Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

1

Nr 112

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag
för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln
till tillfälliga förstärkning sanordning ar vid
universiteten m. m. och till befordringskurser för
folkskollärare jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten
107, s. 238—242 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1956, föreslagit riksdagen att till Tillfälliga
förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. för budgetaret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 195, s. 449—454) föreslagit riksdagen
att till Befordringskurser för folkskollärare för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 89, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 17
februari 1956, framlagt förslag till åtgärder för möjliggörande av ökad intagning
av filosofie studerande i ämnena matematik, fysik och teoretisk
fysik med mekanik samt intensifierad och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning
i nämnda tre ämnen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i det följande
närmare redovisade motioner.

Beträffande den av departementschefen förebragta utredningen, i den
mån den icke medtagits i utskottets redogörelse, får utskottet hänvisa till
ovannämnda statsrådsprotokoll.

Tillfälliga förstärk ni ngsanordningar vid
universiteten m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1952: 153 beslöt 1952
års riksdag vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna.
Dessa åtgärder avsåg — jämte annat — att öka utbildningen av
lärare vid universiteten, bland annat genom att öppna möjligheter för
lärare utan vanlig akademisk utbildning (folkskollärare) att förskaffa sig
begränsad sådan utbildning och därmed kompetens för undervisning i

1 — Diliang till riksdagens protokoll 1956. G samt. Nr 112

2 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

högre skolor. Vidare avsågs, att särskilda fortbildningskurser, förlagda till
olika orter i landet, skulle anordnas i ämnena matematik, fysik, kemi, zoologi
och botanik. Omfattningen av dessa kurser skulle närmast motsvara,
vad som fordras för godkänt betyg i filosofisk ämbetsexamen (1-betygskurser).

För den ökade lärarutbildningen anvisades under anslagsrubriken Vissa
åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor för budgetåret
1952/53 ett reservationsanslag av 750 000 kronor, och därefter har till
samma ändamål och under samma rubrik anvisats för budgetåret 1953/54
likaledes 750 000 kronor, för budgetåret 1954/55 800 000 kronor, varav
50 000 kronor å tilläggsstat, och för innevarande budgetår 1 350 000 kronor,
varav 450 000 kronor å tilläggsstat. Dispositionen av anslagen har icke varit
strängt bunden, utan det har ankommit på Kungl. Maj:t att inom den
givna ramen fritt disponera anslagsmedlen för därmed avsedda ändamål.

Med anlitande av här avsedda anslag har från och med hösten 1952 en
rad åtgärder vidtagits för avhjälpande av lärarbristen. Sålunda har akademiska
fortbildningskurser anordnats för folkskollärare i främst ämnena
matematik, fysik, kemi, botanik och zoologi med ändamål att bibringa
kursdeltagarna kunskaper, motsvarande fordringarna för godkänt betyg

1 filosofisk ämbetsexamen. Vidare har extra ett-betygskurser kommit till
stånd i ett stort antal humanistiska ämnen. I både naturvetenskapliga och
humanistiska ämnen har härjämte ordinarie ett- och tvåbetygskurser dubblerats.

Ifrågavarande under anslagsrubriken Tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten m.m. av Ivungl. Maj:t föreslagna reservationsanslag å

2 000 000 kronor är avsett att användas för samma ändamål som förutnämnda
anslag till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre
skolor samt dessutom för andra åtgärder till förstärkning av undervisningsresurserna
i de filosofiska fakulteternas läroämnen. Kungl. Maj:ts förslag
innebär en anslagshöjning med 1 100 000 kronor i förhållande till det å riksstaten
för innevarande budgetår under sistnämnda anslagsrubrik anvisade
reservationsanslaget å 900 000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har vidkommande anslagsbehovet för nästa
budgetår anfört följande.

Jag vill till en början hänvisa till vad jag vid behandlingen av Lunds
universitet: Avlöningar för nästa budgetår i underdånig skrivelse den 31
augusti 1955 inledningsvis anfört. Jag har därvid med anledning av gjorda
äskanden om inrättande av vissa lärartjänster och dubblering av viss kursundervisning
vid den filosofiska fakulteten vid universitetet i Lund framhållit,
att jag i nuvarande läge ansåge det nödvändigt att tills vidare
vidtaga allenast provisoriska anordningar, för vilka kostnaderna torde böra
bestridas av anslaget till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen
vid högre skolor, i avvaktan på att 1955 års universitetsutredning i enlig -

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

3

het med de för utredningen givna direktiven framlagt förslag till allmänna
regler och riktlinjer för bedömningen av olika ämnesgruppers och typämnens
behov av lärarkrafter och övrig personal in. m. I mina underdåniga
petitaskrivelser den 12 respektive den 17 och 19 september 1955 avseende
vissa anslag till Stockholms högskola samt universiteten i Uppsala och
Göteborg för budgetåret 1956/57 har jag erinrat om anförda uttalande.
Med hänsyn till den alltjämt svåra bristen på lärare vid högre skolor
synes mig ifrågavarande kursverksamhet böra fortsätta jämväl under nästa
budgetår. Därvid måste man enligt mitt bedömande räkna med en fortgående
ökning av verksamhetens omfattning. Särskilt bör — till följd av
det starkt växande studentantalet — kursverksamheten, i vad den avser
anordnande av extra ettbetygskurser samt dubblerade (förstärkta) ordinarie
ett- och två-betygskurser ävensom vidtagande av förstärkningsanordningar
i övrigt av den ordinarie undervisningen, bli föremål för en kraftig
utbyggnad. Jag beräknar — med ledning av de kostnader som hittills
varit förenade med denna kursundervisning — anslagsbehovet till vissa
åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor m. in. för nästa
budgetår till 2 000 000 kronor, innebärande en ökning av innevarande
budgetårs anslag med (2 000 000 — 900 000=) 1 100 000 kronor. Under
åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t ville
föreslå riksdagen att till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid
högre skolor in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
2 000 000 kronor. I detta sammanhang vill jag förutskicka, att jag — vid
avgivandet av förslag till bestämmelser rörande förevarande reservationsanslag
för budgetåret 1956/57 — avser att föreslå vissa förenklingar av
den administrativa ramen kring de akademiska fortbildningskurserna för
folkskollärare.

I skrivelse den 10 oktober 1955 har 1955 års universitetsutredning hemställt,
att till vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre
skolor och för andra tillfälliga förstärkningar av undervisningsresurserna
i de filosofiska fakulteternas läroämnen måtte för nästa budgetår anvisas
ett anslag av 2 000 000 kronor. Såsom skäl härför har framhållits bland
annat följande.

1955 års universitetsutredning har att — bland annat med tanke på den
växande efterfrågan på akademisk utbildning och akademiskt utbildad
arbetskraft — verkställa en allsidig och förutsättningslös prövning av universitetens
och högskolornas uppgifter och behov i det moderna samhället.
Resultatet av denna prövning kan emellertid icke föreligga i så god tid,
att man på grundval av utredningens slutgiltiga förslag kan möta de utomordentliga
påfrestningar på de högre läroanstalternas undervisningsresurser,
som är att vänta redan inom något år. Dessa påfrestningar måste därför
enligt utredningens uppfattning av statsmakterna mötas med åtgärder av
provisorisk natur.

Sedan budgetåret 1952/53 har i riksstaten upptagits anslag till Vissa
åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor. Detta anslag
kan emellertid icke anses vara på långt när till fyllest för den förstärkning
av den akademiska undervisningen, som enligt utredningens uppfattning är
ofrånkomlig redan under budgetåret 1956/57. En sådan förstärkning måste
nämligen under alla förhållanden komma till stånd även, och kanske huvudsakligen,
på två- och tre-betygsstadiet, och den bör icke heller uteslu -

4

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

tände gälla skolämnena inom de filosofiska fakulteterna, ehuru det kan
förutses att de svåraste påfrestningarna även i fortsättningen kommer att
drabba dessa. Utredningen får därför hemställa, att anslaget till åtgärder
för avhjälpande av lärarbristen måtte kraftigt höjas och ställas till förfogande
för både härmed hittills avsedda ändamål och för andra åtgärder
till förstärkning av undervisningsresurserna i de filosofiska fakulteternas
läroämnen. Vad så beträffar det ifrågasatta beredskapsanslagets storlek,
synes en fördubbling av det nuvarande anslaget vara ett minimum med
hänsyn till den stegring av studentantalet som är att vänta under läsåret
1956/57. Utredningen föreslår därför att anslaget höjes till två miljoner
kronor och räknar därvid icke med att det skall bli möjligt att tillgodose
andra än de mest trängande och nödvändiga behoven av undervisningsförstärkningar.

Sedermera har universitetsberedningen, som i ärendet samrått med universitetskanslern,
i skrivelse den 2 februari 1956 föreslagit, att det i årets
statsverksproposition upptagna anslaget till Tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten in. m. måtte uppräknas med 750 000 kronor i syfte
att möjliggöra ökad intagning av studerande samt intensifierad och förbättrad
ett- och tvåbetygsundervisning i ämnena matematik, fysik och teoretisk
fysik med mekanik.

Utredningen har inledningsvis anfört bland annat följande.

Utredningen har under sina allmänna överväganden kommit till den
övertygelsen, att ämnesgruppen matematik-fysik-teoretisk fysik intager
en nyckelställning, då det gäller såväl det allmännas som näringslivets behov
av akademiskt utbildad arbetskraft. Vårt samhälles utveckling är i
mycket hög grad beroende av att man kan täcka ett under de närmaste åren
hastigt ökande behov av personal med högre utbildning och erfarenhet inom
det matematisk-naturvetenskapliga området, där de här behandlade ämnena
utgör några av de centrala delarna. Efterfrågan på utbildade akademiker
inom dessa ämnesområden är och kan väntas under överskådlig tid
förbliva sådan, att man utan vidlyftigare utredningar vågar slå fast, att
någon risk för överproduktion icke föreligger. Det torde i detta sammanhang
vara tillräckligt att erinra om realskoleutredningens beräkningar rörande
den aktuella bristen på kompetenta lärare vid högre skolor och om
samma utrednings prognos rörande de högre skolornas expansion under den
närmaste framtiden (SOU 1955:53). Mer än en mening torde icke heller
råda om att det vore orimligt, om studerande måste vägras undervisning
i just de ämnen, inom vilka bristen på akademisk arbetskraft är mest kännbar.
Med hänsyn härtill och till den stigande tillströmningen till de filosofiska
fakulteterna måste enligt utredningens mening omedelbara åtgärder
vidtagas i syfte att sätta de högre läroanstalterna i stånd att meddela alla
studenter som så önskar fullgod undervisning i dessa ämnen. Med en intensifierad
undervisning, bland annat i form av personlig handledning i små
studiegrupper, bör det vara möjligt att avsevärt förkorta studietiderna och
förbättra undervisningens resultat. Därmed bör dessa ämnen också te sig
mera lockande även för dem som nu tvekar inför valet av en studieriktning,
som allmänt ansetts ’svår\

Universitetsutredningen vill även understryka, att ett genomförande av
dess förslag om en omedelbar upprustning av undervisningsresurserna i tre

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

5

ämnen samtidigt måste innebära icke oväsentligt förbättrade möjligheter
att inom den i årets statsverksproposition beräknade ramen för anslag till
extra undervisning förstärka undervisningsresurserna inom övriga ämnen.

Resultatet av utredningens inventering och överväganden rörande möjligheterna
att provisoriskt och redan från och med läsåret 1956/57 öka
undervisningskapaciteten i ämnena matematik, fysik och teoretisk fysik
med mekanik har av utredningen sammanfattats i följande tablå.

Ämne

Ort

Ordinarie anslag
till lärararvoden
för ett- och två-betygsundervis-ning (jfr tidigare
tablåer)

»Krisanslag»

budgetåret

1955/56

Erforderligt
ytterligare
anslag 1956/57

Matematik ........

Uppsala ........

85 206

43 538

38 616

Lund ..........

83 046

38 588

14 690

Stockholm ......

65 934

39104

33 506

Summa

234 186

121 230

86 812

Fysik .............

Uppsala ........

141114

36 574

173 046

Lund ..........

104 880

32 695

243 965

Göteborg ......

—

—

85 277

Summa

245 994

69 269

502 288

Teoretisk fysik med

16 602

8 301

58 551

Lund ..........

23160

64152

Stockholm ......

44 952

—

21 602

Göteborg ......

—

—

14 000

Summa

84 714

8 301

158 305

T otalt

564 894

198 800

747 405

I anslutning till tablån påpekar utredningen att i beloppet 564 894 kronor
ingår arvoden från atomkommittén med sammanlagt 32 706 kronor och
att av beloppet 747 405 kronor avser 272 000 kronor engångskostnader
för materielinköp.

Utredningen anför härefter bland annat följande.

Kostnaderna för den av utredningen ifrågasatta, provisoriska förstärkningen
av de högre läroanstalternas undervisningskapacitet i ämnena matematik,
fysik och teoretisk fysik med mekanik är otvivelaktigt betydande.
Bortsett från engångsanslag på tillsammans drygt 270 000 kronor till inköp
av undervisningsapparatur för de fysiska institutionerna vid universiteten
i Uppsala och Lund samt vid Chalmers tekniska högskola är det
här fråga om kostnadsökningar med nära 500 000 kronor till löpande utgifter
— främst arvoden till lärarpersonal — för undervisningen i tre av
de matematisk-naturvetenskapliga sektionernas läroämnen.

6

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

Enligt universitetsutredningens mening är det väsentligt att de högre
läroanstalterna omedelbart sättes i stånd att ge alla som så önskar en
fullgod akademisk undervisning i dessa centrala universitetsämnen. Med
av utredningen föreslagna åtgärder skulle fullgoda undervisningsresurser
redan läsåret 1956/57 finnas för cirka 260 studerande till två betyg i fysik
och cirka 500 nya studerande per år i matematik.

De av utredningen påvisade möjligheterna att öka nyintagningen av
studerande, särskilt i ämnena fysik och teoretisk fysik, är av sådan storleksordning,
att man icke utan vidare vågar slå fast, att de helt kommer
att behöva tagas i anspråk redan under läsåret 1956/57. Utredningen förutsätter
emellertid, att definitiva beslut om medelsanvisning i varje särskilt
fall kommer att kunna grundas på vid de olika läroanstalterna genomförda
undersökningar rörande den väntande tillströmningen av studerande till
de olika ämnena.

Beträffande den föreslagna anslagshöjningens storlek finner utredningen,
att denna bör avvägas så, att samtliga här påvisade möjligheter till provisoriska
förstärkningar kan tillvaratagas, om så skulle visa sig erforderligt
med hänsyn till tillströmningen av studerande till dessa ämnen. Utredningen
förutsätter dock, att redan inom den av Kungl. Maj:t äskade anslagsramen,
två millioner kronor, utrymme finnes för anslag till extra undervisning
i ifrågavarande ämnen med belopp ungefär motsvarande vad Kungl.
Maj:t anvisat respektive väntas komma att anvisa för sådan undervisning
under innevarande läsår. Inom en anslagsram av 2 750 000 kronor synes
det sålunda möjligt att, utan förfång för de förstärkningsanordningar för
övriga ämnen inom de filosofiska fakulteterna, som varit avsedda med
det i statsverkspropositionen äskade anslaget, tillgodose behovet av särskilda
åtgärder för förstärkning av undervisningsresurserna i ämnena matematik,
fysik och teoretisk fysik. Utredningen förutsätter, att inom denna
anslagsram skall kunna inrymmas även eventuella kostnader för undervisning
i astronomi för fysikstuderande.

Utredningen vill emellertid understryka, att enligt dess mening definitiva
beslut om anslag för här ifrågavarande, delvis synnerligen kostnadskrävande
åtgärder, bör vara grundade på särskilda, lokalt genomförda
undersökningar, avsedda att underlätta bedömningen rörande tillströmningen
av studerande till olika ämnen och ämnesgrupper.

De-partenicntschejen har anfört i huvudsak följande.

Såsom framgår av det föregående har universitetsutredningen på grund
av olika under de senaste månaderna tillkomna omständigheter verkställt
en snabbinventering av möjligheterna att provisoriskt och redan från och
med nästa läsår skapa ytterligare undervisningsresurser i ämnena matematik,
fysik och teoretisk fysik med mekanik för filosofie studerande. Såsom
resultat av inventeringen föreslår utredningen en anslagsförstärkning
med 750 000 kronor för möjliggörande av såväl en ökad nyintagning av
studerande som en intensifierad och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning
i nämnda tre ämnen.

Ämnesgruppen matematik-fysik-teoretisk fysik med mekanik intar —
såsom utredningen påpekat — en nyckelställning, då det gäller det allmännas
och näringslivets behov av akademiskt utbildad arbetskraft. I likhet
med utredningen vågar man också fastslå, att efterfrågan på akademiker
inom dessa ämnesområden är och inom överskådlig framtid kommer

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

7

att förbli sådan, att någon risk för överproduktion icke föreligger. Det
torde vara tillräckligt att erinra om realskoleutredningens beräkningar rörande
den aktuella bristen på lärare vid högre skolor och om samma utrednings
prognos rörande de högre skolornas expansion under den närmaste
framtiden. Under sådana förhållanden vore det, vilket universitetsutredningen
med rätta påpekar, orimligt om studerande måste vägras undervisning
i just de ämnen, där bristen på akademisk arbetskraft är mest
kännbar. Då universitetsutredningens inventering ger vid handen, att möjligheter
föreligger att redan från och med nästa läsår avsevärt öka intagningen
i angivna ämnen, därest erforderliga medel ställes till förfogande,
anser jag mig böra tillstyrka, att de av utredningen föreslagna åtgärderna
kommer till stånd.

Enligt universitetsutredningens beräkningar skulle vid bifall till utredningens
förslag nyintagningen av studerande för ett och två betyg i filosofisk
ämbetsexamen under nästa läsår kunna ökas till omkring 260 i fysik
och 500 i matematik samt i betydande utsträckning även i teoretisk fysik
med mekanik.

Såsom universitetsutredningen själv framhållit innebär de av utredningen
anvisade möjligheterna att öka intagningen en så kraftig utbyggnad av
undervisningskapaciteten, att denna med hänsyn till tillströmningen av
studerande måhända icke helt behöver utnyttjas redan första läsåret. Jag
får vidare erinra om att det i årets statsverksproposition föreslagna anslaget
till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. in. upptagits
till 2 000 000 kronor, vilket innebär en förstärkning med 650 000
kronor av de medel, som för innevarande budgetår står till förfogande för
de med anslaget avsedda ändamålen. I fråga om behovet av förstärkningsanordningar
må framhävas, att de gångna årens erfarenheter^ tydligt givit
vid handen, att det på grund av en rad faktorer är mycket svårt att längre
tid i förväg med någon större grad av tillförlitlighet beräkna tillströmningen
av studerande till de filosofiska fakulteterna vid visst läsårs början.
Det låter sig icke heller nu göra att annat än uppskattningsvis bedöma
det totala behovet under nästa läsår av sådana förstärkningsanordningar,
som förutsatts i årets statsverksproposition, och sådana särskilda anordningar
— i den mån de avser en utbyggnad av de sålunda förutsatta —
som nu föreslagits av universitetsutredningen och som jag i det föregående
ansett mig böra tillstyrka. Av här anförda skäl är jag i nuvarande läge
icke beredd att föreslå någon uppräkning av det förutnämnda tvåmiljonersanslaget.
Det synes mig i stället lämpligt att skjuta frågan om en förstärkning
av medelstillgången för här avsedda ändamål till dess en bättre överblick
över det erforderliga medelsbehovet kan vinnas. En sådan överblick
erhålles, sedan man sett tillströmningen till de filosofiska fakulteterna vid
nästa hösttermins början. Enligt min mening bör härefter en mera noggrann
beräkning av det sammanlagda medelsbehovet för hela nästa läsår
göras. I den mån därvid de tillgängliga medlen för budgetåret 1956/57
skulle visa sig otillräckliga, torde frågan om på vad sätt ytterligare medel
skall tillskjutas få upptagas i ill prövning.

I anslutning till vad jag framhållit i det föregående anser jag mig — i likhet
med universitetsutredningen — böra understryka angelägenheten av att
universitets- och högskolemyndigheternas framställningar om medelsanvisning
för förstärkningsanordningar grundas på noggrannaste möjliga utredning
om den väntade tillströmningen av studerande i de olika ämnena.

8

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

Befordring skurser för folkskollärare

Enligt beslut vid 1954 års riksdag (prop. 149, SU 139, Rskr 325) skall
å enhetsskolans (försöksskolornas) högstadium och å realskolestadiet inrättas
tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som efter avlagd folkskollärarexamen
tjänstgjort minst tre år såsom folkskollärare och som i
tentamen eller tentamina för filosofisk ämbetsexamen erhållit minst två
betygsenheter eller genomgått av skolöverstyrelsen anordnad särskild befordringskurs
om ett läsår. Å riksstaten för innevarande budgetår har under
den nyss angivna rubriken anvisats ett reservationsanslag av 600 000
kronor. Av anslaget må högst 100 000 kronor användas till utrustning av
institutioner och bibliotek. Återstoden disponeras till löpande kostnader
för befordringskurserna.

Under ifrågavarande anslagspunkt lämnas i statsrådsprotokollet för den
4 januari 1956 inledningsvis en redogörelse för deltagarantalet och provningsresultaten
m.m. vid de hittills anordnade befordringskurserna, till vilken
redogörelse utskottet torde få hänvisa.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor.

Skolöverstyrelse7i har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp och har därvid räknat med anordnande av två nya
typer av befordringskurser, nämligen i psykologi med pedagogisk tillämpning
samt för yrkesvalslärare.

Därest överstyrelsens förslag om befordringskurser i psykologi med pedagogisk
tillämpning samt för yrkesvalslärare bifalles, bör under budgetåret
1956/57 endast en kurs av vartdera slaget anordnas. I övrigt torde
kursverksamheten böra ha ungefär samma omfattning som innevarande
budgetår. Med hänsyn till förutsedd ökad tillgång på akademiskt utbildade
lärare i historia och geografi kan det dock måhända komma att visa sig
lämpligt att under budgetåret 1956/57 icke anordna några befordringskurser
i dessa ämnen. I stället bör — om möjligt — kurser i andra ämnen
anordnas, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena, där lärarbristen är mest
besvärande. Då en icke obetydlig reservation från budgetåret 1954/55
förefinnes på här ifrågavarande anslag och det för innevarande budgetår
anvisade anslagsbeloppet torde räcka till för den under budgetåret planerade
kursverksamheten, synes en något utökad kursverksamhet kunna
komma till stånd under budgetåret 1956/57, om ett lika stort anslag som
för innevarande budgetår ställes till förfogande.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom framgår av redogörelsen för deltagarantalet och provningsresultaten
vid de hittills anordnade befordringskurserna, har redan ganska aktningsvärda
resultat nåtts på detta område. Särskilt glädjande är, att kurser
i fysik och kemi kunnat komma till stånd höstterminen 1955 och beräknas
kunna anordnas också vårterminen 1956. Även anslutningen till matematikkurserna
var höstterminen 1955 förhållandevis god. I anledning av skolöverstyrelsens
uttalande i fråga om befordringskurser i historia och geografi

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

9

under läsåret 1956/57 vill jag starkt understryka vikten av att befordringskurserna
inriktas på ämnen, där bristen på akademiskt utbildad lärarkraft
är särskilt stor. En väsentligt ökad anslutning till naturvetenskapliga kurser
är sålunda synnerligen önskvärd. Såvitt nu kan bedömas, torde för
nästa läsår befordringskurser i historia och geografi icke behöva anordnas.

Då jag icke räknar med upprättande av ett specialpedagogiskt seminarium
budgetåret 1956/57, utgår jag från att befordringskurs för hjälpklasslärare
kommer att anordnas nästa läsår med hänsyn till det behov
av lärare med dylik utbildning, som föreligger på försöksskolans högstadium.

Då frågan om befordringskurser för folkskollärare första gången behandlades
(prop. 1954: 149), framfördes från bland annat skolöverstyrelsens
sida önskemål om en kurs i psykologi med pedagogisk tillämpning i syfte
att utbilda lärare i 23 lönegraden för tjänstgöring som klasslärare på enhetsskolans
högstadium. Jag framhöll vid detta tillfälle, att befordringskurserna
endast vore öppna för folkskollärare, vilka under sin seminarietid
erhållit en icke obetydlig utbildning i pedagogik och psykologi, att kursernas
ändamål vore att ge kompetens för undervisning i ett eller två ämnen
på realskolestadiet samt att de, med undantag av kursen för hjälpklasslärare
på högstadiet, därför borde utformas såsom ämneskurser, inriktade
på att ge det erforderliga kunskapsmåttet i respektive ämne. Liksom
vid nämnda tillfälle kan jag ej heller nu tillstyrka, att någon kurs
i psykologi med pedagogisk tillämpning anordnas.

Mot överstyrelsens förslag om anordnande av en enterminskurs för yrkesvalslärare
har jag däremot icke någon erinran. Behovet av yrkesvalslärare
på försöksskolans högstadium ökar; den nuvarande utbildningen
för dylika lärare torde vara mindre tillfredsställande. Under 1956/57 bör
sålunda en terminskurs för yrkesvalslärare anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med det av överstyrelsen framlagda förslaget. För behörighet
till folkskollärartjänst i 23 lönegraden för yrkesvalslärare bör krävas genomgång
av dels denna kurs, dels annan befordringskurs om en termin.

Med hänsyn till belastningen på anslaget för budgetåret 1954/55 samt
med beaktande av kursverksamhetens omfattning och medelsanvisningen
innevarande budgetår, synes det även med en utökad kursverksamhet under
nästa budgetår tillräckligt, att reservationsanslaget tillföres ett till 400 000
kronor begränsat belopp. Detta innebär en minskning av medelsanvisningen
med 200 000 kronor.

Motioner

I samband med anslagen till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten
in. m. och till Befordringskurser för folkskollärare har utskottet
till behandling förehaft följande motioner nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lindblom m.jl. (1:421) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m.jl. (II: 513), i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts att riksdagen
måtte

a) under punkten 107. Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten
m. m. anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kronor;

10

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

b) besluta att av skolöverstyrelsen föreslagna kurser i psykologi med
pedagogisk tillämpning måtte anordnas läsåret 1956/57 för lärare som
vilja kvalificera sig för tjänster i 23:e lönegraden och att erforderligt antal
sådana tjänster därefter inrättas på enhetsskolans högstadium;

c) under punkten 195. Befordringskurser för folkskollärare med frångående
av Kungl. Maj:ts förslag anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor;

dels ock en inom första kammaren av herr Ragnar Bergh väckt motion
(1:494), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av proposition nr
89 måtte lämna Kungl. Maj:t bemyndigande att även i vad frågan gäller
förstärkning av undervisningen i pedagogik och psykologi vidtaga erforderliga
åtgärder.

I motionerna 1:421 och 11:513, såvitt här är i fråga, har anförts bland
annat följande.

Den brist på lärare med avsedd kompetens, som har rått under efterkrigsåren,
har vållat skolarbetet betydande avbräck. Improvisationer vidtagna i
sista stund före terminens början och nästan oöverkomliga svårigheter i
samband med besättande av kortare vikariat har ställt skolledarna inom
både folkskola och högre skolor i ytterst besvärande situationer. De krisåtgärder
som från statsmakternas sida har vidtagits för att minska bristen
har fått vissa inte alltid förutsedda biverkningar. Sålunda har den i och för
sig riktiga och nödvändiga åtgärden att bereda folkskollärarkåren vidareutbildningstillfällen
i syfte att minska lärarbristen på de högre skolstadierna
ställt glesbygdernas och särskilt de övre norrlandslänens folkskolor i ett
mycket ogynnsamt konkurrensläge. Täta lärarbyten har även i städerna
uppträtt som ett följdfenomen till denna vidareutbildning.

Statsmakternas ansträngningar att åstadkomma balans mellan tillgång
och efterfrågan på utbildade lärare måste därför i fortsättningen ske med
större planmässighet än hittills. Sedan såväl arbetskraft sutredningen som
realskoleutredningen nu slutfört sitt arbete och presterat ett utförligt prognosmaterial
för den högre skolans lärarbehov och när inom kort även seminarieutredningen
framlägger ett motsvarande material för folkskolans del
bör en översiktlig granskning av de samlade behoven i förhållande till nuvarande
utbildningsanstalters kapacitet vara möjlig och erforderliga förstärkningar
av dessa snabbt åvägabringas. Vi återkommer i det följande
till dessa.

Kvar står emellertid olöst yrkeslärarnas utbildningsfråga liksom vissa lärarbehov
på enhetsskolans högstadium med sikte på de odeciderade eleverna
samt behovet av ett specialpedagogiskt seminarium för hjälp- och särklasslärare.
I fråga om klasslärare på enhetsskolans högstadium avsedda att
handleda yrkesobestämda och intellektuellt mindre välutrustade elever har
överstyrelsen föreslagit anordnande av en kurs i psykologi med pedagogisk
tillämpning, avsedd för lärare som vilja kvalificera sig för tjänster i 23:e
lönegraden. Dessa kurser i psykologi bör äga rum med början läsåret
1956/57 och kostnaderna täckas av reserverade medel å anslaget till
Befordringskurser för folkskollärare.

Vi har i detta sammanhang noterat att ecklesiastikministern i samband
med sina förslag till nästa års befordringskurser vid seminarierna förutsät -

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

11

ter att några kurser i historia och geografi — två av de ämnen som hittills
visat sig ha den största attraktionskraften på de sökande — ej längre skall
anordnas. Vi förutsätter att som en följd av detta förslag förhandlingar upptages
mellan civildepartementet och lärarorganisationen. Då en betydande
reservation emellertid uppkommit på det ifrågavarande anslaget, torde även
med anordnande av de av oss föreslagna kurserna i psykologi kurser i återstående
ämnen — d. v. s. främst i de naturvetenskapliga kombinationerna
— den av Kungl. Maj:t föreslagna summan 400 000 kronor icke vara erforderlig
för det maximala kursprogrammet. En reservation vid ingången av
budgetåret 1956/57 pa 300 000 kronor torde även vid en försiktig beräkning
komma att föreligga. Vi föreslår därför att det föreslagna anslaget
minskas till 300 000 kronor, varigenom en besparing på 100 000 kronor
uppstår.

Dessa medel kan enligt vår uppfattning komma att erfordras för de tillfälliga
förstärkningsanordningar vid universiteten som även de syftar till
att bereda bland annat folkskollärares vidareutbildning för tjänster i 23:e
lönegraden eller i adjunktsbefattningar. Ett av kanslern väckt förslag om
anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår med 600 000 för mötande av
uppkomna kursbehov har av departementschefen endast tillstyrkts upp till
450 000. Genom anlitande av andra anslag, som stått till kanslerns förfogande,
förefaller de mest trängande behoven att ha tillgodosetts. För kommande
budgetår föreslår departementschefen på grundval av universitetsutredningens
i höstas avgivna, mycket knapphändiga förslag ett anslag på två miljoner
för förstärkning av undervisningsresurserna i de filosofiska fakulteternas
läroämnen. Det förefaller emellertid som om utredningens förslag
knappast beaktat alla de krav, som anmäler sig och som ur lärarförsörjningens
synpunkt är ytterligt angelägna. Sålunda har efter avgivandet av
universitetsutredningens förslag från Lund anmälts angelägna behov av
förstärkning av utbildningskapaciteten i vissa naturvetenskapliga kombinationer.
Detta förefaller oss så angeläget att vi med hänsyn härtill liksom till
andra möjligheter att genom organisationsförändringar vid universiteten och
vid Stockholms högskola öka kapaciteten just i de naturvetenskapliga institutionerna
att vi föreslår en höjning av ifrågavarande anslag till
2 400 000. Dessa medel bör emellertid endast disponeras för kurser och
annan undervisning i de ämnen inom de filosofiska fakulteterna som avser
utbildning av lärare i skolämnen och ej komma i fråga för anslag till annan
undervisning.

Till stöd för det i motionen I: 494 framställda yrkandet har anförts bland
annat följande.

I proposition nr 89 föreslås vissa åtgärder för möjliggörande av bland
annat en ökad intagning av filosofie studerande i ämnena matematik, fysik
och teoretisk fysik med mekanik. Förslaget är ett led i strävandena att
minska bristen på lärare vid högre skolor.

Med hänsyn till den mycket betydande bristen på lärare i nyssnämnda
ämnen är förslaget om beredande av ökade intagningsmöjligheter att hälsa
med tillfredsställelse. Det bör emellertid uppmärksammas, att antalet studerande
i pedagogik och psykologi redan är så stort, att i förhållande därtill
antalet lärare inom de pedagogiska institutionerna är otillräckligt. På
grund av bristen på akademiska lärare i dessa ämnen blir studierna för
vinnande av lärarkompetens i onödan försenade. Det torde därför vara
uppenbart, att om det lovvärda syftet med den föreslagna intagningen skail

12

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

kunna uppnås, måste också förstärkning ske av personalen inom de pedagogiska
institutionerna, eftersom en grundkurs i psykologi och pedagogik
är obligatorisk.

Såsom ovan anförts har Kungl. Maj:t icke framlagt ett så i detalj utformat
förslag till personalförstärkning, att antalet nya befattningshavare är
exakt angivet, utan vederbörande departementschef har ställt frågan därom
öppen under avbidan på bättre överblick över behovet vid nästa läsårs
början. Detta innebär, att åt Kungl. Maj:t bör ges ett bemyndigande att i
förevarande fall laga efter lägenhet. Ett motsvarande bemyndigande bör
lämnas även i fråga om förstärkning av de akademiska lärarkrafterna i
pedagogik och psykologi för att det avsedda syftet skall kunna nås.

Utskottet

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl. Maj:ts
förslag att till befordringskurser för folkskollärare skall för nästa budgetår
anvisas ett belopp av 400 000 kronor. Vid utgången av innevarande
budgetår beräknas å detta anslag förefinnas en reservation av i runt tal
325 000 kronor, varför den sammanlagda medelstillgången under anslaget
för budgetåret 1956/57 skulle uppgå till 725 000 kronor. Enligt vad
utskottet inhämtat har skolöverstyrelsen för avsikt att söka anordna 32
enterminskurser i olika läroämnen samt för hjälpklasslärare och yrkesvalslärare
ävensom 3 läsårskurser i modersmålet. Terminskurs kan uppskattas
draga en kostnad av cirka 18 000 kronor. Därest tillräckligt antal sökande
anmäler sig till den sålunda planerade kursverksamheten skulle härför
erfordras (32 + 3 +3 = 38 X 18 000 =) 684 000 kronor. Med utgångspunkt
från denna uppskattning av anslagsbehovet, vilket bygger på att
samtliga omförmälda kurser verkligen kunna komma till stånd, föreligger
icke någon nämnvärd marginal för anslagets minskning, i varje fall icke
med det belopp av 100 000 kronor, som i motionerna 1:421 och 11:513,
såvitt här är i fråga, påyrkats. Utskottet ansluter sig därför till Kungl.
Maj:ts förslag och avstyrker bifall till ifrågavarande motionsvis gjorda
yrkande.

Vidkommande den i nyssnämnda motioner berörda frågan om anordnande
av särskilda kurser i psykologi med pedagogisk tillämpning för lärare, som
vilja kvalificera sig för tjänster i 23 lönegraden, vill utskottet framhålla, att
utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t tager de fördelar och de nackdelar,
som kunna vara förknippade med en dylik utbildning, under närmare övervägande.
I frågans nuvarande läge är utskottet icke berett att biträda det
i motionerna I: 421 och II: 513 framställda yrkandet om att riksdagen skulle
för sin del besluta att dylika kurser skola anordnas under läsåret 1956/57.

För tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. in. har
Kungl. Maj:t under punkten 107 i 1956 års åttonde huvudtitel äskat anvisande
av ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor. Sedermera har Kungl.
Maj :t i propositionen nr 89 framlagt förslag till åtgärder för möjliggörande
av ökat intag av filosofie studerande i ämnena matematik, fysik och teore -

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

13

tisk fysik med mekanik samt intensifierad och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning
i dessa ämnen. För sistnämnda ändamål har 1955 ars
universitetsutredning äskat en uppräkning av nyssnämnda anslag med
750 000 kronor. Departementschefen har framhållit, att det icke läte sig
göra att annat än uppskattningsvis bedöma det totala behovet under nästa
läsår av sådana förstärkningsanordningar, som förutsattes i årets statsverksproposition,
och sådana särskilda anordningar, som sedermera föreslagits
av universitetsutredningen och som av departementschefen tillstyrkts.
På grund härav har departementschefen förklarat sig i nuvarande
läge icke beredd att föreslå någon uppräkning av det i statsverkspropositionen
äskade anslaget av 2 000 000 kronor. I den mån dessa medel skulle
visa sig otillräckliga för budgetåret 1956/57 torde enligt departementschefen
frågan om på vad sätt ytterligare medel skulle tillskjutas få upptagas till
prövning.

Utskottet, som biträder vad departementschefen under ovannämnda
punkt i åttonde huvudtiteln förordat med avseende å förstärkningsanordningar
vid universiteten m. m., tillstyrker jämväl, att de ovannämnda, i
propositionen nr 89 föreslagna åtgärderna till utbyggande av undervisningskapaciteten
vidtagas. Utskottet biträder ävenledes Kungl. Maj:ts
förslag om anvisande för budgetåret 1956/57 till tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten m. m. av ett anslag av 2 000 000 kronor och
avstyrker det i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga, gjorda
yrkandet om en höjning av detta anslag med 400 000 kronor. Utskottet är
härvid medvetet om att ifrågavarande anslagsbelopp å 2 000 000 kronor
kan under nästa budgetår bli otillräckligt för därmed avsett ändamål och
att det därför framdeles kan komma att visa sig erforderligt med en anslagsförstärkning.
Med hänsyn till de av departementschefen angivna svårigheterna
att nu bedöma det totala anslagsbehovet ansluter utskottet sig till
departementschefens ståndpunkt i anslagsfrågan.

Beträffande motionen 1:494 får utskottet framhålla, att Kungl. Maj:t
redan har den befogenhet, varom i motionen hemställes, varför motionen
icke torde böra till någon riksdagens åtgärd föranleda. Utskottet utgår från
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på de i nämnda motion
berörda problemen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 421 och II: 513, såvitt de
avse ifrågavarande medelsanvisning,

a) till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten
m. 7n. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor;

b) till Befordringslcurser för folkskollärare för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kronor;

14

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1956

II. att motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga
och de icke behandlats under I., icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;

III. att motionen I: 494 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Leander, Näsgård, Gillström, Näsström, Boman, Hesselbom, Gustaf
Andersson, Sundelin, Birger Andersson, Nils Theodor Larsson, fröken Ranmark
och herr Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Andersson i Malmö, Ståhl, Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors,
Widén, Johansson i Mysinge, Löfroth, fröken Vinge, herrar Svensson
i Stenkyrka, Blidfors och fröken Karlsson.

Reservationer

a) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Arrhén, Skoglund i Doverstorp,
Ståhl, Widén, Löfroth, fröken Vinge och fröken Karlsson, vilka ansett att
det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Utskottet, som»
och slutar med »i anslagsfrågan.», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Utskottet, som biträder vad departementschefen under ovannämnda
punkt i åttonde huvudtiteln förordat med avseende å förstärkningsanordningar
vid universiteten m. m. tillstyrker jämväl att de ovannämnda, i propositionen
nr 89 föreslagna åtgärderna till utbyggande av undervisningskapaciteten
vidtagas. Beträffande medelsanvisningen för tillgodoseende av
sistnämnda, liksom övriga med anslaget avsedda ändamål håller utskottet
före att en uppräkning av anslaget i enlighet med vad universitetsutredningen
föreslagit lämpligen bort ske. Utskottet vill särskilt understryka den
inkonsekvens, som vidlåder departementschefens förslag beträffande å ena
sidan anslaget till befordringskurser för folkskollärare, å andra sidan medelsanvisningen
till tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.
I det förra fallet har departementschefen vid anslagsavvägningen räknat

Statsutskottets utlåtande nr 00 år 1956

15

med den medelsåtgång, som kan komma att uppstå vid ett realiserande
fullt ut av ett av den förslagsställande myndigheten planerat utbildningsprogram,
i det senare fallet har departementschefen icke tagit annan hänsyn
till de beräknade kostnaderna, än att han därest det under omförmälda
punkt i åttonde huvudtiteln äskade anslaget skulle visa sig otillräckligt
ställt i utsikt erforderlig medelsförstärkning genom förslag till riksdagen om
beviljande av tilläggsanslag.

Det synes utskottet föga sannolikt att kostnaderna för samtliga de under
punkten 107 och de i propositionen nr 89 planerade åtgärderna komma att
kunna rymmas inom ramen för det begärda anslaget å 2 000 000 kronor.
Det låter sig icke heller bedöma om den anslagsförstärkning med 400 000
kronor, som påyrkats i motionerna I: 421 och II: 513 och varom förslag
framställdes innan propositionen nr 89 förelädes riksdagen, förslår för
täckandet av uppkommande anslagsbehov. Vid sådant förhållande och då
även ett biträdande av det i motionerna gjorda yrkandet kan föranleda förslag
om anvisande av tilläggsanslag är utskottet icke berett att tillstyrka
en anslagshöjning med det i motionerna angivna beloppet. Att förevarande
anslag beräknats så uppenbart i underkant måste — såvitt utskottet kan
finna — komma att medföra icke oväsentliga olägenheter vid de föreslagna
åtgärdernas organiserande i olika avseenden och svårigheter beträffande förstärkningsanordningarnas
planmässiga uppläggande under ett helt läsår.
Då departementschefen tydligen räknat med att de av kanslern och universitetsutredningen
förordade förslagen skola i största möjliga utsträckning
genomföras under nästa budgetår kan utskottet icke finna någon
rimlig anledning föreligga för den uppdelning av anslagsbevillningen för
ändamålet, som är den reella innebörden i departementschefens förslag.
Under föreliggande förhållanden och då något motionsvis gjort yrkande om
anslagets uppräknande med av universitetsutredningen begärt belopp icke
föreligger vill utskottet likväl icke motsätta sig, att till tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten m. m. för nästa budgetår anvisas det
av Kungl. Maj:t äskade anslaget å 2 000 000 kronor.»

b) av herr Blidfors.