Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln, avseende
anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner m. m.

(3:e avd.)

Inrikesdepartementet m. m.

l:o) Inrikesdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för inrikesdepartementet, vilka påkallas av vad departementschefen
föreslagit, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för inrikesdepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1956/57, dels ock till Inrikesdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 010 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 880 000 kronor.

I enlighet med beslut vid 1953 års riksdag har till inrikesdepartementet
knutits en särskild sakkunnig i polisfrågor. Departementschefen förordar,
att denne sakkunnige, som f. n. avlönas från departementets kommittéanslag,
knytes fastare till departementet och överföres till dess avlöningsanslag
samt att för ändamålet inrättas en tjänst såsom byråchef i lönegrad
Cr 13. Till innehavaren av tjänsten bör vidare kunna utgå lönetillägg
av sådan storlek, att han icke skall behöva vidkännas minskning i avlöningsförmåner
å tidigare innehavd tjänst.

På innehavaren av den befattning såsom extra kansliråd, som inrättades
den 1 juli 1952, har från landsstatsavdelningen och medicinalbyrån överflyttats
handläggningen av bl. a. civilförsvars-, brand-, utlännings- och
apoteksärenden. Dessa ärendesgrupper har sammanförts till en särskild
byrå under ledning av detta kansliråd. Den extra kanslirådstjänsten anses
nu höra utbytas mot en extra ordinarie sådan tjänst.

Registreringsarbetet inom departementet har numera centraliserats från
de särskilda byråerna eller avdelningarna till en för departementet i dess
helhet gemensam registrator. Befattningen såsom kontorsskrivare i löne1—Bihang
till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

2

Statsutskottets utlåtande nr it år 1956

grad Ca 19 bör därför ändras till en registratorstjänst i samma lönegrad.
I anslutning härtill bör för återstående del av kontorsskrivaren nu åvilande
arbetsuppgifter inrättas en befattning som kansliskrivare i lönegrad Ce 15,
varvid dock samtidigt en kontoristtjänst i lönegrad Ce 13 anses kunna
indragas.

Med hänsyn till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås vidare en kanslisekreterartjänst
i lönegrad Ca 25 utbytt mot en förste kanslisekreterartjänst
i lönegrad Ca 29 och en kontorsbiträdestjänst uppflyttad till kanslibiträdestjänst
i lönegrad Ce 11.

För nu framlagda förslag erfordras en ökning av medelsanvisningen med
omkring 35 000 kronor för inrättande av förenämnda byråchefstjänst och
med ca 5 600 kronor för löneregleringar. Härtill kommer en automatisk
utgiftsstegring om ca 89 400 kronor för höjningen av det rörliga tillägget.
Anslaget uppräknas alltså med 130 000 kronor.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen under För flera huvudtitlar
gemensamma frågor framställda, med det nu förevarande överensstämmande
förslaget i fråga om lönegradsuppflyttningar av vissa tjänster.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för inrikesdepartementet, vilka påkallas
av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .......... 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 398 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... 374 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 200 300

Summa kronor 1 010 000;

c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 010 000 kronor.

2:o) Inrikesdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
25 000 kronor, hemställer utskottet,

3

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

att riksdagen må till Inrikesdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 143 000
kronor.

3:o) Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 3, s. 4), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
45 000 kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

4:o) Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 5—
16) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för medicinalstyrelsen, vilka påkallas
av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för medicinalstyrelsen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Medicinalstyrelsen: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 120 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 823 000 kronor.

Departementschefen förordar, att beredningen av vissa trafikärenden
m. m. på medicinalbyrån överflyttas till en särskild föredragande. Vidare
tillstyrkes att föredraganden i rättsmedicinska ärenden på samma byrå
beredes tillfälle att i ökad utsträckning ägna sig åt bl. a. de väsentliga
frågorna om rättsmedicinalväsendets organisation och vidare utbyggnad
genom avlastning av vissa mera rutinbetonade ärenden. För detta ändamål
bör anställas en läkare med utbildning i patologi. Det förordas att för
ifrågavarande båda ändamål — handläggning av trafikärenden m. m. samt
av vissa rättsmedicinska ärenden — utöver ett disponibelt belopp om 4 300
kronor ytterligare i runt tal 10 000 kronor ställes till styrelsens förfogande.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga föreskrifter
rörande den närmare fördelningen av nämnda båda belopp.

Kameralbyråns avdelning för sinnessjukhusens ekonomiska förvaltning
föreslås skola tillföras en befattning såsom byråintendent i lönegrad Ce 29.
Befattningen anses med hänsyn till arten av de med densamma förenade
arbetsuppgifterna böra förbehållas sökande med intendentskvalifikationer.

Det tillstyrkes att på sjukhusbyrån anställes en kontorsskrivare i lönegrad
Ce 19.

Den ritare, som alltsedan den 1 augusti 1949 med anlitande av medel
från statens allmänna fastighetsfond varit anställd såsom biträde åt de

4

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

båda byggnadsinspektörerna på sinnessjukvårdsbyrån, anses nu böra beredas
fastare anställning och därvid överflyttas till styrelsens avlöningsanslag.
För ändamålet uppföres en befattning såsom ritare i lönegrad Ce 17.

För att avhjälpa bristen på amanuenspersonal förordas, att medel beräknas
för anställande av ytterligare en amanuens i reglerad befordringsgång,
närmast avsedd såsom biträde åt generaldirektören och på överdirektörens
avdelning. Därest påbörjade rationaliseringsundersökningar leder
till att en amanuenstjänst på någon av styrelsens byråer kan frigöras och
ersättas av en kontorsskrivartjänst eller liknande, bör emellertid sistnämnda
amanuenstjänst överföras till förevarande avdelning och den nu
medgivna tjänsten utbytas mot en befattning i biträdeskarriären.

Den för biträde vid undersökning av klientelet på särskolor och vårdanstalter
för vissa psykiskt efterblivna anställde assistenten vid sinnesslövårdsinspektionen,
för vars avlönande medel beräknats för innevarande
budgetår, är erforderlig under ytterligare ett budgetår. För ändamålet beräknas
sålunda oförändrat belopp.

Det för arvode till en taxationsgranskare av vissa apoteksräkningar nu
upptagna beloppet om 4 800 kronor för år anses böra indragas och de honom
åvilande arbetsuppgifterna fullgöras av den fr. o. m. innevarande budgetår
nyinrättade läkemedelsekonomiska sektionen inom apoteksbyrån.

Vad angår löneregleringar förordas, att en förste byråsekreterare i lönegrad
Cg 27 på sjukhusbyrån fr. o. m. nästa budgetår beredes extra ordinarie
anställning. Vidare bör, i anslutning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, tjänsten
såsom inspektör för sinnesslövården uppflyttas från lönegrad Cp 13 till
lönegrad Cp 14. Benämningen föreslås samtidigt ändrad till överinspektör,
under vilken benämning även den nuvarande överinspektören för sinnessjukvården
i riket anses böra uppföras i personalförteckningen.

Med hänsyn till föreslagna personalförstärkningar förordas vidare, att
för vikariats- och övertidsersättningar beräknas en höjning av medelsanvisningen
med omkring 8 000 kronor.

För ersättningar till ordförande och ledamöter i den av 1955 års riksdag
beslutade hörselvårdsnämnden beräknas i runt tal 3 000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits erfordras en höjning av medelsanvisningen
med omkring 76 000 kronor för nu förordade personalförstärkningar,
från vilket belopp dock avgår 4 800 kronor för ifrågasatt personalminskning,
med 1 296 kronor för föreslagen lönereglering samt med 8 000 kronor för
vikariats- och övertidsersättningar. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen
om sammanlagt 216 783 kronor, däri inberäknat förenämnda
belopp av 3 000 kronor för hörselvårdsnämnden, vilken stegring i huvudsak
avser, utöver vad nyss nämnts, uppflyttningar i reglerad befordringsgång
för amanuenser och biträdespersonal samt löneldassuppflyttningar och höjningen
av det rörliga tillägget. Sistnämnda höjning beräknas av styrelsen till

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956 5

237 000 kronor, men kompenseras delvis av en i anslutning till belastningen
å ordinarieposten föreslagen nettominskning av denna med omkring 41 000
kronor.

Anslaget uppräknas alltså med 297 279 eller i runt tal 297 000 kronor.

Utskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 14 inte funnit
anledning till erinran mot förslaget om uppflyttning av tjänsten som inspektör
för sinnesslövården i Cp 13 till överinspektör i Cp 14.

Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framlagda förslag har inte givit
utskottet anledning till annat uttalande än att utskottet understryker angelägenheten
av att medicinalstyrelsen genom fortsatta rationaliseringsundersökningar
och på annat sätt söker hålla kraven på ytterligare medel för
personal nere.

Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningen synes kunna
godtagas hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för medicinalstyrelsen, vilka påkallas
av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 1 029 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 286 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 273 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 532 000

Summa kronor 3 120 000;

c) till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 120 000 kronor.

5:o) Medicinalstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, s. 16—19), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
49 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinalstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 471 000
kronor.

6:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 6, s. 19—22) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

6

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

departementschefen förordad avlöningsstat för medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57, dels ock till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 385 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 358 000 kronor.

Beredskapsplanläggningen av de för totalförsvaret gemensamma krigsblodgivarcentralerna
beräknas vara i sina huvuddrag slutförd med utgången
av innevarande budgetår. Departementschefen har med hänsyn härtill intet
att erinra mot att den med ett arvode av 7 200 kronor per år förenade befattningen
såsom föredragande i blodtransfusionsärenden då indrages.

För biträde vid krigsplacering m. in. av läkare föreslås inrättad en befattning
såsom kansliskrivare i lönegrad Cg 15. Enär den nuvarande arvodesbefattningen
för en pensionsavgången underofficer samtidigt indrages,
beräknas kostnadsökningen för ändamålet uppgå till endast 4 488 kronor.

För omläggning och modernisering av sjuksköterskeregistret förordas
en försöksverksamhet i mindre skala. Enligt föreliggande, av centralbyrån
och medicinalstyrelsen uppgjorda planer skulle denna omfatta i runt tal
6 000 icke yrkesverksamma sjuksköterskor och beräknas draga en kostnad
av omkring 12 000 kronor. En sådan försöksverksamhet anses böra igångsättas
snarast. Medel för ändamålet föreslås anvisade under medicinalstyrelsens
omkostnadsanslag.

För vissa automatiska utgiftsstegringar beräknas 29 436 kronor.

Med hänsyn till det anförda uppräknas anslaget med 26 724 eller i runt
tal 27 000 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 64 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 258 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 61 700

Summa kronor 385 000;

b) till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 385 000 kronor.

7

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

7:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 23), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 38 600 kronor.

8:o) Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 24 och 25), vilket innebär ökad
medelsanvisning med 25 000 kronor till ersättningar för semester- och sjukvikarier,
handräckning m. in. samt med 30 000 kronor till hyror, frakter
m. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss
sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 225 000 kronor.

9:o) Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara.
Kungl. Maj :t har (punkt 9, s. 25—31) föreslagit riksdagen att till Utrustning
m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 300 000 kronor.

Inom ramen för av riksdagen hittills anvisade medel kan utrustning till
beredskapssjukhusen anskaffas för omkring 98 400 vårdplatser. Enligt hittills
verkställd preliminär lokalplanläggning kan utrustning beräknas behöva
anskaffas till i runt tal 110 000 av fastställt antal om 112 373 vårdplatser.
I enlighet härmed skulle sålunda återstå 11 600 vårdplatser, för
vilkas utrustning medel icke finnes tillgängliga. Då materielkostnaden per
vårdplats numera kan uppskattas till 835 mot tidigare 844 kronor, skulle
medelsbehovet för att täcka den återstående materielbristen uppgå till
9 686 000 kronor. Departementschefen anser sig kunna tillstyrka, att av
sistnämnda belopp för nästa budgetår anvisas 2 228 000 kronor. Då en medelsanvisning
av denna storleksordning skulle möjliggöra en materielanskaffning
för något mer än 2 600 vårdplatser, skulle härigenom sammanlagt
omkring 101 000 platser kunna bliva fullt utrustade.

Av den beräknade totalkostnaden, 2 500 000 kronor, för anskaffning av
sanitetsteknisk utrustning till vissa för användning såsom beredskapssjukhus
avsedda lokaler har under budgetåren 1954/55 och 1955/56 anvisats
tillhopa 1 250 000 kronor. Departementschefen anser, att det resterande
medelsbehovet för detta ändamål bör täckas under de båda närmaste budgetåren.
För budgetåret 1956/57 bör alltså anvisas 625 000 kronor.

Det återstående medelsbehovet för anskaffande av utrustning till de
provisoriska förlossningshemmen uppgår till 450 000 kronor. Då även detta

8 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

behov bör täckas under de båda närmast följande budgetåren förordas, att
för budgetåret 1956/57 anvisas ett belopp av 225 000 kronor.

bör anskaffning av mätinstrument för användning vid behandling av
skador till följd av radiologisk krigföring har för innevarande budgetår
anvisats 75 000 kronor, avseende s. k. kontamineringsmätare, varjämte
nämnden bemyndigats att inom ramen för ett belopp av 225 000 kronor
utlägga beställningar på vissa avläsningsinstrument. Då dessa instrument
torde komma att levereras under nästa budgetår, bör medel för ändamålet
nu anvisas. Totalkostnaden för anskaffande av kontamineringsmätare har
beräknats till 206 000 kronor, och det återstående medelsbehovet uppgår sålunda
till 131 000 kronor. Det förordas, att för detta ändamål för nästa budgetår
anvisas oförändrat belopp 75 000 kronor.

Medelsbehovet för utbyggnad av krigsblodgivarorganisationen har för en
första etapp avseende 30 av planerade 60 blodgivningscentraler beräknats
till 1 500 000 kronor, varav för innevarande budgetår anvisats 750 000 kronor.
Återstående del av nämnda medelsbehov eller 750 000 kronor anses
böra anvisas för nästa budgetår.

För att säkerställa tillgången till infusionslösningar av olika slag har
fr. o. in. innevarande budgetår medel anvisats för att påbörja uppbyggnaden
av en särskild krigsproduktionsorganisation. Då utrustningskostnaderna
för ändamålet beräknats till sammanlagt 661 000 kronor och för innevarande
budgetår anvisats 200 000 kronor, uppgår det återstående medelsbehovet
sålunda till 461 000 kronor. För ändamålet förordas en medelsanvisning
av 200 000 kronor.

Vissa av nämndens centralförråd är numera i trängande behov av reparation
och översyn, varjämte i några förråd värmeanordningar bör installeras
för att tillgodose det växande behovet av varmförråd. Departementschefen
förordar, att för dessa ändamål anvisas 97 000 kronor.

Det anses nödvändigt, att ytterligare förrådsiokaler anskaffas. Även om
vissa svårigheter synes föreligga att hyra sådana lokaler, bör dock enligt
departementschefen denna utväg i första hand komma i fråga. För inköp av
en förrådsbyggnad beräknas 320 000 kronor. Ifrågakommande markhyra
anses böra bestridas från förslagsanslaget till förvaring och underhåll av
viss sjukvårdsmateriel m. in.

Slutligen anmäler departementschefen, att sjukvårdsberedskapsnämnden
i skrivelser den 6 december 1954 och den 18 november 1955 hemställt om anvisande
av medel dels för anordnande av särskilda kurser för krigsmedicinsk
utbildning av vissa läkare, dels ock för utgivande av en krigsmedicinsk handbok,
avsedd såsom litteraturunderlag vid kursverksamheten och som uppslagsbok
vid den medicinska verksamheten i krig. I sistnämnda skrivelse
framhålles, att om nämnden under senare delen av innevarande budgetår
kan förbereda utgivandet av den krigsmedicinska handboken, densamma
torde kunna föreligga färdig för distribution under sommaren 1957. Kurs -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

9

verksamheten skulle i sådant fall lämpligen kunna börja under hösten
samma år. Tryckningskostnaderna beräknas för en upplaga om 15 000
exemplar till omkring 35 000 kronor och författararvodena till ca 20 000
kronor eller tillhopa 55 000 kronor. Kostnaden per exemplar skulle i så
fall utgöra 3 kronor 67 öre.

För egen del framhåller departementschefen, att det givetvis är angeläget
att i krig eller vid beredskapstillstånd tjänstepliktig medicinalpersonal,
framförallt vissa läkare, kan erhålla lämplig utbildning för sin speciella
verksamhet. Då utgivandet av den föreslagna handboken är en av förutsättningarna
för en sådan utbildning förordas, att medel nu anvisas för
detta ändamål. Nämndens beräkning av medelsbehovet för ändamålet, 55 000
kronor, anses i huvudsak kunna godtagas. Det anses dock böra ytterligare
undersökas om icke en viss reduktion av upplagans storlek är möjlig att
genomföra. Frågan om anvisande av medel för kursverksamheten bör senare
upptagas till prövning.

Vid bifall till vad departementschefen sålunda förordat skulle anslaget
för nästa budgetår behöva uppföras med 4 800 000 kronor. I jämförelse med
medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär förslagen en minskning
av anslaget med 500 000 kronor.

Utskottet, som ansluter sig till departementschefens uppfattning att med
anvisande av medel för särskilda kurser för krigsmedicinsk utbildning av
vissa läkare bör kunna tillsvidare anstå, förutsätter att de senaste rönen
i fråga om skador till följd av radiologisk krigföring samt deras förekommande
och botande ägnas särskild uppmärksamhet i den föreslagna krigsmedicinska
handboken.

Då Kungl. Maj :ts förslag inte givit anledning till annat uttalande och anslagsberäkningen
kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus
vid krig eller krigsfara för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor.

10 :o) Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10, s. 31 och 32), vilket innebär en minskning
av anslaget med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av viss laboratorieutrustning
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.

11 :o) Sinnessjuknämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, s. 32—34), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

10

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

a) godkänna följande avlöningsstat för sinnessjuknämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 8 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 13 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1700

Summa kronor 24 000;

b) till Sinnessjuknämnden: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.

12:o) Sinnessjuknämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 34 och 35), vilket innebär en nedräkning av anslaget
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sinnessjuknämnden: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 000
kronor.

13:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 13, s. 35—49) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens bakteriologiska
laboratorium, vilka påkallas av vad departementschefen föreslagit, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57,
dels ock till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 333 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 423 000 kronor.

Den alltmer ökade terapin med antibiotika har medfört en påtagligt ökad
frekvens av svampsjukdomar. Departementschefen finner därför angeläget,
att laboratoriet kan förfoga över sakkunskap på detta område. I avbidan på
ytterligare erfarenheter rörande omfattningen av dessa speciella arbetsuppgifter
tillstyrkes, att för anlitande av en deltidsanställd läkare för angivna
ändamål för nästa budgetår anvisas i runt tal 6 500 kronor. Det nuvarande
arvodet till ett vetenskapligt biträde i biologi, vilket arvode för innevarande
budgetår tagits i anspråk för nämnda arbetsuppgifter, kan i så fall frigöras.
Detta arvode bör då i första hand utnyttjas för att bereda laboratoriet tillgång
till en specialist på det viktiga antibiotikaområdet, där laboratoriets
alltmer växande arbetsuppgifter nu synes kräva en personalförstärkning.

Beträffande serologiska avdelningen tillstyrkes, att medel beräknas för
anställande av en befattningshavare för serumrening m. fl. arbetsuppgifter.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

11

Tjänstebenämning och lönegradsplacering för denna befattning bör senare
upptagas till prövning.

Laboratoriets verkstadssektioner är underdimensionerade i förhållande
till de redan nu omfattande och alltmer ökande arbetsuppgifterna. Därför
förordas, att snickerisektionen förstärkes med en hantverkare och mekaniska
verkstaden med en reparatör, båda i lönegrad Cg 12. Förstnämnda
befattning är avsedd bl. a. för biträde vid tillverkningen av polioympämne.

För tillverkning av poliovaccin föreslås personalförstärkning med följande
tjänster.

Virusavdelningen: 1 läkare (arvode 28 800 kronor), 3 laboratorieläkare/
assistenter Cg 23—29 (27), 1 laboratorieassistent Cg 17, 2 förste laboratoriebiträden
Cg 15, 1 preparator Cg 14, 3 laboratoriebiträden, högst Cg 13, 3
institutionsvaktmästare Cg 12, 6 laboratoriebiträden Cg 11, 4 stallbiträden
Cg 10, 1 skriv/kontorsbiträde Cg 4—8, 6 förste biträden Cg 8 samt 11 biträden,
högst Cg 6. Ekonomiavdelningen: 1 laboratorieingenjör Cg 31, 1 instrumentmakare
Cg 16, 1 bilförare Cg 10, 1 skriv/kontorsbiträde Cg 4—8 samt
1 biträde Cg 6. Departementschefen framhåller i anslutning härtill, att ett
av riksdagen år 1954 lämnat bemyndigande för laboratoriet att mot särskilt
arvode anlita en teknisk konsult närmast för serologiska avdelningens räkning
icke längre synes erforderligt, därest den i nu förevarande sammanhang
begärda tjänsten som laboratorieingenjör i lönegrad Cg 31 inrättas.
Vidare bör löneställningen för befattningen såsom instrumentmakare i lönegrad
Cg 16 omprövas vid uppkommande ledighet. Slutligen understryker
departementschefen angelägenheten av att laboratoriets styrelse noga följer
behovet av personal för tillverkningen av polioympämne och i möjligaste mån
anpassar personalen efter vad som vid varje tidpunkt kan anses vara av
behovet påkallat.

Vad angår begärda löneregleringar förordar departementschefen, under
hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor, dels att en befattning såsom biträde
för skriv- och kontorsgöromål i lönegrad Cf 4—Ce 8 på diagnostiska
avdelningen utbytes mot en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ce It, dels att
en förrådsförinanstjänst i lönegrad Ca 12 och en expeditionsvaktstjänst i
lönegrad Cg 10 på ekonomiavdelningens kameralsektion utbytes mot befattningar
såsom materialförvaltare i lönegrad Ca 14 resp. kanslibiträde i
lönegrad Cg 11, dels att en befattning som reparatör i lönegrad Ce 11 på
ekonomiavdelningens tekniska sektioner uppflyttas till lönegrad Ce 12, dels
ock att en hantverkartjänst i lönegrad Ce 12 vid samma sektioner utbytes
mot en snickeriförmanstjänst i lönegrad Ce 14. Vidare bör två laboratoriebiträdesbefattningar
i lönegrad Cg 9 på diagnostiska avdelningen utbytas
mot två befattningar som förste biträden i lönegrad Ce 8. I enlighet med
grunderna för den reglerade befordringsgången bör ett kontorsbiträde överföras
på ordinarie stat.

12

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Med hänsyn till föreslagna personalförstärkningar och löneregleringar
beräknas för vikariats- och övertidsersättningar en ökad medelsanvisning
med i runt tal 53 000 kronor.

I anledning av vad statsutskottet anfört härom i sitt utlåtande nr 11/1955
framhåller departementschefen, att det f. n. icke torde vara möjligt att upptaga
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal obetecknad.

Vid bifall till vad sålunda förordats erfordras en ökning av medelsanvisningen
med 522 212 kronor för personalförstärkningar, varav 495 624 kronor
för tillverkningen av polioympämne, med omkring 2 600 kronor för
löneregleringar samt med 53 000 kronor för vikariatsersättningar m. m.
Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen med cirka 331 980 kronor
för löneklassuppflyttningar och höjningen av det rörliga tillägget m. m.
Anslaget uppräknas alltså med 909 792 kronor eller i runt tal 910 000 kronor.

Utskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl.
Maj :ts i statsverkspropositionen under För flera huvudtitlar gemensamma
frågor framlagda förslag i fråga om lönegradsuppflyttningar och ändrade
tjänstebenämningar av vissa tjänster vid laboratoriet.

I sitt utlåtande nr 179/1955 anförde utskottet bl. a., att problemet om
framställande av polioympämne inte är slutgiltigt löst. I anslutning till
detta uttalande vill utskottet här allenast understryka vad departementschefen
anfört om angelägenheten av att personalen i möjligaste mån anpassas
efter vad som vid varje tidpunkt kan anses vara av behovet påkallat.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslagsberäkningen hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens bakteriologiska laboratorium,
vilka påkallas av vad departementschefen förordat i
statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 januari
1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 446 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 68 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 157 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 662 000

Summa kronor 3 333 000;

Statsutskottets utlåtande nr It år 1956

13

c) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 333 000
kronor.

14:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 49—54), vilket innebär en ökning av
anslaget med 600 000 kronor, varav 225 000 kronor till inköp och underhåll
av djur samt 215 000 kronor till inköp av förbrukningsartiklar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens bakteriologiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 2 150 000 kronor.

15 :o) Inredning och utrustning av virusavdelning vid statens bakteriologiska
laboratorium m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 15, s. 54—58) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande
av i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 januari 1956 angivna
beställningar, dels ock till Inredning och utrustning av virusavdelning vid
statens bakteriologiska laboratorium m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

Något anslag för ifrågavarande ändamål finnes icke uppfört i riksstaten
för innevarande budgetår.

Departementschefen anför, att uppförandet av den beslutade nybyggnaden
för virusavdelning vid statens bakteriologiska laboratorium och virusinstitution
vid karolinska institutet kan beräknas komma att påbörjas under
våren 1956. Då byggnadstiden uppskattas till omkring två år, kan nybyggnaden
beräknas vara färdig under senare delen av budgetåret 1957/58. Medel
för inredning och utrustning av laboratoriets virusavdelning bör därför
ställas till förfogande under budgetåret 1956/57.

Kostnaderna för ändamålet, som i propositionen nr 128/1954 på grundval
av 1952 års preliminära kalkyler uppskattades till omkring 513 000 kronor,
vartill kom cirka 175 000 kronor för viss fast inredning, beräknas numera
uppgå till icke mindre än 1 440 000 kronor. De huvudsakliga orsakerna
till denna betydande kostnadsökning är dels att vissa kostnader om cirka
34 000 kronor, som tidigare ansetts böra belasta virusinstitutionen, numera
överförts till virusavdelningen, dels att kostnader om cirka 143 000
kronor för ombyggnad av diskavdelningen m. m. tillkommit, dels att i
kostnaden numera inräknats ett belopp om cirka 91 000 kronor för oförutsedda
utgifter, dels ock slutligen intill ett belopp av omkring 659 000
kronor inträffade prisstegringar samt, framför allt, den snabba och ytterst
betydande utvecklingen på virusområdet sedan år 1952, kännetecknad framför
allt av vävnadskulturförfarandets numera helt dominerande ställning.
Härtill kommer, att år 1952 endast preliminära ritningsutkast förelåg,
varför någon detaljgenomgång av utrustningsbehovet då ej kunde ske.

14

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Departementschefen framhåller i anslutning härtill, att den betydande
skillnaden mellan den preliminärt beräknade kostnaden och nu framlagda
äskanden måste anses vara synnerligen anmärkningsvärd. Man synes emellertid
kunna godtaga de skäl av olika slag, som laboratoriets styrelse anfört
som förklaring till denna differens. På grund härav och med hänsyn till
vad förut anförts beträffande tidpunkten för byggnadsarbetenas avslutande
anser departementschefen sig böra förorda, att medel nu anvisas för utrustning
m. in. av laboratoriets del av virusbyggnaden. Departementschefen
framhåller emellertid, att han har för avsikt föreslå Kungl. Maj :t, att åt
1954 års medicinska utrustningskommitté, som bl. a. omhänderhar motsvarande
frågor för virusinstitutionens del, uppdrages att jämväl handha
utrustningen av virusavdelningen för att därigenom erhålla dels en samordning
av utrustnings- och anskaffningsfrågorna, dels en granskning av
utrustningsförslaget. I avbidan på resultatet av denna granskning, som
bör ske med tillvaratagande av alla möjligheter till besparingar, är departementschefen
icke beredd att nu tillstyrka en medelsanvisning om
mer än 800 000 kronor för budgetåret 1956/57. För ändamålet bör anvisas
ett särskilt reservationsanslag om samma belopp. Sedan granskningen avslutats
bör emellertid Kungl. Maj :t kunna bemyndiga kommittén att utöver
nämnda belopp men inom ramen för nyss angivna totalsumma, 1 440 000
kronor, utlägga beställningar på ytterligare erforderlig materiel.

Utskottet vill i anslutning till vad departementschefen anfört om den
anmärkningsvärda skillnaden mellan de ursprungligen gjorda och de nu
redovisade kostnadsberäkningarna uttala en förväntan, att laboratoriets
ledning för framtiden vinnlägger sig om noggrannhet i kalkyler och anslagsberäkningar.

Kungl. Maj :ts förslag har utskottet i det uppkomna läget funnit sig böra
godtaga.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 januari
1956 under förevarande punkt angivna beställningar;

b) till Inredning och utrustning av virusavdelning vid
statens bakteriologiska laboratorium in. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

16 :o) Inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 16, s. 59) samt under erinran att
medlen är avsedda för statsbidrag till en laboratoriebyggnad i Sundsvall
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

15

att riksdagen må till Inrättande av vissa bakteriologiska
laboratorier i Norrland för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kronor.

17:o) Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 60—62), vilket innebär en med 45 000
kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens rättskemiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 155 000 kronor.

18:o) Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 19, s. 63—67) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens farmacevtiska
laboratorium, som föreslagits av departementschefen, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för statens farmacevtiska laboratorium,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock
till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 517 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 497 000 kronor.

Förslag om inrättande av en professur i farmakodynamik och toxikologi
vid farmacevtiska institutet har efter föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet
förelagts riksdagen. I enlighet med vad departementschefen
därvid förordat kommer innehavaren av tjänsten såsom avdelningsföreståndare
i lönegrad Ca 37 vid laboratoriets biologiska avdelning att
utses till innehavare av denna professur vid institutet med skyldighet för
honom att samtidigt mot ett särskilt arvode fungera såsom föreståndare
för nämnda avdelning. Tjänsten såsom avdelningsföreståndare vid laboratoriet
skulle i så fall indragas. Med hänsyn till de fördelar av olika slag
såväl för farmacevtiska institutet som för laboratoriet, som enligt vad
medicinalstyrelsen och institutets styrelse framhållit kommer att vara förenade
med en sådan anordning, har departementschefen ansett sig böra
godtaga den föreslagna organisationen. Departementschefen framhåller
dock, att han vid sitt ställningstagande utgått från att assistent- och annan
biträdespersonal genom institutets försorg vid behov ställes till professorns
förfogande i sådan utsträckning, att denne i erforderlig omfattning kan
ägna sig även åt arbetsuppgifterna såsom avdelningsföreståndare vid laboratoriet.
Såsom ersättning för utförandet av dessa arbetsuppgifter bör till
innehavaren av professuren utgå ett särskilt avdelningsföreståndararvode
om 1 500 kronor för år. Vidare utgår departementschefen från att under
omkostnadsanslaget eller eljest uppkommande merkostnader för laboratoriet
i anledning av det nu föreslagna samarbetet ersättes av institutet.

Innehavaren av assistentbefattningen i högst lönegrad Ce 25 anses efter

16

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

avlagd farmacie licentiatexamen liksom övriga assistenter med motsvarande
utbildning böra placeras i den lönegrad, som följer av Kungl. Maj :ts beslut
den 5 juni 1953 om lönegradsplacering av vetenskapligt utbildade assistenter.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör vidare en befattning såsom
kontorsbiträde i lönegrad Cf 4—Ce 8 vid apoteksinspektionen uppflyttas till
kanslibiträde i lönegrad Ce 11.

För vissa automatiska utgiftsökningar för löneklassuppflyftningar och
höjningen av det rörliga tillägget m. m. beräknas i runt tal 49 000 kronor.

Vad sålunda förordats påkallar en uppräkning av medelsanvisningen med
20 020 kronor eller i runt tal 20 000 kronor.

Utskottet, som i sitt utlåtande nr 14 inte funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj :ts under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda
förslag om uppflyttning av ett biträde i reglerad befordringsgång vid
apoteksinspektionen till kanslibiträde, kommer att i annat sammanhang
tillkännage sin ståndpunkt till ett under åttonde huvudtiteln framlagt förslag
om inrättande av en professur i farmakodynamik och toxikologi vid
farmacevtiska institutet.

Vad chefen för inrikesdepartementet i förevarande sammanhang anfört
och föreslagit har inte givit utskottet anledning till annat uttalande än att
utskottet understryker, att det föreslagna närmare samarbetet mellan de
båda institutionerna inte under någon förevändning får tagas till intäkt
för krav på ökad medelstilldelning till laboratoriet.

Då inte heller anslagsberäkningen givit anledning till erinran, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statens farmacevtiska laboratorium i överensstämmelse
med vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens farmacevtiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 2 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 350 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 94 300

Summa kronor 517 000;

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

17

c) till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 517 000
kronor.

19ro) Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 67 och 68), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 34 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens farmacevtiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 146 000 kronor.

20 :o) Svenska farmakopékommittén m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 21,
s. 68—72) föreslagit riksdagen att till Svenska farmakopékommittén in. m.
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 67 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att antalet ledamöter i farmakopékominittén
utökas med en representant för veterinärmedicinen. Såsom f. n.
gäller beträffande de ledamöter, som icke tillika är representanter för
Sverige i den nordiska farmakopénämnden, föreslås arvodet till den nye
ledamoten utgå med 1 000 kronor för år.

Arvodet till kommitténs sekreterare skall enligt Kungl. Maj :ts beslut
den 3 juni 1955 utgå med belopp motsvarande lönen i 29 löneklassen å löneplan
nr 1. Det fr. o. in. den 1 januari 1955 utgående särskilda lönetillägget
föranleder därför en höjning av medelsanvisningen med 1 556 kronor.

Anslagsposten till expenser föreslås uppräknad med 1 000 kronor.

Vad slutligen angår Sveriges andel i de gemensamma kostnaderna för
den nordiska farmakopénämnden beräknas en med 1 850 kronor ökad
medelsanvisning. Därvid förutsättes, att det liksom hittills skall få ankomma
på Kungl. Maj:t att sedermera närmare bestämma andelens storlek.

Vad sålunda förordats föranleder en uppräkning av anslaget med 5 406
kronor, vilket belopp bl. a. med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna
rörande kostnaderna för det nordiska samarbetet anses böra avrundas
uppåt till 6 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Svenska farmakopékommittén m. m.
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 73 000
kronor.

21 :o) Statens rättsläkarstationer: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
22, s. 72—78) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens rättsläkarstationer,
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr 11

18

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

vilka påkallas av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för statens rättsläkarstationer,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens
rättsläkarstationer: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 354 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 319 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har föreslagit att fr. o. m. den 1 juli 1956 vid rättsläkarstationen
i Stockholm provisoriskt skall inrättas en särskild avdelning
för antropologisk-genetiska undersökningar under ledning av en laborator.
Beträffande detta förslag erinrar departementschefen om att medel
fr. o. m. innevarande budgetår anvisats för anordnande försöksvis vid
denna station av sådana undersökningar. Verksamheten handhas f. n. av
en läkare mot ett arvode av 20 400 kronor för år jämte viss del av inflytande
taxeersättningar. De antropologiska undersökningarna innebär
ökade möjligheter när det gäller att fastställa faderskap till bl. a. barn
utom äktenskap och har därför redan enligt gällande rätt stor betydelse.
Det är givetvis ett starkt både allmänt och enskilt intresse, att det rättsligen
fastställda faderskapet överensstämmer med det biologiska. Departementschefen
har med hänsyn härtill för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t,
att åt lämpligt organ uppdrages att utreda såväl behovet av specialutbildade
läkare för dessa undersökningar jämte därmed sammanhängande
rekryteringsfrågor m. in. som organisationen i övrigt av denna verksamhet.
I avbidan på resultatet av denna utredning anser sig departementschefen
icke kunna tillstyrka annan ökning av den för detta ändamål avsedda personalen
än med ett laboratoriebiträde med placering tills vidare i lönegrad
Cg 13. Kostnaden härför kan beräknas till omkring 10 300 kronor.
Den f. n. inrättade befattningen såsom läkare måste anses erforderlig redan
vid nuvarande omfattning av dessa undersökningar. Utan att därmed
taga definitiv ställning till den framtida organisationen av denna verksamhet
förordar departementschefen därför, att befattningshavaren beredes
extra ordinarie anställning med placering tills vidare i lönegrad Ce 29. Förslaget
innebär en kostnadsökning i förhållande till nu utgående arvode med
1 356 kronor per år. Departementschefen framhåller i detta sammanhang
sin avsikt att —- om riksdagen ej framställer erinran häremot — föreslå
Kungl. Maj:t att höja nuvarande avgifter för dessa undersökningar —-50 kronor för varje undersökt person — i sådan utsträckning, att full
kostnadstäckning erhålles för utgifter av såväl avlönings- som omkostnadsnatur.

I enlighet med vad departementschefen i det följande anför under anslaget
till Anordnande av en rättsläkarstation i Umeå kan nybyggnad för
stationen därstädes beräknas vara färdig omkring årsskiftet 1956—57. Den
fr. o. m. innevarande budgetår vid Stockholm sstationen inrättade rättsläkar -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

19

tjänsten i lönegrad Cg 29 bör i så fall, så snart verksamheten i Umeå kan
komma i gång, överflyttas dit och innehavaren tjänstgöra som föreståndare
för stationen. Tjänsten bör då liksom motsvarande befattning i Lund placeras
i lönegrad Ce 31. Med hänsyn till vad nu anförts beträffande tidpunkten
för en överflyttning av tjänsten anses medel för denna lönereglering,
i runt tal 1 000 kronor, böra beräknas för första halvåret 1957. Däremot
föreslås ej nu någon ändring av personalförteckningen. Kungl. Maj :t
anses i stället böra bemyndigas att när frågan härom aktualiseras vidtaga
nyss angiven ändring av personalförteckningen.

Vad härefter angår begärda löneregleringar framhåller departementschefen,
att rättsmedicinalväsendet genom bristen på rättsläkare kommit
i ett prekärt läge, och att åtgärder för dess avhjälpande är nödvändiga.
Den av medicinalstyrelsen i sådant syfte föreslagna uppflyttningen av en
rättsläkartjänst vid stockholmsstationen från lönegrad Ce 29 till Ce 33 anser
departementschefen sig dock icke f. n. kunna tillstyrka. I stället förordas,
att utredning skyndsamt verkställes rörande frågan om erforderliga åtgärder
för att erhålla en bättre rekrytering till rättsläkarbanan i allmänhet,
däri inbegripet utbildningsfrågor m. m. Resultatet av utredningen bör
om möjligt kunna föreläggas redan nästa års riksdag. Denna utredning
anses lämpligen böra samordnas med den för antropologisk-genetiska avdelningen
ifrågasatta utredningen.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör vidare en befattning
som bårhusföreståndare i lönegrad Ca 14 och två som vaktmästare
i lönegrad Ca 12 uppflyttas till Ca 16 resp. Ca 14, de senare under benämningen
bårhusvaktmästare. Till innehavarna av de båda vaktmästarbefattningarna
nu utgående personliga lönetillägg bör i så fall indragas.

Medelsbehovet i övrigt under anslaget, innefattande vissa automatiska
utgiftsökningar för löneklassuppflyttningar och höjningen av det rörliga
tillägget in. m., beräknas till i runt tal 20 400 kronor.

Vid bifall till det anförda skulle anslaget uppräknas med 34 730 eller i
runt tal 35 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr Huss väckt motion (I: 86), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
begära en översyn av behörighetsfordringarna för vinnande av anställning
såsom assistent vid rättsläkarstation,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Carlqvist och fru Sjöström-Bengtsson (1:88) och den andra
inom andra kammaren av fru Eriksson i Ängelholm m. fl. (II: 126), i vilka
— såvitt avser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte upp -

20

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

räkna det under elfte huvudtiteln, punkt 22, äskade anslaget för avlöningar
vid statens rättsläkarstationer för budgetåret 1956/57 på 354 000 kronor
med 6 500 kronor till 360 500 kronor samt att riksdagen måtte uttala sig
för bibehållande av nuvarande avgifter för antropologiska faderskapsundersökningar
eller 50 kronor per undersökt person.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden får utskottet hänvisa
till motionerna I: 86 samt II: 126.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj .ts under För
flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda förslag, att bårhusföreståndaren
och två vaktmästare hos statens rättsläkarstation vid Stockholm
skall uppftyttas i lönegrad, de senare under benämningen bårhusvaktmästare.

Med anledning av yrkandet i motionen 1: 86 om en översyn av behörighetsfordringarna
för assistent vid rättsläkarstation vill utskottet erinra,
att departementschefen efter vederbörligt bemyndigande numera tillkallat
en särskild utredningsman rörande bl. a. frågan om erforderliga åtgärder
för att erhålla en bättre rekrytering till rättsläkarbanan. Då syftet med
motionen därigenom får anses tillgodosett, bör motionen inte föranleda
någon åtgärd.

Det i motionerna I: 88 och II: 126 gjorda yrkandet att nuvarande avgifter
för antropologiska faderskapsundersökningar — 50 kronor för undersökt
person — skall bibehållas kommer utskottet att behandla under nästföljande
punkt i detta utlåtande. Förslaget om inrättande av en ambulerande
undersökningscentral på rättsläkarstationen i Lund samt om uppräkning
för detta ändamål av förevarande anslag med 6 500 kronor synes
inte böra upptagas till prövning, förrän resultatet föreligger av den nyssnämnda
utredningen, vilken omfattar jämväl frågan om organisationen
av de antropologisk-genetiska undersökningarna.

Vad departementschefen föreslagit har inte givit utskottet anledning till
annan erinran än att — av skäl som kommer att anges under nästa punkt
-— nuvarande avgifter för de antropologiska faderskapsundersökningarna
inte f. n. bör ändras.

Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningen synes böra
godtagas hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:88 och II: 126, såvitt nu
är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens rättsläkarstationer, som
påkallas av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens rätts -

Statsutskottets utlåtande nr It år 1956

21

läkarstationer, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 29 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 147 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 137 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. . . 40 600

Summa kronor 354 000;

c) till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 354 000 kronor;

II. att motionen 1: 86 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

22:o) Statens rättsläkarstationer: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
23, s. 78—80) föreslagit riksdagen att till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 75 800
kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 91 000 kronor.

Departementschefen förordar, att delposten till övriga expenser vid
rättsläkarstationen i Lund i enlighet med medicinalstyrelsens förslag nedräknas
med 2 200 kronor. För inköp och underhåll av inventarier och instrument
m. m. vid stockholmsstationen bör likaså i enlighet med styrelsens
förslag uppföras en särskild delpost. Det förordas att posten upptages med
18 000 kronor, varav omkring 10 000 kronor avses för utrustning till
antropologisk-genetiska avdelningen. Under delposten till kostnader för
fotografering vid stockholmsstationen beräknas en höjning av medelsanvisningen
med 4 000 kronor.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om att i enlighet
med vad han anfört under föregående anslag kostnaderna för de antropologisk-genetiska
undersökningarna kommer att täckas av den del av inflytande
taxeinkomster, som tages till uppbörd under nu förevarande anslag.
De särskilda uppbördsmedlen torde i så fall kunna uppskattas till i runt tal
40 000 kronor, innebärande en höjning med 35 000 kronor.

Såsom departementschefen i det följande anför under anslaget till Anordnande
av en rättsläkarstation i Umeå kan nybyggnad för stationen därstädes
beräknas vara färdig vid årsskiftet 1956—1957. För den händelse verksamheten
vid umeåstationen skulle kunna påbörjas redan under budgetåret
1956/57, bör därför Kungl. Maj:t, liksom medgivits för innevarande

22

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

budgetår, vara oförhindrad att av förevarande anslag, närmast de för
stockholmsstationen beräknade beloppen, disponera vad som må befinnas
erforderligt för den löpande driften under nästa budgetår av en rättsläkarstation
i Umeå.

I enlighet med det anförda nedräknas anslaget med 15 200 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Huss och fru Svenson (I: 87) och den andra inom andra kammaren
av fröken Höjer m. fl. (II: 125), i vilka hemställts, att riksdagen i avvaktan
på en föreslagen utredning måtte besluta uppräkna det under punkt 23 i
elfte huvudtiteln upptagna anslaget å 75 800 kronor med kronor 35 000 till
110 800 kronor för att det skall bli möjligt att utföra antropologiska faderskapsundersökningar
enligt den taxa som hittills tillämpats — eller 50 kronor
per undersökt person,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Carlqvist och fru Sjöström-Bengtsson (I: 88) och den andra
inom andra kammaren av fru Eriksson i Ängelholm m. fl. (II: 126), i
vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att det under punkt 23 äskade anslaget
måtte uppräknas med 3 500 kronor till 79 300 kronor samt att riksdagen
måtte uttala sig för bibehållande av nuvarande avgifter för antropologiska
faderskapsundersökningar eller 50 kronor per undersökt person.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 87 och II: 126.

Utskottet. Departementschefens förslag innebär bl. a. att nuvarande avgifter
för de antropologisk-genetiska faderskapsundersökningarna skall höjas
i sådan utsträckning, att full kostnadstäckning skulle erhållas för utgifter
av såväl avlönings- som omkostnadsnatur. I enlighet därmed skulle de
särskilda uppbördsmedlen under förevarande anslag, i gällande omkostnadsstat
upptagna till 5 000 kronor, höjas med 35 000 kronor till 40 000
kronor.

Mot detta förslag har ställts yrkanden dels i motionerna I: 87 och II: 125,
att riksdagen för att det skall bli möjligt att utföra antropologiska faderskapsundersökningar
enligt den taxa som hittills tillämpats skall uppräkna
förevarande anslag med 35 000 kronor till 110 800 kronor och dels i motionerna
I: 88 och II: 126, att riksdagen skall uttala sig för bibehållande av
nuvarande avgifter för antropologiska faderskapsundersökningar eller 50
kronor för undersökt person.

Utskottet har under nästföregående punkt nämnt, att en utredningsman
numera tillkallats, vilken vid fullgörandet av sitt uppdrag torde ha att upptaga
jämväl det spörsmål, varom olika meningar sålunda råder. Principiellt
hävdar utskottet den ståndpunkten att en rubbning av bestående

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

23

ordning under pågående utredning bör ske endast i trängande fall. I överensstämmelse
härmed och då tvingande skäl för ändring av ifrågavarande
taxa inte föreligger tillstyrker utskottet ifrågavarande yrkanden i motionerna.
Utskottet nedräknar alltså det av departementschefen föreslagna
beloppet av särskilda uppbördsmedel med 35 000 kronor och uppräknar till
följd härav anslagets slutsumma med samma belopp.

Under hänvisning till vad utskottet anfört i sitt utlåtande rörande rättsläkarstationernas
avlöningsanslag är utskottet inte berett att tillstyrka yrkandet
i motionerna I: 88 och II: 126 att förevarande anslag skulle uppräknas
med 3 500 kronor för resor, traktamenten och expenser för undersökningsmaterial
vid en ambulerande undersökningscentral på rättsläkarstationen i
Lund. Härvid har utskottet förutsatt att hinder inte bör möta mot att föreståndaren
för undersökningsavdelningen i Stockholm efter Kungl. Maj :ts
godkännande vissa dagar tjänstgör i Lund. Förutsättning härför bör emellertid
vara att de lokala myndigheterna ikläder sig kostnaderna för resor
och traktamenten jämte övriga med verksamheten förknippade utgifter.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit har inte givit utskottet anledning
till annat uttalande än att utskottet framhåller önskvärdheten av att
den påbörjade utredningen bedrives skyndsamt.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) avslå motionerna 1: 88 och II: 126, såvitt de avser
uppräkning av förevarande anslag för resor m. m. till eu
ambulerande undersökningscentral i Lund;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 87 och II: 125 ävensom I: 88 och II: 126,
sistnämnda båda motioner, såvitt de avser förevarande anslag,
till den del de icke behandlats under a), till Statens
rättsläkarstationer: Omkostnader för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 110 800 kronor.

23 :o) Anordnande av en rättsläkarstation i Umeå. Kungl. Maj :t har
(punkt 24, s. 80—84) föreslagit riksdagen att till Anordnande av en rättsläkarstation
i Umeå för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
859 000 kronor.

Något anslag för detta ändamål finnes icke uppfört i riksstaten för innevarande
budgetår.

1955 års riksdag fattade principbeslut om inrättande av en rättsläkarstation
i Umeå under förutsättning att en för staten godtagbar uppgörelse
med Västerbottens läns landsting komnie till stånd. Genom beslut den 6
maj 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen att ofördröjligen
med landstinget upptaga förhandlingar i ämnet. Sedan dessa förhandlingar
slutförts har medicinalstyrelsen överlämnat ett mellan styrelsen och lands -

24

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

tingets förvaltningsutskott under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande
träffat avtal angående lokaler för rättsläkarstationen i Umeå.

Statens kostnader beräknas enligt avtalet till högst 762 000 kronor.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 december 1955 godkänt ifrågavarande
avtal.

Lokalerna för rättsläkarstationen beräknas bli färdigställda vid årsskiftet
1956—1957. Departementschefen föreslår, att medel för att möjliggöra en
utbetalning av förenämnda statsbidrag anvisas för budgetåret 1956/57. Av
samma skäl bör medel under nämnda budgetår stå till förfogande också
för bestridande av kostnaderna för utrustning av lokalerna. Sistnämnda
kostnader beräknas till 97 000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle medelsbehovet för anordnande
av en rättsläkarstation i Umeå uppgå till sammanlagt 859 000 kronor.
Departementschefen förordar, att för detta ändamål i riksstaten för nästa
budgetår uppföres ett reservationsanslag om samma belopp.

Slutligen anmäler departementschefen i detta sammanhang, att medicinalstyrelsen
i skrivelse den 13 oktober 1955 lämnat en redogörelse för de
åtgärder, som hittills vidtagits med anledning av Kungl. Maj :ts den 15 juni
1944 och den 26 maj 1950 meddelade uppdrag åt styrelsen att verkställa
utredning rörande inrättande av en rättsläkarstation i Göteborg. Lokalfrågan
har därvid visat sig synnerligen svårlöst. Vid sammanträde i Göteborg
har enighet vunnits därom, att rättsläkarstationens lokaler skall inrymmas
i ett planerat polishus. Något besked om när polishuset kan förväntas
bliva färdigställt, har dock icke kunnat erhållas, då den närmare
utformningen av detsamma är föremål för fortsatta diskussioner mellan
olika kommunala organ i Göteborg. Medicinalstyrelsen har därför upptagit
förhandlingar med staden om anskaffande av provisoriska lokaler, men de
som erbjudits har av flera skäl icke kunnat accepteras. Andra provisoriska
lokaler har icke stått att anskaffa. Då en förläggning av rättsläkarstationen
i anslutning till polishuset kommer att medföra uppenbara fördelar, icke
minst med tanke på samarbetet med polismyndigheterna, har styrelsen ej
funnit anledning närmare undersöka möjligheterna att uppföra en fristående
byggnad för ändamålet. Under hand har styrelsen emellertid erfarit,
att någon centralt belägen tomt icke finnes disponibel.

Då såvitt nu kan bedömas polishuset icke torde komma att uppföras inom
de närmaste åren, har departementschefen velat bringa vad sålunda i ärendet
förekommit till riksdagens kännedom. Departementschefen framhåller
emellertid, att han med uppmärksamhet kommer att följa ärendets vidare
utveckling och vidtaga de ytterligare åtgärder, som må erfordras för en
lösning av denna fråga.

Utskottet. Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att
utsikterna för inrättande under den närmaste framtiden av en rättsläkar -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

25

station i Göteborg måste bedömas som små. Vid sådant förhållande vill
utskottet — som med tillfredsställelse tagit fasta på departementschefens
förklaring att han kommer att vidtaga de ytterligare åtgärder som kan
erfordras för en lösning av denna fråga — ifrågasätta, om inte ansträngningarna
i första hand borde inriktas på att skyndsamt inrätta en rättsläkarstation
i Uppsala.

Kungl. Maj:ts förslag kan av utskottet tillstyrkas.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Anordnande av en rättslåkarstation
i Umeå för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 859 000 kronor.

24:o) Medikolegala besiktningar. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 25, s. 84 och 85), vilket innebär en med 20 000 kronor ökad medelsanvisning
med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medikolegala besiktningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

25:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 26, s. 85—94) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att å personalförteckningen för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl. uppföra 6 nya provinsialläkartjänster,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för förste
provinsialläkare och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1956/57, dels ock till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 13 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 700 000 kronor.

Medicinalstyrelsens förslag innebär bl. a., att på personalförteckningen
skulle uppföras sammanlagt 10 nya provinsialläkartjänster. Av dessa avses
5 för distrikt, som föreslås ändrade från extra till ordinarie, och 5 för att
möjliggöra en uppdelning av särskilt folkrika distrikt.

Departementschefen anför, att den 1 december 1955 distrikt inrättats
för sammanlagt 575 av de på personalförteckningen uppförda 593 provinsialläkartjänslerna.
Av dessa tjänster var 40, varav 13 blockerade, utan
ordinarie innehavare. Särskilt kännbar är denna läkarknapphet i de tre
nordligaste länen, där antalet tjänster utan innehavare uppgick till icke
mindre än 21. Det har visat sig svårare att besätta provinsialläkartjänsterna
i nämnda län, när nya distrikt inrättas i andra län. En viss återhållsamhet
bör därför iakttagas vid inrättande av nya distrikt. Å andra
sidan bör emellertid, såsom medicinalstyrelsen framhållit, möjlighet finnas
för Kungl. Maj:t att åtminstone i trängande fall inrätta sådana distrikt
även vid sidan av dem, som tillkommer för att åstadkomma större över -

26

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ensstämmelse mellan kommunindelningen och den nuvarande indelningen
i provinsialläkardistrikt. Med hänsyn härtill förordar departementschefen,
att för ifrågavarande ändamål samt för omvandling av extra distrikt till
ordinarie inrättas sammanlagt 6 nya provinsialläkartjänster. Under nästa
budgetår skulle sålunda på personalförteckningen finnas sammanlagt 599
sådana tjänster. Till frågan om vilka åtgärder, som bör vidtagas för att
underlätta ett eventuellt överförande av huvudmannaskapet för denna
öppna vård till landstingen, är departementschefen icke beredd att nu
taga ställning. Detta spörsmål anses böra lösas i annat sammanhang och
lämpligen beaktas av kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i
riket vid dess utredningsarbete på förevarande område.

Vidare förordas en uppräkning av nu utgående ersättningar till förste
provinsialläkarna för vissa expenser. Departementschefen kan dock icke
tillstyrka en höjning av för detta ändamål beräknat belopp, 48 100 kronor,
med mer än omkring 50 procent.

Förslaget om inrättande av ett antal biträdande provinsialläkartjänster
för att försöksvis pröva en organisation med gemensamma mottagningslokaler
m. in. för flera tjänsteläkare har i och för sig lämnats utan erinran
av remissinstanserna. Departementschefen framhåller för egen del, att
genom en sådan försöksverksamhet många värdefulla erfarenheter skulle
kunna erhållas. Detta gäller t. ex. beträffande den lämpligaste ansvarsoch
arbetsfördelningen mellan läkarna, mottagningslokalernas utformning
och utrustning, sköter ske- och biträdesassistans, samt möjligheterna
att anordna nattjour, vikariat vid semester och annan ledighet m. m. Med
hänsyn härtill förordas, att för ändamålet inrättas tre biträdande provinsialläkartjänster,
vilket antal anses vara tillräckligt för att åstadkomma
en önskvärd varierande detaljutformning. Befattningarna anses åtminstone
tills vidare böra inordnas å löneplan nr 1 och därvid placeras i lönegrad
Ce 25. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter beträffande avlöningsförmåner m. in., som erfordras vid ett
sådant ställningstagande, ävensom i övrigt erforderliga bestämmelser rörande
verksamhetens utformning.

Frågan om ersättning till läkare, som fullgör jourtjänstgöring för provinsialläkare
har, såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, av
Kungl. Maj:t numera avgjorts genom beslut den 22 juli 1955. Kostnaden
för denna ersättning beräknas till omkring 60 000 kronor.

Beträffande förslaget om skiljande av förste provinsialläkartjänsten i
Gotlands län från provinsialläkartjänsten i Visby distrikt framhåller departementschefen,
att det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att om så vid
förestående nyindelning av Gotlands län i provinsialläkardistrikt visar sig
erforderligt och lämpligt besluta härom. Någon ökning av det antal provinsialläkartjänster,
som eljest erfordras vid denna nvindelning, bör emellertid
icke därigenom få uppkomma.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

27

Vad härefter angår medelsbehovet för nästa budgetår räknar departementschefen
med avlöningar till 24 förste provinsialläkare och 575 provinsialläkare.
Till grundlöner åt dessa befattningshavare samt till förenämnda
expensersättningar kan medelsbehovet beräknas uppgå till 9 225 000
kronor, vilket belopp dock med hänsyn till de senaste årens underbelastning
på ordinarieposten anses kunna avrundas nedåt till 9 000 000 kronor.
Medelsbehovet under icke-ordinarieposten beräknas i anslutning till nu
framlagda förslag och med beaktande av belastningen under budgetåret
1954/55 till i runt tal 2 500 000 kronor. För rörligt tillägg beräknas omkring
2 286 000 kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 13 800 000 (+ 1 100 000) kronor.

Personalförteckningen för nästa budgetår bör upptaga 6 nya provinsialläkartjänster.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Huss väckt motion (I: 19), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslaget för ersättning för vissa
expenser till förste provinsialläkare uppräknas till 96 200 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Huss (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr
Rimmerfors (II: 138), i vilka hemställts, att riksdagen, utöver vad Kungl.
Maj :t föreslagit i fråga om biträdande provinsialläkartjänster, beslutar
inrätta ytterligare en sådan tjänst och att samtliga fyra tjänster placeras
i lönegrad Ce 28.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna I: 19 och II: 138.

Utskottet. Av vad kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i
riket anfört synes framgå, att den på utredningsarbetets förhållandevis
tidiga stadium intagit den ståndpunkten att huvudmannaskapet för provinsialläkarvården
bör övertagas av landstingen. Utskottet vill därför understryka
vad departementschefen framhållit om att denna fråga inte nu bör
upptagas till prövning.

Såsom i motionen I: 19 framhålles kan skäl anföras för en uppräkning
utöver den, som av Kungl. Maj :t förordats, av ersättningen till förste provinsialläkare
för vissa expenser. Utan tillgång till uppgift om de faktiska
belopp, som av förste provinsialläkarna utgivits för ändamålet, är utskottet
likväl inte berett att företaga en uppräkning utöver den som föreslagits av
departementschefen. Utskottet förutsätter emellertid att utredning i av utskottet
angivet hänseende — vilken lämpligen synes kunna anförtros åt
kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket — förebringas i så
god tid, alt medicinalstyrelsen vid tidpunkten för avgivande av anslagsäskanden
för budgetåret 1957/58 har tillgång till det siffermaterial, som

28 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

synes erforderligt innan slutlig ställning tages till det av motionären gjorda
yrkandet.

Såsom framgår av vad departementschefen anfört är det ett flertal
frågor som behöver närmare utredas, innan ställning kan tagas till förslaget
om ett mera allmänt införande av flerläkarmottagningar inom provinsialläkarväsendets
ram. Då genom inrättandet av tre biträdande provinsialläkartjänster
i lönegrad Ce 25 åtskilliga erfarenheter torde kunna
vinnas om lämpligheten av den ifrågasatta anordningen, har utskottet intet
att erinra mot att detta förslag godtages på försök. Såsom departementschefen
framhållit synes tre biträdande provinsialläkartjänster förslå för
att åstadkomma den variation av detaljutformningen som är önskvärd. Av
denna anledning är utskottet inte berett att i detta sammanhang förorda
yrkandet i motionerna 1:89 och II: 138 att försöksorganisationen skall
utbyggas genom inrättande av ytterligare en biträdande provinsialläkartjänst.

Vidkommande yrkandet i nämnda motioner att biträdande provinsialläkartjänsterna
skulle placeras i lönegrad Ce 28 vill utskottet anföra, att
den av statens lönenämnd föreslagna utbyggnaden av löneplan nr 3 med
två löneklasser under den f. n. lägsta, varvid biträdande provinsialläkare
skulle erhålla en lägre löneställning än provinsialläkare, synes utskottet
innefatta ett beaktansvärt uppslag. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t,
därest motionärernas farhågor om rekryteringssvårigheter skulle besannas,
ägnar dessa och närliggande frågor vederbörlig uppmärksamhet.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har inte givit
utskottet anledning till annat uttalande än eu erinran, att fjolårets riksdag
förutsatt, att kommittén för översyn av hälso- och sjukvården skall
bedriva sitt arbete på sådant sätt, att utbyggnaden av tjänsteläkarkåren
till den nivå, som motsvarar utvecklingens krav, inte fördröjs genom kommitténs
arbete.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
anslagsberäkningarna hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 19 samt I: 89 och II: 138

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för förste provinsialläkare och provinsialläkare
in. fl., vilka påkallas av de förslag, som framlagts
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4
januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Statsutskottets utlåtande nr it år 1956

29

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän (förste

provinsialläkare och provinsialläkare), förslagsvis
................................ 9 000 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden till biträdande förste

provinsialläkare ..............

13 900

b) Avlöning till civila läkarstipen-

diater, förslagsvis

100

14

000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .........,............

2 500

000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

2 286

000

Summa kronor 13 800 000;

c) till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 13 800 000 kronor.

26:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Sjukvård m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 94 och 95), vilket innebär
en uppräkning av anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Sjukvård m. in. för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

27 :o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Reseersättningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 95), vilket innebär en
ökning av anslaget med 50 000 kronor med hänsyn till de senaste årens
belastningssiffror och den under år 1955 företagna höjningen av biljetttaxorna,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Reseersättningar för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

28:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Bidrag för anskaffande
av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden. Kungl. Maj:t har
(punkt 29, s. 95—98) föreslagit riksdagen att till Förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl.: Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare
å landsbygden för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Av de å anslaget vid ingången av innevarande budgetår innestående

30

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

medlen, tillhopa 279 507 kronor, var ett belopp av 109 507 kronor disponibelt.
Med hänsyn härtill och då, såsoin medicinalstyrelsen framhållit,
svårigheter föreligger att bedöma antalet ansökningar om statsbidrag, är
det enligt departementschefen icke f. n. möjligt att mera exakt beräkna
medelsbehovet för innevarande och nästa budgetår. Departementschefen
anser sig emellertid kunna räkna med att en ytterligare medelsanvisning
om 50 000 kronor skall vara tillfyllest. Anslaget bör alltså uppföras med
oförändrat belopp.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
in. fl.: Bidrag för anskaffande av bostäder åt
provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

29 :o) Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30, s. 98 och 99) samt under erinran, att departementschefen
för budgetåret 1956/57 beräknar, att högst två statsbidragsberättigade
extra distrikt kommer att inrättas och att fem extra distrikt
omändras till ordinarie, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till extra provinsialläkares avlönande
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 24 000 kronor.

30:o) Statens sinnessjukhus: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s.
100 137) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vid taga

de ändringar i personalförteckningen för statens sinnessjukhus, som
påkallas av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens sinnessjukhus, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens sinnessjukhus:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 107 042 000
kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 92 420 000 kronor. Departementschefen
anför inledningsvis följande rörande den statliga sinnessjukvården.

De senaste årens upprustning och utbyggnad av den statliga sinnessjukvården
grundar sig på den av statens sinnessjukvårdsberedning utarbetade,
av 1950 års riksdag såsom riktlinje för reformarbetet godkända generalplanen,
vilken bl. a. avsåg att möjliggöra en förbättrad, intensivare vård
med snabbare tillfrisknande av de sjuka och ökad patientomsättning. Platsbehovet
vid sjukhusen skulle därigenom kunna minskas. En av de förutsättningar,
som denna plan byggde på, var att sinnessjukvården skulle
törses med tillräcklig och väl kvalificerad personal, såväl läkare som vård -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

31

personal. Beredningen hade i det sammanhanget efter avvägning av de
faktorer, som i olika riktningar påverkade platsbehovets storlek, uppskattat
detta behov år 1965 till i runt tal 18 000. Statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande, som i december 1954 avgivit ett betänkande angående
en reviderad generalplan för sinnessjukvården och en plan för
upprustning in. m. av sjukhusen för psykiskt efterblivna, har under sitt
arbete funnit, att sinnessjukvårdsberedningens uppskattning av platsbehovet
icke var hållbar. Kommittén har därför låtit utarbeta en prognos rörande
vårdbehovet åren 1965 och 1970, enligt vilken det totala antalet våidbehövande
vid de statliga sinnessjukhusen dessa år skulle uppgå till i runt
tal resp. 22 200 och 22 900. Enligt den föreslagna nya planen skall den
statliga sinnessjukvården, då planen 1967 är förverkligad, omfatta ca 21 000
platser eller 3 000 mer än 1950 års plan. Detta förslag, som även innebär att
fyra nya sinnessjukhus skall byggas utöver vad sistnämnda plan upptar,
har i denna del i regel godtagits vid remissbehandlingen men ansetts representera
ett minimum.

Departementschefen berör därefter överbeläggningen och antalet väntande
på plats vid sinnessjukhusen samt fortsätter.

Med hänsvn till dessa förhållanden har jag funnit det angeläget att i
snabbast möjliga takt fortsätta utbyggnaden av den statliga sinnessjukvården.
Som ett led i dessa strävanden har uppförandet av det nya sinnessjukhuset
i Karlskrona, Gullberna sjukhus, forcerats. Man räknar sålunda
med att vid nämnda sjukhus omkring 410 vårdplatser skall kunna beläggas
med början fr. o. m. den 1 januari 1957. Vidare föreligger beslut om uppförande
av ett sinnessjukhus i Falköping och ett sjukhus för höggradigt
psykiskt efterblivna i mellersta Sverige, vars tillkomst syftar till en avlastning
av såväl de statliga sinnessjukhusen som landstingens anstalter för
vård av efterblivna.

Sammanlagt har fr. o. m. år 1950 anvisats ca 131 milj. kronor till byggnadsarbeten
vid de statliga sinnessjukhusen, varav 125 miljoner för den
planmässiga utbvggnaden av den egentliga sinnessjukvården. Otvivelaktigt
har här också stora förbättringar skett, om vilka de nya eller ombyggda
paviljongerna vid t. ex. Ulleråkers, Birgittas och Mariebergs sjukhus vittnar.
Alltjämt är emellertid lokalerna på de äldre sinnessjukhusen ofta omoderna,
otrivsamma och tungskötta samt planerade så, att de icke medger en angelägen
differentiering av patienterna.

Möjligheterna härtill liksom överhuvud till en förbättrad vård och intensiv
medicinsk psykiatrisk behandling är emellertid även i hög grad
beroende av att sjukhusen är försedda med tillräcklig, väl utbildad personal.
Som nyss nämnts bygger också 1950 års generalplan på denna förutsättning.
I yttranden över sinnessjukvårdens byggnadskommittés förslag
till reviderad generalplan liksom i en av läkarförbundet och psykiatiiska
föreningen upprättad promemoria, som i juli 1955 ingivits till inrikesdepartementet,
har också dessa förhållanden under strukits och vidare framhållits
behovet av betydande personalförstärkningar särskilt i fråga om
läkarna.

Otvivelaktigt är personalen otillräcklig trots betydande förstärkningar
inte minst de senaste budgetåren — 864 nya tjänster har tillkommit vid
de statliga sinnessjukhusen fr. o. in. 1950, varav 316 innevarande budgetår.
Vad först angår läkartjänsterna har i generalplaneförslaget åberopats, att

32

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

statens sjukhusutredning i ett betänkande 1948 (SOU 1948: 37) räknade
med en läkare på 100 ä 125 patienter vid vårdavdelningarna på sinnessjukhusen.
I yttranden över förslaget har framhållits att denna norm för
läkartätheten icke grundade sig på någon noggrann analys av arbetet på
ett sinnessjukhus och att den icke kunde anses tillfyllest. I denna del påpekades
bl. a. att läkartätheten vid storstädernas sinnessjukhus utgjorde en
läkare på 86 patienter. Emellertid har endast två primärsjukhus f. n. eu
läkartäthet, som är större än en på 125 och medelbeläggningen per läkare
vid primärsjukhusen utgjorde enligt senaste uppgifter 134,8. Mot bakgrunden
av dessa förhållanden är det uppenbarligen angeläget att så snart som
möjligt öka läkartillgången. Medicinalstyrelsen har också förordat, att förstärkningen
av Hikarpersonalen forceras och att 34 nya tjänster inrättas
vid befintliga sjukhus. Härtill kommer 4 läkarbefattningar vid det nya Gullberna
sjukhus.

Innan en i och för sig önskvärd förstärkning av denna storleksordning
kan förordas, måste emellertid prövas om man kan räkna med att de nya
läkartjänsterna kan besättas. I denna del är nämligen, framförallt på grund
av den allmänna bristen på läkare, läget inom mentalsjukvården f. n. mycket
otillfredsställande. Vid månadsskiftet september—oktober 1955 var sålunda
av 182 läkartjänster icke mindre än 67 vakanta; 50 av dessa uppehölls
visserligen av vikarier — svenska legitimerade läkare och medicine kandidater
samt utländska läkare — men 17 tjänster saknade överhuvud innehavare.
Sistnämnda siffra var omkring ett år tidigare 10, varför endast
eu del av den år 1955 beslutade förstärkningen av sinnessjukvårdens läkarpersonal
hittills synes ha kommit denna vård tillgodo.

Med hänsyn framförallt till dessa omständigheter, som otvivelaktigt bör
mana till försiktighet i fråga om inrättande av nya tjänster, har jag endast
ansett mig kunna förorda, att 19 nya befattningar som läkare nu inrättas,
varav 4 vid Gullberna sjukhus. Vid fördelningen av dessa nya tjänster har
jag enligt medicinalstyrelsens önskemål även funnit mig böra beakta behovet
av en utbyggnad av familjevården och hjälpverksamheten samt —
ehuru i begränsad omfattning och som en försöksåtgärd — av den internmedicinska
konsultverksamheten. Det är min förhoppning att det skall bli
möjligt att åtminstone få godtagbara vikarier på de nya tjänster, som icke
kan besättas med ordinarie innehavare.

I fråga om kontorspersonalen väll jag framhålla vikten av att läkarna i
största möjliga utsträckning befrias från skrivgöromål så att de mera
effektivt kan ägna sig åt sina sjukvårdande arbetsuppgifter. Jag kommer
därför i det följande att förorda ett flertal nya biträdestjänster.

Vad angår vårdpersonalen har en viss förbättring skett genom de nya
befattningar som inrättats fr. o. in. innevarande budgetår. Emellertid understiger
alltjämt personaltätheten avsevärt den norm — en befattningshavare
på 2,8 patienter — som uppställts av statens sjukhusutredning. Enligt senast
tillgängliga uppgifter utgjorde nämligen medelbeläggningen per tjänst
vid primärsjukhusen i genomsnitt 3,5 för manliga och 3,7 för kvinnliga
avdelningar. En avsevärd förstärkning är här nödvändig icke minst av
humanitära skäl. Med hänsyn bl. a. till att den av 1954 års riksdag beslutade
nya grundutbildningen av vårdpersonal börjar först innevarande
år samt de rekryteringssvårigheter, som föreligger för vissa sjukhus, har
jag emellertid icke ansett mig kunna tillstyrka en så betydande förstärkning
av vårdpersonalen vid befintliga sjukhus som medicinalstyrelsen för -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

33

ordat. Jag har härvid även beaktat, att tillkomsten — enligt vad jag senare
kommer att förorda — av omkring 160 tjänster av nu ifrågavarande kategorier
vid Gullberna sjukhus måste innebära en betydande belastning för
personalrekryteringen vid sinnessjukhusen överhuvud.

Sammanfattningsvis innebär det av mig förordade förslaget, att 446 nya
tjänster inrättas mot 316 för innevarande budgetår.

Departementschefen övergår därefter till behandling av de av medicinalstyrelsen
framförda förslagen.

Vad till en början angår frågan om personal till följd av nya
vårdplatser (utom Gullberna sjukhus) föreslår departementschefen,
att följande tjänster inrättas, nämligen 1 läkare i Ce 29, 1 över skötare i Ca
141 * 3, 6 översköterskor i Ca 14l, 2 förste skötare i Ca 13, 5 första sköterskor i
Ca 12, 15 skötare i 12 lönegraden, 62 sköterskor i 10 lönegraden och 2 ekonomibiträden
i Ce 5. Av skötartjänsterna anses 10 böra upptagas som ordinarie
och 5 som extra ordinarie, medan av skötersketjänsterna 42 anses
böra upptagas som ordinarie och 20 som extra ordinarie.

I fråga om personal för befintliga vårdplatser föreslås
följande.

Med avseende på läkarpersonalen har medicinalstyrelsen framlagt förslag
beträffande dels 21 läkartjänster för sjukhusvården enligt en av styrelsen
förordad utbyggnadsplan, dels ytterligare 12 läkare för bl. a. familjevård
och hjälpverksamhet, dels ock omändring av vissa läkartjänster.

På förut angivna skäl kan departementschefen icke tillstyrka att ett så
stort antal läkartjänster inrättas. Departementschefen förordar utökning av
ifrågavarande personal med en tjänst vid vardera S:ta Maria (Ca 31),
Ryhovs (Ce 29), S:t Olofs (Ce 29), Umedalens (Ce 29), Frösö (Ca 31),
Mariebergs (Ce 29), Källshagens (Ce 29) och Västra Marks sjukhus (Ce 29).
Utöver dessa 8 tjänster föreslås, att ytterligare 6 inrättas, nämligen en
överläkartjänst i Ce 37 för den internmediciniska vården vid S:t Lars’
sjukhus, en läkartjänst i Ce 29 för en öppen mottagnings- och behandlingsavdelning
vid Sidsjöns sjukhus, en förste läkartjänst i Ca 31 vid vardera
Ulleråkers, Restads och Sundby sjukhus och en överläkartjänst i Ca 37 vid
S:t Jörgens sjukhus, de fyra sistnämnda tjänsterna för att tillgodose den
till sjukhusen knutna familjevården och hjälpverksamheten. Vid den
begränsning av antalet tjänster som nu gjorts i förhållande till medicinalstyrelsens
förslag har departementschefen utgått från att i första hand
läkartjänster bör inrättas vid de sjukhus, som f. n. har den lägsta läkartätheten.
— Departementschefen anser det i och för sig betydelsefullt att

1 Här och i fortsättningen upptages denna lönegrad för samtliga överskötare och överskö terskor.

Såsom angives i det följande skall flertalet sådana befattningshavare enligt vad som
närmare redovisas i den av riksdagen godkända prop. 209/1955 uppflyttas i 15 lönegraden. I
nämnda prop. angivna grunder skall självfallet tillämpas även för de av departementschefen
förordade nya tjänsterna.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 11

34

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

tillgodose behovet av randutbildningsplatser. Detta torde emellertid kunna
ordnas genom att man tager i anspråk vakanta läkartjänster. Styrelsens förslag
till omändring av läkartjänster tillstyrkes i så måtto, att ytterligare
en förste läkare vid vardera Ulleråkers och Mariebergs sjukhus gives biträdande
överläkares ställning. Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor tillstyrkes, att en läkartjänst i Ce 29 vid vardera Furunäsets och
Säters sjukhus utbytes mot förste läkartjänst i Ca 31.

Departementschefens förslag beträffande läkarpersonalen innebär alltså,
att följande tjänster inrättas, nämligen 1 överläkare i Ca 37, 1 överläkare
i Ce 37, 7 förste läkare i Ca 31 och 5 läkare i Ce 29, samt att 2 förste läkare
gives biträdande överläkares ställning.

Vad angår förslagen om utökning av kontorspersonalen kan departementschefen
icke tillstyrka inrättandet av tjänster som förste kontorister.
Däremot förordas utökning med 5 kontoristtjänster i Ce 13. Vidare förordas
inrättande av 7 nya tjänster som biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Med avseende på kontorspersonalen innebär departementschefens förslag
alltså, att 5 tjänster som kontorister i Ce 13 och 7 tjänster som biträden för
skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8 skulle tillkomma.

Vad härefter angår sjukvårdspersonalen anser departementschefen, att
frågan om inrättande av särskilda befattningar som ersättare och biträden
åt personalföreslåndare och övrig uppsyningspersonal icke bör slutgiltigt
prövas, innan närmare erfarenhet föreligger i fråga om arbetsbelastningen
för nu nämnda tjänstemän samt om lämpligheten av den av medicinalstyrelsen
förordade anordningen. För att vinna närmare erfarenhet härav
föreslår departementschefen, att 3 överskötersketjänster i Cg 14 inrättas för
ändamålet. Vidare förordas att vid Birgittas eller Frösö sjukhus efter medicinalstyrelsens
bestämmande inrättas en tjänst som översköterska vid laboratoriet
m. m. Organisationen med nattöversköterskor föreslås utbyggd med
sammanlagt 5 nya tjänster. Någon ytterligare utökning av den centrala
vårdpersonalen finner departementschefen sig icke kunna tillstyrka.

Beträffande vårdavdelningspersonalen tillstyrkes, att en fjärdedel eller
elva av de av styrelsen föreslagna tjänsterna såsom avdelningsbiträden
inrättas. I fråga om begärda utökningar eller utbyten av personal på grund
av förändringar beträffande vissa vårdplatsers karaktär, fördelning på avdelningar
m. m. anser departementschefen sig böra tillstyrka, att ytterligare
en överskötare anställes vid Restads sjukhus. Vidare föreslås, att Sundby
sjukhus tillföres en översköterska och en första sköterska, att vid sekundäravdelningarna
i Olofsfors, Rosöga och Ribbingelund inrättas sammanlagt
två överskötersketjänster efter medicinalstyrelsens bestämmande,
samt att 3 överskötersketjänster inrättas vid Västra Marks sjukhus, varvid
dock 3 skötersketjänster bör indragas.

Beträffande övriga förslag om ökning av vårdavdelningspersonalen för -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

35

ordar departementschefen inrättande av 2 skötar tjänster vid Källshagens
sjukhus, en skötartjänst och 2 skötersketjänster vid Vipeholms sjukhus och
2 skötartjänster vid Salberga sjukhus samt i övrigt för de egentliga sinnessjukhusen
(inklusive sekundäravdelningar) med undantag för Källshagens
sjukhus sammanlagt 20 skötartjänster och 9 skötersketjänster på manliga
och 40 skötersketjänster på kvinnliga vårdavdelningar. Därvid förutsättes,
att några tjänster icke inrättas vid S:t Lars’ och S:t Sigfrids sjukhus med
hänsyn till att dessa sjukhus kommer att avlastas patienter i samband
med beläggningen av Gullberna sjukhus. För sysselsättnings- och arbetsterapin
tillstyrkes inrättandet av 3 tjänster i Ca 14 som arbetsterapeuter,
15 tjänster i Ca 14 som överskötare eller översköterskor och en tjänst i Cg
12 såsom förskollärarinna vid Vipeholms sjukhus. Det föreslås få ankomma
på Kungl. Maj :t att närmare bestämma fördelningen på överskötare
och översköterskor av nu föreslagna 15 tjänster för arbetsterapi.

Vidare anser departementschefen, att 3 tjänster i Cg 18 såsom sociala kuratorer
bör tillkomma nästa budgetår. 3 å övergångsstat uppförda föreståndarinnetjänster
i Ca 14, av vilka en icke skall ersättas med annan disponibel
tjänst, föreslås skola indragas.

I fråga om sjukvårdspersonal för befintliga vårdplatser m. m. innebär
alltså departementschefens förslag, att följande tjänster skulle tillkomma,
nämligen 3 sociala kuratorer i Cg 18, 1 överskötare i Ca 14, 12 översköterskor
i Ca 14, 3 översköterskor i Cg 14, 3 arbetsterapeuter i Ca 14, 15 överskötare
eller översköterskor (för arbetsterapi) i Ca 14, 1 första sköterska
i Ca 12, 25 skötare i 12 lönegraden, 1 förskollärarinna i Cg 12, 48 sköterskor
i 10 lönegraden och 11 avdelningsbiträden i Ce 5. Av skötarna bör 17
vara upptagna på ordinarie stat och 8 på extra ordinarie stat, medan av de
48 sköterskorna 32 bör upptagas på ordinarie stat och 16 på extra ordinarie.
Å andra sidan skulle 3 på övergångsstat uppförda föreståndarinnor
i Ca 14 indragas.

I fråga om ekonomipersonalen tillstyrker departementschefen, att en
tjänst som sömmerska eller väverska i Ca 9 inrättas vid S:ta Annas
sjukhus samt att en vakant ekonomibiträdestjänst i Ce 5 vid nämnda sjukhus
disponeras för sömnadsarbete vid annat sjukhus.

En förstärkning av kökspersonalen med 4 ekonomibiträden i Ce 5,
indragning av en bageriföreståndartjänst i Ca 10 och två ekonomibiträdestjänster
i Ce 5 och uppförande på övergångsstat av en biträdande
bageriföreståndare i Ca 7 förordas vidare, liksom även indragning av 2
tjänster såsom föreståndare för djurstall i Ca 10.

I fråga om övrig ekonomipersonal förordas inrättandet av en tjänst såsom
ekonomibiträde i Ce 10 vid S:ta Maria sjukhus samt utbyte av en
vid S:t Sigfrids sjukhus vakant ekonomibiträdestjänst i Ca 6 mot en motsvarande
tjänst i Ce 6.

Följande å övergångsstat uppförda tjänster anses höra indragas, näm -

36

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ligen 1 yrkesmästare i Ca 13, 2 förmän i Ca 11 och 1 yttre nattvakt i Ca
10, varvid endast de båda förmanstjänsterna bör ersättas med andra disponibla
tjänster.

Departementschefens ställningstagande till förslagen med avseende på
ekonomipersonalen för befintliga vårdplatser innebär sålunda, att 1 ekonomibiträde
i Ce 10, 1 sömmerska eller väverska i Ca 9, 1 ekonomibiträde
i Ce 6 och 2 i Ce 5 skulle tillkomma, å andra sidan skulle följande tjänster
indragas, nämligen 1 bageriföreståndare i Ca 10, 2 föreståndare för djurstall
i Ca 10 och 1 ekonomibiträde i Ca 6. Å övergångsstat skulle vidare tillkomma
1 biträdande bageriföreståndare i Ca 7 samt indragas 1 yrkesmästare
i Ca 13, 2 förmän i Ca 11 och 1 yttre nattvakt i Ca 10.

Beträffande Gullberna sjukhus föreslår departementschefen inrättande
av följande läkartjänster, nämligen 1 överläkare i Ca 37, 1 förste
läkare i Ca 31 och 2 läkare, varav 1 i Ca 29 och 1 i Ce 29.

I fråga om kontorspersonalen föreslås, att följande tjänster inrättas,
nämligen 1 assistent i Ca 19, 1 kassör i Ca 17, 1 kontorist i Ce 13, 2 kanslibiträden
i Ce 11 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Vad härefter angår sjukvårdspersonalen tillstyrkes anställande av 1 personalföreståndare
i Ca 19, 1 förste uppsyningsman i Ca 19 och 1 första
föreståndarinna i Ca 19. För sjukhusets medicinska centrum förordas
inrättandet av 3 överskötersketjänster i Ca 14, 1 tjänst som första sköterska
i Ce 12 och 1 tjänst såsom avdelningsbiträde i Ce 5. Vidare tillstyrkes
att vid inlagningsavdelningen, avsedd för 20 patienter, försöksvis
införes en speciellt stor personaltäthet och att för ändamålet inrättas sammanlagt
16 tjänster nämligen 1 översköterska, 1 förste skötare, 1 första
sköterska, 6 skötare, 6 sköterskor och 1 avdelningsbiträde. I övrigt biträder
departementschefen medicinalstyrelsens förslag om vårdavdelningspersonal
med den ändringen, att en av medicinalstyrelsen föreslagen tjänst som
förste skötare vid avdelningen för kroniskt sjuka halvoroliga manliga patienter
utbytes mot en tjänst som första sköterska.

Till sjukhuset anses vidare böra knytas en tjänst såsom arbetsterapeut
i Ca 14.

I fråga om sjukvårdspersonalen innebär alltså departementschefens förslag,
att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 1 personalföreståndare
i Ca 19, 1 förste uppsyningsman i Ca 19 och 1 första föreståndarinna i
Ca 19, 3 överskötare i Ca 14, 14 översköterskor i Ca 14, 1 arbetsterapeut i
Ca 14, 4 förste skötare i Ca 13, 11 första sköterskor i Ca 12, 1 första sköterska
i Ce 12, 41 skötare i 12 lönegraden, 74 sköterskor i 10 lönegraden och 15
avdelningsbiträden i Ce 5. Av skötarna bör 27 vara upptagna på ordinarie
stat och 14 på extra ordinarie stat, medan av de 74 sköterskorna 49 bör
upptagas på ordinarie stat och 25 på extra ordinarie stat.

I fråga om ekonomipersonalen föreslår departementschefen inrättande av
följande tjänster för maskin- och eldarpersonal, nämligen 1 maskinist i
Ce 15, 1 maskinist i Ce 13 och 4 eldare, varav 2 i Ca 11 och 2 i Ce 11. Vad

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

37

angår personalen i verkstäder och arbetssalar anses personal erforderlig
i den omfattning medicinalstyrelsen beräknat, dock att för en av de
föreslagna hantverksföreståndarna i 13 lönegraden (tapetserare) icke bör
inrättas någon tjänst utan i stället ett belopp motsvarande lönen i nämnda
lönegrad upptagas under anslaget till extra arbetskraft. I övrigt bör personalen
tills vidare placeras på extra ordinarie stat. En köksföreståndartjänst
i Ca 18 tillstyrkes. Vad angår övrig ekonomipersonal föreslås följande
tjänster nämligen 1 förrådsförman i Ca 13, 1 telefonist i Ce 8, 5 ekonomibiträden
i Ce 10, 2 ekonomibiträden i Ce 8, 1 ekonomibiträde i Ce 7
och 8 ekonomibiträden i Ce 5. Ett belopp motsvarande lön till 3 ekonomibiträden
i lönegrad 5 bör dessutom upptagas under anslaget till extra
arbetskraft.

Departementschefens ställningstagande till förslagen med avseende på
ekonomipersonalen innebär sålunda att följande tjänster tillkommer nämligen
1 köksföreståndare i Ca 18, 1 maskinist i Ce 15, 2 hantverksföreståndare
i Ce 15, 1 slöjdföreståndare i Ce 14, 1 maskinist i Ce 13, 1 förrådsförman
i Ca 13, 1 hantverksföreståndare i Ce 13, 2 eldare i Ca 11 och 2 i Ce 11,
5 ekonomibiträden i Ce 10, 2 sömmerskor eller väverskor i Ce 9, 1 telefonist
i Ce 8, 2 ekonomibiträden i Ce 8, 1 ekonomibiträde i Ce 7 och 8 ekonomibiträden
i Ce 5.

Av nu föreslagna tjänster för Gullberna sjukhus bör 1 överläkartjänst
i Ca 37, 1 personalföreståndare i Ca 19, 1 förste uppsyningsman i Ca 19,
1 första föreståndarinna i Ca 19, 1 assistent i Ca 19, 1 kanslibiträde i Ce 11
och 1 förrådsförman i Ca 13 tillsättas den 1 juli 1956 eller så snart som
möjligt därefter samt de övriga tjänsterna i anslutning till den fortskridande
beläggningen, i de flesta fall dock någon tid före densamma. Det beräknas,
att beläggningen kommer att påbörjas den 1 januari 1957.

Med hänvisning till nyssnämnda uttalande av chefen för civildepartementet
tillstyrker departementschefen att tjänsterna såsom sjukhusintendent,
assistent och kassör vid Birgittas sjukhus uppflyttas från resp. Ca 27, Ca
19 och Ca 17 till resp. Ca 29, Ca 21 och Ca 19, att tjänsterna såsom hantverksföreståndare
i Ca 13 för skomakeriverkstäderna vid S:ta Maria, Ryhovs,
S:t Sigfrids, Umedalens, Sidsjöns, Furunäsets och Källshagens sjukhus
uppflyttas till Ca 15, samt att 1 ekonomibiträdestjänst i Ca 11 vid psykiatriska
sjukhuset i Stockholm utbytes mot en tjänst såsom förrådsförman
i Ca 13. Vidare anses, att hinder icke längre bör föreligga för tillsättande
av vakanta hantverksföreståndartjänster för skomakerier vid
sinnessjukhusen -— sammanlagt 7 tjänster.

Vid bifall till vad departementschefen sålunda föreslagit skulle sammanfattningsvis
tillkomma följande ordinarie tjänster, nämligen 2 överläkare i
Ca 37, 8 förste läkare i Ca 31, 1 läkare i Ca 29, 1 sjukhusintendent i Ca 29,
1 assistent i Ca 21, 1 personal föreståndare i Ca 19, 1 förste uppsyningsman
i Ca 19, 1 första föreståndarinna i Ca 19, 1 kassör i Ca 19, 1 köksföreslandare
i Ca 18, 7 hantverksföreståndare i Ca 15, 5 överskötare i Ca 14, 32

38

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

översköterskor i Ca 14, 4 arbetsterapeuter i Ca 14, 15 överskötare eller
översköterskor (för arbetsterapi) i Ca 14, 2 förrådsförmän i Ca 13, 6 förste
skötare i Ca 13, 17 första sköterskor i Ca 12, 54 skötare i Ca 12, 2 eldare
i Ca 11, 123 sköterskor i Ca 10 och 1 sömmerska eller väverska i Ca 9. Å
andra sidan skulle följande ordinarie tjänster indragas, nämligen 1 sjukhusintendent
i Ca 27, 7 hantverksföreståndare i Ca 13, 1 ekonomibiträde
i Ca 11, 1 bageriföreståndare i Ca 10, 2 föreståndare för djurstall i Ca 10,
1 ekonomibiträde i Ca 6 samt på övergångsstat uppförda 3 föreståndarinnor
i Ca 14, 1 yrkesmästare i Ca 13, 2 förmän i Ca 11 och 1 yttre nattvakt i Ca 10,
de fyra sistnämnda på övergångsstat. Till övergångsstat skulle överföras 1
biträdande bageriföreståndare i Ca 7.

Vidare skulle tillkomma följande icke-ordinarie tjänster nämligen 1 överläkare
i Ce 37, 7 läkare i Ce 29, 3 sociala kuratorer i Cg 18, 2 hantverksföreståndare
i Ce 15, 1 maskinist i Ce 15, 1 slöjdföreståndare i Ce 14, 3 översköterskor
i Cg 14, 6 kontorister i Ce 13, 1 hantverksföreståndare i Ce 13, 1
maskinist i Ce 13, 27 skötare i Ce 12, 1 första sköterska i Ce 12, 1 förskollärarinna
i Cg 12, 2 eldare i Ce 11, 2 kanslibiträden i Ce 11, 61 sköterskor

1 Ce 10, 6 ekonomibiträden i Ce 10, 2 sömmerskor eller väverskor i Ce 9,

2 ekonomibiträden i Ce 8, 1 telefonist i Ce 8, 1 ekonomibiträde i Ce 7, 1
ekonomibiträde i Ce 6, 26 avdelningsbiträden i Ce 5, 12 ekonomibiträden
i Ce 5 och 9 biträden för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8.

Departementschefens förslag innebär alltså, att sammanlagt 466 nya
tjänster inrättas, av vilka 209 vid Gullberna sjukhus. Av dessa tjänster
är 286 ordinarie och 180 icke-ordinarie. Vidare föreslås, att 20 tjänster
indrages. Nettotillskottet av nya tjänster skulle sålunda uppgå till 446.

Medicinalstyrelsens förslag med avseende å personalen och departementschefens
ställningstagande till dessa förslag torde kunna åskådliggöras av
följande uppställning:

Antal nya tjänster

Personalgrupp

enl. medicinalsty-relsens förslag

enl. departements-chefens förslag

Nytillkommande platser m. m. (med Gullberna):
läkare ....................................

+ 5

+ 5

kontorspersonal ............................

+ 7

+ 7

sjukvårdspersonal ..........................

+ 258

+ 258

ekonomipersonal............................

+ 39

+ 33

Summa

+ 309

+ 303

Befintliga platser:

läkare ....................................

+ 33

+ U

kontorspersonal ............................

-f 28

+ 12

sjukvårdspersonal ..........................

+ 229

+ 120

ekonomipersonal............................

+ 2

— 3

Summa

+ 292

+ 143

Totalt ......................................

+ 601

+ 446

Statsutskottets utlåtande nr it år 1956

39

Till kostnader för extra arbetskraft upptages ett med 140 000 kronor
förhöjt belopp. Häri ingår i runt tal 20 000 kronor avseende medel till
avlöning av 1 tapetserare och 3 ekonomibiträden vid Gullberna sjukhus i
enlighet med vad ovan anförts samt 20 000 kronor för att möjliggöra försöksvis
anställande av sjukgymnaster.

Styrelsens förslag i fråga om arvoden anser departementschefen sig böra
biträda utom i vad avser höjning av arvoden för orgelspelning. Sålunda
tillstyrkes, att en förste läkare vid vardera Ulleråkers och Mariebergs sjukhus
såsom biträdande överläkare får uppbära särskilt arvode om 1 320
kronor, att sjukhuschefen vid Gullberna sjukhus erhåller ett sjukhuschefsarvode
med 1 200 kronor, att sjukhuschefsarvodet vid Birgittas sjukhus
höjes från 1 200 till 1 680 kronor, att en predikant vid sekundäravdelningen
i Hammar anställes mot ett arvode av 960 kronor, att arvode åt
sekreteraren hos direktionen för Gullberna sjukhus beräknas till 1 320 kronor,
att den läkare, som kan komma att utses att handhava hjälpverksamheten
vid psykiatriska sjukhuset i Stockholm, tillerkännes arvode härför
med 600 kronor samt att anslagsbeloppet för arvoden åt sinnessjukläkare,
som anlitas för rättspsykiatriska undersökningar, sänkes med 9 000 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl.
Maj :t, föreslås sålunda reducerad med 1 800 kronor.

Vad slutligen angår medelsberäkningen för nästa budgetår påkallar de
av departementschefen framlagda förslagen en ökning av medelsanvisningen
under anslaget med 3 153 800 kronor för nytillkommande tjänster
samt lönegrads- och löneklassuppflyftningar och 140 000 kronor till extra
arbetskraft, medan arvodeskostnaden minskas med 1 800 kronor. Därvid
har departementschefen med hänsyn till att vissa av tjänsterna för Gullberna
sjukhus skall tillsättas i anslutning till den fortskridande beläggningen
ansett kostnaderna för dessa tjänster kunna beräknas till i runt tal
730 000 kronor. Till följd av den generella ökning av statstjänstemännens
löner, som genomfördes fr. o. m. den 1 januari 1955, bör en uppräkning ske
av det för budgetåret 1955/56 anvisade anslaget med 9 850 000 kronor. Till
löneregleringar för ekonomi- och avdelningsbiträden samt telefonister
beräknas 135 000 kronor. Jämlikt förslag i proposition nr 209/1955 har bl. a.
följande tjänster vid statens sinnessjukhus uppflyttats i lönegrad, nämligen
de sociala kuratorerna och socialassistenterna från 17 till 18 lönegraden,
köksföreståndare samt biträdande köksföreståndare i 14 lönegraden
till 15 lönegraden, eldarna efter två års anställning i 10 lönegraden till 11
lönegraden samt ekonomibiträden med göromål som maskintvättare från
10 till 11 lönegraden. Härjämte skall flertalet överskötare och översköterskor
i enlighet med vad som närmare redogöres för i förevarande proposition
uppflyttas från 14 till 15 lönegraden. I detta sammanhang framhålles,
att de ovan föreslagna 3 överskötersketjänsterna såsom ersättare och
biträden åt personalföreståndare och övrig uppsyningspersonal, vilka tjäns -

40

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ter icke upptagits till behandling i propositionen nr 209, icke bör placeras
i högre lönegrad än 14. Den merkostnad, som uppkommer till följd av nu
nämnda lönereglering, uppgår till i runt tal 330 000 kronor. Med hänsyn till
den personalförstärkning, departementschefen förordat, erfordras även
ytterligare medel för avlöningar till vikarier. För detta ändamål samt till
vikarier för personal, som undergår grundutbildning beräknas 1 015 000
kronor.

Den sammanlagda höjningen av anslaget skulle alltså uppgå till
14 622 000 kronor och anslaget alltså bestämmas till 107 042 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Snygg och Damström (I: 83) och den andra inom andra kammaren
av herrar Jacobsson i Sala och Blidfors (II: 142), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta att vid behandlingen av elfte huvudtiteln, punkten
statens sinnessjukhus, beakta vad medicinalstyrelsen i sina petita föreslagit
angående utbyte av vissa i motionerna närmare angivna tjänster,

dels en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 119),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i överensstämmelse med
medicinalstyrelsens förslag inrättas en överläkartjänst i Ce 37 för den invärtesmedicinska
vården vid Ulleråkers sjukhus från den 1 juli 1956,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Huss (I: 84) och den andra inom andra kammaren av fröken
Höjer m. fl. (II: 122), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att
å befintliga sjukhus utöver departementschefens förslag inrättas ytterligare
66 tjänster enligt i motionerna framförda förslag och att härvid
föreslagna lönegradsplaceringar måtte beaktas samt att för ändamålet erforderliga
medel anslås,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 13) och den andra inom andra kammaren
av herr Thapper m. fl. (II: 24), i vilka hemställts, att riksdagen vid
behandlingen av förslagsanslaget till Statens sinnessjukhus: Avlöningar
beslutar i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning rörande vidgade
befogenheter för direktionerna vid statens sinnessjukhus samt om
de förslag till 1957 års riksdag, vartill utredningen må giva anledning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna I: 83, II: 119, II: 122 samt I: 13.

Utskottet har till behandling jämväl förehaft den redogörelse angående
behovet av viss biträdeshjälp m. m. vid statens sinnessjukhus, som riksdagens
år 1955 församlade revisorer lämnat under § 29 i sin berättelse.

I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort följande uttalande.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

41

Sinnessjukvården i riket har under senare år på olika sätt varit föremål
för statsmakternas särskilda uppmärksamhet. Erinras må att 1950 års
riksdag antagit vissa riktlinjer för upprustningen av den statliga sinnessjukvården
samt att en kommitté tillkallats med uppgift att omhänderha
de frågor, som äro förenade med modernisering och utbyggande av ifrågavarande
sjukhus. Kommittén har sedermera, bl. a. på grundval av en
prognos rörande platsbehovet, utarbetat en generalplan för sinnessjukvårdens
utbyggnad. Kostnaderna för de i planen ingående byggnadsåtgärderna,
om vilka beslut ännu icke meddelats, ha uppskattats till i runt tal
365 miljoner kronor. Häri ingå dock ej utgifterna för upprustning och
inrättande av nya bostäder vid befintliga sjukhus; medelsbehovet härför
har beräknats till 25 miljoner kronor.

Jämsides med att man genom olika åtgärder söker tillgodose sinnessjukvårdens
platsbehov genom om- och nybyggnader, har påbörjats en förstärkning
av personalen i syfte att möjliggöra en intensifiering av sjukvården.
1955 års riksdag har sålunda beslutat att inrätta 316 nya tjänster. Visserligen
faller omkring två tredjedelar av denna ökning på nya vårdplatser.
Men även detta nytillskott av tjänster kommer vården i allmänhet på de
berörda sjukhusen till godo genom att personaltätheten på övriga avdelningar
ökas. Den sålunda genomförda förstärkningen överstiger väsentligt
den utökning, som årligen skett under de fem budgetåren 1950/51—1954/55.
Sammanlagt uppgår denna till 548 tjänster eller i genomsnitt 110 om året.
Av statsutskottets utlåtande i ämnet till 1955 års riksdag framgår att personalbeståndet
vid sinnessjukhusen är i behov av en ytterligare påbyggnad
för att medge en sådan ökning av vårdresurserna, att sinnessjukvården
skall komma i nivå med kroppssjukhusen. Samma års riksdag har i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhållit, att Kungl. Maj:t för 1956 års riksdag bl. a.
skall framlägga förslag om största möjliga ytterligare personalförstärkning
vid sinnessjukhusen.

Ett omvittnat förhållande är, att ett betydande underskott av läkare föreligger
inom ifrågavarande vårdområde. Étt uttryck härför är, att 60—70
procent av läkartjänsterna i 29 lönegraden f. n. äro vakanta samt att sasom
vikarier, i den mån sådana finnas att tillgå, i betydande utsträckning anlitas
utländska läkare. Icke minst på grund av bristen på utbildade läkare är
det, såsom statsutskottet antydde i sitt utlåtande nr 80 till 1953 års riksdag,
angeläget att bl. a. den befintliga läkarpersonalen är så tillgodosedd
med assistans, att den icke nödgas ägna en jämförelsevis stor del av sin
lid åt skrivarbete och andra rutingöromål. Vid besök som revisorerna
avlagt vid sinnessjukhus har från läkarhåll denna synpunkt understrukits
med skärpa. På grund härav och då den personalförstärkning, som hittills
kommit till stånd för befintliga vårdplatser, främst avsett vårdpersonal, ha
revisorerna funnit det vara av intresse att söka bilda sig en närmare uppfattning
om behovet av biträdeshjälp för skriv- och kontorsgöromål till
läkarna vid de statliga sinnessjukhusen. Revisorerna ha fördenskull inhämtat
vissa uppgifter i detta ämne. Dessa ha redovisats i tabell 1 i det
föregående.

Undersökningen har omfattat sammanlagt 169 läkare; dessa ha uppgivit
alt de f. n. disponera över 61 biträden, som fullgöra tjänst på heltid hos
vederbörande läkare, samt 15 biträden på deltid. Det antal diktafoner, som
står till förfogande, är 47. Det ytterligare behovet av biträden har uppskattats
till 31 (32) heltidsanställda och 4 deltidsanställda. Ett behov av ytter -

42

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ligare 48 diktafoner har anmälts. Den sammanlagda tid, som dagligen skulle
kunna användas för egentligt läkararbete, om tillräcklig biträdeshjälp in. m.
stode till förfogande, har beräknats till 169 timmar. Om det antages, att den
genomsnittliga dagliga arbetstiden är åtta timmar, motsvarar nämnda timantal
således i runt tal 21 läkares arbetskapacitet.

Vid ett bedömande av nämnda uppgifter synes det emellertid böra beaktas,
att dessa självfallet icke kunna anses giva något exakt mått på den
arbetstid, som läkarna använda för rutinbetonat arbete av förevarande art.
Det ligger sålunda i sakens natur, att man vid en undersökning av det slag,
varom här varit fråga, gärna överbetonar det föreliggande behovet. Härtill
kommer att även om tidsuppgifterna i och för sig skulle vara rättvisande,
det därmed icke är sagt, att det vid de olika vårdavdelningarna är praktiskt
möjligt att organisera skrivarbetet på sådant sätt, att motsvarande tid helt
kan frigöras för egentligt läkararbete. Å andra sidan bör betänkas, att
många av läkarna äro orutinerade oeh/eller av utländsk härkomst, vilket
torde ha till följd, att de f. n. icke i samma utsträckning som i en framtid
kan bli fallet kunna lita till exempelvis diktamen vid upprättandet av journaler,
besvarandet av brev m. in. Uppmärksammas bör även att den alltmer
ökande patientomsättningen, som är en följd av de moderna behandlingsmetoderna,
torde medföra en stegrad efterfrågan på skrivhjälp.

Den slutsatsen synes i allt fall av den gjorda undersökningen kunna
dragas, att ett icke obetydligt behov av biträden och tekniska hjälpmedel
föreligger för ifrågavarande göromål. Vid genomförandet av olika åtgärder
i syfte att åstadkomma den intensifiering av vården vid de statliga sinnessjukhusen,
som ur olika synpunkter är önskvärd, är det därför tydligt, att
frågan om förseendet av läkare med erforderlig biträdeshjälp m. in. för
skriv- och kontorsgöromål icke bör förbises. De ökade utgifter, som kunna
bli följden härav, torde mer än väl uppvägas av den vinst, som i olika avseenden
torde uppkomma på grund av att läkarnas arbetstid kan utnyttjas
på ett mera rationellt sätt.

Då det gäller att täcka ifrågavarande behov, torde det icke vara möjligt
att uppdraga några generella riktlinjer om antalet biträden, hur arbetet
bör vara anordnat o. s. v. Härtill torde förhållandena med hänsyn till de
olika sjukhusens planering, storlek in. in. vara alltför skiftande. Det synes
därför lämpligt, att särskilda organisationsundersökningar företagas genom
lämpligt organ, t. ex. statens organisationsnämnd. — Framhållas må även
i detta sammanhang att revisorerna förutsätta, att tillbörlig hänsyn tages
till kontorstekniska synpunkter vid planeringen av de nya sinnessjukhus,
som enligt den förut nämnda kommitténs förslag skola uppföras.

Revisorerna anse sålunda, att vid den fortsatta upprustningen av den statliga
sinnessjukvården förevarande spörsmål bör ägnas uppmärksamhet.

Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,
statskontoret och statens organisationsnämnd. Beträffande dessa yttranden
får utskottet hänvisa till de tryckta förklaringarna över revisorernas berättelse.

Över förenämnda motioner I: 13 och II: 24 har, efter därom i vederbörlig
ordning gjord framställning, medicinalstyrelsen avgivit yttrande. Styrelsen,
som överlämnat infordrade yttranden från tio direktioner för sta -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

43

tens sinnessjukhus, har för egen del tillstyrkt, att en utredning i motionens
syfte snarast kommer till stånd.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär departementschefens
förslag en omfattande utbyggnad av personalorganisationen
vid statens sinnessjukhus i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende.
Sålunda föreslås att 446 nya tjänster, varav 19 läkarbefattningar, skall inrättas.
Utskottet finner det tillfredsställande att omständigheterna medgivit
en så betydande förstärkning men vill å andra sidan understryka
departementschefens uttalande, att personalen trots de betydande förstärkningarna
alltjämt måste anses otillräcklig. Samtidigt som utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag vill utskottet därför ge uttryck för den uppfattningen,
att såväl ekonomiska som humanitära hänsyn gör en ytterligare
ökning av vårdresurserna till nästa budgetår i hög grad påkallad.

Såsom en åtgärd i syfte att öka vårdresurserna har riksdagens revisorer
angivit förseendet av läkare med erforderlig birädeshjälp in. m. I motionerna
I: 84 och II: 122 har vad revisorerna härutinnan antytt preciserats
till ett förslag om inrättande av åtta biträdestjänster i Cf 4—Ce 8 utöver
dem som departementschefen föreslagit. Utskottet, som finner att särskilda
organisationsundersökningar i nuvarande snabba utbyggnadsskede inte är
påkallade, anser vad revisorerna i övrigt anfört beaktansvärt. Utskottet
förordar därför att riksdagen i anledning av vad revisorerna anfört och
ifrågavarande motionsyrkande i skrivelse till Kungl. Maj :t uttalar, att utbyggnaden
av den för skriv- och kontorsgöromål avsedda biträdesorganisationen
vid statens sinnessjukhus bör ske så snabbt, som statsfinansiella
hänsyn och hänsynen till andra angelägna personalförstärkningar medger.

I motionerna I: 13 och II: 24 har föreslagits att riksdagen skulle anhålla
om skyndsam utredning rörande vidgade befogenheter för direktionerna
vid statens sinnessjukhus samt om de förslag, vartill utredningen må giva
anledning. Motionsyrkandet har tillstyrkts av medicinalstyrelsen och flertalet
av de sjukhusdirektioner, som hörts av styrelsen. För egen del finner
utskottet att den sålunda ifrågasatta decentraliseringen skulle kunna vara
ägnad att förbättra vårdmöjligheterna både därigenom, att den skulle öka
sinnessjukhusdirektionernas möjligheter och intresse för att göra självständiga
insatser till vårdens fromma och därigenom, att den skulle kunna
möjliggöra en enklare och snabbare handläggning av åtskilliga ärendesgrupper.
Utskottet tillstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

Vad angår övriga yrkanden har i motionerna I: 83 och II: 142 yrkats utbyte
av vissa närmare angivna kvinnliga tjänster mot manliga; i motionen
11:119 yrkats inrättande av en överläkartjänst i Ce 37 för den invärtesmedicinska
vården vid Ulleråkers sjukhus från den 1 juli 1956 och i motionerna
I: 84 och II: 122 yrkats inrättande av — utöver de ovan nämnda
åtta biträdena för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång —-

44

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ytterligare 58 i motionerna närmare angivna tjänster utöver dem departementschefen
föreslagit.

Allmänt sett har utskottet intagit en positiv ståndpunkt till de nyss redovisade
yrkandena. Vidkommande förslagen i motionerna I: 83 och II: 142
vill utskottet uttala, att man i valet mellan manliga och kvinnliga tjänster
synes böra tillmäta vårdsynpunkterna avgörande vikt, medan rekryteringshänsynen
synes böra komma mera i bakgrunden. En på sådant sätt verkställd
bedömning synes böra föranleda att flera av motionärernas förslag
genomföres fr. o. in. den 1 juli 1957. Det i motionen II: 119 föreslagna inrättandet
av en överläkartjänst för den invärtesmedicinska vården vid Ulleråkers
sjukhus synes även utskottet vara av hög angelägenhetsgrad. Slutligen
synes de i motionerna I: 84 och II: 122 anförda skälen för de i dessa
motioner framförda förslagen i huvudsak bärande.

Om utskottet alltså funnit, att skäl kan anföras för bifall till samtliga
de i nästföregående stycke redovisade yrkandena, har utskottet å andra
sidan inte kunnat bortse från att utbyggnaden av personalorganisationen
inte bör ske i snabbare takt än rekryteringshänsyn samt hänsynen till bostäder
och andra praktiska anordningar medger. Mot bakgrunden av det anförda
har utskottet funnit sig bättre än genom att tillstyrka inrättande av
enstaka tjänster tillgodose motionärernas önskemål genom att hänföra dessa
önskemål till utskottets i början av detta yttrande anförda uppfattning,
att en ytterligare ökning av vårdresurserna till budgetåret 1957/58 framstår
som i hög grad påkallad. Vid utformningen av anslagsäskanden till 1957 års
riksdag förutsätter utskottet, att de synpunkter utskottet ovan anlagt skänkes
särskilt beaktande då det gäller utbyggnaden av personalorganisationen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. i skrivelse till Kungl. Maj :t ge tillkänna, vad utskottet
anfört i anledning av riksdagens revisorers uttalande angående
behovet av viss biträdeshjälp in. in. vid statens sinnessjukhus
samt motionerna I: 84 och II: 122, såvitt de avser
sådan biträdeshjälp;

II. med bifall till motionerna I: 13 och II: 24 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t föranstaltar om
en utredning rörande vidgade befogenheter för direktionerna
vid statens sinnessjukhus samt för 1957 års riksdag
framlägger de förslag, vartill utredningen må ge anledning;

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt avslag å
motionerna I: 83 och II: 142, II: 119 ävensom I: 84 och
II: 122, samtliga motioner såvitt de avser personalförstärkningar
för nästa budgetår,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens sinnessjukhus, som på -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

45

kallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 4 januari 1956 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ..............................

47 185 000

2.

Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

441 200

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso-

nal, förslagsvis ........................

38 130 000

4.

Rörligt tillägg, förslagsvis

21 285 800

Summa kronor 107 042 000;

c) till Statens sinnessjukhus: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 107 042 000 kronor.

31 :o) Statens sinnessjukhus: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 32,
s. 137—142) föreslagit riksdagen att till Statens sinnessjukhus: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 41 475 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 37 460 000 kronor.

Departementschefen förordar en ökning av medelsanvisningen till reseersättningar
med 70 000 kronor, till expenser med 171 000 kronor samt till
övriga utgifter med 3 774 000 kronor, varav 1 900 000 kronor till utspisning
samt 1 050 000 kronor till läkemedel m. in.

I detta sammanhang anmäler departementschefen, att medicinalstyrelsen
med särskild skrivelse till Kungl. Maj:t överlämnat en framställning från
frälsningsarméns högkvarter, vari anhålles om bidrag för straffriförklarade
sinnessjuka — ca 15 patienter per år — som remitteras till frälsningsarméns
skydds- och industrihem. Departementschefen föreslår, att bidrag
härför beviljas från posten till familjevård. Denna post anses böra upptagas
med oförändrat belopp. Det nämnda bidraget till frälsningsarméns
skydds- och industrihem föreslås få rymmas inom ramen för den sålunda
föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens sinnessjukhus: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
41 475 000 kronor.

32:o) Statens sinnessjukhus: Övervakning av vissa försöksutskrivna patienter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 142 och 143),

46

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

vilket innebär en ökning av anslaget med 16 000 kronor med hänsyn till
belastningen och ändrade ersättningsbestämmelser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sinnessjukhus: Övervakning
av vissa för söksutskrivna patienter för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

33:o) Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 35, s. 143—147) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för utbildning av sinnessjukvårdspersonal,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels
ock till Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 477 000 kronor.

Anslag för detta ändamål har upptagits första gången i riksstaten för
innevarande budgetår. Anslaget har uppförts med 100 000 kronor.

Enligt den av statsmakterna i princip godkända utbildningsplanen skall

1 grundutbildningen (efter provtjänstgöringen) ingå bl. a. dels läskurs om

2 månader, förlagd till 3 statliga sinnessjukhus, dels ock tjänstgöring vid
kroppssjukhus under 4 månader, avsedd att förläggas till 9 olika lasarett.
Medicinalstyrelsen har föreslagit anställande av, för läskursen 3 och för
tjänstgöringen vid kroppssjukhus 9 eller alltså tillhopa 12 instruktionssköterskor
i Ce 20. Departementschefen erinrar med anledning härav om
att han vid uppdragandet av riktlinjerna för grundutbildningen (prop. nr
166/1954) beträffande det då föreliggande förslaget uttalade, att vid detaljutformningen
av undervisningsprogrammet en begränsning av antalet tjänster
borde göras utan att därvid någon väsentlig rubbning uppstode i de
gjorda planerna. I anslutning till detta uttalande föreslår departementschefen,
att för det nu ifrågavarande utbildningsstadiet försöksvis anställes
endast 10 instruktionssköterskor, av vilka 3 för läskursen och 7 för tjänstgöringen
vid kroppssjukhusen. Härvid förutsättes, att en instruktionssköterska
med stationeringsort i Hälsingborg svarar för utbildningen vid lasaretten
i Hälsingborg och Landskrona och en instruktionssköterska med
stationeringsort i Vänersborg svarar för utbildningen vid lasaretten i Vänersborg
och Alingsås.

De nya instruktionssköterskorna föreslås skola anställas tidigast en månad
innan läskurserna resp. tjänstgöringen vid kroppssjukhusen tager sin
början. Av tjänsterna anses 6 böra placeras i Ce 20 medan 4 av de för
tjänstgöring vid kroppssjukhus avsedda sköterskorna i avbidan på erfarenheter
av den nya ordningen anses böra placeras i samma lönegrad men på
extra stat.

I övrigt har departementschefen icke något att erinra mot medicinalstyrelsens
förslag ifråga om grundutbildningen.

Medicinalstyrelsen har föreslagit, att den vid Ulleråkers sjukhus bedrivna
kursverksamheten i sinnessjukvård för sjuksköterskeelever göres permanent
och att två extra ordinarie tjänster inrättas fr. o. m. nästa budgetår,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

47

nämligen dels en tjänst som föreståndare i 22 lönegraden, dels ock en
tjänst som instruktionssköterska i 20 lönegraden.

Departementschefen anser sig icke f. n. kunna tillstyrka att kursverksamheten
vid Ulleråkers sjukhus göres permanent och ställes under ledning av
befattningshavare med pensionsgrundande tjänster. Utbildningen bör alltså
enligt departementschefens mening tills vidare fortgå i oförändrade former.
Departementschefen tillstyrker, att under budgetåret 1956/57 anordnas två
sådana kurser, vardera om 6 månader. Kostnaderna för arvoden till kursledare
m. fl. — 28 500 kronor — anses lämpligen böra utgå från förevarande
anslag.

Till detta anslag bör jämväl, i enlighet med medicinalstyrelsens förslag,
överföras kostnaden för av styrelsen angivna partiella högre kurser för
sjuksköterskeelever, 27 300 kronor.

Medelsbehovet å anslaget kan på grund av nu framförda förslag uppskattas
till 477 000 (+ 377 000) kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Huss (1:85) och den andra inom andra kammaren av fröken Höjer
m. fl. (II: 123), i vilka föreslagits, att riksdagen vid behandling av förevarande
punkt i statsverkspropositionen måtte besluta att utöver departementschefens
förslag inrätta 2 tjänster som instruktionssköterskor i Ce 20 för utbildningen
vid kroppssjukhusen samt att anslaget härför uppräknas med
cirka 25 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av fröken Höjer m. fl. väckt motion
(11:447), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att vid Ulleråkers
sjukhus anordnade högre kurser om sex månader i sinnessjukvård för sjuksköterskeelever
göres permanenta och härmed tjänsten som föreståndare
inplaceras i lönegrad Ce 22 och som instruktionssköterska i lönegrad Ce 20.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 123
och II: 447.

Utskottet. Departementschefens förslag i fråga om grundutbildningen för
sinnessjukvårdspersonal innebär bl. a. att för läskurserna vid tre statliga
sinnessjukhus skall anställas 3 instruktionssköterskor i Ce 20 och för tjänstgöringen
vid nio kroppssjukhus 7 instruktionssköterskor, varav 3 i Ce 20
och 4 i Cg 20. I motionerna I: 85 och II: 123 har yrkats, att riksdagen skall
besluta att utöver de av departementschefen föreslagna tjänsterna inrätta 2
tjänster som instruktionssköterskor i Ce 20 för utbildningen vid kroppssjukhusen.

Utskottet finner, inte minst med tanke på de betydande kostnaderna för
ifrågavarande utbildning, departementschefens initiativ för åstadkommande
av en utgiftsbegränsning värt allt erkännande. Å andra sidan synes det inte
höra komma ifråga att denna betydelsefulla utbildning från början skulle få
äventyras genom att erforderlig lärarpersonal ej ställes till förfogande. En -

48

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ligt vad utskottet under hand inhämtat delas de i motionerna 1: 85 och
II: 123 uttalade farhågorna härutinnan av lokala sjukhusdirektioner. Mot
bakgrunden härav finner sig utskottet böra förorda att ifrågavarande motioner
bifalles på det sätt, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att — om
sjukhusdirektionerna vid lasaretten i Hälsingborg, Landskrona, Vänersborg
och Alingsås skulle förklara sig inte kunna svara för en tillfredsställande
utbildning med mindre särskild instruktionssköterska anställes vid lasaretten
i Landskrona och Alingsås — under nästa budgetår provisoriskt medge
anställande av, utöver de i propositionen föreslagna befattningarna, ytterligare
två instruktionssköterskor i Cg 20. För att Kungl. Maj :t skall äga
möjlighet att utnyttja detta bemyndigande uppräknar utskottet anslaget
med ett avrundat belopp av 14 000 kronor, varav 11 000 kronor å icke-ordinarieposten
och 3 000 kronor å posten till rörligt tillägg.

Vad angår yrkandet i motionen 11:447 att riksdagen skulle besluta att
de vid Ulleråkers sjukhus anordnade högre kurserna i sinnessjukvård för
sjuksköterskeelever göres permanenta samt att tjänsterna som föreståndare
och instruktionssköterska inplaceras i lönegraderna Ce 22 och Ce 20 har
utskottet under hand inhämtat, att resultatet av den inom medicinalstyrelsen
pågående överarbetningen av föreliggande förslag till högre utbildning
av sinnessjukvårdspersonal är att förvänta inom en snar framtid. Vid
sådant förhållande finner utskottet lämpligt att överarbetningens resultat
avvaktas, innan ställning tages till de i motionen berörda frågorna. Härav
följer, att utskottet inte är berett tillstyrka yrkandet i motionen.

Kungl. Maj :ts förslag föranleder i övrigt inte annat uttalande från utskottets
sida än att utskottet förutsätter, att det för kursverksamheten vid Ulleråkers
sjukhus beräknade beloppet — 28 500 kronor — skall lämna tillgång
för täckande jämväl av kostnaden för läkarföreläsningar och erforderliga
extraföreläsningar av olika experter.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerena 1:85 och II: 123 ävensom med avslag å
motionen 11:447

a) godkänna följande avlöningsstat för utbildning av sinnessjukvårdspersonal,
att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 167 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 259 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 65 000

Summa kronor 491 000;

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

49

b) till Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 491 000
kronor.

34 :o) Driftkostnader vid psykiatriska kliniken i Uppsala. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 151) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader vid psykiatriska kliniken
i Uppsala för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 256 000 kronor.

35 :o) Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 152), vilket innebär en med
50 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnadsersättning för psykiatriska
kliniken i Lund för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 1 550 000 kronor.

36:o) Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 152 och 153), vilket innebär
en ökning av anslaget med 3 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm,
Göteborg och Malmö för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 22 000 000 kronor.

37 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar
vid lasarett. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 40, s. 153) samt
under erinran, att anslaget, som i gällande riksstat uppförts med ett formellt
belopp av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig reservation ansetts kunna
jämväl för nästa budgetår upptagas med allenast formellt belopp, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av psykiatriska avdelningar vid lasarett för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

38:o) Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid lasarett. Kungl.
Maj:t har (punkt 41, s. 154) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
av psykiatriska avdelningar vid lasarett för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 225 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 60 000 kronor.

Psykiatriska lasarettavdelningar har hittills inrättats endast i obetydlig
omfattning. Stadsbidrag utgår f. n. till sådana avdelningar. Den psykiatriska
lasarettsvården har, sedan föregående anslagsberäkning gjordes, utökats
med dels en avdelning vid lasarettet i Västerås, dels ock provisoriska avdel4
— Bilxang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

50

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ningar i fem lasarettsstäder. Antalet platser blir härigenom icke oväsentligt
större. Departementschefen finner det tillfredsställande, att den öppna psykiatriska
lasarettsvården utvecklas i denna riktning och vill understryka
vikten av att denna utveckling fortsätter samt förordar, att anslaget höjes
med 165 000 kronor.

Utskottet. I anslutning till departementschefens uttalande om vikten av
att den psykiatriska lasarettsvården utvecklas vill utskottet uttala en
förväntan att Kungl. Maj :t skall finna möjlighet att genom dispositioner
beträffande sjukhusbyggnadskvoten eller på annat sätt befrämja denna
utveckling.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till driften av psykiatriska
avdelningar vid lasarett för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 225 000 kronor.

39:o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta
sinnessjuka. Kungl. Maj:t har (punkt 42, s. 154 och 155) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem
för lättskötta sinnessjuka för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 140 000 kronor. Vid ingången
av budgetåret 1955/56 fanns på anslaget en reservation av 309 334 kronor.

Statsbidrag har numera beviljats för Gysinge vårdhem med 100 000 kronor
och för Hålahult med 170 000 kronor, varför ett belopp av i runt tal
50 000 kronor återstår odisponerat på anslaget. För att täcka kostnaden för
eventuellt bidrag till öjebyn, 225 000 kronor, skulle alltså erfordras en nyanvisning
av 175 000 kronor. Då härutöver kan bli fråga om utbetalning
även till något annat vårdhem — närmast ett vårdhem i Kristinehamn —
anses medel i viss utsträckning böra beräknas också härför. Departementschefen
förordar, att anslaget bestämmes till 300 000 kronor.

Utskottet understryker vad medicinalstyrelsen anfört om att landstingens
stora intresse för utbyggnad av denna vårdgren inte får hämmas av brist
på medel till erforderlig statsbidragsgivning.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande, inrättande
eller inlösen av vårdhem för lättskötta sinnessjuka för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor.

40 :o) Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka. I enlighet
med Kungl. Maj ris förslag (punkt 43, s. 155 och 156), vilket innebär en
ökning av anslaget med 170 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

51

att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdhem för
lättskötta sinnessjuka för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 970 000 kronor.

41 :o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 44, s. 156—158) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för statens skol- och yrkeshem
på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels
ock till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 374 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 335 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att Kungl. Maj:t genom beslut den 17
december 1954 uppdragit åt statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande
att verkställa en överarbetning av 1948 års sinnesslövårdssakkunnigas
betänkande angående skol- och yrkeshem för barn med komplicerad
utvecklingshämning. Kommitténs förslag beräknas vara att förvänta
först under senare delen av innevarande år. Departementschefen
anser sig dock nu böra förorda, att ytterligare en vårdarinna med placering
tills vidare i lönegrad Cg 10 anställes vid hemmet.

Departementschefen anser vidare angeläget, att åt ordföranden eller annan
lämplig ledamot av hemmets styrelse uppdrages att handha den närmaste
tillsynen över hemmet och med särskild uppmärksamhet följa förhållandena
där, bl. a. genom regelbundna besök vid hemmet. För dessa
uppgifter föreslås skola utgå ett särskilt arvode om 800 kronor per år.

För vissa automatiska utgiftsförändringar för löneklassuppflyttningar
och höjningen av det rörliga tillägget m. m. beräknas en ökning av medelsbehovet
om sammanlagt 31 280 kronor. Medelstilldelningen föreslås sålunda
ökad med 38 800 kronor eller i runt tal 39 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

...................................... 118 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 180 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 72 000

Summa kronor 374 000;

52

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

b) till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
374 000 kronor.

42:o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader. Kungl.
Maj:t har (punkt 45, s. 159—162) föreslagit riksdagen att till Statens
skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 199 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 182 600 kronor.

Departementschefen förordar en ökning av medelsanvisningen till expenser
med 9 600 kronor samt en minskning av medelsanvisningen till
övriga utgifter med 500 kronor.

Beträffande framställning av skolöverstyrelsen om beredande av kostnadsfri
vård åt eleverna vid skol- och yrkeshemmen på Salbohed och i
Vänersborg erinrar departementschefen om att avgiften för vård på dessa
hem f. n. utgår med 400 kronor per elev och år. Vidare erinras om att undervisning
och vård av sådana psykiskt efterblivna, som omfattas av 1954 års
lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna, vilken lag trätt
i kraft den 1 januari 1955, skall vara kostnadsfri för den enskilde till i
vanliga fall 21 års ålder. Kostnaden härför skall i stället åvila landstingen
(de landstingsfria städerna) såsom huvudmän för detta vårdområde. Det
synes departementschefen därför vara rimligt, att jämväl eleverna vid nu
förevarande båda skol- och yrkeshem fr. o. m. nästa budgetår kommer i
åtnjutande av motsvarande förmån. Kostnaderna härför uppskattas såvitt
avser omkostnadsanslagen till för salbohedshemmet omkring 7 300 kronor
och vänersborgshemmet omkring 6 000 kronor. Av sistnämnda belopp har
dock 2 000 kronor, avseende kostnader för elevernas tandvård, upptagits
i anslagsäskandena för nästa budgetår under delposten till hälso- och sjukvård.
Övriga kostnader avser i huvudsak ferieresor och klädutrustning för
eleverna. Inkomstminskningen till följd av bortfallande elevavgifter uppskattas
till 30 000 resp. 16 000 kronor för de båda hemmen. Större delen
av denna inkomstminskning torde dock motsvaras av en minskning av
statsverkets utgifter till följd av att barnbidrag och folkpensioner helt eller
delvis kommer att bortfalla för de på hemmen intagna barnen. Anslaget
föreslås uppräknat med 16 400 kronor.

Utskottet. Även utskottet anser det vara helt i sin ordning att eleverna
vid de båda statliga skol- och yrkeshemmen beredes motsvarande förmån
i fråga om kostnadsfri vård som underåriga elever vid anstalter för psykiskt
efterblivna.

Statsutskottets utlåtande nr It år 1956 53

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övriga delar hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens skol- och ijrkeshem på Salbohed:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 199 000 kronor.

43:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 46, s. 162—165) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för statens skol- och yrkeshem
i Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels
ock till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 193 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 172 400 kronor.

Departementschefen förordar, under hänvisning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor, att en tjänst som biträdande slöjdlärare i lönegrad Cg 11 utbytes
mot en tjänst som lärare i kvinnlig slöjd i lönegrad Cg 17. Kostnaden härför
beräknas till omkring 1 670 kronor.

I enlighet med vad departementschefen förordat under salbohedshemmets
motsvarande anslag bör åt ordföranden eller annan lämplig ledamot
av hemmets styrelse uppdragas att handha den närmaste tillsynen över
hemmet m. m. För dessa uppgifter bör utgå ett särskilt arvode om 525
kronor per år. Arvodet till räkenskapsföraren föreslås uppräknat med 1 000
kronor. Vidare förordas, att för arvode till rektors ställföreträdare beräknas
ett belopp om 600 kronor per år.

För vissa automatiska utgiftsförändringar för löneklassuppflyttningar
och höjningen av det rörliga tillägget m. m. beräknas sammanlagt omkring
16 770 kronor. Medelstilldelningen föreslås alltså höjd med 20 565 kronor
eller i runt tal 20 600 kronor.

Utskottet. Med erinran att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj:ts
under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslag om
lönegradsuppflyttning och ändrad tjänstebenämning för en biträdande
slöjdlärare får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande
förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem i Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1956/57:

54

Statsutskottets utlåtande nr il år 1956

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 41 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagvis ................ 5 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 111 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 34 800

Summa kronor 193 000;

b) till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
193 000 kronor.

44:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 165—167), vilket innebär en med
8 600 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 91000 kronor.

45 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av särskolor och vårdanstalter
för psykiskt efterblivna. Kungl. Maj:t har (punkt 48, s. 167 och 168)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till uppförande eller inrättande av särskolor
och vårdanstalter för psykiskt efterblivna för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 200 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt — under förutsättning att av innevarande
budgetårs anslag för dess del får disponeras 1 935 000 kronor — att
anslaget i vad avser bidrag till särskolor för nästa budgetår uppföres med
3 200 000 kronor. Skolöverstyrelsen har framhållit önskvärdheten av att
medelsanvisningarna för särskolor och vårdanstalter redovisningsmässigt
särskiljes, och har därför därjämte hemställt, att antingen två särskilda
anslag uppföres för ändamålet eller att anslaget uppdelas på två anslagsposter.

Medicinalstyrelsen har föreslagit — under förutsättning att av innevarande
budgetårs anslag för dess del får disponeras 1 265 000 kronor —
att för bidrag till vårdanstalter måtte för nästa budgetår upptagas ett
belopp av 3 946 000 kronor.

Departementschefen finner sig icke kunna tillstyrka, att förevarande
anslag för nästa budgetår upptages med högre belopp än 2 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

55

Skolöverstyrelsens förslag att uppdela medelsanvisningen under detta
anslag på två särskilda anslag, ett för särskolor och ett för vårdanstalter,
anser departementschefen sig icke kunna tillstyrka. Frågan om en fördelning
av anslaget på två särskilda poster anses senare böra prövas av
Kungl. Maj:t.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av särskolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor.

46:o) Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna. Kungl.
Maj :t har (punkt 49, s. 168—171) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av särskolor för psykiskt efterblivna för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 7 930 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 000 000 kronor.

Departementschefen förordar, att även för nästa budgetår medel beräknas
till en utbildningskurs för vårdarinnor vid särskolorna.

I fråga om statsbidraget till Söderhaga och Sävstaholms skolhem, vilka
är avsedda för i princip samma klientel som de statliga skol- och yrkeshemmen
på Salbohed och i Vänersborg, erinras om att Kungl. Maj :t i enlighet
med i propositionen nr 26/1954 gjorda uttalanden genom beslut den 3 juni
1955 på vissa villkor tillerkänt huvudmännen för dessa skolhem ett särskilt,
preliminärt beräknat statsbidrag för år 1955 av för Söderhaga skolhem
högst 158 000 kronor och för Sävstaholms skolhem högst 238 000 kronor.
Departementschefen förutsätter, att det får ankomma på Kungl. Maj :t att
inom i huvudsak den kostnadsram, som angivits i skolöverstyrelsens anslagsäskanden,
med vederbörande huvudmän träffa avtal rörande den fortsatta
verksamheten vid hemmen under år 1956. Beträffande det slutliga
medelsbehovet för driften av dessa hem under år 1955 har skolöverstyrelsen
anmält, att de preliminärt beräknade bidragsbeloppen behöver uppräknas
med för Söderhaga omkring 20 000 kronor och för Sävstaholm
ca 21 000 kronor. Det anses böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning
i vederbörlig ordning fastställa det slutliga statsbidrag, som kan visa
sig erforderligt. För ändamålet behövlig medelsanvisning kommer dock att
belasta innevarande budgetårs anslag.

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår uppskattas till 7 933 000
eller i runt tal 7 930 000 kronor, vilket belopp föreslås anvisat.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till driften av särskolor för
psykiskt efterblivna för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 7 930 000 kronor.

56

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

47 :o) Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt efterblivna. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 50, s. 171 och 172), vilket innebär
en ökning av anslaget med 375 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdanstalter
för psykiskt efterblivna för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 8 275 000 kronor.

48:o) Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för elever m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 53, s. 173), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens anstalt för fallandesjuka:
Ferieresor för elever m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

49:o) Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn.
Kungl. Maj :t har (punkt 56, s. 174—177) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 256 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 240 000 kronor.

Det av föreningen Mellansjö skolhem drivna hemmet för psykopatiska
och nervösa barn är numera det enda återstående enskilda hemmet av
detta slag. Departementschefen förordar, att platsbidraget uppräknas med
omkring 600 kronor till cirka 3 800 kronor. Departementschefen utgår därvid
från att även vårdavgiften, vilken f. n. uppgår till 13 kronor per dag
och som regel i sista hand gäldas av vederbörande landsting, höjes i den
utsträckning, som erfordras för att bibehålla i stort sett nuvarande relation
till statsbidraget. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig
överensstämmelse med nu angivna riktlinjer med huvudmannen för
hemmet få träffa nytt avtal om den fortsatta verksamheten.

Vid bifall till vad i det föregående förordats och med utgångspunkt från
ett genomsnittligt platsantal under nästa budgetår av omkring 40 platser
kan det för Mellansjö skolhem erforderliga platsbidraget uppskattas till
cirka (40 x 3 800) 152 000 kronor.

Medelsbehovet för statsbidrag till de kommunala anstalterna uppskattas
till 104 000 kronor.

Utskottet vill framhålla, att en ytterligare höjning av vårdavgiften vid
Mellansjö skolhem utöver den som förutsättes komma till stånd enligt
departementschefens förslag, såvitt möjligt bör undvikas.

Under åberopande härav och då Kungl. Maj:ts förslag inte givit utskottet
anledning till annat uttalande hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för
psykopatiska och nervösa barn för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 256 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

57

50 :o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs sjukhus. Kungl.
Maj:t har (punkt 63, s. 194 och 195) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 395 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 392 000 kronor. Det för budgetåret
1955/56 anvisade anslaget avser statens bidrag för kalenderåret 1955
till driftkostnader vid kvinnokliniken och vid det bakteriologiska centrallaboratoriet.
Enligt gällande avtal mellan staten och Stockholms stad angående
samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av det staden tillhöriga
Sabbatsbergs sjukhus har staten att bidraga till de på kvinnokliniken belöpande
driftkostnaderna med 10 procent. Det för nästa budgetår erforderliga
statsbidraget beräknas utgöra 350 428 kronor.

Jämlikt förenämnda avtal har staten att bidraga till driftkostnaderna vid
det bakteriologiska centrallaboratoriet med 2 procent. Statens andel av de
sammanlagda driftkostnaderna beräknas till 44 880 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå
till i runt tal 395 000 kronor, vilket belopp föreslås anvisat.

Utskottet. Då den för kalenderåret 1956 beräknade kostnaden för vårddag
vid detta sjukhus är påfallande hög, 67 kronor 39 öre, finner utskottet önskvärt
att sjukhusets ägare föranledes överväga åtgärder, ägnade att nedbringa
denna kostnad.

Under åberopande härav får utskottet, som inte kan motsätta sig Kungl.
Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid
Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 395 000 kronor.

51 :o) Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi vid
epidemisjukhuset i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

64, s. 195 och 196), vilket innebär en nedräkning av anslaget med 100
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av klinisk
undervisning i epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
60 400 kronor.

52 :o) Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i kirurgi och neurologi
vid vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus. Kungl. Maj :t har (punkt

65, s. 196) förslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande av klinisk undervisning
i kirurgi och neurologi vid vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 44 600 kronor.

Departementschefen förordar att anslaget uppföres med 44 600 kronor.

58

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Utskottet kommer att i annat sammanhang behandla två i de likalydande
motionerna I: 288 och II: 435 gjorda yrkanden om godkännande av visst i
motionerna angivet avtal sförslag samt om anvisande av medel för bestridande
av kostnader för forskningsprofessur i kardiologi vid karolinska
institutet.

Här får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av klinisk
undervisning i kirurgi och neurologi vid vissa Stockholms
stad tillhöriga sjukhus för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 44 600 kronor.

53 :o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66,
s. 196 och 197), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 3 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 643 000 kronor.

54:o) Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 68, s. 205—207), vilket innebär en med 405 000
kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader vid akademiska sjukhuset
i Uppsala för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 2 040 000 kronor.

55 :o) Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 207 och 208) och under erinran, att anslaget
i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp av
370 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning vid akademiska sjukhuset
i Uppsala för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsananslag
av 200 000 kronor.

56 :o) Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 209), vilket innebär en med 20 000
kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 580 000 kronor.

57:o) Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 209 och 210)

Statsutskottets utlåtande nr it år 1956

59

och under erinran, att anslaget i gällande riksstat är uppfört med 81 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 46 000 kronor.

58:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 72, s. 210 216) före slagit

riksdagen att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 5 410 000 kronor.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 1 137 000 kronor.

Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har hemställt
om ett statsbidrag av 151 425 kronor. Vidare har Malmöhus läns
landstings hälso- och sjukvårdsberedning hemställt om anslag å tillhopa
4 683 061 kronor.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att staten sedan länge med
hänsyn till lasarettets i Lund betydelse för den medicinska undervisningen
och forskningen brukat bidraga med hälften av kostnaderna för byggnadsarbeten
vid lasarettet. Någon bindande förpliktelse för staten att lika med
landstinget dela kostnaderna för sådana arbeten, som avses i den nu föreliggande
framställningen av direktionen, föreligger emellertid icke f. n. I
den mån statsbidrag tidigare ansetts böra komma i fråga för sådana arbeten
har detta skett efter prövning i varje särskilt fall. Det torde icke kunna
ifrågakomma att nu frångå den princip om lika fördelning av kostnaderna
mellan stat och landsting, som vunnit hävd genom en långvarig praxis.
Departementschefen anser emellertid, att denna princip icke med fog kan
hävdas beträffande kostnaderna för anskaffning av degblandningsmaskin
och universaltraktor, och är därför icke beredd att förorda någon medelsanvisning
för dessa ändamål. Därest landstinget icke delar denna departementschefens
uppfattning, torde det få ankomma på landstinget att påkalla
förhandlingar i frågan inför den kommission, som av departementschefen
tidigare tillsatts för förhandlingar med landstinget och Malmö stad rörande
frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens och forskningens
anordnande i Lund och Malmö. Det förordas, att staten med nyss
angivna undantag bidrager med halva kostnaden för av direktionen nämnda
byggnadsföretag m. m. Mot kostnadsberäkningarna för dessa arbeten har
departementschefen ingen erinran. Sålunda tillstyrkes, att med anledning
av direktionens framställning för nästa budgetår anvisas 141 300 kronor.

1946 års riksdag anvisade 347 231 kronor för om- och tillbyggnad av
kvinnokliniken, vilka medel på av hälso- och sjukvårdsberedningen angivna
skäl hittills icke utnyttjats. Då behov av medlen numera föreligger men

60

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

desamma icke vidare kan tagas i anspråk, tillstyrkes att för ändamålet för
nästa budgetår anvisas enahanda belopp eller 347 231 kronor.

Enligt avtal mellan byggnadsstyrelsen och landstinget skall genom landstingets
försorg en ny värmecentral uppföras vid lasarettet i Lund. Till
gäldande av kostnaderna härför skall staten bidraga efter samma grunder,
som i fråga om de byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka
staten bidrager. Kostnaderna för anläggningen beräknades i propositionen
nr 148/1952 till ca 7 640 000 kronor, varav hälften eller ca 3 820 000 kronor
skulle belöpa på statsverket. I totalbeloppet ingår ett belopp av 495 000
kronor utgörande den kostnadsfördyring, som föranledes av anslutning till
värmecentralen av vissa institutionsbyggnader vid universitetet i Lund. Av
sistnämnda belopp, som skall helt gäldas av statsmedel, skall staten erlägga
hälften i samband med bidraget till totalkostnaden för anläggningen. Den
andra hälften eller i runt tal 250 000 kronor förskotteras av landstinget i
samband med landstingets bidrag till de totala anläggningskostnaderna.
För byggnadsföretaget har hittills av statsmedel anvisats 400 000 kronor.
Departementschefen tillstyrker, att återstoden av å staten fallande del eller
3 422 500 kronor anvisas för nästa budgetår.

Enligt mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena sidan, samt Malmöhus
läns landsting, a andra sidan, träffad överenskommelse om dispositionen
av viss tomtmark i Lunds stad in. m. skall staten bidraga med hälften av
kostnaderna för uppförande å norra lasarettsområdet av ett nytt centralkök.
Hälso- och sjukvårdsberedningen har nu framlagt förslag till centralkökets
uppförande i en första byggnadsetapp. Kostnaden för denna första
etapp har beräknats till 1 830 000 kronor. Departementschefen anser sig
icke kunna taga definitiv ställning till det förslag till nybyggnad, som
framlagts av hälso- och sjukvårdsberedningen men förutsätter, att byggnadsstyrelsen
vid granskningen av företedda ritningar tillvaratager alla
möjligheter att vinna besparingar samt att av byggnadsstyrelsen och centrala
sjukvårdsberedningen eventuellt gjorda erinringar beaktas vid det
fortsatta utredningsarbetet. Statens bidrag för nästa budgetår anses kunna
begränsas till 500 000 kronor. Detta belopp föreslås anvisat för påbörjande
av etapp I av centralköket.

För påbörjande av etapp I av centralblocket har för innevarande budgetår
anvisats ett statsbidrag av 1 000 000 kronor. För fullföljande av byggnadsföretaget
föreslås samma belopp skola ställas till förfogande för nästa
budgetår.

Vid bifall till vad i det föregående förordats skulle statsbidraget för
nästa budgetår uppgå till 5 411 031 kronor, vilket belopp föreslås avrundat
till 5 410 000 kronor.

Utskottet finner önskvärt att i samband med pågående förhandlingar
mellan landstinget och kommissionen rörande frågor, som äger samband

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

61

med den medicinska undervisningens och forskningens anordnande i Lund
och Malmö, till prövning upptages inte blott frågan om en förenkling
av nuvarande förfarande vid beviljande av statsbidrag utan även frågan
om en snävare gränsdragning för det område, till vilket statsbidrag kan
ifrågakomma.

Kungl. Maj :ts förslag har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 5 410 000
kronor.

59:o) Bidrag till Malmö allmänna sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 73, s. 216 och 217), vilket innebär en ökning av anslaget
med 528 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
2 628 000 kronor.

60 :o) Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål
upplåtna sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 217
och 218), vilket innebär en med 420 000 kronor ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Göteborgs stad till driften
av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kronor.

61 :o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 75, s. 219—224) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000
kronor.

Något anslag för detta ändamål är ej uppfört i gällande riksstat.

1955 års riksdag godkände, att staten skulle bidraga till de framtida
kostnaderna för uppförande av mikrobiologiska institutioner i Göteborg
samt underströk, att riksdagen framdeles borde få taga ställning till frågan
om kostnadernas fördelning.

Det större akademiska konsistoriet har numera hemställt, att av statsmedel
måtte för budgetåret 1956/57 anvisas 3 500 000 kronor såsom bidrag
till uppförande av nämnda institutioner. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att stadsfullmäktige i Göteborg beslutat uppdraga åt stadens sjukhusdirektion
att före byggnadsarbetenas igångsättande utverka förskottering
av statens bidrag till byggnadskostnaderna i den takt, varmed arbetena

62

Statsutskottets utlåtande nr il år 1956

beräknas fortskrida. Detta fullmäktiges beslut innebär, att byggnadsföretaget
icke kan påbörjas med mindre förskottering av statsbidraget sker.
Behovet av nybyggnader är mycket trängande. Uppskovet under flera år
har medfört betydande olägenheter både för den medicinska fakulteten i
fråga om undervisning och forskning och för staden beträffande den bakteriologiska
och virologiska laboratorieverksamheten, som f. n. bedrives i
för trånga och olämpliga lokaler. Departementschefen finner det därför
angeläget, att byggnadsföretaget kommer till utförande snarast möjligt.
Med hänsyn härtill och under åberopande av vad förhandlingskommissionen
anfört anser departementschefen sig böra förorda, att lämplig del av
statens bidrag förskottsvis utbetalas till staden. Förhandlingskommissionen
har föreslagit, att staten skall bidraga med hälften av kostnaderna för
ifrågavarande institutioner. Departementschefen avser att senare förelägga
riksdagen förslag i anledning av vad kommissionen sålunda förordat. Det
statsbidrag, som förskottsvis skulle utbetalas, anses för nästa budgetår
kunn» begränsas till 3 000 000 kronor. Detta belopp föreslås anvisat för
påbörjande av byggnadsarbetet.

Enligt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande
av en medicinsk högskola i Göteborg skall genom stadens försorg
anordnas vissa nya lokaler för den kliniska undervisningen. Staten skall
lämna bidrag till kostnaderna härför med 50 procent beräknade på de
verkliga kostnaderna. Kostnaderna för dessa lokaler jämte vissa mindre
undervisningslokaler, som med godkännande av dåvarande organisationskommittén
för den medicinska högskolan i Göteborg tillkommit utöver
avtalet, har beräknats till 2 226 000 kronor, vilka kostnader förutsatts skola
delas lika mellan staten och staden. Därjämte har utöver 1948 års avtal
med organisationskommitténs godkännande tillkommit utökade lokaler för
forskningslaboratorier samt vissa arbets- och laboratorieutrymmen för
tjänstgörande kandidater för en beräknad sammanlagd kostnad av 927 000
kronor, vilken kostnad förutsatts skola helt gäldas av statsmedel. Departementschefen
tillstyrker, att å staten fallande del av kostnaderna för de
lokaler, som omfattas av 1948 års avtal, anvisas för nästa budgetår, varvid
statens bidrag uppskattas till 1 000 000 kronor. Enär i ärendet förebragt
utredning icke giver tillräcklig ledning för en prövning av frågan om medelsanvisning
för de lokaler, som tillkommit utöver förenämnda avtal, är
departementschefen däremot icke beredd att nu förorda anvisande av medel
till kostnaderna för dessa företag. Det förutsättes att, då framställning ånyo
göres om statsbidrag till dessa byggnadsarbeten, denna åtföljes av en närmare
redogörelse för byggnadsföretagen, innehållande bl. a. uppgifter om
de behov ur undervisningens och forskningens synpunkt, som ifrågavarande
lokaler är avsedda att tillgodose. Prövning av frågan om medelsanvisning
för dessa företag anses framdeles lämpligen få ankomma på Kungl. Maj:t
i ecklesiastikdepartementet.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

63

Vid bifall till vad i det föregående förordats skulle statsbidraget för nästa
budgetår uppgå till 4 000 000 kronor. För ändamålet anses å riksstaten för
nästa budgetår böra upptagas ett anslag av reservationsanslags natur under
förut angivna rubrik.

Utskottet. Med hänsyn till de stora kostnader, varmed staden Göteborg
kommer att belastas i samband med Sahlgrenska sjukhusets utbyggnad,
vill utskottet inte motsätta sig förslaget att 3 000 000 kronor av det statsbidrag,
som framdeles må komma att fastställas för uppförande av mikrobiologiska
institutioner, utbetalas förskottsvis.

Under åberopande härav och då förslaget om anvisande av 1 000 000
kronor till statens del av kostnaderna för de lokaler, som omfattas av 1948
års avtal, kan av utskottet tillstyrkas hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.

62 :o) Vissa bidrag till lasarett m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 76, s. 224), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vissa bidrag till lasarett m. m. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 10 200 kronor.

63:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 77, s. 224 och 225),
vilket innebär en minskning av anslaget med 200 000 kronor med hänsyn till
storleken av de medel, som finnes disponibla för ändamålet, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av barnavdelningar vid lasarett m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

64 :o) Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 225), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnavdelningar
vid lasarett m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 100 000 kronor.

65:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 79, s. 225—231) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 392 000 kronor.

64

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Anslag för detta ändamål är i gällande riksstat uppfört med 100 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att 8 378 kronor anvisas för täckande av
resterande utredningskostnader för planerad barnavdelning vid Kronprinsessan
Victorias kustsanatorium.

För uppförande och inredning av en ny kökshyggnad vid Apelvikens
kustsanatorium har för innevarande budgetår anvisats 375 000 kronor. I
enlighet med vad som tidigare förutsatts beräknar departementschefen för
nästa budgetår en medelsanvisning av ytterligare 466 000 kronor för detta
ändamål.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till 474 378 kronor.
Då emellertid för ändamålet finnes disponibelt ett belopp av 82 490 kronor,
anses anslaget för nästa budgetår böra uppföras med i runt tal 392 000
kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av tuberkuloss jukvårdsanstalter för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 392 000 kronor.

66 :o) Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 80, s. 231 och 232), vilket innebär en minskning
av anslaget med 600 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för
lungtuberkulos för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 4 400 000 kronor.

67 :o) Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos. Kungl.
Maj :t har (punkt 81, s. 232 och 233) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 400 000 kronor.

Departementschefen beräknar att i driftbidrag för nästa budgetår till
Apelvikens och Kronprinsessan Victorias kustsanatorier med sammanlagt
292 vårdplatser för kirurgisk tuberkulos erfordras i runt tal 345 000 kronor.
Till avdelningarna för kirurgisk tuberkulos vid S:t Görans sjukhus beräknas
ett driftbidrag av 20 000 kronor. Det sammanlagda bidragsbeloppet
uppgår sålunda till 365 000 kronor. Utgifterna för bidraget till stödjebandage
och proteser beräknas till 75 000 kronor.

Från förevarande anslag utgår jämväl bidrag till resor för vissa patienter
vid Apelvikens och Kronprinsessan Victorias kustsanatorier samt till resor
för följeslagare eller vårdare. Utgifterna för detta ändamål anses kunna
rymmas inom ramen för övriga statsbidragsposter under anslaget.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

65

Departementschefen förordar, att anslaget uppföres med 440 000 kronor,
innebärande en med 960 000 kronor minskad medelsanvisning.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för
kirurgisk tuberkulos för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 440 000 kronor.

68 :o) Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 233) samt under erinran, att anslaget,
som i gällande riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor, ansetts
kunna jämväl för nästa budgetår upptagas med allenast formellt
belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

69:o) Bidrag till driften av folksanatorierna. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 83, s. 233 och 234) samt under erinran, att anslaget i riksstaten
för innevarande budgetår uppförts med ett formellt belopp av 100
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av folksanatorierna
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 100 000
kronor.

70ro) Behandling av vissa lupuspatienter från landsorten. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 84, s. 234 och 235), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Behandling av vissa lupuspatienter
från landsorten för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 75 000 kronor.

71 :o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemivårdanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 85, s. 235 och 236)
samt under erinran, att anslaget i gällande riksstat uppförts med ett formellt
belopp av 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande, inrättande
eller inlösen av epidemivårdanstalter för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

72:o) Bidrag till driften av epidemivårdanstalter. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 86, s. 236), vilket innebär eu med 100 000 kronor
minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

5 — B i han g till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr It

66

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

att riksdagen må till Bidrag till driften av epidemivårdanstalter
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
500 000 kronor.

73:o) Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. Kungl.
Maj:t har (punkt 87, s. 236—239) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Å riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett
reservationsanslag av 300 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt om oförändrat anslag.

Svenska MS-föreningens Göteborgsavdelning har hemställt dels om ett
anslag av 1 100 000 kronor för uppförande av ett sjukhem för vård av personer
lidande av multipel skleros eller därmed jämställda sjukdomar, dels
ock om ett årligt bidrag av 140 000 kronor till sjukhemmets drift.

Departementschefen anför, att sjukdomen multipel skleros är en av
de organiska nervsjukdomar, som tillhör neurologiens ämnesområde. På
sakkunnigt håll anses det naturligt, att de organiska nervsjukdomar, som
ur medicinisk synpunkt utgör en enhet, jämväl ur vård- och behandlingssynpunkt
betraktas på ett likartat sätt. Ett avsteg från denna princip i fråga
om en viss grupp sjuka bör göras endast efter ett noggrant övervägande
med starkt beaktande av den medicinska sakkunskapens uppfattning. Vad
multipel skleros beträffar är det enligt medicinalstyrelsens mening icke
lämpligt att personer, som lider av denna sjukdom, vårdas på särskilda
sjukhus eller sjukavdelningar. Med hänsyn bl. a. till denna styrelsens uppfattning
anser departementschefen sig icke kunna förorda, att medel anvisas
för upprättande av föreslaget sjukhem för patienter med multipel skleros.
Det torde få ankomma på kroppssjukvårdens och kronikervårdens huvudmän,
landsting och landstingsfria städer, att i görligaste mån söka tillgodose
det stora vårdbehov, som här uppenbarligen föreligger. Beträffande
det erforderliga medelsbehovet för nästa budgetår har medicinalstyrelsens
beräkning icke givit departementschefen anledning till erinran. Med hänsyn
till storleken av det belopp, som är disponibelt på anslaget, förordas
dock, att anslaget för nästa budgetår begränsas till 100 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Rimmerfors m. fl. väckt motion
(11:633) har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
om skyndsam utredning av de MS-sjukas vårdproblem.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Såsom i motionen II: 633 antydes förekom hösten 1954 en
interpellationsdebalt i andra kammaren i fråga om en effektivare svensk
forskning på multipelslderosens område. Förevarande motion, vari yrkas

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

67

skyndsam utredning som tar sikte på problemets alla aspekter, lägger
tyngdpunkten bl. a. på behovet av rekreationshem för sommarvistelse åt de
multipelsklerossjuka.

Några delade meningar kan inte råda om önskvärdheten av att de multipelsklerossjuka
erbjudes all den hjälp, som läkarvetenskapen och våra resurser
i fråga om lokaler, personal och ekonomi förmår att lämna. Med
hänsyn till i första hand de alltjämt föreliggande luckorna i den medicinska
vetenskapens kännedom om möjligheterna att förekomma och bota
en mångfald svåra sjukdomar såsom polio, psykiska sjukdomar, kräfta och
reumatiska åkommor, framstår vad i motionen anförts för utskottet allmänt
sett närmast som ett avvägningsproblem. Mot de sakkunniga instansernas
uttalade uppfattning, att de multipelsklerossjuka härvidlag inte
bör givas en särställning utan jämställas med patienter, lidande av andra
svåra sjukdomar, kan utskottet inte hävda en avvikande mening.

Även om utskottet, såsom framgår av det anförda, finner sig inte kunna
stödja kravet på ytterligare en utredning om de multipelsklerossjukas
problem, innebär detta inte att inte vårdmöjligheterna för dessa sjuka även
enligt utskottets uppfattning skulle kunna förbättras. I sådant hänseende
finner utskottet vad i motionen anförts om värdet av rekreationshem för
sommarvistelse värt beaktande. Liksom då det gäller att öka sjukhusens
resurser för att omhänderta även dem, som lider av multipelskleros, torde
det i första hand böra ankomma på sjukvårdshuvudmännen att, i den mån
det enskilda initiativet inte förslår, beakta angelägenheten av förbättrade
möjligheter till rekreationshemsvistelse för dessa sjuka. Utskottet förutsätter,
att dessa huvudmän här som på andra områden tar erforderliga
initiativ.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag inte
givit anledning till erinran hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Bidrag till uppförande m. m. av
hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor;

b) att motionen II: 633 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

74:o) Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 88, s. 239 och 240), vilket innebär en ökning av anslaget
med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av hem för kroniskt
sjuka för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 3 400 000 kronor.

75:o) Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 89, s. 240 och 241), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

68

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

att riksdagen må till Bidrag till driften av centralanstalter
för radioterapi för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 950 000 kronor.

76:o) Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i
Lund. Kungl. Maj :t har (punkt 90, s. 241—243) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 75 000 kronor.

Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning har hemställt,
att statsbidrag måtte utgå till driften av den neurokirurgiska kliniken jämväl
för budgetåret 1950/51. Medicinalstyrelsen har föreslagit, att anslaget
höjes med 25 000 kronor eller, därest sjukvårdsberedningens ovan nämnda
ansökning bifalles, med 100 000 kronor.

Departementschefen finner, att hinder icke möter mot utbetalning av
statsbidrag för budgetåret 1950/51. I enlighet härmed och då departementschefen
icke har något att erinra mot medicinalstyrelsens beräkningar, uppskattar
han medelsbehovet för nästa budgetår till 175 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till driften av en neurokirurgisk
avdelning vid lasarettet i Lund för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

77:o) Bidrag till vanföreanstalter m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 91,
s. 243—248) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vanföreanstalter m. m.
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 11 400 000 kronor.

Anslaget, som avser de fyra vanföreanstalterna i Stockholm, Hälsingborg,
Göteborg och Härnösand, är i gällande riksstat uppfört med 11 500 000
kronor.

Medicinalstyrelsen har föreslagit, att anslaget upptages med oförändrat
11 500 000 kronor.

Fr. o. m. budgetåret 1954/55 har Svenska vanförevårdens centralkommitté
(SVCK) tillerkänts ett bidrag med 20 000 kronor årligen för befrämjande
av forskning rörande proteser och stödjebandage. Medicinalstyrelsen
föreslår, att centralkommittén tillerkännes statsbidrag med samma belopp
för budgetåret 1956/57 för fortsatt forskningsverksamhet. Styrelsen tillstyrker
dessutom bifall till en av SVCK gjord framställning om ett statsbidrag
å 35 000 kronor såsom bidrag till SVCK:s tekniska verksamhet.

Departementschefen finner det förenat med betydande svårigheter att
nu mera exakt beräkna anslagets olika delposter och anser sig därför i av -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

69

vaktan på närmare erfarenheter av verksamheten vid de ombildade vanföreanstalterna
böra utgå från oförändrade anslagsbelopp, i förekommande fall
under hänsynstagande till tillgängliga belastningssiffror. Enligt vad departementschefen
inhämtat torde emellertid det i skolhemsorganisationen ingående
Lidingöhemmet, såsom förutsatts i propositionen, redan fr. o. m. nästa
budgetår kunna överföras i Eugeniahemmets regi. Med hänsyn härtill anses
den av medicinalstyrelsen upptagna delposten Bidrag till skolhem böra
minskas med omkring 35 000 kronor till 115 000 kronor.

Liksom under föregående år tillstyrker departementschefen SVCK:s framställning
om ett anslag av 20 000 kronor för befrämjande av forskning rörande
proteser och stödjebandage. Däremot anser departementschefen sig
icke kunna tillstyrka, att ytterligare anslag utgår till SVCK:s tekniska verksamhet
från förevarande anslag.

Det av medicinalstyrelsen framräknade medelsbehovet 11 500 000 kronor
anses därför kunna minskas med 93 500 kronor och anslaget i dess helhet
beräknas till i runt tal 11 400 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Wallentheim m. fl. (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herr
Bengtsson i Varberg m. fl. (II: 128), har hemställts, att till SVCK:s tekniska
verksamhet måtte av statsmedel utgå ett bidrag avseende år 1956 av 35 000
kronor.

Beträffande motiveringen till yrkandet hänvisas till motionen I: 90.

Utskottets vederbörande avdelning har vid besök i Stockholm-Vällingby
å Svenska vanförevårdens centralkommittés tekniska avdelning och experimentverkstad
inhämtat närmare uppgifter om den där bedrivna verksamheten
och tagit del av förekommande arbeten. Av intrycken från besöket att
döma synes vad i motionerna 1:90 och II: 128 anförts om värdet i skilda
hänseenden av den tekniska verksamheten i allt väsentligt kunna vitsordas.
Utskottet finner alltså att skäl kan anföras för bidragsgivning från det allmännas
sida med det syfte, motionärerna angivit.

Emellertid pågår i enlighet med vad som förutsattes i princippropositionen
om vanföreanstalterna till 1955 års riksdag inom medicinalstyrelsen
utredningar rörande dels den framtida organisationen och finansieringen
av de ortopediska klinikerna och dels ifrågasatt utvidgning av bidragsrätten
till ortopediska hjälpmedel. Ett beslut av riksdagen i av motionärerna önskad
riktning skulle kunna uppfattas som ett definitivt godkännande av
nuvarande organisationsform för den tekniska verksamheten. Då det synes
utskottet önskvärt att möjligheten inte betages de pågående utredningarna
att obundna av ett sådant riksdagsbeslut överväga, på vad sätt den tekniska
verksamheten för framtiden bäst skall inlemmas i den större organisationen,
är utskottet inte berett tillstyrka yrkandet i motionerna. Utskottet vill emellertid
framhålla önskvärdheten av att Kungl. Maj :t ägnar särskilt beaktande

70

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

åt möjligheterna att, i avvaktan på resultatet av utredningarna, i lämplig
form bereda ifrågavarande verksamhet det stöd, som befinnes ofrånkomligt.

Kungl. Maj :ts förslag har inte givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 90 och II: 128 till Bidrag
till vanföreanstalter m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 11 400 000 kronor.

78 :o) Bidrag till resor för vanföra m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 92, s. 248 och 249), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till resor för vanföra m. m.
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.

79 ro) Bidrag till Eugeniahemmet. Kungl. Maj:t har (punkt 93, s. 249—
252) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 925 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 940 000 kronor.

Ändrade föreskrifter har meddelats rörande finansieringen av Eugeniahemmet
fr. o. m. den 1 juli 1956, sedan riksdagen fattat beslut i enlighet med
proposition nr 135/1955. Eugeniahemmet skall enligt nämnda proposition
beredas tillfälle att fullfölja sin utveckling till en central spastikeranstalt för
vården av normalbegåvade spastiska barn. Patientmaterialet utgöres f. n.
till något över 50 procent av spastiska barn. En ökning av detta procenttal
är säkerligen att vänta, då den ombyggnad av hemmet kommit till stånd,
vartill 1955 års riksdag beviljat medel och i fråga om vilken departementschefen
i det följande kommer att framlägga förslag om ytterligare medelsanvisning.

Departementschefen uppskattar medelsbehovet för nästa budgetår till
890 000 kronor. Därutöver har departementschefen emellertid räknat med
att Kungl. Maj :t under innevarande budgetår genom beslut i särskild ordning
kommer att bevilja statsbidrag för bestridande av vissa kostnader för
retroaktivavgifter till statens pensionsanstalt, vilka bidrag kan beräknas till
cirka 390 000 kronor. Vidare förutsättes, att medel för ifrågakommande bidrag
till kostnader för äldre pensioner upptages i inkomst- och utgiftsstaten
för budgetåret 1956/57. Medel för täckande av i anledning härav uppkommet
underskott behöver emellertid ej anvisas förrän för budgetåret 1957/58.

Med hänsyn till att Lidingöhemmet redan fr. o. m. den 1 juli 1956 kommer
att överföras i Sällskapet Eugeniahemmets regi, anses medel för hem -

71

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

mets drift böra beräknas under detta anslag. Det sammanlagda medelsbehovet
uppskattas till 925 000 (— 15 000) kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 925 000 kronor.

80 :o) Ombyggnad och utrustning av Eugeniahemmet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 252 och 253), vilket innebär en med
300 000 kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad och utrustning av Eugeniahemmet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.

81 :o) Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spastiska barn i Göteborg.
Kungl. Maj :t har (punkt 95, s. 253—255) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spastiska barn i Göteborg för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

I gällande riksstat har upptagits ett reservationsanslag av 30 000 kronor
för utredning rörande ett spastikerhem i Göteborg.

Propositionen nr 135 till 1955 års riksdag innebar bl. a. ett av riksdagen
sedermera godkänt principförslag om uppförande av ett förskolehem för
spastiska barn i Göteborg. Innan frågan om medelsanvisning för hemmets
uppförande framlades för riksdagen, borde emellertid enligt departementschefens
mening viss ytterligare utredning komma till stånd. Sådan utredning
föreligger nu, och ett ritningsförslag har framlagts, varefter såväl medicinalstyrelsen
som centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkt, att äskade
medel ställes till förfogande för nästa budgetår såsom statsbidrag för förslagets
förverkligande.

Även för egen del finner departementschefen angeläget, att det planerade
förskolehemmet kommer till stånd så snart omständigheterna tillåter detta.
De beräknade byggnadskostnaderna har ej heller givit departementschefen
anledning till erinran. De av centrala sjukvårdsberedningen framställda,
smärre ändringsförslagen bör dock iakttagas vid byggnadens utförande. Det
äskade beloppet anses vidare böra uppdelas på två budgetår. För budgetåret
1956/57 erfordras ett belopp av 350 000 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av ett förskolehem
för spastiska barn i Göteborg för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

72 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

82:o) Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 255
och 256), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 650 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stödjebandage och proteser
vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kronor.

83:o) Bidrag till de vanföras riksorganisation. I enlighet med Kungl.
Maj .ts förslag (punkt 97, s. 256 och 257), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de vanföras riksorganisation
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 10 200
kronor.

84 :o) Bidrag till riksföreningen mot polio. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 98, s. 257 och 258), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till riksföreningen mot polio
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

85 :o) Bidrag till anskaffande av hörapparater. Kungl. Maj:t har (punkt
99, s. 258 och 259) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anskaffande av
hörapparater för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kronor.

Genom beslut vid fjolårets riksdag har kretsen av hörselskadade, som tillerkannes
rätt till bidrag från förevarande anslag, avsevärt vidgats. I samband
därmed beslöts ändrade inkomstgränser för bidragsrätt beträffande
de kategorier av hörselskadade, för vilka en ekonomisk behovsprövning alltjämt
skulle gälla.

Då de nya bidragsbestämmelserna påverkar bidragsgivningen under hela
nästkommande budgetår, är en uppräkning av anslaget erforderlig. Ehuru
betydande svårigheter föreligger att bedöma medelsbehovet, förordar departementschefen
en uppräkning av anslaget med 150 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av hörapparater
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
600 000 kronor.

86 :o) Undersökning rörande hörselskador till följd av buller. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 100, s. 259 och 260), vilket innebär en
minskning av anslaget med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

73

att riksdagen må till Undersökning rörande hörselskador
till följd av buller för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 45 000 kronor.

87:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 260) samt under erinran,
att anslaget i gällande riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av förlossningsanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

88:o) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
102, s. 261—265) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens institut för folkhälsan, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens institut
för folkhälsan: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 2 593 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 388 000 kronor.

Departementschefen förordar, att arvodet till särskild administrativ-juridisk
rådgivare, 1 500 kronor, indrages fr. o. m. nästa budgetår. Anslagsposten
till avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga biträden föreslås
minskad med 5 500 kronor. För utgiftsstegringar av automatisk natur erfordras
en med 212 420 kronor ökad medelsanvisning. Anslaget föreslås
alltså uppräknat med 205 420 kronor eller i runt tal 205 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren av herrar Alvar Andersson och Pålsson väckt motion
(1:415), vari hemställts, att riksdagen måtte anvis^ ett anslag av 100 000
kronor att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för forskningsändamål avseende
möjligheterna att tillvarataga växtnäringsämnena i avloppsvattnet
samtidigt som det oskadliggöres.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Utskottet. I motionen 1:415 har yrkats att riksdagen skulle anvisa ett
anslag av 100 000 kronor att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för forskningsändamål
avseende möjligheterna att tillvarataga växtnäringsämnen i
avloppsvattnet samtidigt som det oskadliggöres. Med anledning härav vill
utskottet erinra, att jordbruksutskottet under punkt 138 i sitt av riksdagen
numera godkända utlåtande nr 1 anfört bl. a., att utskottet erfarit, att arbete
för närvarande pågår inom justitiedepartementet med utformande av förslag
till vissa ändringar i vattenlagen och till nya författningar rörande
vattenvården i riket samt alt proposition härom kan förväntas till årets

74

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

riksdag. Med hänsyn härtill bör enligt utskottets mening med prövningen
av motionärernas förslag anstå i avvaktan på lagförslagen. Trots att det
även enligt utskottets mening är av vikt att en forskning rörande de i
motionen angivna spörsmålen kommer till stånd, finner sig utskottet därför
inte böra tillstyrka yrkandet i motionen.

Kungl. Maj :ts förslag har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen I: 415

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 320 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 32 000

3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden, förslagsvis .............. 226 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 1 548 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 467 000

Summa kronor 2 593 000;

b) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 593 000
kronor.

89:o) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 103, s. 265 och 266), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 667 200 kronor.

90:o) Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 104, s. 267 och 268) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock
till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 113 300 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 102 000 kronor.

För att instruktionsbarnmorskorna skall avlastas från skrivarbete till -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

75

styrker departementschefen, att ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång
med halvtidstjänstgöring får anställas vid anstalten, varvid f. n. beräknat
belopp av 1 000 kronor till skrivhjälp bör indragas. Med utgångspunkt
från att biträdet placeras i 4 löneklassen uppskattas ökningen av
medelsbehovet för ändamålet till 2 342 kronor. Härutöver föreslås anslaget
uppräknat med 9 000 kronor för den automatiska utgiftsökningen i anledning
av den allmänna löneförhöjningen. Anslaget uppräknas således med
11 342 kronor eller avrundat 11 300 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................. 63 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 15 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 16 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 18 800

Summa kronor 113 300;

b) till Barnmorskelåroanstalten i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 113 300
kronor.

91 :o) Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 269), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 175 000 kronor.

92:o) Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 106, s. 269—275) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg, vilka må erfordras vid ett genomförande av den
omorganisation av läroanstalten, som föreslagits av departementschefen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budget -

76

Statsutskottets utlåtande nr It år 1956

året 1956/57, dels ock till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 83 000 kronor.

Departementschefen anför inledningsvis följande.

I yttrande över anstaltsstyrelsens anslagsframställning för innevarande
budgetår anförde medicinalstyrelsen, att frågan om den läkarutbildade lärarpersonalens
sammansättning, undervisningsskyldighet och sjukvårdande
verksamhet med hänsyn till den nuvarande överlärarens avgång med pension
i mars månad 1956 borde upptagas till prövning. Enligt styrelsen hade barnmorskeläraren
vid sidan av sin undervisningsverksamhet under hela året
förestått en del av läkarvården vid kvinnokliniken I i Göteborg och tjänstgjort
såsom biträdande överläkare vid sjukhuset. Vid en utvidgning — enligt
vad som tillämpades vid stockholmsanstalten — av överlärarens undervisningsskyldighet
till 200 timmar borde återstående antal undervisningstimmar
— cirka 125 •— bestridas av barnmorskeläraren i avbidan på organisationens
slutliga utformning samt härefter av en läkare i stadens tjänst.
Barnmorskelärartjänsten föreslogs skola föras på övergångsstat. Då förenämnda
antal undervisningstimmar icke motiverade heltidsanställning, borde
vid kommande avtalsförhandlingar med staden diskuteras dels viss ersättning
till läroanstalten för barnmorskelärarens mot tjänstgöringen på kliniken
svarande del av lönen, dels fördelningen av kostnaderna för hans eventuella
pensionsförmåner. — För egen del förklarar jag — under erinran om
att en i huvudsak motsvarande ordning som den av medicinalstyrelsen beträffande
göteborgsanstalten föreslagna enligt beslut av 1953 års riksdag
genomförts vid stockholmsanstalten — att jag i princip icke hade något att
erinra mot att en sådan organisation infördes även vid göteborgsanstalten
och förordade därför, att medicinalstyrelsen och läroanstaltens styrelse med
Göteborgs stad skulle upptaga förhandlingar enligt av medicinalstyrelsen
angivna riktlinjer. I anslutning härtill borde Kungl. Maj :t erhålla riksdagens
bemyndigande att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
läroanstalten, som eventuellt kunde visa sig nödvändiga redan under budgetåret
1955/56.

Såsom jag närmare anför under nästföljande punkt, har de under hösten
1955 med staden upptagna förhandlingarna ännu icke slutförts. Det är
därför icke möjligt att nu taga slutlig ställning i organisationsfrågan. Jag
anser mig emellertid böra utgå ifrån att uppgörelse med staden skall kunna
träffas på sådana villkor, att den förutsatta omfördelningen av undervisningen
kommer att kunna genomföras, och beräknar därför medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår med utgångspunkt härifrån.

Vid en omorganisation i enlighet med förslaget tillstyrker departementschefen,
att överlärartjänsten i likhet med vad som är fallet vid barnmorskeläroanstallen
i Stockholm placeras i Ca 33, varjämte såsom förut nämnts
barnmorskelärartjänsten anses böra föras på övergångsstat.

Med hänsyn till det anförda anses Kungl. Maj :t böra för nästa budgetår
erhålla motsvarande bemyndigande att ändra personalförteckningen för
läroanstalten som utverkats för budgetåret 1955/56.

Anslagsposten till arvoden åt tillfälliga lärare föreslås för nästa budgetår
nedräknad med 1 400 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

77

Vidare förordas att vid läroanstalten anställes ett kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång med halvtidstjänstgöring. Biträdets avlöning anses böra
beräknas efter 4 löneklassen. Vid bifall till förslaget bör det belopp av 1 000
kronor, som disponeras för anställande av tillfällig skrivhjälp, ej längre
anvisas.

Vad departementschefen föreslagit föranleder en minskning av medelsanvisningen
med 1 400 kronor för arvoden åt tillfälliga lärare samt en ökning
med 2 204 kronor för anställning av ett kontorsbiträde. Härtill kommer
den automatiska utgiftsstegringen med 6 300 kronor för den allmänna löneförhöjningen.
Anslaget uppräknas alltså med 7 104 kronor eller i runt tal
7 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för barnmorskeläroanstalten i Göteborg,
vilka må erfordras vid ett genomförande av i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956
ifrågasatt omorganisation av läroanstalten;

b) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 60 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis........ 8 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 16 100

Summa kronor 90 000;

c) till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 90 000
kronor.

93:o) Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 107, s. 275—279), vilket innebär en minskning
av anslaget med 17 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 51500 kronor.

94:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 108, s. 279—282) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola i

78

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock
till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 292 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 268 000 kronor. Departementschefen
förordar, att i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor två ekonomibiträden
i Ce 5 vid skolan, vilkas huvudsakliga sysselsättning utgöres av sömnadsarbete,
uppflyttas till första biträden i Ce 6. Anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal föreslås uppräknad med 1 000 kronor
för anställande av tillfällig skrivhjälp.

Vad sålunda föreslagits föranleder en höjning av anslaget med 768 kronor
för lönereglering och 1 000 kronor för tillfällig skrivhjälp. Härtill kommer
för löneregleringar på grund av riksdagens beslut i anledning av propositionen
nr 195/1955 900 kronor, för löneklassuppflyttningar 2 100 kronor
samt för den allmänna löneförhöjningen cirka 20 000 kronor. Anslaget
uppräknas alltså med 24 768 kronor eller i runt tal 24 800 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren av herr Huss väckt motion (1:36), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t göra framställning
om en utredning rörande frågan om inrättande av en statens sjuksköterskeskola
i Malmö.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om
uppflyttning av två biträden i Ce 5 till första biträden i Ce 6.

Med anledning av vad som anförts i motionen I: 36 vill utskottet erinra,
att den icke specialiserade utbildningen av sjuksköterskor hittills i regel ansetts
böra ankomma på de kommunala sjukvårdshuvudmännen. Inrättandet
av de statliga sjuksköterskeskolorna både i Stockholm och Göteborg har
töranletts av särskilda skäl. Då några sådana skäl inte anförts för att en statlig
sjuksköterskeskola skulle komma till stånd i Malmö, avstyrker utskottet
yrkandet i denna motion.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr.o.m.
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 60 200

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956 79

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 200

3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 46 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 137 900

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 45 500

Summa kronor 292 800;

b) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
292 800 kronor;1

II. att motionen 1: 36 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

95:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader. Kungl. Maj:t
har (punkt 109, s. 282—284) föreslagit riksdagen att till Statens sjuksköterskeskola
i Stockholm: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 101 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 104 000 kronor.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Stockholm har föreslagit bl. a.,
att sjuksköterskeelevernas handledare under elevernas praktiska tjänstgöring
i öppen vård måtte få tillerkännas arvode till samma belopp som vid
distriktssköterskeskolan eller 15 kronor per elev och vecka.

Departementschefen anför, att landstingens sjuksköterskeskolor icke betalar
någon ersättning för sina sjuksköterskeelevers handledare under elevernas
praktiskå tjänstgöring i öppen vård. Under sådana förhållanden är
departementschefen icke beredd att föreslå, att dylik ersättning nu införes
för de statliga sjuksköterskeskolornas del. Med hänsyn härtill och då departementschefen
i övrigt biträder av sjuksköterskeskolans styrelse föreslagen
höjning av delposten till elevers tjänstgöring i öppen vård, föreslås
nämnda delpost uppräknad med 1 000 kronor.

Medelsanvisningen föreslås ökad med 2 300 kronor till övriga expenser
samt minskad med 1 400 kronor till inköp och underhåll av inventarier och
undervisningsmateriel m. m. samt med 4 900 kronor till transporter och
diverse utgifter. Anslaget föreslås alltså nedräknat med 3 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Huss och Sunne (I: 189) och den andra inom andra kammaren av
fröken Ager m. fl. (II: 423), har — såvitt avser förevarande anslag — hemställts,
dels att vid sjuksköterskeskolan i Stockholm till handledare av praktiken
i öppen vård skall utgå ersättning med 10 kronor per vecka, dels ock
att anslaget höjes med 2 400 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen II: 423.

80

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit betalar landstingens
sjuksköterskeskolor inte någon ersättning för sina sjuksköterskeelevers
handledare, vilkas avlöning till större delen ersättes av statsmedel, under
elevernas praktiska tjänstgöring i öppen vård. Då det knappast torde kunna
göras gällande, att handledning av elever från en statlig skola skulle vara
mera betungande än handledning av elever från landstingsskolor, kan motiveringen
knappast anses bärande för det i motionerna I: 189 och 11:423
gjorda yrkandet att vid de statliga sjuksköterskeskolorna till handledare av
praktiken i öppen vård skall utgå ersättning med 10 kronor per vecka. På
grund härav och då ett bifall till yrkandet i motionerna skulle kunna föranleda
motsvarande krav på landstingen är utskottet inte berett tillstyrka
detta yrkande. Någon uppräkning av anslaget för ändamålet blir vid detta
ståndpunktstagande inte erforderligt.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag inte givit
utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 189 och 11:423, såvitt de avser
förevarande anslag, till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 101 000 kronor.

96 :o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 110, s. 284—288) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola i
Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 184 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 169 000 kronor.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Göteborg har hemställt bl. a.
om anställande av ytterligare en instruktionssköterska i Ce 20.

Departementschefen förordar i anslutning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, att
kontorsbiträdestjänsten vid sjuksköterskeskolan uppflyttas till tjänst som
kanslibiträde.

Departementschefen är ej beredd förorda, att ytterligare en befattning
som instruktionssköterska inrättas vid skolan.

Vid anmälan av medelsbehovet under anslagsposten till arvoden åt tillfälliga
lärare för innevarande budgetår framhöll departementschefen angelägenheten
av att sjuksköterskeskolans styrelse beaktade förefintliga möjligheter
att dels minska timantalet i vissa ämnen, dels ock tillgodose
önskemålen om en viss samordning av undervisningsplanerna med motsvarande
skola i Stockholm. St3''relsen har nu föreslagit viss minskning av

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

81

utgifterna för nybörjar- och mellankurserna, medan det för jämsidesundervisning
beräknade beloppet höjts med nära 3 000 kronor. Härtill kommer
kostnaderna för en nytillkommande avslutningskurs, beräknade till 2 065
kronor. För egen del kan departementschefen i huvudsak acceptera vad
styrelsen sålunda föreslagit utom i fråga om delposten till jämsidesundervisning,
för vilken han beräknar oförändrat belopp. För två nybörjarkurser
upptages sålunda 18 000 kronor, för två mellankurser 9 900 kronor, för en
avslutningskurs 2 100 kronor och för jämsidesundervisning 15 000 kronor.
Sammanlagt erfordras alltså för dessa ändamål 45 000 kronor, vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en uppräkning med 1 000 kronor.

Liksom för budgetåren 1954/55 och 1955/56 anses för nästa budgetår
böra anvisas ett belopp av 9 900 kronor för anordnande av en fem månaders
kurs i narkosgivning för omkring tio deltagare.

I enlighet med vad departementschefen anfört under omkostnadsanslaget
för statens sjuksköterskeskola i Stockholm avstyrkes, att medel anvisas
för ersättning till handledare åt de statliga sjuksköterskeskolornas elever
under dessas praktiska tjänstgöring i öppen vård.

Vad sålunda föreslagits föranleder en uppräkning av anslaget med cirka
2 200 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen med i
runt tal 2 300 kronor för löneklassuppflyttningar samt 10 500 kronor för
den allmänna löneförhöjningen. Anslaget uppräknas alltså med 15 000
kronor.

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Huss och Sunne (I: 189) och den andra inom andra kammaren av
fröken Ager m. fl. (II: 423), har — såvitt avser förevarande anslag — hemställts,
dels att ytterligare en instruktionssköterska i Ce 20 — kliniklärarinna
— fr. o. m. den 1 september 1956 anställes vid sjuksköterskeskolan
i Göteborg och att anslaget höjes med 10 740 kronor, dels ock att vid sjuksköterskeskolan
i Göteborg till handledare av praktiken i öppen vård skall
utgå ersättning med 10 kronor per vecka och att anslaget höjes med 2 400
kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionen II: 423.

Utskottet får, i enlighet med vad som anförts under omkostnadsanslaget
för statens sjuksköterskeskola i Stockholm, avstyrka yrkandet i motionerna
1:189 och 11:423 att medel skulle anvisas för ersättning till handledare
åt göteborgsskolans elever under deras praktiska tjänstgöring i öppen vård.

Vad angår yrkandet i nämnda motioner att ytterligare en instruktionssköterska
i Ce 20 (kliniklärarinna) fr. o. in. den 1 september 1956 skulle
anställas vid skolan i Göteborg samt att medel skulle anvisas för avlöning
åt denna befattningshavare vill utskottet erinra, att departementschefen
i propositionen nr 152 till 1953 års riksdag uttalat, att vid full verksamhet
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

82

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

vid skolan inte skulle erfordras mer än tre instruktionssköterskor för den
praktiska utbildningen. Utskottet, som inte förbiser att utvecklingen kan
medföra krav på ökat antal befattningshavare, är mot bakgrunden av
ifrågavarande uttalande i propositionen inte berett att förorda den ifrågasatta
förstärkningen.

Under åberopande av det anförda och då utskottet inte funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 189 och II: 423, såvitt de
avser förevarande anslag,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 54 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 101 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 25 100

Summa kronor 184 000;

b) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 184 000
kronor.

97:o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Omkostnader. Kungl. Maj:t
har (punkt 111, s. 288—291) föreslagit riksdagen att till Statens sjuksköterskeskola
i Göteborg: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 106 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 94 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker en uppräkning av delposterna till inköp
och underhåll av undervisningsmateriel m. m. samt till elevers tjänstgöring
i öppen vård med 1 500 resp. 4 000 kronor. Till ersättning för
undervisningslokaler samt bostad och kost åt elever beräknas i runt tal
280 000 kronor, vilket innebär en höjning med 90 000 kronor.

I likhet med skolstyrelsen anser departementschefen det skäligt, att skolan
skall svara för kostnader för elevernas resor för specialutbildning vid
härför avsedda institutioner i Stockholm och på andra orter på längre
avstånd från skolan, och föreslår, att delposten till elevers resor i undervisningssyfte
för detta ändamål uppräknas med 400 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att statsmedel måtte anvisas till bestridande
fr. o. m. år 1956 av kostnaderna för den kurs i fysikalisk och

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

83

organisk kemi för blivande laboratoriesköterskor som styrelsen årligen
anordnar vid karolinska institutets kemiska institution och vilken hittills
finansierats med elevernas kursavgifter. För egen del är departementschefen
emellertid — i avvaktan på ställningstagande till det av 1953 års
laboratorieteknikerutredning avgivna förslaget angående laborantutbildning
— icke beredd att förorda, att staten helt påtager sig kostnaden för ifrågavarande
kursverksamhet. För i kursen deltagande elever vid sjuksköterskeskolor
anses kursavgiften skäligen böra bestridas av vederbörande skola.
Såvitt gäller elever vid statens sjuksköterskeskola i Stockholm, har detta
skett sedan budgetåret 1944/45. Även beträffande statens sjuksköterskeskola
i Göteborg anses motsvarande ordning böra tillämpas. Departementschefen
föreslår, att medel härför beräknas under den förenämnda delposten
till elevers resor i undervisningssyfte och att densamma för detta ändamål
uppräknas med av skolans styrelse föreslaget belopp, 500 kronor.

1 enlighet med det anförda och då ersättningen från Göteborgs stad uppskattas
till i runt tal 198 000 (+ 84 000) kronor, skulle anslaget behöva
uppräknas med 12 400 kronor och sålunda upptagas till 106 400 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 106 400 kronor.

98 :o) Stipendier till elever vid godkända sjuksköterskeskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 291 och 292), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier till elever vid godkända
sjuksköterskeskolor för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 23 000 kronor.

99 :o) Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 292 och 293), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

100:o) Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor och husmödrar
vid sjukvårdsanstalter m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 114, s. 293—
298) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor
och husmödrar vid sjukvårdsanstalter m. fl. för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 119 000 kronor.

84

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 102 000 kronor.

Departementschefen förordar, att husmoderskursen förlänges från nio
till nio och en halv månader.

För att ökat antal avdelningssköterskor skall få möjlighet att genomgå
de av sjuksköterskeföreningen anordnade kompletteringskurserna, anser
departementschefen sig böra tillstyrka, att statsbidrag för nästa budgetår
får utgå till fyra sådana kurser. Dessa beräknas komma att omfatta sammanlagt
110—120 elever.

Statsbidraget till kursverksamheten föreslås fortfarande utgå med två
tredjedelar av föreningens nettokostnader härför, beräknade på sätt i det
följande förordas. Såsom villkor för statsbidragets åtnjutande föreslås gälla,
att i fortsättningskursen minst 22 och i kompletteringskurserna sammanlagt
minst 16 elever, vilka är i behov därav, befrias från erläggande av
kursavgift. Vidare bör undervisningen liksom hittills stå under medicinalstyrelsens
ledning och bedrivas enligt en av styrelsen godkänd plan.

Till kostnader för pensionsavgifter för rektor och kursledare föreslås
liksom för innevarande budgetår utgå statsbidrag med 5 500 kronor.

Kostnaderna för kursverksamheten har av medicinalstyrelsen reducerats
från av föreningen beräknade 242 400 till 179 752 kronor, innebärande en
ökning i förhållande till årets utgiftsunderlag med 27 050 kronor. Denna
ökning, som i huvudsak hänför sig till det ökade antalet kompletteringskurser
samt till höjda löner, anser departementschefen sig kunna godtaga
med allenast den ändringen, att för bokinköp m. m. och expenser i förhållande
till styrelsens förslag förordas en minskning med 500 kronor. Kostnadsökningen
i förhållande till det för innevarande budgetår beräknade
utgiftsunderlaget, 152 702 kronor, skulle sålunda komma att uppgå till
26 550 kronor. I enlighet härmed och då inkomsterna av kursavgifter beträffande
de statsbidragsberättigade kurserna uppskattas till omkring 9 850
kronor, beräknas bidragsunderlaget för nästa budgetår till 169 402 kronor.
Statens andel av kostnaderna m. m. beräknas till 118 434 kronor, eller avrundat
119 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till för innevarande
budgetår anvisade medel med 17 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning skurs er för instruktionssköterskor
och husmödrar vid sjukvårdsanstalter
m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 119 000
kronor.

101 :o) Specialutbildning av barnsjuksköterskor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 115, s. 298 och 299), vilket innebär en ökning av anslaget
med 3 100 kronor, samt under erinran att en repetitions- och kompletteringskurs
för å barnavårdscentral anställda sjuksköterskor med om -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956 85

kring 30 deltagare föreslås anordnad även under nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Specialutbildning av barnsjuksköterskor
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
51 600 kronor.

102:o) Utbildningskurser i arbetsterapi. Kungl. Maj:t har (punkt 116,
s. 300 och 301) föreslagit riksdagen att till Utbildningskurser i arbetsterapi
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 22 900 kronor.

Under denna rubrik är i gällande riksstat uppfört ett anslag av 21 500
kronor för anordnande under budgetåret 1955/56 vid Steneby skolor för
yrkesundervisning och slöjdföreningens skola i Göteborg av en kompletteringskurs
för personal inom sinnessjukvården.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt bl. a. om anordnande
under budgetåret 1956/57 av två kompletteringskurser, varav den ena för
utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter inom sinnessjukvården
och den andra för utbildning av den kategori sysselsättnings- och arbetsterapeuter,
beträffande vilken behovet bedömes vara störst.

Departementschefen anför, att riktlinjerna för den här ifrågavarande
kursverksamheten, som förlagts till Steneby skolor för yrkesundervisning
och slöjdföreningens skola i Göteborg, angavs i propositionen nr 82/1954.
Utbildningsformen kan betraktas såsom en från den ordinarie utbildningen
av arbets- och sysselsättningsterapeuter fristående verksamhet, vilken främst
syftar till att giva befattningshavare, som redan inom viss gren av sjukvården
har att leda patienternas sysselsättning i arbetssalar o. d., ökade kvalifikationer
härför.

Den första kompletteringskursen av detta slag anordnades hösten 1954
för personal inom sinnessjukvården. Enligt vad från kursledningen upplysts
har resultatet av denna kurs varit mycket tillfredsställande och intresset
för utbildning varit stort. En andra kurs för samma kategori
kommer att anordnas våren 1956.

Då de hittills vunna erfarenheterna sålunda varit goda, förordar departementschefen
att kursverksamheten under nästa budgetår får fortsättas
efter huvudsakligen samma riktlinjer som hittills. Däremot finner departementschefen
sig icke böra föreslå, att medel beräknas för mera än en
kurs budgetåret 1956/57. Då behovet av ifrågavarande utbildning alltjämt
torde vara störst för sinnessjukvårdspersonal, för vilken den även synes
särskilt lämpad, anses även nästa års kurs böra avses för sådan personal.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår tillstyrker departementschefen
en höjning av arvodet till kursledaren vid slöjdföreningens skola
med 250 kronor. Undervisningsarvodena har avpassats efter landstingens
motsvarande arvoden. För detta ändamål beräknas en ökning av medelsbe -

86

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

hovet med 650 kronor. Posten till inköp av arbetsmateriel föreslås höjd med
500 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Sjöström-Bengtsson och fru Wallentheim (I: 420) och den andra inom andra
kammaren av fru Lindskog och fru Löfqvist (11:531), har hemställts, att
riksdagen måtte besluta att två kompletteringskurser för sysselsättningsoch
arbetsterapeuter anordnas under budgetåret 1956/57 och att till utbildningskurser
i arbetsterapi måtte anvisas ett anslag av 46 400 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionen II: 531.

Utskottet. Vad departementschefen och motionärerna anfört har givit
utskottet stöd för den uppfattningen att ytterligare en kompletteringskurs
• för sysselsättnings- och arbetsterapeuter vore önskvärd. Med hänsyn till den
återhållsamhet som här liksom på andra områden måste iakttagas kan utskottet
likväl inte nu tillstyrka den i motionerna I: 420 och II: 531 påyrkade
ökade medelsanvisningen.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 420 och II: 531 till Utbildningskurser
i arbetsterapi för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag
av 22 900 kronor.

103:o) Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 117, s. 301—304) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad ändring av grunderna för statsbidrag till
distriktsvård, att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1955, dels ock till Bidrag
till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 200 000 kronor.

I anslutning till överenskommen lönegradsuppflyttning från 15 till 16
lönegraden för hos landstingen anställda sjuksköterskor inom den öppna
hälso- och sjukvården har Svenska landstingsförbundet, i syfte att gällande
princip om hälftendelning av kostnaderna för löner åt denna personal
skall upprätthållas, föreslagit vissa ändringar i de bestämmelser, som
reglerar statens bidrag till dessa ändamål. De befattningshavare, som beröres
härav, är distriktssköterskor, heltidsanställda sjuksköterskor vid fristående
centraldispensär och vid distriktsdispensär av typ II samt heltidsanställda
sjuksköterskor vid mödra- eller barnavårdscentral. Departementschefen
finner det lämpligt att i ett sammanhang taga ställning till förslaget
i dess helhet och biträder Landstingsförbundets hemställan, såvitt angår

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

87

distriktssköterskor och dispensärsköterskor. Vad angår heltidsanställda
sjuksköterskor vid mödra- eller barnavårdscentraler är departementschefen
däremot icke beredd att tillstyrka en höjning av statsbidraget, med hänsyn
till att dylika befattningshavare hos städerna utanför landsting samt
alla heltidsanställda barnmorskor vid mödra- och barnavårdscentraler alltjämt
tillhör lönegraden 15. De ändrade bestämmelserna beträffande distriktssköterskor
och dispensärsköterskor föreslås få gälla retroaktivt fr. o. m.
den 1 januari 1955.

Det retroaktivt förhöjda statsbidraget för år 1955 beräknas till cirka
300 000 kronor. Medelsbehovet under anslaget uppskattas för nästa budgetår
till i runt tal 8 000 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956 förordade
ändringen av grunderna för statsbidrag till distriktsvård,
att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1955;

b) till Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000
kronor.

104 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 118, s. 304 och 305), vilket innebär en
med 100 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 3 400 000 kronor.

105 :o) Bidrag till distriktsbarnmorskas resor i samband med hemförlossning
och eftervård. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 305
och 306), vilket innebär en nedräkning av anslaget med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till distriktsbarnmorskas
resor i samband med hemförlossning och eftervård för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

106:o) Understödjande av dispensärverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
120, s. 306—308) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar av grunderna för statsbidrag till dispensärverksamhet
för tuberkulosens bekämpande, att tillämpas beträffande lönebidragen
fr. o. in. den 1 januari 1955 och i övrigt fr. o. in. den 1 juli 1956, dels
ock till Understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kronor.

88

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 500 000 kronor.

I anslutning till vad departementschefen anfört under anslaget till Bidrag
till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. biträder departementschefen
de av Landstingsförbundet föreslagna ändringarna i statsbidragsbestämmelserna
beträffande dispensärsköterskorna, att tillämpas retroaktivt fr. o. m.
den 1 januari 1955. Kostnaden för den retroaktiva höjningen torde åtminstone
till en del komma att belasta anslaget för nästa budgetår. Anslaget
bör vidare uppräknas med i runt tal 50 000 kronor i anslutning till de
höjda statstjänstemannalönerna.

För medellösa och mindre bemedlade personers resor till och från dispensärorganen
utgår statsbidrag med 50 procent, i de nordliga delarna av
landet förhöjt till 60 resp. 70 procent av den del av resekostnaderna som
överstiger tre kronor. Chefen för socialdepartementet har framlagt förslag
om ändring i lagen om allmän sjukförsäkring m. m. av innebörd bl. a.,
att resor till och från dispensärorgan för undersökning och behandling
skall ersättas av sjukkassa enligt de förmånligare ersättningsgrunderna i
16 § första stycket andra punkten nämnda lag. Vid bifall till detta förslag
bör här ifrågavarande statsbidragsbestämmelser ändras att gälla endast
sådana medellösas eller mindre bemedlades resor, beträffande vilka ersättning
ej skall utgivas av allmän sjukkassa. Då ändringen i sjukförsäkringslagen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1956 och statsbidragen utgår kalenderårsvis
i efterskott, torde ändringen icke nämnvärt påverka medelsbehovet
under förevarande anslag för nästa budgetår.

På grund av vad sålunda anförts beräknas, med utgångspunkt från den
verkliga kostnaden under anslaget för budgetåret 1954/55, medelsbehovet
för nästa budgetår till 1 750 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956 förordade
ändringarna av grunderna för statsbidrag till dispensärverksamhet
för tuberkulosens bekämpande, att tillämpas beträffande
Iönebidragen fr. o. m. den 1 januari 1955 och i övrigt
fr. o. m. den 1 juli 1956;

b) till Understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kronor.

107:o) Allmän skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 121, s. 309—311) föreslagit riksdagen att till Allmän
skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 540 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

89

Skärinbildsundersökningarna beräknas under nästa budgetår komma att
bedrivas inom Stockholms och Norrköpings städer ävensom Östergötlands,
Kalmar, Gävleborgs och Västerbottens samt Gotlands eller Blekinge län.
För dessa undersökningar räknas med 14 skärmbildspatruller.

Vad medicinalstyrelsen anfört rörande värdet av att sidobilder tages i
samband med skärmbildsundersökningarna har övertygat departementschefen
om att en sådan utvidgning av verksamheten är befogad. De ökade
kostnader för film m. in. som härigenom uppkommer — för statsverkets
del cirka 50 000 kronor per år — torde uppvägas av den ökade säkerheten
i diagnostiskt hänseende vid filmgranskningen. Departementschefen biträder
därför förslaget om att sidobilder får tagas i fortsättningen. Därvid
förutsättes, att denna utvidgning — såsom medicinalstyrelsen framhållit
vid anmälan av medelsbehovet för styrelsens skärmbildscentral (nästföljande
punkt) —• icke kommer att medföra några krav på personalökning
för framtiden.

Med hänsyn till den låga belastningen för budgetåret 1954/55 anses anslaget
kunna uppföras med oförändrat belopp. Från huvudmännen inflytande
bidrag anses liksom hittills böra redovisas under anslaget i form av
särskilda uppbördsmedel.

Utskottet har inhämtat, att uppgjorda program för de civila skärmbildsundersökningarna
stundom rubbas genom att militära myndigheter med
kort varsel påkallar särskilda skärmbildsundersökningar av dem underställd
personal. Då denna olägenhet med något förutseende torde kunna
undvikas, föreslår utskottet att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om
utfärdande av föreskrifter, enligt vilka det skall åligga militär myndighet
att underrätta skärmbildscentralen om erforderlig militär skärmbildsundersökning
i så god tid, att någon rubbning av planlagd civil verksamhet om
möjligt ej behöver uppkomma.

Kungl. Maj:ts förslag har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Allmän skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 540 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t ge tillkänna, vad utskottet
anfört rörande planläggningen av de militära skärmbildsundersökningarna.

108:o) Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens skärmbildscentral.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 311—314),
vilket innebär en ökning av anslaget med 31 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

90

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

a) godkänna följande stat för medicinalstyrelsens skärmbildscentral,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ 308 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis 77 300 385 800

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........ 500

2. Expenser, förslagsvis .............. 23 700 24 200

Summa kronor 410 000;

b) till Allmän skårmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens
skärmbildscentral för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 410 000 kronor.

109:o) Nyanskaffning av fordon för den statliga skärmbildsverksamheten.
Kungl. Maj:t har (punkt 123, s. 314—316) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning
av fordon för den statliga skärmbildsverksamheten för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

Något anslag för ifrågavarande ändamål är ej uppfört i gällande riksstat.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att för nyanskaffning av bussar och
bilar för den statliga skärmbildsverksamheten måtte anvisas ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.

Departementschefen anför, att de fordon, som anskaffades för den allmänna
skärmbildsundersökningen då denna igångsattes budgetåret 1946/47,
nu varit i mer eller mindre regelbundet bruk i snart tio år. Flera av dem är
så förslitna, att de icke utan täta och dyrbara reparationer kan hållas i trafikdugligt
skick. Då skärmbildsundersökningarna kan beräknas komma att
fortgå för flera år framåt, anser departementschefen det nödvändigt att nu
påbörja anskaffning av nya fordon såsom ersättning för de hårdast förslitna.
I första rummet anses skärmbildsbussarna vara i behov av utbyte.

På grund av att fordonen för att fylla sitt ändamål delvis måste specialtillverkas
och förses med särskild utrustning, blir kostnaderna för nyanskaffningen
relativt höga. Detta gäller särskilt bussarna. Kostnaderna anses
därför böra fördelas på flera budgetår. Med hänsyn till angelägenheten av
att i nuvarande läge den största återhållsamhet iakttages i fråga om statliga
investeringar, anser departementschefen sig för nästa budgetår blott kunna
tillstyrka, att medel anvisas för nyanskaffning av en buss. Kostnaden för
denna, efter avdrag av försäljningssumman för en äldre buss som lämnas
i utbyte, beräknas uppgå till högst 60 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

91

De för fordonsanskaffningen erforderliga medlen föreslås anvisade under
ett särskilt anslag av reservationsanslags natur.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Nyanskaffning av fordon för den statliga
skärmbildsverksamheten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

110:o) Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård.
Kungl. Maj :t har (punkt 124, s. 316—325) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordade ändringar av grunderna
för bidrag till avlöningar in. in. inom förebyggande mödra- och barnavård
samt för skyddskoppympning, att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1956, dels
ock till Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 350 000 kronor.

Departementschefen anför, att från läkarhåll framhållits, att de nuvarande
ersättningsbeloppen till läkarna för mottagningarna i förebyggande
mödra- och barnavård är oskäligt låga och att detta förhållande lett till
en icke önskvärd forcering av verksamheten. Även medicinalstyrelsen har
understrukit angelägenheten av att ersättningarna avväges på sådant sätt,
att ifrågavarande vårdgren kan fungera tillfredsställande och en alltför högt
uppdriven takt i arbetet undvikes. Samtidigt har styrelsen erinrat om de
nya kvalificerade arbetsuppgifter, som på senare år tillagts läkarna inom
den förebyggande mödra- och barnavården. Med utgångspunkt från dessa
omständigheter har representanter för medicinalstyrelsen och Sveriges läkarförbund
vid överläggningar under hösten 1955 enats om ett system för statsbidrag
till ifrågavarande ersättningar, som i vissa hänseenden väsentligt
avviker från vad som f. n. gäller. Sålunda föreslås, att de nuvarande minimioch
maximibeloppen för ersättning per mottagning avskaffas och ersättes
av ett för alla typer av mottagningar enhetligt grundbelopp av 10 kronor
per mottagning, varjämte statsbidraget för varje undersökt kvinna och barn
höjes till 3 kronor 50 öre resp. 2 kronor 50 öre. I samband härmed avses den
obligatoriska skyddskoppympningen av barn skola innefattas i den förebyggande
barnavården, varvid särskild ersättning för ympningarna ej skulle
utgå. Till grund för förslaget har legat vissa beräkningar angående det högsta
antal mödrar och barn, som genomsnittligt bör mottagas per timme för
att en tillfredsställande vård skall kunna meddelas.

För egen del har departementschefen icke kunnat undgå att finna förslaget
innebära en sådan väsentlig ökning av statsverkets utgifter att han,
icke minst i ett läge då den största återhållsamhet med statsutgifterna hör

92

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

eftersträvas, varit tveksam, om förslaget borde accepteras. Frågan har därför
inom civildepartementet blivit föremål för ytterligare överläggningar
med läkarnas representanter i samband med höstens budgetarbete. Vissa
klarlägganden har härvid lämnats bl. a. rörande inarbetandet av skyddskoppympningarna
i barnavårdsmottagningarna. Vidare har enighet rått om att
en minskning av antalet undersökta per timme är ett angeläget önskemål
till undvikande av hets och slentrian vid ifrågavarande läkarmottagningar.
De av medicinalstyrelsen angivna högsta genomsnittsantalen mottagna per
timme har ur denna synpunkt befunnits godtagbara.

Erfarenheten visar, att svårigheter föreligger att med nuvarande bidragsgrunder
kvarhålla läkarna i tillräckligt antal inom den förebyggande mödraoch
barnavården. Risk för en icke lämplig forcering av arbetet vid läkarmottagningarna
föreligger också. Det nu föreliggande förslaget synes innebära
ökade utsikter att undvika sådana olägenheter i fortsättningen. Samtidigt
innebär förslaget en av allt att döma rationell ordning för skyddskoppympning
av barn, som är inskrivna inom den förebyggande barnavården.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då en tillfredsställande
förebyggande inödra- och barnavård icke torde kunna upprätthållas, om
en ökning av statsbidraget till läkarnas avlönande icke vidtages, finner departementschefen
sig böra tillstyrka, att det föreliggande förslaget genomföres.
Den härav föranledda årliga kostnadsökningen beräknas till i runt
tal 950 000 kronor, vartill kommer viss automatisk ökning på grund av vårdgrenens
fortsatta utbyggnad.

De ändrade bestämmelserna anses böra träda i kraft den 1 juli 1956. Då
statsbidragen utgår helårsvis i efterskott, påverkas medelsbehovet för nästa
budgetår endast delvis av ändringarna. Med hänsyn härtill uppskattas medelsbehovet
för ifrågavarande ersättningar till omkring 2 300 000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits anses det nuvarande anslaget till
Skyddskoppympning, vilket för innevarande budgetår upptagits med 165 000
kronor, kunna avföras från riksstaten. Eventuellt i framtiden uppkommande
medelsbehov till ersättningar för sådana skyddskoppympningar, som
ej skall företagas inom den förebyggande barnavårdens ram, föreslås efter
nuvarande ersättningsgrunder få bestridas från anslaget till Vissa kostnader
för allmän hälso- och sjukvård.

I konsekvens med den av departementschefen förordade höjningen av
statens bidrag till läkarnas ersättning anses statsbidraget till de särskilda
mottagningarna för rådgivning i fråga om barn, som företer uppfostringssvårigheter
eller neurolabila symtom, böra höjas från nuvarande 25 till 35
kronor per mottagning. Medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår
beräknas till högst 75 000 kronor.

För bidrag till föreståndare vid mödravårdscentraler av typ I beräknas
oförändrat 30 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

93

På grund av vad sålunda föreslagits uppskattas den totala kostnaden för
läkarövervakningen för nästa budgetår till 2 405 000 kronor.

Med tillämpning av nuvarande statsbidragsgrunder beräknas medelsbehovet
för avlönande av sjuksköterskor och barnmorskor till 1 642 200
kronor.

För avslutande av den innevarande budgetår påbörjade försöksverksamheten
med speciell kontroll av havande kvinnor, lidande av vissa sjukdomar,
tillstyrkes att 5 000 kronor anvisas för budgetåret 1956/57.

Då alltjämt ett antal barnmorskor i sluten vård saknar utbildning i mödragymnastik
och triléngivning, anser departementschefen sig böra förorda,
att 12 utbildningskur ser på området får anordnas nästa budgetår. Det förutsättes,
att ytterligare sådana kurser därefter icke skall behövas. Medelsbehovet
beräknas till i runt tal 6 200 kronor.

För bidrag till inredning och utrustning av centraler samt för bidrag till
upplysningsverksamhet beräknas oförändrat 10 000 resp. 50 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle vid bifall till vad
departementschefen föreslagit uppgå till 4 118 200 kronor, vilket belopp anses
kunna avrundas nedåt till 4 100 000 kronor.

Utskottet. Ehuru utskottet finner de föreslagna nya statsbidragsbeloppen
för läkares medverkan -— särskilt bidraget för varje undersökt kvinna —
högre än som varit önskvärt, vill utskottet med hänsyn till förslagets karaktär
av förhandlingsöverenskommelse inte motsätta sig Kungl. Maj :ts
förslag.

Under åberopande härav och då Kungl. Maj :ts förslag i övriga delar liksom
anslagsberäkningarna kan av utskottet godtagas hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956 förordade ändringar
av grunderna för bidrag till avlöningar m. m. inom
förebyggande mödra- och barnavård samt för skyddskoppympning,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1956;

b) till Bidrag till avlöningar m. m. inom förebgggande
mödra- och barnavård för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 4 100 000 kronor.

111 :o) Bidrag till resor i förebyggande mödra- och barnavård. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 125, s. 325 och 326), vilket innebär en
med 100 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till resor i förebgggande
mödra- och barnavård för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

94

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

112:o) Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 126, s. 326 och 327), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 900 000
kronor.

113:o) Bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande av allmän
sexualhygienisk upplysningsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 127, s. 327), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till folkbildningsorganisationerna
för anordnande av allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av
45 000 kronor.

114:o) Abortförebyggande åtgärder. Kungl. Maj:t har (punkt 128, s. 328
—331) föreslagit riksdagen att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 175 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt dels att anslagets rubrik ändras till
Familjerådgivning, dels ock att anslaget höjes med 170 000 kronor.

Departementschefen anser att den abortförebyggande verksamheten tills
vidare bör bibehållas i oförändrad form och bedrivas med samma principiella
inriktning som hittills. Under sådana förhållanden är departementschefen
icke beredd att förorda, att verksamheten nu gives en ändrad benämning.
Anslaget anses därför böra upptagas under oförändrad rubrik.

Under år 1955 har inga nya rådgivningsbyråer godkänts för erhållande
av statsbidrag. Medicinalstyrelsen har räknat med ytterligare tre statsbidragsberättigade
rådgivningsbyråer under år 1956, varigenom det sammanlagda
antalet byråer skulle uppgå till 15. Denna beräkning anser departementschefen
sig böra godtaga. Samtliga dessa byråer anses emellertid
knappast kunna beräknas vara i drift under hela året. Med hänsyn härtill
anses medelsbehovet till anordnande och upprätthållande av verksamheten
för nästa budgetår kunna uppskattas till högst 125 000 kronor.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall det ankomma på medicinalstyrelsen
att inom ramen för anvisat belopp mellan rådgivningsbyråerna fördela
de medel, som skall ställas till kuratorernas förfogande för tillgodoseende
av överhängande hjälpbehov hos kvinnor, som besöker kurator.
Styrelsen har beslutat, att medlen skall fördelas mellan byråerna i proportion
till antalet nyinskrivna kvinnor under det sista kalenderåret. Detta
antal uppgick för år 1954 till 4 580. Då antalet nyinskrivna torde komma att

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

95

stiga i samband med en ökning av antalet byråer, bör det för ändamålet anvisade
beloppet höjas för nästa budgetår. Departementschefen kan dock
endast tillstyrka en till 25 000 kronor begränsad höjning. Beloppet bestämmes
alltså till 100 000 kronor.

På grund av det växande behovet av utbildade abortkuratorer biträder
departementschefen förslaget, att en mentalhygienisk påbyggnadskurs för
utbildning av sådana under nästa budgetår anordnas vid socialinstitutet i
Stockholm med cirka 12 deltagare. Den av medicinalstyrelsen förordade
utökningen av antalet undervisningstimmar i förhållande till tidigare kurs
och härav följande förlängning av kurstiden med en månad godtages. Medelsbehovet
för ändamålet beräknas till 20 000 kronor.

För ersättning till vissa laboratorier för utförande av biologiska graviditetsreaktioner
beräknas 34 000 kronor samt för preventivrådgivning för
män 100 kronor.

På grund av vad sålunda anförts föreslås anslaget för nästa budgetår
uppfört med 279 100 kronor eller avrundat 280 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Hamrin-Thorell m. fl (1:221) och den andra inom andra kammaren av
herr Gustafsson i Borås m. fl. (II: 349), har hemställts, att riksdagen måtte
under elfte huvudtiteln Medicinalstyrelsen: Abortförebyggande åtgärder bevilja
ett anslag på 170 000 kronor, vilket innebär en höjning i jämförelse
med Kungl. Maj :ts förslag med 65 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 349.

Utskottet. Såsom i motionerna 1:221 och 11:349 framhålles är abortfrågan
ett av de stora samhällsproblemen, som för sin lösning kräver oavlåtlig
uppmärksamhet och successivt vidtagande av de åtgärder, som vid
varje tidpunkt kan anses motsvara lägets krav. Utskottet kan biträda motionärernas
uppfattning att en åtgärd av betydelse i sammanhanget är att
ställa erforderliga medel till abortkuratorernas förfogande för att tillgodose
överhängande hjälpbehov hos kvinnor, som besöker kuratorerna.

Utskottet vill emellertid erinra om att familjerådgivningskommittén
enligt sina direktiv har att förutsättningslöst utreda frågan om finansieringen
av bl. a. den abortförebyggande rådgivningsverksamheten. Att under
pågående utredning öka den statliga medelsanvisningen för ändamålet i
sådan utsträckning som motionärerna tänkt sig kan utskottet inte finna
välbetänkt. Med hänsyn härtill och då departementschefens förslag innebär
en höjning av de s. k. kuratorsmedlen med 25 000 kronor är utskottet inte
berett tillstyrka yrkandet i motionerna.

Under åberopande härav får utskottet, som inte funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

96

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:221 och 11:349 till
Abortförebyggande åtgärder för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

115 :o) Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 331 och 332), vilket innebär en ökning
av anslaget med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för blivande distriktstandläkare
m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 475 000 kronor.

116:o) Bidrag till driften av folktandvården. Kungl. Maj:t har (punkt
130, s. 332—334) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av folktandvården
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 9 300 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 400 000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 17 juni 1955 medgivit, att statsbidrag
finge, räknat fr. o. m. den 1 januari 1954, utgå till Stockholms stad i enlighet
med gällande statsbidragsbestämmelser utan hinder av vissa avvikelser från
eljest gällande grunder, som folktandvårdsplanen för staden enligt medgivande
av 1951 års riksdag under en begränsad övergångstid avsåges skola
innebära. Såsom villkor för statsbidraget skulle vidare gälla, att staden vid
organiserandet av folktandvården i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1955 iakttoge
vissa särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser angående ledningen
av stadens folktandvård, Eastmaninstitutets ställning i fråga om
barntandvården, skoltandvårdens organisation in. m. Kungl. Maj :t medgav
härjämte provisorisk dispens från statsbidragsbestäminelserna i vad
avsåge viss uppdelning å deltidstjänster av en övertandläkartjänst hos staden,
tjänstgöringstiderna för de i stadens tjänst anställda tandläkarna samt
avgifter för tandregleringsvård. Sedan medicinalstyrelsen härefter den 24
augusti 1955 fastställt plan för folktandvården i Stockholm, är sålunda
frågan om statsbidrag till folktandvård för stadens del slutbehandlad.

Den 1 juli 1955 var 16 centraltandpolikliniker och 501 av de 510 inrättade
distriktstandpoliklinikerna i verksamhet. Antalet vid centraltandpolikliniker
tjänstgörande tandläkare var 29, varav 16 lasarettstandläkare, och antalet
distriktstandläkare 1 107, av vilka 927 inom landstingsområdena. Av
distriktstandläkarna var 364 utlänningar, vilka förordnats som vikarier,
samt 291 stipendiater. 84 tandläkartjänster saknade innehavare eller vakansvikarie.

Under andra halvåret 1954 legitimerades 66 tandläkare och under första
halvåret 1955 111. Enligt uppgift från tandläkarhögskolorna beräknas under
andra halvåret 1955 sammanlagt omkring 100 tandläkare komma att ut -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

97

examineras. Antalet distriktstandläkare den 1 juli 1956 uppskattas till minst
1 450, varav cirka 220 för Stockholms del.

Enligt preliminär beräkning utgjorde antalet fullständigt behandlade
barn under år 1954 inom landstingsområdena cirka 435 000 och i städerna
utanför landsting cirka 63 000 eller tillhopa omkring 498 000.

Antalet fullständigt behandlade barn under år 1956 uppskattas till för
landstingsområdena cirka 503 000 och för städer utanför landsting cirka
153 000 eller sammanlagt cirka 656 000. Med nuvarande bidragsgrunder
uppgår statsbidraget till 8 048 000 resp. 1 224 000 kronor eller tillhopa
9 272 000 kronor, vilket belopp föreslås avrundat uppåt till 9 300 000 kronor.

Utskottet. Vad departementschefen i förevarande sammanhang anföri
och föreslagit har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till driften av folktandvården
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 9 300 000
kronor.

117:o) Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 131, s. 334 och 335), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utrustning av polikliniker
för folktandvård för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.

118:o) Åtgärder i kariesförebyggande syfte. Kungl. Maj :t har (punkt 132,
s. 335—341) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade riktlinjer för upplysnings- och propagandaåtgärder i kariesförebyggande
syfte, dels ock till Åtgärder i kariesförebyggande syfte för budgetåret
1958/57 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

Något anslag för ändamålet är ej uppfört i gällande riksstat. Under medicinalstyrelsens
omkostnadsanslag har dock 5 000 kronor anvisats till upplysnings-
och propagandaverksamhet på området.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att för åtgärder i kariesförebyggande
syfte anvisas ett reservationsanslag av 270 000 kronor. Vidare har Tandvärnet,
riksföreningen för tandsjukdomarnas bekämpande, anhållit om
statsbidrag till föreningens verksamhet för budgetåret 1956/57 med 20 000
kronor.

Departementschefen anför, att tandrötan i vårt land visat en kraftig ökning
under de senaste årtiondena och numera nått en utomordentligt stor
utbredning. Vid en år 1943 företagen undersökning anträffades sålunda
endast en kariesfri individ på 1 000 svenska män i värnpliktsåldern. Icke
7-—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

98

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1056

utan fog har tandrötan därför betecknats såsom ett av våra största socialmedicinska
problem.

Självfallet har den höga kariesfrekvensen vid sidan av de humanitära
och medicinska aspekterna betydande ekonomiska konsekvenser. Enligt en
år 1951 inom medicinalstyrelsen gjord beräkning skulle utgifterna kunna
uppskattas till mellan 137 och 163 milj. kronor, varav största delen ansågs
betingad av tandrötan. Omräknad i dagens penningvärde och med hänsyn
tagen till den fortgående utbyggnaden av bl. a. den sociala tandvården kan
en totalkostnad på mellan 200 och 250 milj. kronor ej anses osannolik. Enbart
för driften av folktandvården uppgick bruttokostnaden år 1953 till
43,9 milj. kronor och år 1954 till i det närmaste 50 milj. kronor.

Under dessa förhållanden är det uppenbart, att en minskning av tandsjukdomarnas
och härvid framförallt tandrötans utbredning är en angelägenhet
av största betydelse. Resultatet av den nyligen avslutade odontologiska
försöksverksamheten vid Vipeholms sjukhus i Lund liksom vissa
utländska undersökningar på området under senare år har ökat kunskaperna
om tandrötans orsaker och mekanism samt givit vissa riktpunkter
för hur det kariesförebyggande arbetet bör bedrivas. I mycket hög grad
blir det härvid fråga om att väcka den enskilde individens insikter om och
förståelse för den kariesframkallande effekt, som under vissa omständigheter
är förenad med konsumtionen av en del näringsämnen, och hur dessa
skadeverkningar kan begränsas samt att överhuvudtaget sprida ökad kännedom
om värdet av en riktigt sammansatt kost och iakttagandet av en
god munhygien. För att nå ett gynnsamt resultat härutinnan får man
räkna med att ett fortlöpande intensivt upplysningsarbete måste bedrivas.

Med hänsyn till de stora värden, som sålunda står på spel, är departementschefen
för egen del beredd medverka till att åtgärder nu vidtages för
att igångsätta en samlad upplysnings- och propagandakampanj med syfte
att minska tandrötans härjningar. För att erhålla bästa möjliga slagkraft
bör kampanjen bedrivas i intim samverkan mellan berörda statliga och kommunala
organ och i nära samarbete med intresserade enskilda organisationer
och sammanslutningar. Den centrala planläggningen av aktionen anser
departementschefen böra ankomma på medicinalstyrelsen.

De av medicinalstyrelsen föreslagna riksomfattande propagandaåtgärderna
bör, såsom styrelsen också förutsatt, kombineras med lokala aktioner
i landstingens regi. För att i största möjliga utsträckning stimulera de
lokala huvudmännen att engagera sig häri föreslår departementschefen, att
staten påtager sig kostnaderna för sådan upplysningsverksamhet, som planeras
för landet i dess helhet. Vid bifall till detta förslag anser sig departementschefen
ha anledning räkna med att landstingen skall aktivt medverka
i det lokala propagandaarbetet genom egna initiativ samt ekonomiska bidrag
för dessas förverkligande. Departementschefen är för egen del tveksam om
lämpligheten att utnyttja de i vissa landstingskommuner bildade tandvårds -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

99

nämnderna för detta ändamål. I stället anses böra övervägas att ute i landet
bilda lokala aktionskominittéer med representanter för olika berörda intresseriktningar
och med uppgift att planlägga och bedriva det kariesprofylaktiska
arbetet.

För att den föreslagna upplysnings- och propagandakampanjen skall få
gynnsammast möjliga effekt, anses, att en kombination av olika propagandamedel
bör komma till användning. Beträffande verksamhet, som är avsedd
att bedrivas med statsmedel, anser departementschefen de av styrelsen föreslagna
åtgärderna i och för sig lämpliga. Även andra åtgärder kan emellertid
övervägas. Eventuellt bör sålunda undersökas lämpligheten av att utsprida
flygblad. Till ledning för föreläsare kan övervägas att utarbeta en
kortfattad handbok i de aktuella frågorna. Vad särskilt angår den av styrelsen
föreslagna foldern, anser departementschefen det däremot kunna
ifrågasättas, om de betydande kostnader som beräknats för distribution av
densamma i form av gruppkorsband motsvarar denna åtgärds propagandavärde.
Genom att utdela foldern vid folktandvårdspolikliniker, organ för
förebyggande mödra- och barnavård, skolor och andra institutioner samt
vid privatpraktiserande tandläkares och läkares mottagningar m. m. torde
man enligt departementschefen nå flertalet av den krets, som foldern i
första hand bör rikta sig till, nämligen barn och ungdom samt dessas föräldrar.
Sannolikt kan medverkan vid spridningen av foldern även påräknas från
andra håll, såsom Svenska röda korset och kvinnoorganisationerna. På
grund härav anses det åtminstone f. n. icke påkallat, att medel beräknas
för distribution av foldern till alla svenska hem. Kostnaderna minskas härigenom
med 125 000 kronor. Då departementschefen i övrigt som en allmän
grund för det fortsatta planeringsarbetet i huvudsak kan godtaga medicinalstyrelsens
kostnadsberäkningar, anses den statliga medelsanvisning, som i
övrigt skulle erfordras för kampanjen, kunna uppskattas till omkring
150 000 kronor.

Upplysningsaktionens igångsättande bör föregås av en omsorgsfull planläggning.
Ej minst viktigt är att de riksomfattande propagandaåtgärderna
samordnas med de lokala aktionerna. Förberedelsearbetet i form av utarbetande,
tryckning och distribution av upplysningsmaterial, inspelning av
filmer in. in. kan även väntas bli tidskrävande. Med hänsyn härtill och då
departementschefen delar medicinalstyrelsens uppfattning, att den lämpligaste
tidpunkten att starta kampanjen är ett nytt skolårs början, förordas,
att densamma uppskjutes till hösten 1957.

För att det organisatoriska arbetet med kraft skall kunna påbörjas snarast
möjligt, förordas, att medel härför anvisas redan för nästa budgetår.
Departementschefen föreslår, att beloppet för nämnda budgetår bestämmes
till 55 000 kronor. Återstående erforderliga medel anses böra anvisas för
budgetåret 1957/58.

100

Statsutskottets utlåtande nr it år 1956

Medlen föreslås anvisade under ett särskilt anslag å riksstaten av reservationsanslags
natur, benämnt Åtgärder i kariesförebyggande syfte.

Vad härefter angår Tandvärnets framställning är departementschefen
icke beredd tillstyrka, att föreningen för nästa budgetår erhåller ett särskilt
bidrag till sin verksamhet. Emellertid förutsättes, att medicinalstyrelsen
vid upplysningskampanjens planläggning och genomförande kommer
att bedriva ett nära samarbete med Tandvärnet.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sunne in. fl. (I: 222) och den andra inom andra kammaren av fru
Sjöstrand m. fl. (II: 437), i vilka föreslagits dels att riksdagen måtte vid
behandlingen av p. 132 under elfte huvudtiteln till Åtgärder i kariesförebyggande
syfte för budgetåret 1956/57 besluta att bevilja ytterligare 50 000
kronor till stöd åt den planerade upplysningsverksamheten för motarbetande
av tandrötan, dels att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att Kungl. Maj :t måtte på lämpligt sätt föranstalta om att i den undervisning,
som bedrives vid tandläkarhögslcolorna och de medicinska
lärosätena liksom även i lärarutbildningen för yrkesundervisningen och den
allmänna folkundervisningen, tid anslås för undervisning om förebyggande
åtgärder mot tandsjukdomarna,

dels ock en inom andra kammaren av herr von Friesen m. fl. väckt motion
(II: 436), vari hemställts, att riksdagen vid beviljande av det under
rubriken Åtgärder i kariesförebyggande syfte yrkade reservationsanslaget
av 55 000 kronor måtte föreskriva, att anslaget skall ställas till statens medicinka
forskningsråds förfogande att av rådet disponeras för fortsatt kariesforskning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 437 och II: 436.

Utskottet. Mellan departementschefen och motionärerna råder enighet
om, att tandrötans utbredning i vårt land påkallar kraftfulla förebyggande
åtgärder. Däremot går meningarna isär när det gäller de förebyggande
åtgärdernas såväl karaktär som utformning. Medan propositionen samt
motionerna 1:222 och 11:437 utgår från att kunskaperna om tandrötans
orsaker och mekanism är tillräckliga för att ge vissa riktpunkter för hur det
kariesförebyggande arbetet bör bedrivas, uttalas i motionen II: 436 att det
vetenskapliga underlaget för den föreslagna propagandan inte är tillräckligt
säkerställt.

Ehuru utskottet anser att tillräckligt säker grund finns för att upplysning
och propaganda som syftar till kariesförebyggande åtgärder bör bedrivas
med stöd av statsmedel hyser utskottet den meningen att fortsatt forskning
på detta område såsom i motionen II: 436 anföres är behövlig. Medel för sådan

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

101

forskning anvisas emellertid under det å åttonde huvudtiteln uppförda
anslaget till statens medicinska forskningsråd för främjande av medicinsk
forskning. Detta anslag har i årets statsverksproposition föreslagits uppräknat
med 500 000 kronor, sedan forskningsrådet åberopat bl. a. utbyggnaden
av universitetsorganisationen med en tandläkarhögskola i Malmö
och en odontologisk högskoleklinik i Umeå. Med hänsyn härtill förutsätter
utskottet att syftet med motionen skall kunna tillgodoses inom ramen för
uppräkningen av nämnda anslag. På grund härav och då det knappast förefaller
praktiskt att till anslaget för medicinsk forskning lägga ett särskilt,
under annan huvudtitel anvisat anslag, kan utskottet inte tillstyrka att
medelsanvisningen gives den form, som i motionen II: 436 föreslagits.

Utskottet tillstyrker alltså departementschefens förslag, vilket utskottet
uppfattat så att parallellt med fortsatt forskningsarbete bör bedrivas en
upplysningsverksamhet som väcker den enskilde individens ansvar. Utskottet
avstyrker sålunda det i motionerna 1:222 och 11:437 gjorda yrkandet
om ökad medelsanvisning. Vad angår yrkandet i nämnda motioner att
riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t
måtte på lämpligt sätt föranstalta om att i den undervisning, som bedrives
vid tandläkarhögskolan och de medicinska lärosätena liksom även i lärarutbildningen
för yrkesundervisningen och den allmänna folkundervisningen,
tid anslås för undervisning om förebyggande åtgärder mot tandsjukdomarna,
utgår utskottet från att sådan undervisning, i den mån den inte redan
förekommer, anordnas genom vederbörande utbildningsanstalters eget initiativ
utan att härför skulle erfordras någon framställning från riksdagens
sida.

Departementschefens förslag innebär, att 55 000 kronor skall anvisas för
att det organisatoriska arbetet för att förbereda upplysningsaktionen med
kraft skall kunna påbörjas snarast möjligt samt att riksdagen skall godkänna
riktlinjerna för verksamheten. Utskottet har, såsom framgår av vad
ovan anförts, tillstyrkt det förra förslaget men har härvid förutsatt att
alla möjligheter att nedbringa kostnaderna för kampanjen överväges under
förberedelsearbetet, så att medelsanvisningen till ett kommande år om möjligt
kan reduceras i förhållande till vad departementschefen förutsatt. Till
följd härav torde riksdagen vid sitt godkännande av riktlinjerna för upplysnings-
och propagandaåtgärder i kariesförebyggande syfte böra uttala, att
riksdagen förutsätter att kostnaderna härför skall kunna reduceras i förhållande
till vad i propositionen förutsatts.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna II: 436 ävensom I: 222 och
II: 437, sistnämnda båda motioner såvitt de avser medelsanvisningen,

a) godkänna av departementschefen och utskottet föror -

102

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

dade riktlinjer för upplysnings- och propagandaåtgärder i
kariesförebyggande syfte;

b) till Åtgärder i kariesf örebyggande syfte för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor;

II. att motionerna I: 222 och II: 437, till den del de icke
behandlats under I., icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

119:o) Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare. Kungl. Maj :t har
(punkt 133, s. 341—351) föreslagit riksdagen att till Utbildningskurs för
vissa utländska tandläkare för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 55 000 kronor.

Något anslag för ändamålet är ej uppfört i gällande riksstat.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade departementschefen
den 20 augusti 1954 landshövdingen F. Thunborg att verkställa utredning
rörande den efterutbildning och kunskapsprövning, som kunde vara erforderlig
för tandläkare med utländsk, icke-nordisk tandläkarexamen. Utredningsmannen
har med skrivelse den 29 januari 1955 överlämnat utredning
med förslag till kurser för vissa tandläkare med icke-nordisk examen. Förslaget
har härefter varit föremål för remissbehandling.

Utredningsmannen har föreslagit, att utbildningskurser för vissa utländska
tandläkare anordnas, och beräknar för en första sådan kurs en kostnad
av 86 000 kronor.

Sedan i statsrådsprotokollet (s. 341—344) lämnats vissa uppgifter angående
gällande behörighetsbestämmelser och villkor för anställning inom
folktandvården, antalet utländska tandläkare i landet och deras utbildning
in. in., redogöres för utredningsmannens förslag samt i anledning av utredningen
avgivna yttranden. Utskottet får härutinnan hänvisa till statsrådsprotokollet
(s. 344—349).

Departementschefen anför, att de utländska tandläkarnas arbetskraft på
grund av bristen på inhemska tandläkare utgör en värdefull tillgång för
folktandvården. I många mera svårbesatta distrikt skulle en tillfredsställande
folktandvård sannolikt icke ha kunnat komma till stånd, om huvudmännen
varit hänvisade att anställa enbart tandläkare med svensk tandläkarexamen.
Den 1 juli 1955 tjänstgjorde 364 utländska tandläkare såsom
vikarier inom folktandvården, representerande omkring en tredjedel av det
totala antalet distriktstandläkare. Av de utländska tandläkarna utgjordes
flertalet av sådana med icke-nordisk examen.

Såsom utredningsmannen framhållit, är utbildningstiden för de ickenordiska
tandläkarna som regel kortare än i Sverige och utbildningens
tyngdpunkt stundom förlagd till andra ämnen än vid de svenska tandläkarhögskolorna.
Härtill kommer, att språksvårigheter och de främmande miljöförhållandena
för dessa tandläkare kan resa hinder för en snar anpassning.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

103

Utredningsmannen har icke funnit erforderligt att nu överväga införande
av en efterutbildning i egentlig mening för de ifrågavarande tandläkarna,
förenad med betygssättning. Däremot har utredningsmannen funnit det
önskvärt, att en kompletterande undervisning anordnas i form av översiktskurser
med syfte att överbrygga de största olikheterna mellan den utländska
och den svenska utbildningen samt öka de utländska tandläkarnas förtrogenhet
med här i landet tillämpade undersöknings- och behandlingsmetoder.
Full enighet har i remissyttrandena kommit till uttryck i fråga om önskvärdheten
av en sådan undervisning.

För egen del instämmer departementschefen helt i vad utredningsmannen
sålunda föreslagit och förordar alltså, att kortare översiktskurser anordnas
vid tandläkarhögskola i syfte att underlätta de icke-nordiska tandläkarnas
anpassning till den svenska folktandvården. Kurstiden anses böra bestämmas
till fyra veckor, och antalet kursdeltagare uppgå till omkring 30 per
kurs. Vidare biträdes förslaget, att kursverksamheten skall stå under ledning
av en kursnämnd med fem ledamöter.

I fråga om undervisningens omfattning och fördelning på de olika läroämnena
har departementschefen i huvudsak intet att erinra mot utredningsmannens
förslag. Då emellertid vid remissbehandlingen olika förslag till
ändringar i kursplanen framförts, bör det ankomma på kursnämnden att
inom ramen för av utredningsmannen föreslaget totalantal kurstimmar
göra de justeringar i planen som må anses erforderliga. Innan erfarenhet
vunnits av hur utbildningen i detalj bör utformas, anses endast en kurs
böra anordnas, förlagd till tandläkarhögskolan i Stockholm och med karaktären
av försökskurs. Frågan huruvida framdeles flera kurser bör givas
årligen föreslås få avgöras, när erfarenheter av för sökskur sen föreligger.

Med hänsyn till syftet med den ifrågavarande utbildningen delar departementschefen
utredningsmannens uppfattning, att från genomgång av kursen
kan undantagas sådana utländska tandläkare, som vid den tidpunkt, då
kursen hålles, en längre tid vistats i landet och därigenom redan kan antagas
ha anpassat sig till sin nya arbetsmiljö. I princip instämmer departementschefen
med utredningsmannen i att icke-nordiska tandläkare med
mera än tre års anställning inom landet icke bör ifrågakomma för denna
utbildning. Till den första kursen föreslås, att tandläkare med ungefär ett
års verksamhet i landet uttages. Då denna kurs bör hållas på eftersommaren
1956, anses densamma i första hand höra göras obligatorisk för
sådana icke-nordiska tandläkare, som anställts inom folktandvården under
år 1955 och som önskar erhålla fortsatt förordnande inom denna. Dessa
torde enligt i december 1955 erhållna uppgifter ha uppgått till något över 30.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t alt utfärda de närmare föreskrifter
angående kursverksamheten, som må befinnas erforderliga.

Vad härefter angår kurskostnaderna godtages i huvudsak utredningsmannens
förslag härutinnan. Med hänsyn till att kursen måste hållas undei

104 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ferietiden vid tandläkarhögskolan, förordas, att högre undervisningsarvoden
får utgå till kurslärarna än eljest är brukligt för motsvarande undervisning.
Departementschefen tillstyrker därför vad utredningsmannen härutinnan
föreslagit.

Beträffande ersättningen till kursnämndens ledamöter förutsättes, att
gottgörelse till dessa för mistad arbetsinkomst icke skall ifrågakomma.
Skulle fråga härom likväl i något fall aktualiseras, anses spörsmålet böra
underställas Kungl. Maj :ts prövning.

För anskaffande av instrument för kursdeltagarna har utredningsmannen
beräknat en engångsutgift av 27 000 kronor. För egen del är departementschefen
emellertid icke beredd att tillstyrka högre medelsanvisning
härför än 17 000 kronor. Det förutsättes därvid, att tandläkarhögskolan i
något större omfattning än utredningsmannen beräknat skall kunna ställa
utrustning till förfogande för ändamålet samt att i övrigt kursdeltagarna
själva i någon utsträckning skall kunna tillhandahålla erforderliga instrument.

Med hänsyn till vad sålunda anförts beräknas de direkta kostnaderna
för försökskursen till 52 000 kronor.

Förslaget att staten skall svara för kursdeltagarnas resor till och från
kursorten finner departementschefen sig kunna tillstyrka. Kostnaden härför
beräknas till 3 000 kronor. Däremot anses kursdeltagarna själva kunna stå
för kostnaderna för sitt uppehälle under kurstiden, eftersom de av huvudmännen
kommer att erhålla lön enligt 24 löneklassen under kursen. Departementschefen
avstyrker således förslaget, att traktamenten till kursdeltagarna
skall utgå av statsmedel.

På grund av vad sålunda anförts uppskattas medelsbehovet för ifrågavarande
utbildningsverksamhet för nästa budgetår till 55 000 kronor. Medlen
föreslås anvisade under ett särskilt förslagsanslag, benämnt Utbildningskurs
för vissa utländska tandläkare.

Utskottet. Departementschefens förslag innebär bl. a., att den föreslagna
försökskursen skall ledas av en kursnämnd med fem ledamöter. Utskottet
finner för sin del, att en nämnd med tre ledamöter, nämligen rektor vid
vederbörande tandläkarhögskola, en av medicinalstyrelsen utsedd tandvårdsinspektör
samt en av Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet
i samråd utsedd representant bör äga tillräcklig sakkunskap för
ledningen av denna försökskurs. Förslaget föranleder inte någon ändring
av anslagsberäkningen.

Under åberopande härav och då utskottet kan tillstyrka vad departementschefen
i övrigt föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

105

120 :o) Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 352—355), vilket innebär en
nedräkning av anslaget med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens
område för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 227 000 kronor.

121 :o) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 135, s. 355 och 356), vilket innebär en nedräkning
av anslaget med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor.

122:o) Skyddsympning mot difteri. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 136, s. 356—358), vilket innebär en med 20 000 kronor ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skyddsympning mot difteri för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

123:o) Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård. Kungl. Maj:t har
(punkt 137, s. 358—360) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för
allmän hälso- och sjukvård för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 30 000 kronor.

Från förevarande anslag utgår bl. a. ersättning i vissa fall till s. k. kroniska
bacillbärare samt personer, som utan att ha konstaterats vara sjuka
misstänkts föra smitta och därför isolerats. I en nyligen avlämnad utredning
angående ersättning vid lagenliga ingripanden i hälsovårdens intresse
har föreslagits ändrade ersättningsregler i dylika fall. Departementschefen
räknar med att förslag i ämnet skall hinna föreläggas årets riksdag. Hittills
beviljade ersättningar av detta slag har belastat förevarande anslag i
ringa omfattning. På grund härav och då bifall till utredningsförslaget torde
föranleda medelsanvisning i särskild ordning anses medelsberäkningen under
detta anslag för nästa budgetår icke nämnvärt påverkas av ställningstagandet
till förslaget.

Vid anmälan av anslaget till Bidrag till avlöningar m. in. inom förebyggande
mödra- och barnavård har departementschefen föreslagit, att den
obligatoriska skyddskoppympningen av barn inordnas i den förebyggande
barnavården samt att ersättning för sådana skyddskoppympningar, som
ej skall företagas inom den förebyggande barnavårdens ram, skall efter
nuvarande ersättningsgrunder få bestridas från förevarande anslag. Då
skyddskoppympning å särskilda ympnings- eller besiktningsmöten eller

106

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

eljest på föranstaltande av hälsovårdsmyndighet i framtiden torde bli aktuell
i någon omfattning av betydelse endast i händelse av inträffad eller
hotande smittkoppsepidemi, anses medel för dylika ersättningar icke behöva
beräknas särskilt för nästa budgetår.

I detta sammanhang anmäler departementschefen, att Svenska livräddningssällskapet
gjort framställning om statsbidrag med 6 000 kronor för
att anordna en kurs för utbildning av bevaknings- och livräddningspersonal,
avsedd för livligt frekventerade badplatser. Med hänsyn till det stora antal
drunkningsolyckor, som årligen inträffar i samband med bad, anser departementschefen
det angeläget, att den ifrågavarande kursen kan komma till
stånd såsom ett led i strävandena att minska olycksfrekvensen och tillstyrker
därför, att livräddningssällskapet beviljas det begärda bidraget, att
bestridas från förevarande anslag.

Medelsbehovet i övrigt under anslaget beräknas till 30 000 kronor. Anslaget
föreslås uppfört med i runt tal 35 000 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till Vissa kostnader för allmän hälso- och
sjukvård för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
35 000 kronor.

124:o) Lindring i läkarvårdskostnaderna för mindre bemedlade å landsbygden.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 360—362),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lindring i läkarvårdskostnaderna för
mindre bemedlade å landsbygden för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

125:o) Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 139, s. 362 och 363), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

126:o) Sjuktransporter med flygplan. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 140, s. 363 och 364), vilket innebär en ökning av anslaget med
25 000 kronor, samt under hänvisning till vad utskottet anför under nästföljande
punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjuktransporter med flygplan för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 90 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

107

127 :o) Understödjande av helikopterflyg. Kungl. Maj:t har (punkt 141,
s. 364—376) föreslagit riksdagen att till Understödjande av helikopterflyg
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 225 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 200 000 kronor.

Flygförvaltningen har hemställt, dels att ambulansflygorganisationen
fr. o. in. den 1 juli 1956 utbygges samt helt grundas på privatägda helikoptrar
och flygplan, dels ock att anslaget uppföres med 700 000 kronor.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har föreslagit, att anslaget vid oförändrad
helikopterflygorganisation uppföres med oförändrat belopp.

Aktiebolaget Lapplandsflyg har anhållit att få övertaga ambulansflygtjänsten
i övre Norrland och härför erhålla statsbidrag.

Departementschefen anför, att den civila ambulansflygtjänsten i landet
f. n. i första hand är baserad på flygvapnets ambulansflygplan i Hägernäs,
på Frösön och i Luleå. Vid sidan av dessa har emellertid fr. o. in. budgetåret
1954/55 försöksvis tillskapats en statsunderstödd helikopterflygtjänst i övre
Norrland. Denna anordning innebär, att Östermans aeroaktiebolag enligt
avtal med kronan håller en helikopter av mindre typ stationerad i Gällivare
för ambulans- och räddningsuppdrag. Enligt avtalet utgår av statsmedel dels
en fast årlig avgift för beredskapshållning av 140 000 kronor, dels ock ersättning
för utförda flygningar med 160 kronor per timme. Statliga och
kommunala myndigheter äger, i den mån räddningstjänsten medgiver detta,
mot samma timpris utnyttja helikoptern även för andra flyguppdrag.

Under senare år har Östermans bolag tillfälligt eller mera permanent
också i andra delar av landet stationerat helikoptrar, vilka för särskilda
situationer stått till förfogande för ambulans- och andra räddningsuppdrag
mot av bolaget betingade priser. I Stockholm har bolaget sålunda
regelmässigt haft flera helikoptrar placerade. Dessa har på senare år i icke
ringa utsträckning, bl. a. av Stockholms läns landsting, anlitats för ambulansflygningar
i Stockholms skärgård. Även i Östersund har bolaget under
de sista två åren stadigvarande haft en helikopter stationerad, vilken
vid vissa tillfällen, då sjuktransportflygplanet ej kunnat användas, utfört
ambulansflyguppdrag.

Vid enstaka tillfällen, då andra lämpliga flygmedel ej stått till buds, har
härjämte de senaste åren ambulansflygningar skett med konventionella
flygplan, tillhöriga privata företag, framförallt inom Norrbottens och
Jämtlands län.

Under den korta tid, som en mera fast organiserad helikopterflygtjänst
stått till förfogande för ambulanstransporter och andra räddningsuppdrag
i övre Norrland, har helikoptern dokumenterat sin stora användbarhet för
ändamålet. Den har dessutom visat sig utgöra en värdefull tillgång för
andra flyguppdrag och har härvid rätt flitigt anlitats av hl. a. vattenfallsverket
och andra statliga myndigheter. Det har därför synts departements -

108

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

chefen finnas anledning överväga att nu öppna möjligheter att även i andra
delar av landet mera permanent disponera helikopter för framför allt ambulans-
och räddningsändamål.

Det förslag, som flygförvaltningen framfört i sådant syfte, innebär, att
genom Östermans aeroaktiebolag skulle upprättas fasta helikopterstationer
i Storuman och Östersund efter mönster av vad som f. n. tillämpas i övre
Norrland samt att bolaget härutöver mot viss lägre ersättning än i Norrland
skulle hålla en helikopter i beredskap i Stockholm för ambulansflygningar
mot bolagets ordinarie flygtimpris, 450 kronor per timme. Flygvapnets
civila ambulansflygtjänst föreslås i samband härmed skola avvecklas.

För egen del har departementschefen funnit, att utöver den av flygförvaltningen
verkställda utredningen erfordras klarlägganden i ett flertal ekonomiskt-administrativa
frågor, vilka bör lösas i samband med en utbyggnad av
och mera permanent organisation för helikopterflygtjänsten. På grund härav
bar departementschefen för avsikt att inom den närmaste tiden föreslå
Kungl. Maj :t att föranstalta om särskild utredning rörande dessa spörsmål.
I avvaktan på resultatet av denna utredning är departementschefen icke beredd
att nu taga ställning till flygförvaltningens förslag om en utbyggnad av
helikopterflygtjänsten.

Departementschefen föreslår alltså, att den nuvarande ambulansflygorganisationen
i huvudsak bibehålies för nästa budgetår. På grund av speciella
förhållanden anses emellertid vissa provisoriska åtgärder böra övervägas.

Vad först angår ambulans- och räddningstjänsten i övre Norrland, har
denna i allt större utsträckning fullgjorts med helikopter. Numera har både
Aktiebolaget Lapplandsflyg och Östermans aeroaktiebolag konventionella
flygplan i Norrbottens län, vilka kan användas för sjuktransporter. Vid vissa
längre transporter, för vilka helikoptern ej lämpligen bör anlitas, har det
visat sig, att dessa flygplan på grund av sin lämpligare placering inom det
aktuella området kan utföra ambulansflygning både snabbare och till lägre
kostnad än Luleå-planet. Redan för innevarande budgetår har flygförvaltningen
därför ansett sig böra medgiva, att inom vissa närmare angivna områden
ambulansflygning får äga rum med de ifrågavarande flygplanen, när
patientens hämtningsplats är så belägen, att helikoptern ej bör användas.
Om samma ordning får tillämpas även för nästa budgetår, kan enligt flygförvaltningen
hela ambulansflygtjänsten i övre Norrland upprätthållas med
helikopter och privatägda flygplan, varvid sjuktransportplanet i Luleå kan
ställas i reserv. LTnder förutsättning att en tillfredsställande ambulansflygtjänst
på detta sätt kan uppehållas, anses hinder icke böra möta mot att
så sker. Med hänsyn till de hittills vunna erfarenheterna av provisoriet
utgår departementschefen ifrån att flygplanet i Luleå under nästa budgetår
endast skall behöva hallas i reserv för att insättas blott i händelse av längre
specialtransporter eller om systemet skulle visa sig ej fungera på godtagbart
sätt.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

109

I fråga om helikoptertjänsten i övre Norrland anser departementschefen
sig med hänsyn till den förutsatta utredningen icke nu höra pröva frågan
om en överflyttning av densamma till Aktiebolaget Lapplandsflyg. Avtal anses
därför även för nästa budgetår böra slutas med Östermans bolag enligt
i huvudsak samma grunder som hittills. Rörande viss justering i avtalsvillkoren
återkommer departementschefen i det följande i samband med kostnadsberäkningarna.

För östersunds-områdets del innebär departementschefens förslag, att
flygvapnets sjuktransportplan på Frösön tills vidare kommer att bibehållas.
Dock måste planet under sådana förhållanden genomgå större motoröversyn
under nästa budgetår. Härvid torde planet få lov att tagas ur bruk under en
tid av omkring fem månader. Det är vidare ovisst, om Östermans bolag utan
särskild ersättning härför är berett att kvarhålla en helikopter i Östersund
i fortsättningen. För att ambulanstjänsten under sådana omständigheter
skall kunna upprätthållas under tiden för översynen, föreslås, att sjuktransportplanet
i Luleå, vilket såsom ovan förutsatts skall reservställas, under
nämnda tid placeras på Frösön. I sitt yttrande över flygförvaltningens förslag
har vidare länsstyrelsen i Jämtlands län upplyst, att med båranordning
utrustade civila flygplan står till förfogande inom länet för hjälpflygningar.
Om vid behov även dessa kan få anlitas för ambulansflygningar, räknar departementschefen
med att en tillfredsställande ambulansflygberedskap skall
kunna upprätthållas, även om helikopter ej finnes tillgänglig under hela
den ifrågavarande kritiska tiden. För kortare perioder i samband med de
s. k. förfallstiderna synes, om så befinnes nödvändigt för ambulanstjänsten,
få träffas avtal med Östermans bolag om att mot fast ersättning hålla helikopter
placerad i Östersund.

För ambulansflygtjänsten i Stockholms skärgård slutligen beräknas sjuktransportplanet
i Hägernäs stå till förfogande nästa budgetår. Från flygförvaltningens
sida har emellertid framhållits, att det nuvarande flygplanet
på grund av sin tyngd har svårigheter under stora delar av vintern att landa
på isarna i skärgården. Med hänsyn härtill kan det visa sig nödvändigt att
relativt ofta repliera på helikopter för ändamålet. Departementschefen anser
det emellertid icke erforderligt, att avtal träffas med Östermans om att
hålla en helikopter i beredskap härför under hela den ifrågavarande vinterperioden.
Det torde finnas anledning förutsätta, att bolaget liksom hittills
varit fallet som regel kommer att ha helikopter tillgänglig i Stockholm för
beställning av flygtransport i varje särskilt fall. Möjligen torde det kunna bli
aktuellt alt för isläggnings- och islossningstiderna föranstalta om viss helikopterberedskap
för skärgården.

På grund av vad departementschefen sålunda anfört beräknas kostnaderna
för sjuktransporter med flygvapnets ambulansflygplan för nästa budgetår
till i runt tal 85 000 kronor. Därvid har hänsyn tagits till å ena sidan
den minskning av kostnaderna, som uppkommer vid reservställning av

no

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

flygplanet i Luleå, å andra sidan den kostnadsökning — beräknad till 50 000
kronor — som uppstår för översyn av sjuktransportplanet på Frösön. Vidare
har departementschefen ansett sig böra utgå ifrån att Stockholms läns
landsting liksom hittills kommer att lämna bidrag till drift- och underhållskostnaderna
för Hägernäs-planet. För ambulansflygning med privatägda
konventionella flygplan i Norrbottens och Jämtlands län i enlighet med vad
departementschefen i det föregående förordat torde kunna beräknas åtgå
6 000 kronor. Även sistberörda medel anses böra anvisas under anslaget till
Sjuktransporter med flygplan. I överensstämmelse med hemställan under
nästföregående punkt bör sagda anslag alltså upptagas med 91 000 kronor,
eller avrundat 90 000 kronor.

Vidkommande härefter kostnaderna för helikopterflygning har Östermans
aeroaktiebolag begärt höjning av den fasta avgiften för helikoptern i
övre Norrland från 140 000 till 170 000 kronor på grund av nödvändigheten
att dubblera helikopterbesättningen för att överenskommen beredskap skall
kunna hållas. För egen del finner departementschefen skäligt, att bolaget erhåller
ersättning för de ökade kostnader bolaget härigenom åsamkas. Vid de
överläggningar med bolagets representanter, som i samband med höstens
budgetarbete hållits inom inrikesdepartementet, har emellertid enighet
nåtts om att föreslå, att den fasta avgiften skall höjas med endast 18 000
kronor, medan återstoden av kostnadsökningen skall uttagas genom höjning
av flygtimpriset från 160 till 180 kronor. Detta förslag anser departementschefen
sig böra biträda. Enligt de av departementschefen förordade ersättningsgrunderna
anses för ambulans- och räddningsflygning med helikopter
i övre Norrland under nästa budgetår komma att erfordras i runt tal 200 000
kronor. Härtill kommer för sjuktransporter med helikopter i övriga delar av
landet vid sådana tillfällen, när flygning med flygvapnets ambulansplan
icke lämpligen kan ske, ett belopp, vilket med hänsyn till vad ovan anförts
torde kunna uppskattas till 25 000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget till Understödjande av helikopterflyg skulle
således för nästa budgetår uppgå till 225 000 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i förevarande sammanhang anfört och föreslagit, förutsätter att
Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av en fortsatt
utbyggnad av den civila ambulansflygtjänsten i landet i den mån vunna
erfarenheter och omständigheterna i övrigt gör detta möjligt.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understödjande av helikopterflijg
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 225 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

111

128:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. Ivungl. Maj:t har

(punkt 142, s. 376—381) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att på personalförteckningen för centrala sjukvårdsberedningen upptaga
en ny tjänst som förste byråingenjör i Ca 29 och från densamma utesluta
en tjänst som byråingenjör i Ce 27, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen, att tilllämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Centrala sjukvårdsberedningen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 326 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 283 400 kronor.

Sedan centrala sjukvårdsberedningens arbetsstudieavdelning numera enligt
beslut av 1955 års riksdag permanent inordnats i beredningen, anser
departementschefen sig böra tillstyrka, att avdelningens föreståndare skall
erhålla ordinarie tjänst. Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås
vidare, att befattningen uppflyttas till förste byråingenjörstjänst i 29
lönegraden.

Under åberopande av nyssnämnda departementschefsuttalande förordas
vidare, att teknikertjänsten på materielavdelningen utbytes mot en ingenjörsbefattning
i 23 lönegraden samt att en kontorsbiträdestjänst uppflyttas
till kanslibiträdestjänst.

Då det för kontinuiteten i den beredningen åvilande granskningen av
utrustningsförslag synes erforderligt, att en heltidsanställd tjänsteman finnes
anställd å materielavdelningen, anser departementschefen sig böra tillstyrka
inrättande av en assistenttjänst i Cg 23 för ändamålet. I enlighet med
beredningens förslag förordas härjämte, att 5 000 kronor beräknas för anställande
av tillfällig arbetskraft för dylika arbetsuppgifter.

För vikariats- och övertidsersättningar föreslås en med 2 000 kronor ökad
medelsanvisning.

Beträffande Svenska landstingsförbundets förslag om förstärkning med
en assistent av den personal, som förbundet enligt avtal tillhandahåller för
intensifiering av arbetsstudieavdelningens arbete för att rationalisera sjukhusarbetet
vid landstingens sjukhus, har departementschefen i och för sig
intet att erinra mot detsamma. Emellertid förutsättes att denna personalförstärkning
icke skall föranleda ökade kostnader för statsverket.

Vid bifall till vad sålunda förordats erfordras en ökning av medelsanvisningen
med 10 212 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen
med 3 720 kronor för löneklassuppflyttningar och 29 000 kronor
för höjningen av det rörliga tillägget. Anslaget uppräknas alltså med 42 932
kronor eller i runt tal 43 000 kronor.

I anledning av förslagen bör vidare personalförteckningen för centrala
sjukvårdsberedningen ändras på det sätt, att en ny tjänst som förste byrå -

112

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ingenjör i Ca 29 upptages på förteckningen och en tjänst som byråingenjör
i Ce 27 uteslutes från densamma.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om
uppflyttning i lönegrad och ändrad tjänstebenämning för vissa tjänstemän
hos centrala sjukvårdsberedningen.

Då inte heller övriga här framlagda förslag givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen
för centrala sjukvårdsberedningen upptaga en tjänst som
förste byråingenjör i Ca 29 och från densamma utesluta en
tjänst som byråingenjör i Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 72 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 7 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 184 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 61 900

Summa kronor 326 400;

c) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 326 400
kronor.

129:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 143, s. 381 och 382), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 32 700 kronor.

130 :o) Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 144, s. 382 och 383), vilket innebär en med 60 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

113

131 :o) Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 145, s. 383—385) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
sjukvård in. m. åt vissa utlänningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 290 000 kronor.

Vid anmälan av motsvarande anslag i 1955 års statsverksproposition anförde
departementschefen dels att ett tiotal flyktingar av europeisk härkomst
från Kina, därav sju tuberkulossjuka, beviljats inresevisering till riket och
beräknades anlända inom den närmaste tiden, dels ock att förhandlingar
påginge med Förenta Nationernas höge kommissarie för flyktingar om
överförande till Sverige av ett mindre antal tuberkulossjuka flyktingar från
Trieste.

De sjuka i den förra gruppen, som anlände till Sverige i slutet av januari
1955, är samtliga numera utskrivna från sanatorium.

Förhandlingarna rörande Triesteflyktingarna resulterade i att 31 tuberkulossjuka
och ett tjugutal anhöriga till dem mottogs här i maj 1955. Kostnaderna
för omhändertagandet och vården av denna flyktinggrupp har för
budgetåret 1954/55 bestritts från tredje huvudtitelns anslag till Bidrag till
internationell hjälpverksamhet men har härefter överflyttats till förevarande
anslag.

Vid besök, som höge kommissarien för flyktingar avlade i Sverige i början
av år 1955, väcktes fråga om att här i riket mottaga bl. a. ytterligare
ett antal sjuka flyktingar från läger i Österrike. Sedan förutsättningarna
härför närmare utretts, förklarade Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni
1955, att från flyktingläger under höge kommissariens mandat skulle mottagas
—- förutom vissa arbetsföra flyktingar, beträffande vilka chefen för
socialdepartementet lämnat en redogörelse vid anmälan av femte huvudtitelns
anslag till Kostnader för överflyttning av arbetskraft — högst 60
tuberkulossjuka flyktingar jämte anhöriga till dem. Kostnaderna för omhändertagandet
och vård av dessa skulle för innevarande budgetår bestridas
med hälften från vartdera av det förenämnda anslaget till Bidrag
till internationell hjälpverksamhet och nu ifrågavarande anslag. Sedan en
av Kungl. Maj:t utsedd delegation vid besök i Österrike under eftersommaren
uttagit ifrågavarande flyktingar, har under hösten samtliga medgivna
60 sjuka flyktingar samt ett åttiotal anhöriga till dem anlänt till riket.

Uppkommande vårdkostnader för samtliga nu omförmälda sjuka flyktingar
bör för nästa budgetår bestridas från förevarande anslag. Av vad departementschefen
anfört framgår emellertid, att utskrivningen från sanatorium
hittills i flertalet fall kunnat ske efter förhållandevis kort tid. Det torde
finnas skäl förmoda, att så skall bli fallet även i fortsättningen och att endast
ett mindre antal av ifrågavarande flyktingar sålunda skall vara i behov
8 — Bilmng till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

114

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

av sjukhusvård under nästa budgetår. Med hänsyn härtill anser departementschefen
sig böra räkna med att belastningen på anslaget för budgetåret
1956/57 kommer att bli lägre än medicinalstyrelsen förutsatt. För egen del
uppskattar departementschefen medelsbehovet till 750 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wahlund m. fl. (I: 229) och den andra inom andra kammaren av fröken
Wetterström m. fl. (II: 135), har hemställts dels att riksdagen ville i
skrivelse fästa Kungl. Maj :ts uppmärksamhet på det elände, som alltjämt
råder i vissa flyktingläger ute i Europa, och anhålla att Kungl. Maj :t måtte
taga under övervägande frågan om ej Sverige ensamt eller i samverkan med
andra länder kunde göra en förnyad insats genom att hit låta överföra ett
antal sjuka, medelålders eller gamla familjer med anhöriga och särskilt
barn, dels ock att Kungl. Maj :t måtte förelägga riksdagen de förslag, vartill
dessa överväganden kunna leda.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionen II: 135.

Utskottet. Såsom i motionerna I: 229 och II: 135 anföres, har sedan 1950
till Sverige överförts 464 tuberkulossjuka flyktingar. Därjämte har överförts
381 anhöriga till dem. Av de sjuka flyktingarna kvarlåg den 1 januari 1956
75 patienter på sanatorier och konvalescenthem.

Av dem som friskskrivits har ett stort antal beviljats omskolning eller
yrkesutbildning. Flera har fått genomgå folkhögskola. De vuxna anhöriga
är i de flesta fall i arbete, även en del ganska gamla personer. Åldringarna
och en del som fått recidiv sedan de varit i arbete är omhändertagna av
socialvården. En del av studenterna har av studentorganisationerna erhållit
stipendier för att fullfölja sina studier. Andra har börjat nya yrken. För att
underlätta flyktingarnas anpassning i Sverige har medicinalstyrelsen låtit
anordna språkundervisning på samtliga sanatorier där dessa utlänningar
varit intagna.

Ytterligare vill utskottet nämna, att Kungl. Maj :t genom beslut den 2
mars 1956 förklarat, att från flyktingläger under mandat av Förenta Nationernas
höge kommissarie för flyktingar skall för varaktig vistelse i Sverige
mottagas ytterligare omkring 1 000 flyktingar, varav omkring 30 är tuberkulossjuka,
vilka kan antas vara i behov av längre tids sanatorievård, jämte
anhöriga till dem och i övrigt arbetsföra flyktingar med anhöriga.

Några delade meningar kan inte råda om önskvärdheten av att Sverige i
den utsträckning, som våra resurser medger, fullföljer den humanitära insats
mot av kriget drabbade personer, som påbörjades i slutskedet av andra
världskriget. Av den redogörelse, som utskottet ovan lämnat, torde emellertid
framgå både att insatsen under tidigare år givits den omfattning som de
ansvariga myndigheterna ansett motsvara våra resurser och att Kungl. Maj :t
haft sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av att hjälpaktionerna

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

115

inte tillätes upphöra. Med hänsyn härtill och då utskottet anser sig med
bestämdhet kunna påräkna, att Kungl. Maj :t även för framtiden tar på
området erforderliga initiativ utan att därför skulle krävas någon särskild
framställning från riksdagens sida, finner utskottet en skrivelse av i motionerna
angivet innehåll inte vara påkallad.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som inte funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

a) att riksdagen må till Kostnader för sjukvård m. m. åt
vissa utlänningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kronor;

b) att motionerna I: 229 och II: 135 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

132:o) Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 386), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för överförande till Sverige
av vissa utländska läkare för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten

133:o) Överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 147,
s. 387—391) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka
erfordras i anledning av vad departementschefen föreslagit, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Överståthållarämbetet:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 5 125 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 660 000 kronor.

Departementschefen förordar, att den för innevarande budgetår anställda
arbetskraften för biträde vid handläggningen av naturalisationsärenden
bibehålies även under nästa budgetår. Den alltjämt fortgående ökningen
av arbetsuppgifterna med motorfordons- och körkortsärenden nödvändiggör
viss ytterligare förstärkning av arbetskraften å ämbetets trafiksektion.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås därför, att
en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 å sektionen omändras till en kontoristtjänst
i Ca 13. Därutöver tillstyrkes, att personalen på sektionen något förstärkes
med tillfällig arbetskraft i biträdesgrad. Förslaget i övrigt rörande
kansliavdelningarna, innebärande automatiska förändringar, har icke givit
departementschefen anledning till erinran. Med hänsyn till att den sär -

116

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

skilda avgiften vid investering i motorfordon skall uttagas även under 1956,
erfordras den härmed sysselsatta extra personalen även under första delen
av budgetåret 1956/57. Kostnaden för avlöning av denna personal vid överståthållarämbetet
upptages till 13 000 kronor.

Vad angår skatteavdelningen föreslås, att tre extra ordinarie kontorsbiträden
enligt grunderna för den reglerade befordringsgången fr. o. m.
nästa budgetår erhåller tjänster i Ca 8.

Vad sålunda föreslagits medför en höjning av anslaget med 27 200 kronor
för personalen å kansliavdelningarna och en minskning å 4 000 kronor
för skatteavdelningen. Den automatiska utgiftsstegringen beräknas för
kansliavdelningarna till 151 200 kronor och för skatteavdelningen till
290 900 kronor. Anslaget föreslås alltså höjt med 465 300 kronor eller i
runt tal 465 000 kronor.

I anledning av förslagen bör vidare i fråga om personalförteckningen
antalet kontoristtjänster ökas med en och antalet kanslibiträdestjänster
minskas med en samt antalet kontorsbiträdestjänster ökas med tre.

Utskottet, som i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om
uppflyttning av ett kanslibiträde vid andra kansliavdelningens trafiksektion
till kontorist i Ca 13, har inte heller funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts under denna punkt framlagda förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka erfordras
i anledning av vad departementschefen föreslagit
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 januari
1956;

b) fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren,
förslagsvis .................. 68 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 2 975 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 26 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 034 100

5. Representationsbidrag till överståthållaren . . 20 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 001 000

Summa kronor 5 125 000;

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

117

c) till överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 5 125 000 kronor.

134:o) Överståthållarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 148, s. 391—393), vilket innebär en med 28 500 kronor ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överståthållarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 451 000
kronor.

135:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 149, s. 393
-—398) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i
anledning av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 42 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 37 800 000 kronor.

Departementschefen förordar, att en extra länsnotarie anställes å landskansliet
i Östergötlands län och en tjänst som länsnotarie i reglerad befordringsgång
inrättas å landskansliet i Kopparbergs län. Därjämte förordas,
att den vid länsstyrelsen i Västernorrlands län med hänsyn till arbetsuppgifter
i anledning av vattenregleringar m. m. anställde extra länsnotarien
bibehålies. Med hänsyn till angelägenheten av att viktiga frågor rörande
kommunala indelningar samt vattenförsörjning och avlopp m. m. i Göteborgs
och Bohus län bringas till avgörande, tillstyrkes, att länsstyrelsen
beredes tillfällig personalförstärkning genom att medgivande lämnas till
dubblering under högst två år av en länsassessorstjänst å landskansliet.
För några fall förordas en viss mindre ökning av personalen genom anställande
av extra arbetskraft i lägre biträdesgrad. Med anledning av att den
särskilda investeringsavgiften å motorfordon skall uttagas jämväl under
innevarande år, erfordras den härmed sysselsatta extra personalen även
under förra delen av budgetåret 1956/57. Kostnaden härför upptages till
143 000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas, att tjänsterna
som förste länsnotarie å landskanslierna i Uppsala, Kronobergs, Blekinge
och Hallands län uppflyttas från Ca 27 till Ca 29 samt att den icke-ordinarie
landskanslisttjänsten å landskansliet i Gotlands län göres ordinarie i lönegraden
Ca 21. Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången bör
ytterligare tolv ordinarie kontorsbiträdestjänster i Ca 8 inrättas fr. o. in.
nästa budgetår. Antalet ordinarie kontorsbiträden upptages i enlighet härmed
till 369.

118

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

På grund av avgång kan i fråga om förteckningen över tjänstemän å
övergångsstat en länsbokhållare av första klass i Ca 27 utgå samt antalet
länsassessorer i Ca 30, landskanslister i Ca 21 samt landskanslister och
landskontorister i Ca 19 nedsättas med resp. tre, en och åtta till resp. tre,
två och tio.

Vad angår anslagsbehovet upptages anslagsposten till avlöningar till
landshövdingarna med hänsyn till påräknelig belastning till 800 000
(—50 000) kronor. Till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat
beräknas ett belopp av 19 300 000 (+ 300 000) kronor. Medelsbehovet för
avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, vilket för innevarande budgetår
bort höjas till belopp, överensstämmande med de nya grundlönetabellerna,
upptages, med omräkning i enlighet med dessa tabeller, till 261 000
(+ 34 000) kronor.

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, föreslås få bestridas kostnaderna för arvoden till sakkunniga
biträden åt länsstyrelserna i frågor rörande psykologiskt försvar, vilka
kostnader kan beräknas till 18 000 kronor. Med hänsyn jämväl till den
automatiska höjningen av arvodena till föredragandena hos civilbefälhavarna
torde under posten anvisas 158 000 (+ 28 000) kronor. För ersättning
till militärassistenter beräknas 102 000 (+ 10 000) kronor. Kostnaderna för
ersättning till inkvarteringschefer uppskattas till 13 000 (+ 2 000) kronor.
Posten till ersättning åt vägtrafikombud upptages till 70 000 (+ 20 000)
kronor. Anslagsposten i dess helhet skulle alltså uppgå till 343 000 (+60 000)
kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptages
till 13 200 000 (+ 200 000) kronor.

För särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän (representationsbidrag
till landshövdingarna) beräknas oförändrat 283 000 kronor.

Anslagsposten till tilläggsförmåner åt befattningshavare på äldre stat
upptages med hänsyn till ökat kristillägg till 18 000 (+ 2 000) kronor.

För rörligt tillägg erfordras 7 895 000 (+ 3 754 000) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 42 100 000 (+4 300 000) kronor.

I anledning av departementschefens förslag anses vidare vissa ändringar
böra vidtagas i personalförteckningen för länsstyrelserna.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två av
riksdagens revisorer i den av dem över 1955 års granskning avgivna berättelsen
intagna uttalanden, nämligen dels § 12 angående länsbostadsnämndens
i Skaraborgs län förläggning och dels § 30 angående länsadministrationen
i Älvsborgs län.

I den förra paragrafen har revisorerna efter att ha lämnat en redogörelse
för bl. a. länsbostadsnämndernas arbetsuppgifter gjort följande uttalande.

För handhavandet av de administrativa uppgifter, som sammanhänga
med statens lån- och bidragsgivning till främjande av bostadsförsörjningen,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1056

119

inrättades den 1 juli 1948 en central myndighet, bostadsstyrelsen, och i
varje län en regional, länsbostadsnämnd. Länsorganen förlädes till residensstaden
i respektive län, utom i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs
län, där förläggningsorten blev Uddevalla, Borås respektive Skara.

Sedan länsstyrelseutredningens förslag om att bl. a. länsbostadsnämnderna
skulle inordnas i länsstyrelsen av olika skäl ställts på framtiden,
ha revisorerna ansett sig böra pröva, huruvida det kan anses vara en rationell
ordning, att länsbostadsnämnden i vissa fall är förlagd till annan ort
än den, där länsstyrelsen är belägen. Revisorerna ha härvid i fråga om
Göteborgs och Bohus län ansett sig, i varje fall icke f. n., böra göra något
uttalande. Vad angår Älvsborgs län har, såsom framgår av ett annat avsnitt
av berättelsen, förevarande spörsmål upptagits i ett vidare sammanhang;
här behandlas således allenast länsbostadsnämnden i Skaraborgs län.

Den främsta anledningen till att denna nämnd är förlagd till Skara, medan
länsstyrelsen har sitt säte i Mariestad, synes vara att även lantbruksnämnden
i länet har sitt kansli i Skara; samarbetet mellan dessa båda
nämnder ansågs nämligen motivera gemensam förläggningsort. Jämväl
revisorerna hysa den meningen, att vissa skäl tala för den ifrågavarande
anordningen. Såsom framgår av det utav lantbruksdirektören till länsstyrelsen
avgivna yttrandet i förevarande ärende äger ett visst samarbete rum
mellan denne och länsbostadsdirektören. Vissa nackdelar äro därför otvivelaktigt
förbundna med en bortflyttning av länsbostadsnämnden från
Skara. Emellertid har under den tid dessa nämnder varit förlagda till denna
stad en viss praxis i fråga om behandlingen av och besluten i ärenden av
gemensamt intresse utvecklats. Detta torde göra det möjligt att begränsa
antalet remisser mellan nämnderna, därest, såsom revisorerna förorda,
länsbostadsnämnden stationeras i Mariestad. I likhet med länsstyrelseutredningen
anse revisorerna nämligen, att vikten för länsbostadsnämnden av
samarbetet med lantbruksnämnden icke är större än den betydelse, som en
samverkan mellan länsbostadsnämnden och övriga länsorgan har.

Det åligger länsstyrelsen enligt gällande instruktion att giva noggrann
akt på länets tillstånd och behov samt i allt söka främja länets utveckling
och dess befolknings bästa. Länsstyrelsen har att enligt gällande föreskrifter
taga befattning med bl. a. socialvården, den allmänna hälsovården, planoch
byggnadsväsendet, vägväsendet, trafikväsendet, brandförsvaret in. in.
Den bostadssociala verksamhet, som länsbostadsnämnden bedriver, måste
anses intimt hänga samman med länsstyrelsens nyss angivna ämbetsuppgifter.
Ett uttryck härför är, att länsstyrelsen enligt sin instruktion har att i
erforderlig omfattning följa verksamheten hos länsbostadsnämnden. Det
åligger länsstyrelsen att även verka för att den statliga verksamheten inom
sådana områden, med vilka länsstyrelsen har att taga befattning, i möjligaste
mån samordnas. Till länsstyrelsens förfogande har för fullgörande av nämnda
åligganden ställts experter på skilda områden — överlantmätare, länsarkitekt,
distriktsingenjör för vatten och avlopp m. fl., vilka samtliga i Skaraborgs
län äro stationerade i Mariestad. Det säger sig självt, att länsstyrelsen
på ett mera ändamålsenligt sätt än eljest kan svara för samordningen,
om samtliga berörda organ äro placerade i residensstaden. Revisorerna vilja
särskilt peka på det förhållandet, något som även länsstyrelsen framhållit,
att beredningen och avgörandet av länsbostadsnämndens ärenden synnerligen
ofta beröra lokaliserings- samt plan-, vatten- och avloppsfrågor, därvid
den omedelbara tillgången på plan- och kartinateriel måste anses vara
utomordentligt värdefull.

120

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Landshövdingen eller landssekreteraren deltager stundom i länsbostadsnämndens
sammanträden. En förflyttning av denna till Mariestad kommer
därför att betyda, att dessa båda ämbetsmän nödgas sätta till mindre tid
för detta ändamål samtidigt som utgifterna för resor och traktamenten bli
lägre. -— Vilka ekonomiska konsekvenser för länets innevånare en ändring
av stationeringsorten kommer att ha är självfallet svårt att bedöma. Det
är emellertid att märka, att låne- och bidragssökande i ärenden, som röra
bostadsförsörjningen, i främsta rummet ha att vända sig till de kommunala
förmedlingsorganen, som ha att lämna alla erforderliga upplysningar och
till vilka samtliga ansökningar till länsbostadsnämnden skola ingivas. I de
fall anledning finnes att taga kontakt direkt med länsbostadsnämnden, torde
det icke så sällan vara nödvändigt att samtidigt konsultera denna och länsstyrelsens
experter på skilda områden. Det vill därför förefalla revisorerna,
som om det skulle vara till fördel även för allmänheten med en gemensam
förläggningsort. Erinras må för övrigt att drätselkammaren i Skövde
i samband med nämndens inrättande framhöll angelägenheten av att länsadininistrationen
blev så centraliserad som möjligt.

Mot en förflyttning till Mariestad talar det förhållandet, att länsbostadsnämnden
för kort tid sedan tagit i anspråk nya, förhyrda lokaler i Skara.
Såsom länsstyrelsen upplyst, torde det emellertid vara möjligt att få tillgång
till ändamålsenliga tjänsterum även i Mariestad.

På här anförda och av länsstyrelsen i det föregående åberopade skäl anse
revisorerna, att övervägande skäl tala för att länsbostadsnämnden i Skaraborgs
län, så snart erforderliga lokaler kunna ställas till förfogande, förflyttas
från Skara till Mariestad.

Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av bostadsstijrelsen,
som bifogat yttrande av länsbostadsnämnden i Skaraborgs län, byggnadsstyrelsen,
statskontoret och länsstyrelsen i Skaraborgs län, som bifogat ett
yttrande av drätselkammaren i Mariestad. Beträffande dessa yttranden får
utskottet hänvisa till de tryckta förklaringarna över revisorernas berättelse.

Beträffande länsadministrationen i Älvsborgs län har revisorerna redogjort
för bl. a. olika länsorgans uppgifter och arbetssätt samt i anslutning
därtill uttalat följande.

Älvsborgs län har i geografiskt avseende en säregen form. Det kan liknas
vid en deformerad åtta, vars övre ögla innefattar Dalsland, och den nedre,
väsentligt större öglan, länet i övrigt. Residensstaden Vänersborg är belägen
i länets smalaste del. Det längsta gränsavståndet inom länet — från norr
till söder — utgör fågelvägen omkring 25 mil; motsvarande avstånd från
gränsen i söder till residensstaden är i runt tal 15 mil. Färdvägarna äro
givetvis betydligt längre.

I fråga om arealen intager länet inom Götaland första plats; därest även
Svealand medtages i jämförelsen, överträffas Älvsborgs län endast av Kopparbergs
och Värmlands län, vilka båda län dock ha ett betydligt lägre
invånarantal. Folkmängden i länet, varav ungefär hälften i Sjuhäradsbygden,
överträffas inom riket endast av Stockholms stad, Stockholms län,
Malmöhus län, inklusive storstäderna Malmö och Hälsingborg, samt Göteborgs
och Bohus län, inklusive storstaden Göteborg med kringliggande förorter;
dessa län ha emellertid betydligt mindre arealer än Älvsborgs län.

Ur näringsgeografisk synpunkt kan Älvsborgs län uppdelas i två var för

121

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

sig särpräglade delar, dels Sjuhäradsbygden med en betydande industriell
verksamhet — mera än två tredjedelar av länets industri- och hantverksföretag
äro förlagda dit med Borås som naturligt centrum dels återstående
del av länet med dess mera utpräglade jordbruksnäring.

De relativt stora avstånden, de ofta otillfredsställande järnvägsförbindelserna
med residensstaden, befolkningsförhållandena inom länet och den
markanta skillnaden i norra och södra länsdelarnas struktur i allmänhet
ha så småningom framtvungit, att, å ena sidan, länsstyrelsen och vissa länsorgan
och, å andra, vissa övriga dylika organ blivit förlagda till skilda
platser: medan länsstyrelsen, vägförvaltningen, länsarkitekten in. fl. ha sitt
säte i Vänersborg, äro länsarbetsnämnden, länsbostadsnämnden, skogsvårdsstyrelsen
och länsnykterhetsnämnden belägna i Borås. I olikhet med
vad som eljest i allmänhet är fallet ha vidare vissa offentliga institutioner
uppdelats. Länet har sålunda två lantbruksnämnder, två hushållningssällskap,
två rättshjälpsanstalter och två landsantikvarier, med kansli i Borås
respektive Vänersborg. En dylik uppdelning av länet förekom på sin tid
även i fråga om den numera avvecklade kristidsförvaltningen med en kristidsstyrelse
i Vänersborg och en i Borås.

1952 års länsstyrelsereform syftade till att stärka länsstyrelsens ställning
i olika avseenden. Även om det av 1948 års länsstyrelseutredning framlagda
förslaget om inordning av de olika länsorganen i länsstyrelsen icke
blivit genomfört, har denna i förhallande till dessa kommit att intaga en
mera framskjuten ställning än vad förut gällde. Uttryck härför äro, att
länsstyrelsen enligt sin instruktion har att i erforderlig omfattning följa
verksamheten hos de olika länsnämnderna samt att landshövdingen i regel
är ordförande i dessa. Det åligger vidare länsstyrelsen att verka för att den
statliga verksamheten inom sådana områden, med vilka länsstyrelsen har
att taga befattning, i möjligaste mån samordnas. — Det bör emellertid
framhållas, att länsstyrelsens uppgifter äro mera vidsträckta än vad som
direkt följer av de i “gällande lagar och författningar angivna gränserna.
Det ankommer nämligen även på länsstyrelsen att giva noggrann akt på
länets tillstånd och behov samt i allt söka främja länets utveckling och
dess befolknings bästa. Såsom den förut omnämnda länsstyrelseutredningen
på sin tid framhöll, faller det av sig självt, att verksamheten för lösande
av denna uppgift icke rimligen kan inskränkas till de områden, där länsstyrelsens
vanliga arbetsuppgifter äro till finnandes. För detta ändamål
torde det tvärtom vara nödvändigt alt tillse, att från länsstyrelsens kontroll
och ledning icke undantagas sådana områden av samhällslivet, vilka ha en
avgörande betydelse för länets utveckling.

Länsstyrelsens verksamhetsgrenar äro i stor utsträckning av den karaktär,
att en tillfredsställande handläggning inom en av dem förutsätter kännedom
om och levande kontakt med andra grenar av förvaltningen. De fristående
länsorganen ha i stort sett ämbetsuppgifter, som äro av vital betydelse for
länet och ofta ha nära samband med särskilda länsstyrelseuppgifter men
som äro av speciell karaktär. Det ligger i sakens natur, alt tekniska och
andra specialister icke regelmässigt kunna antagas ha den erforderliga
insikten och erfarenheten i allmänt ekonomiska och administrativa ting.
En intim samverkan mellan företrädarna för de speciella kunskaps- och
erfarenhetsområdena och länsstyrelsen är därför nödvändig, särskilt som
omfattningen av den statliga verksamheten ständigt ökat. 1 den män de
fristående organen handlägga frågor av allmän och för länet i dess helhet
vital betydelse uppstår i varje särskilt fall fråga om koordinering såväl av

122

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1956

organens arbete inbördes som i förhållande till länsstyrelsen. Speciellt framträder
behovet av samarbete i fråga om den planeringsverksamhet, som på
olika områden bedrives av länsstyrelsen.

Med nu anförda synpunkter för ögonen och på grundval jämväl av de
upplysningar revisorerna vid besök å länsstyrelsen inhämtat torde kunna
konstateras, att den nuvarande ordningen för länsadministrationen i Älvsborgs
län ur både länsstyrelsens och övriga statliga organs synpunkter är
förenad med betydande olägenheter; den synes även innebära, att de intentioner,
som lågo till grund för det förut omnämnda önskemålet att stärka
länsstyrelsens ställning, icke kunna förverkligas i avsedd omfattning. Länsstyrelsen
skulle otvivelaktigt på ett mera ändamålsenligt sätt än vad f. n.
är möjligt kunna ansvara för samordningen av den verksamhet, med vilken
densamma har att taga befattning, om samtliga länsorgan vore placerade i
samma stad. Förglömmas bör ej heller att den nuvarande uppdelningen
av dessa för med sig en olägenhet även i den meningen, att arbetstid i icke
obetydlig omfattning måste förspillas på resor mellan de olika organen i
Vänersborg och Borås. Att få något mått på den ekonomiska förlust, som
enbart på grund härav åsamkas det allmänna, ställer sig självfallet svårt,
men det torde icke vara oberättigat antaga, att fråga är om betydande
belopp.

Vid bedömandet av förevarande spörsmål böra emellertid länets och dess
invånares intressen i första hand beaktas. Jämte de vådor, som i stort följa
av de förut berörda bristande möjligheterna till planering och samordning
i olika hänseenden av de olika länsorganens arbete och som ytterst träffa
länets befolkning, är den nuvarande uppdelningen i lokalt avseende av vissa
länsorgan i många fall till direkt förfång för allmänheten. Som exempel
må nämnas ärenden, som avse byggnadsväsendet. Frågor om tillstånd
eller statlig medverkan i olika avseenden till ett byggnadsföretag handläggas
och beslutas nu i länsinstansen av bl. a. länsstyrelsen (Vänersborg),
länsbostadsnämnden (Borås), lantbruksnämnden (Borås) och jämlikt
byggnadsregleringen länsarbetsnämnden (Borås). Enbart den tid, som åtgår
för att sända dylika ärenden fram och åter mellan länsstyrelsen och de
olika nämnderna, är icke obetydlig. Därtill kommer att ett ställningstagande
i ärendena försvåras och/eller fördröjes på grund av att dessa mera sällan
kunna diskuteras av samtliga på en gång närvarande experter med tillgång
till exempelvis kartmateriel. Än mer framträdande bli vådorna i de fali,
då en sökande själv önskar uppvakta vederbörande myndigheter. Om han
bor i norra Dalsland, kan han nödgas sätta till minst två dagar för att kunna
sammanträffa med länsstyrelsen och exempelvis länsbostadsnämnden.

Revisorerna ha för sin del vid övervägande av nämnda och andra på
förevarande spörsmål inverkande faktorer kommit till den uppfattningen,
att en mera rationell ordning i fråga om länsadministrationen i Älvsborgs
län om möjligt bör åstadkommas. Då det gäller att finna eu lösning härutinnan,
kunna självfallet olika vägar väljas. Revisorerna ha emellertid funnit
sig icke böra framföra något bestämt förslag i detta avseende utan ha
ansett, att denna fråga bör förutsättningslöst upptagas till prövning vid den
utredning i ämnet, som enligt revisorernas mening bör äga rum. Revisorerna
förbise icke, att frågan innehåller åtskilliga svårlösta problem, men olägenheterna
av den nuvarande ordningen synas så uppenbara, att en omprövning
av denna icke bör anstå. En omständighet, som särskilt talar för att
ifrågavarande ämne snarast bör närmare övervägas, är den, att länsstyrelsen

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

123

har behov av väsentligt utökade lokaler. För den skull har mark, avsedd för
en ny byggnad i omedelbar närhet av det nuvarande landsstatshuset, förvärvats
av byggnadsstyrelsen. Då den här diskuterade frågan givetvis har
en avgörande betydelse för hur byggnaden bör utformas eller om någon
byggnad över huvud är erforderlig, bör planeringsarbetet för denna icke
fortsättas, förrän förevarande spörsmål erhållit sin lösning.

Revisorerna anse sålunda, att frågan om länsadministrationen i Älvsborgs
län bör utredas.

över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av kammarkollegium,
statskontoret, länsstyrelsen i Älvsborgs län, Älvsborgs läns landstings förvaltningsutskott
samt drätselkamrarna i Vänersborg, Trollhättan, Alingsås,
Borås, Ulricehamn och Åmål. Beträffande dessa yttranden får utskottet
hänvisa till de tryckta förklaringarna över revisorernas berättelse.

Utskottet. Riksdagens revisorer har i sin år 1955 avgivna berättelse till
behandling upptagit två frågor, som dels berör spörsmålet om länsorganens
förläggning till residensstaden eller till annat centrum i respektive län och
dels berör viss ändring av länsadministrationen.

Vad först angår revisorernas uttalande om förläggningen av länsbostadsnämnden
i Skaraborgs län har utskottet konstaterat, att länsstyrelsen i
samma län samt drätselkammaren i Mariestad bestämt förordat en förflyttning
av länsbostadsnämnden från Skara till Mariestad. Bostadsstyrelsen,
liksom även länsbostadsnämnden själv avstyrker emellertid förflyttning
från Skara. Byggnadsstyrelsens ståndpunkt i frågan är något svävande, och
statskontoret förordar uppskov med förflyttningsfrågans avgörande i avvaktan
på eventuell reglering av gränserna mellan Skaraborgs och Älvsborgs
län. Utskottet har funnit att övervägande skäl talar för att förläggningsorten
för länsbostadsnämnden i Skaraborgs län nu inte ändras.

Vad därefter angår revisorernas uttalande om länsadministrationen i
Älvsborgs län, varav framgår att revisorerna funnit det motiverat att frågan
om en mera rationell ordning för förvaltningen inom detta län bleve
föremål för prövning, får utskottet först erinra, att frågan om en översyn
av gällande indelning i län och landstingsområden vid flera tillfällen varit
föremål för riksdagens uppmärksamhet. I anledning av motioner som väckts
vid 1953 års riksdag anförde utskottet, för att ta ett exempel, i sitt utlåtande
nr 172 i den större frågan bl. a. följande.

Oavsett vilken uppfattning man hyser om den betydelse länens geografiska
utformning må ha för bedrivandet av samhällelig verksamhet får det
dock, som motionärerna framhållit, anses uppenbart att den nuvarande
länsindelningen ur rationell synpunkt erbjuder vissa svagheter. Den frågan
är emellertid enligt utskottets sätt att se befogad, om olägenheterna av nuvarande
indelning kan anses mera framträdande än de som torde vidlåda
varje indelningsgrund. Utskottet ansluter sig härutinnan till kammarkollegiets
uppfattning, att befolkningen i stort sett, för tillgodoseende av sina

124

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

samhälleliga behov, anpassat sig till den gällande länsindelningen. Någon
entydig opinion för en ändrad länsindelning i stort finns inte heller. Härtill
kommer, såsom landstingsförbundet framhållit, att traditioner skapats
och samhörighetskänslan växt inom den nuvarande länsindelningens ram.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan att motionerna inte
skulle föranleda någon åtgärd.

Såsom revisorerna framhållit i sitt uttalande om länsadministrationen i
Älvsborgs län kan skäl anföras för att frågan om länsadministrationen i
detta län görs till föremål för utredning. Revisorerna har emellertid själva
framhållit att vid bedömandet av detta spörsmål länets och dess invånares
intressen i första hand bör beaktas. I sådant hänseende har det synts utskottet
påfallande, att någon enig opinion om olägenheter av nuvarande
ordning inte kommit till synes i remissvaren. En reglering av gränserna
för Älvsborgs län synes icke böra komma till stånd, innan utlåtanden i
denna fråga infordrats från intressenter i de angränsande länen. Vidare
förutsätter utskottet, att storstadsbildningen Göteborg med dess angränsande
regioner framdeles måhända kan komma att inverka på länsadministrationen
i Älvsborgs län liksom även i de län, vilka i övrigt beröres
av sagda storstadsbildning.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet revisorernas förslag även i denna
del.

Vad angår Kungl. Maj :ts förslag innebär detsamma bl. a., att länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län skall beredas tillfällig personalförstärkning
för att viktiga frågor rörande kommunala indelningar samt vattenförsörjning
och avlopp m. m. skall bringas till avgörande genom att medgivande
lämnas till dubblering under högst två år av en länsassessorstjänst å landskansliet.
Utskottet tillstyrker den föreslagna personalförstärkningen men
vill, med hänsyn till den speciella karaktären av arbetsuppgifterna och den
begränsade tiden för förstärkningen, föreslå att Kungl. Maj :t bemyndigas
att, efter särskild prövning, lösa denna fråga på så sätt, att ett belopp, högst
motsvarande arvodet till en befattningshavare i länsassessors löneställning,
under angivna tid ställs till länsstyrelsens förfogande. Genom en sådan anordning
synes nämligen länsstyrelsens möjligheter att för den korta tid,
varom här är fråga, förvärva en med de aktuella arbetsuppgifterna speciellt
förtrogen befattningshavare kunna ökas.

I övrigt föranleder Kungl. Maj :ts förslag inte annat uttalande från utskottets
sida än ett framhållande, att allmännare personalförstärkningar och
generella lönegradsuppflyttningar inte heller till budgetåret 1957/58 synes
böra komma i fråga.

Under åberopande av det anförda och då utskottets förslag om anvisande
av ett arvode till länsstyrelsen i Göteborg inte påverkar anslagsberäkningen
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

125

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i
anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas tillsvidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 800 000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ........................ 19 300 000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ............................ 261 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar m. m.,
förslagsvis .................. 158 000

b. Ersättning till militärassistenter,
förslagsvis .............. 102 000

c. Ersättning till inkvarteringsche fer,

förslagsvis .............. 13 000

d. Ersättning till vägtrafikombud,

förslagsvis .................. 70 000 343 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 13 200 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste män

(representationsbidrag till landshövdingarna),
förslagsvis .................. 283 000

7. Tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre
stat, förslagsvis ...................... 18 000

8. Rörligt tillägg, förslagsvis 1 895 000

Summa kronor 42 100 000;

c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 42 100 000 kronor;

II. att riksdagens revisorers uttalande rörande länsbostadsnämndens
i Skaraborgs län förläggning icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

III. att riksdagens revisorers uttalande rörande länsadministrationen
i Älvsborgs län icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

126

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

136:o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 150, s. 398 och 399), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Sjukvård in. in. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 225 000
kronor.

137:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 151, s. 399), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Reseersättningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000
kronor.

138:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 152, s. 399
—402) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 6 510 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 810 000 kronor.

Kostnaderna för de ändamål, för vilka länsstyrelserna beräknat medel,
har enligt länsstyrelsernas egna uppgifter under de två senaste budgetåren
uppgått till omkring 5 200 000 resp. 5 250 000 kronor. Departementschefen
anser att för nästa budgetår bör beräknas 5 992 000 kronor, varav 884 000
kronor för bränsle, lyse och vatten, 4 808 000 kronor till övriga expenser
för eget behov och 300 000 kronor till expenser för annat än eget behov.
I posten till övriga expenser för eget behov ingår preliminärt beräknade
utgifter å 168 000 kronor för utbyggnad eller utbyte av telefonväxlar i
Stockholms, Hallands och Kopparbergs län och 200 000 kronor för anskaffande
av inventarier m. m. i samband med inflyttning i nybyggda tjänstelokaler
för länsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands län. Vidare räknas
med utbyte av tjänstebilarna i fem län.

Till anskaffande av s. k. fönsterkuvert för försändande till de skattskyldiga
av debetsedlar samt tryckning genom postverkets försorg av anställningskort,
uppbördskort och debetsedlar upptages oförändrat 400 000 kronor.
Kostnaden för möblering av och underhåll av inredningar i representationsrum
i landshövdingeresidensen anses för nästa budgetår kunna begränsas
till 70 000 kronor.

Medelsbehovet för kurserna för utbildning av landskanslister, för arvoden
till nämndens ledamöter och för studiekonferenser för landsstatstjänstemän
beräknas till 44 400 kronor.

Vad angår den av utbildningsnämnden planerade kursverksamheten för
utbildning av viss biträdespersonal delar departementschefen nämndens
uppfattning, att sådana kurser torde ge värdefulla resultat såväl ur intern
arbetssynpunkt som i fråga om personalens kontakt med allmänheten.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

127

Ehuru departementschefen icke är beredd att nu föreslå anvisande av särskilda
medel för ändamålet, förutsättes därför, att kursverksamhet i den
form som tillämpats i Stockholms län skall, inom ramen för redan tillgängliga
medel, kunna äga rum under budgetåret.

För bestridande av kostnaderna för länsstyrelsernas antagningsnämnds
verksamhet upptages för nästa budgetår 3 600 (—700) kronor.

Anslaget uppföres alltså med 6 510 000 (+ 700 000) kronor.

Den sålunda gjorda beräkningen — liksom beräkningen av övriga omkostnadsanslag
av huvudtiteln — har så avpassats, att upptagna belopp
torde kunna rymma alla förutsebara eller inom kontroll liggande kostnader
för de ändamål anslagen avser. Därför förutsättes i fråga om såväl detta
som övriga nyssnämnda anslag, att belastningen normalt skall kunna
hållas inom den bestämda ramen samt att överskridande icke skall behöva
förekomma annat än i undantagsfall och på grund av förhållanden, som
icke kunnat förutses vid beräkningen.

Utskottet, som understryker departementschefens uttalande att överskridande
av de för länsstyrelsernas verksamhet avsedda anslagen normalt inte
skall behöva förekomma, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 6 510 000 kronor.

139:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 153, s. 402), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 175 000
kronor.

140:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 154,
s. 403—406) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att på
personalförteckningen för landsfogdarna m. fl. upptaga ytterligare tre landsfogdeassistenter
i lönegrad Ce 27, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för landsfogdarna in. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 550 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 400 000 kronor.

Departementschefen anser, att stort behov föreligger av fortsatt utbyggnad
av den fasta kvalificerade arbetshjälpen åt landsfogdarna och föreslår
därför, att ytterligare tre fasta landsfogdeassistenttjänster i Ce 27 inrättas
fr. o. in. nästa budgetår. Det föreslås liksom förut få ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma i vilka län de skall vara placerade. Vid bifall till förslaget
minskar antalet ambulerande landsfogdeassistenter med tre till tio.

128

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Emot riksåklagarämbetets beräkning i fråga om aspirantorganisationen
har departementschefen ingen erinran. Länsstyrelsernas beräkningar i övrigt
föranleder icke heller erinran.

Förslaget om omändring av tre landsfogdeassistenttjänster från ambulerande
till fasta medför en ökning av anslagsbehovet med 6 000 kronor. Den
automatiska utgiftsökningen uppgår till 144 000 kronor. Anslaget uppräknas
således med 150 000 kronor.

På personalförteckningen upptages ytterligare tre landsfogdeassistenter
i lönegrad Ce 27.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen
för landsfogdarna in. fl. upptaga ytterligare tre landsfogdeassistenter
i lönegrad Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis .................................... 570 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 675 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 305 000

Summa kronor 1 550 000;

c) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 550 000 kronor.

141 :o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 155, s. 406), vilket innebär en med 38 000 kronor ökad medelsanvisning
med hänsyn till belastningen, inträffade prishöjningar samt
vissa nödvändiga möbel- och inventarieanskaffningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 343 000
kronor.

142:o) Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 156, s. 406—408), vilket innebär ordinariesättning i Ca 8 av
ytterligare sex extra ordinarie kontorsbiträden samt en uppräkning av anslaget
med 1 470 000 kronor för automatiska utgiftsökningar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att å personalförteckningen
för häradsskrivarna m. fl. upptaga ytterligare sex kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

129

b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna
m. fl., att tillämpas tillsvidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 4 620 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 6 500 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 2 700 000

Summa kronor 13 820 000;

c) till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 13 820 000 kronor.

143:o) Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 157, s. 408), vilket innebär en ökning av anslaget med 115 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 310 000
kronor.

144:o) Landsfiskalerna m. fl. Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 158,
s. 408—413) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., som
föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 20 650 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 18 500 000 kronor.

Departementschefen avser att snarast låta verkställa en utredning angående
personalbehovet inom landsfiskalsorganisationen och räknar med att
nästa år kunna för riksdagen redovisa resultatet av denna samt framlägga
de förslag, som därav kan föranledas. I avvaktan härpå är departementschefen
icke beredd att nu biträda framställda förslag rörande personalbehovet
i annan mån än att han dels förordar anvisande av medel för viss
ytterligare förstärkning av biträdeshjälpen med i runt tal 200 000 kronor
och dels — under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor — tillstyrker,
att en tjänst som kanslibiträde i Ca It i Vetlanda distrikt omändras till en
kontoristtjänst i Ca 13.

Enligt länsstyrelsernas förslag kan för nästa budgetår 23 ordinarie kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 utbytas mot icke-ordinarie biträdestjänster för
skriv- och kontorsgöromål.

9 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

130

Statsutskottets utlåtande nr 11 är i956

Genom beslut den 31 mars och den 29 april 1955 har Kungl. Maj :t förordnat,
att tre landsfiskaler i Ca 27 till följd av sjukdom tills vidare skall
ha annan tjänstgöring inom landsstaten. Då ifrågavarande befattningshavare
är varaktigt oförmögna att uppehålla landsfiskalstjänst, anses de
fr. o. m. nästa budgetår böra föras å övergångsstat. Det förutsättes därvid,
att motsvarande antal tjänster i de förvaltningar, där de tjänstgör, hålles
vakanta.

De i det föregående framlagda förslagen medför en kostnadsökning av
i runt tal 270 000 kronor. Den automatiska utgiftsstegringen beräknas till
1 880 000 kronor. Anslaget uppräknas därför med 2 150 000 kronor.

I anledning av förslagen bör vidare å personalförteckningen antalet kontorister
i Ca 13 ökas med en till 60, antalet kanslibiträden i Ca 11 minskas
med ett till 160 och antalet kontorsbiträden i Ca 8 minskas med 23 till 167.
På övergångsstat föreslås skola uppföras tre landsfiskaler i Ca 27.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., vilka förordats
av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna
m. fl., att tillämpas tillsvidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 8 900 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 7 350 000

3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl., förslagsvis
................................ 365 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 4 035 000

Summa kronor 20 650 000;

c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 20 650 000 kronor.

145:o) Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 159, s. 413 och 414), vilket innebär en med 135 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
3 415 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

131

Polisväsendet

146:o) Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
160, s. 415—421) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statspolisintendenten in. fl.
vilka föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statspolisintendenten in. fl., att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Statspolisintendenten
m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
823 000 kronor, därav 340 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 676 000 kronor.

Departementschefen förordar, att å den kamerala avdelningen av centralkansliet
inrättas en biträdestjänst i reglerad befordringsgång. Vidare
tillstyrkes inrättande å olika statspolisavdelningar av nio skrivbiträdestjänster
i reglerad befordringsgång.

Med hänsyn till de särskilda svårigheter, som synes föreligga att få till
stånd ett avtal med Göteborgs stad angående underhåll och vård av statspolisens
hästar vid avdelningen i Göteborg, vill departementschefen icke
motsätta sig förslaget om inrättande av två hästskötartjänster vid denna
avdelning. Tjänsterna anses tills vidare böra placeras såsom extra i 10 lönegraden.
Det föruIsättes, att denna lösning icke skall få prejudicerande
verkan.

Tjänsten som biträdande polisintendent föreslås ordinariesatt.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att en kontor
sbiträdestjänst vid envar av statspolisavdelningarna i Örebro, Karlstad
och Falun uppflyttas till kanslibiträdestjänst i lönegraden Ce 11.

Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången bör två kontorsbiträden
uppföras på ordinarie stat.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle anslaget uppräknas med
90 600 kronor för nya tjänster och 3 330 kronor i anledning av lönegradsuppflyttningar,
vartil kommer 53 070 kronor i automatiskt stegrade
kostnader.

Anslaget uppföres alltså med 823 000 (+ 147 000) kronor. Härav anses
ett belopp av 340 000 kronor böra avräknas mot autoinobilskattemedlen.

I enlighet med vad ovan anförts bör på personalförteckningen upptagas
en tjänst som biträdande polisintendent i Ca 34 och två nya tjänster som
kontorsbiträde i Ca 8, därvid en tjänst som biträdande polisintendent i
Ce 34 bör utgå.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

132

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4
januari 1956 föreslagna ändringar i personalförteckningen
för statspolisintendenten m. fl.;

b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader
för hans pensionering, förslagsvis .... 36 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 135 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 494 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 157 000

Summa kronor 823 000;

c) till Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 823 000 kronor,
därav 340 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

147:o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 161, s. 421—423) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Inköp av motorfordon m. in. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 908 500 kronor, därav 736 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 390 000 kronor.

Med utgångspunkt från vad departementschefen i det följande förordar
i fråga om utbyggnaden av ordningsstatspolisen tillstyrkes, att för utökning
av ordningsstatspolisens motorfordonspark beräknas ett belopp av

383 000 kronor, motsvarande inköpskostnaden för 15 större och 13 mindre
bilar.

För nästa budgetår beräknas medel för anskaffande av 15 motorcyklar
till en kostnad av 67 500 kronor. Departementschefen förutsätter att, för
den händelse besparing uppstår å medelsanvisningen, denna efter Kungl.
Maj :ts prövning får utnyttjas för ytterligare inköp, om så finnes påkallat.

För kriminalstatspolisen föreslås inköp av 2 bilar. Härtill beräknas
20 000 kronor.

Vidare tillstyrkes utbyte av 23 bilar för ordningsstatspolisen och 6 bilar
för kriminalstatspolisen. Nettoutgiften för utbytet uppskattas till högst

384 500 kronor. För förnyelse av motorcykelbeståndet beräknas ett belopp
av 35 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle för inköp av motorfordon åtgå 890 000
(+ 518 000) kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

133

För inköp av ridhästar m. m. upptages 17 000 (+ 500) kronor.

Vid bifall till nu framlagda förslag skulle anslaget för nästa budgetår
upptagas till 908 500 (+ 518 500) kronor. Härav anses 736 000 kronor böra
avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Med hänsyn till önskvärdheten av att trafikövervakningen om
möjligt intensifieras tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag om utbyggnad
av motorcykelståndet.

Under åberopande härav och då inte heller övriga förslag givit utskottet
anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Inköp av
motorfordon m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 908 500 kronor, därav 736 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.

148:o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 162, s. 423—427) föreslagit riksdagen att
till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 218 000 kronor, därav
1 629 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 889 000 kronor.

I det föregående har departementschefen biträtt statspolisintendentens
förslag om att staten skulle övertaga underhåll och vård av statspolisens
hästar vid avdelningen i Göteborg. Med hänsyn härtill föreslås, att anslagsposten
till underhåll och vård av vissa av statspolisens hästar m. in. uppföres
med 35 000 (+ 20 000) kronor. Anslagsposten till polishundorganisationen
upptages till 32 400 (+ 11 200) kronor. Till underhåll och drift av
motorfordon m. m. beräknas 1 340 000 (+ 250 000) kronor.

Anslagsposten till statspolismännens utbildning i motorfordonskunskap
för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 118 000 kronor.

Med hänsyn till den låga belastningen anses någon uppräkning icke nu
böra ske av anslagsposten till statspolismännens utbildning i skjutning
med tjänstevapen m. m.

Under anslagsposten till expeditionskostnader in. m. upptages för löpande
utgifter 228 000 kronor. I detta belopp har medräknats vissa kostnader för
underhåll och vård av apparatur in. in., vilka statspolisen redovisat i samband
med äskande av medel för inköp av materiel för den fortsatta upprustningen
av ordningsstatspolisen. Vidare beräknas för kontorsmaskiner
och ljudupptagningsapparater 51 400 kronor, underhåll av vapen 3 300 kronor,
fotografisk utrustning 25 000 kronor, anordnande av kurs i handhavande
av kriminalteknisk utrustning 1 000 kronor, prövande av nya
uppslag — därvid även kan utföras prov med trafikövervakning från flygplan
— 5 000 kronor samt nyanskaffning och förnyelse av möbler 65 000

134 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

kronor. För inköp av trafikövervakningsmateriel m. m., beräknas 309 000
kronor.

Anslagsposten till expeditionskostnader skulle i enlighet med det anförda
uppföras med i runt tal 688 000 (+ 48 000) kronor.

Anslagsposten till sjukvård uppföres med oförändrat belopp 2 000 kronor.

Vid bifall till departementschefens förslag bestämmes anslaget till avrundat
2 218 000 (+ 329 000) kronor. Härav anses 1 629 000 kronor böra avräknas
mot automobilskattemedlen.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Underhålls-,
drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 2 218 000 kronor, därav
1 629 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

149 :o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.
Maj :t har (punkt 163, s. 428—430) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 15 500 000 kronor, därav 9 065 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 450 000 kronor, varav
6 700 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Statspolisintendenten har hemställt, att anslaget höjes med 3 732 000
kronor.

Vid anmälan av föregående års statsverksproposition uttalade departementschefen,
att han ansåg det vara möjligt att genomföra den återstående
av trafiksäkerhetsutredningen föreslagna utbyggnaden av ordningsstatspolisen
under loppet av två budgetår, samt förordade en förstärkning för
budgetåret 1955/56 med 104 man. Härigenom skulle av den av utredningen
föreslagna förstärkningen återstå 105 man. Vid utgången av november
månad 1955 hade sammanlagt 81 tjänster tillsatts av den för innevarande
budgetår avsedda personalförstärkningen medan de återstående tjänsterna
kommer att tillsättas i januari 1956. Enligt departementschefens mening
har denna rekrytering varit tillfredsställande.

På grund av det anförda och med hänsyn till att en ny avdelning som
kräver särskilt befäl tillkommit i Hudiksvall förordar departementschefen
statspolisintendentens förslag om utökning av ordningsstatspolisen under
nästa budgetår med 106 man, varav 10 förste polisassistenter och polisassistenter
samt 96 förste poliskonstaplar och konstaplar.

Med hänsyn till statsbidragsbestämmelsernas utformning och då tillsättningen
av de nya tjänsterna beräknas ske successivt, anses utgiftsökningen
under nästa budgetår i anledning av denna förstärkning kunna begränsas
till 1 095 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

135

För hyra av stall och garage samt för underhåll och vård av statspolisens
hästar beräknas en med 18 000 resp. 37 500 kronor minskad medelsanvisning.
För expeditionslokaler in. m. samt för automatiska förändringar beräknas
en ökning av medelsbehovet med 86 400 resp. 1 924 000 kronor.

Hela medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda utgöra 15 499 900
kronor eller avrundat 15 500 000 (+ 3 050 000) kronor. Härav föreslås
9 065 000 kronor skola avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Birke och Mannerskantz (1:437) och den andra inom andra kammaren
av herr von Seth m. fl. (II: 563), har hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en betydande förstärkning av
ordningspolisen för att begränsa antalet bilstölder.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 563.

Utskottet. Såsom i motionerna I: 437 och II: 563 anförts kan olika åtgärder
övervägas då det gäller att begränsa antalet bilstölder. Utskottet finner
inte påkallat ingå på de möjligheter att komma till rätta med problemet
genom lagtekniska åtgärder, som antytts i motionerna, och har därför att
ta ställning till förslaget att riksdagen skulle hemställa om en betydande
förstärkning av ordningspolisen.

Härvidlag vill utskottet erinra, att enligt beslut av 1955 års riksdag ordningsstatspolisen
under innevarande budgetår utökats med 104 man. Enligt
förevarande punkt i statsverkspropositionen skall denna poliskår under
nästa budgetår utökas med 106 man. Med hänsyn till den betydande utbyggnad,
som sålunda kommer att äga rum under loppet av två budgetår, finner
utskottet det välbetänkt att avvakta effekten i skilda hänseenden, innan
riksdagen tager initiativ till ytterligare förstärkning. Härtill kommer att de
bristfälliga resurserna vid bekämpandet av bilstölderna flerstädes inte torde
hänföra sig till ordningspolisen utan till domstols- och åklagarorganisationerna.
Ehuru utskottet i likhet med motionärerna finner det angeläget att
snabba och verksamma åtgärder vidtages i syfte att begränsa bilstölderna,
är utskottet mot bakgrunden av det anförda inte berett tillstyrka yrkandet
i motionerna.

Under åberopande av det anförda och då utskottet inte funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Gottgörelse
till polisdistrikten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 15 500 000 kronor, därav 9 065 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att motionerna 1:437 och 11:563 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

136 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

150 :o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 164, s. 430—432), vilket innebär en med 57 000 kronor
minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 227 000 kronor, därav 197 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.

151 ro) Poliskåren i Boden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 165,
s. 432—434) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att från
personalförteckningen för poliskåren i Boden avföra två poliskonstapelstjänster
i Ca 15 å övergångsstat, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för poliskåren i Boden, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetaret 1956/57, dels ock till Poliskaren i Boden: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 526 700 kronor.

Polisväsendets organisationsnämnd har i december 1955 avlämnat betänkande
med förslag om polisväsendets organisation inom vissa delar av
Norrbottens län. Den nya organisation, som nämnden förordar, föreslås
träda i kraft den 1 juli 1956. Med hänsyn till vad nämnden anfört i sitt
remissyttrande anses polischefens i Boden anslagsäskande kunna ligga till
grund för beräkningen av utgiftsposterna för budgetåret 1956/57. Den under
särskilda uppbördsmedel upptagna posten Ersättning från Bodens stad
kommer däremot att ökas avsevärt, om det av organisationsnämnden framlagda
förslaget godtages. Då förslaget i denna del avses skola träda i kraft
först den 1 juli 1957 räknar departementschefen emellertid med ett oförändrat
belopp av 110 000 kronor.

Anslaget föreslås höjt med 35 300 kronor med hänsyn till förändringar av
automatisk natur.

De på personalförteckningen för poliskåren upptagna två poliskonstapelstjänsterna
i Ca 15 å övergångsstat föreslås utgå ur förteckningen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att från personalförteckningen
för poliskåren i Boden avföra två poliskonstapelstjänster
i Ca 15 å övergångsstat;

b) godkänna följande avlöningsstat för poliskåren i Boden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis -

432 800

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956 137

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 2 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 108 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 128 300

Summa kronor 672 000
Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från Bodens stad .................. 110 000

Summa kronor 562 000;

c) till Poliskåren i Boden: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kronor.

152:o) Poliskåren i Boden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 166, s. 434 och 435), vilket innebär en minskning av anslaget
med 21 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Poliskåren i Boden: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 97 000
kronor.

153 :o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 167, s. 436), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 66 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.

154:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 169,
s. 437—442) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i
personalförteckningen för statens polisskola vidtaga de ändringar, som
föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 747 000 kronor, därav
98 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 689 000 kronor, varav ett
belopp av 90 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen förordar, att tjänsten som förste kansliskrivare och
två kontorsbiträdestjänster överföres på ordinarie stat.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att tjänsten
såsom institutionsvaktmästare placeras i lönegraden Ce 14.

138

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Genom beslut den 22 april 1955 medgav Kungl. Maj :t att personalen vid
huvudskolans kansli tills vidare finge utökas med två kanslibiträden i lönegrad
Cg 11 under förutsättning att en av de i personalstaten för skolan
upptagna tjänsterna som kontorsbiträde hölies vakant. Behovet av ifrågavarande
personal kvarstår alltjämt.

1 anledning av Kungl. Maj :ts beslut förordnade styrelsen för skolan två
kontorsbiträden i Ce 8 som kanslibiträden i Cg 11 samt nyanställde ett
kontorsbiträde i Cg 8. Departementschefen avser att föreslå Kungl. Maj :t,
att medel till täckande av avlöningskostnaderna härför under innevarande
budgetår anvisas på tilläggsstat. För nästa budgetår bör medel i vanlig
ordning beräknas under anslaget. Anslaget för nästa budgetår bör på grund
av nu angivna personaländringar höjas med 11 000 kronor.

För arvoden till timlärare i kommissarieklassen beräknas en ökning av
medelsanvisningen med 15 600 kronor och för anordnande av fortbildningsoch
specialkurser en ökning med 8 200 kronor. För ersättning till expeditionellt
biträde åt föreståndarna föreslås en med 2 000 kronor förhöjd
medelsanvisning.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle anslaget uppräknas med
i runt tal 37 200 kronor. Härtill kommer automatisk utgiftsökning på grund
av ökat rörligt tillägg och löneklassuppflyttningar m. m., 20 800 kronor.
Totalökningen på anslaget skulle alltså bli 58 000 kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 747 000 (+ 58 000) kronor. Härav föreslås
98 000 kronor skola avräknas mot automobilskattemedlen.

Överföringen av en förste kansliskrivartjänst och två kontorsbiträdestjänster
till ordinarie stat påkallar en ändring i personalförteckningen.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts under För
flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda förslag om uppflyttning
av tjänsten såsom institutionsvaktmästare till lönegrad Ce 14.

Under åberopande härav och då utskottet inte heller funnit anledning
till erinran mot övriga förslag under förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för statens polisskola, vilka påkallas
av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 51700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 532 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 120 000

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

139

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 43 100

Summa kronor 747 000;

c) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 747 000 kronor, därav
98 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

155:o) Statens polisskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 170, s. 442 och 443), vilket innebär en minskning av anslaget
med 46 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 259 000 kronor,
därav 35 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

156:o) Statens polisskola: Utbildningsarvoden m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 171, s. 443 och 444), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 45 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Utbildningsarvoden
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 450 000 kronor, därav 50 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.

157 :o) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 172, s. 444—450) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga den ändringen i personalförteckningen för statens kriminaltekniska
anstalt att tre förste kriminalassistenter och tre kriminalassistenter
utbytes mot tre förste assistenter och tre assistenter, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels
ock till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 792 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 718 200 kronor.

Departementschefen förordar, att en tjänst som kontor sbiträde på laboratorieavdelningen
inrättas.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att medel beräknas
för lönegradsuppflyttning av följande personal, nämligen på skrifttekniska
laboratoriet en assistent från 21 till 23 lönegraden, på spaningsregistret
en kriminalassistent från 21 till 23 lönegraden, på godsregistret ett
kanslibiträde i Ce 11 till kontorist i Ce 13 och ett kontorsbiträde till kanslibiträde
i Ce 11 samt på personregistret ett kontorsbiträde till kanslibiträde

140

Statsutskottets utlåtande nr il år 1956

i Ce 11. Vidare förordas, att befattningen som byråingenjör i Cg 25 på
kemiska laboratoriet samt ett fotografbiträde i Cg 8 på fotografiska laboratoriet
nu överföres på extra-ordinarie stat.

Styrelsen har under hand gjort framställning om att styrelsens ledamöter
måtte berättigas att vid deltagande i sammanträde uppbära arvode
enligt kommittékungörelsen. Departementschefen tillstyrker bifall till denna
framställning. Kostnaden härför nästa budgetår beräknas till 700 kronor,
vilket belopp i avlöningsstaten bör upptagas såsom en särskild anslagspost,
benämnd arvoden till styrelsens ledamöter.

Tjänstebenämningarna för vissa befattningshavare på registraturavdelningen
föreslås ändrade. Sålunda förordas, att förste kriminalassistent i
25 lönegraden erhåller titeln förste assistent samt kriminalassistent i 23
eller 21 lönegraden benämningen assistent.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle anslaget uppräknas med
10 900 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsökningen på grund
av ökat rörligt tillägg och löneklassuppflyttningar m. m., 63 500 kronor.
Totalökningen på anslaget blir alltså 74 400 kronor.

I anledning av förslaget om ändrade tjänstebenämningar ändras personalförteckningen
på det sätt, att tre förste kriminalassistenter och tre kriminalassistenter
utbytes mot tre förste assistenter och tre assistenter.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts under För
flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda förslag om lönegradsuppflyttning
av vissa befattningshavare vid anstalten.

Under åberopande härav och då de under förevarande punkt framställda
förslagen liksom anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändringen i
personalförteckningen för statens kriminaltekniska anstalt
att tre förste kriminalassistenter och tre kriminalassistenter
utbytes mot tre förste assistenter och tre assistenter;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 220 400

2. Arvoden till styrelsens ledamöter, förslagsvis. . 700

3. Ersättningar till experter, förslagsvis ........ 8 000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 411 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 152 000

Summa kronor 792 600;

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

141

c) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 792 600
kronor.

158:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 450 och 451), vilket innebär en ökning
av anslaget med 45 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 602 000 kronor.

159 :o) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 174, s. 452), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till vissa polisdistrikt
för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet
i dess helhet m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 500 000 kronor.

160 :o) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet
i riket stadgade ordning m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 175, s. 452 och 453), vilket innebär en med 50 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor.

161 :o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 453 och 454), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polisväsendet m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 5 200 000 kronor, därav 997 000
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

162 :o) Poliskollegierna. Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden.
Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 177—179, s. 454 och 455) samt under erinran, att
ifrågavarande anslag i gällande riksstat uppförts med respektive 2 000,
100 och 3 000 kronor, hemställer utskottet,

142

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Poliskollegierna 2 000 kronor;

b) till Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden
100 kronor;

c) till Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.
3 000 kronor.

163:o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av spioneri m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 180, s. 455) föreslagit
riksdagen att till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 7 219 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 558 000 kronor.

Statspolisintendenten har föreslagit, att anslaget höjes med 881 000 kronor.
Ökningen är till större delen föranledd av lönehöjningar för polispersonalen.

Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 7 219 000 (+ 661 000) kronor. På Kungl. Maj :t anses böra ankomma
att vidtaga sådana jämkningar i den avsedda organisationen, som må finnas
påkallade.

Utskottet, som inhämtat vissa upplysningar rörande innebörden av förslagen,
har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och
hemställer därför,

att riksdagen må till Kostnader för särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 7 219 000 kronor.

164 :o) Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat vid polis- och
åklagarväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 455)
samt under erinran, att anslaget, som anvisades första gången för budgetåret
1946/47, vid utgången av sistförflutna budgetår ännu icke till någon
del tagits i anspråk, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt befattningshavare
på avgångsstat vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

165:o) Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 182, s. 456), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av rekryteringen
i vissa polisdistrikt för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 390 000 kronor, därav 292 500 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

143

Civilförsvaret

166:o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 183,
s. 457—462) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för civilförsvarsstyrelsen öka antalet kontorsbiträden
i Ca 8 från 27 till 28, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 543 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 390 000 kronor.

Departementschefen förordar, att två icke-ordinarie kontorsbiträden jämlikt
grunderna för den reglerade befordringsgången uppföres på ordinarie
stat. Då ett av styrelsens ordinarie kontorsbiträden erhållit högre ordinarie
tjänst kommer antalet sådana biträdestjänster i personalförteckningen att
ökas med en.

Civilförsvarsöverläkaren uppbär f. n. från styrelsens avlöningsanslag ett
årsarvode av 6 000 kronor och, såsom sakkunnig i fråga om upphandling av
sjukvårdsmateriel, från materielanslaget ett arvode av 19 740 kronor för år.
Nämnda upphandling väntas bli i huvudsak avslutad under budgetåret
1955/56. Med hänsyn till önskvärdheten av att den nuvarande civilförsvarsöverläkarens
kapacitet därefter tages i anspråk i ökad utsträckning på
andra områden av sjukvårdstjänsten, anses ökade medel böra ställas till
förfogande under förevarande anslag. Departementschefen räknar med en
medelsanvisning för detta ändamål på 20 000 kronor. Det föreslås få ankomma
å Kungl. Maj :t att efter närmare prövning av arbetsuppgifternas
omfattning bestämma arvodets storlek.

För den befattningshavare, som handlägger ärenden huvudsakligen avseende
det förebyggande brandförsvaret föreslås skola utgå arvode motsvarande
lön enligt 31 löneklassen. I enlighet med styrelsens förslag förutsättes,
att å befattningen förordnas ett högre brandbefäl. För de pensionsavgifter,
denne kan ha att erlägga under tjänstledighet från ordinarie befattning,
beräknas ett belopp av 5 000 kronor. Den erforderliga anslagsökningen
uppgår alltså till 8 340 kronor. Arvodet anses böra utgå från den
i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t. Ersättningen för pensionsavgift föreslås
skola utgå från en särskild anslagspost benämnd Vissa pensionskostnader. Då
ersättningen kan bli av växlande storlek, bör denna anslagspost uppföras
förslagsvis.

På grund av automatiska förändringar uppräknas anslaget med 124 660
kronor.

Anslaget bestämmes således till 1 543 000 (+ 153 000) kronor.

144

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

I personalförteckningen för styrelsen föreslås antalet kontorsbiträden i
Ca 8 ökat från 27 till 28.

Utskottet. Ehuru utskottet helst sett, att med en uppräkning av arvodet
till civilförsvarsöverläkaren fått anstå tills resultatet av pågående utredningar
förelegat, vill utskottet inte motsätta sig förslaget härutinnan.

På grund härav och då Kungl. Maj :ts övriga förslag kan av utskottet tillstyrkas,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för civilförsvarsstyrelsen öka antalet kontorsbiträden i Ca 8
från 27 till 28;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,
att tillämpas tillsvidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 443 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 53 600

3. Vissa pensionskostnader, förslagsvis ...... 5 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 775 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 265 500

Summa kronor 1 543 000;

c) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 543 000 kronor.

167:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj-.ts
förslag (punkt 184, s. 462 och 463), vilket innebär en med 25 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 395 000
kronor.

168:o) Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 185, s. 464 och 465) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för civilförsvarsområdenas administration,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock
till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 4 768 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 241 000 kronor.

Departementschefen förordar, att sedan organisationsnämndens befattning
med försöksorganisationen av civilförsvaret i Södermanlands län upp -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

145

hört och intill dess ställning tages med anledning av vunna resultat länsstyrelsen
övertager administrationen och driver verksamheten efter samma
linjer som under försöksperioden. För detta ändamål uppräknas anslagsposten
med 6 000 kronor.

Det av vissa länsstyrelser tillämpade förfarandet att anställa lönegradsplacerad
personal med avlöning från den under icke-ordinarieposten upptagna
delposten arvoden till tillfällig personal m. in., därvid endast grundlönerna
bestridits från nämnda post, måste enligt departementschefen betraktas
som felaktigt. Förfarandet har möjliggjort för länsstyrelserna att
anställa flera befattningshavare än som avsetts vid anslagsberäkningen. Då
viss personal utöver den på personalplanen upptagna synes erforderlig för
verksamhetens behöriga bedrivande, föreslås emellertid, att för ifrågavarande
ändamål nämnda arvodespost för nästa budgetår uppräknas med 50 000
kronor.

På grund av automatiska förändringar bör anslaget ökas med 471 000
kronor.

Anslaget bestämmes således till 4 768 000 (+ 527 000) kronor.

Utskottet. I anslutning till departementschefens uttalande om det felaktiga
i att anställa lönegradsplacerad personal med avlöning från den
under icke-ordinarieposten upptagna delposten arvoden till tillfällig personal
m. in., därvid endast grundlönerna bestritts från nämnda post, förutsätter
utskottet, att vederbörande myndighet överväger, om inte förfarandet
bör göras till föremål för revisionsanmärkning.

Då Kungl. Maj :ts förslag inte givit utskottet anledning till annat uttalande,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas
administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis
.................................... 25 700

2. Arvoden till civilförsvarschefer in. in., förslagsvis
................................ 365 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .3 787 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 589 400

Summa kronor 4 768 000;

b) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlö ningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
4 768 000 kronor.

10 — nihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr it

146

Statsutskottets utlåtande nr il år 1956

169:o) Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 186, s. 465—467), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvarsområdenas administration:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 820 000 kronor.

170:o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
187, s. 467—472) föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 6 500 000
kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 850 000 kronor.

Departementschefen förordar, att arvodena till heltidsanställda lärare
m. fl. vid civilförsvarsskolan höjes med åtta procent, motsvarande tillhopa
8 800 kronor. På grund av höjning av pensionspriserna uppräknas posten
till reseersättningar till och inkvartering av lärare och elever m. m. med
15 000 kronor. Till nämnda post föreslås från anslagsposten till central och
lokal utbildning inom länen överfört ett belopp om 45 000 kronor, avsett
för mistad arbetsinkomst till elever. Anslagsposten till ersättningar jämlikt
avlöningsreglementet till civilförsvarspersonal föreslås uppförd med
495 000 (+ 100 000) kronor. Anslagsposten till kostnader för instruktörsarvoden
och förbrukningsmateriel vid skolundervisning i olycksfallsvård
och brandskydd anses böra uppräknas med 25 000 kronor.

I avbidan på slutförandet av pågående utredning om civilförsvarsutbildningen
har civilförsvarsstyrelsen i avsikt att begränsa utbildningens
omfattning föreskrivit, att utbildningen under innevarande budgetår skall
koncentreras på första utbildning av befäl samt fackutbildning av vissa
manskapsgrupper med speciella arbetsuppgifter. Departementschefen utgår
från att dessa föreskrifter förblir gällande, till dess ställning tagits till utredningsresultaten.
En rationalisering av utbildningsorganisationen inom
länen anses möjlig att genomföra. På grundval av under hand inhämtade
uppgifter angående kostnaderna för en på detta sätt begränsad och rationaliserad
utbildningsverksamhet förordar departementschefen en minskning
av medelstilldelningen till central och lokal utbildning inom länen för nästa
budgetår med 500 000 kronor. Häri inräknas jämväl det belopp, 45 000 kronor,
som enligt vad ovan sagts överförts till delposten reseersättningar under
anslagsposten till utbildning vid civilförsvarsskolan m. m. Anslagsposten
uppföres alltså med 4 970 000 kronor.

Ett särskilt reservationsanslag föreslås skola upptagas för inspelning av
instruktionsfilm — f. n. beräknat till 40 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle anslaget för nästa budgetår uppföras
med 6 503 800 kronor, vilket belopp anses kunna avrundas till 6 500 000
(— 350 000) kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

147

Utskottet. Enligt förslag av departementschefen i statsverkspropositionen
till 1955 års riksdag borde sådana åtgärder vidtagas av Kungl. Maj :t, att
myndigheterna under budgetåret 1955/56 inte utan Kungl. Maj :ts medgivande
skulle äga överskrida dem tilldelade belopp. Utskottet föreslår riksdagen
besluta, att i huvudsak motsvarande regel skall gälla beträffande
förevarande anslag även under nästa budgetår och att sålunda icke något
till myndighets förfogande ställt belopp av anslagspost under anslaget må
överskridas utan Kungl. Maj :ts i förväg lämnade medgivande.

Utskottet har inhämtat att civilförsvarsstyrelsen i cirkulärskrivelse den 7
december 1955 angående utnyttjande av »anslaget» för central och lokal
utbildning inom länen uttalat bl. a., att behov bör föreligga av endast
en länsinstruktör inom varje län och att utbildningspersonalen i allmänhet
bör kunna begränsas härtill. Utskottet har vidare inhämtat att det förekommit,
att länsstyrelser avlönat såväl kontorsbiträdespersonal som förrådspersonal
från förevarande anslag. Då detta icke varit riksdagens avsikt
vid medelsanvisningen, bör ett sådant förfarande inte få förekomma
fr. o. m. den 1 juli 1956.

Med hänsyn till de besparingsmöjligheter som sålunda föreligger vill
utskottet — som under punkterna 22 och 33 i detta utlåtande föreslagit
att av Kungl. Maj :t äskade belopp skall uppräknas med tillhopa 49 000
kronor —- föreslå, att förevarande anslag nedräknas med motsvarande
belopp och alltså upptages med 6 451 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,
att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till Utbildningsoch
övningsverksamhet för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 6 451 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t ge tillkänna vad utskottet
anfört rörande förbud för myndigheterna att utan medgivande
överskrida dem tilldelade belopp av förevarande
anslag.

171 :o) Inspelning av instruktionsfilm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 188, s. 472 och 473) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inspelning av instruktionsfilm för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 40 000
kronor.

172:o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 189, s. 473 och 474), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa frivilliga organisa -

148

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1956

tioner för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 322 000
kronor.

173 :o) Försöksverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 190, s. 474—476)
föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen anför, att de forskningsarbeten, för vilka medel
äskats, i stort sett är att anse som värdefulla för civilförsvaret varför de i
huvudsak bör komma till stånd. Medel har tidigare anvisats för flera
av de angivna försöken, vilka bör fullföljas. Tillgodoseende av vissa forskningsändamål
anses dock utan olägenhet kunna uppskjutas. De föreslagna
försöken med hästsjukvårdstält bör begränsas till sin omfattning. Kostnaden
för desamma anses icke behöva överstiga 15 000 kronor.

Då största delen av den å anslaget befintliga reservationen är obunden,
anses försöksverksamheten under nästa budgetår kunna rymmas inom
oförändrat anslag.

Utskottet, som inte vill motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

174:o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 191,
s. 476—483) föreslagit riksdagen att till Engångsanskaffning av materiel för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 3 680 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 500 000 kronor.

Reservationsmedelsläget utvisar, att disponibla medel under det gångna
budgetåret ökat något, nämligen från 9 200 000 kronor till 11 500 000 kronor.
Denna ökning torde vara beroende av det under första halvåret 1955
rådande inköpsstoppet. Besparingar på omkring 1 500 000 kronor har uppkommit
under budgetåret. För innevarande budgetår har anvisats 6 500 000
kronor. Den 1 juli 1955 stod alltså till styrelsens förfogande omkring 16,5
miljoner kronor. Departementschefen räknar icke med att detta belopp helt
kan förbrukas under innevarande budgetår. Redan detta förhållande påkallar
enligt departementschefens förmenande en viss försiktighet vid prövningen
av medelsbehovet. Härtill kommer, att frågan om civilförsvarets
behov av materiel alltjämt är föremål för utredning. Även denna omständighet
bör mana till återhållsamhet ifråga om anskaffande av materiel.
Med dessa utgångspunkter finner departementschefen att medelsanvisningen
för de olika materielgrupperna i stort sett bör bli följande.

För personlig utrustning föreslås för nästa budgetår skola anvisas

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1956

149

1 625 000 kronor. De medel, som anvisas för ifrågavarande ändamål, bör
icke få disponeras av civilförsvarsstyrelsen utan att särskilt medgivande
lämnas av Kungl. Maj :t.

För telefonlarmutrustning beräknas 97 600 kronor. Rörande kostnaderna
för viss kartmateriel anser departementschefen det böra övervägas, huruvida
kommunerna icke helt bör stå för dessa kostnader jämlikt 45 § civilförsvarslagen.
I avbidan på en prövning av denna fråga föreslås, att anslag
beviljas för allenast 2/s av anskaffningskostnaden eller med 83 000 kronor.

För signalmateriel upptages ett belopp av 500 000 kronor.

I fråga om sjukvårdsmateriel och läkemedel föreslås, att medel anvisas
i enlighet med civilförsvarsstyrelsens förslag för inköp av ampiner,
makrodex samt presenningar och rep. Under hänvisning till vad civilförsvarsutredningen
anfört ifråga om förslaget om anskaffande av bårar förordas,
att 350 000 kronor anvisas för detta ändamål. För förstärkning av
utrustningen av kirurgiska instrument beräknas 150 000 kronor.

För anskaffning av tält föreslås anvisat ett belopp av 1 000 000 kronor,
vilket civilförsvarsstyrelsen icke bör kunna taga i anspråk utan särskilt
beslut härom av Kungl. Maj :t.

I enlighet med det anförda skulle till sjukvårdsmateriel och läkemedel
för nästa budgetår böra anvisas 2 875 000 kronor.

Till anskaffning av nu angiven materiel erfordras alltså sammanlagt
5 180 600 kronor. Då å anslaget uppkomna besparingar, vilka uppskattas till
i runt tal 1 500 000 kronor, kan utnyttjas för anskaffning av denna materiel,
skulle vid bifall till departementschefens förslag medelsbehovet under
anslaget för nästa budgetår uppgå till i avrundat tal 3 680 000 (— 2 820 000)
kronor. Det föreslås, att Kungl. Maj :t skall äga bestämma på vad sätt uppkommande
besparingar å anslaget skall användas samt i förekommande fall
äga företaga omdisposition mellan de för olika materielgrupper beräknade
beloppen.

I detta sammanhang anmäler departementschefen, att Kungl. Maj :t genom
beslut den 25 november 1955 medgivit, att civilförsvarsstyrelsen finge
för inlösen från Svenska Materialaffären, Kurt Hellberg AB, av viss civilförsvarsmateriel,
disponera högst 100 000 kronor av å förevarande anslag
uppkommen besparing. Ifrågavarande materiel hade bolaget icke kunnat
omsätta på grund av de föreskrifter, som meddelats i anledning av Kungl.
Maj :ts beslut den 30 juni 1955 angående uppdrag åt civilförsvarsstyrelsen
att utarbeta anvisningar rörande dispens från gällande bestämmelser om
skyldighet att färdigställa enskilda normalskyddsrum i bostadshus. Såsom
villkor för inlösen har föreskrivits bland annat, att bolaget skulle förbinda
sig att inom ett år från beslutets dag återköpa materielen till enahanda
belopp.

Utskottet vill understryka vad departementschefen anfört om återhåll -

150

Statsutskottets utlåtande nr il år 1956

samhet ifråga om anskaffande av materiel för civilförsvarets behov, så
länge frågan härom är föremål för utredning.

Utskottet har intet att invända mot att 83 000 kronor anvisas för anskaffning
av viss kartmateriel, men är inte berett taga ställning till frågan,
huruvida kommunerna bör stå för dessa kostnader.

Kungl. Maj :ts förslag har inte givit utskottet anledning till annat uttalande,
varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Engångsanskaffning av materiel för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
3 680 000 kronor.

175 :o) Inköp av brandmateriel. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 192, s. 484 och 485) samt under erinran att anslaget, i avvaktan på
resultatet av de alltjämt pågående övervägandena om materieltyperna samt
med hänsyn till storleken av på anslaget alltjämt disponibla medel, ansetts
för nästa budgetår kunna uppföras med allenast formellt belopp, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Inköp av brandmateriel för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

176:o) Anskaffning av viss förbrukningsmateriel. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 193, s. 486), vilket innebär en minskning av anslaget
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsananslag
av 70 000 kronor.

177:o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 194, s. 486—490) föreslagit riksdagen att till Förvaring och underhåll
av viss materiel in. in. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 2 900 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 830 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att de i berg insprängda huvudcentralerna
skulle tagas i anspråk såsom förråd och, i förekommande fall,
undervisningslokaler för civilförsvaret. Förslaget innebär ekonomiskt, att
vid fastställande av det för anläggningarnas anordnande utgående statsbidraget
till kommunerna — vilka är ägare till anläggningarna — avdrag
icke skulle ske för det s. k. fredsanvändningsvärdet men förbehåll göras, att
utrymmena skulle få disponeras av civilförsvaret utan kostnad. Såsom
kommer att framgå av den redogörelse för civilförsvarsstyrelsens äskanden
i fråga om skyddsrumsanslaget, vilken lämnas i det följande, beräknar
styrelsen, att fredsanvändningsvärdet för de centraler, som färdigställts,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

151

påbörjats eller väntas skola påbörjas under budgetåren 1955/56 och 1956/57,
uppgår till omkring 2,5 milj. kronor. Detta belopp skulle anvisas under
skyddsrumsanslaget. För egen del anser departementschefen, att en uthyrning
till enskilda av huvudcentraler eller delar av sådana kan vara olämplig.
Departementschefen har därför i princip intet att erinra mot att civilförsvaret
får taga dylika utrymmen i anspråk. Däremot finner departementschefen
sig icke kunna tillstyrka, att i anledning härav fredsanvändningsavdraget
slopas och en medelsanvisning upptages motsvarande ett visst kapitaliserat
fredsanvändningsvärde. I stället torde medel tillhandahållas styrelsen
för ett förhyrande av angivna utrymmen. I den mån dessa skall användas
till förråd, bör medlen anvisas under förevarande anslag.

På grund av vad nu anförts föreslås en uppräkning av anslagsposten till
lokalhyror med 70 000 kronor.

Anslagsposten till avlöning av fast förrådspersonal föreslås höjd med
45 000 kronor.

För den ökade verksamheten vid södertäljeförrådet, vilken synes vara en
engångsföreteelse, samt för den utvidgade reparationsverksamheten vid
centralförrådet i Kristianstads län föreslås en uppräkning av anslagsposten
till ersättning till tillfällig personal med 20 000 kronor. På grund av automatiska
förändringar bör anslagsposten höjas med 25 000 kronor.

Med hänsyn till belastningen för budgetåret 1954/55 — anses anslagsposten
till underhåll och reparationer kunna nedsättas från 780 000 till 670 000

(_ no 000) kronor. Därvid beräknas 250 000 kronor för uppförande av en

förrådsbarack inom Stockholms civilförsvarsområde. Medelsanvisningen för
kontroll av vapen och ammunition m. m. anses pa grund av belastningen
kunna sänkas med 10 000 kronor.

För övriga utgifter föreslås en med 30 000 kronor ökad medelsanvisning.

Anslaget uppföres alltså med 2 900 000 (+ 70 000) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss
materiel m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 2 900 000 kronor.

178:o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 195, s. 490
och 491), vilket innebär en med 120 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets
verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

152

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

179.o) Bidrag; till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 196, s. 491
och 492), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av branddammar för civilförsvarsändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

ISO:o) Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 197, s. 492—500) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för anordnande av allmänna skyddsrum in. in. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 11 831 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 060 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 4 876 000
kronor. Styrelsen förordar bl. a. statsbidrag med preliminärt 600 000 kronor
for nästa budgetår till Härnösands stad för merkostnaderna för förläggande
av mottagningsstation för elektrisk energi i bergrum.

Departementschefen anför, att investeringsläget icke tillåter ett byggnadsprogram
av den omfattning civilförsvarsstyrelsen föreslagit. Medelsanvisningen
för nästa budgetår anses böra begränsas till i stort sett vad som
erfordras för färdigställande av redan beslutade byggnadsföretag samt för
en viss fortsatt utbyggnad, främst av fullträffsäkta ledningscentraler.

För första etappens utbyggnad av fem ledningscentraler beräknar departementschefen
1 000 000 kronor. Den sjätte ledningscentralen, för vilken styrelsen
äskat medel, skall byggas i normalskyddsrumsutförande och förläggas
perifert i den stad, för vilken anläggningen är avsedd. Belopp, som
kommer att anvisas för utbyggande av ledningscentraler, föreslås få tagas
i anspråk först efter särskilt beslut av Kungl. Maj :t.

För täckning av merkostnader på grund av höjda byggnadskostnader
förordas en medelstilldelning av 600 000 kronor.

For innevarande budgetår har för påbörjande av ett befolkningsskyddsrum
i vardera Stockholm, Göteborg och ännu en större stad beräknats
5 700 000 kronor. I avbidan på pågående utredningar har frågan om fördelning
av dessa medel ännu icke prövats. För fullbordande av dessa fullträffsäkra
befolkningsskyddsrum erfordras 4 100 000 kronor. Det förordas, att
detta belopp anvisas för nästa budgetår. Det föreslås få ankomma på Kungl.
Maj :t att besluta, om och i vad mån anvisade medel får tagas i anspråk.
Beslut härom torde få meddelas, sedan statsmakterna tagit ställning till
föreliggande förslag om nya riktlinjer för skyddsrumsbyggandet. Ett bifall
till vad nu föreslagits innebär, att vid denna tidpunkt 9,8 miljoner kronor
kan disponeras för inrättande av fullträffsäkra skyddsrum för civilbefolkningen.
I anslutning härtill föreslås att Kungl. Maj :t skall äga att utan riksdagens
hörande inom anslagsposten företaga omdisposition av de för innevarande
och nästa budgetår anvisade medlen.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

153

För täckande av merkostnader för fullträffsäkra befolkningsskyddsrum
på grund av under år 1955 uppkommen byggnadskostnadshöjning beräknas
875 000 kronor. Därvid har departementschefen icke ansett sig böra tillstyrka
medelsanvisning för merkostnader beträffande befolkningsskyddsrum, som
icke planeras bli färdigställda under budgetåret 1956/57.

För komplettering av äldre fullträffsäkra skyddsrum tillstyrkes anvisande
av 750 000 kronor.

Vad angår de kommunala tekniska verken förordas — under hänvisning
till vad som anförts vid anmälan av ifrågavarande anslag i statsverkspropositionerna
till 1950, 1954 och 1955 års riksdagar -— att medel anvisas för
nästa budgetår för utförande av vissa skyddsåtgärder vid transformatorstationer
i Borås (1950) och Stockholm (1954) samt vattenverket i Jönköping
(1955) ävensom andra etappens utbyggnad av skyddsåtgärderna vid
vattenverket i Göteborg (1955). Departementschefen har intet att erinra mot
de av styrelsen härför beräknade beloppen resp. 1 080 000, 496 000, 797 000
och 1 500 000 kronor. Vidare finner departementschefen de redovisade
skyddsåtgärderna vid en transformatorstation i Nacka samt vid vattenverk
i Stockholm och Västerås vara av sådan vikt ur civilförsvarssynpunkt, att
statsbidrag till merkostnaderna bör utgå, varvid bidragen beräknas till resp.
366 000, 78 000 och 35 000 kronor. Beträffande förslaget om statsbidrag till
merkostnad för skyddsanordningar vid Härnösands elektricitetsverk finner
departementschefen ej skäl frångå sin i 1953 års statsverksproposition uttalade
uppfattning, att förslaget ej kan tillstyrkas.

De två radiostationer, som tillhör de kommunala verkens biltelefonnät
i Stockholm, torde utgöra en viktig detalj i kommunikationerna mellan
civilförsvarets ledning och de operativa enheterna. Skyddsanordningar bör
därför utföras för dessa stationer och statsbidrag utgå till merkostnaderna
med ett preliminärt beräknat belopp av 24 000 kronor.

Av de av civilförsvarsstyrelsen redovisade anordningar vid kommunala
tekniska verk, som av vederbörande kommuner är planerade att utbyggas
i fullträffsäkert skick under senare budgetår, förordas, att statsbidrag får
utgå till Karlskrona och Hälsingborgs städer.

I enlighet med det anförda skulle till statsbidrag för merkostnader vid
kommunala tekniska verk för nästa budgetår böra anvisas 4 376 000 kronor.

För fortsatt utbyggnad av telenätet för ledningscentraler i Stockholm
förordas anvisande av äskat belopp, 130 000 kronor.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle för nästa budgetår böra
anvisas sammanlagt 11 831 000 (— 1 229 000) kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Hjalmar Nilsson (1:91) och den andra inom andra kammaren av fröken
Löwcnhiclm (II: 139) har hemställts, att riksdagen måtte vid behandling
av punkten 197 under elfte huvudtiteln besluta att till kostnader för

154

Statsutskottets utlåtande nr It år 1956

anordnande av allmänna skyddsrum in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 12 619 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 139.

Utskottet. Med anledning av motionerna I: 91 och II: 139 vill utskottet erinra,
att föredragande departementschefen i propositionen nr 81 till 1948 års
riksdag med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen den 15 juli 1944
(nr 536) samt om fortsatt giltighet av samma lag uttalat, att frågan huruvida
statsverket kan åtaga sig att svara för merkostnaden för att utförandet av
kommunala tekniska verk blir fullträffsäkert, inte bör lösas efter generella
normer utan i stället bör prövas från fall till fall. Utskottet förklarade sig i
anledning av väckta motioner i likhet med departementschefen ej berett
angiva de generella normer efter vilka denna fråga bör lösas.

Utskottet vill vidare erinra, att den allmänna regeln på området -— att
statsbidrag utgår i den mån medel för ändamålet beräknats under förevarande
anslag — fullständigas av följande av chefen för inrikesdepartementet
i statsverkspropositionen till 1949 års riksdag gjorda uttalande.

Kommun, som avser att vid ny- eller ombyggnad av ett tekniskt verk göra
detta fullträffsäkert, torde i framtiden böra förhöra sig hos den centrala
civilförsvarsmyndigheten om lämpligheten av att verket göres fullträffsäkert.
Frågan om statsbidrag bör givetvis i vanlig ordning underställas statsmakternas
prövning. Ersättning torde icke böra utgå förrän verket färdigställts.

Mot detta uttalande framställde riksdagen inte någon erinran.

Utskottet saknar anledning frångå sin tidigare intagna ståndpunkt att
ansökningar av det slag, varom här är fråga, bör prövas från fall till fall
med beaktande av samtliga omständigheter. Med hänsyn härtill och då i motionerna
inte anförts någon omständighet av beskaffenhet att kunna vederlägga
riktigheten, sakligt sett, av den utav Kungl. Maj :t intagna ståndpunkten,
kan utskottet inte tillstyrka motionsyrkandet.

I motionerna har anförts att Härnösand med hänsyn till vad som förekommit
i ärendet ansett sig våga påräkna statsbidrag till den bergrumsanläggning,
som är i fråga. Ehuru utskottet tar för givet att civilförsvarsstyrelsen
inte bidragit till att inge staden en sådan förhoppning, finner utskottet
önskvärt, att Kungl. Maj :t — för att liknande missförstånd i framtiden
skall kunna undvikas — anmodar styrelsen att vid handläggning av
ärenden rörande utförandet av kommunala tekniska verk alltid framhålla,
att ett godkännande från styrelsens eller andra statsmyndigheters sida av
ett utförande i fullträffsäkert skick inte innebär någon utfästelse om att
statsbidrag skall kunna erhållas.

Utskottet finner det vidare mindre tillfredsställande, att kommunerna
skall nödgas vänta så länge som f. n. på besked, huruvida statsbidrag kan

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1956

155

vara att påräkna till merkostnaderna för utförande av ett tekniskt verk i
fullträff säkert skick eller ej. För att åstadkomma en mera tillfredsställande
ordning härutinnan synes det utskottet önskvärt, att Kungl. Maj :t förklarar
sig beredd att på framställning av kommun meddela förhandsbesked, huruvida
Kungl. Maj:t är beredd föreslå riksdagen att statsbidrag får utgå till
viss anordning med syfte till fullträffsäkert utförande. Utskottet föreslår, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet sålunda
anfört.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag inte givit
anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 91 och II: 139 till Kostnader för anordnande
av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 11 831 000 kronor.

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet
anfört rörande handläggningen av ärenden, avseende statsbidrag
till merkostnader för utförande av kommunala tekniska
verk i fullträffsäkert skick.

181 :o) Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 198, s. 500 och
501), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 400 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa trafik- och skolskyddsrum för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

182 :o) Kostnader för viss motorfordonsberedskap. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 199, s. 501 och 502), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för viss motorfordonsberedskap
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 235 000 kronor.

183:o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 200, s. 503), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

184:o) Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 201, s. 503 och 504) föreslagit riksdagen att till Inköp av
verkskyddsmateriel för statliga myndigheter in. in. för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

156

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.

Departementschefen anför, att i avbidan på statsmakternas beslut i anledning
av dels den av chefen för försvarsstaben och civilförsvarsstyrelsen i
april 1955 framlagda promemorian om revidering av civilförsvarsplanläggningen,
dels resultatet av civilförsvarsutredningen samt därav erforderliga
undersökningar rörande förvaring av verkskyddsmaterielen någon större
upphandling av sådan materiel för statliga myndigheters räkning icke torde
böra äga rum. Det belopp, som alltjämt är disponibelt på anslaget, anser
departementschefen vara tillräckligt för den materielanskaffning och utbildningsverksamhet
m. in., som erfordras under budgetåret 1956/57. Anslaget
anses därför för budgetåret kunna uppföras med allenast ett formellt belopp
av 100 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Inköp av verkskyddsmateriel för statliga
myndigheter m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.

Brand väsendet

185:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
202, s. 505—507) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för staten brandinspektion, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens brandinspektion:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 171 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 157 400 kronor.

Genom beslut den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t fastställt arvodet åt
den sakkunnige i fråga om ärenden av civilförsvarsnatur till 23 604 kronor,
vilket innebär en ökning i förhållande till det i 1955 års statsverksproposition
beräknade beloppet med ca 1 800 kronor. Då sakkunniguppdraget
icke torde kunna anförtros åt annan än befälsperson inom kommunernas
brandväsen, måste man räkna med att utöver arvodet skall utgå
ersättning jämväl för den sakkunniges bibehållande vid sin rätt till pension
hos den kommunale arbetsgivaren. Departementschefen förordar, att
härför beräknas ett belopp av 5 000 kronor att utgå från en särskild anslagspost
benämnd Vissa pensionskostnader för sakkunniga. Då ersättningen
kan bli av växlande storlek, bör denna anslagspost uppföras förslagsvis. I
medelsanvisningen för nästa budgetår anses böra ingå kostnaden för den
sakkunniges pensionsavgift för löpande budgetår. Posten bör därför upptagas
med ett belopp av 10 000 kronor.

På grund av det anförda och med beaktande av det ökade medelsbehovet
under posten till rörligt tillägg beräknas anslaget sålunda: avlöning till

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1056 157

ordinarie tjänsteman oförändrat 25 700 kronor, arvoden åt sakkunniga
29 700 (+ 1 800) kronor, vissa pensionskostnader för sakkunniga 10 000
(+ 10 000), rörligt tillägg 6 200 (+2 400) kronor och arvoden till länsbrandinspektörerna
m. fl. oförändrat 100 000 kronor. Anslaget bestämmes
alltså till 171 600 (+ 14 200) kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

A. Riksbrandinspektören

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

2. Arvoden åt sakkunniga ....................

3. Vissa pensionskostnader för sakkunniga, förslagsvis
..................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

B. Länsbrandinspektörerna, låns skogsbrandinspektörerna
och biträden åt länsskogsbrandinspektörerna Arvoden

.................................... 100 000

Summa kronor 171 600;

b) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 171 600 kronor.

186:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 203, s. 507 och 508), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 6 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
69 000 kronor.

187:o) Statens brandskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 204, s. 508—511), vilket innebär en med 2 800 kronor minskad
mcdelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. budgetåret 1956/57:

25 700
29 700

10 000
6 200

158

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 23 000

2. Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis ........................ 1 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 110 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 13 200

Summa kronor 148 000;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 148 000 kronor.

188:o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 205, s. 511), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
4 400 kronor, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 81 400
kronor.

189:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Bidrag till svenska
brandkårernas riksförbund. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
206 och 207, s. 512 och 513), vilka innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ett anslag
av 2 000 kronor; samt

b) till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ett
anslag av 5 000 kronor.

190 :o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Maj:t har
(punkt 208, s. 513 och 514) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande
och släckning av brand för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 650 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 700 000 kronor.

En stor del av de i riksplanen ingående brandtornen är i sådant skick,
att de bör ersättas med nya. Kostnaden härför rymmes icke inom den
nuvarande anslagsposten till nybyggnad och underhåll av brandtorn. Med
hänsyn till vikten av att brandbevakningen upprätthålles ungefär på samma
sätt som hittills anser departementschefen sig därför böra föreslå en uppräkning
av nämnda post med 25 000 kronor. Med beaktande av belastningen
å anslaget i dess helhet anses å andra sidan den sammanlagda
medelstilldelningen å anslaget, f. n. 700 000 kronor, kunna minskas. Det
förordas, att anslaget för nästa budgetår bestämmes till 650 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

159

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning
av brand för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 650 000 kronor.

191 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Kungl.
Maj:t har (punkt 209, s. 514 och 515) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att anslaget skall höjas med 400 000
kronor. Statskontoret har ansett, att anslaget bör upptagas med oförändrat
belopp, 400 000 kronor.

Departementschefen föreslår med hänsyn till rådande investeringsläge,
att medelsanvisningen under anslaget begränsas till 350 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herrar Nilsson i Lönsboda och Berggren
väckt motion (II: 557) har hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med
statskontorets förslag besluta att anslaget till anläggande av branddammar
för budgetåret 1956/57 utgår med oförändrat belopp, 400 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,
hänvisas till motionen.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är av stor betydelse
för landsbygden, att brandväsendet hålles på en hög nivå. I rådande investeringsläge
kan utskottet likväl inte tillmötesgå motionärernas önskemål
i vidare mån än att utskottet understryker angelägenheten av att
medelsanvisningen under förevarande anslag till ett kommande budgetår
göres så stor, som det allmänna läget och hänsynen till andra framträdande
investeringsönskemål medger.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 557 till Bidrag till kommuner
för anläggande av branddammar för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

192:o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 210, s. 515 och 516), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande
av brandstationer för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

160

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Diverse

193 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala
universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska
sjukhusets delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 211—215,
s. 517 och 518) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens delfond 9 725 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 6 397 000 kronor;''

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond 767 000 kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond 1 708 000 kronor;

e) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 13 300 kronor.

194:o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 216, s. 518—520), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 137 000 kronor med hänsyn till förändringar av automatisk
natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 2 422 000 kronor.

195:o) Statens utlänningskommission: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 217, s. 520 och 521), vilket innebär en nedräkning
av anslaget med 29 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 309 000 kronor.

196:o) Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. Kungl. Maj :t har
(punkt 218, s. 521 och 522) föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovardsorganisationen
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 983 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

161

I gällande riksstat finnes upptaget ett förslagsanslag å 825 000 kronor
till Bidrag till internationellt hälsovårdsarbete. Anslaget är avsett för bestridande
av kostnaderna i anledning av Sveriges anslutning till världshälsovårdsorganisationen,
ävensom kostnaderna för nämnden för internationella
hälsovårdsärenden liksom vissa andra kostnader såsom anordnandet av
skandinaviska hälsovårdskurser i Göteborg, kostnader för resebidrag till
internationella medicinska kongresser m. m.

Frågan om anslag till resebidrag m. in. anmäles i det följande under
rubriken Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete.

För år 1956 har världshälsovårdsorganisationens ordinarie budget vid
världshälsovårdsförsamlingens åttonde möte i Mexico City våren 1955 fastställts
till 12 074 144 dollars, varav 10 778 824 dollars skulle inbetalas av
medlemsstaterna. Till sistnämnda belopp har Sverige att bidraga med
182 550 dollars mot 152 050 dollars för 1955. Med nuvarande växelkurser
bör för gäldande av bidraget för 1956, vilket bör belasta anslaget för budgetåret
1956/57, beräknas ett i förhållande till innevarande budgetår med
175 000 kronor ökat belopp eller 945 000 kronor. Härtill synes böra läggas
ett belopp av omkring 5 000 kronor, utgörande kostnaden för Sveriges deltagande
i världshälsovårdsorganisationens tionde möte år 1957.

För nämnden för internationella hälsovårdsärenden anses böra beräknas
ett belopp av 19 000 (+ 1 000) kronor.

Från anslaget har under de senaste åren utgått vissa smärre belopp
såsom bidrag till anordnandet av skandinaviska hälsovårdskurser i Göteborg
för vidareutbildning av högre hälsovårdstjänstemän. Kursverksamheten,
som tidigare i huvudsak bekostats av världshälsovårdsorganisationen,
torde komma att fortsätta även under år 1956, men med minskat bidrag
från organisationen. Enligt en preliminär budget torde Sveriges andel i
kostnaderna komma att uppgå till omkring 14 000 kronor. Häri har inräknats
kostnader för viss utvidgning av kursverksamheten.

Anslaget i dess helhet bör således uppföras med ett belopp av 983 000
(+ 158 000) kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 983 000 kronor.

197 :o) Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 522) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för internationellt
hälsovårdsarbete för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.

11—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 11

162

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

198:o) Vissa kostnader i anledning av allmänna val. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 221, s. 523) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i anledning av allmänna
val för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 800 000 kronor.

199:o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222,
s. 523 och 524), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

200:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har
(punkt 223, s. 524) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 700 000 kronor.

Under år 1955 har antalet kommittéer och andra utredningar genom sakkunniga,
som arbetar inom inrikesdepartementet, ökat. Några av de kommittéer,
som börjat sin verksamhet under 1954 och 1955, torde komma att
bli relativt kostnadskrävande. I denna del pekas särskilt på kommittén för
översyn av hälso- och sjukvården i riket, i vars sekretariat f. n. ingår tre
heltidsanställda kvalificerade befattningshavare. Härav föranledd ökning
under kommittéanslaget torde kunna förväntas bli bestående under hela
budgetåret 1955/56 och under budgetåret 1956/57. Vidare har ersättningarna
för mistade avlöningsförmåner ökat i samband med den allmänna
lönelyftningen år 1955. Medelsåtgången under budgetåret 1956/57 uppskattas
till minst 800 000 kronor.

Utskottet vill inte motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

201 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224,
s. 524 och 525), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 15 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

163

202 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 525), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 5 000 kronor.

203 :o) Avveckling av visst mellanhavande mellan staten och Älvkarleby
kommun. Kungl. Maj :t har (punkt 226, s. 525—527) föreslagit riksdagen
att till Avveckling av visst mellanhavande mellan staten och Älvkarleby
kommun för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.

Enligt beslut av 1943 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj :t den 2 april
1943 medicinalstyrelsen att med anlitande av investeringsanslaget till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för statens räkning förvärva
Älvkarleby ålderdomshem för utnyttjande såsom sekundäravdelning
i anslutning till befintligt statligt sinnessjukhus. Av proposition nr 127/1954
framgår, att medicinalstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 18 juni
1953 anmält, att fastigheten kunnat ställas till förfogande först i januari
1952. Styrelsen hade år 1953 slutit preliminärt avtal med kommunen om
förvärv av ålderdomshemmet för den ursprungligen beräknade köpeskillingen,
ca 161 000 kronor. Styrelsen hemställde hos Kungl. Maj :t om godkännande
av avtalet. Då ålderdomshemmet ej längre syntes kunna användas
för avsett ändamål, föreslog styrelsen, att Kungl. Maj :t måtte
inhämta riksdagens bemyndigande att föranstalta om försäljning av fastigheten
eller träffa överenskommelse om utnyttjande av densamma för annat
statligt ändamål. I yttrande över framställningen avstyrkte statskontoret
förslaget att på föreliggande utredning fullfölja köpet. Departementschefen
uttalade, att han i likhet med statskontoret funnit, att en ytterligare
undersökning borde göras beträffande avvecklingen av mellanhavandet med
kommunen. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande hade departementschefen
i detta syfte tillkallat en särskild utredningsman, landstingsmannen
Torsten Andrée. Departementschefen föreslog Kungl. Maj:t att inhämta
riksdagens bemyndigande att efter omförmälda utredning avveckla mellanhavandet
med kommunen samt, därest så skulle befinnas lämpligt, försälja
fastigheten. Riksdagen lämnade det begärda bemyndigandet.

I skrivelse den 31 december 1954 har utredningsmannen redovisat uppdraget.
I skrivelsen anföres bl. a. följande.

Med den erfarenhet utredningsmannen har av sjukhusbyggnader avråder
utredningsmannen från att byggnaden moderniseras för något sjukvårdsändamål.
Kostnaderna skulle uppgå till orimliga belopp, vartill kommer
sannolika svårigheter att få personal på denna ort.

Upprepade överläggningar har förts med representanter för Älvkarleby
kommun. Förhandlingar har förts med sjukhusledningen för Ulleråkers

164

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

sjukhus och med representanter för Uppsala läns landsting om ett övertagande
av fastigheten. Undersökning för att intressera försvaret har företagits.
Samtliga uppslag har varit resultatlösa. I denna situation har utredningsmannen
funnit lämpligast, att kommunen får behålla byggnaden.

Den 20 december 1952 har medicinalstyrelsen av den föreslagna köpesumman
erlagt 75 000 kronor. Kommunens representanter hade vid ett sammanträde
dessförinnan i departementet erhållit den bestämda uppfattningen,
att köpesumman skulle utbetalas inom tre veckor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och att kommunen uppehållits och
avvaktat slutligt beslut i ett tiotal år föreslår utredningsmannen, att affären
avvecklas på så sätt, att kommunen får behålla såväl förskottet, 75 000
kronor, som ålderdomshemmet. Kommunalfullmäktige har förklarat sig
villiga härtill.

Det är icke troligt, att en försäljning av ålderdomshemmet kan inbringa
mer än omkring 75 000 kronor.

Utredningsmannens förslag har tillstyrkts av statskontoret, riksräkenskapsverket
och medicinalstyrelsen. Statskontoret och riksräkenskapsverket
har föreslagit, att ett särskilt anslag på 75 000 kronor äskas för
täckande av förskottet.

Departementschefen finner i likhet med utredningsmannen och remissmyndigheterna
den lämpligaste lösningen av avvecklingsfrågan vara, att
staten avstår från förvärv av fastigheten och att kommunen får behålla
det uppburna förskottet. Då fastigheten sålunda icke kommer till användning
inom sinnessjukvården, anses särskilda medel böra anvisas för täckande
av förskottet. Ett belopp av 75 000 kronor föreslås anvisat för ändamålet.

Utskottet finner sig i det uppkomna läget böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avveckling av visst mcllanhavande
mellan staten och Älvkarleby kommun för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.

204:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter
framlagda förslag, nämligen

punkten 17: Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar;

punkten 34: Utrustning av nya sinnessjukhus;

punkten 36: Psykiatriska kliniken i Uppsala: Avlöningar till läkare;

punkten 51: Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar;

punkten 52: Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader;

punkten 54: Bidrag till epileptikeranstalter;

punkten 55: Bidrag till föreningen Margarethahemmet för sanering av
hemmets ekonomi;

punkten 57: Karolinska sjukhuset: Avlöningar;

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

165

punkten 58: Karolinska sjukhuset: Omkostnader;
punkten 59: Karolinska sjukhuset: Utrustning;
punkten 60: Serafimerlasarettet: Avlöningar;
punkten 61: Serafimerlasarettet: Omkostnader;

punkten 62: Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabhatsbergs
sjukhus;

punkten 67: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare;
punkten 168: Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden
m. in.;

punkten 220: Svenska sjukhuset i Korea;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.

Stockholm den 13 april 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Leander, Näsgård,
Gillström, Boman, Hesselbom, Gustaf Andersson, Sundelin, Einar
Persson, Birger Andersson, Ragnar Bergh, Elfving, Nils Theodor Larsson
och Rikard Svensson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Åkerström, Rubbestad, fröken Elmén,
herrar Petterson i Degerfors, Andersson i Mölndal, Widén, Cassel, fru
Ericsson i Luleå, fröken Ager, herrar Mellqvist och Hansson i Önnarp.

Reservationer

1) vid punkten 90 (Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar)
av herr Ragnar Bergh;

2) vid punkten 135 (Länsstyrelserna: Avlöningar)

a) av herrar Sundelin och Ragnar Bergh, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka att länsbostadsnämnden i Skaraborgs län i enlighet med vad riksdagens
revisorer anfört förflyttas från Skara till Mariestad samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 123, som börjar med »Vad
först» och slutar med »inte ändras», bort ha följande lydelse:

»Vad först angår länsbostadsnämndens i Skaraborgs län förläggning finner
utskottet att, även om vissa olägenheter är förbundna med en förflyttning
av nämnden från Skara till residensstaden Mariestad, övervägande

166

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

skäl talar för att en dylik förflyttning kommer till stånd, så snart erforderliga
lokaler kan ställas till förfogande i sistnämnda stad. Utskottet har
vid sitt ställningstagande härutinnan främst beaktat, att länsstyrelsen på
ett mera ändamålsenligt sätt än eljest torde kunna svara för den erforderliga
samordningen av dess och länsbostadsnämndens verksamhet och därmed
av för länet och dess befolkning betydelsefulla spörsmål, om båda
dessa organ är förlagda till samma stad.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må i anledning av vad riksdagens revisorer
anfört angående länsbostadsnämndens i Skaraborgs
län förläggning i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att
Kungl. Maj :t ville vidtaga åtgärder i av utskottet angivet
syfte;»

b) av herrar Hesselbom, Sundelin, Ragnar Bergh och Elfving, vilka i
anledning av vad riksdagens revisorer anfört beträffande länsadministrationen
i Älvsborgs län ansett att

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 123 börjar med orden »Vad
därefter» och på s. 124 slutar med »denna del», bort utbytas mot text av
följande lydelse:

»Vad därefter angår frågan om länsadministrationen i Älvsborgs län har
revisorerna funnit det motiverat att frågan om en mera rationell ordning
av förvaltningen inom detta län bleve föremål för prövning.

Av de hörda remissinstanserna har kammarkollegium, statskontoret,
länsstyrelsen i Älvsborgs län samt drätselkamrarna i Borås och Åmål tillstyrkt
att en utredning om länsadministrationen kommer till stånd under
det att Älvsborgs läns landstings förvaltningsutskott liksom drätselkamrarna
i Alingsås och Ulricehamn ej motsatt sig en sådan utredning. Drätselkamrarna
i Vänersborg och Trollhättan har understrukit önskvärdheten
av att länsadministrationen koncentreras till Vänersborg. Bland de hörda
remissinstanserna inom länet har sålunda en ganska entydig uppfattning
kommit till uttryck i fråga om önskvärdheten av en översyn av den nuvarande
länsadministrationen. De tre först nämnda remissinstanserna har
dessutom ansett att frågan om en ändrad länsindelning bör prövas i sammanhanget.

Även utskottet finner en sådan utredning välmotiverad. Utredningen bör
vara förutsättningslös och även till prövning kunna ta upp frågan om en
ändrad länsindelning för denna del av landet. Ett ytterligare skäl för att
en utredning kommer till stånd är problemet om storstadsbildningen Göteborg,
vilket problem med säkerhet kommer att kräva sin lösning inom en
snar framtid. Lösningen av sistnämnda problem kommer helt säkert att
inverka på länsadministrationen i såväl Älvsborgs län som i de län, vilka
i övrigt beröres av sagda storstadsbildning.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

167

Utskottet förutsätter att en kommande utredning sker i intimt samarbete
med såväl landstingen som primärkommunerna liksom med berörda myndigheter
och med befolkningen i övrigt.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må i anledning av riksdagens revisorers
uttalande rörande länsadministrationen i Älvsborgs län
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville
vidtaga åtgärder i av utskottet angivet syfte.»

c) av herrar Ragnar Bergh, Widén och Cassel, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag om medgivande till en dubblering
under högst två år av en länsassessorstjänst å landskansliet i Göteborg
samt att därför det stycke i utskottets yttrande på s. 124, som börjar med
»Vad angår» och slutar med »kunna ökas», bort ha följande lydelse:

»Vad angår Kungl. Maj:ts förslag innebär detsamma bl. a., att länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län skall beredas tillfällig personalförstärkning
för att viktiga frågor rörande kommunala indelningar samt
vattenförsörjning och avlopp m. in. skall bringas till avgörande genom att
medgivande lämnas till dubblering under högst två år av en länsassessorstjänst
å landskansliet. Utskottet tillstyrker den föreslagna personalförstärkningen
och att den ges i den form, som departementschefen förordat.»

3) vid punkten 180 (Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m.) av fröken Elmén;

4) vid punkten 200 (Kommittéer och utredningar genom sakkunniga)
av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Cassel, vilka ansett
att utskottet inte bort tillstyrka någon uppräkning av anslaget samt att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till den i berättelsen till årets riksdag om vad i rikets
styrelse sig tilldragit redovisade medelsåtgången ävensom att en del av de
där redovisade kostnaderna lämpligare bort belasta icke-ordinarieposten i
den för inrikesdepartementet fastställda avlöningsstaten finner sig utskottet
ej böra tillstyrka en uppräkning av ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts törslag
till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 700 000
kronor.»