Kungl. Maj.ts proposition nr 150
1
Nr 150
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret
1954/55; given Stockholms slott den 4 mars 1955.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Per Edvin Sköld
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 mars 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det
nu löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I som fastställts av
1954 års riksdag vid dess höstsession (rskr 1954: 401), och dels å tilläggsstat
II, som avser anslagsäskanden — upptagna i propositionen nr 2 — till
innevarande års riksdag. Efter anmälan av nämnda proposition har anslagsäskanden
å tilläggsstat II beslutats av Kungl. Maj :t i propositionerna nr 57
och 60.
De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för
1 Hiliang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 150
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har
Kungl. Maj:t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil 1—12). En sammanställning över av Kungl. Maj:t å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 till och med denna dag
äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få
bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår att efter det propositionen nr 2 till årets
riksdag framlades, å tilläggsstat äskats sammanlagt 32,9 miljoner kronor
å driftbudgeten och 30,1 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Av förstnämnda
belopp avser 1 miljon kronor återanskaffning av viss beklädnadsmateriel
och vissa inventarier för armén, 1,4 miljoner kronor den svenska övervaknings-
och repatrieringsverksamheten i Korea samt 29,7 miljoner kronor avskrivningar
av nya kapitalinvesteringar. Av utgifterna på kapitalbudgeten
hänför sig 0,9 miljon kronor till statens affärsverksfonder, 1,2 miljoner kronor
till flygvapnets delfond av försvarets fastighetsfond och 28 miljoner kronor
till fonden för låneunderstöd.
Å tilläggsstat I har tidigare av riksdagen anvisats anslag om 3 miljoner
kronor å driftbudgeten och 5 miljoner kronor å kapitalbudgeten, varjämte
å tilläggsstat II äskats anslag om tillhopa 28,6 miljoner kronor å driftbudgeten
och 105,6 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall till de efter
avlämnande av propositionen nr 2 till och med denna dag gjorda ytterligare
anslagsäskandena å tilläggsstat II skulle anslagen å tilläggsstater till riksstaten
för innevarande budgetår uppgå till sammanlagt för driftbudgeten
64,5 miljoner kronor och för kapitalbudgeten 140,7 miljoner kronor.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil 1—12) fattat
beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Karl-Ingmar Edstrand
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
3
Bilaga 1
Egentliga statsutgifter
Andra huvudtiteln
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 mars 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt
anför därvid följande.
B. Justitiekansler sämbetet och riksåklagarämbetet
[1] Riksåklagarämbetet: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för riksåklagarämbetet
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal är fastställd till 44 000 kronor.
I skrivelse den 14 februari 1955 har riksåklagarämbetet anmält, att ickeordinarieposten
icke kan förväntas förslå för de utgifter, som skall bestridas
därifrån.
Belastningen å anslagsposten utgjorde den 31 januari 1955 44 652 kronor.
Under återstoden av budgetåret kommer posten enligt ämbetets beräkningar
att belastas av utgifter till ett belopp av 33 752 kronor. För hela innevarande
budgetår skulle sålunda belastningen uppgå till sammanlagt 78 404 kronor.
Såsom förklaring härtill anför ämbetet följande.
Den extra belastning, som uppstått å anslagsposten, förorsakas av utgifter
som uppkommit till följd av det tjänstebyte, som av särskilda skäl anordnats
mellan byråchefen vid ämbetet Erik Vinberg och statsåklagare!! i Stockholm
Martin Lundqvist och vartill med hänsyn till ovisshet rörande tjänstebytets
varaktighet hänsyn icke kunnat tagas, när ämbetet avgav sina anslagsäskanden
för det löpande budgetåret. Lundqvist, som enligt Kungl.
Maj:ts förordnande uppehållit Vinbergs byråchefstjänst vid ämbetet under
hela den hittills gångna delen av budgetåret 1954/55, har senast den 30 de
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
cember 1954 förordnats att till och med den 31 mars 1955 uppehålla nämnda
tjänst. Byråchefsförordnandet för Lundqvist torde komma att förlängas till
utgången av löpande budgetår. Kungl. Maj :t har medgivit Lundqvist rätt att
under förordnandet uppbära ersättning för den lön och åtnjuta den semester,
varom han såsom statsåklagare i Stockholm visar sig ha gått miste. Tilllika
har Kungl. Maj:t dels föreskrivit att ersättningen till Lundqvist skall
bestridas från anslagsposten till icke-ordinarie personal och dels medgivit att
nämnda post för ändamålet må överskridas med belopp, som motsvarar
grundlön till tjänsteman i lönegraden Ca 37 löneklass 39 för tiden juli—september
1954 och för tiden därefter med belopp som motsvarar grundlön till
tjänsteman i lönegraden Ca 37 löneklass 40, d. v. s. för hela budgetåret räknat
med 18 930 kronor. På grund av detta medgivande skulle under innevarande
budgetår å anslagsposten stå till ämbetets förfogande (44 000 -f 18 9301
62 930 kronor. Anslagsposten skulle alltså behöva förstärkas med ytterligare
ett belopp av (78 404 — 62 930) 15 474 kronor, d. v. s. skillnaden mellan den
ersättning som utgår till Lundqvist enligt lönegraden Co 17 under hela budgetåret,
34 404 kronor, och det belopp 18 930 kronor, varmed icke-ordinarieposten
enligt Kungl. Maj :ts medgivande får överskridas.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då ämbetet icke anser sig ha
möjlighet att under återstoden av budgetåret beskära de för denna tid beräknade
utgifterna, hemställer ämbetet, att anslagsposten till icke-ordinarie
personal under budgetåret 1954/55 måtte förstärkas med 15 474 kronor.
Departementschefen. Vad riksåklagarämbetet anfört i fråga om merbelastning
å ämbetets anslagspost avlöningar till icke-ordinarie personal till följd
av visst tjänstebyte föranleder icke någon erinran från min sida. På grund
härav tillstyrker jag, att nämnda post må överskridas med i avrundat tal
15 500 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för riksåklagarämbetet upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för
budgetåret 1954/55 överskridas med högst 15 500 kronor.
E. Fångvården m. m.
[2] 6 a. Fångvårdsanstalterna: Ersättningsanskaffning av brunna baracker
och inventarier m. m.
Fångvårdsstyrelsen (skr. 10/2, 25/2 1955) anmäler, att eldsvådor inträffat
vid vissa fångkolonier och en tillfällig förläggning, varvid vissa byggnader,
inventarier m. in. förstörts. Då byggnaderna och inventarierna, i enlighet
med vad som gäller beträffande staten tillhörig egendom, icke vayit
brandförsäkrade, hemställer fångvårdsstyrelsen, att fångvården beredes ersättning
i anledning av bränderna med tillhopa 206 200 kronor eller i runt
tal 206 000 kronor.
Den 3 juni 1954 uppstod brand a kolonien Vångdalen, varvid Iadugards-
och stallbyggnaden med tillhörande loge, vilken även inrvmde för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
5
rådsutrymmen, samt vagns- och redskapsskjulet nedbrann till grunden. Vid
polisutredning lastslogs, att branden uppstått genom kortslutning i en strömbrytare.
Vid en genom fångvårdsstyrelsens arkitekt G. Birch-Lindgren den
23 april 1953 verkställd värdering åsattes de nu nedbrunna byggnaderna ett
värde av tillhopa 30 500 kronor. Förutom angivna byggnader förstördes jordbruksinventarier
för kronor 11 034: 22 samt förråd av fodermedel och konstgödsel
för kronor 660: 20. Dessutom gick förlorad materiel, som upplagrats i
samband med vissa underhålls- och ändringsarbeten, vilka med anlitande av
jordbrukets medel pågår vid kolonien. Detta gäller i första hand diverse byggnadsmateriel,
värderad till 6 383: 77, samt vidare materiel, tillhörig entreprenörer
vid ifrågavarande arbeten. Sålunda förstördes bl. a. el-maleriel för
firman Kärnes Elektriska Aktiebolag, Uppsala, till ett värde av kronor
t 050: 48. Enligt »Allmänna bestämmelser för Elektriska Installationsanläggningar
(AIA/1948)» åligger det beställaren att ombesörja försäkring av anläggningens
olika delar. Sammanlagt skulle värdet av vid branden förstörda
byggnader, materiel och förråd m. m„ uppgå till kronor (30 500 -f- 11 034: 22
+ 660: 20 + 6 383: 77 + 1 050: 48) 49 628: 67.
Om nya byggnader skulle uppföras för jordbruksdriften i stället för den
brunna ladugårds- och stallbyggnaden med tillhörande loge, skulle detta enligt
beräkningar av Lantbruksförbundets Byggnadsförening draga en kostnad
av 62 000 kronor. Med hänsyn till den höga kostnaden för en sådan nybyggnad
och då lämplig sysselsättning anses kunna beredas de vid kolonien intagna
annorledes än i jordbruksdriften, har styrelsen funnit sig böra avstå
från en sådan nybyggnad. 1 stället bör enligt styrelsens mening den till kolonien
hörande åkerjorden om cirka 12 ha utarrenderas med undantag av
viss areal, avsedd för odling av trädgårdsprodukter, potatis och dylikt för
koloniens behov. För såväl verkstadsdriftens som skogsbrukets transportbehov
behöver emellertid den traktor jämte släpfordon, som nu finnes å kolonien,
bibehållas, varför ett garage med vagnsskjul (lider) behöver uppföras.
Kostnaderna härför har av Lantbruksförbundets Byggnadsförening beräknats
till 9 500 kronor. Då fångvården förvärvade Vångdalen, förutsattes
att i logbyggnaden skulle inrymmas förråd för verkstadsdriften. Sedan logbvggnaden
nu brunnit ned, måste en ny förrådslokal uppföras. Kostnaden
härför har av Birch-Lindgrens arkitektkontor beräknats till 31 000 kronor.
Eftersom jordbruket skulle utarrenderas, behöver nya jordbruksinventarier
i stället för de vid branden förstörda icke inköpas. Däremot måste inventarier,
erforderliga för trädgårds- och skogsbruket, nyanskaffas till ett belopp
av 3 274 kronor.
I enlighet med det anförda bör ersättning beredas med kronor 9 500 för
uppförande av garage och vagnsskjul, med kronor 31 000 för uppförande av
förrådslokal, med kronor 660:20 för ersättningsanskaffning av fodermedel
och konstgödsel, med kronor 6 383: 77 för ersättningsanskaffning av byggnadsmaterial,
med kronor 3 274 för ersättningsanskaffning av inventarier
för trädgårds- och skogsbruket samt med kronor 1 050: 48 såsom ersättning
till firma Kärnes Elektriska AB, Uppsala, för materiel och reparation in. in.
av belysningsnätet eller sålunda tillhopa med kronor 51 868: 45. Härjämte
6
Knngl. Maj.ts proposition nr 150
bör medel beredas för viss kostnad för reparation av belysningen efter branden
genom Kärnes Elektriska AB, kronor 184: 71, samt för ersättning till
Lantbruksförbundets Byggnadsförening för upprättande av byggnadshandlingar
till nya ekonomibyggnader, kronor 1 709:46. Sammanlagda beloppet
skulle alltså bli kronor (51 868: 45 + 184: 71 + 1 709: 46) 53 762: 62, avrundat
54 000 kronor.
Den 11 februari 1955 inträffade eldsvådor vid kolonien Bogesund och den
tillfälliga förläggningen Tönnersjöheden.
Vid kolonien Bogesund nedbrann köks- och matsalsbyggnaden. I stället
för det brunna behöver inköpas ett monteringsfärdigt trähus för 93 000
kronor, nya inventarier för de intagnas och befattningshavarnas matsalar för
4 600 kronor samt ny köksattiralj för 4 600 kronor. Den sammanlagda kostnaden
uppgår sålunda till 102 200 kronor.
Vad åter angår förläggningen Tönnersjöheden ödelädes administrationsbaracken
med där befintliga bord, stolar, förråd, persedlar och
materialier m. m. Föreståndaren vid förläggningen har betonat, att det varit
förenat med stora svårigheter alt rätt angiva vad som gått förlorat, enär
förteckningar och andra handlingar brunnit upp. Han har framhållit att,
utöver vad som nyss angivits, förstörts domar och akthandlingar rörande
de intagna, verifikationer, intagnas pantsedlar, bilskattekvitton, pass in. in.
En viss marginal måste därför hållas för oförutsatta förluster. Medelsbehovet
för ersättningsanskaffning på grund av denna brand beräknas i enlighet
med det anförda till följande belopp: för ny barack 16 000 kronor, för möbler
1 500 kronor, för beklädnads- och sängklädesutrustning 18 000 kronor, för
de intagnas civila kläder 6 500 kronor, för uniformspersedlar 2 000 kronor,
för blanketter och kontorsmateriel 1 700 kronor, för toalettartiklar, matbestick,
telefonapparat m. in. 1 000 kronor, för en motorsåg 1 300 kronor och
för diverse ej specificerade ting 2 000 kronor eller sammanlagt 50 000 kronor.
Departementschefen. Jag tillstyrker, alt medel ställes till förfogande för
ifrågavarande ändamål. Då förlusten av byggnaderna medför betydande svårigheter
för verksamheten vid ifrågavarande anstalter, är det nödvändigt att
genast ersätta byggnaderna. Anslag bör därför anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår. Då de av fångvårdsstyrelsen beräknade
kostnaderna synes mig kunna godtagas, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna: Ersättningsanskaffning av
brunna baracker och inventarier m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 206 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets Övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Axel Nilsson
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
7
Bilaga 2
Egentliga statsutgifter
Tredje huvudtiteln
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 mars 1955.
Närva r ande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför därvid följande.
C. Diverse
[1] 9 a. Bidrag till täckande av visst ytterligare underskott i kostnaderna
för flyktkapitalbyråns, restitutionsnämndens, tyskmedelskommitténs samt
likvidationsnämndens verksamhet.
Genom Kungl. Maj :ts proposition 1952: 121 föreslogs, att riksdagen
måtte till bidrag till täckande av underskott i kostnaderna för flyktkapitalbyråns,
restitutionsnämndens, tyskmedelskommitténs samt likvidationsnämndens
verksamhet anvisa ett reservationsanslag av 1 070 000 kronor. I
propositionen erinrades bland annat om att enligt Kungl. Maj :ts instruktion
för likvidationsnämnden, daterad den 25 augusti 1950, nämnden bemyndigades
att av fordringsägarna i den s. k. tvångsclearingen med Tyskland
uttaga en avgift av 0,6 % för varje hundratal kronor av dem tillerkända
belopp i syfte att täcka kostnaderna för sin egen och övriga i det föregående
uppräknade myndigheters befattning med tyskmedlen. Fortsättningsvis anfördes
följande:
»Bland de i förevarande sammanhang aktuella svenska fordringarna gentemot
de tyska tillgångarna i Sverige ingå de statliga förmånsberättigade
anspråken på ersättning dels för det belopp å 150 miljoner kronor, som
Sverige i överensstämmelse med den s. k. Washington-uppgörelsen ställt
till det tyska folkhushållets förfogande, samt dels för den enligt samma
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
uppgörelse till Belgien utlämnade kvantiteten s. k. rövat guld till ett värde
av cirka 29 miljoner kronor.
Med hänsyn till arten av dessa fordringar torde någon skyldighet för staten
att för dem erlägga den i det föregående berörda avgiften principiellt
icke föreligga. Om å andra sidan vid den slutliga regleringen av de med
tyskmedlen sysselsatta myndigheternas kostnader de härför avsedda inkomstposterna
icke visa sig tillräckliga, uppkommer frågan om täckningen
av underskottet. Enligt den tidigare citerade bestämmelsen i instruktionen
för likvidationsnämnden skola kostnaderna, i den mån de icke täckas av
avgifterna, utgå av de i tvångsclearingen ingående medlen. Det synes emellertid
skäligt, att staten, oavsett om någon skyldighet att betala avgift föreligger
för ifrågavarande fordringsanspråk, i mån av behov bidrager till bestridandet
av kostnaderna i samma proportion som övriga fordringsägare.
I enlighet härmed torde ett belopp av 1 070 000 kronor, motsvarande 0,6 %
av de två fordringsanspråkens sammanlagda belopp, böra ställas till förfogande
för att kunna användas till täckning av eventuellt uppkommande
underskott.
Av det föregående framgår, att de förskott till bestridande av flyktkapitalbyråns,
restitutionsnämndens och tyskmedelskommitténs verksamhet,
som de härför disponerade budgetanslagen kunna sägas utgöra, komma
att regleras vid den slutliga redovisningen i samband med slututdelningen
av tyskmedlen.»
Med skrivelse den 13 maj 1952 (nr 215) anmälde riksdagen, att riksdagen
med bifall till förenämnda proposition för budgetåret 1952/53 under
tredje huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 1 070 000 kronor. Genom
brev den 30 juni 1952 ställdes anslaget till statskontorets förfogande
att utbetalas i enlighet med de föreskrifter som framdeles kunde komma
att meddelas av Kungl. Maj :t.
Likvidationsnämnden har i skrivelse den 12 maj 1953 förklarat, att ifrågavarande
medel visat sig nödvändiga för nämnden, och hemställt, att beloppet
måtte utbetalas till nämnden. I skrivelsen anfördes bland annat följande.
»Vid tidpunkten för Washington-uppgörelsen beräknades tyskmedlen, inklusive
det till de allierade förskottsvis utlämnade beloppet å 150 mkr., till
378 mkr. På grund av uppgifter från flyktkapitalbyrån synes — under förutsättning
att någon oförutsedd reduktion ej inträffar — detta belopp kunna
ökas med 2 mkr. Dels på grund av förutnämnda beslut, dels på grund av
föreskrift i Kungl. Maj :ts instruktion för likvidationsnämnden (SFS nr
490/1950, 14 §) kan, under förutsättningar av att inga medel erfordras för
täckande av holländskt ansprak a ersättning för rövat guld med omkring
50 mkr., beräknas, att för ifrågavarande kostnader kommer att stå till förfogande
0,6 % av 380 mkr. eller 2 280 000 kr. I den mån åter medel erfordras
för täckande av berörda anspråk måste förutsättas, att statsmakterna
liksom beträffande de medel, som åtgått till täckande av belgiskt anspråk
av likartat slag, komma att medgiva, att av statsmedel 0,6 % av sådana
medel ställas till förfogande.»
Genom beslut den 30 juni 1953 ställdes anslaget å 1 070 000 kronor till
likvidationsnämndens förfogande.
Det i likvidationsnämndens skrivelse den 12 maj 1953 omnämnda nederländska
anspråket på ersättning för rövat guld har sedermera reglerats genom
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
en kompromissuppgörelse. Enligt denna skulle guld till ett värde av ca 35
miljoner kronor utlämnas till de allierade. Med proposition den 29 oktober
1954 (nr 221) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att godkänna, att
de mot Sverige riktade kraven på utlämnande av s. k. rövat guld definitivt
regleras genom den träffade uppgörelsen och att svenska statens härigenom
uppkommande regresskrav måtte utgå med förmånsrätt ur de tyska
tillgångarna i Sverige. I propositionen uttalades även, att de i proposition
1952: 121 anförda skälen för att staten i mån av behov måtte lämna bidrag
till kostnaderna för myndigheternas befattning med tyskmedlen i samma
proportion som övriga fordringsägare syntes gälla även beträffande det förmånsberättigade
anspråk, som staten erhölle gentemot tyskmedlen genom
utlämnandet av det nederländska guldet. Vidare uttalades, att framställning
om dylikt bidrag torde få göras till 1955 års riksdag.
Propositionen har ännu icke slutbehandlats av riksdagen. Vid bifall till
densamma skall guldpartiet inom trettio dagar utlämnas till de allierade
och svenska staten erhålla ett regresskrav gentemot de tyska tillgångarna i
Sverige att täckas genom utbetalning av likvidationsnämnden. Medel synes
redan nu böra äskas för bestridande av det på denna utbetalning belöpande
bidraget till kostnaderna för myndigheternas befattning med tyskmedlen.
Värdet av guldpartiet uppgår, såsom förut nämnts, till ca 35 miljoner kronor.
I anledning härav torde ett belopp av 210 000 kronor, vilket motsvarar
0,6 % av värdet, böra ställas till förfogande av statsmedel.
Såsom redan i propositionen 1952: 121 framhållits, kommer de föi skott
till bestridande av flyktkapitalbyråns, restitutionsnämndens och tyskmedelskommitténs
verksamhet, som de för detta ändamal disponerade budgetanslagen
kan sägas utgöra, att regleras vid den slutliga redovisningen i samband
med slututdelningen av tyskmedlen.
Med åberopande av vad som anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtfe
föreslå riksdagen
att — under förutsättning att riksdagen bifaller proposition
1954: 221 — till Bidrag till täckande av visst ytterligare
underskott i kostnaderna för flyktkapitalbyråns, restitutionsnämndens,
tyskmedelskommitténs samt likvidationsnämndens
verksamhet å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kronor.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
C.-H. Nauckhoff
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
11
Bilaga 3
Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
mars 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55
och anför därvid följande.
C. Försvarskrafterna
Armén
[1] 22 a. Armén: Äteranskaffning av viss beklädnadsmateriel m. m. I skrivelse
den 11 januari 1955 har arméintendenturförvaltningen anmält att beklädnadsmateriel
m. m. förstörts till ett värde av 760 000 kronor vid en brand
vid infanteriskjutskolan den 23 mars 1954 och till ett värde av 20 000 kronor
vid andra bränder — huvudsakligen tältbränder under samma år. Ärn
betsverket hemställer i skrivelsen att medel anvisas för äteranskaffning av
nämnda materiel.
Departementschefen. Jag föreslår att för ifrågavarande ändamål ett belopp
av 780 000 kronor anvisas på tilläggsstat och hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Äteranskaffning av viss beklädnadsmateriel
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 780 000 kronor.
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 150
[2] 23 a. Armén: Återanskaffning av vissa inventarier. Vid den under föregående
punkt nämnda branden den 23 mars 1954 vid infanteriskjutskolan
förstördes enligt arméintendenturförvaltningens förenämnda skrivelse den 11
januari 1955 även kaserninventarier till ett värde av 220 000 kronor. Vidare
har, enligt vad ämbetsverket anmält i skrivelse den 13 juli 1954, kaserninventarier
till ett värde av 24 900 kronor förstörts vid en brand vid Dalregementet
den 22 maj 1954. Ämbetsverket hemställer att medel anvisas för återanskaffning
av den förstörda materielen.
Departementschef en. Jag föreslår att för ifrågavarande ändamål ett belopp
av 244 900 kronor anvisas på tilläggsstat och hemställer, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Återanskaffning av vissa inventarier å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 244 900 kronor.
E. Diverse
[3] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under år 1954 balett
flertal nya kommittéer och nämnder tillsatts. Några av dem, såsom organisationsnämnden
för den centrala försvarsförvaltningen och försvarets fastighetsnämnd,
är förhållandevis kostnadskrävande. Detta har medfört eu
stegring av utgifterna under förevarande anslag. De för innevarande budgetår
under kommittéanslaget anvisade medlen, 350 000 kronor, beräknas därför
icke räcka till. Ytterligare 25 000 kronor torde erfordras för att täcka
utgifterna under anslaget för innevarande budgetår. Jag hemställer därför,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 kronor.
[4] 17. Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea. Efter
förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1953: 234 angående täckning av
kostnaderna för svenskt deltagande i stilleståndsövervakning samt vid repatrienng
av krigsfångar i Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor till Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna
i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upplösts
i mars 1954. Övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt.
Sedan försvarets civilförvaltning i skrivelse den 5 oktober 1954 hemställt
om medel för övervakningskontingentens fortsatta verksamhet m. in., har
riksdagen, efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1954:220 angående
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
bestridande av ytterligare kostnader för det svenska deltagandet i stilleståndsövervakningen
i Korea in. m., å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1954/55 anvisat 3 000 000 kronor under förevarande anslagsrubrik.
Beloppet var avsett att täcka kostnaderna för övervakningskontingentens
fortsatta verksamhet intill utgången av budgetåret 1954/55 ävensom för att
bestrida vissa eftersläpande utgifter för repatrieringskontingentens verksamhet.
Vid anmälan av sistnämnda proposition anförde jag att svårigheter
förelåg att tillförlitligt beräkna vissa utgiftsposter och att anslagsbeloppet
därför måste betraktas som ungefärligt.
I skrivelse den 1 mars 1955 har försvarets civilförvaltning hemställt att
ytterligare 1 400 000 kronor måtte anvisas för att täcka utgifterna för övervakningskontingentens
verksamhet för budgetåret 1954/55. Civilförvaltningen
har i skrivelsen anfört bland annat följande. Belastningen på förevarande
anslag under de första åtta månaderna innevarande budgetår har
blivit väsentligt högre än som kunnat fö,rutses, beroende bland annat på
att högre utgifter än beräknat åtgått för resekostnadsersättningar och traktamenten
samt att kostnader i icke förutsedd omfattning uppkommit avseende
till budgetåret 1953/54 hänförliga materielanskaffningar (beklädnad
m. m.) för såväl repatrierings- som övervakningskontingenten. Av anvisade
medel för svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea
finnes vid utgången av februari månad 1955 disponibelt endast ett belopp av
.516 000 kronor. Medelsbehovet för tiden mars—juni 1955 beräknar civilförvaltningen
till 1 788 000 kronor. För budgetåret 1954/55 erfordras således
ett ytterligare medelstillskott av (1 788 000 — 516 000 =) 1 272 000 kronor.
Med hänsyn bland annat till de osäkra beräkningsgrunderna föreslår civilförvaltningen
att 1 400 000 kronor ställes till ämbetsverkets förfogande.
Departementschefen. Med hänsyn till vad civilförvaltningen anfört föreslår
jag att för övervakningskontingentens fortsatta verksamhet under innevarande
budgetår ytterligare 1 400 000 kronor anvisas på tilläggsstat. Jag
förutsätter att eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom
anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda
bestridda kostnader torde få framdeles anmälas.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna
i Korea å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Patric Kalling
Kungi. Maj:ts proposition nr 150
15
Bilaga 4
Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler under socialdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför följande.
E. Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.
[1] 4. Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. Under förevarande rubrik
har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 683 500 kronor,
varav 10 500 kronor uppförts under delposten till publikationstryck.
Riksf örsäkringsanstalten har (skr. 15/12 1954) anmält, att vissa kostnader
under innevarande budgetår uppstått för tryckning av dels en broschyr
med upplysningar om de frivilliga försäkringarna enligt lagarna om allmän
sjukförsäkring och om yrkesskadeförsäkring, dels ett brevkort att biläggas
nämnda broschyr och dels en broschyr med upplysningar om den obligatoriska
sjukförsäkringen. Kostnaderna härför har uppgått till ca 362 000
kronor. Härtill har kommit kostnader å ca 10 000 kronor för distribution. De
totala kostnaderna har således uppgått till ca 372 000 kronor. Då några medel
för ifrågavarande ändamål ej beräknats å anslaget iö.r innevarande budgetår,
har anstalten hemställt om medgivande till överskridande med sistnämnda
belopp.
Riksräkenskapsverket och statskontoret anser, att tryckningskostnaderna
bör bestridas från anslagsposten till publikationstryck och utgifterna för
distributionen från anvisade medel till övriga expenser.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
Departementschefen. Vid beräkningen av anslagsbehovet för innevarande
budgetår framhöll riksförsäkringsanstalten (V ht 1954 s. 187) att i anledning
av den nya lagstiftningen om sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna vissa
mycket omfattande tryckningsarbeten av i huvudsak engångsnatur erfordrades;
det vore dock ej möjligt att i dåvarande läge närmare beräkna kostnaderna
härför. Anstalten har numera låtit trycka och till allmänheten
distribuera dels en broschyr i 6 milj. exemplar med titeln »Upplysningar
om den obligatoriska sjukförsäkringen», dels en broschyr i 1,2 milj. exemplar
med titeln »Om jag skulle bli sjuk eller skadad — upplysningar om de
frivilliga försäkringarna enligt lagarna om allmän sjukförsäkring och yrkesskadeförsäkring»
och dels ett brevkort i 1,2 milj. exemplar, att ifyllas och
insändas till anstalten av den som är intresserad av att teckna frivillig försäkring
enligt yrkesskadeförsäkringslagen. Kostnaderna uppgår till ca
362 000 kronor för tryckning och ca 10 000 kronor för distribution, alltså tillhopa
ca 372 000 kronor. Riksförsäkringsanstalten har nu gjort framställning
om medgivande att överskrida omkostnadsstaten med sistnämnda belopp.
Vad först beträffar de på distributionen belöpande kostnaderna bör dessa
bestridas från de till övriga expenser anvisade medlen. Någon anledning att
redan nu meddela beslut om överskridande i detta hänseende torde icke
föreligga. Skulle det senare under budgetåret efter förnyad redovisning från
riksförsäkringsanstalten visa sig att de till övriga expenser anvisade medlen
icke förslår, torde Kungl. Maj :t kunna i vanlig ordning meddela beslut om
överskridande.
Tryckningskostnaderna uppgår, som nämnts, till ca 362 000 kronor. Mot
detta belopp, som efter granskning av inkomna räkningar godkänts av statskontorets
tryckeriintendent, synes några erinringar icke kunna göras. Kostnaderna
bör, såsom riksräkenskapsverket och statskontoret uttalat, bestridas
från posten till publikationstryck. Denna är för innevarande budgetår
uppford med 10 500 kronor och får icke överskridas utan Kungl. Maj:ts
medgivande. Sådant medgivande bör enligt min mening lämnas. Med hänsyn
till beloppets storlek torde dock riksdagen böra beredas tillfälle att yttra
sig i frågan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
förklara, att riksdagen icke har något att erinra mot att
det för budgetåret 1954/55 uppförda förslagsanslaget till
Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader överskrides med
362 000 kronor i syfte att täcka kostnaderna för tryckning
av de av mig i det föregående angivna broschyrerna m. m.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alf Björnelid
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
17
Bilaga 5
Egentliga statsutgifter
Sjunde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 — i vad avser under
punkten 1 upptaget ärende efter gemensam beredning med t. f. chefen för
inrikesdepartementet, statsrådet Hjalmar Nilson —- samt anför därvid följande.
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1] 30 a. Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet. Statens organisationsnämnd
och 1953 års civilförsvarsutredning hemställer i gemensam
skrivelse att, så vitt nu är i fråga, ett belopp av i runt tal 113 600 kronor
måtte ställas till organisationsnämndens förfogande för bestridande av vissa
kostnader för försöksverksamhet inom civilförsvaret.
Som ett led i de undersökningar, som civilförsvarsutredningen och organisationsnämnden
för närvarande bedriver beträffande civilförsvarets organisation
m. in., har en undersökning gjorts angående lämpligheten och möjligheten
av att åstadkomma en rationalisering av den regionala och lokala
civilförsvarsadministrationen genom att sammanföra de fredsmässiga arbetsuppgifterna
till en för länet gemensam instans. I avsikt att pröva ett sådant
system har detaljerade undersökningar företagits i Södermanlands län, varvid
utredningen genomgått civilförsvarets i länet krigsmässiga uppgifter och
organisation samt upprättat preliminära organisationsförslag. Med ledning
av detta underlag samt arbetsmängdsberäkningar och tidsstudier rörande
civilförsvarets fredsmässiga arbetsuppgifter har organisationsnämnden upp*
2 Biliang till riksdagens protokoll i:955. 1 samt. AV 150
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
gjort förslag till en »länsbyrå» för Södermanlands län. Denna organisation
synes böra prövas under en försöksverksamhet, som kan påbörjas den 1
mars 1955 och vara avslutad senast vid utgången av budgetåret 1955/56.
Genom försöksverksamheten uppkommande merkostnader, som icke lämpligen
kan anvisas från redan befintliga anslag, beräknas till nyssnämnda
belopp, 113 600 kronor. Härav hänför sig i runt tal 58 400 kronor till avlöningar
samt 55 200 kronor till reseersättningar och vissa traktamentskostnader.
Departementschefen. Med hänsyn till angelägenheten av att effektivast
möjliga administrativa organisation snarast utformas inom civilförsvarsområdena
har Kungl. Maj:t den 18 februari 1955 medgivit, att inom Södermanlands
län finge från och med den 1 mars samma år tills vidare försöksvis
tillämpas det av statens organisationsnämnd uppgjorda, i förevarande
framställning omnämnda förslaget till ny organisation av den regionala och
lokala civilförsvarsadministrationen inom länet. Samtidigt har Kungl. Maj :t
meddelat beslut med innebörd att kostnaderna för denna försöksverksamhet
tills vidare må bestridas från det under elfte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Då ifrågavarande
kostnader emellertid icke synes vara av sådan art att de slutligt
bör belasta sagda kommittéanslag bör ett särskilt anslag anvisas för ändamålet.
I 1955 års statsverksproposition har under sjunde huvudtiteln (punkt 32)
för budgetåret 1955/56 äskats ett nytt reservationsanslag, benämnt Statens
organisationsnämnd: Försöksverksamhet. Anslaget är avsett att efter beslut
av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall användas för bestridande av kostnader
för försöksverksamhet i samband med organisationsnämndens undersökningar
inom statsförvaltningen i de fall, då andra medel icke står till förfogande.
Den nu berörda försöksverksamheten synes vara av sådan karaktär,
att härför erforderliga medel bör anvisas över ett motsvarande anslag,
vilket med hänsyn till tidpunkten för försöksverksamhetens igångsättande
torde få uppföras å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Mot
beräkningarna av de med försöksverksamheten förenade kostnaderna, i avrundat
tal 115 000 kronor, har jag ingen erinran. Enär det för nästkommande
budgetår föreslagna anslaget beräknats utan hänsynstagande till kostnader
för nu förevarande försöksverksamhet, synes anslaget för innevarande
budgetår böra upptagas med hela nyssnämnda belopp. Från elfte huvudtitelns
kommittéanslag förskotterat belopp torde få återföras dit från det nu
ifrågasatta anslaget, om detta beviljas av riksdagen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 115 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
19
C. Skatte- och kontrollväsen
[2] Riksskattenämnden: Avlöningar. Riksskattenämnden hemställer om
medgivande att överskrida den i nämndens avlöningsstat för budgetåret
1954/55 uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
med 7 000 kronor.
Genom förordningen den 21 maj 1954 (nr 264; jfr 1954: prop. 187; BevU
54; rskr. 300) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt) bär på riksskattenämnden
lagts uppgifter, till vilka hänsyn icke tagits vid beräkningen
av riksskattenämndens avlöningsanslag för innevarande budgetår. Lagstiftningen
om fondskatt har för riksskattenämndens del medfört en betydande
ökning av antalet ansökningar om förhandsbesked samt många dispensansökningar.
För handläggningen av dessa ärenden bär viss personalförstärkning
erfordrats. Ifrågavarande arbete bär varit koncentrerat till tiden efter
den 1 oktober 1954 och torde komma att pågå fram till budgetårets slut.
Departementschefen. Det av riksskattenämnden begärda anslagsöverskridandet
torde på av nämnden angivna skäl böra medgivas. Härför erfordras
riksdagens samtycke. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för riksskattenämnden
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal må för budgetåret 1954/55 överskridas
med högst 7 000 kronor.
E. Diverse
[3] 8 a. 1951 års penningvärdeundersökning. Detta anslag var senast uppfört
å riksstaten för budgetåret 1953/54 med 225 000 kronor, varjämte å tillläggsstat
till sagda riksstat för samma ändamål anvisades 96 000 kronor. Vid
utgången av budgetåret 1953/54 fanns å anslaget en reservation av i runt
tal 115 800 kronor. Under tiden juli 1954—januari 1955 har härav förbrukats
cirka 68 400 kronor, varför vid ingången av februari 1955 återstod ett
disponibelt belopp av 47 400 kronor.
Arbetet inom penningvärdeundersökningen har undergått viss försening.
Emellertid är numera undersökningarna inom vissa avsnitt praktiskt taget
slutförda med redogörelse för undersökningsresultaten föreliggande i manuskript.
Återstående utredningsarbete torde enligl vad penningvärdeundersökningens
ledare, professorn E. Lundberg, meddelat vara avslutat före den
1 september 1955.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
Medelsbehovet för slutförandet av ifrågavarande utredningsarbete samt
för korrekturläsning m. m. beräknas till i runt tal 100 000 kronor. I detta
belopp ingår avlöningskostnader, vissa semesterersättningar samt omkostnadsmedel.
Härtill kommer tryckningskostnader till ett beräknat belopp
av 80 000 kronor. Totalt skulle sålunda återstående kostnader för penningvärdeundersökningen
kunna angivas till 180 000 kronor. Med hänsyn till
föreliggande anslagsbehållning erfordras ett tillskott av i runt tal 135 000
kronor. Detta belopp synes böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen
att till 1951 års penningvärdeundersökning å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 135 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karl-Ingmar Edstrand
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
21
Bilaga 6
Egentliga statsutgifter
Åttonde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
mars 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
ett under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/
55 samt anför därvid följande.
H. Allmänna läroverken m. m.
[1] 31. Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1952: 153 beslöt 1952 års riksdag
vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna.
Dessa åtgärder avsåg — jämte annat — att öka utbildningen av lärare vid
universiteten, bland annat genom att öppna möjligheter för lärare utan
vanlig akademisk utbildning (folkskollärare) att förskaffa sig begränsad
sådan utbildning och därmed kompetens för undervisning i högre skolor.
Vidare avsågs, att särskilda fortbildningskurser, förlagda till olika orter i
landet, skulle anordnas i ämnena matematik, fysik, kemi, zoologi och botanik.
Omfattningen av dessa kurser skulle närmast motsvara, vad som
fordras för godkänt betyg i filosofisk ämbetsexamen (1-betygskurser).
För den ökade lärarutbildningen anvisades under förutnämnda rubrik ett
reservationsanslag av 750 000 kronor, och därefter har för ettvart av budgetåren
1953/54 och 1954/55 till samma ändamål och under samma rubrik anvisats
reservationsanslag av likaledes 750 000 kronor. Dispositionen av anslagen
har icke varit strängt bunden, utan det har ankommit på Kungl.
Maj :t att inom den givna ramen fritt disponera anslagsmedlen för därmed
avsedda ändamål.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
För nästa budgetår har i årets statsverksproposition äskats ett med 150 000
kronor förhöjt anslag av 900 000 kronor. Anledningen till denna höjning
är att kursverksamheten under förra budgetåret väsentligt ökade i omfattning
och att man redan i höstas, då universitetskanslern avgav sina äskanden
beträffande nästa års anslag, kunde iakttaga, att tendensen i fråga om
antalet kurser och deltagare även under innevarande budgetår var klart stigande.
Sedermera vunna erfarenheter har ytterligare bestyrkt denna iakttagelse.
Den ökning av kursverksamheten, som sålunda inträtt, har medfört,
att belastningen på innevarande års anslag blivit större än som kunde
förutses vid anslagsavvägningen. Enbart de kurser — sammanlagt tolv —
till vilka Kungl. Maj:t efter den 1 januari 1955 anvisat medel, kan beräknas
komma att medföra en belastning på anslaget med mer än 140 000 kronor,
och därmed kommer de medel, som Kungl. Maj :t kan disponera, att vara
i det närmaste förbrukade. Då ytterligare kurser med visshet kommer att
erfordras under återstående del av budgetåret — framställningar om medel
härtill föreligger redan — synes det ofrånkomligt med en förstärkning av
anslaget. Jag beräknar den för ändamålet erforderliga summan till 50 000
kronor, vilket belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1954/55. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid
högre skolor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Inga Bäcklin
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
23
Bilaga 7
Egentliga statsutgifter
Tionde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i
mars 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, '' Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt
anför därvid följande.
H. Diverse
[1] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till detta ändamål
har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
625 000 kronor. Vid ingången av budgetåret fanns å anslaget en reservation
av ca 38 400 kronor. Hittills under budgetåret har till kommittéanslaget återlevererats
ca 11 500 kronor, huvudsakligen på grund av utgifter under anslaget
avsedda att slutligt bestridas från andra medel. Av samma skäl beräknas
ytterligare ca 50 000 kronor komma att tillgodoföras anslaget under innevarande
budgetår. Det för budgetåret disponibla anslagsbeloppet skulle
således utgöra omkring (625 000 -j- 38 400 -j- 11 500 -j- 50 000 =) 724 900
kronor. Utgifterna under anslaget har under tiden den 1 juli 1954—den 28
februari 1955 uppgått till ungefär 480 700 kronor. Anslagsbelastningen har
således för månad räknat hittills i genomsnitt varit ca 60 100 kronor. Vid i
stort sett oförändrad medelsåtgång per månad under de återstående fyra månaderna
av budgetåret skulle de sammanlagda utgifterna för budgetåret
1954/55 uppgå till i runt tal (480 700 + 240 400 ==) 721 100 kronor eller till
ett belopp ungefär motsvarande de disponibla medlen.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
Kommitté- och utredningskostnaderna beräknas emellertid under återstoden
av budgetåret bli relativt sett högre än under de sistförflutna åtta månaderna.
Sålunda kommer anslaget då att till ett icke oväsentligt belopp belastas
med utgifter som hänför sig till den gångna delen av budgetåret. Vidare
uppkommer ytterligare kostnader under anslaget på grund av några
nyligen tillkallade kommittéer samt med anledning av tidigare lämnade utredningsuppdrag,
vilka förut under budgetåret föranlett endast obetydlig anslagsbelastning.
För några av handelsdepartementets större kommittéer —
utredningen för utarbetande av slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring
och varudistributionsutredningen — samt för vissa kommittéer under
andra departement, vilkas kostnader delvis bestrids från tionde huvudtitelns
kommittéanslag, beräknas därjämte utgifterna på grund av kommittéernas
forcerade verksamhet att bli förhållandevis betydligt högre än hittills under
budgetåret. Någon nämnvärd minskning av medelsbehovet för de återstående
fyra månaderna genom upphörande av vissa kommittéers verksamhet synes
icke kunna påräknas. För att täcka de sålunda ökade kostnaderna erfordras
enligt gjorda beräkningar en anslagsförstärkning av 25 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Mai:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lennart Blom
Kungl. Maj. ts proposition nr 150
25
Bilaga 8
Egentliga statsutgifter
Elfte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 mars 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjalmar Nilson, Eindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hjalmar Nilson, anmäler
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt
anför därvid följande.
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
[1] Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. I skrivelser den 14 december
1954 och den 19 februari 1955 har medicinalstyrelsen hemställt om
medgivande att överskrida den i avlöningsstaten för statens rättskemiska
laboratorium för budgetåret 1954/55 upptagna anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal med, såvitt nu är i fråga, sammanlagt (12 000 +
15 200) 27 200 kronor.
Styrelsen har tillika överlämnat framställningar i ärendet från laboratoriets
föreståndare, vari anföres bl. a. följande:
1) Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal har under budgetårets
fyra första månader överskridits med i runt lal 6 000 kronor. På
grund av den starkt ökade arbetsbelastningen vid laboratoriet, särskilt alkoholavdelningen,
har det nämligen varit nödvändigt att anställa 1 laboratoriebiträde
i Cg 11 och 1, lidtals på grund av sjukledighet 2 kontorsbiträden
utöver det i staten beräknade antalet. Likväl har det icke varit möjligt att
tillfredsställa berättigade krav på snabb expediering av analysattester och utlåtanden.
varför missnöjet särskilt från åklagarmyndigheternas sida varit
stort. Någon minskning av personalen under återstoden av budgetåret kan
därför icke ifrågakomma, snarare kan under maj och juni ytterligare till
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
fällig personal behöva anställas. Man torde därför vara nödsakad att räkna
med ett ytterligare överskridande om cirka 13 (100 kronor. Det totala överskridandet
måste sålunda beräknas till (6 000 + 13 000) 19 000 kronor.
Detta belopp torde dock kunna reduceras med cirka 7 300 kronor, därest
tillstånd beviljas att av för testserumleveranser till försvaret inflytande medel
avlöna den extra assistent, som är anställd av laboratoriet för serumlramställning
under 9 manader av budgetaret mot arvode av 811 kronor per
månad. Sammanlagt skulle då erfordras (19 000 — 7 300) 11 700 kronor eller
i runt tal 12 000 kronor.
2) Enär under sommmaren 1954 tillfällig personal måst anställas på alkoholavdelningen,
har det ansetts erforderligt att verkställa efterkontroll av
uträkningar rörande resultaten av alkoholanalyserna av insända blodprov.
Vid dylik eftei kontroll för tiden 1/5—30/9 1954, av cirka 4 200 analyser har
det visat sig, att ett ganska stort antal smärre felräkningar förekommit.
Dessa ha i regel endast påverkat andra decimalen i promilletalet, varför felen
i allmänhet icke torde haft någon inverkan på fallens bedömning. I enstaka
fall ligger dock siffrorna sa nära ett gränsvärde, att felet möjligen fått betvdelse
för domen.
Därutöver har ett fall upptäckts, där genom felaktig placering av decimalkommat
ett värde av 1,25 promille angivits, medan det verkliga värdet var
0,125 promille. Trots dubbelkontroll genom personalen vid alkoholavdelningen
och efterföljande granskning genom den som undertecknat analvsattesten,
hade denna felräkning undgått upptäckt och lett till en felaktig
dom, vilken under tiden tyvärr redan vunnit laga kraft.
En utbyggnad av kontrollsystemet är därför nödvändig och kan för eu
kort tid nu, då provantalet är som lägst, nödtorftigt ordnas med den förefintliga
personalen. Redan om någon månad krävs emellertid en ökning av
den personal, som sysslar med uträkning och kontroll av analysresultaten.
Även en aldrig så noggrann kontroll av uträkningarna kan dock aldrig utesluta
räknefel och kan framförallt icke ersätta den realkontroll mot felbestämningar
som en dubblering av själva analyserna innebär. Idealet vore härvid
analys efter två principiellt olika meloder, t. ex. Widmarks- och ADHmetoderna,
men då delta skulle innebära en tredubbling av arbetet med motsvarande
personalökning, torde av kostnadsskäl det lättare genomförbara
alternativet med insändande av dubbla askar kapillärer för Widmarksbestämning
böra genomföras. Om dessa analyseras av två olika undersökare,
vinnes en betryggande realkontroll och eventuella felräkningar måste omedelbart
upptäckas. Dessutom föreligger möjlighet att spara en eller två kapillärer
(av 6) för eventuell ADH-bestämning eller annan analys (t. ex. metylalkoholbestämning)
i fall, där misstanke finnes, att annat giftigt ämne
än etylalkohol påverkat analysresultatet.
Medicinalstyrelsen bör därför föreskriva, att fr. o. in. den 1 maj 1955 vid
tagande av blodprov för alkoholbestämning tvä satser kapillärer skall insändas.
Förutsättningen för en sådan ordning är givetvis, att personalen vid alkoholavdelningen,
som redan nu är otillräcklig, betydligt utökas. Avdelningens
personal utgöres endast av tre laboratoriebiträden (Ce resp. Cg It), varjämte
ett anslag av 10 000 kronor beräknats för skrivhjälp.
Under innevarande budgetår har emellertid de facto tjänstgjort fyra laboratoriebiträden,
av vilka ett huvudsakligen fullgör åligganden, som skulle
vara förenade ined en kanslibiträdestjänst, men också "kan utföra alkoholanalyser,
och tva kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.
För att dels kunna upprätthålla en betryggande räknemässig (resp. formell)
kontroll, dels utföra dubbla analyser i samtliga fall erfordras sju la
-
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
boratoriebiträden och ett kanslibiträde i It lönegraden samt sex kontorsbiträden
i reglerad befordringsgång. För att vid behov kunna utföra ADH-bestämningar
erfordras dessutom ett halvtidsanställt laboratoriebiträde. Enbart
dubbleringen av analyserna medför en ökning med tre laboratoriebiträ
den
och tre kontorsbiträden. _ „
Förslaget medför en merkostnad med cirka 5 800 kronor i manaden ellei
för tiden 1 mars—30 juni omkring 23 200 kronor. Härutöver erfordras viss
materielanskaffning, varjämte vissa mindre förändringar inom avdelningens
lokaler torde bli nödvändiga.
Medicinalstyrelsen understryker för sin del starkt behovet av personalförstärkning
vid laboratoriet.
Beträffande särskilt den av föreståndaren senast föreslagna personalförstärkningen
framhåller styrelsen, att denna föranletts av nödvändigheten
att i rättssäkerhetens intresse skapa betryggande kontroll beträffande analyser
av blodprov för alkoholbestämning. Denna personalförstärkning medför
ett medelsbehov för innevarande budgetår av cirka 23 400 kronor, varav
8 200 kronor avser rörligt tillägg. Därjämte torde ett överskridande av omkostnadsanslaget
komma att bliva nödvändigt.
Medicinalstyrelsen, som med anledning av den dubbla kontrollen ämnar
senare till prövning upptaga frågan om revidering av taxan för analyser a\
blodprov för alkoholbestämning, hemställer, att Kungl. Maj :t måtte medgiva,
att den å avlöningsstaten för statens rättskemiska laboratorium för
budgetåret 1954/55 uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal måtte få överskridas med sammanlagt (12 000 -f- 15 200) 27 200
kronor.
Statskontoret anser, att i vad mån en utökning av blodprovsanalyserna
bör ifrågakomma, torde böra bliva beroende av resultatet av den av Kungl.
Maj :t tillsatta utredningen rörande laboratoriets undersökningar. För angivna
ändamål bör därför någon personalförstärkning ej medgivas för innevarande
budgetår. Arbetsbelastningen å alkoholavdelningen synes emellertid
vara så tyngande, att personaluppsättningen bör bättre avpassas efter arbetsförhållandena.
För att kunna nedbringa den nuvarande balansen, enligt uppgift
omkring 400 prov, ävensom möta såväl den säsongmässiga höjningen
som den ökade stegringen på längre sikt av antalet prov, synes det tillräckligt
att utöver den nuvarande personalen ytterligare ett laboratoriebiträde
ävensom ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång nyanställas. Biträdespersonalen
skulle med en dylik utökning komma att omfatta inalles atta
befattningshavare eller tre utöver den för innevarande budgetår fastställda
personalstaten. För en sådan utvidgning av personaluppsättningen erfordras
riksdagens medgivande.
Föredraganden. Av den lämnade redogörelsen framgår bl. a., att vid nyligen
företagen efterkontroll av blodprov, som undersökts vid laboratoriets
alkoholavdelning, vissa felaktigheter upptäckts. Efterkontrollen har avsett
alkoholhalten i blodprov, tagna från motorfordonsförare i trafikmål. Ett
ganska stort antal felräkningar har därvid påvisats, vilka dock som regel
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
icke varit av den storleksordningen, att de kunnat ha någon inverkan på
fallens rättsliga bedömning. I några enstaka fall ligger dock resultaten så
nära ett gränsvärde, att felet kunnat ha en viss inverkan på domstolens ställningstagande,
och i ett fall måste felräkningen anses ha haft en direkt betydelse
för detsamma. Vad som sålunda förekommit har föranlett chefen för
inrikesdepartementet att med stöd av Kungl. Maj:ts den 18 februari 1955
givna bemyndigande tillkalla en utredningsman, f. lagmannen T. A. Bexelius,
för att verkställa utredning rörande laboratoriets undersökningar och vilka
åtgärder, som bör företagas i de fall, då felaktigheter upptäckts.
Jag vill vidare erinra om att departementschefen vid anmälan av laborariets
avlöningsanslag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
(jfi XI ht., p. 15) framhöll bl. a., att antalet alkoholblodprov undergått en
betydande ökning eller från 4 050 år 1950 till 7 425 år 1953. Enligt vad jag inhämtat
har antalet sådana prov under år 1954 uppgått till 8 370 och under
de två första månaderna år 1955 till 923 mot 720 samma tid föregående år.
För att kunna bemästra denna ökade arbetsbelastning har laboratoriet redan
under år 1954 måst anställa viss extra personal.
Med hänsyn till vad nu anförts och till den säsongmässiga ökning av motorfordonstrafiken,
som inom den närmaste tiden kan beräknas, synes det
ofrånkomligt, att laboratoriet redan innevarande budgetår erhåller en betydande
personalförstärkning.
hör att undanröja riskerna för en felbedömning av analysresultaten måste
i första hand kontrollsystemet utbyggas. Flera vägar är härvid tänkbara,
t. ex. införande av två helt skilda analysmetoder, komplettering av
blodproven med urinprov eller undersökning av, i stället för en sats blodprov
om tre kapillärer, två skilda satser prov om vardera liksom f. n. tre
kapillärer. Spörsmålet om hur denna fråga skall lösas på ett ur alla synpunkter
fullt tillfredsställande sätt omfattas visserligen av utredningsmannens
förut omnämnda undersökningar. I avbidan på resultatet härav är det
emellertid enligt min mening nödvändigt, att alla åtgärder vidtagas för att
redan under denna övergångstid skänka största möjliga säkerhet åt analysresultaten.
Enligt vad jag under hand inhämtat från utredningsmannen erfordras
härför den dubbelkontroll, som eu undersökning av två skilda satser
blodprov, d. v. s. av sex kapillärer, skulle innebära. Med hänsyn härtill
anser jag mig böra förorda, att härför erforderlig personal, tre laboratoriebitraden
och tre kontorsbiträden, snarast möjligt anställes vid laboratoriet.
För att kunna bemästra den förut angivna ökningen av antalet blodprov
samt för att möjliggöra kontrollräkning av samtliga analysresultat, erfordras
härutöver 11/2 laboratoriebiträde, 1 kanslibiträde och 1 kontorsbiträde.
Avdelningens personal skulle i så fall komina att öka från f. n. fem (tre laboratoriebiträden
och två kontorsbiträden) till sammanlagt 14 1/2 befattningshavare.
Medicinalstyrelsens beräkning av kostnaderna för dessa ändamål
torde i huvudsak kunna godtagas. Jag förordar alltså, alt laboratoriets
icke-ordinariepost för innevarande budgetår må överskridas med (12 000 4-15 200) 27 200 eller i runt tal 27 000 kronor.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
I vad mån en motsvarande personalförstärkning erfordras också under
nästa budgetår kan i avbidan bl. a. på resultatet av utredningsmannens undersökningar
icke f. n. bedömas. En del av den nu ifrågasatta personalförstärkningen
har vidare i årets statsverksproposition förordats för nästa budgetår.
Om och i den mån härutöver skulle erfordras viss ytterligare personal,
synes Kungl. Maj :t vid bifall till i nämnda proposition framlagt förslag att
uppföra icke-ordinarieposten förslagsvis äga lämna medgivande härtill.
Jag vill slutligen framhålla angelägenheten av att avgifterna för uliörda
prov snarast möjligt anpassas till den kostnadsökning, som må föranledas
av nu framlagda förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för statens rättskemislca laboratorium
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1954/55 överskridas med
högst 27 000 kronor.
[2] Statens rättsläkarstationer: Avlöningar. Anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal vid rättsläkarstationerna var för budgetåret
1953/54 uppförd med 47 600 kronor. 1954 års riksdag (prop. nr 150;
riksd. skr. nr 245) medgav, att anslagsposten fick överskridas med högst
4 200 kronor. Tillhopa har således för avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal för budgetåret anvisats 51 800 kronor. För innevarande budgetår
har anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagits
till 69 000 kronor.
I skrivelse den 3 augusti 1954 har medicinalstyrelsen — med förmälan
att under anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för budgetåret
1953/54 utöver tidigare anvisade medel ytterligare 2 214 kronor 87 öre åtgått
— hemställt, att ett belopp av högst 2 215 kronor måtte få disponeras
för täckande av dessa kostnader.
Av handlingarna i ärendet framgår, att överskridandet beror på att rättsläkarstationens
vid Stockholm vaktmästarpersonal måst anlitas för övertidsarbete
samt tillfällig vaktmästarhjälp måst anställas i större utsträckning
än som kunnat förutses.
I ärendet har riksråkenskapsverket avgivit utlåtande den 4 februari 1955.
I skrivelse den 22 februari 1955 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1954/55 av 3 500 kronor
till förstärkning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal. Styrelsen har till stöd härför anfört följande.
Den vid rättsläkarstationen vid Stockholm rådande läkarbristen har
medfört, att ett stort antal obduktioner, som normalt skolat utföras å olika
platser inom rättsläkardistriktet, måst förläggas till rättsläkarstationcns lokaler
i Stockholm. Detta har haft till följd, att den stadigvarande vaktmästarpersonalen
icke medhunnit allt arbete på ordinarie arbetstid utan måst i
stor utsträckning tagas i anspråk för övertidsarbete. I icke ringa mån har
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
även tillfällig personal måst anlitas. En icke beräknad merbelastning å anslagsposten,
som kan uppskattas till i runt tal 3 500 kronor, har till följd
härav uppkommit. Beloppet kan beräknas bli uppvägt av besparingar å
posten till reseersättningar samt anslaget till medikolegala besiktningar.
Föredraganden. De åberopade skälen dels för ytterligare överskridande
av anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för budgetåret 1953/54
och dels för anvisning av jdterligare medel under sagda anslagspost för innevarande
budgetår finner jag mig böra godtaga. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att vid av medicinalstyrelsen gjort överskridande å 2 214
kronor 87 öre av den under anslaget till Statens rättsläkarstationer:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må bero; samt
att den i avlöningsstalen för Statens rättsläkarslationer
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1954/55 överskridas med
högst 3 500 kronor.
[3] Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. Under den i centrala sjukvårdsberedningens
avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal har för innevarande budgetår beräknats 11 500
kronor för vissa standardiserings- och granskningsuppgifter. Med anledning
av i propositionen nr 2/1955 tramfört förslag har innevarande års riksdag
(skr. 16/2 1955 nr 69) medgivit, att berörda anslagspost — på grund av ansvällningen
av granskningsuppdrag hos beredningen — må för budgetåret
1954/55 överskridas med högst 6 000 kronor.
I skrivelse den 2 mars 1955 har centrala sjukvårdsberedningen anfört, alt
vid utgången av februari 1955 kostnaderna för anlitande av extra och tillfällig
arbetskraft för ifrågavarande granskningar uppgick till 16 321 kronor
och att utöver redan anvisade medel ytterligare 4 800 kronor erfordras för
innevarande budgetår, för att till beredningen överlämnade granskningsuppdrag
skall kunna utföras.
Föredraganden. Med hänsyn till de betydande besparingar för statsverket,
som de av centrala sjukvårdsberedningen utförda utrustningsgranskningarna
hittills medfört, är det angeläget, att de i fortsättningen kan bedrivas
utan avbrott. Hittills under innevarande budgetår har granskningarna
resulterat i besparingar på över en miljon kronor. Anledningen till det nu
aktuella ytterligare medelsbehovet är främst att utrustningsgranskningen för
den nya lungkliniken vid karolinska sjukhuset dragit större kostnader än tidigare
förutsetts, nämligen cirka 4 200 kronor. Å andra sidan har enbart den
-
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
na granskning medfört en besparing för statsverket av cirka 800 000 kronor.
Jag föreslår, att ytterligare 4 000 kronor får disponeras för ifrågavarande
verksamhet under innevarande budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för centrala sjukvårdsberedningen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal må för budgetåret 1954/55 överskridas
med, utöver tidigare av riksdagen medgivet belopp, högst
4 000 kronor.
C. Alkoholistvård in. m.
[4] Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Omkostnader. I skrivelse den 21
januari 1955 har styrelsen för statens alkoholistanstalt å Venngarn anfört i
huvudsak följande.
Sedan en anstalten tillhörig personbil den 19 januari 1954 varit utsatt för
trafikolycka, har Stockholms läns västra domsagas häradsrätt i numera
lagakraftvunnen dom den 30 november 1954 förpliktat bilföraren — en befattningshavare
vid anstalten — och anstalten att solidariskt till motparten
utgiva skadestånd med 5 903 kronor 95 öre jämte fem procent ränta därå
från den 24 juni 1954 till dess betalning sker. Därjämte har anstalten och
föraren ålagts att solidariskt ersätta motpartens rättegångskostnader med
1 671 kronor 30 öre jämte domslösen. Av anstalten anlitad advokat har
för lämnat biträde i målet begärt ersättning med tillhopa 1 115 kronor, varjämte
det försäkringsbolag, vari motparten varit försäkrad enligt olycksfallsförsäkringslagen,
framställt krav på 811 kronor 50 öre. Då anstalten ej
förfogar över medel till täckande av ifrågavarande utgifter, hemställes, att
för ändamålet anvisas erforderligt belopp, tillhopa cirka 9 800 kronor.
Riksräkenskapsverket har i utlåtande över framställningen föreslagit, att
rättegångskostnaderna, 2 841 kronor 50 öre, skulle bestridas från andra huvudtitelns
förslagsanslag till Ersättning åt domare, vittnen och parter samt
att för gäldande av återstoden anlitas i första hand elfte huvudtitelns reservationsanslag
till Extra utgifter och i andra hand förslagsanslaget till
Oförutsedda utgifter. Enligt ämbetsverket torde ifrågavarande kostnader i
första hand få gäldas av statsverket även i den mån de skulle befinnas böra
slutligt åvila föraren.
Föredraganden. Anslaget till Extra utgifter för innevarande budgetår förslår
ej till gäldande av ifrågavarande kostnader. Ej heller synes förslagsanslaget
till Oförutsedda utgifter under pågående riksdag böra anlitas för
ändamålet. Jag förordar därför, att hela det erforderliga beloppet får disponeras
från Venngarn sanstaltens omkostnadsanslag för budgetåret 1954/55.
Härför synes mig dock riksdagens medgivande böra inhämtas.
.lag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att de kostnader, som på grund av dom eller eljest åvilar
Kungl. Maj.-ts proposition nr 150
statsverket i följd av ifrågavarande trafikolycka, må bestridas
från det för budgetåret 1954/55 anvisade förslagsanslaget
till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Omkostnader.
Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Torsten Jeppsson
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
33
Bilaga 9
Utgifter för statens kapitalfonder
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler frågor om
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1954/55 och anför därvid följande.
Under den gångna delen av riksdagssessionen har i olika sammanhang
äskats anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet
med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet
för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma
eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar
liggande förhållandena förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar
vidtages av riksdagen.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.
Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till byggnadsarbeten
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut å 100 000 kronor, till
byggnadsarbeten vid skogshögskolan å 65 000 kronor samt till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. å 5 500 000 kronor torde i enlighet
med gällande regler böra avskrivas med 50 procent. För anslaget till
utökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge å 425 000 kronor
torde avskrivningsbehovet beräknas efter 25 procent.
Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas
avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investe
3
Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 150
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
ringen i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag för befästningars
delfond, för vilken total avskrivning tillämpas. Kostnader för
markförvärv avskrives icke.
I enlighet härmed bör för det under arméns delfond uppförda anslaget
till förråd för armén å 1 000 000 kronor upptagas ett avskrivningsansla° å
500 000 kronor.
Statens utlåningsfonder. Investeringsanslaget till lånefonden för bostadsbyggande
å 95 000 000 kronor torde i överensstämmelse med hittills tillämpade
regler avskrivas med 25 procent. Anslaget till statens avdikningslånefond
å 500 000 kronor bör enligt gällande principer avskrivas med 20 procent.
Avskrivningsanslagen torde alltså upptagas till 23 750 000 respektive
100 000 kronor.
Fonden för låneunderstöd. För det under fonden upptagna investeringsanslaget
till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler å 3 000 000
kronor torde avskrivningsbehovet böra beräknas enligt hittills tillämpade
regler. Avskrivningsanslaget upptages alltså med 65 procent av det äskade
anslaget eller med 1 950 000 kronor.
I proposition nr 57 till årets riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att bidrag
med anledning av 1954 års skördeskador skulle med anlitande av tillgängliga
medel under reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område få utlämnas till ett belopp av högst 6 000 000 kronor. Bidragen
föreslogs skola utgå dels såsom kontantbidrag och dels i form av
avskrivning å stödlån, som beviljats i anledning av nämnda skördeskador.
För täckning av ifrågavarande avskrivningar å stödlånen bör å tilläggsstat
upptagas ett anslag under förevarande huvudtitel. Såsom föreslagits i nämnda
proposition torde ifrågavarande anslag endast behöva upptagas med ett
formellt belopp och medelsbehovet tillgodoses genom överförande av ett mot
avskrivningarna svarande belopp från reservationsanslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Därest riksdagen icke har någon erinran
häremot torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter
härom.
Diverse kapitalfonder. Investeringsanslaget under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond till anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning
å 2 000 000 kronor torde enligt gällande regler böra avskrivas med 25 procent.
Avskrivningsanslaget upptages alltså med 500 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1954/55 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Kungl. Maj:ts proposition nr i50
35
Statens allmänna fastighetsfond:
Kommunikationsdepartementet:
Utökade lokaler för hovrätten över Skåne och
Blekinge ..................................
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut
Byggnadsarbeten vid skogshögskolan .......
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. ..................................
106 300
50 000
32 500
2 750 000
Försvarets fonder:
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond......................... 500 000
Statens utlåningsfonder:
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsbyggande.......... 23 750 000
Jordbruksdepartementet:
Statens avdikningslånefond ..............
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Lån till anordnande av allmänna samlings
lokaler ................................
Jordbruksdepartementet:
Stödlån till jordbrukare...................
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
Handelsdepartementet:
Anordnande av en bombsäker oljelagringsanlåggning
.................................. 500 000
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karl-Ingmar Edstrand
1 950 000
100
Vv . .
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
37
Bilaga 10
Statens allmänna fastighetsfond
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om ytterligare
medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas
delfond av statens allmänna fastighetsfond och anför därvid
följande.
Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken
reparations- och underhållskostnader m. m. har å denna delfond för budgetåret
1954/55 anvisats sammanlagt 1 693 000 kronor. Posten är uppdelad på
fyra underrubriker. Av dessa avser en reparation och underhåll av de uthyrda
lägenheterna vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga samt en vissa
iståndsättningsarbeten vid de kungl. slotten. Till dessa ändamål har i staten
för innevarande budgetår upptagits 216 000 respektive 445 000 kronor.
I skrivelse den 3 mars 1955 har byggnadsstyrelsen hemställt att till täckande
av kostnaderna för vissa sanerings- och reparationsarbeten å statens
byggnader inom Hagaparken i Solna kommun få överskrida reparations- och
underhållskostnadsposten å slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1954/
55. Till stöd härför har byggnadsstyrelsen bl. a. åberopat följande.
Haga trädgårdar i Hagaparken har sedan år 1937 arrenderats av Stockholms
stad. Arrendesumman utgår dels såsom ett fast belopp, dels såsom
ett tilläggsbelopp, vilket efter vissa grunder justeras, därest den svenska kronans
köpkraft försämras under arrendetiden. I januari 1955 har Stockholms
stad jämlikt arrendekontraktet erlagt till Kronan lilläggsarrende för tiden
den 1 oktober 1947—den 31 december 1954 med i runt tal 220 000 kronor.
Riksmarskalksämbetet har med hänvisning härtill hos byggnadsstyrelsen
gjort framställning i syfte att ett mot det inbetalade tilläggsarrendet svarande
belopp måtte anvisas till bestridande av kostnaderna för vissa såsom
38
Kungl. Maj. ts proposition nr i50
angelägna bedömda saneringsarbeten å statens byggnadsbestånd inom Hagaparken.
Arbetena har kostnadsberäknats till 220 000 kronor. Härav bar
120 000 kronor beräknats erforderliga för modernisering av vissa bostäder,
vilka huvudsakligen är avsedda för arbetarepersonal. Dessa saknar centralvärme,
varmvatten, tvättstuga och badanordningar. Behovet härav kan tillgodoses
genom ombyggnad av den s. k. Lilla Finnstugan. Härigenom möjliggöres
även att medelst kulvertledning införa centralvärme och varmvatten
till de nuvarande fem personalbostäderna i den s. k. Stora Finnstugan.
Vidare har 10 000 kronor beräknats till utbyggnad av tjuvalarmanordningar
inom slottsbyggnaden. Ur säkerhetssynpunkt bör larmanordningen stå i förbindelse
med en lägenhet i slottets omedelbara närhet. Genom enkla anordningar
kan ytterligare personalbostadslägenhet iordningställas, som skulle
bli lämplig för dylik anslutning. Genom dessa åtgärder skulle viss vaktpersonal
kunna inbesparas. Slutligen har 90 000 kronor beräknats till restaurering
av fasaderna till Orangeriet inom det av Stockholms stad arrenderade
trädgårdsområdet. Byggnaden, som är uppförd i slutet av 1700-talet enligt
ritningar av Deprez, har genom stadens försorg nödtorftigt iståndsatts.
Departementschefen. Underhållet av de kungl. slotten med tillhörande
byggnader är på vissa håll starkt eftersatt, bl. a. såsom en följd av inskränkningarna
i den statliga byggnadsverksamheten under kriget. Från och med
budgetåret 1946/47 har till avhjälpande härav årligen anvisats medel å fastighetsfondens
stat. Åtskilliga arbeten kvarstår emellertid, däribland de av
byggnadsstyrelsen aktualiserade arbetena inom Hagaparken. Dessa är också
upptagna i den av byggnadsstyrelsen uppgjorda samlade planen för modernisering
av de kungl. slotten, vilken omnämndes i 1954 års statsverksproposition
(se Bil. 21, s. 4—5) och successivt avses komma till utförande.
Genom den i det föregående omnämnda arrendeinbetalningen avseende
Haga trädgårdar har inkomstsidan å slottsbyggnadernas delfond av statens
allmänna fastighetsfond tillförts ett drygt 200 000 kronor högre belopp än
som förutsågs, när fastighetsfondens stat för det nu löpande budgetåret beslutades
av riksdagen. Fn viss merbelastning å utgiftsposten till reparationsocli
underhållskostnader m. m. skulle härigenom bliva möjlig utan att den
beräknade balansen i den för delfonden fastställda staten rubbas. Med hänsyn
till det redovisade behovet av modernisering och iordningställande av
vissa bostadslägenheter, avsedda huvudsakligen för personal, finner jag mig
mot bakgrunden av den anmälda inkomstökningen kunna tillstyrka ett överskridande
av reparations- och underhållskostnadsposten å slottsbyggnadernas
delfond för innevarande budgetår med 130 000 kronor. Härav synes 120 000
kronor böra belasta den särskilda delposten till reparations- och underhållsarbeten
inom de uthyrda lägenheterna vid bl. a. Haga slott och 10 000 kronor
delposten till vissa iståndsättningsarbeten vid de kungl. slotten. Beträffande
restaureringen av det s. k. Orangeriet anser jag att frågan om dess framlida
användning först bör utredas, innan ställning kan tagas till den äskade medelsanvisningen.
Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 150
att medgiva att den å slottsbyggnadernas delfond av statens
allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations-
och underhållskostnader m. m. må under budgetåret
1954/55 överskridas med högst 130 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karl-Ingmar Edstrand
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
41
Bilaga 11
Kapitalinvesteringar
Försvarsdepartementet
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
mars 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler härefter
ett under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1954/55.
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Flygvapnets delfond
[1] 21. Vissa markförvärv för flygvapnet. I en av överbefälhavaren med
eget yttrande den 17 november 1954 överlämnad skrivelse har flggförvaltningen
anmält att ytterligare medel erfordras för innevarande budgetår för
genomförande av vissa markförvärv för flygfältsarbeten. Av skrivelsen framgår
bland annat att — inberäknat en mindre reservation — i runt tal
1 400 000 kronor den 1 juli 1954 fanns disponibla för detta ändamål under
förevarande anslag. Dessa medel beräknades dock i sin helhet vara ianspråktagna
redan vid utgången av kalenderåret 1954. För att planenligt
kunna bedriva flygfältsarbeten avser emellertid flygförvaltningen att före
utgången av innevarande budgetår genomföra vissa ytterligare markförvärv.
Härför erfordras för samma budgetår ett medelstillskott av 1 250 000 kronor.
Departementschefen. För att flygfältsarbetena skall kunna bedrivas planenligt
bör markförvärven genomföras i god lid innan byggnadsarbetena
igångsättes. Det är därför angeläget att flygförvaltningen beredes möjlig
-
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
het att genomföra de ytterligare markförvärv, som ämbetsverket anser erforderliga
för innevarande budgetår. Jag föreslår att för ändamålet anvisas
ett belopp av 1 250 000 kronor på tilläggsstat och hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa markförvärv för flygvapnet å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 1 250 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Patric Kalling
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
43
Bilaga 12
Kapitalinvesteringar
Socialdepartementet
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars
1955.
N ärva rande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler under socialdepartementet
hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetår 1954/55 samt anför följande.
VI. Fonden för låneunderstöd
[1] 4. Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. För innevarande
budgetår har under förevarande rubrik anvisats ett investeringsanslag av
6 000 000 kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 22/2 1955) anfört, att undersökningar
under hösten 1954 visat, att det under instundande vinter på vissa orter kunde
beräknas uppkomma en icke ringa arbetslöshet för byggnadsarbetare, om
icke ytterligare husbyggnadsarbeten sattes i gång i god tid under hösten,
samt att andra lämpliga projekt än samlingslokaler icke funnes å vissa av
de ifrågavarande orterna. Huvudmännen för samlingslokalsprojekten vore
emellertid beredda att sätta i gång arbetena och bedriva dem under vintern
under förutsättning att statliga lån i vanlig ordning beviljades. Det erforderliga
lånebeloppet beräknades till ca 3 milj. kronor. Lån till ifrågavarande
samlingslokaler kunde emellertid icke rymmas inom ramen för det under
innevarande budgetår tillgängliga anslaget. Byggnadstillstånd för lokalerna
hade lämnats under hösten 1954.
Departementschefen. De prognoser över byggnadsverksamheten, vilka styrelsen
kontinuerligt uppgör, visade under hösten 1954 att det på vissa orter
i landet kunde under vintern beräknas uppkomma en viss arbetslöshet för
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
byggnadsarbetare, om icke ytterligare husbyggnadsarbeten i god tid igångsattes
under hösten. Med arbetsmarknadsmyndigheternas medverkan igångsattes
därför skilda projekt, att drivas som vinterarbete utanför ramen av
fastställda kvoter. På vissa orter kunde emellertid icke uppbringas andra
lämpliga och tillräckligt förberedda projekt än samlingslokaler. Arbetsmarknadsstyrelsen
har beräknat lånesumman för här ifrågavarande samlingslokaler
till ca 3 milj. kronor. Då detta lånebehov icke kan tillgodoses inom ramen
för det under nuvarande budgetår disponibla anslaget, bör ifrågavarande
belopp anvisas å tilläggsstat.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alf Björnelid
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
45
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1955 äskade anslag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1954/55 utöver de i propositionen nr 2
upptagna anslagen
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
II. Justitiedepartementet
Kronor
Fångvårdsanstalterna:
E: 6 a Ersättningsanskaffning av brunna baracker och inventarier
m. m., reservationsanslag.............................. 206 000
III. Utrikesdepartementet
C: 9 a Bidrag till täckande av visst ytterligare underskott i kost
naderna
för flyktkapitalbyråns, restitutionsnämndens, tyskmedelskommitténs
samt likvidationsnämndens verksamhet,
reservationsanslag....................................... 210 000
IV. Försvarsdepartementet
Armén:
Intendenturmateriel m. m.:
C: 22 a Återanskaffning av viss beklädnadsmateriel m. m., reservationsanslag
...................................... 780 000
C: 23 a Återanskaffning av vissa inventarier, reservationsanslag 244 900
E: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
........................................... 25 000
E: 17 Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i
Korea, reservationsanslag................................ 1 400 000
2 449 900
VII. Finansdepartementet
Statens organisationsnämnd:
B: 30 a Försöksverksamhet, reservationsanslag.................. 115 000
E: 8 a 1951 års penningvärdeundersökning, reservationsanslag...... 135 000
250 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet
H: 31 Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre
skolor, reservationsanslag................................ 50 000
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
Kronor
X. Handelsdepartementet
H: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
................................................. 25 000
Säger för egentliga statsutgifter 3 190 900
B. Utgifter för statens kapitalfonder
Hl. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
C. Statens allmänna fastighetsfond
Kommunikationsdepartementet:
15 a Utökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge
(III: 15 a), reservationsanslag.......................... 106 300
Jordbruksdepartementet:
30 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd
gårdsinstitut
(111:30), reservationsanslag................ 50 000
33 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan (III: 33), reservationsanslag
.............................................. 32 500
Inrikesdepartementet:
37 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
(III: 37), reservationsanslag............................ 2 750 000
2 938 800
D. Försvarets fonder
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond
1 Arméns delfond (IV: A: 6), reservationsanslag......... 500 000
E. Statens utlånings fonder
Socialdepartementet:
2 Lånefonden för bostadsbyggande (V: 2), reservationsanslag 23 750 000
Jordbruksdepartementet:
5 Statens avdikningslånefond (V: 7), reservationsanslag____ 100 000
23 850 000
F. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
3 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler (VI: 4),
reservationsanslag..................................... 1 950 000
Jordbruksdepartementet:
3 a Stödlån till jordbrukare (VI: 6 a), reservationsanslag..... 100
1 950 100
Kungl. Maj.ts proposition nr 150
47
1
G. Diverse kapitalfonder
Kronor
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning
(IX: 9), reservationsanslag........................... 500 000
Säger för utgifter för statens kapitalfonder 29 738 900
Säger för driftbudgeten 32 929 800
Kapitalbudgeten
Kapitalinvesteringar
I. Statens affärsverksfonder
E. Domänverket
5 Rörelsekapital för domänverket......................... 850 000
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Flygvapnets delfond:
21 Vissa markförvärv för flygvapnet..................... 1 250 000
VI. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
4 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler....... 3 000 000
Jordbruksdepartementet:
6 a Stödlån till jordbrukare.............................. 25 000 000
28 000 000
Säger för kapitalbudgeten 30 100 000
560452 Stockholm lt)55. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag