Knngl. Maj.ts proposition nr 75

1

Nr 75

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 19^3 (nr
Wr) om tillståndstvång för byggnadsarbete; given
Stockholms slott den 11 februari 1955.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen
att antaga härvid fogat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen
den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens innehåll

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete föreslås skola i sin nuvarande
lydelse erhålla förlängd giltighet t. o. in. den 30 juni 1956. 1

1_Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 75

2

Kiingl. Mnj:ts proposition nr 75

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om
tillståndstvång för byggnadsarbete.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för
byggnadsarbete1, vilken enligt lag den 4 juni 1954 (nr 373) gäller till och
med den 30 juni 1955, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30
juni 1956. 1

1 Senaste lydelse i vissa delar, se SFS 1948:186 och 749.

Kungl. Maj:ts proposition nr 75

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 februari
1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga angående förlängd giltighet
av lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete samt anför.

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444; ändr. nr 186/1948 och 749/1948) om
tillståndstvång för byggnadsarbete utgör ett led i statsmakternas strävan
att upprätthålla ett fast penningvärde och främja en ändamålsenlig användning
av förnödenheter och arbetskraft. Lagen gäller -—- sedan dess giltighetstid
vid olika tillfällen blivit förlängd, senast genom lag den 4 juni
1954 (nr 373) — till och med den 30 juni 1955.

Enligt 1 § i lagen äger Kungl. Maj :t under vissa förutsättningar förordna,
att 2—7 §§ i lagen skall äga tillämpning. Har dylikt förordnande meddelats,
följer därav att byggnadsarbete icke får bedrivas utan särskilt tillstånd
(byggnadstillstånd). Sådant tillstånd meddelas av Konungen eller,
i den mån Konungen förordnar därom, av myndighet, åt vilken Konungen
uppdrager att utöva tillsyn över tillämpningen av lagen, eller myndighet,
som är underordnad tillsynsmyndigheten.

Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 640) med tillämpningsföreskrifter
till lagen, vilken kungörelse trätt i kraft den 1 augusti 1943, har Kungl.
Maj :t förordnat, att 2—7 §§ i lagen skall äga tillämpning samt meddelat
tillämpningsföreskrifter till lagen.

Enligt dessa tillämpningsföreskrifter, vilka ändrats vid flera tillfällen,
får åtskilliga slag av byggnadsarbeten bedrivas utan byggnadstillstånd.
Härom ävensom beträffande frågan hur tillståndsgivningen är ordnad torde
jag få hänvisa till propositionen nr 181 till 1954 års riksdag. Den där lämnade
redogörelsen är alltjämt aktuell; sedan byggnadsregleringen dryftades
vid 1954 års riksdag har således ej vidtagits någon ändring i hithörande
bestämmelser.

Vad beträffar frågan om behovet av fortsatt lagstiftning på detta område
bör framhållas att — efter en under år 1953 jämförelsevis återhållsam
byggnadsverksamhet — under år 1954 förmärktes en icke oväsentligt

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 75

stegrad investeringsvilja, varigenom trycket på de i stort sett redan fullt
utnyttjade resurserna av arbetskraft och material ökades. För att belysa
ökningen av investeringsönskemålen i fråga om företag, för vilka byggnadstillstånd
erfordras, må hänvisas till följande sammanställning:

Tablå 1. Till länsarbetsnämnderna inkomna ansökningar om byggnadstillstånd och igångsättningstillstånd
för bostadshus. Kostnad i milj. kronor.

Byggnadsarbetets art

Bostadshus....................................................

Jordbruk, skogsbruk och fiske...................................

Industri.......................................................

Kraft- och belysningsverk (ej statliga)............................

Samfärdsel (ej de statliga kommunikationsverkens investeringar)

Handel.......................................................

Förvaltning, sociala ändamål m. m................................

Skolor, kyrkor, samlingslokaler m. m..............................

Vägar och gator (ej statliga), vatten och avlopp ...................

Militära arbeten...............................................

1953

19541

1 915,28

2 105,08

2,6

1,1

282,9

530,2

168,3

181,3

124,1

154,1

243,4

342,0

273,9

201,0

332,2

343,6

377,4

381,1

16,4

34,7

3 736,4

4 274,1

1 Avser tiden januari—november.

8 Uppgifterna för 1953 avser såväl flerfamiljshus som egnahem men uppgifterna för 1954
endast flerfamiljshus.

Som framgår av tablån har det belopp inkomna ansökningar om byggnadstillstånd
avsett varit betydligt högre under år 1954 än under år 1953,
trots att siffrorna för år 1954 endast avser 11 månader och att dessutom
uppgifter för egnahemsbyggandet ingår i 1953 års siffror men ej i 1954 års.
Ansökningarna har ökat på nära nog alla områden, men den relativt sett
största ökningen hänför sig till industri och handel. Industriansökningarna
under år 1954 uppgår sålunda till ungefär det dubbla värdet mot året förut.

Investeringsönskemålen i fråga om byggnader och anläggningar överstiger
alltjämt det beräknade investeringsutrymmet. Detta framgår bl. a.
av i följande sammanställning redovisade uppgifter, som inkommit i samband
med uppgörandet av budgeten för byggnadstillstånd för år 1955:

Tablå 2. Tillståndsbudget samt anmälda investeringsönskemål. Kostnad i milj. kronor.

Byggnadsarbetets art

Tillstånds- Anmälda investe-

budget ringsönskemål

1955 1955 1954

Jordbruk, skogsbruk och fiske...........................

3

3

Industri.............................................

200

529

371

Kraft- och belysningsverk (ej statliga)....................

120

175

200

Samfärdsel (ej de statliga kommunikationsverkens investe-

ringar)..............................................

101

224

201

Handel................................................

81

370

273

Förvaltning, sociala ändamål m. m........................

155

642

596

Skolor, kyrkor, samlingslokaler m. m......................

263

839

941

Vägar och gator (ej statliga), vatten och avlopp...........

240

300

300

Militära arbeten........................................

90

280

290

Diverse arbeten........................................

120

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 75

De anmälda investeringsönskemålen för år 1955 är som synes mer än
dubbelt så stora som det i tillståndsbudgeten beräknade utrymmet för ifrågavarande
investeringar. En del av investeringsplanerna torde visserligen
ännu ej ha framskridit så långt att de kan realiseras under året även om
utrymmet i tillståndsbudgeten vore större. Ä andra sidan föreligger sannolikt
en del mera realistiska önskemål, som ännu icke kommit till myndigheternas
kännedom. Då en ökning av investeringsviljan skett även inom
den icke tillståndsberoende byggnadssektorn, är således anspråken på de
tillgängliga resurserna för närvarande mycket starka; och de går vida utöver
det utrymme som förefinnes.

Under de senaste åren har byggnadsarbetarkåren ökat något. Som framgår
av följande sammanställning över det approximativa antalet medlemmar
i byggnadsfackförbunden har ökningen varit störst inom byggnadsaibetareförbundet,
där den dock så gott som helt hänför sig till byggnadsgrovarbetarna.
För träarbetarna noteras en viss minskning och för murarna
en mindre ökning.

Tablå 3. Antal medlemmar i byggnadsfackförbunden

1951

1952

1953

1954

.......... 115 000

119 500

122 000

128 000

......... 42 000

41 500

41 000

41 000

.......... 52 000

56 000

58 500

64 500

.......... 16 000

16 000

16 000

16 000

.......... 5 000

6 000

6 500

6 500

.......... 14 500

15 100

15 100

15 400

.......... 18 200

18 800

18 500

18 800

Antalet utländska arbetare inom byggnadsindustrin den 1 oktober 1954
utgjorde 2 323.

Byggnadsarbetarkåren har under år 1954 varit fullt sysselsatt, frånsett
viss säsongarbetslöshet under de kallaste vinterveckorna; och arbetslösheten
har under större delen av år 1954 varit lägre än vid motsvarande tidpunkter
1953. Under de sista månaderna av år 1954 var arbetslösheten
nästan i nivå med den under år 1951, då en viss överrörlighet gjorde sig
gällande. I detta sammanhang åberopar jag följande sammanställning:

Tablå i. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare på ett 70-tal större orter.

Arbetslösa i % av medlemsantalet i fackförbunden.

1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955

Jan. 1.............. 12,4

» 15.............. 14,0

Febr. 1.............. 14.1 14,3

» 15.............. 14,0 13,9

Mars 1............... 14,4 13,9

9,9

5,2

5,0

12,0

8,1

12,3

6,0

5,4

11,2

9,0

13,0

5,8

5,7

10,5

10,5

12,4

5,7

6,2

12,2

12,5

11,0

5,0

6,4

10,5

12,5

6,1

7,9

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 75

1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954

Mars

15.........

13,5

April

1.........

...... 12,1

11,5

»

15.........

10,0

Maj

1.........

7,7

*

15.........

4,6

Juni

1........

3,0

15........

...... 1,9

2,2

Juli

1.........

...... 1,9

1,8

»

15.........

...... 1,2

1,4

Aug.

1.........

...... 1,1

1,3

15.........

...... 1,4

1,2

Sept.

1.........

...... 1,7

1,6

»

15.........

1,8

Okt.

1........

2,0

15........

2,6

Nov.

1........

...... 4,8

3,4

15........

...... 6,2

4,3

Dec.

1........

...... 7,2

5,0

»

15........

...... 8,2

6,0

9,2

4,3

5,5

8,3

8,8

7,2

5,1

5,9

7,1

6,5

5,5

3,9

5,3

5,6

5,7

3,6

2,8

3,3

3,6

3,7

1,8

1,8

2,5

2,7

2,6

1,2

1,0

1,7

2,2

1,7

0,8

0,7

1,2

1,5

1,4

0,7

0,5

1,3

1,4

1,0

0,6

0,4

0,9

1,0

0,8

0,5

0,5

1,0

1,1

0,8

0,6

0,4

1,1

1,1

1,0

0,7

0,6

1,4

1,2

0,9

0,6

0,6

1,5

1,3

0,9

0,7

0,8

2,0

1,3

1,0

1,0

0,8

2,4

1,7

1,1

1,2

1,4

3,3

2,2

1,6

1,4

1,7

4,3

2,9

1,9

1,9

2,3

5,4

3,7

2,7

2,5

2,9

7,2

4,6

3,4

Anm. Tiden febr. 1948—okt. 1949 endast 48 orter.

1955

Det bör framhallas att åtgärder vidtagits för att medelst byggnadsregleringen
nå största möjliga säsongutjämning. Igångsättningstillstånden, särskilt
för de större byggnadsprojekten, har i regel meddelats vid sådan tidpunkt
att den största sysselsättningen uppnås under vintermånaderna. Under
sista aret har också i större skala i samråd med vederbörande byggherre
prövats metoden att ge byggnads- och igångsättningstillstånd för vissa
projekt under höstmånaderna men med föreskrift om uppehåll under påföljande
sommarmånader, då arbetskraftstillgången beräknas vara knappare,
varefter byggandet fortsättes under nästföljande höst. För dessa s. k.
utjämningsobjekt har meddelats byggnadstillstånd utanför ramen av fastställda
kvoter. I den statliga långivningen till egnahemsbyggandet har åtgärder
vidtagits för att åstadkomma en jämn fördelning av igångsättningen
av egnahem över hela året.

Arbetsmarknadsmyndigheterna har kontinuerligt följt arbetsmarknadsläget
inom byggnadsbranschen, och arbetsförmedlingen har ständigt varit
inkopplad på att överflytta arbetskraft från överskotts- till underskottsorter.
Åtgärder har vidtagits för att göra denna överflyttning av arbetskraft
effektivare. Ett fortlöpande samarbete är upprättat mellan arbetsmarknadsstyrelsen
och byggnadsfackförbunden, som stimulerat sina avdelningar
att hjälpa till med överflyttningsverksamheten. Lokalt äger ett
samarbete rum mellan länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingskontor och
fackförbundsavdelningar samt de byggmästare, som tar emot arbetskraft
från andra orter. I samarbete med kommunerna har bostadsfrågan för den
tillresande arbetskraften ordnats. Resebidrag har lämnats genom statens
försorg. På vissa orter med ansträngd byggnadsmarknad har till byggnads -

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 75

lillstånden för särskilda byggen knutits villkor, att arbetskraften skall rekryteras
från vissa andra orter. Utöver den ordinarie yrkesutbildningen för
byggnadsarbetare har arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning
ordnat särskilda utbildningskurser för armerare och cementslipare
för att söka täcka det stora behovet i fråga om dessa yrkeskategorier.
För att täcka det behov av byggnadsträarbetare, som bl. a. på grund av
nya byggmetoder gör sig gällande allt starkare, har arbetsmarknadsstyrelsen
efter samråd med byggnadsmarknadens parter tagit initiativ till en
ökad utbildning av träarbetare såväl vid yrkesutbildningsskolor som direkt
på byggnadsarbetsplatserna.

Som riktpunkt för tillståndsgivningen har för år 1955 liksom för tidigare
år inom byggnad sberedningen upprättats en investeringsbudget, som anger
ramen för tillstånd under detta år för byggnads- och anläggningsverksamhet
inom olika huvudområden. I bihang 2 av inkomstbilagan till årets statsverksproposition
har lämnats en närmare redogörelse för denna budget.
Ett sammandrag av tillståndsbudgeten återfinnes även i den förut åberopade
såsom tablå 2 betecknade sammanställningen.

Tillståndsbudgeten för år 1955 är oförändrad i förhållande till år 1954
såväl totalt som för de olika kvotområdena. Med hänsyn till omfattningen
av den nu pågående byggnadsverksamheten och angelägenheten av att motverka
en överansträngning av byggnadsmarknaden under våren och sommaren
har föreskrivits, att under första halvåret 1955 byggnadstillstånd
må — där ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar — för varje kvotområde
meddelas endast för byggnadsföretag, vilka kan utföras för en beräknad
sammanlagd byggnadskostnad motsvarande högst 25 procent av resp. kvoter.
Beträffande den omfattning, i vilken återstoden av de olika byggnadskvoterna
må tagas i anspråk, torde Kungl. Maj :t sedermera få besluta.

Det bör anmärkas, att tillståndsbudgeten bör betraktas som enbart ett
arbetsinstrument, som ger riktlinjer för tillståndsgivningen. Ändringar i
tillståndsbudgeten kan företagas i den mån så erfordras för att i varje läge
ernå en snabb anpassning av planerna efter de ekonomiska förändringarna
och arbetsmarknadsläget.

Vid frågans behandling år 1954 uttalade jag, att varken det dåvarande
ekonomiska läget eller hänsynen till vissa andra mera långsiktiga faktorer
syntes göra det möjligt att då avveckla byggnadsregleringen. De aktuella
skälen för regleringens bibehållande är nu än starkare. Som framgår av
finansplanen i årets statsverksproposition föreligger eu tendens till en tillspetsning
av högkonjunkturen. Inom landet ökar efterfrågan för såväl
konsumtions- som investeringsändamål. De uppgifter jag anfört i det föregående
ger ett klart uttryck såväl för det ökade investeringstrycket som
arbetskraftsresursernas fulla utnyttjande. Nödvändigheten av en återhåll -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 75

sam ekonomisk politik i dagens läge är oomtvistlig. Vid sidan av de
finans- och kreditpolitiska åtgärderna mot en överkonjunktur spelar byggnadsregleringen
en viktig roll i investeringsbegränsande syfte. Jag anser
det sålunda nödvändigt att byggnadsregleringen tills vidare bibehålies.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag, att lagen om tillståndstvång
för byggnadsarbete erhåller förlängd giltighet, lämpligen till och med den
30 juni 1956. Någon ändring i lagen synes i förevarande sammanhang ej
påkallad.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över ett inom
socialdepartementet upprättat förslag till lag angående fortsatt giltighet av
lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete,
av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av
protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Alf Björnelid

1 Denna bilaga, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
utelämnats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagrad den It
februari 1955.

Närvarande:

justitieråden Lech,

Regner.

Gösta Lind,
regeringsrådet Lorichs.

Enligt lagrådet den 10 februari 1955 tilihandakonimet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
i februari 1955, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 50 juni 1943
(nr Mi) om tillstandstvång för byggnadsarbete.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet, hovrättsrådet G. V.
Samuelsson.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:
Harrie t S tangen berg

2

Hilwng till riksdagens protokoll 1955. t sand. Nr 75

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 75

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 februari
1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, lagrådets den 11 innevarande
februari avgivna utlåtande över det den 4 februari till lagrådet
remitterade förslaget till lag angående fortsatt giltighet av lagen den SO
juni 1943 (nr ti i) om tillståndstvång för byggnadsarbete och hemställer,
att förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87
regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Karin Wickström

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 55
502881