Kungl. Maj:ts proposition nr 133
1
Nr 133
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till universitetssjukhusen m. mgiven Stockholms
slott den 25 februari 1955.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Hedlund
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen framlägges förslag till reglering av frågan om rätt för
biträdande överläkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet att
utöva privatpraktik inom sjukhusen.
Till utrustning av lungklinikerna vid karolinska sjukhuset föreslås anvisande
av ett reservationsanslag å 200 000 kronor. I anslutning härtill
förordas, att handhavandet av frågan om klinikernas utrustning anförtros
en särskild utrustningskommitté.
För utbyggande av karolinska sjukhuset begäres ett investeringsanslag
av 4 390 000 kronor. Av anslaget avses 300 000 kronor för uppförande av
nybyggnad för det bakteriologiska centrallaboratoriet och blodgivarcentralen,
420 000 kronor för anordnande av kulvert mellan panncentralen och
lungklinikerna, 2 400 000 kronor för fortsatta byggnadsarbeten på lungklinikerna,
1 130 000 kronor för slutförande av utbyggnad av ångpanne- och
elektricitetscentralerna, 50 000 kronor för ombyggnad av läkannatsalen i
centralblocket, 40 000 kronor för ombyggnad av köksanläggningens ångkök
samt 50 000 kronor till utredningsarbeten beträffande nya byggnadsföretag.
För det fortsatta utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala föreslås
anvisande av ett investeringsanslag å 375 000 kronor, avsett dels för
anordnande av provisoriska lokaler för neurologi och dermato-venereologi
dels ock för fortsatt utredning. I samband därmed lämnas eu redogörelse
för verkställd utredning rörande uppförande av en ny panncentral.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 133
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 133
Till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund föreslås skola anvisas ett reservationsanslag å 1 137 000
kronor, varav 1 000 000 kronor avser påbörjande av det s. k. centralblocket.
I syfte att vid universitetet i Göteborg tillskapa förbättrade arbetsbetingelser
för undervisning och forskning inom ämnet obstetrik och gynekologi
äskas till vissa ändringsarbeten inom kvinnoklinik I ett anslag av
16 600 kronor.
Slutligen föreslås riksdagen godkänna, att staten skall bidraga till de
framtida kostnaderna för uppförande av mikrobiologiska institutioner i
Göteborg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 133
3
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
25 februari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och
civildepartementen anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet
Hedlund.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna följande anslag, nämligen under
punkten 55 till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av
200 000 kronor och under punkten 68 till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. ett reservationsanslag
av 1 816 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten,
inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond, föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna
följande anslag, nämligen under punkten 4 till Utbyggande av karolinska
sjukhuset ett investeringsanslag av 4 390 000 kronor och under punkten
5 till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag
av 725 000 kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.
I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om dels
mottagande av en av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gjord donation
för uppförande av en endokrinologisk forskningsinstitution, dels rätt för
biträdande överläkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet att
utöva privatpraktik inom sjukhusen, dels anslag till vissa ändringsarbeten
inom kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, dels ock uppförande
av mikrobiologiska institutioner i Göteborg.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 133
Reglering av frågan om de biträdande överläkarnas vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet rätt till privatpraktik
inom sjukhusen
Förslag
I skiivelse den 26 november 1953 har direktionen för karolinska sjukhuset
hemställt, att direktionen måtte erhålla bemyndigande att medgiva
biträdande överläkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet rätt
att å vederbörande sjukhus anordna mottagning för öppen vård.
Motiv
I proposition nr 242/1952 underställdes riksdagens prövning en mellan
representanter för statsverket och Sveriges yngre läkares förening träffad
överenskommelse angående bl. a. arvodesreglering för biträdande överläkare
och biträdande läkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Enligt överenskommelsen skulle liksom dittills ifrågavarande läkare
icke äga rätt till privatpraktik inom sjukhusen. Riksdagen godkände den
träffade överenskommelsen. Hos direktionen har sedermera såväl vissa
överläkare som överläkarföreningen vid karolinska institutets undervisningssjukhus
och Sveriges yngre läkares förening hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas för att möjliggöra för biträdande överläkare att utöva
privatpraktik vid sjukhusen, vilket skulle vara till fördel för sjukvården.
I likhet med överläkarföreningen och Sveriges yngre läkares förening anser
direktionen det vara till fördel för sjukvården, om biträdande överläkare
medgives rätt att i viss utsträckning utöva dylik privatpraktik.
Detta är särskilt angeläget beträffande patienter, som vårdats av vederbörande
läkare å sjukhusen och sedermera behöver återkomma för efterbehandling
eller i andra därmed likställda fall. Genom ett medgivande
av ifrågavarande innebörd kommer även vederbörande läkare att vara tillgänglig
för sjukhusens patienter en större del av dagen än om han i full
utsträckning nödgas förlägga sin privatpraktik utom sjukhusen. Ett upprätthållande
av det nuvarande förbudet i hela dess stränghet kan därför
i många fall direkt motverka sjukhusens eget välförstådda intresse. Medgivande
till privatpraktik bör dock icke lämnas i andra fall än då ett
dylikt medgivande anses uppenbart främja den vid sjukhusen bedrivna
sjukvården och av vederbörande klinikchef förordas som önskvärt ur sjukvårdens
synpunkt.
Yttranden
Statskontoret vill icke motsätta sig, att direktionen erhåller begärt bemyndigande.
Tillstånd till privatpraktik bör dock förbindas med villkor,
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 133
att vederbörande överläkare härför lämnar ersättning, som minst svarar
mot sjukhusets kostnader för lokal, personal och material.
Statens lönenämnd anför.
Nämnden måste ställa sig mycket tveksam till en uppmjukning av det i
den träffade överenskommelsen om bl. a. de biträdande överläkarnas avlöningsförmåner
intagna förbudet för dessa läkare att utöva privatpraktik
inom sjukhusen. I anslutning härtill vill nämnden betona, att uttryckligt
förbud, motsvarande det i överenskommelsen intagna, gällde redan före
överenskommelsens träffande. Mot bakgrunden härav synes det förhållandet
att — såsom framgår av handlingarna — vissa biträdande överläkare
»efter gammal hävd» utövat privatpraktik inom sjukhusen icke i och för
sig utgöra motiv för en ändring av överenskommelsen. Nämnden vill emellertid,
därest det anses ligga i sjukvårdens intresse att det begärda bemyndigandet
lämnas, icke motsätta sig bifall till framställningen under av
statskontoret angiven förutsättning.
Departementschefen
Vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet finnes f. n. sexton biträdande
överläkare. Dessa läkare, vilka samtliga är deltidsanställda med
en arbetstid av 27 timmar per vecka, är jämlikt för nämnda sjukhus gällande
reglemente skyldiga att biträda vederbörande överläkare vid fullgörande
av de åligganden, som åvilar denne, samt att under överläkaren
ombesörja och hava tillsyn över de sjukas behandling och vård.
I proposition nr 242/1952 underställdes riksdagens prövning en mellan
representanter för statsverket och Sveriges yngre läkares förening träffad
överenskommelse angående bl. a. arvodesreglering för de biträdande överläkarna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, enligt vilken dessa
läkare skulle erhålla en arvodeshöjning med 3 000 kronor om året. Liksom
dittills skulle rätt till privatpraktik inom sjukhusen icke tillkomma de
biträdande överläkarna, överenskommelsen godkändes av riksdagen.
Direktionen för karolinska sjukhuset har numera, såsom framgår av den
tidigare lämnade redogörelsen, hemställt om bemyndigande att få meddela
biträdande överläkare tillstånd att å direktionen underlydande sjukhus anordna
mottagning för öppen vård på de villkor, som av direktionen bestämmes.
De skäl, som direktionen åberopat till stöd för sin framställning, synes
mig motivera, att frågan om de biträdande överläkarnas rätt till privatpraktik
nu upptages till förnyad prövning. I likhet med lönenämnden ställer
jag mig tveksam till en generell uppmjukning av det i den tidigare
träffade överenskommelsen om bl. a. de biträdande överläkarnas löneförmåner
intagna förbudet för dessa läkare att utöva privatpraktik inom sjukhusen.
Fall kan emellertid förekomma, då ett upprätthållande av förbudet
framstår som ur sjukvårdens synpunkt olämpligt och hinderligt. Möjlighet
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 133
bör därför föreligga att i det enskilda fallet medgiva vederbörande läkare
rätt till öppen mottagning på sjukhuset. Det synes lämpligen böra få ankomma
på Kungl. Maj:t att medgiva dylikt tillstånd efter prövning i varje
särskilt fall. Jag förutsätter härvid, att tillstånd till utövande av privatpraktik
icke kommer att lämnas i andra fall än då meddelande av dylikt
tillstånd uppenbarligen är ägnat att befrämja sjukvården och av direktionen
tillstyrkes som ur sjukvårdens synpunkt önskvärt. En ytterligare förutsättning
för meddelande av tillstånd bör vara, att lokaler finnes tillgängliga
eller utan kostnad för statsverket kan ställas till förfogande samt att vederbörande
läkare för rätten till öppen mottagning lämnar ersättning, som
minst svarar mot sjukhusets kostnader för lokal, personal och material.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att efter prövning i varje
särskilt fall medgiva biträdande överläkare vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet rätt till privatpraktik
inom sjukhusen.
Karolinska sjukhuset: Utrustning
För innevarande budgetår har icke något anslag för detta ändamål upptagits
i riksstaten. I årets statsverksproposition har för nästa budgetår
preliminärt beräknats ett anslag av 200 000 kronor.
Förslag
Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den 31 augusti
1954 dels om godkännande av ett till 4 596 000 kronor kostnadsberäknat
förslag till utrustning av lungklinikerna, dels ock om anvisande för nästa
budgetår av 250 000 kronor för utrustningsarbetets påbörjande.
Motiv
Arbetet med uppförande av lungklinikerna vid karolinska sjukhuset
pågår och beräknas vara avslutat under senare delen av år 1956, vilket
innebär, att klinikerna kan tagas i bruk omkring den 1 januari 1957. En
förutsättning härför är dock, att utrustningsarbetet kan påbörjas under
budgetåret 1955/56. 1955 års riksdag bör därför fatta beslut angående
utrustningsanslagets storlek samt för budgetåret 1955/56 anvisa ett mindre
belopp av det totala anslaget.
Direktionen har låtit utarbeta ett utrustningsförslag, enligt vilket den
totala utrustningskostnaden beräknats till 4 596 000 kronor. Kostnaderna
för utrustningen skall bestridas av staten, Stockholms stad och Stock
-
7
Kwigl. Maj:ts proposition nr 133
holms läns landsting enligt mellan dessa parter träffade överenskommelser
innebärande bl. a., att staden och länet skall bidraga med 75 procent av
totalkostnaden för utrustningen av de platser, som staden och länet skall
disponera (74 resp. 46), dock högst utrustningskostnaden vid eget nyuppfört,
på flera specialavdelningar uppdelat sjukhus. Länet skall därjämte
bidraga med 75 procent av utrustningskostnaden för de till den
medicinska tuberkuloskliniken anknutna central- och distriktsdispensärerna,
vilken beräknats till 370 /00 kronor. Staden och länet skall tillhandahålla
sina bidrag under byggnadstiden på så sätt, att de skall fördelas
per byggnadsår i ungefärlig proportion till statens bidrag, varvid
hänsyn skall tagas till det antal vårdplatser staden resp. länet erhåller i
förhållande till det totala antalet vårdplatser. Kostnaden per vårdplats
uppgår enligt förslaget till 16 251 kronor lo öre. Stadens och länets bidrag
har med utgångspunkt från denna platskostnad uppskattats till 901 939
resp. 560 665 kronor. Till utrustning av dispensärerna skall länet därjämte
bidraga med 75 procent av 370 700 kronor eller med 278 025 kronor.
Statens andel kan således beräknas till (4 596 000 — 901 939 560 665
278 025) 2 855 371 kronor.
Av kostnaderna för utrustning av barnkliniken avsåg ett belopp av
115 300 kronor komplettering av utrustningen vid sjukhusets tvättinrättning
i syfte att bl. a. tillgodose lungklinikernas framtida tvättbehov. Stadens
och länets bidrag för bestridande av lungklinikernas andel i kostnaden
för tvättinrättningens komplettering uppgår till 11 530 resp. 7 167
kronor, vilka bidrag ännu icke erlagts. Med hänsyn härtill bör statens
andel i utrustningskostnaden för lungklinikerna minskas med (11 530 +
7 167) 18 697 till 2 836 674 kronor samt stadens och länets andelar ökas
med 11 530 resp. 7 167 kronor till 913 469 resp. 845 857 kronor.
Yttranden
Stockholms läns landstings förvaltningsutskott förutsätter, att förslaget
till utrustning av lungklinikerna blir föremål för granskning av centrala
sjukvårdsberedningen samt att utrustningsanslaget ej fastställes utan föregående
förhandlingar mellan staten, staden och landstinget.
Stockholms stads sjukhusdirektion framhåller, att stadens kostnad för
utrustningen per vårdplats enligt direktionens förslag uppgår till 12 344
kronor. Vid stadsfullmäktiges behandling i oktober månad 1945 av avtalet
mellan staten och staden angående samarbete för uppförande och drift
av lungklinikerna beräknades utrustningskostnaden per vårdplats till i
runt tal 6 000 kronor. Prisstegringen för sjukhusutrustning i allmänhet
sedan denna tid uppgår icke till 100 procent. Stadens andel i utrustningskostnaden
för den pediatriska kliniken, som öppnades under år 1951,
stannade vid 6 750 kronor per plats. Den beräknade kostnaden för stadens
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 133
andel i utrustningskostnaden för lungklinikerna synes sjukhusdirektionen
vid sådant förhållande allt för hög för att kunna accepteras med hänsyn
till avtalets bestämmelser. I avvaktan på resultatet av centrala sjukvårdsberedningens
granskning av föreliggande utrustningsförslag är sjukhusdirektionen
icke beredd att taga slutlig ställning till ersättningsfrågan.
Direktionen hemställer därför, att densamma, sedan centrala sjukvårdsberedningens
granskning av utrustningsförslaget avslutats, beredes tillfälle
att ånyo avgiva yttrande rörande storleken av det bidrag staden är skyldig
lämna till lungklinikernas utrustning.
Centrala sjukvårdsberedningen har vid sin granskning av direktionens
förslag till laboratorieutrustning samrått med styresmannen för akademiska
sjukhuset i Uppsala, laboratorn A. Grönwall och styresmannen för
Örebro lasarett, laboratorieläkaren O. Wilander, vilka av Kungl. Maj :t tillkallats
att såsom experter biträda besparingssakkunniga vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet. Nämnda personer har på anförda skäl
förklarat sig sakna tillräckligt underlag för utrustningsförslagets bedömande
samt ifrågasatt, huruvida icke ärendet med hänsyn till de betydande
kostnaderna bör överlämnas till en särskild utrustningskommitté.
Med hänsym till vad sålunda anförts har sjukvårdsberedningen från sin
granskning undantagit utrustningen till de kemiska, fysiologiska och bakteriologiska
laboratorierna samt kandidatlaboratorierna, vilken utrustning
av direktionen kostnadsberäknats till 693 000 kronor. Beredningen föreslår,
att förslaget i denna del återremitteras till direktionen. Beträffande
utrustningsförslaget i övrigt tillstyrker beredningen, att utrustning anskaffas
för ett belopp av 3 120 000 kronor i enlighet med vad beredningen
angivit i särskild promemoria. Enligt beredningen är det av vikt, att standardiserade
artiklar eller artiklar av i marknaden förekommande gängse
typer och utföranden lämnas företräde vid upphandling framför sådana
av s. k. egen modell eller specialutförande.
Departementschefen
Närmare utformat förslag till utrustning av lungklinikerna framlades
första gången den 9 januari 1950 av kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande. Därvid åberopades en av numera intendenten vid
sjukhuset O. F. Johansson utförd detaljerad beräkning. Denna beräkning,
som uppgjorts med utgångspunkt från prisförhållandena i oktober månad
1949, slutade på ett belopp av 3 200 000 kronor. Kommittén ansåg för sin
del, att kostnaderna borde kunna begränsas till 2 717 000 kronor genom
viss reducering av anskaffningsprogrammet. I proposition nr 123/1951,
vari anslag till byggnadsföretaget begärdes, togs icke ställning till frågan
om utrustningskostnaderna.
Enligt den nu föreliggande, av direktionen upprättade utrustningsplanen
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
uppskattas totalkostnaderna till drygt 4 500 000 kronor. Den avsevarda
kostnadsökningen i förhållande till tidigare beräkningar torde delvis vara
att hänföra till inträffad kostnadsstegring och till den utveckling mot alltmer
kostnadskrävande apparatur, som under senare år ägt rum inom
thoraxkirurgien. Den i direktionens förslag beräknade utrustningskostnaden
per vårdplats utgör cirka 17 675 kronor. Frånräknas kostnaden föi
dispensärerna blir kostnaden per vårdplats 16 251 kronor, vilket belopp
måste betraktas som anmärkningsvärt högt i jämförelse med motsvarande
kostnad vid utrustning av tidigare uppförda kliniker även om hänsyn tages
till den speciella art av medicinsk verksamhet, varom här är fråga. Jag är
väl medveten om, att det är förenat med avsevärda svårigheter att göra
en på längre sikt riktig avvägning mellan de naturliga önskemålen att se
ifrågavarande kliniker så välutrustade som möjligt och de ofrånkomliga
kraven på sparsamhet, och jag anser självfallet inga hinder böra läggas i
vägen för anskaffande av för ändamålet erforderlig utrustning. Det synes
mig dock icke uteslutet, att en översyn av föreliggande utrustningsförslag kan
leda till besparingar utöver dem å cirka 780 000 kronor, som föranletts av
den av centrala sjukvårdsberedningen verkställda granskningen. Jag anser
därför, att en dylik översyn bör föregå ett slutligt ställningstagande till
den föreliggande beräkningen av kostnaderna för lungklinikernas uliustning.
Jag vill i detta sammanhang även framhålla, att kommittén for karolinska
sjukhusets fortsatta utbyggande enligt vad jag under hand erfarit
i dagarna hemställt om direktionens för karolinska sjukhuset yttrande,
huruvida numera vunna erfarenheter rörande vårdbehovet för tuberkulos
kan giva anledning till någon förändring av vårdavdelningarnas vid den
medicinska tuberkuloskliniken planerade utformning. Det är uppenbart, att
ett eventuellt ianspråktagande av vissa utrymmen inom lungklinikerna for
andra specialiteter än tuberkulos kan komma att påverka utrustningsbehovet.
Med ett definitivt ställningstagande till det nu framlagda utrustningsförslaget
bör även av detta skäl tills vidare anstå. Den av mig i det föregående
förordade översynen av föreliggande utrustningsförslag synes mig
lämpligen höra anförtros åt en särskild utrustningskommitté. Jag förutsätter,
att kommittén vid sin överarbetning av utrustningsförslaget vinnlägger
sig om att begränsa utgifterna så långt detta är möjligt samt att
kommittén för budgetåret 1956/57 skall kunna redovisa på verkställd
översyn grundade beräkningar rörande totalkostnaden för utrustning av
ifrågavarande kliniker. Kostnaderna för kommitténs verksamhet torde
åtminstone tills vidare höra bestridas från förevarande anslag.
Vidkommande medelsbehov och beställningsbemyndigande under nästa
budgetår beräknar jag en medelsanvisning av 200 000 kronor. Jag föreslår
vidare, med hänsyn till att långa leveranstider måste beräknas för en betydande
del av utrustningen, alt kommittén bemyndigas att beställa utrustning
för lungklinikerna till ett sammanlagt värde av högst 1 000 000 kro
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
nor, att gäldas tidigast under budgetåret 1956/57. Jag förutsätter emellertid,
att kommittén icke utan en mycket ingående prövning av utrustningsfrågan
kommer att fullt utnyttja detta bemyndigande.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) medgiva, att utrustning till lungklinikerna vid karolinska
sjukhuset må beställas till ett värde av högst 1 000 000
kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1956/57;
b) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
Utbyggande av Karolinska sjukhuset
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 3 330 000 kronor.
Förslag
1. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande hemställer
i skrivelse den 12 februari 1955 om ett anslag å 4 390 000 kronor,
a) Anordnande av kulvertförbindelse mellan panncentral och
•ungkliniker............................................ 420 000
b) Uppförande av lungkliniker 2 400 000
c) Utbyggande av ångpanne- och elektricitetscentralerna 1 130 000
d) Ombyggnad av läkarinatsalen i centralblocket 50 000
e) Omändring av köksanläggningens ångkök.................. 40 000
f) Uppförande av centrallaboratorier....................... 300 000
g) Utredningsmedel ...................................... 5q qqq
4 390 000
2. Kanslern för rikets universitet hemställer i skrivelse den 22 september
1954 om bemyndigande för lärarkollegiet vid karolinska institutet att mottaga
en av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gjord donation å 1 miljon
kronor till bidrag till den endokrinologiska forskningen i Sverige.
Motiv
1 a) Uppförandet av lungklinikerna har numera fortskridit så långt, att
kulverten med nödvändighet måste kunna tagas i bruk under nästa budgetår.
1 b) Lungklinikerna beräknas så vitt nu kan bedömas bliva färdigställda
under år 1956. Byggnadsföretaget kostnadsberäknades i propositionen nr
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 133
85/1954 till 9 900 000 kronor. För budgetåren 1951/52, 1953/54 och 1954/55
har för företaget anvisats tillhopa 2 700 000 kronor. Medelsbehovet för nästa
budgetår uppskattas till 2 400 000 kronor.
1 c) Den totala kostnaden för utbyggnaden beräknades i propositionen nr
85/1954 till 2 940 000 kronor, varav för budgetåren 1951/55 anvisats
1 810 000 kronor. För att slutföra byggnadsföretaget erfordras för nästa
budgetår resterande belopp eller 1 130 000 kronor.
1 d) I skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 januari 1951 med förslag till generalplan
för karolinska sjukhusets utbyggande framhöll kommittén, att läkarnas
lunchrum i våningen 1 trappa i centralblocket var otillräckligt och
borde utvidgas genom att ett intilliggande konferensrum tillfördes matsalen,
varvid lunchlokalerna borde utformas som en rationell barservering.
Genom tillkomsten av de pediatriska och reumatologiska klinikerna har
läkarpersonalen vid sjukhuset betydligt utökats och kravet på en mera
rationellt ordnad servering för lunchlokalerna skärpts. Vid lungklinikernas
tillkomst blir förhållandena i matsalen ohållbara. Med den av kommittén
föreslagna utvidgningen av matsalen kan därför icke längre anstå.
Kostnaderna för ombyggnaden, vilken måste komma till stånd under nästa
budgetår, har beräknats till 50 000 kronor.
1 e) Statsmakterna har år 1951 lämnat utan erinran ett av kommittén i
skrivelse den 24 januari 1951 framfört förslag till en mindre omändring
av ångkökets patientstekkök. Det är nödvändigt, att ändringen genomföres
under nästa budgetår. Kostnaden har beräknats till 40 000 kronor.
1 f) I sina anslagsäskanden för budgetåret 1954/55 framhöll kommittén,
att det av 1951 års riksdag fattade beslutet om en lösning av centrallaboratoriernas
lokalfrågor förutsatte, att de nuvarande vårdplatserna för Stockholms
garnison vid karolinska sjukhuset i viss utsträckning frigjordes.
Kommittén hade vid uppgörande av det förslag, som låg till grund för riksdagsbeslutet,
utgått från, att garnisonsplatserna skulle komma att frigöras
och garnisonssjukvården i Stockholm slutligt lösas. Då statsmakterna emellertid
icke tagit slutlig ställning till frågan om garnisonssjukvården i Stockholm,
hade kommittén icke kunnat fullfölja utredningsarbetet för centrallaboratorierna
efter angivna riktlinjer. I skrivelse den 8 december 1952 till
chefen för försvarsdepartementet har kommittén påpekat vikten av, att frågan
om garnisonssjukvårdens i Stockholm ställning slutligt klarlägges.
Då frågan rörande ett tillgodoseende av centrallaboratoriernas lokalbehov
icke längre kan stå öppen, har kommittén nu upptagit denna fråga till förnyad
prövning. Kommittén har därvid samrått med besparingssakkunniga
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, vilkas uppdrag jämväl
omfattar en översyn av laboratorieverksamheten vid karolinska sjukhuset.
Kommitténs förslag innefattar såsom en första byggnadsetapp en definitiv
lösning av bakteriologiska centrallaboratoriets och blodgivarcentralens lokalfrågor.
Däremot är kommittén i detta sammanhang icke beredd att fram
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
lägga ett definitivt förslag till lösning av de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas
lokalfrågor på längre sikt. Enligt kommitténs mening är
lokalförhållandena vid bakteriologiska laboratoriet så otillfredsställande, att
laboratoriets lokalbehov bör tillgodoses framför de övriga centrallaboratoriernas.
En omedelbar utbyggnad av blodgivarcentralen påkallas av lungklinikernas
tillkomst. För bakteriologiska laboratoriet och blodgivarcentralen
föreslår kommittén sålunda uppförande av en fristående nybyggnad,
förlagd intill den patologiska institutionen.
Fysiologiska centrallaboratoriet bör med hänsyn till behovet av en nära
kontakt med vårdavdelningarna i huvudkomplexet helst bibehållas inom
detta. Laboratoriet har provisoriskt fått viss lokalökning inom centralblocket
genom övertagandet av en vårdavdelning, vilken frigjorts genom reumatologiska
klinikens tillkomst. När den planerade nybyggnaden för det
bakteriologiska laboratoriet färdigställts, kan jämväl de för sistnämnda
laboratorium nu utnyttjade lokalerna tillföras det fysiologiska laboratoriet.
\ tterligare lokalbehov för det fysiologiska centrallaboratoriet kan tillgodoses
genom en utbyggnad av centralkomplexet i markplanet i direkt anslutning
till nuvarande lokaler.
Det av kommittén utarbetade förslaget till nybyggnad för det bakteriologiska
laboratoriet och blodgivarcentralen beräknas bliva utformat på
sådant sätt, att nya lokaler för det kemiska laboratoriet skall kunna anknytas
till den planerade nybyggnaden såsom en andra utbyggnadsetapp
genom en påbyggnad av densamma. Byggnaden har vidare så planerats,
att en tillbyggnad av densamma kan ske, därest framtida krav på ytterligare
lokalbehov för exempelvis forskningsändamål skulle uppkomma, vilka
icke kan tillgodoses genom ianspråktagande av i byggnaden redovisade
reservutrymmen om cirka 150 m2.
Kommittén avser att framlägga förslag till en lösning på längre sikt av
de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas lokalfrågor, så snart erfarenhet
föreligger av den av beparingssakkunniga verkställda översynen
av laboratorieorganisationen. Kommittén räknar med, att ett dylikt förslag
skall kunna framläggas inom sådan tid, att detsamma kan underställas
1956 ars riksdag. En väsentlig förutsättning för att utredningsarbetet
rörande de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas lokalfrågor efter
angivna riktlinjer skall kunna fullföljas på ett ekonomiskt riktigt sätt är
emellertid, att frågan om garnisonssjukvårdens framtida ställning klarlägges,
vilket bör ske snarast möjligt.
Den föreslagna nybyggnaden för det bakteriologiska centrallaboratoriet
och blodgivarecentralen avses uppförd i anslutning till den patologiska institutionens
sydvästra hörn och förlagd parallellt med Gustaf V:s forskningsinstitut.
Nybyggnaden omfattar en huvudbyggnad i tre våningsplan
jämte souterrängvåning samt en särskild flygelbyggnad för djurstallar och
foderförrad, förlagd nordväst om huvudbyggnaden. Huvudbyggnaden in
-
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
rymmer i bottenvåningen förutom entréutrymmen lokaler för blodgivarcentralen.
Till souterrängvåningen har förlagts vissa biutrymmen till blodgivarcentralen,
omklädnadsrum för personal, allmänna förråd samt skyddsrum.
Första och andra våningarna inrymmer det bakteriologiska laboratoriet.
Till första våningen förlägges bl. a. lokaler för allmän rutinverksamhet,
för överläkaren och för Wassermanavdelningen samt till andra våningen
slutna avdelningar för tuberkulos och virus ävensom undervisningslokaler
samt substratkök. Totalkostnaden för nybyggnadens uppförande
har beräknats till 4 600 000 kronor, varav för nästa budgetår erfordras
300 000 kronor. Vid förslagets upprättande har samråd ägt rum med direktionen
för karolinska sjukhuset och centrala sjukvårdsberedningen.
Vid byggnadsfrågans behandling inom kommittén har lärarkollegiets vid
karolinska institutet representant framhållit önskvärdheten av, att undervisning
och forskning beredes ökat utrymme, varvid jämväl borde
beaktas, att inrättandet av en framtida professur i klinisk bakteriologi
kunde komma att kräva ytterligare lokaler. Vidare har framförts önskemål
om att redan nu till den planerade nybyggnaden för det bakteriologiska
centrallaboratoriet anknyta ytterligare lokaler för forsknings- och djuravdelningar
för de fysiologiska och kemiska centrallaboratorierna ävensom
att verkstadslokalerna bör planeras för att tillgodose de övriga centrallaboratorierna.
Beträffande önskemålet om ökade lokaler för undervisningen
hänvisar kommittén till läkarsakkunnigas år 1953 avgivna betänkande,
enligt vilket undervisningen i klinisk bakteriologi skall omfatta demonstrationer
medan laborationer endast förekommer i viss begränsad omfattning.
Vidkommande kravet på ytterligare lokaler för forskning finner
kommittén för sin del icke möjligt att nu medverka till att tillskapa lokaler
för en professur i klinisk bakteriologi, om vars inrättande något ställningstagande
från statsmakternas sida ännu icke föreligger. I övrigt hänvisar
kommittén till befintliga reservutrymmen samt till att byggnaden
är planerad så, att goda förutsättningar finnes för en framtida tillbyggnad.
Kommittén har erfarit, att frågan om planering och ett visst samgående
mellan olika medicinska institutioner vid Göteborgs universitet vad beträffar
verkstadsdriften upptagits till utredning i anslutning till inom byggnadsstyrelsen
pågående arbete med upprättande av ritningar till nybyggnader
för medicinska fakulteten vid nämnda universitet. Kommittén räknar
med att kunna tillgodogöra sig erfarenheterna från denna utredning vid
lösandet av frågan om verkstadslokalerna för centrallaboratorierna vid
karolinska sjukhuset.
Kommittén har ansett av föreståndaren för blodgivarcentralen framlagt
lokalprogram vara förhållandevis väl tilltaget. Kommittén har därför för
avsikt att vid uppgörande av slutliga ritningar genom ytterligare jämförelser
klarlägga, huruvida någon beskärning kan ske beträffande blodgivarcentralens
storlek. Kommittén räknar därvid icke med att någon minskning
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 133
bör vidtagas av den totalt redovisade byggnadsytan utan den yta, som eventuellt
kan frigöras från de nu för blodgivarcentralen angivna utrymmena,
synes i så fall böra tillföras de reservutrymmen, som är avsedda att tillgodose
forskningens lokalbehov.
Kommittén kommer vid det fortsatta ritningsarbetet att även i övrigt tillvarataga
den ekonomisering av byggnadens utformning, som kan vidtagas
utan eftersättande av anläggningens ändamålsenlighet.
1 g) För löpande arbetsuppgifter erfordras för nästa budgetår 50 000
kronor.
2) I skrivelse den 15 maj 1953 till lärarkollegiet vid karolinska institutet
meddelade Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, att stiftelsen till hugfästande
av minnet av stiftelsens grundare och donator beslutat att till
institutet överlämna 1 miljon kronor såsom bidrag till den endokrinologiska
forskningen i vårt land. Donationen vore avsedd att täcka kostnaden
för uppförande och inredning av lokaler för en endokrinologisk forskningsinstitution
under överinseende av institutet och karolinska sjukhusets
direktion, varigenom den nuvarande endokrinologiska avdelningen vid
serafimerlasarettet skulle kunna överflyttas till karolinska sjukhuset och
dess fortsatta utveckling underlättas. Donationen ställdes till förfogande
endast under förutsättning, alt den planerade institutionen komme att arbeta
uteslutande i forskningens tjänst, varjämte stiftelsen förbehölle sig att
taga donationen under förnyad omprövning, därest arbetet med institutionens
uppförande icke påbörjats inom två år.
Enligt en av lärarkollegiet under medverkan av kommittén för karolinska
sjukhusets fortsatta utbyggande verkställd utredning beträffande byggnadskostnaderna
ävensom beskrivning över institutionens förläggning in. m.
med därvid fogade ritningar beräknas kostnaderna för byggnadsarbetena till
717 000 kronor samt utgifterna för inredning och utrustning till 246 000
kronor. Det nödvändiga lokalutrymmet avses bliva tillgodosett genom att
kaiolinska sjukhusets C 2-flygel (kvinnokliniken) påbygges med en våning
inrymmande huvudsakligen laboratorier samt att den nuvarande kandidatvåningen
i flygeln tages i anspråk som vårdavdelning med 14 vårdplatser.
Byggnadsstyrelsen har i avgivet yttrande förklarat sig icke ha något att
eiinrat mot sättet för institutionens anordnande. Den årliga lönekostnaden
för erforderlig personal har beräknats till 110 500 kronor, varav 29 000 kronor
på institutets stat och 81 500 kronor på sjukhusets stat. De årliga omkostnaderna
har uppskattats till 63 000 kronor, vilka utgifter avses skola
bestridas från karolinska sjukhusets omkostnadsanslag. För fastighetsunderhåll
har slutligen upptagits 2 500 kronor. De årliga driftkostnaderna
har sålunda beräknats till (110 500 + 63 000 + 2 500) 176 000 kronor. Ä
andra sidan har de årliga inkomsterna av den vid institutionen bedrivna
verksamheten i form av företrädesvis vårdavgifter uppskattats till 190 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 133 15
kronor eller till ett belopp, som med 14 000 kronor överstiger de beräknade
utgifterna.
Universitetskanslern framhåller, att endokrinologien omfattar läran om
de hormonproducerande körtlarnas sjukdomar och intager jämte hormonforskningen
f. n. en central ställning inom medicinen. Flera betydelsefulla
framsteg under senare år har framkommit inom detta område, exempelvis
hormonbehandling av ledgångsreumatism och vissa former av cancer.
Självständiga endokrinologiska institutioner och kliniker finnes sedan länge
i de stora kulturländerna. Vid serafiinerlasarettet har en dylik avdelning
funnits sedan 1947 såsom en underavdelning till den medicinska kliniken.
Avdelningen har under hand arbetat sig fram till en ställning som centrum
för klinisk-endokrinologisk forskning i vårt land och är f. n. den enda
specialavdelningen för behandling av ämnesomsättningssjukdomar. Det vid
avdelningen bedrivna forskningsarbetet har resulterat i att bröstkräfta,
prostatakräfta och svåra fall av sockersjuka kunnat behandlas med nya
operationsmetoder, som tillvunnit sig internationellt erkännande. Genom
ett mottagande av donationen skulle den klinisk-endokrinologiska forskningen
beredas i hög grad förbättrade fortsatta arbetsmöjligheter. Med hänsyn
härtill och då stiftelsen förklarat sig icke ha något att erinra mot den
av lärarkollegiet framlagda organisationsplanen, tillstyrker universitetskanslern
varmt, att institutet bemyndigas mottaga donationen. Mot ett av
lärarkollegiet framfört förslag, att den planerade institutionen skall förestås
av en på institutets stat uppförd befattningshavare i laborators ställning,
har kanslern intet att erinra. Med hänsyn till rådande tveksamhet, huruvida
erforderliga byggnadsarbeten kan komma att slutföras redan under
nästa budgetår, torde emellertid enligt kanslerns mening med inrättande
av laboratorsbefattningen kunna anstå till budgetåret 1956/57.
Yttranden
Över byggnadskommitténs framställning såvitt densamma
avser uppförande av centrallaboratorier har yttrande avgivits av
lärarkollegiet vid karolinska institutet, som anfört i huvudsak följande.
För alt utröna i vad mån en rationalisering av den klinisk-kemiska undersökningsverksamheten
vid sjukhuset skulle kunna medföra en åtminstone
temporär lättnad har kommittén samrått med besparingssakkunniga.
Det är sannolikt, att eu centralisering av ledningen av och ansvaret för
rutinundersökningarna skulle medföra viss lättnad i laboratoriearbetet.
Åtgärder i sådan riktning återverkar emellertid på de enskilda klinikernas
möjligheter till egen forskning och frågan är sålunda icke enbart ett rationaliseringsproblem.
Det är kollegiets bestämda uppfattning, vilken så vitt
kunnat utrönas torde delas även av besparingssakkunniga, att man icke på
denna väg kan komma fram till en definitiv lösning av lokalfrågan. Under
sådana förhållanden måste kollegiet beklaga, att de kemiska och fysiolo
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
giska centrallaboratoriernas definitiva lokaler icke redan nu planerats. Med
hänsyn till angelägenheten av att någonting göres vill kollegiet emellertid
förorda kommitténs förslag till en lösning i två etapper. Härvid måste dock
uttryckligen betonas, att uppläggningen av den första etappen icke får bli
sådan, att man i ett senare skede saknar frihet att utforma den slutliga lösningen
på det mest ändamålsenliga sättet. Vid sitt ställningstagande till
det nu föreliggande förslaget har kollegiet ansett sig böra särskilt beakta
sådana synpunkter.
Beträffande det fysiologiska centrallaboratoriet torde numera så starka
skäl för dess förläggning till centralblocket föreligga, att planer på en placering''
i en fristående byggnad ej längre behöver diskuteras.
För de bakteriologiska och kemiska laboratorierna är en lokal anslutning
till centralblocket däremot av mera underordnad betydelse. Då många skäl
därjämte talar för en förläggning till en särskild byggnad, har kollegiet ansett
det nödvändigt att allvarligt räkna med, att även det kemiska laboratoriets
lokalfråga måste lösas genom en nybyggnad. Som ytterligare ett skäl
härför kan andragas det fysiologiska laboratoriets utvidgningsbehov. Genom
övertagande av det kemiska laboratoriets utrymmen skulle en tillfredsställande
lösning av detta utrymmesbehov bli möjlig.
Enligt kollegiets mening bör man kräva, att det nu framlagda förslaget
först och främst skall utgöra en godtagbar lösning av blodgivarcentralens
och det bakteriologiska centrallaboratoriets lokalfråga, men därjämte medge
eu sådan utbyggnad, att det kan hysa även de övriga laboratoriernas forsknings-
och djurvdelningar samt det kemiska centrallaboratoriets rutinavdelning,
när en sådan placering av densamma blir aktuell. Det bakteriologiska
laboratoriet tankes skola disponera två våningsplan om sammanlagt cirka
1 260 m2. Härav utgöras dock cirka 260 in2 av helt mörka utrymmen. Enligt
kollegiets uppfattning synes i förslaget på ett tillfredsställande sätt ha
sörjts för rutinverksamhetens behov, medan de för forskning och undervisning
avsatta utrymmena är alltför knappt tillmätta.
\ ad forskningen beträffar föreligger redan riksdagens principbeslut från
år 1951 enligt vilket utrymme för densamma skall beredas. Härtill kan fogas
följande av föredragande departementschefen i propositionen nr 212/1954
gjorda uttalande: »Inom samtliga ämnen» (det gäller här även klinisk fysiologi
och klinisk kemi) »kommer enligt kommitténs av mig biträdda förslag
att meddelas en viktig undervisning i grundutbildningen, och även för
specialistutbildningen har ämnena stor betydelse. Ämnesföreträdarna gör
en väsentlig insats i den kliniska forskningen, och vid deras laboratorier
sker en omfattande verksamhet i sjukvårdens tjänst. Ämnena är således av
den betydelse inom medicinen, att professurer i och för sig är berättigade.»
Att forskningens berättigade krav måste tillgodoses, är givet, alldeles oavsett
om statsmakterna av ekonomiska skäl ansett sig i detta skede kunna
inrätta en professur i ämnet eller ej. Kollegiet räknar bestämt med, att
utvecklingen skall gå i den riktning, som sålunda förutsetts, och det synes
vara av väsentlig betydelse att vid en planering av nya lokaler, som enligt
byggnadskommittén avser en definitiv lösning, taga hänsyn härtill.
Vid dimensioneringen av undervisningslaboratorierna måste givetvis hänsyn
tas dels till studentantalet, dels till det förhållandet att genom bakteriologiundervisningens
integration i den kliniska undervisningen i medicin,
kirurgi, pediatrik, epidemiologi etc. samtidigt flera olika studentkurser
kan komma att meddelas undervisning och flera olika delar av ämnet be
-
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
handlas. Förutom den elementära undervisningen för medicine kandidater
kommer emellertid laboratoriet också att få delta i laborantutbildningen
och, som i den förenämnda propositionen framhållits, att spela en viktig
roll i specialistutbildningen.
Enligt kollegiets mening torde blodgivarcentralens och det bakteriologiska
laboratoriets lokalbehov kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodoses
inom ramen för det framlagda förslaget förutsatt att byggnaden får
helt disponeras härför.
Beträffande djurutrymmena avser förslaget enbart ett tillgodoseende av
det bakteriologiska laboratoriets behov. Detta skulle ske genom uppförandet
av en flygelbyggnad i två våningar, som föreslås få en längd av 26 meter.
Enligt vad kollegiet inhämtat skulle denna byggnad kunna förlängas med
20 meter och utökas med ytterligare en våning.
Hur än de fysiologiska och kemiska laboratorierna slutligen kommer att
utformas, torde den mest rationella lösningen vara att sammanföra samtliga
djurutrymmen i en byggnad, vilket ju också förutsatts i alla tidigare projekt.
Ur byggnadsteknisk synpunkt måste det under sådana förhållanden
vara riktigast att redan i första etappen bygga ut djuravdelningen till full
kapacitet. Kollegiet förordar att så sker, vilket skulle kräva en förlängning
av djurflygeln till omkring 40 meter och tillägg av ytterligare en våning.
Möjligheterna att inpassa det kemiska laboratoriet i den framlagda planen
är vanskliga att bedöma. Enligt vad kollegiet inhämtat skulle huvudbvggnaden
kunna utökas med två våningar i en senare etapp. Totalt skulle
härigenom erhållas omkring 3 785 m2 för laboratorierna nyttig yta. Det synes
tveksamt, huruvida det kemiska laboratoriets lokalbehov kan tillgodoses
inom denna ram. Enligt vad kollegiet inhämtat medger emellertid den
framlagda planen ytterligare en utbyggnadsmöjlighet, nämligen i form av
en flygel i riktning mot thoraxkliniken. Med detta alternativ kan utrymmesbehovet
utan tvekan helt tillfredsställas. Kollegiet anser sig därför
kunna konstatera att det förslag till en första etapp i utbyggnaden av
centrallaboratorierna, som byggnadskommittén nu framlagt, tillåter en
rationell lösning också av det kemiska centrallaboratoriets lokalfråga.
För utarbetandet av de slutliga ritningarna till nybyggnad enligt den
första etappen måste det givetvis vara av största betydelse, att klarhet snabbt
kan vinnas i frågan om det kemiska laboratoriets slutliga organisation och
placering.
över universitetskanslerns framställning har yttranden
avgivits av statskontoret och rilcsräkenskapsverket.
Statskontoret har icke något att erinra mot att lärarkollegiet vid karolinska
institutet bemyndigas mottaga den erbjudna donationen. På av universitetskanslern
anförda skäl synes med inrättande av den avsedda laboratorsbefattningen
kunna anstå till budgetåret 1956/57. Beräkningarna rörande
driftekonomien och övriga omkostnader för forsknings- och vårdavdelningarna
bör sedermera granskas av besparingssakkunniga vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet.
Riksräkenskapsverket ansluter sig till vad statskontoret anfört i ärendet.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 133
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 133
Departementschefen
I sitt den 24 januari 1951 dagtecknade betänkande med förslag till generalplan
för karolinska sjukhusets utbyggande framlade byggnadskommittén
jämväl förslag till lösning av centrallaboratoriernas vid sjukhuset
lokalfråga. Kommittén förordade härvid en lösning, som innebar, att de
fysiologiska och kemiska centrallaboratorierna skulle förläggas inom centralblockets
södra länga. I övrigt skulle det bakteriologiska centrallaboratoriet
och dess forskningslaboratorium, de fysiologiska och kemiska forskningslaboratorierna
jämte djuravdelningarna samt blodgivarcentralen förläggas
i en fristående byggnad utanför sjukhusets huvudkomplex. I fråga
om förläggningen av den friliggande delen av centrallaboratorierna framlade
byggnadskommittén två alternativa förslag. Den ena lösningen innebar
en förläggning omedelbart öster om Konung Gustaf V :s forskningsinstitut,
medan enligt det andra alternativet en förläggning tänktes skola
ske i anslutning till den patologiska institutionens södra gavel. Beträffande
de till huvudblocket förlagda laboratorielokalerna förutsatte ett förverkligande
av kommitténs förslag, att vissa om- och tillbyggnadsåtgärder måste
vidtagas. Sålunda krävde ianspråktagandet av redan befintliga vårdavdelningar
vissa ombyggnadsarbeten, varjämte det redan beslutade nya garnisonssjukhuset
snarast måste uppföras för att frigöra de vid karolinska
sjukhuset belägna garnisonsavdelningarna.
Vid sin anmälan i proposition nr 123/1951 av byggnadskommitténs
förslag förklarade föredragande departementschefen, att han ansåg sig
böra förorda förslaget trots de icke oväsentliga störningar i sjukhusdriften,
som måste uppstå vid ett genomförande av de ifrågasatta byggnadsarbetena
i huvudkomplexet. Detta departementschefens uttalande föranledde icke
någon riksdagens erinran.
Det förslag till nybyggnad för centrallaboratorierna, som nu framlagts
av byggnadskommittén, avser, som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen,
att tillgodose det bakteriologiska centrallaboratoriets och blodgivarcentralens
lokalbehov samt innebär sålunda endast delvis ett förverkligande
av 1951 års principbeslut till lösning av centrallaboratoriernas
lokalfråga. Anledningen härtill är, att frågan om en lösning på längre sikt
av de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas lokalproblem ansetts
äga sådant samband med besparingssakkunnigas översyn av verksamheten
vid sjukhusets central- och rutinlaboratorier, att resultatet av
denna översyn borde avvaktas. Därjämte har kommittén framhållit, att ett
ställningstagande från statsmakternas sida till frågan om garnisonsavdelningarnas
kvarblivande vid sjukhuset utgör en förutsättning för, att
utredningsarbetet rörande de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas
lokalfrågor skall kunna fullföljas efter tidigare uppdragna riktlinjer.
Jag har tidigare i andra sammanhang framhållit, att centrallaborato -
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
rierna vid karolinska sjukhuset icke motsvarar de krav, som man i dag
måste ställa på sådana laboratorier vid ett modernt undervisnings- och
forskningssjukhus. Till följd av bl. a. bristande lokala resurser har ifrågavarande
laboratorier kommit att verka som en flaskhals för den löpande
verksamheten vid sjukhuset. De nuvarande lokalerna är därjämte otillräckliga
för att tillgodose undervisningens och forskningens behov. En
snar lösning av centrallaboratoriernas lokalproblem har därför med tiden
framstått som en allt angelägnare fråga. Byggnadskommittén har emellertid
som nyss nämnts icke ansett sig kunna nu framlägga ett definitivt
förslag till lösning av de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas
lokalfråga. De skäl, som kommittén åberopat till stöd för sitt ställningstagande
härulinnan, måste enligt min mening godtagas. Jag delar sålunda
uppfattningen, att klarhet först måste vinnas såväl ifråga om möjligheten
att frigöra de nuvarande garnisonsavdelningarna vid sjukhuset som beträffande
frågan, hur den kemiska laboratorieverksamheten vid sjukhuset
för framtiden lämpligen bör organiseras. Det är min avsikt att utverka
Kungl. Maj :ts uppdrag åt kommissionen för förhandlingar rörande karolinska
sjukhusets utbyggande att upptaga förhandlingar med Stockholms
stad och Stockholms län angående en avveckling av förenämnda garnisonsplatser.
Jag vill i detta sammanhang även anmäla, att besparingssakkunniga
nyligen till Kungl. Maj:t inkommit med ett på ingående undersökningar
grundat förslag till viss omorganisation av laboratorieverksamheten
vid karolinska sjukhuset, vilket förslag f. n. är under remissbehandling.
Det är min förhoppning, att resultat av förenämnda förhandlingar
samt ställningstagande till besparingssakkunnigas förslag kan
föreligga i sådan tid, att byggnadskommittén skall finna det möjligt att
framlägga förslag till en definitiv lösning av de fysiologiska och kemiska
centrallaboratoriernas lokalproblem i sådan tid, att den kan underställas
1956 års riksdag.
Den omständigheten, att det f. n. icke är möjligt att framlägga förslag
till lösning av samtliga centrallaboratoriers lokalproblem, får emellertid
enligt min mening icke föranleda, att jämväl frågan om det bakteriologiska
centrallaboratoriets och blodgivarcentralens utbyggande skjutes på framtiden.
Den bakteriologiska verksamheten vid karolinska sjukhuset är f. n.
koncentrerad till det bakteriologiska centrallaboratoriet, till vilket flertalet
undersökningar från samtliga kliniker måste förläggas. Till följd av otillräckliga
lokala resurser kan laboratoriet icke utföra samtliga för sjukhuset
erforderliga undersökningar. Utrymmena för disk, sterilisering och substratberedning
är otillräckliga och nuvarande lokaler för tuberkulosundersökningar
för små för att arbetet skall kunna bedrivas på ett hygieniskt
och för personalen betryggande sätt. Antalet undersökningar, som måste
utföras vid andra laboratorier utanför sjukhuset, har ständigt ökat. Förutom
de nackdelar, som ur sjukvårdens synpunkt är förenade härmed
20
Kungl. Maj. ts proposition nr 133
genom bl. a. fördröjda undersökningsresultat, åsamkas sjukhuset genom
en utläggning av undersökningarna betydande kostnader, vilka för budgetåret
1954/55 uppgått till 75 000 kronor. Såväl ur sjukvårdens synpunkt
som av allmänna driftekonomiska skäl framstår det därför som angeläget,
att större lokaler kan ställas till laboratoriets förfogande. Ifråga om blodgivarcentralen
är det nödvändigt, att centralens utbyggnad är klar senast
vid tidpunkten för lungklinikernas färdigställande med hänsyn till den
stora ökning i förbrukningen av transfusionsblod, som kan väntas inträffa,
när dessa kliniker tages i bruk. Av det nu sagda framgår, att åtgärder
snarast bör vidtagas för att tillgodose det bakteriologiska centrallaboratoriets
och blodgivarcentralens utrymmesbehov. Med hänsyn härtill tillstyrker
jag kommitténs förslag om uppförande i en första byggnadsetapp
av en nybyggnad för dessa institutioner. Vid detta mitt ställningstagande
har jag beaktat, att byggnadskommitténs förslag så utformats, att detsamma
icke hindrar en framtida rationell lösning jämväl av det kemiska centrallaboratoriets
lokalfråga. Jag anser mig sålunda i huvudsak kunna godtaga
det principförslag till nybyggnad, som framlagts av byggnadskommittén.
Med hänsyn till att enligt den av 1951 års riksdag godkända planen
utrymme jämväl skall beredas för forskningslaboratorium, förutsätter jag,
att byggnadskommittén vid det fortsatta utredningsarbetet beaktar behovet
av tillräckliga lokaler för detta ändamål. Synpunkter i denna del har framförts
av lärarkollegiet vid karolinska institutet, och dessa bör prövas vid
det fortsatta utredningsarbetet. Jag vill i detta sammanhang erinra om, att
i lungklinikerna avses skola inrymmas bakteriologiska laboratorier om cirka
170 in2. Det synes mig vara av vikt, att kommittén vid planeringen av den
föreslagna nybyggnaden beaktar den inverkan dessa nytillkommande laboratorier
kan få vid bedömningen av lokalbehovet. Jag utgår från, att vid det
fortsatta utredningsarbetet samråd äger rum med besparingssakkunniga
och lärarkollegiet i syfte att inom den beräknade kostnaden vinna en såväl
ur sjukvårdens som forskningens och undervisningens synpunkt så lämplig
utformning av byggnaden som möjligt. Kostnaden för nybyggnaden har
beräknats till 4 600 000 kronor. Jag förordar att för uppgörande av huvudritningar
och andra förberedande arbeten samt för påbörjande av byggnadsarbetet
för nästa budgetår anvisas ett belopp av 300 000 kronor.
Vad angår byggnadskommitténs övriga anslagsäskanden för nästa budgetår
anser jag mig kunna biträda desamma. I likhet med kommittén anser jag
sålunda att följande belopp bör stå till förfogande för nästa budgetår,
nämligen 420 000 kronor för anordnande av kulvertförbindelse mellan
lungklinikerna och panncentralen, 2 400 000 kronor för fullföljande av
byggnadsarbetena på lungklinikerna, 1 130 000 kronor för slutförande av
nybyggnad av ångpanne- och elektricitetscentralerna, 50 000 kronor för
ombyggnad av läkarmatsalen i centralblocket, 40 000 kronor för ombyggnad
av köksanläggningens ångkök samt 50 000 kronor för kommitténs fortsatta
21
Kiingl Maj.ts proposition nr 133
arbete. Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså
utgöra (300 000 + 420 000 + 2400 000 + 1130000 + 50 000 + 40 000 + 50000)
4 390 000 kronor.
Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse beslutat att till karolinska institutet överlämna 1 000 000
kronor såsom bidrag till den endokrinologiska forskningen i vårt land.
Donationen är avsedd att täcka kostnaderna för uppförande och inredning
av en endokrinologisk forskningsinstitution. Stiftelsen har förutsatt, att
docenten vid karolinska institutet, biträdande överläkaren vid serafimerlasarettet
Rolf Luft skall bli föreståndare för den nya institutionen.
Endokrinologien har under det senaste årtiondet erhållit allt större betydelse
inom såväl forskning som den kliniska medicinen. Det praktisktmedicinska
värdet av endokrinologisk behandling av rubbningar i de hormonproducerande
organen är stort och den kliniska endokrinologien har
erhållit en erkänd ställning i ett flertal kulturländer. Som universitetskanslern
framhållit intager svensk forskning pa detta område en framskjuten
plats. Att tillskapa ökade möjligheter för tillvaratagande av olika
forskningsinitiativ och skapa utrymme för intensifierade personliga insatser
på området är givetvis angeläget. Det är uppenbart, att den endokrinologiska
forskningen skulle erhålla väsentligt förbättrade forskningsbetingelser genom
tillkomsten av den föreslagna institutionen. Vid ett ställningstagande
till frågan om institutionens tillkomst måste emellertid även beaktas de
kostnader, som staten ikläder sig genom att mottaga den erbjudna donationen.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att kostnaden för institutionens
uppförande och inredning helt kommer att bestridas av donationsmedel.
Vad angår driftkostnaderna har från institutionens verksamhet härflytande
inkomster beräknats överstiga utgifterna. Även om de gjorda kostnadsberäkningarna
icke kan göra anspråk på fullständighet, synes någon större
kostnadsökning för statsverket icke uppkomma genom donationens mottagande.
Jag anser mig därför böra förorda, att karolinska institutet bemyndigas
att å statens vägnar mottaga den erbjudna donationen, som utgör
ett förnyat bevis på stiftelsens städse visade intresse för främjande av den
medicinska forskningen i vårt land. Såvitt nu kan bedömas torde den
planerade institutionen icke kunna tagas i bruk förrän tidigast fr. o. m.
budgetåret 1956/57. Med eu prövning av frågan om personalstat för institutionen
synes med hänsyn härtill böra tills vidare anstå. Jag vill i detta
sammanhang erinra om, att karolinska sjukhuset med stöd av beslut vid
1954 års riksdag fr. o. in. budgetåret 1954/55 övertagit driften av det inom
sjukhusets kvinnoklinik inrymda hormonlaboratoriet. Den vid detta laboratorium
bedrivna verksamheten och den verksamhet, som avses skola
bedrivas vid den planerade endokrinologiska forskningsinstitutionen, torde
ha starka beröringspunkter. Det synes mig med hänsyn härtill icke uteslutet,
att vissa besparingar ifråga om personal och materiel skulle kunna
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
vinnas genom en samordning av verksamheten vid de båda institutionerna.
Det synes mig lämpligt, att besparingssakkunniga erhåller i uppdrag att
verkställa utredning härom, vilken utredning bör bedrivas med sådan
skyndsamhet, att på densamma grundade förslag kan prövas i samband
med direktionens anslagsäskanden för budgetåret 1956/57.
Förslaget angående institutionens anordnande föranleder ingen invändning
från min sida. Ej heller har i ärendet företedda ritningar till den
planerade institutionen givit mig anledning till erinran. Frågan om institutionens
närmare utformning torde böra anförtros kommittén för karolinska
sjukhusets fortsatta utbyggande.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att lärarkollegiet vid karolinska institutet
erhåller bemyndigande att mottaga en av Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse gjord donation å en miljon kronor som
bidrag till den endokrinologiska forskningen i Sverige;
b) till Utbyggande av karolinska sjukhuset under Statens
allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret
1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 4 390 000
kronor.
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 1 960 000 kronor.
Förslag
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer
i skrivelse den 9 februari 1955 om ett anslag å 725 000 kronor.
1) Nybyggnad för panncentral................................ 500 000
2) Ombyggnad av den s. k. E-paviljongen...................... 175 000
3) Utredningsmedel ........................................ 50 ooo
725 000
Motiv
1) Den i 1950 års förslag till generalplan förutsatta utredningen rörande
nybyggnad för panncentral har numera fullföljts så långt, att ritningsförslag
upprättats och kostnadsberäkning skett rörande en för sjukhusets behov
vid full utbyggnad avsedd central. Centralen har utformats för eldning
med olja men så anordnats, att kol- eller fliseldning framdeles kan
upptagas efter viss utbyggnad och komplettering med maskinell utrustning
och kolgård. Kostnaden för anläggningen har — bortsett från kulvertledningar
samt av grundförhållanden på byggnadsplatsen betingade åtgärder
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 133
— uppskattats till 2380 000 kronor, vartill kommer uppskattningsvis 265 000
kronor för vissa ändringsarbeten och installationer inom sjukhuset. Förenämnda
anordningar för övergång till fossilt bränsle inklusive kolgård
m. m. har, därest installationer skall göras för koleldning, kostnadsberäknats
till cirka 780 000 kronor.
I 1950 års generalplaneförslag berördes förutsättningarna för ett samgående
med andra statliga institutioner liksom alternativa mojligheter till
centralens förläggning. Förslaget att utnyttja panncentralen vid Ulleråkers
sjukhus har ytterligare övervägts. Det har därvid visat sig, att kulvertforbindelsernas
längd medför kostnader, som gör en centralisering av uppvärmningen
av enbart Ulleråkers sjukhus och akademiska sjukhuset omotiverad.
Med hänsyn härtill och då fortifikationsförvaltningen förklarat, att
de mellan dessa båda sjukhus liggande militära anläggningarna icke har
något att vinna på en anslutning till panncentralen vid Ulleråkers sjukhus,
bär kommittén frånträtt tanken att utnyttja denna panncentral for tillgodoseende
av akademiska sjukhusets uppvärmningsbehov.
I fråga om lämplig plats för en sjukhusets egen central framlades redan
i generalplaneförslaget följande alternativ, nämligen på sjukhusområdet
norr om sköterskehemmet, på universitetet tillhörig mark väster om stockholmsvägen
(kvarteret Blåsenhus) samt vid Kronåsens fot. Dessa platser
har kommittén fortsättningsvis övervägt jämte därutöver en förläggning
antingen på arméns underofficersskolas område eller i kvarteret Tullgarn
inom stadens industriområde öster om Fyrisån. En förläggning inom sjukhusområdet
har numera med hänsyn till områdets karaktär och bebyggelse
ansetts icke böra ifrågakomma. Kommittén har till närmare prövning upptagit
två av de andra alternativa förläggningarna, nämligen i kvarteret Blåsenhus
i anslutning till vissa av universitetets institutionsbyggnader samt
i kvarteret Tullgarn. Kommittén anför härom.
Vid en jämförelse mellan förläggningarna visar det sig, att i fråga om
de allmänna förutsättningarna för panncentralens anordnande storre frihet
för utformning, framtida utvidgningar samt uppläggning av bränsleförråd
erhålles vid en förläggning till kvarteret Tullgarn än till kvarteret Blåsenhus.
Kostnaden för själva centralen exklusive anordningar för eldning
med fossilt bränsle samt kulvertledningar in. in. blir i bada fallen densamma,
nämligen 2 900 000 kronor, vartill kommer åtgärder inom sjukhuset
för omkring 265 000 kronor. Då i alternativet Tullgarn fordras en
längre kulvertledning, vilken måste anordnas under Fynsån, foraidedes
emellertid härav en kostnad av cirka 400 000 kronor mot cirka 220 000 kronor
för kvarteret Blåsenhus. Omräknas skillnaden i anläggningskostnad
till årlig driftkostnad och lägges därtill de värmeförluster, som uppstår i
kulverten, erhålles en årlig merkostnad för en förläggning i kvarteret 1 ullgarn
om cirka 12 700 kronor. Emellertid medför placeringen därstädes att
bränsle kan levereras per båt eller järnväg till ett lägre pris, jämfört med
leveranser per bil, vilket blir nödvändigt i det andra fallet. Härmed erhalles
— med eu beräknad förbrukning för sjukhusets del av 6 800 in’ per
24
Kungi. Maj:ts proposition nr 133
år — en årlig besparing om cirka 20 400 kronor. Härvid förutsättes dock,
att vissa lossningsanordningar in. m. kommer till utförande. Då sådana
anordningar för lossning från båt drager förhållandevis höga kostnader,
har dylika tills vidare icke ansetts böra utföras. 1 stället erfordras anlaggande
av ett stickspår för en kostnad av omkring 35 000 kronor
Kommittén har upptagit förhandlingar med Uppsala stad om förvärv av
lämpligt markområde i kvarteret Tullgarn, vilket resulterat i ett förslag
Vi - ni! i °™ förvärv av en tomtyta av 8 300 m2 för en köpesumma av
41o 000 kronor, motsvarande ett pris av 50 kronor per m2. Enligt kommitténs
mening medför ett sådant markförvärv icke en reel merkostnad för
I ullgarnsalternativet, då marken i kvarteret Blåsenhus eller på annan tänkbar
plats å kronan tillhörigt område icke kan anses ha ett lägre värde än
marken i kvarteret Tullgarn.
Kommittén har ansett sig böra preliminärt undersöka, om icke fördelar
beträffande driftekonomin står att vinna genom samordning av en för universitetet
avsedd panncentral med den nu för akademiska sjukhuset planerade.
Kommittén yttrar i denna fråga följande.
I 1948 års generalplan för universitetet räknades med en panncentral
förlagd i anslutning till botaniska institutionens byggnader, vilken skulle
betjana befintliga och planerade nybyggnader väster om Stockholmsvägen.
En preliminär utredning i ärendet har verkställts av kommittén, varvid
man räknat med anslutning jämväl av de närmast norr om sjukhuset, utmed
Fyrisån belägna universitetsbyggnaderna. Utredningen har visat, att
en sadan sammanslagning oberoende av panncentralens läge ger en
väsentlig årlig vinst enbart genom uppkommande besparing i anläggningskostnad.
Sjukhusets panncentral har, som tidigare framhållits, kostnadsberäknas
till 2 900 000 kronor, medan kostnaden för en universitetets central
avsedd enbart för de inom området belägna och planerade institutionerna
kan uppskattas till cirka 2 100 000 kronor. Då en för de båda anläggningarna
gemensam central kostnadsberäknats till omkring 4 000 000 kronor,
skulle genom anordnande av en gemensam central uppkomma en besparing
av omkring 1 000 000 kronor. Omräknad i årsomkostnad blir besparingen
cirka 70 000 kronor per år, vartill kommer de vinster, som göres
genom ökad bränsleekonomi och genom att kostnaderna för personal och
ledning för en gemensam central blir lägre än för två skilda centraler. Anordnandet
av en för sjukhuset och universitetet gemensam central kan ske
genom utbyggnad av den för sjukhuset planerade centralen med två pannor
samt erforderlig komplettering av anläggning och utrustning i övrigt.
7fnnnannnna sådan utl,->’kJknad uppgår preliminärt "till cirka
\ id en förläggning till kvarteret Tullgarn medför anläggningens utvidgning
till att tjäna även universitetet, att ledningarna från panncentralen
till sjukhuset får givas något grövre dimensioner än eljest, vilket drager en
kostnad av cirka 115 000 kronor. Förlängningen av kulverten från sjukhuset
till universitetet skulle kosta omkring 200 000 kronor. Verkställd
utiedning har visat, att de årliga kostnaderna för dessa ledningsdragningar
med cirka 11 800 kronor överstiger den lägre bränslekostnaden vid en förläggning
till kvarteret 1 ullgarn i jämförelse med en förläggning till kvar
-
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
teret Blåsenhus. Med hänsyn till de fördelar i andra avseenden, som är
förenade med en förläggning till kvarteret Tullgarn, anser kommittén detta
alternativ vara att föredraga, även om en utbyggnad av centralen skulle
bli aktuell för universitetets räkning. Möjligheten till ett samgående bör
sålunda hållas öppen genom att kulvertledningen från panncentralen i kvarteret
Tullgarn till sjukhuset redan från början dimensioneras och utformas
med tanke härpå.
De med panncentralens anordnande förbundna kostnaderna skulle sålunda
preliminärt uppgå till (2 900 000 + 265 000 + 400 000 + 35 000 +
115 000) 3 715 000 kronor. Härtill kommer 415 000 kronor för förvarv av
mark i kvarteret Tullgarn. Arbetet beräknas kunna påbörjas omkring årsskiftet
1955/56. Det erforderliga medelsbehovet för nästa budgetår uppskattas
till 500 000 kronor. Kommittén, som har för avsikt att hos landstinget
hemställa om medelsanvisning för år 1956 med samma belopp, ämnar
sedermera inkomma till Kungl. Maj:t med förslag till särskilt avtal med
landstinget rörande fördelningen mellan kronan och landstinget av totalkostnaden
för panncentralen.
I samband med av överbefälhavaren i oktober 1954 avgivet förslag till
försvarets organisation kan frågan om en ändrad disposition av de militära
etablissemangen i Uppsala komma att beröras. Ehuru kommittén efter
hittills verkställd utredning icke haft anledning räkna med, att en förläggning
av panncentralen till underofficersskolans område bör ske, har kommittén
med hänsyn till det nämnda organisationsförslaget funnit sig bora
pröva möjligheterna härför. Denna prövning bör grundas på bl. a. de ställningstaganden
från berörda militära organs sida, som kan ske, innan definitivt
beslut måste fattas rörande centralens förläggning. Då förutsättningarna
för centralens placering enligt detta alternativ måste vara, att anläggningskostnaderna
icke ökas, hemställer kommittén, att riksdagen måtte
bemyndiga Kungl. Maj :t att efter kommitténs slutredovisning av denna
särskilda fråga taga ställning till centralens läge.
2) Kommittén har funnit det angeläget att i avvaktan på fullföljandet
av utredningsarbetet rörande nybyggnader för kliniker in. in. föreslå provisoriska
åtgärder för att tillgodose lokalbehovet för vissa kliniker, där utvecklingen
beträffande såväl sjukvård som undervisning gör en snabbare
lösning nödvändig. Detta gäller närmast ämnena dermatologi och neurologi.
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 212/1954 framlagda förslag angående
reformering av läkarutbildningen innebär, att samlade lokaler för undervisningen
i dessa ämnen med nödvändighet snarast måste anordnas. Enda
möjligheten härtill har kommittén funnit vara att i den nuvarande E-paviljongen
inrätta en vårdavdelning om cirka 25 platser för vardera ämnet
jämte poliklinik-, behandlings- och undervisningslokaler. Paviljongen användes
f. n. av landstinget såsom kronikerhem men de planer landstinget
upprättat för anordnandet av nya kronikerplatser beräknas komma att
26
Kungl. Maj. ts proposition nr 133
förverkligas under innevarande år i sådan utsträckning, att paviljongen
kan disponeras för andra ändamål. Paviljongen beräknas visserligen komma
att rivas i samband med uppförandet av nya klinikbyggnader för sjukhuset
men de åtgärder, som erfordras i byggnaden, är förhållandevis måttliga och
synes befogade med hänsyn till byggnadens återstående livslängd. Kostnaden
för erforderlig ombyggnad har beräknats till 350 000 kronor. Kommittén
föreslår, att statsverkets andel härav uppgående till 175 000 kronor,
under förutsättning av sedvanlig uppdelning mellan kronan och landstinget,
anvisas för budgetåret 1955/56, under vilket budgetår byggnadsföretaget
beräknas kunna genomföras.
3) Av hittills anvisade medel för kommitténs löpande arbete samt planering
av blivande byggnadsföretag fanns vid årsskiftet 1954/55 tillgängliga
cirka 276 000 kronor. Kommittén beräknar, att för kommande budgetår
erfordras ytterligare 50 000 kronor.
Departementschefen
®yggnadskommitténs nu framlagda förslag ifråga om uppförande av
en ny panncentral för akademiska sjukhuset i Uppsala innebär, såsom
framgår av den lämnade redogörelsen, icke något definitivt ställningstagande
från kommitténs sida till frågan om panncentralens förläggning.
Kommittén har i sin framställning redovisat de olika alternativ, som härutinnan
övervägts, samt framhållit, att ett slutligt ställningstagande beträffande
två av dessa alternativ bör föregås av viss ytterligare utredning.
Kommittén har emellertid med hänsyn till angelägenheten att undvika
ytterligare uppskov med panncentralens uppförande hemställt, att riksdagen
matte bemyndiga Kungl. Maj :t att framdeles efter av kommittén
slutförd utredning taga ställning till centralens förläggning. Jag är i likhet
med kommittén angelägen om, att uppförandet av panncentralen, vilken
är en förutsättning för ytterligare viktiga nybyggnadsåtgärder vid sjukhuset,
kan påbörjas så snart som möjligt. Jag är dock icke beredd att
förelägga frågan riksdagen, innan ett definitivt förslag beträffande panncentralen
framlagts. Jag anser det därför böra ankomma på kommittén
att fullfölja sitt utredningsarbete och snarast möjligt inkomma med ett
definitivt förslag beträffande panncentralen. För påbörjande av byggnadsarbetena
har kommittén hemställt om anvisande för nästa budgetår av
500 000 kronor. Med den ståndpunkt jag nu intagit kan jag icke heller
tillstyrka någon medelsanvisning för nästa budgetår.
I proposition nr 212/1954 har framhållits, att en förutsättning för genomforande
i Uppsala av den nya undervisningsordningen i neurologi och
dermato-venereologi är, att lokaler anordnas för undervisningens igångsättande
i dessa ämnen. Med hänsyn härtill och då ett genomförande av
sjukhusets utbyggnad i enlighet med föreliggande generalplan under nu
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 133
varande förhållanden måste antagas bli en fråga på lång sikt, anser jag
mig böra förorda en provisorisk lösning av lokalfrågan för förenämnda
ämnen i enlighet med byggnadskommitténs förslag. Mot de föreliggande
kostnadsberäkningarna för de föreslagna byggnadsarbetena har jag icke
funnit anledning till erinran. Av den beräknade totalkostnaden, 350 000
kronor, bör den ena hälften bestridas av landstinget och den andra hälften
av statsmedel. Det erforderliga statsanslaget uppgår alltså till 175 000
kronor.
För sitt fortsatta utredningsarbete har kommittén hemställt om en medelsanvisning
av 50 000 kronor. Detta belopp bör med hänsyn till att jag i det
föregående icke ansett mig böra förorda anvisande av medel för panncentralens
uppförande något uppräknas. Jag föreslår, att för fortsatt utredning
och uppgörande av definitivt förslag beträffande en ny panncentral
samt för kommitténs arbete i övrigt för nästa budgetår anvisas ett
belopp av 200 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra
(175 000 + 200 000) 375 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
under Statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,
för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av
375 000 kronor.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.
För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 1 627 400 kronor.
Förslag
1. Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund hemställer
i skrivelse den 30 augusti 1954 om anslag å sammanlagt 164 113
kronor.
a) Ombyggnad av hissar m. m. inom ortopediska kliniken 63 000
b) Vissa yttre arbeten ...................................... 27 500
c)
kens operationsavdelning 73 5 j 3
164113
2. Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning hemställer
i skrivelser den 11 september och den 21 oktober 1954 om ett anslag å
3 980 500 kronor.
a) Uppförande av ny panncentral .......................... 679 000
b) Uppförande av etapp I av centralblocket .................. 3 301 500
3 980 500
Av handlingarna i ärendet framgår, att statsbidrag begäres med hälften
av den i varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att Malmöhus läns
landsting för de olika ändamålen anvisat eller förutsättes skola anvisa
enahanda belopp.
Motiv
1 a) Befintliga hissar är i stort behov av ombyggnad, då de icke längre
fyller kraven på driftsäkerhet. För att avlasta hissarna den lättare trafiken
bör därjämte en endast för personbefordran avsedd mindre hiss monteras.
1 b) Med hänsyn till såväl den alltmer ökade trafiken inom lasarettsområdet
som det dyrbara vägunderhållet är det nödvändigt att snarast
ordna de yttre kommunikationerna inom området. I samråd med vederbörande
kommunala myndigheter har därför en plan uppgjorts för trafikens
ordnande å såväl södra som norra lasarettsområdet. Planen avser breddning
och rätning av befintliga trafikleder, anläggning av en ny väg från
röntgendiagnostiska avdelningen II till reumatologiska kliniken, uppsättning
av vägskyltar samt permanentbeläggning. Kostnaden beräknas till
100 000 kronor. Då samtliga vägföretag enligt planen knappast kan komma
till utförande under nästa budgetår, har medel endast beräknats för de
nödvändigaste arbetena.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 133
1 c) För om- och tillbyggnad av kirurgiska klinikens operationsavdelning
har 1951 års landsting anvisat 90 720 kronor samt 1952 års riksdag
enahanda belopp. Den 7 april 1952 medgav landstingets förvaltningsutskott,
att byggnadsföretaget finge utföras, oaktat kostnaden för detsamma till
följd av prisstegring och viss utökning av byggnadsvolymen komme att
överstiga den beräknade med i runt tal 135 000 kronor. Den 28 oktober
1952 medgav hälso- och sjukvårdsberedningen, att modernisering och
komplettering av kirurgiska klinikens röntgenanläggning finge ske, oaktat
kostnaden härför översteg den tidigare beräknade med 9 620 kronor. Härtill
kommer vissa oförutsedda utgifter, varför kostnaden för till- och ombyggnaden
uppgått till sammanlagt 328 666 kronor mot beräknade 181 440
kronor. Av bristen, 147 226 kronor, faller hälften på staten.
2 a) Arbetet med uppförande av ny panncentral vid lasarettet påbörjades
i slutet av augusti månad 1954. Den fortsatta utredning, som genom
bvggnadsutredningen bedrivits, har visat, att till centralen bör anslutas
utrymmen för bl. a. följande ändamål, nämligen vissa förråd samt garage
för ambulans- och lastbilar med till garagen hörande tvätt- och smörjhallar.
Byggnadsutredningen har därjämte föreslagit, att vid den å norra
lasarettsområdet belägna, blivande entrén för ekonomi-, tvätt- och panneentralsbyggnaderna
skall uppföras en övervakningsbyggnad med tillhörande
vågar och bensinstation. Härtill kommer planerings- och planteringsarbeten.
För dessa arbeten, betecknade såsom panncentralens etapp
II, beräknas kostnaderna uppgå till sammanlagt 1 358 000 kronor, varav
hälften eller 679 000 kronor belöper på staten.
2 b) Ritningsarbetet beträffande det s. k. centralblocket har numera
fortskridit så långt, att byggnadsutredningen kunnat framlägga förslag
till en första byggnadsetapp. Enligt detta förslag skall i en första etapp
färdigställas de blivande intagnings- och poliklinikblocken (block A och B).
För att tillgodose det synnerligen trängande behovet av behandlingslokaler
och vårdplatser för neuromedicinsk och neurokirurgisk vård har emellertid
beslutats, att block A och B i avbidan på tillkomsten av centralblockets
övriga delar skall inrymma neurologiska och neurokirurgiska kliniker.
Nybyggnaden har så utformats, att minsta möjliga förändringar behöver
vidtagas för att block A och B skall kunna användas för sitt definitiva
ändamål d. v. s. block A för akutintag för centralblockets vårdgrenar,
intagningsavdelning och blodgivarcentral och block B för medicinska och
kirurgiska polikliniker med tillhörande laboratorier m. m. För detaljredovisning
av byggnadens lokaler hänvisas till i ärendet föreliggande
ritningar och arbetsbeskrivning. Totalkostnaden för uppförande av etapp I
har uppskattats till 6 603 000 kronor, varav enligt gällande grunder för
fördelningen av byggnadskostnaderna vid lasarettet hälften faller på
staten. Det är avsett, att byggnadsföretaget skall kunna påbörjas den
1 september 1955.
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
Yttranden
Centrala sjukvårdsberedningen har i yttranden till medicinalstyrelsen
över hälso- och sjukvårdsberedningens skrivelser anfört, att såväl grovförrådet
som garageanordningarna ursprungligen planerats mera omfattande.
Vid överläggningar mellan landstinget samt representanter för
beredningen och byggnadsstyrelsen har dessa anordningar befunnits kunna
väsentligt nedskäras och kan numera av beredningen godtagas sådana
de i nedskuret skick framgår av föreliggande ritningar. Icke heller vågoch
bensinstationen har föranlett någon beredningens erinran men det
kan ifrågasättas, om staten skall bidraga till kostnaden för densamma.
Beträffande etapp I av centralblocket har kostnaden för provisoriet
beräknats till 6 603 000 kronor. Enligt vad beredningen under hand inhämtat
uppskattas kostnaden för lokalernas iordningställande för sitt
definitiva ändamål till 595 000 kronor. Den slutliga kostnaden för etapp I
kommer således att uppgå till 7 198 000 kronor. Beredningen, som haft
tillfälle att fortlöpande taga del av utredningsarbetet och därvid kunnat
medverka till, att en fjärde våning i blocket kunnat insparas genom ett
intensivare utnyttjande av tillgängliga ytor, har i princip icke något att
erinra mot förslaget till utformning av etapp I i enlighet med de framlagda
alternativen för den provisoriska resp. den slutgiltiga användningen. Enligt
beredningens uppfattning bör emellertid provisoriet i högre grad kunna
bringas att överensstämma med den slutgiltiga lösningen. Särskilt gäller
detta de sanitära installationerna. Då väsentliga besparingar härigenom
kan uppnås, anser beredningen den provisoriska lösningen böra ägnas
särskild uppmärksamhet för ernående av förenklingar i berörda avseende.
Medicinalstyrelsen, som godkänt föreliggande ritningar till nybyggnad
för panncentral, tillstyrker statsbidrag för ändamålet utom beträffande
våg- och bensinstationen, vartill statsbidrag enligt styrelsens mening icke
torde böra utgå. Styrelsen, som jämväl godkänt föreliggande ritningar
till uppförande av centralblockets första etapp under förutsättning att
av centrala sjukvårdsberedningen gjorda erinringar beaktas, tillstyrker
under angiven förutsättning begärt statsbidrag.
Byggnadsstyrelsen, som avgivit yttranden över såväl direktionens framställning
som hälso- och sjukvårdsberedningens skrivelser, anför.
Styrelsen har från lasarettsdirektionen infordrat det ritningsunderlag,
som legat till grund för beräkningen av de av direktionen upptagna beloppen.
Med anledning härav har ritningar över om- och tillbyggnadsarbetena
vid kirurgiska kliniken tillställts styrelsen medan något sådant
material enligt uppgift icke upprättats rörande övriga arbeten, vartill
statsbidrag begärts. Byggnadsstyrelsen kan därför icke göra något uttalande
rörande sistnämnda arbeten. Mot den beräknade kostnaden för
kirurgiska klinikens om- och tillbyggnad har byggnadsstyrelsen intet att
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
erinra. Kostnaden får ses mot bakgrunden av dels den åberopade merkostnaden
för röntgenanläggningen dels ock det förhållandet, att arbetenas
omfattning är icke oväsentligt större än enligt 1951 ars förslag.
Den såsom etapp II benämnda delen av panncentralen har med undantag
för däri ingående infartsvägar till panncentralen intet annat tekniskt
samband med etapp I än att de planerade lokalerna med fördel bör anslutas
till panncentralen i detta läge. Byggnadsstyrelsen har efter samråd med
centrala sjukvårdsberedningen funnit de föreslagna utrymmena motiverade
men det undandrager sig styrelsens bedömande, huruvida staten bör bidraga
med halva kostnaden för samtliga lokaler och anordningar. Mot den uppgivna
kostnaden, 1 358 000 kronor, synes intet vara att erinra.
Mot föreliggande förslag till utförande av etapp I av centralblocket och
utrymmenas provisoriska användning har byggnadsstyrelsen intet att erinra.
I fråga om vissa detaljer i ritningsförslaget rörande provisoriet synes
emellertid en viss överarbetning önskvärd i avsikt att minska de ändringar,
som sedermera erfordras för den definitiva användningen. De
till 6 603 000 kronor beräknade kostnaderna föranleder ingen annan
styrelsens erinran än att hälso- och sjukvårdsberedningen icke upptagit
medel för yttre arbeten, vägar etc.
Departementschefen
Enligt beslut av Malmöhus läns landsting skall vid lasarettet i Lund uppföras
ett s. k. centralblock. Byggnadskomplexet skall bestå av fem byggnadsdelar,
vilka tänkes skola inrymma dels ambulansintag, intagningsavdelning
och blodgivarcentral (block A), dels kirurgiska och medicinska
polikliniker jämte specialpolikliniker (block B), dels operationsavdelningar,
röntgendiagnostiska avdelningar in. m. (block C), dels vårdavdelningar
för medicinska, kirurgiska, neurokirurgiska och neuromedicinska klinikerna
samt centrallaboratorium och lasarettskontor m. in. (block D) dels
ock laboratorier för kemi och fysiologi in. m. (block E). Antalet vårdplatser
skall utgöra 599, varav 182 vid den medicinska kliniken, 273 vid
den kirurgiska kliniken, 64 vid den neurokirurgiska kliniken, 68 vid den
neuromedicinska kliniken samt 12 vid en postoperativ avdelning. Centralblocket
omfattar en byggnadsvolym av 227 000 m3 och har kostnadsberäknats
till 42 347 000 kronor. Byggnaden är avsedd att uppföras i etapper
och byggnadstiden har beräknats till cirka åtta år.
I proposition nr 148/1952 underställdes riksdagens prövning frågan om
statens bidrag till kostnaderna för centralblockets uppförande. I sitt av
1952 års riksdag godkända utlåtande nr 217 tillstyrkte statsutskottet, att
staten skulle bidraga med hälften av de framtida kostnaderna för centralblockets
uppförande. I anslutning härtill uttalade utskottet, att det fortsatta
utredningsarbetet i första hand borde inriktas på att åstadkomma så
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 133
rationella lösningar som möjligt. Problemet om det för varje särskild klinik
lämpligaste platsantalet borde sålunda ytterligare genomarbetas. Vidare
borde alla möjligheter att utnyttja utrymmena så effektivt som möjligt
omsorgsfullt tillvaratagas. Av vikt vore, att medicinalstyrelsen och centrala
sjukvårdsberedningen bereddes tillfälle att under fortlöpande kontakt följa
det fortsatta utredningsarbetet, så att av dessa myndigheter godkända ritningar
med tillhörande kostnadsberäkningar avseende jämväl utrustningsbehovet
i sinom tid kunde underställas riksdagen för prövning.
Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har landstingets
hälso- och sjukvårdsberedning nu framlagt förslag till centralblockets uppförande
i en första byggnadsetapp. Enligt det aktuella förslaget avses i
denna etapp skola uppföras block A och B. Denna byggnadsdel omfattar
cirka 35 000 in3 och har kostnadsberäknats till 6 603 000 kronor. Huvudritningar
har upprättats och byggnadsföretaget är avsett att påbörjas hösten
1955. Byggnadstiden har beräknats till cirka två år. För att tillgodose det
trängande vårdbehovet inom de neurokirurgiska och neurologiska disciplinerna
är avsikten, att block A och B i avbidan på tillkomsten av centralblockets
övriga delar provisoriskt skall utnyttjas för neurokirurgi och neuromedicin.
Byggnaden tänkes härvid skola utgöra en enhet med 61 resp. 58
vårdplatser för neurokirurgi och neuromedicin med därtill hörande operations-
och arbetslokaler, laboratorier och röntgen. Till följd härav tillkommer,
då byggnaden framdeles tages i anspråk för sitt egentliga ändamål,
vissa kostnader för ombyggnadsarbeten, vilka uppskattats till 595 000
kronor.
Behov av förbättrade vårdmöjligheter inom neurokirurgi och neurologi
har förelegat vid Lunds lasarett sedan lång tid tillbaka. Vid besök på platsen
har jag konstaterat de i hög grad otillfredsställande lokalförhållanden, varunder
dessa discipliner f. n. måste arbeta. Den neurokirurgiska kliniken
med sammanlagt 40 vårdplatser har f. n. vissa lokaler i olika delar av
kirurgiska klinikens byggnad, vilken för detta ändamål bl. a. erhållit en
baracktillbyggnad. Den neurologiska kliniken med 24 vårdplatser är helt
otillräcklig och nödgas arbeta i två olika byggnader å norra lasarettsområdet,
nämligen de medicinska och ortopediska avdelningarna. Ett tillgodoseende
av ifrågavarande klinikers lokalbehov framstår ur sjukvårdens och undervisningens
intresse som en trängande angelägenhet. Det måste med hänsyn
härtill enligt min mening hälsas med tillfredsställelse, att möjlighet nu
yppat sig att avhjälpa rådande missförhållanden genom ett tillfälligt ianspråktagande
av block A och B för neurokirurgisk och neuromedicinsk
vård. Jag tillstyrker därför det framlagda förslaget i denna del, trots de
merkostnader för statsverket, som till följd härav framdeles uppkommer. Då
fråga endast är om en provisorisk lösning, synes det mig icke nödvändigt
att nu taga definitiv ställning till antalet vårdplatser för ifrågavarande
vårdgrenar utan anser jag, att med ett ställningstagande i denna fråga kan
33
Kungl. Maj:is proposition nr 133
tills vidare anstå. Förslaget till slutgiltig användning av block A och B
ansluter sig i huvudsak till det principförslag, som tidigare underställts
riksdagens prövning. I likhet med i ärendet hörda myndigheter anser jag
mig kunna biträda detsamma. Jag förutsätter emellertid, att de anmärkningar,
som av centrala sjukvårdsberedningen och byggnadsstyrelsen gjorts
vid granskningen av i ärendet företedda ritningar, beaktas vid det fortsatta
arbetet. Mot kostnadsberäkningarna har jag icke funnit anledning till
erinran. Enligt vad jag under hand inhämtat torde statens bidrag för nästa
budgetår kunna begränsas till 1 000 000 kronor. Jag föreslår därför att
för nästa budgetår för påbörjande av etapp I av centralblocket anvisas
ett belopp av 1 000 000 kronor.
Av statsutskottets förenämnda utlåtande framgår, att utskottet förutsatt,
att av centralblockets uppförande föranlett utrustningsbehov jämväl skall
underställas riksdagen för prövning. Detta uttalande måste enligt min
mening så förstås, att utskottet utgått från, att staten, som av hävd betalat
hälften av kostnaderna för utrustning av särskild betydelse för undervisning
och forskning, skatt bidraga till kostnaderna för utrustning av
centralblocket. Efter vilken fördelningsgrund detta skall ske framgår
icke av utskottsutlåtandet. Då det synes mig angeläget, att en bestämd norm
vinnes för statens ifrågasatta medverkan, anser jag förhandlingar härom
böra komma till stånd mellan staten och landstinget. Jag önskar framhålla,
att detta mitt förslag uteslutande bottnar i övertygelsen att undanröjande
av rådande ovisshet på denna punkt är till gagn icke blott för staten utan
jämväl för landstinget. Det är min avsikt att utverka Kung!. Maj:ts medgivande
att utse en kommission med uppdrag att upptaga förhandlingar
med landstinget i frågan.
Enligt avtal mellan byggnadsstyrelsen och landstinget skall landstinget
vid lasarettet i Lund uppföra en ny vämnecentral. Till gäldande av kostnaderna
härför skall staten bidraga efter samma grunder, som gäller ifråga
om de byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka staten bidrager.
Kostnaden för anläggningen (etapp 1) beräknades i proposition nr 148/1952
till cirka 7 640 000 kronor, varav hälften eller cirka 3 820 000 kronor skulle
belöpa på statsverket. Av sin del har staten hittills anvisat 400 000 kronor.
Landstinget har numera även hemställt om statsbidrag till uppförande av
eu såsom etapp II av panncentralen benämnd nybyggnad. Byggnaden är
avsedd att inrymma grovförråd, garage, tvätt- och smörjhallar för ambulansoch
lastbilar samt entrébyggnad med våganordningar och. bensinstation.
Kostnaden för nybyggnaden har uppskattats till 1 3ö8 01M) kronor, varav
landstinget ansett hälften böra bestridas av staten. I likhet med i ärendet
hörda myndigheter ställer jag mig tveksam till frågan, i vilken utsträckning
staten bör ekonomiskt understödja ifrågavarande byggnadsföretag. Jag anser
det sålunda kunna ifrågasättas, huruvida principen om lika fördelning
av kostnaderna mellan staten och landstinget med fog kan hävdas beträf3
- Ilihang till riksdagens protokoll 11)33. 1 samt. AV 133
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
fande hela detta byggnadsföretag. Av väsentlig betydelse vid ett ställningstagande
härvidlag är i vilken utsträckning de nybyggnadsarbeten, som är
avsedda att komma till stånd, omfattats av den byggnadsplan, som tidigare
underställts riksdagens prövning. Handlingarna i ärendet lämnar på denna
punkt ingen ledning. Jag anser mig icke utan ytterligare utredning kunna
tillstyrka, att statsbidrag i förevarande fall utgår med det av landstinget
ifrågasatta beloppet. Jag förordar därför, att förhandlingar upptages med
landstinget angående storleken av det belopp, som skäligen bör utgå ur
statsmedel till nu förevarande ändamål, vilka förhandlingar bör anförtros
den av mig i det föregående omnämnda förhandlingskommissionen.
Med anledning av sjukhusdirektionens framställning tillstyrker jag att
för nästa budgetår anvisas ett belopp 63 000 kronor för ombyggnad av
hissar m. in. inom ortopediska kliniken. Till om- och tillbyggnad av kirurgiska
kliniken beviljade 1952 års riksdag statsbidrag med 90 720 kronor.
Arbetena kostnadsberäknades då till 181 440 kronor. Hälso- och sjukvårdsberedningen
har sedermera medgivit vissa avvikelser från det ursprungliga
byggnadsprogrammet, som medfört en merkostnad av 147 226 kronor. Ehuru
jag anser, att framställning om ytterligare statsbidrag bort underställas
statsmakternas prövning före byggnadsarbetenas igångsättande, vill jag
icke motsätta mig, att återstoden av å staten fallande del eller 73 613 kronor
anvisas för nästa budgetår. Någon medelsanvisning till bestridande av
kostnaderna för yttre arbeten är jag icke beredd att nu förorda. Frågan,
om och i vilken utsträckning staten bör bidraga till kostnaderna för dessa
arbeten, bör hänskjutas till förhandlingar mellan staten och landstinget.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle statsbidraget för
nästa budgetår uppgå till (1 000 000+ 63 000 + 73 613) 1 136 613 kronor,
vilket belopp torde böra avrundas till 1 137 000 kronor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret
1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 137 000 kronor.
Göteborgs universitet: Vissa ändringsarbeten inom kvinnoklinik I
Enligt gällande avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan samt Göteborgs
stad angående anordnande av en medicinsk högskola i Göteborg skall
staden för klinisk undervisning upplåta bl. a. kvinnokliniken II vid Sahlgrenska
sjukhuset, vilken klinik framdeles är avsedd att överflyttas till
en planerad ny sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnandet
av den nya kliniken skall särskild överenskommelse träffas mellan staten
och staden (p. 11).
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
35
Förslag
I skrivelse den 30 juni 1954 med anslagsäskanden för nästa budgetår
har organisationskommittén vid medicinska högskolan i Göteborg gjort
framställning om anvisande av ett anslag å 16 600 kronor för bestridande
av vissa kostnader i samband med överflyttning av undervisningen i
obstetrik och gynekologi från kvinnoklinik II till kvinnoklinik I.
Motiv
Sahlgrenska sjukhuset disponerar för kvinnosjukdomar och förlossningsfall
två kliniker, kvinnoklinik I inom Sahlgrenska sjukhusets område och
kvinnoklinik II vid övre Husargatan. Kvinnoklinik I, som togs i bruk år
1939, är en modern sjukhusklinik med 267 vårdplatser, varav 180 för
förlossningsfall och 78 för gynekologiska fall. Kvinnoklinik II har 99
vårdplatser, varav 71 för förlossningsfall och 28 för gynekologiska fall.
Medicinska högskolan förfogar över kvinnoklinik II för undervisning och
forskning i obstetrik och gynekologi, vilken anordning är av provisorisk
karaktär i avbidan på klinikens överflyttning till det planerade sjukhuset
i stadens östra del. På grund av förhållandena på byggnadsmarknaden
har emellertid en förändiäng av sjukhusplanerna måst vidtagas pa så sätt,
att man i första hand bygger ut klinikerna vid Sahlgrenska sjukhuset.
Med hänsyn härtill torde det komma att dröja avsevärd tid, innan det
planerade nya sjukhuset kan påbörjas. Flertalet av medicinska högskolans
kliniker är belägna inom Sahlgrenska sjukhusets område och de teoretiska
institutionerna kommer att förläggas i närheten av detta område. Det är
därför synnerligen lämpligt att dit jämväl förlägga den obstetrisk-gynekologiska
undervisningen och forskningen. Härigenom underlättas helt naturligt
det för den medicinska forskningen nödvändiga samarbetet mellan
olika discipliner. Den nuvarande förläggningen av obstetrisk-gynekologiska
kliniken medför en isolering, som försvårar kontakten och samarbetet
med övriga avdelningar. Härtill kommer, att tillgången på ett stort sjukhusmaterial
är av största betydelse för undervisningen. Som tidigare nämnts
omfattar kvinnoklinik II endast 28 vårdplatser för gynekologiska fall. Då
antalet vid kliniken tjänstgörande assistenter utgör 20, är det uppenbart,
att materialet är otillräckligt för undervisningen redan med nuvarande
antal studerande. Av nu angivna skäl skulle det vara av stor betydelse,
om den obstetrisk-gynekologiska undervisningen och forskningen kunde
överflyttas från kvinnoklinik II till kvinnoklinik I, vilken överflyttning
av olika skäl bör ske i början av år 1956. Samtidigt härmed hör barnmorskeundervisningen,
som f. n. är förlagd till kvinnoklinik I, överflyttas
till kvinnoklinik II. Medicinalstyrelsen har vid i ärendet förda förhandlingar
ställt sig positiv till detta förslag. Jämväl staden har vid preliminära
30 Kungl. Maj.ts proposition nr 133
förhandlingar i frågan förklarat sig villig att biträda förslaget om undervisningens
överflyttande. Överflyttningen av undervisningen och forskningen
i obstetrik och gynekologi till kvinnoklinik I nödvändiggör anordnande
inom denna klinik av ett samlingsrum jämte lokaler för expedition
och arkiv. Erforderlig ombyggnad har kostnadsberäknats till 16 600
kronor.
Yttrande
Kanslern för rikets universitet, som överlämnat ett från byggnadsstyrelsen
inhämtat yttrande i ärendet, anser den föreslagna överflyttningen
av undervisning och forskning i obstetrik och gynekologi ändamålsenlig
och tillstyrker därför bifall till organisationskommitténs förslag härom.
Departementschefen
Av vad organisationskommittén anfört framgår, att kvinnokliniken II
icke är lämplig som undervisningsklinik. Det otillräckliga patientmaterialet
innebär ur undervisningssynpunkt stora nackdelar varjämte klinikens isolerade
belägenhet i förhållande till klinikerna och de vetenskapliga institutionerna
på eller i närheten av Sahlgrenska sjukhusets område försvårar
erforderligt vetenskapligt samarbete med övriga medicinska discipliner.
Det synes mig angeläget, att undervisning och forskning inom ämnet
obstetrik och gynekologi erhåller så gynnsamma arbetsbetingelser som
möjbgt. Med hänsyn härtill biträder jag det av organisationskommittén
framlagda förslaget och förordar sålunda, att undervisningen i nämnda
ämne överflyttas till den inom Sahlgrenska sjukhusets område belägna
kvinnokliniken. Tidpunkten härför torde få bli beroende av överenskommelser
mellan universitetet å ena samt staden och medicinalstyrelsen å
andra sidan. Den av mig förordade överflyttningen av undervisningen förutsätter
ändring i gällande avtal angående anordnande av en medicinsk högskola
i Göteborg. Förhandlingar härom bör upptagas med Göteborgs stad.
Jag har för avsikt att inom den närmaste framtiden utverka Kungl. Maj :ts
bemyndigande att utse en kommission för förhandlingar med Göteborgs
stad rörande frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens
ordnande. Det bör ankomma på denna förhandlingskommission att
med staden upptaga de förhandlingar varom här är fråga. Organisationskommitténs
uppskattning av medelsbehovet för erforderliga ändringsarbeten
inom kvinnoklinik I har icke givit mig anledning till erinran. För
ändamålet bör å riksstaten för nästa budgetår upptagas ett anslag av
reservationsanslags natur under förut angivna rubrik. Detta anslag bör
uppföras med 16 600 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj.t måtte
föreslå riksdagen
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
att till Göteborgs universitet: Vissa ändringsarbeten inom
kvinnoklinik I för budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 16 600 kronor.
Göteborgs universitet: Uppforande av mikrobiologiska institutioner
Förslag
1. Kanslern för rikets universitet har med yttrande den 4 januari 1955
överlämnat en den 22 december 1954 dagtecknad framställning från det
större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet om anvisande
av 500 000 kronor för uppförande av mikrobiologiska institutioner.
2. Göteborgs sjukhusdirektion hemställer i skrivelse den 30 november
1954, att Kungl. Maj :t måtte förelägga 1955 års riksdag förslag till uppförande
av förenämnda institutioner.
Motiv
Enligt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande
av medicinska högskolan i Göteborg skall genom stadens försorg och
med bidrag av statsmedel vid Sahlgrenska sjukhuset uppföras ett byggnadskomplex,
den s. k. östra institutionsbyggnaden, inrymmande en patologiskanatomisk
och en bakteriologisk institution jämte kapell och föreläsningssal,
vilka institutioner och utrymmen är avsedda dels för stadens behov dels
ock för den medicinska undervisningen och forskningen. Enligt punkt 9 i
avtalet skall kostnaderna för den östra institutionsbyggnaden bestridas av
staden, dock att staten skall lämna bidrag med 50 procent av de verkliga
kostnaderna. Hittills har endast en del av byggnadsföretaget utförts, nämligen
den patologisk-anatomiska institutionen jämte kapell och föreläsningssal.
Ifråga om den bakteriologiska institutionen har en omprövning av dess
lokalbehov måst äga rum. Utvecklingen inom bakteriologien har nämligen
medfört krav på nya avdelningar delvis med utrymmeskrävande apparatur,
t. ex. avdelning för mykologi och för massodling av bakterier, varjämte
lokaler erfordras för viruslaboratorium. De relativt många laboratorieinfektioner,
speciellt tuberkulos, som inträffat vid olika laboratorier, kräver
skyddsåtgärder och ökat utrymme. Forskningsarbetet har i allt högre grad
kommit att inriktas på undersökningar om bakteriernas struktur, vilket
medfört behov av att på ett bakteriologiskt laboratorium ha tillgång till
sådana hjälpvetenskaper som kemi, biokemi och fysik. Antalet prov vid
rutinlaboratoriet har också avsevärt ökat. Fråga har därför uppkommit om
uppförande av en betydligt större nybyggnad än man tidigare räknat med.
Svårigheter föreligger emellertid att bereda plats för byggnaden på den
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 133
ursprungligen avsedda tomten mellan den nuvarande bakteriologiska laboratoriebyggnaden
och den nyuppförda patologiska institutionen. På den
tomtyta, som finnes disponibel, kan uppföras en byggnad med en golvyta
av högst netto 400 m2 i våningsplanet. Denna yta är emellertid för liten,
eftersom det finnes avdelningar inom laboratoriet, exempelvis substratavdelningen,
som kräver 600 m2 i planet och som ej utan besvär och merkostnad
för driften kan fördelas på två våningsplan. Plats saknas också för
djurstallar. Härtill kommer, att utvecklingsmöjligheter saknas. Krav har
vidare uppkommit på uppförande i anslutning till Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik av en byggnad för ett radiofysiskt laboratorium. Enda
möjligheten att tillgodose detta krav är att utnyttja den nuvarande bakteriologiska
laboratoriebyggnaden och sammanbygga densamma med jubileumskliniken.
Nämnda omständigheter har gjort det nödvändigt att söka annan tomt
för de mikrobiologiska institutionerna. De föreslås nu förlagda utanför sjukhusområdet
vid Guldhedsgatan cirka 150 meter från den nyuppförda patologiska
institutionsbyggnaden. Tillräckligt markutrymme om ungefär 20 000
in2 kan disponeras på denna plats.
Behovet av nybyggnader är mycket trängande. Uppskovet under flera år
har medfört betydande olägenheter både för den medicinska fakulteten
i fråga om undervisning och forskning och för staden beträffande den bakteriologiska
och virologiska laboratorieverksamheten, som bedrives i för
trånga och olämpliga lokaler. Det är därför synnerligen angeläget, att byggnadsarbetet
kan påbörjas under hösten 1955 och vara avslutat våren 1958.
Det nu framlagda förslaget om uppförande av byggnader för mikrobiologiska
institutioner utanför Sahlgrenska sjukhusets område förutsätter ändring
av 1948 års avtal mellan staten och staden angående den medicinska
högskolan. Överläggningar härom mellan berörda parter bör snarast
upptagas.
De mikrobiologiska institutionerna tänkes skola omfatta lokaler för den
medicinska fakultetens allmänbakteriologiska institution och kliniskt bakteriologiska
institution samt stadens bakteriologiska och virologiska laboratorier
med ett för alla institutionerna gemensamt djurhus, vartill kommer
ett mindre risklaboratorium avsett för tillverkning av BCG-vaccin. Byggnadskomplexets
förläggning och närmare utformning framgår av i ärendet
företedda, av G. Birch-Lindgrens arkitektkontor utarbetade ritningar. Byggnadskomplexets
nettoytinnehåll utgör 8 244 m2 med följande fördelning på
olika ändamål.
Staten
Allmänbakteriologisk institution inklusive
dess virusavdelning .................... 2 238 m2
Klinisk bakteriologisk institution 1 044 in2 3 282 m2 = 40 %
Kungl. Maj.ts proposition nr 133
39
Staden
Bakteriologiskt laboratorium
BCG-laboratorium
Viruslaboratorium
Reservutrymmen
Det är således staden, som kommer att disponera större delen av lokalerna.
Det motsatta förhållandet föreligger beträffande den redan uppförda
delen av den tidigare planerade östra institutionsbyggnaden, den patologiska
institutionen, där sjukhusdirektionen disponerar ungefar en fjärdedel
medan universitetet förfogar över resten. De mikrobiologiska institutionerna
har kostnadsberäknats till 14 500 000 kronor, varav hälften
tänkes skola belöpa på staten. För nästa budgetår bör anvisas 500 000
kronor som ett första statligt bidrag till byggnadskomplexets uppförande.
3 298 in2
182 m2
1 335 m2
147 m2 4 962 m2 = 60 %
Summa 8 244 in2 = 100 %
Yttrande
Byggnadsstyrelsen anför.
Sedan byggnadsstyrelsen den 30 september 1954 framfört vissa synpunkter
på ett i april 1954 upprättat ritningsförslag, har detta förslag
i vissa avseenden överarbetats. Därvid har en reduktion av lokalytor och
byggnadsvolym genomförts. I fråga om de för allmänbakteriologiska och
kliniskt bakteriologiska institutionerna avsedda lokalerna har detta skett
genom dels en allmän minskning av byggnadskropparna dels slopande
av ett friliggande skyddsrum, vilket inlagts i källarvåningen i stallet for
tidigare föreslagna förrådslokaler.
Vid härefter verkställd detaljerad genomgång av i forsta hand de
nämnda lokalerna med bl. a. representanter för sjukhusdirektionen har
samstämmighet uppnåtts rörande fördelningen av de skilda lokalernas användning
för undervisnings- resp. sjukvårdsbehov. Denna i förhållande till
det ovannämnda tidigare förslaget ändrade uppdelning sammanfaller nära
med den av sjukhusdirektionen lämnade redogörelsen härför och styrelsen
har i detta avseende intet att erinra mot förslaget.
Kostnaderna för anläggningen har angivits till 14 500 000 kronor. Denna
beräkning synes kunna godtagas men styrelsen kan f. n. icke bedöma
i vad mån särskilda förhållanden ifråga om byggnadsplatsen in. m. kan
komma att inverka på den slutliga kostnaden. Det är av vikt, att man
vid det fortsatta planeringsarbetet beaktar möjligheten att i framtiden
genomföra sådana eventuellt erforderliga utvidgningar av byggnadens
olika delar, som kan betingas av den fortgående utvecklingen inom berörda
områden.
Departementschefen
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, skall enligt gällande avtal
mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande av en medicinsk
högskola i Göteborg genom stadens försorg och med bidrag av statsmedel
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 133
vid Sahlgrenska sjukhuset uppföras ett byggnadskomplex, den s. k. östra
institutionsbyggnaden, inrymmande en patologisk-anatomisk institution,
en bakteriologisk institution ävensom kapell och föreläsningssal. Den nu
aktuella etappen av detta byggnadskomplex avser uppförande av den bakteriologiska
institutionen. Den ursprungliga planen att förlägga denna institution
inom Sahlgrenska sjukhusets område har måst frångås beroende
främst därpå, att den snabba utvecklingen inom bakteriologi och virologi
medfört behov av avsevärt ökade utrymmen i förhållande till vad som från
början ansetts erforderligt. Avsikten är numera att utanför sjukhusets
område uppföra ett byggnadskomplex, de s. k. mikrobiologiska institutionerna,
inrymmande förutom institutioner för allmän och klinisk bakteriologi
jämväl stadens bakteriologiska och virologiska laboratorier. Kostnaderna
för anläggningen har beräknats till 14 500 000 kronor.
Det nu framlagda förslaget till nybyggnader innebär en avsevärd utökning
av utrymmena i förhållande till det förslag, som tidigare underställts
riksdagen för prövning. Orsaken härtill är att söka i, att utrymmesbehovet
vid mera ingående bearbetning visat sig vara större än vad den
tidigare beräkningen utvisade. Mot utformningen av det nu föreliggande
förslaget har jag i likhet med byggnadsstyrelsen intet att erinra. Jag anser
sålunda detsamma innebära en ur statens synpunkt godtagbar lösning av
undervisningens och forskningens i bakteriologi och virologi lokalbehov
och finner mig därlör böra förorda förslagets genomförande. Jag är emellertid
icke beredd att nu taga ställning i fråga om fördelningen mellan
staten och staden av de beräknade byggnadskostnaderna. Jag vill erinra
om, att staten enligt förslaget avses skola disponera endast 40 procent av
utrymmena. Mot bakgrunden härav måste den i tidigare avtal fastslagna
hälftendelningen av kostnaderna få anses innebära en för staden mycket
förmånlig fördelningsgrund. Det synes mig böra kunna ifrågasättas, huruvida
ieke statens andel med hänsyn till numera föreliggande förhållanden
hör minskas. Förhandlingar härom bör upptagas med staden i anslutning
till de förhandlingar om avtalsändring, som i övrigt påkallas av det nu
framlagda, av mig biträdda förslaget. Den under föregående pnnkt omförmälda
förhandlingskommissionen torde lämpligen erhålla i uppdrag
att med staden upptaga dessa förhandlingar. Resultatet av förhandlingarna
får sedan i vanlig ordning anmälas för Kungl. Maj:t och underställas
riksdagen för prövning. Någon medelsanvisning för nästa budgetår anser
jag icke erforderlig och har icke heller av staden ifrågasatts.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna, att staten skall bidraga till de framtida
kostnaderna för uppförande av mikrobiologiska institutioner
i Göteborg.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 133
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Åke Eklöf
4 — Bihong till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 155
42
Kungl. Maj. ts proposition nr 133
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
Reglering av frågan om de biträdande överläkarnas vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarett rätt till privatpraktik inom sjukhusen............. 4
Förslag...........
Motiv............
Yttranden.........
Departementschefen
Karolinska sjukhuset: Utrustning
Förslag....................
Motiv.....................
Yttranden........................................................ 7
Departementschefen............................................... 8
Utbyggande av karolinska sjukhuset.................................... 10
Förslag........................................................... 10
Motiv............................................................ 10
Yttranden........................................................ 15
Departementschefen............................................... 18
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala......................... 22
Förslag........................................................... 22
Motiv............................................................ 22
Departementschefen............................................... 26
Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund m. m......................................................... 28
Förslag........................................................... 28
Motiv............................................................ 28
Yttranden........................................................ 30
Departementschefen............................................... 31
Göteborgs universitet: Vissa ändringsarbeten inom kvinnoklinik 1.......... 34
Förslag........................................................... 35
Motiv............................................................ 35
Yttrande......................................................... 36
Departementschefen............................................... 36
Göteborgs universitet: Uppförande av mikrobiologiska institutioner........ 37
Förslag........................................................... 37
Motiv............................................................ 37
Yttrande ........................................................ 39
Departementschefen............................................... 39
05 O) 05 CR