Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

1

Nr 116

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1956/57, i vad avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i
i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Statens allmänna fastighetsfond

l:o) Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 1 beträffande kapitalbudgeten (bilaga
29, punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1956), vilket avser vissa byggnadsarbeten
vid medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid universitetet
i Uppsala för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 140 000 kronor.

2:o) Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-geologiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 2, s. 2), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för de geografiska och
mineralogisk-geologiska institutionerna vid universitetet i
Uppsala för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 1 400 000 kronor.

3:o) Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala.
Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 2—4) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Osvald väckt motion (I: 94), i vilken hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för budgetåret 1956/57 anvisa ett belopp av 600 000
kronor för nybyggnaden för växtbiologi och limnologi vid Uppsala universitet.

Beträffande motiveringen för det inotionsvis gjorda yrkandet får utskottet
— i den mån redogörelse icke lämnas i det följande — hänvisa till motionen.

I liihany till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 116

2

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

I skrivelse den 30 september 1955 har universitetskanslern på förslag av
det större konsistoriet i Uppsala hemställt om anvisande av erforderliga anslagsmedel
till bland annat förberedande arbeten för nybyggnad för zoofysiologiska
institutionen vid universitetet. Kostnaderna för dessa förberedande
arbeten har av konsistoriet uppskattats till 100 000 kronor. Kostnaden
för byggnadsföretaget i dess helhet har hösten 1953 preliminärt beräknats
till 1 840 0Q0 kronor, varav 1 775 000 kronor för själva institutionsbyggnaden
och 65 000 kronor för ett därtill anslutet djurhus. Byggnadsstyrelsen
har i skrivelse den 5 december 1955 förklarat, att den totala byggnadskostnaden
för ifrågavarande nybyggnad enligt prisläget år 1955 torde
böra uppskattas till 1 900 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Med hänsyn till i handlingarna angivna förhållanden och på grund av
för mig kända omständigheter i övrigt har jag funnit den zoofysiologiska
institutionen vid Uppsala universitet vara i stort behov av utökade lokaler.
Jag anser mig därför böra biträda förslaget om uppförande av en särskild
byggnad för denna institution. De totala byggnadskostnaderna har, såsom
av den lämnade redogörelsen framgått, av byggnadsstyrelsen enligt prisläget
år 1955 beräknats till 1 900 000 kronor. För nästa budgetår har allenast
äskats en medelsanvisning av 100 000 kronor till förberedande arbeten för
byggnadsföretaget.

I motionen 1: 94 har anförts bland annat följande.

Ehuru växtbiologi icke är ett självständigt examensämne i fil. kand.- och
fil. ämbetsexamen, är en icke obetydlig del av den för betyg i botanik i
dessa examina obligatoriska undervisningen förlagd till växtbiologiska institutionen.
För lärarutbildning är det sålunda synnerligen angeläget, att en nybyggnad
för växtbiologiska institutionen snarast kommer till stånd.

Enligt den år 1948 uppgjorda generalplanen för utbyggande av Uppsala
universitet skulle tillbyggnaden till växtbiologiska institutionen även inrymma
lokaler för limnologiska institutionen.

I februari 1955 beslöt matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala
universitet enhälligt anhålla om att större akademiska konsistoriet i
sina petita till 1956 års riksdag ville upptaga framställning om investeringsanslag
till bl. a. »förberedande åtgärder för nybyggnad till växtbiologiska
och limnologiska institutionerna kr. 100 000» samt »förberedande åtgärder
för nybyggnad för zoofysiologiska institutionen kr. 100 000», samt att till
dessa äskanden göra följande uttalanden:

Beträffande de två sistnämnda anslagen vill sektionen framhålla, att
båda dessa byggnadsföretag äro av synnerligen stor vikt, varför sektionen
hemställer att båda de begärda anslagen snarast beviljas. Skulle emellertid
icke båda anslagen kunna beviljas vid nästkommande års riksdag, finner
sektionen, att anslaget till nybyggnad för de växtbiologiska och limnologiska
institutionerna bör i första hand ifrågakomma.

Under hänvisning härtill beslöt konsistoriet hemställa hos universitetskanslern
om utverkande av proposition om båda de av sektionen äskade
investeringsanslagen samt fann »i likhet med sektionen, att anslaget till
nybyggnad för de växtbiologiska och limnologiska institutionerna bör i
första hand ifrågakomma.»

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

3

Universitetskanslern hemställde den 30 september 1955 smed anledning
av förevarande framställningars hos Konungen satt förslag måtte föreläggas
riksdagen om beviljande av erforderliga anslag för ifrågavarande ändamåls
samt anhöll samtidigt hos kungl. byggnadsstyrelsen, satt byggnadsstyrelsen
ville, efter verkställande av närmare kostnadsberäkningar, med eget yttrande
till Kungl. Maj:t ingå med förslag i ämnets.

Byggnadsstyrelsen anförde i skrivelse till Konungen den 5 december 1955
i de här aktuella frågorna följande:

I fråga om nybyggnaden för växtbiologi och limnologi har byggnadsstyrelsen
— med hänvisning även till det samråd som den 20 april 1955 ägt
rum i hithörande frågor inför universitetskanslern mellan representanter
för universitetet och byggnadsstyrelsen — räknat med en projektering i sådan
takt, att byggnadsföretaget skulle kunna igångsättas på våren 1957. Vid
sådant förhållande skulle ett belopp av 600 000 kronor bliva erforderligt under
budgetåret 1956/57.

De uppgivna byggnadskostnaderna för de olika arbetena föranleder från
byggnadsstyrelsens sida ingen annan erinran än att för nybyggnaden för zoofysiologi
hösten 1953 preliminärt beräknade 1 840 000 kronor, enligt prisläget
1955 bör upptagas till 1 900 000 kronor.

I fråga om det växtbiologiska-limnologiska nybygget gick byggnadsstyrelsen
alltså ännu längre än sektionen och konsistoriet, i det den icke nöjde
sig med förslaget om 100 000 kronor till »förberedande åtgärder» utan
räknade med »att byggnadsföretaget skulle kunna igångsättas på våren
1957» och »vid sådant förhållande» ansåg »ett belopp av 600 000 kronor bliva
erforderligt under budgetåret 1956/57» — medan byggnadsstyrelsen för det
zoofysiologiska nybygget, i motsats till nybyggnaderna för geografi-geologi
och växtbiologi-limnologi, icke anför något anslagsbehov alls för budgetåret
1956/57, utan inskränker sig till att korrigera den för detta bygge förut
beräknade totalkostnaden.

Mot bakgrunden av det händelseförlopp, varav huvuddragen nu tecknats,
förefaller det egendomligt, att statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
nu äskat 100 000 kronor för förberedande åtgärder för nybyggnad
för zoofysiologiska institutionen men icke någonting för institutionerna för
växtbiologi och limnologi. Med hänsyn till det svåra nödläge vari dessa båda
institutioner befinner sig och till de uttalanden, som gjorts av de sakkunniga
instanserna, synes det angeläget, att byggnadsfrågan för ifrågavarande
båda institutioner nu löses på det av byggnadsstyrelsen föreslagna sättet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionen I: 94 får utskottet, som icke är berett att biträda
det i motionen framställda yrkandet, framhålla att starka skäl synas
utskottet tala för att jämväl växtbiologiska och limnologiska institutionernas
nybyggnadsbehov beaktas och att denna fråga snarast möjligt vinner
sin lösning. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på detta spörsmål.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 94, till Nybyggnad för zoofysiologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 100 000
kronor.

4

Statsutskottets utlåtande nr 116 är 1956

4:o) Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 4, s. 4), vilket avser påbörjande av om- och tillbyggnad
av zoologiska institutionen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid Lunds
universitet för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 275 000 kronor.

5:o) Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg.
Kungl. Maj :t har (punkt 5, s. 4—9) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kronor.
Anatomiska, histologiska, medicinsk-kemiska, fysiologiska och farmakologiska
institutionerna i Göteborg har alltsedan medicinska högskolans
tillkomst varit förlagda till provisoriska lokaler i avvaktan på uppförande av
nybyggnad för dessa institutioner jämte vissa för dem gemensamma lokaler,
såsom bibliotek m. m. För anordnande av en arkitekttävling och för verkställande
av vissa utredningar m. in. beträffande en dylik nybyggnad anvisades
under rubriken Nybyggnad för medicinska högskolan i Göteborg för
budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag av 150 000 kronor. Vidare har under
rubriken Nybyggnad för medicinska fakulteten i Göteborg beviljats dels
för budgetåret 1954/55 ett investeringsanslag av likaledes 150 000 kronor
för upprättande av ritningar till nybyggnaden in. m., dels ock för innevarande
budgetår ett investeringsanslag av 1 350 000 kronor för byggnadsföretagets
påbörjande.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Vid min anmälan i föregående års statsverksproposition av frågan om
anslag för påbörjande av de för medicinska fakulteten planerade nybyggnaderna
uttalade jag, att de fem institutionsbyggnaderna först borde komma
till utförande. Jag ansåg sålunda, att den tilltänkta administrations- och
biblioteksbyggnaden skulle placeras sist i tidsplanen för byggnadsprogrammets
genomförande. Byggnadsstyrelsen har nu upplyst, att man icke kan
påräkna, att de lokaler, vari fakultetens bibliotek för närvarande är inrymt
och vilka är belägna i en staden tillhörig fastighet, kommer att kunna stå till
förfogande för ändamålet efter utgången av år 1958. I likhet med byggnadsstyrelsen
och fakulteten anser jag det mindre lämpligt, att den nuvarande
provisoriska lösningen av bibliotekets lokalfråga ersättes med ett
nytt provisorium, innebärande att biblioteket för en kortare mellantid inrymmes
i vissa för helt andra ändamål planerade lokaler i de blivande institutionsbyggnaderna
för anatomi och histologi. Ett dylikt provisorium kan
för övrigt beräknas draga med sig icke obetydliga extrakostnader för inredning
av de tillfälliga lokalerna och för ändringsarbeten efter provisoriets
slut. Jag anser mig därför böra föreslå den ändringen i tidsplanen för byggnadsprogrammets
genomförande, att arbetena med administrations- och
biblioteksbyggnadens uppförande påbörjas vid sådan tidpunkt, att densamma
kan stå färdig till årskiftet 1958/59. Enligt vad jag under hand inhämtat
från byggnadsstyrelsen erfordras vid den jämkning av tidsplanen, som
jag förordat, en medelsanvisning av 7 miljoner kronor för budgetåret 1956/
57. Ett tidigare färdigställande av administrations- och biblioteksbyggnaden
än som förut beräknats förde nämligen med sig, att arbetena på insti -

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

5

tutionsbyggnaderna för anatomi och histologi måste utföras i något snabbare
takt. Det vore vidare mest ekonomiskt och rationellt, att samtidigt med
att sprängningsarbetena för administrations- och biblioteksbyggnaden utfördes
även motsvarande arbeten beträffande institutionsbyggnaderna för
medicinsk kemi, fysiologi och farmakologi verkställdes.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg för budgetåret 1956/57 anvisa
ett investeringsanslag av 7 000 000 kronor.

6:o) Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 10), vilket avser anslag
för framdragande av ångledning till kemiska institutionen m. m., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1956/57 anvisa
ett investeringsanslag av 75 000 kronor.

7 :o) Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan i Malmö. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 10—12), vilket avser fortsättande
av vissa ombyggnadsarbeten, föranledda av den av statsmakterna beslutade
ökade elevintagningen vid högskolan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan
i Malmö för budgetåret 1956/57 anvisa ett
investeringsanslag av 50 000 kronor.

8:o) Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 24—25), vilket avser vissa ändringsarbeten
inom folkskolan i Fredhäll, vilken skall fungera såsom övningsskola vid
lärarhögskolan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan
i Stockholm för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 80 000 kronor.

9:o) Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 25), vilket avser dels utbyte av vatten-,
avlopps- och elledningar inom övningsskolan och rektorsbostaden vid folkskoleseminariet
i Luleå, dels ock ombyggnad av reningsanläggningen i badavdelningen
vid folkskoleseminariet i Uppsala, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 132 000 kronor.

10:o) Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna. Kungl. Maj:t har
(punkt 12, s. 25—28) föreslagit riksdagen, dels att godkänna vad departe -

6

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

nientschefen förordat i fråga om dispositionen av vissa medel under investeringsanslaget
till Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna, dels ock att
till Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1956/57 anvisa
ett investeringsanslag av 55 000 kronor.

Till nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna in. in. anvisades
för budgetåret 1945/46 ett investeringsanslag av 477 500 kronor, varav
7 500 kronor för förvärv av visst tomtområde. I propositionen 1945: 317 (s.
22 ff.) har beträffande denna byggnadsfråga lämnats en ingående redogörelse.
Skolanläggningen avsågs omfatta ett tvåvåningsskolhus och en gymnastikbyggnad,
förenade genom en förbindelsebyggnad. Skolhuset skulle i huvudsak
innehålla 7 klassrum, bibliotek, lärarrum, frukostrum, skolkök,
bad, slöjdsal och pannrum. Sedermera anvisades på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 för samma byggnadsföretag ytterligare 195 000
kronor, varav 75 000 kronor för anordnande av barnbespisningslokaler samt
80 000 kronor för merkostnader för skolhuset och 40 000 kronor för merkostnader
för gymnastikbyggnaden. Såsom framgår av propositionen 1948:
2 (s. 96 f.) skulle en matsal för barnbespisningen erhållas genom uppförande
av en tillbyggnad till skolhuset och vissa ändringar vidtagas beträffande
skolhuset, bland annat slopande av frukostrummet. Vidare anvisades för
budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag av 180 000 kronor för uppförande
av lärarbostadsbyggnad vid skolan (propositionen 1948: 222, s. 11 f.).

Av nu angivna byggnader har hittills endast skolhuset (utan tillbyggnad)
och lärarbostadsbyggnaden uppförts.

I skrivelse den 31 augusti 1954 hemställer byggnadsstyrelsen om anvisande
av ett investeringsanslag av 217 000 kronor för ytterligare tillbyggnad
av Skytteanska skolan i Tärna.

Departementschefen bär anfört bl. a. följande.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har riksdagen anvisat sammanlagt
845 000 kronor till nybyggnader vid Skytteanska skolan i Tärna.
Av de beslutade byggnaderna har det egentliga skolhuset och lärarbostadsbyggnaden
färdigställts, medan uppförande av gymnastikbyggnaden och
tillbyggnaden återstår. De disponibla medlen uppgår till i runt tal 310 000
kronor.

Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 31 augusti 1954 hemställt om
anvisande av ytterligare 217 000 kronor för anordnande vid skolan av två
klassrum, naturkunnighetsrum in. m. Med hänsyn till det trängande lokalbehovet
för skolan synes det mig angeläget, att det sedan flera år planerade
och av statsmakterna i vissa delar godtagna byggnadsföretaget snarast
kommer till stånd. Jag har emellertid funnit mig icke kunna förorda en
medelsanvisning av den storlek, varom byggnadsstyrelsen nu gjort framställning.
Vid vissa överläggningar mellan representanter för ecklesiastikdepartementet
och Tärna kommun har möjligheterna till begränsning av
det återstående byggnadsföretaget diskuterats och man har därvid kommit
fram till en lösning av frågan på så sätt, att uppförandet av ny gymnastikbyggnad
tills vidare ställes på framtiden, medan däremot tillbyggnaden för
barnbespisningslokaler, klassrum m. m. bör komma till stånd enligt det i
ärendet föreliggande förslaget. Därigenom kommer de mest trängande be -

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

7

hoven av upprustningsåtgärder i fråga om skolans byggnadsbestånd att tillgodoses.
Jag tillstyrker, att förevarande byggnadsfråga nu löses på detta
sätt.

Enligt vad jag under hand inhämtat, kan kostnaderna för tillbyggnaden,
därest densamma uppföres utan samband med gymnastikbyggnaden, beräknas
till 365 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1955. Jag förordar, att —
utöver de för barnbespisningslokalerna disponibla medlen — jämväl de tidigare
anvisade investeringsanslagen till gymnastikbyggnad vid skolan får
tagas i anspråk för uppförande av tillbyggnaden. Vid bifall härtill fordras
för tillbyggnaden en ytterligare medelsanvisning av (365 000—310 000=)
55 000 kronor. Jag föreslår, att detta belopp anvisas såsom ett investeringsanslag
med benämningen Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna. Till
detta anslag bör från och med nästa budgetår överföras vid utgången av
innevarande budgetår förefintligt outnyttjat belopp av hittills anvisade investeringsanslag
till byggnadsarbeten vid Skytteanska skolan.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna vad departementschefen förordat i fråga om
dispositionen av vissa medel under investeringsanslaget till
tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna;

b) till Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret
1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 55 000 kronor.

11 :o) Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 13, s. 28—29), vilket avser anordnande av kylrum
samt förbättring av avloppsreningsanläggningen inom skol- och arbetshemmet
för döva å Mogård, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid skolorna
för döva för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 95 000 kronor.

12:o) Nybyggnad för konstfackskolan. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 29—
31) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa
ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 1 500 000 kronor, avsett för upprättande av ritningar
och vidtagande av övriga förberedelsearbeten samt för påbörjande av det
egentliga nybyggnadsarbetet för konstfackskolan.

Enligt det förslag, som förelåg då anslaget anvisades, skulle nybyggnaden
förläggas på kronan tillhörigt område inom kvarteret Förrådsbacken på
Gärdet i Stockholm. Kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattades av
byggnadsstyrelsen till omkring 11 200 000 kronor, varav omkring 350 000
kronor för anordnande av ersättningsutrymmcn för vissa militära förrådsbyggnader,
belägna på det som byggnadsplats avsedda området.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga i 1955 års statsverksproposi -

8

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

tion (bilagan 29, kapitalbudgeten, punkten 16) underströks angelägenheten
av att vid de fortsatta ritnings- och planeringsarbetena för nybyggnaden
tillvaratoges alla möjligheter till begränsning av byggnadsföretaget utan att
därför dess ändamålsenlighet bleve eftersatt. Innan resultatet av byggnadsstyrelsens
ytterligare överväganden beträffande beskärning av anläggningen
redovisats, borde något slutligt ställningstagande från statsmakternas sida
icke ske till beräkningarna av de totala anläggningskostnaderna. Det förutsattes,
att slutlig ståndpunkt i denna fråga skulle kunna tagas vid 1956 års
riksdag. I avvaktan därpå syntes det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att
pröva de ritningar in. in., som kunde befinnas erforderliga för igångsättande
dessförinnan av det egentliga nybyggnadsarbetet.

Genom beslut den 15 april 1955 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen
att — med beaktande av vad sålunda uttalats — uppgöra och till Kungl.
Maj :t inkomma med slutligt förslag till nybyggnad för konstfackskolan.

I skrivelse den 31 maj 1955 anmälde byggnadsstyrelsen, att styrelsen under
medverkan av för ändamålet tillkallade sakkunniga verkställt en överarbetning
av lokalprogrammet till nybyggnad för skolan. Därvid framhöll
byggnadsstyrelsen, att de möjligheter till besparingar i byggnadsprograminet,
som de sakkunniga kunnat anvisa, vore av ringa omfattning. Vid det
fortsatta ritningsarbetet komme möjligheterna i fråga om nedskärningen av
kommunikations- och biutrymmenas storlek att ytterligare prövas. Med hänvisning
härtill och till den gjorda utredningen föreslog byggnadsstyrelsen,
att det sålunda föreliggande programmet lades till grund för det fortsatta
planeringsarbetet.

I nämnda skrivelse tog byggnadsstyrelsen även upp frågan om ändrad
förläggning av nybyggnaden och anförde därvid, att det har visat sig möjligt
att för nybyggnaden frigöra en tomt på motsatta sidan av Valhallavägen,
där byggnadsföretaget kunde igångsättas utan hinder av befintlig bebyggelse.
Härigenom skulle kostnaden för bortflyttning av de inom kvarteret
Förrådsbacken befintliga militära förråden bortfalla.

Genom beslut den 30 juni 1955 förklarade Kungl. Maj:t sig icke ha något
att erinra mot vad byggnadsstyrelsen föreslagit rörande lokalprogram och
förläggning för konstfackskolans nybyggnad.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1955 hemställt om anvisande
för nästa budgetår av ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor till
nybyggnad för konstfackskolan.

Styrelsen har uppdragit åt arkitekten G. Åbergh att bearbeta sitt tävlingsförslag
med hänsyn till de anvisade smärre ändringarna av lokalprogrammet.
Vid bearbetningen skall särskilt möjligheterna till ekonomisering
av kommunikations- och biutrymmen beaktas. Så snart huvudritningar
föreligger, vilket beräknas ske vid årsskiftet 1955/56, har styrelsen för avsikt
att inkomma till Kungl. Maj:t med dessa för slutlig fastställelse.

Kostnaden för det till utförande förordade tävlingsförslaget har tidigare
angivits till 11 200 000 kronor. I denna summa ingick dels ett belopp av
350 000 kronor för anskaffande av vissa ersättningsutrymmen och dels

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

9

650 000 kronor avseende reproduklionsanstalt och stenhuggeri, vilka kan
utföras i en senare byggnadsetapp.

I särskild skrivelse den 7 mars 1955 har Stockholms stads lastighetskontor
bl. a. framhållit, att det för stadens fortsatta regleringsåtgärder inom
Nedre Norrmalm vore synnerligen angeläget, att arbetena för lösandet av
konstfackskolans lokalfråga planlades och bedreves så, att bebyggelsen i
kvarteret Beridarbanan kunde utrymmas och rivas snarast möjligt.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen uppskattade byggnadsstyrelsen
i fjol kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag till omkring
11 200 000 kronor, varav omkring 350 000 kronor beräknades för anskaffande
av ersättningsutrymmen för vissa militära förrådsbyggnader, belägna
å det för nybyggnaden då avsedda området. Sedermera har Kungl. Maj:t
godkänt förslag om nybyggnadens förläggning till annat område, varigenom
kostnaderna för anordnande av nämnda ersättningsutrymmen bortfaller.
Vidare har Kungl. Maj:t förklarat sig icke ha något att erinra mot att det
tidigare redovisade lokalprogrammet med vissa av byggnadsstyrelsen förordade
mindre jämkningar lägges till grund för upprättande av slutliga ritningar
till byggnadsföretaget. Kostnaderna för detta uppskattas enligt prisläget
den 1 juli 1955 av styrelsen till omkring 10 500 000 kronor, varvid
styrelsen icke medräknat kostnaderna för lokaler för reproduktionsanstalt
och stenhuggeri — i fjol uppskattade till 650 000 kronor — vilka lokaler
enligt det preliminära ritningsförslaget förlagts så, att de kan komma till
utförande som en särskild byggnadsetapp. Mot denna kostnadsberäkning
synes mig icke kunna riktas några erinringar. Det är dock självfallet angeläget,
att byggnadsstyrelsen vid det fortsatta arbetet tillvaratager de möjligheter,
som må föreligga till begränsning av kostnaderna för företaget utan
att dess ändamålsenlighet eftersättes.

För ifrågavarande byggnadsföretag har för innevarande budgetår anvisats
ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor. I förutnämnda skrivelse den 31
augusti 1955 har byggnadsstyrelsen föreslagit en ytterligare medelsanvisning
för nästa budgetår av 4 000 000 kronor. Enligt vad jag senare under
hand inhämtat kan emellertid medelsbehovet för nästa budgetår på grundval
av numera föreliggande arbetsplaner uppskattas till 2 500 000 kronor
utöver det för innevarande budgetår anvisade beloppet av 1 500 000 kronor.
Förevarande investeringsanslag" torde med hänsyn härtill böra för budgetåret
1956/57 uppföras med det angivna beloppet av 2 500 000 kronor.

Sedermera har på uppdrag av chefen för ecklesiastikdepartementet med
en till statsutskottet ställd, den 24 april 1956 dagtecknad skrivelse överlämnats
en inom nämnda departement utarbetad promemoria angående nghgggnader
för konstfackskolan. 1 skrivelsen har tillika hemställts, att utskottet
måtte beakta innehållet i promemorian och föreslå riksdagen medgiva
utförande av konstfackskolans nybyggnad i enlighet med förslaget i promemorian.

Promemorian är av följande lydelse.

Vid byggnadsstyrelsens fortsatta arbete för alt konstruera slutgiltiga ritningar
till den nya konstfackskolan har olika alternativ utarbetas. Man har
nämligen vid detta fortsatta arbete menat, att tomten skulle bli otillfredsställande
utnyttjad vid bebyggande med så relativt låg byggnad som hittills avsetts.
Bland de olika alternativen har byggnadsstyrelsen stannat för ett, som

10

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

innebär dels utgrävning av källarutrymmet under hela byggnaden och inredande
där av garage eller arkivutrymmen, dels ock utbyggnad av en bottenvåning
mellan källarvåningen och själva konstfackskolan, vilken bottenvåning
avses för uthyrning till affärer, hantverkslokaler och diverse förråd,
eventuellt även i mindre omfattning kontorslokaler. Ovanpå dessa två våningar
(källarvåningen och bottenvåningen) skulle alltså konstfackskolan
förläggas och få i stort sett ett utförande som motsvarar tävlingsvinnarens
förslag, I en den 29 mars 1956 dagtecknad promemoria har byggnadsstyrelsen
beträffande detta alternativ anfört att styrelsen med hänsyn bland annat
till kronans allt knappare marktillgångar i Stockholm och till den allmänt
rådande lokalbristen i samband med ritningsarbetet funnit det angeläget
klarlägga, om ur ekonomisk synpunkt ett högre utnyttjande av marken
skulle kunna erhållas utan att skolbyggnadens ändamålsenlighet eftersättes.
Man har därvid funnit att ur funktionella och stadsbildsmässiga svnpunkter
hinder icke föreligger att med i stort sett oförändrad lokalfördelning
inom skolan tillägga en våning. Förslaget innefattar även överbyggande av
gårdar och utnyttjande av källarvåningar under hela komplexet. Bland
annat genom fördelning av vissa kostnader på större totalvolvm kommer
härigenom konstfackskolans andel av den totala kostnaden att reduceras i
förhållande till kostnaden för det ursprungliga förslaget (10 800 000 kronor)
och beräknas bli 10 300 000 kronor.

De disponibla lokalerna (d. v. s. källarvåningen och bottenvåningen) är
t. v. avsedda att göras räntabla genom uthyrning, varvid i första hand skulle
ifrågakomma företag med sådan verksamhet, vartill skolans undervisning
syftar. Därigenom skulle också miljön icke oväsentligt berikas. Med hänsyn
bland annat till närheten till Frihamnen kan källaren lämpligen utnyttjas
som lager och garage. Skulle det vara förenligt med statens intressen, kan
kontorslokaler utvinnas i bottenvåningen. På längre sikt är huvuddelen av
de disponibla lokalerna väl lämpade att utgöra en reserv för framtida utvidgningar
av skolan.

Ytan hos de disponibla lokalerna är ca 19 600 in2 och kostnaden för desamma
är beräknad till 10 500 000 kronor. Vid fem procents förräntning av
detta kapital jämte tillägg för hyreslokalernas andel av det beräknade tomtvärdet
och vid i övrigt allmänt tillämpade beräkningsgrunder för övriga omkostnader
uppgår erforderlig hyra till i medeltal ca 50 kronor per in2 och år.

Den totala kostnaden för det nu ifrågavarande alternativet utgör
20 800 000 kronor.

Vid behandlingen inom regeringen av detta utbyggnadsförslag har uppkommit
frågan om möjligheterna att utnyttja den ifrågavarande tomten ännu
mera effektivt. I anledning härav har byggnadsstyrelsen på begäran gjort
en utredning om möjligheterna att även verkställa en påbyggnad ovanpå
konstfackskolans blivande lokaler, en påbyggnad som borde i första hand
avses för kontorslokaler.

Beträffande en dylik byggnad anför byggnadsstyrelsen i en promemoria
av den 20 april 1956 följande.

Med bortseende från stadsbildsmässiga synpunkter vilka icke närmare
hunnit prövas föreligger ur byggnadsteknisk synpunkt vissa möjligheter att
påbygga en del av skolanläggningen med en våning, innehållande lokaler
för kontorsändamål. Förstärkningar av hittills beräknad grund och bärverk
blir givetvis nödvändiga och separata trapphus med hissar måste anordnas
till botten- och källarplan. I anslutning till dessa trapphus, som kan åstadkommas
genom förlängning av vissa byggnadskroppar, måste en del omdispositioner
av skolans utrymmen göras. Det kan därtill beräknas, att de
direkt nödvändiga förlängningarna återverkar på förbindelserna inom sko -

11

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

lan och på den arkitektoniska uppbyggnaden av anläggningen, så att vissa
sekundära volymökningar dessutom blir nödvändiga. Kostnaden för de senare
kan inte anges förrän konsekvenserna av en påbyggnad närmare penetrerats,
men torde i vilket fall som helst icke överstiga 500 000 kr.

Under ovan angivna förutsättningar kan ca 150 kontorsrum av normalstorlek
utvinnas, vartill kommer ca 520 m2 större rum med ett rumsdjup av
ca 8 in, lämpliga för undervisningslokaler eller liknande, samt ca 250 mmörka
biutrymmen eller sammanlagt ca 2 700 m2. Rummen är uppdelade
på två grupper utan direkt inbördes förbindelse. Utspridningen i plan är

Kostnaden för den nu angivna utökningen kan uppskattas till ca 2 700 000
kr., vartill enligt ovan kan komma visst tillägg, dock högst ca 500 000 kr.
Kostnaden bör ses mot bakgrunden av bl. a. nödvändigheten att komplettera
anläggningen med nya trappor och hissar vid tillkomsten av lokaler föi
annat ändamål ovanför konstfackskolan.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter hemställer
nu ecklesiastikministern om riksdagens medgivande till att nybyggnaden
för konstfackskolan får verkställas så, att huset utbygges med såval den
angivna källarvåningen och bottenvåningen som den i byggnadsstyrelsens
sistnämnda promemoria avsedda påbyggnaden.

Kostnaderna för ett byggnadskomplex av angivna storlek kan enligt byggnadsstyrelsens
promemorior uppskattas till sammanlagt 24 miljoner kronor,
varav 10,3 miljoner kronor belöper på den egentliga konstfackskolan,

10.5 miljoner kronor belöper på källarvåningen och bottenvåningen samt
3,2 miljoner kronor belöper på påbyggnaden jämte därav framtvungna
omläggningar i byggnadskomplexet. Uthyrningen av källarvåningen och bottenvåningen
har preliminärt beräknats komma att ge staten eu årlig hyresinkomst
av ungefär 1 050 000 kronor. Inkomsterna vid en eventuell uthyrning
av lokalerna i påbyggnaden har icke beräknats.

För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett investeringsanslag av

1.5 miljoner kronor till" konstfackskolans nybyggnad. I årets statsverksproposition
har Kungl. Maj :t hemställt, att riksdagen för nästa budgetår skall
anvisa ett investeringsanslag av 2,5 miljoner kronor för samma ändamål.
Därest riksdagen bifaller den nu gjorde hemställan om en utökning av
byggnadsprogrammet, behöver inga ytterligare medel ställas till förfogande
under innevarande kalenderår. Under varen 1957 torde dock minst 5 miljoner
kronor behöva anvisas på tilläggsstat.

Vid ställningstagandet till det förevarande spörsmålet har noga avvagts
också tidsfaktorn. Enligt avtalet med Stockholms stad äger staten disponera
konstfackskolans nuvarande lokaler vid Mäster Samuelsgatan, till dess nya
lokaler för konstfackskolan kunnat anskaffas. I avtalet har staten också
förbundit sig att »vidtaga sådana åtgärder, att konstfackskolans avflyttning
kan äga rum om möjligt före den 1 januari 1957». En avflyttning sistnämnda
dag är uppenbarligen omöjlig. Byggnadsstyrelsen har angivit, att
den kortaste tiden för eu nybyggnad för konstfackskolan enligt det ursprungliga
förslaget (huset inrymmande endast skolan) är 2 1/2 år. Vid
diskussionerna om de olika alternativen för ett mera effektivt utnyttjande
av tomten har det framstått som synnerligen viktigt, att eu utökning av
byggnadsprogrammet icke får nämnvärt förlänga byggnadstiden. Enligt
byggnadsstyrelsens beräkningar kommer den väsentliga utökning, som i det
föregående föreslagits, alt medföra att den nya konstfackskolan blir inflyttningsbar
2 4 månader senare än med det ursprungliga programmet. Denna

relativt lilla försening har ansetts böra godtagas med hänsyn Ull det väsentligt
bättre utnyttjande av tomten som kommer att ske.

12

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde för ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår böra anvisas det av Kungl. Maj :t äskade anslaget
av 2 500 000 kronor.

Vad beträffar de i omförmälda departementspromemoria behandlade spörsmålen
får utskottet framhålla följande.

Det av byggnadsstyrelsen senast projekterade byggnadsprogrammet avser
såsom av promemorian framgår en betydande förändring av de ursprungliga
byggnad splanerna, vilka innefattade uppförandet av en nybyggnad
allenast för konstfackskolans behov. Enligt det nu aktuella programmet
skulle källarutrymmet under hela byggnadskomplexet utnyttjas och en bottem
åning mellan källarvåningen och själva konstfackskolan utbyggas, vilka
nytillkommande utrymmen skulle göras räntabla genom uthyrning. Vidare
skulle en påbyggnad ovanför konstfackskolans lokaler verkställas, avsedd
i första hand för kontorslokaler. Kostnaderna för hela detta byggnadskomplex
har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 24 000 000 kronor.
För själva konstfackskolan beräknas därvid emellertid uppstå en besparing
av 500 000 kronor eller från 10 800 000 till 10 300 000 kronor. I promemorian
bär uppgivits, att den nya konstfackskolan skulle trots den stora utbyggnaden
av komplexet bli inflyttningsbar endast 2—4 månader senare än enligt
de tidigare byggnadsplanerna.

Förslag till en så omfattande omändring och utökning av det ursprungliga
byggnadsprojektet, vilket förslag innebär en mycket avsevärt ökad statlig
kapitalinvestering, borde enligt utskottets mening ha av Kungl. Maj :t i särskild
proposition framlagts för riksdagen och icke såsom nu skett redovisats
i en från ecklesiastikdepartementet till utskottet överlämnad promemoria.
Beträffande handläggningen av detta ärende vill utskottet tillägga, att utskottet
finner det anmärkningsvärt att ett så kostnadskrävande byggnadsföretag,
som det här ifrågavarande, icke på ett tidigare stadium fått den
omsorgsfulla planering, som ärendet krävt.

Ett realiserande av nämnda förslag skulle innebära att på den av utbyggnaden
betingade kapitalinvesteringen skulle utvinnas årliga hyresinkomster,
som för källar- och bottenvåningarna beräknades till 1 050 000 kronor, att
tomtutrymmet skulle tillvaratagas på ett väsentligt bättre sätt än enligt det
ursprungliga projektet samt att nya lokaler skulle kunna i byggnadskomplexet
utvinnas för olika statliga behov. Anmärkas må emellertid att vid
det nya förslagets godtagande erfordras under budgetåret 1956/57 en ökad
kapitalinvestering på minst 5 000 000 kronor, vilket belopp enligt departementspromemorian
är avsett att äskas på tilläggsstat för nämnda budgetår.

Med hänsyn till de fördelar som torde stå att vinna med ett byggnadsprograin
av den omfattning byggnadsstyrelsen nu skisserat och då kronans allt
knappare marktillgångar i Stockholm böra utnyttjas så effektivt som möjligt,
har utskottet icke velat motsätta sig att byggnadskomplexet uppföres
efter de i departementspromemorian uppdragna riktlinjerna. Utskottet förutsätter,
att den projekterade utökningen av byggnadsprogrammet icke till
någon del kommer att belasta ecklesiastikdepartementets byggnadskvot.

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

13

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna att en nybyggnad för konstfackskolan utföres
i huvudsaklig enlighet med vad utskottet anfört;

b) till Nybyggnad för konstfackskolan för budgetåret
1956/57 anvisa ett investeringanslag av 2 500 000 kronor.

Statens utlåningsfonder

13 :o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har (punkt 15,
s. 31—33) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57
anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor, vilket innebär en ökad
medelsanvisning med 1 000 000 kronor.

Garantilånenämnden föreslår för nästa budgetår ett investeringsanslag
av 6 360 000 kronor, vars fördelning framdeles bör bestämmas av Kungl.
Maj:t. Till stöd härför anför nämnden följande.

Garantilånenämndens förslag till utlåning under budgetåret 1956/57 räknar
i första hand med anslag till 1 863 fortsatta lån. Fortsatt lån skall jämlikt
lånereglementet med förtursrätt beviljas tidigare låntagare så länge han
med omsorg och framgång bedriver sina studier. Med ett genomsnittligt lånebelopp
om 2 300 kronor erfordras för 1 863 lån i runt tal 4 290 000 kronor.
Nya lån har för innevarande budgetår utdelats till 1 073 bland 2 968 sökande
mot närmast föregående år till 785 av 1 659 sökande. Andelen beviljade nya
lån sjönk således från 47 till 36 procent av antalet sökande. Garantilånenämnden
föreslår med hänvisning till den kraftiga ökningen i ansökningsfrekvensen
— med 179 procent — från föregående år, att antalet nya lån
ökas med tio procent för budgetåret 1956/57 till 1 180 (1 073 + 107), vilket
med nu gällande genomsnittliga lånebelopp kräver i runt tal 2 710 000 kronor.
Enligt uppgift från statskontoret kan behållningen å lånefonden vid ingången
av budgetåret 1956/57 uppskattas till ca 640 000 kronor. Garantilånenämndens
förslag till utlåning innebär således, att fonden under budgetåret
1956/57 bör tillföras en kapitalinvestering med (4 290 000 + 2 710 000
_ 640 000 =) 6 360 000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Ifrågavarande investeringsanslag är för innevarande budgetår uppfört med
5 000 000 kronor. Vid anslagets anvisande räknades med att för utdelning
av lån under budgetåret skulle därjämte kunna disponeras eu till omkring
460 000 kronor beräknad behållning å fonden vid ingången av budgetåret.
Nämnda behållning visade sig sedermera uppgå till 560 000 kronor. För innevarande
budgetår har därför för utdelning av lån kunnat disponeras
5 560 000 kronor. Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår
höjes till 6 360 000 kronor, och utgår därvid ifrån att för utdelning
av lån under samma budgetår härutöver skall vara tillgänglig en till omkring
640 000 kronor uppskattad behållning å fonden vid ingången av sistnämnda
budgetår. För egen del anser jag mig böra föreslå, att anslaget för
nästa budgetår höjes med 1 000 000 kronor till 6 000 000 kronor. Jag räknar
därvid med att av fondmedel tillika kommer att kunna disponeras minst
640 000 kronor för utdelning av lån under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker, att för ifrågavarande ändamål i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag anvisas ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

14

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

Enligt vad utskottet inhämtat har garantilånenämnden i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 22 mars 1956 inkommit med förslag till fördelning av de
fondmedel under här ifrågavarande fond, vilka kunna komma att stå till
förfogande, därest riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förevarande förslag. Av
skrivelsen framgår att fortsatt lån, till vilket företrädesrätt gäller, sökes av
1 844 studerande mot i garantilånenämndens hösten 1955 avgivna petita beräknade
1 863. Med nu gällande genomsnittliga lånebelopp av 2 300 kronor
skulle sålunda härför åtgå ca 4 240 000 kronor. Såsom sökande till nya lån
ha anmält sig 3 328 studerande mot 2 968 föregående år, innebärande en
ökning med 12 procent. Enligt från statskontorets fondbyrå under hand
inhämtade uppgifter kan behållningen å lånefonden per den 1 juli 1956 beräknas
uppgå till minst 1 004 000 kronor. Genom oväntat stora återbetalningar
från postsparbanken har denna reservation blivit betydligt större
än den, varmed garantilånenämnden räknade hösten 1955. En utlåning av
7 000 000 kronor (6 000 000 investeringsanslag + 1 000 000 fondmedel)
skulle möjliggöra att (7 000 000 — 4 240 000 =) 2 760 000 kronor kunde disponeras
till 1 200 nya lån å i genomsnitt 2 300 kronor. Därigenom skulle nätt
och jämnt 36 procent eller lika stor andel som föregående år av de sökande
till nya lån kunna beviljas dylika.

Utskottet, som förutsätter att vid ingången av budgetåret 1956/57 förefintlig
behållning å fonden kommer att disponeras för utlåning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens lånefond för universitetsstudier
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av
6 000 000 kronor.

14:o) Allmänna studielånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 33—35)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa
ett investeringsanslag av 9 500 000 kronor, innebärande en ökad medelsanvisning
av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Nilsson och herr Pålsson (1:436) och den andra inom andra kammaren
av herr Onsjö m. fl. (II: 512), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1956/57 anvisa ett
investeringsanslag av 10 500 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen 11:512.

Studiehjälpsnämnden har hemställt om en höjning av förevarande anslag
med 2 200 000 kronor till 10 700 000 kronor. Nämnden framhåller, att den
kraftiga ökning av låneklientelet, som de av riksdagen år 1952 antagna nya
grunderna för studiehjälp medfört, ännu automatiskt påverkar anslagsbehovet.
Emellertid stegras de till fonden återbördade medlen successivt år
efter år — enligt beräkning av nämnden med minst 500 000 kronor årli -

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

15

gen — i följd varav nya investeringar å fonden kan minskas, även om en
ansenlig utdelningssumma bibehålies.

För budgetåret 1955/56 får utdelas omkring 10 000 900 kronor. Nämnden
anser en kraftig ökning av lånekapaciteten motiverad. Då även i fortsättningen
viss differentiering av lånebeloppen blir nödvändig med hänsyn
till olika kurslängder och studiekostnader och därför ett relativt stort antal
lån på lägre belopp kommer att utdelas, anser sig nämnden icke böra beräkna
högre medeltal per lån än 1 800 kronor. Lånens antal anses böra beräknas
till omkring 7 000 nästa budgetår. Erforderlig utdelningssumma
blir då omkring 12 500 000 kronor. Inom ramen för denna summa räknar
nämnden med att kunna bättre tillgodose de sökandes låneansökningar och
utdela de högre lånebeloppen i större utsträckning än hittills kunnat ske.
Under budgetåret beräknas i amorteringar inflyta omkring 2 000 000 kronor.
Erforderlig kapitalinvestering skulle därför bli 10 500 000 kronor.

Nämnden erinrar, att den i utredning den 26 oktober 1954 föreslagit, att
icke-svenska elever vid läroanstalter, där studielån är den normala studiehjälpen,
skall erhålla rätt till studiehjälp. Nämnden har beräknat, att härför
erfordras studielån med omkring 200 000 kronor. Lägges denna summa
till den nyss angivna, blir den enligt nämndens beräkning erforderliga kapitalinvesteringen
10 700 000 kronor.

Departementschefen, har erinrat om att han i propositionen nr 1 (bilaga
10, punkten 232, av 1956 års åttonde huvudtitel) förklarat sig icke för nästkommande
budgetår kunna taga ställning till studiehjälpsnämndens förslag
om studiehjälp åt icke-svenska elever och följaktligen icke under förevarande
punkt ifrågasatt någon medelsanvisning till studielån åt dylika elever.

I övrigt har departementschefen anfört bland annat följande.

På grund av det stora antalet lånesökande kan med nuvarande medelstilldelning
studielån icke tilldelas de sökande i den utsträckning, som skulle
vara önskvärd. Jag delar därför studiehjälpsnämndens uppfattning, att anslaget
bör höjas för nästa budgetår, men anser mig icke kunna gå längre
än till att föreslå en höjning med 1 000 000 kronor till 9 500 000 kronor.
En höjning med detta belopp kan beräknas påverka lånemöjligheterna på
följande sätt. Om för de enligt nämndens beräkning nytillkommande 200
lånesökande reserveras förslagsvis omkring 350 000 kronor, blir för en höjning
av medeltalsbeloppet per lån och år disponibelt dels återstående
(1 000 000 — 350 000 =) 650 000 kronor, dels ökningen i inflytande amorteringar,
av nämnden uppskattad till 500 000 kronor, dvs. tillhopa 1 150 000
kronor. Utslaget på nuvarande antal lån innebär detta en höjning med i
runt tal 170 kronor per lån.

Utskottet. Det i motionerna 1: 436 och II: 512 framställda yrkandet överensstämmer
med studiehjälpsnämndens förslag till medelsanvisning för
studielån åt svenska elever. Utskottet delar nämndens av motionärerna åberopade
uppfattning att även om ifrågavarande låneverksamhet kräver betydande
anslag låneformen likväl på längre sikt är långt mindre betungande
för statsverket än annan ekonomisk studiehjälp. Då lånen skall återgå
till statsverket och erfarenheten hittills visat, att avskrivningsprocenten på
lånen är obetydlig, är statens egentliga bidrag till elevernas studier endast

16

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

de räntebelopp, som förloras de räntelösa år, under vilka lånen åtnjutas
under elevens studietid, och två år därefter.

Antalet låntagare har successivt ökat och uppgick 1953/54 till 5 100 mot
1954/55 6 800. Medianvärdet för lånen har varit 1 600 kronor. Nämnden
har uppskattat antalet låntagare nästa budgetår till 7 000 och samtidigt kalkylerat
med ett något högre medelvärde per lån eller 1 800 kronor. Nämnden
har under dessa förutsättningar begärt en ökad medelsanvisning av
2 000 000 kronor. Departementschefen har icke ansett sig kunna föreslå en
större höjning än med 1 000 000 kronor. Enligt departementschefens i det
föregående redovisade beräkningar skulle dock inom den av Kungl. Maj:t
föreslagna anslagsramen medelvärdet för nästa budgetår kunna komma att
uppgå till 1 770 kronor och det av nämnden beräknade antalet lånesökande
7 000 kunna beviljas lån.

Med hänsyn till den för staten relativt billiga form av studiehjälp, som
studielånen utgöra hade utskottet gärna sett, att departementschefen vid
budgetavvägningen hade kunnat finna utrymme för en ytterligare uppräkning
av anslaget till det belopp, som studiehjälpsnämnden föreslagit. Enligt
utskottets mening torde även vid prövningen av anslagsbehovet hänsyn böra
tagas till önskvärdheten av en viss utjämning olika elevgrupper emellan
ifråga om villkoren för studiehjälp.

På grund av det anförda finner utskottet en förstärkning av förevarande
anslag väl motiverad. Utskottet är emellertid icke berett att för budgetåret
1956/57 föreslå en större uppräkning av anslaget än den Kungl. Maj:t föreslagit
men förutsätter, att Kungl. Maj :t för 1957 års riksdag framlägger förslag
om en icke oväsentligt ökad medelsanvisning till detta ändamål. Utskottet
förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna
vad utskottet sålunda anfört.

På grund av den ståndpunkt utskottet intagit avstyrker utskottet bifall
till motionerna 1:436 och 11:512 och biträder Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 436 och II: 512,

a) till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1956/57
anvisa ett investeringsanslag av 9 500 900 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört angående ifrågavarande form av studiehjälp.

Fonden för låneunderstöd

15:o) Lån till Uppsala studentkår. I två likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren av herr Osvald m. fl. (I: 248) samt den andra
inom andra kammaren av herr Munktell m. fl. (II: 399), har hemställts, att
1956 års riksdag måtte anvisa ett lån å 1 030 000 kronor till Uppsala studentkår
för uppförande och inredande av en studentmatsal med cirka 200 platser
och kafélokal.

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

17

I den män redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till
nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen II: 399.

Till stöd för yrkandet har anförts bland annat följande.

Kungl. Maj :t har icke heller i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen
att anvisa medel för uppförande av en studentmatsal i Uppsala.

Sedan lång tid tillbaka har tillkomsten av en av studenterna själva driven
matsal framstått som ett av de mest angelägna studentsociala önskemålen
för uppsalastudenterna. Vid upprepade tillfällen och senast genom underdåniga
skrivelser 1952, 1954 och 1955 har studentkåren gjort framställningar
om statsmedel för uppförande och inredande av en dylik matsal. Med anledning
av att 1954 års skrivelse icke föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd,
väcktes vid 1955 års riksdag två likalydande motioner, den ena inom första
kammaren av herr Eriksson och fru Hamrin-Thorell (I: 294) samt den andra
inom andra kammaren av herr Munktell m. fl. (II: 334), med hemställan,
att 1955 års riksdag måtte utverka att Uppsala studentkår beviljades ett lån
å 985 000 kronor för uppförande och inredande av en studentmatsal med
cirka 200 platser och kafélokal.

Motionärerna framhöll, alt Uppsala studentkår är den enda större studentkår
i landet, som saknar både en av studenterna själva driven och kontrollerad
restaurang och egna förvaltnings- och expeditionslokaler.

Uppsala studentkårs trängande behov av lokaler torde helt sakna motstycke
bland landets övriga studentkårer. Den med hänsyn till de senaste
årens kraftigt ökade studentantal växande administrationen och förvaltningen
har medfört, att de av Uppsala universitet förhyrda kårlokalerna inte
längre ens kan betraktas som en tillfredsställande nödlösning i avvaktan på
bättre villkor. Härtill kommer, att den upprustning av den juridiska fakultetens
undervisningsresurser, som med nödvändighet måste bli följden av
den väntade omläggningen av juristutbildningen, kräver betydligt utökade
institutionsutrymmen, och att just de utrymmen, som studentkåren för närvarande
disponerar därför, inom en snar framtid efter genomgripande renovering
åter måste tagas i anspråk av universitetet för denna fakultets räkning.

Våren 1954 gjordes av sociologiska institutionen en utredning om uppsalastudenternas
matvanor med speciell hänsyn till för konviktoriefrågan relevanta
problem.

Av utredningen framgår att medelantalet mål lagad mat per dag för uppsalastudenten
sjunkit kraftigt under de senaste åren, en utveckling som måste
sättas i samband med de högt uppskruvade måltidspriserna och bristen på
moderna och ändamålsenliga matställen i Uppsala. Utredningen visar också,
att inte mindre än 53 % av de tillfrågade uteätande studenterna anser de
höga matkostnaderna som den primärt restriktiva faktorn beträffande sina
matvanor.

Vad matkostnaderna beträffar, visar utredningen ytterligare att den procentuella
matkostnadsökningen för uteätarna enligt approximativa beräkningar
uppgår till över 50 % sedan 1949 och till ungefär 90 % sedan 1946. I
detta sammanhang måste emellertid påpekas, att efter matvaneundersökningen
måltidspriserna vid de typiska studentmatsalarna i Uppsala ytterligare
har höjts med i genomsnitt ca 10 %. Att de ökade levnadsomkostnaderna
drabbat uppsalastudenterna speciellt hårt framgår av en jämförelse
mellan genomsnittskostnaderna på de olika kårorterna per statligt naturastipendium,
såsom dessa beräknats av statsstipendienämnderna på respektive
kårorter för budgetåret 1955/1956. I Lund beräknas sålunda kostnaden
för kost och logi per stipendiat till 2 080 kronor, i Stockholm till 2 230 kro2
Ilihang till riksdagens protokoll 1056. 6 sand. Nr 116

]8

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

nor, i Göteborg till 2 250 kronor och i Uppsala till 2 295 kronor. Dessa differenser
torde huvudsakligen bero på skillnader i måltidspriserna vid de av
statsstipendienämnderna godkända matställena på respektive kårorter. Det
är också påfallande, att kostnaderna är lägst i Lund och Stockholm, vilka är
de kårorter, som torde vara bäst försedda med studentkonviktorier, medan
kostnaderna är högst i Uppsala, där studentkonviktorium helt saknas. Då det
statliga stipendiestödet i form av naturastipendier åt de studerande vid universitet
och högskolor är avsett att successivt utbyggas, torde det även vara
statsmakterna angeläget att tillse, både att statsstipendiaterna tillförsäkras
en god matstandard och att kostnaderna för varje naturastipendium med
bibehållande av denna goda standard blir så låga som möjligt.

I sitt utlåtande över de vid 1955 års riksdag väckta motionerna anförde
statsutskottet bland annat, att även Uppsala studentkår i princip borde
kunna komma i åtnjutande av lån av statsmedel för ifrågavarande ändamål.
Utskottet konstaterade, att studentkårens i motionerna omnämnda framställning
i ämnet hösten 1954 alltjämt var beroende på Kungi. Maj:ts prövning.
Med hänsyn härtill och då utskottet icke ansåg sig böra i anledning av motionerna
förorda något investeringsanslag för budgetåret 1955/56, syntes det
böra i första hand ankomma på Kungl. Maj:t att pröva frågan om möjligheterna
att framdeles bereda utrymme för en kapitalinvestering för ändamålet.
Riksdagen följde utskottets förslag.

Ehuru några medel således icke anvisades för budgetåret 1955/56, ansåg
studentkåren likväl det vara nödvändigt att redan i början av vårterminen
1955 tillsätta en särskild byggnadskommitté att fullfölja det arbete, som dittills
utförts av studentkårens konviktoriekommitté, vilken till huvudsaklig
uppgift haft att verkställa den förberedande planeringen för uppförande av
en studentmatsal.

Byggnadskommittén har genom förhandlingar med de kommunala myndigheterna
funnit, att den planerade byggnadens förläggning i kvarteret Ubbo
icke kommer att möta några hinder ur stadsplanesynpunkt.

Då det emellertid under våren 1955 visade sig, att frågan om en ny byggnad
för administrationslokaler åt Uppsala universitet hade mycket hög prioritet i
universitetets utbyggnadsplan, och då man från både studentkårens och universitetets
sida sedan lång tid tillbaka räknat med att denna byggnad måste
förläggas just till kvarteret Ubbo, träffades under maj månad överenskommelse
mellan Uppsala studentkår och Uppsala universitet, i detta ärende företrätt
av kungl. byggnadsstyrelsen, om samgående i en gemensam arkitektpristävling
rörande kvarteret Ubbos bebyggelse. Härvidlag eftersträvade man
särskilt att få till stånd en enhetlig stadsplanering för hela kvarteret och
tillvarata möjligheterna till gemensamma nyttigheter, såsom panncentral,
parkeringsplatser m. in. 1 början av sommaren hade ett fullständigt tävlingsprogram
utarbetats och i juli månad kunde en inbjuden arkitektpristävling
om Uppsala studentkårs och Uppsala universitets bebyggelse i kvarteret Ubbo
utlysas. Tävlingsförslagen skall enligt programmet vara inlämnade senast
den 1 februari 1956 och vara så utformade, att de kan läggas till grund för
utförande. I tävlingsprogrammet påpekas särskilt att ansökan om statsanslag
för konviktorielokalerna alltjämt ligger under Kungl. Maj:ts prövning, varför
dessa lokaler bör utformas inom ramen för tidigare beräknade kostnader
för den planerade studentmatsalen.

Under vårterminen 1955 företog Uppsala studentkår en undersökning rörande
måltidspriserna på de olika kårorterna i landet. Sålunda visade sig
priserna per middagsmål på de speciella studentmatsalarna för Stockholms
högskolas, kungl. tekniska högskolans, skogshögskolans, Lunds respektive
Göteborgs universitets och lantbrukshögskolans studentkårer vara respektive

Statsutskottets utlåtande nr 110 år 19.50

19

kr. 2: 40, 2: 30, 2: 25, 2: 40, 2: 10 och 2: —. Under samma tid var middagspriset
på de matställen i Uppsala, dit statsstipendienämnden brukar hänvisa
naturastipendiaterna, kr. 2:75 per måltid. På ett matställe betalade dock
statsstipendienämnden i Uppsala redan vid denna tid kr. 3:05. Sedan dess
har emellertid måltidspriserna i Uppsala höjts i oroväckande hög grad, så
oroväckande att statsstipendienämnden i Uppsala den 16 januari 1956 funnit
sig föranlåten att till garantilånenämnden ingiva en skrivelse i ämnet.

Av skrivelsen framgår, att matserveringarna fr. o. in. vårterminen 1956
höjt inackorderingspriserna för två mål per dag från kr. 175: — till 187: —
per månad (30 dagar). Statsstipendienämnden får tillika upplysa, att de
flesta av dessa matserveringar fr. o. in. höstterminen 1954 höjde motsvarande
priser från kr. 150: — till 165: — per månad och fr. o. m. höstterminen
1955 från kr. 165:— till 175:— per månad. Priserna har sålunda under
loppet av ett och ett halvt år höjts med 25 %.

Enligt upplysningar som inhämtats från statsstipendienämnden i Stockholm
är inackorderingspriserna på Stockholms högskolas studentkårs restaurang
nu kr. 153: — och på tekniska högskolans studentkårs restaurang kr.
147: — för två mål per dag under 30 dagar.

Av dessa upplvsningar framgår att statsstipendienämnden i Uppsala pet
månad och stipendiat betalar cirka kr. 40: — mer än statsstipendienämnden
i Stockholm för den s. k. kostförmånen. Under de nio månader, som stipendieåret
varar, skulle således merkostnaden för statsstipendienämnden i Uppsala
per stipendiat bli cirka kr. 360: —. Då nämnden i Uppsala för läsåret
1955/56 delat ut 474 naturastipendier, kan vidare räknas ut att den totala
merkostnaden uppgår till över kr. 170 000, dvs, att om matkostnaderna i
Uppsala varit desamma som vid de båda studentmatsalarna i Stockholm,
skulle med oförändrat stipendieanslag för Uppsalas del ytterligare mellan
70 och 80 hela (kost och logi) statsstipendier ha kunnat delas ut. Det är
givet att betydelsen av smärre differenser i måltidspriserna ökar i samma
takt som det“statliga stipendiesystemet utbygges. Inför de upplysningar, som
nu lämnats av statsstipendienämnden i Uppsala, synes man omöjligen med
hänvisning till statsfinansiella svårigheter kunna avvisa uppsalastudenternas
begäran om statliga medel för ett konviktorium. Närmast till hands ligger
snarare frågan, om statsmakterna har råd alt icke anvisa medel för uppförande
av en studentmatsal i Uppsala.

Det torde således icke längre råda den minsta tvekan om att studentsociala
utredningen gjorde ett riktigt och väsentligt påpekande när den i sitt betänkande
(SOU 1948: 42, s. 199) framhöll, att »en av studentmatsalarnas främsta
fördelar torde ligga däri, att de kunna verka prisreglerande eller prispressande,
varigenom eu eventuell statlig subvention i en eller annan form
även kommer andra studerande till godo än dem, som intaga sina måltider
på konviktoriet. Detta gäller givetvis i första hand universitetsstäderna, där
studenterna huvudsakligen betjänas av smärre matställen av jämförlig karaktär
med en av studentorganisationerna förvaltad matservering. Det torde
t. ex. vara odisputabelt, att Lunds studentkårs konviktorium spelat en avsevärd
roll såsom regulator för matpriserna i Lund. Otvivelaktigt skulle ett
konviktorium i Uppsala komma att få en liknande betydelse.»

Ytterligare en omständighet må här komma in i bilden till klargörande av
uppsalastudenternas situation. Under de två sista åren har ett flertal utredningar
publicerats rörande studentantalets sannolika utveckling under den
senare delen av 1950-talet och 1960-talet. Samtliga prognoser pekar på att
antalet studerande vid universitet och högskolor under den närmaste tioårsperioden
kommer att stiga med 50 —101) %. För att planlägga den högre
undervisningen och planera den upprustning av de högre undervisningsan -

20

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

stalterna, som erfordras för att de väntade stora studentkullarna skall kunna
beredas tillfredsställande högskoleutbildning, har 1955 års universitetsutredning
tillsatts. Det är med glädje man från alla håll konstaterat ett stigande
intresse från statsmakternas sida för den högre utbildningens utbyggnad
och effektivisering. Det måste dock anses vara ett oavvisligt krav, att
det jämsides med den erforderliga förstärkningen av institutioner och undervisningsresurser
också företas en upprustning av de studentsociala stödåtgärderna.
I synnerhet när dessa åtgärder innebär omfattande byggenskap,
är det väsentligt att planeringen sker i god tid. Från Uppsala studentkårs
sida föreligger denna vår så långt framskridna planer på uppförande av en
studentmatsal, att endast avsaknaden av erforderliga medel hindrar studentkåren
att under nästa budgetår påbörja byggenskapen.

I sin underdåniga framställning år 1954 beräknade studentkåren att kostnaderna
för uppförandet av en studentmatsal skulle uppgå till 985 000 kr.
Denna summa hade beräknats på kostnadskalkyler, vilka bilagts 1954 års
framställning och utförts i november 1954. Under tiden 1 november 1954
till 1 september 1955 har emellertid bvggnadskostnadsindex stigit med
4,5 % enligt senast fastställda officiella indextal. Till följd härav måste
studentkåren nu räkna med en byggnadskostnad för den planerade matsalen
av minst 1 030 000 kr.

Utskottet. Med anledning av vid fjolårets riksdag väckta motioner uttalade
utskottet sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955: 57 rörande
trågan om lån till Uppsala studentkår för uppförande och inredande av en
studentmatsal. Utskottet erinrade härvid om att staten tillhandahölle kårlokaler
för de studerande vid karolinska institutet, tandläkarhögskolorna,
gymnastiska centralinstitutet, skogshögskolan, veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan.
Utskottet framhöll vidare, att under fonden för låneunderstöd
under de senaste budgetåren anvisats ränte- och amorteringsfria lån
åt akademiska föreningen i Lund och tekniska högskolans i Stockholm studentkår
för utbyggnad av respektive kårlokaler ävensom att utskottet förordat
anvisande för budgetåret 1955/56 av ett investeringsanslag till lån åt
Chalmers tekniska högskolas studentkår. Mot bakgrunden härav fann utskottet
i princip även Uppsala studentkår böra kunna komma i åtnjutande
av lån av statsmedel för motsvarande ändamål. Utskottet konstaterade, att
en i motionerna omnämnd, av Uppsala studentkår år 1954 gjord framställning
i ämnet alltjämt vore beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Med hänsyn
härtill och då utskottet icke ansåg sig böra i anledning av de föreliggande
motionerna förorda något investeringsanslag för budgetåret 1955/56
syntes det utskottet i första hand böra ankomma på Kungl. Maj :t att pröva
1 rågan om möjligheterna att framdeles bereda utrymme för en kapitalinvestering
för ändamålet.

Kungl. Maj :t har icke för innevarande års riksdag framlagt något förslag
i ämnet. Utskottet anser sig böra i anledning av det nu i motionerna I: 248
och II: 399 gjorda yrkandet understryka vikten av att vitala studentsociala
behov — vartill förevarande fråga hör — bli tillgodosedda genom insatser
från statens sida. Uppsalastudenternas situation beträffande måltidsförhållandena
är såsom i motionerna ingående belysts uppenbarligen prekär

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

21

och svårigheterna på området komma utan tvivel att ytterligare accentueras
genom den successivt ökade tillströmning av studerande till universitetet,
som är att emotse under den närmaste tioårsperioden. Åtgärder synas därför
utskottet vara av nöden, i syfte att möjliggöra för Uppsala studentkår
att inom snar framtid realisera föreliggande byggnadsprojekt. Detta synes
utskottet kunna ske om staten lämnar erforderligt lån för ändamålet för
budgetåret 1957/58. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t vid budgetberedningen
instundande höst tager förevarande lånefråga under förnyad omprövning,
så att förslag i ämnet kan föreläggas 1957 års riksdag.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer att utskottet icke
finner sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 248 och II: 96 framställda
yrkandet. Utskottet förordar emellertid att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet ovan anfört.

Utskottet hemställer alltså,

a) att motionerna I: 248 och II: 399 icke må av riksdagen
bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört.

16 :o Lån till Stockholms högskolas studentkår. I två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Carl Albert Anderson m. fl.
(I: 249) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. (II:
390), har hemställts, att riksdagen må till lån till Stockholms högskolas studentkår,
för täckande av kostnader för tillbyggnad av studentkårens kårhus,
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 1 075 000 kronor.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till
nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen I: 249.

Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat följande.

Stockholms högskolas studentkårs kårhus, som är beläget vid Holländargatan
i Stockholm, har varit i bruk sedan år 1935. Studentkåren har i
framställningar till Kungl. Maj:t i november 1950 och i februari 1952 hemställt
om statsanslag eller ränte- och amorteringsfritt lån om sammanlagt
750 000 kronor för uppförande av en planerad tillbyggnad av kårhuset. Sedan
tidigare kostnadsberäkningar till följd av byggnadskostnadernas stegring
reviderats, har studentkåren i framställning till Kungl. Maj:t i november
1955 anhållit om ett med 325 000 kronor höjt statsbidrag eller tillsammans
1 075 000 kronor. — Studentkårens upprepade framställningar ha icke
föranlett proposition till riksdagen.

Sedan Stockholms högskolas studentkår i november 1950 första gången
ansökt om statsbidrag för tillbyggnad av sitt kårhus, ha anslag för motsvarande
ändamål beviljats Akademiska föreningen i Lund, tekniska högskolans
i Stockholms studentkår och Chalmers tekniska högskolas studentkår.
Av dessa kårer hade tekniska högskolans i Stockholm studentkår
inlämnat ansökan om statsbidrag i september 1950. För Chalmers tekniska
högskolas studentkårs del hade kollegienämnden vid högskolan hemställt
om anslag första gången för budgetåret 1951/52; studentkåren vid hög -

22

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 195f>

skolan hade sedermera ingivit egna framställningar i ärendet, den senaste
gången i augusti 1954. Riksdagen har, i anledning av propositioner, beviljat
tekniska högskolans i Stockholm studentkår anslag för budgetåren
1951/52 och 1952/53 och Chalmers tekniska högskolas studentkår anslag
för budgetåret 1955/56. — Sedan år 1950 har staten därjämte låtit bvgga kårlokaler
för studentkårerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och
veterinärhögskolan. — Det bör dessutom antecknas, att — sedan år 1950 —
även Uppsala studentkår ingivit ansökan om statsbidrag för uppförande och
inredande av en studentmatsal, första gången i augusti 1952 och sedermera
i november 1954 och i november 1955; i den senaste ansökan beräknas
medelsbehovet till 1 050 000 kronor.

Det nuvarande kårhuset vid Holländargatan, som har en volym av cirka
11 000 nU, innehåller bl. a. en matsal med plats för cirka 250 samtidigt spisande
gäster, en mindre kafélokal, ett postseminarium, expeditionslokaler,
ett sammanträdesrum, en klubbvåning med ett hundratal sittplatser och
ett bibliotek med ett tiotal sittplatser, nio bostadsrum, en vaktmästarbostad
och ett motionsrum om knappt 60 in-, förlagt till källarvåningen.

Tillbyggnaden skall uppföras i kvarteret Luftspringaren vid Saltmätargatan
på en med det nuvarande kårhuset parallellt belägen tomt, vilken äges
av Stockholms stad och reserverats för studentkåren. Ritningar till tillbyggnaden
ha utförts av det nuvarande kårhusets arkitekt, professor Paul Hedqvist.
Byggnaden kommer att uppföras i fem våningar samt en källarvåning.
Tillbyggnadens volym blir cirka 13 000 in3; det nuvarande kårhuset har, såsom
ovan nämnts, en volym av cirka 11 000 in3. Tillbyggnaden skall inrymma
bl. a. väsentligt vidgade utrymmen för mat- och kaféservering samt för
restaurangens kök, fem sammanträdesrum av varierande storlek, av vilka
fyra äro avsedda även för matservering, en åhörarsal med scen och med 550—
600 sittplatser, ett bibliotek, expeditionslokaler samt en vaktmästarbostad.
Källarvåningen inredes till lager eller garage och uthyres.

Den kraftiga ökningen av antalet studerande vid Stockholms högskola har
gjort studentkårens nuvarande kårhus alldeles otillräckligt. När uppförandet
av kårhuset i början av 1930-talet påbörjades, hade studentkåren cirka 1 200
medlemmar; vid invigningen år 1935 hade antalet ökat till 1 700. År 1950, då
den första ansökan om statsbidrag ingavs, utgjorde antalet 2 400; för närvarande
har studentkåren cirka 4 000 medlemmar. Till dessa komma så handelshögskolans
cirka 800 studerande, vilka enligt donationsbestämmelser äga utnyttja
studentkårens kårhus. Kårhuset skall således rymma mer än tre
gånger så många studenter som det antal för vilket det" är dimensionerat!
Enligt sedvänja äga även studerande vid andra högskolor i Stockholm intaga
måltider i kårhusets restaurang; i betydande utsträckning utnyttjas denna
möjlighet av de studerande vid de närbelägna läroanstalterna, farmacevtiska
institutet och socialinstitutet samt tekniska högskolans lantmätar- och arkitektlinjer,
vilka sistnämnda ha sin undervisning förlagd till tekniska högskolans
förutvarande lokaler Drottninggatan 95. — För närvarande ökar
Stockholms högskolas studentkår i medlemsantal snabbare än någon annan
studentkår i landet. Höstterminen 1955 ha mer än 1 100 nya studerande inskrivits
vid högskolan, det högsta antal som någonsin noterats. En ytterligare
kraftig ökning av studentantalet under de närmaste åren kan med
säkerhet förutses.

Självfallet kunna studenterna vid Stockholm högskola aldrig räkna med att
i sitt kårhus få samma utrymmesstandard som de kårer, vilka ha ett flertal
nationshus att tillgå. Uppsalastudenternas behov av samlingslokaler ha under
de senaste åren kunnat tillgodoses genom om- och tillbyggnader av flera
nationshus. Till belysning av Stockholms högskolas studentkårs trångbodd -

Statsutskottets utlåtande nr Hd år 1!)56

23

het vilja vi i detta sammanhang även nämna, att tekniska högskolans i Stockholm
studentkår — som har ungefär hälften så många medlemmar som
Stockholms högskolas studentkår — ansett sig behöva ett kårhus, som är
dubbelt så stort som kårhuset vid Holländargatan. Teknologernas behov av
en tillbyggnad har av statsmakterna befunnits så trängande, att statsbidrag
och byggnadstillstånd erhållits så gott som omgående. Stockholms högskolas
studentkårs läge är utan tvekan sämre.

Kårrestaurangens matservering bygger på självserveringssystem. Särskilt
vid lunchserveringen utnyttjas för närvarande restauranglokalerna i en utsträckning
som går långt utöver vad skäliga krav på trevnad medgiva. Matköerna
få vid toppbelastning en längd av upp till 20 meter i tredubbla led,
och studenterna få vänta onormalt lång tid, innan de kunna intaga sin måltid.
Ändå kan endast en åttondel av kårmedlemmarna serveras lunch i kårrestaurangen.
Ett långt större antal önskar intaga sina måltider där. En bctvdande
del av kårens medlemmar — för närvarande inemot 40 % — kommer
från landsorten. De bo inackorderade i Stockholm eller dess närhet och
äro i regel hänvisade till att äta ute på restaurang. Vi vilja i detta sammanhang
nämna, att, med hänsyn till den utsträckning som Stockholm numera
har och då rådande bostadsbrist starkt inskränker valmöjligheterna i fråga
om bostadens läge, man måste räkna med att studenterna genomsnittligt ha
en mycket lång resväg och att de därför i jämförelsevis stor utsträckning äro
nödsakade att intaga sina måltider utom hemmet. Av de inneboende torde få
ha kokmöjligheter i bostaden. I speciella studentbostäder bo 3 % av studenterna
vid Stockholms högskola; i t. ex. Uppsala äro 24 % av studenterna
bosatta i dylika hus. I Stockholm saknas också privata studentmatsalar, och
flertalet av de studerande äro således hänvisade till vanliga restauranger.
Dessa äro till följd av den utpräglade kontorsbebyggelsen i Stockholms högskolas
närhet ofta fullbesatta vid lunchtid, och deras priser för lunch äro
cirka 30 % högre än kårrestaurangens, vilket för närvarande uppgår till
2: 50 kronor. För middag äro prisskillnaderna än större.

Det väsentligaste syftet med tillbyggnaden av kårhuset är att öka restaurangens
kapacitet och dess möjligheter att hålla låga inåltidspriser. Det beräknas
sålunda, att det genom tillbyggnaden skall bli möjligt att öka antalet
serverade måltider med upp mot 100 %. Avsevärt större utrymmen för kafélokaler
erhållas i den nya byggnaden. Härigenom tillgodoses ett angeläget behov,
då, av skäl som nyss nämnts, många studenter ha långa resor och ofta
i stället för lunch eller middag intaga en mindre måltid i kaféet under väntetiden
mellan föreläsningar. Det nuvarande utrymmet för kaféet har visat sig
alldeles otillräckligt. I detta sammanhang bör framhållas att möjligheterna
att driva restaurangen rationellt, och därmed att hålla låga matpriser, i väsentlig
grad äro beroende av tillbyggnaden. Den nuvarande matsalen måste
användas även för större sammanträden, föredrag, diskussioner och föreställningar
av studenttealern. Genom tillbyggnaden skulle lokaler erhållas
för uteslutande servering av mat, vilket möjliggör upprättande av permanenta
baranordningar samt annan rationalisering av serveringen. Dessutom
möjliggör tillbyggnaden eu rationalisering av kök och ekonomiutrymmen,
vilket ur ekonomisk synpunkt måste betecknas såsom synnerligen angeläget.

Restaurangen utgör emellertid endast ett av studentkårens lokalbekymmer,
om än det allvarligaste. En svår brist är frånvaron av en ändamålsenlig och
tillräckligt stor samlingssal. Ingen annan svensk studentkår av jämförlig
storlek saknar tillgång till aula. Utan en dylik är det ej möjligt att tillfredsställande
bedriva sådan verksamhet som allmänt anses höra till en studentkårs
centrala uppgifter, dvs. föredrag, debatter och allmänkulturella program.
Högskolans styrelse har upprepade gånger framhållit betydelsen av att

24

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

högskolan genom tillbyggnaden finge tillgång till en aula. Förutom en större
samlingslokal erfordras ett antal sammanträdesrum av varierande storlek.
Vid högskolan finnas ett hundratal föreningar, vilka alla kunna göra anspråk
på att få förlägga sina sammankomster till kårhuset. I det nuvarande kårhuset
finnes emellertid — förutom tre små rum för respektive fakultetsföreningar
— en enda lokal, som är speciellt avsedd för sammanträden. Den
rymmer ett fyrtiotal sittplatser. I övrigt måste serveringslokalerna, biblioteket
och klubbvåningen tagas i anspråk för sammanträden, vilket medför
avsevärda olägenheter för de kårmedlemmar som, utan att taga del i föreningslivet,
önska besöka kårhuset för att där sammanträffa med sina studiekamrater.
På grund av denna kårhusets otillräcklighet måste studentkåren
ransonera uthyrningen av tillgängliga lokaler, varför föreningarna ofta få
vänta mer än en månad, innan de kunna få disponera en lokal för ett kvällssammanträde.

Den stora samlingssalen beräknas kunna disponeras även av andra än högskolestudenter.
Bildningsorganisationer av olika slag kunna här till låga avgifter
få hyra en modern och rymlig åhörar- och teatersal och ha tillgång till
sammanträdes- och klubbrum. Med sitt, särskilt efter tunnelbanans tillkomst
centrala läge, med sin stora samlingssal, en rad sammanträdesrum samt egen
restaurang med stor kapacitet bör det utvidgade kårhuset dessutom sommartid
bli ett utmärkt »kongresshus».

Kostnaderna för uppförande av tillbyggnaden ha enligt en genom professor
Hedqvist företagen kostnadsulredning beräknats till 2 600 000 kronor. Totalkostnaden,
inklusive inredning, torde kunna uppskattas till 2 800 000 kronor.
Beträffande finansieringen av tillbyggnaden skall här antecknas, att studentkåren
år 1950 från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse erhållit en donation
på 500 000 kronor; donationen utbetalas först när uppförandet av nybyggnaden
påbörjas. År 1951 beslöt Stockholms stadsfullmäktige upplåta tomt
för tillbyggnaden mot enbart en formell, årlig avgäld och förband sig därjämte
att lämna studentkåren ett ränte- och amorteringsfritt lån till ett
belopp, motsvarande en tredjedel av det statsbidrag som kunde komma att
beviljas. Statsbidraget har, såsom ovan angivits, beräknats till 1 075 000
kronor och bidraget från Stockholms stad sålunda till 360 000 kronor. Under
de senaste åren har studentkåren vidare kunnat göra smärre avsättningar
för kårhustillbyggnaden; dessa uppgå nu till cirka 65 000 kronor. Resterande
kostnader 800 000 kronor avser studentkåren att bestrida genom upplåning.
''

Mer än fem år har nu förflutit sedan Stockholms högskolas studentkårs
första ansökan om statsbidrag för kårhustillbyggnaden ingavs. De i det föregående
lämnade uppgifterna giva enligt vår mening vid handen, att behovet
av en tillbyggnad av Stockholms högskolas studentkårs kårhus måste betraktas
såsom synnerligen trängande. Vi vilja härvid särskilt peka på hurusom
studentkåren — i förhoppning om att därmed kunna påskynda realiserandet
av sitt byggnadsprojekt — i fråga om en avsevärd del av de erforderliga
medlen beslutat tillgripa en finansieringsform, som, såvitt bekant,
icke begagnats av någon annan studentkår. Genom överskottsmedel av den
utvidgade kårhusrörelsen och med hjälp av särskilda uttaxeringar har studentkåren
ansett sig kunna bära ett lån på 800 000 kronor med en annuitet
pa 5 %. Studenterna ha anfört, att de ha velat taga på sig denna utgiftshorda
för att det därigenom skulle vara möjligt att begränsa behovet av
allmänna medel för byggnadens finansiering, under förutsättning att byggnadsarbetet
därigenom kunde påskyndas. Det synes oss, att studentkåren nu
hor beviljas ett lån för här avsett ändamål.

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

25

Sammanfattningsvis vilja vi framhålla:

1. Behovet av en tillbyggnad av Stockholms högskolas studentkårs kårhus
synes framgå därav att kårhuset, som togs i bruk år 1935, är dimensionerat
för 1 600 personer, under det att studentkåren för närvarande har cirka
4 000 medlemmar, vartill komma handelshögskolans cirka 800 studenter,
vilka jämväl äga utnyttja kårhuset.

2. Av Stockholms högskolas studentkårs medlemmar komma inemot 40 %
från landsorten; de äro inackorderade i Stockholm eller dess närhet och äro
i regel hänvisade till att äta ute på restaurang. Även de i Stockholms stad
och dess grannkommuner mantalsskrivna studenterna äro emellertid till
följd av långa resvägar i stor utsträckning tvingade att intaga sina måltider
utom hemmet. Kårrestaurangen, vars priser ligga väsentligt under priserna
hos de privata restaurangerna i högskolans närhet, saknar dock med
nuvarande knappa resurser möjlighet att tillgodose efterfrågan.

3. Då staten låtit bygga kårlokaler för, respektive beviljat lån till andra
studentkårer, synes man ha utgått från att även ett avsevärt lägre medlemsantal
än Stockholms högskolas studentkårs utgör ett tillräckligt underlag
för beviljandet av statsbidrag till byggande av kårlokaler. Med hänsyn till
att ett flertal sådana kårlokaler tillkommit efter det att Stockholms högskolas
studentkår år 1950 första gången ansökt om statsbidrag, synes det oss,
att nämnda studentkår nu bör stå i tur att beviljas medel för tillbyggnad
av sitt kårhus.

Utskottet vill med anledning av motionerna I: 249 och II: 390 hänvisa till
vad utskottet under nästföregående punkt anfört och särskilt till vad utskottet
uttalat i fråga om tillgodoseende under statens medverkan av vitala
studentsociala behov. Utskottet får erinra om att för de studerande vid
Stockholms högskola föreligga särskilda svårigheter framför allt på grund
av de i flertalet fall mycket långa avstånden från vederbörandes bostad till
högskolan. För studentkåren vid Stockholms högskola är också avsaknaden
av en efter nuvarande förhållanden och studentantal lämpad samlingslokal
(aula) ett allvarligt problem.

Vidkommande finansieringen av den planerade tillbyggnaden till kårhuset
föreligger beslut av Stockholms stadsfullmäktige år 1951 om upplåtande
av tomt för ändamålet mot enbart en formell årlig avgift samt om beviljande
åt studentkåren av ett ränte- och amorteringsfritt lån till belopp,
motsvarande en tredjedel av det statsbidrag, som kunde komma att anvisas.
Utskottet vill för sin del ifrågasätta huruvida icke en större insats från
stadens sida skulle kunna påräknas. Utskottet får erinra om att chefen för
ecklesiastikdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts den 10 februari 1956 givna
bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga för utredning beträffande
Stockholms högskolas framtida ställning, med uppdrag tillika att å statens
vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad och högskolan rörande
statens, Stockholms stads och högskolans inbördes förhållanden i ekonomiskt
och organisatoriskt hänseende. Enligt utskottets mening torde härvid förhandlingar
lämpligen böra upptagas jämväl angående stadens andel i finansieringen
av kårhusets tillbyggnad.

I likhet med vad utskottet uttalat under nästföregående punkt förutsätter
utskottet, som icke är berett att för nästa budgetår tillstyrka anvisande
3 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 116

26

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

av det i motionerna 1: 249 och II: 390 påyrkade investeringsanslaget och alltså
avstyrker bifall till motionerna, att Kungl. Maj :t vid budgetberedningen
instundande höst tager förevarande lånefråga till Stockholms högskolas studentkår
under förnyad omprövning.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till
känna vad utskottet ovan anfört.

Utskottet hemställer förty,

a) att motionerna 1: 249 och II: 390 icke må av riksdagen
bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört.

Uppskjutna frågor

17:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen punkten

8: Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm och

punkten 9: Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola,
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 11 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Leander, Näsgård,
Gillström, Näsström, Boman, Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson,
Birger Andersson, Ragnar Persson, Nils Theodor Larsson, fröken Ranmark
och herr Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Åkerström,
Rubbestad, Hoppe, Petterson i Degerfors, Andersson i Mölndal,
Widén, Johansson i Mysinge, Nihlfors, fru Ericsson i Luleå, fröken Vinge,
herr Blidfors, fröken Karlsson och herr Helén.

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

27

Reservationer

vid punkten 12 (Nybyggnad för konstfackskolan)

av herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp och fröken Karlsson, vilka ansett
att

dels utskottets yttrande på s. 12 från och med det stycke, som börjar med
»Förslag till», till och med det stycke, som slutar med »ecklesiastikdepartementets
byggnadskvot», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Förslag till en så omfattande omändring och utökning av det ursprungliga
byggnadsprojektet, vilket förslag innebär en mycket avsevärt ökad statlig
kapitalinvestering, borde enligt utskottets mening ha av Kungl. Maj :t i särskild
proposition framlagts för riksdagen och icke såsom nu skett redovisats
i en från ecklesiastikdepartementet till utskottet överlämnad promemoria.

Ett realiserande av nämnda förslag angives erbjuda vissa fördelar. I vad
mån så är fallet undandrager sig emellertid utskottets bedömande, då någon
allsidig och någorlunda fullständig utredning till belysande av frågan icke
föreligger. Utskottet anser det uteslutet att på grundval av nu tillgängligt material
tillstyrka en utvidgning av byggnadsprojektet av så betydande omfattning
som här är fråga om. I nuvarande ansträngda ekonomiska läge måste
stark återhållsamhet iakttagas även beträffande mycket angelägna investeringar,
såväl enskilda som offentliga. Det har i förevarande fall icke visats
att frågan över huvud taget prövats från denna utgångspunkt.

Utskottet vill även fästa uppmärksamheten vid att ett godtagande av det
nya förslaget skulle för budgetåret 1956/57 innebära en ökad kapitalinvestering
på minst 5 000 000 kronor, vilket belopp enligt departementspromemorian
är avsett att äskas på tilläggsstat för nämnda budgetår. Det är enligt
utskottets mening anmärkningsvärt att anslag för budgetåret 1956/57, som
redan nu bedömes erforderligt, icke av departementschefen upptages på ordinarie
riksstat.

Utskottet avstyrker alltså det i departementspromemorian framlagda förslaget.
»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört rörande utförande av en nybyggnad för konstfackskolan;» -

560855 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag