoll och av utskottet
framlagda förslag, i personalförteckningen för kommerskollegium
vidtaga ändringar, att gälla tills vidare från
och med den 1 januari 1957;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 942 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t
10 000
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
53
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 5S5 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 619 300
Summa kronor 3 157 800
c) för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln till
Kommerskollegium: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av
3 157 800 kronor;
d) för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln till
Kommerskollegium: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 652 900 kronor.»
b) av herrar Axel Andersson, Aastrup, Jacobsson, Ståhl, Nihlfors, Löfroth
och fröken A ger, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 551 och II: 715 samt II: 685 och att därför
dels den del av utskottets yttrande, som på s. 36 börjar med »Utskottet
vill» och på s. 40 slutar mel »150 000 kronor», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»När det gäller det föreslagna organets uppgifter, synes Kungl. Maj:ts
förslag på vissa punkter gå betydligt längre än det förslag, som priskontrollutredningen
har lämnat. Utredningen har nämligen i sitt betänkande särskilt
understrukit, att åt det nya organet uteslutande böra anförtros uppgifter
av utredande karaktär. Flera remissinstanser, bland dem kommerskollegium,
ha också betonat, att det är av grundläggande betydelse för det
nya organets verksamhet, att arbetsuppgifterna begränsas till enbart utredningar.
Enligt denna uppfattning bör liksom hittills de verkställande
uppgifterna helt ligga hos näringsfrihetsombudsmannen och näringsfrihetsrådet.
Om denna princip har hittills enighet rått. Kungl. Maj:t uttalar också
i proposition nr 97, att det i princip är fråga om att skapa ett rent utredande
organ men har å andra sidan i anledning av priskontrollnämnden
förklarat, att det självfallet bör vara den blivande myndigheten obetaget
att hos andra myndigheter eller Kungl. Maj:t göra de framställningar, innefattande
meningsyttringar eller förslag till åtgärder, som dess ledning
finner av omständigheterna påkallade.
Utskottet delar den uppfattning, som i denna fråga kommit till uttryck
i priskontrollutredningens förslag och i motionerna I: 531 och II: 687 samt
1:551 och 11:715. Utskottet anser det därför vara angeläget, att det från
riksdagens sida klart utsägs, att det organ, som i fortsättningen skall handlägga
verksamheten på det aktuella området, skall ges en enbart utredande
karaktär.
Priskontrollutredningen har vidare föreslagit en allmän och fortlöpande
prisregistrering som grundval för verksamheten till undanröjande av konkurrensbegränsningar
och för konsumentupplysning i prisfrågor. Beträffande
det första huvudsyftet med denna uppgiftsinsamling finner utskottet
prisregistreringens uppgift här ligga i att underlätta bedömningen av frågan,
när utredningar, som syfta till att klargöra huruvida fri konkurrens
54
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
råder eller icke, skola igångsättas. Det är därför naturligt, att den uppgiftsinsaraling,
som gäller detta syfte, begränsas till sådana fall där marknadsstrukturen,
antalet konkurrerande företag och varornas beskaffenhet giva
anledning räkna med förekomsten av konkurrensbegränsningar som en sannolik
möjlighet. Den möjlighet att bedriva en saklig konsumentupplysning
i prisfrågor, som den föreslagna verksamheten skulle giva, har stor betydelse.
Däremot är det enligt utskottets mening av ringa sakligt värde att, såsom
departementschefen tycks avse med sitt förslag, publicera ett omfattande
prismaterial.
Det är omöjligt för konsumenterna att göra en riktig prisbedömning utan
samtidig tillgång till upplysning om varornas beskaffenhet. En riktig prisbedömning
bör alltså, såsom bl. a. framhållits i motionerna I: 551 och II:
715, grundas på varukännedom. Hemmens forskningsinstitut — eller ett
kommande förstärkt institut för konsumentfrågor — bör förses med tillräckliga
resurser för att kunna fullgöra uppgiften att sprida en sådan information.
Utskottet vill, i likhet med vad i sistnämnda motioner anförts, betona betydelsen
av att prisregistreringen icke ordnas på ett sådant sätt, att företagen
betungas med uppgiftslämnande av stor omfattning.
Enligt priskontrollutredningens förslag skall konsumentupplysningen i
prisfrågor vara klargörande men inte bedömande. Någon precisering på denna
punkt bär inte i propositionen gjorts men som exempel på förhållanden,
om vilka upplysning bör lämnas allmänheten, har i propositionen anförts,
bland annat, »skäligheten av prismarginalerna inom olika distributionsled»,
något som icke förutsatts av utredningen. Såsom påpekats i motionerna
I: 551 och II: 715 kan angivandet av skäligheten hos ett pris eller en prismarginal
inte ges sken av att utgöra en objektiv upplysning. Det måste
grunda sig på en subjektiv bedömning. Utskottet ansluter sig till priskontrollutredningens
eniga ståndpunkt rörande upplysningens funktion.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka den i motionerna 1:551
och II: 715 framförda synpunkten, att man vid handhavandet av prisövervakningen
och den därpå grundade konsumentupplysningen bör beakta risken
av att densamma kan avtrubba i stället för att stärka allmänhetens prismedvetande.
Såsom i sistnämnda motioner framhållits, har erfarenheten
visat, att priskontroll kan ha en konkurrenshämmande verkan. Den har
nämligen en ogynnsam psykologisk effekt så till vida, att konsumenterna
lätt bibringas den uppfattningen, att alla priser äro tillfredsställande. Prisövervakning
är visserligen en annan sak än priskontroll, men den skulle
i viss mån kunna få liknande verkningar på prismedvetandet, om icke dess
utformning sker med beaktande av denna risk.
Kungl. Maj:t förutsätter, att priskontrollnämndens nuvarande »fältorganisation»
skall bibehållas. Denna består av särskilda priskontor vid länsstyrelserna
med sammanlagt ett 30-tal tjänstemän och drar en betydande
årlig kostnad. Utskottet anser, att man bör undersöka möjligheterna av att
här göra en avsevärd kostnadsbesparing. Så ha t. ex. flera remissinstanser
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
55
ifrågasatt, om inte insamlingen av erforderliga prisuppgifter kunde ske dels
genom utredningsorganet självt från företagarna, dels genom statistiska
centralbyrån. Dessa förslag böra, såsom framhållits i motionerna I: 531 och
och 11:687 samt 1:551 och 11:715, närmare övervägas.
Departementschefen har i likhet med priskontrollnämnden den uppfattningen,
att man, i händelse av att den allmänna prisregleringslagen skulle
träda i tillämpning, skall låta det föreslagna nya organet, pris- och kartellnämnden,
fungera som nytt priskontrollorgan. Det finns emellertid enligt
utskottets mening icke något avgörande skäl för att redan nu ett sådant
beslut fattas. Genom att ge den nya verksamheten också en sådan beredskapskaraktär
utsätter man sig för risken, att den påverkas i en riktning,
som är främmande för dess egentliga uppgift, varigenom rättssäkerheten
kan komma att utsättas för påfrestningar. Utskottet ansluter sig därför till
det i motionerna 1:551 och II: 715 framförda förslaget, att frågan om organisationen
av en eventuell framtida priskontroll göres till föremål för
särskild utredning.
Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,
att statens upplysningsbyrå anknytes till statsdepartementen och därvid
närmast inordnas i den till finansdepartementet hörande organisationsavdelningen.
I propositionen föreslås, att det nya organet skall inrättas i form av ett
nytt ämbetsverk. Utskottet kan emellertid inte finna, att avgörande skäl
tala för en sådan lösning. Tvärtom sammanfaller arten av den verksamhet,
som det nya organet skall bedriva, med den som hittills bedrivits inom
kommerskollegium. Det bör beaktas, att kommerskollegium självt förklarat,
att den av priskontrollutredningen föreslagna utredningsverksamheten
på ett naturligt sätt ansluter sig till kollegiets allmänna ämnesområde och
föreslagit, att nämnda verksamhet skall handhavas av kollegium. Utskottet
delar den uppfattning, som härvidlag kommit till uttryck i motionerna I: 551
och II: 715, där man uttalar en bestämd skepsis mot tillvägagångssättet att
i onödan tillskapa nya ämbetsverk, vilket medför risker för en överdriven
expansion av den statliga administrationen. Utskottet vill alltså i överensstämmelse
med motionerna 1:531 och 11:687 samt 1:551 och 11:715,
i här berörd del, föreslå, att den nuvarande monopolutredningsbyrån och
avdelningen för analys av pris- och marknadsförhållanden inom kommerskollegium
utbyggas för här angivna uppgifter. Kungl. Maj:ts förslag
om inrättandet för ändamålet av ett nytt ämbetsverk avslyrkes följaktligen.
De sålunda utbyggda grenarna av kommerskollegium böra i enlighet
med motionerna 1:551 och II: 715 sammanslås och den nya enheten inom
kommerskollegium förslagsvis erhålla benämningen utredningsinstitutet för
pris- och kartellfrågor. Detta institut torde lämpligen böra arbeta på två
byråer, en för prisfrågor och en för kartellfrågor. En sådan anordning föranleder,
att en viss personalförstärkning blir nödvändig inom kommerskollegium.
Det exakta antalet erforderliga tjänster kan säkrare bedömas,
när institutet har varit i verksamhet någon tid. Den erfarenhet på området
56
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
och den genomförda organisation, som kollegiet har, torde emellertid erbjuda
betydande besparingsmöjligheter jämfört med Kungl. Maj:ts alternativ
och samtidigt garantera en minst lika hög grad av effektivitet.
Den erforderliga personalen skulle enligt en av av kommerskollegium
framlagd organisationsplan utgöras av följande befattningshavare, nämligen å
kartellbyrån 1 kommerseråd i Ca 37, 4 byrådirektörer i Ce 33, 1 byrådirektör
i Ce 31, 4 förste aktuarier i Ce 29, 4 förste aktuarier i Ce 27, 14 amanuenser,
1 förste kansliskrivare i Ce 17, 1 kanslibiträde i Ce 11, 4 biträden
i befordringsgången, 1 expeditionsvakt i Ca 10 och 1 expeditionsvakt i
Ce 10.
På prisbyrån skulle enligt samma organisationsplan finnas 1 kommerseråd
i Ca 37, 1 byrådirektör i Ce 33, 2 förste aktuarier i Ce 29, 4 förste
aktuarier i Ce 27, 6 amanuenser, 1 assistent i Ce 23 och 2 assistenter i
Ce 17, samtliga tre assistenter avsedda för insamling av prisuppgifter i
Stockholm, ytterligare en assistent i Ce 15 och 2 assistenter i Ce 13, 2 kanslibiträden
i Ce 11 och 4 biträden i befordringsgången. Sammanlagt skulle
alltså erfordras 62 befattningshavare i stället för de 79, med vilka departementschefen
räknat.
Den i propositionen nr 97 föreslagna styrelsen för statens pris- och kartellnämnd
torde i stället böra fungera som kommerskollegiets råd i prisoch
kartellärenden. I enlighet med departementschefens beräkning torde för
arvoden och ersättningar till rådet för tiden den 1 januari—den 30 juni
1957 böra upptagas en arvodespost av 10 000 kronor. I detta sammanhang
synes riksdagen böra framhålla önskvärdheten av att Kungl. Maj:t vid utfärdandet
av instruktionen för rådet och utredningsinstitutet beaktar vad
utskottet ovan anfört beträffande uppgiftsinsamlingens syfte och omfattning.
»
dels den del av utskottets yttrande på s. 43, som börjar med »I det» och
slutar med »berörd del», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet har i det föregående avstyrkt Kungl. Maj :ts proposition nr
97 angående inrättande av en statens pris- och kartellnämnd och i samband
därmed förordat, att till kommerskollegium skall knytas ett utredningsinstitut
för pris- och kartellfrågor. Institutet föreslås skola arbeta på två
byråer, en för prisfrågor och en för kartellfrågor. Enligt det av utskottet
i det föregående framlagda förslaget till organisation av ifrågavarande
verksamhet erfordras sammanlagt 62 befattningshavare. Till följd härav bör
kommerskollegiets avlöningsanslag i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
uppräknas med i runt tal 560 000 kronor. Av nämnda belopp torde 28 300
kronor böra hänföras till avlöningar till ordinarie tjänstemän, 10 000 kronor
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
412 200 kronor till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och 109 500
kronor till rörligt tillägg. Kommerskollegiets avlöningsanslag bör alltså för
nästa budgetår uppföras med 3 304 300 kronor.
Kommerskollegiets omkostnadsanslag bör av skäl, som i det föregående
anförts, i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag ökas med det i proposi
-
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
57
tionen nr 97 för statens pris- och kartellnämnds omkostnader beräknade
beloppet av 150 000 kronor. Ifrågavarande anslag bör alltså för nästa budgetår
bestämmas till 712 900 kronor.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande
lydelse:
»I. med bifall till motionerna I: 551 och II: 715, i anledning
av motionerna I: 531 och II: 687, I: 532 och II: 688, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, samt med avslag å motionen
II: 714, avslå Kungl. Maj:ts förslag om inrättandet av en
statens pris- och kartellnämnd samt besluta, att till kommerskollegium
skall knytas ett utredningsinstitut, omfattande
en kartell- och en prisbyrå samt ett kommerskollegiets
råd i pris- och kartellärenden i överensstämmelse med vad
utskottet förordat;
II. med bifall till motionerna I: 531 och II: 687 samt I: 551
och 11:715, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, samt
med avslag å motionerna 1:530 och 11:686, avslå Kungl.
Maj :ts förslag om
a) bemyndigande för Kungl. Maj :t att, med tillämpning
tills vidare från och med den 1 januari 1957, fastställa personalförteckning
för statens pris- och kartellnämnd;
b) godkännande av avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni
1957;
c) beviljande av anslag till Statens pris- och kartellnämnd:
Avlöningar;
d) beviljande av anslag till Statens pris- och kartellnämnd:
Omkostnader;
VII. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
1:532 och 11:688 samt med bifall till motionerna 1:551 och
II: 715 och 11:685, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med av departementschefen
i förberörda statsrådsprotokoll och av utskottet
framlagda förslag, i personalförteckningen för kommerskollegium
vidtaga ändringar, att gälla tills vidare från
och med den 1 januari 1957;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ....................................... 945 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........................... 17 500
5 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 123
58
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1956
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 692 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 648 300
Summa kronor 3 304 300
c) för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln till
Kommerskollegium: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av
3 304 300 kronor;
d) för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln till
Kommerskollegium: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 712 900 kronor;
IX. med bifall till motionerna I: 551 och II: 715, såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning
av frågan om insamling av de primäruppgifter angående
priser in. m., som erfordras för utredningsarbetet rörande
pris- och konkurrensbegränsningsspörsmål;
X. med bifall till motionerna I: 551 och II: 715, såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning
av frågan om organisationen av priskontrollen för det fall,
då den allmänna prisregleringslagen träder i tillämpning;
XI. med bifall till motionerna I: 551 och II: 715, såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.
Maj :t vid utfärdandet av instruktion för kommerskollegiets
råd i pris- och kartellärenden samt för det i kommerskollegium
ingående utredningsinstitutet för pris- och kartellfrågor
beaktar vad utskottet anfört beträffande uppgiftsinsamlingens
syfte och omfattning.»
560810 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag