Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
och propositionen nr 137* 1 gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56
under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen
inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1955), vilket avser bland annat inrättande av en
tjänst som lagbyråchef i Cr 13 och utbyte av en befattning som kanslisekreterare
i Ca 25 mot en tjänst som förste kanslisekreterare i Ca 29 samt
i fråga om medelsanvisningen innebär en anslagshöjning med 44 200 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen.......... 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 585 200

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t......... 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 327 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 103 400

1 Beträffande prop. 137 se under punkten 85. Summa kronor 1 055 000

1 — Dihang till riksdagens protokoll 1055. 6 samt Nr S

2

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 055 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
104 500 kronor.

Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m.

3:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 114 och 115), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvode till universitetskanslern............. 35 816

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 76100

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........... 3 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 44 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 12 684

Summa kronor 172 000

b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 172 000
kronor.

4:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 115), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 18 500 kronor.

5:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 77,
s. 115—138) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955

3

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Uppsala universitet, som föranledes av
vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1955/56, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 10 950 000 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen
in. m. huvudsakligen följande.

1) Benämningarna å dels professuren i anatomi, särskilt makroskopisk
anatomi, ändras till professur i anatomi (jfr prop. 1954: 212), dels professuren
i anatomi, särskilt histologi, ändras till professur i histologi (jfr prop.
1954:212), dels ock professuren i allmän och experimentell farmakodynamik
och farmakognosi ändras till professur i farmakologi.

2) Inrättande av pedagogiska universitetslektorat i litteraturhistoria
med poetik samt i romanska språk.

3) Inrättande av ett universitetslektorat i amerikansk filologi.

4) Inrättande vid fysiska institutionen av följande befattningar: en
biträdande lärare, två förste amanuenser och en tredje amanuens.

5) Anvisande av 6 000 kronor till experimentalpsykologisk assistens vid
psykiatriska kliniken.

6) Inrättande av en befattning som förste amanuens vid institutionen
för pedagogik.

7) Inrättande vid limnologiska institutionen av dels en befattning som
förste amanuens, dels ock en befattning som andre amanuens, avsedd för
det limnologiska fältlaboratoriet vid sjön Erken, med samtidigt indragande
av ett under universitetets materielanslag uppfört belopp å 3 640 kronor
för tillsyn av nämnda laboratorium.

8) Arvode till en andre amanuens för dubbleringskurser i entomologi.

9) Inrättande av ytterligare en befattning som kemist i Ce 29 vid centrala
analyslaboratoriet.

10) Inrättande vid universitetsbiblioteket av en befattning som expeditionsvakt
i Cg 11.

11) Uppförande på universitetets stat av en tjänst som byggnadsingenjör
i Ce 27 vid universitetets byggnadskontor för institutionsbyggnader.

12) Ombildande av gymnastiklärartjänsten i Cg 23 till extra ordinarie
i samma lönegrad.

13) Inrättande av en befattning som preparator i Ce 14 vid kemiska
institutionens organiska avdelning.

14) Inrättande av en befattning som laboratoriebiträde i Ce 13 vid
medicinsk-kemiska institutionens avdelning för medicinsk biokemi.

15) Anvisande av 9 000 kronor för anställande av ett laboratorietekniskt
utbildat biträde vid klimatlaboratoriet.

16) Inrättande av två vaktmästartjänster, en vid zoofysiologiska institutionen
och en för institutionslokalerna i Gustavianum.

17) Inrättande av följande biträdesbefattningar: ett kanslibiträde i
Cell vid institutet för högspänningsforskning, ett kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång vid medicinsk-kemiska institutionen, ett kontorsbiträ -

4

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

de i reglerad befordringsgång vid universitetets telefonväxel och två ekonomibiträden
i Cg 4 vid kemiska institutionen.

18) Två befattningar som instrumentmakare i Ca 14, den ena vid medicinsk-kemiska
institutionen och den andra vid institutet för högspänningsforskning,
omvandlas till instrumentmakartjänster i Ca 16, två befattningar
som institutionsvaktmästare i Ca 12 och en dylik befattning i Ce 12,
samtliga vid fysiska institutionen, förändras till tjänster som instrumentmakare
i respektive Ca 14 och Ce 14, eu befattning som laboratoriebiträde
i Ca 11 vid fysiologiska institutionen omvandlas till en dylik tjänst i Ca 13,
och en befattning som vaktmästare i Ce 10 vid patologiska institutionen
förändras till en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 12.

19) För anordnande i samarbete med lantbrukshögskolan av undervisning
i genetik vid Uppsala universitet anvisande av medel till kursledare
och examinator (7 000 kronor) samt till en förste assistent (12 000 kronor),
med indragande samtidigt av ett under matematisk-naturvetenskapliga
sektionens kursanslag nu för kursundervisning i genetik avsett belopp å
1 800 kronor.

20) Förstärkning av medicinska fakultetens personalorganisation såsom
en konsekvens av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition 1954:
212 angående reformering av läkarutbildningen med följande befattningar:

Docent, företrädesvis för medicinsk fysik.

Förste assistent och förste amanuens vid anatomiska institutionen.

Förste assistent och förste amanuens vid histologiska institutionen.

Arvode för undervisning i medicinsk statistik (kostnad 1 700 kronor).

Arvode för undervisning i medicinsk genetik (kostnad 1 200 kronor).

Tredje amanuens vid medicinsk-kemiska institutionen.

Förste amanuens vid institutionen för medicinsk fysik.

Förste assistent och tredje amanuens vid fysiologiska institutionen.

Arvode för undervisning jämte förhör i psykologi (kostnad 2 450 kronor).

Laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid histologiska institutionen.

Laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid medicinsk-kemiska institutionen.

Instrumentmakare i Ce 14 vid institutionen för medicinsk fysik.

21) Arvode å 1 008 kronor åt en studierektor vid medicinska fakultetens
under visningsnämnd.

Beträffande universitetsbiblioteket har från universitetets
sida framlagts förslag om en betydande förstärkning av bibliotekets personal.
Kanslern har för sin del förordat en successiv utökning av antalet
befattningar vid biblioteket; kanslerns förslag för nästa budgetår omfattar
fyra nya tjänster.

Departementschefen har allenast tillstyrkt inrättandet från och med
nästa budgetår av den ovan under 10) redovisade befattningen. I detta
sammanhang har departementschefen framhållit att ett ytterligare ställningstagande
från statsmakternas sida till bibliotekets personalbehov syntes
lämpligen böra föregås av en organisationsundersökning beträffande
biblioteket, varför departementschefen förutsatte att, innan nya äskanden
i frågan framlades från universitetets sida, överbibliotekarien i samråd med
statens organisationsnämnd verkställde en översyn av bibliotekets organisation.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955 5

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär sammanlagt
en anslagshöjning med 370 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av vad departementschefen därom anfört vill utskottet
understryka vikten av att den angivna organisationsundersökningen beträffande
universitetsbiblioteket snarast kommer till stånd.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Uppsala universitet, som
föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

Utgijter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 4 000 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis..... 2 428 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis .................... 147 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis...................... 3 341 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 1 099 100

Summa kronor 11 015 100
Särskilda uppbördsmedel

1. Inkomst av auktionsverket, deka natsmedel

samt inskrivnings- och
kallelsepenningar, i runt tal..... 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder . . 42 600

3. Bidrag från C. F. Liljevvalchs fond

för personliga professurer....... 6 500

4. Ersättning från gymnastik- och

idrottsinstitutionen ............ 13 000 65 100

Nettoutgift kronor 10 950 000

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 10 950 000 kronor.

6

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

6:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 78, s. 139), vilket innebär en anslagsminskning med
2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 848 000
kronor.

7:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 79, s. 139—142), vilket innebär en anslagshöjning
med 209 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
1 939 000 kronor.

8:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 142 och 143), vilket
innebär en anslagshöjning med 210 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 410 000 kronor.

9:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 143),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

10:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 143—145) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och
utrustning av nya lokaler för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

ll:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 84, s. 160 och 161), vilket innebär en anslagshöjning med
12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 655 000
kronor.

7

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

12:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 85, s. 161—163), vilket innebär en anslagshöjning
med 190 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
1 651 000 kronor.

13:o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 163—165), vilket innebär en
anslagshöjning med 119 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning
av apparater m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 319 200 kronor.

14:o) T.nnds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 165),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 385 000 kronor.

15:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 165—167), vilket innebär
en anslagsminskning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och
utrustning av nya lokaler för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 225 000 kronor.

16:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler
för universitetsbiblioteket m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 89, s. 168—170), vilket innebär en anslagshöjning med 685 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och
utrustning av nya lokaler för universitetsbiblioteket m. m.
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
950 000 kronor.

17:o) Göteborgs universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
90, s. 170—181) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för Göteborgs universitet, som föranledes
av vad departementschefen anfört, dels ock godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för Göteborgs universitet, att tillämpas tills

8

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

vidare från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Göteborgs universitet:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 3 590 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Henriksson väckt motion (II: 328), vari hemställts, att
riksdagen måste besluta att vid Göteborgs universitet inrättas åtta tjänster
som biträden (ekonomibiträden) i lönegraden Ce 4.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen
m. m. i huvudsak följande.

1) Inrättande av en personlig professur i etnografi, förenad med befattning
som museichef vid Göteborgs etnografiska museum för docenten K.
G. Izikowitz (löneskillnaden, uppgående till 5 400 kronor, mellan professorsbefattningen
och museichefsbefattningen skall täckas av ränteinkomsterna
av vissa donationsmedel).

2) Inrättande av en forskardocentbefattning, gemensam för medicinska
och filosofiska fakulteterna.

3) Inrättande vid medicinska fakulteten av ytterligare två docentbefattningar
(rörliga).

4) Inrättande av ett pedagogiskt universitetslektorat i svenska språket
samt en biträdande lärarbefattning i nordiska språk.

5) Inrättande vid filosofiska fakulteten av följande befattningar: en
förste assistent i slaviska språk, en andre assistent i statistik, en förste''
amanuens i historia, en förste amanuens i geografi och en andre amanuens
i klassiska språk.

6) Inrättande av en tjänst som instrumentmakare i Ce 14 vid radiofysiska
laboratoriet.

7) Inrättande av två nya laboratoriebiträdestjänster i högst Ce 13 och
en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid medicinska fakulteten.

_ 8) Inrättande av en befattning i Cf 4—Ce 8 som räknebiträde vid statistiska
institutionen.

9) Anvisande av 6 000 kronor till tillfällig skrivhjälp för de olika institutionerna
och akademiska lärarna vid filosofiska fakulteten.

10) Inrättande av ett kanslibiträde i Ce 11 vid bakteriologiska institutionen
i stället för ett biträde i Cf 4—Ce 8.

11) Förstärkning av medicinska fakultetens personalorganisation såsom
konsekvens av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition 1954: 212
angående reformering av läkarutbildningen med följande befattningar:
Docent, företrädesvis för medicinsk fysik.

Andre assistent vid anatomiska institutionen.

Förste amanuens vid fysiologiska institutionen.

Förste amanuens för medicinsk fysik.

Arvode för undervisning i medicinsk statistik (kostnad 1 700 kronor).
Arvode för undervisning i medicinsk genetik (kostnad 1 200 kronor).
Arvode för undervisning jämte förhör i psykologi (kostnad 2 450 kronor).
Instrumentmakare i Ce 14 vid medicinsk-kemiska institutionen.
Laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid histologiska institutionen.
Laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid medicinsk-kemiska institutionen.

9

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Anvisande av 4 000 kronor till flyttning av histologiundervisningen till ett.
tidigare skede av det morfologiska året, varav 3 000 kronor för ersättning
åt en biträdande lärare med uppdrag att giva en halv föreläsmngskurs och
1 000 kronor för ersättning åt viss amanuenspersonal under tva manader.

12) Arvode å 1 008 kronor åt en studierektor vid medicinska fakulteten.

13) Indragning med utgången av budgetåret 1954/55 av arvode å 1 800
kronor till överbibliotekarien vid Göteborgs stadsbibliotek för tillsyn over
medicinska fakultetens bibliotek (frågan sammanhänger med ändrad loneställning
för förste bibliotekarien vid nämnda bibliotek; se punkten 22).

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
323 000 kronor.

Med anledning av det i ovannämnda motion framställda yrkandet torde
få erinras om att kanslern efter förslag av vederbörande myndigheter gjort
framställning om att 8 ekonomibiträdesbefattningar i Cg 4 vid medicinska
fakulteten måtte extraordinariesättas.

I motionen II: 328 har anförts följande.

Vid Göteborgs universitet (dåvarande medicinska högskolan i Göteborg)
inrättades med Kungl. Maj:ts medgivande från den 1 juli 1952 sju tjänster
som biträden i lönegraden Cg 4. Biträdena skulle ersätta viss tidigare kollektivavtalsanställd
personal för städning, diskning, m. m. Senare har
Kungl. Maj:t vidare medgivit att en liknande tjänst, med motsvarande
arbetsuppgifter och lönegradsplacering, inrättades vid dåvarande högskolans
bakteriologiska institution. Övergången till löneplansanställnmg mo iverades
med att man önskade likartade anställningsformer som pa andra
liknande institutioner för motsvarande personal för att därigenom pa bästa
sätt kunna utnyttja ifrågavarande arbetskraft för de speciella^ behov som
föreligger på vetenskapliga institutioner. Sadan möjlighet förelag nämligen
enligt högskolans mening inte på grundval av det kollektivavtal som tidigare
förelåg och som avsåg allena städningsarbeten. Vid kommande budgetårsskifte
har sålunda den nu tillämpade ordningen i flertalet tall provats
under tre års tid. Ifrågavarande tjänster fyller sålunda utan tvekan
ett stadigvarande behov av arbetskraft och kommer också att göra detta
under överskådlig tid framåt. Då heller inga andra sadana förhallanden
som _ enligt av Kungl. Maj:t till statens allmänna avlöningsreglemente
utfärdade anvisningar — konstituerar extra anställning föreligger, borde
tjänsterna omändras till extra ordinarie tjänster.

Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt
föreslagit.

Med anledning av det i motionen II: 328 framställda yrkandet vill ut
skottet framhålla, att det med hänsyn till anvisningarna till Saar icke synes
möta hinder för Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
för vederbörande myndighet att pröva och avgöra frågan angående extraordinariesättande
av omförmälda åtta tjänster som ekonomibiträden. Vid
sådant förhållande torde motionen icke böra till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

10

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Göteborgs universitet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Göteborgs universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 1 422 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 820 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 1 669 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 380 300

Summa kronor 4 291 300

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av

de kliniska amanuenserna................ 148 000

2. Bidrag från Göteborgs stad till filosofiska fakulteten
............................... 400 000

3. Avkastning från vissa donationsfonder .... 149 300

4. Studentinskrivnings- och examinationsavgifter

samt diverse inkomster.................. 4 000

Summa kronor 701 300

Nettoutgift kronor 3 590 000

c) till Göteborgs universitet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 3 590 000 kronor;

II. att motionen II: 328 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

18:o) Göteborgs universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 91, s. 181 och 182), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
298 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955 11

19:o) Göteborgs universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 92, s. 182 och 183), vilket innebär en anslagshöjning
med 106 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Materiel
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 706 000 kronor.

20:o) Göteborgs universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 183), vilket innebär en
anslagshöjning med 55 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetaret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 130 000 kronor.

21 :o) Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning för medicinska
fakultetens bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 94, s. 183 och 184), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Bokinköp
och bokbindning för medicinska fakultetens bibliotek för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 75 000
kronor.

22:o) Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten
vid medicinska fakultetens bibliotek. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 95, s. 184—186), vilket bland annat innebär att befattningen
som förste bibliotekarie vid medicinska fakultetens bibliotek
från och med den 1 juli 1955 uppflyttas från 31 till 33 lönegraden, hemstäl -

ler utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Bidrag till
Göteborgs stad för verksamheten vid medicinska fakultetens
bibliotek för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 86 600 kronor.

23:o) Göteborgs universitet: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 96, s. 187—189), vilket innebär en anslagsminskning
med 125 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Utrustning
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.

24:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 97, s. 189—201) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att, med tillämpning tills vidare från och med bud -

12 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

getåret 1955/56, vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska medikokirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 375 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av fru Ewerlöf rn. fl. väckt motion
(II: 115), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa att den redan beslutade professuren i barnpsykiatri vid Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus inrättas den 1 juli 1955,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Göransson m. fl. (I: 287) samt den andra inom andra kammaren
av fröken Höjer m. fl. (II: 332), i vilka hemställts att riksdagen
måtte från och med budgetåret 1955/56 på karolinska mediko-kirurgiska
institutets personalstat uppföra en laboratorstjänst i lönegrad Ca 34 för
antropologisk forskningsverksamhet vid rättsmedicinska institutionen.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 115 och I: 287.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen
m. m. huvudsakligen följande.

1. Benämningarna å dels professuren i anatomi, särskilt makroskopisk
anatomi, ändras till professur i anatomi (jfr prop. 1954: 212), dels professuren
i anatomi, särskilt histologi, ändras till professur i histologi
(jfr prop. 1954: 212), dels ock professuren i farmakodynamik och farmakognosi
ändras till professur i farmakologi.

2. Anvisande av 6 000 kronor till klinisk psykolog vid rättspsykiatriska
kliniken.

3. Inrättande av en befattning som förste amanuens vid institutionen för
virusforskning.

4. Anvisande av ett belopp av 20 500 kronor till bestridande av sekreterargöromålen
vid institutet. (I stället indrages det nu med 3 500 kronor
uppförda arvodet till sekreterare.)

5. Personlig tjänst som assistent i lönegraden Ca 19 för institutionsvaktmästaren
i Ca 12 vid patologisk-anatomiska institutionen L. Åkerman.
(Den institutionsvaktmästartjänst i Ca 12, som Åkerman nu innehar,
hålles obesatt, så länge han kvarstår vid den personliga tjänsten.)

6. Inrättande av en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 14 för tillgodoseende
av behovet av en för institutets teoretiska institutioner
gemensam glasmekaniker.

7. Inrättande av en befattning som preparator i Ce 14 vid bakteriologiska
institutionen.

8. Inrättande av en befattning som laboratoriebiträde i Cg 11 vid audiologiska
laboratoriet.

13

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955

9. Förstärkning av personalorganisationen såsom en konsekvens av Kungl.
Maj:ts av riksdagen godkända proposition 1954: 212 angaende reformering
av läkarutbildningen med följande befattningar:

Uppförande å ordinarie stat som professur i medicinsk kemi av den
nuvarande för J. E. Jorpes personliga professuren i speciell medicinsk
kemi och samtidigt återbesättande av den nu vakanssatta laboratorsbefattningen
i kemi och farmaci med den ändrade benämningen laborator
sbefattning i medicinsk kemi.

Docent, företrädesvis för medicinsk fysik.

Förste assistent vid anatomiska institutionen.

Andre asistent vid fysiologiska institutionen.

Förste amanuens för undervisning i medicinsk fysik.

Förste assistent vid kemiska institutionen.

Arvode för undervisning i medicinsk statistik (kostnad 1 900 kronor).
Arvode för undervisning i medicinsk genetik (kostnad 1 400 kronor).
Arvode för undervisning i psykologi (kostnad 2 800 kronor).
Instrumentmakare i Ce 14 vid fysiologiska institutionen (för medicinsk
fysik).

Preparator i Ce 14 vid fysiologiska institutionen.

Laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid histologiska institutionen.
Anvisande av 4 000 kronor till flyttning av histologiundervisningen till
ett tidigare skede av det morfologiska året, varav 3 000 kronor för en
biträdande lärare med uppdrag att giva en halv förelasningskurs och
1 000 kronor för viss amanuenspersonal under två månader.

(I samband härmed sänkes det nu med 65 000 kronor utgående kursanslaget
med 12 000 kronor.)

10. Inrättande av en befattning som laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid
institutionen för allmän patologi.

11. Omläggningen av oftalmiatrikundervisningen vid institutet genomföres
från och med den 1 juli 1955, varvid nu utgående arvoden till
biträdande lärare i oftalmiatrik vid institutet och till undervisning i
oftalmiatrik vid ögonavdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus ökas med
respektive 400 och 2 000 kronor. Å andra sidan utgår det för lärare
vid två kurser i ögonspeglingskonst vid institutet upptagna arvodet
å 1 900 kronor ur arvodesstaten.

12. Arvode å 1 008 kronor åt en studierektor vid institutets undervisningsnämnd.

13. Anslagsmedlen till vikariatsersättningar m. m. under icke-ordmarieposten
uppräknas med 30 000 kronor. Samtidigt minskas ordinarieposten,
med hänsyn till anslagsbelastningen, med motsvarande belopp.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär sammanlagt
en anslagshöjning med 203 700 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:287 och 11:332 framställda yrkandet
har anförts bland annat följande.

Att få kunskap om sin härkomst är en mänsklig rättighet både av biologiskt-etiska
skäl och därför att föräldraskapet har verkningar i medicinskt,
socialt-ekonomiskt och juridiskt-arvsrättsligt hänseende. Genom den
höga slcilsmässofrekvensen och det stora antalet barn födda utom äktenskapet
liar faderskapsfrågorna speciell aktualitet i Sverige.

Statsrevisorerna har tagit upp frågan om icke fastställda faderskap till
barn utom äktenskap i sin den 15 december 1954 avgivna berättelse.

14 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Förevarande spörsmål har direkt ekonomisk betydelse för statsverket
och kommunerna, eftersom en möjlighet tillskapats för dessa barn att
erhålla s. k. särskilt barnbidrag.

Statsrevisorerna framhåller vikten av skärpta ansträngningar för att få
faderskapen fastställda och aberopar härvid de nu berörda ekonomiska
skälen men fäster också uppmärksamheten på de familjesociala.

Efter framställning från ärvdabalkssakkunniga hemställde medicinalstyrelsen
tidigt på hösten 1953 hos karolinska institutets lärarkollegium att
kollegiet måtte vidtaga åtgärder för inrättande av en tjänst för antropologisk
faderskapsforskning. På grund av denna hemställan inrättades vid
rättsmedicinska institutionen en f örsöksavdelning för antropologiska faderskapsundersökningar.
Denna avdelning började sin verksamhet i november
1953 och sköttes till en början av frivilliga krafter utan ersättning. Under
tiden 1 juli—31 december 1954 utgick till den undersökande läkaren ett
arvode av 1 700 kronor per månad från åttonde huvudtitelns anslag till
Gemensamma universitetsändamål att disponeras av karolinska institutet.

I petitum den 22 september 1954 föreslog universitetskanslern (1955,
8 ht., s. 197) med anledning av framställning av lärarkollegiet inrättande
av dels en docentur i arvsbiologisk forskning, dels en tjänst som laboratoriebiträde
i Cg 11 samt 5 000 kronor för antropologisk forskningsverksamhet
(s. 203), men dessa anslagsäskanden har icke tagits upp av departementschefen.
Härigenom har uppstått ett läge som kan tvinga rättsmedicinska
institutionen att nu nedlägga verksamheten.

Då behovet av nyssnämnda försöksverksamhet icke synes kunna sättas
i fråga, och med hänsyn till att ärvdabalkssakkunniga i sitt betänkande
föreslagit att antropologiska faderskapsundersökningar i vissa fall skall
göras obligatoriska, är det angeläget att staten lämnar tillräckliga medel
för verksamheten från och med den 1 juli 1955.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag.

I sitt av riksdagen godkända, den 30 november 1954 dagtecknade utlåtande
(nr 191) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reformering
av läkarutbildningen tillstyrkte utskottet bifall till Kungl. Maj:ts
förslag om inrättande av en professur i barnpsykiatri med placering vid
Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus. Enligt föredragande departementschefen
borde de i propositionen föreslagna nya tjänsterna inrättas successivt
i anslutning till omläggningen av grundutbildningen. I överensstämmelse
härmed skulle professuren i barnpsykiatri komma till stånd från och
med budgetåret 1958/59. Utskottet ifrågasatte emellertid huruvida icke med
beaktande av de på förevarande område föreliggande förhållandena nämnda
professur borde inrättas tidigare än vad ovan angivits. Utskottet förutsatte,
att Kungl. Maj:t toge denna fråga under särskilt övervägande.

I motionen II: 115 har yrkats, att riksdagen måtte besluta i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att omförmälda professur skall inrättas den
1 juli 1955.

Utskottet får erinra därom, att Kungl. Maj:t genom beslut den 14 januari
1955 uppdragit åt kommissionen för förhandlingar rörande karo -

15

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

linska sjukhusets utbyggande m. m. att å statens vägnar upptaga förhandlingar
med Stockholms stad, styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
samt Stockholms läns landsting i fråga om undervisning i barnpsykiatri
vid nämnda anstalt samt att till Kungl. Maj:t inkomma med
de förslag, vartill förhandlingarna kunna giva anledning. Vid sådant förhållande
anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motionen II: 115,
samtidigt som utskottet vill understryka vad utskottet i sitt omförmälda
utlåtande 1954: 191 i ärendet anfört.

I motionerna I: 287 och II: 332 har yrkats, att riksdagen måtte på karolinska
institutets stat uppföra en laboratorsbefattning i Ca 34 för antropologisk
forskningsverksamhet vid institutets rättsmedicinska institution.

Sedan hösten 1953 har en avdelning för antropologisk faderskapsbevisning
på försök varit inrättad vid nämnda institution. Avdelningen förestås
av docenten i arvsbiologi vid institutet Torsten Kjellberg-Romanus.
Sedan juli 1954 uppbär Romanus ett arvode av 1 700 kronor per månad för
föreståndarskapet. Från och med den 1 juli 1955 saknas under institutets
stat medel för verksamhetens fortsatta bedrivande.

I en den 25 februari 1955 dagtecknad proposition, nr 91, har Kungl.
Maj:t föreslagit, att ovannämnda verksamhet skall tills vidare försöksvis
överflyttas till statens rättsläkarstation och att medel till avlönande av
Romanus — 20 400 kronor — skall från och med nästa budgetår beräknas
under anslaget till statens rättsläkarstationer.

Utskottet har i annat sammanhang tillstyrkt bifall till ifrågavarande
förslag. Med anledning härav ställer utskottet sig avvisande till det i motionerna
I: 287 och II: 332 framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna IT: 115 samt I: 287 och
II: 332,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, som föranledes av vad departementschefen
anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1955/56:

16

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 1 688 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 796 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 1 600 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 315 300

Summa kronor 4 399 300

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. 3 700

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden ... 7 500

3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond . 13 100

Summa kronor 24 300

Nettoutgift kronor 4 375 000

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
4 375 000 kronor.

25:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 202), vilket innebär en
anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 537 000 kronor.

26:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, s. 203 och 204), vilket innebär
en anslagshöjning med 80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 1 075 000 kronor.

27:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning
av apparater m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s.
204 och 205), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Nyanskaffning av apparater m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

17

28:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och
bokbindning för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 101, s. 205 och 206), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 61 000
kronor.

29:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag
för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102,
s. 206—214), vilket innebär en anslagshöjning med 1 360 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att ytterligare inredning och utrustning för
den bakteriologiska institutionen vid karolinska medikokirurgiska
institutet må beställas till ett värde av högst
600 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret
1956/57,

b) medgiva, att inredning och utrustning för institutionen
för virusforskning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
må beställas till ett värde av högst 200 000 kronor,
att gäldas tidigast under budgetåret 1956/57,

c) medgiva, att inredning och utrustning för forskningslaboratoriet
vid karolinska sjukhusets thoraxkirurgiska
klinik må beställas till ett värde av högst 230 000 kronor,
att gäldas tidigast under budgetåret 1956/57,

d) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag
för vissa institutioner för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 1 410 000 kronor.

30:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
103, s. 214 och 215), vilket innebär en anslagshöjning med 19 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.

31:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 107, s. 244—249) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56,

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1055. 6 samt. Nr S

18

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

vidtaga den ändring i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56,
dels ock till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 493 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Huss och Gustaf
Karlsson (I: 295) och den andra inom andra kammaren av fröken
Karlsson m. fl. (II: 269), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t hemställa, att frågan om inrättande av en professur i barntandvård
vid vardera av tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö göres till
föremål för särskild utredning.

Beträffande motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts under före varande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar m. m. — beträffande personalorganisationen
m. in. följande.

1) Två tjänster som avdelningssköterska i Ca 14 uppflyttas till Ca 15.

2) För den internmedicinska konsultationsverksamheten anställes en läkare
med av Kungl. Maj:t fastställt arvode.

3) Kanslern bemyndigas att där legitimerad tandläkare icke anmäler
sig som sökande till amanuensbefattningar vid viss tandläkarhögskola medgiva,
att dylika befattningar utbytes mot assistentbefattningar i proportionen
tre amanuenser mot två assistenter.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 13 000
kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vidkommande motionerna I: 295 och II: 269 får utskottet erinra, att
vid envar av de båda tandläkarhögskolorna för närvarande finnas självständiga
laboratorsbefattningar i barntandvård, vilka inrättades efter därom
av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga framställt förslag. Utskottet,
som för sin del vill understryka vikten för den odontologiska undervisningen
och forskningen av att dessa laboraturer förändras till professurer,
har icke funnit behövligt att detta spörsmål, såsom motionärerna
påyrkat, göres till föremål för särskild utredning. Utskottet förutsätter
nämligen att, i den mån de nuvarande laboratorsbefattningarna i barntandvård
bli besatta med professorskompetenta innehavare, vederbörlig framställning
kommer att göras petitavägen om befattningarnas omvandling i
ovan angiven riktning och att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad
på betydelsen av en dylik förstärkning av tandläkarhögskolomas organisation.
Utskottet tillstyrker, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver
tillkänna vad utskottet sålunda anfört.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

19

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen anfört; b)

godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 653 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 680 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 933 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 227 000

Summa kronor 2 493 000

c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 493 000
kronor;

II. att motionerna I: 295 och II: 269 icke må till annan
riksdagens åtgärd föranleda än att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t giver tillkänna vad utskottet med anledning
av motionerna anfört.

32:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 249 och 250), vilket innebär en
anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 569 000 kronor.

33:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 250), vilket
innebär en anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning m. in. för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

20

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

34 :o) Tandlä karhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110,
s. 251), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

35:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 251 och 252), vilket innebär en anslagshöjning
med 18 000 kronor, samt med erinran om vad utskottet i det
föregående anfört under punkten 31, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 300 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 638 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 1 143 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 263 000

Summa kronor 2 344 000

b) till T andläkarhög skolan i Malmö: Avlöningar för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 344 000
kronor.

36:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 252 och 253), vilket innebär en anslagsminskning
med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 548 500 kronor.

37:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 253 och 254),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till T andläkarhög skolan i Malmö: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

21

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

38:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114,
s. 254), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

39:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande
av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 254
och 255), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till
elever för anskaffande av instrument för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

40:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 255 och
256), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till
driften av amanuenskliniker för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

41 :o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 256 och 257),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker
och tandsköterskor för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 165 000 kronor.

42 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 118, s. 257), vilket innebär en anslagshöjning med 800 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i cpidcmiologi åt medicine kandidater
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 20 900 kronor.

43:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi

in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 258), vilket

22

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krig skirurgi m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.

44ro) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa
opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 120, s. 258—260), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

45:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt
studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har
(punkt 121, s. 260—265) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten in. fl. läroanstalter
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 2 780 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Holmquist och Bergman (I: 343) och den andra inom andra kammaren
av herrar Adamsson och Nilsson i Östersund (II: 318), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta dels att till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten in. fl. läroanstalter
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 3 111 000
kronor, dels ock att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att antalet stipendier
för nästkommande budgetår anpassas så, att 1950 års riksdagsbeslut
och studentsociala utredningens förslag om stödet till mindre bemedlade
universitets- och högskolestuderande samt studerande vid socialinstituten
kan förverkligas,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och
Holmberg väckt motion (II: 307), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 5 324 000 kronor.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till
de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna I: 343
och II: 307.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 818 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Av innevarande budgetårs anslag å 1 962 000 kronor har beräknats
1 874 000 kronor till naturastipendier, 9 700 kronor till bokstipendier,

23

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

64 000 kronor till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader och
14 300 kronor till Kungl. Maj:ts disposition. ...

Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetar hojes med
1 153 000 kronor till 3 115 000 kronor. Därvid beräknar nämnden en
ökning av anslagsmedlen till naturastipendier med 1 147 000 kronor till
3 021 000 kronor samt en höjning av anslagsmedlen till Kungl. Maj:ts disposition
med 6 000 kronor.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) hemställer i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 30 september 1954, att anslagsmedlen till naturastipendier matte
i enlighet med studentsociala utredningens förslag anpassas så, att stipendier
kan tilldelas »de mindre bemedlade studenter, som styrkt sm studielämplighet»,
samt att fördenskull nämnda anslagsmedel för nästa budgetar
höjes med 3 450 000 kronor till 5 324 000 kronor.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Förevarande anslag har för de senaste budgetåren undergått mycket
kraftiga höjningar. Dessa höjningar markerar två viktiga etapper i utvecklingen
av det statliga naturastipendiesystemet. Genom beslut vid 1953. ars
riksdag utsträcktes stipendieringen till att omfatta samtliga akademiska
utbildningsanstalter inom åttonde och tionde huvudtitlarnas områden. Därmed
erhölls den redan från början åsyftade yttre ramen för stipendieringen.
Vid 1954 års riksdag beslöts en sådan höjning av anslagsmedlen till naturastipendier,
att en icke oväsentlig lättnad i de restriktiva behörighetsvillkoren
beträffande studiebegåvning kunde genomföras. Medan sålunda
för läsåret 1953/54 anslagsmedlen endast räckte till att ge dem stipendium,
som — utom att vara obemedlade — hade minst AB+ i medelbetyg i studentexamen,
uppsattes såsom mål vid anslagsavvägningen för budgetaret
1954/55, att de obemedlade nyinskrivna, som hade ett genomsnittsbetyg
av AB, skulle kunna få stipendium. Det beräknades därvid, att stipendiatunderlaget
skulle kunna breddas från något mindre än 4 procent till ungefär
12 procent av totalantalet abiturienter. Såsom framgår av de av garantilånenämnden
nu lämnade uppgifterna har för innevarande läsår kunnat
utdelas 548 nya stipendier, en stipendiering som omfattar i det närmaste
13 procent av totalantalet nyinskrivna.

För nästa budgetår föreslår garantilånenämnden en höjning av anslagsmedlen
till naturastipendier med 1 147 000 kronor till 3 021 000 kronor.
Nämnden räknar därvid i första hand med 1 473 000 kronor till fortsatta
stipendier, varigenom någon inskränkning i rätten till fortsatt stipendium
icke skulle behöva ske. Vidare beräknar nämnden ett belopp av 1 548 000
kronor till 726 nya stipendier. Därmed skulle stipendieringen kunna utsträckas
till att omfatta drygt 16 procent av det beräknade antalet nym skrivna

för nästa läsår. ...

SFS går i sina anslagsäskanden betydligt längre. I anslutning till studentsociala
utredningens förslag förordar SFS sålunda, att anslagsmedlen
till naturastipendier avväges sa, att stipendier kan tilldelas de obemedlade
och mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet. Med en
dylik lättnad även i fråga om behörighetsvillkoret beträffande ekonomisk
ställning skulle enligt gjorda beräkningar stipendier erfordras för 26 procent
av de nyinskrivna. Ett genomförande för nästa budgetar av ShSis iorslag
skulle kräva en höjning av anslagsmedlen till naturastipendier med
inte mindre iin 3 450 000 kronor.

24

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Den av SFS föreslagna utgångspunkten för anslagsavvägningen överensstämmer
helt med de vid 1950 års riksdag beslutade riktlinjerna för den
framtida utformningen av det direkta statliga stödet till universitets- och
högskolestuderande och de studerande vid socialinstituten. I vilken takt
denna målsättning skall kunna realiseras är emellertid självfallet beroende
av den ekonomiska insats från statens sida, som vid budgetavvägningen
anses kunna göras på denna anslagspunkt. För nästa budgetår kan endast
tillgodoses^ den automatiska ökning av medelsbehovet, som följer av den
vid 1954 ars riksdag beslutade lättnaden i behörighetskravet beträffande
studiebegåvning. Enär stipendietiden för de flesta kategorierna av stipendiater
utgör mer än ett läsår, kräves nämligen en väsentlig anslagsförstärkning
för att behovet av nya stipendier skall kunna tillgodoses i samma mån
som för innevarande läsår utan att därför någon inskränkning i rätten till
fortsatt stipendium skall behöva göras. Någon dylik inskränkning bör enligt
min mening i princip icke ske. Vad gäller antalet nya stipendier har
garantilånenämnden beräknat detta till 726. Nämnden har därvid utgått
från att betydligt flera än de, som för innevarande läsår erhållit nya stipendier,
var berättigade därtill enligt den vid 1954 års riksdag beslutade behönghetsnormen,
varjämte nämnden tagit hänsyn till en beräknad ökning
av antalet nyinskrivna nästa läsår. För egen del anser jag mig böra förorda
en sådan förstärkning av anslagsmedlen till naturastipendier, att antalet
nya stipendier, som för innevarande läsår uppgår till 548, nästa läsår
kan ökas till omkring 600. Därigenom torde relationen mellan antalet nyinskrivna
och antalet nya stipendier kunna hållas åtminstone oförändrad i
jämförelse med innevarande läsår. I anslutning till vad jag sålunda förordat,
tillstyrker jag för nästa budgetår en höjning av ifrågavarande anslagsmedel
med 816 000 kronor till 2 690 000 kronor. Detta innebär en ökning
av medelsanvisningen med i det närmaste 45 procent. Någon höjning därutöver
av anslagsmedlen till naturastipendier anser jag mig icke kunna
förorda.

Anslagsmedlen till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader har
för innevarande budgetår uppräknats med 23 000 kronor. "För nästa budgetår
finner jag mig böra förorda en ytterligare ökning med 2 000 kronor.

Vid bifall till vad jag nu förordat torde hela anslaget för nästa budgetår
böra uppföras med 2 780 000 kronor, vilket innebär en höjning med 818 000
kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Ivungl. Maj:t att efter
förslag av garantilånenämnden besluta om de olika anslagsmedlens fördelning
samt meddela i övrigt erforderliga föreskrifter rörande anslagets disposition.

Till stöd för det i motionerna 1:343 och 11:318 gjorda yrkandet har
anförts huvudsakligen följande.

Den höjning, som i årets åttonde huvudtitel föreslås av anslaget sedan
föregående budgetår utgör i det närmaste 45 procent. Det gäller här emellertid
en automatisk ökning till följd av de lättnader i behörighetskrav
beträffande studiebegåvning som beslutades av 1954 års riksdag. Någon
reell utvidgning av stipendiemöjligheterna har därför icke skett detta° år
i förhållande till läsåret 1954—1955. Departementschefen kan endast kommentera
med den förhoppningen att relationen mellan antalet vid berörda
läroanstalter nyinskrivna och antalet stipendier torde kunna hållas åtminstone
oförändrad i jämförelse med innevarande läsår.

25

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

För läsåret 1954—1955 kunde endast 13 procent av nyinskrivna studerande
erhålla natura stipendier, medan inte mindre an en tredjedel av dem
hade ansökt om detta utbildningsstöd. 1950 års riksdag fastställde som
riktpunkt för denna stipendiegivning att stipendierna skulle finnas tillgängliga
för 26 procent av de studerande, sedan den studentsociala utredningen
klarlagt att ungefärligen detta antal studerande var i behov av stipendiestöd
samtidigt som de fyllde kraven på god studiebegåvning. Ett förverkligande
av detta riksdagens beslut skulle innebära att nuvarande snäva
behörighetsprövning av ansökningarna kunde uppmjukas. Sveriges förenade
studentkårer har i skrivelse till Kungl. Maj:t med rätta papekat det otillfredsställande
i ett förhållande att naturastipendierna blivit ett »privilegium
för det fåtal studenter, som kunnat uppvisa den sällsynta kombinationen
av exceptionell studiebegåvning och fullständig medellöshet».

Garantilånenämnden föreslår en ökning av anslagsmedlen till naturastipendier
med 1 147 000 kronor till 3 021 000 kronor. Denna höjning motiveras
av den ökade ansökningsfrekvens som förutses på grund av ökad
elevtillströmning och ökad kännedom om stipendiemöjligheter. En anslagsökning
åtminstone av denna storleksordning för läsåret 1955—1956 vore
synnerligen väl motiverad.

Om det faktum att naturastipendierna har en utomordentlig betydelse
för demokratisk rekrytering till de akademiska studierna behöver man icke
tveka, knappast heller orda. Dröjsmålet med att förverkliga 1950 års principbeslut
medför att många ungdomar med god studiebegåvning men svag
ekonomisk bakgrund fortfarande får uppge tanken pa fortsatta studier.

Det i motionen II: 307 framställda yrkandet sammanfaller, såvitt gäller
anslagsmedlen till naturastipendier, med SFS:s ovanberörda äskande.

Utskottet. Departementschefen har erinrat om att den av SFS föreslagna
utgångspunkten för anslagsavvägningen helt överensstämde med de vid
1950 års riksdag beslutade riktlinjerna för den framtida utformningen av
det direkta statliga stödet till universitets- och högskolestuderande samt
de studerande vid socialinstituten. Departementschefen har vidare framhållit,
att i vilken takt denna målsättning kunde realiseras självfallet vore
beroende av den ekonomiska insats från statens sida, som vid budgetavvägningen
ansåges kunna göras pa denna anslagspunkt. Departementschefen
har funnit att för nästa budgetår kunde endast tillgodoses den
automatiska ökning av medelsbehovet, som följde av den vid 1954 års
riksdag beslutade lättnaden i behörighetskravet beträffande studiebegåvning,
samt beräknat antalet nya stipendier, som för innevarande läsår uppginge
till 548 och av garantilånenämnden föreslagits ökade till 726, för
nästa läsår till omkring 600, varigenom relationen mellan antalet nyinskrivna
och antalet nya stipendier kunde hållas oförändrad i jämförelse
med innevarande läsår. I anslutning härtill har departementschefen tillstyrkt
en höjning av anslagsmedlen till naturastipendier med 816 000
kronor.

Utskottet har vid sin prövning av detta ärende ansett sig i fråga om
anslagsavvägningen för nästa budgetår böra biträda departementschefens

26

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

förslag och avstyrker alltså bifall till motionerna I: 343 och II: 318 —
såvitt dessa avse anslagsbeloppet — samt motionen II: 307. Utskottet,
som icke heller är berett att tillstyrka att riksdagen skulle såsom i de
förstnämnda motionerna påyrkats avlåta skrivelse till Kungl. Maj:t i förevarande
ämne, vill emellertid liksom i fjol understryka angelägenheten av
att — i den mån det ekonomiska läget så medgiver — naturastipendiesystemet
successivt utbygges i riktning mot det slutmål, som angivits för det
direkta statliga stödet till förevarande kategorier av studerande.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 343 och II: 318
— såvitt de avser anslagsbeloppets storlek — samt motionen
II: 307, till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 2 780 000 kronor;

b) att motionerna I: 343 och II: 318 — såvitt de avser
skrivelse till Kungl. Maj:t — icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

46:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
122, s. 265), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

47:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier. Kungl. Maj:t har (punkt 123,
s. 265 o. 266) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 1 680 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Huss
(I: 288) och den andra inom andra kammaren av herr von Friesen (II: 326),
i vilka hemställts, att till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier
för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret 1955/56 anvisas
ett reservationsanslag av 1 812 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättandet av ett nytt doktorandstipen -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955 27

dium vid medicinska fakulteten i Göteborg och ett nytt stipendium vid
tandläkarhögskolan i Malmö.

I motionerna I: 288 och II: 326 har utöver Kungl. Maj:ts förslag yrkats
inrättandet av följande stipendier:

ett doktorandstipendium vid vardera teologiska fakulteten i Uppsala
och Lund;

ett doktorandstipendium vid vardera medicinska fakulteten i Uppsala
och Lund;

två doktorandstipendier och två licentiandstipendier vid vardera humanistiska
sektionen i Uppsala och Lund samt humanistiska avdelningen
vid Stockholms högskola;

två doktorandstipendier och två licentiandstipendier vid vardera matematisk-naturvetenskapliga
sektionerna i Uppsala och Lund samt matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen vid Stockholms högskola.

Utskottet, som icke är berett att tillstyrka bifall till det motionsvis
gjorda yrkandet, ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 288 och II: 326, till Gemensamma
universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 1 680 000 kronor.

48:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124,
s. 266 och 267), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

49:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 267 och 268), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Gästföreläsningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.

50:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande
av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 268 och 269), vilket innebär
en anslagshöjning med 23 000 kronor, hemställer utskottet,

28

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 668 000 kronor.

51 :o) Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s. 269—272), vilket innebär
inrättande av fem statliga tjänster som kliniska forskare, med tjänstebenämningen
forskningsläkare, för vilka tjänstens förvärvande skall kräva docentkompetens,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för de kliniska
forskartjänsterna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1955/56:

Personalförteckning

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 25

Befattning Lönegrad

5 forskningsläkare............................. Ce 30

b) godkänna följande stat för de kliniska forskartjänsterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie perso -

nal, förslagsvis .................... 92 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 14 000 106 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis......... 100

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ 900 1 000

Summa kronor 107 000

c) till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
107 000 kronor.

52:o) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 273),
vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

29

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ämnes- och jakultetskonferenser för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

53:o) Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter. I enlighet
med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 273), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställei
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Extra utgifter för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

54 :o) Utskrivning av licentiat- och kandidatuppsatser m. m. vid
vissa högre läroanstalter. I två likalydande motioner, väckta den ena
inom första kammaren av herr Arrhén (I: 293) och den andra inom andra
kammaren av herrar Håstad och Braconier (II: 386) har hemställts, att
riksdagen måtte besluta att studenterna befrias från ifrågavarande utgifter
genom att tillräckliga medel snarast ställes till förfogande för utskrivning
av såväl licentiat- och kandidatuppsatser som examensarbeten vid samtliga
berörda högre läroanstalter (universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg,
Stockholms högskola, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska
högskola, skogshögskolan och lantbrukshögskolan).

I en den 27 september 1954 dagtecknad skrivelse har Sveriges förenade
studentkårer hos Kungl. Maj:t gjort en framställning av samma^innebörd
som det i ovannämnda motioner gjorda yrkandet. Utskottet får beträffande
motiveringen för detsamma, vilken helt överensstämmer med vad i
ovannämnda skrivelse anförts, hänvisa till motionen II. 386.

Utskottet. Det i motionerna framställda yrkandet berör ett flertal lärosäten,
lydande under såväl ecklesiastik- som jordbruksdepartementet. Någon
utredning har icke i motionerna förebragts i fråga om storleken av de
anslagsmedel, som ett tillgodoseende av motionärernas hemställan kan
medföra. Den i motionerna berörda frågan torde enligt utskottets mening
kräva närmare överväganden av vederbörande myndigheter och vara avnatur
att böra prövas i samband med universitetens och högskolornas petitaframställningar.
Utskottet är därför icke berett att tillstyrka vidtagandet
av de ifrågasatta åtgärderna, vilkas ekonomiska räckvidd i detta sammanhang
icke kan bedömas. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna

och hemställer, o

att motionerna I: 293 och II: 386 icke ma till nagon riksdagens
åtgärd föranleda.

30

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

55:o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 130, s. 273 och 274),
vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms högskolors
rektorskonvents verksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

56:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 131, s. 274), vilket innebär en anslagshöjning med
600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman .......... 27 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 74 200

3. Rörligt tillägg, förslag svis.................. 14 700

Summa kronor 116 300
b) till Rashiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 116 300 kronor.

57:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132; s. 275), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rashiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
13 300 kronor.

58:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I anledning av
Kungl. Maj.ts förslag (punkt 133, s. 275), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rashiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 31 100 kronor.

59:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj.ts föislag (punkt 134, s. 275—279), vilket innebär en anslagshöjning
med 37 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

31

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 113 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 64 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 232 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 54 000

Summa kronor 463 300

Särskilda wppbördsmedel

Avkastning av donationsfond ................. 7 000

Nettoutgift kronor 456 300

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 456 300 kronor.

60:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, s. 279 och 280), vilket innebär en anslagsminskning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
50 600 kronor.

61 :o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 136, s. 280), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.

62:o) Farmaceutiska institutet: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 280 282),
vilket innebär en anslagsminskning med 108 000 kronor, hemställer utskottet,
. 7 .

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

63:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 138, s. 282 och 283), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

32

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 3 300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 105 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 15 200

Summa kronor 123 500
b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budget -

året 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 123 500 kronor.

64:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 283), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
23 300 kronor.

65ro) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av
vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
140, s. 283 och 284), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

66:o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning i
Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s. 284 och
285), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamnsocli
dialektforskning i Göteborg för budgetåret 1955/56
anvisa ett anslag av 21 000 kronor.

67:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 142, s. 285 och 286), vilket innebär en anslagshöjning med
4 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 7 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 244 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 33 600

Summa kronor 285 600

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

33

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 285 600 kronor.

68:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 143, s. 286 och 287), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 25 000
kronor.

69:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144,
s. 287 och 288), vilket innebär en anslagshöjning med 11 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 92 500 kronor.

70:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 288 och 289), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning
i Göteborg för budgetåret 1955/56 anvisa ett
anslag av 22 300 kronor.

71 :o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 289),
vilket innebär en anslagshöjning med 90 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

72 ro) Bidrag til! instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 147, s. 289 och 290)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till instituten för socialpolitisk och
kommunal utbildning och forskning för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 613 900 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Carl Albert
Anderson (I: 20) och den andra inom andra kammaren av herr Hagård
in. fl. (II: 34), i vilka hemställts, att riksdagen måtte anvisa erforderligt
belopp för att möjliggöra att vid socialinstitutet i Stockholm inrättas ytterligare
en fast lärartjänst, vars innehavare skall handha undervisning och
examination i nationalekonomi och socialpolitik.

3 — Bihan g till riksdagens protokoll 1955. 6 saml. Nr S

34

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande hänvisa
till motionen II: 34.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en sammanlagd anslagsökning med 11 900
kronor, avseende för institutet i Stockholm en bidragshöjning med 1 000
kronor för ökat arvode åt rektor, 3 000 kronor för omkostnader och inventarier
samt 5 200 kronor för löneklassuppflyttningar ävensom en höjning
med respektive 2 000 och 700 kronor för löneklassuppflyttningar vid instituten
i Göteborg och Lund.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att biträda ett av institutets
i Stockholm styrelse ånyo framfört förslag'' om inrättande vid institutet
av en fast lärarbefattning i nationalekonomi och socialpolitik. Kostnaden
härför innebär en höjning av förevarande anslag med 15 000 kronor.

I motionerna 1:20 och 11:34 har anförts bland annat följande.

I propositionen nr 153 till 1945 års riksdag, på vars grundvalar beslut
fattades om ökade bidrag till socialinstituten, förordades att vid institutet
i Stockholm skulle finnas fyra fasta lärarbefattningar i teoretiska ämnen,
varibland en i nationalekonomi och socialpolitik.

Statsutskottet anförde i sitt utlåtande följande: »Utskottet delar departementschefens
uppfattning om vikten av att socialinstituten få en ur olika
synpunkter högt kvalificerad lärarkår och att inrättandet av ett antal
fasta lärarbefattningar icke längre torde kunna uppskjutas.» Beträffande
den fasta lärartjänsten i nationalekonomi och socialpolitik hade styrelsen
för socialinstitutet i Stockholm i sitt yttrande över den utredning (SOU
1944:29), som låg till grund för propositionen, ansett timlärartjänster i
dessa ämnen för tillfället tillräckliga. Statsutskottet anförde för sin del
följande: »Med hänsyn jämväl till vad utskottet tidigare anfört rörande
en omprövning av det utrymme, vilket bör tillmätas ämnet nationalekonomi,
synes det dock utskottet lämpligt att lärarbefattningen i detta ämne
ej får fast karaktär förrän närmare erfarenhet vunnits.»

Styrelsen för socialinstitutet i Stockholm anförde redan i sin framställning
om anslag för budgetåret 1953/54, att man nu vunnit nödig erfarenhet
i denna fråga. Undervisningen hade dittills handhafts av timlärare
med arvoden, oftast samtidigt knutna till Stockholms högskola. Styrelsen
anförde år 1953 vidare: »Rekryteringen till dessa läraruppdrag har regelmässigt
vållat svårigheter. Ämnet socialpolitik, som är av central betydelse
i institutets utbildning på samtliga linjer, har ingen egentlig motsvarighet
vid andra högskolor, och de lärare, som skall sköta undervisningen, måste
därför genom självständiga studier och forskningar vidga sin kompetens.
Då ingen fast befattning finns, är detta krav icke lätt att uppehålla.»
Svåra brister hade också uppstått i kontinuiteten.

I statsverkspropositionen 1953 avvisades emellertid denna styrelsens
framställning. Med anledning härav väcktes i riksdagen två motioner (I: 119
och II: 168), vari hemställdes om anslag för inrättande av den ifrågavarande
lärartjänsten.

Statsutskottet, vars yttrande vann riksdagens bifall, anförde i yttrande
över motionerna: »I motionerna I: 119 och II: 168 har framhållits, att den
nuvarande anordningen för undervisningen i nationalekonomi och social -

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955

35

politik vid socialinstitutet i Stockholm föranleder svårigheter vid rekryteringen
av lärarkrafter i dessa ämnen och vållar vissa olägenheter både med
tanke på kravet på kontinuitet i undervisningen och från rent studietekniska
synpunkter. Utskottet inser betydelsen av att berörda problem genom
inrättande av en fast lärartjänst i nämnda ämnen erhåller en tillfredsställande
lösning. Emellertid har utskottet i likhet med departementschefen
icke funnit sig berett förorda, att en dylik tjänst, såsom i motionerna påyrkats,
inrättas från och med nästa budgetår. Utskottet — som förutsätter
att denna fråga kommer att bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet
från Kungl. Maj:ts sida — anser sig alltså böra avstyrka bifall till de föreliggande
motionerna.»

I sin skrivelse angående anslag för budgetåret 1954/55 återkom styrelsen
för socialinstitutet i Stockholm till frågan om denna fasta lärartjänst och
framhöll, att de erfarenheter, vilka lågo till grund för dess tidigare framställning
i ämnet, sedermera ytterligare befästs. Det vore enligt styrelsens
mening uppenbart, att ständiga svårigheter skulle komma att uppstå, så
länge den ifrågavarande fasta lärarbefattningen icke kunde inrättas. Merkostnaden
härför beräknades med hänsyn till numera gällande lönegradsplacering
till 15 000 kronor om året. Kungl. Maj:t avvisade emellertid även
i 1954 års statsverksproposition utan närmare motivering dess framställning.
Med anledning härav väcktes återigen i riksdagen två motioner
(I: 143 och II: 234), med hemställan om anslag för inrättande av en lärartjänst
i nationalekonomi och socialpolitik vid socialinstitutet i Stockholm.

Statsutskottet, som erinrade om sitt ställningstagande till motioner med
yrkande i samma syfte vid 1953 års riksdag, anförde nu följande: »Utskottet
har i nuvarande läge icke velat mot Kungl. Maj:ts ställningstagande
i frågan förorda bifall till det i de föreliggande motionerna I: 143 och II: 234
framställda yrkandet. Vad i ärendet förekommit ger emellertid utskottet
anledning att ånyo understryka angelägenheten av att ovan berörda svårigheter
beträffande undervisningen i nationalekonomi och socialpolitik
vid socialinstitutet i Stockholm undanröjas. Utskottet utgår därför från
att Kungl. Maj:t till förnyad prövning upptager frågan om bidrag till en
fast lärartjänst i nämnda ämnen.»

I sin framställning om anslag för budgetåret 1955/50 framhöll styrelsen
för socialinstitutet i Stockholm, att de växande svårigheterna för undervisningens
anordnande, som föranledas av frånvaron av en fast lärarbefattning,
äro särskilt framträdande i ämnet socialpolitik, där sedan 1947 sju
olika lärare växlat i undervisningen, något som i hög grad försvårat upprätthållandet
av konsekvens och kontinuitet i detta för institutets utbildning
centrala ämne.

I statsverkspropositionen 1955 har Kungl. Maj:t utan motivering återigen
avvisat styrelsens framställning.

Som tidigare här anförts äro ämnena nationalekonomi och socialpolitik
av grundläggande betydelse för institutets undervisning på samtliga utbildningslinjer
och därmed för de viktiga arbetsuppgifter i allmän tjänst, som
institutets omkring 500 studerande utbilda sig för. Under rådande omständigheter
är det ett orimligt förhållande, att detta krav på och behov av en
fast lärarbefattning i dessa ämnen år efter år eftersättes.

Utskottet. Såsom i motionerna 1:20 och 11:34 erinrats har utskottet
vid såväl 1953 som 1954 års riksdagar vid behandling av förevarande an -

36

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

slag haft att ta ställning till motionsvis framställda förslag av samma
innebörd som det nu föreliggande. I fjol underströk utskottet ånyo angelägenheten
av att de svårigheter, som förelåge beträffande undervisningen

1 nationalekonomi och socialpolitik vid socialinstitutet i Stockholm, undanröjdes.
Utskottet utgick därför från att Kungl. Maj:t till förnyad prövning
upptoge frågan om bidrag till en fast lärartjänst i nämnda ämnen. Den
positiva inställning till denna fråga, som utskottet sålunda intog vid 1954
års riksdag, har likväl icke föranlett Kungl. Maj:t att för innevarande års
riksdag framlägga förslag i ämnet. Utskottet, som icke är berett att biträda
det i motionerna I: 20 och II: 34 gjorda yrkandet, vill framhålla, att
utskottet förväntar att förevarande fråga genom förslag från Kungl. Maj:ts
sida bringas till sin lösning vid nästa års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet icke funnit
anledning till erinran mot den anslagshöjning Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 20 och II: 34, till Bidrag
till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 613 900 kronor.

73:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
148, s. 291), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 5 000
kronor.

74 :o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 291 och 292), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

75:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 150, s. 292), vilket innebär en anslagshöjning med

2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

37

a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 12 100

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 38 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 6 200

Summa kronor 57 000

b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

76:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 151, s. 293), vilket innebär en anslagsminskning med
2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 21 100
kronor.

77:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 293), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti
för vissa studielån för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 75 000 kronor.

78 :o) Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti
till studenter m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
153, s. 293 och 294), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av studielån
med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.

79 :o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 294 och 295), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadshus
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

38 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

80:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering
av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 295), vilket innebär en
anslagsminskning med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer
för redigering av ett register över vissa licentiatoch
doktorsavhandlingar för budgetåret 1955/56 anvisa ett
anslag av 2 200 kronor.

81 :o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser
för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 156, s. 295 och 296), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av praktiskpedagogiska
utbildning skurser för blivande läroverkslärare
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 38 600
kronor.

82 :o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 296 och 297), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
23 900 kronor.

Tekniska högskolor

83:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 298), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 25 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.............................. 14 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 21 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 5 100

Summa kronor 65 700

39

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955

b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
65 700 kronor.

84:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 298 och 299), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetaret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 15 300 kronor.

85:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 160, s. 299—314
av förut omförmälda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1955) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56,
vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för tekniska högskolan i Stockholm, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Tekniska högskolan
i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 6 010 000 kronor.

Kungl. Maj:ts nämnda förslag, som innebär en anslagshöjning med
170 000 kronor, avser i huvudsak inrättande av följande nya tjänster:

1) en professur i matematik II med indragning av en speciallärarbefatt ning

i matematik II och III, . . ... ,

2) en professur i skeppsbyggnad med indragning av en speciallararbe fattning

i skeppsbyggnadsteknik,

3) en tjänst som förste driftingenjör i Ce 31,

4) en tjänst som driftingenjör i Ce 27,

5) en docentur, . _ , . ....

6) en befattning som biträdande lärare i matematisk fysik och en dylik
befattning i elektrisk anläggningsteknik III,

7) två institutionsvaktmästartjänster i Ce 12.

Medelsbehovet under anslaget har beräknats med utgångspunkt i bland
annat att terminsavgifter, som nu erlägges av studerande i de båda lägre
årskurserna, nästa läsår skall erläggas endast av studerande i första årskursen.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 137, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

II mars 1955 — med ändring i vissa hänseenden av ovanberörda förslag —
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för tekniska högskolan i Stockholm, som föranledes av

40

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

vad departementschefen under punkten 160 i statsrådsprotokollet för den
4 januari 1954 och i nyssnämnda utdrag av statsrådsprotokollet för den
11 mars 1955 anfört, dels godkänna av departementschefen i sistnämnda
statsrådsprotokoll angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56, dels ock
till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 6 010 000 kronor.

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 137 framställda förslag avser inrättande
vid högskolan från och med nästa budgetår av en professur i byggnadsekonomi
och byggnadsorganisation med samtidig indragning av en
speciallärarbefattning i ämnet. Kostnaderna för professuren avses skola
under en tid av 10 år huvudsakligen bestridas genom bidrag å sammanlagt
70 000 kronor årligen från Stockholms stad samt vissa enskilda företag
och organisationer.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande.

Vid tekniska högskolan i Stockholm upprätthålles för närvarande undervisningen
i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation genom en speciallärarbefattning,
förenad med ett arvode av 4 350 kronor per år. Med hänsyn till
ämnets betydelse för de ekonomiska frågorna inom byggnadsfacket kan detta
icke anses tillfredsställande. Behovet av en professur i byggnadsekonomi
och byggnadsorganisation vid sagda högskola bär understrukits i olika sammanhang.
Sålunda har redan 1940 års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningens ordnande i sitt år 1943 avgivna betänkande framhållit
bland annat att det måste anses som synnerligen viktigt, att samtliga studerande
inom avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur
ges en fylligare byggnadsekonomisk undervisning. Från högskolans sida
har under en följd av år begärts en professur vid högskolan i byggnadsekonomi
och byggnadsorganisation. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna
har tillstyrkt inrättande av en dylik professur, men framställningarna
har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Vid Chalmers tekniska högskola inrättades en professur i byggnadsekonomi
och byggnadsorganisation från och med den 1 juli 1951. Därvid medverkade
olika företag och organisationer inom byggnadsfacket samt banker
och försäkringsbolag ävensom Göteborgs stad på så sätt att medel ställdes
till förfogande för en period av 10 år till bestridande av de med professuren
förenade kostnaderna. Härför disponerades jämväl de medel, som frigjordes
genom indragning av speciallärarbefattningen.

Med tanke på de stora ekonomiska värden, som byggnadsproduktionen
i vårt land omfattar, är det av stor betydelse, att de byggnadstekniska
frågorna blir tillbörligen beaktade och att alla möjligheter att förbilliga och
rationalisera byggandet tillvaratages. Det är därför angeläget, att en förbättring
av undervisningen i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation
kommer till stånd även vid tekniska högskolan i Stockholm och att eu professur
i nämnda läroämne inrättas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått har vissa enskilda företag
och organisationer åtagit sig att lämna bidrag — uppgående till ett sammanlagt
belopp av 36 000 kronor per år under en tid av tio år — till be -

41

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

stridande av de med en dylik professur förenade kostnaderna. Man synes
vidare ha anledning att räkna med att Stockholms stad och vissa företag
kommer att tillskjuta ytterligare 34 000 kronor per år under likaledes tio
år. Bidragen har utfästs under förutsättning att professuren inrättas från
och med den 1 juli 1955. Under sådana förhållanden anser jag mig nu böra
förorda, att en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation inrättas
vid tekniska högskolan i Stockholm från och med nyssnämnda tidpunkt.
Härvid bör speciallärarbefattningen i byggnadsorganisation indragas
och därför anslagna medel få disponeras för bestridande av med professuren
förenade kostnader.

Kungl. Maj:t bör bemyndigas att vidtaga härav betingad ändring i personalförteckningen.
Mitt ställningstagande bör vidare föranleda följande
ändringar i den i statsverkspropositionen föreslagna avlöningsstaten för
högskolan. En ökning bör ske av ordinarieposten med 26 900 kronor för
avlöning åt professorn, av icke-ordinarieposten med 12 500 kronor för avlöning
åt en förste assistent eller annan dylik hjälpkraft och av anslagsposten
till rörligt tillägg med 6 100 kronor. Under rubriken särskilda uppbördsmedel
bör vidare såsom bidrag från Stockholms stad m. fl. uppföras
ett belopp av 45 500 kronor. Vidare torde delposten till arvoden åt speciallärare
och biträdande lärare böra minskas med ett belopp motsvarande
det nuvarande speciallärararvodet eller i avrundat tal 4 400 kronor, vilket
belopp i stället bör anvisas under icke-ordinarieposten för att disponeras
för biträdeshjälp åt professorn. Någon ändring i avlöningsanslagets slutsumma
föranledes icke av vad jag sålunda föreslagit. Vad av inflytande
bidrag icke erfordras för avlönande av professorn och en förste assistent
eller annan dylik hjälpkraft torde böra tillgodoföras högskolans anslag till
materiel m. m. och disponeras för bestridande av med professuren förenade
utgifter av beskaffenhet att böra avföras från detta anslag.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen i
ovan åberopade statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden
för den 4 januari och den 11 mars 1955 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 2 366 9(10

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

42

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, för slag svis........ 393 148

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,
förslagsvis .......... 14 652 407 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie .personal 2 773 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 596 900

Summa kronor 6 145 500
Särskilda uppbördsmedel

Avgifter från de studerande................. 90 000

Bidrag från Stockholms stad m. fl............. 45 500

Summa kronor 135 500

Nettoutgift kronor 6 010 000

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 6 010 000
kronor.

86:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 315 och 316), vilket innebär en
anslagshöjning med 40 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 1 089 500 kronor.

87:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 316—318), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 2 140 000 kronor.

88:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 163, s. 318 och 319), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.

89:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Besebidrag till studerande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 319), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955 43

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Resebidrag till studerande för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 15 000 kronor.

90:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 319),
vilket innebär en anslagsminskning med 300 000 kronor, hemställer utskottet att

riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetaret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 1 700 000 kronor.

91 :o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 166, s. 319—328), vilket avser bland annat
inrättande av en professur i stadsbyggnad, en befattning som biträdande
lärare i fysikalisk kemi, en dylik befattning i teknisk kemi, en docentur,
en driftingenjörtjänst i Ce 27, en förste biblioteksassistenttjänst i Ce 17,
en institutionsvaktmästartjänst i Ce 14 och en kontorsbiträdestjänst i
reglerad befordringsgång ävensom avskaffande av terminsavgifterna jämväl
för studerande i andra årskursen samt i avseende å medelsanvisningen
innebär eu anslagshöjning med 106 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetaret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1.

9

3.

4.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...............................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och
biträdande lärare, förslagsvis . . 314 468

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar
.................. 13 232

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
Rörligt tillägg, förslagsvis . ...............

1 248 000

327 700
1 603 000
351 300

Summa kronor 3 530 000

44

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Särskilda uppbördsmedel

Avgifter från de studerande................. 55 OOO

Bidrag från Göteborgs stad m. fl............ 44 000

Summa kronor 99 000

Nettoutgift kronor 3 431 000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetaret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 3 431 000
kronor.

92:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 329 och 330), vilket innebär en anslagshöjning
med 77 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 583 500 kronor.

93:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 330—332), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 1 350 000 kronor.

94:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
169, s. 333), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.

95:o) Chalmers tekniska högskola: Resebidrag till studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, s. 333), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen ma till Chalmers tekniska högskola: Resebidrag
till studerande för budgetåret 1955/56 anvisa ett
anslag av 5 000 kronor.

96.o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av
nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 333—

335), vilket mnebär en anslagsminskning med 997 000 kronor, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955 45

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 463 000 kronor.

97:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172, s. 335 och 336), vilket innebär en anslagshöjning
med 21 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 93 000 kronor.

98:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 173, s. 336), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.

99:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 337), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.

100:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
175, s. 337), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kronor.

46

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Skolöverstyrelsen

101:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 176,
s. 338—346) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga av
departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för skolöverstyrelsen,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 3 812 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Svärd (I: 321) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg
i Malmö m. fl. (II: 343), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen måtte vid behandling av punkt 176 under åttonde huvudtiteln
till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 3 772 500 kronor,

dels en inom andra kammaren av herr Widén m. fl. väckt motion (11:408),
vari hemställts att inom skolöverstyrelsen tillsättes en byråchef att bestrida
göromål som rationaliseringsexpert och att för ändamålet anvisas ett anslag
å 36 700 kronor för budgetåret 1955/56,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sunne och fru Hamrin-Thorell (I: 296) samt den andra
inom andra kammaren av fru Andrén och fröken Ager (II: 306), i vilka
hemställts att riksdagen måtte anvisa medel för förstärkning av personalen
inom skolöverstyrelsens hushållssektion med en konsulent i lönegrad
Ce 27 från och med budgetåret 1955/56.

Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande
en anslagshöjning med 346 000 kronor — avser, förutom vissa
automatiska utgiftsförändringar, dubblering av två ordinarie undervisningsrådst
jänster på organisationsavdelningen, inrättande av en arvodesbefattning
som skolbibliotekskonsulent, anställande av ytterligare tre amanuenser
i reglerad befordringsgång, inrättande av två kontoristtjänster i Cg 13,
två kanslibiträdestjänster i Ce 11, åtta kontorsbiträdestjänster i reglerad
befordringsgång och två biträdestjänster i Cg 6, uppflyttning av en ordinarie
och en extra ordinarie kanslibiträdestjänst i 11 lönegraden till kontoristtjänster
i 13 lönegraden, uppräkning med 4 700 kronor av anslagsmedlen
till ersättning för avstådda löneförmåner samt förstärkning med 50 000
kronor av anslagsmedlen till arvoden åt experter och tillfällig personal
m. m. Vidare föreslås tjänstebenämningarna »inspektör för sinnesslöundervisningen»
samt »hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslöundervis -

47

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

ningen» skola ändras till »särskolinspektör» respektive »hjälpskolekonsulent
och särskolinspektör».

Av skolöverstyrelsen framförda förslag bland annat om anställande av
en rationaliseringsexpert med förordnande att bestrida göromal, som eljest
ankommer på byråchef, samt om inrättande av en tjänst som hushållskonsulent
i Ce 27 har icke biträtts av departementschefen.

Till stöd för det i motionen 11:408 framställda yrkandet har anförts
huvudsakligen följande.

Skolväsendet har utvecklats mycket snabbt under de senaste åren dels
genom det ökade barnantalet, dels genom den sociala utbyggnaden och
den ökade differentieringen, som genomförts. Självfallet är det, som skolöverstyrelsen
framhåller, i ett sådant läge av största vikt, »att sadana åtgärder
prövas och vidtages, som kan medverka till att verksamheten kan
utövas i så enkla, snabba och ekonomiska former som möjligt, utan att
därigenom skäliga krav på standard eller säkerhet eftersättes, samt att en
service lämnas, som främjar en effektiv och rationell arbetsorganisation.
Behovet av fortlöpande systematiska rationaliseringsundersökningar i detta
syfte har hittills icke tillräckligt uppmärksammats inom skolväsendet».

Statens organisationsnämnd har i ett par fall anlitats av överstyrelsen,
men dess begränsade resurser har föranlett lång väntetid. Härtill kommer
att »skolväsendet genom sin omfattning och egenart bildar ett organisationskomplex
för sig med ofta nog speciella problem».

I motionerna 1:296 och 11:306 har anförts bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att vid skolmåltidsverksamhetens start
läsåret 1946/47, då två konsulenter anställdes för ifrågavarande arbetsuppgifter,
skolmåltider anordnades för 142 000 lärjungar, vilket antal successivt
ökat för att läsåret 1953/54 utgöra 573 000. Detta elevantal väntas
ytterligare komma att öka med omkring 60 000 vart och ett av de närmast
följande läsåren.

I statsutskottets utlåtande 1953: 197 i anledning av väckta motioner
rörande skolmåltidsverksamheten har utskottet framhållit, att det förefölle
utskottet, som om skolöverstyrelsens personella resurser inom sektionen
för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet inte f. n. vore till fyllest
för de betydande uppgifter som förelåge på dessa områden, varför en förstärkning
av desamma syntes utskottet välbetänkt. Statsutskottet har vidare
i utlåtande 1954:8 vid behandlingen av förutnämnda motioner förutsatt
att vad utskottet i utlåtande 1953: 197 uttalat angående de personella
resurserna beaktades vid beredningen av äskanden beträffande ifrågavarande
anslag för budgetåret 1955/56.

Tidigare omnämnda siffror belyser klart den rekordartade utveckling
som skett på skolmåltidsverksamhetens område. Det är helt naturligt att
en sådan utvidgning måst ställa allt större krav på de två konsulenternas
rådgivande verksamhet. Då verksamheten synes vara stadd i ökad tillväxt,
är det angeläget, att skolöverstyrelsen ges de personella resurser som iir
nödvändiga för att skolmåltidsverksamheten skall bli den sociala reform
man avsett.

Riksdagen har också så sent som 1954 understrukit behovet av en personalförstärkning
på överstyrelsens ifrågavarande område. Motionärerna

48

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

vill också erinra om de arbetstidsstudier beträffande skolmåltidsverksamheten
som blir möjliga att företa genom de medel som Kungl. Maj:t vid
årets riksdag äskar för ändamålet. Som ett led i rationaliseringsverksamheten
synes också skolöverstyrelsens krav om inrättande av ytterligare en
konsulenttjänst i hög grad beaktansvärt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag.

Det i motionerna I: 321 och II: 343 gjorda yrkandet om en minskning
med 39 500 kronor av medelsanvisningen under skolöverstyrelsens avlöningsanslag
för nästa budgetår har motiverats med att nämnda belopp
bleve obehövligt, därest riksdagen i enlighet med vissa andra i motionerna
framställda yrkanden för budgetåret 1955/56 dels på visst sätt begränsade
medelsanvisningen under reservationsanslaget till Utbildning av ungdomsledare
och dels avsloge Kungl. Maj:ts hemställan om medelsanvisning
under förslagsanslaget till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet och
anslaget till Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer.
Utskottet har i annat sammanhang (utlåtande nr 72, punkterna 35—
37) föreslagit riksdagen att, med avslag å motionerna i dessa delar, bifalla
vad Kungl. Maj:t hemställt beträffande sistnämnda tre anslag. Riksdagen
har numera fattat beslut i enlighet med vad utskottet sålunda föreslagit.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 321 och
II: 343, i vad de avser förevarande avlöningsanslag.

I motionen II: 408 har i överensstämmelse med ett av skolöverstyrelsen
framställt äskande föreslagits inrättande från och med nästa budgetår av
en befattning som rationaliseringsexpert hos överstyrelsen. Med hänsyn
till den fortgående utbyggnaden av skolväsendet är det enligt utskottets
mening från såväl ekonomiska och organisatoriska som pedagogiska synpunkter
av stor vikt, att förefintliga möjligheter till rationalisering inom
denna sektor av samhällsverksamheten tillvaratages utan att därför berättigade
anspråk på verksamhetens ändamålsenlighet eftersattes. Detta
gäller både beträffande det lokala planet och för de regionala och centrala
myndigheternas del. Behovet av rationalisering synes utskottet särskilt
böra uppmärksammas vid fördelningen av arbetsuppgifterna mellan dessa
olika instanser. En ökad decentralisering från de centrala myndigheterna
till de regionala och lokala instanserna samt från de regionala myndigheterna
till det lokala planet liksom en vidgad bestämmanderätt överhuvudtaget
för de lokala organen synes utgöra en av de grundläggande
förutsättningarna för att en verkligt effektiv och rationell arbetsorganisation
skall kunna åstadkommas inom skolväsendet. I dessa hänseenden
torde de förslag rörande skolväsendets regionala och lokala ledning, som
1951 års skolstyrelseutredning inom kort kommer att avge, kunna förväntas
innebära tämligen genomgripande omstöpningar. Sedan en omprövning
av arbetsuppgifternas fördelning över hela fältet skett med iakttagande

49

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955

av det ökade behov av decentralisering, som den växande skolorganisationen
ovillkorligen medför, synes på grundval därav rationaliseringsarbetet
böra fortsättas genom fortlöpande systematiska undersökningar beträffande
skilda verksamhetsområden av skolväsendet.

I anslutning till den omorganisation av skolöverstyrelsen, som genomfördes
år 1952, kommer enligt vad departementschefen i förevarande ärende
framhållit en organisationsundersökning beträffande överstyrelsens biträdespersonal
att verkställas av överstyrelsen i samråd med statens organisationsnämnd.
Det förefaller naturligt att även därvid behovet av en
ytterligare rationalisering av överstyrelsens egna arbetsformer tas under
övervägande. Med hänsyn till den förstärkning av överstyrelsens personalresurser,
som skedde i samband med omorganisationen, och den fortsatta
ökning av personalen, som därefter genomförts, synes överstyrelsen
vidare ha fått vissa förutsättningar för att med utnyttjande av den ordinära
personaluppsättningen kunna i anslutning till erfarenheter av de
löpande arbetsuppgifterna pröva och vidtaga åtgärder i syfte att rationalisera
verksamheten på olika punkter inom sitt arbetsfält.

Mot bakgrunden av vad utskottet salunda anfört anser utskottet för
sin del den lämpliga tidpunkten icke nu vård inne för att inom överstyrelsen
inrätta ett särskilt organ för rationaliseringsverksamhet. Utskottet
har på grund härav funnit sig böra avstyrka bifall till motionen II: 408.

Såsom framhållits i motionerna I: 296 och II: 306 uttalade utskottet i
sitt utlåtande 1953:197, att det föreföll utskottet som om skolöverstyrelsens
personella resurser inom sektionen för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet
icke vore till fyllest för de betydande uppgifter, som förelåge
på dessa områden, varför en förstärkning av nämnda resurser syntes utskottet
välbetänkt. Med anledning av vad i förevarande motioner anförts,
får utskottet erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts hemställan
beträffande anslag för nästa budgetår till Bidrag till anordnande
av skolmåltider, innebärande bland annat att av anslaget skall fa disponeras
visst belopp för arbetsstudier beträffande skolmaltidsverksamheten,
upplagda såsom ett led i överstyrelsens fortlöpande undersökningar rörande
denna verksamhet. Det tekniska arbetet med arbetsstudieundersökningen
avses skola i samråd med överstyrelsen utföras inom Svenska stadsförbundets
rationaliseringsavdelning. I vilken riktning denna undersökning
och resultatet av densamma kan komma att påverka arbetsbelastningen
inom förevarande sektion av överstyrelsen torde för närvarande ej kunna
bedömas. Utskottet är för sin del icke berett att förorda bifall till det i
motionerna 1:296 och 11:306 framställda yrkandet om inrättande från
och med nästa budgetår av en tjänst som hushallskonsulent i Ce 27. Utskottet
förutsätter emellertid i anslutning till sitt tidigare uttalande i ämnet,
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på frågan om en
ändamålsenlig dimensionering av sektionens personalresurser.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 sand. Nr S

50

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 321 och II: 343,11:408
samt I: 296 och II: 306, förstnämnda båda motioner i vad
avser förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som
föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagis -

vis .................................... 1 567 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 219 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis ....................... 120 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 444 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 462 000

Summa kronor 3 812 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 3 812 000 kronor.

102:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 177, s. 346 och 347), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 666 000
kronor.

Allmänna läroverken m. m.

103:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
179, s. 359—392) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att samrealskolorna i Borlänge, Enköping, Falköping, Filipstad,
Nässjö och Ängelholm från och med budgetåret 1955/56 eller den
senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna
läroverk med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer, skolande
ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart
upprättas och sedan ytterligare eu ring per år, till dess gymnasiet

51

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

är i sin helhet färdigbildat; allt under villkor att vederbörande kommuner
åtager sig att tillhandahålla för respektive högre allmänna läroverk erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig
vaktmästarpersonal eller efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt
fall motsvarande kontant ersättning,

dels besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom öppet försöksgymnasium,
från och med budgetåret 1955/56 eller den senare tidpunkt
Kungl. Maj:t bestämmer, skall successivt upprättas vid högre allmänna
läroverket i Linköping, under villkor att Linköpings stad åtager
sig dels att tillhandahålla för detta gymnasium erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande
kontant ersättning, dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel
och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av 10 000 kronor eller det lägre
belopp, Kungl. Maj:t bestämmer,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen vid det
föreslagna försöksgymnasiet i Linköping,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, vilka föranledes av vad departementschefen förordat,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
skolöverstyrelsen att — utan hinder av fastställd personalförteckning —
tills vidare under budgetåret 1955/56, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärartjänst vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56,

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 121 800 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sunne och fru Hamrin-Thorell (I: 304) samt den andra inom andra
kammaren av fröken Höjer m. fl. (II: 338), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att vid de allmänna läroverken enligt skolöverstyrelsens förslag
inrätta ytterligare sju skolskötersketjänster i Ca 14 samt att vederbörande
utskott måtte i överensstämmelse med ovanstående yrkande företaga
justering av de belopp, som äskats av Kungl. Maj:t,

52

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sunne in. fl. (I: 96) och den andra inom andra kammaren av fru
Andrén m. fl. (II: 118), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta i
enlighet med skolöverstyrelsens äskanden under åttonde huvudtiteln punkt
179 och således för budgetåret 1955/56 bevilja ett anslag på 102 000 kronor
för skolkuratorsverksamhet,

dels ock en inom andra kammaren av herr Nestrup väckt motion (11:388),
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla,
att Kungl. Maj:t gå ve skolöverstyrelsen i uppdrag att snarast utreda frågan
om möjligheten att vid större skolenheter inrätta skolkuratorskollegier
med uppdrag att sköta en skolkurators uppgifter.

Förstatligande av kommunala gymnasier. Vid 1952
års riksdag beslöts förstatligande av sex kommunala gymnasier, varpå år

1953 följde en andra grupp bestående av ytterligare sex gymnasier och år

1954 en tredje grupp bestående av fem gymnasier. För nästa budgetår
föreslår Kungl. Maj :t förstatligande av sex med statliga realskolor förenade
kommunala gymnasier, nämligen gymnasierna i Borlänge, Enköping, Falköping,
Filipstad, Nässjö och Ängelholm.

Försöks gymnasier. Enligt beslut av 1953 års riksdag skall från
och med nästa budgetår eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
treåriga försöksgymnasier upprättas i Nederkalix och Stockholm. Medel
beräknas nu för påbörjande av verksamheten vid dessa gymnasier nästa
läsår. Vidare föreslås upprättande från och med budgetåret 1955/56 eller
den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, av ett treårigt försöksgymnasium
i Linköping, anknutet till högre allmänna läroverket därstädes.

Lärar- och vaktmästartjänster. Kungl. Maj :ts förslag
avser i dessa hänseenden — förutom automatiska utgiftsförändringar —
huvudsakligen följande:

1) uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsterna vid de sex samrealskolor,
som föreslås ombildade till högre allmänna läroverk,

2) inrättande av följande antal nya ordinarie tjänster, nämligen 58 lektorstjänster,
54 övningslärartjänster och en vaktmästartjänst,

3) inrättande av 6 nya extra ordinarie vaktmästartjänster samt utökning
från halvtidstjänstgöring till heltidstjänstgöring för 5 extra ordinarie
vaktmästare,

4) ökat timantal för frivillig teckning och frivillig körsång.

Vidare förordas bland annat, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t
dels att besluta angående den fördelning på avlöningsgrupper för rektorstjänsterna,
som bör fastställas för nästa sexåriga förordnandeperiod från
och med den 1 juli 1955, dels att, efter förnyade överväganden i kontakt
med vederbörande personalorganisationer, bestämma det antal ordinarie

53

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

ämneslärartjänster i högst Ca 29 och adjunktstjänster i Ce 27 som bör fin-»
nas under nästa budgetår, dels ock att pröva frågor om placering av lektor
i Ca 33 i stället för Ca 31 i vissa av departementschefen angivna fall. Därjämte
förordas medgivande för skolöverstyrelsen att, utan ökning av det
sammanlagda antalet s. k. bristtjänster och utbytestjänster, utbyta bristtjänst
i Ce 29 mot utbytestjänst i Ce 27 ävensom att sådan ordinarie tjänst,
vars innehavare uppehåller extra ordinarie lektorstjänst vid folkskoleseminarium,
skall kunna utbytas mot utbytestjänst.

Skolsköterskor. Vid de allmänna läroverken finnes nu 11 tjänster
som ordinarie skolsköterska, alla placerade i lönegraden Ca 14. Skolöverstyrélsen
har i sina anslagsäskanden för nästa ar upprepat ett även för
innevarande budgetår framfört förslag om inrättande av ytterligare sju
dylika tjänster och därvid ånyo framhållit, att det under senare år visat
sig allt svårare att erhålla kompetenta sköterskor för tjänstgöring på deltid,
medan befattningar på heltid visat sig vara mycket eftersökta även
av högt kvalificerade sköterskor.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna tillstyrka överstyrelsens
förslag på denna punkt.

I motionerna 1:304 och 11:338 har i förevarande hänseende anförts
bland annat följande.

I de skolor, där ej för ändamålet specialutbildad skolsköterska står att
erhålla, har periodvis tjänstgjort sjuksköterskor, som dels ej har utbildning
i skolhälsovård, dels ej tidigare tjänstgjort inom hälsovården och dels
under en längre tid varit icke yrkesverksamma. I vissa fall, där man lyckats
förmå de kompetenta att kvarstanna, har därvid förhoppning hysts, att
anställningsfrågan skulle kunna ordnas å ett rimligt sätt enligt skolöverstyrelsens
förslag. I fråga om tjänstgörande a deltidstjänst har det till och
med hänt, att kanslibiträden och dylika uppehållit dessa tjänster.

De till skolsköterskor utbjudna deltidstjänsterna innebär dels viss heltid
under 1—9 veckor på hösten och dels ett visst timantal per vecka, varierande
från 2 till 20 timmar. Vederbörande är följaktligen hårt bunden
under hela läsåret för en bland annat på grund av det sammanlagt mycket
låga timantalet — motsvarande ej ens hälften av en heltidstjänst —
synnerligen liten ersättning. En skolsköterska med till exempel två deltidstjänster,
omfattande arbete i läroverk med över 1 500 elever, kan sålunda
se för sig en full normalarbetsdag, för vilken hon erhåller en ringa
del av den heltidsarbetandes löne- och anställningsförmåner.

Skolkuratorer. I skrivelse den 7 februari 1953 framlade skolöverstyrelsen
en utredning rörande kuratorsinstitutionen vid de högre skolorna.
Överstyrelsen framhöll i denna, att överstyrelsen kunnat följa kuratorsverksamheten
vid några skolor och alltmer styrkts i sin uppfattning,
att denna verksamhet vore ytterst värdefull och borde utvidgas. Samtidigt
hade emellertid överstyrelsen insett nödvändigheten av att åt innehavarna

54

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

av kuratorsbefattningarna beredes så betryggande anställnings- och avlöningsvillkor,
att väl utbildade sökande till befattningarna komme att stå
till förfogande. Skolväsendets nuvarande rörlighet, inriktningen på försöksverksamheten
och på provisoriska reformer i olika avseenden gjorde, att
överstyrelsen icke varit beredd att föreslå en definitiv utformning av kurators
verksamheten. De förslag, överstyrelsen framlagt i skrivelsen, angåves
huvudsakligen taga sikte på att ge bättre underlag för en gynnsam utveckling
än nuvarande, mera lösliga och för befattningshavarna i stort sett
mindre tillfredsställande förhållanden. Överstyrelsens förslag, vilket upprepades
i dess anslagsäskanden för innevarande budgetår, har hittills icke
föranlett någon framställning av Kungl. Maj:t till riksdagen (se prop. 1954:
103, s. 29 f. och 34). Frågor om anslag till kuratorsverksamhet vid de allmänna
läroverken får därför med riksdagens medgivande nu liksom tidigare
av Kungl. Maj:t bedömas från fall till fall.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skolöverstyrelsen hänvisat
till nyssnämnda skrivelse den 7 februari 1953 och liksom för innevarande
år hemställt om anvisande av ett avrundat belopp av 102 000 kronor en -

ligt följande sammanställning.

2 kuratorstjänster i lönegrad Ce 25 .......................... 21 600

4 kuratorstjänster i lönegrad Cg 21 .......................... 34 000

Ersättning åt kuratorer i arvodesbefattning, högst ............ 10 000

Praktikantarvoden, högst .................................. 7 200

Rörligt tillägg ................................ 29 200

Summa kronor 102 000

Departementschefen har förklarat sig icke kunna tillstyrka överstyrelsens
ånyo framförda förslag om inrättande av extra ordinarie tjänster för
skolkuratorer. Enligt departementschefens mening bör det liksom hittills
få ankomma på Kungl. Maj:t att från fall till fall bedöma frågor om anslag
för hithörande ändamål.

I motionerna 1:96 och 11:118 har anförts bland annat följande.

Skolöverstyrelsens anslagsäskande har denna gång kraftigt understrukits
genom särskilda framställningar till Konungen "från Målsmännens riksförbund,
Läroverkslärarnas riksförbund, Statsläroverkens i Stockholm rektorskonvent
och Skolornas elevorganisation — Sveriges elevråds centralorganisation,
vilka framställningar alla utmynnar i starkt motiverade krav på
en utbyggnad av skolkuratorsverksamheten.

Behovet av åtgärder har ytterligare kraftigt accentuerats genom en gemensam
skrivelse till Konungen från socialstyrelsen och skolöverstyrelsen
av den 8 januari detta år. I denna skrivelse betonar ämbetsverken bland
annat att de arbetsuppgifter, som åvilar en skolkurator, är av sådan art
att endast väl kvalificerade och lämpliga krafter bör ifrågakomma. Förutom
frågor rörande yrkesvägledning, studielån och stipendier, privatlektioner
och läxhjälp, feriearbete och fritidsverksamhet har kuratorerna
att ägna sig åt elevernas personliga problem, deras skol- och hemförhållan -

55

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

den och deras anpassning till samhälleliga krav. Den snabba demokratiseringen
av realskolan har på ett flertal håll ställt skolan inför nya och svara
uppfostringsproblem. Skolan har alltmer fått övertaga hemmens roll att
fostra, korrigera och hjälpa. Antalet skilsmässobarn har starkt okat. Ali
fler elever kräver speciella stödåtgärder. De läroverk, som ägt eller agei
förmånen att ha tillgång till en skolkurator, har vitsordat kuratorns stora
betydelse, när det gäller att bistå i de lärjunge vårdande uppgifterna.

I skrivelsen understrykes särskilt den ökade risken for samre alkoholvanor
hos ungdomen i 15—20-årsåldern. Det heter härom bland annat:
»Statsmakterna har vidtagit särskilda åtgärder i förebyggande syfte med
hänsyn till förändringen av alkohollagstiftningen bland annat genom att
ge ökat stöd till ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet. Det synes
ämbetsverken synnerligen befogat att i detta sammanhang även starka
skolans möjligheter att göra en positiv insats. Kuratorsverksamheten bor
kunna bli en värdefull tillgång i samhällets strävan att losa de ungdoms -

sociala frågorna.»

Icke minst detta sistnämnda uttalande synes oss pakalla statsmakternas
uppmärksamhet och ytterligare stärka kravet på en positiv lösning av
kuratorsfrågan enligt här ovan angivna riktlinjer.

I motionen 11:388 har anförts bland annat följande.

Vid varje skolenhet, vare sig den är statlig eller kommunal, finns säkerligen
flera lärare, som har så starkt personligt intresse för ungdom, att
de skulle kunna tänkas vilja arbeta som skolkuratorer. Av lärare vid skolan
skulle bildas ett kuratorskollegium, där varje medlem skulle förslagsvis
svara för cirka 150 elever. I en skola med 800 elever skulle man da ia ett
kuratorskollegium på fem medlemmar, som kunde tagas ur olika lärarkate"orier
Enda vägande grunder vid tillsättning skulle vara starkt intresse
för ungdom och erfarenhet att handskas med och förstå ungdom. Vederbörande
skolchef kunde vidtala lämpliga personer att åtaga sig arbetet.
Skolkuratorer av det här skisserade slaget skulle säkerligen val fylla sm
uppgift. En fördel med detta förslag torde vara, att det smidigt kan anpassas
efter de lokala förhållandena. Det fordras inte heller en helt ny kar
av tjänstemän — som ersättning för sitt arbete skulle man kunna tänka
sig att kuratorerna fick sin tjänstgöring nedsatt med ett visst antal veckotimmar
(förslagsvis en veckotimme per 75 elever).

Den av Kungl. iVIaj:t för nästa budgetar äskade anslagshöjning
e n uppgår till sammanlagt 4 300 000 kronor.

Utskottet biträder vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit
.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen innebär Kungl. Maj:ts
förslag, bland annat, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter
förnyade överväganden i kontakt med vederbörande personalorganisationer,
för nästa budgetår bestämma antalet ordinarie ämneslärartjänster i
högst Ca 20 och extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 27. Utskottet vill
framhålla angelägenheten av att dylika överväganden snarast kommer till

56

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955

stånd i syfte att skapa klarare grunder på detta område än vad som framgår
exempelvis av de från varandra vitt skilda uttolkningar av innebörden
av 1952 års s. k. läraröverenskommelse, vilka hävdats av skolöverstyrelsen
och statskontoret.

I motionerna I: 304 och II: 338 har i enlighet med ett av skolöverstyrelsen
framlagt men av departementschefen icke biträtt förslag yrkats inrättande
av ytterligare sju lönegradsplacerade heltidstjänster som ordinarie
skolsköterska utöver nu befintliga elva dylika tjänster. Utskottet
har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till detta yrkande.

Beträffande kuratorsinstitutionen vid de allmänna läroverken framhöll
utskottet i sitt utlåtande 1954: 92 bland annat följande (s. 17). Det kunde
enligt utskottets mening icke råda något tvivel om att det i skolorna funnes
arbetsuppgifter, som många gånger med fördel kunde anförtros åt
kuratorer. Samtidigt måste emellertid beaktas, att man icke borde vidtaga
åtgärder, som i realiteten kunde medföra ett tillbakaskjutande av
den skyldighet till personlig omvårdnad för eleverna, som åvilade lärarna
och särskilt klassföreståndarna. Den personliga kännedom om eleverna i
klassen, som en klassföreståndare kunde vinna, särskilt om han följde klassen
i flera år, syntes många gånger ge honom bättre möjligheter att riktigt
bedöma en lärjunges situation än vad en för hela skolan gemensam kurator
hade. Utskottet funne det emellertid värdefullt med en fortsatt försöksverksamhet
på området, under vilken olika möjligheter kunde prövas.

För läsåret 1954/55 har Kungl. Maj:t genom beslut den 3 september
1954 anvisat tillhopa i runt tal 45 000 kronor till anordnande av kuratorsverksamhet
vid sammanlagt elva läroverk. I nämnda belopp ingår jämväl
vissa kostnader för utbildning av kuratorspraktikanter.

Utskottet har icke funnit anledning att i förevarande fråga frångå den
ståndpunkt, som utskottet intog vid 1954 års riksdag. Sålunda anser utskottet
alltjämt bland annat att det är värdefullt, att försöksverksamheten
på detta område fortsätter. På sätt departementschefen förordat torde frågor
om anslag till kuratorsverksamheten liksom hittills få prövas av Ivungl.
Maj:t från fall till fall. Utskottet är däremot icke berett att tillstyrka bifall
till det i motionerna 1:96 och 11:118 gjorda yrkandet, innebärande
bland annat en fixerad medelsanvisning för verksamheten samt inrättande
av extra ordinarie kuratorstjänster i Ce 25. Utskottet får erinra om att vid
frågans tidigare behandling såväl statskontoret som statens lönenämnd
hävdat en helt annan uppfattning än skolöverstyrelsen rörande skolkuratorernas
inplacering i lämplig lönegrad.

Den i motionen II: 388 framkomna tanken att för kuratorsverksamhetens
besörjande vid skolorna anordna särskilda skolkuratorskollegier.
bestående av ett antal för saken intresserade och lämpliga lärare, svnes
utskottet vara ett uppslag värt att prövas i den fortsatta försöksverksamheten
på området. Jsagon särskild utredning beträffande möjligheterna

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

57

härtill synes icke vara erforderlig. Enligt utskottets mening saknas därför
anledning för riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa därom.

Från och med läsåret 1955/56 skall den vid 1953 års riksdag beslutade
nya gymnasieorganisationen, som successivt genomföres från och med läsåret
1953/54, tillämpas jämväl beträffande ringarna III4 och II3. Det nya
gymnasiets båda högsta ringar kommer ej att i alla avseenden erbjuda
direkta motsvarigheter till de många ämneskombinationerna i det nuvarande
differentierade gymnasiet. Enligt vad utskottet under hand erfarit,
kommer detta att skapa vissa problem för sådana elever, som icke
blir godkända för flyttning till gymnasiets högsta ring höstterminen 1955.
I denna extraordinära situation har den lämpligaste lösningen befunnits
vara, att underkända elever i sådana ämneskombinationer, som saknar motsvarighet
i det nya gymnasiet, skall kunna flyttas till högsta ringen, oaktat
de enligt eljest gällande bestämmelser ej skulle vara berättigade därtill.
För detta ändamål fordras i högsta ringen en begränsad stödundervisning
i vissa centrala ämnen för underkända men likväl flyttade elever. Med
anledning av vad sålunda bragts till utskottets kännedom, har utskottet
ansett sig böra uttala att det icke torde möta hinder för Kungl. Maj:t
att för bestridande av kostnader för dylik nödvändig stödundervisning
disponera erforderliga medel ur den under förevarande anslag upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må besluta, att samrealskolorna i Borlänge,
Enköping, Falköping, Filipstad, Nässjö och Ängelholm
från och med budgetåret 1955/56 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till
högre allmänna läroverk med den linjeorganisation, Kungl.
Maj:t bestämmer, skolande ombildningen tillgå sålunda,
att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas
och sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet
är i sin helhet färdigbildat; allt under villkor att vederbörande
kommuner åtager sig att tillhandahålla för respektive
högre allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostad
åt erforderlig vaktmästarpersonal eller efter Kungl. Majt:s
medgivande i varje särskilt fall motsvarande kontant ersättning; IT.

att riksdagen må

a) besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom
Öppet försöksgymnasium från och med budgetåret
1955/56 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestäm -

58

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

mer, skall successivt upprättas vid högre allmänna läroverket
i Linköping under villkor att Linköpings stad åtager
sig dels att tillhandahålla för detta gymnasium erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt
bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller efter Kungl.
Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande kontant
ersättning, dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel
och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av
10 000 kronor eller det lägre belopp, Kungl. Maj:t bestämmer; b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen
vid det föreslagna försöksgymnasiet i Linköping;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majt:s förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 304 och II: 338
samt I: 96 och II: 118,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledes av vad departementschefen förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av
fastställd personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1955/56, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärartjänst
vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst
eller ämneslärarinnetjänst;

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 80 825 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................ 663 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
.................. 271 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis ... 1 250 000

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

59

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis ...... 17 500

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna
................... 1 200 2 202 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 22 525 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 16 722 300

Summa kronor 122 275 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Stockholms stad .... 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ........................ 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................... 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och

lyse .......................... 148 400 475 000

Nettoutgift kronor 121 800 000

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 121 800 000 kronor;

IV. att motionen II: 388 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

104:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 180, s. 392 och 393), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 606 500
kronor.

105:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 393), vilket innebär en anslagshöjning
med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp
och bokbindning för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 535 000 kronor.

106:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Kungl. Maj:t har (punkt 182, s. 393 och 394) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
2 590 000 kronor.

60

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström in. fl. (I: 302) och den andra inom andra kammaren av
fröken Vinge m.fl. (II: 278), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om en skyndsam utredning syftande
till att möjliggöra en successiv avveckling av terminsavgifterna vid
de allmänna läroverken samt om förslag i ärendet till 1956 års riksdag,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Holmqvist och Bergman (I: 344) samt den andra inom andra
kammaren av herrar Adamsson och Nilsson i Östersund (II: 319), i vilka
yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att
Kungl. Maj:t skyndsamt måtte framlägga förslag om terminsavgifternas
avskaffande jämlikt principbeslutet av 1950 års riksdag.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas
till motionerna II: 278 och II: 319.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en anslagsminskning med
290 000 kronor, föranledd av att en minskad belastning på kassorna kan
beräknas till följd av inrättande av nya statliga vaktmästartjänster vid
läroverken.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag.

Vid de allmänna läroverken utgår enligt läroverksstadgan följande terminsavgifter,
nämligen dels en avgift av högst trettio kronor till ljus- och
vedkassan, dels en avgift av högst tio kronor eller efter medgivande av
Kungl. Maj:t högst femton kronor till biblioteks- och materielkassan, dels
ock en avgift av fem kronor till byggnadsfonden. Beträffande samtliga avgifter
gäller, att de skall utgå för varje lärjunge, som ej i föreskriven ordning
helt eller delvis befrias därifrån. De högre kommunala skolorna är
principiellt avgiftsfria men undantag från denna regel kan medges genom
bestämmelse i vederbörande skolas reglemente.

Enligt de vid 1950 års riksdag beslutade riktlinjerna för skolväsendets
utveckling skall terminsavgiftssystemet vid de allmänna läroverken och
därmed jämförliga högre kommunala läroanstalter snarast möjligt avvecklas
i ordning, som framdeles bestämmes. För de allmänna läroverkens del
kommer avgifternas avskaffande totalt sett att innebära ett betydande
inkomstbortfall och även beträffande de högre kommunala skolorna är
frågan i många fall av väsentlig ekonomisk betydelse.

Enligt direktiven för den jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19
juli 1954 tillkallade realskoleutredningen har utredningen bland annat att
i anslutning till 1950 års riksdagsbeslut behandla de med ett framtida avskaffande
av terminsavgifterna sammanhängande frågorna — däribland
även den kostnadsökning för staten, som en dylik reform kan medföra —
samt framställa förslag i ämnet, i första hand beträffande de skolformer

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

61

eller klasser, som är parallella med den blivande enhetsskolan. Enligt uppgift
i riksdagsberättelsen beräknas utredningens arbete kunna i huvudsak
slutföras under år 1955.

Det i motionerna I: 302 och II: 278 framställda förslaget angående en utredning
i förevarande fråga är således redan tillgodosett. I anledning av vad i
nämnda motioner i övrigt hemställts ävensom vad i motionerna I: 344 och
II: 319 yrkats får utskottet framhålla, att utskottet förväntar att Kungl.
Maj:t i anslutning till resultatet av realskoleutredningens överväganden
snarast möjligt för riksdagen framlägger de förslag, som med hänsyn till de
ekonomiska förutsättningarna för stat och kommun prövas möjliga i syfte
att avveckla terminsavgiftssystemet i överensstämmelse med 1950 års riksdags
principbeslut.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till
ljus- och vedkassorna för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 2 590 000 kronor;

II. att motionerna I: 302 och II: 278, i vad de avser
skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning rörande avveckling
av terminsavgifterna, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 302
och II: 278 samt I: 344 och II: 319, förstnämnda båda motioner
såvitt de icke behandlats under II., i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört.

107:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 394), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning
för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.

108:o) Avlöning åt deltagare i praktiska Iärarkurser m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 394 och 395), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska
Iärarkurser m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 2 140 000 kronor.

109:o) Kompletteringsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 185, s. 395 och 396), vilket innebär en anslagshöjning med
100 000 kronor, hemställer utskottet,

62

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

att riksdagen må till Komplettering sgymnasier för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 115 000
kronor.

110:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 396 och

397), vilket innebär en anslagshöjning med 1 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.......... 8 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 32 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 3 600

Summa kronor 44 800
Särskilda uppbördsmedel

Räntemedel från Allmänna undervisningsverkens

fond ...................................... 6 700

Nettoutgift kronor 38 100

b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 38 100 kronor.

lll:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 397
och 398), vilket innebär en anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 9 200 kronor.

H2:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala
gymnasier m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s.
398 och 399), vilket innebär en anslagsminskning med 135 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd
åt vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 685 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

63

113:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala realskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till praktiska kommunala realskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 399—102), vilket innebär
höjningar av anslagen med respektive 600 000, 700 000 och 700 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1955/56 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor ett förslagsanslag av 14 700 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
realskolor ett förslagsanslag av 6 400 000 kronor;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska kommunala
realskolor ett förslagsanslag av 9 200 000 kronor.

114:©) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa
högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
190, s. 402), vilket innebär en anslagshöjning med 18 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.

115:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 402—404), vilket innebär en
anslagshöjning med 125 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 211 000 kronor.

116:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 193, s. 404), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 11 000
kronor.

117:o) Statens skolköksseminarium: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 404—406), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56 vidtaga den änd -

64

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

ring i personalförteckningen för statens skolköksseminarium,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 119 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 129 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 20 300

Summa kronor 270 000

c) till Statens skolköksseminarium: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 270 000
kronor.

118:o) Statens skolköksseminarium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 407), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skolköksseminarium: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.

119:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 407—412), vilket innebär
en anslagshöjning med 73 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 619 500 kronor.

120:o) Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 412—415), vilket innebär
en anslagshöjning med 59 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till seminariet för huslig utbildning
i Umeå för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 169 000 kronor.

121:o) Understöd till vissa handarbets- och skolköksseminarier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 415), vilket innebär en
anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd till vissa handarbetsoch
skolköksseminarier för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 138 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955

65

122:o) Kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård. I två likalydande
motioner väckta den ena inom första kammaren av fru Hamrin-Thorell
(I: 300) och den andra inom andra kammaren av fröken .4ger (II: 336).
har hemställts, att riksdagen ville besluta att till bidrag för anordnande
av en provisorisk kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård anvisa ett
anslag av 30 000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har anförts huvudsakligen följande.

1947 års riksdag anvisade medel till en ettårig provisorisk utbildningskurs
för att något minska bristen på barnavårdslärarinnor. I skolöverstyrelsens
petita för budgetåret 1955/56 har begärts medel för anordnande
av en provisorisk barnavårdslärarinnekurs med en utbildningstid av 2%
år. Även i sina petita för löpande budgetår hade överstyrelsen hemställt
om medel för samma ändamål. Förslaget blev dock inte föremål för riksdagens
prövning. I motionerna I: 178 och II: 230 till förra årets riksdag
hemställdes om medel för anordnande av en sådan kurs. I sitt av riksdagen
godkända utlåtande avstyrkte statsutskottet motionerna under hänvisning
till att 1953 års lärarinneutbildningskommitté fått i uppdrag att uppmärksamma
ifrågavarande spörsmål. Under riksdagens behandling av frågan
underströks emellertid starkt behovet av ökad lärarinneutbildning på området.

Skolöverstyrelsen har i sina förutnämnda petita för kommande budgetår
framhållit, att erfarenheterna, sedan frågan i våras behandlats av riksdagen
ytterligare styrkt behovet av denna kurs. Med hänsyn till de föreliggande
uppenbara bristerna på detta yrkesområde anser överstyrelsen det
angeläget, att frågan om anordnande av en sådan kurs tages upp till förnyad
prövning. Då kursen endast är avsedd att bli av kortvarig provisorisk
karaktär behöver den enligt skolöverstyrelsens mening icke föregripa
resultatet av 1953 års lärarinneutbildningskommittés arbete. Överstyrelsen
har för ändamålet begärt 30 000 kronor och föreslagit att kursen anslutes
till statens skolköksseminarium.

1953 års lärarinneutbildningskommitté, som yttrat sig över vad skolöverstyrelsen
föreslagit rörande anordnande av en kurs för utbildning av
lärarinnor i barnavård, har framhållit, att därest en dylik provisorisk utbildning
anordnas i större omfattning detta måste komma att föregripa
kommitténs arlate och förhindra en allsidig prövning från kommitténs sida
av de problem som sammanhänger med lärarinneutbildningen på ifrågavarande
område. Med hänsyn till det stora behovet av barnavårdslärarinnor
och då den provisoriska kursen avsåges att förläggas till redan befintlig
utbildningsanstalt och medförde relativt ringa kostnader har kommittén
emellertid icke motsatt sig anordnandet av en dylik provisorisk
kurs under förutsättning av att bl. a. den av överstyrelsen angivna kostnadsramen
ej överskredes.

Utskottet. Den nuvarande kapaciteten vid olika anstalter och kurser
för utbildning av lärarinnor på det husliga området är uppenbarligen otillräcklig
beträffande de flesta av utbildningsgrenarna, bland annat barnavård.
För utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen på
det husliga området och därmed sammanhängande utbildnings- och lokalfrågor
har tillkallats särskilda sakkunniga, 1953 års lärarinneutbildnings 5

— Bihang till riksdagens protokoll (> sand. A/- <S’

66

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955

kommitté. Utskottet har redan tidigare (utlåtande 1954: 8 s. 103) uttalat
sin förhoppning att ifrågavarande utredningsarbete kommer att bedrivas
så, att på detsamma grundat förslag till avhjälpande av de brister, som
vidlåder den nuvarande utbildningen på området, samt till lösning av utbildningsfrågorna
i övrigt inom en snar framtid skall kunna föreläggas
riksdagen.

Utskottet — som utgår från att beträffande undervisningen i barnavård
vid olika skolor förhållandevis godtagbara resultat bör tills vidare
kunna åstadkommas med anlitande av bland annat lokala- krafter inom
barnavården och sjukvården såsom barnmorskor och distriktssköterskor
m. fl. — har i avvaktan på resultatet av lärarinneutbildningskommitténs
förslag rörande lärarinneutbildningen över hela det husliga området icke
ansett sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna gjorda yrkandet om
medelsanvisning för nästa budgetår till påbörjande av en provisorisk barna
vårdslärarinnekurs .

Utskottet hemställer förty.

att motionerna 1:300 och 11:336 icke må av riksdagen
bifallas.

123:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
199, s. 416), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 45 600 kronor.

124:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 416), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdo?nsutbytet
med utlandet för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 kronor.

125:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 416 och
417), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

07

126:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 417 och
418), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

127:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och
skolsköterskor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 418
och 419), vilket innebär eu anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 63 000 kronor.

128:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 419), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 84 800 kronor.

129:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 420),
vilket innebär eu anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

130:o) Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre
skolor. Kungl. Maj:t har (punkten 206, s. 420—422) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 150 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1952: 153 beslöt 1952 års
riksdag vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna.
Dessa åtgärder avsåg — jämte annat — att öka utbildningen av
lärare vid universiteten, bland annat genom att öppna möjligheter för
lärare utan vanlig akademisk utbildning (folkskollärare) att förskaffa sig
begränsad sådan utbildning och därmed kompetens för undervisning i
högre skolor. Vidare avsågs, att särskilda fortbildningskurser, förlagda till
olika orter i landet, skulle anordnas i ämnena matematik, fysik, kemi, zoo -

68 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

logi och botanik. Omfattningen av dessa kurser skulle närmast motsvara,
vad som fordras för godkänt betyg i filosofisk ämbetsexamen (1-betygskurser).

Kanslern för rikets universitet föreslår, att anslaget för nästa budgetår
höjes med 250 000 kronor till 1 000 000 kronor. Kanslern framhåller därvid,
att kursverksamheten under budgetåret 1953/54 väsentligt ökat i omfattning
i jämförelse med budgetåret dessförinnan samt att man i fråga om
antalet kurser och deltagare även under innevarande budgetår finner en
stigande tendens. Med hänsyn till den alltjämt svåra bristen på lärare vid
högre skolor anser kanslern inte bara, att kursverksamheten bör fortsätta
under nästa budgetår utan även att man måste räkna med en fortgående
ökning av dess omfattning.

Under sommaren 1953 och läsåret 1953/54 anordnades sammanlagt 34
särskilda kurser. Dessa var dels förlagda till universiteten i Uppsala och
Lund samt till Stockholms och Göteborgs högskolor, dels anordnade i Göteborg,
Linköping, Malmö (Hermods korrespondensinstitut) och Skellefteå
i huvudsak fristående från de akademiska lärosätena. Kurserna gällde ämnena
matematik, fysik, kemi, botanik, zoologi, engelska, litteraturhistoria
och nordiska språk. Antalet deltagare utgjorde 793, varav 603 folkskollärare,
och av deltagarna hade före den 15 september 1954 tentamen avlagts
av 305, varav 197 folkskollärare. Under samma läsår dubblerades (förstärktes)
vissa ordinarie ett- och tvåbetygskurser, nämligen tre vid universitetet
i Lund och två vid Stockholms högskola. Antalet deltagare i dessa kurser
var 343, av vilka sammanlagt 159 avlagt tentamen före den 15 september
1954 •

Summan av de belopp, som under tiden den 1 februari—den 24 september
1954 anvisats att utgå ur anslaget uppgår till inemot 812 000 kronor,
varav till stipendier inemot 43 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Med anlitande av förevarande anslag har åtgärder för avhjälpande av
lärarbristen satts in på olika punkter där man kunnat vänta att nå resultat.
Den utbildning som anordnats har nått en icke obetydlig omfattning,
och de många kursdeltagarna har i allt större utsträckning nått fram till
tentamen. Det verksamma vapen i kampen mot lärarbristen mel de högre
skolorna, sonydetta anslag utan tvivel är, kommer att behövas även under
nästa budgetår. Den hittillsvarande utvecklingen jämte den bedömning,
man nu kan göra av förhållandena under nästa år, synes också väl motivera
en höjning av anslaget. Höjningen bör dock enligt min mening begränsas
till 150 000 kronor och anslaget torde sålunda för nästa budgetår
böra uppföras med 900 000 kronor.

Utskottet. Resultatet i fråga om avlagda tentamina vid förevarande kurser
är beträffande vissa ämnen delvis mycket varierande och har hittills
icke visat sig så gynnsamt som man vid verksamhetens startande ansåg
sig kunna räkna med. Något rättvist och säkert omdöme om kursverksamheten
torde dock ännu icke kunna avges. Såsom departementschefen
framhållit har emellertid kursdeltagarna i allt större utsträckning nått

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

69

fram till tentamen. I förhoppning, att denna tendens skall fortfara, tillstyrker
utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag om en höjning av anslaget
med 150 000 kronor för nästa budgetår. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa åtgärder för avhjälpande av
lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 900 000 kronor.

131 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 422—424), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 2 900

2. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal . . 58 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 7 800

Summa kronor 69 600

b) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 69 600
kronor.

132:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 424), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 13 200 kronor.

133:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Bokinköp och bokbindning
vid pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 209, s. 424), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
17 500 kronor.

134:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och
kurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 425), vilket
innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

70

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Undersökning ar och kurser för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 160 000 kronor.

135:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, s. 425 och 426), vilket innebär en
anslagshöjning med 112 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader jör student- och
realexamina för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 722 000 kronor.

136:o) Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 212, s. 427), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar
vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 19 000 000
kronor.

137:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda
realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 427—429), vilket i anslagshänseende
med hänsyn till förefintlig reservation innebär anvisande allenast av ett
formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1955/56 må till stipendier,
som under denna punkt avses, utdelas högst 95 000
kronor;

b) till Stipendier för studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 1 000
kronor.

138:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 214, s. 429 och 430) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 1 200 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en av herr Widén
m. fl. inom andra kammaren väckt motion (II: 389), vari hemställts,
att riksdagen måtte a) medgiva, att under budgetåret 1955/56 beslut om
bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter må
meddelas intill ett belopp av 3 000 000 kronor, b) till bidrag till inrättande

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955 71

av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av förevarande
anslag med 800 000 kronor till 2 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Enligt gällande bestämmelser om statsbidrag till ifrågavarande skolhem
utbetalas det av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall beslutade bidraget, såvitt
angår nybyggnad, med hälften vid byggnadsarbetets påbörjande och
en fjärdedel, sedan byggnaden kommit under tak, samt, då fråga är om
ombyggnad, med tre fjärdedelar vid arbetets påbörjande. En fjärdedel av
statsbidraget innehålles i båda fallen, till dess byggnaden avsynats och
godkänts. Dessa utbetalningsregler medför, att det regelmässigt kommit
att föreligga en anslagsreservation bestående — helt eller delvis — av belopp,
som av Kungl. Maj:t disponerats genom utdelningsbeslut men som
ännu ej utbetalats till vederbörande bidragsmottagare.

Vid utgången av sistlidna budgetår uppgick reservationen a anslaget till
mer än 1 500 000 kronor. Med hänsyn härtill anser jag mig kunna for nasta
budgetår förorda oförändrat anslagsbelopp.

I motionen 11:889 har anförts bland annat följande.

Ett mycket stort behov av ytterligare utbyggnad av elevhemmen föreligger.
Åtskilliga ansökningar ligger f. n. hos skolöverstyrelsen för yttrande
och åtskilliga hos Kungl. -Maj:t för avgörande. I sina petita för 19o4/55
begärde skolöverstyrelsen 4 milj. till elevhemmen och fick 1,2 milj. bkolöverstvrelsen
framhöll att man maste räkna med ett allt större behov av
elevhem, och att en utökning av skolhemsverksamheten är en av förutsättningarna
för genomförandet av enhetsskolereformen i områden med
stora avstånd mellan tätorterna. I sina petita för 1955/56 begar skolöverstyrelsen
2 milj. kr. Skolöverstyrelsen framhåller att det behövs 4 milj. kr..
men på grund av besparingsdirektiven från finansdepartementet inskränkei
sia- överstyrelsen till att begära 2 milj. kr. Medan tillströmningen till de
högre skolorna ökar, är det allt svårare att finna inackordering för eleverna.
Elevhemmen är en av förutsättningarna för nioårig enhetsskola med dess
centralisering av högstadiet. Som exempel pa medelsbehovet kan nämnas
att statsbidraget till elevhemmet i Malmberget gick på 1 060 000 kronor,
d. v. s. nästan hela anslaget på denna post för innevarande budgetår

Ett tecken på frågans aktualitet är, att Jönköpings låns landsting nar beslutat
utredning angående behovet av elevhem inom hela länet.

I sina petita för nästa budgetår anför skolöverstyrelsen följande fakta angående
det reella behovet. I till Kungl. Maj:t överlämnade, icke avgjorda
ärenden, avseende statsbidrag till fem nya skolhemsanläggnmgar, har överstyrelsen
tillstyrkt bidrag med ett sammanlagt belopp av 2 679 200 kronor.
De tillstyrkta statsbidragen grundar sig i vissa fall pa äldre kostnadsberäkningar,
där en uppräkning är erforderlig på grund av prisstegringar, överstyrelsen
har vidare under behandling ansökningar om statsbidrag till fem
andra skolhem, liksom ansökningar om ytterligare bidrag till redan beviljade
företag. För minst ett tiotal skolhem pågår ett mer eller mindre
framskridet planeringsarbete. Till överstyrelsen för yrkesutbildning har inkommit
en ansökan om ytterligare statsbidrag till ett skolhem, till vars uppförande
bidrag redan beviljats. Därjämte räknar samma ämbetsverk med

72

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

föiVTrets”iutai °m Statsbidrag ti!1 två andra skolhem kommer att ingivas

I arets statsverksproposition framhåller departementschefen att enligt
galla nde bestämmelser om statsbidrag till skolhem utbetalas det av Kungl.
,V aA:t 1 va,rj,e sarskdt fall beslutade bidraget, såvitt angår nybyggnad, med
hälften vid byggnadsarbetets paborjande och en fjärdedel sedan byggnaden

vTnrK UT?der ctak-, sa™t då fråga är om ombyggnad, med tre fjärdedelar
m arbetets paborjande. Eu fjärdedel av statsbidraget innehålles i båda
tallen, till dess byggnaden avsynats och godkänts. Dessa utbetalningsregler
medför att det regelmässigt kommit att föreligga en anslagsreservation bett™6
— helt eller delvis — av belopp, som av Kungl. Majrt disponerats
genom utdelningsbeslut, men som ännu ej utbetalats till vederbörande bidra
gsmottagare. Med hänsyn till att reservationen vid utgången av sistlidna
budgetår uppgick till mer än 1 500 000 kronor anser sig departementschefen
kunna fororda ett oförändrat anslag. Då emellertid utbetalningarna
av beviljade anslag i betydande utsträckning sker långt efter det att anslaget
beslutats av Kungl. Maj:t, föreligger i första hand ett behov av en utvidgad
bidragsram. Någon ytterligare belastning ur statsfinansiell synpunkt

r nw- i?r ej uPP.sta llnder kommande budgetår. Vi vill med hänsvn
därtill loresla en omläggning till beslut om bidragsram i fråga om detta
anslag varigenom vinnes att planeringen och igångsättandet av nya skolhem
icke behover fördröjas. J

Utskottet. Den okande elevtillströmningen till de högre skolorna i förening
med de minskade möjligheterna till inackordering i enskilda hem har
under de senare åren accentuerat behovet av skolhem i läroverksorterna.
Det s^nes utskottet vara av stor vikt för en ändamålsenlig skolorganisation,
att detta behov blir tillgodosett i tillräcklig omfattning. Vidkommande
medelsanvisningen för nästa budgetår under förevarande reservationsanslag
har utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Majrts förslag om oförändrat
anslagsbelopp. Utskottet förutsätter därvid, att Kungl. Maj:t har
sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av att ökade anslagsmedel
framdeles ställes till förfogande för ifrågavarande ändamål.

I motionen II: 389 har föreslagits, att riksdagen — utan höjning av det
av Kungl. Majrt äskade anslaget — skall fastställa en ram av 3 000 000
kronor för de bidrag, som Kungl. Majrt under nästa budgetår må bevilja
till inrättande av här avsedda skolhem. Utskottet är icke berett att nu
förorda införande av en dylik anordning beträffande detta anslag. Från
praktiska och budgettekniska synpunkter synes emellertid det i motionen
förordade systemet med fastställande av eu bidragsram vara förtjänt att
tagas under övervägande i samband med den prövning av frågan om förstärkning
av förevarande anslagsmedel, som enligt vad utskottet ovan
anfört bör komma till stånd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa.

I. att motionen II: 389, i vad det däri gjorda yrkandet
avviker från Kungl. Maj:ts förslag, icke må av riksdagen
bifallas;

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955

73

II. att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem
för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

139:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 215, s. 431), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 85 000
kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

140:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 343, s. 661—665), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 137 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 57 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 180 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 40 100

Summa kronor 415 200

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 415 200 kronor.

141 ro) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 344, s. 665 och 666), vilket innebär en
anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 114 900 kronor.

74

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

142:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 666 och 667), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 26 100 kronor.

143:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i
idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 346, s. 667—669), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 9 700 kronor.

144:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 669), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1955/56
anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

145:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm
och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 348, s. 669
och 670), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 29 200 kronor.

146:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 349, s. 670), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

75

Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.

147:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 350, s. 671),
vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 412 400 kronor.

148:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 351, s. 672), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk
språkvård för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.

149:o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 672), vilket innebär en anslagshöjning
med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk
forskning för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
775 000 kronor.

150:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 353, s. 673), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 109 100 kronor.

151:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk
forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 354, s. 674—676) föreslagit
riksdagen att till Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk
forskning för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förchaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr IIuss (I: 291)
och den andra inom andra kammaren av herr von Friesen (II: 331), i vilka
hemställts, dels att riksdagen till statens medicinska forskningsråd: främjande
av medicinsk forskning måtte anvisa ett reservationsanslag å

76 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

2 500 000 kronor, dels ock att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville
giva till känna vad i motiveringen anförts om behovet av ökade anslag
till klinisk forskning.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till
detta yrkande hänvisas till motionen II: 331.

För nästa budgetår har forskningsrådet räknat med en ökning i behovet
av anslagsmedel till främjande av medicinsk forskning om sammanlagt

1 225 000 kronor enligt följande sammanställning:

1. Ökning av anslagsmedlen till medicinsk forskning utom den

försvarsmedicinska forskningen (nu 1 365 000) .......... + 500 000

2. Särskilda anslagsmedel till psykiatrisk forskning (nu 0) . . -j- 500 000

3. Ökning av anslagsmedlen till försvarsmedicinsk forskning

(nu 135 000) ........................................ + 225 000

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

De under ecklesiastikdepartementet hörande statliga forskningsråden
har nu alla varit i arbete i inemot tio år och det torde icke kunna råda
något tvivel om att den verksamhet till främjande av den vetenskapliga
forskningen, som de under denna tid utövat, varit av mycket stor betydelse.
Forskningsråden och därmed jämställda organ har genom sin stödjande
och främjande verksamhet i väsentlig mån bidragit icke blott till
upprätthållande och utvecklande av den fria vetenskapliga forskningen
inom olika områden, utan också till att det forskningsarbete, som kommit
till stånd tack vare rådens understöd, i betydande utsträckning givit praktiska
resultat. Därtill kan gärna läggas den synpunkten, att en icke ringa
del av dessa praktiska resultat också är av betydande ekonomiskt värde.
Understöd åt forskning kan därför ofta med skäl jämföras med kapitalinvesteringar,
som ger god ränta.

Från forskningsrådens sida har i år liksom tidigare år framhållits, att
deras möjligheter till insatser inskränkes av brist på medel. För egen del
har jag den uppfattningen, att ett utökat stöd åt den vetenskapliga forskningen,
och då särskilt åt vissa grenar av densamma, är i hög grad påkallat.
Vad angår förevarande anslag till främjande av den medicinska forskningen
vill jag därför under hänvisning jämväl till vad det medicinskt
forskningsrådet anfört, icke minst i fråga om behovet av understöd åt
psykiatrisk forskning, föreslå en anslagshöjning med 500 000 kronor till
2 000 000 kronor.

I motionerna 1:291 och II: 331 har anförts bland annat följande.

Det borde vara i hög grad önskvärt om forskningsrådets begäran kunde
bifallas. Statsfinansiella betänkligheter måste givetvis här anmäla sig, men
med hänsyn till frågans stora vikt icke minst när det gäller medborgarnas
krav på förbättrad vård vid sjukdomar synes oss en ökning av proposi -

77

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

tionens anslagskrav befogad. Ehuru icke minst ur beredskapssynpunkt
anslag till den försvarsmedicinska forskningen äro i högsta grad önskvärda
avstå vi för närvarande från att föreslå de ökade medel som forskningsrådet
begärt i detta avseende men hemställa om en ökning av anslaget med
vtterligare 500 000 kronor.

Vad som i detta sammanhang alldeles särskilt måste uppmärksammas
är den kliniska forskningens betydelse. I en råd föredrag vid av docentföreningen
vid karolinska institutet anordnat informationsmöte den 17
december 1954 ha dessa synpunkter understrukits av flera framstående
forskare (professor Georg Kahlson, överläkare Torgny Sjöstrand, docent
Lars Troell m. fl.).

Den ofrånkomliga olägenheten med olika anslagsgivande myndigheter
har blivit uppenbar. Medan den viktiga teoretiska forskningen får bidrag
av insamlade medel, vill den för sjukvården ansvarige huvudmannen främst
tillgodose sjukvårdens intressen. Den nödvändiga kliniska forskningen
har därigenom blivit eftersatt. Ehuru höjningen av anslaget till medicinska
forskningsrådet är i hög grad motiverad icke minst med hänsyn till penningvärdeförsämringen
synes en ytterligare höjning nödvändig för att tillgodose
just behovet av ökad klinisk forskning. Detta gäller även det psykiatriska
forskningsområdet. Skall en tillfredsställande rekrytering äga rum
till sinnessjukvården är det ofrånkomligt att läkarna beredas ökade lnöjligheter
till forskning. De önskemål som framkommit från forskningsrådets
sida om ett särskilt anslag på 500 000 kronor enbart till psykiatrisk forskning
synas väl motiverade. En ökning med enbart 500 000 som departementschefen
föreslår blir därför otillräcklig om även den medicinsk-kliniska
forskningens berättigade önskemål skola tillgodoses.

Utskottet är icke berett att för nästa budgetår tillstyrka en större medelsanvisning
under förevarande punkt än den Kungl. Maj:t föreslagit,
innebärande en uppräkning av ifrågavarande anslag med 500 000 kronor.
Utskottet avstyrker därför bifall till det motionsvis gjorda yrkandet om
höjning av anslaget med sammanlagt 1 000 000 kronor och har icke heller
funnit sig böra biträda det i motionerna framställda yrkandet om att riksdagen
skulle till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse i ämnet.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:291 och II: 331, i vad
avser anslagssummans storlek, till Statens medicinska forskningsråd:
Främjande av medicinsk forskning för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor;

b) att motionerna 1:291 och 11:331, i vad de avser
skrivelse till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

152:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 355, s. 676 och
677). vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

78

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 69 000 kronor.

153:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 356, s. 677—680), vilket innebär en anslagshöjning med 400 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av naturvetenskaplig forskning för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
1 800 000 kronor.

154:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturveten skaplig

publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 357, s. 680), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
365 000 kronor.

155:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens
resultat. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 358, s. 680
och 681), vilket med hänsyn till beräknad anslagsreservation avser anvisande
allenast av ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska
djuphav sexpeditionens resultat för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

156:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 359, s. 681), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd: Förvaltningskostnader m. m. för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 23 000
kronor.

157ro) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig forskning. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 360, s. 681 och 682), vilket innebär
en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

79

att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd: Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig
forskning för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 450 000 kronor.

158:o) Inrättande av ett pedagogiskt forskningsråd. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Gärde
Widemar m. fl. (I: 292) och den andra inom andra kammaren av herr
Helén rn. fl. (II: 342), har yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående inrättandet av
ett pedagogiskt forskningsråd.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 292.

Utskottet. Enligt direktiven för den med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 8 maj 1953 tillkallade psykologutredningen har utredningen
att bland annat överväga frågan om inrättande av ett speciellt forskningsråd
för den psykologiska och pedagogiska forskningen.

Då sålunda det i motionerna framställda yrkandet redan är tillgodosett,
hemställer utskottet,

att motionerna I: 292 och II: 342 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

159:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 683—685), vilket innebär en
anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska
nämnden, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 2 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 213 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 24 100

Summa kronor 240 000

b) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 240 000
kronor.

160:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s. 686), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer
utskottet,

80

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 22 000 kronor.

161:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s.
686 och 687), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

162:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 364, s. 687—690), vilket innebär en anslagshöjning med 300 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 2 775 000 kronor.

163:o) Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 691), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

164:o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 692—695), vilket innebär en anslagsminskning
med 90 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för matematikmaskinnämnden,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 16 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 470 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 000

Summa kronor 552 000

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955 81

Särskilda uppbördsmedel

Inkomster från drift av matematikmaskinerna . . 320 000

Nettoutgift kronor 232 000

c) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 232 000
kronor.

165:o) Matematikmaskinnämnden: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 367, s. 695), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 76 000 kronor.

166:o) Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 696), vilket med hänsyn till beräknad
storlek av vissa för ändamålet tillgängliga medel avser anvisande allenast
av ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Materiel
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.

167:o) Bidrag till Konung Gustav V:s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369, s. 696), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer

utskottet, „ _ . , Tr

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V :s

forskningsinstitut för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag

av 160 000 kronor.

168:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 696), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi för budgetaret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 97 000 kronor.

169:o) Bidrag till oceanografiska institutet: I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 371, s. 697), vilket innebär en anslagshöjning med

3 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 107 100
kronor.

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt Nr 8

82

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

170:o) Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 697—
708), vilket avser åtgärder i syfte att konsolidera det meteorologiska institutets
vid Stockholms högskola ställning inom den internationella meteorologiska
forskningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella meteorologiska
institutet i Stockholm för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 130 000 kronor.

171:o) Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 373, s. 708 och 709) föreslagit
riksdagen att till Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom andra
kammaren av herr Dickson väckt motion (II: 309), vari hemställts, att
riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett förslagsanslag
om 600 000 kronor för budgetåret 1955/56 under åttonde huvudtiteln
(punkt 373) till ersättning åt författare för utlåning av deras verk
genom bibliotek, dels besluta att av varje låntagare vid landsbibliotek och
kommunala bibliotek skall uttagas en avgift av två kronor — dock såvitt
gäller låntagare på barn- och ungdomsavdelningar femtio öre — för obegränsat
antal boklån under ett år, dels besluta att Kungl. Maj:t måtte med
bibehållande av de nuvarande proportionerna mellan den individuella gottgörelsen
till författarna och den för kollektivt ändamål avsedda, företaga
de ändringar som må föranledas av att inkomsterna kan bli större än det
belopp som vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle bli disponibelt för
ändamålet, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga tilllämpningsföreskrifter
för genomförande av föreslagen avgiftsbeläggning.

Under ovannämnda anslagsrubrik, som är ny för innevarande budgetår,
har anvisats ett förslagsanslag av 500 000 kronor för bestridande av ersättning
åt de svenska författarna för biblioteksutlåningen av deras verk
under år 1954 (se prop. 1954: 133, SU 105 och rskr 254). Anslaget utgår
med ett sammanlagt belopp motsvarande tre öre för varje lån i folk- och
skolbiblioteken av enligt gällande auktorrättsliga lagstiftning rättsskyddat
verk av svensk författare. Av ifrågavarande tre öre per boklån tillfaller
i regel två öre vederbörande författare, medan i allmänhet ett öre per boklån
går till gemensamma ändamål för de svenska författarna, i huvudsak
understöd och pensioner. Sedan det sammanlagda belopp, som skall utgå
ur anslaget, blivit på grundval av gjorda undersökningar fastställt, skall
beloppet avsättas till en särskild diversemedelsfond, benämnd Sveriges
författarfond. Fonden skall förvaltas av statskontoret, medan de till fonden
avsatta medlen skall disponeras av ett särskilt organ, styrelsen för Sveriges
författarfond.

Statsutskottets utlåtande nr S år 1955

83

Departementschefen har anfört följande.

Anslaget för nästa budgetår torde böra beräknas på liknande sått som
anslaget för innevarande budgetår. Enligt den senast upprättade^ biblioteksstatistiken,
vilken avser år 1953, uppgick den totala bokutlåningen
i folk- och skolbiblioteken till omkring 35,3 miljoner boklån, innebärande
en ökning med 2,8 miljoner boklån i förhållande till år 1952. Vid en motsvarande
årlig ökning under vart och ett av åren 1954 och 1955 kan bokutlåningen
under sistnämnda år — för vilken utlåning ersättning skall
bestridas ur anslaget för nästa budgetår — beräknas uppgå till omkring
41 miljoner boklån. Om man utgår ifrån dels en dylik totalutlåning under
år 1955 och dels det vid anslagsberäkningen föregående år gjorda antagandet.
att antalet ersättningsberättigade boklån något understiger hälften av
det totala, torde anslagsbehovet för nästa budgetår kunna beräknas till något
mindre än (0.03 X 20,5 milj. =) 615 000 kronor eller förslagsvis till ett
avrundat belopp av 600 000 kronor. I enlighet härmed föreslår jag, att
anslaget för nästa budgetår uppföres med 600 000 kronor.

Till stöd för det i motionen II: 309 gjorda yrkandet har anförts huvudsakligen
följande.

Mar riksdagen föregående år beslöt anvisa ett anslag om -j/2 uiilj. kronor
för budgetåret 1954/55 till ersättning åt författare för utlåning av deras
verk genom bibliotek, åstadkoms för författarnas del så till vicla en tillfredsställande
lösning, att principen om författares rätt till ersättning för
utnyttjande av hans verk slogs fast. Däremot innebar den ordningen att
ersättningen skall utgå av statsmedel och icke direkt från lantagaren, att
man övervältrade på skattebetalarna en kostnad, som rätteligen bör bäras
ensam av låntagaren. Från denna utgångspunkt begärdes i en vid föregående
års riksdag i andra kammaren väckt motion (nr 616) att bokutlåningen
skulle i någon form avgiftsbeläggas och statsanslag icke vidare utgå.

Det förhållandet, att statsmakterna numera fastslagit att ersättningen
till författarna skall utgå i form av statsbidrag, synes icke böra föranleda
till ett frångående av den princip, som kom till uttryck i den av Ebon Andersson
m. fl. i statsutskottets utlåtande nr 105 år 1953 uttalade åsikten,
att ett uttagande av direkta låntagaravgifter vid biblioteken är ett sakligt
sett lämpligare system än att låta ersättningen till författarna utgå av statsmedel.

Vad beträffar sättet för uttagande av en dylik avgift kan naturligtvis
olika alternativ diskuteras. Ett enkelt och praktiskt genomförbart förslag
vore emellertid att låta biblioteken försälja lånekort för obegränsat antal
boklån under ett år. Alla former av bibliotek kan emellertid av praktiska
skäl icke ifrågakonuna utan lånekort finge i första hand tillhandahållas vid
landsbibliotek och kommunala bibliotek. Priset för ett lånekort kunde lämpligast
sättas till 2 kronor för vuxna, och för låntagare på barn- och ungdomsavdelningar
till förslagsvis 50 öre. Härigenom skulle man, under förutsättning
av att låntagarfrekvensen håller sig vid nuvarande nivå, kunna
räkna med en nettointäkt om cirka 1 000 000 kronor varje ar. Även om
försäljning av lånekort skulle medföra vissa merutgifter för biblioteken
till följd av arbetet med uppbörden av avgifterna, synes den behållna nettointäkten
betydligt komma att överstiga det statsanslag om 600 000 kronor
som ecklesiastikministern under punkt 373 i åttonde huvudtiteln för budgetåret
1955/56 föreslår skola utgå såsom ersättning åt författare för utlåning
av deras verk genom bibliotek.

84

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen beslöt 1954 års
riksdag bifalla Kungl. Maj:ts i propositionen nr 133 framlagda förslag
angående anslag till ersättning åt författare för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. Kungl. Maj:ts förslag innebar bland annat att
denna ersättning skulle utgå av statsmedel. I samband med behandlingen
av nämnda proposition hade riksdagen även att ta ställning till
ett motions vis gjort yrkande av i princip samma innebörd som det i motionen
II: 309 nu framställda och avseende att ersättningen skulle bestridas
genom låntagaravgifter vid biblioteken. I sitt utlåtande i ämnet (nr 105)
erinrade statsutskottet att nyssnämnda alternativ avvisats av samtliga
de sakkunnigutredningar, som sysslat med denna fråga, alltså även av
auktorrättskommittén. Utskottet ansåg för sin del icke anledning förefinnas
att för bestridande av ifrågavarande ersättning frångå den redan i 1930
års kungörelse om understödjande av folkbiblioteksväsendet stadfästa principen,
att bokutlåningen skulle vara avgiftsfri. Ett system med låntagaravgifter
skulle vidare enligt utskottets uppfattning medföra en i många
fall betungande administrativ börda, särskilt vid de mindre landsbygdsbiblioteken
där personalen i regel endast vore deltidsanställd. Utskottet
avstyrkte därför bifall till det motionsvis framställda förslaget om låntagaravgifter
och riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Då utskottet finner de skäl som utskottet i fjol anförde mot införande
av låntagaravgifter bärande, kan utskottet icke tillstyrka det i motionen
II: 309 nu framlagda förslaget. Utskottet vill i detta sammanhang även
framhålla, att enligt erfarenhet från andra länder ett system med låntagaravgifter
synes ha inverkat ogynnsamt på låntagarfrekvensen.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 309, till Ersättning åt författare
för utlåning av deras verk genom bibliotek för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

172:o) Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära författare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 709 och 710), vilket avser
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår upptagits
under rubriken Understöd åt inhemska skönlitterära författare av
utmärkt förtjänst, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära
författare för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag
av 100 000 kronor.

85

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

173:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I anslutning
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 710) förordar utskottet, att ifrågavarande
understöd, som nu utgår med 4 800 kronor, från och med nästa
budgetår bestämmes till 6 000 kronor, och hemställer förty,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
6 000 kronor.

174:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
376, s. 711), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 13 000 kronor.

175:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 711), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

176:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 378, s. 712), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för
budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

177:o) Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella geofysiska
året. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 379, s. 712
718), vilket innebär en anslagshöjning med 285 000 kronor, hemställer utskottet,
. ,.

att riksdagen må till Sveriges deltagande i det s. k. tredje

internationella geofysiska året för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

86

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Diverse

178:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens
allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 380, s. 719), vilket innebär beträffande
det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande
det andra anslaget en höjning med 360 000 kronor, beträffande det tredje
anslaget en höjning med 93 000 kronor och beträffande det sista anslaget
en höjning med 36 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1955/56 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 10 104 000
kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 289 000
kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 016 000
kronor.

179:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 381, s. 719), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 12 100 kronor.

180:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 382,
s. 720 och 721), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

87

181:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 383, s. 721), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom
in. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 93 700
kronor.

182:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 384, s. 721 och 722), vilket innebär en anslagshöjning med
27 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 36 500
kronor.

183:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 385, s.
722 och 723), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1955/56
anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

184:o) Främjande av internationelit-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 386, s. 723), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 275 000 kronor.

185:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 387, s. 723 och 724), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.

186:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 388, s. 724—726), vilket innebär en
anslagsminskning med 218 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap
i Unesco för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kronor.

88

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

187:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
389, s. 726—728), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 180 000
kronor.

188:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 390, s. 728 och 729), vilket innebär en
anslagsminskning med 250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.

189:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
391, s. 729), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

190:o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 392, s. 729), vilket innebär
en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre
kommunala skolor för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.

Uppskjutna frågor m. m.

191 :o) Tidigare behandlade frågor. Beträffande följande avsnitt och
punkter har utskottet tidigare avgivit utlåtanden, nämligen:

Arkiv, bibliotek och museer (punkterna 3—36; utlåtande nr 47);

Kyrkliga ändamål (punkterna 37—52; utlåtande nr 47);

Akademier m. m. (punkterna 53—74; utlåtanden nr 47, 58 och 74);

Bidrag till Stockholms högskola m. m. (punkterna 104—106; utlåtande
nr 55);

Folkskoleväsendet m. m. (punkterna 216—236, 238—252, 254—290; utlåtanden
nr 56 och 66);

Yrkesundervisningen (punkterna 292—305, 307, 310, 312—316; utlåtande
nr 72);

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m. (punkterna 317—342; utlåtande nr
72).

Härom har utskottet velat

ermra.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

89

192:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad
bilaga (Bilaga), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 19 april 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Hesselbom, Sundelin, Gustaf Andersson, Einar
Persson, Alfred Nilsson, Thun, Bergman, Holmqvist, Nils Theodor Larsson,
Bengtson och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Andersson i Malmö, Svensson i Ljungskile, Åkerström, Hoppe,
Johansson i Mysinge, Widén, Onsjö, Cassel, Blidfors, fröken Vinge, fröken
Olsson och fröken Ager.

Reservationer

1) vid punkten 2/+ (Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar)
av fröken Vinge.

2) vid punkten 1^5 (Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier
åt studerande vid universitet m. fl. läroanstalter) av herrar Hesselbom,
Bergman, Holmqvist, Arrhén och Cassel, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka bifall till motionerna I: 343 och II: 318 — såvitt de avser anslagsbeloppets
storlek — samt att utskottets hemställan under a) till följd
härav bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 343 och II: 318 —
såvitt de avse anslagsbeloppets storlek — ävensom med
avslag å motionen II: 307, till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 3 111 000 kronor.

3) vid punkten 101 (Skolöverstyrelsen: Avlöningar)

a) av fröken Vinge

b) av fröken Ager,

7 — Biliang till riksdagens protokoll 195ö. G sand. Nr 8

90

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

4) vid ''punkten 103 (Allmänna läroverken: Avlöningar) av fröken Vinge
och fröken Ager, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
1:96 och 11:118, innebärande i avseende å medelsanvisningen till
skolkuratorsverksamheten i jämförelse med innevarande budgetår en anslagshöjning
med i runt tal 50 000 kronor, samt att utskottets hemställan
därför bort i nedan angivna delar ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 96 och II: 118 ävensom
med avslag å motionerna I: 304 och II: 338,

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 80 825 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................ 663 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
.................. 271 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis ... 1 250 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis...... 17 500

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna
................. 1200 2 202 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................ 22 565 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 16 732 300

Summa kronor 122 325 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Stockholms stad .... 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ........................ 274 000

3. Avkastning av donationer från kronan
m. m..................... 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse .... 148 400 475 000

Nettoutgift kronor 121 850 000

91

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 121 850 000 kronor;»

5) vid punkten 122 (Kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård) av
herrar Ohlon, Sundelin, Alfred Nilsson, Arrhén, Svensson i Ljungskile,
Hoppe, Widén, C assel, fröken Vinge, fröken Olsson och fröken Ager, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 300 och II: 336
samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 66, som börjar med »Utskottet
— som» och slutar med »provisorisk barnavårdslärarinnekurs», bort ha
följande lydelse:

»Det i motionerna berörda, av skolöverstyrelsen avgivna förslaget avser
en provisorisk barnavårdslärarinnekurs för 12—16 elever med en utbildningstid
av 2% år. Kostnaderna beräknas för nästa budgetår till 30 000 kronor
samt för budgetåren 1956/58 till sammanlagt 35 000 kronor. Med hänsyn till
bristen på barnavårdslärarinnor och då lärarinneutbildningskommittén i
sitt yttrande över överstyrelsens förslag icke velat motsätta sig anordnandet
av en dylik provisorisk kurs under förutsättning att kvalificerade ledare
och lärare samt lämpliga lokaler kan ställas till förfogande, har utskottet
ansett sig böra biträda det i motionerna framställda yrkandet om en medelsanvisning
på riksstaten för nästa budgetår av 30 000 kronor för ifrågavarande
ändamål. Anslaget synes böra uppföras som reservationsanslag under
den inledningsvis angivna rubriken. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela närmare bestämmelser rörande anslagets disposition.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 300 och
II: 336, till Kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 kronor.»

6) vid punkten 138 (Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid
högre läroanstalter) av herrar Stmdelin, Svensson i Ljungskile, Widén, fröken
Vinge och fröken Ager, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionen II: 389 samt att därför utskottets hemställan under I. bort
ha föjande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 389, i
vad det däri gjorda yrkandet avviker från Kungl. Maj:ts
försåg, medgiva att under budgetåret 1955/56 beslut om
bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter må meddelas intill ett belopp av 3 000 000
kronor;»

92

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Uppskjutna frågor Bilaga.

Punkt i

8:e huvud-titeln

Anslagets rubrik

83

Lunds universitet: Avlöningar

178

Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m.

191

Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk

237

Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag

253

Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder

291

Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar

Omkostnader

Yrkespedagogisk reformverksamhet

306

Bidrag till driften av centrala yrkesskolor

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor

Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor

308

Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter

309

Studiebidrag och stipendier åt elever vid yrkesskolor

Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

311

Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1955

650867