Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1956
1
Nr 2
Allmänna berednigsutskottets utlåtande över motion om skyldighet
för statens sakrevision och statens organisationsnämnd
att årligen till riksdagen avgiva redogörelse för
sin verksamhet.
I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II: 73 av herr
Hansson i Skegrie hemställes, att riksdagen måtte uttala önskvärdheten
av att Kungl. Maj :t i instruktionerna för såväl statens sakrevision som statens
organisationsnämnd måtte föreskriva skyldighet för dessa att årligen
till riksdagen avgiva redogörelse för sin verksamhet.
I motionen anföres, att vid de senaste årens riksdagar motioner väckts,
vari krävts förenkling, rationalisering och effektivisering av statsförvaltningen,
men att de avslagits med hänvisning bl. a. till den verksamhet,
som statens sakrevision och statens organisationsnämnd utövar. Omfattningen
och sättet för denna verksamhet undandrar sig emellertid allmänhetens
bedömande, och denna ovisshet och oförmåga att överblicka arbetet
torde vara en bidragande orsak till uppfattningen, att statsförvaltningen
icke är föremål för tillräckliga effektiviseringsåtgärder. Även om varken
statens sakrevision eller statens organisationsnämnd utses av riksdagen och
alltså ej som statsrevisorerna är redovisningsskyldiga inför denna, talar
mycket för att även förenämnda organ varje år borde till riksdagen avlämna
redogörelse för sin verksamhet. Den fortsatta debatten om förenkling
och effektivisering av statsförvaltningen skulle vinna härpå.
Utskottet. I motionärens yrkande framhålles bl. a. såsom önskvärt att
statens sakrevision och statens organisationsnämnd ålägges skyldighet att
”till riksdagen avgiva redogörelse” för sin verksamhet. Detta torde innebära
att riksdagen skulle ha att upptaga redogörelserna som sådana till behandling
i någon form. De befogenheter till kontroll över regering, förvaltning
och rättsskipning som riksdagen nu äger och som i första hand utövas
av konstitutionsutskottet, statsrevisorerna och statsutskottet samt justitieoch
militieombudsmännen är reglerade i regeringsformen och riksdagsordningen.
Gränserna för riksdagens kontrollmakt framträder icke härigenom
till alla delar klart och praxis kan väl anses ha medfört en viss utvidgning
av riksdagens befattning med kontrollen. Det har emellertid synts utskottet
som om en sådan ny form för riksdagens kontrollerande verksamhet, som
motionen ytterst syftar till, icke skulle kunna introduceras utan att häremot
svarande ändringar i grundlagarna genomfördes. Förutsättningarna
t Pdhavg till riksdagen* protokoll lf)!i(i. It sant!. Nr 2
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1956
för att åtgärder av sakrevisionen och organisationsnämnden skall kunna
underställas riksdagen är dock enligt utskottets mening redan enligt nuvarande
ordning så goda, att utskottet icke ansett någon grundlagsändring
för tillgodoseende av motionärens yrkande böra ifrågakomma. Enligt instruktionerna
för sakrevisionen och organisationsnämnden skall nämligen
dessa organ årligen till Kungl. Maj:t avgiva berättelse över sin verksamhet.
Åtskilliga av de i dessa berättelser redovisade förhållandena anmäles sedan
i statsverkspropositionen under respektive huvudtitlar. Det må vidare erinras
om att statsrevisorernas granskningsrätt omfattar samtliga centrala
förvaltningsmyndigheter och sålunda även sakrevisionens och organisationsnämndens
verksamhet.
Motionären har i motiveringen till sitt yrkande starkt understrukit vikten
av att riksdagens ledamöter erhåller kännedom om sakrevisionens och organisationsnämndens
verksamhet. Utskottet finner detta önskemål böra beaktas.
De till Kungl. Maj:t avgivna berättelserna är emellertid offentliga
handlingar och således tillgängliga för riksdagens ledamöter. Berättelserna
finnes även att tillgå på riksdagsbiblioteket. Sakrevisionens berättelse tillställes
regelmässigt statsrevisorerna och statsutskottet. Utskottet har vidare
från ledningarna för respektive organ under hand erfarit, att man har
möjlighet att duplicera berättelserna i ett ökat antal exemplar, så att riksdagsledamöter
som så önskar kan tillställas egna exemplar. Några ytterligare
åtgärder i här ifrågavarande syfte är enligt utskottets uppfattning
icke påkallade.
Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,
att motion II: 73 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 21 februari 1956
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
PATRIK SVENSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Andersson, Lars*, Jonsson, John Wiktor*,
fru Wallentheim, herrar Jansson, Erik, Persson, Johan, Lundström,
Strandler, Mannerskantz, Ståhle*, Söderberg*, fru Hamrin-Thorell*, fru
Nilsson*;
från andra kammaren: herrar Svensson i Alingsås, Gustafsson i
Bogla, fru Sjöstrand, fru Svedberg, herrar Dickson, Nordkvist i Kalmar,
Sehlstedt, Bark*, Hammar, Andersson i Ronneby, Braconier*, Börjesson*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Alfa Boktr., Sthlm 1956