Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
1
Nr 26
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 27 juli 195b (nr
579) om nykterhetsvård, m. m.
Genom en den 23 mars 1956 dagtecknad proposition, nr 137, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att
dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga vid propositionen fogade förslag
till
lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård;
samt
lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321),
dels ock antaga vid propositionen fogade förslag till
förordning angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§ förordningen den 11
juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp;
förordning angående ändring i förordningen den 14 maj 1954 (nr 250)
om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt
m. in.; samt
förordning om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946
(nr 469).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås med anledning av socialhjälpslagens tillkomst
ändringar i vissa lagar och författningar, som hänvisar eller eljest har anknytning
till fattigvårdslagen. Ändringar föreslås sålunda i lagen om nykterhetsvård,
sinnessjuklagen, förordningen om mödrahjälp, förordningen
om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt
m. in., samt folkbokföringsförordningen.
Enligt förslaget anpassas nämnda lagar och författningar efter socialhjälpslagen.
I vissa av dem har också vidtagits jämkningar, som sammanhänger
med annan nyare lagstiftning. Ändringarna är i huvudsak av formell
natur.
Beträffande lagen om nykterhetsvård föreslås ändring även i annat hänseende.
Förslaget innebär härutinnan, att beslut, som innebär förordnande
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 2 avd. Nr 26
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
om övervakning eller meddelande av lydnadsföreskrift, skall gå i verkställighet
utan hinder av att beslutet icke äger laga kraft.
Ändringarna föreslås skola träda i kraft samtidigt med socialhjälpslagen
eller den 1 januari 1957.
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956 3
De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse.
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård
Härigenom förordnas, dels att 63 § lagen den 27 juli 1954 om nykterhetsvård
skall upphöra att gälla, dels att 3, 5 och 6 §§, 8 § 1 mom. samt 9, 15,
32, 36, 51, 61, 62 och 65 §§ samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives dels ock att i 4 § nämnda lag skall införas ett nytt moment,
betecknat 2 mom., av nedan angiven lydelse samt att hittillsvarande 2 och
3 mom. i samma paragraf skola erhålla närmast högre nummerbeteckning.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §.
I varje------en länsnykterhetsnämnd.
Nykterhetsnämnderna skola-------av socialstyrelsen.
När i denna lag stadgas, att viss
åtgärd skall ankomma på eller anmälan
göras hos nykterhetsnämnden,
åsyftas därmed, såvida ej annat
utsäges, den kommunala nykterhetsnämnden
i den kommun, där den som
avses med åtgärden eller anmälan
har hemortsrätt eller eljest vistas.
När i denna lag stadgas, att viss
åtgärd skall ankomma på eller anmälan
göras hos nykterhetsnämnden,
åsyftas därmed, såvida ej annat
utsäges, den kommunala nykterhetsnämnden
i den kommun, där den
som avses med åtgärden eller anmälan
är mantalsskriven eller eljest
vistas.
2 mom. Kommunal nykterhetsnämnd
har därjämte
att förvalta till kommunens nykterhetsvård
anslagen eller eljest hörande
egendom, i den mån ej förvaltningen
därav uppdragits åt annan
nämnd eller åt särskild styrelse;
att själv eller genom ombud föra
kommunens talan i alla mål och
ärenden, som angå nylcterhetsvården;
samt
att jämväl i övrigt ombesörja de
angelägenheter avseende nykterhctsvården
inom kommunen, vilka äro
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse)
2 m o m. Utöver vad i 1 mom. sägs
åligger det länsnykterhetsnämnd att
hålla sig noggrant underrättad om
de kommunala nykterhetsnämndernas
verksamhet, att öva tillsyn över
att dessa fullgöra sina uppgifter samt
att lämna dem vägledning och bistånd.
Finner länsnykterhetsnämnd,--
Då länsnykterhetsnämnden---
3 mom. Angående nykterhetsnämnds
åligganden i övrigt är särskilt
stadgat.
(Föreslagen lydelse)
att hänföra till förvaltning och verkställighet.
3 m o m. Utöver vad i 1 mom. sägs
åligger det länsnykterhetsnämnd att
hålla sig noggrant underrättad om
de kommunala nykterhetsnämndernas
verksamhet, att öva tillsyn över
att dessa fullgöra sina uppgifter samt
att lämna dem vägledning och bistånd.
— länsnykterhetsnämnden föreskriver,
kommunal nykterhetsnämnd.
i mom. Angående nykterhetsnämnds
åligganden i övrigt är särskilt
stadgat.
5 §•
Kommunal nykterhetsnämnd skall
utgöras av särskilt tillsatt nämnd eller,
därest kommunens ringa folkmängd
eller liknande förhållande
gör sådan obehövlig, av kommunens
socialnämnd.
Kommunal nykterhetsnämnd skall
utgöras av särskilt tillsatt nämnd eller,
därest kommunens ringa folkmängd
eller liknande förhållande gör
sådan obehövlig, av kommunens fattigvårdsstgrelse.
Konungen äger------av länsnykterhetsnämnden.
Ledamöter i-----— av nämnden.
Vid val av suppleanter skall tilllika
bestämmas den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till
tjänstgöring.
I fråga om valbarhet till ledamot
eller suppleant, verkan av valbarhetens
upphörande och rätt till avsägelse,
mandattid och avgång, val av ordförande
och vice ordförande, ställe
och tid för sammanträde, suppleants
tjänstgöring och rätt att närvara vid
sammanträde, beslutförhet och jäv,
förfarandet vid fattande av beslut,
protokoll och reservation, tillkännagivande
varest och på vilka tider till
nämnden ställda framställningar
mottagas, skriftväxling, vård och för
-
Beträffande valbarhet, obehörighet,
rätt att avsäga sig uppdraget,
ledamots och suppleants tjänstgöringstid
och avgång, vissa prästers
rätt att deltaga i nämndens förhandlingar,
val av ordförande, vice ordförande
och kassaförvaltare, ordningen
för nämndens arbete, ordförandens
åligganden, ersättning åt ordförande
och ledamöter, medelsförvaltning,
avlämnande av utgifts- och
inkomstförslag, räkenskapers förande,
redovisning, granskning av nämn
-
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse)
dens räkenskaper och förvaltning
samt ledamots ansvarighet äger vad
i 10, 12—18 och 21 §§ i lagen om fattigvården
finnes stadgat rörande fattigvårdsstyrelse
motsvarande tilllämpning.
(Föreslagen lydelse)
tecknande av handlingar hörande till
nämndens arkiv, utseende av kassaförvaltare
samt ledamots ansvar och
skadeståndsskyldighet skall vad i
32—42 §§ kommunallagen är stadgat
rörande kommunens styrelse äga
motsvarande tillämpning; dock att
det ej är erforderligt, att protokoll
upptager annat än förteckning å närvarande
ledamöter samt för varje
ärende beslutet och skälen därför.
I fråga
stadsfullmäktige meddelar.
6 §.
Om i särskild kommunal nykterhetsnämnd
icke finnes ledamot, som
är läkare, skall vederbörande tjänsteläkare
närvara vid nämndens sammanträden,
i den mån han icke hindras
av andra tjänsteåligganden. Han
skall därvid äga rätt att deltaga i
överläggningarna samt att få sin
mening antecknad till protokollet.
Om i kommunal nykterhetsnämnd
icke finnes ledamot, som är läkare,
skall vederbörande tjänsteläkare närvara
vid nämndens sammanträden,
i den mån han icke hindras av andra
tjänsteåligganden. Han skall därvid
äga rätt att deltaga i överläggningarna
samt att få sin mening antecknad
till protokollet.
I stad-------förste stadsläkaren.
8 §•
1 mom. I kommun, där nykterhetsnämnden
utgöres av fattigvårdsstyrelsen,
skall kommunen utse en av
styrelsens ledamöter att för den tid
han är vald till ledamot bereda och
vara föredragande i de ärenden, som
ankomma på nykterhetsnämnds
prövning.
1 mom. I kommun, där nykterhetsnämnden
utgöres av socialnämnden,
skall kommunen utse en av socialnämndens
ledamöter att för den
tid han är vald till ledamot bereda
och vara föredragande i de ärenden,
som ankomma på nykterhetsnämnds
prövning.
9 §•
Länsnykterhetsnämnden skall — — — —--en ledamot.
I län,------en ledamot.
För varje--— — — — en suppleant.
Ledamöter och suppleanter utses Ledamöter och suppleanter utses
bland inom länet bosatta svenska bland inom länet bosatta svenska
män och kvinnor, som fyllt tjugutre män och kvinnor, som fyllt tjugutre
år. Beträffande obehörighet och rätt år. Beträffande behörighet och rätt
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse)
att avsäga sig uppdraget äger vad i
12 § 1 mom. i lagen om fattigvården
finnes stadgat rörande fattigvårdsstyrelse
motsvarande tillämpning.
Ledamöter och------den avgångne.
Närmare bestämmelser — — — —--av Konungen.
Angående bestridandet------särskilt stadgat
(Föreslagen lydelse)
till avsägelse äger vad i 32 § kommunallagen
finnes stadgat rörande kommunens
styrelse motsvarande tilllämpning.
15 §.
Den som------störande levnadssätt.
Samma lag —-----kringflackande liv.
Beslut om övervakning enligt denna
paragraf går i verkställighet utan
hinder därav, att det ej äger laga
kraft.
32 §.
Länsstyrelsens slutliga---—--av beslutet.
Har beslutet —---— — tillställas åklagaren.
Där nykterhetsnämnd ej är sökande,
skall underrättelse om beslutet
översändas till nykterhetsnämnden i
hemortskommunen samt, om annan
nykterhetsnämnd tagit befattning
med ärendet, till denna nämnd.
Där nykterhetsnämnd ej är sökande,
skall underrättelse om beslutet
översändas till nykterhetsnämnden i
den kommun, där den som avses med
beslutet år mantalsskriven, samt om
annan nykterhetsnämnd tagit befattning
med ärendet, till denna nämnd.
36 §.
I samband------motsvarande tillämpning.
I den — —----förfogandet däröver.
Då beslut---—--om lydnadsföreskrifter.
Den myndighet,----— — till desamma.
Har nykterhetsnämnd beslutat om
lydnadsföreskrift, går beslutet i
verkställighet utan hinder därav, att
det ej äger laga kraft.
51 §.
Där det------motsvarande tillämpning.
Vare sig------motsvarande tillämpning.
Anstaltens styrelse------styrelsen utfärdat.
Beslut, som avses i denna paragraf,
går i verkställighet utan hinder
därav, att det ej äger laga kraft.
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse)
61 §.
Länsstyrelses beslut-----
Talan föres hos Konungen genom
besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen skall skyndsamt
infordra förklaring över besvären,
om anledning därtill ej uppenbarligen
saknas, samt, efter att
hava införskaffat den ytterligare utredning,
som kan vara erforderlig,
till inrikesdepartementet insända
samtliga målet rörande handlingar
tillika med eget utlåtande.
Klagan över --------
över annat---------
(Föreslagen lydelse)
inför länsstyrelsen.
Talan föres hos Konungen genom
besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen skall skyndsamt
infordra förklaring över besvären,
om anledning därtill ej uppenbarligen
saknas, samt, efter att hava
införskaffat den ytterligare utredning,
som kan vara erforderlig, till
socialdepartementet insända samtliga
målet rörande handlingar tillika
med eget utlåtande.
— viss tid.
- är sagt.
62
över beslut av socialstyrelsen må
den som beslutet rörer söka ändring
hos Konungen genom besvär, vilka
skola ingivas till inrikesdepartementet.
65
Myndigheter, som handlägga ärenden
enligt denna lag, böra samarbeta
med varandra. Inbördes samarbete
bör ock äga rum mellan sådana myndigheter
samt fattigvårdsstgrelser,
barnavårdsnämnder och andra myndigheter
ävensom vårdanstalter och
organisationer, vilka utöva social
hj älpverksamhet.
§•
Över beslut av socialstyrelsen må
den som beslutet rörer söka ändring
hos Konungen genom besvär, vilka
skola ingivas till socialdepartementet.
§•
Myndigheter, som handlägga ärenden
enligt denna lag, böra samarbeta
med varandra. Inbördes samarbete
bör ock äga rum mellan sådana myndigheter
samt socialnämnder, barnavårdsnämnder
och andra myndigheter
ävensom vårdanstalter och organisationer,
vilka utöva social hjälpverksamhet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1957.
Tjänstgöringstiden för ledamötei
och suppleanter i särskild kommunal
ngkterhetsnämnd, vilka valts
med tillämpning av äldre bestämmelser,
skall upphöra med utgången av
år 1956. Nya val i enlighet med denna
lag skola äga rum i december
månad 1956 och avse tiden intill ut
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
gången av året näst efter det, då allmänna
val av kommunens fullmäktige
första gången efter lagens
ikraftträdande ägt rum.
Tillsättes särskild nykterhetsnåmnd
i kommun, där sådan icke
finnes då denna lag träder i kraft,
skall val av ledamöter och suppleanter
i nämnden första gången förrättas
för tiden intill utgången av året
näst efter det, då allmänna val av
kommunens fullmäktige första gången
efter nämndens tillsättande ägt
rum.
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
9
Förslag
till
Lag
om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321)
Härigenom förordnas, att 4 § 1., 6 §, 10 § 1., 15 §, 28 § 1., 33 § och 37 §
sinnessjuklagen1 den 19 september 1929 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
4
1. Med sinnessjukhus förstås för
vård av sinnessjuka avsedd statsanstalt,
som enligt Konungens förordnande
skall vara sinnessjukhus, så
ock annan för dylik vård inrättad anstalt,
vilken blivit såsom sinnessjukhus
godkänd i den ordning Konungen
bestämmer. Sinnessjukhus må inrättas
såsom avdelning av fattigvårdsanstalt
eller av sjukvårdsanstalt, som
är avsedd jämväl för andra sjuka.
Den, som —-----eller on
(Föreslagen lydelse)
§•
1. Med sinnessjukhus förstås för
vård av sinnessjuka avsedd statsanstalt,
som enligt Konungens förordnande
skall vara sinnessjukhus, så
ock annan för dylik vård inrättad anstalt,
vilken blivit såsom sinnessjukhus
godkänd i den ordning Konungen
bestämmer. Sinnessjukhus må inrättas
såsom avdelning av hem, varom
stadgas i 18 § lagen om socialhjälp,
eller av sjukvårdsanstalt, som är avsedd
jämväl för andra sjuka.
6 §•
Vidtages icke av förmyndare, god
man, make eller annan åtgärd för
beredande av erforderlig vård åt sinnessjuk,
vare ordföranden i hälsovårdsnämnden
eller i fattigvårdsstyrelsen
i den ort, där den sjuke vistas,
eller polismyndigheten därstädes eller,
vad angår sinnessjuk, som är i
militärtjänst, vederbörande befälhavare
pliktig att föranstalta därom.
Bestämmelserna i första stycket
skola icke äga tillämpning i avseende
å sinnessjuk, som är intagen å
Vidtages icke av förmyndare, god
man, make eller annan åtgärd för
beredande av erforderlig vård åt sinnessjuk,
vare ordföranden i hälsovårdsnämnden
eller i socialnämnden
i den ort, där den sjuke vistas, eller
polismyndigheten därstädes eller, vad
angår sinnessjuk, som är i militärtjänst,
vederbörande befälhavare pliktig
att föranstalta därom.
Bestämmelserna i första stycket
skola icke äga tillämpning i avseende
å sinnessjuk, som är intagen i arbets
-
1 Senaste lydelse av 10 § 1. se SFS 1953: 67.
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse)
fattigvårdsanstalt utan rätt att lämna
anstalten eller å skyddshem, allmän
uppfostringsanstalt, alkoholistanstalt,
tvångsarbetsanstalt, anstalt,
som står under fångvårdsstyrelsens
inseende, militärhäkte eller häradseller
stadsfängelse. Beträffande sådan
sinnessjuk åligge skyldighet att
föranstalta om vård allenast den,
som enligt de rörande anstalten meddelade
föreskrifterna har att sörja
därför.
(Föreslagen lydelse)
hem, som avses i il § lagen om socialhjälp,
eller i skola tillhörande
barna- och ungdomsvården, allmän
vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
tvångsarbetsanstalt, anstalt, som står
under fångvårdsstyrelsens inseende,
militärhäkte eller härads- eller stadsfängelse.
Beträffande sådan sinnessjuk
åligge skyldighet att föranstalta
om vård allenast den, som enligt de
rörande anstalten meddelade föreskrifterna
har att sörja därför.
10 §.
1. Då ansökan — — — sinnestillstånd (levnadsberättelse).
Vårdattest må utfärdas allenast av
legitimerad läkare eller av den, som
utan att vara legitimerad läkare innehar
befattning såsom provinsialläkare,
extra provinsialläkare, stadsläkare,
stadsdistriktsläkare, köpingsläkare
eller municipalläkare, eller
ock, efter medicinalstyrelsens särskilda
bemyndigande, av annan, som
av Konungen eller medicinalstyrelsen
förordnats att uppehålla läkarbefattning.
Vårdattest må ej meddelas
av läkare vid det sinnessjukhus,
varest intagning begäres; dock må
läkare vid sinnessjukhus, som drives
av landsting eller kommun, utfärda
vårdattest, då fråga är om förflyttning
till sjukhuset av någon,
som vårdas d fattigvårdsanstalt, där
läkaren omhänderlxar sjukvård, samt
annan läkare ej utan olägenhet eller
omgång kan anlitas. Vårdattest må ej
godkännas, därest den meddelats av
någon, som veterligen till den sjuke
står i den skyldskap eller i det svågerlag,
som enligt lag utgör jäv mot
domare.
Vårdattest må utfärdas allenast av
legitimerad läkare eller av den, som
utan att vara legitimerad läkare innehar
befattning såsom provinsialläkare,
extra provinsialläkare, stadsläkare,
stadsdistriktsläkare, köpingsläkare
eller municipalläkare, eller
ock, efter medicinalstyrelsens särskilda
bemyndigande, av annan, som
av Konungen eller medicinalstyrelsen
förordnats att uppehålla läkarbefattning.
Vårdattest må ej meddelas
av läkare vid det sinnessjukhus,
varest intagning begäres; dock må
läkare vid sinnessjukhus, som drives
av landsting eller kommun, utfärda
vårdattest, då fråga är om förflyttning
till sjukhuset av någon, som
vårdas i sådant hem eller arbetshem,
varom stadgas i 18 eller il § lagen
om socialhjälp, samt läkaren där
omhänderhar sjukvård och annan läkare
ej utan olägenhet eller omgång
kan anlitas. Vårdattest må ej godkännas,
därest den meddelats av någon,
som veterligen till den sjuke
står i den skyldskap eller i det svå
-
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
gerlag, som enligt lag utgör jäv mot
domare.
15 §.
Betalning, som--—------den intagne.
Vad i---— — —---svara därför.
Angående kostnaden för vård av
sinnessjuk, som är medellös eller
omhändertagits jämlikt lagen om
samhällets barnavård, gälle vad
därom finnes särskilt stadgat; dock
må i fall, varom stadgas i andra stycket,
ersättning, som på grund av särskilt
åtagande utgivits, ej uttagas av
den intagne eller för honom försörjningspliktig.
Har i fall som avses i andra stycket
kommun utgivit socialhjälp till bestridande
av vårdkostnaden eller
jämlikt barnavårdslagen fått vidkännas
utgift för sagda kostnad, må ersättning
härför ej uttagas enligt 33—
36 §§ lagen om socialhjälp eller 68 §
barnavårds lagen.
28
1. Finnes av---------
Är någon---------
Vad ovan i detta moment stadgas
skall icke tillämpas i avseende å intagning
av den, som är intagen å anstalt,
varom i 6 § andra stycket förmäles,
och, vad angår å fattigvårdsanstalt
intagen, ej är berättigad att
lämna anstalten, utan skall därom
gälla vad i 33 och 48 §§ finnes föreskrivet.
Angående rätt — —------
33
Föreligga sådana omständigheter,
som i 28 § 1 mom. angivas, beträffande
någon, vilken är intagen å fattigvårdsanstalt
utan rätt att lämna
anstalten eller å skyddshem, allmän
uppfostringsanstalt, alkoholistanstalt
eller tvångsarbetsanstalt, må den,
som enligt de rörande anstalten meddelade
föreskrifterna har att sörja för
vård åt honom, föranstalta om hans
§•
- sin sinnessjukvård.
första punkten.
Vad ovan i detta moment stadgas
skall icke tillämpas i avseende å intagning
av den, som är intagen å anstalt,
varom i 6 § andra stycket förmäles,
utan skall därom gälla vad i
33 och 48 §§ finnes föreskrivet.
--i 32 §.
§•
Föreligga sådana omständigheter,
som i 28 § 1 mom. angivas, beträffande
någon, vilken är intagen i arbetshem,
som avses i 41 § lagen om
socialhjälp, eller i skola tillhörande
barna- och ungdomsvården, allmän
vårdanstalt för alkoholmissbrukare
eller tvångsarbetsanstalt, må den,
som enligt de rörande anstalten meddelade
föreskrifterna har att sörja
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
intagande för observation å sinnes- för vård åt honom, föranstalta om
sjukhus, som i 28 § 1 mom. sägs. hans intagande för observation å sinnessjukhus,
som i 28 § 1 mom. sägs.
Beträffande ansökan--—----hans sinnestillstånd.
I fråga —----- — å sökanden.
Har observationen--—--vederbörande anstalt.
37
Har någon, som jämlikt 28, 32 eller
33 § intagits å sinnessjukhus för
observation, vid observationen icke
befunnits vara i behov av vård å sådant
sjukhus, skall kostnaden för
vistelsen å sjukhuset under observationstiden
enligt föreskrifter, som
meddelas av Konungen, gäldas av
statsverket. I övrigt skola bestämmelserna
i 15 § första stycket i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse
beträffande kostnaden för vistelse å
sinnessjukhus under observationstid,
och skall i fråga om sådan kostnad
vad i lagen om fattigvården och lagen
om samhällets barnavård är föreskrivet
om kostnad för vård å sinnessjukhus
äga motsvarande tilllämpning,
så vitt fråga är om den,
som är medellös eller omhändertagits
jämlikt sistnämnda lag.
§•
Har någon, som jämligt 28, 32 eller
33 § intagits å sinnessjukhus för
observation, vid observationen icke
befunnits vara i behov av vård å sådant
sjukhus, skall kostnaden för
vistelsen å sjukhuset under observationstiden
enligt föreskrifter, som
meddelas av Konungen, gäldas av
statsverket. I övrigt skola bestämmelserna
i 15 § första stycket i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse
beträffande kostnaden för vistelse å
sinnessjukhus under observationstid.
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1957.
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
13
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§ förordningen den 11 juni 1937 (nr 339)
om mödrahjälp
Härigenom förordnas, att 2 och 10 §§ förordningen den 11 juni 1937 om
mödrahjälp1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
2
Mödrahjälp lämnas-----
Hjälp enligt--— — — — dess
Mödrahjälp må icke lämnas till
kvinna, vilken är intagen d straffanstalt
eller därmed jämförlig anstalt,
å tvångsarbetsanstalt, alkoholistanstalt,
allmän uppfostringsanstalt eller
skyddshem, eller å anstalt för sinnesslöa,
fallandesjuka eller kroniskt
sjuka, och ej heller till kvinna, som
av fattigvården mottagits till stadigvarande
försörjning.
10
Socialstyrelsen har att med biträde
av statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter
utöva tillsyn över
tillämpningen av denna förordning
och med stöd av densamma meddelade
föreskrifter samt äger att i sådant
avseende till ledning för vederbörande
mödrahjälps- och barnavårdsnämnder
meddela nödiga råd
och anvisningar.
Klagan över------av 1
Över socialstyrelsens-----
(Föreslagen lydelse)
§•
— i landet.
födelse.
Mödrahjälp må icke lämnas till
kvinna, vilken är intagen i annat
barnhem än mödrahem eller i skola
tillhörande barna- och ungdomsvården
eller i fångvårds- eller tvångsarbetsanstalt.
§•
Socialstyrelsen har att med biträde
av statens socialvårdskonsulenter
utöva tillsyn över tillämpningen av
denna förordning och med stöd av
densamma meddelade föreskrifter
samt äger att i sådant avseende till
ledning för vederbörande mödrahjälps-
och barnavårdsnämnder meddela
nödiga råd och anvisningar.
eslutet.
— icke föras.
Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1957.
1 Senaste lydelse av 2 § se SFS 1950: 242 och av 10 § se SFS 1940:786.
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 14 maj 1954 (nr 250) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m.;
Härigenom förordnas, att 1, 4, 5, 9 och 10 §§ förordningen den 14 maj
1954 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å
anstalt m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Drabbas någon som
a) är häktad eller intagen å fångvårds-
eller tvångsarbetsanstalt eller
vårdas å allmän eller statsunderstödd
enskild alkoholistanstalt eller
b) å fattigvårdsanstalt eller annat
arbetsställe fullgör arbete, som jämligt
71 § lagen om fattigvården eller
72 § barnavårdslagen anvisats honom,
under vistelsen å häktet, anstalten
eller arbetsstället i eller utom arbete
av skada till följd av olycksfall eller
inverkan, som avses i 6 § lagen om
yrkesskadeförsäkring, utgår ersättning
av statsmedel enligt vad nedan
sägs.
Med skada-------— —
Till olycksfall, som avses i första
stycket, hänföres jämväl olycksfall
vid färd till eller från häktet, anstalten
eller arbetsstället, såframt färden
föranledes av och står i nära samband
med vistelsen därstädes. 4
4
Sjukpenning, som —- —-----
Drabbas någon som
a) är häktad eller intagen å fångvårds-
eller tvångsarbetsanstalt eller
vårdas å allmän eller statsunderstödd
enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare
eller
b) å arbetshem fullgör arbete, som
jämlikt il § lagen om socialhjälp
eller 72 § barnavårdslagen förelagts
honom,
under vistelsen å häktet, anstalten
eller arbetshemmet i eller utom arbete
av skada till följd av olycksfall
eller inverkan, som avses i 6 § lagen
om yrkesskadeförsäkring, utgår ersättning
av statsmedel enligt vad nedan
sägs.
— sitt ändamål.
Till olycksfall, som avses i första
stycket, hänföres jämväl olycksfall
vid färd till eller från häktet, anstalten
eller arbetshemmet, såframt färden
föranledes av och står i nära
samband med vistelsen därstädes.
§•
intagna tabellen.
15
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse)
Vid bestämmande av den skadades
årliga arbetsförtjänst skall, med
iakttagande i övrigt av vad i 9 § lagen
om yrkesskadeförsäkring är
stadgat, skälig hänsyn tagas till årsinkomsten
av förvärvsarbete för en
arbetstagare med samma arbetsförmåga
som den skadade och i det yrke
denne hade, då han intogs å häktet
eller anstalten eller påbörjade förelagt
arbete, eller, om han vid nämnda
tidpunkt icke hade något yrke, till
motsvarande inkomst för en med honom
jämförlig arbetstagare å den
ort, där han senast arbetat eller haft
sin verksamhet eller huvudsakligen
uppehållit sig.
Överstiger den-------i
(Föreslagen lydelse)
Vid bestämmande av den skadades
årliga arbetsförtjänst skall, med
iakttagande i övrigt av vad i 9 §
lagen om yrkesskadeförsäkring är
stadgat, skälig hänsyn tagas till årsinkomsten
av förvärvsarbete för en
arbetstagare med samma arbetsförmåga
som den skadade och i det
yrke denne hade, då han intogs å
häktet, anstalten eller arbetshemmet,
eller, om han vid nämnda tidpunkt
icke hade något yrke, till motsvarande
inkomst för en med honom jämförlig
arbetstagare å den ort, där han
senast arbetat eller haft sin verksamhet
eller huvudsakligen uppehållit
sig.
beräkning.
5 §•
Sjukpenning eller livränta utgives
ej till den skadade för tid, under vilken
han hålles häktad eller är intagen
å anstalt, som avses i 1 § första
stycket a), eller å fattigvårdsanstalt
fullgör arbete, varom sågs i samma
stycke b). Om särskilda skäl äro därtill,
må dock så mycket av livränta,
som belöper å nämnda tid, eller del
därav i stället utgivas till den som,
för den händelse skadan lett till döden,
varit berättigad att erhålla livränta
i anledning av dödsfallet.
Sjukpenning eller livränta utgives
ej till den skadade för tid, under vilken
han hålles häktad eller är intagen
å anstalt eller arbetshem, som avses
i 1 §. Om särskilda skäl äro därtill,
må dock så mycket av livränta,
som belöper å nämnda tid, eller del
därav i stället utgivas till den som,
för den händelse skadan lett till döden,
varit berättigad att erhålla livränta
i anledning av dödsfallet.
Underrättelse om inträffad skada
skall ofördröj ligen lämnas till föreståndaren
för häktet eller anstalten
eller, där den skadade i fall, som avses
i 1 § första stycket b), annorstädes
än å anstalt utfört honom anvisat
arbete, till fattigvårdsstyrelsen eller
barnavårdsnämnden.
Underrättelse om inträffad skada
skall ofördröjligen lämnas till föreståndaren
för häktet, anstalten eller
arbetshemmet.
16
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse)
10
Föreståndare för häkte eller anstalt
ävensom fattigvårdsstgrelse eller
barnavårdsnämnd, som genom
underrättelse enligt 9 § eller eljest
erhållit kännedom om skada, som
medför eller skäligen kan antagas
medföra rätt till ersättning enligt
denna förordning, skall ofördröj ligen
anmäla skadan till riksförsäkringsanstalten.
(Föreslagen lydelse)
§•
Föreståndare för häkte, anstalt eller
arbetshem, vilken genom underrättelse
enligt 9 § eller eljest erhållit
kännedom om skada, som medför
eller skäligen kan antagas medföra
rätt till ersättning enligt denna förordning,
skall ofördröjligen anmäla
skadan till riksförsäkringsanstalten.
Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1957 men äger icke
tillämpning i fråga om skada, som
inträffat dessförinnan, och ej heller
i fråga om sådan i 6 § första stycket
b) eller c) eller tredje stycket lagen
om yrkesskadeförsäkring avsedd skada,
som yppats senare, därest den
skadade icke efter förordningens
ikraftträdande varit utsatt för inverkan
av den art, som orsakat skadan.
Äldre bestämmelser skola alltjämt
äga tillämpning å sådant ersättningsanspråk
på grund av olycksfall eller
sjukdom, som ej till följd av vad
i första stycket sägs skall bedömas
enligt förordningen i dess nya lydelse.
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
17
Förslag
till
Förordning
om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 (nr 469)
Härigenom förordnas, att 65 §, 66 § 3 mom., 68 § 1 mom. och 74 § 1 mom.
folkbokföringsförordningen den 28 juni 19461 2 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
65
Uti pastors beslut eller åtgärd i
ärende rörande tillämpning av vad
om rätt kyrkobokföringsort eller
kyrkobokföringsfastighet är stadgat,
så ock i fråga om vidtagen eller underlåten
mantalsskrivningsåtgärd må
envar, vars rätt därav beröres, ävensom
vederbörande kommun och fattigvårdssamhälle
söka ändring hos
länsstyrelsen i det län, till vilket den
församling hör, vars pastor meddelat
det överklagade beslutet, eller inom
vilket det mantalsskrivningsdistrikt
är beläget, för vilket den överklagade
mantalsskrivningsförrättningen ägt
rum. Ändring sökes genom besvär,
vilka skola hava till länsstyrelsen inkommit,
där de avse pastors beslut,
sist å trettionde dagen efter det klaganden
erhållit kännedom om beslutet
samt eljest före den 15 maj under
mantal såret; klagande dock obetaget
att jämväl efter förstnämnda
tid i besvär rörande mantalsskrivning
yrka ändring i pastors beslut,
som nyss sagts, där det äger samband
med mantalsskrivningsfrågan.
Yrkas i besvären såväl undanröjande
av vidtagen åtgärd som vidtagande
av annan åtgärd och äro olika
länsstyrelser behöriga i fråga om
(Föreslagen lydelse)
§•
Uti pastors beslut eller åtgärd i
ärende rörande tillämpning av vad
om rätt kyrkobokföringsort eller
kyrkobokföringsfastighet är stadgat,
så ock i fråga om vidtagen eller underlåten
mantalsskrivningsåtgärd må
envar, vars rätt därav beröres, ävensom
vederbörande kommun söka
ändring bos länsstyrelsen i det län,
till vilket den församling hör, vars
pastor meddelat det överklagade beslutet,
eller inom vilket det mantalsskrivningsdistrikt
är beläget, för vilket
den överklagade mantalsskrivningsförrättningen
ägt rum. Ändring
sökes genom besvär, vilka skola hava
till länsstyrelsen inkommit, där de
avse pastors beslut, sist å trettionde
dagen efter det klaganden erhållit
kännedom om beslutet samt eljest
före den 15 maj under mantalsåret;
klagande dock obetaget att jämväl
efter förstnämnda tid i besvär rörande
mantalsskrivning yrka ändring
i pastors beslut, som nyss sagts,
där det äger samband med mantalsskrivningsfrågan.
Yrkas i besvären
såväl undanröjande av vidtagen åtgärd
som vidtagande av annan åtgärd
och äro olika länsstyrelser behöriga
i fråga om vartdera yrkandet,
1 Senaste lydelse av 68 § 1 mom. och 74 § 1 mom. se SFS 1952:336.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 9 sand. 2 avd. Nr 26
18
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
vartdera yrkandet, må besvären in- må besvären ingivas eller insändas
givas eller insändas till vilken som till vilken som helst av dem.
helst av dem.
Beslut om —-----särskilt överklagas.
Uti de------handlagt ärendet.
66
3 m o in. I underställningsmål skall
vad i 65 § stadgas ej äga tillämpning.
I sådant mål skall den, om vars
kyrkobokföring eller mantalsskrivning
är fråga, ävensom, om målet är
anhängigt hos länsstyrelse, vederbörande
kommun och fattigvårdssamhälle
genom länsstyrelsens eller
domkapitlets försorg beredas tillfälle
att inom viss av myndigheten föreskriven
tid dit inkomma med de påminnelser
parten aktar nödigt.
Hos länsstyrelse
§•
3 m o m. I underställningsmål skall
vad i 65 § stadgas ej äga tillämpning.
I sådant mål skall den, om vars kyrkobokföring
eller mantalsskrivning
är fråga, ävensom, om målet är anhängigt
hos länsstyrelse, vederbörande
kommun genom länsstyrelsens eller
domkapitlets försorg beredas tillfälle
att inom viss av myndigheten
föreskriven tid dit inkomma med de
påminnelser parten aktar nödigt.
skyndsamt avgöras.
68 §.
1 m o in. Talan mot--—- -— —- — av länsstyrelserna.
Länsstyrelses beslut---7----laga kraft.
Talan som hos länsstyrelse förts
av kommun eller fattigvårdssamhålle
må hos kammarrätten fullföljas av
den andra av dessa menigheter.
Kammarrätten skall------- kammarrätten inkommit.
Sedan besvär----- — — eget yttrande.
74 §.
1 mom. Av länsstyrelserna, domkapitlen
och kammarrätten meddelade
beslut i de i 65, 66, 67 och 68 §§
avsedda mål skola genom den myndighets
försorg, som meddelat beslutet,
skyndsamt delgivas envar person,
vars rätt därav beröres, ävensom
vederbörande kommun och fattigvårdssamhälle.
Bevis om delgivningen
bör vid anfordran tillhandahållas
vederbörande.
1 mom. Av länsstyrelserna, domkapitlen
och kammarrätten meddelade
beslut i de i 65, 66, 67 och 68 §§
avsedda mål skola genom den myndighets
försorg, som meddelat beslutet,
skyndsamt delgivas envar person,
vars rätt därav beröres, ävensom vederbörande
kommun. Bevis om delgivningen
bör vid anfordran tillhandahållas
vederbörande.
Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1957.
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
19
Inledning
Föredragande departementschefen, statsrådet Ericsson, anför, efter gemensam
beredning med cheferna för justitie-, finans- och inrikesdepartementen,
i propositionen inledningsvis följande.
»Lagen om socialhjälp1 träder i kraft den 1 januari 1957. Samtidigt upphör
lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården1 2 att gälla.
I övergångsbestämmelserna till Shjl föreskrives, att om i lag eller författning
förekommer hänvisning till eller om däri eljest avses föreskrift, som
ersatts genom bestämmelse i Shjl, den bestämmelsen i stället skall tillämpas.
Ett stort antal lagar och författningar, hörande till skilda departements
lagstiftningsområden, anknyter i terminologiskt hänseende till Fvl. Särskilt
vanligt förekommande är uttryck som fattigvård, fattigvårdssamhälle
och fattigvårdsstyrelse. Det är önskvärt, att dylika uttryck, som efter
Shjl:s antagande framstår som föråldrade, utmönstras ur lagstiftningen.
På grund av innehållet i nyssberörda övergångsbestämmelse är det emellertid
inte nödvändigt att så sker omedelbart. Med hänsyn härtill och då praktiska
skäl talar för att den formella översyn av olika lagar och författningar,
som är motiverad av Shjl, verkställes i samband med att ändring
av annan anledning göres i dem, anser jag, att man f. n. bör nöja sig med
att ändra sådana lagar och författningar, som av sakliga skäl behöver omarbetas
till följd av innehållet i Shjl. Det kan nämnas, att två lagar, nämligen
barnavårdslagen och lagen om socialregister, ändrats redan i samband
med tillkomsten av Shjl och att förslag framlagts till årets riksdag om vissa,
av socialhjälpslagen betingade ändringar i folkpensioneringslagen.»
Förslaget till lag angående ändring i lagen om nykterhetsvård
4 och 5 §§.
Föredragande departementschefen anför bl. a.:
»Av 5 § 1 st. lagen om nykterhetsvård framgår, att det i regel skall finnas
en särskild nykterhetsnämnd i varje kommun men att kommunens fattigvårdsstyrelse
under vissa förutsättningar kan fungera som nykterhetsnämnd.
Tillkomsten av Shjl ger enligt min mening inte anledning alt föreskriva
ovillkorlig skyldighet för kommun att tillsätta särskild nykterhetsnämnd.
Därest sådan nämnd anses obehövlig, bör socialnämnden vara nykterhetsnämnd.
Ordet »fattigvårdsstyrelse» i 5 § 1 sl. har därför utbytts mot ordet
» socialnämnd».
Enligt kommunallagen skall, om så begäres av erforderligt antal väljan -
1 Denna lag benämnes i det följande Shjl.
* Denna lag benämnes i det följande Fvl.
20 Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
de, den proportionella valmetoden tillämpas vid val av kommunens styrelse,
särskilda beredningar och nämnder för icke reglerad förvaltning. Detsamma
gäller enligt Shjl vid val av socialnämnd. Det kunde därför måhända ifrågasättas
att införa samma ordning vid val av särskild nykterhetsnämnd. Den
proportionella valmetoden är emellertid mindre ändamålsenlig om särskilda
kvalifikationer är föreskrivna för en eller flera av ledamöterna i den nämnd,
som skall väljas. Beträffande särskild nykterhetsnämnd gäller enligt 5 §
3 st., att såväl män som kvinnor skall vara representerade i nämnden och
att läkare såvitt möjligt bör vara ledamot av densamma. Då det inte synes
lämpligt att nu ändra sistnämnda regler, vilka nyligen varit föremål för
statsmakternas prövning, anser jag mig inte böra föreslå någon bestämmelse
om att det proportionella valsättet skall tillämpas vid val av särskild nykterhetsnämnd.
Vid tillkomsten av kommunallagen uttalades önskemål om att bestämmelserna
rörande bl. a. förvaltningsorganisationen för den specialreglerade kommunala
förvaltningen skulle anpassas efter reglerna i kommunallagen. Detta
önskemal har beaktats vid utformningen av Shjl, som i fråga om valbarhetsoch
avsägelsegrunder, mandattid och avgång samt inre organisation och
verksamhetsformer föreskriver, att kommunallagens regler om kommunens
styrelse skall äga motsvarande tillämpning å socialnämnden. Socialstyrelsen
har föreslagit att så skall bli fallet även beträffande särskild nykterhetsnämnd.
Det innebär bl. a., att den nuvarande metoden med successiv förnyelse
av nykterhetsnämnden överges och att samtliga ledamöter i stället
väljes på en gång. Länsstyrelsen i Norrbottens län och länsnykterhetsnämnden
därstädes har uttalat betänkligheter häremot och betonat angelägenheten
av att kontinuitet bevaras i nämnder av detta slag.
För egen del vill jag understryka vikten av att nämndens ledamöter är
förtrogna med nykterhetsvårdsarbetet och med det klientel, varmed de har
att taga befattning. I likhet med vad min företrädare i ämbetet uttalade vid
tillkomsten av Shjl anser jag emellertid, att det bör överlåtas åt kommunerna
själva att sörja för att erforderlig kontinuitet bevaras vid val av ledamöter
i nykterhetsnämnderna. Jag ansluter mig därför till vad socialstyrelsen föreslagit
i förevarande hänseende. Även i övrigt synes styrelsens förslag böra
godtagas. Jag vill dock fästa uppmärksamheten på att riksdagen — efter det
att styrelsen avgav sitt förslag — gjort ett tillägg till 4 § i det av Kungi.
Maj :t framlagda förslaget till lag om socialhjälp. Enligt detta tillägg är det
inte erforderligt att i socialnämndens protokoll upptaga annat än förteckning
å närvarande ledamöter samt beslutet och skälen därför. Som motivering
härtill anfördes från riksdagens sida, alt socialnämndens beslut vore
av ömtålig natur såsom avseende åtgärder och ingripanden, vilka direkt berörde
eller riktade sig mot enskilda personer, och att det kunde vara till
uppenbar skada, om vederbörande finge kännedom om ledamöternas per
-
21
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
sonliga ställningstagande. Samma skäl kan givetvis anföras beträffande
nykterhetsnämnden och dess ledamöter. Lagen om nylcterhetsvård bör därför
i förevarande hänseende ha samma innehåll som Shjl.
På grund av det anförda förordar jag, att det nuvarande fjärde stycket i
5 § lagen om nylcterhetsvård er sättes med ett nytt stycke, som utformas i
full överensstämmelse med 4 § Shjl.
Slutligen må nämnas, att Shjl inte innehåller någon motsvarighet till
Fvl:s bestämmelser om rätt för vissa präster att deltaga i fattigvårdsstyrelsens
förhandlingar. I konsekvens härmed bör inte heller lagen om nykterhetsvård
innehålla sådana bestämmelser.»
6 §•
Föredragande departementschefen anför:
»Enligt denna paragraf skall i särskild kommunal nykterhetsnämnd, i vilken
icke finnes ledamot som är läkare, vederbörande tjänsteläkare närvara
vid nämndens sammanträden i den mån han icke hindras av andra tjänsteåligganden.
Föreskriften avser således icke fattigvårdsstyrelse, som utgör
nykterhetsnämnd. Anledningen härtill torde vara att enligt 13 § Fvl tjänsteläkaren
äger rätt att deltaga i fattigvårdsstyrelsens sammanträde. Shjl upptager
icke någon bestämmelse om rätt för tjänsteläkare att närvara vid
socialnämndens sammanträden. Då anledning torde saknas att i förevarande
hänseende ha olika regler beträffande särskild nykterhetsnämnd och
nykterhetsnämnd, som utgöres av socialnämnd, har ordet »särskild» uteslutits
ur lagtexten.»
15, 36 och 51 §§.
Enligt 1931 års alkoholistlag kunde beslut, som innebar förordnande om
övervakning, inte överklagas. Beslutet trädde alltså genast i verkställighet.
I konsekvens härmed räknades den längsta tiden för övervakning från dagen
för beslutet.
Genom lagen om nylcterhetsvård infördes besvärsrätt i fråga om nylcterhetsnämnds
beslut om övervakning enligt 15 § i lagen. Trots detta bibehölls
den tidigare regeln, att dagen för beslutet skulle bilda utgångspunkt för
övervakningens längd.
Föredragande departementschefen anför:
»Eftersom ingenting annat stadgas i lagen, torde man få utgå ifrån att
nykterhetsnämnds beslut om övervakning enligt 15 § inte kan verkställas
förrän det vunnit laga kraft. I detta avseende har alltså genom lagen om nylcterhetsvård
inträtt en betydelsefull ändring i förhållande till vad som gällt
tidigare.
önskvärdheten av att övervakningsbeslut får verkställas utan hinder av
att klagan förts eller besvärstiden ännu icke gått till ända betonas starkt av
socialstyrelsen och de remissinstanser, som närmare ingått på spörsmålet.
22
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
Det torde också framstå såsom tämligen uppenbart, att i många fall av alkoholmissbruk
behovet av övervakning är så trängande, att ett uppskov härmed
skulle kunna äventyra hela resultatet av åtgärden.
Enligt 36 § lagen om nyktcrhetsvård kan i samband med beslut om villkorligt
anstånd med tvångsintagning i allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
jämte det förordnande om övervakning meddelas, tillika meddelas s. k.
lydnadsföreskrifter. Beslut av nykterhetsnämnd, som innebär meddelande
av dylika föreskrifter, får enligt 59 § överklagas. I samband med beviljande
av permission eller utskrivning från allmän vårdanstalt må anstaltsstyrelse
eller i vissa fall föreståndare förordna om övervakning eller meddela lydnadsföreskrifter.
Mot dylika beslut kan enligt 60 § talan föras.
Vad jag anfört om angelägenheten av att nykterhetsnämnds övervakningsbeslut
omedelbart går i verkställighet är självfallet i lika hög grad
tillämpligt på övervakningsbeslut, som meddelas av anstaltsstyrelse eller
föreståndare, liksom även på beslut, som innebär meddelande av lydnadsföreskrift,
vare sig den beslutande myndigheten är nykterhetsnämnd, anstaltsstyrelse
eller föreståndare.
Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra i sak tillstyrka socialstyrelsens
förslag.
Vad angår avfattningen av de nya bestämmelserna har stadgandet om att
nykterhetsnämnds övervakningsbeslut får verkställas omedelbart i departementsförslaget
influtit som ett nytt sista stycke i 15 §. Motsvarande bestämmelser
i fråga om nykterhetsnämnds beslut, som innebär meddelande av
lydnadsföreskrifter, samt anstaltsstyrelses och anstaltsföreståndares beslut
har utformats som självständiga parallellstadganden och fått sin plats i nya
stycken i 36 respektive 51 §.»
Övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft samtidigt med Shjl eller
den 1 januari 1957.
Enligt övergångsbestämmelserna till Shjl skall val av ledamöter och
suppleanter i socialnämnd första gången äga rum i december 1956. Valet
skall avse tiden intill utgången av året näst efter det, då allmänna val av
kommunalfullmäktige första gången efter lagens ikraftträdande ägt rum,
d. v. s. intill utgången av år 1959.
Föredragande departementschefen anför:
»I det föregående har föreslagits, att reglerna om successiv förnyelse av särskild
nykterhetsnämnd skall upphävas. Med hänsyn härtill erfordras ett
övergångsstadgande, så att mandattiden för ledamöter och suppleanter, som
valts enligt nu gällande bestämmelser, bringas att upphöra vid en gemensam
tidpunkt. Eftersom särskild nykterhetsnämnd icke inrättats på samma gång
i alla kommuner, upphör mandattid för ledamöter och suppleanter i sådana
nämnder vid utgången av ett vart av åren 1956—1959. Det synes lämpligt att
23
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
nykterhetsnämndens mandattid framdeles sammanfaller med socialnämndens.
Oaktat vissa betänkligheter kan anföras mot att i efterhand avkorta
mandattiden för valda ledamöter i en nämnd, som i motsats till fattigvårdsstyrelsen
skall bestå, finner jag mest ändamålsenligt, att övergångsbestämmelsen
får samma innehåll som motsvarande stadgande i Shjl. Jag föreslår
därför att nyval av alla ledamöter och suppleanter i de särskilda nykterhetsnämnderna
företages i december 1956, varvid mandattiden kommer att löpa
fr. o. m. den 1 januari 1957 t. o. in. den 31 december 1959. Sistnämnda månad
sker val för nästa fyraårsperiod.
Slutligen föreslås en regel för åstadkommande av att mandattiden för
särskild nykterlietsnämnd, som tillsättes efter lagändringarnas ikraftträdande,
kommer att sammanfalla med mandattiden för övriga nykterhetsnämnder
i riket.»
Förslaget till förordning angående ändrad lydelse av 2 och
10 §§ förordningen om mödrahjälp
2 §•
De förslagna ändringarna i 2 § tredje stycket innebär, att kretsen av dem,
som är undantagna från rätten till mödrahjälp, nu bestämmes på liknande
sätt som kretsen av dem, som är undantagna från rätten till grundpenning
enligt lagen om moderskapshjälp. Tredje stycket av denna paragraf har
därför utformats i anslutning till lydelsen av 5 § tredje stycket lagen om
moderskapshjälp.
Lagrådet
Lagrådets utlåtande har inhämtats över förslagen till
1) lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård;
samt
2) lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321).
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
Utskottet
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får alltså hemställa,
att riksdagen, med bifall till förevarande proposition, nr
137, måtte för sin del antaga de vid propositionen fogade
förslagen till
1) lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579)
om nykterhetsvård;
24
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956
2) lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september
1929 (nr 321);
3) förordning angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§
förordningen den 11 juni 1937 (nr 339) om inödrahjälp;
4) förordning angående ändring i förordningen den 14
maj 1954 (nr 250) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under vistelse å anstalt m. m.; samt
5) förordning om ändring i folkbokföringsförordningen
den 28 juni 1946 (nr 469).
Stockholm den 24 april 1956
På andra lagutskottets vägnar:
ELSA JOHANSSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson,
Sunne, fru Carlqvist, herrar Huss*, Grönkvist och Alvar Andersson;
från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herr Jacobsson
i Tobo, fru Västberg*, herr Hagård, fröken Höjer*, fröken Sandell, herrar
Ericsson i Näs* och Johansson i Södertälje.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 50
605229