Nr 121—122

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

i

Nr 121

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret
1956/57 under fjärde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.

(1 :a avd.)

1 :o) Militärterritoriell indelning och regional ledningsorganisation. I

propositionen nr 110 har Kungl. Maj :t (punkt 1, s. 3—13 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1956) föreslagit
riksdagen att godkänna vad departementschefen i berörda statsrådsprotokoll
föreslagit rörande den militärterritoriella indelningen samt den
regionala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet.

Med skrivelse den 19 december 1955 har överbefälhavaren ingivit principförslag
beträffande den militärterritoriella indelningen samt den regionala
ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet. Förslaget ansluter
i sistnämnda del till förslag som utarbetats av cheferna för marinen
och flygvapnet.

Departementschefen erinrar om att sedan en längre tid tillbaka utredningar
bedrivits rörande den militärterritoriella indelningen och därmed
sammanhängande spörsmål i syfte att åstadkomma förenklingar och rationaliseringar.
Departementschefen hälsar med tillfredsställelse att utredningarna
nu lett fram till förslag, som synes ägnade att bringa nämnda
frågor till en ändamålsenlig lösning. För sin del kan departementschefen
i allt väsentligt tillstyrka vad överbefälhavaren föreslagit såväl beträffande
den militärterritoriella indelningen som i fråga om de därmed sammanhängande
spörsmålen om den regionala ledningsorganisationen vid marinen
och flygvapnet.

Sålunda tillstyrker departementschefen att principbeslut nu fattas om
att endast en militärterritoriell indelning till lands, i militärområden och
försvarsområden, skall finnas.

Rörande militärbefälhavarnas och försvarsområdesbefälhavarnas uppgifter
i den nya organisationen har överbefälhavaren framhållit, att militärbefälhavaren
som under överbefälhavaren utövar ledningen av det territoriella
försvaret, även i vad rör marinens och flygvapnets baser, är och hör
1—631 66 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 121—122

2

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

i princip vara den, som i regional instans -— i samarbete med berörda
chefer ur marinen och flygvapnet — på militär sida svarar för samverkan
med det civila försvaret (civilbefälhavaren). Han har att samordna verksamhet
avseende t. ex. järnvägs- och landsvägstransporter, telekommunikationer,
viss reparationstjänst och vissa befästningsarbeten, sjukvårdstjänst,
livsmedelsförsörjning, kommunikationsskydd o. s. v. Försvarsområdesbefälhavarna
har under militärbefälhavarna att i samverkan med länsstyrelserna
svara för verkställigheten. Departementschefen kan även i huvudsak
ansluta sig till de synpunkter som överbefälhavaren sålunda framfört.

I och med att en enhetlig militärterritoriell indelning kommer till stånd,
försvinner den hittillsvarande indelningen av landet i marindistrikt och
flygbasområden. De regionala staber vid marinen och flygvapnet som hitintills
haft territoriella funktioner — marindistriktsstaber och flygbasområdesstaber
—- skall därvid enligt överbefälhavarens förslag utnyttjas
för den regionala operativa ledningsorganisationen vid dessa försvarsgrenar.

Det av marinchefen framlagda förslaget till regional operativ ledningsorganisation
har i sina huvudpunkter i princip tillstyrkts av överbefälhavaren.
Departementschfen har icke heller något att invända mot de i
förslaget uppdragna riktlinjerna och tillstyrker sålunda att ledningen av
den marinoperativa verksamheten i regional instans skall ankomma på
fyra marinkommandon Nord, Ost, Syd och Väst svarande mot i huvudsak
de av marinchefen angivna operationsområdena.

Införandet av marinkommandon medför vissa förändringar i chefens
för kustflottan ställning. Under krig avses chefen för kustflottan i regel
komma att underställas den marinkommandochef till vars operationsområde
huvuddelen av sjöstridskrafterna avdelas och därvid utöva det taktiska
befälet till sjöss. I fred skall chefen för kustflottan tilldelas viss
operativ planläggning och under chefen för marinen leda utbildningen av
huvuddelen av de rustade sjöstridskrafterna. Han förutsättes därjämte
leda och samordna den taktiska utbildningen vid samtliga rustade sjöstyrkor
och därvid åläggas viss utökad inspektionsskyldighet.

I fråga om marinkommandochef underställda förband m. in. ur flottan
ansluter sig marinchefens förslag till av honom framlagt förslag till centralisering
av flottans personalredovisning och ändrad utbildningsorganisation
för flottan, örlogsstationerna förutsättes sålunda ha utgått ur organisationen.
De nytillkommande utbildningsorganisationerna i Karlskrona
och Göteborg samt Bergaskolorna avses bli underställda cheferna för marinkommandona
Syd, Väst och Ost. Kustartilleriets förband anses i fråga om
personal, utrustning och organisation m. m. samt i marinoperativt hänseende
böra lyda under vederbörande marinkommandochefer. Beträffande
det territoriella försvaret skall dock cheferna för de nuvarande kustartilleriförsvaren
i egenskap av försvarsområdesbefälhavare underställas vederbörande
militärbefälhavare. Chef för marinkommando anses vidare böra

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

3

ha viss direktivrätt i förhållande till andra stridskrafter än marina i vad
rör marinoperativ verksamhet.

Enligt departementschefens mening bör kustartillerichef, även om han
icke tillika är försvarsområdesbefälhavare, beträffande det territoriella försvaret
vara underställd vederbörande territorielle chef. I övrigt anser departementschefen
sig i huvudsak kunna godtaga vad marinchefen föreslagit
rörande marinkommandochefs befäls- och direktivrätt. Till frågan
om och i vilken utsträckning marinkommandochef i fred bör utöva ledningen
av och uppsikten över förvaltningsverksamheten vid underställda
förband och anstalter är departementschefen icke för närvarande beredd
att fatta ståndpunkt. I avbidan på resultaten av pågående utredningar och
undersökningar räknar departementschefen därför med att marinkommandochef
tills vidare kommer att i förvaltningshänseende intaga ungefär
samma ställning som för närvarande tillkommer marindistriktschef.

Marinchefen har räknat med att personalbehovet för marinkommandona
i huvudsak skall kunna tillgodoses inom ramen för befintliga personalstater
för flottan och kustartilleriet. Viss personalförstärkning bedömer
marinchefen dock bli erforderlig framdeles. Departementschefen tar icke
nu ställning till dessa frågor utan förutsätter att personalbehovet för marinkommandona
får prövas i vanlig ordning i samband med de årliga medelsäskandena.

Det förslag som chefen för flygvapnet framlagt rörande ny regional ledningsorganisation
vid flygvapnet bär i princip tillstyrkts av överbefälhavaren.
Förslaget innebär i korthet att eskadercheferna ålägges ansvaret
för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst, jakteskaderchef
jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att härvid
eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås. Departementschefen tillstyrker
att en sådan sammanslagning av staberna kommer till stånd. Vissa
kostnadsbesparingar synes kunna vinnas genom en dylik omorganisation.
I detta sammanhang erinrar departementschefen om att Kungl. Maj :t genom
beslut den 28 oktober 1955 medgivit att nuvarande tredje eskaderstaben
och östra flygbasområdesstaben försöksvis sammanföres till en enhetlig
stab.

Eskaderindelningen i fred föreslås av chefen för flygvapnet bli följande:

första eskadern liksom för närvarande omfattande de fyra attackflottiljerna; andra

eskadern omfattande jaktflottiljerna F 3, F 9, F 10 och F 12;

tredje eskadern omfattande jaktflottiljerna F 1, F 8, F 13, F 16 och
F 18; samt

fjärde eskadern omfattande jaktflottiljerna F 4 och F 15 samt spaningsförbanden
Fil och F 21.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot förslaget.
Det förutsättes såsom för närvarande få ankomma på Kungl. Maj:t att an -

4

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

passa eskaderindelningen efter ändrade förhållanden beträffande eskadrarnas
krigsuppgifter m. m.

Eskaderchef bör enligt departementschefen liksom för närvarande vara
placerad i Mo 15. Som chefen för flygvapnet föreslagit bör vid varje eskader
finnas en ställföreträdande eskaderchef, till vilken beslutanderätten rörande
främst bas- och underhållstjänsten förutsättes skola delegeras. Ställföreträdande
eskaderchef vid fjärde eskadern bör vara chefen för Norrbottens
flygbaskår. Såsom ställföreträdande eskaderchefer i övriga eskadrar torde
få avses pensionerade beställningshavare i 2: 14.

Enligt flygvapenchefens förslag skall eskaderstaben i fred vara delad i
två delar, eskaderstab 1 och eskaderstab 2. Ärenden rörande flygoperationer,
luftbevakningstjänst och signaltjänst bör förberedas inom eskaderstab
1, medan frågor rörande bas- och underhållstjänsten bör ankomma
på eskaderstab 2. Samverkanspersonal ur armén och marinen förutsättes
i samma utsträckning som för närvarande skola vara knuten till eskaderstaberna.

Eskaderstab 1, vars chef förutsättes vara i första eskaderstaben major
och i övriga eskaderstaber överstelöjtnant eller major, bör uppdelas i
en operationsavdelning, en signalavdelning samt — inom andra—fjärde
eskadrarna -— en luftbevakningsavdelning. Sistnämnda eskadrars signalavdelningar
anses böra förstärkas med en major eller kapten, en kapten
och en flygdirektör av 2. graden.

Eskaderstab 2 bör uppdelas i en bas- och underhållsavdelning, en flygfältsavdelning
samt en expedition. Chefen för eskaderstab 2 bör liksom
stabscheferna i de nuvarande flygbasområdesstaberna vara major. Han
förutsättes tillika skola vara chef för bas- och underhållsavdelningen. I
fjärde eskaderns eskaderstab 2 anses härutöver en major böra ingå med
särskilda uppgifter i fråga om bas- och underhållstjänsten. Chef för den
i bas- och underhållsavdelningen ingående underhållssektionen förutsättes
vara kapten (i intendenturbefattning) i stället för såsom för närvarande
löjtnant. I flygfältsavdelningen bör liksom för närvarande tjänstgöra
driftingenjör och fältmästare. I andra—fjärde eskaderstaberna anses två
(nu en) fältmästare behövliga.

Flygvapenchefens förslag beträffande eskaderstabens uppdelning i eskaderstab
1 och eskaderstab 2 samt arbetsfördelningen mellan och inom stab
1 och stab 2 kan departementschefen i huvudsak biträda. Chefen för eskaderstab
1 bör placeras i Ma 30 vid första eskadern. Även befattningarna
såsom chef för stab 1 vid övriga eskadrar bör enligt departementschefens
mening besättas med majorer. För att undvika alltför täta ombyten på befattningarna
föreslår departementschefen emellertid att för dessa avses
beställningar i Ma 33 eller Ma 30. Till frågan om förstärkning av eskaderstabernas
signalavdelningar, vilken icke har samband med förevarande omorganisation,
tar departementschefen icke ställning i detta sammanhang.

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

5

De i denna del framställda äskandena för nästa budgetår upptar departementschefen
till behandling under flygvapnets avlöningsanslag i det följande.
Chef för eskaderstab 2 bör placeras i Ma 30. Huruvida ytterligare
en beställningshavare i Ma 30 bör ingå i eskaderstab 2 vid fjärde eskadern
torde framdeles få prövas. Chefen för underhållssektionen bör i vart fall
tills vidare liksom för närvarande vara löjtnant (i intendenturbefattning).

1 eskaderstab 2 bör vidare ingå driftingenjör och fältmästare. Till frågorna
om ändrad anställningsform för driftingenjörerna och utökning av antalet
tjänster för fältmästare tar departementschefen ej nu ställning.

Enligt flygvapenchefens förslag anses de nya eskaderstaberna i allmänhet
böra förläggas till flottilj. Första eskaderstaben anses sålunda på längre
sikt böra förläggas till F 6 (Karlsborg) eller F 7 (Såtenäs) men föreslås
tills vidare bli förlagd till Göteborg, där lokaler frigöres genom andra eskaderstabens
bortflyttning. Denna stab föreslås förlagd till F 10 (Barkåkra),
medan fjärde eskaderstaben förlägges till F 21 (Luleå). Tredje eskaderstaben
slutligen förutsättes bibehålla nuvarande förläggningsort (Stockholm).
För att denna förläggning av eskaderstaberna slutligt skall kunna
genomföras erfordras byggnader vid F6 eller F 7, F 10 och F21.

Vad chefen för flygvapnet föreslagit beträffande eskaderstabernas förläggning
på längre sikt föranleder i princip icke någon erinran från departementschefens
sida. Departementschefen erinrar om att överbefälhavaren
ansett det särskilt viktigt att en eskaderstab förlägges till Norrland.
Till frågan om medel för om- eller nybyggnader, som kan erfordras för
eskaderstaberna, tar departementschefen icke nu ställning. Denna fråga
torde få prövas i vanlig ordning.

Övergången till den nya organisationen bör enligt departementschefen
ske efter hand med början under nästa budgetår. Till de för nästa budgetår
erforderliga personalförändringarna återkommer departementschefen i det
följande vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag.

Utskottet vill erinra om att föregående års riksdag fattade principbeslut
om upphävande av skillnaden mellan lantmilitära och marina försvarsområden
samt om sammanslagning av vissa marina försvarsområden med omgivande
lantmilitära.

Enligt det nu föreliggande förslaget skall till lands endast finnas en
militärterritoriell indelning, nämligen i militärområden och försvarsområden.
Därvid skall den nuvarande indelningen av landet i marindistrikt
och flygbasområden upphöra. Genom förslaget kommer den militärterritoriella
indelningen att i huvudsak sammanfalla med den civiladministrativa.
Den förenkling och rationalisering, som härvid åstadkommes, är att hälsa
med tillfredsställelse. Utskottet vill därför tillstyrka förslaget.

1 samband med förenämnda förändringar avses nuvarande marindi•4
rik t sstaber och flygbasområdesstaber, vilka för närvarande ha territo -

6

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

riella funktioner, att utnyttjas respektive infogas i organisationen såsoin
marin- och flygoperativa ledningsorgan åt de chefer, som föra befäl över
vederbörliga operativa enheter.

Vad marinen beträffar innebär förslaget, att ledningen av den marinoperativa
verksamheten i regional instans skall ankomma på fyra marinkommandon,
ett för varje havsområde. Cheferna för dessa kommandon
skola under chefen för marinen föra befälet över alla marina stridskrafter,
som kunna verka inom vederbörligt havsområde, jämte tillhörande baser
och underhållsförband. Med hänsyn till kravet på enhetlig ledning bör
Gotland icke längre bilda en särskild marin enhet i regional instans. De
marina bevakningsorganen därstädes anses dock alltjämt böra sammanföras
till ett särskilt bevakningsområde. Utskottet finner detta förslag till
förändrad ledningsorganisation vara förenat med organisatoriska och ekonomiska
fördelar och tillstyrker alltså detsamma.

Införandet av marinkommandon medför vissa ändringar i chefens för
kustflottan ställning. Förslaget härutinnan ger icke utskottet anledning
till erinran.

Den nya regionala ledningsorganisationen vid flygvapnet innebär, att
eskader- och flygbasområdesstaberna sammanslås, varvid eskadercheferna
åläggas ansvaret såväl för flygoperationer som för bas- och underhållstjänst,
jakteskaderchef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning. Då förslaget
syftar till att åstadkomma förenkling och rationalisering i organisationen
och samtidigt innebär vissa besparingar vill utskottet biträda detsamma.
Mot föreslagen uppdelning av eskaderstab i eskaderstab 1 och
eskaderstab 2 har utskottet icke något att erinra. Detsamma gäller arbetsfördelningen
mellan stab 1 och stab 2. På anförda skäl vill utskottet vidare
tillstyrka, att vid varje eskader skall finnas en ställföreträdande eskaderchef,
som skall äga besluta i frågor rörande främst bas- och underhållstjänst.

Utskottet har i princip icke något att invända mot framfört förslag beträffande
eskaderstabernas förläggning på längre sikt men vill erinra om
att förslaget i denna del kommer att medföra vissa nybyggnader. Kostnaderna
för desamma kunna i frågans nuvarande läge icke angivas.

Departementschefens förslag i övrigt rörande den militärterritoriella indelningen
samt den regionala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet
biträdas jämväl av utskottet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit
rörande den militärterritoriella indelningen samt den
regionala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet.

7

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

2:o) Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 13—48) att besluta, att försvarets
fastighetsförvaltning skall omorganiseras efter i huvudsak de riktlinjer,
som av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 2 mars 1956 angivits.

Den 25 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen
att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen
inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål
samt att på grundval av utredningen avge förslag i fråga om den närmare
utformningen av organisationen och personaluppsättningen vid de fastighetsförvaltande
organen. Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den
20 januari 1956 avgivit förslag i ämnet.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,
chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets
civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen, statens organisationsnämnd,
statskontoret, statens lönenämnd, Svenska byggnadsingenjörers riksförbund,
Statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges arbetsledareförbund, Försvarets
civila tjänstemannaförbund, Svenska officersförbundet, Svenska underofficersförbundet,
Försvarsväsendets underbefälsförbund och Sveriges
civilingen j örsf örbund.

Frågan om den militära fastighetsförvaltningens ordnande i regional
och lokal instans har nu, framhåller departementschefen, varit föremål
för utredningar i mer än femton år. Departementschefen erinrar om att
den avsedda omorganisationen utgör ett komplement till den omorganisation
av den centrala fortifikations- och byggnadsverksamheten, som beslöts
av 1947 års riksdag. Den nuvarande regionala och lokala organisationen
lider av bristande enhetlighet, otillfredsställande anpassning till den
centrala organisationen och bristfälliga resurser, vilket allt måste ogynnsamt
påverka det ekonomiska utfallet av den totala verksamheten. Det
nu framlagda förslaget synes departementschefen innebära tillbörlig garanti
för att de sammanlagda kostnaderna för organisationen skall vid oförändrad
byggnadsvolym icke blott hålla sig inom nuvarande ram utan kunna
ej oväsentligt nedbringas. Då förslaget jämväl i övrigt synes väl ägnat att
med endast smärre jämkningar läggas till grund för ett beslut om omorganisation
anser departementschefen det i likhet med överbefälhavaren
och statens organisationsnämnd angeläget att staten snarast tillgodogöi sig
de vinster, som följer av förslagets genomförande.

Den regionala organisationen

Fortifikationsförvaltningens förslag redovisas i propositionen å s. 18 23;

vartill torde få hänvisas.

8

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Departementschefen framhåller, att de av fortifikationsförvaltningen anförda
skälen, såväl militärt betingade som allmänna lämplighetsskäl, för
att vid samtliga militärbefälstaber organisera fortifikationssektion synes
beaktansvärda. Genom de av ämbetsverket angivna, enligt departementschefens
mening lämpligt uppdragna allmänna riktlinjerna för fördelning
av arbetsuppgifter och ansvar inom sektionens ram mellan fortifikationsofficeren
såsom sektionschef och den civile byggnadsdirektören erhåller den
senare en i tekniskt och ekonomiskt avseende självständig ställning. Då
härigenom grunden för departementschefens tidigare tveksamhet om den
lämpligaste organisationsformen undanröjts anser departementschefen, att
organisationen bör vid samtliga militärbefälsstaber uppbyggas inom ramen
av sektion. Beträffande förslagets enskildheter i vad avser sektionernas
sammansättning inom de olika militärområdena har departementschefen
ingen annan erinran än alt den för avdelningarna gemensamma expeditionen,
som inrymmer organ för helt skilda verksamhetsgrenar, bör stå
under direkt ledning av sektionschefen.

I fråga om personalberäkningarna för militärbefälsstaberna — departementschefen
bortser tills vidare från fortifikationskårens personal — samt
löneställningen för tjänsterna biträder departementschefen det av statens
lönenämnd och försvarets civilförvaltning tillstyrkta förslaget beträffande
byggnadsdirektörerna och de biträdande byggnadsdirektörerna med allenast
de ändringarna, att även byggnadsdirektören i V. militärbefälsstaben bör
placeras i Cs 10 och att de biträdande byggnadsdirektörerna bör erhålla
tjänstebenämningen förste driftingenjör (Ce 29) respektive driftingenjör
(Ce 27). Med stöd av vad statens organisationsnämnd anfört godtager
departementschefen beräkningen av antalet driftingenjörer vid de olika
militärbefälsstaberna. Enär arbetsuppgifterna för driftingenjörerna med
ett undantag icke synes motivera högre löneställning än Ce 25 anser departementschefen
icke anledning föreligga att, såsom yrkats av vissa personalorganisationer,
trångå förslaget i denna del. Det synes departementschefen
naturligt att räkna med att dugliga driftingenjörer kan komma att vinna
befordran till tjänster i mellanlönegrader även hos centralmyndigheten.
Departementschefen anser att vvs- och elingenjörerna vid VII. militärbefälsstaben
bör placeras i Ce 25 liksom motsvarande befattningshavare vid II.
och V. militärbefälsstaberna. I likhet med lönenämnden föreslår departementschefen
att vid VI. militärbefälsstaben inrättas en tjänst för förste
verkmästare i Ce 22 i stället för tjänst för verkstadsföreståndare i Ce 23.
Departementschefen biträder icke förslaget att utbyta tre tjänster för verkstadsförman
i Ce 17 vid samma stab mot tjänster för verkmästare. Sedan
det av civilförvaltningen och lönenämnden berörda, organisatoriskt mindre
lämpliga förhållandet i fråga om ledningen av expeditionen bragts att upphöra
i enlighet med vad nyss föreslagits, är det enligt departementschefens
mening liktigt att såsom ansvarig för den betydelsefulla kamerala verksam -

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

9

heten avse kontorsskrivare i Ce 19. Enär den för förste skogvaktare vid VI.
militärbefälsstaben föreslagna tjänsten är avsedd att i organisationen utnyttjas
på motsvarande sätt som vid IV. militärbefälsstaben och detta synes
organisatoriskt lämpligt, biträder departementschefen fortifikationsförvaltningens
förslag i fråga om denna tjänst. Även i övrigt ansluter departementschefen
sig till fortifikationsförvaltningens förslag i fråga om militärbefälsstabernas
icke fortifikationsutbildade personal.

Den lokala organisationen

Fortifikationsförvaltningens förslag redovisas i propositionen å s. 23 29,

vartill torde få hänvisas.

Departementschefen framhåller, att beträffande den lokala fastighetsförvaltningens
ordnande fortifikationsförvaltningen föreslår, att en del anläggningar
av mindre omfattning, som icke utnyttjas av trupp, i förvaltningshänseende
överföres till annan myndighet. En i vissa delar samordnad
förvaltningsverksamhet i Stockholm föreslås även. Departementschefen
erinrar om att en viss samordning av fastighetsförvaltningen kommer till
stånd å garnisonsorterna Skövde, Solna och Umeå såsom en direkt följd av
1955 års riksdagsbeslut om ändrad organisation av vissa där belägna förband.
Ämbetsverket räknar med att byggnadsverksamhet i egen regi icke
skall förekomma i sådan omfattning, att särskilda garnisonsorgan erfordras
i den normala organisationen. Vid behov skall enligt förslaget egenregiavdelningar
inrättas vid militärbefälsstaberna. Genom förslaget och den utveckling
frågan undergått uppnås i väsentliga delar den av departementschefen
eftersträvade samordningen av förvaltningsverksamheten. Departementschefen
har därför ingen erinran mot förslaget men vill understryka, att
varje vtterligare möjlighet att på lämpligt sätt sammanföra den lokala förvaltningsverksamheten
bör tillvaratagas.

Departementschefen har intet att erinra mot att anordningen med
kasernofficerare i arvodesbefattning bibehålies i nuvarande omfattning och
att nya sådana arvodesbefattningar inrättas enligt förslaget. Såsom biträden
åt arméförbandens kasernofficerare bör avses underofficerare. Förslaget att
i fortifikationskåren organisatoriskt sammanföra erforderliga underofficersbeställningar
samt att avse ett antal arvodesbefattningar för pensionerade
fortifikationsunderofficerare anser departementschefen innebära påtagliga
fördelar i flera avseenden. Departementschefen har därför intet att invända
mot förslaget i princip. Det av fortifikationsförvaltningen härvid förutsatta
utbytet av förrådsmästartjänsterna vid försvarsområdesstaberna mot underofficersbeställningar
bör dock genomföras först i mån av uppkommande
vakanser. Vissa av de nuvarande förrådsmästarna torde äga sådana kvalifikationer,
att de efter utbildning kan antagas till fortifikationsunderofficerare.
I fråga om övriga förrådsmästare bör i första hand eftersträvas att
bereda dem civil pensionsberättigande anställning inom annat arbetsområde.

10

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Förrådsmästare, som under omorganisationsperioden icke kunnat sålunda
omplaceras, bär enligt departementschefens mening kunna erhålla extra
ordinarie anställning i innehavande befattning, dock givetvis icke om han
utan godtagbara skäl avböjt erbjuden pensionsberättigande anställning
inom annat område. Civilförvaltningens förslag att för underofficerarna
i fanjunkargrad avse alternativt beställningar på aktiv stat eller arvodesbefattningar
för pensionerad personal anser departementschefen sig icke
böra biträda. Departementschefen godtager fortifikationsförvaltningens
beräkning av antalet erforderliga fanjunkarbeställningar (46) och arvodesbefattningar
(21). Arvodesbefattningarna bör av skäl, som anförts av fortifikationsförvaltningen,
ställas till ämbetsverkets förfogande för avsedda
ändamål. Departementschefen räknar med inrättande av tjänster för
kasernföreståndare i Ce 19 vid F 8, F 9, F 10 och F 11. I avbidan på närmare
undersökningar genom organisationsnämndens försorg är departementschefen
icke nu beredd att taga ställning till behovet av beställningar för
kasernöverfurir. Mot förslagen om inrättande av tjänster för skogvaktare
vid vissa förband samt av tjänst för brandmästare vid Lv 1 har departementschefen
intet att erinra.

De av fortifikationsförvaltningen i stort angivna åtgärderna för lokal
samordning av den fasta maskintjänsten finner departementschefen ändamålsenliga.
Någon ytterligare samordning av maskintjänsten finner departementschefen
icke anledning påyrka. Personalorganisationen vid
garnisonsförbanden bör därför bringas i överensstämmelse med vad som
gäller för ensamliggande förband i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag.

Fortifikationskårens organisation

Fortifikationsförvaltningens förslag redovisas i propositionen å s. 29—33,
vartill torde få hänvisas.

Departementschefen erinrar om att fortifikationskåren till följd av den
väntade omorganisationen av de regionala förvaltningsorganen i huvudsak
icke undergått några förändringar sedan år 1943. Genom den under senare
år alltmer ökande betydelsen av befästningsverksamheten har emellertid
behovet av fortifikationsofficerare blivit allt större, främst vid militärbefälsstaberna.
Arbetsbelastningen på kåren har vuxit avsevärt. Det synes
departementschefen icke tillrådligt att ytterligare uppskjuta prövningen av
kårens officersbehov. Någon anledning att såsom statskontoret föreslagit
låta prövningen av löneställningen för fortifikationssektionernas chefer
anstå i avvaktan på erfarenheter i fråga om dessas ansvarsställning och
uppgifter anser departementschefen i och för sig ej föreligga. I anslutning
till vad vissa remissmyndigheter uttalat anser departementschefen emellertid,
att stor återhållsamhet bör iakttagas vid bestämmandet av såväl antalet
beställningar som löneställningen för dessa med hänsyn till den kommande

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

11

översynen av centralmyndighetens organisation. Departementschefen anser
sålunda att fortifikationskåren bör tillföras tre nya officersbeställningar
samt att officerskadern bör bestå av 1 chef i Mo 15, 2 överstar i Ma 37, 2
överstelöjtnanter i Ma 33, 2 överstelöjtnanter eller majorer i Ma 33 eller
Ma 30, 10 majorer i Ma 30, 15 kaptener i Ma 27 och 10 kaptener eller
löjtnanter i Ma 27 eller Ma 23/19. Något överförande av officersbeställningar
till fortifikationsförvaltningens personalförteckning anser departementschefen
för närvarande icke böra ifrågakomma. Beräkningen av antalet
förvaltarbeställningar kan departementschefen godtaga. Departementschefen
ansluter sig till civilförvaltningens uppfattning, att förvaltarbeställningar
i Ma 23 bör beräknas endast för de mest kvalificerade arbetsuppgifterna.
Utöver de av civilförvaltningen tillstyrkta fem beställningarna i
nämnda lönegrad föreslår departementschefen en beställning avsedd för
Lv 1.

Förändringar inom centralfiö^valtningen

Fortifikationsförvaltningens förslag redovisas i propositionen å s. 33—36,
vartill torde få hänvisas.

Departementschefen anser de av fortifikationsförvaltningen föreslagna
tjänsterna för byggnadsinspektörer vara ett viktigt komplement till den
regionala och lokala organisationen. Med hänsyn till den särskilda vikten
av att centralmyndigheten — icke minst under övergången till den nya
organisationen och de närmaste åren efter dess genomförande — övar
effektiv uppsikt över byggnadsverksamheten vid de underlydande organen,
bland dem kustartilleriförsvaren som ej har tillgång till högskoleutbildade
byggnadstekniker, anser departementschefen det vara betydelsefullt att
ämbetsverket förfogar över kvalificerade organ för denna kontrollverksamhet.
Vissa myndigheter anser den föreslagna löneställningen för hög medan
fortifikationsförvaltningens byggnadschef och vissa personalorganisationer
uttala sig för en högre löneställning. Departementschefen finner icke anledning
att frångå fortifikationsförvaltningens förslag i fråga om lönegradsplaceringen,
Ce 33. För nästa budgetår kan departementschefen emellertid
icke tillstyrka att mer än en dylik tjänst för byggnadsinspektör inrättas.
— Departementschefen är på de av fortifikationsförvaltningen anförda
skälen beredd godtaga förslaget om inrättande av två tjänster för byråingenjör
i Ce 25 för besiktning av elektriska anläggningar. Två för byggnadsbyråns
elektrosektion avsedda tjänster i samma lönegrad med avlöning från
byggnadsanslag kan härvid indragas.

Tillräckliga skäl har enligt departementschefens uppfattning anförts för
utbrytande ur administrativa byråns kanslisektion av ett särskilt personalkontor
och inrättande av en tjänst för byrådirektör i 31 lönegraden såsom
chef härför. Tjänsten bör dock tills vidare inrättas som extra. I anslutning
till vad civilförvaltningen anfört anser departementschefen att frågan om

12

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

kontorets uppbyggnad bör särskilt uppmärksammas vid översynen av
ämbetsverkets organisation. Mot en sammanslagning av maskinanläggningen
för f. d. Lv 3 m. fl. byggnader i Stockholm med förvaltningens
maskinanläggning eller mot personalberäkningen för den nya anläggningen
har departementschefen intet att erinra.

Ansvaret för att de totala kostnaderna för uppvärmning av försvarets
anläggningar hålles på lägsta möjliga nivå bör enligt departementschefens
mening hållas samlat hos fortifikationsförvaltningen. Först därigenom
blir det möjligt att åstadkomma en allsidig och effektiv avvägning av kostnader
för bränsle, maskinutrustning och underhåll av såväl maskiner som
byggnader. Principbeslut bör därför nu fattas om överförande från arméintendenturförvaltningen
till fortifikationsförvaltningen av kontrollen av
den värmetekniska driften.

Vissa gemensamma frågor

Fortifikationsförvaltningens förslag redovisas i propositionen å s. 37—39,
vartill torde få hänvisas.

Departementschefen framhåller, att viss å förteckning för platsbefälet i
Karlsborg upptagen personal med avlöning från byggnadsanslag bör i avvaktan
på närmare undersökning av behovet alltjämt avlönas från byggnadsanslag.
Tjänsterna bör överföras till förteckning för Lv 1. I övrigt
bör lön till extra ordinarie personal utgå från avlöningsanslag.

Genomförandet av den nya organisationen bör taga sin början den 1 juli
1956. I likhet med fortifikationsförvaltningen räknar departementschefen
med en viss övergångstid, under vilken särskilda personalanordningar, såsom
bibehållande i tjänst av övertalig personal, kan bli erforderliga. Departementschefen
förutsätter att dylika anordningar skall få vidtagas i huvudsak
enligt förvaltningens förslag. I det följande kommer departementschefen
att redogöra för de arbetsuppgifter, som avses skola ankomma på
en med stöd av den 10 februari 1956 lämnat bemyndigande tillsatt personalnämnd
för försvaret. Vissa av de åtgärder, som enligt fortifikationsförvaltningen
bör ankomma på en särskild nämnd, kommer att åvila denna personalnämnd.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser,
som motiveras av uppkommande minskning av kostnaderna för
personal med avlöning från byggnadsanslag.

Utskottet

Utskottet vill erinra om att 1954 års riksdag godkände vissa principförslag
rörande försvarets regionala och lokala fortifikationsförvaltning.
Därvid förutsattes emellertid, att vissa speciella spörsmål borde ytterligare
utredas i samband med att organisationen närmare utformades och genomfördes.
Fortifikationsförvaltningen har nu verkställt förnyad utredning

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

13

i ämnet, på vilken departementschefens föreliggande förslag i huvudsak
bygger. Utskottet hälsar med tillfredsställelse, att efter mångåriga utredningar
ett definitivt organisationsförslag nu förelägges riksdagen.

Utskottet har vid sin granskning av förslaget icke funnit något vara
att erinra mot principerna för organisationens utformning. Till de allmänna
riktlinjerna för arbetsuppgifternas fördelning mellan olika instanser kan
utskottet ansluta sig.

I vad avser den regionala organisationen har utskottet i valet mellan
fortifikationssektion och helt fristående avdelningar funnit övervägande
skäl tala för förstnämnda alternativ. Utskottet tillstyrker alltså, att fastighetsförvaltningen
vid militärbefälsstaberna organiseras inom ramen av en
sektion, uppdelad på befästningsavdelning under sektionschefen (fortifikationsofficer)
och en byggnadsavdelning under en byggnadsdirektör. Utskottet
finner bärande skäl ha anförts för att fortifikationssektion organiseras
inom samtliga militärområden. Den föreslagna fördelningen av
planläggningsuppgifterna mellan befästningsavdelning och byggnadsavdelning
innebär i stort sett, att planläggningen av såväl investeringar som
underhåll avseende objekt å befästningars delfond utföres inom befästningsavdelningen,
medan planläggningen för objekt å försvarsgrenarnas delfonder
ankommer på byggnadsavdelningen. Detta förslag synes i flera
avseenden innebära påtagliga fördelar. Samma gäller i fråga om det
direkta utförandet av förekommande byggnadsverksamhet. En fråga, som
tidigare varit föremål för delade meningar, gäller byggnadsdirektörens ställning
i förhållande till fortifikationsofficeren såsom sektionschef. Utskottet
anser, att genom departementschefens förslag denna fråga fått en lämplig
lösning. Sålunda bör byggnadsdirektören vara förvaltningsgrensclief och i
förhållande till sektionschefen vara självständig i tekniskt-ekonomiskt avseende,
medan sektionschefen bör ha det direkta ansvaret för militära behovsutredningar
i ärenden, som handläggas inom byggnadsavdelningen. Enligt
förslaget anses behov av byggnadsdirektör föreligga vid samtliga militärbefälsstaber
utom den sjunde. Utskottet vill tillstyrka, att vid sistnämnda
stab den odelade verksamheten ställes under ledning av fortifikationsofficer.
Mot de verkställda personalberäkningarna för regionalorganen synes
utskottet icke något vara att erinra.

Vad beträffar ordnandet av fastighetsförvaltningen vid lokalmyndighet
synes förslaget vara ur teknisk och ekonomisk synpunkt lämpligt avvägt.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att anordningen med
kasernofficerare i arvodesbefattning bör bibehållas i nuvarande omfattning
och att nya sådana arvodesbefattningar inrättas enligt förslaget. Vidare
tillstyrkes, att underofficerare avses såsom biträden åt arméförbandens
kasernofficerare. För antagning som kasernunderofficer bör jämväl enligt
utskottets mening erfordras speciell utbildning. Utskottet finner vidare
skäl tala för alt i fortifikationskåren organisatoriskt sammanföra erforder -

14

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

liga underofficersbeställningar samt att avse ett antal arvodesbefattningar
för pensionerade fortifikationsunderofficerare. Detta förslag biträdes alltså
i princip.

Befästningsverksamheten har genom den snabba utvecklingen på vapenteknikens
område fått ökad betydelse. Detta har medfört ett ytterligare
behov av fortifikationsofficerare, särskilt vid militärbefälsstaberna. Departementschefens
i anledning härav framlagda förslag till utbyggnad av fortifikationskåren
är präglat av stor återhållsamhet, som motiverats av den
kommande översynen av centralmyndighetens organisation. Utskottet finner
sig böra biträda detta förslag, i vad det avser såväl antalet beställningar
som löneställningen för dessa.

Tillräckliga skäl ha enligt utskottets mening anförts för att principbeslut
nu fattas om överförande från arméintendenturförvaltningen till fortifikationsförvaltningen
av kontrollen av den värmetekniska driften.

Utskottet kan ansluta sig till vad departementschefen anfört i fråga om
genomförandet av den nya organisationen.

Vid sin granskning av departementschefens förslag i övrigt under nu
förevarande punkt har detsamma icke givit utskottet anledning till särskilt
uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att försvarets fastighetsförvaltning
skall omorganiseras efter i huvudsak de riktlinjer, som
av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 2 mars 1956 angivits.

3:o) Försvarets musikorganisation. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
''punkt 3, s. 48—64) dels besluta, att försvarets musikorganisation skall
utformas i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit, dels ock till Engångsanskaffning
av musikinstrument för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Mannerskantz m. fl. (I: 511) och den andra inom andra kammaren av
herr Nordkvist i Kalmar m. fl. (II: 679), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte i vad gäller F 12 :s musikkår besluta dess bibehållande och fortsatta
förläggande till Kalmar flygflottilj,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Näsgård m. fl. (I: 513) och den andra inom andra kammaren av
fröken Liljedahl in. fl. (II: 705), i vilka hemställts, att riksdagen måtte företaga
den ändringen, att musikkåren vid Hälsinge regemente i Gävle måtte
bibehållas,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

15

av herr O hlon m. fl. (I: 515) och den andra inom andra kammaren av herr
Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 704), i vilka hemställts, att förslaget till försvarets
musikorganisation måtte ändras så, att i Göteborg tillkommer en
kår av typ II, förlagd till Göta artilleriregemente (A 2),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Gillström och Veländer (I: 516) och den andra inom andra kammaren
av herr Fröding m. fl. (II: 703), i vilka hemställts, dels i första hand
att riksdagen måtte besluta, att försvarets musikorganisation skall utformas
i överensstämmelse med vad Musikaliska akademien föreslagit, vilket innebär
bland annat ett bibehållande av militärmusikkårer såväl i Sundsvall
som Kalmar eller i andra hand att riksdagen i vart fall måtte besluta, att
en musikkår av den av departementschefen föreslagna typ II skall förläggas
till Lv 5 i Sundsvall, dels ock att riksdagen måtte medgiva de anslagshöjningar
som ett bifall till ettdera av yrkandena må komma att föranleda,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindgren m. fl. (I: 517) och den andra inom andra kammaren av
herr Sundström m. fl. (II: 706), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att Karlsborgs luftvärnsregementes musikkår icke indrages,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hansson m. fl. (I: 543) och den andra inom andra kammaren avherr
Andersson i Ronneby m. fl. (II: 719), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta bibehålla F 17:s musikkår och att den även i fortsättningen
skall vara förlagd till Blekinge flygflottilj,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Domö m. fl. (I: 544) och den andra inom andra kammaren av herr
Odhe m. fl. (II: 718), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i
försvarets musikorganisation fortfarande skall ingå en vid flygflottiljen
F 7 i Såtenäs förlagd musikkår av typ II,

dels en inom andra kammaren av herr Nihlfors m. fl. väckt motion
(II: 707), vari hemställts, dels att riksdagen måtte besluta, att flottans
musikkår skall hänföras till den i propositionen föreslagna större musikkårstypen,
dels att riksdagen måtte besluta härför erforderligt anslag för
nästa budgetår under rubriken Marinen: Avlöningar till aktiv personal
m. fl., dels ock att riksdagen måtte uttala sig för en sådan organisation av
den föreslagna armémusikkåren i Stockholm, att möjlighet finnes att inom
densamma ha en särskild, beriden musikkår (förutvarande Kl: s musikkår),
dels ock en inom andra kammaren av herr Christenson i Malmö väckt
motion (II: 717), vari hemställts, att riksdagen ville dels i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t under beaktande av i motionen
framförda synpunkter måtte till 1957 års riksdag framlägga ett närmare
utarbetat förslag angående riktlinjer för försvarets musikorganisation, dels
i avvaktan härpå bifalla de i propositionen framlagda förslagen beträffande
befordrings- och lönevillkoren samt anslagsäskande rörande Engångsan -

16

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

skaffning av musikinstrument för budgetåret 1956/57; för den händelse
ovanstående yrkande inte skulle vinna riksdagens bifall, hemställes i andra
hand att riksdagen avslår proposition nr 110, i vad den avser avskaffande
av militärmusikkåren vid Skånska luftvärnskåren i Malmö.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna 11:679, 11:705, 1:515, 11:703, 11:706, 11:719,
II: 718, II: 707 och II: 717.

Överbefälhavaren bemyndigades den 3 juni 1955 att tillkalla högst fem
utredningsmän för att — med beaktande av vad departementschefen anfört
i frågan vid anmälan av propositionen 1955: 110 — utarbeta förslag till
ny musikorganisation inom försvaret. Den med stöd härav tillsatta utredningen,
som antagit namnet 1955 års militärmusikutredning, har utarbetat
ett betänkande med förslag i fråga om militärmusikens uppgifter, instrument-
och personalsammansättning, militärmusikorganisationens omfattning,
kårernas fördelning in. m. överbefälhavaren har med skrivelse den
22 november 1955 överlämnat betänkandet jämte eget förslag i ämnet.
Utredningen fortsätter sitt arbete och avser att, sedan ställning tagits till
det nu föreliggande betänkandet, framlägga förslag i fråga om personalens
utbildning, regler för kårernas användning, repertoarfrågan m. m.

Efter att ha redogjort för de brister som vidlåder försvarets nuvarande
musikorganisation i fråga om stämbesättningen samt personalens befordringsförhållanden,
framhåller departementschefen att militärmusikutredningens
förslag i dessa avseenden innebär väsentliga förbättringar. Sålunda
moderniseras stämbesättningen med nya instrumenttyper och befordringsförhållandena
förbättras avsevärt genom utökning av antalet underofficersbeställningar.
De föreslagna förbättringarna kommer emellertid att medföra
en betydande ökning av kostnaderna för varje kår och utredningen
har därför föreslagit en begränsning av antalet musikkårer, för närvarande
43, till 22, varav 4 större, typ I, och 18 mindre, typ II. Kostnaderna för
dessa 22 kårer bedömes kunna rymmas inom ramen för nuvarande kostnader.

Bland andra Musikaliska akademien har framfört kritik mot utredningens
förslag med hänsyn till de menliga konsekvenser som den föreslagna
reduceringen av antalet kårer skulle få för det civila musiklivet.
Akademien har för sin del föreslagit vissa begränsningar av personalstyrkan
vid varje kår i förhållande till vad utredningen föreslagit samt
räknat med en nedskärning av antalet kårer, typ I, till en. Därvid har
akademien emellertid förutsatt att totala antalet kårer samtidigt utökas
från de av utredningen föreslagna 22 till 28, för vilket antal utrymme
skulle finnas inom ramen för nuvarande kostnader.

För egen del vill departementschefen understryka betydelsen av att påtalade
och sedan länge befintliga brister i försvarets nuvarande musik -

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

17

organisation snarast avhjälpes. Vid utformningen av en ny organisation
torde emellertid icke endast försvarets behov utan jämväl det civila musiklivets
intressen böra beaktas. Departementschefen erinrar om de betydelsefulla
insatser som de enskilda militärmusikerna gör i vårt lands allmänna
musikliv. Organisationen torde böra utformas så att en dylik verksamhet
även framdeles möjliggöres. På grund härav anser departementschefen sig
med stöd av akademiens uttalande böra föreslå en musikorganisation, som
jämfört med utredningens förslag bland annat innebär en utökning av antalet
kårer på bekostnad av de enskilda kårernas personella numerär. Härigenom
blir de civila intressena bättre tillgodosedda utan att nuvarande
kostnader behöver överskridas. Likväl åstadkommes väsentliga förbättringar
i förhållande till nuläget beträffande den instrumentala sammansättningen
och befordringsförhållandena.

I likhet med utredningen föreslår departementschefen, att musikorganisationen
i fortsättningen skall omfatta två typer av kårer, typ I och typ
II. När det gäller stämbesättningen inom musikkårerna torde en såväl
kvalitativ som kvantitativ förstärkning vara erforderlig om militärmusiken
skall kunna uppfylla de krav, som det moderna musiklivet ställer. I enlighet
härmed föreslår departementschefen att musikkårerna tillföres i huvudsak
de instrument, som utredningen föreslagit. Med stöd av musikaliska
akademiens yttrande anser departementschefen det emellertid vara möjligt
att något begränsa det av utredningen föreslagna antalet instrument och
därmed även den för stämbesättningen erforderliga personalen inom varje
kår utan att därigenom den musikaliska effekten i någon högre grad försämras.
Beträffande kår av typ I biträder departementschefen i detta avseende
akademiens förslag, vilket i förhållande till vad utredningen föreslagit
innebär en minskning av antalet klarinetter med en och således en
minskning av personalbehovet för stämbesättningen till 37 man. För stämbesättningen
av kår, typ II, räknar akademien med 23 man mot av utredningen
föreslagna 27 man. Minskningen drabbar huvudsakligen klarinettstämmorna.
Därjämte föreslår akademien bland annat en reducering av
föreslagna två tromboner till en. Då det, såsom framgår av vad utredningen
anfört, måste förutsättas att kårerna skall kunna uppträda delade
anser departementschefen det emellertid vara nödvändigt att räkna med
två tromboner i varje kår av förevarande typ. Utan att i övrigt taga ställning
till frågan om stämbesättningen anser departementschefen sig kunna
föreslå att denna för kår, typ II, beräknas till 24 instrument, innebärande
ett personalbehov för stämbesättningen av likaledes 24 man.

Mot den av utredningen skisserade utbildningsgången för musikpersonalen
har departementschefen intet att erinra. Departementschefen räknar
således med att musikelev anställes vid lägst 16 års ålder med förmåner
som värnpliktig samt att elev efter ett år anställes som musikaspirant i
2—031 so Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 121—122

18

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Mf 7 för att under två års aspiranttid genomgå erforderlig utbildning för
befordran till furir. För befordran till underofficer torde erfordras studier
vid musikhögskolan på sätt utredningen föreslagit. Att, som statskontoret
framkastat, förlägga denna utbildning till förbanden torde inte vara möjligt
bland annat emedan utbildningen avses skola få en pedagogisk inriktning
för att göra underofficerarna lämpade som lärare för musikelever
och musikaspiranter.

Utredningens förslag till personaluppsättning av musikkårerna innebär
en förbättring av de för närvarande mindre goda befordringsförhållandena.
All den för stämbesättningen erforderliga personalen skall enligt utredningen
utgöras av underofficerare och furirer. Musikaspirant skall dock
kunna fungera som ersättare för dylik musiker. Departementschefen har
intet att erinra mot denna princip men departementschefens förslag rörande
stämbesättningen medför i förhållande till utredningens förslag en minskning
av det sammanlagda antalet underofficerare och furirer vid varje
kår. Utredningen har vidare räknat med en furir som ersättningsreserv
vid varje kår. Enligt departementschefens mening torde man emellertid
kunna räkna med att detta behov skall kunna tillgodoses genom ianspråktagande
av aspiranter. Antalet aspiranter och elever beräknar departementschefen
i likhet med utredningen till fyra respektive tre vid kår av
typ I och till tre respektive två vid kår av typ II. Med beaktande av vad
nu anförts föreslår departementschefen att personalen vid de olika kårtyperna
får den sammansättning som framgår av följande tablåer.

Typ I Typ II

Beställning

Löne-

grad

Antal

Musikdirektör...........

Ma 27

1

Musikfanjunkare (motsv.)

Ma 19

13

Musiksergeant (motsv.) ..

Ma 16

12

Musikfurir.............

Me 11/10

12

Musikaspirant..........

Mf 7

4

Musikelev..............

3

45

Beställning

Löne-

grad

Antal

Musikdirektör ..........

Ma 27 el.
23/19
Ma 19

1

Musikfanjunkare (motsv.)

8

Musiksergeant (motsv.) ..

Ma 16

8

Musikfurir .............

Me 11/10

8

Musikaspirant...........

Musikelev..............

Mf 7

3

2

30

Detta förslag innebär en reducering av de av utredningen beräknade
personalbehoven med två man för kår, typ I, och fyra man för kår, typ II.

När det gäller att bedöma vilken omfattning den nya musikorganisationen
bör ha, gör sig de civila intressena särskilt gällande. Ett genomförande
av utredningens förslag skulle medföra att det allmänna musiklivet
på flera orter komme att äventyras genom att de värdefulla insatserna
från enskilda militärmusiker icke längre skulle kunna påräknas. Den av

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

19

departementschefen förordade personaluppsättningen av kårerna gör det
möjligt att utan stegring av nuvarande kostnader något utöka det föreslagna
antalet kårer. Departementschefen finner det synnerligen angeläget
att tillvarataga dessa möjligheter. I kostnadsbegränsande syfte bör även
övervägas om inte antalet kårer av typ I kan nedbringas i förhållande till
vad utredningen föreslagit. Denna har räknat med tre kårer av den större
typen i Stockholm och en dylik kår i Göteborg. För de uppgifter av representativ
art in. in., som åvilar militärmusiken i huvudstaden, bör det enligt
departementschefens mening vara tillräckligt att räkna med en kar av den
större typen, om därjämte två kårer av den mindre typen förlägges till
denna stad. I likhet med akademien räknar departementschefen vidare
med att för Göteborg avses en kår av typ II. Departementschefen föreslår
således att antalet kårer av typ I begränsas till en. Den för Stockholm avsedda
större kåren bör hänföras till armén och anslutas till Svea livgarde.
Kåren i Göteborg bör hänföras till marinen och anslutas till Älvsborgs kustartilleriregemente.
Då emellertid denna kår kan väntas i stor utsträckning
komma att fullgöra representativa uppgifter in. m. för flottans del, bör
musikerna vid dylika tillfällen uppträda i flottans uniformer. Med den angivna
begränsningen av antalet kårer, typ I, finnes inom ramen för nuvarande
kostnader utrymme för sammanlagt 26 kårer. Departementschefen
föreslår på förut angivna skäl att antalet musikkårer fastställes till detta
antal, varav 25 kårer av typ II. Av dessa 26 kårer bör 22 få den placering
med anknytning till förband och försvarsgren, som framgår av tablån å
s. 55 i propositionen, dock med beaktande av vad nyss sagts om kåren i
Göteborg. De övriga fyra kårerna bör med hänsyn tagen främst till de
civila musikintressena placeras i Västerås, Örebro, Jönköping och Växjö
och förläggas till respektive Västmanlands flygflottilj, Livregementets grenadjärer,
Smålands artilleriregemente och Kronobergs regemente. Utredningen
har närmare angivit de förband, som varje av utredningen föreslagen
musikkår skall betjäna. Därest musikorganisationen ges den omfattning,
som departementschefen föreslagit, torde vissa jämkningar få vidtagas
i denna räjongindelning.

Personalbehovet för denna musikorganisation uppgår till 1 musikdirektör
av 1. graden i Ma 27, 25 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27
eller Ma 23/19, 213 musikfanjunkare (motsvarande) i Ma 19, 212 musiksergeanter
(motsvarande) i Ma 16, 212 musikfurirer i Me 11/10, 79 musikaspiranter
i Mf 7 och 53 musikelever. Av beställningarna för musikdirektör
i Ma 27 eller Ma 23/19 bör högst 12 få vara placerade i Ma 27.
Vidare erfordras en musikinspektör, vilken skall ha ansvaret för utbildningen
och tjänstgöra som rådgivare i personalfrågor m. in. Dessa arbetsuppgifter
torde komma att bli av sådan omfattning att befattningen icke
längre bör vara förenad med musikdirektörsbefattning. Utredningen har
föreslagit en uppflyttning av musikinspektörsbeställningen från Ma 30 till

20

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Ma 33. I likhet med lönenämnden in. fl. remissmyndigheter kan departementschefen
emellertid icke tillstyrka en dylik uppflyttning utan räknar
med oförändrat Ma 30. Inberäknat musikinspektören uppgår det totala
musikerbehovet till 796 man. Departementschefen räknar icke med någon
särskild biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål.

I likhet med utredningen räknar departementschefen med att militärmusiken
organiseras försvarsgrensvis. Personalkårcheferna torde såsom
utredningen föreslagit få utses av försvarsgrenscheferna.

Beträffande frågan om årskostnaderna för musikorganisationen torde
först få erinras om att departementschefen vid anmälan av propositionen
1955:110 framhöll önskvärdheten av att om möjligt kunna sänka nuvarande
kostnader. Utredningens förslag innebär också en minskning med
cirka 35 000 kronor. Den av departementschefen föreslagna organisationen
omfattar en personalstyrka som antalsmässigt något understiger den av
utredningen föreslagna och torde, med hänsyn härtill samt till proportionerna
mellan de olika kategorierna av beställningar, fullt genomförd
komma att medföra en minskning av nuvarande årliga kostnader med cirka
200 000 kronor. En ytterligare kostnadsminskning hade givetvis varit önskvärd
men är icke möjlig att åstadkomma, om erforderliga förbättringar
av befordringsförhållandena m. m. skall kunna genomföras och de civila
musikintressena någorlunda tillgodoses.

Utredningen har föreslagit att de årliga kostnaderna för musikorganisationen
skall redovisas gemensamt för de tre försvarsgrenarna å ett avlönings-
och ett omkostnadsanslag. För egen del har departementschefen
icke funnit skäl att härvidlag föreslå någon ändring av nuvarande system,
enligt vilket avlöningskostnaderna bestrides från försvarsgrenarnas allmänna
avlöningsanslag, rese- och traktamentskostnaderna från reseanslagen
etc. Ett bibehållande av detta redovisningssystem torde, därest
militärmusiken organiseras försvarsgrensvis, vara det mest ändamålsenliga.
Musikpersonalen inom varje försvarsgren bör uppföras under en gemensam
rubrik å vederbörlig personalförteckning.

Den nya organisationen med en moderniserad stämbesättning erfordrar,
som utredningen anfört, en icke oväsentlig nyanskaffning av musikinstrument.
Kostnaderna härför har av utredningen beräknats till cirka 800 000
kronor, vilket belopp föreslagits skola uppdelas på fyra år. Utredningen
har räknat med att erforderliga medel skall anvisas under ett särskilt
reservationsanslag. Civilförvaltningen har däremot föreslagit att arméns
musikfond skall tagas i anspråk för detta ändamål. Sedan riksdagens år
1954 församlade revisorer föreslagit en avveckling av denna fond, har
riksdagen (SU 1955:119; rskr. 1955:272) bemyndigat Kungl. Maj :t att
vidtaga de åtgärder, som erfordras för en avveckling av bland andra förevarande
fond, uppgående till cirka 1,3 miljon kronor. Av skäl, som angivits
i Kungl. Maj :ts skrivelse nr 35 till innevarande års riksdag, före -

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

21

ligger emellertid ännu icke något Kungl. Maj :ts beslut härom. Av samma
skäl är departementschefen icke nu beredd att tillstyrka civilförvaltningens
förslag utan föreslår i likhet med utredningen, att för nästa budgetår anvisas
ett särskilt reservationsanslag av 200 000 kronor, avsett för instrumentanskaffning.
Det nya anslaget torde böra uppföras efter anslaget till
järnvägskrigsbromateriel under den i riksstaten under fjärde huvudtiteln
upptagna rubriken D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål. Såsom
framgår av Kungl. Maj:ts nyssnämnda skrivelse avser departementschefen
att senare i vår upptaga frågan om musikfondens avveckling till förnyade
överväganden. I samband därmed torde ställning få tagas till frågan om
formerna för bestridande av ytterligare kostnader för engångsanskaffning
av instrument.

Departementschefen räknar med att den nya organisationen genomföres
från och med nästa budgetår och föreslår därför i enlighet med vad som
i det föregående anförts att för nämnda budgetår de för musikorganisationen
erforderliga beställningarna uppföres på personalförteckningarna för
försvarsgrenarna enligt följande. På personalförteckningarna för armén
uppföres beställningar för 1 musikinspektör i Ma 30, 1 musikdirektör av

1. graden i Ma 27 (+ 1), 18 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27
eller Ma 23/19 (—M0), 149 musikfanjunkare i Ma 19 (+101), 8 musikstyckjunkare
i Ma 19 (—6), 156 musiksergeanter i Ma 16 (+38), 156
musikfurirer i Me 11/10 (—44) och 58 musikaspiranter i Mf 7 (+58).
Musikinspektörsbeställningen skall vara gemensam för hela musikorganisationen
men torde, då flertalet musikkårer avses skola tillhöra armén,
lämpligen böra uppföras på arméns personalförteckning. Vidare bör
under arméns avlöningsanslag cirka 39 000 kronor beräknas för anställande
av 39 musikelever (—1). På personalförteckningarna för marinen
uppföres beställningar för 3 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i
Ma 27 eller Ma 23/19 (—1), 24 flaggunderofficerare i Ma 19 (+6), 24
underofficerare av 2. graden i Ma 16 (+1), 24 musikfurirer i Me 11/10
(—22) och 9 musikaspiranter i Mf 7 (+ 9). För anställande av 6 musikelever
(—13) bör cirka 6 000 kronor beräknas under marinens avlöningsanslag.
På personalförteckningarna för flygvapnet uppföres beställningar
för 4 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19
(+2), 32 musikfanjunkare i Ma 19 (+16), 32 musiksergeanter i Ma 16
(+8), 32 musikfurirer i Me 11/10 (—8) och 12 musikaspiranter i Mf 7
(+12). För anställande av 8 musikelever (—8) erfordras cirka 8 000
kronor nnder flygvapnets avlöningsanslag.

Ifrågavarande organisation medför att följande beställningar i den nuvarande
organisationen blir övertaliga, nämligen vid armén beställningar
för 10 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 6
musikstyckjunkare i Ma 19, 44 musikfurirer i Me 11/10, 55 musikkorpraler
(musikkonstaplar) i Mha 2 samt 137 musikvicekorpraler (musikvicekon -

22

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

staplar) och -meniga i Mha 1, vid marinen beställningar för 1 musikdirektör
av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 2 musikdirektörer
av 2. graden i Ma 23/19, 22 musikfurirer (furirer) i Me 11/10, 21 musikkorpraler
(korpraler) i Mha 2 samt 28 musikvicekorpraler och -meniga i
Mha 1 samt vid flygvapnet beställningar för 6 musikdirektörer av 2.
graden i Ma 23/19, 8 musikfurirer i Me 11/10, 8 musikkorpraler i Mha 2
samt 24 musikvicekorpraler och -meniga i Mha 1.

Såsom utredningen anfört torde man i princip kunna räkna med att
den musikpersonal, som finnes anställd vid tidpunkten för omorganisationen,
skall kunna beredas fortsatt anställning. Vid behov bör personal
kunna överföras från en försvarsgren till en annan. Beträffande
musikdirektörerna bör emellertid särskilda åtgärder vidtagas, då samtliga
dylika beställningshavare icke kan placeras på motsvarande befattningar
i den nya organisationen. Beställningarna för sådana övertaliga musikdirektörer
torde få överföras till övergångsstat. För närvarande är två
musikdirektörsbeställningar, en i Ma 27 eller Ma 23/19 vid armén och en
i Ma 23/19 vid flygvapnet, vakanta och kan följaktligen indragas. Med
hänsyn härtill och då nuvarande musikdirektörsbeställningar uppgår till
42 medan i den nya organisationen erfordras 26 dylika beställningar, räknar
jag med att 14 beställningar överföres till övergångsstat. Möjligheterna
att placera de övertaliga musikdirektörerna på andra befattningar
bör undersökas. Övriga övertaliga beställningar kan utgå ur personalförteckningarna
för nästa budgetår. Då emellertid den nya organisationen
icke torde kunna genomföras i sin helhet redan vid budgetårsskiftet bör
då befintlig personal med tillämpning av nuvarande personalförteckningar
övergångsvis få kvarstå i sina tidigare beställningar, i den mån den icke
omedelbart kan inplaceras i den nya organisationen.

Utredningen har ansett att en särskild organisationsnämnd bör få i uppdrag
att undersöka nuvarande personals lämplighet och önskemål rörande
anställning i den nya organisationen in. m. Departementschefen anser det
vara av mycket stor vikt att vid organisationens genomförande hänsyn i
möjligaste mån tages till personalens önskemål och dessa intressen torde
bäst kunna tillvaratagas, därest en särskild organisationsnämnd tillskapas
på sätt utredningen föreslagit. Det förutsättes få ankomma på Kungl.
Maj :t att meddela beslut härom.

Utskottet. Försvarets nuvarande musikorganisation är behäftad med
betydande brister och svagheter. Detta gäller såväl stämbesättning som
personalens befordringsförhållanden. Vad personalsammansättningen beträffar
utmärkes densamma för närvarande av ett förhållandevis stort antal
beställningar för korttidsanställda blandavlönade underbefäl och meniga.
Huvuddelen av denna personal kan icke erhålla pensionsberättigande
beställningar och kvarstannar därför relativt kort tid i tjänst. Militär -

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

23

musikeryrket är därför för närvarande ett genomgångsyrke, vilket inverkat
hämmande på rekryteringen.

Utskottet finner med tillfredsställelse, att förslag nu framlagts till ny
musikorganisation. Enligt detsamma kommer rekryteringen av aspiranter
att begränsas till i stort sett nettobehovet för fyllande av vakanser genom
avgång. Den för stämbesättningen erforderliga personalen avses skola i
princip utgöras av underofficerare och furirer, varvid antalet underofficerare
ökas. Härigenom komma befordringsförhållandena att avsevärt förbättras.
Samtidigt skapas förutsättningar för att militärmusikyrket blir ett
framtidsyrke i likhet med vad som är fallet beträffande motsvarande militära
personal. Att notera är härvid, att den föråldrade kontraktsanställningen
slopas. För att åstadkomma en jämn befordringsgång föreslås, att
musikpersonalen sammanföres försvarsgrensvis till befordringsenheter.
Erinras må att för närvarande varje enskild kår i princip utgör befordringsenhet.
Utskottet finner förslagen i nu berörda delar välbetänkta och
biträder desamma.

Såsom departementschefen framhållit göra sig de civila intressena särskilt
gällande vid bedömande av omfattningen av den nya musikorganisationen.
I syfte att tillvarataga dessa intressen är det givetvis önskvärt, att
antalet kårer blir så stort som möjligt. Departementschefen bär funnit
detta önskemål kunna tillgodoses genom att begränsa antalet instrument
och därmed minska de enskilda kårernas personella numerär utan att
härvid den musikaliska effekten kommer att i någon högre grad försämras.
Utskottet vill i angivna syfte helt ansluta sig till en sådan lösning, som
står i huvudsaklig överensstämmelse med de av Musikaliska akademien
angivna riktlinjerna rörande stämbesättningen. På anförda skäl vill utskottet
vidare tillstyrka, att det nuvarande systemet med musikkårer av
i huvudsak tre olika typer ersättes av ett system med två typer. Det beräknade
personalbehovet inom varje kår har icke givit utskottet anledning
till erinran. Detsamma gäller utbildningsgången för musikpersonalen.

Med utgångspunkt från i det föregående angivna riktlinjer skulle inom
ramen för nuvarande kostnader utrymme finnas för 26 musikkårer, därav
1 kår av typ I och återstoden av typ II. Enligt förslaget skall den större
kåren förläggas till Stockholm, som även skall tillföras två kårer av tvp II.
Vid bestämmande av de övriga kårernas förläggning har hänsyn tagits
bland annat till antalet förband på respektive orter, förbandsstorleken och
representationsbehovet. Vidare har strävan varit att i möjligaste män förlägga
musikkårerna till sådana orter, där ett borttagande av en miltär
musikkår skulle få menliga följder för ortens allmänna musikliv. Departementschefen
har utgått från att varje musikkår skall kunna betjäna en
räjong, vari ingå flera förband.

I skilda motioner har yrkats ökning av antalet musikkårer utöver depaitementschefens
förslag. Sålunda skulle musikkårer finnas i Malmö, Gävle,

24

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Sundsvall, Kalmar, Karlsborg, Såtenäs och Kallinge. Vidare föreslås, att
flottans musikkår inom Stockholmsområdet skall hänföras till den större
musikkarstypen, d. v. s. typ I, och att ytterligare en musikkår skall tillföras
Goteborg. Slutligen har yrkats, att den föreslagna armémusikkåren i Stockolm
organiseras så, att möjlighet finnes att inom densamma bibehålla
en beriden musikkår. I en av motionerna har alternativt framställts, att ett
närmare utarbetat förslag angående riktlinjer för försvarets musikorganisation
förelägges nästa års riksdag.

Då det icke gärna låter sig göra att ytterligare minska stämbesättningen
mom musikkårerna och det i motionerna icke förutsättes, att någon av de
av departementschefen föreslagna musikkårerna skall indragas, skulle vid
bifall till motionerna den angivna kostnadsramen ökas med sammanlagt
ca tre miljoner kronor.

Vid sin granskning av de motionsvis framförda förslagen vill utskottet
icke förneka, att i många fall beaktansvärda synpunkter ha anförts för inrättande
av ett ytterligare antal musikkårer. Med all rätt har därvid understrukits
den stora betydelse, som militärmusiken har för landets allmänna
musikliv, och de stora insatser, som de enskilda militärmusikerna ha utfört
som musiklärare i skolor och inom det frivilliga bildningsarbetet samt som
ledare för amatörmusikorkestrar.

_ Vid övervägande av frågan om antalet musikkårer samt desammas förläggning
ävensom fördelning på olika typer har utskottet dock funnit, att
vad i motionerna anförts icke utgjort tillräckliga skäl för utskottet att
franga Kungl. Maj:ts efter ingående prövningar framlagda förslag. Vid
detta utskottets ställningstagande ha givetvis de ekonomiska synpunkterna
tillmätts beaktande. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att departementschefens
förslag till lösning av musikväsendets organisation dock
innebar inrättande av fyra musikkårer utöver det av 1955 års militärmusikutredning
förordade antalet. Utskottet finner med tillfredsställelse,
att det lyckats departementschefen att med tillvaratagande av till buds
stående möjligheter och med bibehållen kostnadsram uppnå detta resultat.

I motionen II: 707 har yrkats, bland annat, att riksdagen måtte uttala
sig för en sådan organisation av den föreslagna armémusikkåren i Stockholm,
att möjlighet finnes att inom densamma ha en särskild, beriden
musikkår (förutvarande K 1 :s musikkår). Utskottet har funnit de i motionen
härför anförda skälen vara värda beaktande. Enligt vad utskottet
under hand inhämtat, skulle ett bifall till förslaget icke medföra några
okade kostnader. Utskottet föreslår därför, att sådana organisatoriska
anordningar vidtagas, att ifrågavarande förslag kan realiseras.

I övrigt kan utskottet icke biträda de i ämnet väckta motionerna.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande utformningen av
försvarets musikorganisation, som avses skola genomföras från och med
nästa budgetår, har icke givit utskottet anledning till uttalande annat än
i nedan angivna avseenden.

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

25

Vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag komma musikkårer på ett flertal
orter att indragas. Utskottet förutsätter, att avvecklingen genomföres så,
att de lokala musikintressena därvid lida minsta möjliga avbräck. Utskottet
vill vidare framhålla, att bestämmelser böra utfärdas, som bereda möjlighet
för de olika orterna inom en räjong att i likvärdig utsträckning få
disponera den för räjongen avsedda musikkåren.

Enligt vad utskottet inhämtat ha fall inträffat då musikensembler, sammansatta
av värnpliktiga, övertagit den ordinarie musikkårens uppgift vid
underhållningsaftnar o. dyl. Det synes utskottet vara värt att undersöka,
huruvida icke, bland annat i syfte att främja fritidsverksamheten vid de
militära förbanden, en sådan anordning kan komma mera allmänt till
stånd.

Den nya organisationen med sin moderniserade stämbesättning kommer
att medföra icke oväsentlig nyanskaffning av musikinstrument. Kostnaderna
härför ha uppskattats till sammanlagt ca 800 000 kronor. Utskottet
tillstyrker, att för nästa budgetår ett särskilt anslag av 200 000 kronor anvisas
för ändamålet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 511 och II: 679 icke må av riksdagen
bifallas;

II. att motionerna I: 513 och II: 705 icke må av riksdagen
bifallas;

III. att motionerna I: 515 och II: 704 icke må av riksdagen
bifallas;

IV. att motionerna I: 516 och II: 703 icke må av riksdagen
bifallas;

V. att motionerna I: 517 och II: 706 icke må av riksdagen
bifallas;

VI. att motionerna I: 543 och II: 719 icke må av riksdagen
bifallas;

VII. att motionerna I: 544 och II: 718 icke må av riksdagen
bifallas;

VIII. att motionen II: 707, i vad den avser flottans musikkår,
icke må av riksdagen bifallas;

IX. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag,
med bifall till motionen II: 707, i vad den icke behandlats
under VIII., samt med avslag å motionen II: 717, besluta, att
försvarets musikorganisation skall utformas i enlighet med
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 2 mars 1956 och utskottet föreslagit;

X. att riksdagen må till Engångsanskaffning av musikinstrument
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

26

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

4:o) Inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister. Kungi.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 65—74) att godkänna vad departementschefen
föreslagit i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
2 mars 1956 beträffande utbyggnad av flottans och flygvapnets reserver.

Vidare har i en inom första kammaren av herr Åman väckt motion
(1:514) hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att till högbåtsmän i
reserven vid flottan och signalistunderbefäl i reserven vid flygvapnet skall
utgå reservpension enligt för annan reservpersonal gällande grunder och
att grundbeloppet bestämmes till för högbåtsmän 540 kronor och för signalistunderbefäl,
om vederbörande avgår ur reserven vid 38 års ålder, 540
kronor och, om han avgår ur reserven vid 47 års ålder, 732 kronor, dels
ock att högbåtsmän och signalistunderbefäl i reserven tillerkännes ekiperingshjälp
efter samma regler som gäller för annan reservpersonal.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

I samband med behandlingen av flottans och flygvapnets underbefälsorganisationer
vid föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 43—56) anmälde
departementschefen att cheferna för marinen och flygvapnet i sina
förslag beträffande ifrågavarande underbefälsorganisationer räknat med
inrättande av reserver för högbåtsmän vid flottan och för signalister vid
flygvapnet. Departementschefen var emellertid icke då beredd att taga
ställning till förslagen i dessa delar. Det hade nämligen icke visat sig
möjligt att slutföra beredningen av frågan om inrättande av dylika reserver
inom sådan tid att förslag skulle kunna föreläggas 1955 års riksdag.
Då emellertid tillskapandet av underbefälsreserver utgör ett viktigt led i
de förslag till omläggningar av underbefälsorganisationerna som utgjorde
underlag för riksdagens beslut i ämnet, är det enligt departementschefen
angeläget att denna fråga nu löses.

Vidkommande först behovet av de föreslagna underbefälsreserverna erinrar
departementschefen om att föregående års riksdagsbeslut för flottans del
innebar att antalet underbefälsbeställningar på aktiv stat beskars högst väsentligt.
En sådan minskning ansågs möjlig därför att antalet underbefäl i
fredsorganisationen av olika skäl kunde pressas nedåt. För att i krigsorganisationen
ersätta den minskade tillgången på aktivt underbefäl hade marinchefen
förutsatt att en underbefälsreserv skulle inrättas. Beträffande flygvapnets
underbefälsorganisation gäller, såvitt avser yrkesgrenen signalister,
i huvudsak detsamma som nu sagts beträffande flottans underbefäl. Även antalet
signalistunderbefäl på aktiv stat har sålunda minskats avsevärt i den
nya organisationen. På grund härav och genom att omsättningen av underbefäl
avses skola upphöra, uppstår brist på underbefäl i signalistbefattningar
i krigsorganisationen. För att täcka denna brist föreslog flygvapenchefen
att en reserv för signalistunderbefäl skulle tillskapas. Som fram -

Statsutskottets utlåtande nr 121 är 1956

27

går av vad nu anförts innebär den beslutade omläggningen av organisationen
i fråga om såväl underbefäl vid flottan som signalister vid flygvapnet
att aktivt underbefäl eller nyligen avgånget sådant befäl kommer att
finnas att tillgå i krigsorganisationen i väsentligt mindre utsträckning än
tidigare. Departementschefen finner det uppenbari att denna minskning
av tillgången på aktivt och f. d. aktivt underbefäl i någon form måste kompenseras
för att krigsorganisationens effektivitet skall bibehållas.

Departementschefen övergår härefter till spörsmålet, huruvida kompensationen
bör åstadkommas genom inrättande av underbefälsreserver på
sätt cheferna för marinen och flygvapnet föreslagit. Departementschefen
erinrar till en början om att, då förslagen till omläggning av underbefälsorganisationerna
remissbehandlades, samtliga remissinstanser tillstyrkte
inrättandet av sådana reserver eller lämnade förslagen därom utan erinran.
Vid remissbehandlingen av ett av flygvapenchefen närmare utformat
förslag i fråga om reserv för signalistunderbefäl har däremot flera
remissinstanser ställt sig avvisande till tanken att nu inrätta en sadan
reserv. Statskontoret anser sålunda att det i första hand bör undersökas
om icke värnpliktiga kan tagas i anspråk för ifrågavarande signalistbefattningar.
I varje fall kan enligt statskontorets mening införandet av
en ny reservpersonalkategori vara motiverat endast om synnerligen starka
militära skäl kan åberopas härför. — Som departementschefen nyss
uttalade är det uppenbart att krigsorganisationen för att kunna fungera
tillfredsställande måste beredas ersättning för bortfallet av aktivt
och f. d. aktivt underbefäl. De befattningar i flottans krigsorganisation
som tidigare avsetts för underbefäl på aktiv stat utgöres av viktiga förhands-
och självständiga ansvarsbefattningar, vilka anses kräva såväl
grundlig utbildning och praktisk sjötjänst som möjlighet att vidmakthålla
och komplettera denna utbildning. Enligt marinchefens förslag skall reservanställd
högbåtsman ha genomgått fullständig stamfurirsutbildning samt
ha praktisk tjänstgöring som furir i minst tre år, vartill kommer repetitionsövningar
om 60 dagar för varje femårsperiod. Underbefälsuttagna
värnpliktiga, som utgör huvuddelen av flottans värnpliktiga underbefäl,
fullgör enligt 27 § 1. värnpliktslagen tjänstgöring i en följd om 444 dagar.
Under denna tid — den enda tjänstgöringen i fredstid — genomgår de en
underbefäls- och yrkesutbildning av omkring fyra månader. Det säger sig
självt att den korta utbildningstiden liksom det förhållandet att utbildningen
icke vidmakthålles och kompletteras gör denna kategori begränsat
användbar för ansvarsfulla, självständiga befäls- eller yrkesuppgifter. Liknande
synpunkter kan anföras beträffande signalistbefattningarna i flygvapnets
krigsorganisation. Av de skäl departementschefen sålunda anfört
framgår att här ifrågavarande personalbehov i flottans och flygvapnets
krigsorganisationer icke kan täckas med värnpliktiga utan alt dessa behov
måste tillgodoses med personal, som erhåller eu grundligare utbildning

28

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

och som fortlöpande kan vidmakthålla och komplettera denna utbildning.
Departementschefen tillstyrker därför att nya reservunderbefälskategorier
införes vid flottan och inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet.

Fullt utbyggda avses de föreslagna reservunderbefälskadrarna skola
omfatta 700 högbåtsmän och 116 signalistunderbefäl. Departementschefen
hai icke funnit anledning till erinran mot storleken av den föreslagna
kadern av signalistunderbefäl. Reservhögbåtsmannakadern bör enligt departementschefens
mening bestämmas till 600. Därvid har departementschefen
räknat med att vissa befattningar i marinens landorganisation bör
kunna bestridas jämväl av personal över 38 års ålder som icke torde behöva
vidmakthålla sin yrkesskicklighet på samma sätt som personal ombord.
Departementschefen erinrar om att enligt bestämmelser i reservbefälsförfattningarna
avganget reservbefäl kan krigsplaceras såsom värnpliktiga
intill 56 års ålder. Musikmän bör icke få inträda såsom högbåtsmän i
reserven.

Enligt marinchefens förslag skall såsom reservanställd högbåtsman
kunna antagas furir på aktiv stat, som avgår ur tjänst efter minst tre års
väl vitsordad tjänstetid som furir. Högbåtsman som avgår ur tjänst före
uppnådd pensionsålder skall enligt marinchefen tillföras reservorganisationen.
Marinchefen föreslår vidare att reservanställd och förtidsavgången
liögbatsman skall kvarsta i reserven till och med det kalenderår varunder
han fyller 38 år samt därvid fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar för
\arje
förslag. Beträffande signalistunderbefälet vid flygvapnet förordar departementschefen,
i anslutning till vad försvarsväsendets underbefälsförbund
föreslagit, att inträde i reserven i förening med befordran till överfurir
skall kunna vinnas av furir på aktiv stat, som är kompetent för befordran
till överfurir. I den mån furir avgår från aktiv stat, innan han nått sådan
kompetens eller innan på aktiv stat kvarstående beställningshavare befordrats
till överfurir, bör han anställas som övergångsanställd furir
i reserven. Departementschefen räknar tills vidare icke med någon direktrekrytering
av signalistunderbefäl. Reservanställd eller förtidsavgången
ö\erfurir bör kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår, varunder
vederbörande uppnår 47 års ålder, med möjlighet dock att avgå
ur reserven vid utgången av det kalenderår varunder 38 års ålder uppnås.
Däremot anser departementschefen att överfurir i reserven icke bör
medgivas tillstånd att kvarstå efter 47 års ålder. Under anställningstiden
i reserv bör överfurir (och övergångsanställd furir) fullgöra tjänstgöring
i enahanda omfattning som annan flygvapnets personal i marktjänst.

Till personal i försvarsväsendets reserver utgår enligt för närvarande
tillämpade grunder reservpension från och med det år vederbörande fyller
56 år. Å reservpension utgår rörligt tillägg på samma sätt som i fråga
om andra statliga pensioner. Den som avgått ur reserven har emellertid möj -

Statsutskottets utlåtande nr 121 är 1956

29

lighet att i stället för reservpension uppbära engångsbelopp, svarande mot
det kapitaliserade värdet av reservpensionens grundbelopp. Enligt marinchefens
och flygvapenchefens förslag skall reservpension eller däremot svarande
engångsbelopp utgå till nu ifrågavarande reservunderbefäl enligt hittills
gällande grunder. Från vissa remissmyndigheter har emellertid föreslagits
att reservpensionen skall ersättas med engångspremie. I anslutning
till remissmyndigheternas förslag och med hänsyn till de särskilda förhållanden,
som kan åberopas beträffande nu ifrågavarande reservpersonal,
anser departementschefen sig böra föreslå att denna personal i stället
för reservpension skall erhålla premie att uppbäras vid avgång ur
reserven. Avsevärda besparingar kan uppnås härigenom. Premiens storlek
bör bestämmas till 3 000 kronor om avgång ur reserven sker vid 38 års
ålder och till 5 000 kronor vid avgång efter fyllda 47 år. Vid avvägningen
av premiebeloppen har departementschefen beaktat dels storleken
av de engångsbelopp som bort utgå, därest pensionsförmåner skolat tillkomma
här ifrågavarande reservbefälskategorier enligt hittills gällande
grunder, dels ock den sannolika fördelningen av tjänstgöringstiden i reserven
före och efter 38 års ålder. För att fulla premiebeloppet skall utgå
vid avgång ur reserven vid 38 respektive 47 års ålder bör fordras att vederbörande
fullgjort tjänstgöring i reserven i den omfattning som normalt
kan fullgöras efter inträde i reserven före 29 års ålder. Om reservunderbefäl,
på grund av inträde i reserven vid högre ålder, icke vid avgång ur
reserven vid 38 eller 47 års ålder hunnit fullgöra tjänstgöring i den omfattning
sålunda angivits, bör premien nedsättas med beaktande av
den fullgjorda reservtjänstgöringens omfattning. Närmare bestämmelser i
ämnet förutsättes få meddelas av Kungl. Maj:t.

I enlighet med vad försvarets civilförvaltning och statskontoret föreslagit
tillstyrker departementschefen att högbåtsman och signalistunderbefäl
i reserven tills vidare erhåller fullständig utrustning genom kronans
försorg. Ekiperingshjälp bör alltså enligt departementschefens mening icke
utgå.

Flygvapenchefen har föreslagit att, som en övergångsanordning, avgånget
underbefäl inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet i den mån
de befinnes därför lämpade skall medgivas inträde i reserven även om
längre tid än två år förflutit efter avgången från aktiv stat. Departementschefen
har intet att erinra häremot. Det förutsättes få ankomma på Kungl.
Maj :t att, efter förslag av chefen för flygvapnet, närmare pröva vilka
villkor i fråga om tidigare tjänstgöring och eventuellt kompletterande utbildning
som bör uppställas för inträde i reserven såsom överfurir eller
övergångsanställd furir.

Det förutsättes slutligen få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de
ändringar i reservbefälskungörelserna för marinen och flygvapnet, som föranledcs
av vad departementschefen föreslagit i det föregående, ävensom

30

Statsutskottets utlåtande nr 121 är 1956

att meddela de bestämmelser i övrigt, som kan erfordras för genomförande
av förslagen.

Utskottet. Av riksdagen tidigare beslutade ändringar i flottans och
flygvapnets underbefälsorganisationer lia inneburit en högst avsevärd
beskärning av antalet underbefälsbeställningar på aktiv stat. För att täcka
härav uppkommande brist på underbefäl i krigsorganisationen förutsattes,
att underbefälsreserver skulle inrättas. Under nu förevarande punkt framlägges
förslag om utbyggnad av flottans och flygvapnets reserver genom
inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister.

Departementschefen har härvid undersökt möjligheten av huruvida icke
den genom riksdagsbesluten föranledda minskningen av aktivt och f.d. aktivt
underbefäl skulle kunna kompenseras genom att i stället för inrättande
av en reservbefälsinstitution taga värnpliktiga i anspråk för avsedda uppgifter.
Det har emellertid visat sig, att synnerligen starka militära skäl
tala mot en sådan anordning. Det gäller nämligen här viktiga och självständiga
ansvarsbefattningar, av vilkas innehavare kräves en grundligare
utbildning än som vederbörande som värnpliktig kan erhålla. Härtill
kommer, att denna utbildning måste fortlöpande kunna kompletteras.
Vid angivna förhållanden vill utskottet biträda departementschefens förslag,
att nya reservbefälskategorier införas vid flottan, i vad avser högbåtsmän,
samt inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet.

Mot storleken av de föreslagna kadrarna har utskottet icke funnit
något vara att erinra. Detsamma gäller villkoren för inträde i reserven,
tjänstgöringstiden i reserven samt tidpunkten för avgång ur denna.

Enligt för närvarande tillämpade principer utgår till personal i försvarsväsendets
reserver reservpension från och med det år, vederbörande
fyller 56 år. Beträffande nu ifrågavarande reservbefäl föreslår departementschefen
den avvikelsen, att reservpension skall ersättas med engångspremie.
I den föreliggande motionen hemställes, att vederbörande vid avgången
ur reserven skall erhålla reservpension. I anledning av detta yrkande
har utskottet verkställt en undersökning rörande skillnaden i kostnader
mellan reservpension respektive premie åt högbåtsmän och flygsignalister.

Vad först högbåtsmännen beträffar har motionären angivit reservpensionsbeloppet
inklusive tillägg till 923 kronor för år. Enär grundbeloppet
540 kronor skall undergå teknisk omreglering, blir summan i stället 1 128
kronor för år. Enär en f. d. reservhögbåtsman enligt tillgänglig statistik
kan komma att uppbära pension under i medeltal 21 år, kommer
han alltså att få uppbära (21 x 1 128 =) 23 668 kronor. Hans ersättning
— utöver lön in. fl. förmåner under tjänstgöring — blir i sådant fall i runt
tal 200 kronor för varje i reserven fullgjord tjänstgöringsdag. Härvid har
förutsatts, att högbåtsman skall ha fullgjort tjänstgöring i reserven under
minst 120 dagar (2 perioder om 60 dagar vardera). Därest i stället för

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

31

reservpension premie utgår i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, blir motsvarande
ersättning 25 kronor för tjänstgöringsdag. Kostnaderna för den
av Kungl. Maj :t föreslagna reservhögbåtsmannaorganisationen, fullt utbyggd,
torde under förutsättning av jämn åldersfördelning komma att
uppgå till ca 800 000 kronor för år, om reservpension utgår enligt motionärens
förslag, och till ca 100 000 kronor för år med premier i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag. Härvid förutsättes, att ca 20 % av högbåtsmännen
avgå ur reserven utan att bli berättigade till pension respektive premie.

Vad härefter beträffar flygsignalisterna har motionären angivit reservpensionsbeloppet
inklusive tillägg till 1 252 kronor för år, varvid förutsatts
att avgång ur reserven sker vid 47 års ålder. Av samma skäl, som åberopats
beträffande högbåtsmännen, skall beloppet rätteligen utgöra 1 518 kronor.
En signalist i reserven skulle alltså, om han kvarstår till 47 års ålder och
tillerkännes pension, få uppbära 32 319 kronor. Då hans tjänstgöringstid
i reserven i allmänhet kan beräknas omfatta minst 270 dagar (6 tjänstgöringsomgångar,
var och en om 45 dagar), skulle hans ersättning för dag
-— utöver lön in. fl. förmåner — bli ca 120 kronor. Om premie utgår
enligt Kungl. Maj:ts förslag, blir motsvarande belopp ca 19 kronor. Kostnaderna
för reservorganisationen av signalistunderbefäl fullt utbyggd torde
vid bifall till motionen komma att uppgå till ca 160 000 kronor för år och
enligt Kungl. Maj :ts förslag till 25 000 kronor för år. Härvid förutsättes i
båda fallen, att samtliga signalistunderbefäl i reserven kvarstå till 47 års
ålder. I övrigt göras motsvarande antaganden som i fråga om högbåtsmannareserven.

I detta sammanhang vill utskottet även något beröra frågan om rekryteringsunderlaget
för olika reserver.

I motionen framhålles, att reservpensionen torde vara den förmån, som
betytt mest, när det gällt att animera från aktiv stat avgående beställningshavare
till anställning i reserven. Utskottet vill icke bestrida riktigheten
av detta påstående. Att märka är emellertid, att reservpensionsförmånerna
icke torde ha tillkommit för att animera beställningshavare, som
avgå från aktiv stat (förtidsavgångna), att söka inträde i reserven. Syftet
med dessa förmåner har i stället varit att förmå personer, som icke
ha för avsikt att helt ägna sig åt militäryrket, att utbilda sig för tjänst i
reserven (reservanställda). Även beträffande reservanställda underofficerare
gäller i viss mån detsamma. Dessa rekryteras visserligen från underbefäl,
som avgå från aktiv stat, men som villkor för inträde i reserven
fordras, att vederbörande erhållit kompetens som underofficer på stat
eller genomgått särskild reservunderofficerskurs. Rekryteringen till
de nu existerande reservorganisationerna har också i huvudsak skett
med reservanställd personal. Rekryteringen till de nu föreslagna reserverna
avses däremot helt bygga på personal, som avgår från aktiv tjänst
och som ej måste undergå särskild utbildning för inträde i reserven. Det

32

Statsutskottets utlåtande nr 121 ar 1956

är alltså här fråga om personal, som i nu förevarande avseende motsvarar
den nuvarande kategorien förtidsavgångna. Med den skillnad i fråga
om rekryteringen till befintliga och nu föreslagna reservbefälskategorier, som
sålunda föreligger, följer, att bestämmelserna om ersättning för anställning
i reserven kunna utformas olika. I detta sammanhang bör även anmärkas,
att i fråga om förtidsavgången personal, som jämte reservpension
uppbär tjänstepension eller tjänstelivränta från militär eller civilmilitär
beställning, gäller, att tjänstepensionen eller tjänstelivräntan minskas
i anledning av reservpensionen (1947 års tjänstepensionsreglemente
30 § 5. och i anslutning därtill meddelade bestämmelser). Någon motsvarande
minskning i anledning av de nu föreslagna premierna, förutsätter
utskottet icke vara aktuell.

Såsom förut anförts förekommer — frånsett pensionsavgångna samt de
i detta sammanhang icke aktuella kategorierna aspirantanställda och övergångsanställda
— underbefäl i reserven icke i de nuvarande reservorganisationerna.
Utskottet vill emellertid erinra om att förutvax-ande fältflygare
och flygnavigatörer äro skyldiga att fullgöra två repetitionsövningar om
45 dagar samt må därjämte fullgöra ytterligare två sådana övningar. Denna
anordning fyller samma funktion soin en reservorganisation. Såsom ersättning
äga f. d. fältflygare och flygnavigatörer uppbära premie med 500
kronor efter fullgjorda obligatoriska repetitionsövningar och med 500 kronor
för statligt avlönade och 1 000 kronor för övriga för varje frivillig
repetitionsövning.

Vid bedömande av frågan om reservpension eller premie vill utskottet
erinra om att riksdagens revisorer i sin berättelse för år 1955 påtalat de
merkostnader för statsverket, som framför allt sammanhänga med de reservbefälet
tillförsäkrade pensionsförmånerna, och framhållit de besparingar,
som skulle uppstå genom bortfallet av reservpensionerna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet funnit sig sakna tillräcklig
anledning att frångå Kungl. Maj :ts förslag i fråga om engångspremie.
Utskottet, som alltså biträder förslaget, anser dock, att Kungl.
Maj :t bör medgiva vederbörande att uttaga premien antingen som engångsbelopp
eller i rater under förslagsvis fem år.

Enligt det nu föreliggande förslaget skola högbåtsman och signalistunderbefäl
i reserven i stället för ekiperingshjälp erhålla fullständig utrustning
genom kronans försorg. I förenämnda motion hemställes, att vederbörande
må komma i åtnjutande av ekiperingshjälp efter samma regler,
som gälla för annan reservpersonal. Då Kungl. Maj :ts förslag i denna del
står i överensstämmelse med den principiella uppfattning i ärendet, varåt
riksdagens revisorer i sin berättelse för år 1955 givit uttryck, vill utskottet
även i nu berörda del biträda Kungl. Maj :ts förslag.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit rörande utbyggnaden av flottans
och flygvapnets reserver har icke givit utskottet anledning till erinran.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

33

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen I: 514, godkänna vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2
mars 1956 föreslagit beträffande utbyggnad av flottans och
flygvapnets reserver.

5:o) Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Departementschefen
har (punkt 5, s. 74—76) lämnat en översikt av det aktuella läget beträffande
den rationaliseringsverksamhet inom försvaret, som bedrives genom
statens organisationsnämnds försorg. Härutinnan torde få hänvisas till
propositionen.

Departementschefen framhåller, att möjligheterna att besluta om organisationsändringar
med tillämpning under budgetåret 1956/57 beträffande
Blekinge kustartilleriförsvar liksom beträffande de övriga förband m. m.,
i fråga om vilka förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas.
Departementschefen förutsätter därför att — liksom varit
fallet för innevarande och tidigare budgetår —- Kungl. Maj :t skall äga
att jämväl för budgetåret 1956/57 vidtaga de jämkningar i vederbörliga
personalorganisationer, som blir erforderliga med anledning av beslut
om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna
för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt
personal som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny
organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att, liksom fallet varit
för innevarande och tidigare budgetår, Kungl. Maj :t bör äga möjlighet att
jämväl under budgetåret 1956/57 vidtaga av departementschefen avsedda
jämkningar i vederbörliga personalorganisationer samt att bereda särskild
ersättning åt personal i de fall, som departementschefen har angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet anfört.

6:o) Särskilda ekonomiska förmåner för övertalig personal inom försvaret
m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 76—80)
att bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om särskild ersättning
till övertalig personal inom försvaret i enlighet med vad departementschefen
anfört i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars
1956.

Departementschefen framhåller, att organisationsförändringar beträffande
dels kavalleriet m. in., dels Upplands regemente m. fl. förband, som i
3—631 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr 121—122

34

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

princip beslutats av 1955 års riksdag, ävensom översyn av organisationen
av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband måste medföra att
civil personal blir övertalig. Även andra förändringar kan förutses
få dylika verkningar. Kommande omorganisation av Blekinge kustartilleriförsvar
blir sålunda av förhållandevis genomgripande natur.
Den centralisering till försvarets civilförvaltning av avlöningsutbetalningen
för försvarets tjänstemän enligt hålkortsmetod, vilken pågår sedan något
år, kan beräknas komma att återverka på den lokala kassapersonalens antal.
Även i övrigt pekar utvecklingen mot ett ökat utnyttjande av hålkortsmaskiner
inom försvaret. Denna fråga är föremål för särskild utredning.
En dylik utveckling är givetvis ägnad att medföra personalindragningar.
En omorganisation av fastighetsförvaltningen inom försvaret enligt de
principer, som föreslås i annat sammanhang, torde även ge upphov till
övertalighetsproblem.

Såsom Försvarsverkens civila personals förbund framhållit, kan icke
obetydliga personalinskränkningar förutses komma att vidtagas i fråga om
arméns tygverkstäder. Dessa inskränkningar betingas av såväl kravet på
rationalisering av driften som det minskade reparationsbehov, vilket blir
en följd av den pågående förnyelsen av materielen.

Tidigare har berörts det successivt pågående genomförandet av ändrad
organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband.
Kavalleriets omorganisation inledes med att Livregementets husarer från
och med nästa budgetår ombildas till en bataljon som skall ha gemensam
administration med Skaraborgs pansarregemente. Även om tidpunkter inte
är fastställda för flera av de organisationsförändringar, om vilka det här
är fråga, torde man enligt departementschefen böra räkna med att de —
om man bortser från rationaliseringsarbete av natur att böra fortgå kontinuerligt
— skall vara genomförda inom en treårsperiod.

I fråga om exempelvis det successiva genomförandet av ändrad stabsoch
förvaltningsorganisation vid arméns förband har man att räkna med
så relativt få övertaliga anställningshavare vid varje förband, att några
större olägenheter knappast torde behöva uppstå. I andra sammanhang
torde däremot betydande svårigheter vara att emotse. Dessa kan mildras
genom lämpligt avpassade övergångstider och ändamålsenliga övergångsbestämmelser
i samband med organisationsförändringar samt genom aktiva
insatser från de berörda anställningshavarnas sida då det gäller att tillvarataga
möjligheterna att erhålla annan anställning. Departementschefen förutsätter
vidare att även framdeles kommer att gälla sådana allmänna bestämmelser
angående övertalig personal, som plägat intagas i de årliga regleringsbreven
för fjärde huvudtiteln. Dessa bestämmelser innebär att nytillkomna
och ledigblivna tjänster bör erbjudas övertalig personal samt att dylik
personal vid lika lämplighet i övrigt skall äga företräde till tjänst framför

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

35

andra sökande. Dessutom föreskrives vidgad rätt till ersättning för flyttningskostnader
för övertalig personal.

Med hänsyn till storleksordningen av de övertalighetsproblem som kan
väntas uppkomma under de närmaste åren har departementschefen
ansett vissa särskilda åtgärder påkallade utöver dem som nyss berörts.
Departementschefen erinrar om att i anslutning till genomförandet
av den omorganisation av försvarets centrala tyg-, intendenturoch
civilförvaltning, som beslutades av 1954 års riksdag, en organisationsnämnd
inrättades för den centrala försvarsförvaltningen med tanke
på, bland annat, den övertaliga personalens placering. Sommaren 1955
tillsattes vidare en nämnd för vissa frågor rörande övertalig personal
vid Stockholms tvgstation. Båda dessa nämnder har avslutat sin verksamhet.

Även i förevarande sammanhang bör ett organ av motsvarande slag
kunna göra värdefulla insatser. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 10 februari 1956 har departementschefen därför tillsatt en personalnämnd
för försvaret i dess helhet. Denna nämnd har erhållit direktiv vilka i
väsentliga delar ansluter sig till direktiven för de nyss berörda två nämnderna.
Den har till uppgift att i samråd med myndigheter, arbetsmarknadsorgan
och personalorganisationer verka för att annan sysselsättning beredes
övertalig personal. En företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen ingår i
nämnden. Då dess verksamhet blir av riksomfattande natur, får den att
bemästra arbetsuppgifter av annan storleksordning än de tidigare nämnderna.

Den övertaliga personalen bör, eventuellt efter omskolning, i viss utsträckning
kunna erhålla annan anställning inom försvaret eller ock
placeras i annan statstjänst eller på den privata arbetsmarknaden. Emellertid
får man räkna med att anställningshavare kan komma att entledigas
under sådana omständigheter att viss ekonomisk gottgörelse skäligen bör
tillerkännas vederbörande. Reglerna härom synes lämpligen kunna — med
beaktande av föreliggande speciella förhållanden — utformas i huvudsaklig
överensstämmelse med de principer, som varit vägledande vid utarbetande
av motsvarande bestämmelser under senare år. Departementschefen syftar
här närmast på de bestämmelser om särskilda förmåner för viss övertalig
personal vid den centrala försvarsförvaltningen m. in., vilka Kungl. Maj:t
utfärdat med stöd av riksdagens bemyndigande och enligt principer, vilka
riksdagen godkänt efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1954: 109.
Bestämmelser av likartat innehåll har med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1955:186, rd. skr. 316) även meddelats i fråga om övertalig
personal vid Stockholms tygstation in. in. Även i förevarande sammanhang
torde Kungl. Maj:t höra erhålla bemyndigande att utfärda mera
generella föreskrifter om särskilda förmåner för övertalig personal. Dessa
bestämmelser, som får ett väsentligt mera vidsträckt tillämpningsområde

36

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

än de tidigare nämnda, torde tills vidare böra — i den utsträckning Kungl.
Maj :t prövar skäligt — avse civila anställningshavare inom försvaret, vilka
under tiden fram till den 1 juli 1959 blir övertaliga på grund av organisationsförändringar.
I analogi med vad som tidigare skett synes departementschefen
beslutanderätten i ärenden angående ekonomisk gottgörelse
av här ifrågavarande slag böra utövas av nämnden, vars uppgift det bland
annat är att förskaffa sig en samlad överblick av personalläget.

Utskottet. Med hänsyn till förestående organisationsförändringar inom
flera områden av försvaret, varigenom civil personal till stort antal torde
komma att bli övertalig, har departementschefen med stöd av Kungl. Maj :ts
bemyndigande den 10 februari 1956 tillsatt en personalnämnd för försvaret
i dess helhet med uppgift, bland annat, att ordna den övertaliga personalens
placering. Då, såsom departementschefen framhållit, nämndens verksamhet
blir av riksomfattande natur, får den att bemästra arbetsuppgifter av
annan storlek än tidigare i samband med större organisationsförändringar
inom försvaret inrättade nämnder i enahanda syfte.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att den övertaliga personalen
bör, eventuellt efter omskolning, kunna erhålla annan anställning
inom försvaret eller placeras i annan statstjänst eller på den privata
arbetsmarknaden. Det synes utskottet rimligt, att möjligheter också föreligga
att under vissa omständigheter tillerkänna sådan personal särskilda
ekonomiska förmåner. Utskottet vill därför tillstyrka, att Kungl. Maj :t
erhåller bemyndigande att utfärda generella föreskrifter om särskilda förmåner
åt övertalig personal. Häx-vid bör, såsom förutsatts, tills vidare avses
civila anställningshavare inom försvaret, vilka under tiden fram till
den 1 juli 1959 bli övertaliga på grund av organisationsförändringar.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser
om särskild ersättning till övertalig personal inom
försvaret i enlighet med vad departementschefen anfört i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1956.

7 :o) Viss disposition av armétygförvaltningens rörelsekapital. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 7, s. 80—84) att medgiva att det
till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapitalet övergångsvis
må utnyttjas i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit.

Kostnaderna för den av 1953 års riksdag godkända tioårsplanen för anskaffning
av tygmateriel in. m. för armén skall bestridas från anslaget
Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m. För nästa budgetår har Kungl.
Maj :t föreslagit (prop. 1956:1, bil. 6, s. 120) att beställningar inom tio -

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

37

årsplanens ram skall få utläggas till ett belopp av 215 miljoner kronor
samt att till Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m. skall anvisas ett
anslag av 280 miljoner kronor. De två närmast föregående budgetåren har
anslaget varit uppfört med 272,5 miljoner kronor respektive 280 miljoner
kronor.

Det belopp om 50 miljoner kronor av det ursprungligen för krigsmaterielverket
anvisade rörelsekapitalet som står till armétygförvaltningens förfogande
kan i enlighet med av riksdagen i samband med anslagsanvisningen
godkända villkor utnyttjas endast för de anskaffningar som armétygförvaltningen
i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet utför för andra
myndigheters räkning. Då departementschefen år 1953 (statsverkspropositionen,
bil. 6, s. 85—88) tillstyrkte godkännande av arméns nu löpande tioårsplan
för anskaffning av tygmateriel in. m. betonades särskilt nödvändigheten
av att anskaffningsverksamheten planerades så att behovet av betalningsmedel
bleve jämnt fördelat. I sin planläggning har dåvarande
arméförvaltningen räknat med att det till krigsmaterielverkets förfogande
stående rörelsekapitalet skulle kunna utnyttjas för att bestrida förskott
på sådana anskaffningar inom tioårsplanens ram, som före 1954 års omorganisation
av försvarets centrala förvaltning skolat ske genom krigsmaterielverket.
Det är uppenbart att anskaffningsverksamheten enligt den
av riksdagen godkända tioårsplanen vid en i huvudsak jämn anslagstilldelning
kommer att förryckas, därest det icke blir möjligt att, i vart fall
övergångsvis, utnyttja rörelsekapitalet i enlighet med vad som gällt före
omorganisationen. Med hänsyn till det anförda och till angelägenheten
av att hålla betalningsanslagen vid en jämn nivå föreslår departementschefen
att armétygförvaltningen tillätes att övergångsvis utnyttja det
till verkets förfogande stående rörelsekapitalet jämväl för andra anskaffningar
än dem verket har att ombesörja i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet.
Ett dylikt medgivande torde lämpligen böra begränsas att avse
endast sådana anskaffningar inom tioårsplanens ram, som enligt den närmast
före år 1954 gällande organisationen av försvarets centrala förvaltning
skolat ske genom krigsmaterielverket. Departementschefen förutsätter
vidare att medgivandet begränsas till att avse tiden intill den 1 juli 1957.
Frågan om åtgärder för tiden därefter torde få prövas i samband med anslagsäskandena
för nästa budgetår. Det förutsättes få ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela de ytterligare föreskrifter som kan visa sig erforderliga
vid bifall till förslaget.

Utskottet. Det belopp av 50 miljoner kronor av del ursprungligen för
krigsmaterielverket anvisade rörelsekapital, som står till armétygförvaltningens
förfogande, kan i enlighet med av riksdagen i samband med anslagsanvisningen
godkända villkor utnyttjas endast för de anskaffningar,
som armétygförvaltningen i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet utför

38

Statsutskottets utlåtande nr 121 är 1956

för andra myndigheters räkning. Utskottet anser lämplighetsskäl tala för
att armétygförvaltningen medgives att övergångsvis utnyttja ifrågavarande
rörelsekapital jämväl för andra anskaffningar än dem, verket har att ombesörja
i sin förenämnda egenskap av huvudförvaltningsmyndighet. Utskottet
vill alltså tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag under nu ifrågavarande
punkt. På sätt förutsatts bör medgivandet begränsas till att avse dels tiden
intill den 1 juli 1957, dels sådana anskaffningar inom ramen för arméns
tioårsplan för tygmaterielbeställningar, som enligt den närmast före år
1954 gällande organisationen av försvarets centrala förvaltning skolat ske
genom krigsmaterielverket.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att det till armétygförvaltningens
förfogande stående rörelsekapitalet övergångsvis må utnyttjas
i enlighet med vad departementschefen i statsrådprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit.

8:o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av
2 300 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 8,
s. 84—87) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen förordade ändringar i fortifikationsförvaltningens
personalförteckningar, såvitt angår tjänstemän på ordinarie stat samt extra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 100 000 kronor.

Under särskild punkt i det föregående har behandlats fortifikationsförvaltningens
förslag rörande organisationen av fastighetsförvaltningen inom försvaret.
Ett bifall till vad departementschefen där föreslagit rörande personaluppsättningen
inom de fastighetsförvaltande organen i olika instanser kommer
att, såvitt rör personal med avlöning från fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag, medföra följande förändringar:

ordinarie tjänster tillkommer för 1 maskinmästare i Ca 20 och 1 reparatör
i Ca 13;

21 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare i 1: 22 inrättas;

vad angår den icke-ordinarie personalen tillkommer tjänster för 6 byggnadsdirektörer
i Cs 10, 1 byggnadsinspektör i Ce 33, 4 förste driftingenjörer
i Ce 29, 11 driftingenjörer i Ce 27, 1 maskinist i Ce 15 och 1 repara -

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

39

tör i Ce 12 samt 1 byrådirektör i Cg 31, 1 reparatör i Cg 12 och 3 eldare
i Cg 11, medan tjänster utgår för 1 byrådirektör i Ce 31, 1 förste byråingenjör
i Ce 29, 4 ingenjörer i Ce 23, 1 ingenjör i Ce 21, 1 maskinmästare
i Ce 20, 2 biträdande ingenjörer i Ce 19, 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde
i Cell.

I fråga om den personal med avlöning från byggnadsanslag,
som redovisas på fortifikationsförvaltningens personalförteckning, beräknas
ett bifall till vad som föreslagits i fråga om organisationen av försvarets
fastighetsförvaltning medföra att följande tjänster kan utgå, nämligen
tjänster för 3 byrådirektörer i Ce 31, 5 byråingenjörer i Ce 27, 11
byråingenjörer i Ce 25, 11 ingenjörer i Ce 23, 1 verkmästare i Ce 23, 14
ingenjörer i Ce 21, 1 verkmästare i Ce 21, 10 biträdande ingenjörer i Ce 19,
1 kontorsskrivare i Ce 19, 2 verkmästare i Ce 19, 4 ingenjörsbiträden i Ce 17,
1 kansliskrivare i Ce 15, 1 tekniker i Ce 15, 6 kontorister i Ce 13, 1 tekniker
i Ce 13, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 3 expeditionsvakter i Ce 10.

Av fortifikationsförvaltningen framförda förslag till inrättande av nya
tjänster eller ändring av löneställningen för redan befintliga tjänster utan
samband med omorganisationen av fastighetsförvaltningen är departementschefen
icke beredd tillstyrka. Ej heller kan departementschefen
biträda ämbetsverkets förslag om höjt arvode till en pensionerad officer,
chef för förrådskontrollkontoret.

Med beaktande av vad sålunda föreslagits och under hänsynstagande
till skedd höjning av de rörliga tilläggsförmånerna och ändrad lönegradsplacering
för vissa tjänster (prop. 1955: 209) beräknar departementschefen
anslaget för budgetåret 1956/57 till 2 800 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen
upptages i personalförteckning, som fastställes av
Kungl. Maj :t, samt med hänsyn till förhållandena i samband med omorganisationen
anses anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för nästa
budgetår böra betecknas förslagsvis. Posten bör emellertid liksom hittills
maximeras av Kungl. Maj:t.

Utskottet, som i det föregående under punkt 2 tillstyrkt av departementschefen
framlagt förslag rörande omorganisation av försvarets fastighetsförvaltning,
har icke något att invända mot den verkställda beräkningen av
förevarande anslag. Mot vad departementschefen i övrigt föreslagit har
utskottet icke annan erinran än att, i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag, en extra tjänst för förste forskningsingenjör i Cg 29 med
hänsyn till tjänsteinnehavarens långa anställning inom ämbetsverket och
den speciella arten av de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna uppföres
såsom extra ordinarie.

40

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
fortifikationsförvaltningens personalförteckningar, såvitt angår
tjänstemän på ordinarie stat samt extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än Ce 25, som föranledas av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 2 mars 1956 och av utskottet föreslagits;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 510 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -

fattningar, förslagsvis ................................. 420 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 849

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 570 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 010 160

Summa kronor 3 120 000
Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 320 000

Nettoutgift kronor 2 800 000

c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

9:o) Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av
300 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 9,
s. 88) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 295 000 kronor.

Anslaget föreslås höjt med 5 000 kronor på grund av höjda löner för
städningspersonal. Därvid har icke räknats med några utgifter under förevaiande
anslag för sådan personal, som enligt förslag angående organisationen
av fastighetsförvaltningen inom försvaret bör inrättas vid regionala
och lokala fastighetsförvaltande organ och avlönas från fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag.

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

41

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
300 000 kronor.

10:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 29) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar
till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag
av 198 000 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110
(punkt 10, s. 88—132) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid armén, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på
personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som
genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 fastställts att lända till efterrättelse
för tillämpningen av arméns personalförteckningar för budgetåret
1955/56, dels besluta att en pansarbataljon skall organiseras i Boden
med gemensam administration med 119, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
i avseende å staterna för militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga
av departementschefen förordade provisoriska åtgärder, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns anslag
till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret
1956/57, dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 198 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 181 700 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i
arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. Departementschefen tillstyrker uppflyttning av en tjänst för expeditionsvakt
i Ca 10 vid arméstaben till tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 12.

2. Förslag om att inrätta en beställning för överfurir i Ma 14 vid arméns
signalskola i utbyte mot eu furirsbeställning i Me 11 eller Me 10 vid signaltrupperna
biträdes av departementschefen. Departementschefen tillstyrker
vidare, att vid arméns fallskärmsjägarskola inrättas en överfurirsbeställning
i Ma 14.

Departementschefen föreslår, att en i gällande personalförteckning för
kavalleriet upptagen beställning för sekundchef i Mo 13, avsedd för K 3,
indrages från och med nästa budgetår.

42

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

4. Av arméchefen framlagt förslag rörande omorganisation av ammunitionsförrådshållningen
synes departementschefen i huvudsakliga delar
innebära en lämplig lösning av föreliggande problem på detta område.
Departementschefen anser sig därför böra tillstyrka att för igångsättande
av den nya organisationen en majorsbeställning och två kaptensbeställningar
tillkommer i utbyte mot fyra arvodesbefattningar för pensionerade
officerare i 1: 30. De nya beställningarna anses böra uppföras på fälttygkårens
stat. Vidare förordas, att två arvodesbefattningar för förrådsunderofficer
i 1:22 vid Kalmar—Växjö försvarsområde och 115 uppföras på
arméns personalförteckning under armétygförvaltningens anstalter.

5. Utbyggnaden av tygstaten bör enligt departementschefen fortsätta.
Departementschefen föreslår att tygstaten för nästa budgetår tillföres ytterbgare
beställningar för en förste tygverkmästare i Ca 22, två tygverkmästare
i Ca 21, tre förste tyghantverkare i Ca 19 och 18 armétekniker i
Ca 14, de sistnämnda i utbyte mot samma antal beställningar för extra
ordinarie furirer på tygstaten.

6. Departementschefen tillstyrker, att en majorsbeställning vid trängtrupperna
uppflyttas till överstelöjtnantsbeställning.

7. En befattning för förrådsunderofficer i 1: 22 föreslås skola överföras
från T 1 mobiliseringscentral till Stockholms försvarsområde.

Departementschefen tillstyrker, att vid Örebro försvarsområde inrättas
en kaptensbeställning i Md 27.

9. Arméchefen har föreslagit inrättande av sammanlagt 170 överfurirsbeställningar
i Ma 14, varav fem i utbyte mot överfurirsbeställningar
i hovslagartjänst, 109 i utbyte mot furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller
Ma (Me) 10 samt en i utbyte mot en bilförartjänst i Ce 10 vid V. militärbefälsstaben.
Med hänsyn till rådande vakansläge föreslår departementschefen,
att antalet nya överfurirsbeställningar i Ma 14 för nästa budgetår
begränsas till 105, varav 10 för vaktchef och 95 för instruktör. Departementschefen
räknar därvid med att fem beställningar för överfurir i hovslagartjänst
samt 100 furirsbeställningar, varav 30 ordinarie och 70 extra
ordinarie, skall utgå. Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter)
beräknar departementschefen i likhet med arméchefen
till oförändrat 700.

Utgående från vad sålunda anförts — och med beaktande av att departementschefen
i det föregående under punkt 2 tillstyrkt inrättande av två
överfurirsbeställningar, varav den ena i utbyte mot en extra ordinarie
furirsbeställning i Me 11 eller 10, samt i det följande under punkt 17 ämnar
tillstyrka inrättande av två nya överfurirsbeställningar och indragning av
tre extra ordinarie furirsbeställningar — föreslår departementschefen att
kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter),
med undantag av musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst
vid tygstaten, för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande
sammanställning.

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

43

Budgetår

1955/56 1956/57

Överfurirer.....................................

Furirar.........................................

Instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter). ..

1 866
2 360
700

1 970

2 256
700

Summa

4 926

4 926

10. Departementschefen föreslår, att en vakant beställning för armédirektör
i Ca 30 utgår.

11. Departementschefen tillstyrker, att beställningarna för regementsveterinär
i Ca 29 vid arméintendenturförvaltningen, bataljonsveterinär i Ca 27
vid Ing 2 och T 1 samt bataljonsveterinär i Ca 25 vid A 2 indrages.

14. Departementschefen föreslår, att en kontoristtjänst i Ca 13 vid arméöverläkarens
expedition uppflyttas till tjänst för kansliskrivare i Ca 15 och
att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben uppföres som
ordinarie.

17. Departementschefen tillstyrker, att vid Svea livgarde inrättas en beställning
för major i Ma 30, avsedd för mobiliseringsofficer och chef för
mobiliseringsavdelningen, samt en arvodesbefattning i 1:30, avsedd för biträdande
personalofficer. Departementschefen räknar vidare med att arvodesbefattningar
för en pensionerad officer i 1: 32 och en pensionerad underofficer
i 1: 22 indrages.

Departementschefen tillstyrker, att en för pensionerad officer avsedd
arvodesbefattning i 1: 30 såsom redogörare och bibliotekarie vid krigshögskolan
omvandlas till befattning för bibliotekarie i samma löneklass.

Vad angår Blekinge kustartilleriförsvar tillstyrker departementschefen
inrättande av en kaptensbeställning i Md 27 för chef för armé- och motordetaljen
samt två överfurirsbeställningar i Ma 14.

Pansartruppernas förband är för närvarande förlagda till Enköping
(Pl; IV. militärområdet), Visby (P 1 G; VII. militärområdet), Hässleholm
(P 2; I. militärområdet), Strängnäs (P3; IV. militärområdet) och Skövde
(P 4; III. militärområdet). Av förbanden skall enligt beslut av 1955 års
riksdag P 3 omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning.

Överbefälhavaren och arméchefen har understrukit betydelsen av att
pansarförband snabbt kan mobiliseras inom VI. militärområdet och har
därför ansett att eu pansarutbildningsenhet, organiserad som bataljon, bör
förläggas till Boden. Bataljonen skulle i administrativt hänseende anslutas
till I 19, varest förläggningsutrymme finnes för bataljonen. Bataljonens
behov av aktiv militär personal och arvodespersonal förutsättes skola tillgodoses
genom omplaceringar inom pansartrupperna i samband med om -

44

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

organisationen av P 3. Det ytterligare personalbehovet skulle inskränka sig
till viss förstärkning av stabs- och förvaltningspersonalen vid I 19. Avlöningskostnaderna
härför har beräknats till cirka 80 000 kronor per år.

För egen del ansluter departementschefen sig till överbefälhavarens och
arméchefens förslag om att organisera en pansarbataljon i Boden med
gemensam administration med 119. Departementschefen föreslår därför
att principbeslut nu fattas härom. Pansarulbildningen vid bataljonen bör
påbörjas i samband med omorganisationen av P 3 våren 1957. Medel för
uppförande av erforderliga byggnader och anläggningar för bataljonen
rymmes inom ramen för anvisade eller för nästa budgetår äskade anslag
å försvarets kapitalbudget. Departementschefen avser att i proposition angående
vissa markförvärv för försvaret framlägga förslag rörande övningsoch
skjutfält för bataljonen.

Den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen av I 8 m. fl. förband
ävensom organisationen av en pansarbataljon i Boden, varom förslag
framlagts i det föregående, förutsättes skola ske successivt under
tiden omkring den 1 april 1957-—den 30 juni 1958. Ifrågavarande omorganisationer
medför omfattande omplaceringar av personal. Arméchefen har
nu med hänsyn härtill och i övrigt av praktiska skäl ansett att av riksdagen
bör utverkas bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga de jämkningar
i personalstaterna för ordinarie personal, som erfordras för genomförande
av omorganisationerna. Ändringarna förutsättes skola ske inom
fastställd personalram och sålunda icke medföra kostnadsökningar. För
egen del ansluter departementschefen sig till arméchefens förslag, vilket
ej heller föranlett någon erinran från civilförvaltningens sida. Departementschefen
vill i detta sammanhang erinra om att statsutskottet i sitt av
riksdagen godkända utlåtande 1955: 128 rörande omorganisationen av 18
m. fl. förband uttalat att man, med hänsyn till att vissa svårigheter syntes
uppkomma för den av omorganisationen berörda personalen, härvidlag
borde visa största möjliga hänsyn och i fråga om nödvändiga förflyttningar
i görligaste mån söka tillmötesgå den enskildes önskemål.

I anslutning till vad departementschefen anfört vid anmälan av försvarsstabens
avlöningsanslag till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 80) föreslås
en på kavalleriets stat uppförd överstebeställning i Ma 37 skola indragas.

Departementschefen har i det föregående under särskilda punkter behandlat
organisationen av försvarets fastighetsförvaltning och försvarets
musikorganisation samt därvid förordat vissa personalförändringar berörande
arméns förevarande anslag.

I anslutning till vad departementschefen anfört i proposition angående
ändring av huvudmannaskapet m. in. för garnisonssjukhuset i Boden

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

45

(s. 7 och 8) föreslås tjänster för två översköterskor i Ca 14 vid garnisonssjukhuset
skola uppföras på personalförteckning för armén och medel beräknas
under förevarande anslag för arvoden till vissa läkare. Vid anslagsberäkningen
torde vidare hänsyn böra tagas till förändringar i lönegradsplaceringen
för vissa tjänster, som skett på grund av riksdagens beslut
i anledning av propositionen 1955:209.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl.
Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag
redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie
personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande
av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. in. — som betingas
av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala
tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1955: 110, s. 104). Såsom
närmare utvecklats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av
riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga
motsvarande provisoriska åtgärder.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar
uppgå till 198 200 000 kronor eller 16 500 000 kronor mera än det belopp,
som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet har i det föregående vid behandlingen av organisationen av
försvarets fastighetsförvaltning och försvarets musikorganisation förordat
vissa personalförändringar berörande förevarande anslag. Utskottet vill
vidare erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts proposition
nr 109 angående ändring av huvudmannaskapet m. m. för garnisonssjukhuset
i Boden, i vilken proposition förutsatts vissa personalförändringar
m. m., berörande förevarande anslag.

Departementschefen har biträtt ett av överbefälhavaren och chefen för
armén framlagt, på utredningar inom arméstaben grundat förslag om att
organisera en pansarbataljon i Boden med gemensam administration med
119. Även utskottet finner starka skäl tala för att en dylik bataljon organiseras
i Boden. Utskottet tillstyrker därför, att principbeslut nu fattas
härom i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att utskottet i särskilt utlåtande denna dag i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 112 angående vissa markförvärv för försvaret
tillstyrker framlagt förslag rörande övnings- och skjutfält för ifrågavarande
pansarbataljon.

Departementschefen har hemställt om bemyndigande för Kungl. Maj:t
alt vidtaga de jämkningar i personalstaterna för ordinarie personal, som
erfordras för genomförande av den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen
av I 8 m. fl. förband ävensom organisationen av förenämnda
pansarbataljon i Boden. Utskottet anser av sociala och praktiska skäl, att

46 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

ett dylikt bemyndigande bör lämnas Kungl. Maj :t och biträder därför departementschefens
förslag i denna del.

Vidare tillstyrker utskottet bemyndigande för Kungl. Maj:t att jämväl
under budgetåret 1956/57 i avseende å staterna för de under förevarande
anslag redovisade militära och civilmilitära kårerna vidtaga de provisoriska
åtgärder, som betingas av övergången till den nya organisationen av försvarets
centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning.

Utskottet har slutligen ansett sig kunna godtaga övriga av departementschefen
förordade ändringar i arméns personalorganisation. De verkställda
anslagsberäkningarna tillstyrkas jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) besluta att en pansarbataljon skall organiseras i Boden
med gemensam administration med 119;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad departementschefen i förberörda
statsrådsprotokoll förordat;

e) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat
U t gifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ......................................................... 101 740 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ........................... 8 550 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 270 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 51 760 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 40 277 000

Summa kronor 203 597 000

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956 47

Särskilda uppbördsmedel

1. Pensionsmedel, förslagsvis ........................ 3 197 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis ............................................. 2 200 000

Nettoutgift kronor 198 200 000

f) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 198 200 000
kronor.

11 :o) Armén: Remontering. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1
under fjärde huvudtiteln (punkt 52) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1956/57 beräkna ett reservationsanslag av 400 000 kronor, har Kungl. Maj :t
i förberörda proposition nr 110 (punkt 11, s. 132—137) föreslagit riksdagen
att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Domö m. fl.
(I: 39) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson i Dädesjö
m. fl. (II: 59), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att 400
remonter skall inköpas årligen t. o. m. år 1960.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen 1:39.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Arméns utrustningsbehov av hästar i samband med planerade organisationsändringar
kommer att minskas från i runt tal 26 000 till i runt tal
10 000. I betänkande den 20 oktober 1955 med förslag angående inrättande
av civil körskola med hästdepå vid Strömsholm har det totala antalet hästar
i landet år 1955 beräknats till i runt tal 300 000. Fram till år 1960 antages
hästbeståndet komma att sjunka till 200 000. Av de siffror, som nu angivits,
framgår att arméns behov av hästar kan beräknas minska i större omfattning
än det totala antalet hästar; en förhållandevis större andel av den
totala häststocken torde följaktligen kunna användas för att tillgodose
andra behov än det militära försvarets. Enligt departementschefens uppfattning
bör det, även sedan armén minskat silt hästbestånd, bli möjligt
att i rimlig utsträckning tillgodose det totala hästbehovet.

Riksdagen beslöt föregående år att frågan om indragning av ridskolan
vid Strömsholm skulle anstå i avbidan på resultatet av den utredning, som
igångsatts rörande inrättande av en civil körskola med hästdepå vid Strömsholm.
Den för ändamålet tillkallade utredningsmannen har, såsom förut

48

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

omnämnts, tramlagt förslag till en sådan skola. Enligt vad departementschefen
inhämtat från chefen för jordbruksdepartementet kommer emellertid
något förslag om inrättande av en civil körskola icke att framläggas. Vid
sådant förhållande saknas enligt departementschefen anledning att uppskjuta
ställningstagandet till frågan om arméns rid- och körskolas förläggning.
Departementschef en räknar därför med att — såsom ursprungligen
föreslagits — ridskolan vid Strömsholm indrages från och med budgetåret
1957/58, i samband varmed körutbildning vid K 4 kan påbörjas.

Då någon civil körskola icke kommer att inrättas, är det ej heller aktuellt
att för framtiden inköpa arméns remonter såsom treåringar eller att bibehålla
någon av arméns remontdepåer. Departementschefen förutsätter därför
att arméns remonter fortsättningsvis inköpes som fyraåringar samt att
remontdepåerna avvecklas. Som föreslogs vid anmälan av frågan i propositionen
1955: 110, bör avvecklingen ske beträffande Gudhems remontdepå
från och med budgetåret 1956/57 samt beträffande Herrevadsklosters och
Utnäslöts remontdepåer från och med budgetåret 1957/58.

Vidkommande härefter medelsbehovet under remonteringsanslaget för
nästa budgetår har arméintendenturförvaltningen vid sina beräkningar utgått
från att 65 treåriga varmblodiga remonter skall inköpas. Som nyss
uttalats räknar departementschefen emellertid med att arméns remonter
framdeles skall inköpas som fyraåringar. I samband med omläggningen
av remontköpen erfordras under nästa budgetår icke inköp av några varmblodiga
remonter. Departementschefen föreslår därför att inköpen av hästar
för arméns räkning för nästa budgetår inskränkes till att omfatta det antal
kallblodiga hästar, 426, som arméintendenturförvaltningen föreslagit. Mot
de av ämbetsverket beräknade inköpspriserna på dessa hästar, 2 200 kronor,
har departementschefen icke funnit anledning till erinran. Antalet utrangerade
stamhästar och ackorddraghästar under nästa budgetår väntas enligt
arméintendenturförvaltningen minska med 34 respektive 130. Priserna
beräknas av arméintendenturförvaltningen till oförändrat 800 kronor respektive
900 kronor. Arméintendenturförvaltningens beräkningar av antalet
utrangerade hästar och försäljningspriserna på dessa anser departementschefen
sig i huvudsak kunna godtaga. I enlighet med vad sålunda anförts
föreslår departementschefen att anslaget för nästa budgetår uppföres med
avrundat 400 000 kronor eller samma belopp som under nu löpande budgetar.
Departementschefen har härvid även beaktat att det är önskvärt
med en i huvudsak jämn fördelning av medelsanvisningen under olika
budgetår.

I en till statsutskottet ställd, den 21 april 1956 dagtecknad skrivelse har
f. d. generaldirektören B. v. Stockenström för Skogsbrukens samarbetsdelegation
framhållit följande.

Statsutskottets utlåtande nr 121 dr 1956

49

Den 20 april 1956 framförde inför Statsutskottets första avdelning representanter
utsedda av Skogsbrukets Samarbetsdelegation, till vilken äro
anslutna samtliga större sammanslutningar och organ på skogsbrukets
område, vissa synpunkter på frågan om inrättande av en civil körskola och
hästdepå vid Strömsholm, varom förslag framlagts i en av Generaldirektör
Nordlander verkställd utredning i frågan. Under hänvisning till vad som
yttrades vid denna uppvaktning inför Statsutskottets första avdelning vill
Skogsbrukets Samarbetsdelegation härmed bekräfta dels att det — med
hänsyn till hästens alltjämt stora användning inom skogsbruket — från
det samlade svenska skogsbrukets sida föreligger mycket stort intresse fölen
lycklig lösning av ovan angivna fråga och dels att representanter för
skogsbruket äro beredda att medverka vid den fortsatta beredning och
prövning av detta ärende, som enligt Samarbetsdelegationens mening snarast
bör komma till stånd.

Vidare har i en till statsutskottet ställd, den 10 april 1956 dagtecknad
skrivelse doktorn Arvid Aaby-Ericsson för Avelsföreningen för svenska
varmblodiga hästen framhållit följande.

Avelsföreningen Svenska Varmblodiga Hästen har tagit del av propositionen
nr 110 rörande bland annat arméns remontering under budgetåret
1956/57. Av försvarsministerns uttalande framgår, att han ej hyser någon
oro för försvarets tillgodoseende med hästar vid ett eventuellt krigsutbrott.
Förklaringen härtill synes närmast kunna sökas däri att de för arméns
behov redovisade siffrorna endast utgöra arméns utrustningsbehov men
ej det ersättningsbehov som erfordras. De uppgifter om hästantal, som
angives i propositionen, måste därför i sin tur betydligt ökas, vilket är av
stor betydelse vid bedömandet av frågan om näringslivets tillgodoseende
med dragkraft. Försvarsministern anser vidare, att fara för totalförsvaret
föreligger först när landets hästbestånd nedgått till 100 000 hästar. Detta
uttalande finner föreningen anmärkningsvärt, då från övriga ansvariga
myndigheter en motsatt mening gjort sig gällande och dessutom fölpålägget
under "ett par år visat, att den av försvarsministern angivna risksiffran
uppnås redan strax efter år 1960.

Då riksdagen förra året motsatte sig den av försvarsministern föreslagna
snabba reduceringen av arméns stamhästar innan totalförsvarets behov av
hästar närmare utretts, utgjorde det otillräckliga fölpålägget ett av huvudskälen
medan ett annat var den menliga inverkan som detta skulle medföra
för all hästavel i landet, härigenom motverkande det stöd, som riksdagen
nyligen lämnat hästaveln. Samma skäl synas även ha föranlett de 52
riksdagsmännen från samtliga demokratiska partier att den 18 januari
motionera i ärendet.

För att söka finna en lösning på denna för vårt totalförsvar viktiga
fråga och samtidigt hindra en ytterligare nedgång i vår hästavel, vartill
ett godtagande av proposition nr 110 i oförändrat skick otvivelaktigt skulle
leda, anhåller föreningen vördsamt att till riksdagens statsutskott få överlämna
här nedan avgivna förslag. Föreningen har därvid som utgångspunkt
tagit 1955 års riksdagsbeslut om en »samordning av olika åtgärder för
tillgodoseendet av krigsmaktens och näringslivets behov av hästar» samt
beaktat vad arméledningen, Kungl. lantbruksstyrelsen, riksnämnden för

4—631 sfi Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 121 122

50

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

ekonomisk försvarsberedskap samt motionärerna anfört i frågan, samtidigt
som de i nämnda proposition uttalade besparingsönskemålen på fjärde
huvudtiteln tillgodosetts.

Från riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har framhållits, att
man i första hand borde »tänka på den kallblodiga aveln, då det ur beredskapssynpunkt
vore angeläget att behovet av arbetshästar täckes». Enligt
riksnämnden är det emellertid av ekonomiska skäl »icke lämpligt eller
möjligt» för näringslivet att under fred hålla en större häststam än fredsbehovet
kräver. Försvarsministern har också nyligen vid besvarandet av
en enkel fråga i riksdagen anfört, »att man gjort den iakttagelsen, att i
den mån armén ökar hästbeståndet med ett större antal ackordhästar,
detta medför att de privatägda hästarnas antal nedgår i ungefär samma
omfattning».

Oemotsagt står sålunda vad lantbruk sstyrelsen anfört i sin till Konungen
den 24 januari 1956 avgivna skrivelse angående den ogynnsamma utvecklingen,
som hästaveln undergått, och att man i första hand bör vidtaga
åtgärder »för att trygga tillgången på varmblodiga hästar för försvarets
räkning». Den reserv av för armén ridbara hästar som ridfrämjandet och
ryttarföreningar hålla, utan direkta kostnader för staten, undandrages icke
näringslivet vid krigstillfälle, då dettas behov av dragkraft är som störst,
medan såsom anförts det av kostnadsskäl »icke är möjligt eller lämpligt»
att hålla en motsvarande reserv av kallblodiga hästar. Från småbrukarhåll,
framför allt i Norrland, som svårast kommer att drabbas av arméns uttagning
vid krigstillf älle, har också framhållits betydelsen av en sådan reserv
av varmblodiga ridhästar. Den skulle medföra att vid hästutskrivningen
lika många småbrukare få behålla sin för skogs- och jordbruket oumbärliga
dragare. 8

I statsverkspropositionen redovisas arméns nuvarande utrustningsbehov
av ridbara hästar till 2 900, medan efter fullt genomförd motorisering
antalet nedgår till 2 100. Härtill kommer ersättningsbehovet.

I. Remonteringen

Det är med hänsyn till detta utrustnings- och ersättningsbehov av ridbara
hästar som såväl lantbruksstyrelsen som motionärerna föreslå, att den
årliga remonteringen ej bör understiga 400 hästar. Då man härvid räknat
med fortsatt export av 100 hästar pr år, täcker denna remontering icke
hela behovet av ridbara hästar men utgör i första hand för armén en värdefull
reserv och är dessutom för näringslivet av stor betydelse genom motsvarande
minskad uttagning av kallblodiga hästar.

Lantbruksstyrelsen och motionärerna räkna med att sedan 100 hästar
exporterats övriga 300 skola lika fördelas på armén och näringslivet (hästavelsfonden).
Försvarsministern föreslår emellertid en årlig remontering
av endast 65 remonter. I detta sammanhang anser föreningen sig böra
påpeka, att med en årlig remontering av 65 remonter man ej ens synes
hava räknat med varmblodiga instruktionshästar vid kör- och ridskolan
eller vid anspannskompanierna, ett förhållande som måste menligt inverka
på utbildningen och tjänsten. Vare sig remontering inom dessa grenar
av försvaret kommer att ske med varmblodiga hästar eller ej måste dock
omkring 85 remonter årligen placeras.

Inom arméns draghästbestånd, c:a 5 000 hästar, finnas f. n. c:a 1000
varmblodiga hästar. Genom fortsatt remontering av dessa synes denna

Statsutskottets utlåtande nr 121 dr 1956

51

fråga lättast kunna lösas. Hästarna böra inköpas vid 3 års ålder vid
ordinarie remontuppköp och levereras till armén vid 4 års ålder. För de
50 remonter, som ersätta kallblodiga hästar, betalar armén endast ett
inköpspris motsvarande priset på en kallblodig häst. Merpriset plus utbildningskostnader
för dessa samt totala kostnaderna för resterande 35 remonter
betalas av medel från hästavelsfonden enligt riksdagens vid flera tillfällen
gjorda uttalanden angående det berättigade i att »vissa merkostnader,
som armén har för hållandet av en krigsreserv av hästar i form av varmblodiga
ackordhästar, böra gäldas från nionde huvudtiteln eller hästavelsfonden».

II. Strömsholm—Utnäslöt

Arméns kör- och ridskola kvarligger vid Strömsholm och under densamma
förlägges den av lantbruksstyrelsen föreslagna civila körskolan
jämte depå av kallblodiga hästar, vilket förslag också vunnit arméledningens
bifall. Den kallblodiga hästdepån uppsättes emellertid först sedan
arméns övertaliga hästar blivit enligt förslag här nedan placerade.

III. Remontdepåerna Gudhem och Herrevadskloster

Enligt 1955 års riksdagsbeslut skulle eventuellt en av dessa depåer kunna
kvarstå om den civila körskolan med hästdepå förlägges till Strömsholm—
Utnäslöt.

Då mer än 6(1 % av samtliga remonter uppfödas i södra Sverige bör
Herre vadskloster kvarstå och alltjämt ledas i militär regi; kostnadsfördelningen
mellan fjärde och nionde huvudtitlarna i förhållande till antalet
där placerade hästar.

IV. Arméns övertaliga hästar

För att underlätta arméns nedskärning av stamhästbeståndet och frigöra
militär personal och stallutrymmen och samtidigt hindra den mättnad av
marknaden, som en försäljning av arméhästar skulle förorsaka, böra
arméns övertaliga hästar efter hand överföras till Strömsholm—Utnäslöt,
där övertalig eller pensionsberättigad civil personal står till förfogande.
I överensstämmelse med motionärernas förslag bör dessa hästar omhändertagas
av lantbruksförbundets utrikesavdelning i samråd med vederbörande
avelsorganisation och exporteras och försäljas. De medel, som härigenom
inflyta, böra användas till betalning av de kostnader, som äro förenade med
denna successiva avveckling, varför någon uppräkning på fjärde huvudtiteln
ej behöver ske.

Statsutskottet har för yttrande remitterat Avelsföreningens för svenska
varmblodiga hästen ifrågavarande skrivelse till chefen för armén, som i
ärendet anfört följande.

1. Remonteringen

i avelsföreningens skrivelse föreslås, att armén fr. o. in. 1957 årligen
skall köpa ytterligare 85 remonter utöver de 65 remonter, som erfordras
för remontering av stamridhästbeståndet. Dessa 85 remonter skola upp -

52

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

köpas som 3-åringar samt levereras till armén som 4-åringar efter ett års
utbildning. Avelsföreningen förutsätter att av kostnaderna för inköp och
utbildning av dessa 85 remonter endast så stor del bestrides av armén som
motsvarar inköp av 50 st. kallblodiga ackorddraghästar. Övriga kostnader
bestridas frän hästavelsfonden.

Enligt föreliggande planer kommer arméns behov av ackordhästar att
fr. o. m. 1959/60 utgöra 200—250 ackordridhästar samt 1 300 ackorddraghästar.
Ackordhästarna erfordras främst för att täcka behovet vid repetitionsövningar,
ridhästarna för jägarskvadroner och draghästarna för anspanns-(klövje-)kompanier.
Enligt preliminära planer avses ackordridhästarna
fördelas på K 4 och K 3 samt ackorddraghästarna på samtliga
infanteriregementen inom VI., II. och V. milo samt på ett infanteriregemente
inom vardera I., III. och IV, milo, d. v. s. c:a 120 ackorddraghästar
på vart och ett av 11 infanteriregementen. Samtliga ackordhästar ha
avsetts vara kallblodiga.

Avelsföreningens förslag innebär, att c:a 500 kallblodiga ackordhästar
utan merkostnader för armén kunna ersättas med c:a 850 varmblodiga
ackordhästar. Eftersom ur kvalitativ synpunkt varmblodiga hästar äro att
föredraga vid jägarskvadronerna och avelsföreningens förslag gör det
möjligt att utan kostnadsökning förse fyra skvadroner i krigsorganisationen
med varmblodiga ackordhästar, är avelsföreningens förslag ur denna synpunkt
fördelaktigt för armén.

Om förslaget skall kunna genomföras utan merkostnader för armén
måste det planlagda kallblodiga ackordhästbeståndet minskas med c:a 500
hästar. Under förutsättning att det blir möjligt att utackordera varmblodiga
hästar i stället för kallblodiga inom de aktuella områdena, kunna utan
olägenheter 200—250 kallblodiga ackordridhästar vid K 4 och K 3 samt
15—20 hästar vid vart och ett av tidigare nämnda 11 infanteriregementen
utgå, d. v. s. totalt 400—450 hästar. Ur kostnadssynpunkt är därför avelsföreningens
förslag genomförbart.

Utackordering av totalt 850 varmblodiga hästar — varav 500 i stället
för kallblodiga — torde under de närmaste åren på grund av pågående
avveckling av övertaliga stamridhästar och remonter bli förenat med svårigheter.
Chefen för armén bedömer dock, att på längre sikt utackordering
i den relativt begränsade omfattning som förslaget innebär i huvudsak
skall bli möjlig.

Med anledning av ovanstående tillstyrkes avelsföreningens förslag.

2. Strömsholm—Utnäslöt

Mot bakgrund av önskemål från näringslivets sida om en civil körskola
vid Strömsholm framhöll chefen för armén i »Kavalleriutredningen» (as
avd 0 -Vi 1955 nr 67:44) dels att det låg i försvarets intresse att en sådan
skola kom till stånd, dels att en samordning av den civila och militära
körutbildningen vore önskvärd.

I övrigt hänvisas till chefens för armén yttrande över betänkande med
förslag angående inrättande av civil körskola och hästdepå vid Strömsholm.

1 yttrandet har chefen för armén föreslagit att försöksverksamhet med en
civil körskola ansluten till arméns vid Strömsholm kommer till stånd under
budgetåret 1956/57. (As avd 0 10/i2 1955 nr 47:19.)

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

53

3. Remontdepåerna Gudhem och Herrevadskloster

Om avelsföreningens förslag genomföres måste Herrevadskloster med
hänsyn till erforderligt utrymme för remonterna bibehållas. Härvid böra
även arméns 65 remonter avsedda för remontering av stamridhästbeståndet
utbildas vid denna anstalt. Chefen för armén förutsätter — liksom avelsföreningen
— att driftskostnaderna för Herrevadskloster endast till 65/300
bestridas från arméns anslag. Gudhem kan avvecklas enligt gällande planer.

i. Arméns övertaliga hästar

Chefen för armén saknar möjlighet att bedöma vilka möjligheter lantbrukslorbundets
utrikesavdelning har att omhändertaga och exportera
arméns övertaliga hästar. Under förutsättning att förslaget kan genomföras
ulan extra kostnader för armén har chefen för armén intet att erinra.

Utskottet. Enligt i propositionen nr 110 till föregående års riksdag framlagt
förslag angående ändrad organisation av kavalleriet m. m. skulle
remontdepåerna och ridskolan vid Strömsholm nedläggas fr. o. m. budgetåret
1957/58, Gudhems remontdepå dock redan fr. o. m. budgetåret
1956/57. Enligt vad utskottet vid behandlingen av detta ärende hade inhämtat,
förelåg yttrande från chefen för armén, vari denne framhållit, att,
sedan från skogs- och jordbrukarkretsar intresse anmälts för hållande av
eu civil körskola för skogs- och jordbrukets behov och då armén fortfarande
inom överskådlig tid komme att ha behov av hästkunnig personal
och av lämpliga kärr- och klövjehästar, en samordning av den militära och
civila körutbildningen vore önskvärd. Vidare hade överbefälhavaren uttalat,
att, om en närmare undersökning härutinnan skulle leda till ett positivt resultat,
till en sådan körskola i Strömsholm kunde anslutas viss stuteriverksamhet
för kallblodsavel. Såsom framgår av nämnda proposition framhöll
även departementschefen, att, därest den civila körskolan komme att
inrättas, frågan om en eventuell samordning av verksamheten vid skolan
med den militära verksamheten på förevarande område torde få upptagas
till prövning. Med hänsyn till vad sålunda förekommit ansåg utskottet,
att en närmare utredning i ärendet vore erforderlig. I avvaktan därpå
borde frågan om indragning av ridskolan anstå, varjämte utskottet på anförda
skäl ifrågasatte, om icke endera av Gudhems eller Herrevadsklosters
remontdepåer borde bibehållas.

Av den nu föreliggande propositionen framgår, att den begärda utredningen
verkställts och att densamma utmynnat i förslag om att en civil
körskola med hästdepå skall komma till stånd med utnyttjande av personal
och byggnader vid Strömsholms hästdepå.

Då detta utredningsförslag ännu icke av Kungl. Maj:t underställts
riksdagen och riksdagen alltså icke haft tillfälle att pröva detsamma, är
det givetvis icke möjligt för riksdagen att, innan så skett, fatta beslut
beträffande den med förslaget sammanhängande frågan om indragning

54

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

av Strömsholms ridskola. Då det ur flera synpunkter är angeläget, att
detta spörsmål snarast bringas till lösning, bör Kungl. Maj :t till nästa års
riksdag framlägga förslag i ämnet. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t
vid ärendets fortsatta beredning ägnar särskild uppmärksamhet åt vad
Skogsbrukens samarbetsdelegation i sin i detta utlåtande återgivna skrivelse
till utskottet anfört ävensom vad chefen för armén uttalat i yttrande
över en av Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen till utskottet
ställd skrivelse, till vilken utskottet återkommer i det följande.

Utskottet vill erinra om att behovet av hästar för armén tillgodoses
med dels kronan tillhöriga hästar och dels uttagna hästar. De kronan tillhöriga
hästarna (stamridhästar, stamdraghästar, ackordridhästar och
ackorddraghästar) avses för att täcka arméns behov i fredsorganisationen,
under det att behovet av hästar i krigsorganisationen tillgodoses, förutom
med hästar som finnas i fredsorganisationen, med uttagna hästar. Enligt
Kungl. Maj :ts i förenämnda proposition nr 1955:110 framlagda förslag
skulle antalet stamridhästar nedbringas från 1 433 till 435 under budgetåret
1959/60. Behovet av remontering av varmblodiga ackordridhästar, ackorddraghästar
och stamdraghästar komme att bortfalla. Endast stamridhästarna
ansågos böra vara varmblodiga. Den erforderliga remonteringen beräknades
vid genomförd organisation till 65.

I sitt över detta förslag avgivna av riksdagen godkända utlåtande nr
128 framhöll utskottet, att det särskilt från skogs- och jordbrukarhåll uttalats
farhågor för att den föreslagna kraftiga beskärningen av hästbeståndet
skulle få omfattande verkningar beträffande möjligheterna att i händelse
av mobilisering eller krig tillgodose näringslivets behov av hästar. Utskottet
hänvisade härvid till överbefälhavarens uttalande, att det vore av
väsentlig betydelse, att avelsverksamheten totalt i landet finge en sådan omfattning
och inriktning, att såväl näringslivets fredsekonomiska synpunkter
som totalförsvarets behov av hästar i krig kunde tillgodoses. I anslutning
härtill framhöll överbefälhavaren, att, då krigsmakten även i fortsättningen
hade behov av hästar i krig, dessa härigenom alltjämt komme att undandragas
näringslivet i en situation, då hästens värde som dragkraft inom
detta område vore störst. Utskottet hänvisade vidare till chefens för armén
uttalande rörande önskvärdheten av att uttagning av hästar för fältskvadronerna
i största möjliga utsträckning kunde tillgodoses med varmblodiga
ridhästar, varför enligt arméchefens mening åtgärder borde vidtagas
för att om möjligt bibehålla den varmblodiga häststammen inom landet
i nuvarande omfattning. Med hänsyn till vad sålunda anförts framhöll
utskottet, att skäl talade för en samordning av olika åtgärder för tillgodoseendet
av krigsmaktens och näringslivets behov av hästar och fann angeläget,
att denna fråga ingående prövades och att resultatet av undersökningen
om möjligt förelädes 1956 års riksdag. I avvaktan därpå borde enligt
utskottets mening reduceringen av antalet hästar liksom antalet re -

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

55

monter icke forceras i den snabba takt, som Kungl. Maj :ts då föreliggande
förslag innebar. Såsom framgår av jordbruksutskottets föregående år avgivna
utlåtande nr 28 över Kungl. Maj :ts proposition nr 102 angående
stuteristatens organisation m. m. delade jordbruksutskottet den av statsutskottet
uttalade uppfattningen, att vid en nedskärning av arméns hästbestånd
lämpliga åtgärder behövde vidtagas för att det vid en mobiliserings-
eller krigssituation nödvändiga antalet hästar säkerställdes. Likaså
ansåg jordbruksutskottet i likhet med vad statsutskottet framhållit, att
det kunde sättas i fråga, huruvida icke härigenom uppkommande merkostnader
borde bestridas av medel under nionde huvudtiteln eller ur
statens hästavelsfond. Jordbruksutskottet fann sig därför, särskilt med
hänsyn till att då helt nyligen vissa åtgärder genomförts för att främja
den inhemska hästaveln, böra ansluta sig till önskemålet om en utredning
rörande samordning av skilda åtgärder för att tillgodose krigsmaktens
och näringslivets behov av hästar.

I en vid innevarande års riksdag till utskottet ställd skrivelse, som
intagits i detta utlåtande, har Avelsföreningen för svenska varmblodiga
hästen framhållit, att inom lantbruksstyrelsen gjorts vissa beräkningar,
som i sina huvuddrag innebära, att för tillgodoseende av såväl utrustningssom
ersättningsbehovet av ridbara hästar 400 remonter ärligen böra inköpas
och uppställas på remontdepå. Utgångspunkten har härvid varit, att
armén vid krigstillfälle skall ha tillgång till för rid- och klövjning lämpliga
hästar samt att näringslivet icke ytterligare skall belastas med uttagning
av draghästar även för arméns fältskvadroner. Av nämnda antal
avses 100 hästar skola såsom hittills exporteras. Av de återstående skola
efter ett års depåvistelse och utbildning 150 övertagas av armén och 150
försäljas inom landet till ridklubbar, ridskolor, polisväsendet och enskilda.
Sistnämnda antal motsvarar, vad den civila ridningen för närvarande behöver
i årlig remontering. Den reserv av för armén ridbara hästar, som
Ridfrämjandet och övriga ryttarföreningar hålla utan direkta kostnader
för statsverket, undandrages icke näringslivet vid krigstillfälle, då dettas
behov av dragkraft är störst. Förslaget innebär alltså, att armén årligen
skall inköpa ytterligare 85 remonter utöver de 65, som erfordras för remontering
av stamridhästbestandet. Avelsföreningen förutsätter, att av
kostnaderna för inköp och utbildning av dessa 85 remonter endast sa stor
del bestrides av armén, som motsvarar inköp av 50 kallblodiga ackorddraghästar.
Merpriset jämte utbildningskostnader för ifrågavarande 50 remonter
samt de totala kostnaderna för resterande 35 remonter avses enligt Avelsföreningens
förslag skola betalas av medel från liästavelsfonden i anslutning
till av statsutskottet och jordbruksutskottet tidigare gjorda uttalanden,
att vissa merkostnader, som armén har för hållande av en krigsreserv
av hästar i form av varmblodiga ackordhästar, böra gäldas från nionde
huvudtiteln eller liästavelsfonden.

56

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Enligt Avelsföreningens förslag skola arméns övertaliga hästar efter
hand överföras till Strömsholm (Utnäslöt), där övertalig eller pensionsberättigad
civil personal står till förfogande. Dessa hästar föreslås skola
omhändertagas av Lantbruksförbundets utrikesavdelning för export och
försäljning inom landet. De medel, som härigenom inflyta, avses skola
användas till betalning av de kostnader, som äro förenade med en successiv
avveckling av ifrågavarande hästar.

Under nu angivna förhållanden kommer sålunda någon belastning av
fjärde huvudtiteln icke att ske.

Över Avelsföreningens skrivelse har, såsom av det föregående framgår,
utskottet inhämtat yttrande från chefen för armén, som på anförda skäl
tillstyrkt föreningens förslag.

Utskottet vill ånyo understryka angelägenheten av att en nedskärning
av arméns hästbestånd icke sker utan att samtidigt betryggande åtgärder
vidtagas för tillgodoseende av krigsmaktens och näringslivets behov av
hästar vid mobilisering eller krig. Såsom riksdagen tidigare uttalat, framstår
en samordning härvidlag som önskvärd. Med hänsyn till betydelsen
av att denna för landets totalförsvar viktiga fråga snarast löses, finner utskottet
alltjämt angeläget, att den av riksdagen begärda utredningen i
ärendet kommer till stånd och att resultatet av densamma förelägges nästa
års riksdag. Avelsföreningens av arméchefen tillstyrkta förslag till åtgärder
i ämnet synas vara förtjänta av att i samband med denna utredning
närmare prövas.

Av arméchefens förberörda yttrande framgår, att ett bibehållande av
såväl Utnäslöts som Herrevadsklosters remontdepåer blir helt beroende
av resultatet av den föreslagna utredningen. Någon indragning av dessa
depåer bör alltså icke nu ifrågakomma. Detsamma gäller, av skäl som i
det föregående anförts, även ridskolan vid Strömsholm.

I likhet med Avelsföreningen och arméchefen förutsätter utskottet, att,
därest föreningens förslag genomföres, kostnaderna för den successiva avvecklingen
av arméns övertaliga hästar bestridas av medel, som inflyta
vid försäljning av dessa hästar, samt att driftkostnaderna för Herrevadskloster
endast till 65/300 belasta arméns anslag. Vidare förutsätter utskottet,
att vid inrättandet av en civil körskola vid Strömsholm skälig del av
kostnaderna härför bestrides av intresserade skogs- och jordbruksorganisationer.

Utskottet vill erinra om att för innevarande budgetår inköpas 450 remonter.
Det framtida behovet av varmblodiga hästar blir, såsom av det
föregående framgår, beroende av det resultat, till vilket förenämnda utredning
med beaktande av totalförsvarets behov av hästar kan leda. Intill dess
bör alltså varmblodsaveln upprätthållas i nuvarande omfattning. Då, såsom
såväl i motionerna som i Avelsföreningens skrivelse framhållits, detta
kan ske även vid en begränsning av remontantalet till 400, bör denna siffra

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

57

ligga till grund för reraonteringen för nästa budgetår. Någon uppräkning
av remonteringsanslaget för nästa budgetår torde i anledning härav icke
behöva ske.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Armén: Remontering för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

II. i anledning av motionerna 1:39 och 11:59 i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla,

a) att resultatet av verkställd utredning rörande inrättandet
av civil körskola och hästdepå vid Strömsholm förelägges
1957 års riksdag;

b) att utredning verkställes rörande samordning av olika
åtgärder för tillgodoseendet av krigsmaktens och näringslivets
behov av hästar och att resultatet därav förelägges 1957 års
riksdag.

12:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj .t
i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 70) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av 75 200 000
kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 12, s.
137—164) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna för
ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningai
vid marinen, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende pa personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma
innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl.
Maj :ts brev den 3 juni 1955 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen
av marinens personalförteckningar för budgetåret 1955/56, dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för militära och civilmilitära
kårer vid marinen vidtaga av departementschefen förordade provisoriska
åtgärder, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tilllämpas
under budgetåret 1956/57, dels ock till Marinen: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
74 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 68 800 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i
arvodesbefattningai-. Vid framställningen följer utskottet den punktindel -

58

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

ning, som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av depai
tementschefen framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. I anledning av förslag av marinchefen om inrättande av sammanlagt
fyra kaptensbeställningar för handläggning av frågor rörande robottjänsten
och teleinotmedel föreslår departementschefen att två beställningar såsom
kapten i Md 27 tillkommer. Beställningarna bör uppföras på marinstabens
personalförteckning och avses för kaptener ur flottan eller kustartilleriet.

Departementschefen tillstyrker indragning av en befattning för pensionerad
underofficer i 1: 22 vid marinstaben.

2 och 3. Av marinchefen föreslagen centralisering av flottans personalredovisning
m. m. synes departementschefen ändamålsenlig. Betydande
besparingar kan vinnas genom en dylik centralisering. Departementschefen
tillstyrker salunda att verksamheten pa förevarande område koncentreras
till ett i Stockholm placerat centralt organ. Departementschefen är emellei
fkl icke beredd att innan närmare undersökningar rörande organisation
och personalbehov utförts genom statens organisationsnämnds försorg
fatta ståndpunkt vare sig till den närmare utformningen av det
centrala organet eller till de planerade kontaktorganen i marindistrikten.
Sådana undersökningar har påbörjats. I avbidan på resultatet av dessa bör
personal för ifrågavarande arbetsuppgifter få disponeras i enlighet med
a ai marinchefen förutsatt. Den beställning i Mo 14, som för närvarande
avses för chef för Stockholms örlogsstation, bör enligt departementschefen
intill dess beslut fattats på grundval av undersökningarna få utnyttjas för
chef för flottans underofficerare, underbefäl och meniga, varvid tjänstebenämningen
bör ändras till kommendör.

1955 års riksdag har beslutat att Karlskrona örlogsstation skall ersättas
av en utbildningsorganisation, Karlskronaskolorna. Den sålunda beslutade
åtgärden ägde samband med centraliseringen av flottans personalredovisning.
Då beslut nu fattas i denna fråga bör som marinchefen föreslagit
jämväl Stockholms och Göteborgs örlogsstationer avvecklas. I enlighet med
marinchefens förslag bör Göteborgs örlogsstation ersättas med en utbildningsorganisation,
Flottans skolor i Göteborg (Göteborgsskolorna). Marinchefens
förslag att för vissa avvecklingsuppgifter i Stockholm inrätta en
särskild organisation, Flottans kaserner på Skeppsholmen, föranleder ej
heller någon erinran från departementschefens sida. Departementschefen
förutsätter att närmare undersökningar rörande personalbehovet vid såväl
Karlskronaskolorna och Göteborgsskolorna som Flottans kaserner på
Skeppsholmen kommer att ske genom statens organisationsnämnd. I avbidan
på dessa undersökningar torde personalbehovet för nämnda enheter
i huvudsak få beräknas i enlighet med vad marinchefen förutsatt. Det förutsättes
fa ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter i
fråga om örlogsstationernas avveckling och de nya enheternas organisation.

I fråga om Karlskronaskolorna räknar departementschefen bland

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

59

annat med att 5 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare och
13 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 indrages. Ordinarie civila tjänster, vilkas
innehavare ej kan överföras till annan verksamhet, förutsättes få indras
vid uppkommande ledighet.

Departementschefen avser att i samband med anmälan av försvarets
läroverks avlöningsanslag i det följande närmare utveckla skälen till att
han biträder av marinchefen framlagt förslag att organisera marinens tekniska
skola inom Karlskronaskolorna. För marinens tekniska skola föreslås
skola tillkomma en adjunktstjänst i Ce 29.

Göteborgs ör logsstation —Göteborgsskolorna. Departementschefen
föreslår, att av två under Göteborgs örlogsstation uppförda arvodesbefattningar
för expeditionsunderofficer i 1: 22 den ena indrages och den
andra under benämningen föreståndare för rustkammare uppföres på personalförteckningen
under rubriken Göteborgsskolorna. Vidare föreslås, att
fyra kontorsbiträdestjänster i Ca 8 vid örlogsstationen indrages samt att
en dylik tjänst överföres till Västkustens marindistrikt. Beträffande indragningen
av ordinarie civila tjänster hänvisas till vad departementschefen
uttalat vid behandlingen av Karlskronaskolorna.

Bergaskolorna. Departementschfen föreslår, att nuvarande tjänster
vid Ostkustens marindistrikt för en köksföreståndare i Ca 20 och en biträdande
köksföreståndare i Ca 16 överföres till Bergaskolorna mot att motsvarande
tjänster i Ca 17 respektive Ca 14 vid dessa skolor tillföres marindistriktet
(jfr punkten 11 i det följande). Vidare föreslås att tjänsterna för
två adjunkter, varav en i Ce 29 och en i Ce 27, skola överföras från Stockholms
örlogsstation till Bergaskolorna.

Stockholms örlogsstation —Flottans kaserner på Skeppsholmen.
Departementschefen föreslår, att tre vakanta befattningar för
expeditionsunderofficer i 1: 22 vid Stockholms örlogsstation indrages.

4. Departementschefen föreslår, att på sjökrigshögskolans stat inrättas
en beställning för major eller kapten i Ma 30/Ma 27, lärare i kustartilleritaktik,
samt att en kaptensbeställning vid kustartilleriet i samband därmed
indrages.

5. I fråga om flottans underbefälsorganisation in. in. räknar departementschefen
med att tre beställningar för övertaliga underofficerare i
Ma 19/16 planenligt utbytes mot samma antal beställningar för högbåtsmän
i Ma 14.

6. Departementschefen föreslår beträffande officerare vid flottan att
två beställningar för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, iartygschefer
på jagarna Halland och Småland, tillkommer i utbyte mot två kaptensbeställningar
i Ma 27 samt att för fartygschefer på motortorpedbåtar tre
kaptensbeställningar i Ma 27 inrättas i utbyte mot samma antal beställningar
för löjtnant i Ma 23/19.

60

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Beträffande officerare vid kustartilleriet föreslår departementschefen,
att fyra kaptensbeställningar i Ma 27 tillkommer i utbyte mot
samma antal beställningar för löjtnant i Ma 23/19. Departementschefen
tillstyrker vidare, att två beställningar för flaggunderofficer i Ma 19 och
två beställningar för underofficer av 2. graden i Ma 16 inrättas samt att
41 furirsbeställningar i Me 11/10 utbytes mot samma antal överfurirsbeställningar
i Ma 14. Av överfurirsbeställningarna bör i enlighet med marinchefens
förslag 14 avses för vaktchefer. I enlighet med marinchefens förslag
bör 20 beställningar för korpral i Mha 2 utgå.

Mot föreslagen indragning av en arvodesbefattning i 1: 30 för besiktningsofficer
vid Göteborgs kustartilleriförsvar och en arvodesbefattning i
1:22 för expeditionsunderofficer vid Sydkustens marindistriktsstab har
departementschefen intet att invända.

7. I anledning av framlagda förslag om inrättande av en beställning
såsom mariningenjör av 1. graden, avsedd för lärare vid kustartilleriets
radarskola, föreslår departementschefen att en civil tjänst i Ce 29 tillkommer
för lärare vid skolan.

11. Departementschefen tillstyrker att en tjänst för biträdande köksföreståndare
inrättas vid Härnösands kustartillerikår. Med hänsyn till numera
tillämpad lönegradsplacering för biträdande köksföreståndare bör
tjänsten hänföras till Ce 15. I samband härmed föreslås emellertid indragning
av en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 15 vid Gotlands
kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår.

I enlighet med vad departementschefen anfört under punkt 3 bör de nu
för Bergaskolorna avsedda tjänsterna för en köksföreståndare och en biträdande
köksföreståndare överföras till Ostkustens marindistrikt. Tjänsten
för biträdande köksföreståndare hänföres sedan den 1 januari 1956 till
lönegrad Ca 15.

En på övergångsstat uppförd tjänst för expeditionsvakt i Ca 10 vid sjökrigsskolan,
vars innehavare numera avgått, föreslås skola avföras ur personalförteckningen.

13. Förslag om inrättande av en beställning för mariningenjör av 1.
graden i Ca 29 samt om utbyte av en kaptensbeställning i Ma 27 mot en
maj or sbeställning i Ma 30, vilka förändringar bedömts nödvändiga för att
kunna genomföra den planerade rationaliseringen av Blekinge kustartilleriförsvar,
tillstyrkes av departementschefen. Departementschefen föreslår
vidare, att en kaptensbeställning vid marinintendenturkåren och en beställning
för förvaltare i Ma 21 vid kustartilleriet indrages vid uppkommande
ledighet.

Departementschefen har i det föregående under särskild punkt behandlat
försvarets musikorganisation och därvid föreslagit vissa förändringar i
staterna för musikpersonal vid marinen.

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

61

För budgetåren 1954/56 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i
avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen
vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av
vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. in. — som betingas av övergången
till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch
civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rd. skr. 1954:320).
Såsom anförts i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) anses av riksdagen
böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga
motsvarande provisoriska åtgärder.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar
uppgå till 74 600 000 kronor eller 5 800 000 kronor mera än det belopp, som
anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet har under punkt 3 i det föregående behandlat försvarets musikorganisation
och därvid förordat vissa personalförändringar berörande förevarande
anslag.

I enlighet med departementschefens förslag torde Kungl. Maj:t böra
bemyndigas att jämväl under budgetåret 1956/57 i avseende å staterna för
de under förevarande anslag redovisade militära och civilmilitära kårerna
vidtaga de provisoriska åtgärder, som betingas av övergången till den nya
organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning.

Utskottet tillstyrker, att flottans personalredovisning centraliseras i enlighet
med departementschefens förslag och att verksamheten på förevarande
område koncentreras till ett i Stockholm placerat centralt organ.

Enligt beslut av föregående års riksdag skall Karlskrona örlogsstation
ersättas med en utbildningsorganisation, Karlskronaskolorna. Såsom departementschefen
erinrat om ägde denna åtgärd samband med centralisering
av flottans personalredovisning. Utskottet har icke något att erinra
mot att i anslutning härtill jämväl Stockholms och Göteborgs örlogsstationer
avvecklas. I samband härmed föreslås, att för vissa avvecklingsuppgifter
i Stockholm inrättas en särskild organisation, Flottans kaserner
på Skeppsholmen, samt att Göteborgs örlogsstation ersättes med en utbildningsorganisation,
Flottans skolor i Göteborg. Förslagen i fråga tillstyrkas.

Enligt departementschefens förslag har den tekniska linjen vid försvarets
läroverk förutsatts skola överflyttas till Karlskrona och där under namn
av marinens tekniska skola inorganiseras i Karlskronaskolorna. Överflyttningen
medför vissa ändringar av medelsbehovet in. m. såväl under
förevarande anslag som under anslagen till försvarets läroverk. Utskottet,
som icke funnit anledning till erinran mot att marinens tekniska skola inrättas
vid Karlskronaskolorna och att i samband därmed den tekniska

62

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

linjen vid försvarets läroverk slopas, tillstyrker av departementschefen i
anledning av omorganisationen förordade ändringar såvitt avser förevarande
anslag. Utskottet tager i det följande vid behandlingen av försvarets
läroverks anslag ställning till de ytterligare personalförändringar m. m.,
som föranledas av omorganisationen.

Mot de av departementschefen i övrigt under förevarande punkt förordade
ändringarna i marinens personalorganisation har utskottet icke funnit
något vara att erinra. De verkställda anslagsberäkningarna torde jämväl
böra godtagas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för
pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, som
föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tilllämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda
bestämmelser, som genom Kungl. Maj ris brev den 3 juni
1955 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av marinens personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) bemyndiga Kungl. Majri att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad departementschefen i
förberörda statsrådsprotokoll förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

U tgifter

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis .................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj ri, förslagsvis ........................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................

Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

42 300 000

1 120 000

685 000

16 700 000
14 455 000

Summa kronor 75 260 000

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956 63

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 600 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
................................................... 60 000

Nettoutgift kronor 74 600 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 74 600 000
kronor.

13:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. Sedan Kungl.
Maj :t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 102) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av
87 500 000 kronor, har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt
13, s. 164—196) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid flygvapnet, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende
å personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 fastställts att lända till
efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets personalförteckningar för
budgetåret 1955/56, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å ordinarie
personal vid flygvapnet vidtaga av departementschefen förordade provisoriska
åtgärder, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tilllämpas
under budgetåret 1956/57, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
86 700 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 79 000 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar. Vid framställningen
följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.
För närmare kännedom om de av departementschefen framställda
förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. Utvecklingen inom flygvapnet har medfört att flygstaben blivit underbemannad
i förhållande till uppgifterna. Fn förstärkning av stabens
personal synes departementschefen därför nödvändig. Departementschefen
tillstyrker att en beställning för major i Ma 30 tillkommer för envar av
operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna.

64

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Framförda förslag om att indraga en befattning för pensionerad officer
i 1 :30, avsedd för registrator vid flygstaben, och att i samband därmed
utbyta en kontoristtjänst i Ca 13 mot en tjänst för kansliskrivare i Ca 15
tillstyrkes av departementschefen.

2. I fråga om den nya ledningsorganisationen för flygvapnet tillstyrker
departementschefen att tre inajorsbeställningar utbytes mot beställningar
för alternativt överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30.

3. I fråga om förband och skolor har personalbehovet för luftbevakningen
ånyo översetts i samband med överbefälhavarens utredning rörande
krigsmaktens fortsatta utveckling. En fortsatt förstärkning av personalen
synes departementschefen nödvändig. För nästa budgetår föreslår departementschefen
sålunda att beställningar inrättas för tre överfurirer i
Ma 14, två mästare i Ca 17 och femton flygtekniker i Ca 15.

5. Omläggningen av den grundläggande flygutbildningen vid krigsflygskolan
(F 5) till att jämväl omfatta utbildning på reaflygplan har nödvändiggjort
en förstärkning av personalen vid skolan. På grund härav har
krigsflygskolan för innevarande budgetår tillförts viss ny personal. För
nästa budgetår föreslår departementschefen en fortsatt utbyggnad genom
att beställningar inrättas för två mästare i Ca 17 och femton flygtekniker
i Ca 15.

7. Departementschefen föreslår att en beställning för major i Ma 30
inrättas för Västmanlands flygflottilj (Fl) i utbyte mot en löjtnantsbeställning
i Ma 23/19. Vidare tillstyrkes att tre överfurirsbeställningar i
Ma 14, avsedda för signalistunderbefäl, inrättas.

9. Personaluppsättningen för den militära väderlekstjänsten har i stort
sett varit oförändrad sedan 1943 då organisationen fastställdes. Sedan dess
har emellertid en mängd nya arbetsuppgifter tillkommit. En förstärkning
av personalen för den militära väderlekstjänsten synes departementschefen
därför erforderlig för att väderlekstjänsten skall kunna fungera på ett
tillfredsställande sätt. Departementschefen är emellertid icke nu beredd
att taga ställning till det framlagda förslaget i dess helhet utan anser att
detsamma först bör granskas av statens organisationsnämnd.

För nästa budgetår tillstyrker departementschefen att för centralorganet
inrättas en tjänst för förste stabsmeteorolog i Ce 31 och en tjänst
för stabsmeteorolog i Ce 29. Departementschefen räknar vidare med att
en tidigare för observationscentralen i Hagshult avsedd kontorsbiträdestjänst
i Ca 8 indrages.

10. Departementschefen tillstyrker att flottiljpolisorganisationen införes
vid ytterligare ett förband och biträder därför att beställningar inrättas
för en förste flottiljpolis i Ca 19, fem flottilj poliser i Ca 16 och åtta
flottilj poliser i Ca 14.

11. Departementschefen tillstyrker förslag om att utbyta beställningar
för en förste mästare i Ca 19 och tre mästare i Ca 17 mot beställningar

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

65

för verkmästare i Ga 21. Departementschefen föreslår vidare att för nästa
budgetår 45 beställningar för flygtekniker i Ca 15 inrättas för att tillgodose
det ökade behovet av teknisk personal för nytillkommande flygplantyper.

I fråga om förslag, som framlagts av flygvapenchefen i särskilda skrivelser
den 8 oktober 1955 samt den 21 och den 23 december samma år,
tillstyrker departementschefen att en beställning inrättas för överstelöjtnant
eller major i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för officer ur armén för
effektivisering av markstridsutbildningen inom flygvapnet. Vidare föreslår
departementschefen att två beställningar inrättas för specialflygläkare.
Dessa bör enligt departementschefen placeras i lönegrad Gp 6. Härjämte
bör utgå avlöningsförstärkning med 12 000 kronor för år. Innehavarna
av ifrågavarande beställningar bör åtnjuta flygtillägg.

Departementschefen har i det föregående under särskild punkt behandlat
ett förslag till ny musikorganisation för försvaret och därvid förordat
vissa förändringar i staterna för musikpersonalen.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl.
Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag
redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie
personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande
av vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas
av övergången till den nya förvaltningsorganisationen (jfr senast
prop. 1955: 110; SU 1955: 128, rd. skr. 1955:300). Såsom framhållits
i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) anses av riksdagen böra inhämtas
bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga motsvarande
provisoriska åtgärder.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar
uppgå till 86 700 000 kronor eller 7 700 000 kronor mera än det belopp,
som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet har i det föregående behandlat försvarets musikorganisation
samt därvid förordat vissa personalförändringar berörande förevarande
anslag.

I enlighet med departementschefens förslag torde Kungl. Maj :t böra
bemyndigas att jämväl under budgetåret 1956/57 i avseende å den ordinarie
personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder, som betingas
av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-,
intendentur- och civilförvaltning.

Utskottet har ansett sig kunna godtaga de jämkningar i flygvapnets
personalorganisation, som departementschefen under förevarande punkt
föreslagit. De verkställda anslagsberäkningarna torde jämväl böra godtagas.

5—031 no Biliang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 121—122

66

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som
föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsväsenden för den 2 mars 1956 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1955
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets
personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å ordinarie personal
vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet
med vad departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll
förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 48 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -

fattningar, förslagsvis ................................. 1 460 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 555 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... 16 330 000

Summa kronor 88 745 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 595 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
.......................... 1 450 000

Nettoutgift kronor 86 700 000

e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 86 700 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 121 är 1956

67

14:o) Försvarets läroverk: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 144) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av 788 000 kronor, har
Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 14, s. 196—201) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad ändring
i personalförteckningen för försvarets läroverk, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för försvarets läroverk, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Försvarets läroverk:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 737 000
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 740 000 kronor.

Marinchefen har föreslagit, att den tekniska linjen vid försvarets läroverk
överflyttas till Karlskrona, där den under namn av marinens tekniska
skola skulle inorganiseras i Karlskronaskolorna. Försvarets civilförvaltning
och försvarets skolnämnd har tillstyrkt förslaget. För egen del finner
departementschefen också starka skäl vara förebragta för en dylik överflyttning.
Såsom marinchefen anfört bedrives den tekniska utbildningen
vid armén och flygvapnet sedan flera år i militär regi, varför den tekniska
linjen fungerar som en rent marin utbildningslinje. För tillgodoseendet
av marinens speciella utbildningsbehov torde det vara en fördel om den
grundläggande tekniska undervisningen även vid denna försvarsgren kan
bedrivas i militär regi. Vidare erinrar departementschefen om att
goda förläggningsmöjligheter finnes i Karlskrona, medan stor trångboddhet
råder vid försvarets läroverk. Departementschefen räknar således
med att marinens tekniska skola inrättas vid Karlskronaskolorna
den 1 juli 1956, samtidigt som den tekniska linjen vid läroverket borttages.

Överflyttningen medför vissa ändringar av medelsbehovet m. in. såväl
under anslagen till försvarets läroverk som under marinens allmänna avlöningsanslag.
Beträffande beräkningarna rörande överflyttningens inverkan
på personalbehovet vid Karlskronaskolorna hänvisas till vad departementschefen
i det föregående anfört under sistnämnda anslag. I fråga om
läroverket medför den ändrade organisationen, att en ordinarie adjunkt i
Ca 29 med undervisningsskyldighet i humanistiska ämnen blir övertalig. Då
samtliga de adjunktstjänster i Ca 29 vid läroverket, som får utnyttjas, är
besatta kan någon dylik tjänst icke utan vidare indragas. Det torde emellertid
icke föreligga några svårigheter att placera den övertalige adjunkten
på motsvarande tjänst vid annan läroanstalt. På grund härav anser
departementschefen sig vid beräkning av medelsbehovet under förevarande
anslag kunna bortse från ifrågavarande adjunktstjänst. Då emellertid
något förslag till omplacering ännu icke föreligger, föreslår departementschefen
att tjänsten överföres till övergångsstat. — Marinchefen har

68

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

föreslagit överflyttning av en adjunktstjänst i Ca 29 från läroverket
till karlskronaskolorna, där den skulle avses för lärare i matematik,
mekanik och maskinlära. Ingen av nuvarande adjunkter i Ca 29 vid läroverket
har emellertid denna ämneskombination och ingen av dessa lärare
kan därför utnyttjas på ifrågavarande befattning vid Karlskronaskolorna.

Civilförvaltningen har föreslagit att två adjunktstjänster i reglerad befordringsgång
vid läroverket indrages. Enligt uppgifter under hand från
läroverket blir — under förutsättning att den tekniska linjen flyttas från
läroverket -— ytterligare en dylik tjänst övertalig. Vid sina beräkningar
utgår departementschefen från att tre tjänster indrages.

Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet för timlärararvoden vid
läroverket till 31 100 kronor, därest den tekniska linjen flyttas. Den av
departementschefen förordade indragningen av en adjunktstjänst i reglerad
befordringsgång utöver vad civilförvaltningen föreslagit medför emellertid
ett ökat medelsbehov för timlärararvoden. Med hänsyn härtill och med
utgångspunkt i det av civilförvaltningen angivna medelsbehovet beräknar
departementschefen för timlärararvoden vid läroverket 49 800 kronor, innebärande
en ökning av nu för ändamålet anvisat belopp, 47 400 kronor,
med 2 400 kronor.

I likhet med civilförvaltningen räknar departementschefen med att den
vid läroverket nu utgående ersättningen å 1 560 kronor till en såsom lärare
tjänstgörande underofficer indrages.

Vidare räknar departementschefen med ett ökat medelsbehov av 500 kronor
för tillfällig skrivhjälp.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Utskottet, som i det föregående vid behandlingen av marinens allmänna
avlöningsanslag icke funnit anledning till erinran mot att marinens tekniska
skola inrättas vid Karlskronaskolorna och att i samband därmed den
tekniska linjen vid försvarets läroverk indrages, tillstyrker av departementschefen
i anledning av omorganisationen föreslagen personalförändring,
såvitt avser läroverket. Mot övriga av departementschefen under
förevarande punkt föreslagna personalförändringar har utskottet icke
funnit anledning till erinran. Den verkställda anslagsberäkningen synes
utskottet jämväl böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) överföra en av de på personalförteckningen för försvarets
läroverk under rubriken »Tjänstemän å ordinarie stat»
uppförda tjänsterna för adjunkt i lönegrad Ca 29 till övergångsstat; b)

fastställa följande avlöningsstat för försvarets läroverk,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

69

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 481 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................... 4 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... in 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................................. 140 100

Summa kronor 737 000

c) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 737 000 kronor.

15 ro) Försvarets läroverk: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 144) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av 77 000 kronor, har Kungl.
Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 15, s. 201 och 202) föreslagit
riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 76 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 77 000 kronor.

Under föregående punkt har föreslagits att den tekniska linjen vid
försvarets läroverk från och med nästa budgetår förlägges till Karlskrona
under namn av marinens tekniska skola. Den minskning av elevantalet
vid läroverket, som uppkommer vid bifall till detta förslag, torde medföra
viss minskning av läroverkets omkostnader. I likhet med civilförvaltningen
beräknar departementschefen denna minskning till 1 000 kronor.
Med beaktande härav beräknar departementschefen medelsbehovet under
anslaget till 76 000 kronor.

Utskottet, som i det föregående vid behandlingen av marinens allmänna
avlöningsanslag icke funnit anledning till erinran mot att den tekniska
linjen vid försvarets läroverk förlägges till Karlskrona under namn av
marinens tekniska skola, tillstyrker departementschefens beräkning av
medelsbehovet under förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kronor.

Stockholm den 15 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 122.

70

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Reservationer

A. vid punkten 3 (Försvarets musikorganisation)

1) av herrar O hlon, Näsgård, Nils Theodor Larsson, fröken Elmén,
herrar Hansson i Skegrie och Svensson i Stenkyrka, vilka ansett att utskottets
hemställan under IX. bort ha följande lydelser:

»IX. att riksdagen må, med avslag å motionen II: 707, i
vad den icke behandlats under VIII., och i anledning av motionen
II: 717,

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser indragning
av nuvarande militärmusikkårer;

b) besluta att försvarets musikkårers personalorganisation
skall utformas i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1956
föreslagit;

c) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förnyad utredning
rörande den av Kungl. Maj :t föreslagna förläggningen av
musikkårerna och förslag till 1957 års riksdag i ämnet;»

2) av herr Gillström;

3) av herr Andersson i Malmö.

B. vid punkten 11 (Armén: Remontering) av herrar Karl Andersson,
Gustaf Karlsson, Leander, Näsström, Hesselbom, Andersson i Malmö,
Åkerström, Andersson i Mölndal, Jansson i Kalix och Karlsson i Olofström,
vilka ansett att utskottet bort avstyrka motionerna I: 39 och II: 59 och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens i förevarande proposition uttalade
uppfattning, att arméns utrustningsbehov av hästar i samband med planerade
organisationsändringar kommer att minskas från i runt tal 26 000
till i runt tal 10 000. Det totala antalet hästar i landet år 1955 har beräknats
till i runt tal 300 000 för att vid år 1960 ha sjunkit ytterligare till
200 000.

Med stöd av angivna siffror delar utskottet även departementschefens
mening därom, att arméns behov av hästar beräknas minska i större omfattning
än det totala antalet hästar; en förhållandevis större andel av den
totala häststocken torde följaktligen kunna användas för att tillgodose
andra behov än det militära försvarets. Det bör, även sedan armén minskat
sitt hästbestånd, bli möjligt att i rimlig utsträckning tillgodose det totala
hästbehovet.

Kungl. Maj:ts förslag till föregående års riksdag om indragning av ridskolan
i Strömsholm föranledde icke något beslut från riksdagens sida i
avbidan på resultatet av igångsatt utredning rörande inrättande av en civil

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

71

körskola med hästdepå vid Strömsholm. Då denna utredning numera slutförts
men utredningsmannens förslag om inrättande av en dylik skola

_ enligt vad chefen för jordbruksdepartementet på förfrågan därom av

chefen för försvarsdepartementet meddelat — icke kommer att framläggas,
anser utskottet i likhet med departementschefen, att ridskolan vid Strömsholm
indrages från och med budgetåret 1957/58, i samband varmed körutbildning
vid K 4 kan påbörjas.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit under denna punkt
godkännes ävenledes av utskottet.

Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att framställningen till utskottet
från dels Skogsbrukens samarbetsdelegation och dels från Avelsföreningen
för svenska varmblodiga hästen icke bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I anslutning härtill avstyrkes motionerna 1:39 och 11:59 med yrkande
om att 400 remonter skall inköpas årligen t. o. m. år 1960.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

I. till Armén: Remontering för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

II. avslå motionerna I: 39 och II: 59.»