Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
1
Nr 21
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni
1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., så ock om
fortsatt giltighet av samma lag m. m., dels ock i
ämnet väckta motioner.
Genom en den 6 april 1956 dagtecknad proposition, nr 168, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj:t
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering
m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma lag;
2) lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 480) om kontroll av
upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m., så ock om fortsatt giltighet
av samma lag;
3) lag med vissa bestämmelser om hyresrätt vid äktenskaps upplösning
in. m.;
4) lag med vissa bestämmelser, som skola iakttagas sedan hyresregleringen
upphört; samt
5) lag om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal.
Utöver propositionen har till utskottets behandling hänvisats
dels sju före propositionens avlämnande väckta motioner, nämligen
inom första kammaren,
nr 354 och 355 av herrar Norling och öhman samt
nr 458 av herr Ewerlöf m. fl.
samt inom andra kammaren nr 274 och 275 av herr Johansson i Stockholm
m. fl.,
nr 289 av herr von Friesen och
nr 596 av herr Hjalmarson m. fl.
dels ock fjorton i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen
inom första kammaren,
nr 583 av herr Larsson, Nils Theodor, m. fl.,
nr 584 av herr Magnusson,
nr 585 av herrar Norling och Persson, Helmer,
nr 586 av herr Bergh, Ragnar,
nr 587 av herr Lindblom m. fl. och
nr 588 av herrar Lindblom och De Geer
samt inom andra kammaren,
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 3 avd. Nr 21
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
nr 766 av herr Rubbestad m. fl.,
nr 767 av herr Engkvist m. fl.,
nr 768 av herr Gezelius m. fl.,
nr 769 av herr Johansson i Stockholm m. fl.,
nr 770 av fröken Wetterström,
nr 771 av herr Ståhl,
nr 772 av herr Ståhl m. fl., och
nr 773 av herr Carlsson i Stockholm m. fl.
Av motionerna är följande parvis likalydande, nämligen I: 354 och II: 275,
1:355 och 11:274, 1:458 och 11:596, 1:583 och 11:766, 1:584 och 11:770,
1:585 och II: 769, I: 586 och II: 768, I: 587 och II: 772 samt I: 588 och II: 771.
beträffande innehållet i propositionen och motionerna får utskottet, i den
mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till dessa.
Propositionens huvudsakliga innehåll
En successiv avveckling av hyresregleringen föreslås skola påbörjas den
1 juli 1956. Genom beslut av Kungl. Maj:t skall sålunda hyresregleringslagen
och bostadsrättskontrollagen kunna bringas att upphöra i ort eller
del av ort, där läget på bostadsmarknaden icke kräver fortsatt hyresreglering.
Skulle avvecklingen föra med sig stora hyresstegringar, skall dock
hyresregleringen kunna återinföras. Vidare föreslås, att bestämmelserna i
hyresregleringslagen om hyreskontroll (men ej stadgandena om uppsägningsskydd)
skall upphöra att vara tillämpliga i fråga om lägenheter i hus,
för vilket utgått tertiär- eller egnahemslån, vilket slutligt beviljats efter den
30 juni 1956. Hyrorna för sådana lägenheter skall i fortsättningen bestämmas
i samband med lånets beviljande. Hyresregleringen skall dock gripa in,
om lånet uppsäges till betalning eller om lägenhet uthyres i andra hand. I
fråga om bostadsupplåtelse i hotell- eller pensionatrörelse föreslås slutligen
att hyresregleringslagen skall vara tillämplig endast för de minsta hotellens
och pensionatens del.
Med nyss angivna begränsningar föreslås hyresregleringslagstiftningen
få sin giltighetstid förlängd med ett år. Tillika föreslås vissa materiella
ändringar i lagstiftningen. Bl. a. skall grundhyran kunna nedsättas, om
lägenhetens skick avsevärt försämrats eller om de hyresgäst tillkommande
förmånerna påtagligt inskränkts.
Avvecklingen av hyresregleringen ger upphov till särskilda problem. Sålunda
erfordras övergångsbestämmelser för att i olika hänseenden reglera
förhållandena under tiden närmast efter avvecklingen. Förslag till sådana
övergångsbestämmelser framlägges. I propositionen framhålles vidare, att
den allmänna hyreslagen i motsats till hyresregleringslagen icke bereder hyresgästen
ett tillfredsställande skydd i hans besittning till den förhyrda lä
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år W56
3
genheten. För att råda bot mot denna brist, föreslås en lagstiftning om besittningsskydd
för hyresgäst, avsedd att träda i tillämpning på de orter, där
hyresregleringslagens bestämmelser om uppsägningsskydd icke gäller. Lagen
förutsättes skola gälla som ett provisorium för de närmaste åren. Avsikten
är att senare utarbeta definitiva bestämmelser i ämnet, vilka då bör
infogas i den allmänna hyreslagen. Enligt den föreslagna nya lagen får hyresgäst
i princip rätt till nytt hyresavtal, då den tidigare hyrestiden löper
ut. Principen måste dock vidkännas åtskilliga undantag. Hyresvillkoren
skall i första hand bestämmas genom överenskommelse mellan hyresvärd
och hyresgäst. Kan de ej enas, skall avtalet upptaga de villkor, som hyresvärden
fordrar. Begär han hyra, som avsevärt överstiger hyran för jämförliga
lägenheter i orten, eller annat villkor, som strider mot god sed i hyresförhållanden,
eller är hans krav eljest otillbörligt, skall dock avtalet i denna
del upptaga samma bestämmelse som det tidigare hyresavtalet. Tillämpningen
av den nya lagen föreslås skola ankomma på allmän domstol dock med
rätt för parterna att i stället vända sig till medlingsnämnd för hyrestvister.
Genom lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m. (hyresregleringslagen)
har stadgats begränsning av hyrans storlek för flertalet lägenheter,
möjlighet till tvångsförlängning av hyresavtal och reglering av
vissa andra hyresförhållanden. Som ett komplement härtill har genom lagen
den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse
av bostadsrätt m. m. (bostadsrättskontrollagen) införts reglering av lägenhetsförvärv,
som grundats på bostadsrätt och andra former av bostadskooperation.
Båda lagarna äger tillämpning i alla städer, köpingar och municipalsamhällen,
vilkas invånarantal vid 1942 års ingång uppgick till minst
2 000, samt dessutom, efter särskilda förordnanden av Kungl. Maj :t, i inemot
300 andra orter. Till hyresregleringslagen ansluter sig lagen den 28
maj 1948 (nr 245) med vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad
eller äktenskapsskillnad m. in., som vid upplösning av äktenskap reglerar
förhållandet mellan makarna såvitt angår av dem hyrd bostadslägenhet.
De tre nu nämnda lagarna gäller till och med den 30 september 1956.
I sitt den 27 september 1955 dagtecknade slutbetänkande (SOU 1955:35)
har hyresregleringskommittén framlagt förslag om en successiv avveckling
av hyresregleringen. Förslaget förutsätter att hyresregleringslagstiftningen
i princip erhåller förlängd giltighetstid samtidigt som lagen bringas att
upphöra för vissa slag av lägenheter och möjlighet öppnas att sätta lagen
ur kraft för särskilda orter. Statens hyresråd har därefter i skrivelse den
16 januari 1956, i anslutning till avgivet yttrande över kommitténs förslag,
tillstyrkt att lagstiftningen i princip förlängcs till och med den 30 september
1957.
Förslaget om avveckling av hyresregleringen aktualiserar frågan om ändringar
i den allmänna hyreslagstiftningen. De mest trängande av de hithörande
spörsmålen har upptagits i en inom justitiedepartementet utarbetad
promemoria om besittningsskydd för hyresgäst, dagtecknad den 28 november
1955 (SOU 1955: 46).
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
Läget på bostadsmarknaden
I propositionen redogöres för en undersökning rörande läget på bostadsmarknaden
som pågår inom bostadsstyrelsen. Härom hän-visas till propositionen
(s. 38).
Departementschefen
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anför bl. a. följande.
Lagstiftningen om hyresreglering tillkom och har upprätthållits för att
mildra verkningarna av den brist på bostäder och andra lägenheter, som
rått i vårt land alltsedan början av 1940-talet. Regleringen har alltså en klar
kristidskaraktär. Det ligger i sakens natur att en sådan lagstiftning icke
bör behållas i vidare omfattning eller under längre tid än som är nödvändigt.
Någon meningsskiljaktighet torde icke heller råda om att hyresregleringen
bör avvecklas så snart omständigheterna det medger.
När en avveckling skall göras, även om detta blott sker i begränsad utsträckning,
måste vissa lagtekniska problem vara lösta. Hyresregleringen är
nämligen så konstruerad, att den icke utan komplikationer kan övergå i en
oreglerad marknad. Sålunda ingriper regleringen på olika sätt i avtalsförhållandena,
och det är icke klart vilka avtalsbestämmelser som skulle bli tilllämpliga,
om regleringen utan vidare upphör. Det behövs därför övergångsbestämmelser,
i första hand rörande hyrans storlek och hyrestidens längd.
Under hyresregleringens giltighetstid har vidare den uppfattningen vuxit sig
stark i vida kretsar, att hyresgäst även under normala tider bör åtnjuta skydd
mot obefogade uppsägningar från hyresvärdens sida. Som jag kommer att
utveckla i det följande, bereder den allmänna hyreslagen icke hyresgästen
ett tillfredsställande skydd i hans besittning till den förhyrda lägenheten.
Hyresregleringen torde därför icke kunna avvecklas förrän en reform genomförts
på denna punkt.
I båda de nämnda frågorna föreligger numera utarbetade förslag. Hyresregleringskommittén
har sålunda i sitt slutbetänkande upptagit spörsmålet
om övergångsbestämmelser i anledning av hyresregleringens avveckling och
i den förut omtalade departementspromemorian har framlagts förslag till
en lagstiftning om besittningsskydd för hyresgäst. Förslagen har därefter
överarbetats inom justitiedepartementet och torde nu böra föranleda lagstiftning.
Jag återkommer i det följande till dessa frågor.
De lagtekniska hinder, som hittills mött mot en avveckling av hyresregleringen,
torde alltså nu kunna överkommas. Fråga är då, om och i vad mån
läget på bostadsmarknaden medger att regleringen häves. Av den i det
föregående återgivna preliminära redovisningen av läget på bostadsmarknaden
i början av innevarande år synes framgå att bostadsbristen icke
visat tendens att lätta. I flertalet större och medelstora orter föreligger alltjämt
ett betydande underskott på bostadslägenheter. Å andra sidan vore
det förhastat att draga den slutsatsen av materialet, att läget skulle omöj
-
5
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
liggöra en avveckling även i begränsad utsträckning. Det är med hänsyn
till vad som framkommit visser ligen uppenbart, att hyresregleringen icke
nu kan avvecklas i sin helhet. Men det bör vara möjligt att påbörja en
successiv avveckling av regleringen redan under innevarande år. I viss omfattning
torde den nämligen kunna undvaras, och det är som jag framhållit
angeläget att regleringen icke upprätthålles i vidare mån än som kan
anses påkallat. Det är också i och för sig lämpligt att gå fram i etapper,
när det gäller att avveckla en lagstiftning av så djupt ingripande betydelse
för samhällslivet som hyresregleringen. Under avvecklingens gång kommer
erfarenheter att vinnas, som bör kunna bli till nytta vid det fortsatta
arbetet.
Jag vill alltså förorda att hyresregleringslagstiftningen — vilken förutom
hyresregleringslagen omfattar bostadsrättskontrollagen och lagen med vissa
bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad m. m.
— nu i princip förlänges för ytterligare ett år samt att därjämte sådana
lagändringar genomföres att en successiv avveckling av hyresregleringen
kan påbörjas.
Förslaget till lag med vissa bestämmelser om hyresrätt vid äktenskaps
upplösning m. m.
I lagen den 28 maj 1948 med vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad
eller äktenskapsskillnad m. m. regleras den situationen att vid hemskillnad,
äktenskapsskillnad eller återgång av äktenskap tvist uppstår mellan
makarna om vem som skall få behålla bostadslägenhet, som förhyrts
för deras gemensamma bruk. I lagen stadgas, att hyresrätten till lägenheten
i sådant fall skall på makes begäran genom bodelning eller skifte tilläggas
endera av makarna. Detta gäller även om hyresrätten icke skulle utgöra
giftorättsgods eller samfälld egendom. Företräde skall tillkomma den make,
som med beaktande av samtliga omständigheter kan anses bäst behöva lägenheten.
Lagen avgör endast hur tvisten om lägenheten skall avgöras makarna
emellan. Huruvida den make, som fått hyresrätten sig tillagd, även skall
kunna inträda i rättsförhållandet gentemot hyresvärden, beror i princip av
dennes samtycke. Vägrar hyresvärden maken att övertaga lägenheten, kan
emellertid i ort, där hyresregleringslagen gäller, hyresnämnd med stöd av
8 a § tredje stycket i sistnämnda lag förordna att maken skall äga övertaga
lägenheten. Förutsättningen för att sådant förordnande skall få meddelas
är att hyresvärdens vägran finnes vara obillig. Är åter hyresregleringslagen
icke tillämplig — lagen den 28 maj 1948 gäller över hela riket, alltså icke
endast i de orter, som omfattas av hyresregleringen — har maken för närvarande
icke någon möjlighet att mot hyresvärdens vilja få övertaga en lägenhet,
som förhyrts av andre maken.
Lagen den 28 maj 1948 beröres icke av den avveckling av hyresregleringen,
som förordats i det föregående. Det kan ifrågasättas, om icke dess be
-
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
stämmelser har en uppgift att fylla även under normala förhållanden på
bostadsmarknaden. Den brist i bestämmelsernas effektivitet, som för närvarande
föreligger i den mån hyresregleringslagen icke tillika är tillämplig,
kommer att i betydande utsträckning undanröjas genom de stadganden som
föreslås i 2 § andra stycket lagen om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt
hyresavtal. Skall bestämmelserna förlänas permanent giltighet, torde de
emellertid böra inarbetas i annan lagstiftning, närmast kanske i giftermålsbalken.
Fråga härom torde få upptagas i annat sammanhang. I avbidan härpå
synes bestämmelsernas giltighetstid böra förlängas med ett år.
Hyresregleringskommittén har i sitt slutbetänkande föreslagit viss utvidgning
av lagens tillämplighetsområde. Såsom framgår av det redan anförda
gäller lagen vid hemskillnad, äktenskapsskillnad och återgång av äktenskap
men däremot icke i den situation som inträder, då äktenskap upplöses genom
ena makens död. Ej heller är 8 a § tredje stycket hyresregleringslagen
här tillämpligt. Kommittén förordar att lagen den 28 maj 1948 ävensom nyss
angivna stadgande i hyresregleringslagen ändras så, att de kommer att omfatta
även detta fall.
Bakgrunden till stadgandena i lagen den 28 maj 1948 ävensom det samtidigt
tillkomna tredje stycket i 8 a § hyresregleringslagen var (jfr prop.
212/1948 s. 31—43) att det yppats tvekan, huruvida hyresrätt kunde anses
ingå i giftorättsgemenskapen eller, om äldre giftermålsbalken var tillämplig,
i den samfällda egendomen och alltså vara av natur att böra medtagas
vid bodelning eller skifte. I fråga om äktenskap, varå reglerna i nya giftermålsbalken
var tillämpliga, tillkom också att det kunde ifrågasättas, huruvida
icke — även om hyresrätten ansågs ha karaktär av giftorättsgods —
hinder mötte mot att vid bodelning tillägga den make hyresrätten, som av
sociala och andra skäl var närmast därtill, om han icke själv träffat hyresavtalet.
Enligt 13 kap. 13 § giftermålsbalken gäller nämligen, att en var av
makarna är berättigad att vid bodelningen få på sin lott den till hans giftorättsgods
hörande egendom, som han själv önskar. Då det i regel är mannen,
som tecknat sig som hyresgäst i förhållande till hyresvärden, kom han
vid dessa förhållanden vid tvist om lägenheten merendels att intaga en starkare
ställning än hustrun. Detta ansågs som otillfredsställande. Ur social
synpunkt bedömdes det som angeläget, att bostaden efter skilsmässan skulle
få användas av den av makarna som bäst behövde den. Vidare borde den
make, som fått hyresrätten sig tillagd, ha möjlighet att övertaga lägenheten
även mot hyresvärdens vilja.
Dessa synpunkter, som alltså var vägledande vid tillkomsten av de nuvarande
bestämmelserna, gör sig gällande även i den situationen att äktenskapet
upplöses genom makes död och tvist uppstår mellan efterlevande
maken och den andres arvingar om rätten till lägenheten. Det är sålunda ej
heller här klart, om hyresrätten kan upptagas i bodelning eller skifte, och
•— även om så kan ske — möter samma svårigheter genom stadgandet i 13
kap. 13 § giftermålsbalken. Den rätt att bestämma vilket giftorättsgods som
skall falla på den egna lotten tillkommer nämligen efter makes död hans
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
7
arvingar. Det må också framhållas att, om giftorätt icke förekom mellan
makarna och den efterlevande icke är arvinge eller testamentstagare, han
saknar varje möjlighet att gentemot arvingarna framtvinga att hyresrätten
tillägges honom. Det har visat sig, att den rådande ordningen i särskilda
fall kan ge upphov till stötande resultat. I anslutning till kommitténs förslag,
som tillstyrkts av samtliga remissmyndigheter som yttrat sig i denna
del, torde därför böra stadgas att hyresrätten skall på den efterlevande makens
begäran tilläggas honom genom bodelning eller skifte, därest så med
beaktande av samtliga omständigheter kan anses skäligt. Tillika bör 8 a §
tredje stycket hyresregleringslagen ändras så att vad där sägs om bodelning
eller skifte i anledning av äktenskaps återgång, hemskillnad eller äktenskapsskillnad
även får gälla bodelning eller skifte i anledning av makes
död.
Det föreslagna tillägget till de nuvarande bestämmelserna i lagen den 28
maj 1948 föranleder, att lagens rubrik icke lämpligen kan behållas oförändrad.
Vid sådant förhållande synes det mest ändamålsenligt att, med upphävande
av lagen, antaga en ny lag i ämnet. Härvid synes det nuvarande andra
stycket kunna utgå såsom obehövligt.
Lagrådet
Lagrådet har lämnat förslaget till lag med vissa bestämmelser om hyresrätt
vid äktenskaps upplösning m. m. samt förslaget till ändring av 8 a §
hyresregleringslagen utan erinran.
Utskottet
De i anledning av hyresregleringskommitténs betänkande IV angående
hyresregleringens avveckling in. m. (SOU 1955:35) och departementspromemorian
om besittningsskydd för hyresgäst (SOU 1955:46) avgivna remissyttrandena
uttrycker en mycket splittrad opinion i dessa spörsmål.
Lagrådet har ingående kritiserat förslaget till lag om rätt i vissa fall för
hyresgäst till nytt hyresavtal. Vidare innefattar flera av de många olika
motionerna yrkanden om större eller mindre ändringar i de principer, som
ligger till grund för propositionens förslag. Utskottet har på grund härav
funnit, att frågorna om hyresregleringens avveckling regionalt och kategorimässigt
samt om nya besittningsskyddsregler för hyresgäster i orter,
där hyresregleringen avskaffas, kräver så ingående överväganden inom
riksdagen, att med hänsyn till den långt framskridna tiden beslut i dessa
frågor icke utan svårigheter kan hinna fattas inom loppet av vårsessionen.
Utskottet föreslår därför, att behandlingen av propositionen och motionerna
i dessa delar uppskjutes till höstriksdagen. Vidare har utskottet funnit
lämpligt att — med undantag som framgår av det följande — även
låta anstå med behandlingen av övriga i propositionen och motionerna framställda
förslag, enär de förutsätter mer eller mindre genomgripande änd
-
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
ringar i själva hyresregleringslagstiftningen eller ståndpunktstagande till
väsentliga principer däri.
Vad angår frågan om förlängning av hyresregleringslagstiftningen utgår
dess giltighet redan den 30 september innevarande år. Det är uppenbart
att läget på bostadsmarknaden alltjämt är sådant, att hyresregleringen —
oavsett den allmänna enighet, som råder om att den bör avvecklas så snart
omständigheterna medger, och de ändringar, som kan komma att beslutas
i anledning av den senare behandlingen av framförda förslag härom under
höstriksdagen — bör fortbestå under den tid, som förordas i propositionen,
eller till och med den 30 september 1957. Utskottet tillstyrker därför den
föreslagna förlängningen av dels hyresregleringslagen med en mindre ändring
däri, som nedan närmare angives, och dels bostadsrättskontrollagen.
I fråga om den till hyresregleringslagstiftningen anslutande lagen med
vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad
m. in., har i propositionen föreslagits den utvidgningen av lagens tillämplighetsområde,
att make icke blott vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad
utan även vid den andre makens död skall kunna vid bodelning eller
skifte på begäran efter skälighetsprövning med beaktande av samtliga
omständigheter tilläggas hyresrätten till bostad som makarna gemensamt
brukat.
Såsom departementschefen anfört kan den nu rådande ordningen ge upphov
till stötande resultat. Detta kan särskilt lätt inträffa i det fall när den
avlidne efterlämnat arvsberättigade släktingar eller universella testamentstagare
och den efterlevande maken icke är dödsbodelägare. Propositionen
grundar sig i denna del på ett förslag av hyresregleringskommittén, vilket
tillstyrkts av samtliga remissmyndigheter, som yttrat sig därom. Det föreslagna
utbytet av det nuvarande andra stycket samt ändring av lagens
rubrik till »lag med vissa bestämmelser om hyresrätt vid äktenskaps upplösning
m. m.» bör därför genomföras redan nu.
Ifrågavarande lag avgör emellertid endast hur tvisten om hyresrätten
skall avgöras makarna emellan. För att den efterlevande maken även gentemot
hyresvärden skall kunna göra anspråk på att inträda i rättsförhållandet
måste en ändring ske jämväl av 8 a § tredje stycket hyresregleringslagen,
så att hyresnämnd, där hyresvärdens vägran finnes vara obillig,
inom hyresreglerad ort kan förordna att maken skall äga övertaga lägenheten.
En sådan ändring i enlighet med vad i propositionen föreslagits
ingriper ej i grunderna för hyresregleringen, varför utskottet anser frågan
kunna utbrytas och nu avgöras i samband med förlängning av hyresregleringslagen.
På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit
beslut under vårsessionen icke kunna fattas beträffande
hela det genom förevarande proposition, nr 168, framlagda
förslaget till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
9
(nr 429) om hyresreglering m. in., så ock om fortsatt giltighet
av samma lag — måtte för sin del av propositionens
innehåll i denna del antaga följande förslag till
l) Lag
angående ändrad lydelse av 8 a § lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om
hyresreglering m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma lag
Härigenom förordnas, dels att 8 a § lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering
m. m.1 2 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock
att samma lag, vilken enligt lag den 4 mars 1955 (nr 87) gäller till och med
den 30 september 1956, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 september
1957.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
8 a §.
Skall hyresförhållande — —---vara obillig.
Vill make-----i hyresrätten.
Har make genom bodelning eller
skifte i anledning av äktenskapets
återgång, hemskillnad eller äktenskapsskillnad
tillagts hyresrätten till
lägenhet, som av andra maken eller
av båda makarna är förhyrd till bostad
för gemensamt bruk, och vägrar
hyresvärden den förre att övertaga lägenheten,
äger hyresnämnden på
framställning förordna därom, såframt
hyresvärdens vägran finnes vara
obillig.
I fråga---—------
Framställning varom-----—-
Har make genom bodelning eller
skifte i anledning av äktenskapets
återgång, hemskillnad, äktenskapsskillnad
eller andra makens död tilllagts
hyresrätten till lägenhet, som av
andra maken eller av båda makarna
är förhyrd till bostad för gemensamt
bruk, och vägrar hyresvärden den förre
att övertaga lägenheten, äger hyresnämnden
på framställning förordna
därom, såframt hyresvärdens vägran
finnes vara obillig,
motsvarande tillämpning.
— nämnda tid.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1956.
Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före den 1 juli 1956
uppsagt hyresavtal till upphörande efter den 30 september 1956, må framställning
som i 7 § sägs göras senast den 14 juli 1956 eller, om hyresvärden
icke före den 1 i sistnämnda månad tydligt meddelat, att han ej önskar låta
hyresgästen kvarbo, inom fjorton dagar efter det hyresvärden lämnat hyresgästen
sådant meddelande.
Har hyresvärd före den 1 juli 1956 lämnat meddelande som i 8 a § femte
1 Senaste lydelse av 8 a § se SFS 1948: 243.
2 Biliang till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 3 avel. Nr 21.
10
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
stycket sägs om att hyresförhållande skall upphöra efter den 30 september
1956, må framställning enligt samma paragraf göras senast den 14 juli
1956. Förordnande varom i nämnda paragraf tredje stycket sägs må, där
hyresrätten tillagts make genom bodelning eller skifte i anledning av andra
makens död, icke meddelas, om hyresförhållandet upphört före den 1 juli
1956.
B. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit
beslut under vårsessionen icke kunna fattas beträffande
mera av det genom förevarande proposition, nr 168, framlagda
förslaget till lag angående ändring i lagen den 19 juni
1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av
bostadsrätt m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma
lag, än såvitt förslaget avser lagens förlängning — måtte
för sin del antaga följande förslag till
2) L a g
angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om
kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse
och överlåtelse av bostadsrätt m. in., vilken enligt lag den 4 mars
1955 (nr 88) gäller till och med den 30 september 1956, skall äga fortsatt
giltighet till och med den 30 september 1957.
C. att riksdagen måtte antaga följande genom propositionen
nr 168 framlagda förslag till
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3) F ö r s 1 a g
till
Lag den 28 maj 1948 med vissa bestämmelser
om hyresrätt vid hemskillnad
eller äktenskapsskillnad m. m.
Hava makar eller en av dem förhyrt
lägenhet till bostad för gemensamt
bruk och går äktenskapet åter
eller dömes till hemskillnad eller äktenskapsskillnad
mellan dem, skall
på makes begäran hyresrätten till lä
-
Lag med vissa bestämmelser om hyresrätt
vid äktenskaps upplösning
m. m.
Härigenom förordnas som följer.
Hava makar eller en av dem förhyrt
lägenhet till bostad för gemensamt
bruk och går äktenskapet åter
eller dömes till hemskillnad eller äktenskapsskillnad
mellan dem, skall på
makes begäran hyresrätten till lägen
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
11
genheten, ändå att den icke utgör giftorättsgods
eller samfälld egendom,
genom bodelning eller skifte tilläggas
endera av makarna. Företräde skall
härvid tillkomma den make som med
beaktande av samtliga omständigheter
kan anses bäst behöva lägenheten.
Angående rätt för make som hyresrätten
sålunda tillagts att i vissa fall
övertaga lägenheten, ehuru hyresvärden
icke samtyckt därtill, stadgas i
lagen om hyresreglering m. m.
Denna lag träder i kraft den 1 juni
1948 och gäller till och med den 30
september 1949A Har bodelning eller
skifte påkallats under lagens giltighetstid,
skall även därefter vad i lagen
stadgas äga tillämpning i avseende
å bodelningen eller skiftet.
Lagen skall icke äga tillämpning då
äktenskapet gått åter eller hemskillnad
eller äktenskapsskillnad vunnits
före lagens ikraftträdande.
Stockholm den 17 maj 1956
heten, ändå att den icke utgör giftorättsgods
eller samfälld egendom, genom
bodelning eller skifte tilläggas
endera av makarna. Företräde skall
härvid tillkomma den make som med
beaktande av samtliga omständigheter
kan anses bäst behöva lägenheten.
Upplöses äktenskapet genom makes
död, skall hyresrätten på den efterlevande
makens begäran genom
bodelning eller skifte tilläggas honom,
därest så med beaktande av samtliga
omständigheter kan anses skäligt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1956 och gäller till och med den 30
september 1957. Genom lagen upphåves
lagen den 28 maj 1948 (nr 245)
med vissa bestämmelser om hyresrätt
vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad
m. m.
Har bodelning eller skifte påkallats
under lagens giltighetstid, skall även
därefter vad i lagen stadgas äga tilllämpning
i avseende å bodelningen
eller skiftet.
Bestämmelserna i första stycket av
lagen skola icke äga tillämpning då
äktenskapet gått åter eller hemskillnad
eller äktenskapsskillnad vunnits
före den 1 juni 1948. Vad i lagens
andra stycke stadgas skall icke gälla,
då äktenskapet upplösts före den 1
juli 1956.
På tredje lagutskottets vägnar:
ABEL ANDERSSON
1 Lagen har erhållit fortsatt giltighet, senast genom lag den 4 mars 1955 (nr 89) till och med
den 3tl september 1956.
12
Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Albert Hermansson, Lindahl, Axel
Jansson, Herbert Hermansson*, Ebbe Ohlsson, Kristiansson, Georg Carlsson
och Alexander son; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Johansson i Torp,
Levin, Andersson i Dunker, Nestrup, Carlsson i Stockholm, Bengtsson i
Halmstad och Östlund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1956. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
560910