Tredje lagutskottets utlåtande nr t 4 dr 1956

1

Nr 14

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i folkbokföringsförordningen.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott
hänvisad motion nr 181 i andra kammaren av herr Stdhl.

I motionen föreslås, »att riksdagen i skrivelse till Kung. Maj:t måtte begära
sådan ändring av folkbokföringsförordningen att nyfödda barns samtliga
förnamn skall anmälas till pastorsämbete senast sex veckor efter barnets
födelse».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

över motionen har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver
inhämtats yttranden från statistiska centralbyrån och domkapitlet i
Uppsala.

Gällande bestämmelser

De viktigaste bestämmelserna om hithörande frågor återfinns i 16 och
17 §§ Kungl. Maj:ts folkbokföring sförordning den 28 juni 1946. Enligt dessa
författningsrum skall barns födelse och förnamn för barnet anmälas hos
pastor så snart ske kan och senast inom sex veckor efter dess födelse. Om
detta försummas finns vissa tvångsmedel. Anmälningsskyldigheten, som
principiellt åvilar barnets föräldrar, gäller ej förnamn, såvida barnet döpts
inom svenska kyrkan. Undantaget är motiverat av att, när dop förrättats
av präst i svenska kyrkan, dopförrättaren jämlikt 37 § 3 mom. kyrkobokf
örings kungörelsen den 30 december 1946 (nr 801) ofördröjligen skall underrätta
vederbörande kyrkobokförare om dopet (och därvid givet namn).

Förnamn, som efter vederbörlig anmälan blivit infört i födelse- och dopbok,
må ej ändras. Däremot kan ytterligare förnamn tilläggas, om namnet
ges vid dop, som förrättas eller bekräftas inom svenska kyrkan. Efter sådant
dop kan namn icke ändras, och ej heller må därefter tilläggas ytterligare
förnamn. Från dessa regler om hinder för senare ändring och tillägg
kan dock statistiska centralbyrån, om synnerliga skäl föreligger, medge undantag.
Vidare finns vissa regler i syfte att förhindra att förnamn, som uppenbarligen
kan väcka anstöt eller åtlöje, ges vid dop inom svenska kyrkan
eller efter dop inom annat trossamfund antecknas i kyrkoböckerna.

Enligt kungl. förordningen den 13 september 1864 (nr 55) angående ändring
av 3 kap. 2 § kyrkolagen jämte förklaring av 3 § samma kapitel skall

Di hang till riksdagens protokoll 11)56. !> sand. 3 avd. Nr 14.

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr ii år 1956

även dop ske inom sex veckor efter barnets födelse, men någon påföljd, om
denna tid överskrides, ifrågakommer ej.

Ett barns födelse kan sålunda föranleda registreringsåtgärder vid tre tillfällen,
nämligen vid födelsen, vid namnanmälning och vid dop.

Länsbyrån för folkbokföringen (länsstyrelsen) skall underrättas både
om ett barns födelse och om namngivningen. Vid senare namngivning meddelas
länsbyrån efter hand som namnen blir införda i kyrkböckerna.

Underrättelse om barnets födelse — men ej om senare namngivning —
vidarebefordras till statistiska centralbyrån, som är riksbyrå för folkbokföringen.
Varje födelse skall dessutom för tillämpningen av lagen om barnbidrag
inom 14 dagar efter inskrivningen i födelseboken anmälas till barnavårdsnämnden
enligt 3 § Kungl. Maj:ts kungörelse den 25 augusti 1947 (nr
660) med vissa bestämmelser angående tillämpningen av lagen den 26 juli
1947 om allmänna barnbidrag. Däremot är det ej stadgat att barnvårdsnämnden
också skall underrättas om senare namngivning. Såväl då födelsen
anmälts som då sedermera namn givits, tillagts eller ändrats, skall varje
gång på länsbyrån präglas plåt med födelsenamnen samt distribueras avtryckskort
till två egna register samt till pastorsämbetets och den lokala
skattemyndighetens två skilda register.

Frågans tidigare behandling

Orsaken till att vid folkbokföringsförordningens införande år 1946 gjordes
åtskillnad i fråga om rätten att vid dop inom och utom svenska kyrkan
tillägga nya namn var, att det vid dop inom svenska kyrkan kan kontrolleras
att namn ej ges, som är ägnat att väcka anstöt eller åtlöje.

I proposition år 1946 med förslag till folkbokföringsförordning (nr 255 s.
183—185) uttalade chefen för finansdepartementet, statsrådet Ernst Wigforss,
bl. a. att det med hänsyn till dissenterlagkommitténs pågående arbete
icke torde vara lämpligt att ingå i prövning av frågan huruvida dop, förrättat
inom främmande trossamfund, borde i förevarande hänseende likställas
med dop inom svenska kyrkan. — I ett interpellationssvar i andra
kammaren den 7 december 1948 beträffande detta spörsmål åberopade statsrådet
Wigforss även berörda uttalande i propositionen.

Dissenterlagkommittén ansåg i betänkande med förslag till religionsfrihetslag
m. m. (SOU 1949:20 s. 184—185), att förnamn icke borde få tilläggas
annat än i samband med dop, men att det ej funnes tillräckliga skäl att
göra skillnad mellan dop inom svenska kyrkan och dop i annan ordning.

I proposition år 1951 med förslag till religionsfrihetslag (nr 100 s. 128—
129) föreslogs, att avgörandet av förevarande fråga skulle uppskjutas i avbidan
på utredning av 1949 års folkbokföringssakkunniga. Dessa har år
1951 upphört med sin verksamhet, men arbetet fullföljes av en inom finansdepartementet
tillkallad sakkunnig.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 11 dr 3

Yttranden

Statistiska centralbyrån anför, att olägenheter särskilt vållas av dels att
aviseringen om barns födelse till olika myndigheter måste ske så tidigt, att
det ej ens är att begära, att föräldrarna i allmänhet då skall ha hunnit ge
barnet namn, och dels barnavårdsnämndernas besvär av att det ej är föreskrivet
att de skall underrättas om den senare skeende namngivningen.
Blott i mindre grad förorsakades olägenhet av det dubbelarbete som skedde
genom att namn finge tilläggas vid dop. Ämbetsverket anser det emellertid
önskvärt med åtgärder för att effektivisera allmänhetens anmälningsskyldighet
vid namngivning och framhåller, att i varje fall synes lagstiftningsåtgärder
ej böra vidtagas förrän efter omsorgsfull utredning. Centralbyrån
slutar sitt yttrande med att under hänvisning till den utredning, som pågår
i viss del av ämnet, förklara sig ej kunna omedelbart tillstyrka motionsyrkandet.

Med bifogande av ett särskilt yttrande av kyrkobokföringsinspektören
tillstyrker domkapitlet i Uppsala bifall till motionen.

Utskottet

Den genom motionen väckta frågan gäller närmast huruvida det efter
tillkomsten av 1951 års religionsfrihetslag är berättigat att göra skillnad
mellan barn, som döpes inom svenska kyrkan och i annat trosamfund, så
att endast de förra men ej de senare kan, sedan förnamn anmälts hos pastor,
tilläggas ytterligare namn vid dopet. För att åstadkomma likställighet
har motionären föreslagit, att nyfödda barns samtliga förnamn skall anmälas
till pastorsämbete senast sex veckor efter barnets födelse.

Åtskillnaden i dessa fall sammanhänger bl. a. med de olika regler som
gäller för att hindra, att ett barn gives namn som kan väcka anstöt eller
åtlöje.

Bestämmelser om hithörande frågor återfinns i huvudsak i folkbokföringsförordningen.
Inom finansdepartementet pågår emellertid en utredning av
vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet, bl. a. sådana registreringsfrågor
som beröres av lösningen av förevarande spörsmål.

Utskottet, som i och för sig delar motionärens uppfattning om att det nuvarande
tillståndet efter relionsfrihelslagens tillkomst framstår som inkonsekvent,
anser sig dock med anledning av pågående utredning icke nu böra
taga slutlig ståndpunkt till hur förhållandet bör undanröjas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion 11:181 icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1956

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr li dr 1956

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Grym, Axel Jansson, Herbert
Hermansson, Ebbe Ohlsson, Krugel* och Georg Carlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Åhinan, Johansson i
Torp, Levin, von Seth, Andersson i Dunker, Andersson i Ryggestad och Berggren.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1956
560448