Bankoutskoltets utlåtande nr 19 år 1956

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckta motioner dels om översyn av
formerna för den statsunderstödda långivningen till
hantverk och småindustri samt återupptagande av utredningen
om småföretagens lokalfrågor, dels ock om
viss ändring av bestämmelserna angående industrigarantilån.

Bankoutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft fyra inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nr 218 i första kammaren
av herr Ohlon m. fl. och nr 458 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.
samt nr 323 i första kammaren av herr Andersson, Alvar, m. fl. och nr 258
i andra kammaren av herr Andersson i Brämhult m. fl.

I motionerna I: 218 och II: 458, vilka är likalydande, hemställes att
riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
översyn av formerna för den statsunderstödda långivningen till hantverk
och småindustri, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att den utredning
om småföretagens lokalfrågor som tillsatts i november 1948 men förklarades
vilande 1951 måtte återupptagas.

Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa
till motionen II: 458.

Motionerna I: 323 och II: 258, vilka även är likalydande, utmynnar i
hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära sådan
ändring i bestämmelserna angående industrigarantilån att dylik garanti
kan utan att särskilda skäl därtill är beviljas jämväl för lån avsedda att
täcka företagares behov av rörelsekapital.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 258.

Över motionerna har yttrande i vederbörlig ordning inhämtats från fullmäktige
i riksbanken och arbetsmarknadsstyrelsen, varjämte tillfälle beretts
för Riksförbundet Landsbygdens folk, Svenska bankföreningen, Svenska
jordbrukskreditkassan, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges hantverksoch
småindustriorganisation och Sveriges industriförbund att inkomma
med yttrande.

Fullmäktige i riksbanken erinrar om att chefen för handelsdepartementet
i årets statsverksproposition (bil. 12 s. 63) uttalat sin avsikt att under våren
1956 för Kungl. Maj:t framlägga förslag om en särskild utredning angående
samordningen av de olika statliga stödformerna till förmån för hant Bihang

till riksdagens protokoll 1956. 8 sam/. Nr 19

2

Bankoutskottets utlåtande nr 19 dr 1956

verk och småindustri samt rörande en viss decentralisering av garantigivningen.
Vid sådant förhållande synes yrkandena i motionerna I: 218 och
II: 458 om en sådan översyn enligt fullmäktige icke behöva föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Den kommande utredningen torde kunna förutsättas uppta även reglerna
i § 4 i 1954 års kungörelse till granskning. Därvid torde även den i motionerna
I: 323 och II: 258 väckta frågan komma att prövas. På grund härav
synes ej heller något ställningstagande från riksdagens sida till denna fråga
för närvarande vara påkallat.

Med undantag av yrkandet i motionerna 1:218 och 11:458 om utredning
av småföretagens lokalfrågor, mot vilket fullmäktige ur de synpunkter
fullmäktige har att företräda icke har något att erinra, avstyrker fullmäktige
sålunda de i förenämnda fyra motioner ställda yrkandena.

Arbetsmarknadsstyrelsen förutsätter i likhet med bankofullmäktige att
de spörsmål avseende den statsunderstödda långivningen till hantverk och
småindustri samt företagarnas behov av rörelsekapital, vilka berörts i motionerna,
kommer att närmare behandlas av den blivande utredningen.

Beträffande sin inställning till frågan om återupptagande av utredningen
rörande småföretagens lokalfrågor hänvisar styrelsen till ett i detta ämne
till utskottet den 6 mars 1953 avgivet utlåtande. I detta yttrande vitsordade
styrelsen, att åtskilliga problem förelåg, vilka behövde utredas i syfte att
underlätta småföretagarnas möjligheter att ordna sina lokalfrågor. Styrelsen
ansåg sig dock icke kunna taga ställning till frågan i vilken form denna
utredning lämpligen borde ske.

Svenska bankföreningen biträder yrkandet i motionerna 1:218 och II: 458
om en översyn av formerna för den statsunderstödda långivningen till hantverk
och småindustri. I samband därmed synes enligt föreningen böra
övervägas, om det verkligen är lämpligt att bibehålla regeln att vid ansökan
om garanti skall fogas förklaring från kreditinrättning, att den är beredd att
utbetala lånet, därest garanti beviljas. Denna regel förorsakar bankerna
vissa olägenheter. Bl. a. måste ej sällan, när förhandslöfte gives, medel omedelbart
reserveras för det blivande lånet och sedan hållas disponibla under
hela den ofta rätt långa tid som förflyter tills garantifrågan avgjorts av
Kungl. Maj:t.

Motionerna I: 323 och II: 258 avstyrkes av bankföreningen, som anser att
den nuvarande begränsningen i fråga om lån avsedda att täcka behov av
rörelsemedel överensstämmer med de riktlinjer för låneverksamheten som
statsmakterna uppdrog vid garantisystemels införande år 1954. Enligt vad
bankföreningen har sig bekant har därefter ej inträffat någon omständighet
som skulle motivera en uppmjukning.

Sveriges hantverks- och smdindustriorganisation framhåller i anledning
av motionerna I: 218 och II: 458 följande.

Baiikoutskottels utlåtande nr 19 år 1956

3

Organisationen finner i likhet med motionärerna att antalet statliga lånefonder
för närvarande synes vara onödigt stort. Kapitaltillgångarna i vissa
fonder är efter nutida förhållanden så ringa, att någon anledning att särskilja
desamma ej finnes. Ej heller finns behov av så mångskiftande villkor
för erhållande av lån. Större delen av den statliga långivningen till småföretagen
sker för övrigt icke från fonder utan via företagareföreningarna
och genom kreditgarantier. Organisationen tillstyrker en översyn av den
statliga långivningen till hantverk och småindustri i syfte att förenkla administrationen
och ernå effektivare och smidigare handläggning av låneärendena.

I motionerna hemställes vidare att den utredning om småföretagens lokalfrågor
som tillsatts i mars 1948 men förklarades vilande 1951 måtte återupptagas.
Organisationen beklagar för sin del livligt att denna utredning avbröts
innan man hunnit göra en sammanfattning av vunna resultat. Sedan
dess har byggnadsfrågor^ för den mindre företagsamhetens del ytterligare
aktualiserats. Den i ökad takt fortskridande saneringen av våra städers och
tätorters centrala delar utgör ett allvarligt hot mot där sedan decennier och
generationer verksamma småföretag. I remissyttrande den 26 juli 1955 över
betänkandet »Saneringsfrågan» beklagade organisationen bristen på utredningar
på detta område, vilket medfört avsevärda feldispositioner i stadsplaneringen,
och erbjöd sig medverka vid kommande utredning rörande
lokalbehov och lokaliseringsfrågor. Organisationen delar sålunda motionärernas
uppfattning om önskvärdheten av att den tidigare utredningen om
småföretagens lokalfrågor slutföres och tillstyrker denna hemställan.

Utskottet får för sin del vitsorda behovet av en översyn av formerna för
den statsunderstödda långivningen till hantverk och småindustri. Utskottet
hälsar därför med tillfredsställelse att statsrådet och chefen för handelsdepartementet
förklarat sig ha för avsikt att i en nära framtid framlägga
förslag om en särskild utredning angående samordningen av de statliga
stödformerna till förmån för hantverk och småindustri samt rörande en
viss decentralisering av garantigivningen. Härigenom torde önskemålen i
motionerna I: 218 och II: 458 i vad de avser långivningen till hantverk och
småindustri bli tillgodosedda. Vid denna utredning synes även kunna prövas
i vad mån det kan befinnas lämpligt att i större omfattning bevilja garantilån
för att täcka företagares behov av rörelsekapital, vilket förordats i
motionerna 1:323 och II: 258.

I motionerna I: 218 och II: 458 har dessutom ånyo påyrkats att utredningen
om småföretagares lokalfrågor måtte återupptagas. En motion med
samma syfte var senast år 1954 föremål för bankoutskottets prövning. Utskottet
framhöll då att småindustriens lokalfrågor redan var föremål för
uppmärksamhet i olika sammanhang. I enlighet med utskottets hemställan
föranledde den då väckta motionen icke någon riksdagens åtgärd.

Det behov som alltjämt föreligger av en upprustning av småindustriens
lokaler torde framdeles komma att uppmärksammas bl. a. från företagareföreningarnas
sida. Spörsmålet synes även förtjäna beaktande av de kom -

4

Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1956

munala myndigheterna. Då denna fråga således enligt utskottets mening
synes kunna bli belyst utan att utredningen om småföretagens lokalfrågor
återupptar sin verksamhet kan utskottet icke finna bärande skäl för bifall
till motionerna I: 218 och II: 458 i den del de avser denna utredning.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

1) anse motionerna I: 218 och II: 458, i vad de avser den
statsunderstödda långivningen till hantverk och småindustri,
ävensom motionerna I: 323 och II: 258 besvarade genom vad
utskottet anfört;

2) besluta att motionerna I: 218 och II: 458 i den del de avser
utredningen om småföretagens lokalfrågor icke skall till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 april 1956

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Boo, Gei jer, Strandler,
Eliasson, Danmans och Magnusson;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Persson i Norrby, Carlsson i
Tibro, Malmborg i Stockholm, Löfgren och Regnéll.

Reservation

av herrar Danmans, Carlsson i Tibro och Löfgren, vilka ansett
a) att utskottet beträffande motiveringen bort anföra följande:

Utskottet får för sin del------—av rörelsekapital, vilket för ordats

i motionerna I: 323 och II: 258.

Den i förevarande motioner väckta frågan om återupptagande av utredningen
beträffande småföretagens lokalfrågor har tidigare behandlats vid
1953 och 1954 års riksdagar. I bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtanden
har såväl 1953 som 1954 klart framhållits betydelsen av en upprustning
av småföretagens lokaler. Detta behov kvarstår fortfarande och är
ytterligare accentuerat, trots de åtgärder till stöd åt hantverk och småindustri
som i form av det statliga kreditgarantisystemet har genomförts.

Som i yttrande beträffande föreliggande motioner framhållits av Sveriges
hantverks- och småindustriorganisation har byggnadsfrågor^ för den mindre
företagsamhetens del ytterligare aktualiserats, bl. a. på grund av den i ökad
takt fortskridande saneringen av våra städers och tätorters centrala delar,

Bankoutskottets utlåtande nr 19 är 1956

5

vilket utgör ett allvarligt hot mot de där sedan decennier och generationer
verksamma småföretagen. Utskottet förutsätter att frågan om småföretagens
lokalfrågor uppmärksamt följes av företagareföreningarna och kommunala
myndigheter för att förbättringar må kunna uppnås, men är det oaktat av
den uppfattningen, att den tidigare igångsatta men avbrutna utredningen
om småföretagens lokalfrågor bör återupptagas för att en mera allsidig belysning
av dessa betydelsefulla problem skall kunna läggas till grund för
nödvändiga åtgärder;

b) att utskottet därför under punkt 2 bort hemställa att riksdagen må besluta
att med bifall till motionerna I: 218 och II: 458 i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla att den utredning av småföretagens lokalfrågor som tillsatts
i november 1948 men förklarats vilande 1951, måtte återupptas.