Kungl. Maj.ts proposition nr 2
1
Nr 2
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
11 till riksstaten för budgetåret 195t/55; given
Stockholms slott den 4 januari 1955.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Per Edvin Sköld
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande
budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1954: 401) och
uppgår till 3 032 500 kronor å driftbudgeten samt 5 000 000 kronor å kapitalbudgeten.
Å driftbudgeten har anvisats 3 000 000 kronor till svenska övervaknings-
och repatrieringskontingenterna i Korea samt två smärre belopp
å anslag under fjortonde huvudtiteln. Det å kapitalbudgeten anvisade
beloppet avser stödlån till jordbrukare.
Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten lör
innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen
vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter a
1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 2
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riksdagens
lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild
proposition, som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—H) fattat,
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
28 557 700 kronor å driftbudgeten och 105 590 000 kronor å kapitalbudgeten.
Av förstnämnda belopp hänför sig 1 250 000 kronor till civildepartementets
verksamhetsområde och avser täckning av beräknade
kostnader för obekvämhetstillägg. Under huvudtiteln Avskrivning
av oreglerade kapital medelsförluster äskas 26 000 000 kronor
till avskrivning å investeringar för ombyggnad till normalspår av linjerna
Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö. Övriga
anslagsbelopp å tilläggsstat II till driftbudgeten uppgår till) mindre belopp
och avser vissa merkostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande
olägenheter anses kunna uppskjutas till nästa budgetår. — Av utgifterna
på tilläggsstaten till kapitalbudgeten avser 6 090 000 kronor statens allmänna
fastighetsfond, 1 000 000 kronor arméns delfond, 95 000 000 kronor lånefonden
för bostadsbyggande, 1 000 000 kronor fonden för låneunderstöd
samt 2 000 000 kronor väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—14) fattat
beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Resare
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
3
Bilaga 1
Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför
därvid följande.
B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt arbetsdomstolen
[1] 4. Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett
obetecknat anslag av 91 000 kronor. Vid anmälan förut denna dag av medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår har jag (V ht p. 6) redogjort
för en av socialstyrelsen (skr. 18/10 1954) gjord framställning, vari
hemställts om ökad medelsanvisning till kostnaderna för insamling av uppgifter
till konsumentprisindex. För innevarande budgetår beräknas kostnaderna
till 123 000 kronor eller 32 000 kronor utöver det belopp som står till
förfogande. Jag har i nämnda sammanhang, efter samråd med chefen för
civildepartementet, anfört att uppgiftsinsamlingen tills vidare under innevarande
budgetår hör ske som nu. Socialstyrelsens kostnadsberäkning torde
därför få godtagas. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns
utredningsinstitut å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 32 000 kronor.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
[2] Fattigvård och barnavård för lappar. För innevarande budgetår har
under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 150 000 kronor. Från anslaget
betalas statsbidrag till kommuns kostnader för fattigvård och barnavård
åt personer tillhörande den renskötande lappbefolkningen enligt kungörelsen
1927: 277. Bidraget utgår med tre fjärdedelar av kommunens godkända
kostnader för ändamålet. Ansökan om statsbidrag, som för varje år
skall göras inom 2 månader efter årets utgång, prövas av länsstyrelsen;
före den 1 juli 1948 låg beslutanderätten i förevarande ärenden hos Kungl.
Maj :t.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har med skrivelse den 2 februari 1952
underställt Kungl. Maj :t ansökningar från fem kommuner i länet — Arjeplog,
Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna — om retroaktivt statsbidrag
till kostnader för vård av lappar på ålderdomshem. Bidrag har sökts
för vissa år under tiden 1940—1948 med sammanlagt 232 415 kronor, av
Gällivare även för 1949 och 1950 med 10 361 kronor. Till stöd för ansökningarna
har anförts, att bidrag för ifrågavarande år sökts på grundval icke
av de faktiska vårdkostnaderna utan av de lägre belopp som anges i den av
Kungl. Maj :t enligt 51 § fattigvårdslagen utfärdade vårdtaxan. Länsstyrelsen
har i princip tillstyrkt ansökningarna och upplyst, att länsstyrelsen beviljat
kommunerna statsbidrag efter förstnämnda grunder för 1949 och tiden
därefter.
Statskontoret har vitsordat, att statsbidraget torde böra beräknas på de
verkliga fattigvårdskostnaderna. Ehuru statskontoret funnit vissa skäl tala
för ett tillmötesgående av de gjorda framställningarna, har ämbetsverket
dock med tanke på konsekvenserna för behandlingen av andra liknande ansökningar
ansett sig svårligen kunna tillstyrka, att kommunerna erhåller
den begärda gottgörelsen. Skulle framställningarna bifallas, bör den ytterligare
ersättningen bestämmas under hänsynstagande till de skatteutjämningsbidrag,
som kommunerna åtnjutit och vilka fastställts med hänsyn till
bl. a. kommunernas fattigvårdskostnader. Statskontoret har därjämte anmärkt,
att de kommuner i Jämtlands län som haft kostnader för fattigvård
åt lappar fått statsbidrag härtill med tre fjärdedelar av vårdtaxans belopp.
Departementschefen. Förarbetena till 1927 års kungörelse om statsbidrag
till fattigvård och barnavård för lappar utvisar, att statsmakterna haft för
avsikt att gottgöra kommunerna med tre fjärdedelar av deras faktiska kostnader
för ifrågavarande ändamål. Den omständigheten att vissa kommuner
under en tid av misstag grundat sina ansökningar om statsbidrag på ett
lägre belopp synes av billighetsskäl inte böra hindra att ytterligare statsbidrag
nu lämnas dem. I den mån de har fått sina fattigvårdskostnader
täckta genom att skatteutjämningsbidrag samtidigt utgått bör dock, såsom
statskontoret erinrat, avdrag göras på den nu sökta ytterligare ersättningen.
Sådant bidrag har åtminstone under vissa av de år som här är aktuella utgått
till Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk och Gällivare men ej till Kiruna (förutvarande
Jukkasjärvi). Med hänsyn härtill och då för Gällivare liksom för
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
övriga kommuner gottgörelse ej bör beräknas för tid efter 1948, bör sammanlagda
beloppet av det retroaktiva statsbidraget reduceras till ca 138 000 kronor.
En närmare genomgång av ansökningarna torde kunna leda till att de
sökta beloppen befinnes böra minskas ytterligare. Bl. a. torde det med hänsyn
till att lång tid förflutit sedan fattigvårdskostnaderna uppstod kunna visa
sig lämpligt att pröva ansökningarna efter i viss mån schematiska grunder.
Samma principer torde böra användas vid prövning av eventuellt ytterligare
ifrågakonunande ansökningar av samma slag.
Med hänsyn till omständigheterna torde riksdagens samtycke böra inhämtas
till att ifrågavarande ersättningar får utgå.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att från det för budgetåret 1954/55 till Fattigvård
och barnavård för lappar anvisade förslagsanslaget
må utgivas ersättningar i enlighet med de av mig i det föregående
förordade grunderna.
[3J 37. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 1 750 000 kronor.
Socialstyrelsen har (skr. 21/7 1954) hemställt om anvisande av medel
för uppförande av en elevförläggning m. m. vid Johannisberg. Härom anföres
i huvudsak följande.
Natten den 4—5 mars 1954 nedbrann elevförläggningen Norr gården vid
Johannisberg praktiskt taget fullständigt, varvid tillika förstördes inventarier
till ett värde av ca 16 000 kronor. Det synes sannolikt att branden
uppstått genom straffbelagd handling; någon misstänkt har dock hittills
icke kunnat påträffas.
Norrgården var avsedd för 20 elever. Byggnaden innehöll i bottenvåningen
kök och ekonomiutrymmen, elevmatsal, dagrum, diskrum och tambur. I
andra våningen inrymdes en personalbostad om 2 rum och kök, 6 elevrum,
vaktrum, rökrum, tvättrum och hall. Källarvåningen innehöll ping-ponghall,
rökrum, omklädningsrum, klädrum, tvättrum, pannrum, vedrum, verkstad,
matkällare och personalbadrum. Vindsvåningen var oinredd. F. n.
utnyttjas som elevförläggning vissa utrymmen i Sörgården, däribland en
vårdarbostad, samt som tillfälligt kök m. m. en lägenhet i ett personalbostadshus.
Med anledning av branden bör en ny elevförläggning för 15 elever uppföras.
Vidare bör den andra elevförläggningen, Sörgården, byggas om och
vissa personalbostäder uppföras.
Nybyggnad av elevhem med sovrum, tvättrum, dagrum och övriga fritidsutrymmen
jämte centralkök, ckonomiutrymmen och panncentral beräknas
draga en kostnad av 375 000 kronor. För 90 750 kronor beräknas ett friliggande
personalbostadshus om 2 lägenheter kunna uppföras, varav en familjebostad
om 3 rum och kök å 65 m- samt cn bostad för husföreståndaren om
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
1 rum, alkov och kök å 45 m2, i stället för tidigare personalbostäder inom
elevförläggningarna. För kabel- och kulvertledningar samt vissa ombyggnads-
och reparationsarbeten av andra byggnader, vilka på grund av branden
tillfälligt måst utnyttjas som elevförläggning och kök m. m., beräknas
34 340 kronor. Därutöver erfordras för nyanskaffning av vissa genom branden
förstörda inventarier minst 25 000 kronor.
Ombyggnaden av Sörgården drager en kostnad av 30 700 kronor och medför,
att utrymmena här skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt än hittills.
Genom att husföreståndarens bostad förlägges till det nya personalbostadshuset
kan ifrågavarande utrymme begagnas såsom syrum. Det nuvarande
arbets- och syrummet med förråd kan härigenom omändras till elevdagrum
och arkiv samt det nuvarande dagrummet till elevmatsal och serveringskök,
vilket f. n. saknas.
Slutligen beräknas på sedvanligt sätt ett tillägg av 12 % för arvoden, administration
och oförutsett, vilket gör ett belopp av 63 710 kronor.
Kostnaderna belöper således till (375 000 -j- 90 750 + 34 340 + 25 000 4-30 700 + 63 710) 619 500 kronor.
Byggnadsstyrelsen anser, att ritningarna till de berörda byggnadsföretagen
i huvudsak kan läggas till grund för det fortsatta ritningsarbetet.
Planlösningen för personalbostadshuset bör dock revideras något. De beräknade
kostnaderna kan godtagas.
Departementschefen. Inom hela Norrland finns endast en ungdomsvårdsskola,
som är inrättad för yrkesutbildning av manligt klientel, nämligen Johannisberg
strax utanför Kalix. Platsantalet vid denna skola har genom den
inträffade branden minskat med 20. Ungdomsvårdsskoleorganisationen saknar
möjlighet att kompensera denna minskning inom ramen för organisationen
i övrigt. Det är därför angeläget att en ny avdelning uppföres i stället
för den nedbrunna. Förut denna dag har jag vid behandlingen av ungdomsvårdsskoleutredningens
betänkande (V ht p. 37) anslutit mig till den
synpunkten att elevavdelningarna bör vara relativt små. Enligt min mening
bör därför platsantalet vid den nya avdelningen vid Johannisberg icke uppgå
till mer än 15, vilket även överensstämmer med socialstyrelsens förslag.
Mot det framlagda byggnadsprojektet har jag intet att erinra. Jämväl
kostnadsberäkningarna synes godtagbara. För ändamålet erfordras sålunda
ett anslag av 619 500 kronor.
De nuvarande provisoriska anordningarna vid Johannisberg är av mycket
besvärande natur. Det är därför enligt min mening av vikt att återuppbyggnadsarbetet
får påbörjas snarast. Jag föreslår, att medel för ändamålet
anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
619 500 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
7
G. Folkpensionering m. m.
[4] Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. Under denna rubrik
har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 415 000 kronor,
varav till arvoden avsetts 270 000 kronor och till reseersättningar 145 000
kronor.
Pensionsstyrelsen har (skr. 3/7 1954) anfört, att genomförandet av de av
statsmakterna år 1952 beslutade ändringarna i lagstiftningen om folkpensioner
samt bidrag till änkor och änklingar med barn under avsevärd tid
medfört en kraftig ökning av arbetsbördan för pensionsstyrelsens ortsombud.
De ifrågavarande lagändringarna omfattade dels fr. o. m. den 1 januari
1954 en allmän ändring av reglerna för inkomstprövning samt införande av
kommunala bostadstillägg i stället för dittillsvarande bostadstillägg och särskilda
bostadstillägg, dels fr. o. m. den 1 juli 1952 vissa utvidgningar avrätten
till folkpension, varav den på ombudens arbete mest inverkande innebar,
att folkpensionärer med pension på grund av förutvarande arbetsansfållning
kunde få denna pensions inverkan på inkomstprövade folkpensionsförmåner
helt eller delvis upphävd under tiden fram till den 1 januari
1954.
Den större folkpensionsreformen, vilken trädde i tillämpning den 1 januari
1954, genomfördes i två etapper. Först hade kommunerna att besluta om
de kommunala bostadstilläggens belopp och närmare utformning. Därvid
fyllde ombuden i allmänhet en viktig funktion såsom rådgivare åt de kommunala
organen. Så snart kommunens beslut om kommunala bostadstillägg
förelåg hade vederbörande pensionsnämnd att svara för omräkningen av alla
inom kommunen utgående inkomstprövade folkpensioner. Antalet ärenden
av detta slag kan uppskattas till omkring 270 000. I denna del av omräkningen
ställdes ombuden främst inför krav på allmän rådgivning. Vad beträffar
nya ansökningar om inkomstprövade folkpensioner har det under år
1953 ålegat ombuden att granska dubbla beräkningar (för tiden före resp.
efter den 1 januari 1954). Genom de nya bestämmelserna har vidare ett
stort antal folkpensionärer, som förut endast åtnjutit förmåner av icke inkomstprövad
natur, erhållit rätt till inkomstprövade pensioner. Dessa fall
har fordrat handläggning å sammanträde med pensionsnämnd och vedeibörlig
granskning av ombudet. Antalet sådana ärenden samt omräkningsärenden
med nämndsbeslut har under omräkningstiden uppgått till omkring
100 000.
Inom pensionsstyrelsen har gjorts viss bearbetning av ombudens halvårsrapporter
rörande bl. a. det antal ärenden, som förekommit till behandling
vid pensionsnämndssammanträdena inom ombudsområdet. På grund
av viss ofullständighet kan jämförbara totaluppgifter för olika halvår inte
lämnas, men rapporterna visar dock en klar tendens. Enligt det föreliggande
materialet skulle genomsnittsantalet behandlade ärenden per ombud ha
varit omkring 550 under första halvåret 1952, omkring 000 under andra
B Kungl. Maj:ts proposition nr 2
halvåret 1952 samt omkring 1 000 under vartdera av första och andra halvåren
1953.
I skrivelse till pensionsstyrelsen från Föreningen Kungl. Pensionsstyrelsens
ombud har ifrågasatts särskilda arvoden med minst 50 % av de arvoden,
som utbetalats för tiden 1 juli 1952—31 december 1953. Styrelsen
finner 50 % av dessa arvoden skäligt som en genomsnittsersättning för av
lagändringarna föranlett merarbete av engångsnatur. Det är emellertid uppenbart,
att ombudens prestationer varierat. Styrelsen bör därför ha möjlighet
att fördela det belopp som ställes till förfogande efter individuella hänsynstaganden
i den mån så lämpligen kan ske.
Till de 84 ombuden har för angivna tid utbetalats arvoden och semesterlöner
med sammanlagt 380 745 kronor. Den särskilda ersättningen bör uppgå
till hälften härav eller avrundat 190 000 kronor.
Statskontoret har inte haft något att erinra mot att särskild ersättning
medgives utgå till ifrågavarande ombud för deras merarbete med anledning
av 1952 års folkpensionsreform. I betraktande av den förebragta utredningen
angående omfattningen av här avsedda arbetsuppgifter av engångsnatur
synes icke heller något vara att erinra mot vad pensionsstyrelsen
anfört och föreslagit beträffande ersättningens storlek.
Departementschef en. Med hänsyn till omfattningen av det merarbete av
engångsnatur, som genomförandet av 1952 års folkpensionsreform medfört
för pensionsstyrelsens ortsombud, synes det rimligt att ombuden tilierkännes
särskild ersättning för detta merarbete. Mot den föreslagna beräkningsgrunden
har jag intet att erinra. Ersättningarna bör bestridas från det
för innevarande budgetår anvisade anslaget till pensionsstyrelsens ortsombud.
Detta anslag har anvisats med ett förslagsvis beräknat belopp. På grund
av storleken av det belopp, 190 000 kronor, varom här är fråga, bör emellertid
ärendet underställas riksdagens prövning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att från det för budgetåret 1954/55 till Pensionsstyrelsen:
Pensionsstyrelsens ortsombud anvisade förslagsanslaget
må bestridas särskilda ersättningar med sammanlagt
högst 190 000 kronor till ortsombuden för sådant
arbete av engångsnatur, som föranletts av 1952 års folkpensionsreform.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alf Björnelid
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
9
Bilaga 2
Egentliga statsutgifter
Sjunde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför därvid följande.
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1] Statskontoret: Avlöningar. I samband med prövning och utbetalning
av ersättningar i anledning av paratyfusepidemien år 1953 ankommer vissa
arbetsuppgifter på statskontoret. För att den tillfälliga personalförstarknmg,
som erfordras i anledning härav, skulle kunna tillföras ämbetsverket, erhöll
Kungl. Maj :t för budgetåret 1953/54 riksdagens bemyndigande att medge
överskridande av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal i
statskontorets avlöningsstat med för ändamålet erforderligt belopp (1953:
prop. 240; SU 206; rskr 434). Med stöd av detta bemyndigande medgav
Kungl. Maj :t för budgetåret 1953/54 överskridande av sagda anslagspost
med 6 000 kronor.
Statskontoret har i skrivelser den 10 juni och 30 augusti 19;>4 anmalt, att
arbetet med ifrågavarande ersättningar även under innevarande budgetår
erfordrar viss personalförstärkning. Totala antalet ersätlningsärenden uppskattas
till 2 300, varav i mitten av augusti 1954 något mer än 1 500 hade inkommit
till statskontoret. Vid samma tidpunkt hade drygt 1 100 ärenden
behandlats. Med hänsyn till vikten av snabbast möjliga handläggning av
ifrågavarande ärenden hade statskontoret för avsikt att förordna ytteiligaie
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
en föredragande härför. Kostnaderna för arbetet med paratyfusersättningarna
beräknades för innevarande budgetår icke komma att understiga 7 000
kronor.
Departementschefen. Det bemyndigande, som Kungl. Maj :t erhållit att på
grund av statskontorets medverkan vid prövning av frågor rörande ersättning
i anledning av 1953 års paratyfusepidemi medge överskridande av den
i ämbetsverkets avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal, avsåg endast budgetåret 1953/54. Som statskontoret
anmält, erfordras för att ifrågavarande ersättningsärendcn skall kunna behandlas
så skyndsamt som möjligt även under innevarande budgetår viss
personalforstarknmg. Enligt vad jag inhämtat från statskontoret kan den
tor detta ändamål erforderliga ytterligare medelsanvisningen med hänsyn
till att samtliga ersättningsärendcn ännu icke inkommit till ämbetsverket
. n. icke slutligt angivas, men den torde numera kunna uppskattas till omrmg
11 000 kronor. Erforderligt belopp torde även för innevarande budgetai
ampligen stallas till statskontorets förfogande genom att Kungl. Mai.t
bemyndigas medgiva ämbetsverket att överskrida den i ämbetsverkets av
Jomngsstat
uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal.
*
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva att den i avlöningsstaten för statskontoret
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1954/55 överskridas med det belopp,
som erfordras på grund av ämbetsverkets arbete med
ärenden rörande ersättning i anledning av paratyfusepidemien
år 1953.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bengt Resare
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
11
Bilaga 3
Egentliga statsutgifter
Åttonde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55
samt anför därvid följande.
C. Kyrkliga ändamål
fl] 10 a. Vissa brandskyddsåtgärder å Uppsala domkyrka. På därom i propositionen
1951: 146 gjord framställning anvisade riksdagen till vissa brandskyddsåtgärder
å Uppsala domkyrka för budgetåret 1951/52 ett reservationsanslag
av 474 000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1954 hemställer byggnadsstyrelsen, att ett reservationsanslag
av 135 000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår för täckande av uppkomna merkostnader för förutnämnda brandskyddsåtgärder.
Byggnadsstyrelsen anför huvudsakligen följande.
Kungl. Maj :t uppdrog den 29 augusti 1952 åt byggnadsstyrelsen att i samråd
med Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga vidtaga erforderliga
brandskyddsåtgärder å domkyrkan samt ställde det av riksdagen för ändamålet
anvisade reservationsanslaget av 474 000 kronor till styrelsens förfogande.
Till grund för anslagets beräkning låg en av framlidne professorn H.
Kreuger den 5 maj 1950 verkställd kostnadsberäkning slutande å 444 000
kronor. Vid förslagets framläggande i propositionen 1951: 146 lades till
nämnda kostnad dels ett belopp av 5 000 kronor för kulturhistorisk kontroll,
dels ett belopp av 25 000 kronor för vissa av byggnadsstyrelsen forordade
brandskyddsåtgärder, vilka icke upptagits i Kreugers förslag.
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 2
Brandskyddsåtgärderna påbörjades i april månad 1953 och är nu i huvudsak
färdiga. Enär byggnadsanslaget anvisats såsom reservationsanslag har
byggnadsföretaget icke kunnat medtagas bland de företag, för vilka de genom
den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppkomna merkostnaderna
bör täckas av det kollektiva anslaget till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.
Enligt de kostnadsstegringstal, som ligger till grund för beräkning
a\ nyssnämnda kollektivanslag, skulle merkostnaderna för ifrågavarande
byggnadsanslag uppgå till 35 procent, motsvarande ett belopp av i avrundat
tal 165 000 kronor. Styrelsen räknar med att de slutliga kostnaderna kommer
att uppgå till 609 000 kronor, vilket innebär att ett tilläggsanslag av 135 000
kronor erfordras. Då arbetena i huvudsak färdigställts, bör detta tilläggsanslag
stå till styrelsens förfogande under budgetåret 1954/55.
Statskontoret har icke något att erinra mot byggnadsstyrelsens framställning.
Departementschefen. De slutliga kostnaderna för ifrågavarande brandskyddsåtgärder
kommer att rätt väsentligt överstiga de härför år 1950 beräknade
utgifterna till följd av den under mellantiden skedda allmänna stegringen
av byggnadskostnaderna. Mot den av byggnadsstyrelsen beräknade
kostnadsökningen, 135 000 kronor, synes mig icke vara något att invända.
Med hänsyn härtill och då några andra medel för täckande av nu avsedda
merkostnader icke finnes tillgängliga, tillstyrker jag det av byggnadsstyrelsen
föreslagna reservationsanslaget, vilket torde böra anvisas å tilläggsstat
för innevarande budgetår. Jag förutsätter, att vid ingången av detta budgetår
förefintlig behållning å det för budgetåret 1951/52 anvisade reservationsanslaget
må överföras till det föreslagna tilläggsanslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa brandskyddsåtgärder å Uppsala domkyrka å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 135 000 kronor.
E. Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.
[2] Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning av
institutets nybyggnader. Till detta ändamål har å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisats ett reservationsanslag av 285 300 kronor.
Genom beslut den 18 juni 1953 har Kungl. Maj :t medgivit, att vid utgången
av budgetaret 1952/53 förefintlig behållning å detta anslag finge
disponeras intill utgången av budgetåret 1953/54. Med anledning av en framställning
av karolinska institutets lärarkollegium hemställer nu universitetskanslern
om utverkande av riksdagens bemyndigande alt disponera vid utgången
av budgetåret 1953/54 förefintlig behållning å anslaget jämväl under
budgetåret 1954/55. Av handlingarna i ärendet framgår, att oförutsedda
leveransförseningar varit anledningen till att anslaget icke kunnat tagas i
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
anspråk före utgången av budgetåret 1953/54. Riicsräkenskapsverket har
icke funnit anledning till erinran mot kanslerns framställning.
Departementschefen. Jag tillstyrker, att det av kanslern angivna bemyndigandet
utverkas av riksdagen, och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva att vid utgången av budgetåret 1953/54 förefintlig
behållning å det å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1950/51 under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget
till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Inredning och utrustning av institutets nybyggnader må
disponeras intill utgången av budgetåret 1954/55.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Margareta Almling
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
15
Bilaga 4
Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undf.n, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet
Hjalmar Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande
ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1954/55, statsrådet Norup beträffande punkterna 1—5, 7, 8 och
10 samt statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkterna 6 och 9. Föredragandena
anför därvid följande.
C. Lantbruksakademien m. m.
[1] Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. I den för budgetåret 1954/55
för statens växtskyddsanstalt fastställda avlöningsstaten har till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal upptagits ett belopp av 420 000 kronor.
Styrelsen för statens växtskyddsanstalt (skr. 27/11 1954) hemställer, att
ifrågavarande anslagspost skall få överskridas med ett belopp av 9 654 kronor,
motsvarande grundlöner under ett halvt år till en förste kemist i lönegrad
Ce 29 och ett laboratoriebiträde i lönegrad Ce 13. Till stöd för sin
hemställan anför styrelsen i huvudsak följande.
I propositionen nr 99 till 1952 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t, att vid
statens växtskyddsanstalt skulle inrättas bl. a. en tjänst som förste kemist
i lönegrad Ce 29 och en laboratoriebiträdestjänst. Dessa båda tjänster syntes
dock icke böra tillsättas förrän den 1 januari 1953. Riksdagen biföll
propositionen och vid den med anledning därav företagna uppräkningen
av icke-ordinarieposten i anstaltens avlöningsstat erhöll anstalten för nämnda
båda tjänster (6 612 -f- 3 042 =) 9 654 kronor, motsvarande hälften av
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
på dem belöpande årslöner. Härtill kom en motsvarande uppräkning av den
förslagsvis upptagna posten till rörligt tillägg. I sitt anslagsäskande för
budgetåret 1953/54, under vilket hela årslöner för dessa tjänster skulle utgå,
begärde anstalten dock icke den på grund härav erforderliga ökningen
av icke-ordinarieposten med ytterligare 9 654 kronor. Den därigenom uppkomna
bristen kunde anstalten dock täcka med genom vakanser ledigblivna
medel. För innevarande budgetår synes sådan möjlighet att täcka bristen
icke föreligga.
Departementschefen. Såsom framgår av anstaltsstyrelsens hemställan
synes det erforderligt att under innevarande budgetår ställa ytterligare medel
till anstaltens förfogande för att täcka avlöningskostnaderna för ifrågavarande
båda tjänstemän. Detta torde såvitt angår grundlönerna, såsom
styrelsen föreslagit, lämpligen böra ske i den formen, att medgivande lämnas
att överskrida den i anstaltens avlöningsstat upptagna icke-ordinarieposten
med högst 9 700 kronor. Härför erfordras emellertid riksdagens medgivande.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för statens växtskyddsanstalt
upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1954/55 överskridas med högst
9 700 kronor.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.
[2] Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under
denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 501 800 kronor.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (skr. 30/4,
24/8 och 1/10 1954) hemställer dels att till täckande av återstående underskott
å rörelsen vid mejeriet för budgetåret 1953/54 samt förlusterna å rörelsen
vid trädgårdarna t. o. m. samma budgetår måtte anvisas tillhopa i
runt tal 565 500 kronor, dels att styrelsen måtte bemyndigas att för nämnda
ändamål taga i anspråk till statsverket icke inlevererade överskottsmedel
från egendomen, dels att till täckande av de förluster, som beräknas uppstå
å rörelserna vid mejeriet och trädgårdarna under budgetåret 1955/56, måtte
anvisas tillhopa 250 000 kronor, dels att såsom ytterligare rörelsekapital
måtte anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Institutsstyrelsen — som på vissa punkter hänvisar till sin framställning
den 25 augusti 1954 rörande anslag till omkostnader vid institutet för budgetåret
1955/56 — anför bl. a., att mejeriets bokslut för budgetåret 1953/54
uppvisar ett underskott av i runt tal 140 400 kronor. Resultatsanalysen för
samma budgetår visar ett underskott på driften av omkring 167 600 kronor.
För att täcka detta underskott erfordras ett anslag av 140 400 kronor. Å
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
rörelsen vid trädgårdarna har uppkommit ett underskott, som för tiden
t. o. m. budgetåret 1953/54 uppgår till 425 000 kronor. För att täcka detta behövs
ett anslag av motsvarande belopp. Ej inlevererade överskottsmedel å
rörelsen vid egendomen utgör för budgetåret 1951/52 1953/54 i iunt tal
576 000 kronor. Enligt styrelsens uppfattning skulle dessa medel kunna i
erforderlig utsträckning tagas i anspråk för täckande av nyss angivna underskott
å tillhopa 565 400 kronor. Vidare anföres, att Alnarps egendom, mejeri
och trädgårdar gemensamt disponerar ett rörelsekapital å 850 000 kronor.
Genom att driften vid mejeriet och trädgårdarna gått med förlust, har efter
hand en stor del av rörelsekapitalet måst tagas i anspråk tör att täcka de
uppkomna underskotten. Därigenom har överskott på egendomens drift ej
kunnat inlevereras i föreskriven ordning. Under hänvisning till en vid skrivelsen
fogad sammanställning över det ekonomiska läget vid egendomen,
mejeriet och trädgårdarna vid utgången av budgetåret 1953/54 äskar styrelsen
ett belopp av 500 000 kronor såsom ytterligare rörelsekapital.
Lantbruksstyrelscn anför bl. a., att Alnarps mejeri för att tillförsäkra
mejeriet tillgång till erforderlig mjölkmängd vid årsskiftet 1948/49 övertog
mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri. På grund av att Alnarpsmejeriet
måst dels betala mjölken från Kävlinge med det konsumentpris, som mejeriet
i Lund betalar till leverantören, dels bekosta transporten av mjölken från
Kävlinge till Alnarp har kostnaderna för den till Alnarpsmejeriet invägda
mjölken ökat högst väsentligt. Då det icke varit möjligt att genom smör- och
ostförsäljningen täcka dessa kostnader, har rörelsen vid Alnarps mejeri gått
med förlust. Såvitt angår trädgårdarna framhåller lantbruksstyrelsen, att
rörelsen fr. o. m. budgetåret 1949/50 gått med förlust. Orsaken härtill har
varit dels trädgårdarnas utnyttjande för undervisningsändamål, dels trädgårdsnäringens
försämrade ekonomiska lönsamhet och speciellt den vid
Alnarp starkt minskade försäljningen av trädskolealster. De sammanlagda
förlusterna å rörelserna vid mejeriet och trädgårdarna har uppgått till i
runt tal 565 400 kronor. Då institutet icke förfogar över andra medel än de
överskott, som uppkommit å driften vid egendomen och vilka enligt gällande
bestämmelser skall inlevereras till statskontoret, torde medel böra anvisas
till täckande av nämnda förluster. När institutet erhållit dessa medel, torde
egendomens överskottsmedel höra inlevereras till sagda ämbetsverk. Vidare
tillstyrker styrelsen, att ett belopp av 500 000 kronor skall anvisas såsom
rörelsekapital för egendomen, mejeriet och trädgårdarna. Såväl beloppet å
565 400 kronor som rörelsekapitalet å 500 000 kronor bör enligt styrelsens
mening anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Statskontoret erinrar om att ämbetsverket vid olika tillfällen, senast i utlåtande
den 7 februari 1949 angående en av Alnarpsinstitutet gjord framställning
om inköp av Kävlinge mejeri, påkallat en allsidig utredning av
frågan om tillförseln av mjölk till Alnarps mejeri och om mejerirörelsens
ekonomi. Med hänsyn till de betydande underskott, som år efter år uppkommit
å mejerirörclscn, finner statskontoret oundgängligen erforderligt,
att en sådan utredning snarast kommer till stånd. Då en likartad ekonomisk
2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
situation uppkommit beträffande rörelsen vid Alnarps trädgårdar, torde jämväl
denna verksamhetsgren böra göras till föremål för en ingående utredning.
Därvid synes böra klarläggas de faktorer, som bidragit till det förlustbringande
resultatet vid de båda rörelserna, och vilka åtgärder som bör vidtagas
för att i möjligaste mån förhindra, att sådana resultat framdeles uppstår.
Innan resultatet av en sådan utredning föreligger, är statskontoret för sin
del icke berett tillstyrka, att medel skall ställas till institutets förfogande
vare sig för täckande av uppkomna underskott eller för ytterligare förstärkning
av institutets rörelsekapital. Statskontoret förutsätter sålunda, att driften
tills vidare kan upprätthållas med hjälp av det betydande rörelsekapital,
som redan nu står till institutets förfogande. Institutets begäran om en
uppräkning av omkostnadsanslaget för att täcka de förluster, som väntas
uppkomma å angivna rörerelsegrenar under nästkommande budgetår, lärer
f. n. ej böra vinna beaktande. Statskontoret föreslår alltså, att förevarande
framställningar ej skall föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
Departementschefen. Med anledning av de årliga förlusterna å rörelserna
vid Alnarps mejeri och trädgårdar ämnar jag begära Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillsätta en utredning angående de ekonomiska och organisatoriska
förhållandena vid Alnarpsinstitutet. I avvaktan på resultatet av denna
är jag icke beredd att tillstyrka institutsstyrelsens här ifrågavarande yrkanden
i vidare mån än att jag, för att bereda institutet tillgång till nödiga
rörelsemedel för den närmaste tiden, föreslår att medel skall ställas till institutets
förfogande för att täcka förlusten å mejerirörelsen under budgetåret
1953/54, i runt tal 140 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av det för budgetåret 1954/55 anvisade förslagsanslaget
till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Omkostnader må till täckande av viss förlust vid Alnarps
mejeri tagas i anspråk ett belopp av 140 000 kronor. 3
[3] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår
är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 1 813 000 kronor.
Lantbruksakademien (skr. 30/8 1954) hemställer, att ett särskilt driftkostnadsbidrag
å 45 400 kronor skall anvisas för verksamheten vid akademiens
trädgårdsskola å Experimentalfältet under läsåret 1954/55. Akademien
erinrar om att den i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår
anhöll om dylikt bidrag till skolan för såväl läsåret 1953/54 som 1954/55.
Statsmakterna beviljade emellertid bidrag för endast förstnämnda läsår.
Akademien framhåller, att det nu begärda anslaget, 45 400 kronor, utgör
en förutsättning för att undervisningen vid skolan skall kunna uppehållas
under läsåret 1954/55.
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
Departementschefen. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t tillkallade jag
den 1 november 1954 utredningsmän för att verkställa översyn av verksamheten
vid de statsunderstödda och statliga trädgårdsskolorna. I avbidan på
resultatet av denna utredning bör de nuvarande trädgårdsskolorna fortsätta
sin verksamhet. Det särskilda driftkostnadsbidrag, som av lantbiuksakademien
begärts till trädgårdsskolan å Experimentalfältet, torde vara erforderligt
för att verksamheten vid denna skola skall kunna fortgå i hittillsvarande
omfattning jämväl under läsåret 1954/55. Vid sådant förhållande är
jag beredd tillstyrka akademiens framställning om ytterligare bidrag till
skolan för nämnda läsår. Det synes tillräckligt, att bidraget utgår med samma
belopp, som anvisats för närmast föregående läsår, alltså med 45 000
kronor. Jag föreslår, att riksdagens medgivande skall inhämtas till att beloppet
får bestridas ur det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår anvisats
till driftkostnader vid vissa lägre lantbruksundervisningsanstalter.
Jag torde vidare få erinra om att jag denna dag under nionde huvudtiteln
(punkt 45) tillika förordat, att ett belopp av 30 000 kronor skall anvisas
för budgetåret 1954/55 såsom särskilt driftkostnadsbidrag till Norrlands
trädgårdsskola i Söråker. Jämväl detta belopp torde, därest riksdagen icke
har något att erinra däremot, få utgå från nyssnämnda driftkostnadsanslag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t matte
föreslå riksdagen att medgiva,
att av det för budgetåret 1954/55 anvisade förslagsanslaget
till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt
vissa lägre lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader
må till ytterligare understöd åt i det föregående angivna
trädgårdsskolor för sagda budgetår tagas i anspråk ett belopp
av sammanlagt högst 75 000 kronor.
E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
[4] 7. Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under denna
anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 185 200
kronor. Av beloppet avses 49 500 kronor till svinstamkontroll.
Lantbruks styrelsen (skr. 30/8 1954) hemställer, såvitt nu är i fråga —
med överlämnande av en den 29 mars 1954 dagtecknad framställning i ärendet
från Per Bondessons landtbruksaktiebolag, Svalöv — om bemyndigande
att av det överskott, som kan beräknas uppstå å det för budgetåret 1953/54
under förevarande anslagsrubrik anvisade anslaget få disponera högst 5 037
kronor för utanordnande till nämnda bolag av ersättning för viss förlust,
som bolaget åsamkats i samband med nedläggandet av driften vid svinstamkontrollstationen
i Åstorp.
Lantbruksstyrelsen erinrar inledningsvis om att avkastningskontrollen
rörande avclssvin (svinstamkontrollen) genom beslut av 1952 års riksdag
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
ställdes under lantbruksstyrelsens överinseende. I samband därmed övertog
lantbruksstyrelsen den nyttjanderätt till bl. a. svinstamkontrollstationen
i Åstorp, som statens husdj ursförsök förvärvat genom ett med sagda bolag
tecknat kontrakt, löpande med två års ömsesidig uppsägning. Enligt riksdagens
beslut skulle verksamheten vid kontrollstationen upprätthållas intill
dess jordbrukarna själva ordnat erforderligt antal dylika stationer. Sedan
styrelsen för Sydöstra Sveriges svinstamkontrollstation i öllsjö, Kristianstads
län, hos lantbruksstyrelsen anmält, att stationen kunde ställas till
svinstamkontrollens förfogande senast den 1 augusti 1953, uppsade lantbruksstyrelsen
den 5 maj samma år det med bolaget tecknade kontraktet
rörande nyttjanderätten till kontrollstationen i Åstorp. Därvid utgick lantbruksstyrelsen
från att verksamheten därstädes skulle kunna upprätthållas
intill kontraktstidens utgång två år efter uppsägningen. Jordbrukarna visade
emellertid större intresse för inrättandet av egna kontrollstationer än
som vid nämnda tidpunkt kunde förutses. Den 1 januari 1954 ställde sålunda
styrelsen för Västra Sveriges svinstamkontrollstation en i Eskilsryd,
Brärnhult, Älvsborgs län, inrättad kontrollstation till svinstamkontrollens
förfogande. Till följd härav blev det efter nämnda tidpunkt icke längre möjligt
för lantbruksstyrelsen att anvisa nya kontrollgrupper till kontrollstationen
i Åstorp, varför verksamheten där efter hand måste avvecklas. Denna
avveckling slutfördes under maj månad 1954, d. v. s. ungefär ett år före
kontraktstidens utgång.
I sin skrivelse den 29 mars 1954 har bolaget gjort gällande, att bolaget
på grund av att verksamheten vid kontrollstationen i Åstorp avvecklats före
utgången av kontraktstiden förorsakats vissa förluster. Enligt kontraktet
har nämligen bolaget tillförsäkrats rätt att inlösa alla grisar, som ingår i
de till kontrollstationen i Åstorp hänvisade kontrollgrupperna, mot en ersättning
motsvarande högst 80 procent av Sveriges lantbruksförbunds medelnotering
för smågrisar under den månad, respektive kontrollgrupper inkommit
till stationen. Bolaget har under tiden den 1 juli 1952—30 juni
1953, då kontrollstationen var normalt belagd, inköpt grisar för ett nettobelopp
av omkring 20 000 kronor. På bruttobeloppet räknat medförde detta
en rabatt av 5 037 kronor. Enär rabatten bortfaller då verksamheten upphör,
skulle en årsförlust uppstå för bolaget med motsvarande belopp.
Lantbruksstyrelsen finner det för sin del skäligt, att bolaget gottgöres den
förlust, som det åsamkas genom bortfallet av sagda förmån under den del
av kontraktstiden, som infaller under tiden den 1 juli 1954—30 juni 1955.
Lantbruksstyrelsen upplyser, att under den senaste femårsperioden till svinstamkontrollstationen
i Åstorp årligen inkommit i medeltal 380 grisar med
ett sammanlagt värde enligt den i kontraktet angivna noteringen av omkring
26 000 kronor. Med hänsyn härtill tillstyrkes, att ersättning utgår till bolaget
med det begärda beloppet.
Riksräkenskapsverket har intet att erinra mot att bolaget för ifrågavarande
ändamål får ersättning av statsmedel med ett belopp av 5 037 kronor.
Då ett obetecknat anslag icke kan disponeras efter riksstatsårets utgång, kan
21
Kungl. Maj. ts proposition nr 2
emellertid angivna belopp icke på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit anvisas
att utgå från det för budgetåret 1953/54 beviljade obetecknade anslaget till
diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Därest motsvarande anslag
för nu löpande budgetår icke lämnar tillgång för beloppets gäldande,
torde anslag för ändamålet få utverkas av riksdagen.
Statskontoret uttalar, såvitt nu är i fråga, att det icke funnit anledning
till erinran mot lantbruksstyrelsens förslag rörande ersättning åt bolaget.
Ämbetsverket framhåller dock, att den behållning, som den 30 juni 1954
ännu kvarstod å 1953/54 års anslag till diverse åtgärder på husdjursavelns
område m. m., överförts till budgetutjämningsfonden. Ett ianspråktagande
av överskottet på nämnda anslag kan därför, såsom också riksräkenskapsverket
framhållit, icke komma i fråga. För att bestrida kostnaden för fullgörande
av den i samband med nedläggandet av Åstorpsstationen uppkomna
betalningsförpliktelsen bör enligt statskontorets mening icke disponeras
andra medel än de, som anvisats under innevarande budgetårs anslag till
diverse åtgärder på husdjursavelns område, under vilket medel beräknats
för stationens upprätthållande.
Departementschefen. Av det anförda framgår, att lantbruksstyrelsen ansett
verksamheten vid svinstamkontrollstationen i Åstorp böra nedläggas
före utgången av den enligt avtal mellan styrelsen och ifrågavarande bolag
överenskomna kontraktstiden. På grund härav har bolaget gått miste om
bl. a. förmånen att till ett reducerat pris få inlösa grisar, som ingått i de
till kontrollstationen hänvisade kontrollgrupperna. Enligt min mening är
det därigenom uppkomna inkomstbortfallet av sådan beskaffenhet, att bolaget
bör få ersättning av statsmedel med ett mot detsamma svarande belopp.
Mot beräkningen av ersättningens storlek — 5 037 kronor — har jag
icke något att erinra. Enligt vad jag under hand inhämtat finnes icke under
innevarande budgetårs anslag medel tillgängliga för att täcka ifrågavarande
kostnad. Vid sådant förhållande förordar jag, att för ändamålet skall å tillläggsstat
för innevarande budgetår anvisas ett anslag av 5 100 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett anslag av 5 100 kronor.
C. Lanthushållning i allmänhet
[5] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Å riksstaten för budgetåret 1954/55 är under förevarande anslagsrubrik
uppfört ett anslag av 915 500 kronor.
Sveriges utsädesförening (skr. 16/3 1954) hemställer, att ett belopp av
22 775 kronor skall anvisas å tilläggsstat för alt täcka kostnader för ökade
timlöner åt föreningens arbetare på grund av ett den 9 mars 1954 träffat nytt
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
kollektivavtal avseende tiden den 1 januari—31 december 1954. Av beloppet
utgör 7 171 kronor kostnadsökningar under tiden den 1 januari—30 juni
1954 och 15 604 kronor dylika ökningar under tiden den 1 juli 1954—30
juni 1955.
Föreningen framhåller, att den vid uppgörandet i juli 1952 och 1953
av de budgetförslag, som låg till grund för dess anslagsäskanden för budgetåren
1953/54 och 1954/55, räknade med oförändrade löner under anslagsperioderna
i fråga åt föreningens timavlönade arbetare. Enligt kollektivavtalet
i mars 1954 höjdes emellertid timlönerna med i medeltal 11,6 öre.
Vid beräkningen av de därigenom ökade kostnaderna har hänsyn ej tagits
till utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra medel
än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns verksamhet, som
gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets saluförda produkter, den del
av de kemiska och cereala laboratoriernas verksamhet, som rör analyser åt
främmande uppdragsgivare, samt den förädlingsverksamhet med nya kulturväxter,
som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller ingår utgiftsökningen
på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet, för vars verksamhet
särskilt statsanslag utgår, samt lönekostnaderna för personal, som sysselsättes
med egentligt jordbruksarbete eller med arbete, bekostat genom särskilda
anslag.
Slutligen anför föreningen, att den kostnadsram, som beräknats för budgetåren
1953/54 och 1954/55, icke lämnar rum för ökade utgifter till lönehöjningar.
Föreningen vågar icke heller förutsätta, att dess inkomster utöver
statsbidraget kommer att överstiga vad som beräknats i statförslaget.
Inkomsterna från nyssnämnda verksamhet vid de kemiska och cereala
laboratorierna beräknas tvärtom komma att ej oväsentligt minska. Även
tilläggsavgiften från Svenska utsädesaktiebolaget beräknas nedgå betydligt
på grund av minskad försäljning av utsädesvaror. Även om alla möjligheter
till rationalisering av verksamheten tillvaratages, ser sig föreningen
därför nödsakad att begära ytterligare medel å tilläggsstat för att täcka utgiftsökningen
för lönehöjningar.
Departementschefen. De i det föregående angivna kostnadsökningarna å
sammanlagt 22 775 kronor har, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,
föranletts av att nytt kollektivavtal träffats för Sveriges utsädesförenings
timavlönade arbetare. Av beloppet avser 7 171 kronor kostnadsökningar
under sista hälften av budgetåret 1953/54 och 15 604 kronor sådana ökningar
under budgetåret 1954/55. Då föreningen bör få dessa merkostnader
täckta, förordar jag, att statsbidraget till föreningen skall höjas med motsvarande
belopp, i runt tal 22 800 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till
Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 22 800 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
23
I. Fiskeriväsendet
[6] 10. Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. Under denna anslagsrubrik
anvisades för budgetåret 1953/54 ett reservationsanslag av 57 000
kronor. Genom beslut den 5 juni 1953 medgav Kungl. Maj:t (försvarsdepartementet),
att en minsvepare ur Karlskronaavdelningen finge samma år
tagas i anspråk för att, enligt i kommandoväg meddelade närmare bestämmelser,
utgå på en expedition till isländska farvatten, med uppgift tillika
att vara bevakningsfartyg för svenskt fiske därstädes. Tillika förklarade
Kungl. Maj :t, att särskilda kostnader för expeditionen, såsom kostnader
för drivmedel (utom till ankars), av bevakningsuppdraget föranledda kostnader
för speciell inredning och utrustning m. m. samt kostnader för av
samma uppdrag föranledda skador och förslitning av materielen utöver den
normala m. m., skulle bestridas ur förenämnda anslag samt att kostnaderna
i övrigt för expeditionen skulle bestridas ur marinens anslag.
Fiskeristgrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 14/6 1954) hemställer, ati
ytterligare ett belopp av 13 216 kronor skall ställas till förfogande för det
med anslaget avsedda ändamålet. Styrelsen anför, att marinförvaltningen
i skrivelse den 3 april 1954 meddelat, att de av ämbetsverket förskotterade
kostnaderna för den för nyssnämnda expedition anlitade minsveparen Holrnön
uppgått till 69 615 kronor 86 öre, varav 35 949 kronor 32 öre för utrustning
och reparation samt 33 666 kronor 54 öre för drivmedel (utom till
ankars). Till styrelsens förfogande för bestridande av de utav marinförvaltningen
förskjutna kostnaderna har stått 56 400 kronor av det för budgetåret
1953/54 anvisade reservationsanslaget. Detta belopp har tillgodoförts
marinförvaltningen. För gäldande av kostnaderna erfordras således
ytterligare ett belopp av (69 615:86 — 56 400 =) 13 215 kronor 86 öre.
Föredraganden. Såsom framgår av den föregående redogörelsen uppgick
de kostnader för 1953 års expedition, vilka skulle bestridas ur det för budgetåret
1953/54 anvisade reservationsanslaget å 57 000 kronor till bevakningsfartyg
vid Island, till -— avrundat — 69 616 kronor. För att täcka dessa
kostnader har av nyssnämnda anslag ställts till förfogande ett belopp
av 56 400 kronor. För ändamålet bör sålunda i enlighet med fiskcristyrelsens
förslag anvisas ytterligare (69 616 — 56 400 =) i runt tal 13 300 kronor.
Detta belopp synes böra upptagas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 13 300 kronor.
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 2
J. Skogsväsendet
[7] Skogsstyrelsen: Avlöningar. Genom beslut den 9 april 1954 fastställde
Kungl. Maj :t, med tillämpning tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55,
avlöningsstat för skogsstyrelsen, upptagande bl. a. en anslagspost till arvoden,
bestämda av Kungl. Maj:t, å 6 000 kronor. Kungl. Maj:t föreskrev
tillika, att nämnda anslagspost skulle disponeras till arvoden å 1 500 kronor
till fyra särskilda styrelseledamöter. Den 21 maj 1954 ställde Kungl.
Maj :t det av riksdagen för budgetåret 1954/55 anvisade reservationsanslaget
till Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. till skogsstyrelsens
förfogande. Kungl. Maj :t förordnade därvid — med ändring av
vad tidigare härutinnan stadgats — att skogsstyrelsen från och med den
1 juli 1954 skulle utgöras av en överdirektör och chef samt fem ledamöter.
På därom av skogsstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1954 gjord framställning
bemyndigade Kungl. Maj :t genom beslut den 24 september samma
år styrelsen att under innevarande budgetår taga i anspråk ifrågavarande
arvodespost iör utbetalande av arvoden å 1 500 kronor till en var av styrelsens
fem ledamöter.
På grund av utökningen från och med den 1 juli 1954 av antalet ledamöter
i skogsstyrelsen från fyra till fem torde den i styrelsens avlöningsstat
för innevarande budgetår upptagna posten till arvoden, bestämda av
Kungl. Maj :t, böra tillföras ett belopp motsvarande arvodet till ytterligare
en ledamot eller 1 500 kronor. Medelsanvisningen synes lämpligen böra ske
i den formen, att medgivande lämnas att överskrida arvodesposten med
nämnda belopp.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att medgiva,
att den i avlöningsstaten för skogsstyrelsen upptagna anslagsposten
till arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, må för
budgetåret 1954/55 överskridas med 1 500 kronor. 8
[8] 12 a. Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. Å riksstaten för
budgetåret 1953/54 anvisades under förevarande anslagsrubrik ett reservationsanslag
av 131 000 kronor. Av detta belopp avsågs 31 000 kronor till reparation
av rektorsbostaden och andre lärarens bostad, 65 000 kronor till
omläggning av värmecentralen samt 30 000 kronor till iståndsättande av
herrgårdsbyggnadens bottenvåning och upprustning av stallflyglarna. Vidare
anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår 48 800 kronor
till vissa merkostnader i samband med ifrågavarande byggnadsarbeten.
Således uppräknades det för reparation av rektors- och lärarbostäderna avsedda
beloppet med 32 000 kronor till 63 000 kronor samt det för ombyggnad
av herrgårdens bottenvåning och upprustning av stallflyglarna avsedda
beloppet med 16 800 kronor till 46 800 kronor.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
Styrelsen för statens skogsmästarskola (skr. 11/11 1954) hemställer, att
å tilläggsstat för innevarande budgetår skall anvisas ytterligare ett belopp
av 35 200 kronor till vissa av de i det föregående angivna byggnadsföretagen.
Styrelsen framhåller att byggnadernas höga ålder — de har i huvudsak
uppförts under åren 1770 till 1780 — varit en i hög grad bidragande orsak
till svårigheten att göra en fullt tillförlitlig uppskattning av ombyggnadsoch
reparationskostnaderna. Byggnadsarbetena har emellertid nu fortskridit
så långt, att det blivit möjligt att närmare överblicka dessa. Sålunda uppskattas
numera kostnaderna för reparation av rektors- och lärarbostäderna
till 80 800 kronor, vilket belopp med 17 800 kronor överstiger de för detta
ändamål anvisade medlen. Till omläggning av värmecentralen erfordras
80 700 kronor eller 15 700 kronor mer än som ursprungligen upptagits för
ändamålet. Iståndsättandet av herrgårdsbyggnaden och östra stallflygeln beräknas
draga en kostnad av sammanlagt 46 000 kronor. För dessa arbeten
har tidigare beräknats 46 800 kronor. Slutligen upptages en post å 2 500
kronor till oförutsedda utgifter för ej avslutade arbeten. Merkostnaderna för
de byggnadsarbeten, vartill medel anvisats för budgetåret 1953/54, uppgår
således" till (17 800 + 15 700 — 800 + 2 500 =) 35 200 kronor.
Statskontoret anför, att vissa i framställningen avsedda kostnader, t. ex.
för installation av varmvattenberedare m. m. i värmecentralen, synes avse
sådana ändamål, som borde ha medtagits i den ursprungliga ombyggnadsplanen.
Då emellertid samtliga anläggningsarbeten, för vilka medel nu begäres,
redan slutförts, torde det vara erforderligt, att anslag för täckande
av de uppkomna merkostnaderna äskas av riksdagen. Innan återstående arbeten
vid skolan — närmast avseende vindsvåningen i östra flygeln —
igångsättes, torde enligt ämbetsverket noggranna kostnadsberäkningar böra
utföras och anslagsfrågan underställas riksdagen.
Departementschefen. Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen
har ifrågavarande byggnadsarbeten visat sig draga en merkostnad
av 35 200. Med hänsyn till att dessa arbeten till huvudsaklig del redan
slutförts, tillstyrker jag, att medel för ändamålet skall anvisas redan å tillläggsstat
för innevarande budgetår. Mot kostnadsberäkningen har jag icke
något att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 35 200 kronor.
L. Rikets allmänna kartverk
[9] 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisades under förevarande anslagsrubrik
ett reservationsanslag av 220 000 kronor. Anslaget avsågs för reparation
m. m. av det kartverket tillhöriga flygplanet SE — KAG, som våren
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
1952 störtade i Södra Björköfjärden i Stockholms län. Beträffande beräkningen
av de utav haveriet föranledda kostnaderna torde få hänvisas till
prop. 1953: 2, bil. 8, sid. 38 och 39.
Rikets allmänna kartverk (skr. 4/9 1954) hemställer, att å tilläggsstat
för innevarande budgetår skall anvisas 64 000 kronor till vissa merkostnader,
som uppstått i samband med reparationen av ifrågavarande flygplan.
Kart\erket anför, att reparationen av flygplanet tagit längre tid än beräknat
och kunnat slutföras först i början av år 1954. Orsaken härtill har
bl. a. varit svårigheten att erhålla reservdelar från Frankrike samt arbetsbelastningen
vid centrala flygverkstaden i Västerås. Härigenom har kostnaderna
för hyra av annat flygplan blivit högre än kartverket ursprungligen
räknat med. Reparationskostnaderna har ej heller kunnat hållas inom den
preliminärt beräknade ramen. Kostnaderna för bärgning och reparation samt
för hyra av flygplanet har således uppgått till i runt tal 264 000 kronor. På
grund av den stora efterfrågan på flygbilder har kartverket även under
sommaren 1954 hyrt ett annat flygplan. För den översyn av motorerna till
detta plan, vilken det åligger kartverket att utföra, upptogs i de ursprungliga
kostnadskalkylerna ett belopp av 20 000 kronor. Dessa kostnader, vilka
alltjämt uppskattas till sistnämnda belopp, har ännu icke debiterats ämbetsverket.
De totala kostnaderna i samband med haveriet uppskattas således till omkring
(264 000 + 20 000 =) 284 000 kronor eller till 64 000 kronor mer än
det för ändamålet å tilläggsstat anvisade anslaget. Ifrågavarande kostnader
har, med undantag av det ännu ej debiterade beloppet å 20 000 kronor för
motoröversynen, av kartverket förskotterats från det för innevarande budgetår
till Kartarbeten m. m. anvisade reservationsanslaget å 1 145 000 kronor.
För att kartverkets arbeten under budgetåret 1954/55 skall kunna fullföljas
i avsedd omfattning är det nödvändigt, att detta anslag tillföres ett
belopp, motsvarande nyss angivna merkostnader å 64 000 kronor.
Föredraganden. Av i kartverkets framställning närmare angivna orsaker
har kostnaderna i samband med reparationen av ifrågavarande flygplan
blivit avsevärt högre än beräknat. Dessa merkostnader, 64 000 kronor, har
till större delen av kartverket förskotterats från det för innevarande budgetår
till kartarbeten m. m. anvisade reservationsanslaget. För att icke den
med detta anslag avsedda verksamheten skall behöva inskränkas, synes det
erforderligt alt tillföra anslaget ett mot merkostnaderna svarande belopp.
Då jag icke bar något att erinra mot den av kartverket gjorda kostnadsberäkningen,
tillstyrker jag således, att å tilläggsstat för innevarande budgetår
skall anvisas ett anslag av 64 000 kronor såsom täckning för ifrågavarande
kostnader.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 64 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
27
N. Diverse
[10] 16. Kommittér och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande
av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av anslag
till förevarande ändamål (IX ht p. 233) hemställer jag, att Kungl. Maj .t
måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Grass
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
29
Bilaga 5
Egentliga statsutgifter
Tionde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt
anför därvid följande.
H. Diverse
[1] 14. Kostnader för företagsräkning
År 1950 fattade riksdagen beslut om anordnande av en företagsräkning,
för vilken kostnaderna preliminärt uppskattades till 1,8 miljon kronor. Etter
vissa förberedelsearbeten beräknade kommerskollegium kostnaderna till
2,5 miljoner kronor. Vid anmälan av ärendet i proposition nr 97/1951 anförde
emellertid departementschefen, att arbetet borde läggas upp så att den
från början angivna kostnadsramen, 1,8 miljon kronor, ej väsentligt överskreds;
härvid inräknades ej de löneförhöjningar, vilka tillkom som en
ofrånkomlig fördyrande faktor. Riksdagen, som biföll propositionen, underströk
(SU nr 105, r. skr. nr 190), att största sparsamhet måste iakttagas vid
arbetets utförande.
Till kostnader för företagsräkning har medel anvisats för budgetåren
1950/51—1953/54 i form av reservationsanslag under tionde huvudtiteln;
härjämte har 30 000 kronor utgått från anslag under tolfte huvudtiteln i
anledning av de från och med den 1 januari 1952 genomförda löneförhöjningarna.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
För 1950/51 anvisades 173 200 kronor, varav 9 000 kronor avsåg löneförhöjningar.
För 1951/52 anvisades 860 000 kronor, varav viss del avsåg löneförhöjningar;
och för 1952/53 600 000 kronor, vari förutom löneförhöjningar
ingick ett belopp å 16 000 kronor för icke förutsedda utgifter. För 1953/54
anvisades 569 000 kronor. Vid anmälan av detta anslag anförde departementschefen
(X ht 1953 s. 180), att totalkostnaderna för företagsräkningen
därmed skulle uppgå till 2 232 200 kronor och sålunda överstiga den ursprungliga
kostnadsramen å 1,8 miljon kronor. Då emellertid en närmare
genomgång givit vid handen att överskridandet helt betingats av inträdda
pris- och löneförhöjningar, godtogs medelsberäkningen. Riksdagen gjorde
ingen erinran (SU nr 10, p. 96; r. skr. nr 10).
Ursprungligen beräknades företagsräkningen vara slutförd med utgången
av budgetåret 1953/54. På framställning av kommerskollegium medgav
Kungl. Maj :t den 30 juni 1954, att arbetet fick slutföras under tiden 1/7—
30/11 1954 med anlitande av 184 000 kronor av befintlig reservation å anslaget.
Kommerskollegium (skr. 1/11 1954) hemställer, att för budgetåret 1954/55
anvisas ett reservationsanslag av 194 800 kronor till Kostnader för företagsräkning.
Till stöd för sin hemställan anför kollegium i huvudsak följande.
När kollegium beräknade att företagsräkningen skulle kunna slutföras
med utgången av november 1954 återstod ännu större delen av jämförelsen
mellan primärmaterialet för företagsräkningen och kollegiets årliga industristatistik.
Först sedan detta arbete nu avslutats har det blivit möjligt att upprätta
definitiva kalkyler beträffande tidsåtgång och kostnader för de olika
återstående arbetsmomenten. Kollegium beräknar nu, att företagsräkningen
icke kan slutföras förrän vid utgången av innevarande budgetår. Vid denna
tidpunkt väntas emellertid berättelsen om företagsräkningen föreligga i slutligt
korrektur. För närmare kännedom om arbetsplanen torde få hänvisas till
handlingarna i ärendet.
Den totala kostnaden för budgetåret 1954/55 beräknar kollegium till sammanlagt
381 000 kronor med följande fördelning. 1 2 3 4 5
1. Personal...................................... 202 000
2. Städning, lyse m. m........................... 5 000
3. Skrivmaterialier m. m.......................... 14 000
4. Maskinbearbetning ............................ 114 000
5. Tryckning .................................... 46 000
Summa kronor 381 000
Då reservationen å tidigare anvisade anslag den 1 juli 1954 uppgick till
ca 186 200 kronor, varav 184 000 kronor redan ställts till kollegiets disposition,
skulle till täckande av kostnaderna erfordras ytterligare 194 800 kronor.
Härmed skulle de totala kostnaderna för företagsräkningen uppgå till
2 397 000 kronor, frånsett det över tolfte huvudtiteln särskilt anvisade belop
-
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
pet å 30 000 kronor till löneförhöjningar. Enligt en av kollegium verkställd
utredning utgör emellertid ca 644 400 kronor av förenämnda belopp kostnader
för löne- och prisförhöjningar jämte vissa oförutsedda utgifter. Omräknat
till löne- och prisnivån 1949—1950 skulle de sammanlagda kostnaderna
för företagsräkningen uppgå till omkring 1 752 600 kronor, sålunda
ca 47 400 kronor mindre än den ursprungligen fastställda kostnadsramen å
1,8 miljon kronor.
Departementschefen
Den omständigheten att företagsräkningen ej hunnit slutföras inom beräknad
tid är, enligt vad kommerskollegium framhållit, främst orsakad av att
bearbetningen av primärmaterialet visat sig mera tidskrävande än som från
början kunnat förutses. Den försening med företagsräkningens färdigställande
som inträtt är i och för sig beklaglig, och jag förutsätter att kommerskollegium
tillgriper erforderliga åtgärder för att räkningsresultatet skall
kunna publiceras snarast möjligt.
Hittills har till kostnader för företagsräkningen anvisats sammanlagt
2 232 200 kronor. Kommerskollegium har nu begärt att ytterligare 194 800
kronor anvisas för ändamålet, varigenom totalkostnaden skulle komma att
uppgå till 2 427 200 kronor. Detta innebär att utöver den ursprungligen angivna
kostnadsramen av 1,8 miljon kronor skulle åtgå ett belopp av 627 200
kronor. Denna merkostnad synes ha betingats väsentligen av inträdda prisoch
löneförhöjningar samt i någon mån av icke tidigare förutsedda utgifter.
Kostnaderna för företagsräkningen synes i realiteten sålunda ha hållits vid
den nivå, som från början förutsatts. Med hänsyn härtill har jag ej någon
erinran mot det nu begärda tilläggsanslaget utan förordar att på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisas ett reservationsanslag av
194 800 kronor till Kostnader för företagsräkning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för företagsräkning å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 194 800 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gunnel Ljungar
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
33
Bilaga 6
Egentliga statsutgifter
Elfte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför
därvid följande.
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
[1] Statens rättsläkarstation i Stockholm: Inredning och utrustning. Under
denna rubrik anvisade riksdagen å riksstaten för budgetåret 1948/49 ett
reservationsanslag av 374 000 kronor. 1953 års riksdag (skr. nr 162) medgav,
att anslaget finge disponeras jämväl under budgetåret 1953/54. Vid utgången
av sistnämnda budgetår innestod å anslaget ett belopp av 119 691
kronor 63 öre.
I skrivelse den 19 oktober 1954 bar medicinalstyrelsen anfört, att vissa
leveranser för rättsläkarstationens inredning och utrustning av olika anledningar
fördröjts och att utgifterna för anskaffningarna icke helt kunnat
bestridas under budgetåret 1953/54. Sammanlagda beloppet för sådana leveranser,
som icke kunnat likvideras före den 1 juli 1954, uppginge till
40 863 kronor 93 öre. Anslaget borde därför få disponeras jämväl under
budgetåret 1954/55.
Departementschefen. I anledning av medicinalstyrelsens förslag tillstyrker
jag, alt av anslaget må under budgetåret 1954/55 disponeras ett belopp av
40 863 kronor 93 öre. Enligt vad jag under hand inhämtat har riksräken
il
Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 2
34
Iiungl. Maj.ts proposition nr 2
skapsverket ingen erinran mot ett dylikt förfarande. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att av återstående medel av det på riksstaten
för budgetåret 1948/49 uppförda reservationsanslaget till
Statens rättsläkarstation i Stockholm: Inredning och utrustning
må under budgetåret 1954/55 disponeras ett belopp av
40 863 kronor 93 öre.
[2] 37 a. Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Merkostnader för uppförande
av ett personalbostadshus. Till uppförande av ett personalbostadshus
på Salbohed har 1952 års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisat ett reservationsanslag av 25 100 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1954 har byggnadsstyrelsen anfört:
Genom beslut den 9 maj 1952 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra ifrågavarande porsonalbostadshus samt ställde det anvisade
anslaget till styrelsens förfogande. Samtidigt föreskrev Kungl. Maj :t, att vid
utgången av budgetåret 1951/52 förefintliga behållningar å reservationsanslagen
till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Ombyggnad av rättarbostad
m. m. samt Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Renoveringsarbeten
m. m. skulle tillföras det nya anslaget. Behållningarna uppgick till
resp. cirka 25 900 kronor och 4 000 kronor. Tillgängliga medel för uppförande
av personalbostadshuset utgjorde alltså (25 100 + 25 900 + 4 000)
55 000 kronor. Sistnämnda summa motsvarar den för ändamålet beräknade
kostnaden enligt prisläget sommaren 1950.
Uppförandet av bostadshuset kunde med hänsyn till det under sommaren
1953 rådande förbudet att utlägga nya entreprenader icke påbörjas förrän
i början av september månad. Arbetet är numera i huvudsak avslutat. Den
sedan sommaren 1950 inträffade allmänna byggnadskostnadsstegringen uppgår
till 35 procent eller i runt tal 19 000 kronor. Med hänsyn till tiden för
arbetets färdigställande bör medel till merkostnadernas bestridande anvisas
å tilläggsstat för budgetåret 1954/55.
Departementschefen. Under den tid, som förflutit efter det ifrågavarande
personalbostadshus kostnadsberäknades, har inträffat väsentliga stegringar
av byggnadskostnaderna. I den mån kostnadsökningen för detta byggnadsföretag
icke kan inrymmas inom ramen för redan anvisat belopp, bör ytterligare
medel ställas till förfogande.
Med hänsyn härtill och då byggnadsstyrelsens beräkning icke givit mig
anledning till erinran föreslår jag, att ett särskilt reservationsanslag, benämnt
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Merkostnader för uppförande
av ett personalbostadshus å 19 000 kronor uppföres å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1954/55.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måte föreslå riksdagen
att till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Merkostnader
för uppförande av ett personalbostadshus å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 19 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
35
[3] Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. Under den i centrala sjukvårdsberedningens
avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal har för innevarande budgetår beräknats 11 500
kronor för vissa standardiserings- och granskningsuppgifter.
Centrala sjukvårdsberedningen (skr. 2/10 1954) har hemställt om anvisande
å tilläggsstat för budgetåret 1954/55 av ytterligare 8 500 kronor för
nyssnämnda ändamål. Beredningen anför i huvudsak följande.
Arbetet med utrustningsgranskningen har ökat år från år i takt med bl. a.
utbyggnaden av sjukhusväsendet. För budgetåren 1952/53 och 1953/54 avsåg
granskningarna utrustningar till ett värde av cirka 3,5 resp. 3,2 miljoner
kronor, och de resulterade i att nedskärningar kunde föreslås av
äskade belopp med cirka 250 000 resp. 410 000 kronor. För innevarande budgetår
torde beredningen icke utan personalökning kunna behandla för
granskning och yttrande överlämnade utrustningsärenden. Redan under
budgetårets första tre månader har till beredningen överlämnats granskningsuppdrag
till ett utrustningsvärde av cirka 7 miljoner kronor. För att
kunna handlägga dessa ärenden har anställts bl. a. en tillfällig befattningshavare
med arvode enligt 23 löneklassen. Det för utrustningsgranskning tillgängliga
beloppet, från vilket ersättningar även utbetalas till vissa prissakkunniga,
måste till följd härav höjas för innevarande budgetår.
Statskontoret har i utlåtande över framställningen förklarat sig ej ha något
att erinra mot bifall till densamma.
Departementschefen. I årets statsverksproposition (XI, p. 136) har jag
föreslagit en höjning av det för ifrågavarande standardiserings- och granskningsuppgifter
avsedda beloppet för budgetåret 1955/56 med 6 000 kronor.
Jag anser mig böra tillstyrka en motsvarande höjning av det för innevarande
budgetår anvisade beloppet. På grund härav bör beredningens anslagspost
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal få överskridas med 6 000
kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för centrala sjukvårdsberedningen
upptagna anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1954/
55 överskridas med högst 6 000 kronor.
C. Alkoholistvård in. m.
[4] 3 a. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Inventarier till samlingslokal. I skrivelse den 24 september 1954 har
stgrelsen för statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes hemställt om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1954/55 av 271 000 kronor för inventarieanskaffning samt vissa
byggnadsarbeten. Styrelsen anför:
För budgetåret 1953/54 (prop. nr 172/53) anvisades 390 000 kronor för
anordnande av en ny samlingslokal vid anstalten. Byggnaden torde kunna
tagas i bruk i början av 1955. Enligt vad som inhämtas från byggnads
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
styrelsen har vid kostnadsberäkningen av byggnaden icke medtagits utgifterna
för erforderliga inventarier. Kostnaden för dessa har i samråd med
byggnadsstyrelsen beräknats till 25 000 kronor, varav 12 000 kronor till
möbler, 1 200 kronor till gardiner, 3 000 kronor till elektrisk armatur och
8 800 kronor till scenanordningar. Ur vårdsynpunkt är det synnerligen angeläget,
att den nya byggnaden snarast möjligt kommer till användning.
Den allmänna byggnadsplanen för anstalten, som f. n. utarbetas av byggnadsstyrelsen,
berör icke byggnadsbehovet för anstaltens jordbruk. Emellertid
har byggnadernas ålder och den fortgående mekaniseringen i allt högre
grad aktualiserat kravet på tidsenliga lokaler även för jordbrukets del.
Yrkesinspektionen har nyligen påyrkat ombyggnad av befintlig verkstadsbyggnad
(smedja, reparationshall, snickeri m. m.) ävensom påtalat avsaknaden
av erforderliga personallokaler i djurstallarna. Behov föreligger vidare
av nybyggnader för traktorgarage med tillhörande verkstad, spannmålstork
och svinstall. Kostnaden har beräknats för om- och tillbyggnad av verkstadsbyggnaden
till 135 000 kronor, för anordnande av personallokaler för
djurskötarna till 53 000 kronor samt för uppförande av ny garagebyggnad till
58 000 kronor. Dessa arbeten bör utföras med det snaraste.
Centrala sjukvårdsberedningen har i utlåtande över framställningen gjort
vissa erinringar mot den föreslagna inventarieanskaffningen samt framhållit,
att ett belopp av högst 17 000 kronor borde vara tillräckligt för anskaffning
av erforderlig utrustningsmateriel.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att styrelsen beträffande jordbrukets byggnader
i sin byggnadsplan för anstalten räknat med att åtgärder skall genomföras
i den mån så med hänsyn till jordbrukets räntabilitet kan visa sig
lämpligt. En förbättring av verkstadslokalerna bör snarast genomföras. För
en betydligt enklare tillbyggnad av verkstaden än enligt anstaltens förslag
erfordras cirka 150 000 kronor. Även förslagen till de övriga byggnadsobjekten
bör göras enklare för att kunna genomföras för angivna kostnader.
Departementschefen. I likhet med anstaltsstyrelsen finner jag önskvärt,
att den nyuppförda samlingslokalen snarast kan förses med erforderlig inventarieutrustning,
så att byggnaden härefter utan dröjsmål kan tagas i bruk.
Jag anser mig härvid böra godtaga centrala sjukvårdsberedningens beräkning
av medelsbehovet för ändamålet. Det erforderliga beloppet, 17 000 kronor,
synes böra anvisas under ett särskilt anslag på tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.
Vad härefter angår de av anstaltsstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena
för anstaltens jordbruk anser jag, att jordbruksdriftens byggnadsbehov bör
komma under bedömande i samband med ställningstagandet till den plan för
byggnadsarbeten vid Svartsjöanstalten, som nyligen framlagts av byggnadsstyrelsen
och vilken f. n. är föremål för remissbehandling. Jag kan därför
icke nu förorda medelsanvisning för ifrågavarande byggnadsåtgärder.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes: Inventarier till samlingslokal å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 17 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
37
[5] Ersättning för driftförluster vid erkända alkoholistanstalten Kalbo.
I skrivelse den 21 juni 1954 har styrelsen för alkoholistanstalten Kalbo anhållit
om statsbidrag till täckande av uppkomna driftunderskott vid anstalten
för budgetåren 1952/53 och 1953/54 med tillhopa 33 145 kronor 21 öre samt
ett beräknat underskott för budgetåret 1954/55 med 29 854 kronor 79 öre.
Styrelsen anför.
Anstaltens räkenskaper för år 1952 utvisar ett underskott av 19 528 kronor
55 öre. I väsentliga delar har de verkliga inkomsterna nämnda år understigit
de i driftstaten beräknade, samtidigt som utgifterna av mellankommande
omständigheter överstigit de i staten upptagna. Bidragande orsaker
härtill är dels den omständigheten, att driftbidragen beräknats från det
anstalten öppnades den 9 maj 1952, under det att anstalten fått vidkännas
kostnader för bl. a. personalens löner från den 14 mars samma år, dels ock
det mindre antalet vårddagar, innan anstalten blivit fullbelagd.
Vid uppgörandet av 1953/54 års statförslag hade anstalten varit i verksamhet
alltför kort tid för att kunna framlägga en hållbar driftkostnadsberäkning.
Bokslutet för år 1953 utvisar ett underskott av 13 616 kronor 66 öre.
Oförutsedda kostnader för fastighetens och inventariernas underhåll, ett stegrat
lönekonto m. m. har bidragit till underskottets uppkomst.
För budgetåret 1954/55 belastas utgiftsstaten med bl. a. fortlöpande avgifter
till statens pensionsanstalt, vilka utgifter ej torde kunna täckas trots
maximalt garanti- och beläggningsbidrag.
Socialstyrelsen anför i utlåtande över framställningen, att det ogynnsamma
driftutfallet för år 1952 nödvändiggjort för anstalten att ordna tillfälliga
bankliån. Kostnaden härför har i sin tur bidragit till att höja anstaltens utgifter
och i motsvarande mån försämra driftresultatet. Bland utgifterna
under år 1954 har anstalten nödgats upptaga pensionsavgifter för personalen
för åren 1952, 1953 och 1954 med tillhopa 16 700 kronor. Styrelsen, som
icke har någon erinran mot anstaltens räkenskaper för åren 1952 och 1953
och beräkningarna för 1954, tillstyrker, att ersättning för driftförlusterna
tillerkännes anstalten med högst 63 000 kronor. Lämpligast vore, om ersättningen
kunde utgå redan under innevarande budgetår, exempelvis från förslagsanslaget
till Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
m. m.
Statskontoret tillstyrker, att anstalten erhåller ett särskilt bidrag av statsmedel
till täckande av driftförlusterna under åren 1952—1954 med högst
57 000 kronor, vilket skulle medge avlyftande av det tillfälliga banklån å
30 000 kronor, som anstalten upptagit för att balansera förlusterna för åren
1952 och 1953, samt täcka uppkommande underskott för år 1954 intill 27 000
kronor. Vid uppgörandet av staten för sistnämnda år synes ej ha räknats
med ett tilläggsbidrag å 4 884 kronor, som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10
september 1954 skulle tilldelas anstalten för merkostnader med anledning av
ändrad dyrortsgruppering. För ändamålet torde böra anvisas särskilt anslag
å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Departementschefen. Kalboanstalten har alltsedan tillkomsten år 1952
åsamkats betydande årliga driftunderskott, oaktat anstalten åtnjutit högsta
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
möjliga statsbidrag till driften. Vid anmälan av anslagen å driftbudgeten
för budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln har jag tidigare denna dag
föreslagit en höjning av driftbidragen till de erkända alkoholistanstalterna.
Därest förslaget bifalles, kommer driftbidrag fr. o. m. budgetåret 1955/56
att kunna utgå med så stora belopp, att större driftunderskott framdeles
torde kunna undvikas. Däremot synes de föreslagna maximibeloppen för Kalboanstaltens
del icke giva utrymme för ett täckande av de redan uppkomna
förlusterna. Med hänsyn härtill och då nämnda anstalts likviditet f. n. är
mycket hårt ansträngd, anser jag mig böra förorda, att anstalten nu i särskild
ordning tillerkännes ersättning av statsmedel för dessa förluster. Jag
föreslår, att ersättningen skall utgå med 33 145 kronor för förlusterna under
åren 1952 och 1953 ävensom med ett belopp, motsvarande det framdeles
styrkta, verkliga driftunderskottet för år 1954, dock högst 29 855 kronor.
Medlen synes böra få utbetalas till anstalten från det å riksstaten för innevarande
budgetår anvisade förslagsanslaget till Bidrag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters driftkostnader m. m.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
a) att erkända alkoholistanstalten Kalbo må för täckande
av driftförluster under åren 1952—1954 komma i åtnjutande
av statsbidrag med högst 63 000 kronor;
b) att ifrågavarande statsbidrag må bestridas från det för
budgetåret 1954/55 anvisade förslagsanslaget till Bidrag till
erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
m. m.
E. Polisväsendet
[6] Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar
Enligt en av riksräkenskapsverket företagen granskning av anslagsförbrukningen
hos statspolisen under budgetåret 1952/53 har framkommit, att
den under avlöningsanslaget till statspolisintendenten m. fl. upptagna anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal för nämnda budgetår
synes ha överskridits med 28 183 kronor 21 öre.
I skrivelse den 25 februari 1954 har statspolisintendenten — med förmälan,
att nämnda överskridande synes ha sin grund i att ifrågavarande anslagspost
under budgetåret blivit i en icke förutsedd omfattning belastad
med sådana utgifter, som avsåges i Kungl. Maj :ts cirkulär den 15 maj 1952
angående överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna -— hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte låta bero vid den i ärendet sålunda avgivna förklaringen.
Riksräkenskapsverket har i ett den 17 mars 1954 avgivet utlåtande förklarat
sig icke ha något att erinra mot att vid det gjorda överskridandet finge
bero men framhållit, att frågan härom torde underställas riksdagen, enär
överskridandet icke helt erfordrats av sådana anledningar, som avsåges i
det tidigare nämnda cirkuläret.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
Departementschefen. Under åberopande av vad riksräkenskapsverket anfört
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva att vid av statspolisintendenten gjort överskridande
av den under anslaget till Statspolisintendenten m. fl.:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 upptagna anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal må bero.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Torsten Jeppsson
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
41
Bilaga 7
Egentliga statsutgifter
Tolfte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindei.l, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under
civildepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför därvid följande.
F. Diverse
[1] 7. Täckning av beräknade kostnader för obekvämhetstillägg. På min
hemställan har Kungl. Maj :t den 10 december 1954 beslutat att till riksdagen
avlåta proposition angående ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid
m. m. Under åberopande av vad jag i nämnda sammanhang anfört
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av beräknade kostnader för obekvämhetstillägg
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Åke Skarin
.-.''.v , . .i
■
. .
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
43
Bilaga 8
Utgifter för statens kapitalfonder
A vskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari t955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om anslag
till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster a tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1954/55 och anför därvid följande.
[1] 3. Avskrivning å investeringar för ombyggnad till normalspår av linjerna
Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö.
Under åberopande av vad chefen för kommunikationsdepartementet tidigare
denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av förevarande
fråga (bil. 27, avsnitt 5) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Avskrivning å investeringar för ombyggnad till
normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda
och Bredåkra—Växjö å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
26 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bengt Resare
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
45
Bilaga 9
Kapitalinvesteringar
Försvarsdepartementet
Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler härefter
ett under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret 1954/55.
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond
[1] 6. Förråd för armén. Under hänvisning till vad jag förut denna dag anfört
i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 7) får jag hemställa att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Förråd för armén på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Magnus T. Möller
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
47
Bilaga 10
Kapitalinvesteringar
Socialdepartementet
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
socialdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför därvid följande.
V. Statens utlåningsfonder
[1] 2. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
under budgetåret 1954/55 må meddelas intill ett belopp av 550 000 000 kronor
(prop. 1954:1, bil. 26; statsutsk. uti. 1954:123; rskr. 1954:294). Vid
anmälan tidigare denna dag av frågan om ram för den preliminära långivningen
och anslag till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1955/
56 har jag redogjort för en förnyad beräkning av långivningen under innevarande
budgetår.
Enligt denna beräkning kan antagas att under budgetåret 1954/55 kommer
att igångsättas 57 000 å 58 000 lägenheter. På grundval härav uppskattas
den preliminära långivningen under budgetåret till 590 000 000 kronor,
varav 265 000 000 kronor för tertiärlån och 325 000 000 kronor för egnahemslån
och förbättringslån. För avveckling av föreliggande balans av ärenden
avseende lån till bostadshus har vidare beräknats, alt ramen bör utökas
med 160 000 000 kronor, varav 95 000 000 kronor avser tertiärlån och
65 000 000 kronor egnahemslån.
I anledning av vad sålunda har anförts föreslår jag, att under innevarande
48
Kungl. Maj. ts proposition nr 2
budgetår preliminära beslut om tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån
skall kunna meddelas med ytterligare högst 200 000 000 kronor. Preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, bör alltså
under budgetåret 1954/55 kunna meddelas intill ett belopp av
(550 000 000 + 200 000 000) 750 000 000 kronor.
Förut nämnda igångsättning av nya byggnadsföretag under budgetåret
1954/55 medför att medelsbehovet blir större än som ursprungligen beräknats,
sammanhängande med att beviljade egnahemslån i flertalet fall utbetalas
i förskott. Vid anmälan av frågan om anslag till lånefonden för bostadsbyggande
för nästa budgetår har jag uppskattat det ytterligare medelsbehov
under innevarande budgetår, som föranledes dels av den nämnda ökade
igångsättningen av lägenheter i en- och tvåfamilj shus, dels av en icke förutsedd
ökning av färdigställandet av lägenheter under 1953 och 1954, till
95 000 000 kronor. Angivna belopp bör anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) medgiva, att under budgetåret 1954/55 preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 750 000 000 kronor;
b)
till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 95 000 000 kronor.
VI. Fonden för låneunderstöd
[2] Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Riksdagen har medgivit,
att preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till tilläggslån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet, under budgetåret 1954/55 må meddelas
intill ett belopp av 167 000 000 kronor. Under nästföregående punkt
har jag förordat, att den av riksdagen för innevarande budgetår fastställda
ramen för preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
skall ökas från 550 000 000 kronor till 750 000 000 kronor.
Härvid har jag förutsatt, att avveckling av en balans av ärenden avseende
lan till flerfamiljshus bör ske intill ett belopp av 95 000 000 kronor i tertiärlån.
Häremot svarar ett belopp av 60 000 000 kronor i tilläggslån. Jag föreslår
därför, att preliminära beslut om tilläggslån under budgetåret 1954/55
skall kunna meddelas med ytterligare 60 000 000 kronor, d. v. s intill ett be
lopp av (167 000 000 + 60 000 000) 227 000 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att under budgetåret 1954/55 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från anslaget till tilläggslån till
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
viss bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett belopp
av 227 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alf Björnelid
4 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 2
Kungl. Maj. ts proposition nr 2
51
Bilaga 11
Kapitalinvesteringar
Kommunikationsdepartementet
Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott
den 4 januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55
samt anför därvid följande.
m. Statens allmänna fastighetsfond
[1] 15 a. Utökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge. Till utökade
lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge har riksdagen för budgetåret
1947/48 anvisat 640 000 kr.
I skrivelse den 31 augusti 1954 meddelar byggnadsstyrelsen, att det ritningsförslag,
som låg till grund för det av 1947 års riksdag anvisade anslaget,
i viss utsträckning omarbetats. De planerade två flyglarna har sålunda, enligt
ett den 15 juni 1953 upprättat ritningsförslag, ersatts med en tillbyggnad
på hovrättsbyggnadens norra sida. Arbetena är kostnadsberäknade till
1 000 000 kr. Skillnaden mellan detta belopp och det anvisade anslaget motsvarar
ungefär den sedan anslagsberäkningen inträffade allmänna kostnadsstegringen
och förutsättes kunna täckas från anslaget till Merkostnader för
vissa byggnadsarbeten. Byggnadsföretaget pågår f. n.
I samband med att de slutliga ritningarna utarbetades, visade det sig angeläget
att vidtaga vissa förbättringsarbeten inom den nuvarande liovrättsbyggnaden.
Styrelsen hemställde därför i skrivelse den 31 augusti 1953, att
ett anslag av 425 000 kr. måtte anvisas för ändamålet. Framställningen för
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
anleddc icke någon Kungl. Maj :ts åtgärd. Under hänvisning till sistnämnda
skrivelse äskar styrelsen nu på nytt anslag för ändamålet.
Av byggnadsstyrelsens skrivelse den 31 augusti 1953 framgår bl. a. följande.
Med hänsyn till den beslutade till- och ombyggnaden av hovrättsbyggnaden
har alla mera omfattande underhålls- och förbättringsarbeten uppskjutits.
Någon genomgripande översyn av byggnadens inre har för övrigt inte verkställts,
sedan den togs i bruk. Rätt omfattande arbeten måste därför nu vidtagas.
Byggnadsstyrelsen erinrar om att byggnaden uppfördes år 1918 och
att då på grund av rådande krisförhållanden undermålig materiel i viss utsträckning
synes ha kommit till användning. Detta har medfört, att stora
skador uppstått på ledningar och golv m. m. Värmesystemet är därjämte
underdimensionerat och därför oekonomiskt. Eftersom såväl rörledningar
som radiatorer är angripna av rost, måste systemet helt utbytas. Den elektriska
utrustningen och ventilationssystemet måste även förnyas. Det är
därjämte nödvändigt att i vissa fall lägga om golven. Nämnda arbeten medför,
att efterlagningar och ommålning av samtliga utrymmen i byggnaden
blir erforderliga. I samband med att dräneringsledningar anordnas för tillbyggnaden,
bör även den äldre fastigheten effektivt dräneras.
Kostnaderna för dessa arbeten beräknar byggnadsstyrelsen till 425 000 kr.,
varav 100 000 kr. avser omläggning av värme-, ventilations- och sanitetsanläggningarna,
90 000 kr. omläggning av de elektriska ledningarna, 180 000
kr. diverse byggnadsarbeten samt 55 000 kr. ritningar, kontroll och oförutsedda
kostnader. Arbetena bör av praktiska och ekonomiska skäl utföras i
samband med tillbyggnaden av hovrättsbyggnaden.
Departementschefen. Såsom nämnts i det föregående har arbetena med
tillbyggnaden för hovrätten i Malmö numera kommit igång. Byggnadsstyrelsen
bar föreslagit, att i samband med tillbyggnaden en upprustning av
gamla hovrättsbyggnaden skall företas. Jag har ingenting att erinra mot
detta förslag, då det i alla fall inom en nära framtid synes bli nödvändigt
genomföra upprustningen. Den medför emellertid ett ytterligare medelsbehov
om 425 000 kr., vilket belopp lämpligen bör anvisas som förstärkning
av det tidigare beviljade anslaget.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Utökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55
anvisa ett investeringsanslag av 425 000 kr.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gösta Kahm
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
53
Bilaga 12
Kapitalinvesteringar
Jordbruksdepartementet
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar'' Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55
samt anför därvid följande.
III. Statens alllmänna fastighetsfond
[1] Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
Å riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisades till Byggnadsarbeten vid
lantbrukshögskolan ett investeringsanslag av 84 600 kronor. Av detta belopp
avsågs 32 000 kronor till kostnaderna för bl. a. vinterboning av maskintekniska
institutionens östra vingparti (kapitalbudgeten 1948, jordbruksdepartementet,
s. 3—7; rskr. 309). Den 1 december 1954 hade av sistnämnda
belopp ännu icke disponerats 2 922 kronor 57 öre. Vidare anvisade
1950 års riksdag under rubriken Ytterligare byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök för budgetåret 1950/51 ett investeringsanslag
av 77 000 kronor. Detta anslag avsågs för omläggning av taket
på maskintekniska institutionens verkstadsbyggnad samt för förbättring
av värmeisoleringen och ventilationsanordningarna inom byggnaden (prop.
1950: 119; rskr. 145). Å sistnämnda anslag förefanns den 1 december 1954
en odisponerad behållning av 6 461 kronor 35 öre.
Stgrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 8/3
1954) hemställer — på därom av föreståndaren för maskintekniska institutionen
i skrivelse den 24 februari 1954 till styrelsen gjord framställning
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
— om bemyndigande att för isolering med brandhärdigt material av ett såsom
uppställningsplats för traktorer disponerat utrymme i nämnda institution
till ett belopp av 3 000 kronor få disponera behållningen å nyss angivna
för budgetåret 1950/51 anvisade investeringsanslag. Av föreståndarens skrivelse
inhämtas, att brandinspektören förklarat, att lokalen icke får användas
för här avsett ändamål, därest den icke beklädes med brandsäkert material.
Enligt infordrat anbud har kostnaderna härför beräknats till 6 000
kronor. Vidare framgår av skrivelsen, att det belopp av 2 922 kronor 57
öre, som icke disponerats under det till vissa byggnadsarbeten vid högskolan
för budgetåret 1948/49 anvisade investeringsanslaget, ansetts kunna
tagas i anspråk för ändamålet. Kostnaderna skulle alltså till ett belopp av
(3 000 -f- 2 922:57 =) 5 922 kronor 57 öre kunna täckas av behållningar
å nämnda investeringsanslag. Vad därutöver erfordras torde enligt föreståndaren
kunna bestridas av medel, som institutionen disponerar över ur
anslaget till institutioner och samlingar.
Riksräkenskapsverket uttalar, att frågan om disposition för ifrågavarande
ändamål av besparingar å de för budgetåren 1948/49 och 1950/51 anvisade
investeringsanslagen till vissa byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
enligt ämbetsverkets mening måste underställas riksdagens prövning.
Dessa anslag är nämligen av riksdagen anvisade för andra ändamål än det,
som avses med föreliggande framställning.
Departementschefen. Såsom framgår av den i ärendet lämnade redogörelsen
är det oundgängligen nödvändigt, att den för ifrågavarande ändamål
avsedda lokalen sättes i sådant skick, att den tillfredsställer de krav, som
ur brandsäkerhetssynpunkt kan ställas på densamma. Jag är därför beredd
tillstyrka, att erforderliga medel ställes till förfogande för ändamålet. Ett
lämpligt förfaringssätt synes därvid vara att disponera de behållningar, som
förefinns å de i det föregående angivna, till vissa byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
för budgetåren 1948/49 och 1950/51 anvisade investeringsanslagen.
Såsom riksräkenskapsverket anfört synes emellertid dessa anslag
icke utan riksdagens medgivande kunna användas för att täcka nu ifrågavarande
kostnader. Dessa har beräknats till 6 000 kronor. Mot denna beräkning
har jag intet att erinra. I första hand bör enligt min mening för ändamålet
tagas i anspråk det belopp av 2 922 kronor 57 öre, som ännu icke
disponerats av det för budgetåret 1948/49 anvisade investeringsanslaget.
Resten av kostnaderna synes böra täckas med anlitande av behållningen å
det för budgetåret 1950/51 anvisade investeringsanslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att medgiva,
att till täckande av kostnaderna för ifrågavarande ändamål
må intill ett belopp av högst 6 000 kronor disponeras
de i det föregående angivna behållningarna under dels det
till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan för budgetåret
1948/49 anvisade investeringsanslaget av 84 600 kronor, dels
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
ock det till Ytterligare byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök för budgetåret 1950/51
anvisade investeringsanslaget av 77 000 kronor.
[2] 30. Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
Styrelsen
för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (skr. 7/4
och 16/9 1954) hemställer om ett anslag av 123 000 kronor för iordningställande
av en genom eldsvåda den 29 oktober 1953 brand- och vattenskadad
byggnad vid institutet, inrymmande restauranglokaler. Styrelsen anför, att
skadorna å byggnaden, vilken i enlighet med givna direktiv icke är brandförsäkrad,
är av sådan omfattning, att bjälklag och takstol i icke ringa utsträckning
måste utbytas. Vissa bjälklag är dessutom så svårt angripna av
husbock, att de måste ersättas med nya. På institutsstyrelsens föranstaltande
har förslag utarbetats till byggnadernas iordningställande. Av handlingarna
i ärendet inhämtas, att byggnadsstyrelsen, som i huvudsak icke
haft något att erinra mot detta förslag, beräknat kostnaderna för erforderliga
arbeten till 123 000 kronor. Av detta belopp avses 15 000 kronor för
utbyte av bjälklag, som angripits av husbock. Sedermera har byggnadsstyrelsen
i en den 17 juni 1954 dagtecknad promemoria beräknat kostnaderna
för de arbeten, som är oundgängligen nödvändiga för reparation av byggnadens
brandskadade partier, till 85 000 kronor.
Kiksräkenskapsverket anför, att medel för reparation och ombyggnad av
den brandskadade byggnaden bör anvisas under investeringsanslag för statens
allmänna fastighetsfond. I avvaktan på att frågan härom prövas av
riksdagen, bör enligt ämbetsverket kostnaderna för omedelbart erforderliga
åtgärder för byggnadens återställande efter branden kunna förskjutas från
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Då byggnaden icke är redovisad
å fastighetsfonden, bör byggnadsstyrelsen få i uppdrag att avgiva förslag
angående de värden, varmed byggnaden bör upptagas till redovisning a
nämnda fond, sedan ombyggnadsarbetena avslutats.
Departementschefen. Jag torde få anmäla, att Kungl. Maj :t genom beslut
den 30 juni 1954 ställt ett belopp av högst 85 000 kronor till institutsstyrelsens
förfogande till kostnaderna för de arbeten, som ansetts oundgängligen
nödvändiga för reparation av ifrågavarande byggnad. Beloppet har
anvisats från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
De sammanlagda kostnaderna för iordningställande av byggnaden har av
byggnadsstyrelsen uppskattats till 123 000 kronor. Av detta belopp avses
15 000 kronor för utbyte utav vissa av husbock angripna bjälklag. Då jag anser
det angeläget, att den brandskadade byggnaden snarast iordningställes
är jag beredd tillstyrka, att särskilt anslag härför beräknas å tilläggsstat
för innevarande budgetår. Det synes emellertid tillräckligt, att utöver det
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 2
belopp av 85 000 kronor, som förskottsvis anvisats från anslaget till oförutsedda
utgifter, 15 000 kronor ställes till förfogande för utbyte av nyssnämnda
bjälklag, eller således tillhopa 100000 kronor. Vid bifall härtill torde
beloppet å 85 000 kronor få tillgodoföras anslaget till oförutsedda utgifter.
Då ifrågavarande byggnad, såsom riksräkenskapsverket anfört, icke
är redovisad å tastighetsfonden, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att
efter förslag av byggnadsstyrelsen fastställa det värde, varmed byggnaden
bör upptagas till redovisning å nämnda fond, sedan ombyggnadsarbetena
slutförts.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejerioch
trädgårdsinstitut å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 100 000
kronor.
[3] 33. Byggnadsarbeten vid skogshögskolan
För innevarande budgetår är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett
investeringsanslag av 481 400 kronor. Av detta belopp avses 435 000 kronor
för uppförande av ny elevbyggnad vid Garpenberg.
Sedan Kungl. Maj :t den 23 april 1954 anbefallt byggnadsstyrelsen att i
samråd med styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut
utarbeta slutliga ritningar till ifrågavarande elevbyggnad, överlämnade
byggnadsstyrelsen med skrivelse den 13 september samma år förslag
till dylika ritningar. Byggnadsstyrelsen meddelade därvid, att den beräknat
kostnaderna för byggnadsföretaget till 500 000 kronor. Skillnaden mellan
detta belopp och det för ändamålet anvisade utgör 65 000 kronor. Sistnämnda
belopp avser vissa kostnader för yttre arbeten, arvoden och administration,
till vilka medel icke anvisats för innevarande budgetår. Genom beslut
den 19 november 1954 godkände Kungl. Maj:t ifrågavarande förslag till
ritningar.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut (skr.
1/10 1954) hemställer — under åberopande av byggnadsstyrelsens skrivelse
den 13 september 1954 — att å tilläggsstat för innevarande budgetår
skall anvisas 65 000 kronor till i det föregående angivna kostnader i samband
med uppförandet av elevbyggnaden vid Garpenberg.
Departementschefen. Jag har icke något att erinra mot högskolestyrelsens
framställning och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid skogshögskolan å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 65 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
57
V. Statens utlåningsfonder
[4] 7. Statens avdikningslånefond. Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond
är meddelade i kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432),
ändrad genom kungörelserna nr 348/1945, 185/1948, 343/1948, 415/1951,
683/1952 och 413/1953. Jämlikt riksdagens belut har det högsta belopp, vartill
lån ur fonden årligen fått beviljas, för vart och ett av budgetåren 1939/
40—1941/42 uppgått till 2 800 000 kronor. Därefter har utlåningens storlek
bestämts för ett vart av budgetåren 1942/43—1944/45 till högst 3 000 000
kronor, för budgetåren 1945/46—1947/48 till högst respektive 3 500 000,
3 300 000 och 4 000 000 kronor, för vartdera budgetåret 1948/49 och 1949/50
till högst 3 500 000 kronor, för ettvart av budgetåren 1950/51—1953/54 till
högst 4 000 000 kronor samt för budgetåret 1954/55 till högst 4 500 000 kronor.
Lantbruksstyrelsen (skr. 8/9 1954) hemställer dels att beloppet för utlåning
från avdikningslånefonden under budgetåret 1954/55 skall ökas med
5 500 000 kronor till 10 000 000 kronor, dels att såsom ytterligare kapitaltillskott
till fonden under innevarande budgetår skall anvisas ett investeringsanslag
av minst 500 000 kronor. Styrelsen anför härvid i huvudsak följande.
Vid utgången av budgetåret 1953/54 fanns i lantbruksstyrelsen ansökningar
om lån ur fonden till ett sammanlagt lånebelopp av omkring 8 900 000
kronor, vilket belopp på grund av inträffade prisstegringar synes böra uppräknas
till 9 500 000 kronor. Härav avser omkring 3 500 000 kronor sådana
torrläggningsföretag, som redan föregående budgetår beviljats statsbidrag
från rationaliseringsanslaget, och omkring 2 000 000 kronor företag,
som redan beviljats bidrag ur avdikningsanslaget. Återstående 4 000 000
kronor utgör lånebehovet till sådana större företag, som styrelsen avser att
bevilja bidrag ur avdikningsanslaget under innevarande budgetår.
Tidigare har det årliga anslaget ur fonden avvägts så, att lån kunnat beviljas
torrläggningsföretagen samtidigt som bidragsfrågan behandlats. Detta
jämviktsläge har emellertid icke kunnat upprätthållas under budgetåret
1953/54.
Såsom ett led i den år 1951 beslutade decentraliseringen till lantbruksnämnderna
av bidragsgivningen till vissa mindre torrläggningsföretag har
nämnderna tilldelats befogenhet att bevilja bidrag från rationaliseringsanslaget
även i sådana fall, då finansieringen i övrigt stödes genom lån ur
fonden. Efter nämndens beslut i bidragsfrågan överlämnas låneansökningen
till styrelsen, som har att besluta i lånefrågan. Styrelsen har alltså numera
att taga hänsyn till ett betydande lånebehov ur fonden i samband
med nämndernas bidragsgivning. Detta lånebehov uppgick vid utgången
av budgetåret 1953/54 till omkring 3 500 000 kronor. Det under innevarande
och nästkommande budgetår uppkommande ytterligare lånebehovet
till dylika företag kan uppskattas till minst 1 000 000 kronor per år. Vidare
har den behovsprövning av bidragsansökningar, som infördes år 1951, medfört
en avsevärd begränsning av bidragstilldelningen, vilket i motsvarande
grad ökat lånebehovet. För att möta den av nyssnämnda orsaker väntade
stegringen i lånebehovet och hålla de balanserade ärendena på en rimlig
nivå hemställde styrelsen bl. a. i särskild framställning den 9 november
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
1953, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva en höjning med
2 000 000 kronor av det lånebelopp, som för budgetåret 1953/54 fick beviljas
ur fonden. Kungl. Maj :t fann Sig dock i dåvarande läge icke böra
framlägga förslag därom till riksdagen.
Situationen har emellertid nu ändrats så, att eftersläpningen i lånebeviljandet
till företag, som fått statsbidrag, ökat rätt avsevärt. Vid ingången
av innevarande budgetår uppgick denna eftersläpning såsom tidigare nämnts
till omkring 5 500 000 kronor. Det förtjänar även framhållas, att 3 000 000
kronor av låneramen för innevarande budgetår redan disponerats under
budgetårets två första månader. I de ofta förekommande fall, då intressenterna
icke kan finansiera torrläggningsarbetena utan statligt stöd, fördröjer
eftersläpningen i lånebeviljandet igångsättandet och genomförandet av
företagen. Det kan även inträffa, att intressenterna i ett företag, som fått
bidrag, nödgas avbryta arbetena i avvaktan på styrelsens beslut i lånefrågan.
Eftersläpningen kan medföra fördyring av arbetena och allvarliga olägenheter
för intressenterna. Styrelsen får i nuvarande läge ett stort antal
förfrågningar och framställningar från företag, som anmäler svårigheter
på grund av lång väntetid i avseende på besked i lånefrågor. Ur styrelsens
synpunkt är det angeläget, att låneansökningarna kan behandlas på ett så
tidigt stadium, att uppgifter rörande äganderättsförhållanden, kostnadsberäkningar
o. d. är aktuella. I annat fall måste nya uppgifter införskaffas
och nya beräkningar göras, vilket kräver åtskilligt arbete. Även ur administrativ
synpunkt är det lämpligt, att bidrags- och låneansökningarna behandlas
samtidigt. Detta innebär nämligen, att kontrakt och säkerhetsförbindelser
kan införskaffas och bedömas i ett sammanhang, varigenom
betungande dubbelarbete och tidsutdräkt undvikes.
Utbetalningarna från fonden har för innevarande budgetår beräknats uppgå
till omkring 5 000 000 kronor. Fondens behållning uppgick vid ingången
av budgetåret till i runt tal 2 100 000 kronor. Kapitalåterbäringen under
budgetåret har beräknats uppgå till omkring 2 500 000 kronor. De disponibla
medlen för utbetalning under innevarande budgetår beräknas sålunda
understiga det belopp, som skall utbetalas, med omkring 400 000 kronor.
Departementschefen. Av utredningen i ärendet framgår, att den år 1951
beslutade decentraliseringen till lantbruksnämnderna av bidragsgivningen
till vissa mindre torrläggningsföretag och behovsprövningen av bidragsansökningar
haft till följd, att anspråken på lån från ifrågavarande fond ökat
avsevärt. På grund härav har under de senaste åren de för utbetalning disponibla
medlen i fonden icke räckt till för att bevilja lån till åtskilliga företag,
som erhållit statsbidrag. För att undvika en eftersläpning vid beviljandet
av lån torde det därför enligt min mening vara nödvändigt, att fonden
för innevarande budgetår tillföres ett ytterligare kapitaltillskott. Jag föreslår
sålunda, att i enlighet med lantbruksstyrelsens beräkning ett belopp
av 500 000 kronor anvisas för detta ändamål. Beloppet torde böra uppföras
å tilläggsstat för innevarande budgetår. Däremot är jag icke beredd att förorda
en ökning av utlåningsramen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
59
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
att till Statens avdikningslånefond å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Grass
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
61
Bilaga 13
Kapitalinvesteringar
Handelsdepartementet
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt
anför därvid följande.
IX. Diverse kapitalfonder
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
[1] 9. Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning
Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i
statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil. 31, p. 8) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gunnel Ljungar
.•''.. iG iv >:
i: ..
.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
63
Bilaga 14
Kapitalinvesteringar
Inrikesdepartementet
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Länge.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt
anför därvid följande.
in. Statens allmänna fastighetsfond
[1] 37. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. I skrivelse
den 11 oktober 195t har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Till merkostnader till följd av prisstegringar å vissa byggnadsarbeten har
1953 och 1954 års riksdagar å tilläggsstat för budgetåren 1952/53 och 1953/
54 anvisat 2 500 000 resp. 3 500 000 kronor eller tillhopa 6 000 000 kronor.
Till grund för dessa anslag ligger en av byggnadsstyrelsen den 31 augusti
1953 framlagd beräkning beträffande medelsbehovet för att täcka de genom
den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppkommande merkostnaderna
för ett antal byggnadsföretag vid statens sinnessjukhus m. m. Den därvid
framlagda förteckningen omfattade byggnadsföretag med en av riksdagen
godkänd kostnad av sammanlagt 98 272 500 kronor och ett intill sommaren
1953 beräknat medelsbehov av 11 460 500 kronor.
Byggnadskostnadsnivån är nu i huvudsak densamma soin den sommaren
1953 rådande. En obetydlig sänkning har visserligen inträffat, men då denna
endast rör sig om cirka en procent och tendensen f. n. är stigande har byggnadsstyrelsen
ansett det befogat att även i år räkna med samma värden på
kostnadsstegringarna som i den förra året framlagda förteckningen. En korrigering
har måst göras beträffande ett av de i förteckningen ingående byggnadsföretagen,
vilket medför att merkostnaden för ifrågavarande byggnadsföretag
kommer att minskas med 145 000 kronor till 11 315 500 kronor. Av
sistnämnda belopp har 1952 års riksdag anvisat 1 541 000 kronor. Det resterande
medelsbehovet uppgår således till (11 315 500 — 1 541 000 — 6 000 000)
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
3 774 500 kronor. Då samtliga i förteckningen upptagna byggnadsföretag antingen
är färdigställda eller beräknas bli i huvudsak färdigställda under innevarande
budgetår, erfordras hela detta belopp å tilläggsstat för budgetåret
1954/55.
Ehuru flertalet av de i förteckningen ingående byggnadsföretagen slutförts
har för intet av dem räkenskaperna kunnat slutföras, vilket med hänsyn till
garantitiden o. d. normalt icke kan ske förrän minst två år förflutit efter
färdigställandet. Byggnadsstyrelsen kan därför ännu icke lämna någon redovisning
över den definitiva förbrukningen av anvisade belopp till merkostnader
till följd av prisstegringar.
Genom beslut av Kungl. Maj :t den 30 juni 1954 har arkitekttaxan höjts
med retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 januari 1954. För sådana byggnadsföretag,
där riksdagen redan godkänt hela den ursprungligen beräknade kostnaden,
innebär detta beslut, att styrelsen skulle nödgas att vid behov för
vart och ett av företagen inkomma med framställning om tilläggsanslag
motiverat av nämnda ökning av arkitektarvodet. Antalet ifrågavarande
byggnadsföretag, för vilka den beräknade slutkostnaden helt eller delvis anvisats
av riksdagen, är relativt stort och den sammanlagda ökningen av arkitektarvodena
torde uppskattningsvis uppgå till cirka 600 000 kronor. Kostnaden
torde böra täckas från prisstegringsanslaget. Efterhand som byggnadsföretagen
färdigställs kan byggnadsstyrelsen redovisa för medelsanvändningen.
Av beloppet erfordras ungefär hälften under innevarande budgetår
och återstoden under nästa budgetår.
Enligt det anförda skulle det sammanlagda medelsbehovet uppgå till
(3 774 500 + 300 000) 4 074 500 kronor eller avrundat 4 000 000 kronor. Styrelsen
hemställer att sistnämnda belopp måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.
Vidare har byggnadsstyrelsen i en skrivelse den 15 november 1954- hemställt,
att å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår måtte anvisas
ytterligare 3,5 miljoner kronor. Till stöd för denna framställning har styrelsen
anfört.
För de av riksdagen hittills beslutade arbetena vid Gullberna sjukhus för
en kostnad av 27,0 miljoner kronor har tidigare framlagts en tidplan, enligt
vilken sjukhuset delvis skulle kunna tagas i bruk omkring årsskiftet 1957/58
och i sin helhet omkring årsskiftet 1959/60. Denna plan, för vilken redogörelse
lämnats i proposition nr 124/1953, förutsatte en årlig investering av
cirka 4,5 miljoner kronor. Vid sidan av denna investering förutsatte den investering,
som betingades av uppförande av de av riksdagen ännu ej beslutade
bostäderna och byggnad för arbetsterapi.
Hittills utförda arbeten vid sjukhuset — vilka omfattat uppförande av
byggnader för administration, kök, matsal jämte grundarbeten för vissa
paviljonger m. m. — har i huvudsak påbörjats enligt tidplanen men kunnat
efter samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna bedrivas i något snabbare
takt än vad planen förutsatt. Därest de nu pågående arbetena skall kunna
fortsättas i nuvarande takt erfordras under innevarande budgetår ett tilläggsanslag
av 1,5 miljoner kronor.
Enligt den tidigare arbetsplanen skulle nästa byggnadsetapp, omfattande
sex manspaviljonger, påbörjas våren 1955. Då emellertid statsmakterna i olika
sammanhang uttalat angelägenheten av att sinnessjukvården utbygges i
snabbast möjliga takt, har byggnadsstyrelsen beträffande föreliggande byggnadsföretag
drivit projekteringsarbetet i snabbare takt och har nu programhandlingarna
färdiga, så att denna etapp kan utbjudas på entreprenad med
65
Kungi. Maj:ts proposition nr 2
beräknad igångsättning i januari 1955. Härför skulle emellertid erfordras
en inedelsanvisning av 2,0 miljoner kronor för innevarande budgetår, varigenom
sammanlagda medelsbehovet å tilläggsstat för budgetåret 1954/55
skulle komma att uppgå till 3,5 miljoner kronor. För nästa budgetår beräknas
därvid medelsåtgången för fortsättande av de sex manspaviljongerna till
5,5 miljoner kronor.
För den därnäst loijuiiue byggnadsetappen, bestående av fem kvinnopaviljonger,
kan projekteringsarbetet bedrivas så, att etappen skulle kunna påbörjas
redan hösten 1955. Vid denna tidpunkt pågår emellertid uppförandet
av de sex manspaviljongerna med full arbetsstyrka och utbyggandet av bostadsområdet
måste då igångsättas. Detta skulle innebära, att den sammanlagda
arbetsstyrkan under vintern 1955/56 skulle uppgå till inemot 250
byggnadsarbetare. Ur arbetsmarknadssynpunkt är det olämpligt att temporärt
öka arbetsstyrkan vid sjukhuset till denna storlek. Styrelsen räknar
därför med att påbörja de fem kvinnopaviljongerna först under våren 1956,
då arbetarbehovet för manspaviljongerna nedgår. För budgetåret 1955/56
erfordras därvid för påbörjande av de fem kvinnopaviljongerna och fortsättande
av vissa yttre arbeten 2,0 miljoner kronor.
Tillsammans med det förut angivna beloppet 5,5 miljoner kronor skulle
alltså medelsbehovet för budgetåret 1955/56 uppgå till 7,5 miljoner kronor.
För budgetåret 1956/57 beräknas medelsåtgången till i runt tal 0,5 miljoner
kronor, vartill kommer kostnaderna för bostäderna och arbetsterapibyggnaden.
Vid utbyggnad enligt det nu redovisade tidsschemat kan sjukhuset tagas
i bruk med sex paviljonger hösten 1956 och i sin helhet hösten 1957. "Ur
arbetsmarknadssynpunkt är en tidplan, som medger jämn sysselsättning
under ungefär 2 år, ett angeläget önskemål.
Därest de förut anmälda medelsbehoven om 3,5 miljoner kronor för budgetåret
1954/55 och 7,5 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 icke skulle
kunna rymmas inom ramen för totalinvesteringarna i sjukhus för resp.
budgetår, måste arbetena bedrivas i en långsammare byggnadstakt. Detta
skulle innebära, att de i styrelsens egen regi nu pågående yttre arbetena
måste helt nedläggas samt att de sex manspaviljongerna påbörjas först
hösten 1955 och de fem kvinnopaviljongerna hösten 1956. Medelsbehovet för
budgetåren 1954/55 och 1955/56 skulle därvid minskas till 1,0 miljoner
resp. 4,5 miljoner kronor, medan medelsbehovet för budgetåret 1956/57
skulle stiga till 8,5 miljoner kronor. Till dessa belopp skall läggas den av
bostäderna och arbetsterapibyggnaden betingade investeringen. Vid utbyggnad
enligt denna tidplan kan sjukhuset tagas i bruk med sex paviljonger
sommaren 1957 och i sin helhet sommaren 1958.
Skulle arbetena bedrivas i den långsammare takten uppstår betydande
olägenheter ur sysselsättningssynpunkt. Arbetsstyrkan måste nämligen redan
inom mycket kort tid minskas för att sedan successivt nedgå och arbetet
för en tid helt nedläggas, vilket därutöver skulle medföra vissa merkostnader.
Byggnadsstyrelsen, som i detta ärende samrått med arbetsmarknadsstyrelsen
och statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, förordar
alt arbetena får bedrivas i den snabbare takten.
Departementschefen. Vad angår merkostnaderna till följd av prisstegringar
på byggnadsföretagen vid de statliga sinnessjukhusen finner jag
lämpligt, alt elt särskilt belopp liksom för budgetåret 1953/54 anvisas å
tilläggsstat för bestridande av sådana kostnader. Enligt byggnadsstyrelsens
framställning skulle krävas 3 774 500 kronor för att samtliga de beräknade
•r> Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 2
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
merkostnaderna skulle kunna täckas. F. n. är jag ej beredd att tillstyrka
större medelsanvisning än 2 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Ej
heller anser jag mig nu böra tillstyrka en särskild medelsanvisning för
täckande av de merkostnader, som föranledes av den beslutade höjningen
av arkitekttaxan fr. o. m. den 1 januari 1954.
Enligt den från början uppgjorda tidsplanen för uppförande av Gullberna
sjukhus skulle sjukhuset kunna börja beläggas omkring årsskiftet 1957—
58 och helt utnyttjas vid årsskiftet 1959—60. Detta program förutsatte en
genomsnittlig medelsanvisning av 4,5 miljoner kronor per budgetår. Av
den beräknade kostnaden om 27 miljoner kronor — kostnaderna för arbetsterapibyggnad
och bostäder ej inräknade — har hittills anvisats 9,5 miljoner
kronor. Det har emellertid varit möjligt att bedriva byggnadsarbetena
i en snabbare takt än beräknat. Därest denna takt hålles i stort sett oförändrad,
skulle det vara möjligt att redan under hösten 1956 börja taga
sjukhuset i anspråk för sjukvård. Under samma förutsättning skulle sjukhuset
vara i huvudsak färdigställt hösten 1957 d. v. s. drygt 2 år tidigare
än som ursprungligen beräknats. För att denna byggnadstakt skall kunna
hållas kräves emellertid en medelsanvisning av 3,5 miljoner kronor på tillläggsstat
för nu löpande budgetår samt resp. 7,5, 5,0 och 1,5 miljoner under
budgetåren 1955/56—1957/58. Enligt vad jag under hand inhämtat kan
de bostäder för personalen, som Karlskrona stad förutsatts skola tillhandahålla,
vara tillgängliga vid nämnda tidpunkter. Såsom framgår av styrelsens
skrivelse föreligger ej heller ur arbetsmarknadssynpunkt hinder för
att bedriva byggnadsverksamheten i nuvarande takt. Sett ur sjukvårdens
synpunkt finner jag det tillfredsställande, att sjukhuset kan färdigställas så
snart som hösten 1957. Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter
tillstyrker jag, att på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
anvisas ett belopp av 3,5 miljoner kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1954/55 under anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus m. m. anvisas sammanlagt (2,0 + 3,5) 5,5 miljoner
kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55
till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kronor.
VI. Fonden för låneunderstöd
t
[2] 8 a. Lån till föreningen kustsanatoriet Apelviken. 8 b. Lån till föreningen
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium. I
I skrivelse den 15 oktober 1954 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel för bestridande av driftkostnaderna under första
67
Kungl. Maj. ts proposition nr 2
kvartalet 1955 vid Apelvikens och Kronprinsessan Victorias kustsanatorier.
Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.
Svenska kustsanatoriernas samorganisation har hos medicinalstyrelsen
hemställt, att styrelsen måtte medverka till att Apelvikens och Kronprinsessan
Victorias kustsanatorier för tiden fr. o. m. den 1 januari 1955 erhåller
driftförskott av statsmedel, kustsanatoriet Apelviken med 600 000 kronor
och Kronprinsessan Victorias kustsanatorium med 400 000 kronor, samt att
med återbetalning av förskotten får anstå i avvaktan på erfarenhet av det
nya systemet för finansiering av driften vid ifrågavarande sanatorier. Enligt
hittills tillämpad praxis har dessa sanatorier ägt att kvartalsvis i mån
av behov hos medicinalstyrelsen rekvirera förskott till bestridande av sina
driftkostnader med belopp motsvarande cirka en fjärdedel av de belopp, som
enligt för respektive anstalter fastställda stater är beräknade för driften
efter avdrag av andra inkomster än statsbidrag. Dessa medel har av styrelsen
utanordnats från ett för ändamålet upplagt förskottskonto. Vid utarbetandet
av sitt förslag till omläggning av verksamheten från och med den 1
januari 1955 vid kustsanatorierna beaktade medicinalstyrelsen även frågan
om sanatoriernas behov av likvida medel. Styrelsen förutsatte därvid, att
denna fråga skulle lösas genom förskottslikvider från landsting och landstingsfria
städer för vårdkostnaderna. Ett dylikt system med förskottslikvider
beträffande patientavgifterna tillämpas exempelvis vid statens sinnessjukhus.
Vid de förhandlingar, som styrelsen innevarande höst i enlighet
med Kungl. Maj :ts uppdrag fört med landstingsförbundet, stadsförbundet
och direktionerna för sanatorierna, har emellertid vissa praktiska skäl anförts
mot införandet av ett dylikt system vid kustsanatorierna. En olägenhet
är bl. a., att ett relativt stort antal patienter vid dessa anstalter — särskilt
sådana, som inskrives för erhållande av stödjebandage — är intagna under
kort tid utan att varaktigheten av vården kan bestämmas redan vid intagningen.
På grund härav anser sig styrelsen böra i princip tillstyrka samorganisationens
framställning. De belopp, som samorganisationen föreslagit,
är enligt styrelsens mening lämpligt avvägda. Samorganisationens beteckning
av medlen såsom driftförskott synes däremot vara oriktig. Benämningen
förskott torde nämligen endast kunna användas i förevarande sammanhang
under förutsättning, att staten åtagit sig att framdeles helt ersätta de
lämnade förskotten genom statsbidrag. Så avses emellertid icke här bli fallet.
Verksamheten skall nämligen fr. o. m. den 1 januari 1955 — bortsett
från de statliga ordinarie vårddagsbidragen samt patientavgifterna — bestridas
av landsting och landstingsfria städer. De åtaganden, som staten i
förevarande fall kan komma att göra, erhåller sålunda karaktär av lån. Medicinalstyrelsen
tillstyrker, att lånen lämnas räntefria och att med återbetalning
av desamma får anstå tills vidare t. o. m. den 1 januari 1957, då erfarenhet
torde ha vunnits av det nya finansieringssystemet.
Statskontoret vill icke motsätta sig, att erforderligt rörelsekapital, högst
600 000 resp. 400 000 kronor, ställes till förfogande av statsmedel. Som medicinalstyrelsen
framhållit bör medlen lämnas i form av lån. Däremot finner
statskontoret anledning icke föreligga att låta lånen bli räntefria. Kostnader
för erforderliga rörelsemedel är uppenbarligen att hänföra (ill utgifter för
verksamhetens drift och bör således påföras denna. Ett medgivande av räntefrihet
skulle innebära bidrag av statsmedel i annan ordning än som avsetts
genom riksdagens beslut. Förräntning av medlen synes böra ske efter 01/-
68 Kungl. Maj.ts proposition nr 2
procent. För ändamålet erforderliga medel torde böra äskas under fonden
för låneunderstöd.
Departementschefen. I proposition nr 106/1954 framlade jag förslag om
ändrade grunder för finansieringen av verksamheten vid Apelvikens och
Kronprinsessan Victorias kustsanatorier, innebärande att landsting och
landstingsfria städer för av dem belagda vårdplatser fr. o. m. den 1 januari
1955 skulle erlägga ersättning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som angives i gällande s. k. utomlänsavtal, dock att ersättningen tills
vidare skulle maximeras till 35 kronor. Dittills utgående statsbidrag för vård
av kirurgisk tuberkulos och för eftervård av barnförlamningspatienter tänktes
alltjämt skola utgå och staten bära ansvaret för täckning av vårdkostnaderna
i den mån dessa översteg 35 kronor, d. v. s. för eventuellt underskott.
Vid förslagets framläggande förutsatte jag, att sanatoriernas behov av likvida
medel efter den 1 januari 1955 skulle tillgodoses genom förskottslikvider
från de lokala huvudmännen. Av vad medicinalstyrelsen numera anfört
framgår emellertid, att man från landstingens sida icke ansett sig kunna
medverka till en sådan anordning. Som en följd härav kommer ifrågavarande
sanatorier att under en övergångstid sakna erforderliga medel för driftens
upprätthållande. Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter
finner jag det motiverat, att statsmedel ställes till förfogande för ändamålet.
Det statliga stödet torde böra lämnas i form av amorteringslån, att avbetalas
under fem år med första avbetalningen två år efter det att lånet lyfts. Jag
tillstyrker sålunda, att föreningen kustsanatoriet Apelviken beviljas ett lån
på 600 000 kronor och föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
ett lån på 400 000 kronor. I likhet med statskontoret anser jag, att förräntning
av lånemedlen bör ske efter 3V2 procent. Såsom villkor för lånens erhållande
torde böra föreskrivas, att föreningarna ställer säkerhet, som av
Kungl. Maj :t godkännes. Medel för lånen bör anvisas under fonden för låneunderstöd.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55
anvisa
a) till Lån till föreningen kustsanatoriet Apelviken ett investeringsanslag
av 600 000 kronor;
b) till Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
ett investeringsanslag av 400 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Torsten Jeppsson
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
69
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1954/55
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
V. Socialdepartementet Kronor
Socialstyrelsen:
B: 4 Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut 32 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
B: 37 Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag............. 619 500
651 500
VIII. Ecklesiastikdepartementet
C: 10 a Vissa brandskyddsåtgärder å Uppsala domkyrka, reservationsanslag
........................................... 135 000
IX. Jordbruksdepartementet
E: 7 Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.......... 5 100
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
G: 11 Bidrag till Sveriges utsädesförening.................... 22 800
I: 10 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag. 13 300
Statens skogsmästarskola:
J: 12 a Byggnadsarbeten, reservationsanslag................... 35 200
Rikets allmänna kartverk:
L: 3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag.................. 64 000
N: 16 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
........................................... 150 000
290 400
X. Handelsdepartementet
H: 14 Kostnader för företagsräkning, reservationsanslag.......... 194 800
XI. Inrikesdepartementet
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
B: 37 a Merkostnader för uppförande av ett personalbostadshus,
reservationsanslag................................... 19 000
Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes:
C: 3 a Inventarier till samlingslokal, reservationsanslag........ 17 000
36 000
70
Kungl. Maj.ts proposition nr 2
XII. Civildepartementet Kronor
F: 7 Täckning av beräknade kostnader för obekvämhetstillägg,
förslagsanslag......................................... 1 250 000
Säger för egentliga statsutgifter 2 557 700
B. Utgifter för statens kapitalfonder
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels förluster
3 Avskrivning å investeringar för ombyggnad till normalspår
av linjerna Karlskrona-—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda
och Bredåkra—Växjö............................ 26 000 000
Säger för driftbudgeten 28 557 700
Kapitalbudgeten
Kapitalinvesteringar
III. Statens allmänna fastighets fond
Kommunikationsdepartementet:
15 a Utökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge .. 425 000
Jordbruksdepartementet:
30 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut.................................... 100 000
33 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan.................. 65 000
Inrikesdepartementet:
37 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. .. 5 500 000
6 090 000
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:
6 Förråd för armén................................... 1 000 000
V. Statens utlånings fonder
Socialdepartementet:
2 Lånefonden för bostadsbyggande...................... 95 000 000
Jordbruksdepartementet:
7 Statens avdikningslånefond........................... 500 000
95 500 000
V/. Fonden för låneunderstöd
Inrikesdepartementet:
8 a Lån till föreningen kustsanatoriet Apelviken............ 600 000
8 b Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanato
rium
............................................... 400 000
1 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
9 Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning 2 000 000
Säger för kapitalbudgeten 105 590 000
547822. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag