Kungl. Maj:ts proposition nr 70
1
Nr 70
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal om inrättande och drift av ett institut för
optisk forskning, m. m.; given Stockholms slott den
11 februari 1955.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
John Ericsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs förslag om inrättande och drift av ett institut
för optisk forskning, vilket är avsett att fullfölja det forskningsarbete, som
sedan några år bedrivits under ledning av den s. k. optiknämnden. Enligt
ett avtal, som forskningsinstitutkommittén för Kungl. Maj :t och kronan
träffat med Stiftelsen Svensk optikforskning — bildad av vissa industriföretag
— skall staten under fem år, räknat fr. o. in. den 1 juli 1955, lämna
årliga bidrag till främst vissa avlönings- och pensionskostnader vid institutet;
det statliga bidraget beräknas för budgetåret 1955/56 till 88 000 kronor.
Stiftelsen har förbundit sig att under nyssnämnda femårsperiod årligen
bidraga till kostnaderna för institutets verksamhet med lägst 54 500 kronor.
Det föreslås, att riksdagen godkänner det ingångna avtalet samt för
nästa budgetår anvisar erforderliga medel, 88 000 kronor, som bidrag till
institutet.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 70
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 70
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11
februari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lange.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och civildepartementen
anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson,
fråga om inrättande av ett institut för optisk forskning, m. m. samt
anför därvid följande.
Inledning
I årets statsverksproposition (X ht, p. 46) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Institutet
för optisk forskning för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag
av 88 000 kronor. Jag torde nu få återkomma till hithörande frågor.
Med skrivelse till Kungl. Maj :t den 11 november 1949 överlämnade statens
naturvetenskapliga forskningsråd och statens tekniska forskningsråd
en utredning med förslag om inrättande av ett optiskt institut; förslaget var
utarbetat av en av sistnämnda forskningsråd tillsatt kommitté. Enligt förslaget
skulle staten och en av vissa industriföretag bildad stiftelse träffa ett
avtal på fem år om att inrätta och driva ett optiskt forskningsinstitut; dess
uppgift skulle vara att i samverkan med tekniska högskolan i Stockholm
och andra vetenskapliga institutioner bedriva optisk forskning samt medverka
till utbildningen inom områden, som berördes av institutets verksamhet.
Kostnaderna skulle till övervägande delen täckas genom bidrag av
staten och stiftelsen. Forskningsråden hemställde om godkännande av ett
till utredningen fogat avtalsförslag samt om medelsanvisning. Av statsmedel
tänktes enligt skrivelsen ett årligt belopp om ca 148 000 kronor bliva
erforderligt.
Över framställningen inhämtades utlåtanden från ett stort antal myndigheter
och institutioner (se X ht 1951, p. 39). Flertalet av dessa tillstyrkte
förslaget eller förklarade sig icke ha något att erinra mot dess genomförande.
I vissa yttranden anfördes emellertid betänkligheter med hänsyn till kostnadsfrågan.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 70
Ärendet anmäldes i 1951 års statsverksproposition (X ht, p. 39). Det av
forskningsråden framlagda förslaget ansågs då icke kunna tillstyrkas.
Förnyade framställningar om inrättande av ett optiskt institut i huvudsaklig
överensstämmelse med 1949 års förslag — dock med vissa jämkningar
föranledda bl. a. av penningvärdets förändring — har sedermera
gjorts vid flera tillfällen, senast av statens tekniska forskningsråd i skrivelse
den 31 augusti 1953 med rådets anslagsäskanden för budgetåret 1954/
55. Ej heller dessa senare framställningar har hittills föranlett något förslag
till riksdagen.
För bedrivande av viss optisk forskning finnes för närvarande, såsom
omnämnts bl. a. i 1951 års statsverksproposition (s. 57), ett, formellt sett,
enskilt organ, den s. k. optiknämnden. Kostnaderna för verksamheten i optiknämnden,
vilken är förlagd till tekniska högskolan i Stockholm, bestrides
genom bidrag från forskningsanslag å riksstaten samt, i viss utsträckning,
genom inkomster av uppdrag. Meningen har varit, att det föreslagna institutet
skulle övertaga och fortsätta nämndens verksamhet.
över tekniska forskningsrådets år 1953 gjorda framställning om inrättande
av ett optiskt institut har utlåtande inhämtats av forsknings institutkommittén.
Sedermera har Kungl. Maj :t den 3 september 1954 bemyndigat
kommittén att upptaga förhandlingar med enskilda intressenter om inrättandet
av ett dylikt institut. Kommittén har den 27 december 1954 överlämnat
ett betänkande i ämnet samt ett — under förbehåll av Kungl. Maj :ts
godkännande — träffat avtal med en av vissa företag bildad stiftelse, benämnd
Svensk optikforskning, om inrättande och drift av ett optiskt institut
som skulle avlösa optiknämnden. Samtidigt har kommittén överlämnat förslag
till stadgar för institutet.
I detta sammanhang torde få beröras vissa spörsmål angående handhavandet
av ett antal såsom ljusnormaler avsedda lampor, vilka efter förslag
av mynt- och justeringsverket samt statens tekniska forskningsråd i skrivelse
den 11 april 1951 införskaffats till Sverige. Kungl. Maj :t föreskrev den
6 juni 1952, att tolv av nämnda lampor, som avsågs skola bli riksnormaler,
skulle tills vidare förvaras vid mynt- och justeringsverket under dubbla lås.
Samtidigt föreskrev Kungl. Maj :t att återstående fyra lampor, som avsågs
skola utgöra huvudnormaler, skulle förvaras vid tekniska högskolan i Stockholm
eller mynt- och justeringsverket, likaledes under dubbla lås. Nycklarna
till sistnämnda lås skulle deponeras, den ena hos mynt- och justeringsverket
och den andra hos optiknämnden. De såsom huvudnormaler avsedda lamporna
må användas till komparation endast i fall myntdirektören och laboratoriechefen
hos optiknämnden finner det erforderligt.
Enligt mynt- och justeringsverkets samt forskningsrådets förenämnda
skrivelse den It april 1951 erfordrades för betjänandet av huvudnormalerna
viss elektrisk utrustning. Kostnaderna härför beräknades till 11 500
kronor. Statens tekniska forskningsråd har i skrivelse den 11 februari 1954
anfört, alt behov föreligger av medel för anskaffning av ifrågavarande utrustning.
Det tidigare angivna beloppet är emellertid icke numera tillräck
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 70
ligt för ändamålet. Rådet hemställer, att frågan göres till föremål för utredning
i samband med behandlingen av frågan om ett optiskt institut.
Ytterligare bör här nämnas, att Svenska nationalkommittén för fysik i en
till Kungl. Maj:t ställd, den 10 december 1953 dagtecknad skrivelse föreslagit,
att statens omhänderhavande av normaler för fysikaliska enheter samt
organisationen av den fysikalisk-tekniska provningsverksamheten i Sverige
och därför nödvändig forskningsverksamhet skall utredas genom särskilda
sakkunniga. Härvid bör enligt nationalkommittén bl. a. särskilt undersökas,
huruvida icke betydande fördelar i avseende på såväl effektivitet
som ekonomi står att vinna genom att förefintliga och planerade organisationer
för mätteknisk forskning och kvalificerad provningsverksamhet på
det fysikalisk-tekniska området hopföres till en större enhet med samlade
resurser. Därest vårt land ägde en dylik fysikalisk-teknisk centralanstalt,
vore det enligt nationalkommitténs mening sannolikt den naturligaste lösningen
att organisera bl. a. det optiska institutet och ett planerat institut för
numerisk analys som avdelningar inom centralanstalten. Nationalkommittén
betonar angelägenheten av att under utredningsstadiet och till dess en
centralanstalt kommer till stånd de särskilda organen för forskning samt
utveckling av mätmetoder och härför erforderliga instrument erhåller nödiga
personella och ekonomiska resurser. Den vid sådant arbete vunna
erfarenheten anses bl. a. bli av stor betydelse för den föreslagna utredningen
och utgöra en god grund för motsvarande verksamhet inom en kommande
centralanstalt. — Nationalkommitténs framställning har t. v. icke
utsänts på remiss eller eljest föranlett någon åtgärd.
Jag torde nu få övergå till att redogöra för vad forskningsinstitutkommittén
anfört om här upptagna spörsmål. Av kommittén överlämnade avtal och
förslag till stadgar beträffande det föreslagna institutet för optisk forskning
torde såsom bilagor (Bilagor 1 och 2) få fogas till statsrådsprotokollet i
detta ärende.
Forskningsinstitutkommitténs förslag
I forskningsinstitutkommitténs remissutlåtande över tekniska forskningsrådets
senaste framställning om inrättande av ett optiskt institut anföres
följande beträffande behovet av ett centralt organ för optisk
forskning och betydelsen av att ett dylikt organ kommer till stånd.
Såsom framhålles i forskningsrådens utredning är studiet av högre optik
eftersatt i Sverige. Kunnigheten i optik anses därför vara otillfredsställande
även hos inånga, som för sin verksamhet skulle behöva sådan kunskap.
Orsaken härtill synes i sista hand vara, att optiken är ett gemensamt område
för ett flertal vetenskapliga discipliner och att till följd härav ingen viss
kategori av landets utbildningsanstalter ansett sig ha större anledning än
andra att mera vitt- och djupgående sysselsätta sig med denna vetenskapsgren.
Kanyl. Maj.ts proposition nr 70 5
Såväl av forskningsrådens utredning som av de utlåtanden, vilka avgivits
rörande förslaget om ett optiskt institut, framgår att optiken är av stor betydelse
på flera områden. På det militära området har optiken en
mångfaldig användning, som icke i väsentlig mån torde komma att inskränkas
under överskådlig tid framåt. Detta sammanhänger med att optisk materiel
av mycket högkvalificerat och speciellt slag kommer till användning i
samband med de modernaste militära vapnen. Inom olika industriella
fack har under de senaste åren optiska analysmetoder, särskilt inom infraröd-
och ultraviolettområdena, fått en alltmera ökad betydelse. Inom verkstadstekniken
och därmed besläktade verksamhetsområden kan åtskilliga
vinster i tid och kvalitet göras, om optiska justerings- och kontrollmetoder
får ersätta äldre rent mekaniska. Även för regleringstekniken inom olika tekniska
fack spelar optiken en icke obetydlig roll. Framstegen på flera medicinska
områden ävensom inom växt- och djurbiologien har i många
fall möjliggjorts eller underlättats genom olika optiska metoder. Det hav
härvid i regel varit fråga om en tillämpning eller utveckling av mikroskoperingstekniken.
Optiken är vidare en av astronomins viktigaste grundvetenskaper
och är av betydelse för fotograf in och fotogrammetrin. Jämväl inom
flera andra vetenskapliga områden och tekniska tillämpningar
har optiska konstruktioner viktiga funktioner att fylla.
Nu angivna förhållanden styrker enligt kommitténs mening behovet av
ett särskilt organ i vårt land för optisk forskning. Kommittén framhåller,
att ett sådant organ bör undan för undan kunna bliva av betydelse
för allt flera av de olika områden, inom vilka optiken spelar en betydelsefull
roll.
Organet synes först och främst böra utgöra ett säte för den högre optiska
forskningen i Sverige. Det kan samtidigt främja utbildningen av kvalificerade
optiker genom att personer, som önskar specialisera sig på optik, beredes
tillfälle att under en längre tid arbeta hos organet i fråga. Personalen
hos organet och där befintlig utrustning bör även kunna nyttiggöras genom
viss kursverksamhet för andra kategorier av studerande och för yrkesmän.
Organet bör också utöva en vetenskaplig konsultverksamhet till fronnna för
olika optikintressenter. Härigenom torde eventuellt behovet av optiskt skolad
personal på andra håll kunna nedbringas. Hos organet torde vidare i anslutning
till den där bedrivna forskningen böra förekomma viss provningsverksamhet.
Denna synes dock aldrig böra omfatta rutinprov utan torde böra vara
inskränkt till sådan provning, för vilken organet är speciellt skickat genom
den personal och den utrustning, som där finnes. Provningen synes aldrig
böra få inkräkta på forskningen, som bör vara organets huvuduppgift.
Ett organ för optisk forskning kräver givetvis cn ganska dyrbar apparatutrustning.
Denna kan emellertid bliva till nytta icke blott för organets egen
forskning utan även för ett flertal utomstående myndigheter och institutioner.
Såsom framhållits i några remissutlåtanden över forskningsrådens förslag
rörande inrättande av ett optiskt institut måste det anses rationellt att hos
ett forskningsorgan koncentrera sådan apparatur, som på eu gång kan
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 70
främja forskningen och utnyttjas av andra intressenter, ofta statliga myndigheter,
som var och en för sig icke fullt kan utnyttja apparaterna i fråga.
Ett organ för optisk forskning är icke blott av betydelse för främjande
av vetenskap och teknik inom sådana områden, där optiska metoder och
konstruktioner spelar en roll. Ett dylikt organ kan samtidigt stödja och
främja utvecklingen av den optiska industri, som nu finnes i Sverige. Ett
motsvarande stöd lämnas den optiska industrien i flera andra länder. Många
nya metoder och uppslag inom optiken saknar vår inhemska industri för
närvarande möjligheter att bearbeta, därför att den icke har råd att nedlägga
erforderliga kostnader på utrustning och forskningspersonal. Industriens
läge förbättras i den mån ett statligt forskningsorgan kan taga hand
om forsknings- och utvecklingsarbetet på vissa betydelsefulla områden. Ett
sådant organ kan också vara av betydelse för den inhemska optiska industrien
genom att underlätta industriens kontakter med den internationella
vetenskapliga optiken och med företrädare för de olika vetenskaper, som
utnyttjar optik.
Framhållas må att staten måste anses ha ett betydande intresse av att
det finns en kvalificerad inhemsk optisk industri. Ur militära beredskapssynpunkter
är det av vikt, att möjligheter finnes att inom landet justera,
reparera och nytillverka optisk materiel för militära ändamål. Det synes
icke heller uteslutet, att efter inrättandet av ett organ för optisk forskning
svensk optisk industri skall kunna få till stånd en export av svenska optiska
artiklar. Optiken utgör ett fält, där forskning, experimentarbete och
högre teknisk utbildning kan bli betydelsefulla vapen i den internationella
konkurrensen. I fråga om en optisk kvalitetstillverkning bör vi ha större
förutsättningar att hävda oss i konkurrensen med utlandet än på en hel del
andra områden. I allt fall medför en inhemsk optisk tillverkning en minskning
av vårt lands behov att importera utländska optiska artiklar.
Betydelsen av inhemsk optisk forskning förringas icke av att optikforskning
bedrives i utlandet. Endast under förutsättning att jämväl vi själva
bedriver forskning på området vågar man räkna med att impulser utifrån
blir utnyttjade här i landet. Förhandenvaron av en inhemsk forskningsmiljö
torde vara en förutsättning för att man effektivt skall kunna tillgodogöra
sig utlandets resultat. Härtill kommer, såsom forskningsråden framhållit,
att det råder speciella förhållanden inom optiken, där den vetenskapliga
grundforskningen är intimt sammanknuten med den industriella tekniken.
Vad som publiceras är mestadels avhandlingar och uppsatser, som
rör sig om teoretiska beräkningar eller angiver experimentella framsteg,
men de senare skisseras i regel endast i princip. Ibland saknas just de moment,
som har den största betydelsen för konstruktionerna ifråga. För att
vårt land skall kunna tillgodogöra sig framstegen är det i sådana fall nödvändigt,
att en inhemsk forskning fyller ut de luckor, som de utländska
redogörelserna innehåller.
Härefter går kommittén i sitt utlåtande in på frågan vilken organisationsform
som ett centralt forskningsorgan på optikens område lämpli
-
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 70
gen bör ha. Kommittén erinrar därvid, att i landet f. n. finns ett dylikt centralorgan,
nämligen optiknämnden, samt att en icke obetydlig optisk forskning
under flera år bedrivits i nämndens regi med goda resultat. Emellertid
framhåller kommittén, att optiknämnden är en privat institution och att
den organisationsform, som nämnden utgör, icke synes kunna bibehållas
för en längre tid framåt. Den har icke heller av sina upphovsmän ansetts
som något annat än ett provisorium. För närvarande hämmas den optiska
forskningen av att den icke fått det officiella erkännande och den garanti
för framtiden, som inrättandet av ett institut eller av annan mera fast organisationsform
med statligt stöd utgör. Den nuvarande organisationsformen
är bland annat förenad med den nackdelen, att inga av forskarna kan erhålla
mera fasta anställningar med rätt till pension. Lika litet som annan
forskning kan den optiska forskningen i längden konkurrera om forskarbegåvningarna,
såvida den icke kan erbjuda utsikter till någorlunda tiygga anställningsvillkor.
Man torde få räkna med att det på längre sikt möter svårigheter
att hålla någon optisk forskning av betydelse igång, därest icke
andra anställningsformer än de nuvarande kan erbjudas. En ny organisationsform
synes således påkallad, om icke den i optiknämndens regi hittills
bedrivna forskningen skall riskera att behöva nedläggas på grund av peisonalavgång
och rekryteringssvårigheter.
Kommittén har sålunda kommit till den uppfattningen, att det föreliggei
behov av ett särskilt organ för optisk forskning med arbetsuppgifter, som
angivits i det föregående, att detta organ bör få en mera officiell prägel än
den nuvarande optiknämnden samt att organet bör kunna erbjuda forskarna
någorlunda goda anställningsvillkor.
Det av statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens tekniska
forskningsråd framlagda förslaget angående inrättande av ett optiskt institut
_enligt vilket förslag staten och en industristiftelse skulle vara ekono
miska
huvudmän för institutet och verksamheten regleras genom ett avtal
mellan staten och stiftelsen — gjordes i forskningskommitténs nu ifrågavarande
utlåtande — vilket bör särhållas från kommitténs betänkande i frågan,
som kommer att behandlas i det följande — till föremål för vissa erinringar.
Kommittén framhöll därvid bl. a. att den ställning, som det optiska institutet
och dess personal skulle få enligt forskningsrådens avtalsförslag, i viktiga
avseenden skilde sig från vad som gäller för träforskningsinstitutet och textilforskningsinstitutet.
På anförda skäl kom forskningsinstitutkommittén i det utlåtande, för vars
innehåll nu redogöres, närmast till den slutsatsen, att det förordade centralorganet
för optisk forskning borde erhålla formen av en helt statlig institution,
förslagsvis benämnd statens optiknämnd. Endast eu del av statens
utgifter för nämnden borde belasta ett särskilt anslag på riksstaten vilket
beräknades till 87 000 kronor; återstoden av statens utgifter borde bestridas
av medel från de forskningsanslag, som står till statens tekniska forskningsråds
och statens naturvetenskapliga forskningsråds disposition. Dessutom
förutsattes vissa bidrag från den optiska industrien samt inkomst i
form av ersättningar för utförda uppdrag.
8
Kungi. Maj.ts proposition nr 70
Inrättandet av en statens optiknämnd syntes enligt kommittén icke behöva
föranleda någon ändring i mynt- och justeringsverkets ställning såsom
den myndighet, vilken närmast under Kungl. Maj :t skall ha ansvaret
för de till Sverige införskaffade ljusnormalerna. Därest någon eller några
befattningshavare hos optiknämnden skulle taga befattning med ljusnormalerna
vilket syntes kommittén vara en lämplig ordning — borde nämnden
därför erhålla ersättning av mynt- och justeringsverket. Kommittén tillstyrkte,
att medel anvisades för anskaffande och sammanbyggande av den
utrustning, som erfordras för normallampornas utnyttjande. Då denna utrustning
avsåg normalhållningen, syntes kostnaden för densamma icke böra
bestridas pa det sätt som föreslagits för optiknämndens forskningsutrustning
utan borde bestridas av medel, anvisade å riksstaten för ifrågavarande
ändamål.
Enligt vad som anföres i forskningsinstitutkommitténs betänkande om inrättande
av ett institut för optisk forskning har kommittén vid de förhandlingar,
som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 september 1954 förts
med enskilda intressenter, utgått från att institutet skulle få formen, icke
av en rent statlig institution, utan av ett blandat statligt-industriellt
forskningsinstitut av i huvudsak samma typ som Svenska
träforskningsinstitutet och Svenska textilforskningsinstitutet. I flertalet
praktiska hänseenden har kommittén emellertid knutit an till sitt förslag
i nyssnämnda remissutlåtande. Förhandlingar har förts med företrädare för
följande industriella företag, nämligen Svenska Ackumulator aktiebolaget
Jungner, Svenska aktiebolaget Gasaccumulator samt Lumalampan aktiebolag.
Dessa företag har bildat en särskild stiftelse, Stiftelsen Svensk optikforskning.
Med denna stiftelse har kommittén ingått ett avtal om inrättande och
drift av ett institut för optisk forskning. Institutets verksamhet avses skola
böija den 1 juli 19o5, och avtalet gäller en tidrymd av fem år. Institutets svfte
är enligt avtalet att i nära samarbete med tekniska högskolan i Stockholm
och under samverkan med andra vetenskapliga institutioner bedriva optisk
forskning ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker
och forskare inom områden, som berörs av institutets verksamhet.
Stiftelsen förbinder sig enligt avtalet att bidraga till kostnaderna för institutets
vei ksamhet med lägst 54 500 kronor per år. Staten bidrager främst
till avlöning och pensionering av viss personal; statsbidraget för budgetåret
1955/56 beräknas till 88 000 kronor. Kommittén föreslår, att ett särskilt anslag
å detta belopp uppföres under tionde huvudtiteln.
Beträffande institutets organisation samt omfattningen
av dess verksamhet in. in. anför kommittén följande.
Av statsmedel bör bestridas avlöningskostnader för en föreståndare,
två förste forskningsingenjörer och en annan ingenjör. Till innehavaren
av befattningen som föreståndare för institutet har kommittén icke kunnat
tillstyrka högre ersättning av statsmedel än som motsvarar lön enligt 37
Iöneklassen eller t. n., inberäknat rörligt tillägg, 26 700 kronor om året.
Den nuvarande föreståndaren för optiknämnden docenten E. Ingelstam åt
-
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 70
njuter som föreståndare ersättning för mistade löneförmåner som lektor,
inklusive visst arvode, med 27 624 kronor. Härjämte uppbär han som biträdande
lärare vid tekniska högskolan ett arvode av 5 900 kronor om året,
varvid han dock för assistenthjälp avstått ca 500 kronor. Hans totala löneförmåner
som föreståndare för optiknämnden och som biträdande lärare
uppgår sålunda till (27 624 + 5 900 — 500 =) 33 024 kronor. Med hänsyn
bl. a. till Ingelstams fleråriga arbete i optiknämnden anser kommittén, att
han — om han utses till föreståndare för institutet för optisk forskning —
bör bibehållas vid sina nuvarande förmåner. Han bör alltså i fortsättningen
åtnjuta — utöver ersättning för mistade löneförmåner — arvode som föreståndare
med sådant belopp, att detta tillsammans med de inkomster han
kan erhålla från tekniska högskolan uppgår till 5 400 kronor. Inom denna
ram bör emellertid ersättningen för föreståndarebefattningen kunna avpassas
med hänsyn till en eventuellt framdeles önskvärd förskjutning mellan
undervisningsgöromålen vid tekniska högskolan och institutionsarbetet
i sådan riktning, att Ingelstam ges möjlighet att i ökad utsträckning ägna
sig åt institutet. Om Ingelstam blir innehavare av professur vid högskolan
och därvid kvarstår som föreståndare, skall ersättningen till honom omprövas.
— Ersättningen till föreståndaren bör fastställas av Kungl. Maj :t.
För de båda förste forskningsingenjörerna har kommittén räknat med
ersättning motsvarande 29 löneklassen å löneplan 1, d. v. s. till envar 20 148
kronor. Till dessa befattningshavare må utan Kungl. Maj :ts medgivande icke
utgå högre ersättning av statsmedel än med nämnda belopp. För ingenjören
har beräknats avlöning med belopp enligt 23 löneklassen. För annan person
än förste forskningsingenjörerna må styrelsen för institutet emellertid
inom ramen för tillgängliga medel kunna besluta om avlöning av statsmedel
med belopp motsvarande högst 25 löneklassen. Slutligen har kommittén till
ersättning för administrativa göromål o. dyl. beräknat ett belopp om 3 300
kronor. Sistnämnda medel bör även kunna tagas i anspråk för ersättning till
Ingelstam, om denne till följd av ökat arbete med optisk forskning erhåller
mindre inkomster från tekniska högskolan.
I likhet med vad som gäller för andra motsvarande forskningsinstitut bör
föreståndaren — såvitt han icke redan innehar tjänst med pensionsrätt —
vara berättigad till pension på statens bekostnad i Svenska personalpensionskassan.
Samma förmån bör enligt styrelsens bedömande tillkomma
annan befattningshavare vid institutet med lön av statsmedel, som varit anställd
minst två år. Om vid institutet anställes personal, som under längre
tid tjänstgjort vid den nuvarande optiknämnden, bör Kungl. Maj :t efter förslag
av styrelsen kunna medge reducering av nyss angivna tidsgräns för
pensionsrätt. 1 avbidan på det förslag rörande pensionering genom statens
pensionsanstalt av vissa icke statliga befattningshavare, som kommer att
framläggas av 1951 års pensionsutredning, bör de av statsmedel bekostade
pensionsavgifterna beräknas i förhållande till grundlönerna enligt statens
löneplansförordning av år 1947. Kommittén förutsätter emellertid att Kungl.
Maj :t tills vidare — på sält chefen för handelsdepartementet uttalat i pro
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 70
positionen nr 95 till 1954 års riksdag angående godkännande av avtal om fortsatt
drift av Svenska träforskningsinstitutet, m. in. — vid uppkommande
pensionsfall skall äga besluta om provisoriska tillägg å pensionerna av
statsmedel.
Den nuvarande optiknämnden har viss optisk utrustning som bör
få övertagas av det nya institutet. Det är emellertid uppenbart, att vid den
föreslagna intensifierade forskningsverksamheten ytterligare utrustning erfordras.
Föreståndaren för optiknämnden har beräknat medelsbehovet för
ytterligare utrustning till 156 000 kronor. I nuvarande läge anser kommittén
sig icke kunna förorda, att medel för utrustning anvisas å riksstaten. Viss
utrustning bör kunna erhållas från industrien. Härjämte hemställer kommittén,
att av fondmedel, som kan stå till Kungl. Maj :ts disposition för hithörande
ändamål, anvisas ett engångsbelopp av 50 000 kronor för utrustning
till institutet för optisk forskning. Om institutets styrelse finner ytterligare
medelsanvisning för utrustning erforderlig under senare delen av femårsperioden
1955—1960 torde styrelsen få inkomma till Kungl. Maj :t med
framställning härom.
Optiknämnden disponerar f. n. lokaler i tekniska högskolans byggnader.
Kommittén förutsätter, att dessa eller likvärdiga lokaler inom h ögskolan
får disponeras av institutet för optisk forskning; ett sådant arrangemang
torde vara till nytta för undervisningen vid högskolan. För det
i all, att viss del av lokalerna kommer att behöva tagas i anspråk för tekniska
högskolans egen räkning, kan emellertid — enligt skrivelse från chefen
för statens provningsanstalt — tillräckligt utrymme erhållas inom statens
provningsanstalt. Några medel för nybyggnad eller för hyra av lokaler behöver
sålunda ej beräknas. Om lokalerna inom provningsanstalten tages i
anspråk för institutet, uppstår dock vissa kostnader för flyttning, inredning
o. dyl. Dessa kostnader synes böra bestridas av statsmedel.
På grundval av de sålunda angivna förutsättningarna har kommittén upprättat
följande finansieringsplan för institutet avseende budget
-
året 1955/56.
Statsbidrag
Arvode till av Kungl. Maj :t utsedda styrelseledamöter .... 1 000
Avlöning till
föreståndaren (docent Ingelstam)................... 27 624
två förste forskningsingenjörer..................... 40 296
en annan ingenjör ................................ 14 772
Ersättning för administrativa göromål m. in........... 3 308
Arbetsgivarbidrag till allmän sjukförsäkring samt avgift
för yrkesskadeförsäkring .......................... 1 000 88 000
Industribidrag .............................................. 54 500
Inkomster av uppdrag........................................ 30 000
Summa kronor 172 500
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 70
Kommittén framhåller, att statsbidraget till institutet kan efter första
verksamhetsåret komma att stiga med ett mindre belopp, motsvarande utgifter
för pensionering av personal.
Utöver statsbidrag, industribidrag och inkomster av uppdrag bör till institutets
verksamhet enligt kommittén kunna påräknas bidrag från statens
tekniska forskningsråd och statens naturvetenskapliga forskningsråd. Bidraget
från industrien samt inkomsterna av uppdrag och från forskningsråden
avses för avlöning av den ytterligare personal vid institutet, som kan
erfordras, samt bestridande av utgifter av omkostnadsnatur m. m.
Kommittén uttalar, att det med Stiftelsen Svensk optikforskning ingångna
avtalet utformats i överensstämmelse med de riktlinjer, för vilka kommittén
redogjort i betänkandet. Vidare meddelar kommittén, att stiftelsen icke
funnit anledning till erinran mot det framlagda stadgeförslaget.
Yttranden
Över det i forskningsinstitutkommitténs betänkande framlagda förslaget
om inrättande av ett institut för optisk forskning har yttranden avgivits av
statskontoret, mynt- och justeringsverket, statens provningsanstalt, överstyrelsen
för de tekniska högskolorna — som överlämnat utlåtande från tekniska
högskolans i Stockholm kollegienämnd — statens naturvetenskapliga
forskningsråd, statens tekniska forskningsråd samt optiknämnden.
Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm, till vars yttrande
överstyrelsen för de tekniska högskolorna ansluter sig, statens provningsanstalt,
de båda forskningsråden samt optiknämnden tillstyrker i huvudsak
förslaget. Vissa av nu nämnda remissinstanser erinrar dock om att det föreslagna
institutet icke får den omfattning, som ursprungligen avsågs eller
som med hänsyn till föreliggande forskningsbehov är erforderlig. Statskontoret,
som visserligen konstaterar, att det nu framlagda förslaget förutsätter
ekonomisk medverkan från statsverkets sida av väsentligt mindre omfattning
än forskningsrådens ursprungliga förslag i ämnet, hyser dock betänkligheter
mot att staten under nu rådande förhållanden utvidgar sina åtaganden på
forskningens område till nya institutioner.
Frågan om det optiska institutets allmänna syftemål, ställning och arbetsuppgifter
görs i några yttranden till föremål för principiella erinringar. Sålunda
anför de båda forskningsråden i likalydande ordalag — närmast i anslutning
till bedömningen av sättet för lokalfrågans lösning — att ett institut av här
ifrågavarande art i princip ej bör organisatoriskt eller i lokalt avseende inlemmas
i viss högskola eller visst universitet. Naturvetenskapliga forskningsrådet
utvecklar närmare denna tankegång och framhåller, att institutets
stadgar klart bör ge uttryck lör det förhållandet att institutet bortsett från
de hänsyn som kan böra tagas till industriens behov och önskemål skall
anses som eu riksinstitution, avsedd att tillgodose behoven från alla slag
av allmännyttig forskningsverksamhet. Rådet finner det sålunda vara syn
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 70
nerligen viktigt, alt forskningsinstitutet i sin verksamhet icke blott har
kontakt med den tekniskt-vetenskapliga forskningen utan också med den
allmänt naturvetenskapliga. Det bör vara institutets uppgift att verka fölen
allsidig utveckling inom den optiska forskningen men också att vara ett
rådgivande organ för de institutioner och forskare, som för sina arbeten är
i behov av råd och ledning på det optiska området. Möjligheten för forskare
även utanför de tekniska högskolorna att bedriva arbeten vid institutet bör
också i princip vara så stor som är praktiskt möjligt. Rådet anser, att den
föreslagna formuleringen av stadgarna på denna punkt — § 10 — är alltför
snäv, och vill i stället föreslå följande formulering av nämnda paragraf:
»Forskare och studerande, vilka önska vid institutet utföra egna forskningsarbeten
och vilkas kvalifikationer av föreståndaren eller styrelsen anses
tillräckliga, böra beredas tillfälle att utföra sådana arbeten vid institutet
i den mån upplåtelse kan ske utan olägenhet för övrig forskningsverksamhet
vid institutet. I vad mån kostnaderna för dylika arbeten skola bestridas av
institutet avgöres av styrelsen.
Forskare och studerande, varom i denna paragraf nämnts, skola ställa sig
till efterrättelse för institutets personal gällande ordningsregler.»
I stadgarna borde enligt naturvetenskapliga forskningsrådets mening vidare
föreskrivas, att institutet är tillgängligt för konsultation på villkor, som
avgöres för varje särskilt fall, för institutioner och forskare, vilka för sina
arbeten är i behov därav.
Statens provningsanstalt förutsätter, att anstalten även efter tillkomsten
av ett optiskt institut bör ha möjlighet att liksom hittills mottaga och utföra
uppdrag avseende såväl enklare rutinprovningar som mera komplicerade
tekniskt-vetenskapliga undersökningar inom det optiska området. Den senare
kategorien av uppdrag bör sålunda enligt anstaltens mening icke förbehållas
institutet.
I vissa yttranden göres erinringar mot förslaget i vad detsamma avser storleken
av ersättningen till institutets föreståndare. Sålunda anser kollegicnämnden
vid tekniska högskolan i Stockholm och tekniska forskningsrådet,
att ifrågavarande ersättning bör utgå med belopp motsvarande lön efter 37
löneklassen ökat med ett årligt arvode av 5 000 kronor. Enligt naturvetenskapliga
forskningsrådets mening bör ersättningen icke understiga avlöningen
för en professor och institutionschef. Optiknämnden förordar alternativt
nu nämnda ersätlningsgrunder. Som motivering för en bättre löneställning
än den som avses i kommitténs förslag åberopas de självständiga och krävande
arbetsuppgifter, som är förenade med föreståndarbefattningen, ävensom
de kompetenskrav, som måste ställas på innehavaren av densamma, överstyrelsen
för de tekniska högskolorna framhåller, att docenten Ingelstam,
därest han utses till föreståndare för institutet för optisk forskning, som ersättning
härför och för läraruppdrag vid högskolan sammanlagt bör erhålla
samma lönebelopp, som han f. n. har i egenskap av föreståndare vid optiknämnden
och biträdande lärare vid högskolan. Statskontoret — som i övrigt
icke har något att erinra mot den föreslagna löneställningen — förordar, att
13
Iliingl. Maj:ts proposition nr 70
Ingeistam, med avstående av löneförmånerna i den av honom innehavda lektorstjänsten,
får uppbära lön efter 37 löneklassen. Ämbetsverket säger sig icke
kunna tillstyrka, att ersättning härutöver tillerkännes Ingeistam för tidigare
utgående arvoden vid tekniska läroverket i Stockholm. Statskontoret förutsätter,
att Ingelstams tjänstgöring som lärare vid tekniska högskolan i Stockholm
kan förenas med befattningen som föreståndare vid institutet. Kollegienämnden
understryker, att någon automatisk hopkoppling av föreståndarbefattningen
med lärarbefattning icke kan godtagas av högskolan.
Skulle å andra sidan en professor utses till föreståndare för institutet bör
han enligt nämndens mening jämte sin lön som professor åtnjuta särskilt
arvode som föreståndare.
1 de remissyttranden, som avgivits av kollegienämnden och tekniska forskningsrådet,
föreslås, att institutets föreståndare och förste forskningsingenjörer
beredes rätt till förhöjning av den av statsmedel utgående lönen efter
samma grunder som gäller i fråga om löneklassuppflyttning av statliga befattningshavare.
Även i fråga om semester bör ifrågavarande befattningshavare
enligt nämnda remissinstansers mening vara likställda med befattningshavare
i statens tjänst. Optiknämnden anser, att löneförhöjning enligt nyssnämnda
grunder bör kunna tillerkännas institutets av statsmedel avlönade
personal.
Frågan om anskaffning av utrustning för institutet har upptagits av kollegienämnden
och tekniska forskningsrådet, vilka funnit, att hela det av optiknämndens
föreståndare beräknade beloppet av 156 000 kronor kommer
att behövas under den femårsperiod, för vilken avtalet gäller. Även optiknämnden
vitsordar, att hela ifrågavarande belopp är nödvändigt om verksamheten
skall kunna bedrivas på avsett sätt.
Vad angår institutets lokalfråga förklarar kollegienämnden sig icke ha något
att erinra mot att institutet under begränsad tid får disponera de utrymmen,
som f. n. provisoriskt är upplåtna åt optiknämnden. Kollegienämnden
understryker dock, att institutet måste kunna förflyttas från dessa lokaler
efter kort varsel, därest högskolans intressen så skulle fordra. Detsamma gäller
beträffande vissa andra utrymmen inom högskolan, vilka institutet enligt
nämnden eventuellt skulle kunna få disponera. Statens provningsanstalt bekräftar
sin utfästelse att, om så erfordras, i viss utsträckning och för begränsad
tid upplåta lokaler för institutet. Naturvetenskapliga forskningsrådet och
tekniska forskningsrådet finner den föreslagna lösningen av lokalfrågan rimlig
med hänsyn till institutets begränsade omfattning samt förenad med vissa
praktiska fördelar. Forskningsråden gör dock därvid principiella förbehåll,
vilka tidigare omnämnts.
Vad angår formerna för statens bidragsgivning framhåller statskontoret,
med hänsyn till verksamhetens stadigvarande natur, principiella betänkligheter
mot att till forskningsrådens disposition stående medel i viss utsträckning
skulle förbehållas nu ifrågavarande institut. Forskningsrådens medel
hör enligt ämbetsverkets åsikt icke på detta sätt bindas för bidrag till löpande
utgifter vid ett institut, som i annan ordning erhåller anslag av statsmedel.
14
Kungi. Maj:ts proposition nr 70
Kollegienämnden anser, att var och en av de tre ledamöter av institutets
styrelse ävensom en suppleant, vilka enligt det framlagda stadgeförslaget
skall utses av Kungl. Maj :t, bör förordnas på förslag av respektive naturvetenskapliga
forskningsrådet, tekniska forskningsrådet och kollegienämnden.
De båda forskningsråden framför förslag av i huvudsak samma innebörd.
Angående spörsmålet om handhavandet av ljusnormalerna anför myntoch
justeringsverket, att om institutet för optisk forskning erhåller den av
kommittén föreslagna formen av ett blandat statligt-industriellt forskningsinstitut,
bör frågan om huvudnormalernas betjänande upptagas till prövning,
varjämte åläggande för institutet att utan kostnad tillhandahålla lokal,
instrument och erforderlig hjälppersonal bör intagas i avtalet. Om institutet
icke får någon befattningshavare i laborators ställning, bör det ankomma
på mynt- och justeringsverket att genom en arvodesanställd tjänsteman
komparera institutets arbetsnormaler med verkets huvudnormaler utan särskild
kostnad för institutet. Det sistnämnda skulle därefter äga rätt att utnyttja
arbetsnormalerna till optisk forskning eller till bestämmande av industrinormaler.
För nyssnämnda tjänsteman beräknar mynt- och justeringsverket
ett arvode för tre månader per år om ungefär 6 000 kronor.
— Verket erinrar, att de anskaffade normalerna icke kan utnyttjas, förrän
viss elektrisk utrustning anskaffats. Kostnaderna för utrustningen och
installation av densamma beräknas — enligt uppgift av optiknämnden —
till 19 500 kronor.
Statens provningsanstalt anser icke lämpligt, att det optiska institutet
övertager vissa ljusnormaler, utan föreslår, att normalerna förvaras och
handhaves av anstalten.
Departementschefen
Frågan om den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande var i början
av 1940-talet föremål för utredning av särskilda sakkunniga under ledning
av f. d. generaldirektören G. Malm. Härvid gjordes en inventering av
aktuella forskningsbehov. De sakkunniga fann det befogat, att staten och
industrien gjorde gemensamma insatser för att främja grundforskningen
på vissa områden. På hemställan av de sakkunniga godkände riksdagen
under åren 1942—1946 förslag rörande Svenska träforskningsinstitutet,
Svenska textilforskningsinstitutet, Metallografiska institutet och Institutet
för konserveringsforskning. Verksamheten vid samtliga dessa institut bekostas
av staten och särskilda industristiftelser enligt ingångna avtal. I
fråga om driften av träforskningsinstitutet godkände föregående års riksdag
ett nytt avtal för perioden 1954—1959 (prop. 95, SU 10, s. 23, Rskr 10).
Avtalet rörande metallografiska institutet har enligt beslut av Kungl. Maj :t
den 30 juni 1954 förlängts för fem år. Förslag om nytt avtal angående driften
av textilforskningsinstitutet torde inom kort få föreläggas riksdagen. Erfarenheterna
av det samarbete, som staten och industrien på dessa områden
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 70
bedrivit, torde utan tvekan kunna betecknas som goda. Verksamheten vid
instituten har varit av stor betydelse och på olika sätt kommit även det
allmänna till godo.
Under senare år har åtskilliga förslag framlagts om inrättande av nya
forskningsinstitut av här angivet slag. Det har emellertid av såväl statsfinansiella
som andra skäl icke varit möjligt att förverkliga dessa förslag.
I fråga om ett av dessa projekt, gällande den optiska forskningen, finner
jag emellertid särskilt starka skäl föreligga att nu skrida till åtgärder.
Redan år 1949 föreslog statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens
tekniska forskningsråd inrättandet av ett institut för optisk forskning.
Förslaget har sedermera ånyo framförts vid flera tillfällen. I viss omfattning
bedrives sedan flera år optisk forskning vid den på privat initiativ tillkomna
optiknämnden, som disponerar vissa lokaler vid tekniska högskolan
i Stockholm. Optiknämndens verksamhet, vartill bidrag lämnats från statens
naturvetenskapliga forskningsråd och statens tekniska forskningsråd,
är i princip av samma slag som de förut angivna forskningsinstitutens, och
nämnden har motsvarande betydelse för den optiska industrien som de
berörda forskningsinstituten för respektive andra industrier. Optisk forskning
kan emellertid ej i längden bedrivas i den provisoriska form som optiknämnden
representerar, bl. a. av den anledningen att för kvalificerade
forskare fordras andra arbetsbetingelser än de som optiknämnden kan erbjuda.
Det synes även lämpligt att genom ett avtal av samma typ som beträffande
de förut nämnda forskningsinstituten tillförsäkra den optiska
grundforskningen ett fast bidragsstöd från intresserade företag.
En fortsatt och intensifierad optisk forskning är av flera skäl önskvärd.
I vårt land finns en förhållandevis liten men kvalitativt högtstående
optisk industri. Tillkomsten av ett mera bestående organ för optisk forskning
kan väntas verksamt bidraga till utvecklingen av optikindustrien. Forskningsinstitutkommittén
har i detta sammanhang — icke utan fog — understrukit,
att optiken utgör ett fält, där bl. a. forskning och experimentarbete
kan bli betydelsefulla tillgångar i den internationella konkurrensen.
En utveckling av den optiska industrien och ett därmed sammanhängande
minskat behov av import av optiska artiklar är självfallet till gagn för
folkhushållet i stort. Frånsett detta har staten emellertid — främst av militära
beredskapsskäl — ett direkt intresse av att det inom landet finns en
högtstående optisk industri för konstruktion och underhåll av komplicerade
optiska instrument.
Av den tidigare lämnade redogörelsen torde ha framgått, att optiken på
åtskilliga områden fått ökad betydelse. Ur rent vetenskaplig synpunkt är
det därför angeläget, att den optiska forskningen organiseras i fastare former
och förstärkes. Härigenom erhålles möjligheter för ett fruktbringande
samarbete med utländska forskningsorgan på detta område, samtidigt som
bättre förutsättningar skapas för utbildning av optikforskare inom landet.
Forskningsinstitutkommittén har nu lagt fram etl förslag om inrättande
av ett institut för optisk forskning. I sin slutliga utformning innebär för
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 70
slaget, att staten och en särskild stiftelse, benämnd Svensk optikforskning
och bildad av tre svenska företag, som tillverkar optisk materiel, tillsammans
bekostar driften av ett dylikt institut. Detta skulle erhålla en förhållandevis
liten organisation; den fasta personalen skulle sålunda bestå av — förutom
föreståndaren — endast två förste forskningsingenjörer och en annan
ingenjör. Institutet skulle tills vidare inrymmas inom tekniska högskolan
i Stockholm. Stiftelsens årliga bidrag under perioden 1955—1960 beräknas
till lägst 54 500 kronor. Staten skall främst bidraga till vissa avlönings-
och pensionskostnader; för nästa budgetår beräknas det statliga bidraget
till 88 000 kronor. Härjämte föreslås, att Kungl. Maj :t av tillgängliga
fondmedel anvisar ett engångsbelopp av 50 000 kronor till utrustning vid
institutet.
Med hänsyn till vad jag förut anfört om önskvärdheten av att intensifiera
den optiska forskningen och ge den en fastare organisation anser jag mig
böra biträda kommitténs förslag om inrättande av ett institut för optisk
forskning. En i annat sammanhang ifrågasatt utredning om en fysikaliskteknisk
centralanstalt bör icke utgöra hinder däremot. Det är värdefullt,
att industrien genom det föreslagna institutet blir direkt intresserad av den
vetenskapliga forskningen på området och samtidigt också kommer att
avtalsmässigt bidraga med, förhållandevis, icke obetydliga belopp. Den av
kommittén föreslagna ramen för institutet föranleder ej heller erinran från
min sida; i mån av ökade inkomster av uppdrag och ytterligare bidrag från
stiftelsen kan institutets omfattning efter hand vidgas.
Såsom kommittén framhållit, synes det lämpligt att institutet inrymmes
i tekniska högskolan i Stockholm. För det fall att ifrågavarande utrymmen
behöver tagas i anspråk för högskolans egen räkning har statens
provningsanstalt förklarat sig kunna ställa erforderliga lokaler till förfogande.
Något medelsbehov för nybyggnad eller för hyra av lokaler uppkommer
alltså icke.
Med anledning av vad naturvetenskapliga forskningsrådet anfört i sitt
yttrande över kommitténs förslag vill jag erinra, att institutets syfte angivits
vara att bl. a. samverka med andra vetenskapliga institutioner. Jag förutsätter
därför, att institutet kommer att ha kontakt även med den allmänt
naturvetenskapliga forskningen.
I några yttranden föreslås högre löneförmåner till institutets föreståndare.
Givetvis måste på innehavaren av denna befattning ställas höga kompetenskrav;
jag är emellertid icke beredd förorda avlöning av statsmedel
med högre belopp än som motsvarar 37 löneklassen. Om den nuvarande
föreståndaren för optiknämnden utses till institutets föreståndare
bör han, på sätt kommittén föreslagit, bibehållas vid sina hittillsvarande
löneförmåner.
Vid övriga forskningsinstitut av denna typ utgår icke bidrag av statsmedel
med belopp motsvarande löneklassuppflyttningar. Några avsteg från
dessa grunder bör icke göras i fråga om institutet för optisk forskning.
Kommitténs förslag i fråga om pensionsförsäkring — utformat i över -
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 70
ensstämmelse med vad som gäller eller föreslagits för övriga forskningsinstitut
— bör godtagas. Jag delar kommitténs uppfattning, att Kungl.
Maj :t bör kunna medge avsteg från villkoret om två års anställning för
pensionsrätt i fråga om befattningshavare, som varit anställd vid optiknämnden.
I förekommande fall bör Kungl. Maj :t — i avbidan på pensionsfrågans
slutliga lösning -— kunna besluta om provisoriska tillägg å pensionen
av statsmedel.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva frågan om bidrag av
fondmedel till utrustning vid institutet. Jag kan icke tillstyrka, att medel
för detta ändamål uppföres å riksstaten. Frågan om bidrag från statens naturvetenskapliga
och statens tekniska forskningsråd torde i första hand få
bedömas av råden i anslutning till övriga framställningar om bidrag.
Vad härefter beträffar handhavandet av vissa s. k. ljusnormaler, vilken
fråga under remissbehandlingen blivit föremål för delade meningar, synes
saken böra närmare övervägas sedan institutet kommit till stånd.
Stadgar för institutet torde få utfärdas av Kungl. Maj :t i huvudsaklig
överensstämmelse med det av kommittén framlagda förslaget.
Vad kommittén i övrigt föreslagit har icke givit mig anledning till erinran.
Jag tillstyrker att i enlighet med kommitténs medelsberäkningar för
nästa budgetår till bidrag till institutet för optisk forskning anvisas ett
förslagsanslag av 88 000 kronor. Jag tillstyrker vidare, att det preliminära
avtalet mellan staten och Stiftelsen Svensk optikforskning godkännes av
staten; riksdagens bemyndigande härtill torde böra inhämtas. Om behov
av smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna skulle komma att uppstå,
torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att för statens del besluta om erforderliga
ändringar.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna vid statsrådsprotokollet
fogat avtal med Stiftelsen Svensk optikforskning;
b)
till Bidrag till Institutet för optisk forskning för budgetåret
1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 88 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Blom
Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. .Vr 70
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 70
Bilaga 1
Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen
Svensk optikforskning angående inrättande och drift av
Institutet för optisk forskning
§ 1.
Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk optikforskning åtaga sig att i enlighet
med detta avtal inrätta och driva ett forskningsinstitut, benämnt Institutet
för optisk forskning.
Institutets syfte är att i nära samarbete med tekniska högskolan i Stockholm
och under samverkan med andra vetenskapliga institutioner bedriva
optisk forskning ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen
av tekniker och forskare inom områden, som beröras av institutets verksamhet.
§ 2.
Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, vilka
för att vara gällande skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning
och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets
styrelse.
§ 3.
Kungl. Maj :t förbinder sig att utan särskild kostnad för institutet ställa
lokaler till institutets förfogande.
§ 4.
Institutet skall övertaga den utrustning, som tillhör den hittillsvarande
optiknämnden. Utrustning, som erhållits från företag, vilket ingår i stiftelsen,
eller som kommer att anskaffas av stiftelsen, skall tillhöra denna; övrig
utrustning skall tillhöra staten.
§ 5.
1 mom. Vid institutet skola finnas anställda en föreståndare, minst två
förste forskningsingenjörer samt den personal i övrigt, som institutets styrelse
med hänsyn till behovet och tillgången på avlöningsmedel bestämmer.
2 mom. Av statsmedel skall årligen enligt styrelsens bestämmande utgå
till föreståndaren lön eller arvode med högst 23 220 kronor,
till övriga befattningshavare lön eller arvode med tillhopa högst 47 880
kronor, därvid lön må bestämmas högst till belopp motsvarande grundlönen
i lägsta löneklassen, ortsgrupp 5, i den lönegrad å löneplan nr 1 i statens
grundlöneförordning, till vilken vederbörande befattningshavare enligt styrelsens
bedömande varit att hänföra, därest han varit underkastad statens
allmänna avlöningsreglemente. Utan Kungl. Maj :ts medgivande må lön icke
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 70
bestämmas till högre belopp för år räknat än vad angår förste forskningsingenjör
17 520 kronor samt vad angår övriga anställda 14 316 kronor.
Om föreståndaren för den hittillsvarande optiknämnden utses till föreståndare
för institutet, skall han av statsmedel uppbära ersättning för mistade
förmåner i fråga om lön och arvode såsom lektor. Därest hans nuvarande
ersättning från tekniska högskolan reduceras till följd av hans ökade
arbete vid institutet, skall han av statsmedel åtnjuta gottgörelse med motsvarande
belopp.
År befattningshavares av statsmedel utgående ersättning bestämd att utgå
såsom lön, skall jämte lönen av statsmedel utgå särskilt lönetillägg enligt de
grunder, som gälla för närmast jämförlig statlig befattningshavare, underkastad
statens allmänna avlöningsreglemente.
Styrelsens beslut om avlöning till föreståndaren skall underställas Kungl.
Maj :t för godkännande.
Har avlöningen till föreståndaren bestämts till lägre belopp än maximibeloppet,
må skillnaden mellan nämnda belopp användas för avlöning av
övriga befattningshavare.
3 mom. Föreståndaren är, såvida han icke innehar statlig tjänst med pensionsrätt,
berättigad till pension i Svenska personal-pensionskassan. Annan
befattningshavare med lön av statsmedel, som är anställd vid institutet sedan
minst två år, må enligt styrelsens bedömande komma i åtnjutande av pensionsrätt.
Pensionsrätt omfattar 100-procentig ålders- och invalidpension, kapitalunderstöd
förbundet med egenpension, kapitalunderstöd förbundet med familjepension
samt familjepension enligt Svenska personal-pensionskassans
normalplan, dock att planens bestämmelser om högsta förmånsbelopp icke
skola äga tillämpning. Pensionsavgifterna, vilka helt bekostas av statsmedel,
beräknas i förhållande till grundlönerna i lägsta löneklassen av vederbörande
lönegrader enligt statens löneplansförordning år 1947.
Pensionsförsäkringar, vilka enligt detta avtal skola bekostas av statsmedel,
skola i varje särskilt fall tecknas i samråd med statskontoret.
4 mom. Av statsmedel skola jämväl bestridas arbetsgivarebidraget till allmän
sjukförsäkring och avgiften för yrkesskadeförsäkring av den personal
vid institutet, som avlönas av statsmedel.
§ 6.
Den forskningsverksamhet till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager
skall företrädesvis avse problem av grundläggande och principiellt intresse
inom här berörda områden.
§ 7.
Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering av
institutets verksamhet på sätt som i stadgarna närmare angives. Stiftelsen
förbinder sig att bekosta verksamheten utöver de bidrag, som staten enligt
detta avtal eller eljest lämnar. Det av stiftelsen garanterade beloppet utgör
lägst 54 500 kronor per år.
§ 8.
Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1960.
Därest avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång är uppsagt från
endera partens sida, skall det anses förlängt för fem år.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 70
§ 9.
Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1955 under förutsättning att det dessförinnan
godkännes av Kungl. Maj :t.
Stockholm i december 1954
För KUNGL. MAJ :T och KRONAN
Kurt Holmgren
J/. Silfverstolpe
För STIFTELSEN SVENSK OPTIKFORSKNING
Robert Ameln
Gunnar Dalén
M. Hyström
Kungl. Maj.ts proposition nr 70
21
Bilaga 2
Förslag till
stadgar för Institutet för optisk forskning
att gälla från och med den 1 juli 1955
§ 1.
Institutet för optisk forskning har till ändamål att i nära samarbete med
tekniska högskolan i Stockholm och under samverkan med andra vetenskapliga
institutioner bedriva optisk forskning ävensom att i samband härmed
medverka till utbildningen av tekniker och forskare inom områden,
som beröras av institutets verksamhet.
§ 2.
Institutets angelägenheter handhavas av en styrelse, vilken består av ordförande
och sex ledamöter jämte två suppleanter för dem. Kungl. Maj :t förordnar
ordförande samt tre ledamöter och en suppleant, representerande
med institutet sammanhängande forskningsintressen.
Tre ledamöter och en suppleant utses av Stiftelsen Svensk optikforskning.
Styrelsens ordförande, ledamöterna och suppleanterna förordnas respektive
utses för en tid av högst tre år.
Styrelsen må uppdraga åt ett arbetsutskott att avgöra ärenden av löpande
natur eller eljest av mindre vikt.
§ 3.
På styrelsen ankommer: ...
att tillse att verksamheten vid institutet utövas enligt de riktlinjer samt
motsvarar de ändamål, som angivas i avtalet i december 1954 mellan Kungl.
Maj :t och Stiftelsen Svensk optikforskning;
att fastställa arbetsordning ävensom de föreskrifter i övrigt, som erfordras
för reglerande av institutets verksamhet utöver vad som framgår av
dessa stadgar;
att till Kungl. Maj :t avgiva förslag till förordnande av föreståndare tor
institutet; . .
att efter förslag av föreståndaren tillsätta den övriga vid institutet tast
anställda personalen;
att fastställa löner och anställningsvillkor för denna personal;
att årligen inom tid som i motsvarande fall gäller för statliga verk till
Kungl. Maj :t avgiva förslag till beräkning av statsanslag, som enligt nämnda
avtal skall utgå under nästkommande budgetår;
att årligen före utgången av september månad till Kungl. Maj :t, stiftelsen,
statens tekniska forskningsråd och statens naturvetenskapliga forskningsråd
avlämna redogörelse för institutets allmänna forskningsveiksamhet
under det sistförflutna budgetåret;
att senast under juni månad varje år fastställa stat för det kommande
budgetåret;
att i övrigt vidtaga de åtgärder, som
ankomma på styrelsen.
enligt dessa stadgar eller eljest
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 70
§ 4.
Styrelser! sammanträder pa ordförandens kallelse så ofta ärendena det
påfordra. Styrelsen är beslutsmassig, då minst fyra ledamöter äro närvarande.
Vid omröstning gäller enkel röstövervikt; vid lika röstetal är ordförandens
röst utslagsgivande. Vid styrelsens sammanträde föres protokoll.
§ 5.
Föreståndaren skall leda och övervaka forskningsarbetet samt själv deltaga
i detta arbete.
Föreståndaren skall vara föredragande inför styrelsen samt verkställa
styrelsens beslut. Han skall tillse, att institutets egendom väl vårdas och
underhålles och att de av styrelsen för verksamheten anvisade medlen komma
till avsedd användning.
§ 6.
Institutets forskningsverksamhet skall bedrivas dels enligt ett allmänt
forskningsprogram, vilket fastställes av styrelsen, dels ock, i den utsträckning
och på de villkor styrelsen bestämmer, på föranstaltande av särskild
uppdragsgivare.
Institutet bör även medverka i sådan utom institutet pågående gemensam
forskning på områden, som äro av intresse för dess verksamhet, bl. a. genom
att samarbeta med industriella laboratorier i branschen, deltaga i forskningskommittéer
och medverka i den centrala tekniska dokumentationen.
§ 7.
De resultat, som framkomma vid de på allmänt program utförda forskningarna,
skola, såvitt icke efter styrelsens bedömande särskilda hinder
föreligga, ställas till allmän disposition och, om så befinnes lämpligt, publiccras.
Resultaten av en på föranstaltande av enskild uppdragsgivare utförd undei
sökning må under tid som styrelsen bestämmer förbehållas uppdragsgivaren.
§ 8.
Styrelsen äger besluta, huruvida institutet enligt lagen om rätten till
arbetstagares uppfinningar skall helt eller delvis förvärva rätt till arbetstagares
uppfinning, vars utnyttjande faller inom ramen för institutets verksamhet.
Sådan rätt till uppfinning, som institutet äger överlåta, må enligt styrelsens
bestämmande överlatas pa annan. Sasom villkor för sådan överlåtelse
skall gälla, att den till vilken överlåtelsen sker åtager sig att på begäran
och mot närmare föreskriven avgift upplåta rätt att utöva uppfinningen
inom Sverige till svensk företagare.
Inkomster, som genom utövandet av rätten till uppfinning eller genom
överlåtande av sådan rätt tillföras institutet, äger styrelsen taga i anspråk
för den allmänna forskningsverksamheten.
§ 9.
Befattningshavare vid institutet, till vilkas lön utgår statligt bidrag enligt
avtalet, äro skyldiga att, efter hemställan från rektor vid tekniska högskolan
och i den mån så efter föreståndarens, eller vad avser föreståndaren
styrelsens, bedömande kan ske utan hinder för forskningsverksamheten,
genom föieläsningar samt handledning av examens- och studiearbeten med
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 70
verka till utbildningen av tekniska högskolans elever inom de områden,
som beröras av institutets verksamhet. För fullgörandet av sådant uppdrag
äger befattningshavare uppbära ersättning av högskolan enligt för denna
gällande grunder.
§ 10.
Studerande vid teknisk högskola, som medgivits utföra examensarbete
på hithörande områden, samt civilingenjörer, vilka bedriva specialstudier
för avläggande av teknisk licentiatexamen eller vinnande av teknisk doktorsgrad,
böra beredas tillfälle att utföra erforderliga forskningsarbeten
vid institutet, varvid lokal och apparatur skola ställas till förfogande i den
mån upplåtelse enligt bedömande av föreståndaren kan ske utan olägenhet
för övrig forskningsverksamhet vid institutet. Motsvarande möjligheter
kunna, i den mån föreståndaren anser lämpligt, jämväl beredas ingenjörer
och forskare i övrigt, vilka önska vid institutet utföra egna forskningsarbeten.
I vad mån kostnaderna för dylika arbeten skola bestridas av institutet
avgöres av styrelsen.
Studerande och forskare, varom i denna § nämnts, skola ställa sig till
efterrättelse för institutets personal gällande ordningsregler.
§ 11.
Räkenskap för den verksamhet vid institutet, till vilken enligt avtalet
bidrag av statsmedel utgår, skall för varje budgetår upprättas före utgången
av påföljande augusti månad.
§ 12.
Revision av ovannämnda räkenskaper utövas av tvenne revisorer, av vilka
den ena utses av Kungl. Maj :t och den andra av stiftelsen. Av revisionsberättelsen
skall ett exemplar ingivas till Kungl. Maj :t och ett till stiftelsen.
§ 13.
Skulle institutet upphöra med sin verksamhet, skall sådan utrustning,
som tillhör stiftelsen, återgå till denna. Utrustning som tillhör staten eller
givits som gåva till institutet utan förbehåll ävensom institutets övriga tillgångar
skall överlämnas till tekniska högskolan eller annan institution,
som efter styrelsens förslag bestämmes av Kungl. Maj:t.
§ 14.
Ändring av dessa stadgar må endast ske efter överenskommelse mellan
Kungl. Maj :t och stiftelsen.
550380,
Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag