Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1955

1

Nr 189

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
sockernäringen i riket m. mgiven Stockholms slott
den 15 april 1955.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till avtal mellan staten och Svenska
sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen m. m. under tiden
den 1 maj 1955—den 30 april 1956. Vidare föreslås, att rätten att till riket
införa socker från och med den 1 februari 1956 tills vidare, dock längst till
och med den 31 januari 1957, liksom hittills skall förbehållas staten eller
den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 189

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
15 april 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas
stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med
år 1932 har dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien
tillförsäkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att
tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor
och försäljning av socker. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien
täckning av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot
det att sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina inkomster av sockertillverkningen.
Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad
av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges
sockerfabriksaktiebolag. År 1936 uppgick Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag
i Svenska sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna,
grundade å ett kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, har tillkommit
i överensstämmelse med beslut av 1954 års riksdag (prop. 171;
rskr. 181) och gäller för tiden till och med den 30 april 1955.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till
sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 23 april 1954 (nr 171) har förordningen den 22
februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning
trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar
skulle gälla till och med den 31 maj 1954, givits förlängd giltighet för tiden
till och med den 31 maj 1955. Enligt förordningen 1932: 30 får socker
(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten
eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande, sådant
det lyder jämlikt förordningen 1950: 169, har dock ej avseende å

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

transitering, returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager
och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt
viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter införselrätt av
vara, som avses i förordningen 1932: 30, äger att lämna annan tillstånd
till införsel därav. Vara, som på grund av bestämmelserna i denna förordning
icke får införas, må, därest densamma icke är enligt lagen om
straff för olovlig varuinförsel att anse såsom olovligen införd, åter utföras
under de villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget överensstämmer
med det förslag i ämnet, som fogats vid nyssnämnda proposition 1954:
171. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda
förslag. Jag torde vidare här få erinra, att Kungl. Maj :t i brev till generaltullstyrelsen
den 23 april 1954 tillkännagivit, att Kungl. Maj :t å Svenska
sockerfabriksaktiebolaget för tiden till och med den 30 april 1955 överlåtit
rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120). Omfönnälda
brev har intagits i SFS (nr 170).

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1954

Såsom förut nämnts har statsmakterna för odlingsåren 1932—1954 lämnat
sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien
tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet
att tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor
och försäljning av socker. Beträffande de grunder, efter vilka betpriset
bestämts under åren 1932—1947, torde få hänvisas till propositionen
1948: 262. För odlingen under ett vart av åren 1948 och 1949 utgjorde grundpriset
för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt 5 kronor
30 öre. Härjämte erhöll odlarna år 1949 inom vissa områden ett arealtilllägg.
Tillägg utgick vidare för odling å särskilt stenbunden mark. Nu nämnda
tillägg har utgått även under de följande åren. För 1950 års betodling höjdes
grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt till 5
kronor 35 öre, varjämte infördes ett stimulanstillägg som gjordes beroende
av den odlade totalarealen på så sätt, att grundpriset ökades med ett
öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstigit 50 000 hektar.
Grundpriset fick dock icke överstiga 5 kronor 55 öre, vilket pris uppnåddes
vid en odling omfattande minst 54 000 hektar. Eftersom 1950 års odling
omfattade 54 400 hektar, uppnåddes sagda maximala grundpris. Vad angår
1951 års betodling höjdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16
procent sockerhalt till 6 kronor 25 öre. Härav ansågs 23 öre vara ett för
året utgående stimulanstillägg, vilket förutsattes skola inräknas i jordbrukskalkylen.
(Om odlingen kommit att understiga 50 000 hektar — vilket den
icke gjorde — skulle enligt avtalet grundpriset ha minskats med sagda 23
öre.) För att främja en i förhållande till år 1950 vidgad odling av sockerbetor
skulle ett ytterligare stimulanstillägg utgå, avsett att ligga utanför jord -

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 189

brukskalkylen, och beroende av den odlade arealen på så sätt, att grundpriset
skulle ökas med 1 öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen
överstege 54 000 hektar. Enär sockerbetsarealen år 1951 utgjorde cirka
54 100 hektar, utgick icke något tillägg av nu avsett slag. Beträffande 1952
års betodling höjdes grundpriset från 6 kronor 25 öre till 7 kronor 35 öre.
Härav ansågs 30 öre som ett för året utgående stimulanstillägg, vilket inräknades
i j ordbrukskalkylen. I motsats till föregående år skulle däremot
icke utgå något av odlingens omfattning beroende stimulanstillägg. Enligt en
för detta år gällande klausul skulle betodlarföreningen ha rätt att påyrka
nya förhandlingar om grundpriset för den händelse socialstyrelsens levnadskostnadsindex
skulle förändras så, att den i 1952 års avtal mellan Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen ingående indexklausulen
trädde i tillämpning samt lantarbetarlönerna eller betackordet till följd därav
höjdes ytterligare under år 1952. För 1953 års betodling utgjorde grundpriset
för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt oförändrat
7 kronor 35 öre. Härav ansågs 30 öre som ett för året i anledning av 1952 års
dåliga skörderesultat utgående stimulanstillägg, vilket inräknades i jordbrukskalkylen.
Beträffande 1954 års odling har grundpriset för 100 kilogram
sockerbetor med 16 procent sockerhalt utgjort 7 kronor 20 öre.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. torde såvitt avser kampanjåren
1936/37—1944/45 få hänvisas till propositionen 1950:213. För de senare
åren må följande uppgifter lämnas.

Kampanjår

Betareal

Skörderesultat

Betpris,

öre per deciton

riket

Betskörd, inköpt

Socker-

Grund-

Tillägg

Tillhopa

hait

pris för

för

Hela

Deciton

%

16 %

socker-

riket

per

betor

halt

ton

hektar

1945/46 ...............

54 586

1 814 414

332

17,51

465,00

43.88

1 508,88

1946/47 ...............

54 664

1 777 062

325

17,50

465,00

43,72

1 508,72

1947/48 ...............

48 203

1 493 143

310

17,80

500,00

56,25

1 556,25

1948/49 ...............

47 544

1808 162

380

17,47

530,00

48,69

1 578,69

1949/50 ...............

49 287

1 770 050

359

17,69

530,00

55,98

1 585,98

1950/51 ...............

54 427

1 978 404

363

16,92

2 555,00

31,91

1 586,91

1951/52 ...............

54 080

1 732 241

320

18,01

3 625,00

78,52

1 703,52

1952/53 ...............

53 852

1 597 092

297

16,41

4 735,00

18,72

1 753,72

1953/54 ...............

51 168

1997 002

390

18,06

4 735,00

94,98

1 829,98

1954/55 (beräkn.).......

59 489

1 848 200

311

17,01

720,00

45,61

1 765,61

Därjämte har till betodlare som åren 1945—1954 tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma
Linköpings eller (t. o. m. 1949) Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget
?a ,feSa0°o-lares betskörd — utgjorde 8,33 öre per deciton för år 1945, 7,96 öre per deciton för
ar 194b, 8,So öre per deciton för år 1947, 7,43 öre per deciton för år 1948, 7,08 öre per deciton för
ar • Are per deciton för år 1950> 9.09 öre per deciton för år 1951, 9,50 öre per deciton

för ar 1959, 5,92 öre per deciton för år 1953 och 7,21 öre per deciton för år 1954.

2 Inklusive stimulanstillägg av 20 öre. 3 inklusive stimulanstillägg av 23 öre. 4 Inklusive
stimulanstillägg av 30 öre.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 189
Beträffande tillverkningen i riket av råsocker och raffinad må i fråga

om åren 1936/37—1944/45 likaledes hänvisas till propositionen 1950:213.
Under åren därefter uppgick tillverkningen till de myckenheter, som redo-

visas i följande tablå.

Kampanjår

Tillverkat

Tillverkad

råsocker, ton

raffinad, ton

1945/46 ............

....... 294 405

233 778

1946/47 ............

....... 289 130

248 244

1947/48 ............

....... 242 706

219 084

1948/49 ............

....... 291 136

254 265

1949/50 ............

....... 290 154

229 526

1950/51 ............

....... *310 989

252 082

1951/52 ............

....... 1 2292 910

252 379

1952/53 ............

....... s241 561

199 289

1953/54 (def.).......

....... *351914

218 529

1954/55 (beräkn.) ...

....... 5304 188

245 000

Försäljningen

av socker inom riket

m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning
å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris
å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna
å övriga sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å
K 5 åtföljdes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.
Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter
världsmarknaden, varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort
ej behövde tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår
av följande tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigsutbrottet.

Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5

131 öre per kg för tiden V3—20/n 1936
V3 1936—28/2 1937.................. öre per kg därefter

i/s 1937 —28/a 1938 .................. 32 öre per kg

Vs 1938—29/2 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen
under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut
anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att
staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen
förbundna kostnaderna mot att bolaget varit redovisningsskyldigt
för sina på grund av sockerlillverkningen erhållna inkoms -

1 Härav 304102 ton ur svenska betor. 2 Härav 285 249 ton ur svenska betor. 8 Härav 234 021

ton ur svenska betor. 4 Härav 334 518 ton ur svenska betor. 6 Härav 288 474 ton ur svenska

betor.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

ter. Det har förutsatts, att priserna skall av Kungl. Maj :t så avvägas, att
den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets
sockerförsäljningar, en princip som emellertid under vissa av krigsoch
efter krigsåren, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra
följas.

Även beträffande de under tidigare år faktiskt tillämpade priserna å socker
av de viktigaste märkena må hänvisas till propositionen 1950:213.
Från och med mitten av år 1942 har berörda priser uppgått till de belopp,
som angives i följande sammanställning.

Tidsperiod Priskurantpriserna i öre per kg

enligt sockerbolagets noteringar
Krossmelis Bitsocker Toppsocker

13/7

1942- Vj

1947 ...............

55

56

2/i

1947— 6/s

1947 ...............

66

_

7*

1947—17/5

1948 ...............

69

_

13/5

1948- 7/s

1950 ..............

71,25

_

3/5

1950— 9/2

1951...............

73,25

_

1%

1951—16/s

1951...............

83,25

_

ll/3

1951-30/4

1951...............

86,25

—

76

1951— »/t

1951...............

83,75

_

9 ''fr

1951—i6/3

1952 ...............

90,00

_

”/»

1952—’°/9

1953 ...............

100,00

- ,

!/l0

1953— */5

1954 ...............

97,00

_

3/5

1954—3o/6

1954 ...............

95,00

_

7»

1954-

95,00

—

Det bör anmärkas, att sockerbolaget t. o. m. den 30 april 1951 tillämpat
bruttoprissättning med 4 procent grossistrabatt. Härefter har bolaget övergått
till nettoprissättning med 1 procent kassarabatt.

Granskningen av Svenska sockerfabriksaktiebolagets
verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Maj :t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut
godkänt det i propositionen nr 1940: 189 L intagna kontraktet mellan staten
och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj:t den 10
maj 1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända
till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. Enligt den nya ordningen
skulle sockernämndens viktigaste uppgift vara att granska sockerbolagets
verksamhet. Därtill kom vissa andra uppdrag såsom att utöva upplysningsverksamhet
beträffande arbetslöner m. m. ävensom, enligt särskild författning,
att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för utförande
av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har slutligen på

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på statens uppdrag
bedrivna sockerimporten. Nämndens uppgifter har från och med den
1 juli 1950 överförts till statens jordbruksnämnd (prop. 1950:161, rskr.
248).

Med skrivelse den 5 april 1955 har statens jordbruksnämnd överlämnat
en redogörelse för sockerbolagets verksamhet avseende avtalsåret 1953/54.
Redogörelsen har upprättats av revisorn A. Ljunggren, sockernämndens expert
i industriell bokföring och organisation, vilken jämte numera avlidne
landshövdingen C. Mannerfelt på sin tid erhållit jordbruksnämndens uppdrag
att biträda denna med granskningen av sockerbolagets verksamhet.

Beträffande det närmare innehållet av redogörelsen, vilken uppställts på
liknande sätt som sockernämndens tidigare verksamhetsberättelser, torde
jag få hänvisa till densamma. Här torde blott få beröras vad Ljunggren
anfört rörande det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och sockerbolaget.
..... ,

Av redogörelsen framgår, att sockerbolagets bokslut för rakenskapsaret

1953/54 utvisar ökning av statsregleringens inbalanserade fordran å sockerbolaget
från cirka 11 022 000 kronor till cirka 11 810 000 kronor. Det under
året å den svenska sockerrörelsen uppkomna underskottet utgör cirka
10 759 000 kronor eller, om — för vinnande av jämförelse med närmast
föregående år — sirapsrörelsen medräknas, cirka 9 796 000 kronor. Gentemot
närmast föregående år redovisas en resultatförsämring av cirka
6 074 000 kronor. Försämringen har huvudsakligen föranletts av att det genomsnittliga
försäljningspriset under året minskat med 2,21 öre per kilogram,
motsvarande ett belopp av cirka 5 800 000 kronor. Till försämringen
har vidare bidragit genom minskad försäljning och lägre pris minskade
melassintäkter, genom lägre pris minskad intäkt å sirapstillverkningen
samt slutligen högre låst kostnadsersättning. Kostnadsfördyringen har å
andra sidan motverkats av lägre betkostnader, ökade intäkter på försäljningen
av råsocker till sirap samt av ökade betmasseintäkter. I motsats till
den°svenska redovisar den utländska sockerrörelsen ett betydande överskott
av cirka 14 366 000 kronor, innebärande en förbättring gentemot närmast
föregående år med cirka 11 396 000 kronor. Orsaken till den betydande ökningen
av överskottet 1953/54 är huvudsakligen att finna, förutom i sänkta
kostnader särskilt för lager och räntor, i att försäljningen i det närmaste
fördubblats, samtidigt som priset på utlandssockret nedgått. Sockerbolaget
hade i sin vid statsförhandlingarna 1954 avlämnade kalkyl, baserad på i december
1953 gällande priser, beräknat, att underskottet på den svenska
sockerrörelsen för verksamhetsåret 1953/54 skulle komma att utgöra
13 393 000 kronor, medan på den utländska sockerrörelsen skulle komma
att redovisas ett överskott av 15 379 000 kronor eller sålunda på båda rörelserna
sammantagna ett överskott å 1 986 000 kronor. Resultaten enligt bokslutet
blev ett underskott på den svenska sockerrörelsen av cirka 9 796 000
kronor och ett överskott på den utländska av cirka 14 366 000 kronor, d. v. s.
ett saldoöverskott på båda rörelserna av cirka 4 570 000 kronor.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

Ljunggren framhåller emellertid, att det å statsregleringens konto redovisade
bokslutsresultatet av den inhemska sockerrörelsen, liksom alla tidigare
år under statsregleringsperioden, icke ger ett fullgiltigt uttryck för
mellanhavandet mellan staten och bolaget. Detta beror bland annat på att
vissa kostnadsposter kommer att påverkas av utredningar, vilka vid bokslutstillfället
ej kunnat slutföras, eller på att bokslutet baserats på siffror,
som först vid senare tidpunkt kan definitivt fastställas. Kontot kommer därför
att i innevarande års räkenskaper i viss mån korrigeras genom tillkommande
eller avgående poster, hänförande sig till ett tidigare års verksamhet.

Beträffande det ekonomiska resultatet av sockerrörelsen under nu löpande
verksamhetsår erinrar Ljunggren om att detta år utgår först den 30 april
1955, varför definitiva siffror ej föreligger. Då betkampanjen är avslutad
samt dess allmänna förutsättningar och resultat i stort sett är kända, torde
dock, framhåller Ljunggren, de nu tillgängliga preliminära siffrorna sannolikt
icke komma att avvika särskilt mycket från de vid räkenskapsårets slut
definitiva siffrorna. Beträffande sockerrörelsen i dess helhet och dess ekonomiska
slutresultat 1954/55 anför Ljunggren följande.

Sockerbolaget beräknade i sin vid statsförhandlingarna 1954 avlämnade
i rörande de svenska och utländska sockerrörelserna verksamhetsåret
1954/55, att vid da gallande priser på socker, sirap och melass ett underskott
skutte föreligga pa den svenska sockerrörelsen vid räkenskapsårets slut av
Cir^oö7 nlf |0^° kronor. Kalkylen var baserad på en normalråsockervolym
om 287 000 ton, vidare på oförändrat betpris och försäljningspris på sockerrorelsens
produkter, på en låst kostnadsersättning av 41,87 öre per tillverkat
° °fnennnna!0ck<:r sa:!nt På en försäljning av svenskt socker och svensk sirap
om 30b 000 ton, i raffinadvarde räknat. I årets vid statsförhandlingarna 1955
aviamnade kalkyl har åter underskottet på den svenska sockerrörelsen per
den 30 april 1955 beräknats utgöra 14 821 000 kronor. En differens mellan
d®, b j a myterna föreligger sålunda på 3 631 000 kronor, föranledd av
etter den förstnämnda kalkylens upprättande inträffade förändringar i frå ooc^n

°StDaC!er °ch intäkter- Huvudsakligen på grund av från 234 574 till
_2o 219 ton minskade sockerlager har sålunda ingående värdet i dessa lager

innn7* nnnJi 1954 gentemot samma värde i 1954 års kalkyl nedgått med
10 07,J. 000 kronor. Betkostnaden, som i kalkylen 1954 beräknades på basis
av oforandrat grundpris, 735 öre per deciton betor, har på grund av lä«re
hektarskörd och lägre sockerhalt samt sedan grundpriset vid statsförhandlingarmi
1954 sänkts till 720 öre per deciton minskat med 2 545 000 kronor.
Slutligen har ersättningen för låsta kostnader gentemot kalkylen 1954 efter
qqao a^a^11^ 4ar kostnadsposterna emballage och bränsle nedgått med
3 862 000 kronor dels på grund av en med 1,25 öre till 40,62 öre per tillverkat
kilogram rasocker sankt multipel, dels på grund av att den i multipelersättningen
ingående ersättningen för förelöpande raffinadtillverkning nedgått
från tidigare beräknade 3 300 000 kronor till 2 427 000 kronor, beroende på
en trån 34 255 ton till 24 254 ton minskad förelöpande raffinadtillverkning.
Kostnadsminskningarna har i viss mån motverkats av att icke låsta kostnader
AAAnSCtt ^kostnader (räntor, rabatter och diverse kostnader) ökat med
" ’ qaaaaÅ1101’ variämte nytillkommit årets beslutade investeringsavgifter
om 200 000 kronor. Sammanlagt innebär kostnadsändringarna gentemot
kalkylsiffrorna 1954 en kostnadsminskning av 16 019 000 kronor. Å andra

Kungl. Maj. ts proposition nr 189

9

sidan föreligger även betydande intäktsändringar. Utgående lagervärdet har
ökat med 5 148 000 kronor, beroende till övervägande delen på en från
191 449 ton till 199 713 ton ökad utgående lagerkvanlitet. Differensen har
emellertid även påverkats av att lägre priser än tidigare beräknats på bristkvantiteten
i råsockerlagret, ävensom på övernormallagerkvantiteten av raffinad.
överskottet på sirapstillverkningen har ökat med 238 000 kronor beroende
på ett från 80 kronor till 74,33 kronor per deciton sänkt pris på råsockret,
vilken prissänkning likväl delvis motvägts av sirapens under året
med 3 öre per kilogram sänkta utförsäljningspris. Intäkterna av försäljningen
av raffinad och råsocker har däremot minskat med 22 874 000 kronor,
beroende på en med 17 947 ton minskad försäljning och ett genom prissänkningarna
den 3 maj och den 1 juli 1954 med sammanlagt 3 öre per kilogram
sänkt försäljningspris. Genomsnittliga nedgången i försäljningspriset
i 1955 års kalkyl beräknas utgöra 2,16 kronor per deciton och försålda sockerkvantiteten
270 453 ton. Intäktsminskning företer vidare försäljningen
av råsocker till sirap på grund av nyssnämnda prissänkning, vilken emellertid
i viss mån motverkats av en med 400 ton ökad råsockerförbrukning.
Intäktsminskningen utgör 703 000 kronor. Slutligen har intäkterna av försäljningen
av melass gentemot 1954 års kalkyl beräknats minska med
1 499 000 kronor. Nedgången i intäkten har huvudsakligen föranletts av prissänkningen
den 1 oktober 1954 med 3 öre per kilogram vid försäljning till
foderhandlare och industrier och med 1,5 respektive 3 öre per kilogram vid
försäljning till betfor och sirap. Den sammanlagda intäktsminskningen
skulle sålunda inräknat några mindre här ej nämnda intäktsändringar utgöra
19 650 000 kronor. Då kostnadsminskningarna utgör 16 019 000 kronor,
skulle den svenska sockerrörelsens resultat enligt 1955 års kalkyl jämfört
med samma resultat i kalkylen 1954 ha försämrats med 3 631 000 kronor.
Beträffande den utländska sockerrörelsen förelåg enligt 1954 års kalkyl ett
överskott av 812 000 kronor, medan kalkylen 1955 redovisar ett överskott
av 7 581 000 kronor. Resultatförbättringen gentemot den förstnämnda kalkylen
utgör sålunda 6 769 000 kronor och har huvudsakligen föranletts av
lagerförändringar samt av att i 1954 års kalkyl beräknades, att lagret av
importsocker skulle slutförsäljas under 1954/55 och att import av utländskt
socker detta år ej skulle behöva ifrågakomma. Ingående lagervärdet den 1
maj 1954 har minskat med 1 524 000 kronor, beroende på att lagret, som i
kalkylen år 1954 värderades till priset å förtullat socker i lager den 1 maj
1953, i kalkylen år 1955 upptagits till det pris, vartill inköp skett under
1953/54 eller 66,43 kronor per deciton för förtullat respektive 56,43 kronor
per deciton för oförtullat socker. Å andra sidan har i kalkylen år 1955 tillkommit
ett utgående lager av 5 453 ton med ett lagervärde av 66,43 kronor
per deciton för förtullat socker, innebärande en intäktsökning med 3 622 000
kronor, medan i 1954 års kalkyl lager av utländskt socker icke beräknades
inneligga den 30 april 1955. Intäkterna av försäljningen ur ingående lagret
av importsocker har genom en med 4 988 ton minskad försäljning och genom
ett med 3,96 kronor per deciton sänkt pris minskat med 4 789 000 kronor,
samtidigt som kostnaderna huvudsakligen genom inräknandet av tullkostnader
i kalkylen ökat med 615 000 kronor. Slutligen har i 1955 års kalkyl
räknats med att under 1954/55 inköp av raffinad ur kubaråsocker samt
ur danska betor skulle komma att företagas med sammanlagt 34 297 ton,
medan som nämnts i den tidigare kalkylen beräknades atl dylika inköp av
utländskt socker icke skulle komma att äga rum. På nämnda raffinadkvanlitet,
som i sin helhet antagits bli försåld under 1954/55, bar beräknats
framkomma ett intäktsöverskolt av 7 027 000 kronor. Jämfört med kalkylen
år 1954 skulle sålunda resultatet av den utländska sockerrörelsen under

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

1954/55 enligt 1955 års kalkyl ha förbättrats med 6 769 000 kronor. Så långt
nu kan bedömas och under förutsättning av oförändrade sockerpriser och
under i övrigt lika förhållanden skulle därför på statsregleringens konto i
1954/55 års bokslut ett underskott komma att redovisas å den svenska sockerrörelsen
med 14 821 000 kronor, medan på den utländska rörelsen ett
överskott skulle föreligga på 7 581 000 kronor. Då på statsregleringens konto
vid innevarande verksamhetsårs ingång inbalanserades en statens fordran
på bolaget av 11 810 000 kronor, skulle, sedan hänsyn tagits till övriga tidigare
nämnda kontot berörande kostnader och intäkter, statsregleringens
fordran å bolaget per den 30 april 1955 komma att redovisas med 4 756 000
kronor.

Statens jordbruksnämnd har lämnat Ljunggrens redogörelse utan erinran.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.

Statens jordbruksnämnd har under januari—mars 1955 haft överläggningar
med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter
för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren för 1955 års
betodling och sockerproduktion. Vid överläggningarna har statens priskontrollnämnd
varit representerad. Därjämte har till överläggningarna med centralföreningen
representanter för jordbrukets förhandlingsdelegation varit
kallade. Någon representant för delegationen har dock icke närvarit.

I sin skrivelse den 5 april 1955 har jordbruksnämnden redogjort för nyssnämnda
överläggningar. Skrivelsen innehåller jämväl förslag till villkor för
1955 års betodling och till överenskommelse mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Av nämndens redogörelse framgår vidare, att förslagen
antagits av centralföreningens stämma och bolaget. Nämnden har för
egen del förklarat sig biträda förslagen.

Vad först angår överläggningarna med Sveriges betodlares
centralförening lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse
för de därvid framkomna synpunkterna och förslagen.

Vid de i år med centralföreningens styrelse förda förhandlingarna företeddes
en undersökning av kostnader och intäkter vid odling av sockerbetor,
höstvete och höstraps, utförd under ledning av en särskild kommitté på uppdrag
av jordbruksnämnden. Undersökningen visade, att lönsamheten vid betodling
var cirka 20 procent bättre än vid höstveteodling. Vidare framlades
en sammanställning över producentpriserna på betor i Danmark och Sverige
under åren 1951/52—1954/55. Odlarpriserna på sockerbetor i Danmark hade
under den angivna tidsperioden i stort sett följt utvecklingen av världsmarknadspriserna
på socker. Av sammanställningen framgick vidare att det
svenska sockerbetspriset 1951/52 översteg det danska med omkring 1 krona
40 öre per deciton och att denna differens successivt ökat för att 1954/55
beräknas utgöra omkring 2 kronor 50 öre. I samband härmed framhölls, att
den svenska sockernäringen för närvarande åtnjöt ett gränsskydd på över
50 procent mot cirka 20 procent för övriga grenar inom det svenska jordbruket.

Med hänsyn till nu nämnda material föreslog statsdelegerade centralföreningens
styrelse, att grundpriset på sockerbetor med 16 procent sockerhalt

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

av 1955 års skörd skulle sänkas med 50 öre till 6 kronor 70 öre per deciton
samt framhöll, att kompensation ej kunde påräknas för kostnadsökningar
till följd av den väntade höjningen av arbetslönerna. Föreningen å
sin sida yrkade på oförändrat betpris samt kompensation för väntad ökning
av arbetskostnaderna och därav följande konsekvensprisstegringar. Gentemot
vad nämnden anfört till stöd för sitt förslag, framhöll föreningen bland
annat, att förhållandena i Sverige och Danmark icke kunde anses jämförbara.
Sverige hade sämre naturliga förutsättningar för betodling än de
danska betdistrikten och hade väsentligt högre arbetslöner. Det danska betpriset
skulle också komma att undergå en avsevärd höjning innevarande
år. Föreningen medgav, att den på nämndens uppdrag gjorda kostnadsundersökningen
visade, att betodling i Sverige lönade sig bättre än höstveteodling.
Emellertid skulle enligt undersökningen den sistnämnda odlingen
bli förlustbringande vid de priser och kostnader, som skulle komma att gälla
innevarande år. Större avseende borde därför enligt föreningen icke fästas
vid denna lönsamhetsjämförelse.

Jordbruksnämnden upplyser därefter, att vid slutförhandlingarna enighet
nåddes om att grundpriset år 1955 för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent
sockerhalt skall utgöra 7 kronor. I förhållande till ar 1954 skall grundpriset
sålunda sänkas med 20 öre per 100 kilogram, varjämte betodlarna
själva kommer att få bära de kostnadsstegringar, som föranledes av de höjda
arbetslönerna och som av föreningen beräknats till 50 öre per 100 kilogram.

I samband med årets förhandlingar har vidare överläggningar ägt rum i
fråga om kostnaderna i samband med överföring av arbetskraft till betodlingen
under år 1954. Härom anför nämnden följande.

Kostnaderna för överföring av arbetskraft till betodlingen under år 1954
har som följd av den stora betodlingsarealen nämnda år varit betydande
och har preliminärt beräknats uppgå till omkring 600 000 kronor, vilket
belopp med 150 000 kronor överstiger det belopp på 450 000 kronor, som tidigare
ställts till förfogande från statsregleringens konto hos Svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Vid de förhandlingar, som förts i frågan, har sockerbolaget
och centralföreningen förbundit sig att vardera ersätta en tredjedel
av det belopp, varmed kostnaderna överstiger 450 000 kronor. Den återstående
tredjedelen har nämnden föreslagit skola ersättas över statsregleringens
konto hos sockerbolaget. Enligt senare beräkningar har tredjedelen av
det överskjutande beloppet stigit från 50 000 kronor till omkring 58 000 kronor.
Ytterligare någon ökning av beloppet kan väntas, sedan återstående räkningar
från vissa trafikföretag för sista kvartalet 1954 kommit in. Vid föreningens
stämma den 4 april 1955 har föreningen erhållit fullmakt att utbetala
sammanlagt 58 105 kronor 50 öre för ändamålet. Eventuellt överskjutande
belopp vid slutavräkningen torde enligt nämndens mening få belasta
statsregleringens konto.

I anslutning till vad som förekommit vid förhandlingarna har jordbruksnämnden
framlagt följande förslag till villkor för 1955 års
betodling.

1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall
utgöra 7 kronor.

2. Prisbestämmelserna för sockerbetor behålles i övrigt oförändrade från
år 1954.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

3. De i 1954 års betodlingskontrakt intagna bestämmelserna för fraktkostnadsberäkning
vid järnvägstransport av betor och betmassa skall ha oförändrad
lydelse.

4. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp
besått betfält antecknas, att centralföreningen och sockerbolaget överenskommit
om samråd för påskyndande av avgörandet av sådana frågor.

5. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt behålles
jämväl för år 1955 under iakttagande tillika av vad som överenskommits
vid direkta förhandlingar mellan centralföreningen och sockerbolaget.

6. Beträffande bidrag till ledararvode och kockahushåll samt reseersättning
för betarbetare skall gälla den överenskommelse, som härom träffas
mellan statens jordbruksnämnd och arbetsmarknadsstyrelsen, å ena, samt
centralföreningen och sockerbolaget, å andra sidan. Sockerbolaget skall ersätta
högst 250 000 kronor av vad arbetsmarknadsstyrelsen utger under år
1955 för ändamålet. Ersättningen ingår under de av staten garanterade kostnaderna.

7. Beträffande arbetskraftsfrågan i övrigt åberopas vad härom meddelats
vid årets förhandlingar.

8. Beträffande melasstilldelningen år 1955 skall gälla samma bestämmelser
som under år 1954.

9. Beträffande ersättning till centralföreningen för dess utbetalningar och
kostnader för bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst
skall vad härom för år 1954 gällt även tillämpas för år 1955.

10. Beträffande villkor för odling och leverans av i Västergötland odlade
betor förutsättes, att vad förra året härom blivit överenskommet i tillämpliga
delar också skall gälla för år 1955.

11. Det antecknas beträffande frakter för betor, där transporten sker genom
sockerbolagets försorg per bil, att sockerbolaget förklarar sig vilja såsom
hittills söka att på ett för odlarna ekonomiskt sätt ordna dessa transporter.

Jordbruksnämnden redogör härefter för överläggningarna med
socker bolaget. Till överläggningarna hade från bolaget infordrats siffermaterial,
vilket efter granskning legat till grund för dessa. Beträffande
innebörden av bolagets kalkyler för verksamhetsåret 1955/56 i vad dessa
avser den låsta posten hänvisar nämnden till den på följande sida intagna
sammanställningen, i vilken till jämförelse även intagits vissa uppgifter,
som avser motsvarande kostnadsposter innevarande och närmast föregående
år. Sammanställningen upptar för år 1955/56 dels bolagets ursprungliga kalkyl,
baserad på en råsockertillverkning av 255 000 ton, dels en av bolaget senare
framräknad kalkyl, vilken utgår från en råsookerkvantitet av 300 000
ton. Kalkylerna är grundade på de priser, som gällde i december 1954.

Angående gången av förhandlingarna rörande den s. k. multipeln in. in.
anför nämnden i huvudsak följande.

Vid förhandlingarnas början yrkade sockerbolaget, att låsta kostnaders
kalkyl skulle utgå från eu produktion av 255 miljoner kilogram normalråsocker
med en s. k. fast multipel — d. v. s. en multipel för de icke statsgaranterade
kostnaderna, vilken var oberoende av den faktiska kvantiteten tillverkat
råsocker. Nämnden å sin sida klargjorde redan i början av förhandlingarna,
att sockerbolaget icke kunde räkna med att för 1955/56 erhålla ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 189 13

Sammanställning av låsta kostnader (i 1000-tal kronor)

Kostnadsslag

Enligt
sockerbola-gets bok-slut för
1953/54

334 958 ton
råsocker

Enligt sockerbolagets kalkyler i
januari och februari 1955

För

1954/55

288 000 ton
råsocker

För 1955/56 grundat på
priserna i december 1954

255 000 ton
råsocker

300 000 ton
råsocker

Underhåll............................

7 388

7 949

7 762

7 762

Avskrivningar på anskaffningsvärdet ...

7 241

8 209

9 628

9 628

Meravskr. ber. på återanskaffningsvärdet

10 756

7 550

7 550

Skatter...............................

2 732

5 200

5 500

5 500

Omkostnader (fri disposition) ..........

300

300

300

300

Personalkostnader (avlöningar m. m.) ..

29 181

31 328

31852

33 707

Vågpersonalavlöningar ................

822

814

778

915

Pensioner ............................

5 597

4 296

4 274

4 274

Försäkringar..........................

645

662

645

689

Betfrö................................

4 820

4141

3513

4132

Kalksten..............................

2103

2 034

1793

2107

Kalkstensfrakter......................

384

332

319

375

Förbrukningsmaterial för drift.........

1753

1554

1468

1731

Betfrakter............................

5 866

5 743

5 36G

6 512

Råsockerfrakter.......................

3 863

3 777

2 953

3 568

Omkostnader..........................

2 813

2 789

2 979

2 979

Emballage............................

7 551

9 873

10169

10 729

Raffinadfrakter.......................

3 330

3 801

4 051

4 051

Bränsle ..............................

11078

10 662

9 703

11251

Regleringskonto ......................

133

186

—

—

Kapitalränta..........................

2 461

4 700

5 300

5 300

Summa

1000(51

119106

115903

123060

Belopp i öre per kilogram råsocker ....

(29,87)

(41,36)

45,45

41,02

Tillkommer låsning av kostnadsposterna

Räntor, civilförsvar m. m.............

665

Melassfrakter..........................

775

Summa belopp i öre per

kilogram råsocker

41,50

högre belopp per kilogram råsocker som ersättning för de icke statsgaranterade
kostnaderna än under 1954/55. Den för sistnämnda år erhållna multipeln
utgjorde 40,15 öre vid en råsockerkvantitet av 300 miljoner kilogram.
Nämnden ansåg, att detta belopp borde gälla under 1955/56 oberoende av den
faktiska kvantiteten tillverkat råsocker. Den under föregående år gällande
indexregleringen av vissa kostnadsposter (bränsle och emballage) borde vidare
slopas för 1955/56. För eventuella kostnadsökningar under 1955/56
borde bolaget skaffa sig kompensation genom fortsatt rationalisering av
driften. Nämnden framhöll, att det på längre sikt var nödvändigt med en
successiv sänkning av kostnaderna för sockertillverkningen med hänsyn till
att sockernäringen åtnjöt ett gränsskydd på över 50 procent mot omkring
20 procent för övriga grenar av jordbruksproduktionen.

Statsdelegerade föreslog, att tre tidigare icke låsta kostnadsposter ■— melassfrakter,
civilförsvar in. in. samt räntor — skulle intagas i den låsta kost -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

nadsposten. Häremot hade bolaget ingen erinran. Kostnaderna för dessa poster
för 1955/56 beräknades av bolaget till 1 440 000 kronor eller 0,48 öre per
kilogram råsocker.

I fråga om emballagekostnaderna framhöll bolaget, att dessa väntades öka
starkt under 1955/56 som följd av att det paketerade sockrets andel i den
försålda kvantiteten var i kraftigt stigande. Den därav föranledda kostnadsstegringen
uppvägdes emellertid av högre försäljningsintäkter till staten,
varför bolaget yrkade på motsvarande tillägg i multipeln. Statsdelegerade
hade ingenting att invända häremot. Kostnadsökningen beräknades av bolaget
utgöra 0,65 öre per kilogram råsocker. Den av delegerade erbjudna multipeln
utgjorde sålunda totalt (40,15 + 0,48 0,65 =) 41,28 öre.

Jordbruksnämnden upplyser därefter, att i slutförhandlingarna enighet
nåddes om att multipeln vid 300 miljoner kilogram råsocker skall utgöra
41,50 öre per kilogram. Emellertid framhåller nämnden, att de vid förhandlingarna
överenskomna multipelbeloppen kan komma att justeras under
loppet av avtalsåret, enär posterna emballage och bränsle liksom i år
skall indexregleras.

Vidare erinrar jordbruksnämnden om att man vid beräkningen av multipelbeloppet
utgått ifrån att hälften av beloppet per kilogram råsocker
skall vara fixerad, medan återstoden skall vara rörlig på sådant sätt, att
den blir proportionell mot det kostnadsbelopp, som nu kan beräknas per
kilogram råsocker, när råsockermängden tillätes variera. Till belysande
av beräkningssättet, som i fråga om metoden helt överensstämmer med
det för 1954/55 tillämpade, anför nämnden följande.

Den fixerade delen av beloppet ingår med 5/10 av det enligt det föregående
överenskomna öretalet 41,50 vid 300 miljoner kilogram råsocker.
Den rörliga delen utgör kvoten mellan de beräknade icke statsgaranterade
kostnaderna och kvantiteten råsocker. Beräkningssättet belyses närmare
av följande formel (beteckningar: t = totala icke statsgaranterade kostnader
i tusental kronor; r = kvantitet tillverkat råsocker i miljoner kilogram;
a — beräknad kostnadsändring i tusental kronor per 1 miljon kilogram
tillverkat råsocker; mr = multipel vid råsockermängden r; m300 =
multipel vid 300 miljoner kilogram råsocker; m+ = multipel enligt det
föreslagna beräkningssättet).

= 0,5 ni3oo + 0,5 mr

där mr beräknas ur relationen

10 W-r = tr = I300 -f- u (r — 300)
r r

och konstanterna t300, m300 och a har följande värden

I300....................... 124 500

...................... 41,50

a......................... 156,15

Vid formelns tillämpning skall faktiskt utvunnen råsockerkvantitet avrundas
uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Multipeln skall icke
understiga det belopp, som enligt samma formel beräknas för 340 miljoner
kilogram råsocker, och icke överstiga det belopp, som beräknas för 260 miljoner
kilogram råsocker.

Kungl. Maj. ts proposition nr 189 15

Följande tabell visar multipelns storlek vid vissa angivna kvantiteter råsocker.

Utvunnen råsocker- Belopp i öre per

kvantitet milj. kg (r) kg råsocker ^m +

260 och därunder 43,49

270

42,94

280

42,42

290

41,95

300

41,50

310

41,08

320

40,69

330

40,32

340 och däröver 39,98

Enligt vad jordbruksnämnden upplyser, synes ett bifall till vad sålunda
avhandlats icke böra medföra någon sänkning av sockerbolagets försäljningspris
för socker. Sänkningen av betpriset medför visserligen en kostnadsbesparing
för sockertillverkningen av omkring 4,2 miljoner kronor eller
1,4 öre per kilogram råsocker. Statsregleringens konto hos bolaget visar
emellertid enligt nuvarande beräkningar ett överskott för 1955/56 av endast
2 857 000 kronor, motsvarande vid en antagen försäljning av 329 000
ton socker och sirap, uttryckt i raffinadvärde, 0,87 öre per kilogram. Med
hänsyn till att en viss säkerhetsmarginal är önskvärd, finner sig nämnden
icke böra föreslå någon prissänkning.

I fråga om kostnaderna för sirapstillverkningen upplyser jordbruksnämnden,
att sockerbolaget föreslagit fortsatt låsning enligt oförändrade
grunder. Nämnden har för sin del icke haft något att erinra häremot. Låsta
kostnaders kalkyl för sirapstillverkningen 1955/56 uppgår vid en beräknad
tillverkning av 23 500 ton till 4 761 000 kronor eller 20,26 öre per kilogram
sirap. De i sirapskalkylen 1955/56 ingående kostnadsposterna är
baserade på prisläget i december 1954. Enär posterna emballage och
bränsle, liksom under avtalsåret 1954/55, skall indexregleras, kan emellertid
det sålunda överenskomna multipelbeloppet för sirap komma att
justeras under loppet av året.

I anslutning till de förda förhandlingarna har jordbruksnämnden utarbetat
följande förslag till överenskommelse rörande
villkoren för sockertillverkningen in. in. under reg 1 eringsåret
1 maj 195 5—3 0 a p r i 1 1 956.

»a) Det för tiden 1 maj 1954—30 april 1955 gällande kontraktet mellan
Svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående socker -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

tillverkningen m. m. förnyas att gälla för tiden 1 maj 1955—30 april 1956,
därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—g) angivna
ändrade bestämmelser.

b) Vad i äldre kontraktet sägs om tiden 1 maj 1954—30 april 1955 skall
i stället gälla tiden 1 maj 1955—30 april 1956, liksom vad i det äldre kontraktet
sägs rörande förhållandena den 30 april 1955 i stället skall avse
den 30 april 1956. I § 2 fjärde stycket skall 1953 ändras till 1954.

c) I § 2 första stycket intagna grundpriset 7 kronor 20 öre sänks till
7 kronor.

d) 4 § 1 mom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse: ''Statens
garanti---frakter för kalksten, betor, melass, råsocker och raf finad,

emballage, försäkringar, bränsle, civilförsvar m. m. och räntor samt

ej heller---närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantite ten

uppgår till 300 miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra
41,50 öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller större än 300 miljoner
kilogram skall av nyssnämnda belopp hälften bli bestående, under
det att återstående beloppet görs rörligt och beräknas som hälften av kvoten
mellan de kostnader, vilka enligt ovan icke omfattas av statsgarantien
(i fortsättningen benämnda de låsta kostnaderna) och den tillverkade
kvantiteten råsocker, därvid sagda kostnader, som vid 300 miljoner kilogram
beräknas utgöra 124 500 000 kronor skola minskas respektive ökas
med 156 150 kronor för varje miljontal kilogram, varmed den avrundade
råsockerkvantiteten understiger respektive överstiger 300 miljoner kilogram.
Det sammanlagda beloppet skall dock icke understiga 39,98 öre per
kilogram råsocker och ej heller överstiga 43,49 öre per kilogram råsocker.

Ifrågavarande belopp---december 1954. Justeringen —- -— — pris index.

’

e) I 4 § 1 mom. andra stycket ändras beloppet 20,60 öre till 20,26 öre;
årtalet 1953 ändras till 1954.

f) 4 § 1 mom. åttonde stycket erhåller följande ändrade lydelse: ''Under
statsgarantien får inläggas dels av bolaget bestridda kostnader till bidrag
till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst i enlighet
med vad som gällt under år 1954, dels intill ett belopp av 250 000 kronor,
vad bolaget enligt överenskommelse mellan statens jordbruksnämnd och
arbetsmarknadsstyrelsen, å ena, samt centralföreningen och sockerbolaget,
å andra sidan, kan komma att utgiva i bidrag till ledarearvode och kockahushåll
samt reseersättning för betarbetare.’

g) 4 § 4 mom utgår.»

Punkterna 1—3 i Allmänna uttalanden från 1954 års förhandlingar skall
vidare enligt nämnden kvarstå även i år.

Jordbruksnämnden hemställer, att förslaget till nytt avtal mellan staten
och bolaget måtte underställas riksdagen för godkännande ävensom
att av riksdagen måtte utverkas förlängning av nu gällande införselmonopol
för socker intill ingången av februari månad 1957. Nämnden anmäler
vidare, att — med hänsyn till att förslag framlagts om övergång till ett
nytt prissättningssystem för jordbruksprodukter, vilket beräknas träda i
i kraft senast den 1 september 1956 — en del bestämmelser i förslaget
till nytt avtal torde böra få äga giltighet även under tiden 1 maj—31
augusti 1956. Nämnden förklarar sig slutligen ha för avsikt att — i tid
för att underställas 1956 års riksdag — återkomma angående de frågor
i övrigt, som kan uppkomma i samband med en avveckling av det nuvarande
prissättningssystemet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

17

Departementschefen

Statsmakterna har under en följd av år reglerat sockernäringen i landet
genom avtal med såväl sockerindustrien som betodlarna. Huvudprincipen
för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat
Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot att
bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling
i enlighet med av staten godkända grunder. Därjämte har staten sedan ett
antal år garanterat bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen förenade
kostnader mot att bolaget varit redovisningsskyldigt för sina inkomster
av sockertillverkningen.

Samma principer synes i huvudsak böra gälla även för nästa tillverkningsår.
Ett avtal mellan staten och bolaget rörande sockerproduktionen bör
alltså även i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan statens jordbruksnämnd och styrelsen för Sveriges
betodlares centralförening har nämnden framlagt förslag rörande villkoren
för sockerbetsodlingen under år 1955. Detta bär sedermera godkänts
av föreningen vid föreningsstämma den 4 april 1955.

De sålunda utarbetade villkoren för 1955 års odling avviker i vissa hänseenden
från dem, som gällde för 1954 års odling. Grundpriset för 100 kilogram
betor med 16 procent sockerhalt avses sålunda skola sänkas till 7 kronor.
Vidare må nämnas, att reglerna för bidrag till ledararvode och kockahushåll
samt reseersättning för betarbetare något omarbetats.

1 övrigt överensstämmer villkoren för årets odling i huvudsak med de
hittillsvarande. Sålunda skall även i år till odlare, som tecknar kontrakt för
leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik, utgå ett
areal tillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock
att för odling, som icke överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall utgå
med endast 5 kronor. I den mån i övrigt intet särskilt nämnts i förslaget till
odlingsvillkor skall gälla vad som tillämpades förra året.

De angivna villkoren för sockerbetsodlingen under år 1955 torde böra godtagas.

Jag torde härefter till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan
staten och bolaget. Liksom under tidigare år har förslag till dylikt avtal
upprättats av nämnden efter överläggningar med bolaget. Såsom framgår av
den förut lämnade redogörelsen enades man därvid om att kalkylen över de
kostnader för bolagets verksamhet, vilka icke är föremål för statlig garanti,
under det kommande verksamhetsåret skall grundas på en produktion av
300 000 ton normalråsocker. Enligt min mening torde överenskommelsen i
denna del böra godkännas. I övrigt stämmer överenskommelsen i stora drag
överens med det nu löpande avtalet. Beträffande de viktigaste avvikelserna
må följande framhållas.

2 llihang till riksdagens protokoll 1955. I samt. Nr 189

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S9

Enligt det gällande avtalet mellan staten och bolaget omfattar den av staten
lämnade garantien för vissa av bolagets kostnader ej posterna underhåll,
avskrivningar, skatter, omkostnader (varav visst mindre belopp till bolagsstyrelsens
fria disposition), avlöningar och pensioner, försäkringar, betfrö,
kalksten, förbrukningsartiklar, frakter för kalksten, betor, råsocker och raffinad,
emballage och bränsle, vilka båda sistnämnda poster dock är indexreglerade,
samt förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Bolaget får under
innevarande år i stället för täckande av dessa poster tillgodoräkna sig
ett belopp av 40,15 öre per kilogram tillverkat socker (den s. k. multipeln).
Nyssnämnda belopp har beräknats med utgångspunkt från en råsockermängd
av 300 000 ton. Hälften av multipeln är fixerad, medan återstoden
är rörlig på så sätt, att den inom vissa gränser är proportionell mot det belopp,
som kan beräknas per kilogram råsocker, när råsockermängden tilllåtes
variera. Multipeln kan vidare ändras under året på grund av indexreglering
för posterna emballage och bränsle.

Den i år träffade överenskommelsen innebär inga ändringar i dessa bestämmelser
utom i fråga om, såsom förut nämnts, multipelns storlek samt
att posterna räntor, civilförsvar m. m. samt melassfrakter skall ingå bland
de låsta kostnaderna. Vid den förut nämnda kvantiteten om 300 000 ton
råsocker skall multipeln utgöra 41,50 öre per kilogram. Enligt överenskommelsen
skall endast hälften av denna multipel, vilken kan komma att justeras
under loppet av avtalsåret på grund av att posterna bränsle och emballage
skall indexregleras, vara fixerad. Återstoden av multipeln skall vara
rörlig på så sätt, att den skall göras proportionell mot det kostnadsbelopp,
som kan beräknas per kilogram råsocker, när råsockermängden tillåtes variera.
Multipeln kommer sålunda enligt överenskommelsen att variera alltefter
den utvunna mängden råsocker. Den skall dock icke understiga det
belopp, som enligt beräkningsgrunderna motsvarar en råsockerkvantitet av
340 000 ton, och icke överstiga det belopp, som motsvarar en kvantitet av
260 000 ton.

Mot de av nämnden föreslagna avtalsändringarna synes icke vara något
att erinra. Jag anser mig sålunda kunna förorda det av nämnden upprättade
förslaget till avtal. Detta har även godkänts av bolaget. Förslaget innehåller
vidare vissa allmänna uttalanden från förhandlingarna (bilaga 1). Beträffande
de närmare detaljerna i detta torde jag få hänvisa till avtalstexten.

Avtalet torde lämpligen böra i huvudsak gälla under tiden den 1 maj 1955
—den 30 april 1956. Såsom framgår av avtalets innehåll kommer emellertid
vissa av bestämmelserna att få giltighet även efter sistnämnda tidpunkt.
Beträffande vad jordbruksnämnden anfört om ytterligare utsträckning av
giltighetstiden för en del av bestämmelserna i avtalet i samband med en
eventuell övergång till nytt prissättningssystem för jordbruksprodukter
torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Grunderna för avtalet bör underställas riksdagen. Jag förutsätter dock att
— liksom tidigare varit fallet — den omständigheten, att avtalsgrunderna

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

prövats av riksdagen, ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så
påkallas av väsentligt ändrade förhållanden, med berörda parter överenskomma
om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet
ävensom eljest företaga de mindre jämkningar, som kan finnas erforderliga.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut om att för tiden från den
31 januari 1956, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida
tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än
staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Erforderliga
närmare föreskrifter torde få utfärdas av Kungl. Maj :t. Det bör givetvis
iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje
styckena av kontraktet avsedda fallen. Ehuru avtalet med bolaget är avsett
att utgå den 30 april 1956, bör Kungl. Maj :t med hänsyn till en eventuell
avveckling av det nuvarande systemet ha möjlighet att utsträcka giltighetstiden
för införselmonopolet intill ingången av februari månad 1957.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1956
till och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast
den 31 januari 1957, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade
undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt
vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,
som må erfordras för upprätthållande av nu angivna
ensamrätt; samt

3) medge, att avtal må träffas mellan staten och Svenska
sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen m. m.
i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Malte Olsson

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 189

Bilaga 1

Förslag

till

Kontrakt mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget
angående sockertillverkningen m. m. under tiden
1 maj 1955—30 april 1956

Mellan svenska staten a ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än
bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager
upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat
tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven
ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i
egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under
s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter
socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid
förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande
av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom
en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad
genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade
med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse
investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under
statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter
liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna
vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och
bolaget.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling
under år 1955 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges
betodlares centralförening vid förhandlingar direkt eller inför statens jordbruksnämnd
överenskomna grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor
med 16 procent sockerhalt skall utgöra 7 kronor. Dessutom skall till odlare,
som år 1955 tecknar kontrakt för leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings
råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

21

halvt hektar odlade betor, dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts
hektar, arealtillägget skall utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t
och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på
hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning
ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn
till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär
att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande
mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande
må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset eller
bestämts vid årets förhandlingar.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Linköpings
eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning
och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder, som härom
tillämpats år 1954.

Beträffande odling och leverans av i Västergötland odlade betor skola
gälla härom särskilt bestämda villkor.

3 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen
erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,
som fastställas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
av statens jordbruksnämnd.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring
bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har
bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom
hos statens jordbruksnämnd.

4 §•

För avtalstiden 1 maj 1955—30 april 1956 är bolaget gentemot staten
redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen
och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen
erhållna biprodukter, och åtager sig staten att —- med den inskränkning,
som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av
bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid
skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sockerframställningen
omfattar icke kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter,
maskiner och inventarier, skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens
fria disposition stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,
omkostnader, kalksten, betfrö, frakter för kalksten, betor, melass,
råsocker och raffinad, emballage, försäkringar, bränsle, civilförsvar in. in.
och räntor samt cj heller förräntning av bolagets eget kapital (vinst), utan
skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna
sig visst belopp för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat
kilogram råsocker. Vid beräkning av detta belopp skall den under räkenskapsåret
tillverkade kvantiteten råsocker avrundas uppåt till närmast hela
miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten uppgår till 300 miljoner kilogram
skall ifrågavarande belopp utgöra 41,50 öre. Om råsockertillverkningcn
blir mindre eller större än 300 miljoner kilogram skall av nyssnämnda
belopp hälften bli bestående, under det att återstående beloppet göres rörligt
och beräknas som hälften av kvoten mellan de kostnader, vilka enligt

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

ovan icke omfattas av statsgarantien (i fortsättningen benämnda de låsta
kostnaderna),och den tillverkade kvantiteten råsocker, därvid sagda kostnader,
som vid 300 miljoner kilogram beräknas utgöra 124 500 000 kronor,
skola minskas respektive ökas med 156 150 kronor för varje miljontal kilogram,
varmed den avrundade råsockerkvantiteten understiger respektive
överstiger 300 miljoner kilogram. Det sammanlagda beloppet skall dock
icke understiga 39,98 öre per kilogram råsocker och ej heller överstiga 43,49
öre per kilogram råsocker. Ifrågavarande belopp per kilogram råsocker skola
emellertid i nedan angiven utsträckning indexregleras. Två däri ingående
poster — emballage och bränsle — skola nämligen vid slutet av avtalsåret
justeras med hänsyn till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i förhållande
till det genomsnittliga prisläget i december 1954. Justeringen skall
ske med tillämpning av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden
granskade prisindex.

_ Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sirapsframställningen
omfattar icke kostnadsposterna avskrivningar å fastigheter, maskiner
och inventarier, skatter till stat och kommun, personalkostnader (avlöningar),
försäkringar, bränsle, emballage, förbrukningsmaterial, underhållsmaterial,
frakter för råsocker och sirap, omkostnader och särskild ersättning
till bolaget, utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader, mot det att bolaget
äger tillgodoräkna sig ett belopp av 20,26 öre per kilogram tillverkad sirap.
Sagda öretal blir bestående oavsett produktionens storlek. Beloppet 20,26 öre
skall emellertid i nedan angivna utsträckning indexregleras. Posterna bränsle
och emballage skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med hänsyn
till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det genomsnittliga
prisläget i december 1954. Justeringen skall ske med tillämpning
av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.

Samtliga i närmast föregående två stycken omförmälda poster skola omfatta
enahanda utgifter, som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive
kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under
statsgarantien, överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i
detta moments båda första stycken avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens
nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt
slag. Under avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar,
som beröra sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning,
kolkranen, cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före
bokslutet å respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 30 april 1956 sådana förändringar
beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda
i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget
rimligen undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller
nedgång i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera
parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav
föranledd skälig jämkning av förenänmda belopp per kilogram råsocker.

I den mån sockertiliverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ
ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan
vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning
verkställas för fastställandet av den mängd råsockcr, som skulle ha framkommit
vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalstiden använda myckenheten
svenskt råsocker överstigit respektive understigit bolagets tillverkning
av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive
underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 18!)

stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens jordbruksnämnd
granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund
av beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få
dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna
och alltså omfattas av statsgarantien.

Under statsgarantien få inläggas dels av bolaget bestridda kostnader till
bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst i
enlighet med vad som gällt under år 1954, dels intill ett belopp av 250 000
kronor, vad bolaget enligt överenskommelse mellan statens jordbruksnämnd
och arbetsmarknadsstyrelsen, å ena, samt centralföreningen och sockerbolaget,
å andra sidan, kan komma att utgiva i bidrag till ledarearvode
och kockahushåll samt reseersättning för betarbetare.

2 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall
— oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse
intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet
mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall såsom
intäkt, för vilken bolaget gentemot staten är redovisningsskyldigt, räknas
ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets utgång kvarvarande lager
av råsocker och raffinad värderat enligt följande grunder: Kvantitet över
normallagret värdesättes till det för året enligt bokslutet framräknade självkostnadspriset.
För brist i normallagret avsättes till en s. k. rekonstruktionsfond
för sockerlagret ett belopp, som till sin storlek är lika med bristkvantiteten
multiplicerad med självkostnadspriset för året efter avdrag av normallagerpriset.
Normallagret utgör 103 500 000 kilogram för råsocker och
51 200 000 kilogram för raffinad. Normallagerpriset utgör 55,69 öre per
kilogram råsocker respektive 78,38 öre per kilogram raffinad. Å andra sidan
skall såsom kostnader räknas dels värdet av lagret vid räkenskapsårets ingång
med avdrag för värdet av då förefintlig rekonstruktionsfond, dels
2 500 000 kronor, utgörande en tiondedel av en år 1953 överenskommen
nedskrivning med 25 000 000 kronor av sockerlagrets värde. Först sedan
hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret,
skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten få framkomma.

Vid kontraktstidens utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet
mellan staten och bolaget till det för kontraktstiden av Kungl.
Maj :t fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att
till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktstidens utgång
överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes,
att avsättningen av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas,
att den ej intränger "på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska
marknaden. Därest efter särskilt medgivande bolaget upptager tillverkning
av socker ur melass samt importerar melass, skall rörande dylik sidorörclse
och härav berörda produkter i stället gälla vad härom särskilt bestämmes.

3 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt
skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer
genom återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda
icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de
sockerrörelsens biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

/, mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets
kostnader för sockcrtillverkningcn får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet
än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets eko -

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

nomiska bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan efter-''
sättande av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,
iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande
bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

5 r\om- sklllle avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti
ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget
erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse
om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets
utgång utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget
erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång
överstiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att,
därest annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva
det sålunda överskjutande beloppet.

6 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunderna äger Kungl. Maj:t
att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser
om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

5 §.

Vid .försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens
pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans
intresse obehörigen skadas.

6 §.

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn
av statens jordbruksnämnd.

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,
som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

7 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt
rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens
åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda
staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden
och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan
Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen
tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en
särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska
och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs.

8 §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,
som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj :t i avseende å bolaget
och dess verksamhet.

9 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 maj 1955 till och
med den 30 april 1956 eller, i den mån det av avfattningen av vissa bestämmelser
uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

25

Allmänna uttalanden från förhandlingarna

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941
skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40
i prop. nr 243/1946).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under
1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj :t och bolaget härom
ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola
gälla.

3. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat an
efter medgivande av statens jordbruksnämnd.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 189