Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret J 956/57 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Handelsdepartementet

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari 1956) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i
personalförteckningen för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Handelsdepartementet:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 841 500
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 702 100 kronor.

Departementschefen föreslår, att för departementet inrättas en befattning
såsom byråchef i Cr 13 för lagärenden. Vidare föreslås att departementets
personal ökas med två amanuenser och ett kontorsbiträde. Enligt grunderna
för den reglerade befordringsgången föreslås inrättande av ytterligare
tre kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Förslaget i övrigt är betingat av automatiska
kostnadsändringar.

Utskottet tillstyrker inrättande av en befattning som byråchef i Cr 13
för lagärenden. Mot övriga föreslagna ändringar i personalförteckningen
har utskottet icke något att erinra. Kostnadsberäkningarna synas böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för handelsdepartementet, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1956;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. År 10

2

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen.............. 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 333 700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 300 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 169 500

Summa kronor 841 500

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 841 500 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 3), innebärande en anslagshöjning av 5 000 kronor, avseende
delposten till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 77 000
kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 3), innebärande
en anslagshöjning av 2 000 kronor, som föranledes av den år 1955
föreslagna höjningen av statstjänstemännens löner, hemställer utskottet.

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

Kommerskollegium m. m.

4:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
5, s. 4 och 5), innebärande en av automatiska kostnadsändringar föranledd
anslagshöjning av 17 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 154 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.. 9 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 39 900

Summa kronor 203 400

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

3

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 203 400 kronor.

5:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 6, s. 6), innebärande en anslagsminskning av 1 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 38 000 kronor.

6:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 7, s. 6—8) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för sprängämnesinspektionen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Sprängämnesinspektionen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 153 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 120 900 kronor.

Departementschefen framhåller, att inom sprängämnesindustrien har under
senare år inträffat ett flertal allvarliga olyckor, som medfört förluster
av människoliv och i några fall inneburit uppenbar katastrofrisk. Med hänsyn
härtill måste det anses synnerligen angeläget att sprängämnesinspektionen
kan ägna ökad uppmärksamhet åt en intensifierad säkerhetstjänst
vid explosivämnesfabrikerna. För att så skall kunna ske synes en förstärkning
av den tekniskt utbildade personalen på inspektionens civila avdelning
vara erforderlig. Departementschefen tillstyrker därför ett av kommerskollegium
framlagt förslag i detta hänseende, innebärande att en ny tjänst
som byråingenjör i lönegrad Ce 25 inrättas på den civila avdelningen.

I övrigt föreslås allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,
att en ny tjänst som byråingenjör i lönegrad Ce 25 inrättas på den civila
avdelningen. Mot kostnadsberäkningarna har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 70 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 53 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 28 900

Summa kronor 153 200

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 153 200 kronor.

4

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

7:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 9), innebärande en anslagshöjning av 4 000 kronor,
som föranledes av det under föregående punkt tillstyrkta förslaget om
inrättande av en byråingenjörstjänst på den civila avdelningen, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
28 100 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

8:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 11, s. 11—13) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för Sveriges geologiska
undersökning, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1956/57, dels ock till Sveriges geologiska undersökning
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 069 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 989 400 kronor.

Departementschefen föreslår, att tjänsten som förste instrumentmakare
utbytes mot en ingenjörstjänst i Ce 23. Vidare föreslås, att en extra befattningshavare
för laboratoriegöromål vid djupborrningsarbeten i Cg 15 erhåller
extra ordinarie anställning vid geologiska undersökningar som förste
laboratoriebiträde i Ce 15.

För höjning av arvodet åt biblioteksbiträdet föreslås skola anvisas ytterligare
300 kronor. Nytt kollektivavtal för museivakterna medför ett ökat
medelsbehov av 400 kronor. För arvoden till extrageologer beräknas ett med
3 500 kronor förhöjt belopp.

I övrigt innebär förslaget allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen
för ämbetsverket. Mot de av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna
har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i pernalförteckningen
för Sveriges geologiska undersökning, som
angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den
4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57:

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956 5

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ....................................... 388 600

2. Avlöningar till extra personal, förslagsvis .... 30 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 454 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 196 300

Summa kronor 1 069 000

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 069 000
kronor.

9:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 12, s. 13 och 14), innebärande en anslagshöjning
av 36 500 kronor, som i huvudsak avser anslagsposten till publikationstryck,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 312 000 kronor.

10:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 14 och 15), innebärande en anslagshöjning
av 5 000 kronor, som föranledes av de under år 1955 höjda
biljettpriserna och hantlangar löner na, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning: Resor
och fältarbeten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 130 000 kronor.

11 :o) Sveriges geologiska undersökning: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 14, s. 15—17), som
innebär medelsanvisning dels till inredning i geologiska undersökningens
nybyggnad i Frescati och hittillsvarande lokaler därstädes, dels ock till ny
telefonväxel, får utskottet, under erinran om att anslaget för innevarande
budgetår är uppfört med 10 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/
57 anvisa ett reservationsanslag av 239 200 kronor.

12:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, s. 17—19), vilket innebär en anslagsminskning
av 20 000 kronor, får utskottet med förmälan, att geologiska undersökningen
för nästa budgetår äskat 312 455 kronor för ändamålet, hemställa,

6

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Utrustning för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.

13:o) iSveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 19—22), innebärande en anslagshöjning
av 82 000 kronor, varav 25 000 kronor avses för geologiska arbeten, 23 000
kronor för geofysiska arbeten och 34 000 kronor för diamantborrningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 853 000 kronor.

14 :o) Sveriges geologiska undersökning: Inventering av torvmossar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 22 och 23), innebärande en
av förefintlig reservation å anslaget föranledd anslagsminskning av 10 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Inventering av torvmossar för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kronor.

15 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 18, s. 23), innebärande oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
30 000 kronor.

16:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 19, s. 23—25) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens provningsanstalt, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57,
dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 836 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 659 700 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört i bil. 2
till statsverkspropositionen föreslås att en extra tjänst som avdelningsingenjör
i Cg 27 utbytes mot en extra ordinarie tjänst som förste avdelningsingenjör
i Ce 29.

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

7

Departementschefen framhåller, att erfarenheterna av provningsanstaltens
filial i Härnösand har varit goda. En viss utbyggnad av filialverksamheten
synes därför väl befogad. Under erinran om att kostnaderna för filialerna
beräknas skola helt täckas genom inkomster av uppdrag, tillstyrker
departementschefen att för arvoden vid Iva nya filialer beräknas ytterligare
40 000 kronor.

I övrigt föreslås allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen för provningsanstalten
och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens provningsanstalt vidtaga den ändring, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 414 800

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .......... 1 200

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis 351 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 739 900

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 329 200

Summa kronor 1 836 600

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 836 600 kronor.

17ro) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 20, s. 26), innebärande en anslagshöjning av 50 000
kronor, som föranledes av verksamhetens ökade omfattning ävensom av
belastningen å anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
360 200 kronor.

8

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

18:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, s. 27), som innebär medelsanvisning för fortsatt utrustning,
får utskottet, under erinran om att motsvarande anslag för innevarande
budgetår är uppfört med 200 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.

19:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 22, s. 27—31) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 570 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 091 400 kronor.

Vid anmälan av flygtekniska försöksanstaltens anslag till avlöningar och
omkostnader i statsverkspropositionen föregående år (X ht 1955, p. 31 och
32) beräknades anstaltens inkomster av beställningsverksamhet för budgetåret
1955/56 till 3 050 000 kronor. Samtidigt uppräknades kostnadsramen
för anstaltens egen forskning av mera grundläggande natur — den s. k.
nettoutgiften — till 1 100 000 kronor. Med dessa utgångspunkter framlades
i statsverkspropositionen förslag om medelsanvisning under avlönings- och
omkostnadsanslagen av (3 091 400 + 1 060 000=) 4 151 400 kronor eller i
stort sett samma belopp som nyssnämnda inkomster och nettoutgift tillsammantagna.

För nästa budgetår beräknar styrelsen att inkomsterna av anstaltens beställningsverksamhet
skall stiga till 3 600 000 kronor eller med 550 000 kronor
utöver det belopp, vilket man enligt det föregående räknade med för
innevarande budgetår. Styrelsens beräkning bör enligt departementschefen
godtagas. Beställningsverksamhetens ökning föranleder motsvarande utvidgning
av utgiftsramen för anstalten.

Vidare har styrelsen hemställt, att kostnaderna för anstaltens egen forskning,
den s. k. nettoutgiften, höjes med 250 000 kronor. För innevarande budgetår
uppräknades nettoutgiften med 100 000 kronor till 1 100 000 kronor.
För nästa budgetår kan departementschefen icke förorda större ökning av
nettoutgiften än som — efter inträffade löne- och prisstegringar — erfordras
för att i stort sett bibehålla en oförändrad forskningsvolym; härför beräknar
departementschefen i runt tal 100 000 kronor. Efter ifrågavarande uppräkning
kommer nettoutgiften att uppgå till 1 200 000 kronor.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts torde för nästa budgetår ett
sammanlagt belopp av (3 600 000+ 1 200 000 =) 4 800 000 kronor få disponeras
för avlöningar och omkostnader vid försöksanstalten. Detta inne -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956 9

bär, att anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag bör höjas med sammanlagt
(4 800 000 — 4 151 400 =) i runt tal 650 000 kronor.

I anledning av styrelsens förslag föreslår departementschefen överförande
av vissa tjänster till extra ordinarie stat.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av de för flera huvudtitlar gemensamma frågorna föreslås att tjänsten
som förste byråsekreterare flyttas upp från Ce 27 till Ce 29.

Det ökade medelsbehovet för extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga
biträden i anledning av anstaltens utvidgade verksamhet beräknar
departementschefen till 321 000 kronor.

I övrigt föreslås allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet. Den verkställda beräkningen av inkomsterna av försöksanstaltens
beställningsverksamhet för nästa budgetår synes böra godtagas. Detta
föranleder motsvarande utvidgning av utgiftsramen för anstalten.

På av departementschefen anförda skäl finner utskottet sig böra tillstyrka,
att kostnadsramen för anstaltens egen forskning av mera grundläggande
natur höjes med 100 000 kronor.

Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag under
bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, tillstyrker
utskottet de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för anstalten
samt kostnadsberäkningarna i övrigt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
flygtekniska försöksanstalten vidtaga de ändringar, som
angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den
4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . 139 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........... 17 700

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis......... 1 747 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 1 159 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 506 000

Summa kronor 3 570 000

c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 570 000 kro -

nor.

10

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

20:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, s. 31—33), innebärande en anslagshöjning av
170 000 kronor, vilken på sätt framgår av närmast föregående punkt föranledes
av verksamhetens ökade omfattning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
1 230 000 kronor.

21 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 24, s. 34—36) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 610 000 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har huvuddelen avsetts
för en sådan komplettering av den supersoniska vindtunnelanläggningen,
att denna kan användas för forskning även inom det transsoniska hastighetsområdet.

Styrelsen har nu framhållit, att det inte minst ur ekonomisk synpunkt är
angeläget, att försökskapaciteten vid den nya vindtunnelanläggningen blir
så stor som möjligt. Departementschefen finner det välbetänkt att åtgärder
vidtages i detta syfte. Självfallet kan, framhåller departementschefen,
starka skäl också åberopas för komplettering av utrustningen på hållfasthetsavdelningen
och för anskaffning av nya maskiner till verkstaden. Det
samhällsekonomiska läget gör det emellertid nödvändigt att statens utgifter
— särskilt sådana av investeringsnatur — starkt begränsas. Med hänsyn härtill
kan departementschefen icke tillstyrka, att för komplettering av försöksanstaltens
utrustning anvisas mer än sammanlagt 200 000 kronor för
nästa budgetår.

Försöksanstaltens styrelse har vidare äskat 150 000 kronor för en utredning
om ytterligare en vindtunnelanläggning. I betraktande av de mycket
betydande kostnaderna som uppförandet av ytterligare en vindtunnelanläggning
kan väntas medföra, är departementschefen icke beredd föreslå att en
särskild utredning om en ny vindtunnel påbörjas.

Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,
att sammanlagt 200 000 kronor anvisas för nästa budgetår för komplettering
av försöksanstaltens utrustning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

11

22:o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kung!. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 25, s. 37—39) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss
personal för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 517 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 427 200 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av de för flera huvudtitlar gemensamma frågorna föreslås att befattningen
som förste kemist i Ce 27 uppflyttas till Ce 29.

Befattningarna som bokföringskonsulent och förlagsredaktör avlönas för
närvarande av medel, som institutet disponerar för kursverksamhet in. in.
Departementschefen vill icke motsätta sig, att dessa tjänster överföres på
extra ordinarie stat och i fortsättningen avlönas från förevarande anslag;
konsulenttjänsten bör härvid inplaceras i Ce 23 samt tjänsten som förlagsredaktör
i Ce 25. Vidare föreslås att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 utgår
ur personalförteckningen.

I övrigt föreslås allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet har icke något att erinra mot att befattningarna som bokföringskonsulent
och förlagsredaktör överföras på extra ordinarie stat och i fortsättningen
avlönas från förevarande anslag liksom ej heller mot de för dessa
tjänster föreslagna lönegraderna. Med hänsyn härtill och under erinran om
att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag i bilaga 2 till årets statsverksproposition,
såvitt nu är i fråga, tillstyrker utskottet det begärda bemyndigandet
för Kungl. Maj: t att vidtaga av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut. Mot anslagsberäkningen
har utskottet icke något att invända.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens hantverksinstitut, som
angivits i statsrådsprotokollet över liandelsärenden för den
4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 169 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t................................. 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 240 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 100 600

Summa kronor 517 000

12

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
517 000 kronor.

23:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 26, s. 39 och 40), innebärande oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 56 000 kronor.

24:o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 27, s. 40 och 41) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 270 000
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 270 000 kronor.

Departementschefen, som föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp, erinrar emellertid om att han i det föregående
föreslagit, att två befattningshavare vid hantverksinstitutet, vilka f. n. avlönas
av medel, avsedda för institutets kursverksamhet — däribland medel
från förevarande anslag — i fortsättningen skall avlönas från det av institutet
disponerade särskilda avlöningsanslaget. Sistnämnda anslag har därvid
uppräknats med 35 500 kronor. I stort sett samma belopp av medlen för
kursverksamheten skulle kunna inbesparas. Med hänsyn till att styrelsen
hemställt om höjning av förevarande anslag samt önskvärdheten av att förbättra
tillgången på medel för kursverksamheten vill departementschefen
emellertid nu töreslå, att anslaget icke nedräknas. Härigenom erhålles utrymmen
lör täckande av den del av de ökade lönekostnader inom detta anslags
ram, som skäligen bör bestridas av staten. Denna del beräknas till
23 000 kronor.

Ltskottet har funnit sig böra godtaga den verkställda anslagsberäkningen
och har icke något att erinra mot vad departementschefen i samband därmed
anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till
kursverksamheten m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 270 000 kronor.

25 :o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 28, s. 41 och 42) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

13

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Magnusson m. fl. (I: 82) och den andra inom andra kammaren
av herr Östlund m. fl. (11:84), hemställts, att riksdagen måtte besluta
att för budgetåret 1956/57 till Statens hantverksinstitut: Utrustning
och inredning bevilja ett med 30 000 kronor till 100 000 kronor förhöjt anslag.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen II: 84.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 70 000 kronor.

Styrelsen för statens hantverksinstitut har hemställt, att anslaget för
nästa budgetår höjes till 180 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att anslaget anvisas med oförändrat
belopp.

Utskottet. Räknat efter en avskrivningsgrad av fem procent av utrustningens
återanskaffningsvärde uppskattar styrelsen för statens hantverksinstitut
det årliga förnyelsebehovet till 100 000 kronor. Detta innebär en
amorteringstid av icke mindre än 20 år. För nyanskaffning av sådan materiel,
som är föranledd av den tekniska utvecklingen in. in., beräknar institutet
likaledes 100 000 kronor. Departementschefen har, ehuru han anser
medelsbehovet för utrustning alltjämt vara stort, dock funnit sig för
nästa budgetår böra förorda oförändrat anslagsbelopp, 70 000 kronor.

Utskottet vill erinra om att hantverksinstitutet har att i tekniskt hänseende
vara vägledande och förebildande för hantverket och den mindre
industrien. Inom båda dessa näringsgrenar har utvecklingen under de senaste
åren gjort stora framsteg och fortgår i alltjämt oförminskat tempo.
Den ställning, institutet sålunda intager, nödvändiggör en fullgod utrustning
samt möjlighet att förnya densamma i takt med de tekniska framstegen.
Utrustningsläget vid institutet företer emellertid väsentliga brister.
En medelsanvisning av den storlek, departementschefen förordar, tryggar
ingalunda institutets utrustningsbehov vare sig då det gäller ersättning för
föråldrad och utsliten materiel eller med avseende å erforderlig nyanskaffning
annat än för de dagsaktuella behoven. I rådande läge torde det icke
vara möjligt för institutet att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina för
småföretagsamheten betydelsefulla uppgifter. Då en uppräkning av anslaget
alltså torde vara i hög grad påkallad, finner utskottet sig i enlighet med
det motionsvis gjorda yrkandet böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår
höjes med 30 000 kronor till 100 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 82 och II: 84, till Statens
hantverksinstitut: Utrustning och inredning för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

14

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

26 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 42 och 43), innebärande oförändrat
anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
Akademien för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag
av 200 000 kronor.

27 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig
och industriell representation i utlandet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 30, s. 43—46) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 57 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 57 600 kronor.

Utredningen rörande Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation
i utlandet föreslår i ett den 30 juli 1955 avgivet betänkande, att
anslaget höjes med 94 400 kronor till 152 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att behovet av en utvidgning av Sveriges
tekniskt-vetenskapliga och industriella representation i utlandet har understrukits
såväl av förenämnda utredning som under remissbehandlingen av
detta betänkande. Även departementschefen har den uppfattningen, att en
representation av detta slag kan vara av viss betydelse för vårt näringsliv
och därför bör kunna påräkna statens stöd om än i begränsad omfattning.

Utredningens förslag innebär att 60 000 kronor av kolclearingkassans överskottsmedel
årligen under en femårsperiod användes för ändamålet samt att
förevarande anslag höjes till 152 000 kronor. Departementschefen anser sig
icke kunna förorda en så kraftig ökning av statens bidrag till ifrågavarande
verksamhet. Förslaget att disponera det av kolclearingkassans överskottsmedel
reserverade beloppet med 60 000 kronor om året under en femårsperiod
kan departementschefen biträda. Här förevarande anslag bör emellertid
enligt departementschefen tills vidare få utgå med oförändrat belopp,
57 600 kronor; i det hela ernås dock mer än en fördubbling av det årliga
statsbidraget till verksamheten.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om betydelsen för vårt
näringsliv av en utvidgning av Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella
representation i utlandet. En ökning av statens bidrag för denna
verksamhet synes därför befogad. Förslaget att i detta syfte av det av kolclearingkassans
överskottsmedel reserverade beloppet för ändamålet disponera
60 000 kronor om året under en femårsperiod har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj :t under förevarande
punkt äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 57 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

15

28:o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 31, s. 46—48) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 81 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 77 000 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av de för flera departement gemensamma frågorna föreslås att tjänsten
som registrator omvandlas till en kansliskrivartjänst i Cg 15. Enligt departementschefen
bör medel beräknas för avlöning under halvtidstjänstgöring.

Med hänsyn till arbetets omfattning beräknas medel för ett kontorsbiträde.

Slutligen föreslås anslaget i anledning av höjningen under år 1955 av
slatstjänstemännens löner skola uppräknas med 1 500 kronor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har utskottet icke något att invända mot den av departementschefen verkställda
kostnadsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 81 300 kronor.

29 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 32, s. 48 och 49), innebärande en anslagshöjning av 75 000
kronor, som föranledes av den under år 1955 inträffade löne- och prisstegringen,
får utskottet, under erinran om att medel till Aktiebolaget Ceaverkens
beredskapsforskning icke i fortsättningen behöver anvisas å riksstaten,
hemställa,

att riksdagen må till Tekniskt-vetenskaplig forskning
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
1 470 000 kronor.

30 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 33, s. 49 och 50), innebärande en av ökade städningskostnader
och höjda lönetillägg föranledd anslagshöjning av 43 500 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
901 700 kronor.

16

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

31 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 34, s. 50), innebärande en av ökade pensions- och
lönekostnader föranledd anslagshöjning av 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
143 000 kronor.

32:o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 35, s. 50 och 51), innebärande en anslagsminskning av 3 700
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.

33 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Sedan Kungl. Maj:t
i propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln (punkt 36) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av 498 300 kronor,
har Kungl. Maj :t i propositionen nr 58, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 20 januari 1956,
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid
nämnda statsrådsprotokoll fogat avtal med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning,
dels ock till Bidrag till institutet för konserveringsforskning för
nämnda budgetår under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
510100 kronor.

Verksamheten vid institutet för konserveringsforskning regleras genom
bl. a. ett mellan staten och Stiftelsen Svensk konserveringsforskning år
1946 ingånget avtal. Detta avtal upphör att gälla den 30 juni 1956.

Departementschefen framhåller, att han finner tvekan inte behöva råda
om att institutets verksamhet bör fortsättas efter den nu löpande avtalstidens
utgång. Till driften av institutet bör enligt departementschefens mening
från statens sida även i fortsättningen lämnas ett verksamt ekonomiskt
stöd. Som förutsättning härför bör liksom hittills gälla, att ett väsentligt
bidrag lämnas även från stiftelsens sida.

Statens och stiftelsens bistånd till institutet skall enligt ett av forskningsinstitutkommittén
framlagt förslag regleras genom ett nytt avtal, som kommittén,
enligt Kungl. Maj:ts uppdrag och under förbehåll för Kungl. Majrts
godkännande, träffat med stiftelsen. Avtalet är avsett att gälla för en tidsperiod
av fem ar, räknat från och med den 1 juli 1956, och ansluter sig i
övrigt nära till det nu gällande avtalet.

Mot vad forskningsinstitutkommittén anfört beträffande institutets verksamhet
har departementschefen icke något att erinra.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

17

Enligt såväl nu gällande avtal som det av forskningsinstitutkonunittén
ingångna avtalet skall staten bidraga till avlönings- och pensioneringskostnaderna
för viss personal vid institutet samt till omkostnaderna för institutets
drift.

Beräkningen av statens bidrag till avlöningar enligt nuvarande avtal bygger
på en vid institutets tillkomst upprättad personalförteckning, upptagande
25 befattningshavare. Vid fastställandet av beräkningsgrunden för det
statliga avlöningsbidraget enligt det nya avtalet har forskningsinstitutkommittén
icke ansett sig kunna tillstyrka en ökning av detta antal. Däremot
bär kommittén funnit vissa justeringar böra vidtagas med avseende å de
löneklasser i statens allmänna avlöningsreglemente, efter vilka avlöningsbidraget
för olika befattningshavare skall beräknas.

För egen del har departementschefen ej något att erinra mot kommitténs
förslag angående grunderna för beräkningen av det statliga avlöningsbidraget.
Med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet med statens
medel kan departementschefen icke tillstyrka, att avlöningsbidrag beräknas
för större antal befattningshavare än kommittén föreslagit. Även vad angår
de löneklasser för olika befattningshavare, efter vilka avlöningsbidraget
skall beräknas, biträder departementschefen kommitténs förslag, som har
upprättats med beaktande av de regler, som gäller för närmast jämförliga
statliga befattningshavare. I anslutning härtill framhålles, att de angivna
beräkningsgrunderna icke i och för sig är bindande för institutets ledning.
Denna har alltså möjlighet att inom de gränser, som följer av avtalet, bestämma
personalens omfattning, sammansättning och avlöningsförmåner.

De befattningshavare vid institutet, som åtnjuter lön av statsmedel, bör
av dylika medel jämväl erhålla särskilda lönetillägg i den mån sådana tilllägg
enligt särskilda bestämmelser utgår till statstjänstemän. Departementschefen
kan däremot i likhet med kommittén icke tillstyrka, att ålderstillägg
till ifrågavarande personal bekostas av statsmedel.

Statens bidrag till avlöningar åt befattningshavare vid institutet beräknas
av kommittén på grundval av föreliggande avtal och gällande bestämmelser
om särskilda lönetillägg för statstjänstemän till sammanlagt 359 000 kronor.
Denna beräkning godtages av departementschefen.

Vad angår pensioneringen av institutets personal tillstyrker departementschefen
den ändringen att vissa befattningshavare, som enligt gällande avtal
åtnjuter pensionsrätt redan vid anställningens början, i likhet med större
delen av personalen kan komma i åtnjutande av sådan rätt först efter en
anställningstid av två år. Ovillkorlig pensionsrätt vid anställningens början
bör i enlighet härmed tillkomma allenast föreståndaren och tre avdelningschefer.
I övrigt anser departementschefen sig, i avvaktan på resultatet av
prövningen inom 1951 års pensionsutredning av pensionsfrågan för personal
vid statsunderstödda institutioner, icke böra tillstyrka några principiella
förändringar i de pensioneringsregler, som f. n. gäller vid forskningsinstitutet.
1 detta sammanhang erinras om att 1953 års riksdag medgav, att
Kungl. Maj:t vid uppkommande pensionsfall skulle äga rätt besluta om pro‘i
liihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 10

18

Statsutskottets utlåtande nr JO år J956

visorisk höjning av pensionerna genom tillägg av statsmedel. I anslutning
till kommitténs förslag tillstyrker departementschefen, att detta medgivande
må kunna avse även befattningshavare, som avgått från sin tjänst vid
institutet utan att ha uppnått pensionsåldern. Sådant medgivande har tidigare
lämnats i fråga om befattningshavare vid trä- och textilforskningsinstituten.

För pensionsavgifter vid institutet beräknar departementschefen ett statsbidrag
för nästa budgetår av 32 500 kronor.

Till omkostnader för institutets verksamhet skall staten enligt nu gällande
avtal årligen bidraga med högst 60 000 kronor. Vid mera avsevärd penningvärdesförändring
skall dock detta maximibelopp justeras så att dess
realvärde, räknat vid prisnivån 1946, bibehålies. I det nya avtalet har angivits
att bidraget till ifrågavarande ändamål skall utgå med 100 000 kronor,
vilket belopp nära ansluter sig till det nu utgående faktiska bidragets
storlek. Häremot har departementschefen icke något att invända. Det har
vid avtalsförhandlingarna förutsatts, att bidragets storlek får omprövas, om
prisnivån skulle undergå mera avsevärd förändring.

Liksom f. n. sker skall staten enligt det nya avtalet bestrida kostnaderna
för dels arvoden åt de av Kungl. Maj :t förordnade ledamöterna i institutets
styrelse m. fl., dels arbetsgivarbidraget till allmän sjukförsäkring och avgiften
för yrkesskadeförsäkring av den personal, som avlönas av statsmedel.
Nu nämnda kostnader beräknas för nästa budgetår till 3 000 kronor respektive
3 800 kronor.

Vid tillämpning av de av forskningsinstitutkommittén angivna och i det
nya avtalet intagna reglerna för statens bidrag till institutets verksamhet
kan bidraget för nästa budgetår, i enlighet med vad som anförts i det föregående,
beräknas till 498 300 kronor. Stiftelsens bidrag skall enligt det nya
avtalet utgå med minst 270 000 kronor. Härtill kommer de övriga inkomster,
med vilka institutet ansetts kunna räkna, enligt kommitténs uppskattning
omkring 60 000 kronor. Med dessa utgångspunkter kan de medel, som
står till institutets förfogande undeT nästa budgetår, beräknas uppgå till
ett sammanlagt belopp av 825 000 kronor. TiLl jämförelse må nämnas, att
institutets totala kostnadsram under föregående budgetår utgjorde i runt
tal 785 000 kronor och för innevarande budgetår preliminärt beräknats till
802 000 kronor.

Då departementschefen icke funnit anledning till erinran mot innehållet
i det av kommittén träffade avtalet eller de förslag i övrigt med avseende
på avtalets tillämpning, vilka framlagts av kommittén, vill departementschefen
nu tillstyrka, att avtalet godkännes. Om behov av smärre jämkningar
i avtalet skulle komma att uppstå förutsättes det få ankomma på Kungl.
Maj :t att för statens del besluta om erforderliga ändringar. Sedan avtalet
slutligt godkänts förutsättes det likaledes få ankomma på Kungl. Maj:t att
pröva frågan om fastställande av stadgar för institutet för den kommande
avtalsperioden.

Departementschefen förordar vidare att till bidrag till driften vid institu -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

19

tet för nästa budgetår anvisas ett belopp av 498 300 kronor. Medelsanvisningen
torde liksom hittills böra ske under ett å tionde huvudtiteln uppfört
förslagsanslag till Bidrag till Institutet för konserveringsforskning.

Vad beträffar frågan om kostnader för genom institutets styrelse gjorda
förbättringar på tillfartsvägen till institutet anser departementschefen sig
under föreliggande omständigheter icke böra motsätta sig att det begärda
beloppet, i runt tal 11 800 kronor, ställes till institutets förfogande för bestridande
av nämnda kostnader. Beloppet torde lämpligen anvisas å nyssnämnda
förslagsanslag. Detta bör alltså för nästa budgetår uppföras med
(498 300 + 11 800 ==) 510 1 00 kronor.

Utskottet. Verksamheten vid institutet för konserveringsforskning regleras
genom bl. a. ett mellan staten och Stiftelsen Svensk konserveringsforskning
år 1946 ingånget avtal. Detta avtal upphör att gälla den 30 juni 1956.

I den föreliggande propositionen framlägges förslag om godkännande av
ett av forskningsinstitutkommittén med stiftelsen träffat avtal om fortsatt
drift av institutet för konserveringsforskning efter utgången av nu löpande
avtalsperiod. Det nya avtalet ansluter sig nära till det nu gällande avtalet.
Vissa justeringar, främst med avseende på beräkningen av statens bidrag
till avlöningar åt vissa befattningshavare vid institutet, ha dock vidtagits.
Vidare har det minsta belopp, varmed stiftelsen årligen skall bidraga till
kostnaderna för institutets verksamhet, genom det nya avtalet uppräknats
från 135 000 kronor till 270 000 kronor.

Utskottet anser goda skäl tala för att institutets verksamhet fortsättes
efter den nu löpande avtalstidens utgång. Mot innehållet i det föreliggande
avtalet eller de förslag i övrigt med avseende på avtalets tillämpning, som
framlagts, har utskottet icke funnit något vara att erinra. Utskottet tillstyrker
alltså, att avtalet godkännes av riksdagen. Statens bidrag till institutets
drift under budgetåret 1956/57 har i överensstämmelse med de grunder,
som angivas i det nya avtalet, beräknats till 498 300 kronor. Härtill kommer
ett belopp av 11 800 kronor för viss vägförbältring. Ej heller mot dessa
beräkningar har utskottet funnit något vara att invända, varför anslaget
för nästa budgetår torde böra uppföras med 510 100 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 20 januari 1956 fogat
avtal med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning;

b) till Bidrag till institutet för konserveringsforskning för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 510 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

UO

34 :o) Bidrag till institutet för optisk forskning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 37, s. 51 och 52), innebärande en anslagshöjning av
i avrundat tal 12 400 kronor, varav 5 000 kronor avse pensionsavgifter åt två
befattningshavare hos institutet, 820 kronor ersättning till föreståndaren för
institutet för mistade avlöningsförmåner samt 6 564 kronor rörligt tillägg,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för optisk
forskning för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 100 400 kronor.

35 :o) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. Sedan Kungl. Maj :t
i propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln (punkt 38) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av 100 000 kronor,
har Kungl. Maj:t i propositionen nr 53, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 20 januari 1956, föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid nämnda
statsrådsprotokoll fogat avtal med Stiftelsen för silikatforskning, dels ock
till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet för förenämnda budgetår
under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

För att intensifiera den silikatkemiska forskningen inrättades enligt beslut
av 1946 års riksdag en personlig professur i silikatkemi vid Chalmers
tekniska högskola för dåvarande professorn i kemisk teknologi vid högskolan
Arvid Hedvall. Härvid bekostades av statsmedel en utbyggnad av den
silikatkemiska institutionen vid högskolan, medan tre industriföretag åtog
sig att svara för kostnaderna för själva professuren.

Professor Hedvall kommer att under innevarande år med pension avgå
från sin personliga professur. I anslutning härtill aktualiseras frågan om
den fortsatta verksamheten vid den silikatkemiska institutionen. Ett förslag
att ombilda den silikatkemiska institutionen till ett av staten och näringslivet
gemensamt drivet forskningsinstitut har framlagts som resultat
av verkställda utredningar i ämnet. Förslaget har i huvudsak tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av samtliga de remissinstanser som yttrat sig i
ärendet.

För egen del finner departementschefen det uppenbart att den forskningsverksamhet,
som bedrives vid den silikatkemiska institutionen, inte bör avvecklas
i samband med att den personliga professuren indrages. Vad angår
formen för den fortsatta verksamhetens bedrivande anser departementschefen
sig kunna biträda ett av den s. k. silikatkommittén framlagt förslag,
varom enighet nåtts. Detta förslag innebär, att institutionen frigöres från
Chalmers tekniska högskola och ombildas till ett halvstatligt forskningsinstitut
av samma typ som exempelvis Svenska textilforskningsinstitutet och
Institutet för konserveringsforskning.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

21

Av ett antal enskilda företag, som har intresse för silikatkemisk forskning,
har bildats Stiftelsen för silikatforskning; i stiftelsen ingår även Göteborgs
stad. Med denna stiftelse har forskningsinstitutkommittén — med förbehåll
för Kungl. Maj :ts godkännande — ingått ett avtal om inrättande och
drift av ett institut, kallat Svenska silikatforskningsinstitutet, som skall
övertaga den nuvarande silikatkeiniska institutionens verksamhet.

Enligt avtalet skall staten ställa till institutets förfogande de lokaler, som
nu utnyttjas av den silikatkeiniska institutionen. Institutet skall vidare få
disponera institutionens utrustning. Staten skall lämna ett årligt bidrag av
100 000 kronor. Det av stiftelsen garanterade beloppet utgör lägst 180 000
kronor per år. Kommittén har räknat med att institutet härjämte skall få
ytterligare bidrag från stiftelsen samt vissa inkomster av uppdrag. Den totala
kostnadsramen för institutet har uppskattats till över 300 000 kronor
om året.

Statens kostnader för den silikatkeiniska institutionen — vilka f. n. bestrides
från anslag under åttonde huvudtiteln till Chalmers tekniska högskola
— uppgick under föregående budgetår till ca 133 000 kronor. Vid ombildningen
av den silikatkemiska institutionen till ett fristående forskningsinstitut
bortfaller dessa kostnader utom avlöningskostnaderna för en docent
och en institutionsvaktmästare. Sistnämnda båda befattningar liksom ytterligare
en docentbefattning vilkens innehavare nu tjänstgör å den silikatkemiska
institutionen bör, som även framhållits vid remissbehandlingen av nu
förevarande ärende, kvarstå å högskolans stat och disponeras av högskolan.
Med dessa utgångspunkter har Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition
föreslagit en nedräkning av anslagen till Chalmers tekniska högskola med i
runt tal samma belopp, 100 000 kronor, som skall utgöra statens årliga bidrag
till det nya institutet. Kommitténs förslag innebär alltså inte någon
egentlig merkostnad för statens del. Av det årliga statsbidraget, 100 000 kronor,
avses 50 000 kronor såsom bidrag till avlöningskostnaderna för institutets
personal. Vid förändringar i lönesättningen för statstjänstemännen skall
detta belopp jämkas i motsvarande mån. Återstående 50 000 kronor av statsbidraget
avses för täckande av kostnader för utrustning m. m. Storleken av
sistnämnda bidrag förutsättes skola omprövas om prisläget på detta område
avsevärt förändras under avtalstiden. — Avtalet skall gälla för en tid av
fem år räknat från och med den 1 juli 1956, eller sålunda till och med den
30 juni 1961.

Enligt det av kommittén utarbetade förslaget till stadgar skall institutets
styrelse bestå av ordförande och tio ledamöter, varav Kungl. Maj:t utser
ordförande och fem ledamöter samt stiftelsen återstående fem ledamöter.
Föreståndaren för institutet skall utses av Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen.

Det av forskningsinstitutkommittén ingånga avtalet om inrättande och
drift av Svenska silikatforskningsinstitutet föranleder icke någon erinran
från departementschefens sida. Departementschefen tillstyrker därför, att
avtalet godkännes av Kungl. Maj:t. Liksom fallet är i fråga om övriga avtal

22

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

av motsvarande slag förutsattes det, om riksdagen icke har något att erinra,
få ankomma på Kungl. Maj:t att för statens del besluta om smärre jämkningar
i avtalet i den mån sådana befinnes erforderliga. Stadgar för institutet
torde böra fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med det av forskningsinstitutkommittén
framlagda förslaget. Sistnämnda fråga avses skola
framdeles underställas Kungl. Maj :ts slutliga prövning.

Beträffande omfattningen av institutets verksamhet har olika meningar
gjort sig gällande. Det synes departementschefen böra ankomma på institutets
styrelse att med ledning av de framförda synpunkterna fastställa det
forskningsprogram, som med hänsyn till institutets tillgång på medel för
verksamheten är möjligt att genomföra. I anslutning härtill framhåller departementschefen
emellertid följande. Avtalet avser som nyss nämnts tiden
t. o. in. 30 juni 1961. För den händelse fråga uppkommer om nytt avtal efter
nämnda tidpunkt bör institutet — som kommittén betonat -— inte räkna
med att staten i vidsträcktare mån än under den nu aktuella perioden
skall bidraga till kostnaderna för institutet. I anledning av vad statskontoret
anfört bör framhållas, alt särskilda bidrag av statsmedel icke skall utgå
till pensionsavgifter.

Särskild uppmärksamhet bör enligt departementschefen ägnas den forskningsverksamhet,
som bedrives på andra håll, så att en effektiv arbetsfördelning
åstadkommes. Stiftelsen Glasinstitutet i Växjö har framhållit att
all glasteknisk forskning bör ske vid glasinstitutet. För detta ändamål har
stiftelsen hemställt om årligt statsbidrag av 75 000 kronor. Departementschefen
är inte beredd förorda att ett särskilt riksstatsanslag anvisas för
bidrag till detta institut; det förutsättes liksom hittills få ankomma på statens
tekniska forskningsråd att pröva frågan om bidrag av tillgängliga
statsmedel för forskning vid institutet. Den närmare gränsdragningen mellan
silikatforskningsinstitutet och glasinstitutet torde få behandlas inom institutens
styrelser.

För bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet i enlighet med det ingångna
avtalet föreslås under tionde huvudtiteln för nästa budgetår skola
uppföras ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Utskottet. I den föreliggande propositionen föreslås, att institutionen för
silikatkemi vid Chalmers tekniska högskola ombildas till ett fristående
forskningsinstitut, svenska silikatforskningsinstitutet. Med en av vissa industriföretag
bildad stiftelse, benämnd Stiftelsen för silikatforskning, har träffats
ett preliminärt avtal om institutets inrättande och drift. Enligt avtalet,
som är avsett att gälla för en femårsperiod, skola årliga bidrag till institutets
verksamhet utgå med 100 000 kronor från staten och minst 180 000
kronor från stiftelsen.

Då, enligt vad i ärendet upplysts, erfarenheterna av den verksamhet, som
bedrives av ifrågavarande institution, ha varit gynnsamma, synas goda
skäl tala för att verksamheten fortsattes. Beträffande formen härför vill
utskottet biträda departementschefens förslag. Vid sin granskning av det

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

23

föreliggande avtalsförslaget har utskottet icke funnit något vara att erinra.
Utskottet tillstyrker alltså, att Kungl. Maj:t bemyndigas godkänna detsamma.
Utskottet tillstyrker vidare, att riksdagen för nästa budgetår anvisar ett
anslag av 100 000 kronor till bidrag till institutet. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att besluta om smärre jämkningar i avtalet, i den mån
sådana befinnas erforderliga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 20 januari 1956
fogat avtal med Stiftelsen för silikatforskning;

b) till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kronor.

36 :o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 54 och 55), innebärande
oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling
för torvforskning för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kronor.

37 :o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 42, s. 55—58) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

a) beträffande förevarande anslag:

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Älvar Andersson m. fl. (I: 215) och den andra inom andra kammaren
av herr Andersson i Brämhult m. fl. (11:452), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att å driftbudgeten till Bidrag till företagareföreningar
in. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 165 000
kronor, varav 730 000 kronor för företagareföreningarnas administrativa
kostnader, 35 000 kronor för bidrag till vissa sammanslutningar inom hantverk
och småindustri och 400 000 kronor för subventioner till låneverksamheten
inom vissa företagareföreningar,

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Torp m. fl. väckt
motion (11:556), vari hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till företagareföreningar
in. fl. anvisa ett reservationsanslag av 1 165 000 kronor;

b) beträffande det under kapitalbudgeten uppförda investeringsanslaget
till Fonden för lån till företagareföreningar in. fl.:

rfe/s två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Pålsson m. fl. (1:216) och den andra inom andra kammaren av

24

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

herr Andersson i Brämhult m. fl. (II: 453), i vilka hemställts, att riksdagen
inåtte till Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. för budgetåret
1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon m. fl. (I: 217) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (11:457), i vilka hemställts såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte till Fonden för lån till företagareföreningar in. fl. för budgetåret
1956/57 anvisa ett med 3 000 000 kronor till 6 000 000 kronor höjt belopp,
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Torp m. fl. väckt
motion (11:555), vari hemställts, att riksdagen måtte till Fonden för lån
till företagareföreningar m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 4 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna I: 215, II: 556, II: 453, II: 457 och II: 555.

För innevarande budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 900 000 kronor till Bidrag till företagareföreningar m. fl.
och under kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor till
Fonden för lån till företagareföreningar in. fl.

Vissa spörsmål rörande den verksamhet, som bedrivs av företagareföreningarna,
behandlades i 1954 års statsverksproposition (X ht 1954, p. 52).
Därvid anfördes bl. a. att ifrågavarande verksamhet syntes vara av värde
som led i strävandena att på längre sikt upprätthålla sysselsättningen på en
hög nivå, att åstadkomma bättre försörjningsmöjligheter för befolkningen
inom områden med ett mindre väl utvecklat näringsliv samt att främja
hantverket och småindustrien. Vidare framlades vissa riktlinjer beträffande
omfattningen av statens stöd till företagareföreningarnas verksamhet.

Summan av de för nästa budgetår begärda bidragen till administrationskostnader
överstiger avsevärt det belopp av 615 000 kronor, som för innevarande
budgetår anvisats för ändamålet. Kommerskollegium har föreslagit,
att nämnda belopp uppräknas i viss utsträckning. Även enligt departementschefens
mening finns det skäl för en ökad medelsanvisning. Departementschefen
tänker därvid bl. a. på sådana fall, där verksamheten mer påtagligt
utvidgats och bidragen från andra håll än staten ökats. I anslutning härtill
erinras om att i den mån ytterligare företagareföreningar tilldelas statsmedel
för utlåning, de samtidigt anförtros uppgiften att vara lokalorgan för den
statliga lånegarantiverksamheten. Härmed sammanhängande åligganden kan
medföra ökade administrationskostnader för vederbörande förening. Det
kan även förutses, att nya företagareföreningar bildas, vilka befinnes böra
åtnjuta bidrag.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter föreslår departementschefen,
att det för bidrag till företagareföreningarnas administrationskostnader avsedda
beloppet höjes med 50 000 kronor och att beloppet sålunda för nästa
budgetår beräknas till (615 000 + 50 000 =) 665 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att behovet av medel för pensionsförsäk -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

25

ring av företagareföreningarnas personal bör tills vidare som hittills skett
få täckas av de statliga administrationsbidragen och andra medel som står
till föreningarnas förfogande. Med ett ställningstagande till frågan om anslutning
av företagareföreningarnas personal till statens pensionsanstalt bör
enligt departementschefen anstå tills vidare.

För bidrag till vissa sammanslutningar inom hantverket och småindustrien
beräknas, liksom skett för innevarande budgetår, under förevarande
anslag för budgetåret 1956/57 ett belopp av 35 000 kronor.

Till den av vissa företagareföreningar bedrivna låneverksamheten har för
innevarande budgetår anvisats sammanlagt 2 750 000 kronor, därav 2 500 000
kronor å kapitalbudgeten att utgå i form av lån och 250 000 kronor å förevarande
anslag att utdelas såsom subvention. Utöver de lån och subventioner,
som av nämnda medel utgår till föreningarna, kan dessa för ny utlåning
disponera jämväl de till föreningarna inflytande amorteringsbeloppen; någon
föreskrift om återbetalning av de statsmedel, som ställts till föreningarnas
förfogande, har nämligen hittills i regel ej meddelats. Summan av ifrågavarande
amorteringar kan för närvarande uppskattas till drygt 2 000 000
kronor per år. För lånerörelsen kan sålunda föreningarna redan innevarande
budgetår beräknas disponera ett sammanlagt belopp av inemot
5 000 000 kronor. Från föreningarnas sida har under hand anmälts behov
av medel för utlåning, som icke oväsentligt överstiger detta belopp. Företagareföreningarnas
förtroenderåd har hemställt att anslaget till föreningarnas
lånemedel uppräknas till 4 000 000 kronor för budgetåret 1956/57. En
så avsevärd uppräkning av anslaget skulle emellertid, framhåller departementschefen,
illa överensstämma med de nyligen vidtagna skärpningarna
av kreditpolitiken och kan därför i nuvarande läge ej förordas. Då det likväl
otvivelaktigt föreligger särskilda skäl för förbättrade kreditmöjligheter
på hantverkets och småindustriens område vill departementschefen föreslå,
att medelsanvisningen till företagareföreningarnas låneverksamhet för
nästa budgetår höjes med 500 000 kronor å låneanslaget under kapitalbudgeten
och med 50 000 kronor till subventioner å förevarande anslag. Härvid
kommer den sammanlagda medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår att uppgå till ("2 750 000 + 500 000 -j- 50 000 =)
3 300 000 kronor.

Anslaget till bidrag till företagareföreningar bör i enlighet med vad som
förordats för nästa budgetår uppföras med ett belopp av (900 000 + 30 000 +
50 000 ==) 1 000 000 kronor. Av sistnämnda belopp bör 665 000 kronor disponeras
för bidrag till företagareföreningarnas administrationskostnader,
35 000 kronor för bidrag till vissa sammanslutningar inom hantverk och
småindustri och 300 000 kronor för subventioner till låneverksamheten inom
vissa företagareföreningar. Kungl. Maj :t torde dock, framhåller departementschefen,
om riksdagen icke har något att erinra däremot, böra äga befogenhet
att vidtaga smärre jämkningar i fråga om medlens disposition
för olika här uppräknade ändamål.

26

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

Utskottet. Summan av de för nästa budgetår begärda bidragen till administrationskostnader
överstiger avsevärt det belopp av 615 000 kronor, som
för innevarande budgetår anvisats för ändamålet. Departementschefen framhåller,
att, i den mån ytterligare företagareföreningar tilldelas statsmedel,
dessa föreningar samtidigt anförtros uppgiften att vara lokalorgan för den
statliga lånegarantiverksamheten. Härmed sammanhängande åligganden
kunna medföra ökade administrationskostnader för vederbörande förening.
Med hänsyn härtill och då det även kan förutses, att nya företagareföreningar
bildas, vilka befinnas böra åtnjuta bidrag, torde en uppräkning av bidragen
till administrationskostnader vara påkallad. Utskottet, som erinrar
om att föregående års riksdag höjde dessa bidrag med 200 000 kronor,
anser i likhet med departementschefen, att höjningen nu bör begränsas till
5-0 000 kronor. De i motionerna 1:215 och 11:452 samt 11:556 gjorda yrkandena
om en ytterligare höjning av bidragen till administrationskostnaderna
kan utskottet alltså icke biträda.

Till den av vissa företagareföreningar bedrivna låneverksamheten ha för
innevarande budgetår anvisats sammanlagt 2 750 000 kronor, varav 2 500 000
kronor å kapitalbudgeten att utgå i form av lån och 250 000 kronor å förevarande
anslag att utdelas såsom subventioner. Härutöver kunna föreningarna
för ny utlåning disponera jämväl inflytande amorteringsbelopp, vilka
för närvarande uppskattas till drygt 2 000 000 kronor per år. Detta innebär,
att föreningarna för sin lånerörelse under löpande budgetår beräknas disponera
inemot 5 000 000 kronor.

Utskottet har tidigare understrukit den stora betydelse, som småföretagsamheten
inom industri och hantverk utövar särskilt i syfte att åstadkomma
ett mera differentierat näringsliv på landsbygden. Det är ett betydande
samhällsintresse, att denna verksamhet genom ett effektivt fruktbringande
stöd från statens sida får möjligheter att arbeta under så gynnsamma förutsättningar
som möjligt.

Starka skäl tala enligt utskottets mening för att i än högre grad än vad
nu är fallet åstadkomma en förbättring av kreditmöjligheterna för här ifrågavarande
småföretagsamhet. Utskottet delar alltså de synpunkter, som i
denna fråga kommit till uttryck i de i ämnet väckta motionerna. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att föregående års riksdag underströk
önskvärdheten av att frågan om en samordning av kreditgarantisystemet
beträffande hantverk och småindustri och företagareföreningarnas långivning
snarast möjligt bleve föremål för utredning och prövning, varvid även
frågan om en decentralisering av besluten rörande kreditgarantierna borde
övervägas. Enligt vad departementschefen framhållit, ämnar han under innevarande
vår för Kungl. Maj:t framlägga förslag om en särskild utredning
i ämnet. Utskottet finner angeläget, att denna utredning utan tidsutdräkt
igångsättes och slutföres.

Av skäl, som i det föregående anförts, torde en uppräkning av låneanslaget
vara ofrånkomlig. I avvaktan emellertid på resultatet av nämnda
utredning och med hänsyn till nödvändigheten av att i rådande samhälls -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

27

ekonomiska läge begränsa investeringsverksamheten är utskottet icke berett
förorda en så avsevärd höjning av anslaget, som föreslagits i de i ämnet
väckta motionerna. Däremot kan utskottet biträda departementschefens förslag,
att anslaget i fråga höjes med 500 000 kronor till 3 000 000 kronor. Motionerna
1:216 och 11:453, 1:217 och 11:457, sistnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga, samt motionen II: 555 avstyrkas alltså.

Vad beträffar den del av låneanslaget, som utgår i form av subventioner,
är utskottet berett följa departementschefens förslag om en uppräkning av
medlen härför med 50 000 kronor till 300 000 kronor. Förenämnda motioner
I: 215 och II: 452 samt II: 556 avstyrkas alltså i nu berörd del.

Beträffande anslaget till fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
samt de i samband därmed väckta motionerna I: 216 och II: 453, I: 217 och
II: 457, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, samt motionen II: 555
gör utskottet hemställan under punkt 5 i sitt denna dag avgivna utlåtande
nr 64.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 215 och II: 452 samt II: 556, till
Bidrag till företagareföreningar m. fl. för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

38:o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks-
och småindustriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 43, s. 58—64) att dels till Täckande av förluster i anledning av statlig
garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag m. in. för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor, dels medgiva, att
statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag må under nämnda
budgetår beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kronor, dels ock medgiva,
att statsgaranti må under i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 4 januari 1956 angivna förutsättningar beviljas Kommanditbolaget
Bröderna Wallins nysilverfabrik i Lidköping för lån å högst 200 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att tack vare den år 1954 tillskapade möjligheten
för Kungl. Maj :t att lämna statlig garanti för lån till hantverksoch
småindustriföretag har under det senast förflutna budgetåret över etthundra
dylika företag kunnat erhålla finansiellt stöd för nyetablering, utvidgning
och rationalisering. Den av staten garanterade lånesumman uppgick
till i det närmaste 8 milj. kronor. Dessa belopp hade sannolikt icke
utan statens medverkan kommit företagen till del. Garantierna har beviljats
efter riktlinjer som överensstämmer med en ur det allmännas synpunkter
önskvärd lokaliserings- och sysselsättningspolitik. Den statliga stödverksamheten
i denna form är enligt departementschefens mening till stort gagn såväl
för berörda näringsgrenar som ur samhälleliga synpunkter. Den synes
departementschefen därför böra fortsätta även under nästa budgetår. Ra -

28

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

men för garantigivningen, 10 milj. kronor, synes ha varit väl avpassad. För
innevarande budgetår har ett lika stort belopp fastställts av riksdagen. Departementschefen
finner icke anledning att föreslå någon ändring av garantiramen.
Departementschefen föreslår, att hos riksdagen sålunda utverkas bemyndigande
för Kungl. Maj :t att under budgetåret 1956/57 bevilja statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag å sammanlagt högst 10
milj. kronor.

Lånegarantigivningen på ifrågavarande område bör enligt departementschefen
ännu så länge anses som en försöksverksamhet. Vissa därmed sammanhängande
spörsmål, som i och för sig förtjänar att utredas, har i avvaktan
på närmare erfarenheter av lånegarantisystemets tillämpning i praktiken
tills vidare ej upptagits till närmare övervägande. Den tid, under vilken
dylika erfarenheter kunnat inhämtas, omkring ett och ett halvt år, förefaller
visserligen jämförelsevis knappt tillmätt för att en allsidig och uttömmande
bild av systemets verkningar skall kunna erhållas. Med hänsyn
till den betydelse riksdagen synes tillmäta vissa av de antydda, ännu icke
slutligt prövade frågorna -— särskilt angående en önskvärd samordning av
de olika statliga stödformerna samt rörande viss decentralisering av garantigivningen
— ämnar departementschefen dock under våren 1956 för Kungl.
Maj :t framlägga förslag om en särskild utredning i ämnet. Utan avbidan på
utredningens slutförande ämnar departementschefen överväga om icke den
centrala handläggningen av dessa ärenden möjligen redan vid halvårsskiftet
1956 bör överflyttas till kommerskollegium. Ärendena i fråga har nämligen
visat sig rätt tyngande på departementsplanet och kommerskollegium
torde ha förutsättningar att ägna desamma en sakkunnig och omsorgsfull
behandling.

Genom lånegarantigivningen har staten iklätts betalningsansvar av förhållandevis
stor omfattning. Medel till täckande av förluster som kan uppkomma
i anledning härav bör enligt departementschefen, såsom förordats i vissa
remissyttranden, ställas till förfogande å riksstaten. Departementschefen
föreslår, att för ifrågavarande ändamål å riksstaten för nästa budgetår anvisas
ett särskilt förslagsanslag å 1 000 kronor.

Ett av varudistributionsutredningen framlagt förslag att utsträcka den
statliga garantigivningen till att omfatta jämväl företag inom handeln har
vid remissbehandlingen mött invändningar från vissa håll. Ifrågavarande
förslag synes departementschefen med hänsyn härtill böra ytterligare övervägas.

Med hänsyn till omständigheterna vill departementschefen icke motsätta
sig, att det stöd staten tidigare lämnat det till Kinne-Kleva förlagda Husabv
aktiebolag, numera Rony aktiebolag i likvidation, i form av ett borgensåtagande
— vars omfattning efter hand nedbringats till att avse ett lånebelopp
av 200 000 kronor — överföres på moderföretaget, Kommanditbolaget Bröderna
\\ allins nysilverfabrik i Lidköping. Departementschefen förutsätter
därvid, att kommanditbolaget jämväl i fortsättningen bereder arbetarna i
Kinne-Kleva sysselsättning i minst den omfattning, som kan anses betingad
av statens medverkan i företaget. För garantien åt kommanditbolaget för -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

29

utsättes skola i huvudsak gälla de villkor, som eljest tillämpas i fråga om
statsgaranti till småindustriföretag.

Utskottet. Beträffande den statliga stödverksamheten i form av statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag hade, enligt vad departementschefen
framhållit, vid utgången av sistförflutna budgetår 191 ansökningar
avseende en lånesumma av i runt tal 15 332 000 kronor prövats av
Kungl. Maj :t. Därvid hade i 106 fall lånegaranti beviljats till en sammanlagd
lånesumma av 7 926 000 kronor. Då ifrågavarande lånegarantisystem synes
fylla ett påtagligt behov, vill utskottet tillstyrka, att denna stödverksamhet
får fortsätta även under nästa budgetår. Utskottet har icke något att erinra
mot att ramen för garantigivningen liksom för innevarande budgetår bestämmes
till 10 000 000 kronor.

Då genom lånegarantigivningen staten iklädes betalningsansvar av förhållandevis
stor omfattning, finner utskottet i likhet med departementschefen
riktigt, att förluster i anledning av statens ifrågavarande garantiåtaganden
täckas från anslag å driftbudgeten. Utskottet har icke något att invända
mot att ett förslagsanslag av 1 000 kronor anvisas för ändamålet.

Utskottet vill i likhet med departementschefen icke motsätta sig att statsgaranti
må under de av departementschefen angivna förutsättningarna beviljas
Kommanditbolaget Bröderna Wallins nysilverfabrik i Lidköping för
lån å högst 200 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kronor;

b) medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och
småindustriföretag må under budgetåret 1956/57 beviljas
intill ett belopp av 10 000 000 kronor;

c) medgiva, att statsgaranti må under de i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1956 angivna
förutsättningarna beviljas Kommanditbolaget Bröderna Wallins
nysilverfabrik i Lidköping för lån å högst 200 000 kronor.

39 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 44 och 45, s. 64—66), innebärande
oförändrade anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 55 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av
50 000 kronor.

30

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

40 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 46, s. 66 och 67) att till ifrågavarande ändainål för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 660 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 625 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med
35 000 kronor.

Av anslaget bör enligt departementschefen efter Kungl. Maj:ts närmare
prövning minst 200 000 kronor disponeras för standardisering å det byggnadstekniska
området samt minst 150 000 kronor för varudeklarationsnämndens
verksamhet. I övrigt förutsättes det få ankomma på standardiseringskommissionen
att med beaktande av föreliggande behov fördela statsbidraget
mellan de olika organ, som deltager i standardiseringsverksamheten. För
statsbidragets åtnjutande torde enligt departementschefen i huvudsak samma
villkor böra bestämmas som de vilka gäller i fråga om statsbidraget för innevarande
budgetår.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och har icke något att
erinra mot den av departementschefen föreslagna fördelningen av anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 660 000
kronor.

41 :o)Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 47, s. 67), innebärande oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.

Sjöfart och handel

Sjöfartsverket

42 :o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 48, s. 68 och 69) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57, dels ock till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 644 000 kronor.

I det på gällande riksstat uppförda anslaget av 1 688 000 kronor _ som

är avsett för tiden 1 januari—30 juni 1956 — ingår ett belopp av 25 000

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

31

kronor för extra personal under en övergångstid. Motsvarande belopp erfordras
under ytterligare ett år. Vid medelsberäkningen för nästa budgetår
bör i första hand det nuvarande anslaget ökas med nyssnämnda belopp av
1 688 000 kronor eller till 3 376 000 kronor. Härtill kommer ett ökat medelsbehov
för rörligt tillägg i anledning av den under år 1955 företagna lönehöjningen.
Departementschefen beräknar härför ett belopp av 268 000 kronor.
Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra uppföras med 3 644 000
kronor. De i avlöningsstaten för innevarande budgetår under olika poster
upptagna beloppen bör för nästa budgetår fördubblas och posten till rörligt
tillägg härutöver ökas med 268 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda anslagsberäkningen och tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts
förslag till medelsanvisning.

Åberopande det anförda och under erinran om att det för innevarande
budgetår anvisade anslaget är avsett för tiden den 1 januari—den 30 juni
1956 hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57 r

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 398 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t............................ 2 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 430 800

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.......... 105 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 707 200

Summa kronor 3 644 000

b) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1956/
57 anvisa ett förslagsanslag av 3 644 000 kronor.

43:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49, s. 69—71) och under erinran om att det för innevarande
budgetår anvisade anslaget av 440 600 kronor är avsett för verksamheten
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1956 hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 847 700 kronor.

44:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 50, s. 71—76) alt dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels god -

32

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

känna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till
Lots- och tyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 17 511 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 16 151 700 kronor.

Av lotsstyrelsen framlagt förslag om överförande till ordinarie stat av ett
antal tjänster som kockstewart anser departementschefen sig böra biträda
såtillvida att han förordar, att halva antalet tjänster av denna kategori ombildas
till ordinarie, nämligen beträffande fartygspersonalen tre tjänster och
vad angår fyrpersonalen åtta tjänster.

I samband med att Fårö och örskärs fyrplatser utrustas med radiofyranläggningar
föreslås att personalen vid dessa fyrplatser uppflyttas i lönegrad
i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört i bil. 2 till
statsverkspropositionen.

Lotsstyrelsens förslag om dels ökad medelsanvisning med 5 870 kronor för
viss under innevarande budgetår nyanställd personal m. m. samt med
1 400 000 kronor för rörligt tillägg, dels nedräkning av anslaget med 50 265
kronor till följd av indragning av ett fyrskepp, föranleder ej någon erinran
från departementschefens sida.

Departementschefen har anmält, att en särskilt tillkallad utredningsman
den 30 juni 1955 avgivit betänkande med förslag angående reglering av arbetstiden
för båt- och tjänstefartygspersonal vid lotsverket m. m. Utredningsmannen
har förordat, att arbetstiden för båt- och tjänstefartygspersonalen
vid lotsverket skall regleras. Förslaget kan sägas innebära, att de sedan
år 1952 tillämpade bestämmelserna ges en fastare och mera fullständig
utformning. Utredningsmannens förslag har under remissbehandlingen mött
principiell kritik endast från statskontoret. Med anledning av att begränsningsperioden
för arbetstidsmaximeringen föreslagits till 12 månader anser
statskontoret, att en reglering av arbetstiden under så pass lång tid knappast
kan betraktas som en arbetstidsreglering i egentlig mening.

Efter samråd med chefen för civildepartementet har departementschefen
för sin del funnit utredningsmannens förslag böra ytterligare övervägas. Om
riksdagen icke har något att erinra däremot, bör det enligt departementschefen
få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta huruvida en formell arbetstidsreglering
för båtmän och tjänstefartygspersonal bör genomföras samt
att i så fall meddela närmare bestämmelser härför. Det ytterligare medelsbehov,
som eventuellt kan uppkomma under detta anslag till följd av en dylik
reglering, förutsättes få täckas genom anslagsöverskridande.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen. Den verkställda
anslagsberäkningen synes böra godtagas.

Utskottet har icke något att invända mot att det får ankomma på Kungl.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956 33

Maj :t att besluta, huruvida en formell arbetstidsreglering för båtmän och
tjänstef ar tygspersonal bör genomföras samt att i så fall meddela närmare
bestämmelser härför. Härigenom eventuellt uppkommande ytterligare kostnader
under förevarande anslag torde få täckas genom anslagsöverskridande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten vidtaga de ändringar, som angivits i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstastaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 6 571 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 5 458 200

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
personal, förslagsvis ............ 2 919 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 562 400

Summa kronor 17 511 500

c) till Lots- och fgrstaten: Avlöningar för budgetåret 1956/
57 anvisa ett förslagsanslag av 17 511 500 kronor.

45:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 51, s. 77—79), innebärande en anslagshöjning av 20 000 kronor,
och då utskottet icke har något att erinra mot att statsverket åsamkade utgifter
i anledning av inom lots- och fyrstatens verksamhetsområde inträffade
haverier och andra liknande händelser må för framtiden bestridas från
den under omkostnadsstaten uppförda delposten till diverse och extra utgifter,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Lots- och fgrstaten: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 533 000
kronor.

46 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 52, s. 79 och 80) att dels godkänna av departementschefen förordad
ändring i personalförteckningen för fartygsinspektionen, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Far3
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 10

34

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

tygsinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 034 700 kronor.

Det i gällande riksstat uppförda anslaget av 483 700 kronor är beräknat
för att bestrida avlöningskostnaderna endast under ett halvt budgetår. Anslaget
för nästa budgetår bör enligt departementschefen höjas med samma
belopp. Med hänsyn till den under år 1955 beslutade ökningen av statstjänstmännens
löner bör anslaget vidare uppräknas med 67 300 kronor. Medelsbehovet
för nästa budgetår beräknas alltså öka med (483 700 + 67 300 =)
551 000 kronor. Anslaget bör i enlighet härmed uppföras med (483 700 +
551 000 =) 1 034 700 kronor. De under olika poster i avlöningsstaten för fartygsinspektionen
för innevarande budgetår uppförda beloppen bör fördubblas.
Posten till rörligt tillägg bör härutöver höjas med 67 300 kronor.

De båda tjänsterna som fartygsinspektör i lönegrad Ce 27 föreslås få samma
benämning som motsvarande ordinarie befattningar, d. v. s. förste fartygsinspektör.

Utskottet, som erinrar om att anslaget för innevarande budgetår är avsett
för verksamheten under tiden den 1 januari—den 30 juni 1956, tillstyrker
den föreslagna ändringen i personalförteckningen och har icke något att invända
mot anslagsberäkningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kung]. Maj :t att vidtaga den ändring i per.
sonalförteckningen för fartygsinspektionen, som angivits i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/
57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 492 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 7 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 330 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 205 500

Summa kronor 1 034 700

c) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 034 700 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

35

47 :o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 53, s. 80 och 81) och under erinran om att anslaget för innevarande
budgetår å 68 000 kronor är avsett för verksamheten under tiden
den 1 januari—den 30 juni 1956, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 150 900
kronor.

Sjöbefälsskolorna

48:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 54, s. 81—86) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57, dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 497 500 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Åman (I: 37) och den andra inom andra kammaren av herr
Nihlfors (11:41), hemställts, att riksdagen vid behandlingen av anslagen
till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar och Sjöbefälsskolorna: Omkostnader vidtager
sådana ändringar i enlighet med kommerskollegii förslag, att en ny
ordinarie sjökaptensklass vid sjöbefälsskolan i Stockholm och en i samband
därmed behövlig ny lektorstjänst kan inrättas från och med den 1
juli 1956.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 37.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 377 300 kronor.

Kommerskollegium har hemställt, att anslaget höjes med 146 700 kronor
och framhåller bl. a. följande.

Den extra sjökaptensklass, som skall inrättas vid sjöbefälsskolan i Stockholm
under vårterminen 1956 och vartill visst medelsbelopp enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1955 må utgå från handels- och sjöfar
tsfonden, bör göras ordinarie. Vid sjöbefälsskolan finns två styrmansklasser,
eu A-linje (januari—december) och eu B-linje (augusti—juni)
men endast en sjökaptensklass, B-linje (augusti—juni). Det är olägligt att
de, som utexamineras från A-linjens styrmansklass och önskar fortsätta
sin sjökaptensutbildning i Stockholm, skall behöva vänta härmed från december
till augusti. Kommerskollegium har tidigare framhållit (jfr X ht
1955 p. 11), att undervisningen i huvudämnena — navigation och sjömanskap
— i sjökaptensklasserna bör bestridas av lektorer och att en lektor bör
avses för varje klass. 1 enlighet härmed bör för ifrågavarande sjökaplensklass
inrättas eu ordinarie tjänst som lektor i navigation in. in. Tjänsten
förutses emellertid ej kunna bli besatt nästa budgetår utan torde bli uppe -

36

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1950

hållen av en ordinarie adjunkt mot vikariatsersättning. För dennes ordinarie
undervisning måste en extra adjunkt i Cg 27 anställas. Behovet av en
nu i Cg 23 anställd extra adjunkt bortfaller härvid.

Departementschefen framhåller, att han icke är beredd att nu taga ställning
till förslaget om medelsanvisning under anslaget för ytterligare eu ordinarie
sjökaptensklass vid sjöbefälsskolan i Stockholm. Någon ny lektorstjänst
i navigation in. in. bör således ej inrättas för denna sjöbefälsskola.
Kostnaderna för fortsättning under höstterminen 1956 av den extra sjökaptensklass,
som skall inrättas där under vårterminen i år, torde, framhåller
departementschefen, i män av behov kunna bestridas av medel från handels-
och sjöfartsfonden. Departementschefen föreslår, att vid sjöbefälsskolan
i Göteborg i stället för lön till en lektor å nautiska linjen medel beräknas
för vikariatsersättning till en ordinarie adjunkt samt lön till en extra adjunkt
i Cg 27. Omräkningen föranleder icke någon ändring av medelsanvisningen
under anslaget. Med anledning av att en vakant lektorstjänst å nautiska
linjen vid sjöbefälsskolan i Härnösand torde kunna besättas nästa
läsår, bör enligt departementschefen anslaget uppräknas med 8 100 kronor.
Tillsättning av en vakant ordinarie adjunktstjänst å maskintekniska linjen
vid samma skola föranleder omräkning av vissa anslagsposter. Då det icke
f. n. kan förutses, huruvida lektorstjänsten i maskinteknik vid sjöbefälsskolan
i Härnösand kommer att bli obesatt under nästa läsår, förordar departementschefen
att lön för innehavare av tjänsten anvisas även för budgetåret
1956/57. Med hänsyn till möjligheten att vid eventuell vakans ä
tjänsten bestrida lön till vikarie genom överskridande synes det ej erforderligt
att nu beräkna medel härför. Som ersättning till vikarier för lärare under
tjänstledighet för studier av betydelse för tjänsten beräknas ett belopp
av 5 300 kronor. Då lärare vid sådan ledighet torde komma att få vidkännas
B-avdrag å sin lön, bör anslagsuppräkningen emellertid begränsas till 3 300
kronor. Med anledning av 1955 års arvodeshöjningar bör de belopp som anvisats
för ersättningar till extra lärare och timlärare samt till skrivhjälp på
rektorsexpeditionerna höjas med 36 600 resp. 2 100 kronor. Departementschefen
tillstyrker en anslagsuppräkning med 800 kronor för höjning av arvodena
till skolläkare och skolsköterskor samt med 1 000 kronor för löneklassändringar
m. in. Kostnadsstegringen till följd av 1955 års lönehöjningar
torde böra upptagas till 69 300 kronor. Av kollegium beräknad ökning
med 1 000 kronor av särskilda uppbördsmedel bör enligt departementschefen
godtagas.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om att 1943 års sjöbefälssakkunniga
på sin tid framlade ett förslag angående viss omläggning av
sjöbefälsutbildningen. Enligt detta förslag skulle den maskintekniska utbildningen
överflyttas till de tekniska läroverken. Den högre nautiska utbildningen
skulle enligt förslaget förläggas till en central sjöbefälsskola. För den
lägre sjöbefälsutbildningen skulle yrkesskolorna svara. I 1949 års statsverksproposition
anförde dåvarande departementschefen, att vissa skäl syntes
tala för en omläggning av utbildningen efter de riktlinjer som de sakkunniga

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

37

uppdragit. Emellertid ansågs förslaget — som icke var enhälligt och som
rönt vissa invändningar vid remissbehandlingen — icke då kunna upptagas
till prövning. Utan att nu vilja taga ställning till förslaget framhåller departementschefen,
att han, som finner vissa av förslagets grundtankar beaklansvärda,
nu ämnar laga upp förslaget till ytterligare övervägande.

Utskottet vill erinra om att efter bemyndigande av Kungl. Maj:t eu extra
sjökaptensklass inrättats vid sjöbefälsskolan i Stockholm under vårterminen
1956 och att kostnaderna härför bestridas av handels- och sjöfartsfonden.
Departementschefen framhåller, att kostnaderna för fortsättning under
höstterminen 1956 av ifrågavarande sjökaptensklass torde i mån av behov
kunna bestridas från nämnda fond. Av vad kommerskollegium anfört i ärendet
och som ytterligare utvecklats i de föreliggande motionerna vill det synas
utskottet, som om ett stadigvarande behov av denna sjökaptensklass är för
handen och att densamma bör infogas i sjöbefälsskolornas organisation som
en ordinarie klass. Det nuvarande provisoriet torde ur flera synpunkter,
bl. a. den allvarliga bristen på kvalificerat sjöbefäl, icke vara tillfredsställande.

Såsom departementschefen emellertid erinrat om framlade 1943 års sjöbefälssakkunniga
på sin tid förslag angående viss omläggning av sjöbefälsutbildningen.
Enligt detta förslag skulle den maskintekniska utbildningen
överflyttas till de tekniska läroverken, medan den högre nautiska utbildningen
skulle förläggas till en central sjöbefälsskola. Departementschefen
har nu meddelat sin avsikt att upptaga förslaget till ytterligare övervägande.
Det kan därför vara naturligt, att departementschefen i avbidan härpå funnit,
att med beslut om ordinariegörande av den nu pågående extra sjökaptensklassen
bör anstå.

Med hänsyn till vad utskottet i del föregående anfört rörande behovet av
en ny ordinarie sjökaptensklass förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t utan
onödig tidsutdräkt låter slutföra de ytterligare undersökningar, som ifrågavarande
sakkunnigförslag påkallar, och för riksdagen framlägger förslag i
ämnet. För att vid sjöbefälsskolan i Stockholm kontinuiteten vid övergång
från styrmansklass till sjökaptensklass icke brytes, är det enligt utskottets
mening önskvärt, alt de, som ha för avsikt att efter avslutad styrmansklass
fortsätta i sjökaptensklassen, på förhand kunna räkna med att en dylik
klass kommer att finnas. Det synes utskottet därför angeläget, att Kungl.
Maj :t i en eller annan form låter tillse, att vederbörande i god tid erhåller
sådant förhandsbesked.

Av det anförda följer, alt utskottet avstyrker förenämnda båda motioner.

Mot den verkställda beräkningen av sjöbefälsskolornas avlöningsanslag
har utskottet icke något att erinra.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen •må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 37 och II: 41, såvitt nu är
i fråga,

38

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/
57:

Avlöningsstat

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 661 500

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis 10 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 661 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 180 000

Summa kronor 1 513 500
Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar....................... 16 000

,(''■«. ; m Nettoutgift kronor 1 497500

b) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1956/
57 anvisa ett förslagsanslag av 1 497 500 kronor.

49:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 55, s. 86 och 87) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 54 100 kronor.

■ '' ~ 1> '' ■■■ ■ ■ it) I .1- • ■ , ■ ■ ■

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 48 300 kronor.

Den föreslagna anslagshöjningen är föranledd av höjda priser samt ökat
antal klasser och elever.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under sjöbefälsskolornas
avlöningsanslag avstyrkas motionerna 1:37 och 11:41, såvitt desamma
avse förevarande anslag.

Mot de verkställda anslagsberäkningarna har utskottet icke något att
erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:37 och 11:41, såvitt nu
är i fråga, till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 54 100 kronor.

50:o) Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 56, s. 87), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker
in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956 39

Öl :o) Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 88), innebärande en anslagshöjning
av 900 kronor, varav 60 kronor avse arvode till särskild examensledare
för kursen och 840 kronor uppräkning av lärararvoden in. in.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs
vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 8 000 kronor.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

52 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 58, s. 88—93) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 570 000 kronor.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Axel Andersson in. fl. (I: 212) och den andra inom andra kammaren
av herr Ngberg m. fl. (11:459), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till
Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 3 300 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Axel Andersson m. fl. (I: 213) och den andra inom andra kammaren
av herr Ngberg m. fl. (II: 460), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 600 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen 11:459.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 890 000 kronor. Till
säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisas årligen anslag även å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond. Sistnämnda anslag är innevarande
budgetår uppfört med 480 000 kronor.

Av det å driftbudgeten uppförda anslaget har för ettvart av budgetåren
1954/55 och 1955/56 anvisats 1,5 milj. kronor för ett nytt tjänstefartyg för
östra lotsdistriktet; denna medelsanvisning täcker den beräknade anskaffningskostnaden
för fartyget, 3 milj. kronor.

För budgetåret 1956/57 hemställer lotsstyrelsen enligt en i propositionen
å s. 90 gjord sammanställning, att anslag till säkerhetsanstalter för sjöfarten
uppföres med 3 300 000 kronor å driftbudgeten och med 600 000 kronor å kapitalbudgeten.

Med hänsyn till angelägenheten av att begränsa investeringarna anser
departementschefen sig icke kunna tillstyrka, att medelsanvisningen till säkerhetsanstalter
bibehålies vid den storleksordning som — främst till följd

40

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

av medelsbehovet för nyssnämnda ijänstefartyg — fastställts för föregående
och innevarande budgetår.

För nästa budgetår erfordras i första hand medel till redan pågående anskaffningar
och arbeten. Härjämte beräknas medel för fortsatt förbättring
av bostäderna vid Arkö lotsplats och vissa fyrplatser. Det är också önskvärt,
framhåller departementschefen, att de mest angelägna bland de av
lotsstyrelsen angivna övriga projekten kan påbörjas.

Departementschefen föreslår att till säkerhetsanstalter för sjöfarten för
nästa budgetår anvisas sammanlagt 1 970 000 kronor. Av nämnda belopp
bör 1 570 000 kronor anvisas på driftbudgeten och återstoden eller 400 000
kronor på kapitalbudgeten. Det förutsättes få ankomma på sjöfartsstvrelsen
att med beaktande av vad nyss anförts närmare besluta om anslagets
disposition. Därvid bör enligt departementschefen, om riksdagen icke har
något att erinra, sjöfartsstyrelsen äga befogenhet att — inom ramen för de
av lotsstyrelsen angivna projekten — påbörja företag, även om de anslagsmedel,
som under budgetåret står till förfogande, inte förslår till att täcka
hela kostnaden.

I tskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en stark begränsning av anslagsmedlen
till säkerhetsanstalter för sjöfarten. De föreslagna medlen avses
skola i första hand beviljas till redan pågående anskaffningar och arbeten.
Med hänsyn till nuvarande restriktioner på investeringsområdet finner utskottet
den förordade återhållsamheten förståelig och anser sig icke böra
frångå Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisningar. Utskottet är därför
icke berett att tillstyrka motionerna 1:212 och 11:459 samt 1:213 och II460.

I likhet med departementschefen finner utskottet önskvärt, att, utöver
förenämnda anskaffningar och arbeten samt fortsatt förbättring av bostäderna
vid Arkö lotsplats och vissa fyrplatser, de mest angelägna bland de
av lotsstyrelsen angivna projekten kunna påbörjas. Såsom av lotsstyrelsens
framställning i ämnet framgår och vilket ytterligare understrukits i förenämnda
motioner, är ett flertal av dessa projekt av mycket hög angelägenhetsgrad.
Detta gäller i all synnerhet säkerhetsanstalterna längs Norrlandskusten,
där farvattnen på många håll äro särskilt svårtrafikerade. Exempelvis
må här erinras om de enligt vad lotsstyrelsen framhållit högst otillfredsställande
angöringsförhållandena i farvattnen utanför Rönnskär. Lotsstyrelsen
bedömer därvid som särskilt angeläget, att en fast fvranläggning snarast
möjligt uppföres på det i närheten av Rönnskär belägna grundet Nygrån.
Utskottet, som inhämtat närmare upplysningar i ämnet, förutsätter, att särskild
uppmärksamhet ägnas denna fråga.

Utskottet har icke något att invända mot att det får ankomma på sjöfartsstyrelsen
att med beaktande av de av departementschefen angivna direktiven
besluta om anslagets disposition. Ej heller vill utskottet framställa
någon erinran mot att sjöfartsstyrelsen får befogenhet att, inom ramen för
de a-\ lotsstyrelsen angivna projekten, påbörja företag, även om de anslags -

Statsutskottets utlåtande nr 10 av 1956 41

medel, som under nästa budgetår stå till förfogande, icke förslå till att
täcka hela kostnaden.

Under punkt 2 i sitt denna dag avgivna utlåtande nr 64 gör utskottet
hemställan beträffande Ivungl. Maj :ts förslag, såvitt angår anslag å kapitalbudgeten
för säkerhetsanstalter för sjöfarten, samt de förberörda båda
motionerna I: 213 och II: 460.

Med avseende å anslaget under driftbudgeten hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 212 och II: 459, till Säkerhetsanstalter
för sjöfarten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 1 570 000 kronor.

53 :o) Statens isbrytarverksamhet. Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 59, s. 93—95) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1956/
57 anvisa ett förslagsanslag av 3 173 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 096 000 kronor.

Marinförvaltningen och kommerskollegium har beräknat anslaget för
nästa budgetår till 3 222 000 kronor. Denna beräkning synes departementschefen
böra godtagas utom i vad avser föreslagen medelsanvisning till inredningsändringar
å statsisbrytaren Ymer. Departementschefen tillstyrker
i enlighet med vad nu anförts en anslagshöjning för nästa budgetår med
76 000 kronor. Av kommerskollegium framställt förslag om höjning av
vissa i samband med isbrytarverksamheten utgående arvoden biträder departementschefen
endast så till vida att han förordar en höjning av nu utgående
arvoden till fartygscheferna med tio procent. Den i staten för isbrytarverksamheten
upptagna posten till ifrågavarande arvoden bör med
hänsyn till beräknad belastning höjas med 1 000 kronor.

Utskottet finner sig böra godtaga den av departementschefen verkställda
anslagsberäkningen och tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 173 000 kronor.

54 :o) Anskaffning av en ny statsisbr.vtare. Kungl. Maj :l har föreslagit riksdagen
(punkt 60, s. 95 och 96) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.

Med stöd av riksdagens beslut (prop. 144/1955, SU 101/1955, Rskr 246/
1955) har Kungl. Maj:t den 20 maj 1955 godkänt ett av marinförvaltningen
med Wärtsilä-koncernen aktiebolag, Helsingfors, tecknat kontrakt angåen -

42

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

de leverans till marinförvaltningen av ett isbrytarfartyg exklusive framdrivningsmaskineri
och viss annan utrustning till ett pris av 27 952 000
kronor.

Det nya isbrytarfartygets framdrivningsmaskineri m. m. skall enligt vad
som anförts i prop. 144/1955 anskaffas av marinförvaltningen från vissa
företag i Sverige. Totalkostnaden för marinförvaltningens anskaffningar
har beräknats till 14 050 000 kronor. Av detta belopp har genom förenämnda
beslut av riksdagen under förevarande anslag för budgetåren 1954/55
och 1955/56 anvisats sammanlagt 8 000 000 kronor. Enligt en i propositionen
återgiven plan över betalningsutfallet har för budgetåret 1956/57 förutsetts
behov av ytterligare 4 000 000 kronor för ändamålet.

Marinförvaltningen (skr. 26/8 1955) hemställer, under åberopande av
den tidigare framlagda betalningsplanen, att till anskaffning av en ny statsisbrytare
för budgetåret 1956/57 anvisas 4 000 000 kronor.

Vidare har marinförvaltningen (skr. 10/6 1955) hemställt att av anslaget
få disponera visst belopp för representation i samband med arbetet med det
nya isbrytarfartyget.

I enlighet med marinförvaltningens förslag bör enligt departementschefen
anslaget för nästa budgetår uppföras med ett belopp av 4 000 000 kronor.

Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i förevarande fall vill departementschefen
icke motsätta sig att kostnader för representation i begränsad
omfattning får bestridas från anslaget. Om riksdagen icke har något
att erinra däremot, förutsättes det få ankomma på Kungl. Maj :t att fatta
beslut härom.

Utskottet tillstyrker, att i enlighet med en tidigare för riksdagen framlagd
betalningsplan anslaget för nästa budgetår bestämmes till 4 000 000 kronor.
I likhet med departementschefen vill utskottet icke motsätta sig att
kostnader för representation i begränsad omfattning få bestridas av anslaget.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut härom.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anskaffning av en ny statsisbrytare
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
4 000 000 kronor.

55:o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 96), innebärande eu av den under
år 1955 inträffade lönestegringen föranledd anslagshöjning av 20 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 420 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

43

56:o) Kostnader för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62, s. 96 och 97), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för handelssjöfartens dirigering
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
20 000 kronor.

57 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 63, s. 97 och 98), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 856 000 kronor.

58:o) Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 64, s. 98 och 99) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 385 000 kronor.

Under fjärde huvudtiteln har för ettvart av budgetåren 1954/55 och 1955/
56 till Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätningsfartyg anvisats ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget avses för att bestrida
kostnaderna för ombyggnad av ett lotsverket förut tillhörigt fartyg till sjömätningsfartyg.

För militär mätning har sjökarteverket disponerat det år 1881 byggda
fartyget Svalan. Detsamma är alltså nu sjuttiofem år gammalt och i sådant
skick, att det uppenbarligen snarast bör ersättas med ett nytt fartyg. När
Svalan upprustades vintern 1944/45 beräknades fartyget kunna användas
ytterligare tio år. Denna tidrymd har redan överskridits med ett år och det
kan beräknas dröja omkring tre år efter byggnadsarbetets igångsättande,
innan ett nytt fartyg kan tagas i bruk som ersättning för Svalan.

Nu anförda omständigheter talar enligt departementschefens mening för
att erforderlig anskaffning av ett nytt sjömätningsfartyg, avsett att ersätta
Svalan, icke vidare bör uppskjutas. Totalkostnaden för det nya fartyget
bör hållas inom ett av styrelsen för sjökarteverket år 1954 beräknat belopp av
1 050 000 kronor med tillägg för därefter inträdd kostnadsstegring, eller
sammanlagt omkring 1 155 000 kronor. Departementschefen föreslår i enlighet
med styrelsens hemställan, att av detta belopp tredjedelen, 385 000 kronor,
anvisas för nästa budgetår.

Utskottet finner med hänsyn till vad i ärendet anförts angeläget, att ett
nytt sjömätningsfartyg anskaffas. Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna
har utskottet icke något att erinra.

44

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad av sjömätnings far ty g för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 385 000
kronor.

59 :o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 99 och 100), innebärande
en av belastningen å anslaget föranledd anslagshöjning av 25 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationell patrulleringstjänst
i norra Atlanten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

60 ro) Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel. Bidrag till internationella
hydrografiska byrån. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
66 och 67, s. 100 och 101), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
får utskottet, under erinran om att sistnämnda anslag är för innevarande
budgetår uppfört under fjärde huvudtiteln, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel ett
förslagsanslag av 13 000 kronor;

b) till Bidrag till internationella hydrografiska byrån ett
förslagsanslag av 23 000 kronor.

Hamnar och farleder

61 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 68, s. 101 och 102) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Norling och öhman (1:417) samt den andra inom andra kammaren
av herr Senander m. fl. (11:554), i vilka hemställts, att förevarande
anslag måtte höjas till 3 000 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Börjesson väckt motion (II:
87), vari hemställts, att förevarande anslag måtte höjas till 3 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 554 och II: 87.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med
oförändrat belopp, 3 000 000 kronor, och har till stöd härför anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1950

45

1944 års hamnutredning beräknade att för om- och utbyggnad av landets
handelshamnar fram till år 1960 förelåg ett årligt investeringsbehov av 35
å 40 milj. kronor. För att tillgodose detta behov uppskattade utredningen,
att bidrag av statsmedel med lågt räknat 5 milj. kronor om året skulle erfordras.
Utredningens beräkningar grundades på 1949 års prisnivå; med
hänsyn till sedermera inträffade prisstegringar bör beloppen ökas med 60
å 70 procent.

Till färdigställande av pågående utbyggnad av hamnarna i Uddevalla
och Lysekil erfordras ytterligare 1,0 milj. kronor i statsbidrag under innevarande
och nästkommande budgetår. Till sådana hamnbyggnader, som
redan utförts eller för närvarande är under utförande under styrelsens kontroll
och med iakttagande av de villkor och bestämmelser, som gäller för
statsbidrag till handelshamnar och farleder, föreligger ansökningar om
statsbidrag för en byggnadskostnad av ca 22 milj. kronor.

I avvaktan på resultatet av pågående utredningar förordar styrelsen, att
anslaget anvisas med samma belopp som för innevarande budgetår.

Hamnbidragsutredningen framlade i slutet av föregående år ett betänkande,
vari förordas en begränsning av statens medverkan på ifrågavarande område.

Med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet med utgifter
för nya investeringar anser departementschefen sig böra föreslå att anslaget
för nästa budgetår nedräknas med 1 000 000 kronor till 2 000 000 kronor.

Utskottet har under hand inhämtat, att de förslag, som framlagts av 1944
års hamnutredning och av hamnbidragsutredningen, för närvarande äro föremål
för beredning inom handelsdepartementet och att proposition i anledning
av desamma torde vara att förutse under nästa års riksdag. Därvid
lärer även frågan om omfattningen av de finansiella förpliktelser, staten
bör ikläda sig på nu ifrågavarande område, komma att bliva föremål för
prövning. I avvaktan härpå och med hänsyn till nödvändigheten av en begränsning
av nya investeringsutgifter anser utskottet sig icke böra frångå
Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning. De i ämnet väckta motionerna
avstyrkas alltså.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 417 och II: 554 samt II: 87,
till Bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

62:o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
69, s. 102 och 103) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

4G

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Karl Andersson m. fl. (1:81) och den andra inom andra
kammaren av herr Carlsson i Bakeröd m. fl. (11:86), hemställts, att förevarande
anslag måtte höjas till 500 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 81.

Anslaget är för innevarande budgetår med ett belopp av 50 000 kronor
uppfört på sjätte huvudtiteln.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med
500 000 kronor, varav 450 000 kronor avse fördjupning av Toftösund och
50 000 kronor projekteringsarbeten m. m.

Departementschefen anser sig icke kunna tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag om medelsanvisning för nästa budgetår till arbetet
med en fördjupning av Toftösund. För fortsatt projektering och smärre
arbeten m. in. bör enligt departementschefen även för nästa budgetår anvisas
50 000 kronor.

Utskottet. Det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 50 000 kronor
har avsetts för fortsatta projekteringsarbeten m. m. Departementschefen,
som räknat med oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, har
lunnit sig icke böra tillstyrka ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt
förslag om anvisande av 450 000 kronor för fördjupning av Toftösund.
Detta anslagsyrkande har emellertid upptagits i de under denna punkt föreliggande
motionerna.

Utskottet vill icke bestrida, att ifrågavarande arbeten skulle bliva till nytta
för kusttratiken i Bohuslän. I en tid emellertid, då allvarliga ansträngningar
göras för att på alla områden inom samhällslivet i möjligaste mån begränsa
investeringsverksamheten, kan utskottet icke finna, att det i motionerna förordade
projektet bör ha företräde framför många viktiga arbeten, som av
angivna skäl måst eftersättas. Utskottet vill härvid allenast hänvisa till att
utskottet i det föregående nödgats avstyrka motionsvis gjorda framställningar
om anslag till enligt utskottets mening i hög grad påkallade förbättringar
av sjöfartens säkerhetsanstalter utefter Norrlandskusten. Med hänsyn
till det anförda och under erinran om att föregående års riksdag avslog
då väckta motioner av samma innehåll som de nu föreliggande, finner utskottet
sig med avstyrkande av motionerna bpra biträda Kungl. Maj:ts förslag.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 81 och II: 86, till Statliga
farledsarbeten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

47

63 :o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 70, s. 103 och 104) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Franzén och Nils Theodor Larsson (I: 14) och den andra inom andra
kammaren av herr Ericsson i Näs (II: 22), i vilka hemställts, att förevarande
anslag måtte uppföras med 3 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Karl Andersson m. fl. (1:214) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i öckerö m. fl. (II: 456), i vilka hemställts, att förevai
ande anslag måtte uppföras med 3 000 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Arweson m. fl. väckt motion
(II: 40), vari hemställts, att förevarande anslag måtte uppföras med 3 000 000
kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna 1:14, 11:456 och 11:40.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med
oförändrat belopp.

Enär utgifterna för investeringsändamål bör begränsas anser departementschefen
sig böra föreslå en minskning av förevarande anslag med
300 000 kronor till 2 700 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att Kungl. Maj :t år 1953 uppdrog åt vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att göra en översyn av den plan för byggande
av fiskehamnar, vilken framlagts av 1944 års fiskehamnsutredning. Ifrågavarande
översyn kommer nu att fullföljas av sjöfartsstyrelsen. I avvaktan
på resultatet av översynen torde, framhåller departementschefen, liksom
tidigare varit fallet, vissa avsteg från fiskehamnsutredningens plan få göras,
där Kungl. Maj :t finner så erforderligt för att de mest trängande behoven
av nya fiskehamnsanläggningar skall kunna tillgodoses.

Utskottet är väl medvetet om att utbyggnaden av landets fiskehamnar
hållits tillbaka under senare år. De från fiskarbefolkningen allt starkare
framförda kraven på effektiva och snara åtgärder på ifrågavarande område
äro därför väl befogade. Med hänsyn till såväl denna eftersläpning som omfattningen
av föreliggande behov anser utskottet, alt en större medelsanvisning
än den, som Kungl. Maj:t nu äskat, är erforderlig. I rådande konjunkturläge
finner utskottet sig emellertid icke böra förorda högre anslag än det
som beviljats för innevarande budgetår eller 3 000 000 kronor. Härav följer,
att utskottet biträder de i ämnet väckta motionerna.

Utskottet har icke något att erinra mot att, i avvaktan på pågående översyn
av den av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda planen för byg -

48

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

gande av fiskehamnar, vissa avsteg från denna plan må göras, där Kungl.
Maj :t finner så erforderligt för att de mest trängande behoven av nya
fiskehamnsanläggningar skola kunna tillgodoses.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 14 och II: 22, I: 214 och II: 456
samt 11:40, till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

64:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 104 och 105), innebärande en anslagsminskning
av 15 000 kronor, som föranledes främst av minskade underhållskostnader
vid Falsterbokanalen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.

65 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 106), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 700 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

66 :o) Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 107), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

Övriga sjöfartsändamål

67 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 74, s. 108 och 109), innebärande en anslagshöjning av
3 600 kronor med hänsyn till den år 1955 företagna höjningen av statstjänstemännens
löner, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

49

Avlöningsstat

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 26 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.................................. 4 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 19 460

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 10 400

Summa kronor 60 300

Särskilda uppbördsmedel:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar 9 000

Nettoutgift kronor 51 300

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 51 300 kronor.

68ro) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 75, s. 109), innebärande en anslagshöjning av 1 000
kronor, avseende delposten till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 7 600 kronor.

69:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 76, s. 110—113) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Statens
skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 517 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 441 300 kronor.

Departementschefen föreslår överförande av en extra tjänst som mekaniker
i lönegrad 15 till extra ordinarie stat. Arvodesbefattningen som fotograf
vid anstalten föreslås skola ombildas till en tjänst som fotograf i Ce 12. Anslagsposten
till avlöningar till tillfälliga biträden bör enligt departementschefen
med hänsyn till belastningen uppräknas med 40 000 kronor. Vidare bör
emellertid posten minskas med kostnaden för nyssnämnda mekaniker- och
fotografbefattningar. I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera departement gemensamma frågor
bör tjänsten som kassör vid anstalten placeras i lönegrad Ce 17. Arvodet till
anstaltens biträde i administrativa och kamerala frågor anses för nästa budgetår
böra utgå med oförändrat belopp, 3 000 kronor.

Övriga kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

4 Iiihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 10

50

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker de föreslagna personalförändringarna. Mot den verkställda anslagsberäkningen
har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 50 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............... 3 000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis..... 116 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 267 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 79 600

Summa kronor 517 700

b) till Statens skeppsprouningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 517 700
kronor.

70:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 77, s. 113 och 114), innebärande en anslagshöjning
av 13 000 kronor, avseende 1 000 kronor posten till publikationstryck, 1 000
kronor posten till bibliotek, 6 000 kronor delposten till verktyg, förbrukningsartiklar
och provningsanordningar m. m. samt 5 000 kronor delposten
till bränsle, lyse och vatten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 85100 kronor.

71 :o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 78, s. 114—117) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens sjöhistoriska
museum, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
statens sjöhistoriska museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57, dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 221 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 189 100 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av de för flera departement gemensamma frågorna föreslås tjänsten

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

51

som förste museivakt i Ca 12 uppflyttas till Ca 13 och därvid erhålla benämningen
uppsyningsman.

För att museets behov av ytterligare arbetskraft skall i någon mån kunna
tillgodoses föreslår departementschefen, att ett belopp av 12 000 kronor
fr. o. m. nästa budgetår anvisas för arvoden åt tillfällig personal. Vidare
biträder departementschefen museinämndens förslag om anvisande av 4 000
kronor som bidrag till avlöning av en fotograf.

Övriga kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Utskottet får, under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl.
Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är
i fråga, bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens
sjöhistoriska museum utesluta en tjänst som förste museivakt i Ca 12 och
i stället uppföra en tjänst som uppsyningsman i Ca 13. Mot den verkställda
anslagsberäkningen har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens sjöhistoriska museum, som
angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den
4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 85 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 95 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 40 200

Summa kronor 221 600

c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 221 600 kronor.

72:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 79, s. 117 och 118), innebärande en anslagshöjning
av 1 000 kronor, avseende reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 38 300 kronor.

73:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 118 och 119), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

52

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.

74:o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 119 och 120), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av
256 000 kronor.

75 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 82, s. 120—122), innebärande oförändrat anslagsbelopp, får utskottet,
som icke har något att erinra mot vad departementschefen i ärendet
anfört, hemställa,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

76:o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 83, s. 122), innebärande en av belastningen
å anslaget föranledd anslagsminskning av 5 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader
för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 60 000 kronor.

77:o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 84, s. 122 och 123), innebärande en av belastningen
å anslaget föranledd anslagshöjning av 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 310 000 kronor.

78 :o) Understöd åt skärgårdsrederier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 85, s. 123), innebärande en anslagsminskning av 65 000 kronor till
följd av att för nästa budgetår icke erfordras någon medelsanvisning för
subventionering av båttrafiken i Bohuslän, får utskottet, under erinran om
att anslaget för innevarande budgetår är uppfört under sjätte huvudtiteln,
hemställa,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 210 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

53

Handel

79:o) Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna: Stipendier för främjande
av högre ekonomiska studier. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 88, s. 132), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna:
Stipendier för främjande av högre ekonomiska
studier för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.

80 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 89, s. 132—134), innebärande oförändrat
anslagsbelopp, får utskottet, som icke har något att erinra mot vad
departementschefen i ärendet anfört, hemställa,

att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet
med främmande länder för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

81 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 90, s. 134 och 135), innebärande oförändrat anslagsbelopp,
får utskottet, som icke har något att erinra mot vad departementschefen
i ärendet anfört, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i
utlandet för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 102 000
kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

82:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, s. 136—139), vilket innebär, förutom automatiska
kostnadsändringar, att 100 000 kronor beräknats för tillfälligt anställande
mot arvode av ingenjörspersonal för biträde åt de tekniska ledamöterna på
patentanmälningsavdelningarna samt att jämlikt grunderna för den reglerade
befordringsgången tre kontorsbiträdesbefattningar i Ce 8 utbytas mot
tre tjänster i Ca 8, får utskottet under erinran om att anslaget för innevarande
budgetår uppförts med 5 275 900 kronor hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
patent- och registreringsverket uppföra tre nya tjänster som
kontorsbiträde i Ca 8;

54

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 2 508 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 2 152 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 114 000

Summa kronor 5 775 200

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 5 775 200 kronor.

83:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 92, s. 139), innebärande en anslagshöjning av 110 000
kronor, avseende 10 000 kronor posten till övriga expenser och 100 000 kronor
posten till publikationstryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 169 500 kronor.

84 :o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 93, s. 140), innebärande en av belastningen
å anslaget samt beräknad utgiftsökning föranledd anslagshöjning av
2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 4 000 kronor.

85 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Svenska uppfinnarkontoret:
Understödjande verksamhet. Särskilda kostnader för förenings-
m. fl. register. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 94—
96, s. 140—143), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
ett anslag av 120 000 kronor;

b) till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet
ett reservationsanslag av 75 000 kronor;

c) till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register
ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

55

86 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 97, s. 143—146) att dels godkänna av departementschefen
förordad stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens
fond för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 785 000
kronor.

Ä riksstatens utgiftssida uppföres årligen för avsättning till försäkringsinspektionens
fond ett förslagsanslag av samma storlek som det belopp, vilket
redovisas under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionen. Nämnda
bidrag tillgodoföres sålunda över utgiftsanslaget försäkringsinspektionens
fond, från vilken utgifterna för inspektionen bestrids.

Kungl. Maj :t har den 29 april 1955 fastställt stat för försäkringsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56. Staten slutar
å 717 300 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att för rörligt tillägg och löneklassändringar
in. in. beräknas en kostnadsökning av 49 800 kronor samt att posten
till pensioner uppräknas med 8 300 kronor. Vidare föreslås, att posterna
till övriga expenser, till hyror och till publikationstryck höjas med respektive
2 000, 900 och 2 000 kronor.

De bidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. in., som staten i egenskap
av arbetsgivare har att utge beträffande försäkringsinspektionen, bestrids
f. n. från det under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. in. I enlighet med
principen att försäkringsinspektionens verksamhet skall finansieras med de
bidrag, som försäkringsanstalterna erläggcr till bestridande av kostnaden
för inspektionen, bör emellertid enligt departementschefen de på inspektionen
belöpande arbetsgivarbidragen, i likhet med övriga utgifter för inspektionen,
bestridas från försäkringsinspektionens fond. I staten för försäkringsinspektionen
föreslås därför skola uppföras en förslagsvis betecknad
post, benämnd Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
in. in. Posten bör för nästa budgetår beräknas till 4 500 kronor.

Inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionen har i riksstatsförslaget
för nästa budgetår upptagits till 785 000 kronor. Med hänsyn till att nettoutgiften
för försäkringsinspektionen nästa budgetår beräknas komma att
uppgå till ungefär samma belopp, bör framhållas att det å försäkringsinspektionens
fond, enligt vad inhämtats, vid utgången av innevarande budgetår
torde komma att finnas besparingar å cirka 290 000 kronor. I överensstämmelse
med vad inledningsvis anförts torde för avsättning till försäkringsinspektionens
fond för nästa budgetår böra anvisas ett belopp av
785 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att i staten för försäkringsinspektionen uppföres en
ny, förslagsvis betecknad post å 4 500 kronor, benämnd Arbetsgivarbidrag
till den allmänna sjukförsäkringen in. in. Anslagsberäkningen i övrigt och

56

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

vad departementschefen i samband därmed anfört har icke givit utskottet
anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Stat

Utgifter

Avlöningar och pensioner

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.......................... 268 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........... 7 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal............................ 202 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 114 100

5. Pensioner, förslagsvis................ 76 800 668 600

Omkostnader

1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna

sjukförsäkringen m. m., förslagsvis____ 4 500

2. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 3 000

3. Reseersättningar, förslagsvis.......... 20 000

4. Expenser, förslagsvis................. 51 400

5. Hyror, förslagsvis................... 25 000

6. Publikationstryck, förslagsvis......... 20 000 123 900

Summa kronor 792 500
Särskilda uppbördsmedel

Registreringsavgifter, förslagsvis......... 7 000

Försålda publikationer, förslagsvis....... 100

Hyresmedel, förslagsvis................. 600 7 700

Nettoutgift kronor 784 800

b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 785 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

57

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

87 :o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kung].
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 98, s. 147—152) att dels godkänna
av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels
ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 093 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 032 000 kronor.

Departementschefen föreslår inrättande av en ny befattning såsom byrådirektör
i Cg 31, avsedd för handläggning av ärenden rörande industriplanläggning.
Vidare föreslås, att en befattning som arvodesavlönad sekreterare
på transportsektionen ombildas till en tjänst som förste byråsekreterare i
Cg 29 samt att en extra förste byråsekreterartjänst i lönegrad 29 på bränslesektionen
överföres på extra ordinarie stat.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av de för flera departement gemensamma frågorna bör en kontorsbiträdestjänst
på statistiska sektionen utbytas mot en befattning som kanslibiträde
i lönegrad Ce 11.

Övriga kostnadsändringar äro av automatisk natur.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker de av departementschefen föreslagna personalförändringarna.
Utskottet bar icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

....................................... 256 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t............................

20 400

58

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis ................................ 630 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 186 000

Summa kronor 1 093 200

c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 1 093 200 kronor.

88:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet
med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt 99, s. 152 och 153), innebärande
en anslagsminskning av 12 000 kronor, avseende anslagsposten till reseersättningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 176 000 kronor.

89:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 100, s. 153—155) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 26 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 20 500 000 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har 17 900 000 kronor
beräknats för räntekostnader å den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed
riksnämnden finansierar sina inköp. Vidare har av anslaget 2 360 000
kronor avsetts till övriga kostnader för nämndens lagerhållning och 240 000
kronor till det av statsmakterna beslutade stödet åt aluminiumindustrien (se
prop. nr 211/1949). Från anslaget bestrides även kostnaderna för riksnämndens
cisternförvaltning. Dessa kostnader har hittills täckts av inkomsterna
å förvaltningen.

Enligt beslut av 1953 års riksdag får den rörliga kredit i riksgäldskontoret,
varmed riksnämndens inköpsverksamhet finansieras, efter beslut av
Kungl. Maj :t disponeras intill ett belopp av 740 milj. kronor. Därav har
Kungl. Maj :t genom olika beslut, senast den 16 maj 1954, ställt sammanlagt
549 milj. kronor till nämndens förfogande.

Departementschefen är inte beredd ta ställning till frågan om att — inom
ramen för den av riksdagen beviljade krediten för varuinköp — ställa ytterligare
medel till riksnämndens förfogande utöver det av Kungl. Maj:t hittills
medgivna beloppet av 549 milj. kronor. Departementschefen anser sig
därför ej heller böra räkna med annan ökning av räntekostnaderna än den
som föranleds av den inträdda räntehöjningen. För nästa budgetår uppskattar
departementschefen räntekostnaderna till i runt tal 23 350 000 kronor.
Med en inköpsverksamhet av nyss förutsedd omfattning beräknas övriga

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

59

kostnader för lagerhållningen till 2 510 000 kronor. Till stöd åt aluminiumindustrien
beräknar departementschefen oförändrat 240 000 kronor.

Anslaget föreslås sålunda för nästa budgetår uppfört med 26 100 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna medelsanvisningen
eller vad departementschefen i samband därmed anfört och
hemställer alltså,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
/Ti. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 26 100 000 kronor.

90 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 101, s. 155—
158) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 4 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000 kronor.

Föregående års riksdag har medgivit att statsbidrag för ifrågavarande
ändamål t. o. m. budgetåret 1955/56 får beviljas inom en bidragsram, som
fastställts till ett sammanlagt högsta belopp av 22 milj. kronor. Då beviljade
bidrag inte till fullo utbetalas, förrän anläggningarna är färdiga, har
emellertid under anslaget hittills endast anvisats 10,5 milj. kronor.

Sedan frågan om den sammanlagda bidragsramen under förevarande anslag
senast anmäldes för riksdagen har vissa kostnadsstegringar och andra
merkostnader inträtt, vilka påverkar medelsbehovet för statsbidrag till de
cisternanläggningar som avsetts skola inrymmas inom ramen. Enligt nu
föreliggande beräkningar kan det sammanlagda medelsbehovet för de anläggningar,
som vid föregående års budgetbehandling inräknades inom bidragsramen
22 milj. kronor, numera anges till ca 26,4 milj. kronor. Huvuddelen
därav avser anläggningar, som redan slutförts eller f. n. är under
uppförande. Något hänför sig emellertid till anläggningar, som kan komma
att påbörjas redan under innevarande budgetår, men för vilka beslut
om statsbidrag ännu inte fattats.

Utöver dessa anläggningar föreligger, enligt vad riksnämnden anmält,
planer på vissa ytterligare anläggningar, för vilka beslut om statsbidrag kan
aktualiseras före utgången av budgetåret 1956/57. Av handlingarna i ärendet
framgår att det sammanlagda medelsbehovet för dessa nytillkommande
anläggningar enligt riksnämndens beräkningar f. n. skulle kunna anges till
ca 7,6 milj. kronor. Departementschefen finner det i och för sig önskvärt,
att tillgången till bombsäkra cisternutrymmen ökas. I nuvarande läge är departementschefen
emellertid inte beredd att tillstyrka en utbyggnad av den
omfattning riksnämnden föreslagit. Utöver de anläggningar, som enligt vad
ovan sagts varit avsedda att inrymmas under den för innevarande budgetår
anmälda bidragsramen, kan departementschefen sålunda för tiden intill ut -

60

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

gången av nästkommande budgetår endast förorda nytillkommande anläggningar
med ett beräknat medelsbehov av sammanlagt högst 4 miljoner
kronor.

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 september 1955 har särskilda
sakkunniga tillkallats med uppgift att efter överläggningar med oljebranschen
och övriga berörda grenar av näringslivet framlägga förslag rörande
den fortsatta lagringen av oljeprodukter. I de sakkunnigas uppdrag ingår
bl. a. att klarlägga under vilka former kraven på skyddad lagring av dessa
produkter på längre sikt skall tillgodoses. I direktiven framhålles, bl. a., att
en omprövning nu bör ske av reglerna för finansiering av bombsäkra cislernanläggningar
jämlikt 1948 års kungörelse angående statsbidrag till sådana
anläggningar. Därvid rekommenderas den lösningen att genom ändrad
lagstiftning föreskriva skyldighet för importörer, storkonsumenter m. fl.
att hålla viss del av tvångslagren av oljeprodukter i skyddade utrymmen.
En utgångspunkt för de sakkunnigas undersökning av förutsättningarna
för en dylik omläggning bör enligt direktiven vara, att de faktiska merkostnaderna
för lagring i bombskvddade anläggningar skall få slås ut på
produktpriserna.

Det kan ännu inte förutses när resultaten av de sakkunnigas arbete kommer
att föreligga. Utredningen kommer emellertid att bedrivas med skyndsamhet.
Med hänsyn till den omläggning, som sålunda inom kort kan aktualiseras,
anser departementschefen det angeläget att i förekommande beslut
om sådana cisternanläggningar, vilka ännu inte påbörjats, hålla möjligheten
öppen för finansiering enligt den ändrade lagstiftning på området
som kan komma att föreligga, innan anläggningarna är slutförda. Detta innebär
att det medelsbehov, som enligt ovan angivna beräkningar förutses
för statsbidrag till dessa anläggningar, helt eller till huvudsaklig del torde
komma att bortfalla. För att anläggningsverksamheten på detta område ej
skall avstanna innan de tilltänkta nya finansieringsreglerna blivit utformade
och antagna torde Kungl. Maj:t böra äga befogenhet att alltjämt i överensstämmelse
med hittills gällande regler ställa i utsikt statsbidrag till nya
anläggningar i den omfattning riksdagen medgiver.

Departementschefen finner ej anledning till erinran mot riksnämndens
beräkning av de merkostader, drygt 8 milj. kronor, som till följd av kostnadsstegringar
m. in. uppstått eller väntas uppstå vid utförande av här ifrågavarande
anläggningar. Det torde emellertid få förutsättas, att Kungl. Maj :t
bevakar möjligheterna att för varje enskilt projekt begränsa statens bidragsskyldighet
beträffande dessa slag av kostnader.

Medelsbehovet under anslaget bör beräknas på grundval av de utbetalningai,
som kan väntas bli aktuella. Den medelsanvisning, som erfordras
t. o. m. utgången av budgetåret 1956/57, uppskattar departementschefen
till sammanlagt 5,6 milj. kronor. Därvid har förutsatts att några utbetalningar
före nämnda tidpunkt ej skall ske i fråga om de anläggningar, där
Kungl. Maj :ts beslut om statsbidrag ännu inte meddelats. Av det sålunda angi''
na sammanlagda medelsbehovet t. o. m. nästa budgetår kommer redan

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

61

under innevarande budgetår ett belopp av 1,5 milj. kronor att aktualiseras
genom anspråk på utbetalningar av bidrag till sådana anläggningar, som
redan är färdigställda eller är under uppförande. Med hänsyn därtill kommer
departementschefen att göra hemställan om anvisning å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1955/56 av ytterligare 1,5 milj. kronor för
ifrågavarande ändamål. Återstoden av medelsbehovet (5,6 —1,5=) 4,1
milj. kronor föreslås skola anvisas under anslaget för budgetåret 1956/57.

Utskottet får — under erinran om att riksdagen numera till Bidrag till
uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisat ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor —- tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag under förevarande
punkt. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att alltjämt i överensstämmelse
med hittills gällande regler ställa i utsikt statsbidrag till nya
cisternanläggningar i den omfattning, riksdagen medgiver.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av bombsäkra
cisternanläggningar för flytande bränslen för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 100 000 kronor.

Diverse

91 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 104 och 105, s. 160)
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 925 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Sjöfartsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 408 000 kronor.

92 :o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 106, s. 160—162), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 24 000 kronor.

62

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

93:o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 107, s. 162—164) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 225 000
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 125 000 kronor.

Från anslaget bestrids dels samtliga kostnader för svenska delegationen
för nordiskt ekonomiskt samarbete, svenska kommittén för nordiskt ekonomiskt
samarbete och svenska kommittén för nordiska patent, dels hälften
av kostnaderna i anledning av det svenska medlemskapet i den isländskskandinaviska
trafikkommittén, dels ock vissa kostnader i samband med
överläggningar mellan representanter för de nordiska patentverken i frågor
av betydelse för det nordiska patentsamarbetet. Medel under anslaget har
emellertid beräknats endast för kostnaderna för svenska delegationen resp.
svenska kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete samt det nordiska
patentverkssamarbetet (jfr X ht 1955 s. 132—133). Svenska kommittén för
nordiska patent tillkallades den 27 januari 1955 i anslutning till Nordiska
rådets rekommendation nr 29/1954. Beträffande direktiv för kommitténs arbete
samt utsedda kommittéledamöter hänvisas till årets riksdagsberättelse
(I H 25). Den isländsk-skandinaviska trafikkommittén tillsattes i juni 1955
med anledning av Nordiska rådets rekommendation nr 7/1955 (jfr årets
riksdagsberättelse I K 24). Trafikkommitténs uppdrag beräknas bli slutfört
vid årsskiftet 1956—1957. Såväl delegationens och de övriga kommittéernas
arbete som det nordiska patentverkssamarbetet kommer att forgå under
hela nästa budgetår.

Större delen av utgifterna under anslaget avser svenska delegationen
resp. svenska kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete. Vid anmälan
av förevarande punkt i 1955 års statsverksproposition befann sig ifrågavarande
nordiska ekonomiska samarbete på ett förberedande stadium. Det var
därför, framhåller departementschefen, förenat med stora svårigheter alt beräkna
medelsbehovet för delegationen och kommittén. Numera vunna erfarenheter
av dessas verksamhet visar, att kostnaderna härför under såväl
innevarande som nästa budgetår väntas komma att med cirka 70 000 kronor
överstiga det medelsbelopp som för nu löpande budgetår beräknats för ändamålet.
Kostnadsökningen föranleds delvis av 1955 års löne- och prisstegringar.
Utgifterna för patentkommittén torde komma att uppgå till cirka 30 000
kronor under såväl nu löpande som nästa budgetår. Kostnaderna under ifrågavarande
anslag i anledning av det svenska medlemskapet i den isländskskandinaviska
trafikkommittén beräknas för innevarande resp. nästa budgetår
till 2 500 kronor. Å andra sidan väntas utgifterna under anslaget för
det nordiska patentverkssamarbetet ettvart av samma budgetår komma att
bli ungefär 2 500 kronor lägre än som beräknats för innevarande budgetår.

Medelsbehovet för de ändamål, som avses med förevarande anslag, beräknas
sålunda komma att för saväl innevarande som nästa budgetår med
100 000 kronor överstiga det för budgetåret 1955/56 anvisade beloppet. Med

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

63

hänsyn härtill avser departementschefen att göra hemställan om anvisning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 av ytterligare 100 000
kronor för ifrågavarande ändamål ävensom förorda, att anslaget för budgetåret
1956/57 uppföres med ett till 225 000 kronor ökat belopp.

Utskottet får — under erinran om att riksdagen numera till Administrationskostnader
för nordiskt ekonomiskt samarbete å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1955/56 anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor
— tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 225 000 kronor.

94 :o) Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 108, s. 164—169) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.

Under denna anslagsrubrik har riksdagen år 1949, år 1950, år 1953 och
år 1955 anvisat reservationsanslag av sammanlagt 2 150 000 kronor. Nettoutgifterna
från anslaget har för budgetåren 1948/49—1954/55 uppgått till
respektive ca 70 000, 590 000, 453 000, 289 000, 356 000, 121 000 och 118 000
kronor. Reservationen å anslaget den 1 juli 1955 utgjorde 102 553 kronor.

Anslaget utnyttjas under inseende av ett i februari 1949 bildat samarbetsorgan,
benämnt Ekonomisk information. I detta organ, som arbetar under
ordförandeskap av statsrådet Sven Andersson, ingår representanter för
Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens
centralorganisation. För närmare kännedom om Ekonomisk informations
tidigare verksamhet torde få hänvisas till prop. nr 83/1950 och nr
1/1953, bil. 12, p. 45.

I föregående års statsverksproposition anförde dåvarande departementschefen
att frågan i vilken omfattning och i vilka former Ekonomisk informations
verksamhet i fortsättningen lämpligen skulle bedrivas borde närmare
övervägas. Bl. a. borde därvid undersökas huruvida verksamheten till
någon del kunde anförtros andra befintliga organ, som sysslar med likartade
arbetsuppgifter.

I anslutning till vad sålunda anfördes har inom Ekonomisk information
den 3 september 1955 upprättats en promemoria angående frågan om organets
fortsatta verksamhet.

I promemorian erinras om att Ekonomisk informations allmänna uppgift
vid organets tillkomst år 1949 angivits vara att stödja det arbete som utfördes
inom den under ordförandeskap av statsrådet Sköld arbetande kommittén
för produktions- och exportökning. Enighet rådde i vårt land om att

64

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

höjningar av levnadsstandarden och utbyggnad av socialpolitiken var möjliga
endast om produktionen fortsatte att öka. Detta förutsatte i sin tur att
den ekonomiska stabiliteten bevarades. Såsom hinder för en önskvärd utveckling
nämndes bl. a. bristen på arbetskraft inom vissa nyckelområden,
frånvarofrekvensen på arbetsplatsen, den särskilt bland ungdomen framträdande
överrörligheten, den onormalt höga olycksfallsfrekvensen och industribrandrisken.
Det ansågs mot denna bakgrund befogat med en mera intensiv
upplysningsverksamhet för att skapa ökad förståelse för lägets krav
och för de insatser av olika slag som erfordrades av olika samhällsgrupper.
Verksamheten inom Ekonomisk information inriktades i enlighet med vad
sålunda anförts från början på såväl upplysning beträffande utvecklingstendenserna
och den aktuella situationen för vår samhällsekonomi som mera
konkreta och till vissa områden begränsade kampanjer för att motverka
framträdande produktionshämmande företeelser. Den allmänt ekonomiska
upplysningsverksamheten bedrevs i stort sett genom utgivning av broschyrer,
som i populär och lättillgänglig form meddelade uppgifter beträffande
det då aktuella ekonomiska långtidsprogrammet och sammanfattningar av
konjunkturinstitutets rapporter och nationalbudgeten. I en brevkurs lämnades
en allmän orientering om den aktuella samhällsekonomiska situationen.
I samarbete med konjunkturinstitutet igångsattes utgivning av den periodiska
publikationen Konjunktur journalen. Den verksamhet som avsåg att
motverka produktionshämmande företeelser bedrevs genom utgivande av
en broschyr samt med hjälp av affischer, filmer, press och radio m. m. Härvid
belystes den hämmande inverkan på produktionsutvecklingen som åstadkoms
av bortovaro från arbetsplatsen, överrörlighet, otillräcklig yrkesutbildning
och olycksfall i arbetet. Åtgärder vidtogs också för att aktivisera företagsnämndernas
verksamhet främst beträffande förslagsverksamheten. Senare
medverkade Ekonomisk information — genom medelsanvisning och på
annat sätt — i en av Arbetarskyddsnämnden genomförd kampanj för bättre
arbetarskydd samt i en kampanj för ökad yrkesutbildning.

I promemorian konstateras, att de produktionshämmande företeelser och
den allmänt samhällsekonomiska problematik, som år 1949 motiverade tillkomsten
av Ekonomisk information, alltjämt har aktualitet. I dagens läge
kan sålunda förebringas i stort sett samma skäl för en upplysnings- och
propagandaverksamhet liknande den som Ekonomisk information bedrev
under de första verksamhetsåren.

Beträffande frågan vem som bör bedriva en verksamhet av detta slag anföres
i promemorian i huvudsak följande. I den mån verksamheten avser
propaganda för exempelvis bättre arbetarskydd och ökad vaksamhet i anledning
av olycksfall i arbetet eller för att åstadkomma en utvidgad yrkesutbildning,
förefaller naturligt att andra organ än Ekonomisk information
svarar för verksamheten. Andra frågor som mer eller mindre är beroende av
förhållandena på arbetsplatserna kan däremot svårligen upptagas utan medverkan
av ett gemensamt samlande organ. För en mera allmän ekonomisk
upplysning rörande aktuella samhällsekonomiska problem finns för närvarande
icke något annat gemensamt organ än Ekonomisk information.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

65

I promemorian diskuteras vidare huruvida en allmän ekonomisk upplysningsverksamhet
bör ingå i Ekonomisk informations arbete. Därvid anförs
att det torde vara väl motiverat att bibringa medborgarna ökad upplysning
i grundläggande samhällsekonomiska problem. Riktpunkten för en av Ekonomisk
information bedriven verksamhet av delta slag måste vara att den
icke skall kunna klandras ur politisk synpunkt samt att den för arbetsmarknadsorganisationerna
framstår såsom önskvärd.

Sammanfattningsvis framläggs i promemorian tre alternativ beträffande
frågan om verksamheten inom Ekonomisk information. Enligt det första alternativet
skall verksamheten bedrivas i enlighet med de riktlinjer som
uppdrogs vid starten. Den skall sålunda inriktas på att motverka förekommande
produktionshämmande företeelser samt i övrigt verka för produktivitetsfrämjande
åtgärder bl. a. genom företagsnämnderna, allt under förutsättning
att annat statligt eller privat organ ej utför dylik verksamhet.
Såsom allmän bakgrund till detta arbete skall bedrivas upplysning om aktuella
samhällsekonomiska förhållanden på grundval av aktuellt material från
officiella institutioner eller de i organet samverkande organisationerna. Det
andra alternativet innebär i stort sett samma uppläggning av verksamheten;
dock skall någon allmän ekonomisk upplysning icke förekomma enligt detta
alternativ. Som ett tredje alternativ uppställes, att verksamheten helt upphör.

över promemorian har yttranden avgivits av de i Ekonomisk information
medverkande sammanslutningarna, nämligen Svenska arbetsgivareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation.

I anslutning till den promemoria, för vilken redogjorts i det föregående,
samt däröver avgivna yttranden har i en inom handelsdepartementet upprättad
promemoria den 10 november 1955 föreslagits, att Ekonomisk information
i fortsättningen skall bedriva viss kontinuerlig informationsverksamhet
i allmänna ekonomiska frågor. Verksamheten föreslås grundad på
det officiella material, som framläggs av offentliga utredningar, konjunkturinstitutet
och andra statliga organ. Då så befinnes särskilt motiverat bör
propagandaaktioner mot produktivitetshämmande företeelser kunna förekomma.

För ifrågavarande verksamhet beräknas enligt promemorian ett medelsbehov
för budgetåret 1956/57 av 240 000 kronor. Av detta belopp avses
200 000 kronor för utgivande av tre broschyrer, var och en i en upplaga av
250 000 exemplar. Broschyrerna skall utarbetas på grundval av material från
den pågående utredningen om en långtidsprognos för perioden 1956—1960,
från statsverkspropositionen 1956 samt från konjunkturinstitutets rapporter.
Återstoden av beloppet, 40 000 kronor, avses för propagandakampanjer
i produktivitetsfrämjande syfte.

över de båda promemoriorna samt i ärendet avgivna yttranden har ytterligare
utlåtanden inhämtats från statskontoret och konjunkturinstitutet.

Departementschefen framhåller, att av de uttalanden, som gjorts i samband
med behandlingen av frågan om den fortsatta verksamheten vid sam 5

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 10

66

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

arbetsorganet Ekonomisk information, synes framgå, att det föreligger ett
behov att också i fortsättningen sörja för en i lättillgänglig form upplagd
upplysning rörande allmänna ekonomiska frågor. Mot tanken att staten
skulle svara för och bekosta en dylik upplysningsverksamhet har icke rests
några invändningar. Flertalet av remissinstanserna, däribland även statskontoret,
har i huvudsak icke haft något att erinra mot de föreslagna riktlinjerna
för verksamheten. Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser
departementschefen sig -— utan att vilja taga ställning på längre sikt —
böra förorda, att verksamheten inom Ekonomisk information för nästa
budgetår planeras och bedrives i väsentlig överensstämmelse med ifrågavarande
förslag. Verksamheten bör sålunda omfatta dels en populärt bållen
upplysning i allmänt samhällsekonomiska frågor, baserad på officiellt material,
dels i den mån så prövas erforderligt särskild propagandaverksamhet
för att motverka produktivitetshämmande företeelser. De vid remissbehandlingen
gjorda erinringarna synes förtjäna att närmare övervägas inom Ekonomisk
information.

I anledning av utav Landsorganisationen framfört förslag om utredningrörande
ett särskilt samhällsorgan för ekonomiska upplysnings- och produktivitetsfrågor
erinrar departementschefen om att Kungl. Maj:t den 18
november 1955 utsett en representant för handelsdepartementet att jämte
särskilda, av centralkommittén för produktivitetsfrågor och svenska nationalkommittén
för rationell organisation utsedda delegerade överlägga bl. a.
om möjligheterna att samordna och effektivisera den inom landet bedrivna
produktivitetsfrämjande verksamheten.

Till kostnaderna för Ekonomisk informations verksamhet under nästa
budgetår beräknar departementschefen ett belopp av 200 000 kronor. Medlen
anses böra anvisas under förevarande anslag.

Utskottet har icke något att erinra mot att verksamheten inom Ekonomisk
information för nästa budgetår planeras och bedrives i enlighet med vad
departementschefen förordat. Ej heller beräkningen av kostnaderna för
verksamheten under nästa budgetår, 200 000 kronor, har givit utskottet
anledning till erinran. Medel för ändamålet torde i enlighet med departementschefens
förslag böra anvisas under förevarande anslag. Anslagshöjningen
för nästa budgetår uppgår till 150 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till U pplgsningsarbete avseende produktions-
och exportfrågor för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

95:o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 109, s. 169 och 170) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1956/57 anvisa elt anslag av 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

67

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Axel Andersson in. fl. (1:211) och den andra inom andra
kammaren av herr Kollberg m. fl. (11:448) hemställts, att riksdagen vid
behandlingen av förevarande anslag måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om skyndsam utredning om det allmännas inställning till
frågan om upplysningsverksamheten i utlandet angående Sverige och förslag
till de åtgärder som befinnas påkallade för ett utvidgat tillgodoseende
av samhällsintressena på detta område, speciellt med hänsyn till de
stegrade internationella anspråken.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 448.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Svenska turisttrafikförbundet har hemställt, alt anslaget höjes med
400 000 kronor.

Svenska turisttrafikförbundets upplysningsverksamhet i syfte att främja
den utländska turisttrafiken till Sverige är enligt departementschefens
mening av stort värde för landet. Departementschefen kan emellertid icke
tillstyrka någon höjning av bidragsanslaget till förbundet utan förordar, att
anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 500 000 kronor.

Utskottet. Turisttrafikförbundets huvuduppgift är att verka för en ökning
av turisttrafiken från utlandet och att utveckla vårt lands turistväsen.
Utskottet har tidigare understrukit den stora betydelsen av denna verksamhet.
Förbundet, som de senare åren arbetat under tämligen blygsamma
ekonomiska förhållanden, har för nästa budgetår begärt, att statsanslaget
till dess verksamhet höjes med 400 000 kronor. Kungl. Maj :t anser sig dock
böra räkna med oförändrat anslag, 500 000 kronor. Även om utskottet anser
goda skäl tala för att åt förbundet beredas större ekonomiska möjligheter
för att kunna intensifiera sin verksamhet, finner utskottet sig i rådande
läge icke böra frångå Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning. Utskottet
förutsätter emellertid, att förbundet liksom hittills kan påräkna
bidrag från handels- och sjöfartsfonden för tillfälligtvis uppkommande
behov.

I de båda föreliggande motionerna har hemställts om utredning rörande
det allmännas inställning till frågan om upplysningsverksamheten i utlandet
angående Sverige och förslag till eventuella åtgärder för ett vidgat tillgodoseende
av samhällsintressena på detta område. Det torde alltså här
vara fråga om ett främjande icke blott av kulturutbytet och förståelsen
mellan olika folk utan även av turistväsendet. Den i motionerna berörda
frågan torde därför avse den verksamhet, som bedrives såväl av Svenska
institutet för kulturellt utbyte med utlandet som av Turisttrafikförbundet.
Under tredje huvudtitelns anslag till Upplysningsverksamhet i utlandet
angående Sverige har innevarande års riksdag beviljat bidrag till bl. a.
Svenska institutet. Vid sin behandling av detta anslag underströk utskottet

68

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

vikten av institutets verksamhet och ansåg angeläget, att Kungl. Maj :t toge
frågan om ökad medelsanvisning åt institutet under noggrant övervägande.
Utskottet vill vidare erinra om att den år 1949 tillsatta turistutredningen,
som hade att utreda frågan om den utländska turisttrafikens ekonomiska
betydelse för landet jämte därmed sammanhängande frågor, år 1951 avgav
betänkande i ämnet. Vid prövningen av utredningens förslag vid 1953 års
riksdag uttalades, att det icke syntes lämpligt att skapa ett gemensamt organ
för kulturutbyte och turistpropaganda. Ett nära prakiskt samarbete i
fråga om verksamheten såväl inom Sverige som utomlands borde emellertid
eftersträvas. Det ansågs därvid lämpligt, att Turisttrafikförbundet finge en
sådan sammansättning, alt det allmännas intressen bättre återspeglades. Utskottet
vill slutligen erinra om att en särskild samarbetsdelegation tillsatts
av Svenska institutet och Turisttrafikförbundet. Utskottet förutsätter, att de
myndigheter, som ha beröring med här ifrågavarande spörsmål, med uppmärksamhet
följa de i viss mån nya förhållanden, som den alltmer utökade
internationella turismen och det intensifierade internationella kulturutbytet
skapat, och vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas påkallade i anledning
av utvecklingen på dessa områden. Härvid torde särskilt böra beaktas
riktlinjerna för den statliga investeringsverksamheten i fråga om upplysningsarbetet
i utlandet. Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört torde
någon ytterligare utredning på ifrågavarande område icke vara behövlig.
Motionerna torde därför åtminstone för närvarande icke böra föranleda
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 500 000
kronor;

b) alt motionerna 1:211 och 11:448 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

96 :o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 110, s. 170 och 171), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta
stater för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 52 000
kronor.

97 :o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 112, s. 173) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 1 100 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm
väckt motion (II: 11) hemställts, att till Avsättning till fonden för frilufts -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956 69

livets främjande för budgetåret 1956/57 anslås ett belopp av 2 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.

Statens fritidsnämnd har hemställt, att anslaget höjes med 1 000 000
kronor.

Fritidsnämndens önskemål om ökat statligt stöd till anordningar för frilufts-
och semesterlivet finner departementschefen i och för sig behjärtansvärt.
Departementschefen kan emellertid inte tillstyrka, att anslaget höjes
med mer än 100 000 kronor. Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras
med ett belopp av 1 100 000 kronor. Vid anslagets utnyttjande bör, liksom
hittills skett, kravet på återhållsamhet i fråga om nya investeringar beaktas.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag, vilket innebär
en anslagshöjning av 100 000 kronor. Såsom departementschefen framhållit,
bör vid anslagets utnyttjande, liksom hittills skett, kravet på återhållsamhet
i fråga om nya investeringar beaktas.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 11, till Avsättning till fonden för
friluftslivets främjande för budgetåret 1956/57 anvisa ett
anslag av 1 100 000 kronor.

98:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 113) har riksdagen
redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 123), varom utskottet velat här

erinra.

99:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 177), innebärande en anslagshöjning av
50 000 kronor med hänsyn till de under 1955 inträffade lönehöjningarna för
statens tjänstemän, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 725 000 kronor.

100:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 115, s.
177), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

70

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

Uppskjutna frågor

101 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen punkten

4: Kommerskollegium: Avlöningar. Kommerskollegium: Omkostnader,

punkten 9: Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. Näringsfrihetsrådet: Omkostnader,

punkten 10: Ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar.
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader,
punkten 39: Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning,
punkten 40: Atomenergiforskning in. in. inom Aktiebolaget Atomenergi,
punkten 86: Bidrag till handelshögskolan i Stockholm,
punkten 87: Bidrag till handelshögskolan i Göteborg,
punkten 102: Statens handels- och industrikommission: Avlöningar. Statens
handels- och industrikommission: Omkostnader,
punkten 103: Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Statens priskontrollnämnd:
Omkostnader samt

punkten 111: Avsättning till fonden för idrottens främjande;
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 april 1956

På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet lm närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Olilon, Leander, Näsgård, Näsström, fröken Andersson, herrar Hesselbom,
I alsson, Gustaf Andersson, Einar Persson, Birger Andersson, Thun, Sunne
och Aastrup; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Åkerström, fröken Elmén, herrar Andersson
i Mölndal, Staxäng, Tliapper, Nililfors, Gustafsson i Skellefteå Hansson
i Skegrie, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka och Andreasson

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

71

Reservationer

1) vid punkten 37 (Bidrag till företagareföreningar in. fl.)

a) av herrar Ohlon, Näsgård, Pålsson, Sunne, Aastrup, Malmborg i Skövde,
fröken Elmén, herrar Staxäng, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå, Hansson
i Skegrie och Svensson i Stenkyrka vilka ansett att utskottet i anledning
av motionerna I: 21G och 11:453, 1:217 och 11:457, sistnämnda båda
motioner såvitt nu är i fråga, samt 11:555 bort föreslå höjning av investeringsanslaget
till Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. och att därför
det stycke i utskottets yttrande, som på s. 26 börjar med »Av skäl» och
på s. 27 slutar med »avstyrkas alltså», bort ha följande lydelse:

»Kapitalbehovet för småföretagen har under senare år väsentligt ökat.
Såsom departementschefen också framhållit har från företagareföreningarnas
sida anmälts behov av medel för utlåning, som icke oväsentligt överstiger
det belopp av inemot 5 000 000 kronor, som föreningarna beräknas disponera
under innevarande budgetår. På grund av knappheten på medel för
utlåning ha föreningarna nödgats iakttaga stor restriktivitet med avseende
å såväl antalet beviljade lån som lånebeloppens storlek. Vid beräknande av
låneanslaget bör jämväl tagas i beaktande, att det torde vara att förutse,
att nya föreningar komma att bildas, vilka befinnas böra komma i åtnjutande
av statsmedel för utlåning. I likhet med departementschefen synas utskottet
otvivelaktigt särskilda skäl föreligga för förbättrade kreditmöjligheter
på hantverkets och småindustriens område. Den av departementschefen
föreslagna anslagshöjningen torde dock icke vara tillräcklig för att företagareföreningarna
skola bliva i tillfälle att nöjaktigt fullfölja sin verksamhet.
Utskottet har vid övervägande av frågan om medelsanvisningens storlek
funnit sig böra föreslå, att anslaget i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag
höjes med 1 500 000 kronor till 4 500 000 kronor.»

b) av herr Gustaf Karlsson.

2) vid punkten 55 (Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer)
av herrar Karl Andersson och Staxäng.

3) vid punkten 62 (Statliga farledsarbelen) av herrar Karl Andersson,
Gustaf Karlsson, Malmborg i Skövde, Andersson i Mölndal och Staxäng,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 81 och II: 86 och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Departementschefen, som förklarat s:g icke vara beredd att tillstyrka
medel för några nya större företag, har förordat att anslaget uppföres med
50 000 kronor för fortsatt projekteringsverksamhet in. m. I de båda likalydande
motionerna I: 81 och II: 86 har å andra sidan hemställts att anslaget
anvisas med 500 000 kronor. Härav skulle 450 000 kronor tagas i anspråk
för att bestrida kostnaderna för visst arbete i farleden genom Toftösundet,
ingående som delföretag i ett av de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse
anmälda projekten.

Vid sin prövning av frågan har utskottet särskilt beaktat, att det vid bi -

72 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

fall till Kungl. Maj :ts förslag skulle bli nödvändigt att praktiskt taget helt
upphöra med den verksamhet som hittills, om ock i relativt blygsam omfattning,
bedrivits på förevarande område. Detta måste leda till, såsom i ovannämnda
motioner framhållits, att den befintliga arbetsorganisationen med
maskiner och mudderverk jämte tillhörande specialutbildad personal berövas
de arbetsuppgifter för vilka den är avsedd. En av dylika skäl framtvingad
avveckling av den på området redan verksamma organisationen
synes emellertid föga förenlig med god ekonomi. Rådande konjunkturläge
kan ej heller anses så ansträngt, att med hänsyn därtill hinder skulle föreligga
för att här åsyftade verksamhet bibehålies vid ungefär nuvarande
nivå. Då ett förverkligande av det i motionerna föreslagna projektet dessutom
är av stor praktisk betydelse för kusttrafiken i Bohuslän, har utskottet
funnit sig böra tillstyrka att anslaget till statliga farledsarbeten anvisas
med 500 000 kronor för nästa budgetår.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 81 och II: 86, till Statliga
farledsarbeten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.»

4j vid punkten 63 (Byggande av fiskehamnar) av fröken Andersson och
herr Skoglund i Doverstorp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

»Utskottet är väl medvetet om att utbyggnaden av landets fiskehamnar
hållits tillbaka under senare år. De från fiskarbefolkningen allt starkare
framförda kraven på effektiva och snara åtgärder på ifrågavarande område
äro därför väl befogade. Med hänsyn till såväl denna eftersläpning som omfattningen
av föreliggande behov hade en större medelsanvisning än den,
som Kungl. Maj:t nu äskat, varit önskvärd. I rådande konjunkturläge anser
utskottet sig emellertid icke böra frångå Kungl. Maj:ts förslag men förutsätter,
att möjligheterna för en framtida anslagsförstärkning noggrant prövas.
De i ämnet väckta motionerna avstyrkas alltså.

Utskottet har icke något att erinra mot att, i avvaktan på pågående översyn
av den av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda planen för byggande
av fiskehamnar, vissa avsteg från denna plan må göras, där Kungl.
Maj :t finner så erforderligt för att de mest trängande behoven av nya fiskehamnsanläggningar
skola kunna tillgodoses.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 14 och II: 22, I: 214 och II: 456
samt 11:40, till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000 kronor.»

5) vid punkten 95 (Bidrag till svenska turisttrafikförbundet) av herr
Nihlfors.

660551 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag