Nr 4—5
Jordbruksutskottets utlåtande nr 4 år 1956
1
Nr 4
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till stödlån till jordbrukare.
I en till riksdagen den 13 januari 1956 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 14, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att till stödlån till jordbrukare å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1955/56 under kapitalbudgeten, fonden för
låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kronor.
Med anledning av de skador, som uppstått på 1950 och 1951 års skördar,
anvisades under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Stödlån till
jordbrukare dels ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1950/51 (prop. 1951:79, JoU 34, rskr. 332),
dels ock ett investeringsanslag av 20 000 000 kronor å tilläggstat I till riksstaten
för budgetåret 1951/52 (prop. 1951:219, JoU 50, rskr. 381). Enligt
beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 253, JoU 58, rskr. 448) fick de båda
investeringsanslagen tagas i anspråk jämväl för utlämnande av stödlån med
anledning av 1952 års skördeskador. Vidare anvisades av 1953 års riksdag
under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Stödlån till jordbrukare
ett investeringsanslag av 30 000 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 (prop. 1953: 47, JoU 4, rskr. 64).
Enligt beslut av 1954 års riksdag fick omförmälda, tidigare anvisade investeringsanslag
tagas i anspråk jämväl för utlämnande av stödlån med anledning
av 1954 års skördeskador. Till samma ändamål anvisade riksdagen
vidare under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Stödlån till jordbrukare
dels ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1954/55 (prop. 1954: 223, JoU 47, rskr. 392), dels
ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1954/55 (prop. 1955: 57, JoU 6, rskr. 118).
Efter förslag i propositionen 1955: 203 medgav 1955 års riksdag enligt
i huvudsak de grunder, som förordats i propositionen, att nu omförmälda
tidigare investeringsanslag fick tagas i anspråk för utlämnande av stödlån
med anledning av 1955 års skördeskador samt anvisade till samma ändamål
under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Stödlån till
jordbrukare ett investeringsanslag av 60 000 000 kronor (JoU 36, rskr. 366).
Bestämmelser rörande sistnämnda låneverksamhet har meddelats i kungörelsen
den 25 november 1955 (nr 593) om stödlån till jordbrukare.
t llihang till riksdagens protokoll 1956. 10 samt. Nr 4—5
2 Jordbruksutskottets utlåtande nr h år 1956
I skrivelse den 21 december 1955 har lantbruksstijrelsen hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till stödlån till jordbrukare på
grund av 1955 års skördeskador anvisa ytterligare 7 000 000 kronor.
Lantbruksstyrelsen anför i sin skrivelse, att styrelsen den 26 november
1955 bemyndigat lantbruksnämnderna att tills vidare bevilja stödlån till
ett sammanlagt belopp av 56 875 000 kronor. Den därvid mellan lantbruksnämnderna
verkställda fördelningen av sagda belopp grundar sig på av styrelsen
från nämnderna infordrade uppgifter om det sammanlagda beloppet
av intill den 23 november 1955 sökta stödlån. Sistnämnda belopp uppskattades
då till omkring 58 210 000 kronor.
Vidare upplyser lantbruksstyrelsen, alt vid ansökningstidens utgång den
I december 1955 beloppet för sökta stödlån enligt rapporter från lantbruksnämnderna
hade stigit till sammanlagt omkring 81 700 000 kronor. För stödJåneverksamheten
beräknades därvid av nämnderna ett belopp av omkring
II 100 000 kronor vara behövligt utöver det av styrelsen förut fördelade beloppet
å 56 875 000 kronor. Totalt skulle sålunda för verksamheten erfordras
omkring 68 000 000 kronor, vilket belopp med cirka 5 000 000 kronor överstiger
de medel, som f. n. står till förfogande för ändamålet. Lantbruksstyrelsen
fann sig emellertid efter nyssnämnda rapporter böra avvakta utvecklingen
ännu några dagar, innan framställning om erforderlig förstärkning av investeringsanslaget
gjordes. Samtidigt som lantbruksnämnderna underrättades
härom, föreskrev styrelsen, att nämnderna till prövning skulle upptaga
alla ansökningar, som inkommit före den 16 december 1955. Därefter inkommande
ansökningar skulle däremot prövas, endast om sökaden kunde anföra
godtagbara skäl för sin underlåtenhet att inge ansökning i rätt tid eller om
nämnden skulle finna särskilt ömmande omständigheter föreligga. I samma
föreskrifter framhöll styrelsen vidare, att lantbruksnämnderna vid sin
prövning av stödlåneärendena icke skulle jämka lånebeloppen med hänsyn
till förhandenvarande begränsning av medelstillgången utan fastställa lånen
till de belopp, som kunde befinnas vara i och för sig skäliga. I den mån
av styrelsen lämnade bemyndiganden skulle visa sig icke förslå, borde nämnderna
i avvaktan på ytterligare medelsanvisning fatta preliminära beslut.
Nämnderna skulle därvid givetvis i första hand söka tillgodose de mest
trängande fallen.
Enligt rapporter, som av lantbruksnämnderna ingivits till lantbruksstyrelsen,
har nämnderna intill den 17 december 1955 beviljat stödlån till ett sammanlagt
belopp av 39 794 600 kronor. Nämnderna har vidare uppskattat det
härutöver erforderliga medelsbehovet till omkring 26 638 200 kronor. Enligt
dessa uppgifter skulle den erforderliga förstärkningen av det anvisade investeringsanslaget
uppgå till omkring 3 500 000 kronor. Lantbruksstyrelsen påpekar
emellertid, att det bör uppmärksammas, att samtliga lantbruksnämnder
ännu icke hunnit göra en preliminär genomgång av alla inkomna ansökningar.
Den möjligheten kan därför enligt styrelsens mening icke uteslutas,
att det av nämnderna uppskattade medelsbehovet efter en sådan genomgång
visar sig vara för lågt beräknat. Man måste vidare alltjämt räkna
Jordbruksutskottets utlåtande nr ''i år 1956
3
med att ansökningar ännu icke inkommit från alla dem, som önskar erhålla
stödlån. Om i dylika fall särskilda skäl kan förebäras för att ansökningen
icke ingivits tidigare, bör enligt styrelsens mening nämnderna, trots att ansökningstiden
tilländagått, ha möjlighet att bevilja lån i enlighet med givna
föreskrifter. Man kan enligt styrelsen ej heller bortse från alt medel måste
finnas tillgängliga för att tillgodose lånebehovet i sådana fall, då beslut av
lantbruksnämnd, varigenom ansökning om stödlån helt eller delvis avslagits,
ändras efter besvär av sökanden. Med hänsyn till nämnda förhållanden
bär styrelsen funnit det erforderligt att förstärka tidigare anvisade anslag
med ett belopp av lägst 7 000 000 kronor.
I remissutlåtande den 27 december 1955 över lantbruksstyrelsens framställning
anför statskontoret, alt ämbetsverket icke har något att erinra mot
att för låneverksamheten ytterligare erforderliga medel anvisas på sätt, som
föreslagits. Statskontoret förutsätter därvid, att efter utsatt tid inkomna
låneansökningar upptages till prövning endast därest särskilda omständigheter
föreligger.
Fullmäktige i riksbanken anför i remissutlåtande den 29 december 1955,
att fullmäktige ej vill motsätta sig bifall till den av lantbruksstyrelsen gjorda
framställningen.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
»Frågan om statligt stöd genom amorteringslån åt jordbrukare och vissa
handelsträdgårdsmästare, som år 1955 tillfogats mera betydande skördeskador
på grund av ogynnsam väderlek, underställdes genom propositionen
1955:203 riksdagens prövning. Enligt riksdagens beslut, som i huvudsak
innebar bifall till propositionen, kan sådana jordbrukare och handelsträdgårdsmästare
under vissa förutsättningar erhålla stödlån av statsmedel. Låneverksamheten
skall enligt beslutet finansieras dels genom anlitande av
odisponerade medel — omkring 3 000 000 kronor — av de investeringsanslag,
som riksdagen tidigare anvisat till stödlån i anledning av skördeskador under
åren 1950—1952 och 1954, dels genom ett av 1955 års riksdag till stödlån
till jordbrukare anvisat investeringsanslag å 60 000 000 kronor. Med hänsyn
till svårigheten att med tillförlitlighet beräkna medelsbehovet har förutsatts,
att ytterligare medel framdeles kan komma att erfordras.
Enligt vad lantbruksstyrelsen upplyst i sin skrivelse den 21 december 1955
representerar de intill den 17 december 1955 ingivna lånansökningar, som
redan bifallits eller preliminärt ansetts kunna bifallas, ett sammanlagt belopp
av drygt 66 400 000 kronor. Såsom styrelsen anfört, erfordras emellertid
härutöver vissa medel för låneansökningar, som ingivits därefter men
likväl bör upptagas till prövning. På grund härav och med hänsyn till att
beräkningen av lånebehovet alltjämt är ganska osäker, tillstyrker jag styrelsens
förslag, att för utlämnande av stödlån skall ytterligare anvisas ett
investeringsanslag av 7 000 000 kronor.»
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 4 år 1956
Utskottet. I sitt utlåtande nr 36 till 1955 års riksdag tillstyrkte utskottet
ett av Kungl. Maj:t i propositionen nr 203 framlagt förslag om statligt stöd
genom amorteringslån åt jordbrukare och vissa handelsträdgårdsmästare, som
år 1955 tillfogats mera betydande skördeskador på grund av ogvnnsam väderlek.
Utskottet förordade, att låneverksamhelen skulle finansieras dels genom
anlitande av ett belopp av omkring 3 000 000 kronor, som kvarstod odisponerat
av tidigare till stödlån åt jordbrukare anvisade investeringsanslag,
dels genom ett nytt investeringsanslag av 60 000 000 kronor. Därvid förutsatte
dock utskottet, att förslag om ytterligare medelsanvisning skulle framläggas
framdeles därest så skulle visa sig påkallat. Utskottets utlåtande godkändes
av riksdagen (rskr. 366).
I propositionen nr 14 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t hemställt,
att för utlämnande av stödlån skall ytterligare anvisas ett investeringsanslag
av 7 000 000 kronor. Den gjorda anslagsberäkningen bygger på av lantbruksnämnderna
till lantbruksstyrelsen lämnade rapporter, varav framgår
att de intill den 17 december 1955 ingivna låneansökningar, som bifallits
eller preliminärt ansetts kunna bifallas, representerar ett sammanlagt belopp
av drygt 66 400 000 kronor. Härutöver har beräknats medel för låneansökningar,
som ingivits efter nyssnämnda datum men likväl bör upptagas till
prövning, ävensom för ansökningar, som kan bli bifallna efter besvär. Kungl.
Maj :t har vidare framhållit, att beräkningen av lånebehovet alltjämt är ganska
osäker.
På grund av det stora antalet lånesökande torde det vara nödvändigt att
ytterligare medel anvisas för att behovet av stödlån skall kunna tillgodoses.
Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts beräkning av medelsanvisningens
storlek, föreslår utskottet, att ytterligare 7 000 000 kronor
skall anvisas för ändamålet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stödlån till jordbrukare å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56 under kapitalbudgeten,
fonden för låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag
av 7 000 000 kronor.
Stockholm den 14 februari 1956
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Lage Svedberg*,
Nord*, Bertil Andersson, Hansson, Eskilsson, Bror Nilsson, Hjalmar Nilsson
och Kristiansson; samt
från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina,
Andersson i Hyssna, Antby, Jonsson i Strömsund, Pettersson i Dahl,
Sköld, Ahlsten*, Eliasson* och Nilsson i Lönsboda.
* Ej närvarande vid justeringen.