Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956
1
Nr 23
Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av
bidragsförskottens och de särskilda barnbidragens
maximibelopp.
Andra lagutskottet liar till behandling i ett sammanhang förehaft fyra
inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen
dels de likalydande motionerna nr 349 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson
m.fl. samt nr 266 i andra kammaren av fru Johansson
i Skövde och fru Lewén-Eliasson,
dels ock motionen nr 602 i andra kammaren av fru Holmquist och
fru Löfqvist i vad motionen avser höjning av bidragsförskottens maximibelopp;
motionen har i övrigt tilldelats första lagutskottet och behandlats i
dess utlåtande nr 22.
I motionerna 1:349 och 11:266 har hemställts »att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t begära en utredning angående höjning av bidragslörskottens
och de särskilda barnbidragens maximigräns». I motionen anföres,
att en höjning av bidragsförskottens och de särskilda barnbidragens
maximigräns till en nivå, som åtminstone står i någorlunda rimlig proportion
till barnkostnaderna, synes motionärerna vara av den angelägenhetsgrad,
att den omedelbart bör upptagas till behandling.
I motionen II: 602 har, såvitt motionen behandlats av andra lagutskottet,
hemställts, »att riksdagen måtte besluta---att § 8 i lagen om bidrags
förskott
ändras dithän, att beloppet 900 kronor fastställes som högsta
belopp per år».
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 349 och II: 602.
Gällande bestämmelser
Enligt 1 § lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och
invaliders m. fl. barn skall i fall som angives i lagen, utöver allmänt barnbidrag,
av allmänna medel utgivas särskilt barnbidrag till uppehälle och
uppfostran åt barn. Sådant särskilt barnbidrag utgår efter inkomstprövning
med högst 600 kronor för barn och år. Bidraget utgår enligt 4 § icke
för längre tid än I. o. in. den månad, under vilken barnet fyller 16 år.
1—092 60 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 9 sand. 2 avd. Nr 23
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956
Särskilt barnbidrag utgår till vissa i 5 och 6 §§ angivna kategorier av
barn.
Enligt 5 § utgår bidraget
1) för barn, vars föräldrar avlidit; samt
2) för barn, vars fader eller moder avlidit, såframt vårdnaden om barnet
överflyttats till särskilt förordnad förmyndare samt barnet ej stadigvarande
bor tillsammans med den efterlevande av föräldrarna.
Enligt 6 § utgår särskilt barnbidrag jämväl
1) för barn, vars fader avlidit;
2) för barn, vars fader åtnjuter ålderspension, invalidpension eller sjukbidrag
enligt lagen om folkpensionering;
3) för barn, vars moder åtnjuter sådan folkpension, då föräldrarna ej
sammanlever samt modern har vårdnaden om eller stadigvarande bor tillsammans
med barnet;
4) för barn, vars moder är gift med annan än barnets fader, då styvfadern
åtnjuter folkpension samt modern har vårdnaden om eller stadigvarande
bor tillsammans med barnet; samt
5) för barn utom äktenskapet, beträffande vilket faderskapet ej fastställts
och som fyllt tre år.
Kommun skall enligt 19 § för varje kalenderår bidraga till kostnaderna
för särskilda barnbidrag med viss andel, motsvarande 3/2o % för varje
fullt tiotal skatteören per invånare i kommunen, av kostnaden för dylika
bidrag, som under året utbetalats för barn, beträffande vilka pensionsnämnd
inom kommunen under året varit behörig pröva ansökning av det
slag, varom är fråga, dock högst hälften av nämnda kostnad.
Enligt 1 § lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhållsbidrag
till barn (bidragsförskottslag) äger barn, vars fader enligt rättens beslut
eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, alt,
där fadern underlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning och
under de villkor, som sägs i lagen, av allmänna medel erhålla förskott å
underhållsbidraget (bidragsförskott). Bidragsförskott utgår enligt 2 § andra
stycket icke för längre tid än t. o. m. dagen före den då barnet fyller 16 år.
Enligt 8 § utgår förskottet med det belopp barnets fader jämlikt rättens
beslut eller enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll, dock
högst med 600 kronor för år räknat. Ansökning om bidragsförskott prövas
enligt 3 § av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnets moder är mantalsskriven
vid den tidpunkt, då förskottet sökes. För lämnat bidragsförskott
inträder enligt 15 § den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet, å
vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot
den underhållsskyldige. Utgift för bidragsförskott bestrides enligt
20 §, i den mån ersättning ej kunnat uttagas av den underhållsskyldige, till
3/i av statsverket och till 1/4 av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat
förskottet.
Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956
3
Enligt beslut vid årets riksdag (prop. nr 20, andra lagutskottets uti. nr
3 och rd. skr. nr 65) skall vissa ändringar genomföras i bidragsförskottslagen
fr. o. in. den 1 juli 1956. Dessa ändringar går i huvudsak ut på att
bidragsförskott skall kunna beviljas icke blott — såsom nu är fallet — då
ett barns fader underlåter att fullgöra sin skyldighet att betala bidrag till
barnets underhåll utan även då ett barns moder brister i sin underhållsskyldighet
mot barnet.
Historik
De särskilda barnbidragen infördes i vårt land liksom bidragsförskotten
genom beslut vid 193 7 års riksdag (prop. nr 276, sammansatt statsoch
andra lagutskotts uti. nr 1 och rd. skr. nr 421); barnbidragen hade
dock föregåtts av vissa pensionstillägg enligt folkpensioneringslagen. Barnbidragen
utgick enligt lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag (beteckningen
särskilda barnbidrag infördes för dessa bidrag först år 1947 i samband
med lagstiftningen om allmänna barnbidrag) för vissa grupper av
barn, nämligen för barn, vars föräldrar eller, då barnet adopterats, vars
adoptant eller adoptivföräldrar avlidit, med 300 kronor i ortsgrupp 1, 360
kronor i ortsgrupp 2 och 420 kronor i ortsgrupp 3. För övriga bidragsberättigade
grupper av barn utgick barnbidraget med följande årliga belopp
i nedan angivna ortsgrupper:
Ortsgrupp 1 Ortsgrupp 2 Ortsgrupp 3
för ett barn .................................... 240 kr. 300 kr. 360 kr.
för två barn .................................... 420 » 525 » 630 »
för tre barn .................................... 600 » 750 » 900 »
och för varje barn däröver ytterligare ... 120 » 150 » 180 »
Beloppen av bidragsförskotten var enligt lagen den 18 juni 1937 om förskottering
av underhållsbidrag till barn liksom barnbidragen dyrortsgiupperade
och utgick med samma årliga belopp som för de grupper av barn
med barnbidrag, för vilka bidragsbeloppet angivits i uppställningen här
ovan.
För tiden t. o. in. den månad, under vilken barnet fyllde två år, ökades
såväl barnbidraget som bidragsförskottet med ett årligt belopp av 60
kronor.
Såväl barnbidragen som bidragsförskotten var enligt 1937 års lagstiftning
inkomstprövade.
Den nu gällande bidragsförskottslagen tillkom vid 1943 års riksdag
(prop. nr 183, andra lagutskottets uti. nr 28 och rd. skr. nr 260). Beträffande
bidragsförskottens maximibelopp innebar den nya lagstiftningen
endast obetydliga jämkningar uppåt.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956
Då de allmänna barnbidragen beslutades vid 1 947 års riksdag fick de
tidigare barnbidragen, såsom ovan omnänts, beteckningen särskilda barnbidrag.
I den därvid antagna alltjämt gällande lagen den 26 juli 1947 om
särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn (beträffande
dess antagande se prop. nr 288, sammansatt stats- och andra lagutskotts
uti. nr 5 och rd. skr. nr 499) slopades dyrortsgrupperingen och fastställdes
maximibeloppen för barn, som avses i 5 § (beträffande de olika kategorierna
av barn se under gällande bestämmelser ovan) till 420 kronor för
år samt för barn som avses i 6 § till 250 kronor för år. Det tidigare utgående
särskilda tillägget för barn under två år bortföll. Samtidigt med
antagande av 1947 års lag om särskilda barnbidrag genomfördes den
ändringen i bidragsförskottslagen, att maximibeloppet av förskottet gjordes
enhetligt och fastställdes till 250 kronor per barn och år. Beträffande
det särskilda barnbidraget bibehölls vid 1947 års lagstiftning inkomstprövningen;
beträffande bidragsförskottet slopades däremot denna prövning.
Vid 1952 års riksdag genomfördes en provisorisk förbättring av de
särskilda barnbidragen i det att dyrtidstillägg skulle utgå på dessa bidrag
(prop. nr 70, sammansatt stats- och andra lagutskotts uti. nr 1 och rd.
skr. nr 130). Del av riksdagen fattade beslutet om dyrtidstillägg avsåg
endast år 1952 och var att betrakta som ett provisorium. Tillägget konstruerades
med vissa fixa, fristående belopp, nämligen å särskilda barnbidrag
enligt 5 § i 1947 års lag ■— bidrag om högst 420 kronor om året — med 105
kronor samt å bidrag enligt 6 § i lagen — bidrag om högst 250 kronor om
året — med 70 kronor om året.
Samma år höjdes maximibeloppen av bidragsförskotten från 250 till
324 kronor per barn och år (prop. nr 230, sammansatt stats- och andra lagutskotts
uti. nr 3 och rd. skr. nr 391). Även denna höjning var att betrakta
som ett provisorium.
De nuvarande maximibeloppen för såväl de särskilda barnbidragen som
bidragsförskotten — 600 kronor per barn och år -— fastställdes genom beslut
vid 1953 års riksdag (prop. nr 36, sammansatt stats- och andra
lagutskotts uti. nr 5 och rd. skr. nr 89, såvitt avser särskilda barnbidrag,
samt prop. nr 14, sammansatt stats- och andra lagutskotts uti. nr 4 och rd.
skr. nr 88, såvitt avser bidragsförskott). Förslag till höjning av beloppen
hade framlagts av änkepensioneringskommittén i ett i november 1952
avgivet betänkande om stöd åt änkor och vissa andra ensamstående kvinnor
m. m. (SOU 1952:36). Änkepensioneringskommittén hade föreslagit
att maximibeloppen för de särskilda barnbidragen skulle höjas med 80
kronor eller till 500 resp. 330 kronor om året för de två bidragskategorierna.
Därjämte föreslogs indextillägg å de särskilda barnbidragen med 50 resp.
30 kronor för varje hel mångfald av tio, varmed pensionspristalet över
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956
5
steg 100. Beträffande bidragsförskotten hade kommittén föreslagit alt
maximibeloppet skulle fastställas till 420 kronor om året.
I eu i oktober 1952 inom socialdepartementet upprättad promemoria
angående särskilda barnbidrag och andra hjälpformer för ensamstående
mödrar ifrågasattes, huruvida ej de särskilda barnbidragens maximibelopp
borde fastställas till 600 kronor om året. Ett månatligt högsta belopp
om 50 kronor ansågs ej vara tilltaget i överkant utan ansågs ligga i närheten
av — om också under — riksgenomsnittet för fattigvård och fosterlegor.
I ett stort antal fall torde enligt promemorian ej ens ett dylikt belopp
ge full försörjning. Å andra sidan borde bidraget ej sättas så högt
att det gynnade de ifrågavarande barnkategorierna framför barn i normala
självförsörjande familjer med låga inkomster.
Sedan socialstyrelsen berelts tillfälle att yttra sig över promemorian
hade styrelsen framhållit att en betydande del av de barn, som erhållit
bidragsförskott, för sin försörjning vore beroende av fortlöpande understöd
från fattigvården. Bidragsförskottets maximibelopp borde därför höjas.
En höjning till 600 kronor per barn och år borde enligt socialstyrelsens
mening anses såsom ett minimikrav.
I propositionen nr 36 till 1953 års riksdag anförde föredragande departementschefen,
statsrådet Sträng, i fråga om de särskilda barnbidragens
maximibelopp bl. a. följande:
Då jag vid avvägningen av det särskilda barnbidragets belopp utgått från
barnets behov har detta skett med den förutsättningen, att barnet ej erhåller
något understöd från den som har försörjningsplikt i förhållande
till barnet. Avseende har med andra ord icke fästs vid om barnet har
någon försörjare eller icke. Beloppet avser alltså såväl de föräldralösa
barnen som de övriga barnkategorier, som är bidragsberättigade. Emellertid
måste det förhållandet att de senare har båda eller den ena av föräldrarna
i livet, som kan draga försorg om barnet, böra verka reducerande
på barnbidragets storlek, enär behovet av understöd från det allmänna då
blir mindre. Denna inverkan bör dock enligt min mening icke komma till
uttryck däri att olika grundbelopp fastställes för föräldralösa och för andra
barn, utan endast i så måtto, att försörjarens förmåga att svara för försörjningen
inverkar minskande på bidraget i det speciella fallet. Försörjningsförmågan
synes därvid endast kunna mätas genom hänsynstagande
till den försörjningsskyldiges ekonomi. Barnbidraget bör med andra ord,
där försörjare finnes, vara inkomstprövat med hänsyn till försörjarens inkomst.
.lag föreslår alltså, åt! maximibeloppet lika för alla bidragsberättigade
barn fastställes till 600 kronor om året, och anser vidare att inkomstprövningen
av de särskilda barnbidragen bör bibehållas.
Det sammansatta stals- och andra lagutskottet anslöt sig i sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 5 till den ståndpunkt som departementschefen
intagit i frågan och uttalade, att eu avvägning av det gemensamma
maximibidraget till 600 kronor syntes lämplig, samt tillstyrkte propositionens
förslag.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956
I propositionen nr 1A till 1953 års riksdag framhöll föredragande departementschefen,
statsrådet Sträng, att han för egen del ansåg förhållandena
då vara sådana att eu omedelbar höjning av bidragsförskottens
maximibelopp vore nödvändig och alt höjningen icke borde ske efter eu
indexmässig framräkning med hänsyn till levnadsomkostnadernas utveckling
utan anpassas efter vad som kunde anses motsvara det verkliga behovet.
Visserligen funnes det ej någon statistik som belyste underhållsbidragens
storlek för inom- och utomäktenskapliga barn. Det torde dock
enligt departementschefen vara erforderligt med ett betydligt högre maximibelopp
för bidragsförskotten än det av änkepensioneringskommittén
föreslagna för att beloppet skulle kunna närmare ansluta sig till de underhållsbidrag
som dåmera fastställdes. För en mera avsevärd höjning talade
även storleken av barnkostnaderna och fosterlegorna. Departementschefen
förordade därför att maximibeloppet bestämdes till 600 kronor om året.
Det sammansatta stats- och andra lagutskottet erinrade i sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 4 om att fosterlegorna visserligen avsåge
att täcka all kostnad för barns fostran och vård medan bidragsförskottens
syfte vore att garantera endast den del i barnunderhållet som ålåge fadern.
Emellertid måste här enligt utskottet beaktas, att i fall där moderns försörjningsbörda
vore ingen eller mycket ringa den ekonomiska bördan för
barnen ålagts fadern. Följaktligen måste bidragsförskotten för att helt
kunna fylla sin uppgift även i de mest ömmande fallen till maximibeloppen
avvägas efter de totala barnkostnaderna. Utskottet fann med hänsyn
härtill den föreslagna uppräkningen av bidragsförskottens maximibelopp
till 600 kronor om året väl motiverat samt tillstyrkte propositionens
förslag.
1954 års familjeutrediiing in. m.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 tillkallade
statsrådet Ulla Lindström den 1 september samma år 195A års
familjeutredning för att verkställa en inventering av de familjepolitiska
åtgärderna in. in. Utredningen avgav i september 1955 ett betänkande,
»Samhället och barnfamiljerna» (SOU 1955:29), vari beröres bl. a. lagstiftningen
om de särskilda barnbidragen och om bidragsförskotten.
Över utredningens betänkande har avgivits remissyttranden av ett stort
antal myndigheter och organisationer.
För att inom socialdepartementet biträda vid fortsatt handläggning av
frågan om samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna och därmed sammanhängande
spörsmål har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande av den 2
mars 1956 sannna dag tillkallats en särskild beredning. Enligt de direktiv
för beredningen, som statsrådet Ulla Lindström efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter anförde till statsrådsprotokollet nämnda
den 2 mars 1956, skall det ankomma på beredningen att genomgå de fa
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956
7
railjepolitiska spörsmål, som aktualiserats av familjeutredningen och i
de över utredningens betänkande avgivna remissyttrandena. Kostnaderna
för olika åtgärder skall beräknas. De administrativa problem som aktualiseras
skall klarläggas. Det skall dock inte ankomma på beredningen att
inbördes gradera olika åtgärder. Beredningens arbete bör enligt direktiven
bedrivas med skyndsamhet och resultaten redovisas i sådan tid, att
förslag på familjepolitikens område kan framläggas till 1957 års riksdag.
I den mån så visar sig lämpligt bör resultat av arbetet kunna framläggas
i etapper.
Kungl. Maj :t har vidare den 10 juni 1955 uppdragit åt socialstyrelsen
att företa en särskild statistisk undersökning rörande de ensamstående
mödrarna och deras särskilda problem. Med anledning härav har socialstyrelsen
under hösten 1955 låtit intervjua ca 1 200 ensamstående mödrar
i hela landet om deras ekonomiska förhållanden, bostads- och vårdproblem
m. m. Resultatet av intervjuerna bearbetas f. n. inom socialstyrelsen.
Utskottet
Möjligheterna till en intensifierad samhällelig insats på familjevårdens
område är f. n. föremål för ett livligt intresse. Sålunda har riksdagen i
år hos Kungl. Maj :t hemställt om förslag till 1957 års riksdag om en höjning
av de allmänna barnbidragen. Det är uppenbart att vid en utbyggnad
av familjevården särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de grupper av
barn, som för sin försörjning är i första hand beroende av allenast den
ena av föräldrarna eller vars föräldrar avlidit. Dessa barn är i högre grad
än andra beroende av samhällelig hjälp. Här aktualiseras frågor såväl
om olika åtgärder för beredande av vård och tillsyn som också om direkt
ekonomisk hjälp. Lagstiftningen om de särskilda barnbidragen och om
bidragsförskotten kommer härvid givetvis i blickpunkten.
En kartläggning av de hittillsvarande formerna för samhällets familje»
vårdande åtgärder i vårt land har genomförts av 1954 års familjeutredning
och redovisats i dess i september i fjol avlämnade betänkande »Samhället
och barnfamiljerna». Utredningen har visserligen ej haft i uppdrag att
framlägga direkta förslag till åtgärder. Emellertid har betänkandet remissbehandlats,
och därvid har framkommit eu rad förslag och önskemål. Här
föreligger således ett stort material, som kan väntas ge en god belysning
av de föreliggande behoven och bästa sättet att tillgodose dem. Remissyttrandena
bearbetas nu inom socialdepartementet. För att biträda med
detta omfattande arbete har tillkallats eu särskild beredning.
Även den intervjuundersökning av omkring 1 200 ensamstående mödrar
med barn, som socialstyrelsen nyligen på uppdrag av Kungl. Maj:t genomfört,
torde, när dess resultat inom kort föreligger, ge en värdefull belysning
av de olika hjälpbehoven.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956
Vid den fortgående bearbetningen av det material som införskaffats
genom nämnda intervjuundersökning och av familjeutredningen samt vid
remissbehandlingen av utredningens betänkande blir det en viktig uppgift
att göra en lämplig avvägning av vilka åtgärder som bör vidtagas inom
ramen för de resurser, som står till förfogande för samhällets familjevårdande
insatser.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda, att riksdagen icke nu
bör taga ställning till frågan, huruvida maximibeloppen för bidragsförskotten,
såsom yrkas i motionen II: 602, bör höjas från nuvarande 600 till
900 kronor per barn och år. Ej heller finner utskottet erforderligt, att en
särskild utredning tillsättes för att utreda frågan om en höjning av maximibeloppen
för bidragsförskotten och för de särskilda barnbidragen, såsom
yrkas i de likalydande motionerna 1:349 och 11:266. Däremot vill utskottet
tillstyrka, att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer, att motionerna
överlämnas till den förut omnämnda särskilda beredning, som har
att inom socialdepartementet biträda vid fortsatt handläggning av samhällets
stödåtgärder för barnfamiljerna och därmed sammanhängande
.spörsmål, att av beredningen beaktas vid dess fortsatta arbete i enlighet
med de direktiv beredningen härvid kan komma att erhålla.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner, nämligen
1.
II: 602, såvitt nu är i fråga, samt
2. I: 349 och II: 266,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t
ville överlämna ifrågavarande motioner — motionen II: 602
endast såvitt nu är i fråga -— till den inom socialdepartementet
tillkallade särskilda beredning, som har att inom departementet
biträda vid fortsatt handläggning av samhällets
stödåtgärder för barnfamiljerna, att av beredningen beaktas
vid dess fortsatta arbete.
Stockholm den 19 april 1956
På andra lagutskottets vägnar:
ELSA JOHANSSON
Vid delta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Nils Eiowsson, Axel E. Svensson, fru
Carlqvist, herrar Huss, Mannerskantz, Grönkvist, fru Hamrin-Thorell* och
herr Alvar Andersson;
från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herrar Jacobsson
i Tobo, Nilsson i Göteborg*, fru Västberg, herrar Hagård, Carlsson i Bakeröd,
fröken Höjer* och herr Johansson i Södertälje.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Sthlm 1956. K. L. Beckman Boktr.