Nr 15—18

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1956

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av väckta motioner om överförande till
Aktiebolaget Statens skogsindustrier av fabriksanläggningen
i Ulriksfors.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 330 i första kammaren av herr Norling och herr Persson,
Helmer, samt nr 254 i andra kammaren av herr Holmberg och fru Nilsson,
har föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om
skyndsamma åtgärder för överförande till AB Statens skogsindustrier av
fabriksanläggningen i Ulriksfors i syfte att genom upptagande av lämplig
produktion säkra stadigvarande sysselsättning åt den arbetsföra befolkningen
på orten.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 254.

över motionen har yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen
och länsstyrelsen i Jämtlands län, varjämte tillfälle beretts
AB Statens skogsindustrier att inkomma med yttrande i ärendet.

Arbetsmarknadsstyrelsen har framhållit bl. a. följande.

Under hösten 1954 informerades arbetsmarknadsstyrelsen under hand
om att risker förelåg för ett nedläggande i början av år 1955 av Ulriksfors
Väfveri i Jämtlands län, tillhörigt Hargs fabriks AB i Nyköping. Som anledning
uppgavs, att driften vid fabriken gick med avsevärd förlust. Antalet
anställda vid fabriken var i början av september 1954 103, varav 94 arbetare
och 9 tjänstemän. Hälften av arbetarna var kvinnor. Av kvinnorna
var hälften under 18 år och 5—10 gifta. Av männen var 1/6 under 18 år, 60
procent över 40 år och ett 15-tal i åldern mellan 50—70 år.

Efter framställning från arbetsmarknadsstyrelsen och industriens produktionsråd
framflyttade företaget driftnedläggelsen till den 1 april 1955
för att få den att inträffa vid en tidpunkt, då tillgången på arbetstillfällen
var avsevärt bättre än omkring årsskiftet. Definitivt varsel om driftnedläggelsen
lämnades den 25 november 1954, varvid bekräftades, att driften
skulle nedläggas från och med den 1 april 1955.

Den 2 december 1954 uppvaktade representanter för kommunen och företaget
arbetsmarknadsstyrelsen. Vid överläggningarna var även industriens
produktionsråd representerat. Ritningar och beskrivningar över fabrikslokalerna
överlämnades till styrelsen. Från kommunalt håll framhölls de
allvarliga konsekvenser industrinedläggelsen medför för kommunen. Möjligheterna
att förlägga ny industri till Ulriksfors diskuterades liksom erforderliga
åtgärder under omställningstiden.

Driften pågick planenligt till den 1 april, varefter en del av arbetskraften
sysselsattes med nedmontering av maskinerna.

Arbetsmarknadsstyrelsen, länsarbetsnämnden, industriens produklions 1

Biliang till riksdagens protokoll 1956. 8 samt. Nr 15—18

o

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1956

råd och Ströms kommun har allt sedan kännedom erhölls om planer på industrinedläggelse
i Ulriksfors undersökt olika möjligheter att tillföra orten
ny industri i stället för den nedlagda. Fabrikslokalerna är mycket goda,
järnvägsspår finns indraget på fabriksområdet, och bolaget disponerar ett
70-tal lägenheter av god standard för de anställda.

Förhandlingar fördes på ett tidigt stadium med företrädare för norrländska
skogsindustrier och skogsägareföreningar om att fabriken skulle ombyggas
för tillverkning av halvkemisk massa. Efter verkställda undersökningar
förklarade sig dock vederbörande icke kunna förlägga sådan tillverkning
till Ulriksfors. Överläggningar har också ägt rum med ett flertal
företag inom andra branscher i syfte att intressera dem för en lokalisering
till Ulriksfors. Kontakt har också upptagits med ett statligt verk i avsikt
att få detta att till Ulriksfors förlägga en planerad verkstads- och förrådsrörelse.

Vid ett sammanträde i Ulriksfors den 21 april 1955 informerade representanter
från arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnden de kommunala
myndigheterna och fackföreningen om vad som dittills åtgjorts i lokaliseringsfrågan.

Ansträngningarna att nå fram till ett önskvärt resultat har sedermera
fortsatt. Omställningsfrågan har emellertid visat sig vara av den svårighetsgrad,
att någon snabb lösning icke legat inom räckhåll. Under sommaren
och hösten 1955 har ytterligare företag kontaktats från såväl arbetsmarknadsstyrelsens
som produktionsrådets sida.

Arbetsmarknadsorganen har fortlöpande följt sysselsättningsfrågorna i
Ulriksfors och medverkat vid omplaceringen av den friställda arbetskraften.

Arbetslösheten har varit obetydlig och huvudsakligen gällt äldre eller på
grund av familjeförhållanden och dylikt ortsbundna personer. Det må tillläggas,
att av de män, som varit arbetslösa viss tid efter fabriksnedläggelsen,
är ungefär hälften över 50 år. Den 11 februari 1956 uppgick den av länsarbetsnämnden
i Jämtlands län kända arbetslösheten bland textilarbetare i
Strömsund till 15 män och 5 kvinnor. Samtliga i samband med driftstoppet
friställda tjänstemän har erhållit andra arbeten.

Länsstyrelsen i Jämtlands län, som till sitt yttrande fogat yttrande från
länsarbetsdirektören i länet, har upplyst, att då ansträngningarna att lokalisera
ny industriell eller annan verksamhet till fabriksanläggningen i Ulriksfors
blivit resultatlösa, har landshövdingen i länet — på begäran av
Ströms kommun — kallat representanter för arbetsmarknadsstyrelsen,
landstinget, länsarbetsnämnden, länets företagareförening, kommunen, företaget
och de förutvarande anställda vid väveriet till sammanträde den 13
februari 1956. Vid detta sammanträde beslöts att tillsätta en delegation för
närmare undersökning av möjligheten att till Ulriksfors lokalisera ny lämplig
företagsamhet. Till ledamöter i denna delegation utsågs landstingets ordförande,
riksdagsmannen Helge Lindström, byråchefen i arbetsmarknadsstyrelsen
Bertil Johansson, direktören i Jämtlands läns företagareförening,
civilingenjören K. E. Johansson, ordföranden i kommunalnämnden i Ströms
kommun, landstingsmannen P. M. Jönsson, samt herr Artur Mattsson i Ulriksfors
som representant för de förutvarande anställda vid väveriet.

AB Statens skogsindustrier uttalar följande.

Motionärerna föreslå, att vårt bolag, sedan driften vid väveriet nedlagts,
skulle övertaga anläggningen och där upptaga en förädlingsproduktion, "ex -

Bankoutskotiets utlåtande nr 15 år 1956

3

empelvis wallboardproduktion. Vi ha nyligen företagit ingående utredningar
om anläggning av en wallboardfabrik på en plats med ungefär liknande geografiska
läge. Undersökningarna gåvo då vid handen, att möjligheter till ekonomisk
drift helt saknades.

I ännu högre grad skulle detta gälla för en wallboardanläggning i Ulriksfors.
Varken det lokala råvaruläget eller övriga förhållanden möjliggöra en ekonomiskt
lönande produktion och med hänvisning härtill kunna vi ej biträda
den föreslagna överföringen till vårt bolag av fabriksanläggningen i Ulriksfors.

Utskottet. Nedläggningen av driften vid Ulriksfors väveri synes ha skapat
vissa svårigheter beträffande sysselsättningen av arbetskraften på orten.
Arbetsmarknadsorganen har därför fortlöpande följt sysselsättningsfrågorna
i Ulriksfors och medverkat vid omplaceringen av friställd arbetskraft. Med
hänsyn härtill och då en särskild kommitté tillsatts inom länet med uppgift
att medverka till en lösning av Ulriksforsproblemen torde någon åtgärd från
riksdagens sida för närvarande icke vara erforderlig. Förslaget att AB Statens
skogsindustrier skulle övertaga fabriksanläggningen i Ulriksfors har
icke kunnat biträdas av bolaget.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna I: 330 och II: 254 icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1956

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf*, Fahlander, Mogård*, Boo*,
Werner*, Geijer, Svärd och Danmans;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Nilsson i Landskrona,
Sköldin*, Nordqvist i Karlskoga*, Löfgren, Sehlstedt*, Jönsson i Rossbol
och Boija*.

* Ej närvarande vid justeringen.