Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1955/56 under sjunde huvudtiteln,
avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

Finansdepartementet

l:o) Finansdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 under sjunde huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1955) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen
förordade ändringar i den för finansdepartementet gällande personalförteckningen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
finansdepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/
56, dels ock till Finansdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 1 553 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 522 100 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom en av den år 1954 beslutade grundlöneregleringen
föranledd omräkning av anslagsposterna i avlöningsstalen
ävensom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att en extra byråchefstjänst i 37 lönegraden nyinrättas, med placering å
departementets rättsavdelning;

att en extra ordinarie expeditionsvaktstjänst i 10 lönegraden nyinrättas;

samt att — i enlighet med vad chefen för civildepartementet härutinnan
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor — en tjänst
som kansliskrivare i Ca 15 å regeringsrättsbyrån uppflyttas till tjänst som
förste kansliskrivare i Ca 17.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöning till departementschefen 37 700 (+ 6 200) kronor;
avlöningar till ordinarie tjänstemän 603 800 (+ 147 900) kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 684 800 (+ 178 500) kronor;
rörligt tillägg 226 700 (— 301 700) kronor.

Anslaget beräknas alltså till 1 553 000 (+ 30 900) kronor.

Utskottet. Med erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
under för flera huvudtitlar gemensamma frågor fram 1

Dihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 1

2

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

lagda förslag om uppflyttning av en kansliskrivartjänst i finansdepartementet
till förste kansliskrivartjänst och då vad Kungl. Maj :t i övrigt i detta
sammanhang föreslagit icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för finansdepartementet
gällande personalförteckningen uppföra en förste
kansliskrivartjänst i Ca 17 och avföra en kansliskrivartjänst
i Ca 15;

b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen............... 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 603 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 684 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 226 700

Summa kronor 1 553 000

c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 553 000 kronor.

2:o) Finansdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 3
och 4) föreslagit riksdagen att till Finansdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 641 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär,

att anslagsposten till reseersättningar uppräknas med 800 kronor;

att delposten till bränsle, lyse och vatten för annat än eget behov uppräknas
med 18 000 kronor;

att i och för erforderlig utbyggnad av kanslihusets telefonväxel under delposten
till övriga expenser för annat än eget behov anvisas ett belopp av
17 000 kronor, varav 15 000 kronor utgör engångsbelastning och 2 000 kronor
permanent utgiftsökning;

att nyssnämnda delpost därjämte uppräknas med 500 kronor, avseende
vissa kostnader för kanslihusets gemensamma serviceorgan, varemot delposten
till övriga expenser för eget behov, som f. n. belastas med sistsagda
kostnader, sänkes med motsvarande belopp;

samt att anslagsposten till publikationstryck höjes med 5 200 kronor.

Anslaget föreslås i enlighet härmed för nästa budgetår skola uppföras
med 641 000 (.+ 41 000) kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

3

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Finansdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 641 000
kronor.

3:o) Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, s. 4) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 55 000 kronor.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t har inrättats en delegation för överläggningar
rörande den ekonomiska politiken — benämnd samarbetsdelegationen
— och en nämnd för planering av ekonomiska stabiliseringsåtgärder
— stabiliseringsnänmden — ävensom ett för delegationen och nämnden
gemensamt organ för samråd med konjunkturinstitutet och näringslivets
utredningsinstitut, benämnt utredningsrådet. I samband härmed har den
förutvarande nationalbudgetdelegationens verksamhet upphört.

Det totala medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1955/56 beräknar
departementschefen till 100 000 kronor, vilket innebär en höjning med
45 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

4:o) Kammarkollegiet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s..5 och 6)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kammarkollegiet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56, dels ock till Kammarkollegiet: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 826 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 821 300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska utgiftsändringar,
att för bestridande av kostnaderna för motsedd dubblering av förste
advokatfiskalstjänsten under del av nästa budgetår anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän uppräknas med i runt tal 10 000 kronor.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 516 000 (+ 136 000) kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 200 000 (-(- 43 200) kronor;
rörligt tillägg 110 000 (— 174 500) kronor.

4

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Anslaget föreslås skola för nästa budgetår uppföras med ett till 826 000
(+ 4 700) kronor avrundat belopp.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 516 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 200 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 110 000

Summa kronor 826 000

b) till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 826 000 kronor.

5:o) Kammarkollegiet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 5, s. 6), vilket innebär en anslagsökning med 5 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kammarkollegiet: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 68 900 kronor.

6:o) Statskontoret: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 7—9) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen
förordad ändring i den för statskontoret gällande personalförteckningen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statskontoret, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56,
dels ock till Statskontoret: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 393 400 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 372 800 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom av grundlöneregleringen föranledd
omräkning av avlöningsstatens anslagsposter ävensom vissa automatiska
kostnadsändringar,

att med hänsyn till den fortgående ansvällningen av arbetsuppgifterna
inom statskontorets pensionsbyrå denna tillföres en ny extra tjänst i 27 lönegraden; samt

att en tjänst som kontorsbiträde i Ce 8 indrages och sex sådana
tjänster överföres å ordinarie stat.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

5

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 903 000 (-j- 254 200) kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 306 600 (+ 50 100) kronor;
rörligt tillägg 183 800 (— 283 700) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola uppföras med 1 393 400 (+ 20 600) kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i statskontorets personalförteckning
uppföra ytterligare sex kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 903 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......... 306 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 183 800

Summa kronor 1 393 400

c) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 1 393 400 kronor.

7:o) Statskontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 9 och 10), vilket innebär en anslagsökning med 5 400 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 402 500 kronor.

8:o) Kammarrätten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 10—12) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i kammarrättens personalförteckning
vidtaga av departementschefen förordade ändringar, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för kammarrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Kammarrätten:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
2 174 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 160 900 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom omräkning av vissa anslagsposter
i avlöningsstaten ävensom vissa automatiska utgiftsändringar, att en tjänst
som förste kansliskrivare (registrator) i Ce 17 på aktuariekontoret, en tjänst
som kansliskrivare i Ce 15 på sekreterarexpeditionen och fem konlorsbiträ -

6

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

destjänster i Ce 8 överföres till ordinarie stat, varjämte en å övergångsstat
uppförd tjänst som kansliskrivare i Ca 15 avföres från personalförteckningen.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 999 000 ( + 288 900) kronor;
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 28 000 (—
3 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 914 000 (-J- 190 900) kronor;
rörligt tillägg 233 000 (— 463 700) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola uppföras med 2 174 000 (-f- 13 100) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i kammarrättens personalförteckning
vidtaga de ändringar, som i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1955 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 999 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... 28 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 914 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 233 000

Summa kronor 2 174 000

c) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 2 174 000 kronor.

9:o) Kammarrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 9, s. 12 och 13), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Omkostnader för bud''
getåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 87 600 kronor.

10:o) Kammarrätten: Kammarrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10, s. 13), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 8 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955 "

11 :o) Väckta motioner om anordnande av en folkräkning år 1955. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sandler
in. fl. (1:239) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson
i Ljungskile m. fl. (II: 373), har hemställts, att riksdagen måtte dels besluta,
att en folkräkning skall anordnas år 1955 i huvudsaklig anslutning till statistiska
centralbyråns förslag men med sådana inskränkningar i omfattningen,
som motionärerna i besparingssyfte föreslagit, dels bevilja för ändamålet
erforderliga medel.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herrar Birger Andersson och Pettersson (I: 240) och den
andra inom andra kammaren av herr Andersson i Brämhult m. fl. (II:
374), hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att folkräkning verkställes
1955, dels att till Statistiska centralbyrån för budgetåret 1955/56 anvisas
de för ändamålet erforderliga medlen.

I fråga om motiveringen för dessa förslag får utskottet hänvisa till motionerna
I: 239 och II: 374.

Över motionerna I: 239 och II: 373 har, efter därom gjord framställning,
utlåtanden avgivits av statistiska centralbyrån, statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen,
socialstyrelsen och bostadsstyrelsen. Vidare har Landsorganisationen
i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen,
Svenska stadsförbundet, Svenska landstingsförbundet och
Svenska landskommunernas förbund beretts tillfälle att yttra sig över motionerna.

Statistiska centralbyrån, som haft att yttra sig över motionerna 1:239
och II: 373 i vad avser anordnandet av en folkräkning efter de i motionerna
uppdragna riktlinjerna samt kostnaderna härför, har anfört i huvudsak
följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 har statistiska centralbyrån
framlagt en plan för en folkräkning innevarande år. Planen har utarbetats
efter samråd med representanter för vissa av de myndigheter, som
i större utsträckning utnyttjat 1950 års folkräknings tabellmaterial. Till
planen har fogats en preliminär uppskattning av kostnaderna för en ny
folkräkning. Enligt denna beräkning skulle totalkostnaderna uppgå till
3 385 000 kronor, varav personalkostnader 1 950 000 kronor, ersättning till
maskincentralen för hålkortsbearbetning 1 100 000 kronor, ersättning till
utredningsinstitutet för intervjuundersökning 100 000 kronor, publikationstryck
75 000 kronor och övriga utgifter 160 000 kronor. Av nämnda kostnader
har ett belopp av 604 000 kronor beräknats för budgetåret 1955/56.

Enligt den framlagda planen skulle folkräkningen utföras såsom en total
räkning med huvudvikten lagd på redovisningen av de minsta regionala enheterna.
Viss omläggning av bearbetningen har planerats, varigenom folkräkningsresultaten
komma att föreligga tidigare än hittills.

Planen upptar färre programpunkter än 1945 års och 1950 ais folkräkningar.
Programmet har sålunda i huvudsak inskränkts till de båda huvudgrenarna,
statistiken över ålder, kön och civilstånd samt statistiken över
yrke. En fördelning av utländska undersåtar och i utlandet födda personer
bär på grund av därom uttalat önskemål även upptagits på folkräkningspro -

8

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

grammet. Däremot ingår ej någon bearbetning av uppgifterna om hushåll,
enär denna bearbetning innefattats i av bostadsstyrelsen framlagt förslag
om en samtidigt med folkräkningen utförd bostadsräkning.

De statistikgrenar, beträffande vilka motionärerna föreslagit inskränkningar
i den av statistiska centralbyrån föreslagna bearbetningen, gälla
yrkesstatistiken samt statistiken över utländska undersåtar och utrikes födelseort.
I planen för folkräkningen har statistiska centralbyrån räknat med
en mindre omfattande bearbetning av yrkesuppgifterna än år 1950. Vad bearbetningen
efter näringsgren angår, varpå motionärerna närmast haft uppmärksamheten
riktad, har statistiska centralbyrån föreslagit en begränsning
till huvud- och undergrupper i fråga om vissa näringsgrenar. Vid de överläggningar
med representanter för ett antal myndigheter och organisationer,
som ägde rum i samband med utarbetandet ''av planen för en ny folkräkning,
framlades två olika alternativ beträffande omfattningen av bearbetningen
efter näringsgren, det ena upptagande endast huvud- och undergrupper
och det andra därjämte ett begränsat antal detalj grupper, huvudsakligen
inom industri och hantverk samt samfärdsel. Det sistnämnda alternativet
förordades av de närvarande representanterna, som företrädde bl. a.
arbetsmarknadens organ, och lades av denna anledning till grund för den
av statistiska centralbyrån framlagda planen för bearbetningen efter näringsgren.
Den i motionen föreslagna inskränkningen vid bearbetningen av yrkesstatistiken
överensstämmer med det förstnämnda alternativet, som är
mindre arbetskrävande och därför drager mindre kostnader. Bearbetningens
omfattning i de båda fallen framgår av bifogade förslag till näringsgrensschema.
1

Motionärerna ha vidare föreslagit slopande av statistiken över utländska
undersåtar och utrikes födda personer. De besparingar, som härigenom
kunna göras, äro ej av mera betydande storlek.

I motionerna har även ifrågasatts slopande av den intervjuundersökning
rörande det för yrkesräkningen använda uppgiftsmaterialets tillförlitlighet,
som statistiska centralbyrån föreslagit. Undersökningar av detta slag ha
framgångsrikt utförts i andra länder. Det finns anledning antaga, att en
intervjuundersökning kommer att bli av stort värde såväl för användningen
av folkräkningens resultat som för planeringen av framtida yrkesräkningar.
Eftersom resultaten av undersökningen beräknas föreligga redan budgetåret
1955/56, kunna vissa översiktsdata rörande befolkningens yrkesfördelning
redovisas relativt tidigt.

Statistiska centralbyrån anser, att en folkräkning innevarande år bör utföras
i enlighet med den plan, som ämbetsverket efter överläggningar med
representanter för arbetsmarknadens och näringslivets organ samt andra
statistikkonsumenter framlagt i sina anslagsäskanden för nästkommande
budgetår. Skulle riksdagen emellertid besluta att en folkräkning skall företagas
efter de av motionärerna uppdragna riktlinjerna, kan det av centralbyrån
begärda anslaget reduceras enligt efterföljande kalkyl.

De besparingar, som kunna vinnas genom ett slopande av den föreslagna
intervjuundersökningen, uppgå till 100 000 kronor, som helt falla på budgetåret
1955/56. Besparingar genom en mindre detaljerad bearbetning av yrkesstatistiken
och ett slopande av statistiken över utländska undersåtar och
i utlandet födda personer kunna beräknas till följande belopp:

1 Här ej medtaget.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

9

Personalkostnader ............................ • •

Ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbet ning

........................................

Övriga utgifter ................................

Summa kronor

Totalt

Därav under

budgetåret

1955/56

350 000

100 000

150 000

100 000

20 000

5 000

520 000 205 000

Vid dessa beräkningar har statistiska centralbyrån beaktat den i motionerna
uttalade önskvärdheten av att vissa beräknade kostnader under nästkommande
budgetår överflyttas till ett följande budgetår. .

Statistiska centralbyrån har redan i sin plan för folkräkningen framhållit,
att det är förenat med stora vanskligheter att i förväg göra en tillförlitlig
kalkyl över totalutgifterna för en folkräkning, som sträcker sig flera år
framåt i tiden, och att en kalkyl avseende de sammanlagda kostnaderna endast
kan bli likvärdig med en uppskattning, där en vid marginal måste göras
för rubbningar i kalkylen. Detta förbehåll gäller även nedanstående sammanställning
av kostnaderna för en folkräkning i enlighet med det förslag
till inskränkning av bearbetningen, som motionärerna framlagt.

Totalt

Personalkostnader ............

Ersättning till maskincentralen

betning....................

Publikationstryck ............

Övriga utgifter ..............

................ 1 600 000

för hålkortsbear .

..... 950 000

..... 75 000

........ 140 000

Summa kronor 2 765 000

Därav under

budgetåret

1955/56

196 000
75 000

28 000
299 000

Statistiska centralbyrån anser, att för folkräkningens ledare bor från den
1 juli 1955 inrättas ett förordnande som byråchef i lönegrad Ca 37 med vikariatslön.
Såsom ledarens närmaste medhjälpare erfordras en förste aktuarie
i lönegrad Ca 29 och en förste aktuarie i lönegrad Ca 27, båda med vikariatslön.
Följande antal tjänstemän i lägst lönegrad 17 äro vidare behovliga:
2 aktuarier eller amanuenser (lönegrad 19—25 enligt bestämmelserna
om reglerad befordringsgång) och en förste kansliskrivare (lönegrad 17).
Behovet av tjänsterna i lönegraderna 17—29 inträder successivt under förs ta

budgetåret. .. ., in,n

Därest beslut fattas om folkräkning innevarande år, aro liksom vid 1950
års folkräkning granskningsnämnder erforderliga enligt i huvudsak samma
bestämmelser som de i förordningen den 2 juni 1950 (nr 256) meddelade.
Efter författningsändringar år 1953 (1953:93 och 349) gälla numera enligt
38 § 1 mom. folkbokföringsförordningen och 3 § mantalsskrivningskungörelsen
sådana bestämmelser om mantalsuppgifter, att bestämmelserna, i
den mån de icke kunna ändras genom beslut av Kungl. Maj :t i administrativ
ordning, synas godtagbara även för folkräkningens genomforande, såvitt
på detta stadium kan bedömas. Med hänsyn till det uppkomna läget ifrågasätter
ämbetsverket, huruvida icke riksdagen, därest en folkräkning beslutas,
lämpligen kunde bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de för folkräkningens
genomförande erforderliga författningsbestämmelserna.

10

Statsutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Statskontoret har — under framhållande att folkräkningarna åren 1935
och 1945 föranletts av särskilda omständigheter samt med erinran att statsutskottet
vid 1950 års riksdag gav uttryck åt vissa betänkligheter mot det
då aktuella förslaget om anordnande av folkräkning sistnämnda år — i rådande
statsfinansiella läge icke funnit tillrådligt att motionerna vinner bifall.

Arbetsmarknadsstyrelsen har förklarat sig helt dela motionärernas uppfattning
att en återgång till folkräkningar med tio års intervaller skulle innebära
en allvarlig försämring för lokaliserings- och planeringsverksamheten
samt samhällsvetenskaplig forskning på detta område samt har sammaniattningsvis
uttalat att ett slopande av 1955 års folkräkning skulle medföra
betydande olägenheter och försvåra fullgörandet av många av de arbetsuppgifter
som åvilar styrelsen. Styrelsen har därför livligt tillstyrkt att folkräkning
anordnas under innevarande år.

Socialstyrelsen har — under framhållande att, för tillgodoseende av behovet
av familje- och hushållsstatistik, folkräkningens program bör utökas
på denna punkt — livligt tillstyrkt att folkräkning kommer till stånd år

1955.

Bostadsstyrelsen har funnit det angeläget att såväl en folkräkning som en
bostadsstatistisk undersökning -—- i sistnämnda hänseende har styrelsen i
skrivelse till Kungl. Maj :t den 9 september 1954 gjort framställning -—
kommer till stånd inom den närmaste tiden och samtidigt. Enligt styrelsens
mening vore det olyckligt om den föreslagna intervjuundersökningen
skulle slopas.

Landsorganisationen anser att motionärerna redovisat starka skäl för att
praxis sedan 1930 med folkräkningar vart femte år inte bry tes. Särskilt för
kommunernas detaljplanering av bostadspolitiken, yrkesutbildnings- och
skolpolitiken, utbyggandet av de sociala anordningarna in. m. är enligt
Landsorganisationens uppfattning folkräkningsuppgifter nödvändiga. Landsorganisationen
finner en begränsad folkräkning, som ger upplysning om de
väsentligaste befolkningsstatistiska data, vara att föredra framför en folkräkning,
vars resultat sent framkommer och för vilken kostnaderna kan anses
bli höga i förhallande till resultatens aktualitetsvärde.

Tjänstemännens centralorganisation finner de skäl som motionärerna anfört
starkt tala för ett bifall till deras hemställan. De snabba förändringarna
av yrkesförhållandena i samhället gör det enligt organisationens mening
nödvändigt att kontinuerligt följa utvecklingen, om den samhällsvetenskapliga
forskningen skall kunna ha tillgång till aktuella uppgifter om dessa
förhållanden.

Svenska arbetsgivareföreningen åberopar såsom eget utlåtande ett utav
Industriens utredningsinstitut på arbetsgivareföreningens uppdrag avgivet
yttrande. Däri understryker institutet starkt industriens behov av uppgifter
av den art som framkommer vid folkräkningarna. Ett intervall mellan folkläkningarna
pa tio år anses vara en alltför lång tid för att man rimligen
skall tillgodose nämnda behov. Ur industriens synpunkt är det, framhåller

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

11

institutet, givetvis just uppgifterna angående yrke och yrkesverksamhet i
kombination med andra uppgifter som i samband med folkräkningarna är
av primärt intresse. Med stöd av det sagda föreslår institutet att en folkräkning
anordnas år 1955 i anslutning till den av centralbyrån upprättade planen;
samtidigt ställer sig institutet något tveksamt till den i motionerna
framförda tanken på en inskränkning av yrkesredovisningen.

Svenska stadsförbundet uttalar, att det skulle te sig egendomligt om staten
vid en tidpunkt då intresset för befolkningsstatistik i medvetande om
dess värde blivit allmänt känt bland kommunalmännen avstode från att
följa det uppgjorda tidsschemat för folkräkningarnas hallande, och tillstyrker
därför bifall till motionsförslaget.

Svenska landstingsförbundet finner något oavvisligt behov av en folkräkning
innevarande år knappast föreligga ur landstingens synpunkt.

Svenska landskommunernas förbund slutligen finner det ur landskommunala
synpunkter önskvärt att den föreslagna folkräkningen anordnas i huvudsaklig
anslutning till centralbyråns plan men med de kostnadsbesparande
inskränkningar i omfattningen, som kan vara möjliga utan att det väsentliga
syftet förfelas.

Utskottet. Allmänna folkräkningar har i vårt land, med början år 1860,
verkställts vart tionde år; därjämte har folkräkningar varit anordnade åren
1935 och 1945. I flertalet av de länder, där folkräkningar förekommer, har
de plägat verkställas sådana år, vilkas tal kan jämnt delas med tio. Exempelvis
år 1950 ägde folkräkningar rum i inte mindre än inemot 40 länder.
När riksdagen år 1950 anslog medel för anordnande av en folkräkning
samma år skedde detta också bl. a. mot bakgrunden av önskemålet att vårt
land icke saknades i ett sådant internationellt sammanhang. Samtidigt uttalade
emellertid riksdagen, att riksdagen med sitt berörda ställningstagande
icke tagit ståndpunkt till frågan, huruvida allmän folkräkning borde
anordnas år 1955. Det borde bli beroende på närmare erfarenheter, om och
i vilken omfattning en folkräkning borde komma till stand sistnämnda år
eller om nästföljande folkräkning utan mera avsevärd olägenhet kunde anstå
till 1960.

När nu frågan om anordnande under innevarande år av en folkrakning i
Sverige motionsvägen dragits under riksdagens prövning, har utskottet, efter
övervägande av olika på fragan inverkande faktorer, kommit till den
uppfattningen, att — oaktat i 10 § kungörelsen 1949: 702 med vissa bestämmelser
angående befolkningsstatistiken intagen föreskrift om att allmän
folkräkning skall verkställas år 1950 och därefter vart femte år — en folkräkning
icke för närvarande bör komma till stånd. Frånsett att, såvitt nu är
bekant, folkräkningar annorstädes än i vårt land år 1955 icke kommer att
anordnas i flera länder än Danmark och Norge, anmäler sig till en början
kostnadssynpunkten. Statistiska centralbyråns egna beräkningar slutar på
en sammanlagd kostnad av 3 385 000 kronor, varav på nästkommande budgetår
skulle falla drygt 600 000 kronor. Även vid iakttagande av de in -

12

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

skränkningar i det av centralbyrån uppgjorda folkräkningsprogrammet, som
i besparingssyfte förordas i motionerna I: 239 och II: 373, kvarstår en totalkostnad
för den tillämnade folkräkningen av bortåt 3 miljoner kronor, därav
för nästkommande budgetår omkring 300 000 kronor. Likväl skulle enligt
vad som utläses ur de över motionerna avgivna remissyttrandena, det
statistiska slutresultatet inte komma att motsvara de krav på materialets
fullständighet, som uppställts från myndigheters, kommuners och övriga
berörda organs sida. över huvud taget torde resurser inte föreligga att omedelbart
tillgodose samtliga de önskemål i fråga om förbättrad statistik i
skilda hänseenden, berörande såväl ekonomisk som annan statistik, som
myndigheterna in. fl. framfört och som omspänner så skilda grenar som
exempelvis universitetsstatistik och prognosinstitut, arbetslöshetsstatistik,
sysselsättningsstatistik, lönestatistik, företagsregister, lagerstatistik, kriminalstatistik,
utrikeshandelns statistik, nationalproduktberäkningar och samordning
av transportstatistik. Under alla förhållanden lärer således en avvägning
mellan de olika önskemålen bli ofrånkomlig. Ihågkommas bör vidare
det samband som folkräkningsfrågan har med spörsmålet om en bostadsstatistisk
undersökning och som närmare berörts av bostadsstyrelsen
i dess yttrande över motionerna I: 239 och II: 373. Eftersom något utrymme
för anordnande av en bostadsräkning under innevarande år inte lärer
förefinnas, utgör detta enligt utskottets mening ytterligare ett skäl till att
inte anordna någon folkräkning år 1955.

Utskottet vill slutligen inte underlåta att framhålla att man — med tanke
på den snabbhet, som kännetecknar den tekniska utvecklingen i fråga om
maskiner för hålkortsbearbetning m. in. — torde ha fullgod anledning räkna
med att materialet från en folkräkning anordnad vid en senare tidpunkt
än 1955 kan bli tillgängligt förhållandevis tidigare än vad som är möjligt
med anlitande av f. n. till buds stående resurser. Tidsintervallet mellan slutresultaten
från 1950 års ännu ej helt avslutade folkräkning och en folkräkning
anordnad exempelvis år 1960 kan därför på goda grunder bedömas bli
betydligt mindre än tio år, vilket självfallet måste vara ägnat att minska
olägenheterna för de planerande organen av ett uppskov med den innevarande
år ifrågasatta folkräkningen. Det synes utskottet i dagens läge innebära
en välbetänkt åtgärd, om de medel som skulle erfordras för anordnande av
en folkräkning år 1955 i stället investerades i en maskinutrustning, som gör
det möjligt att avsevärt snabbare än för närvarande färdigställa resultaten
av en vid en senare tidpunkt anordnad folkräkning.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker bifall till det i motionerna
I. 239 och II: 373 samt 1:240 och II: 374 framförda förslaget om anordnande
av en folkräkning år 1955. Till motionernas hemställan om anvisande av
medel för folkräkningen såvitt berör statistiska centralbyråns anslag till
avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet och till omkostnader
återkommer utskottet under punkterna 12 och 14.

Här hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

13

att motionerna I: 239 och II: 373 samt I: 240 och II: 374,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, icke må av riksdagen
bifallas.

12:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 13—22) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statistiska centralbyrån gällande
personalförteckningen uppföra en tjänst som byråchef i Ce 37, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56, dels
ock till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 259 300 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 142 900 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom teknisk omräkning av avlöningsstatens
anslagsposter ävensom vissa automatiska kostnadsändringar,
att ett belopp av 8 000 kronor anvisas såsom tillfällig förstärkning för färdigställande
av tilläggsförteckningen över ämbetsverkets arkiv för 1940-talet;

att medel anvisas för förstärkning av arbetskraften vid centrala automobilregistret
med 3 1/2 kontorsbiträden i Cg 8, i samband varmed ett belopp
av 5 000 kronor till tillfällig arbetskraft indrages;

att den för utarbetande av personalstatistik avsedda arbetskraften förstärkes
med en tjänst som förste aktuarie i Cg 27 samt 1/2 amanuenstjänst i
och för statistikarbete rörande personal inom det statliga och statsunderstödda
verksamhetsområdet samt att för samma ändamål medel anvisas för
biträdeshjälp 24 biträdesmånader;

att centralbyrån tillföres en halv amanuens och 1 1/2 kontorsbiträde för
arbetet med vinststatistiken''samt ett halvtidsanställt kontorsbiträde för lämnande
av vissa uppgifter till de allmänna centralsjukkassorna;

att chefen för statistiska centralbyråns maskincentral — f. n. placerad
såsom byråchef med vikariatslön -— erhåller extra ordinarie anställning såsom
byråchef i Ce 37, varvid förutsättes, att avlöningskostnaden liksom hittills
helt bestrides från anslaget till ämbetsverkets maskincentral;

att i enlighet med vad chefen för civildepartementet härutinnan anfört
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor en kontoristtjänst
i Ce 13 vid jordbruksstatistiska avdelningen uppflyttas till kansliskrivartjänst
i Ce 15;

att för tillfällig arbetskraft vid arbetet med den historisk-statistiska delen
av Statistisk årsbok jämväl för nästa budgetår anvisas 4 000 kronor;

samt att för småprotokollrenovationer in. in. beräknas ett med 2 000 kronor
förhöjt belopp.

Beträffande statistiska centralbyråns hemställan om bemyndigande att
för täckande av kostnaderna för de administrativa och kamerala göromål,
som för maskincentralens räkning fullgöres av centralbyråns kansli, an -

14

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

vända av maskincentralen till centralbyrån erlagda ersättningsbelopp erinrar
departementschefen om att han vid anmälan av motsvarande hemställan
föregående år förordade, att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att, efter
framställning från centralbyrån, årligen pröva i vilken utsträckning det
ifrågasatta bemyndigandet borde lämnas. Detta förslag mötte ingen erinran
från Kungl. Maj :ts eller riksdagens sida. Anledning torde — framhåller departementschefen
— saknas att nu frångå ett dylikt förfarande; att detta
utvidgas att avse även de motsvarande ersättningsbelopp, som av statistiska
centralbyråns utredningsinstitut erlägges till centralbyrån, tillstyrker departementschefen.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om sin under förevarande
anstagspunkt i föregående statsverksproposition gjorda anmälan, att
Kungl. Maj :t — i syfte att tillfälligt förstärka den juridiskt-administrativa
personalen inom centralbyrån — beslutat att en tjänst såsom förste byråsekreterare
i Ca 27 finge dubbleras, samt föreskrivit, att kostnaderna härför,
utom rörligt tillägg och däremot svarande lönetillägg, skulle bestridas
från anslagsposten till ordinarie tjänstemän. Därest en sådan förstärkning
skulle vara erforderlig även under nästa budgetår, förutsättes kostnaderna
härför böra bestridas på enahanda sätt.

På av statistiska centralbyrån anförda skäl förordar departementschefen
en överföring av medel från ordinarieposten till icke-ordinarieposten. Med
hänsyn till att departementschefen icke kunnat tillstyrka att någon folkräkning
anordnas år 1955, varav följer att antalet förordnanden vid särskilda
undersökningar skulle minskas, har det av centralbyrån föreslagna
beloppet 250 000 kronor ansetts böra begränsas till 150 000 kronor. Vidare
föranleder den av 1954 års riksdag godkända grundlöneregleringen en omräkning
av avlöningsstatens anslagsposter.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 338 600 (+ 182 800) kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 600 200 (+ 363 800) kronor;
rörligt tillägg 320 500 (— 430 200) kronor.

Anslaget föreslås sålunda skola beräknas till 2 259 300 (+ 116 400) kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under punkten
11 omnämnda motionerna I: 239 och 11: 373 samt 1: 240 och 11: 374, såvitt
de berör ifrågavarande anslag.

Utskottet. Med erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda
förslag om uppflyttning av en kontoristtjänst i Ce 13 vid centralbyråns
jordbruksstatistiska avdelning till kansliskrivartjänst i Ce 15 och då
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet, under hänvisning jämväl till vad utskottet under
punkt 11 anfört och hemställt,

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

15

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 239 och II: 373 samt
I: 240 och II: 374, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statistiska centralbyrån
gällande personalförteckningen uppföra en tjänst
som byråchef i Ce 37;

b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 1 338 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 600 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 320 500

Summa kronor 2 259 300

c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 2 259 300 kronor.

13:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning.
Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 22 och 23) föreslagit riksdagen att
till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 55 600 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 216 800 kronor.

Departementschefen, som inhämtat att arbetet med 1950 års folkräkning
undergått en viss försening, främst på grund av nödvändiga kompletteringar
av inkommande material för inkomst- och förmögenhetsundersökningarna,
har med hänsyn härtill förklarat sig icke ha någon erinran mot att av
centralbyrån äskat anslagsbelopp, 55 600 kronor, anvisas för nästa budgetår.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal vid 1950 års folkräkning för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 55 600 kronor.

14:o) Statistiska centralbyrån: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt
13, s. 24—27) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 782 500 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 839 400 kronor.
Statistiska centralbyrån har hemställt, att anslaget höjes med 270 400
kronor enligt följande:

16

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

ökning

Minskn.

1. Sjukvård m. m.............................

5 000

2. Reseersättningar.........................

1 000

3. Bränsle, lyse och vatten.......................

1 000

4. Övriga expenser.............................

30 500

5. Publikationstryck..........................

35 000

6. Övriga utgifter: Ersättning till maskincentralen för hål-

kortsbearbetning............................

230 900

7. Övriga utgifter: Ersättning till utredningsinstitutet ...

100 000

337 900

65 500

8. Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för publikationer..................

2 000

335 900

65 500

Härvid har centralbyrån utgått från att centralbyråns förslag om anordnande
av en folkräkning år 1955 genomföres. De vid ett genomförande av
förslaget erforderliga höjningarna under resp. anslagsposter har av centralbyrån
angivits till 5 000 kronor beträffande posten till Sjukvård m. m. (höjningen
har motiverats jämväl med hänvisning till anslagsbelastningen),
6 000 kronor beträffande posten till Bränsle, lyse och vatten, 27 000 kronor
i fråga om posten till Övriga expenser, 175000 kronor i fråga om posten till
Ersättning till maskincentralen samt 100 000 kronor beträffande posten till
Ersättning till centralbyråns utredningsinstitut.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Som en följd av att jag icke kan tillstyrka att en folkräkning verkställes
ar 1955 kan under förevarande anslag ske betydande besparingar i jämförelse
med statistiska centralbyråns förslag. Sålunda kan av denna anledning
posten till ersättning till centralbyråns utredningsinstitut helt bortfalla,
medan höjningen av posten till ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning.
—• med godtagande av centralbyråns beräkning av medelsbehovet
i övrigt under posten — efter viss avrundning kan begränsas till
55 600 kronor. Sistnämnda utgiftspost bör sålunda totalt beräknas till 307 000
kronor. Delposten till bränsle, lyse och vatten kan minskas med 5 000 kronor
till 33 000 kronor.

Under delposten till övriga expenser beräknar jag för verksamheten i
allmänhet 190 000 kronor, varav 7 000 kronor för möbel- och maskinanskaffningar
av engångsnatur. Sedan de medel som avsetts för 1955 års folkräkning
bortfallit, föranleder centralbyråns beräkning av medelsbehovet i övrigt
under delposten ingen erinran från min sida, varför denna totalt skulle
omsluta 208 500 kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. m. torde med hänsyn till den minskade
belastning, som kan väntas efter sjukförsäkringsreformens genomförande,
kunna uppföras med oförändrat belopp, 40 000 kronor. Ej heller torde någon
höjning ske av den med 6 000 kronor upptagna anslagsposten till reseersättningar;
jag kan nämligen icke tillstyrka att resor för deltagande i sammanträden
med de nordiska statistiska utskotten jämställes med tjänsteresor
inom riket.

Beträffande anslagsposten till publikationstryck har jag endast den er -

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

17

inran, att tryckning av berättelsen över specialutredningen av jordbrukets
tillgångar och skulder -—- vilken utredning bekostas av prisregleringsmedel
från anslag under nionde huvudtiteln —- icke torde böra belasta förevarande
anslag. Utgiftsposten bör sålunda beräknas till 213 000 kronor. — Den
uppräkning till 25 000 kronor, som centralbyrån föreslagit beträffande posten
försäljningsmedel för publikationer, vill jag tillstyrka.

Omkostnadsanslaget torde sålunda böra uppföras med 782 500 (—56 900)
kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under punkten
11 omnämnda motionerna 1:239 och 11: 373 samt 1:240 och 11:374,
såvitt de berör ifrågavarande anslag.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
får — under hänvisning jämväl till vad utskottet anfört och hemställt
vid behandlingen av punkten 11 — hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:239 och 11:373 samt
1:240 och II: 374, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Statistiska centralbyrån: Omkostnader för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 782 500 kronor.

15 :o) Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 27), vilket innebär en anslagsökning med 2 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets
underhåll för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.

lö:o) Statistiska centralbyrån: Kostnader för vissa provundersökningar

för omläggning av metoden för skördeuppskattningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 15, s. 27—29) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån:
Kostnader för vissa provundersökningar för omläggning av metoden för skördeuppskattningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
120 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 41 700 kronor.

Statistiska centralbyrån har hemställt, att anslaget uppföres med 120 000
kronor.

Departementschefen bär för egen del anfört följande.

De undersökningar enligt provytemetoden för skördeuppskattningar, som
under de senaste åren bedrivits inom först Östergötlands och därefter Södermanlands
län, har lämnat sådana resultat, att en undersökning berörande
eu större del av riket nu bör göras. Jag vill tillstyrka, alt eu dylik under
år 1955 verkställes inom Götaland och Svealand med undantag för norra
Värmland och Kopparbergs län i huvudsaklig överensstämmelse med de av
2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G saml. Nr 7

18

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

statistiska centralbyrån nu angivna riktlinjerna. De för denna undersökning
beräknade kostnaderna ävensom övriga beräkningar av medelsbehovet
under anslaget finner jag mig kunna godtaga.

Uiskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att .riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Kostnader
för vissa provundersökningar för omläggning av metoden för
skördeuppskattningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 120 000 kronor.

17:o) Statistiska centralbyrån: Statistiska centralbyråns utredningsinstitut.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 16, s. 29), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Statistiska
centralbyråns utredningsinstitut för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 100 kronor.

18:o) Statistiska centralbyrån: Maskincentralen. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 17, s. 30), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Maskincentralen
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100
kronor.

19:o) Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 30), vilket innebär eu anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättningar till
kyrkobokföringsinspektörer för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

20:o) Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 31),
vilket innebär en anslagsminskning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs
stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 51 000 kronor.

21 :o) Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för
folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 32),
vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till
Malmö stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 26 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

19

22:o) Folkbokföringen: Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 32 och 33), vilket innebär
en huvudsakligen av bortfallandet av vissa arbetsuppgifter föranledd anslagsminskning
med 81 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Viss tillfällig personal
vid länsstgrelserna in. in. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 1 283 000 kronor.

23:o) Riksräkenskapsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 22, s. 33 och 34), vilket innebär en av automatiska förändringar
föranledd anslagsökning med 44 000 kronor samt, i fråga om tjänsteförändring,
att två kontorsbiträden i Ce 8 överföres till ordinarie anställning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i riksräkenskapsverkets
personalförteckning uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

H Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 1 353 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 687 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 323 000

Summa kronor 2 363 000

c) till Riksräkenskapsverket: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 363 000 kronor.

24:o) Riksräkenskapsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 23, s. 34 och 35), vilket innebäy en anslagsminskning med
15 000 kronor, hemställer utskottet

att riksdagen må till Riksräkenskapsverket: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 352 000
kronor.

25 :o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 24, s. 35 och 36), vilket innebär en av automatiska förändringar
föranledd anslagsökning med 1 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

20 Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 121 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 153 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 37 800

Summa kronor 315 500

b) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 315 500 kronor.

26:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25, s. 36 och 37), vilket innebär en anslagsminskning med
9 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 44 700
kronor.

27:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. Kungl. Maj:t hållpunkt
26, s. 37 och 38) föreslagit riksdagen att till Konjunkturinstitutet:
Särskilda undersökningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 5 000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen motiveras med angelägenheten
av att tillfälle beredes konjunkturinstitutet att under nästkommande
budgetår verkställa vissa specialundersökningar på den ekonomiska
statistikens område, i första hand företagsenkäter.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

28:o) Konjunkturinstitutet: Kostnader för Konjunkturjournalen. Kungl.
Maj :t har (punkt 27, s. 38 och 39) föreslagit riksdagen att till Konjunkturinstitutet:
Kostnader för Konjunkturjournalen för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Konjunkturinstitutet har hemställt om anvisande av medel för bestridande
av nettoutgifterna för utgivande fortsättningsvis enbart genom institutet av
tidskriften Konjunktur journalen, vilken sedan 1951 utgives genom Ekonomisk
information och institutet gemensamt.

Departementschefen, som ansett sig böra biträda konjunkturinstitutets

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

21

hemställan, understryker att alla möjligheter att begränsa kostnaderna för
tidskriftens utgivande bör tillvaratagas och tillägger, att han har för avsikt
att låta verkställa närmare utredning härom genom statskontorets tryckeriexpedition.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Kostnader för
Konjunktur journalen för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.

29:o) Statens sakrevision: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 28, s. 39 och 40), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens sakrevision uppföra ytterligare två tjänster som
kontorsbiträde i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sakrevision,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 28 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 391 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 71 800

Summa kronor 525 000

c) till Statens sakrevision: Avlöningar för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

30:o) Statens sakrevision: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ls förslag
(punkt 29, s. 40 och 41), vilket innebär en anslagsökning med 4 000 tyonor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sakrevision: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 54 000 kronor.

31 :o) Statens organisationsnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 30, s. 41 och 42) — vilket innebär en av automatiska förändringar
föranledd anslagsökning med 11 300 kronor och, i fråga om tjänsteförändringar,
att två tjänster som förste byråsekreterare (förste byråingenjör)
eller byråsekreterarc (byråingenjör) i högst Ce 27 och en tjänst som byråsekreterare
(byråingenjör) i högst Ce 25 inrätlas i utbyte mot tre arvodesbefattningar
i motsvarande löneställning — hemställer utskottet,

22

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungi. Maj:t att i den för statens organisationsnämnd
gällande personalförteckningen uppföra ytterligare
två tjänster som förste byråsekreterare (förste byråingenjör)
eller byråsekreterare (byråingenjör) i högst Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens organisationsnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 69 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, förslagsvis...................... 29 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 1 003 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 81 700

Summa kronor 1 183 400

c) till Statens organisutionsnämnd: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 183 400 kronor.

32 :o) Statens organisationsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 31, s. 43), vilket innebär en anslagsminskning med
2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 233 500 kronor.

33:o) Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet. Kungl. Maj:t har
(punkt 32, s. 44 och 45) föreslagit riksdagen att till Statens organisationsnämnd:
Försöksverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.

Statens organisationsnämnd har hemställt, att ett särskilt reservationsanslag
av 100 000 kronor uppföres under sjunde huvudtiteln att användas för
bestridande av kostnader för försöksverksamhet i samband med nämndens
organisationsundersökningar inom den civila och militära statsförvaltningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Som statens organisationsnämnd framhållit är det ofta lämpligt eller nödvändigt
att försöksvis praktiskt pröva de organisationsförslag, som utarbetas
inom nämnden, innan slutligt ställningstagande till deras ändamålsenlighet
göres. De kostnader, som hittills följt med dylik försöksverksamhet, har i
vissa fall bestritts från de av förslagen berörda myndigheternas anslag, medan
i andra fall särskilda anslag anvisats. Såsom exempel på det sistnämnda
förfarandet må nämnas, att 1946 års riksdag på tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisade ett reservationsanslag av 100 000 kro -

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

23

nor till blankett- och kasernutredningskostnader in. in. för fortsatta organisationsundersökningar
(1946: prop. 163, bilaga 3, s. 17; SU 103; rskr 221)
samt att 1954 års riksdag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/
1954 anvisade ett reservationsanslag av 43 000 kronor till kostnader för viss
försöksverksamhet vid hovrätter och domsagor (1954: prop. 150, bilaga 1,
s. 5; SU 94; rskr 243). För sistnämnda ändamål har, med hänsyn till att
försöksverksamheten kommer att fortsätta även under budgetåret 1955/56,
chefen för justitiedepartementet tidigare denna dag äskat ytterligare medel.

Då organisationsnämndens undersökningar vid flera myndigheter under
de närmaste åren kan väntas leda fram till förslag om ändrade arbetsmetoder,
vilka kan behöva prövas genom viss försöksverksamhet, torde det vara
lämpligt att ett särskilt anslag anvisas, lämpligen såsom reservationsanslag
under sjunde huvudtiteln, att i de fall, då andra medel icke står till förfogande,
efter beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall användas för bestridande
av kostnaderna för nämndens försöksverksamhet inom såväl den
civila som den militära statsförvaltningen.

Det anslag för ändamålet, som skulle erfordras för budgetåret 1955/56,
har av organisationsnämnden angivits till 100 000 kronor. Mot denna beräkning
i och för sig har jag ingen erinran. Emellertid kvarstår å det förut
nämnda anslaget till blankett- och kasernutredningskostnader in. in. för
fortsatta organisationsundersökningar -— vilket enligt riksdagens medgivande
(1954: prop. 77; SU 49; rskr 140) får disponeras jämväl under innevarande
budgetår — en reservation, som vid detta budgetårs ingång uppgick
till i runt tal 33 700 kronor. Med hänsyn till att kostnaderna för organisationsnämndens
försöksverksamhet även inom militärförvaltningen i fortsättningen
avses skola belasta det nu berörda nya anslaget, torde vid innevarande
budgetårs slut kvarstående reservation å det äldre anslaget, vilken
kan beräknas till ca 30 000 kronor, böra överföras till förstnämnda anslag.
Under sådana förhållanden synes detta för budgetåret 1955/56 kunna upptagas
med ett belopp av 70 000 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer

att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.

34 :o) Valutakontoret: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 33, s. 45), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Valutakontoret: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 175 000 kronor.

35 :o) Valutakontoret: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 34, s. 46), vilket innebär en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Valutakontoret: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

24

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Skatte- och kontrollväsen

36:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.
Kungl. Mai :t har (punkt 35, s. 47—49) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att i generaltullstyrelsens personalförteckning vidtaga av
departementschefen förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Tullverket: Avlöningar
till befattningshavare hos generaltullstyrelsen för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 2 470 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 434 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska utgiftsförändringar,

att en ny tjänst som förste byråinspektör i Ca 29 inrättas vid generaltullstyrelsens
tullbehandlingsbyrå;

att, i enlighet med vad chefen för civildepartementet härutinnan anfört vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, en tjänst som förste
revisor vid styrelsens kameralbyrå uppflyttas från Ca 27 till Ca 29;

samt att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 överföres till ordinarie stat, i anledning
varav en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 avföres från personalförteckningen.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 450 700 (+ 381 700) kronor;

arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, oförändrat 1 500 kronor;

avlöningar till tillfälliga biträden m. m. vid statistiska avdelningen 21 200

(-)- 5 200) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 667 600 (+ 157 900) kronor;
rörligt tillägg 329 000 (— 508 800) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola beräknas till 2 470 000 (+ 36 000) kronor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit det under för
flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslaget om lönegradsuppflyttning
av en förste revisorstjänst hos generaltullstyrelsen och då utskottet
i övrigt inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i generaltullstyrelsens
personalförteckning dels uppföra ytterligare följande tjänster,
nämligen en tjänst som förste byråinspektör i Ca 29, en
tjänst som förste revisor i Ca 29 och en tjänst som kanslibiträde
i Ca It, dels avföra en tjänst som förste revisor i
Ca 27 och en tjänst som kontorsbiträde i Ca 8;

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

25

b) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/
56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t..............

3. Avlöningar till tillfälliga biträden m. m. vid statistiska
avdelningen, förslagsvis.................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.....

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .....................

Summa kronor

1 450 700

1 500

21 200
667 600
329 000

2 470 000

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstgrelsen för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 2 470 000 kronor.

37:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl.
Maj :t har (punkt 36, s. 49—56) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i den för tullstaten gällande personalförteckningen
som i statsrådsprotokollet angivits, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Tullverket: Avlöningar till
befattningshavare å tullstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 48 748 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 48 874 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär — förutom en av grundlöneregleringen föranledd
omräkning av anslagsposterna — att ett antal nya tjänster inrättas
med tillämpning av nu gällande lönegrader, att vissa tjänster uppflyttas i
högre lönegrad i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört \id
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, att vissa tjänster inom
biträdeskarriären inrättas i syfte att frigöra förste tullkontorister från kassagöromål,
att ett antal extra ordinarie tjänster ordinariesättes samt att anslaget
uppräknas med 270 000 kronor i anledning av ökad ersättning föi
tjänstgöring på obekväm arbetstid.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 34 878 000 (+ 8 807 000) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 7 362 000 (+ 1 199 000) kronor;

rörligt tillägg 6 508 000 (— 10 132 000) kronor.

Anslaget föreslås sålunda skola upptagas med 48 748 000 (— 126 000) kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén

26

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

(I: 47) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad in. fl. (II: 51),
i vilka hemställts att riksdagen måtte i anledning av förevarande punkt i
sjunde huvudtiteln besluta sådan ändring av tullförvaltarnas lönegradsplacering
som i motionerna anförts. Yrkandet innebär att tjänsterna i Ca 23
skulle uppflyttas till Ca 25 och att 10 tjänster skulle flyttas från Ca 25 till
Ca 27.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande får utskottet hänvisa till
motionen II: 51.

Över ifrågavarande motioner har, efter därom gjord framställning, yttranden
avgivits av generaltullstyrelsen och av statens lönenämnd.

Generaltullstijrelsen har redogjort för vissa genom den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen
vidtagna ändringar av tullförvaltartjänsternas fördelning
på olika lönegrader samt för befordringsförhållandena inom den högre
karriären vid lokaltullförvaltningen. Beträffande uppflyttning av tullförvaltartjänsterna
i Ca 23 till Ca 25 har styrelsen funnit vissa skäl tala härför
men ansett en avvikelse från den nu gällande klassindelningen med hänsyn
till konsekvenserna inom andra områden inte böra ifrågakomma med
mindre den är motiverad av vägande praktiskt administrativa hänsyn; sådana
har ansetts inte f. n. föreligga. I fråga om uppflyttning av vissa tullför\altartjänster
från Ca 25 till Ca 27 har styrelsen anfört att även om vissa
skäl föreligger för en uppflyttning har sådana påtagliga förändringar i organisatoriskt
hänseende inte ägt rum att styrelsen vid uppgörandet av statförslaget
för nästa budgetår ansett sig böra föreslå någon ändrad klassificering.

Generaltullstyrelsen har avslutningsvis anfört, att styrelsen i den allmänna
motiveringen till statförslaget framhållit, att styrelsen vid uppgörandet
av detta ansett sig böra inskränka sig till att föreslå uppflvttning av
tjänster endast i sådana fall, då enligt styrelsens mening otvetydiga grunder
förelåg för en ändrad klassificering. Sådana grunder ansåg styrelsen då icke
föreligga beträffande här omhandlade tjänster, och styrelsen har vid den
ytterligare prövning av frågan, som företagits i anledning av förevarande
remiss, icke funnit tillräckliga skäl att frångå sin tidigare intagna ståndpunkt.

Statens lönenämnd har erinrat, att nuvarande lönegradsplacering för lullförvaltartjänslerna
grundar sig på den överenskommelse som den 6 mars
1952 träffats mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och vederbörande
personalorganisationer. Enligt lönenämndens mening bör i princip omprövning
av sålunda fastställd lönegradsplacering icke ske i vidare mån än
som befinnes påkallat av förändringar i de med viss tjänst eller viss grupp
av tjänster förenade göromålen. Då i motionerna icke gjorts gällande att här
ifrågavarande tullförvaltargöromål förändrats, sedan tjänsteförteckningsrevisionen
genomfördes, och de förhållanden vilka åberopats som motiv för
uppflyttningen i och för sig icke synas vara av natur att böra föranleda ändring
i fråga om tjänsternas lönegradsplacering, finner lönenämnden motionerna
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet. I de likalydande motionerna 1:47 och 11:51 yrkas att riksdagen
i anledning av förevarande punkt i sjunde huvudtiteln måtte besluta
sådan ändring av tullförvaltarnas lönegradsplacering, att de 6 tullförvaltartjänsterna
i Ca 23 uppflyttas till Ca 25 och att 10 av tjänsterna i Ca 25 uppflyttas
till Ca 27. Av generaltullstyrelsens över motionerna avgivna remiss -

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

27

yttrande framgår att ifrågavarande yrkande sammanfaller med ett av vederbörande
personalorganisation hos styrelsen framställt krav, vilket styrelsen
emellertid icke upptagit i sina till Kungl. Maj :t framförda anslagsäskanden
för nästa budgetår. Av de yttranden över motionerna, som avgivits av
generaltullstyrelsen och av statens lönenämnd, framgår vidare att en uppflyttning
av tullförvaltartjänsterna i Ca 23 till Ca 25 — vilket skulle innebära
att förstnämnda lönegrad avskaffades för nämnda tjänster — svårligen
kan ske utan en rubbning av de vid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen
tillämpade grunderna för lönegradsplaceringen av tjänster inom den
s. k. studentkarriären, en fråga som förutom tullverket berör bl. a. kommunikationsverken.
Även med beaktande av i motionerna anförda synpunkter
anser sig utskottet därför med hänsyn till konsekvenserna inte böra tillstyrka
förslaget att 6 tullförvaltartjänster uppflyttas från Ca 23 till Ca 25.
För en uppflyttning av 10 dylika tjänster från Ca 25 till Ca 27 har enligt
utskottets mening inte f. n. förebragts tillräckliga skäl. Utskottet får med
hänsyn till det anförda avstyrka de nämnda motionerna.

Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts under för
flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslag om uppflyttning i
lönegrad av vissa tjänster vid tullstaten och då Kungl. Maj:ts förslag under
förevarande punkt i sjunde huvudtiteln ej givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt avslag å motionerna I: 47 och II: 51,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i
den för tullstaten gällande personalförteckningen som i statsrådsprotokollet
angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 34 878 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis .................................. 7 362 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 6 508 000

Summa kronor 48 748 000

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
48 748 000 kronor.

38:o) Tullverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 37, s. 56—63) föreslagit
riksdagen alt dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat
för tullstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

28

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

1955/56, dels ock till Tullverket: Omkostnader för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 6 540 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 6 110 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär,

att anslagsposten till reseersättningar uppräknas med 130 000 kronor;

att anslagsposten till bränsle, lyse och vatten nedräknas med 65 000 kronor; att

anslagsposten till övriga expenser uppräknas med 140 000 kronor;

att anslagsposten till publikationstryck uppräknas med 16 000 kronor;

samt att delposten till utbildning i tullljänsten, f. n. 442 000 kronor, uppräknas
med 209 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande omkostnadsstat för tullstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Omkostnadsstat

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ................... 320 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ................... 1 330 000

3. Expenser, förslagsvis ......................... 2 365 000

4. Publikationstryck, förslagsvis .................. 126 000

5. Hemliga utgifter ............................. 3 000

6. Övriga utgifter, förslagsvis .................... 2 396 000

Summa kronor 6 540 000

b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 6 540 000 kronor.

39:o) Tullverket: Anskaffning av viss materiel. I enlighet med Kungl. Maj :ls
förslag (punkt 38, s. 63 och 64), vilket innebär en anslagsminskning med
25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tullverket: Anskaffning av viss materiel
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
300 000 kronor.

40:o) Kontrollstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s. 64—
69) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa av
departementschefen förordade ändringar i den för kontrollstyrelsen gällande
personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kontrollstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56, dels ock till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 484 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

29

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 299 700 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska utgiftsändringar,

att, i enlighet med vad chefen för civildepartementet härutinnan anfört
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, en kontorsbiträdestjänst
vid skattebyråns avdelning för försäljningsskatt uppflyttas till
kanslibiträdestjänst i Ce 11;

att tre kontorsbiträdestjänster i Ce 8 överföres till ordinarie stat;

att vissa efter den nya rusdryckslagstiftningens ikraftträdande icke längre
erforderliga befattningar indrages;

att jämväl en vakant förste byråinspektörstjänst i Cg 27 indrages;

att arvodesposten å 5 000 kronor till ledamöterna av clskattenämnden
bortfaller;

att för avdelningen för brännoljeskatt avses en förste byråinspektör i
Ce 27, en byråinspektör i Cg 25, en amanuens i reglerad befordringsgång, ett
kanslibiträde i Ce 11, tre kontorsbiträden i reglerad befordringsgång och en
expeditionsvakt i Ce 10;

att styrelsens avdelning för kameral- och personalärenden tillföres en ny
kontor sbiträdestj änst;

samt att under förevarande anslag inräknas ett belopp av 135 000 kronor,
avsett för en blivande avdelning för utskänkningsskatt.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 623 700 (+ 153 500) kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 681 800 (+ 286 300) kronor;
rörligt tillägg 178 500 (— 255 500) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola beräknas till 1 484 000 (-f- 184 300) kronor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit det under för
flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslaget om uppflyttning
av en kontor sbiträdestj änst vid skattebyråns avdelning för försäljningsskatt
till kanslibiträdestjänst får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den för kontrollstyrelsen
gällande personalförteckningen dels uppföra ytterligare
en tjänst som förste byråinspektör i Ce 27, dels avföra en
tjänst som förste byråinspektör i Ca 29;

b) godkänna följande avlöningsstat för kontrollstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .

2. Avlöningar till ickc-ordinarie personal.........

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.....................

623 700
681 800
178 500

Summa kronor 1 484 000

30

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

c) till Konirollstijrelsen: Avlöningar för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 1 484 000 kronor.

41 :o) Kontrollstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 69
och 70) föreslagit riksdagen att till Kontrollstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 180 200 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 127 800 kronor.
Kungl. Maj :ls förslag innebär,

att anslagsposten till bränsle, lyse och vatten uppräknas med 600 kronor;
att anslagsposten till övriga expenser uppräknas med 49 800 kronor;
samt att posten till publikationstryck uppräknas med 2 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kontrollsigrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 180 200 kronor.

42:o) Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen. Kungl. Maj:t har (punkt
41, s. 70—74) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för kontrollstyrelsens lokala skattekontroll uppföra
ytterligare en kontorsbiträdestjänst i Ca 8, dels ock till Kontrollstyrelsen:
Lokala skattekontrollen för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
1 498 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 007 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom automatiska utgiftsändringar,
att ett kontorsbiträde i Ce 8 överföres till ordinarie stat; att, i enlighet med
vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor, fyra kontorsbiträdestjänster höjes till tjänster som
kanslibiträde i Ce 11; att för kontrollen av brännoljeskatten medel anvisas
för anställande av 12 assistenter i högst Cg 21 och 4 extra kontorsbiträden;
samt att för mötande av motsedda kostnader för kontroll av utskänkningsskatt
beräknas ett belopp av 183 800 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Åman
(I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Kotlberg (II: 423),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen
sjunde huvudtiteln (41) 7: Kontrollstyrelsen:"Lokala skattekontrollen
måtte besluta, att fyra kontrollörstjänster, lönegrad 25, uppflyttas
till lönegrad 27, samt att tjänsterna såsom distriktsöverkontrollörer etc" vid
styrelsens lokala skattekontroll uppföres på ordinarie stat i den omfattning,

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

31

som framgår av kontrollstyrelsens i statsverkspropositionen intagna yrkande.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa
till motionen 1:237.

Utskottet. Det i motionerna 1:237 och 11:423 framställda förslaget om
uppflyttning av fyra kontrollörstjänster i 25 lönegraden till överkontrollörstjänster
i 27 lönegraden, vilket förslag sammanfaller med kontrollstyrelsens
äskande på förevarande punkt, har motiverats främst med hänvisning till
de vidgade kontrolluppgifter som pålagts distriktsorganen genom tillkomsten
av elskatten och brännoljeskatten, vartill kommer de nya kontrolluppgifter
som den nyligen beslutade omläggningen av utskänkningsskatten medför.
Ehuru utskottet inte vill bestrida, att de i motionerna anförda synpunkterna
kan vara förtjänta av beaktande i och för sig, har utskottet likväl
— i likhet med statens lönenämnd — inte ansett sig böra taga ställning
till den föreslagna lönegradsuppflyttningen innan närmare erfarenheter vunnits
rörande arbetet med den lokala kontrollen på förevarande områden. Utskottet,
som förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på
frågan, kan därför inte nu tillstyrka någon åtgärd i anledning av motionerna.
Av anförda skäl finner sig utskottet inte heller nu böra tillstyrka det i motionerna
framförda förslaget om ordinariesättning av vissa tjänster i 31—25
lönegraderna vid kontrollstyrelsens lokala skattekontroll, vilket förslag i
och för sig synts utskottet beaktansvärt.

Med erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslag
om uppflyttning av fyra kontorsbiträdestjänster till kanslibiträdestjänster
och då vad Kungl. Maj:t i övrigt i detta sammanhang föreslagit inte givit
utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
avslag å motionerna I: 237 och II: 423,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
kontrollstyrelsens lokala skattekontroll uppföra ytterligare
en kontorsbiträdestjänst i Ca 8;

b) till Kontrollstijrelsen: Lokala skattekontrollen för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 498 000 kronor.

43:o) Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 42, s. 74 och 75), vilket innebär en anslagsminskning
med 26 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontrollstijrelsen: Sijstembolagsrevisionen
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
56 200 kronor.

32

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

44:o) Mynt- och justeringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43,
s. 75—78) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Mynt- och justeringsverket:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 372 700 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 342 400 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom automatiska utgiftsförändringar,
att för extra arbetskraft vid avdelningen för kontroll av ädelmetaller anvisas
ett belopp av 20 000 kronor, motsvarande en ökning med 10 000 kronor;

samt att för täckande av lönekostnaderna i samband med prägling av
femkronemynt anvisas ytterligare 16 630 kronor för helt budgetår räknat.
Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 322 800 ( + 79 200) kronor;
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, oförändrat
43 500 kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 266 700 ( + 74 900) kronor;

rörligt tillägg 88 800 (— 137 300) kronor;

avlöningar till förmän och arbetare 650 900 ( + 13 500) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola uppföras med 1 372 700 (+ 30 300) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 322 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 43 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis.
..................................... 266 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 88 800

5. Avlöningar till förmän och arbetare, förslagsvis . 650 900

Summa kronor 1 372 700

b) till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 372 700 kronor.

45:o) Mynt- och justeringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 44, s. 78 och 79), vilket innebär en anslagsökning med
16 500 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

33

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
159 100 kronor.

46:o) Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 45, s. 79 och 80), vilket innebär
en anslagsminskning med 138 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning
av vissa maskiner m. m. för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 51 800 kronor.

47:o) Statens justerare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 80 och 81), vilket innebär en av automatiska utgiftsförändringar
betingad anslagsökning med 6 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens justerare,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis . 486 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 67 700

Summa kronor 553 700

b) till Statens justerare: Avlöningar för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 553 700 kronor.

48:o) Statens justerare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 47, s. 81 och 82), vilket innebär en anslagsminskning med 2 000
kronor, hemställer utskottet

att riksdagen må till Statens justerare: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 114 500 kronor.

49:o) Riksskattenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 48, s. 82 och 83), vilket innebär en anslagsökning med 6 400 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksskattenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/
56:

3 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 7

34

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis____ 25 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 27 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 121 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 15 000

Summa kronor 188 700

b) till Riksskattenämnden: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 188 700 kronor.

50:o) Riksskattenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49, s. 83), vilket innebär en anslagsminskning med 2 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksskattenämnden: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 32 500
kronor.

51 :o) Avsättning till bankinspektionens fond. Avsättning till fondinspektionens
fond. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 50—52, s. 84) och under erinran att ifrågavarande
anslag i gällande riksstat uppförts med 300 000 resp. 40 000 och
100 000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1955/56 anvisa

a) till Avsättning till bankinspektionens fond ett förslagsanslag
av 300 000 kronor;

b) till Avsättning till fondinspektionens fond ett förslagsanslag
av 30 000 kronor;

c) till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond ett
anslag av 95 000 kronor.

52:o) Avsättning till sparbanksinspektionens fond. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 53, s. 84) och under erinran, att anslaget i gällande
riksstat uppförts med 245 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till sparbanksinspektionens
fond för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 260 000 kronor.

53:o) Tillsyn över sparbankernas förvaltning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 54, s. 84), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

35

att riksdagen må till Tillsyn över sparbankernas förvaltning
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
300 000 kronor.

54:o) Stämpelomkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s. 85) föreslagit
riksdagen att till Stämpelomkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 775 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 740 000 kronor.

För år 1955 har generalpoststyrelsen uppskattat postverkets direkta kostnader
till 357 200 kronor och den postverket tillkommande ersättningen för
stämpelväsendets handhavande till 400 000 kronor, sammanlagt avrundat till
760 000 kronor.

Departementschefen har inte haft något att erinra mot generalpoststyrelsens
beräkning av medelsbehovet till 760 000 kronor. Härvid förutsättes att
liksom hittills från anslaget anvisas ett belopp av 15 000 kronor till bestridande
av bank- och fondinspektionens stämpelomkostnader. Sammanlagda
utgiftsbeloppet å anslaget beräknas sålunda för nästa budgetår uppgå till
775 000 (+ 35 000) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Stämpelomkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

55 :o) Kostnader för årlig taxering. Kungl. Maj :t har (punkt 56, s. 85 och 86)
föreslagit riksdagen att till Kostnader för årlig taxering för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 11 300 000 kronor.

Vad beträffar taxeringarna år 1955 uppskattas den automatiska utgiftsökningen,
huvudsakligen till följd av taxeringsmaterialets ytterligare tillväxt,
till i runt tal 500 000 kronor.

Från anslaget avses liksom för innevarande budgetår skola bestridas kostnader
för utbildningskurser för taxeringstjänstemän.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
får hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för årlig taxering för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor.

56:o) Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1957. Kungl. Maj :t
har (punkt 57, s. 86 och 87) föreslagit riksdagen att till Kostnader för allmänna
fastighetstaxeringen år 1957 för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.

36

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Allmän fastighetstaxering ägde senast rum år 1952. Enligt beslut vid vårriksdagen
1954 skall nästa allmänna fastighetstaxering verkställas år 1957.
Förberedelsearbetet för denna taxering påbörjas såvitt angår länsstyrelsernas
medverkan i vissa hänseenden redan under första halvåret 1956.

För 1952 års fastighetstaxering uppgick kostnaderna till i runt tal 4 630 000
kronor. Den totala kostnaden för allmänna fastighetstaxeringen år 1957 är
— framhåller departementschefen -— vansklig att beräkna men torde komma
att överstiga kostnaden för 1952 års fastighetstaxering. För budgetåret 1955/
56 beräknas emellertid icke högre belopp än 50 000 kronor erforderligt.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen
år 1957 för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.

57 :o) Vissa kostnader för uppbördsväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 58, s. 87), vilket innebär en anslagsminskning med 30 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för uppbördsväsendet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
370 000 kronor.

58 :o) Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 87—89), vilket innebär
en minskning av anslaget med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket m. fl. för
bestyret med skatteuppbörden för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 6 200 000 kronor.

59:o) Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om handräckning
i beskattningsärenden. Observations- och uppbördsprocenter m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 60 och 61, s. 90), vilka innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1955/56 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Kostnader i anledning av avtal med främmande
stat om handräckning i beskattningsärenden 1 000 kronor;

b) till Observations- och uppbördsprocenter m. m. 28 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

37

Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.

60:o) Ersättning till städerna för mistad tolag. Kungl. Maj :t har (punkt 62,
s. 91) föreslagit riksdagen att till Ersättning till städerna för mistad tolag
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 19 000 000 kronor.

Riksdagen har senast i skrivelse den 10 april 1947 (nr 7) begärt vissa
utredningar rörande tolagsersättningen. I nämnda skrivelse har riksdagen
sålunda anhållit om utredning av frågan, huruvida och i vad mån en avveckling
av tolagsersättningen kunde äga rum. Med hänsyn till frågans invecklade
beskaffenhet och dess sammanhang med andra frågor om rättsförhållandena
mellan staten och städerna har ställning hittills icke kunnat tagas
till detta spörsmål. Departementschefen har emellertid anmält sin avsikt
att tillkalla särskilda sakkunniga för utredning av städernas särskilda
skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten.

Med hänsyn till beräknad ökning av tullmedlen har anslaget för nästa
budgetår ansetts böra höjas med i runt tal 3 000 000 kronor och upptagas till
22 000 000 kronor.

Utskottet — som inhämtat att chefen för finansdepartementet numera
tillkallat särskilda sakkunniga för utredning av nämnda spörsmål — får med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Ersättning till städerna för mistad
tolag för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
22 000 000 kronor.

61 :o) Städers friheter. Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag
för nedlagda utskänkningsrättigheter. Ersättning för skattefrälseräntor.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 63—66, s. 91 och 92),
vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1955/56 anvisa

a) till Städers friheter ett förslagsanslag av 35 000 kronor;

b) till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
ett anslag av 3 100 000 kronor;

c) till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter ett
förslagsanslag av 1 500 kronor;

d) till Ersättning för skattefrälseräntor ett förslagsanslag
av 3 500 kronor.

38

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

62:o) Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
67, s. 92—94) föreslagit riksdagen att till Bidrag till skattetyngda kommuner,
in. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 4 000 000 kronor.

Beträffande departementschefens uttalande får utskottet hänvisa till statsverkspropositionen.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till skattetyngda kommuner,
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 000 kronor.

63 :o) Provisorisk skatteersättning till kommunerna, m. m. Kungl. Maj :t
har (punkt 68, s. 94—96) föreslagit riksdagen att till Provisorisk skatteersättning
till kommunerna, m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 47 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 47 300 000 kronor.

Statens årliga kostnader för ifrågavarande ersättning uppgår enligt länsstyrelsernas
beslut om provisorisk skatteersättning till sammanlagt cirka
46 800 000 kronor. Bidraget skall tills vidare utgå med oförändrat belopp.
Förutnämnda uppgifter om nettoutgifterna å anslaget bör kompletteras med
den upplysningen, att — till följd av två länsstyrelsers bokföringsåtgärder
— dels utgifterna för budgetåret 1951/52 redovisades till lägre belopp än
vad som egentligen bort ske och att rättelse härutinnan kom till stånd genom
att utgifterna för påföljande budgetår redovisades i motsvarande högre
belopp, dels ock i utgifterna för budgetåret 1953/54 upptagits ett belopp,
vilket i stället bort belasta föregående budgetår. Rätteligen utgöres det årliga
medelsbehovet till provisorisk skatteersättning av förut angivna belopp
46 800 000 kronor, vilket således beräknats för ändamålet för nästa
budgetår.

Under detta anslag har därjämte anvisats medel till bestridande av bidrag
jämlikt förordningen den 20 april 1951 (nr 219) angående övergångsbidrag
i anledning av kommunindelningsreformen. Sådant övergångsbidrag,
vilket första gången utgick år 1952, har till syfte att utjämna den mera
kännbara skattehöjning, som kan vållas en kommun genom kommunsammanslagningen.
För ett vart av år 1953 och följande år nedsättes övergångsbidraget
med 50 öre för skattekrona. Om övergångsbidraget för år 1952
överstigit 2 kronor 50 öre för skattekrona, skall den årliga nedsättningen
dock som regel utgöra en femtedel av beloppet för år 1952. Enligt förordningens
utbetalningsbestämmelser skall övergångsbidraget utbetalas till kommunerna
i samband med utbetalningen av allmän kommunalskatt.

Genom beslut den 1 november 1951 har Kungl. Maj :t fastställt övergångs -

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

39

bidrag att under vissa år utgå med angivna belopp för skattekrona. Antalet
sökande kommuner uppgick till 123, av vilka 46 tillerkändes övergångsbidrag.
Det för år 1952 beviljade övergångsbidraget stannade för det övervägande
flertalet kommuner under 2 kronor per skattekrona (20 st. under
1 krona och 18 st. mellan 1 och 2 kronor). Bidragsbelopp på 2 kronor per
skattekrona eller högre utgick till 8 kommuner, varvid högsta belopp utgjorde
3,44 kronor per skattekrona. Endast i detta fall (Ekers kommun) utsträcktes
avskrivningstiden till mer än 5 år, nämligen till 7 år. Därjämte
har Kungl. Maj :t genom beslut den 5 september 1952 beviljat övergångsbidrag
till en kommun med vissa belopp per skattekrona gällande för åren
1953—1957. Övergångsbidrag, som beviljats för visst år, utgår jämlikt förordningen
med föreskrivet belopp för skattekrona på grundval av det skatteunderlag
inom kommundelen, efter vilket allmän kommunalskatt för samma
år utgår.

Till följd av den efter hand skeende nedsättningen i övergångsbidragen
minskas antalet bidragsberättigade kommuner. Under år 1954 utgick bidrag
till 27 kommuner. Under år 1955 kommer bidrag att utgå till 19 och under
år 1956 till 9 kommuner.

Kostnaderna för övergångsbidrag för år 1955 har beräknats till närmare
400 000 kronor, varav hälften faller på budgetåret 1955/56. Till samma budgetår
skall jämväl hänföras halva kostnaderna för övergångsbidrag för år

1956. Kostnaderna för detta år kan beräknas komma att uppgå till omkring
60 000 kronor. Medelsbehovet för budgetåret 1955/56 till övergångsbidrag
beräknas till i runt tal 200 000 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag har
med nu angivna beräkningsgrunder angivits till 47 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Magnusson
m. fl. (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr Edström
m. fl. (II: 130), i vilka yrkats, att riksdagen måtte a) antaga följande Förslag
till förordning angående upphävande av förordningen den 1 juni 1951
angående provisorisk skattcersättning i anledning av ortsavdragsreformen
(nr 568): Härigenom förordnas att förordningen den 1 juni 1951 angående
provisorisk skatteersättning i anledning av ortsavdragsreformen (nr 568)
skall upphöra att gälla i och med utgången av år 1955; b) besluta att till
Provisorisk skatteersättning Lill kommunerna m. in. anvisa ett förslagsanslag
av 23 600 000 kr.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen II: 130.

Utskottet. I anledning av de föreliggande motionerna vill utskottet erinra
om det å s. 94 i statsrådsprotokollet gjorda uttalandet, att den provisoriska
skatteersättningen till kommunerna är avsedd att jämväl tills vidare utgå
med oförändrade belopp såsom ett provisorium, vilket skall omprövas sedan

40

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

tillräckliga erfarenheter vunnits angående ortsavdragsreformens verkningar
och kommunernas fortsatta behov av sådan skatteersättning. I sitt den
1 december 1952 avgivna principbetänkande angående driftbidrag till primärkommuner
(SOU 1952:44) har allmänna statsbidragsutredningen berört
frågan om sambandet mellan ett allmänt statsbidrag och de provisoriska
skatteersättningarna och därvid uttalat, att dessa enligt utredningens
mening borde avlösas med det av utredningen föreslagna nya allmänna
statsbidraget. Utredningen, som numera erhållit nya direktiv, är f. n. sysselsatt
med en överarbetning av nämnda principbetänkande. Såvitt nu kan
bedömas, torde förslag i ämnet från utredningens sida vara att emotse före
utgången av innevarande år. Huruvida och när de fortsatta övervägandena
kan leda till ett definitivt ställningstagande till förevarande spörsmål är
givetvis f. n. vanskligt att bedöma; någon ändring i eller avlösning av det nuvarande
provisoriet redan för nästkommande budgetår eller del därav synes
emellertid icke tänkbar, då erforderligt utredningsmaterial för bedömande
av effekten för de berörda kommunerna av en sådan åtgärd icke finnes.
Utskottet kan vid angivna förhållanden inte tillstyrka de i motionerna framförda
förslagen.

Åberopande det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag inte givit utskottet
anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 89 och II: 130, till Provisorisk
skatteersättning till kommunerna, m. m. för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor.

Diverse

64 :o)Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 97), vilket innebär
en minskning av anslaget med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 023 000 kronor.

65:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 70, s. 97), vilket innebär
en ökning av anslaget med 51 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Generaltullstyrelsens delfond för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 313 000 kronor.

66:o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 97), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 7 är 1955

41

att riksdagen må till Staten åliggande kommunala och
andra utskylder för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.

67:o) Bidrag till vissa internationella byråer. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 72, s. 97 och 98), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.

68 :o) Bidrag till internationella rådet för samarbete på tullområdet. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 98), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella rådet för
samarbete på tullområdet för budgetaret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 kronor.

69 :o) Bidrag till GATT-organisationen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 74, s. 98), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet

att riksdagen må till Bidrag till GATT-organisationen för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

70:o) Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens i Sverige år

1957. Kungl. Maj:t har (punkt 75, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen att till
Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens i Sverige år 1957 för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

Kommerskollegium, socialstyrelsen och statistiska centralbyrån har gemensamt
hemställt om anvisande av ett reservationsanslag av 200 000 kronor
för bestridande av vissa kostnader i samband med en internationell statistikkonferens
i Stockholm år 1957.

Departementschefen har anfört följande.

En inbjudan till Internationella statistiska institutet att förlägga institutets
konferens år 1957 till Sverige skulle innebära ett bevis på uppskattning
från svensk sida av det arbete, som institutet under ett sjuttiotal år nedlagt
på att utveckla och förbättra de statistiska metoderna och tillämpningen
därav, ävensom ett svenskt bidrag till det internationella samarbetet inom
ifrågavarande område. Om en konferens av föreslagen art avhålles i vart
land, torde det vidare innebära en kraftig stimulans för den statistiska vetenskapliga
forskningen och det praktiska statistiska arbetet inom landet.. Med
hänsyn härtill och då, såsom de förslagsställande verken framhållit, institutets
konferens år 1957 avses bliva förlagd till Europa och Sverige är ett
av de få europeiska länder, som hittills icke stått som värd för institutet,
är jag beredd tillstyrka att institutet inbjudes att förlägga 1957 års konferens
till Sverige.

42 Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Som ämbetsverken uttalat, brukar kostnaderna för institutets konferenser
bestridas av värdnationerna. De kostnader, som vid anordnande i vårt
land av 1957 års konferens skulle behöva gäldas av Sverige med statsmedel,
har x den föreliggande framställningen angivits till 200 000 kronor. Mot
denna beräkning bär jag, med understrykande av kalkylernas preliminära
karaktär, ingen erinran. Med hänsyn till att vissa förberedelsearbeten behover
igångsättas snarast möjligt, synes ett belopp av 40 000 kronor böra
anvisas redan för nästa budgetår såsom reservationsanslag. Närmare bestämmelser
om detta anslags disposition torde få meddelas av Kungl. Maj -t Även
om anvisande av återstående belopp, 160 000 kronor, sålunda torde kunna
ansta till budgetåret 1956/57 bör, om institutet accepterar Sveriges inbjudan,
de svenska arrangörerna vara oförhindrade att genom förberedande dispositioner
binda statsverket för utgifter inom den förut nämnda totala kostnadsramen
av 200 000 kronor, såvida riksdagen icke framställer någon erinran
häremot. ö

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t
föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till Vissa kostnader för en internationell
statistikkonferens i Sverige år 1957 för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

71 :o) Upplysningskampanj i samband med övergången till en friare försäljning
av rusdrycker. Kungl. Maj:t har (punkt 76, s. 101—109) föreslagit
riksdagen att till Upplysningskampanj i samband med övergången till en
friare försäljning av rusdrycker för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kronor.

Det arbetsutskott som tillsatts för ledning av ifrågavarande kampanj -—-vilket för denna antagit arbetsnamnet Kampanjen för ansvar och nykterhet
— har i sin skrivelse med förslag till medelsanvisning för kampanjkostnaderna
för nästa budgetår framlagt en plan för kampanjens bedrivande.

Sammanfattningsvis anger arbetsutskottet totalkostnaden för kampanjen
i enlighet med den framlagda planen till 2 068 000 kronor, med den fördel -

ning som framgår av följande kostnadsöversikt.

Film

Bidrag till annonsfilm.............................. 50 000

Bidrag till journalfilm.............................. 40 000

Filmturné, turnékostnad............................ 230 000

Föreningsfilm, bidrag till hyra...................... 10 000

Anslutning av kortfilmer till hyrd föreningsfilm...... 25 000

Produktion av nya filmer för turné och till föreningar .. 140 000 495 000

Annonser

Veckopress........................................ 75 000

Dagspress......................................... 200 000 275 000

Statsutskottets utlåtande nr 1 år 1955

43

Centralt distribuerade affischer och broschyrer

Broschyr till föreningsfunktionärer............

Affischering................................

Programpatruller..............................

Material för organisationernas direkta medverkan

Konferenser för instruktion och utbildning......

Opinionsundersökning.........................

Organisation

Kanslichef, assistent, biträde m. m..........

Pressombudsman............................

Reseombudsman...........................

Länsombud...............................

Reserv......................................

75 000

90 000 165 000

90 000 90 000

450 000 450 000

40 000 40 000

48 000 48 000

120 000
10 000
25 000

200 000 355 000

150 000 150 000

2 068 000

Eftersom för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 700 000 kronor,
bör för budgetåret 1955/56 ett anslag av 1 368 000 kronor ställas till arbetsutskottets
disposition.

Departementschefen har anfört följande.

Den överarbetning av planerna för ifrågavarande upplysningskampanj,
som verkställts inom kampanjens arbetsutskott, synes mig ha lett fram till
en effektiv och ändamålsenlig uppläggning av kampanjen. Den starka anknytningen
till olika organisationer och sammanslutningar finner jag utgöra
en garanti för att största möjliga slagkraft erhålles vid kampanjens genomförande,
och det torde komma att visa sig värdefullt att organisationerna
är beredda att medverka i den omfattning, som nu angivits.^ Avvägningen
mellan de olika kampanj medlen föranleder ingen erinran från min sida.
Jag vill således tillstyrka, att kampanjen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som nu uppdragits av arbetsutskottet.

De av arbetsutskottet angivna kostnaderna för upplysningskampanjen synes
i stort sett icke böra föranleda någon erinran. Jag finner mig sålunda
kunna godtaga den fördyring i fråga om kanslikostnader in. in., som följer
med den starkare anknytningen av kampanjen till organisationerna, men
vill dock understryka, att alla möjligheter att begränsa administrationskostnaderna
bör tillvaratagas. Även i övrigt bör kampanj ledningen, såsom framhållits
av riksdagens särskilda utskott, utnyttja de besparingsmöjligheter,
som kan yppa sig under kampanjens fortgång. Den totala kostnadsramen för
kampanjen torde kunna begränsas till 2 000 000 kronor genom att viss
minskning sker av det som reserv upptagna beloppet. Eftersom under innevarande
budgetår anvisats ett anslag av 700 000 kronor, skulle för genomförandet
av ifrågavarande kampanj erfordras en ytterligare medelsanvisning
av 1 300 000 kronor. . .

Kungl. Maj :t har den 17 december 1954 beslutat avlåta proposition till
riksdagen med förslag till vissa åtgärder för att främja ett alkoholfritt umgängesliv.
Bl. a. förordas i propositionen att ett belopp av 200 000 kronor anvisas
för en upplysningskampanj rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker
och ett alkoholfritt umgängesliv. Denna kampanj har förutsatts
bliva samordnad med upplysningskampanjen för ansvar och nykterhet och

u

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

ledd av för sistnämnda kampanj tillsatt centralkommitté och arbetsutskott.
Vidare har förutsatts, att anvisande av nyssnämnda belopp skulle ske på så
sätt, att nu förevarande anslag uppräknades med 200 000 kronor.

Anslaget synes sålunda för budgetåret 1955/56 böra uppföras med
1 500 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Magnusson och Björnberg (1:238) och den andra inom andra kammaren
av herr Hagberg i Malmö m. fl. (II: 366), i vilka såvitt nu är i fråga hemställts,
att riksdagen måtte till ifrågavarande kampanj för budgetåret 1955/
56 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Beträffande motiveringen till nämnda yrkande får utskottet hänvisa till
motionen 1: 238.

Utskottet vill erinra om att riksdagen med bifall till utskottets hemställan
i dess utlåtande nr 31 redan fattat beslut om att en upplysningskampanj
för alkoholfria fest- och sällskapsdrycker och för ett alkoholfritt umgängesliv
skall anordnas med stöd av statsmedel. Härvid har förutsatts en
samordning med den allmänna upplysningskampanj för ansvar och nykterhet,
varom i förevarande punkt är fråga och vars anslag i anledning
härav skulle uppräknas med 200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen i förevarande sammanhang anfört
angående uppläggningen av den allmänna upplysningskampanjen för
ansvar och nykterhet kan utskottet i huvudsak biträda. Med understrykande
av de av departementschefen framhållna besparingskraven och med
avstyrkan av motionerna 1: 238 och II: 366 får utskottet därför tillstyrka
det för nästa budgetår begärda anslaget av 1 300 000 kronor. Med tillägg
av det nyssnämnda beloppet av 200 000 kronor tillstyrker utskottet alltså
sammanlagt ett anslag av 1 500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kung], Maj :ts förslag
och avslag å motionerna 1: 238 och II: 366, såvitt nu är i
fråga, till Upplysningskampanj i samband med övergången
till en friare försäljning av rusdrycker för budgetåret 1955/
56 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

72 :o) Bidrag till Föreningen fruktdrycker. Ivungl. Maj :t har (punkt 77,
s. 109) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Föreningen fruktdrycker för
budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

I proposition den 17 december 1954 med förslag till vissa åtgärder för att
främja ett alkoholfritt umgängesliv har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
medgiva, bland annat, att bidrag av statsmedel fr. o. m. budgetåret 1955/56
måtte få under vissa förutsättningar utgå till Föreningen fruktdrycker för

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

45

upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Bidraget,
som förutsatts skola uppgå till högst 25 000 kronor, anses böra anvisas
såsom ett obetecknat anslag.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
nästföregående punkt omnämnda motionerna 1: 238 och II: 366, i vilka
såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte avslå vad Kungl. Maj :t
föreslagit under förevarande punkt i sjunde huvudtiteln.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen med bifall till utskottets hemställan
i dess utlåtande nr 31 beslutat, att bidrag av statsmedel må fr. o. in.
budgetåret 1955/56 utgå till Föreningen fruktdrycker för upplysningsverksamhet
rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och avslag å motionerna 1:238 och 11:366, såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till Föreningen fruktdrgcker för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

73 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 78, s. 109 och 110), vilket innebär en anslagsökning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kronor.

74:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 110),
vilket innebär oförändrad medelstilldelning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

Stockholm den 22 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ivrar
Anderson, Leander, Boman, fröken Andersson, herrar Näsström, Gustaf
Andersson, Einar Persson, Holmqvist, Nils Theodor Larsson, Sunne, Rikard
Svensson, Bengtson och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Lindholm, Rubbestad,
Svensson i Ljungskile, Åkerström, Staxäng, Widén, Thapper, Jansson
i Kalix, Persson i Växjö, Onsjö, Nihlfors, Almgren, Andreasson och fröken
Vinge;

dock att herr Eriksson i Sandby deltagit i stället för herr Almgren vid
behandlingen av punkterna 15—74.

46

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Reservationer

1) vid punkten 11 (Väckta motioner om anordnande av en folkräkning år
1955)

a) av herr Boman, fröken Andersson, herrar Nils Theodor Larsson, Sunne,
Svensson i Ljungskile, Widén, Nihlfors och fröken Vinge, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka anordnandet av en folkräkning år 1955 och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Såsom i de väckta motionerna erinras, har centralbyrån ingående dryftat
frågan om anordande under innevarande år av en folkräkning med en
i ad statliga och kommunala myndigheter liksom även med näringslivets
och arbetsmarknadens organisationer m. fl. Vid överläggningarna har otvetydigt
framkommit, att ett påtagligt behov av aktualisering föreligger beträffande
flertalet av de statistiska uppgifter som erhållits vid 1950 års folkräkning,
främst gäller detta uppgifter avseende de minsta regionala enheterna.
I enlighet härmed har också centralbyrån uppgjort ett program för en folkräkning
utförd såsom en total räkning med huvudvikten lagd på redovisningen
av dessa enheter. 1 jämförelse med 1945 och 1950 års folkräkningar
upptager centralbyråns plan färre programpunkter, i det att programmet i
huvudsak inskränkts till de båda huvudgrenarna, statistiken över ålder, kön
och civilstånd samt yrkesstatistiken. En fördelning av utländska undersåtar
och i utlandet födda personer har även upptagits på programmet.

Enligt utskottets mening skulle det mot bakgrunden av det allmänt omvittnade
behovet — såväl för statliga och kommunala myndigheter som även
för den samhällsvetenskapliga forskningen — av att förfoga över möjligast
aktuella statistikmaterial framsta som i hög grad olägligt om den serie av
folkräkningar med femårsintervaller, som förefunnits i vårt land ända sedan
1930, nu skulle brytas. En återgång till folkräkningar med tioåriga intervaller
skulle, såsom i motionerna framhålles, med säkerhet medföra en
allvarlig försämring för den ur samhällssynpunkt så betydelsefulla lokaliserings-
och planeringsverksamhetens vidkommande. Dessa och övriga i
motionerna anförda synpunkter utgör enligt utskottets mening tungt vägande
skäl för att en allmän folkräkning anordnas innevarande år. Emellertid torde
såsom i motionerna I: 239 och II: 373 förutsättes, vissa kostnadsbesparande
inskränkningar i det ursprungliga folkräkningsprogrammet kunna vidtagas
utan att syftet med folkräkningen fördenskull i någon mera väsentlig grad
eftersättes. I sådant hänseende har i motionerna pekats på möjligheten att
i fråga om yrkesstatistiken lämna en mindre detaljerad redovisning än den
som centialbyran tänkt sig; enbart genom att begränsa bearbetningen beträffande
näringsgrensfördelningen till huvud- och undergrupper kan betydande
besparingar vinnas. Ytterligare besparingar kan ernås genom slopande
av statistiken över utländska undersåtar och utrikes födda. Den föreslagna
intervjuundersökningen torde också utan allvarligare olägenhet kun -

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

47

na utgå ur programmet. Det är utskottets övertygelse att även en folkräkning
utförd efter ett sålunda modifierat program kommer att fylla en central
uppgift för alla därav berörda organ och mer än väl uppväga de därmed
förenade kostnaderna. Utskottet vill därför föreslå att en folkräkning innevarande
år anordnas efter i huvudsak de linjer, som uppdragits i motionerna
I: 239 och II: 373. I fråga om personalbehovet torde centralbyråns i dess
yttrande över motionerna framlagda beräkningar böra följas.

Beträffande kostnaderna för en på angivet sätt begränsad folkräkning
har dessa av centralbyrån angivits till sammanlagt 2 765 000 kronor, innebärande
en nedskärning jämfört med det ursprungliga programmet med
620 000 kronor. Av nämnda kostnader skulle å budgetåret 1955/56 belöpa
299 000 kronor, fördelade med 196 000 kronor å personalkostnader, 75 000
kronor i ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning samt 28 000
kronor till övriga utgifter. För avlöningar till personal vid 1955 års folkräkning
torde för nästkommande budgetår böra uppföras ett anslag under sjunde
huvudtiteln å 196 000 kronor. Övriga kostnadsposter påverkar beräkningen
av centralbyråns omkostnadsanslag. Utskottet återkommer härtill i det
följande. Vid bifall till vad utskottet föreslagit påkallas även viss omföring
mellan ordinarie- och icke-ordinarie-posterna under centralbyråns avlöningsanslag.
Även härtill återkommer utskottet i det följande.

Såsom centralbyrån förutsatt, bör Kungl. Maj :t erhålla riksdagens bemyndigande
att utfärda för folkräkningens genomförande erforderliga författnings-
och övriga bestämmelser.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:239 och
11:373 samt i anledning av motionerna 1:240 och 11:374,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

1. till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
vid 1955 års folkräkning för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 196 000 kronor;

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda för folkräkningens
genomförande erforderliga författnings- och övriga bestämmelser.
»

b) av herr Persson i Växjö

c) av herr Almgren

2) vid punkten 12 (Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för
verksamheten i allmänhet) av herr Boman, fröken Andersson, herrar Nils
Theodor Larsson, Sunne, Svensson i Ljungskile, Widén, Nihlfors och fröken
Vinge, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

»Vid bifall till utskottets under punkten 11 framställda förslag bör det
belopp, varmed medel under nu förevarande punkt av Kungl. Maj:t före -

48

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

slagits överförda från ordinarieposten till icke-ordinarieposten, bestämmas
till 200 000 kronor.

Under erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslag
om uppflyttning av en kontoristtjänst vid centralbyråns jordbruksstatistiska
avdelning till kansliskrivartjänst och då Kungl. Majrts förslag i övrigt
icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna 1:239 och 11:373 samt 1:240 och II:
374, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statistiska centralbyrån
gällande personalförteckningen uppföra en tjänst
som byråchef i Ce 37;

b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 288 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 650 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 320 500

Summa kronor 2 259 300

c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 2 259 300 kronor.»

3) vid punkten 74 (Statistiska centralbyrån: Omkostnader) av herr Boman,
fröken Andersson, herrar Nils Theodor Larsson, Sunne, Svensson i
Ljungskile, Widén, Nihlfors och fröken Vinge, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse.

»Ett bifall till utskottets under punkten 11 gjorda hemställan föranleder
en uppräkning av posten till Övriga expenser med 28 000 kronor samt av
posten till Övriga utgifter: Ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning
med 75 000 kronor. I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag inte givit
utskottet anledning till erinran.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna 1:239 och 11:373 och 1:240 och II:
374, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statistiska
centralbyrån: Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 885 500 kronor.»

4) vid punkten 42 (Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen) av herr
Nihlfors.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

49

5) vid punkten 63 (Provisorisk skatteersättning till kommunerna in. in.)
av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp och Staxäng, vilka ansett,
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse.

»Den höjning av de kommunala ortsavdragen som genomfördes av 1950
års riksdag har blott inneburit ett återställande av avdragens reella nivå till
den år 1928 beslutade. Efter den mycket snabba stegring det kommunala
skatteunderlaget undergått sedan dess, även bortsett från penningvärdeförsämringen,
borde i princip en sådan ortsavdragshöjning ha kunnat genomföras
utan att staten på något sätt hade trätt emellan. Det var dock naturligt
att statsmakterna sökte mildra själva övergångssvårigheterna genom att
då lämna ett särskilt bidrag. Den skatteersättning till kommunerna som
riksdagen beslöt för detta ändamål var också, såsom betonas i årets statsverksproposition,
att betrakta såsom ’ett provisorium, vilket skulle omprövas,
sedan tillräckliga erfarenheter vunnits angående ortsavdragsreformens
verkningar och kommunernas fortsatta behov av sådan skatteersättning’.
Enligt utskottets mening är tiden nu inne att avveckla detta statsbidragssystem.
Såsom chefen för finansdepartementet anfört i Bilaga 1 till årets
statsverksproposition: Inkomsterna, har kommunerna numera en mycket
tillfredsställande ekonomi och en mycket hög likviditet. Systemet för skatteersättningen
är vidare så utformat, att ersättningen utgår utan avseende vid
om den mottagande kommunen har något verkligt behov därav. Utskottet
erinrar i detta avseende om att bidraget till skatte tyngda kommuner icke
beräknas kräva högre anslag för nästa budgetår än 5 milj. kronor.

I motionerna 1:89 och II: 130 yrkas, att till provisorisk skattersättning
till kommunerna m. m. för budgetåret 1955/56 skall anvisas ett förslagsanslag
av 23 600 000 kronor, vilket innebär att själva skatteersättningen
nedsättes med hälften. Till denna skulle därefter alltjämt återstå ett belopp
av 23 400 000 kronor. Utskottet ansluter sig till motionärernas yrkande. Vid
bifall härtill skapas förutsättningar för ett upphävande, på sätt i motionerna
jämväl yrkas, av förordningen den 1 juni 1951, nr 568.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. i anledning av Ivungl. Maj :ls förslag samt med bifall till
motionerna 1:89 och 11:130, i vad de avser medelsanvisningen,
till Provisorisk skatteersättning till kommunerna,
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
23 600 000 kronor;

II. med bifall till motionerna 1:89 och II: 130, i vad de
icke behandlats under I, antaga vid motionerna fogat förslag
till förordning angående upphävande av förordningen den 1
juni 1951, nr 568.»

6) vid punkten 71 (Upplysningskampanj i samband med övergången till
en friare försäljning av rusdrycker) av fröken Andersson, herrar Nils Theo 4

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 7

50

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

dor Larsson, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Staxäng och Onsjö, vilka
ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse.

»Utskottet vill erinra om att riksdagen med bifall till utskottets hemställan
i dess utlåtande nr 31 redan fattat beslut om att en upplysningskampanj
för alkoholfria fest- och sällskapsdrycker och för ett alkoholfritt umgängesliv
skall anordnas med stöd av statsmedel. Härvid har förutsatts en
samordning med den allmänna upplysningskampanj för ansvar och nykterhet,
varom i förevarande punkt är fråga och vars anslag i anledning härav
skulle uppräknas med 200 000 kronor.

Beträffande den allmänna upplysningskampanjen för ansvar och nykterhet
har utskottet ansett sig inte kunna tillstyrka att densamma anordnas i
av departementschefen förordad omfattning. Enligt utskottets mening har
i motionerna 1: 238 och II: 366 anförts bärande skäl för en begränsning av
kampanjen och för anvisande av ett lägre belopp än det av Kungl. Maj :t
begärda. Utskottet anser härvid i likhet med motionärerna ett anslag av
600 000 kronor vara tillräckligt. Häri bör inräknas det nyssnämnda beloppet
av 200 000 kronor, vilket riksdagen redan i princip godtagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 238 och II: 366, såvitt nu är i
fråga, till Upplysningskampanj i samband med övergången
till en friare försäljning av rusdrycker för budgetåret 1955/
56 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.»

7) vid punkten 72 (Bidrag till Föreningen fruktdrycker), av fröken Andersson,
herrar Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Staxäng och Onsjö, vilka
under hänvisning till reservationen 1) till utskottets utlåtande nr 31 ansett
att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och därför hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 238 och
II: 366, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om
ett anslag av 25 000 kronor till Föreningen fruktdrycker.»

550563. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag