18
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1956
Kr 30
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om skattefrihet för stiftelser med huvudsakligt ändamål
att främja nordiskt samarbete.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna 1: 307 av herr Ohlon och II: 223 av herr Edberg har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta sådan ändring av gällande skatteförfattningar
att stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete befrias
från skattskyldighet, samt att vederbörande utskott med ledning av
vad i motiveringen anförts måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext.
»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det
följande, hänvisa till motionen 1:307.
De i motionerna avsedda bestämmelserna i skatteförfattningarna har väsentligen
följande innehåll:
53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen: Akademier samt Nobelstiftelsen, så
ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande
vid rikets universitet och högskolor, i vilka de studerande enligt gällande
stadgar är skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan,
järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användes till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare,
aktiebolaget tipstjänst och svenska penninglotteriet aktiebolag är skattskyldiga
för inkomst av fastighet men befriade från skattskyldighet för annan
inkomst.
53 § 1 mom. e) samma lag: Kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan
därest de utövar kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar, vilkas verksamhet
ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser, som
har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan
myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj,
vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn
eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller
utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,
ävensom sådana föreningar, vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas
ekonomiska intressen, huvudsakligen verkar för ändamål av
den i fråga om stiftelser här angivna art, är skattskyldiga för inkomst avfastighet
och av rörelse men befriade från skattskyldighet för annan inkomst.
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1956 19
7 § e) förordningen om statlig inkomstskatt: Samma juridiska personer,
som i 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen avses, är frikallade från skattskyldighet
för all inkomst.
7 § f) samma förordning: De juridiska personer, som i 53 § 1 mom. e)
kommunalskattelagen avses, är frikallade från skattskyldighet för sådan
inkomst, som ej härflutit av rörelse.
6 § 1 mom. b) förordningen om statlig förmögenhetsskatt: Föreningar och
samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äger del i föreningens
eller samfundets förmögenhet, ägare av för gemensamt behov avsatta
så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar samt andra likartade
samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma
räkning, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast
om och i den mån de är skyldiga erlägga skatt för inkomst, är skattskyldiga
för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig
här i riket eller å utländsk ort.
I de föreliggande motionerna har anförts i huvudsak följande. Den genom
testamente den 26 mars 1920 inrättade stiftelsen »Clara Lachmans fond för
befrämjande av den skandinaviska samkänslan» hade till uppgift att ekonomiskt
stödja åtgärder som vore ägnade att främja den skandinaviska samhörigheten.
Enligt fondens reglemente kunde stöd meddelas bl. a. för att
bereda tillfälle åt personer, tillhörande något av de skandinaviska länderna,
att lära känna inrättningar och förhållanden i något av de andra länderna
eller att där idka studier vid skolor eller universitet. Spridande av upplysning
om de skandinaviska ländernas och folkens förhållanden samt om betydelsen
av deras sammanhållning vore ett annat ändamål som kunde erhålla
understöd från fonden. I stiftelseurkunden hade bestämts att i stiftelsens
styrelse skulle ingå såväl svenska som danska och norska undersåtar. Stiftelsens
kapitaltillgångar vore vidare till olika delar placerade i Sverige, Danmark
och Norge. Då styrelsen hade sitt säte i Göteborg, ansågs den som
svensk och beskattades enligt svensk lag. Genom utslag år 1929 hade regeringsrätten
fastslagit att stiftelsen vore oinskränkt skattskyldig. Om stiftelsens
domicil flyttades till Danmark skulle skattefrihet uppnås, och styrelsen
hade därför övervägt sådan överflyttning men dock ansett att övervägande
skäl talat för att behålla det i Sverige.
Stiftelsens möjlighet att bidraga till det nordiska samarbetet skulle i väsentlig
grad ökas om stiftelsen befriades från skattskyldighet. Från stiftelsen
hade sedan dess tillkomst utdelats ett sammanlagt belopp, som omräknat
till danska kronor utgjorde omkring 2 000 000 kronor. För närvarande
utdelades årligen till personer och sammanslutningar ett belopp motsvarande
60 000—70 000 kronor. Enligt senaste taxering hade stiftelsen att betala
sammanlagt 21 919 kronor i skatt, varav 8 512 kronor i kommunal inkomstskatt.
De för Clara Lachmans fond bestämda ändamålen sammanfölle
delvis med ändamål som befrämjades av redan skattebefriade stiftelser.
Skillnaden syntes vara att Clara Lachmans fond syftade till att främja det
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1956
skandinaviska samarbetet. Genomförandet av skattebefrielse för fonden
samt andra liknande stiftelser skulle stå i god överensstämmelse med det
allmänna syftemålet i de nu gällande bestämmelserna. Motionärerna föresloge
att ett stadgande infördes i vederbörliga författningsrum av innebörd,
att skattebefrielse skulle gälla för stiftelse med huvudsakligt ändamål att
främja nordiskt samarbete.
I en den 30 december 1946 dagtecknad skrift har Letterstedtska föreningen
hos statsrådet och chefen för finansdepartementet hemställt om sådan
ändring av gällande skatteförfattningar att föreningen blir befriad från skattskyldighet.
Enligt vid framställningen fogat exemplar av grundregler för
Letterstedtska föreningen har föreningen till ändamål att »befordra gemenskapen
mellan de tre skandinaviska rikena i avseende på industri, vetenskap
och konst, samt att åt yrkesflitens såväl som åt vetenskapens och
konstens utveckling inom dessa länder bereda uppmuntran och stöd». Framställningen,
som närmast föranletts av regeringsrättens den 11 maj 1943
meddelade utslag varigenom föreningen förklarats oinskränkt skattskyldig,
har genom Kungl. Maj :ts beslut den 25 juli 1952 överlämnats till 1950 års
skattelagssakkunniga för att tagas i övervägande vid fullgörandet av det
dem anförtrodda utredningsuppdraget.
Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har vissa
slag av rättssubjekt med allmännyttigt ändamål tillerkänts en förmånsställning
i beskattningshänseende, i det att de åtnjuter skattefrihet helt eller
delvis vid såväl den kommunala som den statliga beskattningen. Detta är
fallet beträffande bl. a. akademier, allmänna undervisningsverk samt stiftelser
och föreningar med huvudsakligt syfte att lämna understöd för beredande
av undervisning eller utbildning eller att främja vetenskaplig
forskning. Nu gällande bestämmelser härom har tillkommit genom lagstiftning
år 1942.
Den i de föreliggande motionerna närmast avsedda stiftelsen, Clara Lachmans
fond för befrämjande av den skandinaviska samkänslan, framställde
redan i början av sin verksamhet yrkande om skattefrihet, vilket emellertid
genom regeringsrättens utslag den 8 november 1929 (RÄ 1929 not. Fi 1919)
ogillades. Då 1942 års lagstiftning icke för stiftelser med nu ifrågavarande
ändamål torde innebära någon ändring i vad tidigare gällt, får genom
nämnda utslag anses fastställt, att Clara Lachmans fond enligt nuvarande
bestämmelser är underkastad skattskyldighet för inkomst och förmögenhet.
I de föreliggande motionerna har yrkats att stiftelser med huvudsakligt
ändamål att främja nordiskt samarbete, till vilka stiftelser motionärerna
anser Clara Lachmans fond vara hänförlig, skulle tillerkännas skattebefrielse
i samma utsträckning som stiftelser, vilka främjar t. ex. vård och uppfostran
av barn eller lämnar understöd för beredande av undervisning
eller utbildning. Till stöd för yrkandet har bl. a. framhållits att de för
Clara Lachmans fond bestämda ändamålen delvis sammanfölle med ändamål
som befrämjades av de redan skattebefriade stiftelserna samt att ett ge
-
21
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1956
noinförande av skattebefrielse för fonden och andra liknande stiftelser skulle
stå i god överensstämmelse med det allmänna syftemålet i de nu gällande
bestämmelserna i ämnet.
Såsom ovan framhållits har Letterstedtska föreningen, som i likhet med
Clara Lachmans fond har till uppgift att befordra gemenskapen mellan de
skandinaviska länderna, i en den 30 december 1946 dagtecknad skrift hos
chefen för finansdepartementet hemställt om sadan lagstiftning att föreningen
bleve befriad från skattskyldighet. Framställningen, som närmast
föranleddes av att föreningen genom regeringsrättens utslag år 1943 förklarades
oinskränkt skattskyldig, har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 juli
1952 överlämnats till 1950 års skattelagssakkunniga för att tagas i övervägande
vid fullgörandet av det dem anförtrodda uppdraget.
Främjandet av samhörighetskänslan mellan de nordiska folken är enligt
utskottets mening en angelägenhet av största betydelse. Bl. a. genom inrättandet
av Nordiska rådet har förbindelserna med vara grannländer numeia
också fått ökad aktualitet. Det framstår under sådana förhållanden för utskottet
såsom naturligt och följdriktigt att man i möjligaste mån underlättai
den verksamhet, som utövas av stiftelser och organisationer med ändamål
att främja förståelsen de nordiska länderna emellan. Bland de åtgärder som
därvid kan komma i fråga, är möjligheten att bereda de ifrågavarande
rättssubjekten lättnader vid beskattningen. Att såsom motionärerna yrkat
medgiva skattebefrielse för stiftelser med så allmän ändamålsbestämning
som befrämjande av nordiskt samarbete synes dock utskottet inte lämpligt.
Utskottet vill erinra om att vid genomförandet år 1942 av nu gällande lagstiftning
i ämnet densamma givits en restriktiv utformning och att kulturella
ändamål i allmänhet inte ansetts motivera skattefrihet. Det bör givetvis inte
ifrågakomma att utsträcka skattefriheten så att man bryter mot de principer
varpå 1942 års lagstiftning är uppbyggd. En skattebefrielse för stiftelser
av nu ifrågavarande slag torde emellertid kunna åstadkommas utan en genomgripande
ändring av den nu gällande lagstiftningen med hänsyn till
att stiftelsernas ändamål är av i viss mån speciell karaktär. Utskottet är icke
berett att på föreliggande material angiva de närmare villkoren för den ifrågasatta
skattebefrielsen. Härför erfordras bl. a. en närmare kännedom om
arten av den verksamhet som utövas av stiftelserna i fråga. Utskottet, som
anser det angeläget att en utredning i ämnet kommer till stand, får med
hänsyn härtill föreslå att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
om sådan utredning. Denna torde lämpligen kunna verkställas i samband
med prövningen av det likartade spörsmålet om skattebefrielse för Eetteistedtska
föreningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts lår utskottet hemställa,
att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna
1:307 av herr Ohlon och II: 223 av herr Edberg i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, alt Kungl. Maj:t ville låta
verkställa utredning i det avseende som berörts i detta be
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1956
tänkande samt för riksdagen framlägga de förslag, som må
av utredningen föranledas.
Stockholm den 12 april 1956
På bevillningsutskottets vägnar:
FILIP KRISTENSSON
Närvarande: Se under betänkandet nr 28.
560442 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag