Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1955, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 18 januari 1956

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Mogård, De Geer, Boo, Werner, Kronstrand,
Eliasson, Ståhle och Danmans;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson
i Landskrona, Nordqvist i Karlskoga, Gustafson i Göteborg, Gavelin,
Persson i Norrby och Johansson i Kalmar.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. S samt. Nr 1

.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

3

Till Riksdagens Bankoutskoti

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1955.

Kreditpolitiken.

Den höga ekonomiska aktiviteten såväl i Sverige som i utlandet under
1954 innebar betydande risker för en inflationistisk tillspetsning av högkonjunkturen.
Utvecklingen av affärsbankernas utlåning syntes tyda på
att den under de två närmast föregående åren tillämpade kreditrestriktiviteten
under 1954 icke fullföljdes i samma utsträckning som tidigare.
För att bromsa utlåningsexpansionen och såsom ett led i en allmänt konjunkturdämpande
politik vidtogos redan under senare delen av 1954 olika
åtgärder. Här må nämnas emissionen i november av ett 4 % statligt obligationslån
i syfte att åstadkomma en kraftig åtstramning av såväl penningsom
kapitalmarknaden samt liberaliseringen av importen från dollarområdet,
vilken bland annat genomfördes för att hejda prisstegringsimpulser på den
svenska marknaden och om möjligt genom en effektiv utländsk konkurrens
framkalla prissänkningar. De på hösten 1954 vidtagna åtgärderna förstärktes
ytterligare i början av 1955 bland annat genom återinförandet av investeringsavgift
och bilaccis. Den i början av januari framlagda budgeten för
1955/56 förutskickade därjämte en väsentlig nedskärning av det statliga
upplåningsbehovet.

Vid överläggningar mellan riksbanken och representanter för affärsbankerna
omkring årsskiftet 1954/55 konstaterades allmän enighet om att en
kraftig restriktivitet i bankernas kreditgivning var nödvändig i det då rådande
ekonomiska läget. Efter överläggningarnas slutförande hemställde
fullmäktige hos affärsbankerna om en förlängning tillsvidare av de för 1954
gällande rekommendationerna rörande bankernas likviditet m. m. Denna
hemställan innebar — då flera banker vid årsskiftet 1954/55 på grund av
bland annat den betydande kreditexpansionen icke längre uppfyllde de
tidigare stipulerade likviditetskraven — att en begränsning av bankernas
utlåning måste äga rum.

I ett offentligt uttalande av Svenska bankföreningen i samband med
överläggningarnas slutförande framhölls, att det ansträngda ekonomiska
läget med de risker för en inflationistisk utveckling detta innebar gjorde

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

det nödvändigt att till skydd för penningvärdet åstadkomma största möjliga
återhållsamhet i fråga om investeringar och andra utgifter av alla slag
i samhällsekonomien. Bankföreningen ansåg det därvid ofrånkomligen nödvändigt,
att bankerna sökte ytterligare stärka sin likviditet. Detta medförde,
att bankerna måste visa skärpt återhållsamhet i sin kreditgivning,
för att icke genom denna underlag skulle skapas för ökade utgifter för
olika ändamål och därmed stegrade anspråk på samhällsekonomiens resurser.

Bankföreningen framhöll vidare, att beträffande nya eller ökade krediter
den största återhållsamhet komme att iakttagas från bankernas sida även
i sådana fall, där ändamålet med en sökt kredit i och för sig för den kreditsökande
framstod som angeläget och välgrundat.

Samtidigt måste alla möjligheter utnyttjas att minska utestående krediter,
där så kunde ske utan väsentliga störningar i näringslivet. Då bankerna
konsekvent komme att tillämpa de av statsmakterna angivna riktlinjerna
för att medverka till genomförandet av den eftersträvade begränsningen
av kreditvolymen, måste allmänheten räkna med att hänvändelse
till olika banker icke komme att medföra ökade möjligheter till kredit.

I ett cirkulär från bankföreningen till medlemsbankerna, varåt även givits
publicitet, framhölls, att avsikten var att genomföra en allmän begränsning
av kreditvolymen och att inga områden — således icke heller
byggnads- och bostadskrediterna — skulle vara undantagna från regeln
om en restriktiv kreditgivning.

Riksbanken hemställde även till Svenska sparbanksföreningen samt
Svenska jordbrukskreditkassan, att dessa måtte rekommendera sina medlemmar
att under 1955 följa de för 1954 gällande rekommendationerna
rörande kreditpolitiken m. m. Vid överläggningar med representanter för
försäkringsbolagen förklarade sig dessa villiga att även i fortsättningen
tillämpa de tidigare gällande rekommendationerna beträffande placeringspolitiken
m. m.

Trots den sålunda även från bankhåll deklarerade nödvändigheten av
en sträng återhållsamhet i kreditgivningen fortsatte affärsbankernas utlåning
att stiga under årets fyra första månader och nådde i april det hittills
högsta beloppet — överstigande motsvarande belopp 1954 med 9 %
— samtidigt som bankernas likviditet ytterligare försämrades. Detta i
förening med den under våren 1955 fortsatt höga investeringsbenägenheten
inom den privata sektorn och utfallet av 1955 års avtalsrörelse tydde på
att de i dämpande syfte vidtagna åtgärderna icke voro tillfyllest för att
eliminera riskerna för en balansrubbning. För att uppnå en allmän uppbromsning
av den ekonomiska aktiviteten framstod det därför som nödvändigt
att vidtaga ytterligare åtgärder i konjunkturdämpande syfte. Som
ett led däri och för att skapa förutsättningar för en ytterligare åtstramning
av kreditmarknaden höjde fullmäktige den 18 april 1955 med verkan

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

5

från och med nästföljande dag riksbankens diskonto med 1 % till 3 3A %.
Samtidigt beslöto fullmäktige i riksgäldskontoret att emittera ett 24-årigt
obligationslån till 4 V2 % ränta.

Den skärpning av kreditpolitiken, som diskontohöjningen signalerade,
betonades ytterligare genom fullmäktiges beslut att — därest affärsbankerna
icke senast vid utgången av juli månad 1955 uppnått de i rekommendationen
till dem angivna likviditetstalen — hos Kungl. Maj:t hemställa
om förordnande enligt 1949 års lag om särskilda kassareservbestämmelser.

Vid diskussioner mellan riksbanken och kreditinstituten i anledning av
det ändrade ränteläge, som uppstått efter riksbankens diskontohöjning,
konstaterades med utgångspunkt från det utbjudna 4 V2 % statsobligationslånet
enighet om att inteckningslåneräntan för bottenlån i jordbruksfastigheter
och fastigheter för bostads- och affärsändamål samt den kommunala
reverslåneräntan i rådande läge borde utgöra högst 4 ZU % för
obundna och 4,6 % för bundna lån. Detta innebar en höjning av den
obundna räntan med 1 V4 % och av den bundna med 1 %. Beträffande
övriga räntesatser förklarades från riksbankens sida, att det finge ankomma
på vederbörande kreditinstitut att fastställa dessa med utgångspunkt från
det nya läget. Förutom av höjningen av de nämnda låneräntorna följdes
diskontohöjningen av en allmän uppjustering av penninginstitutens in- och
utlåningsräntor utöver de höjningar, som bankerna vidtagit under hösten
1954.

Fram till och med maj månad fortsatte affärsbankernas genomsnittliga
likviditet att sjunka. Huvudsakligen sammanhängde detta med säsongmässiga
företeelser såsom inkomstöverskott i de statliga betalningarna och
valutautflöde. Av betydelse var även, att en del av den tidigare kortfristiga
statsskulden fonderades genom upptagande av lån på kapitalmarknaden.

Från och med juni och än mera markant från och med halvårsskiftet
inträdde en förbättring i bankernas likviditet. Vid juli månads utgång
kunde bankerna med vissa undantag uppfylla de stipulerade likviditetskvoterna.
Detta resultat i förening med den betydande nedskärning av utlåningen
som bankerna genomfört sedan utgången av april och åtagandet i
fråga om finansieringen av bostadsbyggandet — se nedan — föranledde
fullmäktige att tillsvidare avvakta med framställningen om förordnande
enligt 1949 års kassareservlag.

Redan före den i april genomförda skärpta kreditpolitiken hade möjligheterna
att hos affärsbankerna erhålla byggnadskreditiv försämrats i sådan
utsträckning, att den under första halvåret förutsatta igångsättningen av
bostadsbyggen kunde befaras möta svårigheter. Orsakerna härtill lågo
framförallt däri, att möjligheterna att omplacera byggnadskreditiv i färdigställda
fastigheter i lån på kapitalmarknaden försämrats, ett förhållande
som medfört en ansvällning av bankernas utestående byggnadskreditiv och

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

en benägenhet hos bankerna att avvakta med ytterligare kreditivgivning.
En viss avlyftning kunde dock så småningom uppnås genom att stadshypotekskassan
i maj emitterade ett 4 V2 % obligationslån. Svårigheterna vid
bostadsfinansieringen accentuerades emellertid ytterligare efter skärpningen
av den ekonomiska politiken i april, då den ökade kreditrestriktiviteten inte
kunde undgå att inverka även på kreditivgivningen. Då den fortsatta utvecklingen
emellertid syntes tyda på att restriktiviteten kunde komma att
drabba kreditiven för bostadsbyggandet hårdare än andra krediter, såg sig
riksbanken föranlåten att upptaga spörsmålet om bostadsbyggandets kreditförsörjning
till behandling vid överläggningar med affärsbankerna i början
av augusti. Enighet nåddes därvid om att den skärpta kreditpolitiken
skulle fullföljas, men att utrymme ändock borde kunna beredas för en byggnadsverksamhet,
som innefattade den i bostadsbyggnadsprogrammet för
andra halvåret 1955 avsedda igångsättningen av 25 000 lägenheter i flerfamiljshus.
Affärsbankerna förklarade sig beredda att bevilja byggnadskreditiv
för ett bostadsbyggande av denna omfattning. De likviditetskrav bankerna
hade att fylla eftergåvos icke i och med detta åtagande. För att underlätta
affärsbankernas byggnadskreditivgivning tillätos hypoteksinstituten
på nytt att taga kapitalmarknadens resurser i anspråk. Under tiden
från mitten av maj och fram till årsskiftet placerade stadshvpotekskassan
och bostadskreditkassan sålunda obligationer på marknaden för 340 respektive
70 miljoner kronor. Huvudparten av de medel dessa institut därvid
erhöllo kom affärsbankerna till godo genom avlyftningar av byggnadskreditiv
i färdigställda fastigheter.

Vanligen inträder en minskning i affärsbankernas totala utlåning i
augusti varje år. När bankstatistiken för augusti 1955 förelåg, visade den
emellertid en mindre uppgång i utlåningen. Från riksbankens sida syntes
denna tendens oroande, då det låg nära till hands att förmoda, att
tidigare uppdämda kreditbehov kunde slå igenom i en ny kreditexpansion
i ett läge, där några lättnader i kreditpolitiken icke voro motiverade.
Riksbanken förordade därför vid överläggningar med affärsbankerna i september,
att dessa före utgången av oktober månad skulle nedbringa sin
utlåning för andra ändamål än bostadsbyggande till en nivå, som med 1 %
understeg motsvarande utlåning per ultimo juli. Genom en kraftig nedpressning
av utlåningen under oktober lyckades flertalet banker till utgången
av samma månad icke endast uppfylla det av riksbanken ställda
önskemålet utan även därutöver minska sin utlåning. Utlåningen exklusive
byggnadskreditiv understeg sålunda per ultimo oktober liksom — enligt
riksbankens sedermera framförda önskemål — vid nästfoljande månadsskifte
med drygt 2 % motsvarande utlåning per ultimo juli.

Det ekonomiska läget vid slutet av 1955 medgav enligt fullmäktiges mening
icke någon uppmjukning av kreditrestriktionerna. Riksbanken, som
alltjämt är inställd på en restriktiv politik, rekommenderade därför affärs -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

7

bankerna i december att tillsvidare till och med utgången av januari 1956
hålla sin utlåning inom den ovan angivna ramen.

Det ekonomiska läget, som vid årsskiftet 1954/55 präglades av risker för
balansrubbningar, har enligt fullmäktiges mening under det gångna året
successivt förändrats i riktning mot ökad stabilitet. Investeringstakten
inom den privata sektorn har dämpats, och de tendenser till översysselsättning,
som förelågo under våren, ha delvis försvunnit, även om efterfrågan
på arbetskraft inom vissa områden fortfarande överstiger tillgången. Den
privata konsumtionen har varken volym- eller värdemässigt stigit i den
utsträckning, som de stora lönehöjningarna skulle ha kunnat möjliggöra.
Enskilda personers sparande synes ha ökat under det gångna året. Stabiliteten
i prisnivån, som kännetecknat de närmast föregående åren, har dock
under 1955 förbytts i en relativt kraftig uppgång i bland annat konsumtionspriserna.
Importvolymen har ökat under 1955, men ökningen var störst
under första halvåret 1955, medan under senare hälften av aret en viss avmattning
— bland annat i bilimporten — kunnat förmärkas. Den exportökning
som inträtt har däremot varit mera jämnt fördelad över året.

Vilken betydelse för utvecklingen under 1955 den förda penningpolitiken
haft är svårt att avgöra, då såsom ovan nämnts vid sidan av kreditrestriktionerna
även andra åtgärder vidtagits. Det kunde emellertid redan från
början förutses, att den fulla effekten av de penningpolitiska åtgärderna
skulle kunna uppnås först med en viss fördröjning. Detta gäller såväl
investeringarna som t. ex. det indirekta sparandet hos företag och konsumenter
i form av amorteringar på lån m. m. Den fulla effekten i dessa
hänseenden av de vidtagna åtgärderna torde sålunda komma att erhållas
först under 1956. Under 1955 har emellertid nedpressningen av kreditvolymen
otvivelaktigt medfört ett uppskov med nya investeringsutgifter
av olika slag. De genomförda åtgärderna böra också ha haft en viss psykologisk
betydelse som ett uttryck för de penningvårdande myndigheternas
bestämda avsikt att bekämpa alla tendenser till en inflationistisk utveckling.

Riksbankens transaktioner och förändringarna i tillgången ''på
betalningsmedel.

Förändringarna i tillgången på betalningsmedel under år 1955 och deras
samband med riksbankens transaktioner framgå av den i det följande
intagna transaktionstablån. Denna visar, att betalningsmedlen — sedlar
och bankgiro — ökat med drygt 500 miljoner kronor under det senaste
året att jämföras med cirka 220 miljoner kronor under året dessförinnan.
Dessa förändringar motsvaras i riksbankens balanser framför allt av ökade
nettofordringar gentemot statsverket. Räknar man samman förändringarna
i riksbankens innehav av statspapper och i behållningarna på statsgiro

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Riksbankens transaktioner och utvecklingen av tillgången på

betalningsmedel.

Miljoner kronor

Jan—

Juli—

Sum-

Jan—

Juli—

Sum-

juni

dec.

ma

juni

dec.

ma

1954

1954

1954

1955

1955

1955

Nettoresultat av riksbankens

samtliga guld- och valuta-transaktioner ............

—134

— 7

—141

—178

+ 171

— 7

Nettoförändringar å statliga

myndigheters checkräkning
i riksbanken (exkl. clearing-medel) ..................

+ 1

+ 87

+ 88

+ 116

—173

— 57

Nettoresultat av riksbankens

köp och försäljning av sven-ska skattkammarväxlar och

obligationer .............

Lån och krediter med avdrag

—381

+862

+ 481

—407

+ 1.164

+757

för insättningar å bunden
räkning .................

+ 162

—313

—151

+ 344

—531

—187

Andra transaktioner med

marknaden ..............

— 33

— 23

— 56

— 43

+ 44

+ 1

Nettoresultat av riksbankens

—385

+ 606

+221

—168

+ 675

+ 507

transaktioner ............

Utelöpande sedlar ..........

Affärsbankernas m. fl. tillgo-

—243

+ 494

+ 251

—163

+395

+ 232

dohavanden å checkräkning
hos riksbanken ..........

—142

+ 112

— 30

— 5

+ 280

+275

Summa förändringar av till-

gången på betalningsmedel

—385

+ 606

+221

—168

+ 675

+507

+ = ökning av betalningsmedlen.

— = minskning av betalningsmedlen.

samt insättningarna på bunden räkning av s. k. tillfälliga statsinkomster,
stego nämligen dessa fordringar med cirka 670 miljoner kronor under 1955
mot cirka 590 miljoner kronor under 1954, oaktat att det statliga nettoupplåningsbehovet
under kalenderåret 1955 kan beräknas ha minskat med
cirka 200 miljoner kronor. Detta beror bland annat på att kapitalmarknaden
under det senaste året icke ansågs kunna tagas i anspråk för statslån
i samma relativa omfattning som tidigare men även på en successiv ökning
av kassalikviditeten hos affärsbankerna, varigenom riksbanken kommit att
få svara för en relativt sett större andel av erforderliga lån mot skattkammarväxlar
än tidigare. Till resultatet har också bidragit en ökad ojämnhet

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

9

i de statliga inkomsternas och utgifternas fördelning över budgetåret. Framför
allt genom restitutionema under årets två sista månader av för mycket
inbetald preliminärskatt och kvarskatte- och fyllnadsbetalningarna under
vårmånadema har nämligen en markant växling mellan budgetunderskott
under hösthalvåren och budgetöverskott under vårhalvåren uppstått.
Svängningarna mellan under- och överskott och därmed behovet av kortfristig
statsupplåning under hösthalvåren tendera att tilltaga på grund
av att de totala restitutions- och kvarskattebeloppen öka. Restitutionema
kunna sålunda under sistlidna november och december månader beräknas
ha uppgått till cirka 670 miljoner kronor mot cirka 600 miljoner kronor
under år 1954. Mot dessa belopp står en beräknad uppbörd av kvarskatt
under kommande mars- och majterminer om cirka 630 miljoner kronor mot
cirka 610 miljoner under motsvarande terminer 1955.

Av det totala betalningsmedelstillskottet under 1955 om cirka 500 miljoner
kronor har närmare hälften tagits i anspråk i den allmänna omsättningen.
Sedelomloppet har nämligen stigit med cirka 230 miljoner kronor,
vilket är ungefär samma belopp som redovisades för 1954. Penningtillgången
hos affärsbankerna m. fl. har vuxit med 275 miljoner kronor, att
jämföras med någon minskning under 1954. Siffran anger omfattningen
av den ökning i kassalikviditeten som affärsbankerna eftersträvat under
1955 och som nämnts i det föregående.

Bankernas in- och utlåning under 1955.

Medan utvecklingen av inlåningen i affärsbankerna under 1953 och 1954
i stort sett var likartad, kontrasterade den 1955 starkt mot närmast föregående
år. Den tendens till allt mindre inlåningsöverskott, vilken rådde
under andra halvåret 1954, fortsatte visserligen även under de fem första
månaderna 1955. Inlåningen minskade under dessa med 404 miljoner kronor,
och utlåningen ökade med 376 miljoner kronor, varför inlåningsöverskottet
reducerades med 780 miljoner kronor. Detta resulterade i en mycket
betydande minskning i affärsbankernas likvida tillgångar. Summan av
dessa reducerades från slutet av januari till slutet av maj med 961 miljoner
kronor, och denna förändring ledde till en fortgående försämring av den
genomsnittliga likviditetskvoten. Samtliga affärsbankers likvida tillgångar
uttryckta i procent av skulderna — beräknat enligt rekommendationen
— utgjorde vid årsskiftet 1954/55 32,6 %, vid januariultimot 34,6% och
hade vid slutet av maj sjunkit till 28,o %. Den kraftigt växande kreditvolymen
parallellt med den avtagande inlåningen blev under vårmånaderna
påfrestande för affärsbankerna, vilket kom till uttryck även däri, att deras
upplåning i riksbanken blev avsevärt större än under samma tid 1954 samtidigt
som behållningen av skattkammarväxlar successivt nedbringades.

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Den största minskningen av portföljen ägde rum under andra kvartalet,
men den lägsta siffran för skattkammarväxelinnehavet noterades i juli
med 376 miljoner kronor.

Mot den ovan beskrivna utvecklingen under årets fem första månader
kontrasterade förloppet under den återstående delen av året. Från slutet
av maj till slutet av november ökade inlåningen i affärsbankerna med
209 miljoner kronor, samtidigt som den statistiskt redovisade utlåningen
sjönk med 835 miljoner kronor. Den faktiska nedgången i utlåningen var
emellertid mindre. Om man nämligen korrigerar för vissa förändringar i
den statistiska redovisningen, som uppstått i samband med Svenska Handelsbankens
övertagande av Inteckningsbanken, kan den totala utlåningen
beräknas ha minskat med cirka 600 miljoner kronor.

Under de elva första månaderna 1955 minskade bankernas inlåning sammanlagt
med 196 miljoner kronor, medan den under samma tid föregående
år ökade med 1 012 miljoner kronor. Skillnaden var emellertid ännu större

Miljoner kronor

Förändr. ult.

Ult.

Ult.

Uti.

nov.

nov.

nov.

nov. 1953-

nov. 1954—

1953

1954

1955

nov. 1954

nov. 1955

A. 1) Kassa, checkräkning hos riksbanken

och skattkammarväxlar......

2172

1567

1404

— 605

— 163

2) Övriga likvida tillgångar (enligt

överenskommelsen).........

1 767

2 083

2 496

+ 316

-b 413

Summa likvida tillgångar

3 939

3 650

3 900

— 289

+ 250

B. Skulder (enligt överenskommelsen) . .

10 087

11020

10 687

+ 933

— 333

C. Inlåning på:

1) checkräkning..............

2 050

2 032

1 718

— 18

- 314

2) uppsägningsräkning..........

366

295

399

— 71

+ 104

3) sparkasseräkning...........

1 913

1 933

1976

+ 20

+ 43

4) depositions- och kapitalräkning. . .

7 487

8 592

8 438

+ 1 105

— 154

Summa inlåning

11816

12 852

12 531

+ 1036

— 321

D. Utlåning:

1) Inrikes och utrikes växlar......

2 573

2 866

2 772

+ 293

— 94

2) Rembourskrediter...........

48

57

58

+ 9

+ 1

3) Lån ...................

5 542

5 885

5 345

+ 343

- 3101)

4) Allmänheten beviljade krediter i

räkning................

2 711

3 276

3 441

4- 56o

4- 165

Summa utlåning

10 874

12 084

11616

+ 1 210

— 238'')

'') Förändringen korrigerad med 230 miljoner kronor med hänsyn till att viss utlåning bortfallit
ur den officiella bankstatistiken i samband med att Svenska Handelsbanken övertagit Inteckningsbanken.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

11

på utlåningssidan. Utlåningen till allmänheten (disponerat belopp) sjönk
sålunda under nämnda period 1955 med 228 miljoner kronor (sedan ovannämnda
korrigering gjorts), att jämföra med en ökning under föregående
år med 1 227 miljoner kronor. Bankerna kunde under januari—november
1955 öka sina likvida tillgångar med 326 miljoner kronor jämfört med
en minskning med 233 miljoner kronor under samma period 1954, varigenom
genomsnittliga likviditetstalet enligt överenskommelsen med riksbanken
för samtliga affärsbanker steg med 3,9 enheter till 36,5 %.

Utvecklingen av inlåningen under de elva första månaderna 1949—1955
hos affärsbankerna, de 84 större sparbankerna, postsparbanken och centralkassoma
för jordbrukskredit framgår av nedanstående tabell (i miljoner
kronor).

Affärsbankerna 84 sparbanker

Ökning eller

minskning av:

Ökning eller minskning av:

Inlåning

Utlåning

Inlåning

Utlåning

1/1—30/11

1949 ....

.. . + 604

+ 184

+ 241

+ 346

1/1—30/11

1950 . ...

.. . + 522

+ 1 041

+ 187

+ 358

1/1—30/11

1951 . ..

... + 1 631

+ 995

+ 178

+ 232

1/1—30/11

1952 ...

.. . — 456

— 259

+ 339

+ 421

1/1—30/11

1953 ...

. . . + 1 366

+ 52

+ 326

+ 433

1/1—30/11

1954 ...

.. . + 878

+ 1 227

+ 295

+ 454

1/1—30/11

1955 . ..

.. . — 331

— 228

+ 283

+ 349

Centralkassor för

Postsparbanken

j ordbrukskredit

Ökning eller minskning av:

Ökning eller minskning av:

Inlåning

Utlåning

Inlåning

Utlåning

1/1—30/11

1949 ...

+ 143

+ 100

+ 55

+ 44

1/1—30/11

1950 . . .

+ 56

+ 89

+ 42

+ 56

1/1—30/11

1951 ...

+ 140

+ 172

+ 51

+ 34

1/1—30/11

1952 . . .

+ 265

+ 380

+ 106

+ 51

1/1—30/11

1953 . . .

+ 156

+ 253

+ 68

+ 80

1/1—30/11

1954 . ..

+ 99

+ 148

+ 96

+ 82

1/1—30/11

1955 ...

+ 86

+ 341

+ 80

+ 60

I ovanstående tabell redovisas — med undantag för förekommande räntekrediteringar
vid halvårsskiftet — förändringarna i inlåningen exklusive
gottgjorda räntor. Förändringarna i utlåningen hänföra sig i samtliga fall
till de disponerade beloppen. För att möjliggöra jämförelser med tidigare
år har affärsbankernas utlåningssiffra för 1955 korrigerats för det bortfall
ur bankstatistiken av viss utlåning, som skedde i samband med Svenska
Handelsbankens övertagande av Inteckningsbanken.

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Obligationsmarknaden.

Den successiva återhämtning av kurserna för långa guldkantade obligationer,
som skedde under slutet av år 1954, fortsatte även under januari
1955. Långfristiga 10- ä 15-årsbundna 3 V2 % obligationer nådde därvid
ett högsta kursläge av 97 V2 % motsvarande en effektiv avkastning av
cirka 3,65 %, medan konvertibla 3 V2 % obligationer samtidigt lämnade en
något högre förräntning eller cirka 3,7 %. Långa 3 % statsobligationer av
1945—1946 noterades i slutet av januari i 90 V2 % motsvarande en effektiv
avkastning av cirka 3,5 %. Under de närmaste månaderna fram till diskontohöjningen
i april intogs en betydligt återhållsammare attityd från obligationsköparnas
sida, vilket också kom till uttryck i kursutvecklingen. Förutnämnda
3 V2 och 3 % obligationer nedjusterades 2 å 3 % innebärande
en höjning av den effektiva förräntningen med 0,15—0,20 %. Diskontohöjningen
den 19 april och det samtidiga tillkännagivandet av ett 4 V2 %
statslån medförde självfallet en kraftig sänkning av kursnivån.

Det nya 4 V2 % lånet emitterades den 26 april och fick ett synnerligen
gott mottagande, varför riksgäldskontoret redan samma dag avbröt teckningen,
då drygt 430 miljoner kronor hade tecknats. Försäkringsbolagen
voro som vanligt den största tecknarkategorien och svarade för cirka 25 %
av lånet. Enskilda personers bidrag var överraskande stort och uppgick till
drygt 40 miljoner kronor.

I samband med den i föregående stycke omnämnda emissionen föll
statens 4 % lån av år 1954 5 1U % innebärande en höjning av avkastningen
från 3,90 till 4,50 %. Långa 3 V2 och 3 % obligationer föllo i genomsnitt
6—8 %, men för vissa lån var reaktionen ännu kraftigare, i det att
exempelvis statens 3 % lån av år 1934 — det s. k. statsräntelånet —
nedjusterades med hela 12 %. Den omedelbara effekten blev sålunda en
höjning av den effektiva avkastningen för långa obligationer med cirka
0,5%. Fn viss uppjustering och stabilisering av kurserna skedde under
tiden närmast efter diskontoändringen, men något nämnvärt intresse för
äldre lågprocentigt obligationsmaterial förefanns ej. Detta var naturligt
nog en följd av att obligationsköparna och då särskilt försäkringsbolagen
i allmänhet voro förtidsplacerade för ganska lång tid, bland annat genom
teckningar på det ovannämnda statliga 4 V2 % lånet och ett likaledes
4 V2 % lån för stadshypotekskassan. Under tiden maj—juli undergick
kursläget endast små förändringar, medan från slutet av juli en viss åtstramning
kom till synes. Statens konvertibla 3 V2 % obligationer 1941—1944
uppjusterades under augusti 1 å 1 V2 % för att under återstoden av året
stiga ytterligare cirka 1 %. Kurshöjningar av ungefärligen motsvarande
grad skedde beträffande långa 3 % obligationer. Kursutvecklingen för
statens 4 % lån 1954 företedde under samma tid en liknande bild. Kursen
var lägst i juni—juli (95 % med en effektiv avkastning av cirka 4,55 %)

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

13

och uppjusterades därefter successivt för att vid årets slut ligga i 97 %
motsvarande en förräntning av cirka 4,35 %.

Effekten i kurshänseende av räntehöjningen blev kraftigare beträffande
de korta statslånen än för de långa, vilket medförde att avkastningsmässigt
en temporär utjämning kom till stånd. Under tiden närmast efter den 19
april lågo kurserna för korta statslån med återstående löptider av 1—4 år
på en nivå, som innebar en effektiv förräntning av mellan 4 och 5 %. Motsvarande
lån gåvo vid årets början en förräntning av omkring 3 %. En återhämtning
skedde i juli, och därefter stego kurserna successivt, så att de
nämnda lånen vid årets slut gåvo en förräntning av 3—3,25 %, vilket jämfört
med läget under årets första månader sålunda innebar en relativt
obetydlig höjning.

Riksbankens innehav av svenska värdepapper av olika slag framgår av
nedanstående tabell (bokförda värden i miljoner kronor):

31/12 1954

31/12 1955

Skattkammarväxlar ..............

830

1 700

Statsobligationer .................

1 896

1 788

Summa statspapper

2 726

3 488

Övriga obligationer...............

541

535

Totalt innehav

3 267

4 023

Diskontot för skattkammarväxlar med 3—5 månaders löptid, som under
1954 var cirka 1,8—2,0 % per år, förblev oförändrat till räntehöjningen i
april. Under maj—juni skedde inga försäljningar av skattkammarväxlar,
och först i juli fastställdes nya satser, som inneburo en höjning av skattkammarväxeldiskontot
med cirka 0,5 %. Samtidigt beslöt riksgäldskontoret
att tillsvidare icke sälja längre växlar än på 6 månader; tidigare hade även
sålts skattkammarväxlar med löptider överstigande 1 år. Efter smärre
justeringar under hösten var det av riksgäldskontoret vid 1955 års slut
tillämpade diskontot för 3—5 månaders skattkammarväxlar cirka 2,2—
2,4 % per år.

Sedelutgivningen.

I skrivelse den 8 februari 1955 framhöllo de av Kungl. Maj:t i november
1951 tillkallade sakkunniga för utredning om reglering av riksbankens
sedelutgivningsrätt på längre sikt, att utredningen ännu ej vore i tillfälle
att framlägga förslag till definitiv lagstiftning om sedelutgivningsrätten
m. m. Kommitterade hemställde därför att maximigränsen för sedelomloppet
för tiden från och med den 1 juli 1955 till och med den 30 juni 1956
måtte höjas från 5 500 miljoner kronor till 5 800 miljoner kronor.

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Utredningsmännen uttalade i nämnda skrivelse, att sedelomloppet under
år 1954 uppgått till högst 5 189 miljoner kronor. Sedelomloppet kom alltså
att i det närmaste uppgå till det belopp om 5,2 miljarder kronor, som utredningsmännen
i den skrivelse, som legat till grund för 1954 års lag i ämnet,
angivit som maximum, om man bortsåge från den reserv om 300 miljoner
kronor som utredningsmännen föreslagit för att möta eventuella ökningar
i sedelbehovet, vilka sammanhängde med ändrade betalnings- och kassahållnings
vanor m. m. Kommitterade framhöllo vidare att man under år
1955 hade att räkna med en fortsatt ökning av produktionen inom landet.
Med hänsyn härtill torde man — även vid en oförändrad prisnivå — ha
att förutse en ökning av beloppet utelöpande sedlar. Denna ökning torde
kunna uppskattas till 200 ä 300 miljoner kronor.

Utredningsmännen ansågo emellertid i likhet med tidigare år, att en reserv
borde finnas för att möta oförutsedda behov av samma art som ovan angivits
och som ej kunde hänföras till en försämring av penningvärdet. Reservens
storlek borde bibehållas oförändrad. Enligt utredningsmännens mening
borde ett belopp om 300 miljoner kronor ge riksbanken möjlighet att
tillgodose de behov, som avsågos med denna reserv.

Fullmäktige anförde i sitt utlåtande över utredningens skrivelse, att fullmäktige
i avvaktan på utredningens förslag till definitiv lagstiftning om
riksbankens sedelutgivningsrätt icke hade något att erinra mot i skrivelsen
framlagt förslag.

I proposition nr 162/1955 framlade Kungl. Maj:t för riksdagen utredningens
förslag till höjning av maximibeloppet för riksbankens sedelutgivningsrätt
från 5 500 miljoner kronor till 5 800 miljoner kronor. Sedan riksdagen
för sin del godkänt vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, utfärdades lag (nr
310) med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning med
giltighet från och med den 1 juli 1955 till och med den 30 juni 1956.

Betänkande om riksbankens sedelutgivningsrätt och därmed sammanhängande
penningpolitiska frågor (SOU 1955:43) har i november 1955
framlagts.

Under det senaste året har jämfört med 1954 den procentuella ökningen
av beloppet utelöpande sedlar vid rapportdagarna varierat mellan 3,8 %
och 8,1 %. Under årets första kvartal låg ökningen i stort sett mellan 5 och
6 %. Under tiden fram till halvårsskiftet steg procenttalet — sannolikt på
grund av de retroaktiva löneutbetalningarna och den därav orsakade tillfälligt
ökade omsättningen — och utgjorde omkring halvårsskiftet 7 ä 8 %.
De skärpta kreditrestriktionerna och uppbromsningen av den ekonomiska
aktiviteten medförde därefter en relativ minskning av företagens och allmänhetens
transaktionskassor, vilket bland annat kom till uttryck i en successiv
nedgång av ökningsprocenten. Denna nådde i början av november
årets bottenivå eller 3,8 %. De under 1955 tidigare utbetalda och något
större returskattemedlen, vilka icke i förväntad omfattning insattes hos

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

15

bankerna utan kvarstannade hos allmänheten i form av ökat sedelinnehav,
samt den livliga julhandeln medförde en avsevärt kraftigare höjning av
beloppet utelöpande sedlar än under samma period 1954. Att denna ökning
endast var av tillfällig natur framgår av att den procentuella ökningen
jämfört med föregående år vid de två sista rapportdagama i december åter
understeg 5 %. Per ultimo december var ökningen 4,6 %.

Spännvidden mellan högsta och lägsta belopp utelöpande sedlar uppgick
under 1955 till 980 miljoner kronor eller i stort sett densamma som under
1954. Högsta beloppet — 5 439 miljoner kronor — registrerades den 23
december och lägsta — 4 459 miljoner kronor — den 23 mars.

Utrikeshandeln och valutareserven.

I nationalbudgeten för år 1955, som framlades i samband med statsverkspropositionen,
förutsågs handelsbalansens underskott under 1955 komma
att uppgå till i runt tal 1 000 miljoner kronor, under förutsättning av att
det vid utredningstillfället rådande konjunkturläget skulle bli bestående.
Exporten beräknades volymmässigt öka med cirka 2 % jämfört med 1954.
Däremot väntades priserna bli oförändrade. Härigenom skulle den totala
exporten 1955 värdemässigt uppgå till cirka 8 400 miljoner kronor eller
ungefär 150 miljoner kronor mer än den beräknade exporten för 1954. På
importsidan räknades med en volymmässig ökning på cirka 3 %, medan priserna
beräknades genomsnittligt bli oförändrade jämfört med 1954. Förhållandet
mellan export- och importpriserna — det s. k. bytesförhållandet
med utlandet — skulle härigenom bli oförändrat. Värdemässigt uppskattades
importen för 1955 till cirka 9 400 miljoner kronor eller omkring 300 miljoner
högre än den beräknade importen för 1954.

Den faktiska utvecklingen under 1955 har bland annat medfört ett ytterligare
ökat handelsutbyte med utlandet. I de senaste kalkylerna över utrikeshandeln
beräknas exportvolymen ha ökat med cirka 6 % och importvolymen
med cirka 10 % jämfört med 1954. Ökningen av exportvolymen
beror främst på ökad utförsel av skogsprodukter samt oädla metaller och
arbeten därav. På importsidan hänför sig ökningen främst till bränslen, järn
och stål samt verkstadsprodukter. Det bör dock anmärkas att bränsleimporten
under 1954 var onormalt låg.

Prisutvecklingen för exporten har visat en genomgående stigande tendens
under 1955. Den genomsnittliga prisökningen beräknas till cirka 3 % jämfört
med 1954. Skogsindustriprodukterna visa en ökning med cirka 5 %.
Importpriserna beräknas i genomsnitt komma att ligga cirka 1 % högre
än under 1954. Kraftiga prishöjningar noteras på fasta bränslen, kautschuk
och metaller, medan priserna på kolonialvaror och textilvaror ha sjunkit.

16 BankoutskotteU memorial nr 1 år 1956

Bytesförhållandet med utlandet har därigenom förbättrats under året med
cirka 2 %.

Genom ovan nämnda pris- och volymmässiga förändringar har importöverskottet
blivit något större än det ursprungligen beräknade om 1 miljard
kronor. För tiden januari—november uppgick det till 1 242 miljoner kronor
(f. å. 892 miljoner kronor). Importen uppgick under samma tid till
9 388 miljoner kronor (f. å. 8 281 miljoner kronor) och exporten till 8 145
miljoner kronor (f. å. 7 389 miljoner kronor). Importöverskottet för hela
1955 torde komma att uppgå till omkring 1 300 miljoner kronor, vilket
skulle innebära en ökning med cirka 300 miljoner kronor jämfört med 1954.

Riksbankens guld- och valutareserv minskade under 1955 med 44 miljoner
kronor eller från 2 474 miljoner kronor vid årsskiftet 1954/55 till 2 430
miljoner kronor per ultimo december 1955. Affärsbankernas avista nettoposition
gentemot utlandet har emellertid förbättrats under perioden
januari—november 1955 med 93 miljoner kronor eller från en nettofordran
om 39 miljoner kronor vid utgången av december 1954 till en nettofordran
om 132 miljoner kronor per ultimo november 1955. Under december 1955
har denna nettofordran minskat med preliminärt 11 miljoner kronor till 121
miljoner kronor, varigenom den totala valutareserven under 1955 stigit
med 38 miljoner kronor.

Den kvalitativa förbättring av valutareserven, som skett under de senaste
åren, har fortsatt även under 1955. Riksbankens guld- och dollarreserv
har stigit med 150 miljoner kronor till 2 159 miljoner kronor per
ultimo december 1955 och utgjorde därmed 89 % av riksbankens totala
guld- och valutareserv. Per ultimo december 1954 var detta procenttal 81

Ultimo
dec. 1954

Ultimo
mars 1955

Ultimo
juni 1955

Ultimo
sept. 1955

Ult.

dec.

1955

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

Summa

Riks-

banken

cd

i g

g is

< os

Summa

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

Summa

a

2%
5 §

.0

Affärs-

bankerna

Summa

Riks-

banken

Guld..........

1370

_

1370

1370

—

1370

1 365

—

1365

1365

—

1 365

1426

Dollar..........

639

165

804

575

152

727

570

131

701

719

108

827

733

EPU-valutor1).....

422

- 64

358

322

23

345

325

- 47

278

349

8

357

303

Övriga valutor.....

43

- 62

- 19

26

- 38

— 12

21

- 44

-23

19

- 36

- 17

- 32

Summa guld och valutor

2 474

39

2 513

2 293

137

2 430

2 281

41

2 322

2 452

79

2 531

2 430

’) Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels
kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen anslutna länderna
samt dessas valutaområden.

Anm. Per ultimo december 1955 hade affärsbankerna enligt preliminära uppgifter en avista nettofordran
på utlandet om 121 miljoner kronor.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

17

och ytterligare ett år tidigare 60. De s. k. EPU-valutorna ha däremot minskat
med 119 miljoner kronor till 303 miljoner kronor. Även gruppen
»Övriga valutor» har minskat — med 75 miljoner kronor — till en nettoskuld
om 32 miljoner kronor.

I slutet av april 1955 utlämnades i enlighet med riksdagens beslut till
»the Tripartite Commission for the Restitution of Monetary Gold» en kvantitet
av 6 000 kilogram fint guld motsvarande cirka 35 miljoner kronor för
definitiv reglering av de mot Sverige riktade kraven om utlämnande av s. k.
»looted gold».

Riksbankens och affärsbankernas behållning av guld och valutor under
1955 framgår av vidstående tabell (i miljoner kronor).

Det s. k. sjöfartsnettot har för hela 1955 preliminärt uppskattats till
cirka 1 030 miljoner kronor mot 875 miljoner kronor under 1954. Den relativt
kraftiga ökningen — 155 miljoner kronor — förklaras dels av den
ökade utrikeshandeln och dels av den sedan senare delen av 1954 fortgående
förbättringen av sjöf artskonjunkturen. Kommerskollegii fraktindex
(1948 = 100) har sålunda under 1955 jämfört med 1954 stigit med i genomsnitt
cirka 28 % för trampfrakter och med cirka 42 % för tankfrakter.
Övriga löpande betalningar — turism, provisioner, försäkringar, arv, gåvor
m. m. — beräknas under 1955 i stort sett ha givit samma underskott som
under 1954 eller i runt tal 50 miljoner kronor. Såsom tidigare framhållits
torde handelsbalansens negativa saldo under 1955 komma att uppgå till
cirka 1 300 miljoner kronor. Bytesbalansen skulle härigenom lämna ett
underskott om cirka 320 miljoner kronor. Då de kända kapitaltransaktionerna
under 1955 kunna beräknas ha balanserat, skulle den teoretiska
minskningen av guld- och valutareserven vara av samma storleksordning
som bytesbalansens underskott. Såsom ovan nämnts torde emellertid den
totala guld- och valutareserven under 1955 ha stigit med cirka 38 miljoner
kronor. Skillnaden mellan betalningsbalansens underskott om 320 miljoner
kronor och valutainflödet om 38 miljoner kronor — den s. k. förskjutningsposten
— torde bland annat ha uppkommit genom att de utländska exportörerna
förlängt sina krediter till svenska importörer. Huvudparten — cirka

1954 1955

Export f. o. b....................... -|-8 196 -f- 9 000

Import c. i. f...................... —9 192 —10 300

Sjöfartsnetto ........................ + 875 -(- 1 030

Övriga löpande betalningar (netto) .... — 45 — 50

Bytesbalansens saldo................. — 166 — 320

Kapitaltransaktioner (netto) .......... -f- 107 + 0

Teoretisk förändring av valutareserven . — 59 — 320

Verklig förändring av valutareserven . . — 111 -f- 38

Förskjutningspost ................... — 52 -j- 358

2 — Dihang till riksdagens protokoll 1956. 8 samt. Nr 1

18 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

335 miljoner kronor — av denna förskjutningspost uppstod under första
kvartalet 1955.

Betalningsbalansen för 1955 får ovanstående preliminära utseende (som
jämförelse har den definitiva betalningsbalansen för 1954 medtagits).

Den i fullmäktiges berättelse för år 1954 till bankoutskottet å sid. 18
omnämnda frigörelsen av importen från det s. k. dollarområdet har tilllämpats
under år 1955. Dollarfrilistan har för övrigt under året något utvidgats.

Verkningarna av frigörelsen av importen från dollarområdet kunna nu
börja skönjas. Importen beräknas nämligen under 1955 öka med ungefär
370 miljoner kronor eller med cirka 35 % jämfört med 1954. Medan importen
från dollarområdet under 1953 och 1954 uppgick till 11—12 % av
Sveriges totala import, har dess andel under 1955 stigit till cirka 14 %.
Bland de varor och varugrupper, som visat en kraftig ökning under 1955,
kunna nämnas vissa livsmedel, kemiska produkter, hudar, skinn och kautschuk
samt maskiner och instrument.

I samband med förlängningen av EPU för tiden fram till och med den
30 juni 1956 infördes vissa nya regler för unionens verksamhet.

Den gamla klausulen för EPU:s upphörande kompletterades således
genom nya bestämmelser, varigenom unionen kan bringas att upphöra när
som helst genom notifikation av medlemsländer, som tillsammans representera
minst 50 % av kvoterna, förutsatt att det Europeiska monetära
avtalet samtidigt träder i kraft.

Från och med den 1 augusti 1955 skola vidare över- och underskott
gentemot unionen inom kvoterna och de s. k. rallongerna regleras medelst
75 % guldbetalning och 25 % kreditgivning. De tidigare motsvarande procenttalen
voro 50 % respektive 50 %. För att de kreditbelopp, som ett
land skall ställa till förfogande respektive må erhålla inom kvoten, icke
skulle påverkas av den höjda guldprocenten, fördubblades samtidigt ländernas
kvoter.

Sveriges kvot inom unionen uppgår fr. o. m. den 1 augusti 1955 till 624
miljoner dollar eller 3 228 miljoner kronor mot tidigare 1 614 miljoner
kronor.

Sveriges kumulativa avräkningsöverskott, som vid årsskiftet 1954/55
uppgick till 498 miljoner kronor, sjönk under 1955 till 297 miljoner kronor.
Beloppen avse ställningen efter avräkningarna för november, vilka bokfördes
i mitten av december respektive år. Vid senaste årsskifte motsvarade
det kumulativa avräkningsöverskottet cirka 9 % av Sveriges kvot inom
unionen.

Det ovan omtalade Europeiska monetära avtalet — European Monetary
Agreement (E.M.A.) — upptager bestämmelser dels om en europeisk fond,
dels om ett multilateralt regleringssystem. Detta avtals huvudsakliga innehåll
är refererat i Kungl. Maj:ts proposition nr 213 år 1955 (sid. 8—13),

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956 19

och avtalstexten finnes återgiven i denna propositions bilaga C (sid. 48—
117).

Den i fullmäktiges berättelse till 1954 års riksdag omförmälda överenskommelsen
mellan centralbankerna i vissa av de till EPU-överenskommelsen
anslutna länderna, däribland Sverige, om rätt för affärsbankerna i berörda
länder att avsluta arbitrageaffärer med varandra i vilken som helst
av de deltagande ländernas valutor utvidgades fr. o. m. den 22 augusti
1955 till att, i vad avser avista arbitrageaffärer, omfatta även de italienska
bankerna och italienska lire. Riksbankens därvid fastställda marginalkurser
för 100 lire utgöra 0,82165 kronor (köpkurs) respektive 0,83107 kronor
(säljkurs). Det italienska deltagandet i arbitragesystemet utsträcktes
sedermera, med verkan fr. o. m. den 5 december 1955, att gälla även
multilaterala arbitrageaffärer på högst 3 månaders termin.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 190 till 1955 års riksdag angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1955/56 föreslogs, att 275
miljoner kronor tillfälliga av stabiliseringspolitiska åtgärder betingade inkomster
skulle steriliseras genom att avsättas till budgetutjämningsfonden
samt att motsvarande belopp av statskontoret skulle överföras till ett särskilt
konto i riksbanken. Denna överföring borde jämnt fördelas över budgetåret.
De medel, som vid utgången av budgetåret komma att innestå
på det särskilda kontot, borde med beaktande av statsfinansiella och kreditmarknadsmässiga
synpunkter användas till att nedbringa riksgäldskontorets
skulder i första hand till riksbanken. Sedan riksstaten fastställts av
riksdagen, öppnades ett särskilt konto i riksbanken, på vilket 55 miljoner
kronor insattes såväl i slutet av september som slutet av november, varigenom
detta kontos behållning vid årsskiftet 1955/56 utgjorde 110 miljoner
kronor.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1955 har guldbehållningen
i likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris. De utländska valutorna upptagas i princip till en medelkurs
mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan
det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser
vid handeln med valutor regleras över kursdifferenskontot.

Liksom föregående år ha upplupna ännu ej betalda räntor å svenska
obligationer per den 31 december 1955 krediterats vinst- och förlustkontot.
Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig
på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under år 1955 redovisas med ett belopp av
28 534 944 kronor 25 öre.

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Utgåend

1954

1

9

5 5

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning.................

583 650 768

54

607 593 810

42

Övervärde å guld...............

786 349 385

63

818 607 710

79

1 426 201 521

21

(1370 000154

17)

Skiljemynt....................

15 383 107

29

20 755 953

Inhemska bankers checkar, postremissväx-

lar, m. m. . ................

9 888 066

42

10 054 103

29

Skattkammarväxlar..............

830 000 000

—

1 700 000 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obliga-

tioner.....................

2 436 864 847

—

2 323 057 509

—

4 023 057 509

(3 266 864 847

-)

Diskonterade växlar..............

16 186 670

77

15 430 492

84

Hypotekslån...................

64 692 981

10

9 701 872

94

Kredit i checkräkning............

17 649 762

45

—

—

Avbetalningslån................

55 137 371

71

53 171 446

41

På indrivning beroende växlar och lån . .

7 270

77

6 052

86

78 309 865

05

(153 674 056

80)

Utländska statspapper............

485 568 064

—

630 738 655

—

Utrikes växlar.................

126149 361

80

77 777 518

64

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ....................

492 635 732

50

295 089161

16

Utländska sedlar................

806 151

56

841 631

67

1 004 446 966

47

(1105 159 309

86)

Hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel ...............

6 767 843

18

6 767 843

18

Övriga tillgångar................

54 936 544

93

81 930 301

05

Sveriges kvot i Internationella valuta-

fonden...... ...............

517 321000

—

517 321 000

—

Sveriges andel i Internationella återupp-

byggnadsbankens grundfond, inbetalt

belopp.......,..............

103 464 200

—

103 464 200

—

Summa

6 603 459128

65 |

| 7 272 309 262j27

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

21

alansräkning

1954

9

5 5

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar...............

5 086 871 726

—

5 318 552 591

—

Utelöpande postremissväxlar........

3 790 946

36

3 930 905

61

Checkräkning (statliga myndigheter) ....

288 891 532

23

320 716 653

23

» (bankaktiebolag).......

150 034 096

71

417 723 677

59

» (andra insättare).......

1 964 163

56

8 819 627

47

747 259 958

29

(440 889 792

50)

Depositions- och kapitalräkning.......

475 906

56

475 906

56

Statens budgetutjämningsfonds medel . . .

—

—

110 000 000

—

Investeringskontomedel............

97 523 799

99

68 855 924

56

Skogskontomedel................

216 234

90

24 253 554

17

Medel å investeringsfondskonto för skogs-

bruk och rörelse...............

—

—

6 504 100

—

210 089 485

29

(98 215 941

45;

Kursdifferenskonto...............

302 488 234

26

340 728 673

93

Övriga skulder.................

8 541 263

06

14 513 933

32

Grundfond....................

50 000 000

_

50 000 000

_

Avbetalningslånefond.............

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond...................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder.................

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

520 430

21

342 676

97

vinst för året ................

50 822 246

76

28 534 944

25

170 645464

40

(193 110 520

15)

Internationella valutafonden.........

387 959 413

71

387 954 003

47

Internationella återuppbyggnadsbanken . .

81 591 291

16

78 634 246

96

Summa

6 603 459 128

65 |

7 272 309 262

27

22

B ankautskottets memorial nr 1 år 1956

Vinst- och

1954

1

9

5 5

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Inom linjen förda växlar och lån.........

60 425

09

—

—

Räntor å inlåningsräkningar............

18 117

19

2 590 810

37

2 590 810

37

(78 542

28)

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige......................

67 463

20

68 698

36

Suppleanter......................

11 238

19

10 844

44

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-

kontoren och suppleanter för dem.......

140 746

66

135 983

26

219 448

05

215 526

06

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön till ordinarie tjänstemän i allmänhet....

3 113 099

55

4 032 852

60

Nettolön till tjänstemän å indragningsstat . . .

14 528

55

22 475

40

Tilläggsarvode enl. 35 § avlöningsregl.......

1233

80

4 000

—

Ställföreträdararvoden................

6 000

—

7 200

—

Kallortstillägg.....................

2100

—

1829

20

Vikariatsersättning..................

38 748

60

39 008

60

Felräkningspengar..................

1932

50

967

79

Övertidsersättning, m. m...............

12 648

35

17 880

92

Kompensation för sjukkasseavgifter.......

—

—

37 388

—

3 190 291

35

4 163 602

51

Avlöningar till icke ordinarie personal

Lön...........................

1 038 540

70

1 370 432

52

Kallortstillägg.....................

1554

17

1 907

12

Vikariatsersättning..................

5 094

80

8 683

84

Arvode till ombudsmannen i Malmö.......

3 600

—

3 600

—

Ersättning till tillfälliga befattningshavare . . .

968 496

60

1174 793

05

övertidsersättning, m. m..............

15 878

70

25 482

34

Kompensation för sjukkasseavgifter.......

—

—

17 161

60

2 033164

97

2 602 060

47

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Gratifikationer och belöningar...........

4150

—

3 375

—

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avi. regi. . . .

17174

72

16 857

33

Rörligt tillägg.....................

2 274 946

70

1 395 030

40

Barntillägg.......................

1863

—

243

—

2 298 134

42

1 415 505

73

8 396 694

77

(7 741 038

79)

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner...................

1 068 131

92

1 097 590

22

Familjepensioner...................

387 459

94

385 835

37

Diverse pensioner och understöd.........

16 235

75

16152

50

Rörligt tillägg.....................

787 t-81

65

990 096

86

2 489 674

95

(2 259 709

26

(10079290

33

Transpoit

13 477 180 09

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

23

förlusträkning

19 5 4

1

9

5 5

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar...................

878 074

77

662 282

66

Räntor å liypotekslån................

4 298119

54

2 359 977

02

Räntor & kredit i checkräkning m. m.......

2 625146

1 442 883

42

Räntor å avbetalningslån..............

2 197 253

66

2 244 521

20

Avgifter för kredit i checkräkning........

7 242

13

—

—

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar....................

2 346

43

2 501

77

6 712 166

07

(10 008 182

53)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

30 816 468

—

26 944 109

36

Inkomst av svenska statspapper och obligationer,

efter nedskrivningar................

23 092 727

66

12 417184

84

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel..................

223 338

82

236 874

51

Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . .

425 711

10

462 121

—

Provisioner m. m....................

145 822

66

112180

48

Ersättning för förvaltning av statens bosättnings-

lånefond.......................

325 866

—

324 354

—

Ersättning för förvaltning av statens egnahems-

lånefond m. fl. fonder...............

245 850

50

229 985

—

Inkomster av fonden för hantverks- och små-

industrikredit....................

2 650

02

2 217

52

Köpeskilling för försålda fastigheter.......

825 000

—

—

—

Inkomster av fastigheter..............

319 685

29

322105

55

Courtage å obligationer...............

90 767

08

77 978

61

Kassaöverskott....................

3 357

95

4 519

95

Diverse.........................

8 923

63

12 896

36

14 202 417

82

(25 709 700

71)

/

/

/

/

/

/

/

/

/

Summa

66 564 351124

47 858 693

25

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Vinst- och

1954

1

9

5 5

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter, m. m.

(10 079 290

33)

Transpc

rt

13 477 180

09

Fastighetsunderhåll.................

338 031

64

281 860

02

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .......................

130 650

90

117 848

41

Rengöring inom fastigheterna...........

171186

01

190 797

97

Värme och belysning................

217 744

21

231158

06

Inventarier och deras underhåll..........

253 498

93

197 082

28

Materialier, tidningar, böcker, m. m......

344 061

58

332 262

45

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter .

864 977

94

897 133

65

Inventering och inspektion vid avdelningskon-

toren................

33 259

45

29 224

75

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader . . .

86 717

77

70174

65

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

46 886

91

27 376

76

Sedelförstöringsanläggning i Tumba.......

7 282

—

—

—

Vissa beredskaps utgifter.............

108 391

35

116 027

64

Övriga förvaltningsutgifter...........

266 026

24

228 350

41

2 719 297

05

(2 868 714

93)

Ersatta kassaförluster.............

9 125

32

8 982

98

Courtage å obligationer..........

21 957

43

13 059

68

Diverse ....................

9 919

—

6 579

20

28 621

86

(41 001

75)

Kostnader för sedeltryckeriet...........

1 123 355

10

1 100 000

_

Kostnader för pappersbruket...........

1 629 742

37

1 998 650

—

3 098 650

—

(2 753 097

47)

Summa utgifter och förluster..........

15 742 104

48

19 323 749

_

Saldo vinst...................

50 822 246

76

28 534 944

25

Summa

66 564 351

24

47 858 693

25

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

25

förlusträkning

19 5 5

1954

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

47 858 G93

66 564 351

47 858 693

66 564 351

Summa

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1954 och
1955 års slut

1954

1955

Kronor

Kronor

Tillgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

72 347

81

76 347

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp års
slut enligt nedanstående specifikation.........

18 323 600

18 323 600

Aktier i Internationella Banken i Basel*).........

1 800 000

—

1 800 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar.......

49 000 000

—

47 823 520

—

Summa

69 195 947

81

68 023 467

81

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

5 710 000

—

5 710 000

—

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

—

Göteborg...........................

1535 000

—

1535 000

—

425 000

425 000
250 000
365 000
410 000

Falun...........................

250 000

Gävle.............................

365 000

Halmstad...........................

410000

_

_

Härnösand..........................

290 000

—

290 000

—

Jönköping...........................

226 000

—

226 000

—

Karlstad............................

185 000

—

185 000

—

Kristianstad.........................

300 000

—

300 000

—

Linköping...........................

307 000

—

307 000

—

Luleå.............................

320 000
250 000

320 000
250 000

Mariestad...........................

—

_

Nyköping...........................

518 500

—

518 500

—

Uppsala............................

618 000

—

618 000

—

Visby..........................

240 000
481 000

240 000
481000
325 000

Örebro.............................

325 000

—

_

Östersund...........................

220 000

—

220 000

—

Tumba ............................

3 823 100

—

3 823100

—

Sedelförbränningshuset, Tumba.............

200 000

—

200 000

—

Diverse valv .........................

125 000

—

125 000

—

Summa

18 323 600

—

18 323 600

—

*) Den ej inbetalda delen av riksbankens innehav av aktier i Internationella Banken i
Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000: — (4000 st. aktier ä Schw. Frcs 2 500: —), utgör 75 % av
beloppet eller Schw. Frcs 7 500 000: —.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

27

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1955 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av efterföljande
tabell: * •)

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.........................

3 514

*)8 570 374

Avdelningskontoret i: Göteborg...............

1174

3 788 837

—

Malmö................

1188

s)4 170 727

—

Falun.................

420

1 129 006

—

Gävle ................

891

1 828 151

—

Halmstad..............

327

867 569

—

Härnösand .............

9(10

2 062 939

—

Jönköping..............

704

1 456 673

—

Kalmar ...............

226

489 184

—

Karlskrona.............

285

545 683

—

Karlstad...............

327

902 191

—

Kristianstad.............

379

1 067 999

—

Linköping..............

1 054

2 650 186

—

Luleå.................

1365

2 816 848

—

Mariestad..............

247

592 507

—

Nyköping..............

358

958 650

—

Umeå................

794

2 018 849

—

Uppsala...............

2 725

10 344 138

—

Visby.................

310

1014 231

—

Vänersborg.............

213

497 420

—

Västerås...............

624

1477 778

—

Växjö................

328

881 620

—

Örebro................

533

1 256 266

—

Östersund..............

658

1 783 620

—

Summa

19 604

53171446

1-

'') På indrivning beroende medel, kr. 5 853: — inkluderas ej hilri.

•) » » » » , » 200: — > » »

28

Banlcoutskottets memorial nr 1 år 1956

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1955
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden.

Huvudkontoret............

Avdelningskontoret i: Göteborg . .

Malmö . . . .
Falun . . . ,
Gävle . . . ,
Halmstad .
Härnösand .
Jönköping .
Kalmar . . .
Karlskrona .
Karlstad . .
Kristianstad
Linköping .
Luleå . . . .
Mariestad . .
Nyköping . .
Umeå . . . .
Uppsala . . .
Visby . . . .
Vänersborg .
Västerås . .
Växjö . . . .
Örebro . . .
Östersund .

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

13 284

11 881 922

_

4 147

4 073 051

—

5 406

5179 306

-

1396

1 387 053

—

2 338

2 240 313

—

858

834 786

—

2 231

2 223 055

—

1948

1 956 637

—

1127

1 252 792

—

793

866 140

—

1 626

1 705 091

—

1161

1 253 637

—

2114

2 357 098

—

1840

2 086 408

—

1436

1 565 586

—

1449

1 471 536

—

1650

1 966 742

—

1393

1 586 194

—

235

236 345

—

1 611

1 741 825

—

1919

1 983 067

—

787

880 635

—

1 658

1 756 316

—

781

841 869

—

53188 j

53 327 405

—

Summa

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

29

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1955 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på
de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret..........................

4 450

50 706 826

—

Avdelningskontoret i: Göteborg................

1767

4 765 275

—

Malmö.................

595

3 346 098

—

Falun..................

1 779

5 587 029

—

Gävle..................

2 924

7 508 279

—

Halmstad...............

2 402

9 759 904

—

Härnösand ..............

5188

11 934 435

—

Jönköping...............

1 049

4 480 556

—

Kalmar.................

1 536

5 600 394

—

Karlskrona..............

1660

6 329 007

—

Karlstad................

3 364

10 131 294

—

Kristianstad..............

3 521

13 891 789

—

Linköping...............

2 136

8 446 284

—

Luleå..................

5 883

13 475 947

—

Mariestad...............

1 615

6 156 505

—

Nyköping...............

1803

8 873 790

—

Umeå..................

4 516

13 344 731

—

Uppsala................

2 138

7 405 149

—

Visby..................

1906

5 454 955

—

Vänersborg..............

4 055

13 823 969

—

Västerås................

1 015

3 630 409

—

Växjö.................

1987

6 609 779

—

Örebro.................

958

2 224 885

—

Östersund...............

3 978

10 227 430

—

Summa

62 225

233 714 719

—

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Den 31 december 1955 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på
följande olika lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontoren som
huvudkontoret:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån........................

19 874

103 829 586

—

Bostadsegnahemslån.......................

11 012

46 308 366

—

Uppskovslån............................

277

65179

—

Nybyggnadslån..........................

15127

21 363 920

—

Förbättringslån..........................

5 077

11 606 012

—

1942 års tilläggslån.......................

2 602

3 838 465

—

Lån till estlandssvenskar....................

39

240 574

—

Premielån.............................

4 576

173

4 119 906

73 105

Gödselvårdslån.........................

—

Täckdikningslån..........................

1384

981 356

—

Siloanläggningslån........................

42

11625

—

Transport

60 183

192 438 092

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån............................

52

1 483

117 014

26 667 395

Arbetarsmåbrukslån.......................

—

Jordbruksegnahemslån m. fl. lån till låneförmedlare . . .

64

979 692

—

Bostadsegnahemslån ......................

370

12 502 934

—

Uppskovslån............................

12

6 571

—

1942 års tilläggslån.......................

61

1 003 021

—

Summa

62 225

233 714 719

—

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1955 utestående stödlån fördela sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika
kontoren sålunda:

1

Enl. SFS 369/1951

Enl. SFS 766/1951

Enl. SFS 764/1952

Enl. SFS 723/1954

Enl. SFS 593/1955

Summa

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

Huvudkontoret .................

12

33,2

444

2 126,3

13

46,7

18

89,8

487

2 296,0

Göteborg .......................

14

12,9

5

9,0

33

49,4

58

185,8

25

67,7

135

324,8

Malmö .........................

_

—

159

375,9

36

130,1

445

2 726,7

4

64,0

614

3 296,7

Falun ..........................

_

—

—

—

91

158,0

4

20,0

6

15,5

101

193,5

Gävle ..........................

_

—

—

—

719

822,7

143

172,0

49

87,8

911

1 082,5

Halmstad ......................

IL

7,8

11

11,3

129

265,8

611

2 261,2

282

982,6

1044

3 528,7

Härnösand .....................

_

—

—

—

528

671,9

364

499,3

120

180,2

1012

1 351,4

Jönköping ......................

1

1,0

5

5,6

988

2 504,8

142

429,1

99

222,4

1235

3 162,9

Kalmar ........................

_

—

59

116,6

1762

4 274,7

—

—

153

351,6

1974

4 742,9

Karlskrona .....................

_

—

34

46,0

303

473,1

54

100,o

118

222,9

509

842,0

Karlstad .......................

7

11,7

23

39,9

312

1 082,7

63

168,6

70

224,9

475

1 477,8

Kristianstad ....................

2

2,2

174

386,3

297

767,6

903

4 124,4

123

409,4

1 499

5 689,9

Linköping ......................

—

—

87

128,6

1065

3 762,6

—

—

281

711,7

1433

4 602,9

Luleå ..........................

_

—

25

6,1

1695

2 434,0

6 421

8 246,8

449

705,7

8 590

11 392,6

Mariestad ......................

1

1,2

44

60,5

802

2 038,8

72

124,0

73

194,9

992

2 418,9

Nyköping ......................

—

—

15

18,1

425

1 707,0

25

94,6

431

1 531,9

896

3 351,6

Umeå ..........................

_

—

—

—

2 880

4 504,9

5 673

9 434,2

597

968,2

9150

14 907,3

Uppsala ........................

4

4,2

7

36,0

264

1135,5

24

51,4

124

631,7

423

1 858,8

Visby ..........................

_

—

54

105,6

578

1 422,5

—

—

51

95,7

683

1 623,8

j Vänersborg .....................

32

25,0

25

49,0

426

1 095,9

245

506,3

280

627,2

1008

2 303,4

1 Västerås ........................

1

3,6

15

76,8

454

1 621,9

21

48,0

35

176,7

526

1 926,9

1 Växjö ..........................

8

8,1

4

4,1

604

1 395,2

173

343,4

32

37,5

821

1 788,3

_

20

40,6

752

2 760,7

56

152,7

44

338,8

872

3 292,8

Östersund ......................

_

—

—

786

1 334,3

84

119,7

—

-

870

1 454.0

Summa ........................

81

77,6

| 778

1 549,2

16 373

38 489,9

15 594

29 854,9

3 464

8 938,8

36 290

78 910,4

B ankautskottets memorial nr 1 år 1956

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 30 mars 1955, utsågos till fullmäktige för valperioden 1955—1958
herrar Filip Kristensson i Osby och Axel Rubbestad (båda omvalda) samt
från och med den 1 april 1955 för återstoden av valperioden 1954—1957
statssekreteraren Per Åsbrink (nyvald efter herr Lemne).

Till suppleanter utsågos samtidigt
för herr Kristensson herr Kollberg (omvald)

» » Rubbestad » Elofsson (omvald)

» » Åsbrink » Sundén.

Fullmäktige utsågo därefter den 1 april 1955 för tiden till dess nytt val
av fullmäktige år 1956 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Hall (omvald);

till riksbankschef: herr Åsbrink (nyvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart
Hammarskiöld (omvald).

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden till dess
nytt val av fullmäktige år 1956 försiggått utsågo fullmäktige den 1 april
1955 herr Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören
och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören
Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot
(samtliga omvalda).

Till suppleanter hava samtidigt utsetts, för ordföranden herr Kristensson,
för Ekengren bankokommissarien Helge Borggren samt för Lundquist chefen
för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson (samtliga
omvalda).

§ 3.

Till ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1956 utsågo
fullmäktige vid sammanträde den 8 december 1955 herrar Kristensson och
Olof Andersson med herr Rubbestad som suppleant (samtliga omvalda).

33

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika
avdelningskontoren torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll
den 15 december 1955.

§ 5.

Den av fullmäktige den 10 juni 1954 tillsatta kommittén med uppdrag
att utreda frågan om valutaärendenas handläggning (jfr.
BoU:s uti. nr 28/1954) har med skrivelse den 30 juni 1955 till fullmäktige
överlämnat en promemoria med utredning och förslag angående valutaregleringens
handhavande m. m. och har därmed avslutat sitt arbete. Kommittén
föreslår, att valutakontoret skall upphöra såsom självständig institution
och att riksbanken skall övertaga ansvaret för valutaregleringen samt inom
sig skapa ett organ för handläggning av valutaärenden, motsvarande valutakontorets
styrelse.

Fullmäktige hava i skrivelse till Konungen den 13 oktober 1955 tillstyrkt
kommitténs förslag och hemställt att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att, med upphävande av den för valutakontoret gällande instruktionen,
överflytta valutaärendena på riksbanken.

I sin skrivelse hava fullmäktige vidare hemställt om en översyn av gällande
valutalagstiftning.

§ 6.

Efter överenskommelse härom med fullmäktige i riksgäldskontoret hava
bankofullmäktige uppdragit åt en teknisk byrå att utreda möjligheterna att
anordna gemensam värmecentral för riksbanks- och riksdagshusen.
I avvaktan på resultatet av denna undersökning hava fullmäktige
icke velat taga ståndpunkt till den blivande löneställningen för maskin-,
eldar- och reparatörspersonalen vid riksbanken (jfr. BoU:s uti. nr 27/1955).

§ 7.

Riksbanken har numera tecknat kontrakt med Aktiebolaget Spinneriet
angående förhyrning av lokaler för avdelningskontoret i
Malmö i en nybyggnad, som är under uppförande inom kvarteret Spinneriet
i nämnda stad (jfr. berättelsen till 1955 års bankoutskott, § 5). De nya
lokalerna torde kunna tagas i bruk under år 1957.

Frågan om personalorganisationen vid kontoret är för närvarande föremål
för övervägande.

§ 8.

Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil
samt tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Argentina, Belgien,
Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland, Indonesien, Italien, Japan,

3 — Dihang till riksdagens ■protokoll 1056. S sand. Nr 1

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Sovjetunionen,
Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken
Tyskland, Ungern, Uruguay samt Österrike, å andra sidan, träffade
betalningsöverenskommelsema.

§ 9.

Europeiska betalningsunionen (EPU) har såsom omnämnts
å sid. 18 i denna berättelse förlängts till och med den 30 juni 1956.
Samtidigt har ett europeiskt monetärt avtal (EMA) träffats. Detta avtal,
som innehåller bestämmelser rörande dels en europeisk kreditfond, dels ett
multilateralt kompensationsförfarande, är avsett att träda i EPU:s ställe,
då länder representerande minst hälften av EPU-kvotema göra sina valutor
konvertibla. Av de bidrag, som medlemsländerna skola ställa till den europeiska
fondens förfogande, falla $ 15 miljoner på Sverige.

I samband med fastställandet av det svenska bidragets storlek upptogs
frågan om en återbetalning av en del av Sveriges per den 30 juni 1950 utestående
fordran gentemot Storbritannien (»existing resources»), och i december
1955 träffades överenskommelse om amortering under fyra månader
av ungefär halva denna fordran eller £ 8,4 miljoner.

§ 10.

Jämlikt Kungl. förordning den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto, kan fysisk person, oskift dödsbo
eller familjestiftelse under vissa förutsättningar erhålla uppskov med
taxering till kommunal och statlig inkomstskatt för den del av intäkten av
skogsbruk, som insatts å särskilt konto i bank (skogskonto), därvid
med bank bland andra förstås riksbanken. Samtidigt utfärdades lag (nr
143) med vissa bestämmelser om medel, som innestå å investeringskonto
för skog. Enligt sagda lag skulle de medel, som insatts jämlikt
lagen den 14 december 1951 (nr 783) om investeringskonto för skog och
som icke uttagits före utgången av år 1954, anses vara insatta å skogskonto.
Av andra skattskyldiga insatta medel skulle däremot kvarstå å sådant
investeringskonto.

Vid utgången av år 1955 kvarstod i riksbanken å investeringskonto för
skog ett belopp av omkring 69 miljoner kronor. Det å särskilda skogskonton
i riksbanken vid samma tidpunkt innestående beloppet utgjorde något
över 24 miljoner kronor.

Från och med den 1 maj 1955 tillämpar riksbanken en räntesats av 4 %
för medel insatta å skogskonto (dessförinnan 3 %).

§ 11.

För handläggning av ärenden rörande lånegaranti för s. k. industrigarantilån,
vilka utlämnas enligt Kungl. kungörelsen den 4 juni 1954
(nr 409) äro, förutom huvudkontoret, riksbankens avdelningskontor i

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

35

Malmö, Falun, Jönköping, Kristianstad, Linköping, Uppsala, Vänersborg
och Västerås lokalorgan. Kontoren i Mariestad och Örebro hava från och
med den 1 oktober 1955 upphört att vara lokalorgan.

Beträffande ifrågavarande låneverksamhet under året torde få hänvisas
till nedanstående sammanställning.

Till handelsdepart.
av riksbanken över-lämnade ansökningar

Av K. Maj:t a

bifall

vgjorda ärenden

avslag

Antal

Belopp

1 000 kr

Antal

Belopp

1 000 kr

Antal

Belopp

1 000 kr

Huvudkontoret ..........

4

171

—

—

4

171

Avdelningskontoret i

Malmö ................

8

378

5

220

3

158

Falun .................

8

559

5

159

2

102

Jönköping .............

12

574

5

252

5

217

Kristianstad ...........

16

726

8

276

8

450

Linköping .............

5

225

1

35

4

190

Mariestad .............

32

2 087

18

946

12

911

Uppsala ...............

4

135

3

105

1

30

Vänersborg ............

4

260

2

105

1

105

Västerås ...............

4

270

1

50

1

30

Örebro ................

—

—

—

—

—

—

Summa

97

5 385

48

2148

41

2 364

§ 12.

Såsom framgår av Kungl. förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)
angående investeringsfonder för konjunkturutjämning
kunna svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar under vissa
förutsättningar vid beräkning enligt kommunalskattelagen och förordningen
om statlig inkomstskatt av nettointäkt av jordbruksfastighet och av
rörelse erhålla avdrag för medel som avsättas till investeringsfond. Fm av
förutsättningarna är att vederbörande företag å särskilt konto i riksbanken
insätter belopp motsvarande fyrtio procent av de medel, som företaget för
visst beskattningsår avsatt till investeringsfond för skogsbruk, respektive
för rörelse.

Vid utgången av år 1955 innestod i riksbanken å här avsedda konton
ett sammanlagt belopp av cirka 6,5 miljoner kronor.

§ 13.

Jämlikt beslut av fullmäktige den 18 april 1955 utgör riksbankens
officiella diskonto för växlar på högst tre månader från och med den
19 i samma månad 3 3U %.

Riksbanken publicerar numera inga andra räntesatser än diskontot.

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

§ 14.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 miljoner
kronor, utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel —
vid utgången av december 1955 sammanlagt 53 177 499 kronor. Däri ingår
ett belopp om 24 185 243 kronor, vilket utlämnats såsom garantilån enligt
kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti
åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen
den 30 april 1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den som
genomgått polisskola samt kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469) angående
studielån med statlig kreditgaranti. Antalet garantilån utgjorde vid samma
tidpunkt 3 915 — därav vid huvudkontoret 791 och vid avdelningskontoren
3 124 — vilket innebär en ökning under året med 379. I övrigt har
avbetalningslånens antal nedgått under året (med 3 035).

Räntan å lån från fonden har från och med den 23 april 1955 utgjort
5 % (dessförinnan 4 %); för garantilån utgör dock räntan 4 V2 % jämlikt
Kungl. kungörelse den 20 maj 1955 (nr 219).

Rörande fördelningen mellan de olika kontoren av utlåningen från fonden
hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 27.

§ 15.

Spannmålskreditfonden har jämlikt Kungl. kungörelse den
3 juni 1955 (nr 279) avvecklats med utgången av budgetåret 1954/55 och
då förefintlig behållning å fonden, 2,5 miljoner kronor, har inlevererats till
riksgäldskontoret och statskontoret.

§ 16.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen
hittills såsom kapital anvisat sammanlagt 61 100 200 kronor, varav
56 000 000 kronor överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av
december 1955 utlåningen 53 327 405 kronor, innebärande en ökning sedan
föregående årsskifte av i runt tal 620 000 kronor.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 28. Under år 1955 hava antalet utestående lån nedgått med 871. Medelbeloppet
för lån, som utgivits under år 1955, utgjorde 1 933 kronor.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1955 hava utlämnats
lån till ett belopp av sammanlagt 239 878 263 kronor. Därav hava
efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 2 204 502
kronor, motsvarande närmare 1 % av hittills utlämnade medel.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1954/55 har
riksbanken uppburit ersättning med 324 354 kronor.

Räntan å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat
4%.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

37

En ny broschyr angående bosättningslånen, för vilket ändamål riksdagen
anslagit 45 000 kronor, har under år 1955 utgivits i samarbete med Svenska
Slöjdföreningen. Exemplar av broschyren utdelas kostnadsfritt till
sökande av bosättningslån.

§ 17.

Vid utgången av december 1955 utgjorde beloppet av kvarstående
skyddsrumslån vid riksbankens samtliga kontor 9 747 kronor, därav
vid huvudkontoret 1 482 kronor och vid avdelningskontoren 8 265 kronor.

§ 18.

Utlåningen från fonden för hantverks- och småindustrikredit,
vars kapital utgör 998 250 kronor, uppgick vid utgången av
december 1955 till följande belopp, nämligen

Sammanlagd

Kontor Antal lån lånesumma.

Kr.

Falun .........

........... 23

130 750

—

Jönköping ....

........... 4

8 500

—

Kalmar ......

........... 3

17 250

—

Linköping ....

........... 16

163 850

—

Uppsala ......

........... 21

139 570

—

Vänersborg ...

........... 9

69 200

—

Summa 76

529 120

—

Vid utgången av år 1954 utestodo 65 lån å ett sammanlagt belopp av
448 295 kronor. En ökning i utlåningen från fonden har sålunda inträtt
under år 1955.

Räntan å lån från fonden utgör oförändrat 4 V2 %.

§ 19.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna
lånen fördelade sig per den 31 december 1955 å de olika kontoren
på sätt närmare framgår av sammanställningen å sid. 29 och 30. Antalet
förvaltade lån har under tiden 1 januari—31 december 1955 nedgått från
65 710 till 62 225 och det utestående lånebeloppet har under samma tid
minskats från 248 194 024 kronor till 233 714 719 kronor.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1954/55 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 229 985 kronor; för innevarande
budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

Av fondmedel, som överlämnats till riksbankens förvaltning i samband
med lånen, har till statsverket under år 1955 återlevererats ett belopp av
14 120 000 kronor, fördelat med 9 470 000 kronor å egnahemslånefonden,
2 750 000 kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
60 000 kronor å gödselvårdslånefonden, 440 000 kronor å täckdikningslånefonden,
1 300 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden samt
100 000 kronor å arrendelånefonden.

§ 20.

Såsom omnämnts i fullmäktiges berättelse till 1955 års riksdag, § 8, omhänderhar
riksbanken förvaltningen av de s t ö d 1 å n till jordbrukare,
som utgivits jämlikt Kungl. kungörelser nr 369/1951, 766/1951,
764/1952 och 723/1954. Riksbanken har vidare fått sig anförtrott att utbetala
och förvalta de stödlån, som av lantbruksnämnderna beviljats jordbrukare,
vilka lidit väsentlig förlust på grund av skördeskador under år
1955 (jfr. kungl. kung. den 25/11 1955, nr 593).

I medio av december 1955, då tiden för inlämnande av ansökningar till
erhållande av lån för 1955 års skördeskador utgick, hade enligt uppgift från
lantbruksstyrelsen inkommit ansökningar på ett belopp av omkring 84 miljoner
kronor, fördelat på drygt 19 000 ansökningar.

Vid utgången av december månad 1955 hade lån av denna typ utlämnats
till ett antal av 3 464 och till ett belopp av omkring 9 miljoner kronor.

Beträffande totala antalet vid utgången av år 1955 förvaltade stödlån
och deras sammanlagda belopp samt fördelning på riksbankskontor hänvisas
till sammanställning å sid. 31.

§ 21.

Vid huvudkontoret hava vissa ändrings- och reparationsarbeten
företagits. Sålunda har en tjänstebostad, som tidigare disponerats
av biträdande övervaktmästaren, byggts om för att erhålla större
lokaler för sedelräkningsarbetet. Kostnaderna härför beräknas uppgå till
omkring 43 000 kronor. Dessutom har en del av golvet i källaren belagts
med konststen för en kostnad av cirka 6 000 kronor. Vid avdelningskontoren
hava kostnaderna under året för fastighetsunderhåll uppgått till belopp,
som framgå av nedanstående sammanställning. De kontor, där kostnaderna
understigit 5 000 kronor, hava ej medtagits.

Kostnaden avser huvudsakligen

Diverse yttre och inre målningsarbeten.

Reparations- och moderniseringsarbeten
i banklokalerna (se berättelsen
till 1955 års bankoutskott).

-rr . Kronor

OD 0r (avrundade tal)

Göteborg ............ 8200: —

Härnösand .......... 22 000: —

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

39

Kontor

Kronor

(avrundade tal)

Jönköping .....

...... 69 000: —

Luleå .........

...... 39 000: —

Växjö .........

...... 50 000: —

Östersund .....

...... 9 500: —

Kostnaden avser huvudsakligen

Reparations- och moderniseringsarbeten
i banklokalerna (se berättelsen
till 1955 års bankoutskott).

D:o

Färdigställande av valv i källaren (se
berättelsen till 1955 års bankoutskott)
.

Vissa förstärkningsarbeten å valv.

Vid kontoret i Halmstad hava en del av de år 1954 beslutade reparationsarbetena
i direktörsbostaden påbörjats. Kostnaderna för de igångsatta
arbetena beräknas uppgå till cirka 25 000 kronor. Dessutom pågå vid samma
kontor reparations- och moderniseringsarbeten i banklokaler och vaktmästarebostad
för en beräknad kostnad av 65 800 kronor.

Beslut har vidare fattats om att inreda ett nytt valv i kontorsfastigheten
i Nyköping för en beräknad kostnad av 41 000 kronor.

§ 22.

Den i fullmäktiges berättelse till föregående års bankoutskott omnämnda
översynen av hyressättningen för riksbankens tjänstebostäder har
fullföljts. Utredningen har därvid utgått från att tjänstebostadstvånget
borde slopas och hyrorna fastställas efter marknadsmässiga grunder. Sedan
yttranden beträffande marknadshyrorna för ifrågavarande bostäder inhämtats
från vederbörande hyresnämnder och bostadsinnehavama fått tillfälle
att inkomma med sina synpunkter, har en höjning av grundhyroma med
25 % genomförts från och med den 1 juli 1955, i den mån en dylik höjning
rymts inom de hyresbelopp, som föreslagits av hyresnämnden. Frågan om
hyran för direktörsbostaden i Halmstad har dock tillsvidare lämnats öppen
i avvaktan på vissa reparationsarbeten därstädes. Vidare skulle de till
tjänstemän vid Tumba bruk av bruket upplåtna lägenheterna tillsvidare
även i fortsättningen vara att anse som tjänstebostäder. För närmare kännedom
om de fastställda hyresbeloppen torde få hänvisas till fullmäktiges
protokoll för den 5 maj respektive den 9 och 18 juni 1955.

Med hänsyn till att hyresnämndernas förslag till grundhyra i en del fall
överstigit de belopp, som sålunda fastställts, kommer frågan om ytterligare
hyreshöjning från och med den 1 juli 1956 att upptagas till behandling
före sistnämnda tidpunkt.

Med tillämpning av Kungl. Maj:ts den 30 juni 1955 lämnade medgivande
till ökad generell hyreshöjning för tiden 1 oktober 1955—31 mars
1956 uttar även riksbanken dylik hyreshöjning för lägenheter, som uthyrts
av banken.

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

§ 23.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och
pappersbruket — uppgick per den 31 december 1955 till följande antal
(motsvarande antal vid utgången av år 1954 angives inom parentes).

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Cp

b) » Cr

c) » Ca

därav bankpersonal......

biträdespersonal ...
vaktpersonal ......

extra ordinarie tjänstemän.....

därav bankpersonal......

biträdespersonal . ..
vaktpersonal ......

aspiranter....................

därav bankaspiranter

biträdesaspiranter .
bankvaktmästarasp.

extra tjänstemän .............

.................. 351)

(35)

.................. 6* i 2)

(7)

191

(189)

322

(318)

73

(64)

58

(65)

833)

(99)

28

(36)

41

(48)

14

(15)

31

(13)

1

(-)

23

(11)

7

(2)

36 (38)

Summa 5134) (510)

*) Därav 1 med vikariatslön.

*) Därav 4 tjänstemän, vilka tillika inneha lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ca, som
förts över stat.

8) Därutöver 35 tjänstemän, vilka tillika inneha ordinarie tjänst.

*) Vid utgången av år 1953 uppgick motsvarande antal till 539.

Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen
för sedelräkning under kortare perioder, till ett antal av cirka 165.

Vid utgången av december månad 1955 tjänstgjorde sammanlagt 21 ordinarie
och icke-ordinarie riksbankstjänstemän vid valutakontoret (vid utgången
av år 1954 likaledes 21).

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt bemyndigande (jfr BoU:s
uti. 35/1952 resp. 27/1955) äga bestämma antalet kammarskrivartjänster

i riksbanken i lönegraden Ca 21 resp. antalet bankvaktmästartjänster i
lönegraden Ca 11, hava för år 1955 fastställt antalet kammarskrivartjänster

till 70 och för år 1956 till likaledes 70. Antalet bankvaktmästartjänster
har för år 1956 fastställts till 29.

Till nu pågående kurs för blivande bankexpeditörer hava elva tjänstemän
uttagits, därav sex ur biträdeskarriären och fem ur vaktmästarkåren.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

41

§ 24.

Nya kollektivavtal hava för år 1955 slutits för förmans- och
arbetarpersonalen vid pappersbruket och sedeltryckeriet.
Dessa avtal hava numera uppsagts av vederbörande personalorganisationer.
Avtalet för arbetarna vid pappersbruket innebär en nyhet genom tillkomsten
av driftpremiesystem, varjämte ackordssystemet utvidgats till nya
personalgrupper.

Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket till sedelkontoret
hava under år 1955 uppgått till ej mindre än 105,60 miljoner sedelenheter
mot 72,65 miljoner sedelenheter föregående år. I syfte att erhålla ett tillräckligt
buffertlager mellan pappersbruket och sedeltryckeriet har därjämte
lagret av färdigställt, till sedelkontoret ännu ej levererat sedelpapper ökats
med 31,64 miljoner sedelenheter. Tillverkningen av sedelpapper har sålunda
under året sammanlagt utgjort 137,24 miljoner sedelenheter (f. å. 76,38 miljoner
sedelenheter), vilket medfört att bruket under året till ungefär halva
sin kapacitet tagits i anspråk för tillverkning av sedelpapper, d. v. s. i väsentligt
större omfattning än tidigare.

Försäljningen av annat papper m. m. har trots detta uppgått till ungefär
samma belopp som närmast föregående år (cirka 2,9 miljoner kronor mot
f. å. cirka 2,8 miljoner kronor).

Som ett led i den pågående moderniseringen av fabriken hava under
året två nya finholländare färdigställts till en kostnad av cirka 75 000 kronor,
varjämte vissa ändringsarbeten vidtagits i holländeribyggnaden.

En ny skärmaskin och en ny pappersräkningsmaskin hava anskaffats till
en sammanlagd kostnad av cirka 30 000 kronor.

För den jämlikt medgivande av 1954 års riksdag beställda nya ångpannan
har första dellikviden erlagts. Kostnaden härför samt för vissa under
året utförda arbeten å ångpannehuset har uppgått till cirka 85 000 kronor.

Verkstadsbyggnaden har under året underkastats utvändig reparation,
varjämte modernt personalrum anordnats i byggnaden. Arkiv, verkskyddsförråd
och personalkontor hava inretts i det s. k. »Klockhuset». De s. k.
»Röda bodarna» jämte del av modellmagasinet samt kallbadhuset i Kvarnsjön
hava rivits.

Fullmäktige hava medgivit att Tumba bruks kloakvattenledning må anslutas
till den anläggning, som Botkyrka kommun planerar för höggradig
rening av kloakvatten, samt att i samband därmed erforderliga dagvattenledningar
må anordnas, allt för en beräknad kostnad av sammanlagt 131 400
kronor.

Moderniseringen och reparationen av bostadssamhället hava fortgått
planenligt. Sålunda har en byggnad innehållande fyra lägenheter, försetts
med oljeeldad centralvärmelcdning och övriga moderna bekvämligheter,
varjämte likartad modernisering av ytterligare en byggnad om tre lägenheter
påbörjats. Elektriska spisar hava insatts i 13 lägenheter.

4 — Diliang till riksdagens protokoll 1956. 8 sand. Nr 1

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

»Stora Stenhuset» har underkastats inre reparation till en kostnad av
cirka 75 000 kronor.

Brukets 200-åriga tillvaro har högtidlighållits med utgivande av en minnesbok,
författad av f. överläraren Erik Castegren, samt med en filminspelning,
huvudsakligen avsedd att påminna om handpapperstillverkningen vid
bruket. I samband med anordnade jubileumsfestligheter hava jämlikt beslut
av fullmäktige utdelats vissa gratifikationer till icke lönegradsplacerade
anställningshavare vid bruket med minst fem anställningsår.

Vid utgången av 1955 uppgick antalet anställningshavare vid bruket till
15 tjänstemän, 6 förmän samt 79 manliga och 69 kvinnliga arbetare (därav
17 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.

Under år 1955 levererade sedeltryckeriet till sedelkontoret cirka
84,5 miljoner sedelenheter mot omkring 85,5 miljoner sedelenheter närmast
föregående år.

Fullmäktiges framställningar till Konungen den 19 februari 1953 och den
13 april 1954 angående disposition av cirka 1 150 m2 av mynt- och justeringsverkets
tomt för utvidgning av sedeltryckeriet hava ännu icke föranlett
något Kungl. Maj:ts slutliga ställningstagande. Efter bemyndigande
av Kungl. Maj:t har chefen för finansdepartementet den 23 juni 1955 tillsatt
en delegation med uppdrag att förhandla med Stockholms stad rörande
den framtida dispositionen av kvarteret Kungl. Myntet i Stockholm — dock
utan rätt att träffa något bindande avtal — samt att avgiva förslag till
myntverkets och sedeltryckeriets förläggning. Delegationen utgöres av generaldirektören
B. A. Nevrell, ordförande, samt herr Hall och kanslirådet Å.
Wirseen.

För sedeltryckeriet hava under året inköpts maskiner och inventarier för
en sammanlagd kostnad av cirka 75 000 kronor, varav omkring 40 000 kronor
för en skärmaskin och en enfärgs-boktrycksmaskin, båda avsedda att
ersätta förslitna maskiner.

Vid utgången av december 1955 uppgick antalet anställningshavare vid
sedeltryckeriet till 21 tjänstemän, 2 förmän samt 73 manliga och 19 kvinnliga
arbetare. Därtill komma 3 timavlönade nattvakter, 1 kvinnlig anställningshavare
tillhörande reservpersonalen samt städningspersonal.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, ange endast de nettosummor,
som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för industrierna
föreligga blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet
av verksamheten under året.

43

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1956

§ 25.

För riktigheten av de å sid. 20—26 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankkamrerama Axel Rosengren och Gerdt Richter, vilka undertecknat,
respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 26.

Inspektioner av avdelningskontoren hava under år 1955 verkställts av

bankofullmäktigen Hall och bankdirektören Ekengren vid kontoret
i Malmö,

av vice riksbankschefen Hammarskiöld vid kontoren i Jönköping, Kalmar,
Karlskrona och Växjö,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Halmstad, Karlstad,
Kristianstad och Östersund,

av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Falun, Gävle, Linköping
och Nyköping samt

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Härnösand, Luleå, Mariestad,
Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås och Örebro.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av
huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba bruks och
sedeltryckeriets kassor hava ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året ägt rum vid
samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bifogas.
Stockholm den 12 januari 1956.

CONRAD JONSSON

David Hall

Per åsbrink

Olof Andersson

Filip Kristensson

Axel Rubbestad

Ragnar Persson

Karin Winberg