Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955
1
Nr 5
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1955/56 under femte huvudtiteln,
avseende anslagen inom socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner
m. m.
(3 :e avd.)
Socialdepartementet
l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 under femte huvudtiteln framlagda förslag (punkt 1,
s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 4 januari 1955), vilket innebär förstärkning av personalorganisationen
med en tjänsteman med förordnande att bestrida gör omål, som ankommer
på kansliråd, samt en anslagshöjning med 3 000 kronor för automatiska
löneökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen ..................... 37 700
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 420 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 179 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 79 800
Summa kronor 717 000;
b) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 717 000 kronor.
2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 65 000
kronor.
1—434 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 5
2
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1955
Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt
arbetsdomstolen
3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 3—8) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för socialstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Socialstyrelsen:
Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 661 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 634 000 kronor.
Socialstyrelsens ånyo framförda förslag att förlikningsmannaexpeditionen
skall ombildas till en byrå kan departementschefen inte biträda.
Enligt beslut av 1954 års riksdag har nykterhetsvårdsbyrån fr. o. m.
innevarande budgetår förstärkts genom att medel anvisats för ytterligare
fem tjänster. Riksdagen har sedermera hemställt, att Kungl. Maj :t sedan
närmare erfarenhet vunnits måtte föranstalta om en översyn av byrån för
att utröna huruvida förstärkningen kommer att förslå för byråns ökade
arbetsuppgifter. Departementschefen har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t,
att den av riksdagen begärda översynen företages i sådan tid att resultatet
av densamma kan föreligga vid behandlingen av anslagsfrågan för budgetåret
1956/57. F. n. torde ytterligare förstärkning av byrån inte böra äga
rum.
I detta sammanhang omnämnes, att en överflyttning till socialdepartementet
av de nu inom inrikesdepartementet handlagda ärendena angående
alkoholistvård och därmed sammanhängande verksamhet är förestående.
En sådan överflyttning medför bl. a. den fördelen, att frågor rörande
nykterhetsvårdsbyråns organisation och frågor rörande byråns verksamhetsområde
kommer att handläggas inom samma departement. Av praktiska
skäl har det emellertid ansetts lämpligt, att anslagen för nästa
budgetår anmäles av chefen för inrikesdepartementet.
Sedan budgetåret 1953/54 har socialstyrelsen haft bemyndigande att till
barnavårdsbyrån knyta en befattningshavare med placering i lönegrad
Cg 25 för försöksverksamhet i syfte att placera vissa för skyddsuppfostran
omhändertagna barn i fosterhem i stället för å ungdomsvårdsskola. Lönen
till denna befattningshavare bestrides från tillgängliga medel under ungdomsvårdsskolornas
avlöningsanslag. I den mån så befinnes lämpligt bör
denna försöksverksamhet kunna bedrivas även under nästa budgetår. Då
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
3
medel för avlöning av ifrågavarande befattningshavare inte kan beräknas
vara disponibla å nämnda anslag, bör erforderligt belopp, 16 464 kronor,
inräknas under socialstyrelsens avlöningsanslag för nästa budgetår.
Mot socialstyrelsens beräkning under omräkningsposterna — löneklassuppflyttningar
in. in. — innefattande en anslagshöjning med 10 279 kronor,
göres ingen erinran.
Till ordinariesättning föreslås en befattning som byråinspektör i Ce 27
å nykterhetsvårdsbyrån och en kanslibiträdestjänst i Cell. Antalet kontorsbiträdesbefattningar
i Ca 8 minskas med tre till 78. Vidare tillstyrkes,
att en å skolbyrån inrättad förste byråsekreterartjänst i Cg 29 ombildas
till extra ordinarie tjänst. En kansliskrivar- och en kontorsbiträdestjänst
å övergångsstat bör utgå ur personalförteckningen.
De av departementschefen tillstyrkta förslagen föranleder en ökning
av medelsbehovet under anslaget med 27 000 kronor. De beslutade ändringarna
av grundlönebeloppen föranleder en omräkning av vissa anslagsposter.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åman (1:229) och den andra inom andra kammaren av fröken Ager
och herr Hjalmarson (II: 300), har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att chefen för förlikningsmannaexpeditionen erhåller ställning och lön såsom
byråchef inom socialstyrelsen.
Beträffande den närmare motiveringen för ifrågavarande yrkande hänvisas
till motionen II: 300.
Utskottet. Socialstyrelsens förslag att förlikningsmannaexpeditionen
skall ombildas till en byrå innebär, att chefen för expeditionen, vilken nu
är byrådirektör, erhåller ställning och lön som byråchef. Så uttryckt omfattas
förslaget även av yrkandet i motionerna I: 229 och II: 300.
Styrelsens förslag, som upprepats för fjärde gången i följd, har departementschefen
fortfarande ansett sig icke kunna biträda. Utskottet är icke
berett att inta en häremot avvikande ståndpunkt men ifrågasätter huruvida
icke de skäl, som motionärerna anfört, bör föranleda att frågan av Kungl.
Maj :t upptas till förnyad prövning.
Vad departementschefen i övrigt föreslagit vid anmälan av förevarande
anslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av del anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 229 och II: 300
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1955 förordat;
4
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 150 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................... 18 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 134 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 357 800
Summa kronor 2 661 000;
c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 2 661 000 kronor.
4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s.
8 och 9), vilket innebär en ökad medelsanvisning med 10 000 kronor med
hänsyn till behovet av olika undersökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss
personal för större statistiska specialundersökningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.
5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 5, s. 9—11), vilket innebär en anslagsökning med 10 400
kronor huvudsakligen för expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 482 900 kronor.
6:o) Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut
m. fl. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s. 11—13) föreslagit riksdagen
att till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut
m. fl. anvisa ett anslag av 115 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 91 000 kronor.
Kostnaderna för insamlingen av uppgifter till konsumentprisindex, vilka
grundats på en kalkyl av 1952 års indexkommitté, har visat sig bli större
än man från början räknat med. Den kostnadsmässiga ökningen torde
huvudsakligen bero på att de personliga besöken genomsnittligt tar avsevärt
längre tid än som förutsatts och att de därmed har blivit betydligt mera
kostnadskrävande. Efter samråd med chefen för civildepartementet har
departementschefen kommit till den uppfattningen att uppgiftsinsamlingen
tills vidare under innevarande budgetår bör ske som nu. Socialstyrelsen bör
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1955
5
emellertid närmare analysera kostnadsfrågan och i samband därmed de
problem som sammanhänger med indexens precision. För nästa budgetår
upptas anslaget till 115 000 kronor, vilket innebär eu höjning med 24 000
kronor.
Utskottet. Riksdagen har numera med bifall till utskottets förslag
(utlåtande nr 16 år 1955) för täckande av de på innevarande budgetår
belöpande kostnaderna för insamling av uppgifter till konsumentprisindex
å tilläggsstat anvisat ett anslag av 32 000 kronor. Utskottet har i
detta sammanhang förutsatt, att socialstyrelsen anbefalles att närmare
analysera kostnadsfrågan och de problem som sammanhänger med indexens
precision. Under erinran härom tillstyrker utskottet den begärda medelsanvisningen
för nästa budgetår.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska
centralbyråns utredningsinstitut m. fl. för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 115 000 kronor.
7:o) Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 7, s. 13—16), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
och under erinran om att de beslutade ändringarna av grundlönebeloppen
föranleder en omräkning av anslagsposterna, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 260 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 34 000
Summa kronor 294 000;
b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 294 000 kronor.
8:o) Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, s. 16), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
104 800 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955
9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 9, s. 17 och 18), vilket förutsätter oförändrat anslagsbelopp, och
under erinran om att föreslagen ordinariesättning av en expeditionsvakttjänst
samt den beslutade ändringen av grundlönerna föranleder en omräkning
av vissa anslagsposter hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för arbetsdomstolen
skall uppföras en tjänst som expeditionsvakt i lönegrad Ca 11;
b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 8 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 74 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 59 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 6 300
Summa kronor 149 000;
c) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 149 000 kronor.
10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 10, s. 18), vilket innebär en ökad medelsanvisning med
4 400 kronor, varav 3 400 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 1 000
kronor för reseersättningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 16 400 kronor.
11 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister in. m.: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 19—22), vilket innebär
en ökad medelsanvisning med 15 000 kronor till arvoden till särskilda förlikningsmän
m. fl., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlikningsman för medling i arbetstvister
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 190 000 kronor.
12 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister in. m.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 22), vilket innebär att
till reseersättningar beräknas ytterligare 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlikningsman för medling i arbetstvister
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
7
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955
13:o) Mödrahjälp. Kungl. Maj :t har (punkt 13, s. 22—27) föreslagit
riksdagen att till Mödrahjälp för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 4 500 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 000 000 kronor.
Vid fjolårets reform av samhällets ekonomiska hjälp i samband med
havandeskap och barnsbörd var statsmakterna eniga om att den behovsprövade
mödrahjälpen skulle bibehållas tills vidare vid sidan av den moderskapshjälp,
som på grund av den allmänna sjukförsäkringen börjat utgå
den 1 januari i år. Frågan om mödrahjälpens framtida bestånd och utformning
skulle bedömas vid den förestående revisionen av vår fattigvårdsla°stiftning.
Inom socialdepartementet prövas f. n. ett förslag till lag om
socialhjälp, vilken lag är avsedd att ersätta 1918 års fattigvårdslag.
Departementschefen har för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att förelägga
1955 års riksdag proposition i ämnet men avser inte att föreslå, att förordningen
om mödrahjälp skall upphöra på grund av denna nya lagstiftning,
och utgår därför från att mödrahjälpen kommer att bestå tills
vidare såsom självständig hjälpform. Det anmärkes, att en ny socialhjälpslagstiftning
naturligen kräver en viss förberedelsetid för kommunerna,
varför en sådan lagstiftning i varje fall inte torde kunna trada i kraft
under nästa budgetår.
I en departementspromemoria, vilken varit föremål för remissbehandling,
har behandlats frågan huruvida inte mödrahjälp i allmänhet borde utgå
kontant i stället för som nu in natura.
I likhet med den övervägande majoriteten bland de myndigheter och sammanslutningar
som nu yttrat sig i frågan anser departementschefen, att
mödrahjälpen i allmänhet bör utgå kontant. Från denna princip forordas
dock vissa undantag. Sålunda anses, att mödrahjälp till tandvård även i
fortsättningen bör lämnas in natura. Vidare anses det lämpligt att a\steg
från kontantprincipen skall kunna göras när särskilda omständigheter
motiverar det.
Det har tidigare ifrågasatts också att vidta ändringar i mödrahjälpsverksamhetens
organisation genom att överföra beslutanderätten i mödrahjälpsärenden
på andra befintliga organ. Detta spörsmål står i samband
med frågan om i vilken utsträckning antalet mödrahjälpsärenden kommer
att minska efter moderskapsförsäkringens införande. Enligt departementschefens
åsikt bör någon erfarenhet vinnas på denna punkt innan organisationsfrågan
aktualiseras. Det framliålles dock, att det finns grundad anledning
att anta, att antalet mödrahjälpsansökningar även framdeles kommer
att bli så betydande, att det visar sig motiverat med särskilda organ för
handläggningen härav.
De förordade ändringarna beträffande mödrahjälpens form, vilka inte
8 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
torde fordra ändring i gällande förordning om mödrahjälp, anses böra
genomföras fr. o. in. den 1 juli 1955.
. Vad beträffar anslagsfrågan för nästa budgetår kan man f. n. inte erhålla
säkra utgångspunkter för bedömande av medelsbehovet. Departementschefen
föreslår, att anslaget uppföres med 4 500 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Magnusson (1:87) och den andra inom andra kammaren av herr
Hagård (II: 122), har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
dels till Mödrahjälp för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
2 500 000 kronor och dels beakta de synpunkter beträffande mödrahjälpens
handhavande som i motionerna anförts.
Angående de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen II: 122.
Utskottet. Såsom departementschefen erinrat har frågan om mödrahjalpens
bibehållande vid sidan av den förra året beslutade moderskapsförsäkringen
förutsatts skola upptas till prövning i samband med det förslag
till lag om socialhjälp, som senare torde komma att föreläggas innevarande
riksdag. Departementschefen har redan nu anmält, att han vid
lagförslagets framläggande icke ämnar föreslå att mödrahjälpen skall upphöra
som självständig hjälpform. Utan att ta ställning till denna fråga anser
utskottet sig, med hänsyn till vad departementschefen anfört om den möjliga
tidpunkten för lagens ikraftträdande, kunna utgå från att mödrahjälpen
i varje fall kommer att bestå också under nästa budgetår. Någon
häremot avvikande uppfattning har icke heller kommit till uttryck i motionerna
I: 87 och II: 122.
Motionärerna anser emellertid, att mödrahjälpen tills vidare — med
hänsyn till de förbättrade villkor, som moderskapsförsäkringen medför
i synnerhet för de förvärvsarbetande kvinnorna — bör i möjligaste mån
begränsas till de fall, där det finns ett påtagligt behov av ekonomiskt stöd.
I motionerna begäres att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd
vid beviljandet av anslag till mödrahjälp för nästa budgetår. Utskottet
får i denna fråga erinra, att socialstyrelsen i anledning av moderskapsförsäkringens
ikraftträdande den 1 januari detta år utfärdat nya normer
till ledning för mödrahjälpsnämndernas prövning av hjälpbehovet. Därvid
har i enlighet med statsmakternas uttalande vid försäkringens antagande
hänsyn tagits till det ökade försäkringsmässiga skyddet. Vidare
har i detta sammanhang beaktats de förmånligare villkor, som
moderskapsförsäkringen erbjuder de förvärvsarbetande kvinnorna. Enligt
normerna skall sålunda vid mödrahjälpsbeloppets fastställande avdrag
göras för den tilläggspenning (sjukpenning), som utöver försäkringens
grundpenning tillkommer denna kategori av kvinnor. Som fram
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
9
går av det föregående har de nya normerna varit i kraft endast en kort tid,
och några bestämda slutsatser beträffande verkningarna kan därför ännu
inte dragas. Att i detta läge förorda en ytterligare skärpning av behovsprövningen
kan utskottet för sin del icke tillstyrka. Härav följer att utskottet
icke heller kan tillstyrka, att motionärernas synpunkter lägges till
grund för anslagsberäkningen.
Den av departementschefen förordade övergången till kontantprincipen
vid utgivande av mödrahjälp biträder utskottet, som jämväl delar departementschefens
åsikt att ändringar i mödrahjälpsverksamhetens organisation
icke nu bör aktualiseras.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 87 och II: 122, såvitt nu är i fråga,
till Mödrahjälp för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 4 500 000 kronor.
14:o) Mödrahjälpsnämnderna. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 27 och
28) föreslagit riksdagen att till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 187 000 kronor.
I enlighet med vad departementschefen anfört under föregående punkt
bör f. n. ingen ändring vidtagas beträffande mödrahjälpsverksamhetens
organisation. För nästa budgetår kan en minskning förutses i antalet mödrahjälpsansökningar.
På grund härav bör detta anslag nedräknas. Det
föreslås att anslaget minskas med 47 000 kronor till 140 000 kronor, varav
85 000 kronor beräknas för arvoden m. in., 15 000 kronor för reseersättningar
och 40 000 kronor för expenser.
I de under föregående punkt nämnda likalydande motionerna I: 87 och
II: 122 har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Mödrahjälpsnämnderna
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under föregående
punkt avstyrker utskottet motionerna 1:87 och 11:122 jämväl i vad de
berör ifrågavarande anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 87 och II: 122, såvitt nu är i fråga,
till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 140 000 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
15:o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t har
(punkt 15, s. 28 och 29) föreslagit riksdagen att till Bidrag till avlönande
av hemvårdarinnor för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
3 500 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 3 300 000 kronor.
Sjukförsäkringsreformen anses påkalla vissa jämkningar av statsbidragsbestämmelserna.
Det förutsattes få ankomma på Kungl. Maj :t att förordna
härom. Socialstyrelsens anslagsberäkning godtas.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Svenson (1:21) och den andra inom andra kammaren av fru Sjöstrand
(11:35) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att §§ 12 och 13 helt
utgår ur hemhjälpskungörelsen samt att i § 16 de justeringar vidtages, som
föranledes av den nuvarande på avtal grundade lönesättningen.
Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionen
II: 35.
Utskottet har under hand inhämtat, att socialstyrelsen den 30 december
1954 till Kungl. Maj :t ingivit framställning i de av motionärerna berörda
frågorna. Då ärendet sålunda är föremål för Kungl. Maj :ts prövning synes
någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna icke påkallad.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag, hemställer sålunda,
a) att motionerna I: 21 och II: 35 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
b) att riksdagen må till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
3 500 000 kronor.
16:o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 29 och 30), vilket innebär en
nedräkning av anslaget med 48 000 kronor med hänsyn till en befintlig
reservation, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för
hemvårdarinnor för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 212 000 kronor.
17:o) Fattigvård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 17, s. 30 och 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr ö är 1955
11
18 :o) Barnavård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 18, s. 31), vilket innebär en anslagshöjning med 350 000 kronor
med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.
19 :o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, s. 31 och 32), vilket innebär en höjning av anslaget
med 25 000 kronor på grund av medelsåtgången, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 175 000
kronor.
20 :o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 32 och 33), vilket
innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande samt om- och
tillbyggnad av ålderdomshem för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.
21 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. Kungl.
Maj :t har (punkt 21, s. 33 och 34) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
utbildning av föreståndare vid ålderdomshem för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 45 000 kronor.
Av anslaget, som för innevarande budgetår uppförts med 42 000 kronor,
bestrides statens andel av kostnaderna för den av Svenska socialvårdsförbundet
anordnade utbildningen av föreståndare vid ålderdomshem. Enligt
beslut vid 1952 års riksdag skall statens bidrag i huvudsak motsvara
hälften av kostnaderna. Stipendier för bestridande av utgifter för kost
under den till internat förlagda första läskursen bekostas helt av statsmedel.
Departementschefen tillstyrker att arvodet till en med utbildningen
sysselsatt assistent beräknas enligt löneklass 17. I övrigt godtas socialvårdsförbundets
kostnadsberäkning med det undantaget att kostnadsökningen,
vilken uppskattas till 6 000 kronor, lägges till de utbildningskostnader,
på vilka innevarande budgetårs anslag grundats eller 70 000 kronor.
De egentliga utbildningskostnaderna under nästa budgetår beräknas sålunda
till 76 000 kronor, varav staten bör bestrida hälften eller 38 000 kronor.
Då till stipendier beräknas oförändrat 7 000 kronor, uppföres hela
anslaget med 45 000 kronor, vilket innebär en ökning med 3 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Svenson och fru Nilsson (I: 234) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Hansson i Skegrie och Andersson i Brämhult (11:296),
har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till Bidrag till utbildning
av föreståndare vid ålderdomshem för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag
av 46 000 kronor.
Beträffande motiveringen för nämnda yrkande hänvisas till motionen
I: 234.
Utskottet. Motionärernas förslag innebär att anslaget skall höjas med
1 000 kronor utöver det belopp av 3 000 kronor, varmed departementschefen
uppräknat anslaget. Utskottet anser icke, att denna skillnad har någon avgörande
betydelse för verksamhetens fortsatta utveckling eller att den sålunda
motiverar ett frångående av Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 234 och II: 296 till Bidrag till utbildning
av föreståndare vid ålderdomshem för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.
22 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, s. 34), vilket innebär en anslagshöjning med
10 000 kronor i anslutning till medelsåtgången, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.
23:o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 36), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning
av allmänna barnbidrag för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
24 :o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 36 och 37), vilket innebär
en ökad medelsanvisning med 900 000 kronor på grund av 1953 års höjning
av maximibeloppet för bidragsförskott, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna
för bidragsförskott för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 5 500 000 kronor.
25 :o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 37
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
13
och 38), vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för
vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kronor.
26:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 38 och 39), vilket i fråga om
medelsanvisningen innebär en minskning med 1 000 000 kronor med hänsyn
till en förefintlig reservation, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande
av barnhem under budgetåret 1955/56 beviljas med högst
1 400 000 kronor;
b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 800 000
kronor.
27 :o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 28, s. 40 och 41), vilket innebär en anslagsminskning med
200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000
kronor.
28 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 29, s. 41 och 42), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 4 300 kronor i anledning av verksamhetens fortsatta
utbyggnad, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare
vid barnhem för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
41 300 kronor.
29:o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30, s. 42—44), vilket innebär en
ökad medelsanvisning med 100 000 kronor med hänsyn till ökningen av
antalet institutioner, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen
barnavård för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 3 050 000 kronor.
30 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 44 och
45), vilket upptar oförändrat anslagsbclopp, hemställer utskottet,
14
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom
den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 288 600 kronor.
31 :o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj:t bär (punkt 32, s. 46 och 47)
föreslagit riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 800 000 kronor.
Mot socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har
föredragande statsrådet intet annat att erinra än att anslaget anses kunna
nedsättas med 100 000 kronor utöver vad styrelsen föreslagit eller till
2 400 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson (I: 235) och den andra inom andra kammaren av fru
Boman och herr Nilsson i Bästekille (II: 294), har hemställts, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om en allmän översyn av bestämmelserna för erhållande av bidrag till fria
resor för barn, dels ock till Ferieresor för barn för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.
Angående motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionen
II: 294.
Utskottet. Motionärernas yrkande om en allmän översyn av ifrågavarande
bestämmelser utgör ett upprepande av ett förra året väckt förslag,
som då icke föranledde någon riksdagens åtgärd. Utskottet finner icke skäl
anförda, som nu motiverar ett ändrat ställningstagande. I varje fall synes
det utskottet lämpligt, att några förändringar beträffande förevarande verksamhet
icke aktualiseras förrän 1954 års familjeutredning — vars främsta
uppgift är att belysa barnfamiljernas aktuella ekonomiska läge och därmed
skapa vissa utgångspunkter för fortsatta överväganden av familjepolitikens
utformning -— redovisat resultatet av sitt arbete.
Utskottet kan icke heller finna, att motionärerna anfört vägande skäl
för ett frångående av Kungl. Maj :ts förslag till anslagsberäkning. Utskottet
avstyrker sålunda motionärernas yrkande även i denna del.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att motionerna I: 235 och II: 294, i vad de avser bestämmelserna
om bidrag till fria resor för barn, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
b) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 235 och II: 294, i vad de berör
förevarande anslag, till Ferieresor för barn för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
15
32 :o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 47
och 48) föreslagit riksdagen att till Ferieresor för husmödrar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 140 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 300 000 kronor.
Föredraganden tillstyrker socialstyrelsens förslag att anslaget för nästa
budgetår upptages med 1 140 000 kronor.
I de under föregående punkt nämnda likalydande motionerna 1: 235 och
II: 294 har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om en allmän översyn av bestämmelserna för
erhållande av bidrag till fria resor för husmödrar.
Utskottet avstyrker av samma skäl, som anförts under punkten 31, förevarande
motionsyrkande.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet sålunda,
a) att motionerna I: 235 och II: 294, i vad de avser bestämmelserna
om bidrag till fria resor för husmödrar, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
b) att riksdagen må till Ferieresor för husmödrar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 140 000 kronor.
33 :o) Bidrag till driften av semesterhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 34, s. 48 och 49), vilket innebär en anslagsminskning med
20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av semesterhem
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 560 000
kronor.
34 :o) Stipendier för underlättande av husmoderssemester. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 49), vilket innebär oförändrat anslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för underlättande av husmoderssemester
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
35 :o) Bidrag till driften av barnkolonier m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 36, s. 50 och 51), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor i anledning av ökade driftkostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
1 600 000 kronor.
16
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
36:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 37, s. 52—106) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56,
dels ock till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 739 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 557 000 kronor.
Ungdomsvårdsskoleutredningens slutbetänkande avlämnades hösten
1953. I vad gäller yrkesutbildningen för manligt klientel behandlades betänkandet
vid 1954 års riksdag och ledde till vissa omläggningar. Departementschefen
återkommer nu till huvudfrågorna i utredningsförslaget.
Principiella frågor
I likhet med utredningen anser departementschefen att de vårdprinciper,
på vilka den nuvarande ungdomsvårdsskoleorganisationen byggts
upp, i och för sig är väl ägnade att tjäna som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet
på detta fält. Han vill emellertid, med hänsyn till den
dokumenterade utvecklingen av elevklientelets beskaffenhet, i likhet med
utredningen understryka vikten av att organisationen icke låses fast utan
från tid till annan avpassas efter de aktuella förhållandena.
Utredningens förslag att elevgruppernas storlek skall skäras ned
har redan tidigare preliminärt anmälts i samband med behandlingen av
vissa av utredningen avgivna delförslag (jfr V ht 1952, p. 37 och V ht 1953,
p. 37). Något slutligt ställningstagande från statsmakternas sida har i avvaktan
på föreliggande huvudbetänkande ännu icke förekommit, men principen
har beaktats vid utformningen av ett antal av statsmakterna redan
beslutade projekt.
Utan att vilja direkt ansluta sig till utredningens åsikter om det optimala
platsantalet delar departementschefen i princip utredningens synpunkter
i förevarande fråga. Detta innebär emellertid icke att han förordar en
omedelbar övergång till »den lilla gruppens» system eller är beredd att
göra upp ett program på längre sikt i detta hänseende. En omläggninganses
kunna ske endast stegvis, varvid hänsyn måste tagas till de ekonomiska
insatser, som det -statsfinansiella läget medger i fråga om såväl
byggnadsarbeten som personalförstärkningar. Varsamhet är särskilt angelägen
med tanke på de fortskridande förändringarna i klientelets struktur
och de betydande osäkerhetsmomenten vid bedömningen av den framtida
elevtillströmningen.
Statsutskottets utlåtande nr 5 År 1955
17
Departementschefen framhåller att en anpassning till mindre grupper
redan nu kan accepteras vid vissa skolor. Beslut fattades vid 1953 års
riksdag om viss ombyggnad av de största elevförläggningarna vid Lövsta
och Forsane i samband med uppförande av ett antal nya avdelningar därstädes.
Dessa båda skolor har i och med detta helt anpassats till den lilla
gruppens principer. För Sundbos del beslöt 1952 års riksdag uppförande
av en specialavdelning och en utskrivningsavdelning. En minskning av
de äldre avdelningarna bör få ske. Vid ytterligare två skolor bör en minskning
av större elevavdelningar kunna beslutas redan nu. Vid Johannisberg
har en elevavdelning med 20 platser brunnit ner. Det är naturligt att den
nya avdelningen icke dimensioneras för mer än 15 elever. Vidare föreslås
att den största elevavdelningen vid Fagared delas i två avdelningar,
den ena om 6 och den andra om 14 platser, samt att Folåsa, som nu består
av en enda elevförläggning för 20 elever, byggs om efter ett paviljongsystem
med endast 7 elever i varje hus.
Utredningen har ställt en prognos rörande platsbehovet och
därvid funnit en ökning av platsantalet påkallad. Bl. a. har beräknats att
elevantalet skulle öka med 25 % under åren 1951—57 om hänsyn tages
enbart till förändringarna i befolkningens sammansättning. Utredningens
beräkningar i fråga om platsbehovet har hittills icke verifierats av utvecklingen.
En viss marginal föreligger f. n. Med hänsyn härtill kan departementschefen
icke finna tillräckliga skäl f. n. föreligga för en utbyggnad
på basis av utredningens framtidsprognos.
Utredningen föreslår en betydande personalförstärkning. När det
gäller att ge skolorna större resurser i deras fostrande uppgifter representerar
personalfrågan enligt departementschefen otvivelaktigt ett centralt
problem. Han är emellertid icke beredd att draga upp några principiella
riktlinjer för de framtida personalplanerna utan anser att en förstärkning
på detta område, liksom när det gäller omformning och förstärkning av
skolorna i övrigt, bör bedömas från tid till annan mot bakgrunden av
aktuella erfarenheter och behov. En viss ökning av personalen förordas
dock nu. Sedan Lingatan hösten 1953 nedlagts och numera definitivt avförts
ur skolorganisationen, bör de för denna skola beräknade avlöningsmedlen
omdisponeras för en personalförstärkning inom organisationen.
Dessa medel uppgår till 92 491 kronor. Såsom föreslagits vid behandlingen
av socialstyrelsens avlöningsanslag bör dock nämnda belopp minskas med
de lönemedel, som erfordras för en tjänsteman, som inom socialstyrelsen
sysslar med uppgiften att anskaffa fosterhem åt barn, som är omhändertagna
för skyddsuppfostran. Sedan denna reduktion företagits, återstår
ett belopp av 76 027 kronor att disponeras inom ramen för den egentliga
ungdomsvårdsskoleorganisationen. Vidare beräknar departementschefen,
såsom framgår av det följande, att ett antal facklärarinnetjänster skall
2—434 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 0 saml. Nr 5
18
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
dragas in. Denna åtgärd betingas enbart av behovet att rationalisera yrkesutbildningen
och kräver att annan personal anställes vid skolorna. Lönerna
för ifrågavarande facklärare representerar ett belopp av 100 512 kronor.
Av f. n. anvisade medel kan alltså totalt (76 027 + 100 512) 176 539 kronor
omdisponeras. En ytterligare förstärkning med ca 20 tjänster kan därjämte
nu bedömas erforderlig. Departementschefen är emellertid icke beredd
föreslå att mer än 7 av dessa inrättas under nästa budgetår.
Byggnadsprogrammet
I betraktande av de betydande osäkerhetsmoment som gör sig gällande
vid försöken att bedöma den framtida utvecklingen finner departementschefen
sig i likhet med bl. a. socialstyrelsen sakna möjlighet att taga ställning
till utredningens byggnadsprogram i vidare utsträckning än för den
närmast liggande etappen.
Vad först beträffar frågan om Lingatans omändring till sjömansskola
anför departementschefen bl. a. följande.
Detta projekt framfördes från utredningens sida redan år 1952. I 1953
års statsverksproposition (V ht, p. 37) lämnades en utförlig redogörelse för
förslaget. Vid remissbehandlingen framkom i stort sett inga erinringar
mot tanken att tillskapa en sjömansutbildning för ungdomsvårdsskolornas
behov, ehuruväl från vissa håll — bl. a. från sjöfolkets sida — uttalades
en viss skepsis i fråga om ungdomsvårdsskoleelevernas möjligheter till
anpassning inom sjömansyrket. Sjöfolksförbundet ansåg i vart fall då, att
Lingatan hade ett alltför isolerat läge för att vara lämpligt för ändamålet.
Något ställningstagande blev för statsmakternas del icke aktuellt vid 1953
års riksdag. På grund av anstaltsbyggnadernas tillstånd och de lokala
förhållandena i övrigt nedlades skolverksamheten vid Lingatan hösten 1953.
Vid 1954 års riksdag förelåg dels en motion om skolans omändring till
sjömansskola i enlighet med utredningens förslag och dels ett uttalande av
riksdagens revisorer, vari framhölls det otillfredsställande i att anstalten
icke utnyttjades. Statsutskottet (uti. nr 5, p. 35) avstyrkte bifall till motionen
under hänvisning till att sjömansskolefrågan först borde prövas av
Kungl. Maj :t samt förordade en undersökning av möjligheterna att anordna
sjömansutbildning för ungdomsvårdsskoleelever vid kommunala sjömansskolor.
I anledning av revisorernas uttalande underströks önskvärdheten
av att Lingatan — utan att man därför bunde sig för dess framtida användning
som sjömansskola — snarast komme att utnyttjas på lämpligt sätt.
Socialstyrelsen har i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning verkställt
den begärda undersökningen, överstyrelsen har därvid yppat en viss
tveksamhet rörande lämpligheten av att mottaga ungdomsvårdsskoleelever
vid de kommunala sjömansskolorna. Socialstyrelsen påpekar, att innebörden
av ett omhändertagande på ungdomsvårdsskola är att behovet av
vård i denna form ansetts föreligga. En omplacering till en sjömansskola
kan då icke ske förrän elevens resocialisering fortskridit så långt att han
kan medgivas villkorlig utskrivning. Sedan han sålunda lämnat skolan, står
det fritt att efter omständigheterna placera honom i den yrkesutbildning,
som passar honom.
Att redan före den villkorliga utskrivningen placera en på ungdomsvårdsskola
omhändertagen yngling i kommunal sjömansskola torde på av
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
19
socialstyrelsen anförda skäl i regel vara uteslutet. Möjligen kunde man
tänka sig att vidtaga en sådan åtgärd i enstaka fall inom den begränsade
grupp, som av skilda orsaker anses böra utackorderas redan före den villkorliga
utskrivningen. I praktiken torde dock både behovet och möjligheten
av en sådan anordning vara så ringa, att det bör överlåtas på vederbörande
skolstyrelse att söka sig fram till en lösning i det enskilda fallet.
Med hänsyn till svårigheterna och kostnaderna att bereda ett mycket begränsat
antal elever en för handelsflottan erforderlig och med de kommunala
sjömansskolorna jämförlig utbildning inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
är departementschefen icke beredd att ansluta sig till tanken
att anordna en sjömansskola vid Lingatan. Med beaktande av vad riksdagen
anfört om vikten av att anläggningen utnyttjas har han — då han
ej heller i övrigt funnit användning för anstalten inom ungdomsvårdsskoleväsendet
— ansett att den bör avföras från skolorganisationen. Fångvården
har numera övertagit Lingatan.
Beträffande byggnadsprogrammet i övrigt föreslår departementschefen
sammanfattningsvis att den närmaste byggnadsetappen får omfatta dels
anordnande av en förläggning vid Härsjögården för sex elever, dels vissa
ombyggnadsarbeten vid Fagared i syfte att minska ned den största elevavdelningen
därstädes och dels omläggning av Folåsa från en stor till tre
mindre avdelningar. Endast för de båda sistnämnda arbetena erfordras
särskild medelsanvisning, nämligen med (37 480 + 470 000) 507 480 kronor.
Departementschefen återkommer i detta hänseende vid behandlingen av
frågan om skolornas byggnadsanslag.
Yrkesundervisning m. m.
Utredningen har föreslagit, att ett antal facklärarinnetjänster vid flickskolorna
skall dragas in. I gengäld skall viss undervisning ske i form av
korta ambulerande kurser, varjämte några skolor skulle erhålla arbetsterapeuter.
Utredningen förutsätter vidare att jordbruksdriften nedlägges
och trädgårdsskötseln slopas som utbildningsgren.
Departementschefen förordar i huvudsaklig överensstämmelse med socialstyrelsens
förslag, att antalet facklärarinnor bestämmes till tre vid
Brättegården, Härsjögården, Eknäs och Hornö, två vid Morängen och en vid
Broby. Av dessa hör en vara lärarinna i tvätt vid vardera Härsjögården,
Eknäs och Hornö. På detta sätt minskas antalet facklärarinnor med åtta.
I överensstämmelse med socialstyrelsens förslag bör därjämte arbetsterapeuter
finnas anställda vid Härsjögården, Eknäs, Hornö och Morängen.
Förslaget om slopande av jordbruksdriften vid flickskolorna bör bordläggas.
Det förutsättes, att socialstyrelsen vid en planerad undersökning
av jordbrukens lönsamhet in. in. inom organisationen jämväl beaktar flickskolornas
motsvarande problem.
Vad beträffar trädgårdsundervisningen utgör denna en av de uppgifter,
20
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955
som ligger inom lanthushållslärarinnans arbetsområde; någon särskild personal
är alltså icke anställd för detta ändamål. Då det uppenbarligen icke
förutsatts, att skolorna skall avhända sig trädgårdsanläggningarna, kan departementschefen
icke finna annat än att frågan om på vad sätt och i vilket
syfte arbetet skall bedrivas i trädgården får bli beroende av lokala omständigheter
och behov.
I förevarande sammanhang föreslås, att även vissa pojkskolor erhåller
arbetsterapeuttjänster, nämligen Lövsta och Långanäs. För Lövstas vidkommande
beslöt 1954 års riksdag att en ny terapiverkstad skulle uppföras
därstädes. Likaså synes det erforderligt att Långanäs, som mottager ett
likaledes i psykiskt hänseende starkt skadat klientel, erhåller en motsvarande
tjänst.
Organisationen bör, såsom bl. a. socialstyrelsen och ett antal skolstyrelser
uttalat, vara oförhindrad att inom ramen för givna resurser själv
forma sin yrkesutbildning. Bestämmanderätten kan dock icke överlåtas på
de enskilda skolstyrelserna med hänsyn till risken att differentieringen
inom yrkesutbildningen får en olämplig avbalansering inom skolorganisationen
i dess helhet. Det bör därför ligga i socialstyrelsens hand att besluta
om utbyte av yrkesspecialiteter i förekommande fall. Styrelsen bör dock i
största möjliga utsträckning taga hänsyn till skolstyrelsernas egna önskemål
härvidlag.
Personalplaner
Såsom framgår av det föregående begränsas departementschefens program
för en förstärkning av personalen under nästa budgetår av dels de
möjligheter som står till buds inom ramen för ett redan tillgängligt belopp
av 176 539 kronor, vilket kan omdisponeras, och dels det antal av sju nya
tjänster, vilka han förklarat sig beredd att tillstyrka fr. o. m. den 1 juli
1955.
Inom ramen för förstnämnda belopp rymmes, förutom de ändringar
för vilka redogjorts i samband med behandlingen av yrkesutbildningsfrågan,
följande personalförstärkningar av hög angelägenhetsgrad, nämligen
en översköterska vid Ryagården, en vårdare vid Broby, två vårdare
vid vardera Eknäs, Morängen, Hornö och Härsjögården samt ett ekonomibiträde
i 7 lönegraden vid Ryagården. Slutligen bör ifrågavarande belopp
få tagas i anspråk för tre av 1954 års riksdag beslutade vårdartjänster.
De sju nya tjänsterna fördelas på följande sätt: en assistent vid vardera
Margretelund, Långanäs och Härsjögården, en bokhållare vid Långanäs,
en vårdare vid Brättegården samt ytterligare två vårdare, vilka bör
få disponeras fritt av socialstyrelsen för att insättas som förstärkning på
de punkter, där särskilt trängande behov härav anmäler sig. Kostnaderna
för dessa sju tjänster beräknas till 76 020 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
21
Sedan år 1948 har vid Lövsta funnits en tjänst som biträdande läkare
i lönegrad Cg 29. Denna tjänst har i brist på sökande hittills icke kunnat
besättas. Enligt utredningens mening bör tjänsten indragas och i stället
bör en psykologtjänst inrättas för vissa angivna uppgifter. Socialstyrelsen
anser, att en psykologtjänst i Ce 29 visserligen bör inrättas men menar,
att läkartjänsten icke kan indragas. Senare har från socialstyrelsens och
Lövstaledningens sida under hand understrukits behovet av en biträdande
läkare för skolans räkning. Det har därvid framhållits, att utsikterna att
få tjänsten besatt numera torde vara bättre än tidigare. I detta läge anser
departementschefen, att frågan bör lösas på det sättet att en tjänst för
en läkare eller psykolog i Ce 29 uppföres på personalförteckningen. Därest
tjänsten besättes med en psykolog bör dock denne i avvaktan på närmare
erfarenhet tills vidare anställas som extra tjänsteman.
Övriga frågor
Utredningens förslag vad beträffar ersättningar till skolstyrelseledamöterna
kan departementschefen endast tillstyrka i vad rör dagarvode å
20 kronor till dessa funktionärer.
Beträffande frågan om eftervårdens organisation framhålles, att
barnavårdskommittén f. n. är sysselsatt med en omarbetning av barnavårdslagens
bestämmelser rörande skyddsuppfostran. Bland de problem, som
härvid torde komma upp till behandling, befinner sig frågan om hur övergångstiden
mellan anstaltsvistelsen och den slutgiltiga utskrivningen skall
gestaltas ur skilda synpunkter. I detta läge anser departementschefen, att
hållbara grunder saknas för större förändringar i den nuvarande eftervårdsorganisationen.
Frågan om utvidgning av den av I. O. G. T. bedrivna inackorderingshemsverksamheten
debatterades senast vid 1952 års riksdag, vid vilken
motioner förelåg om inrättande av ytterligare ett antal hem. För egen
del gav departementschefen i andra kammaren uttryck för den uppfattningen
att en utökning icke borde ske i avvaktan på utredningens förslag;
han framhöll familjevården som ett alternativ, som vore värt att prövas i
vidgad utsträckning. Utredningsresultatet har icke kommit honom att ändra
uppfattning på denna punkt, och han ansluter sig därför till utredningens
uttalande om en ökad verksamhet i syfte att få kontakt med familjer, som
är lämpade och villiga att taga emot det här berörda klientelet. De inom
skolornas eftervårdsorganisation inrättade inackorderingshcmmen måste
vid sådant förhållande närmast betraktas som ett komplement, då inga
andra utvägar står till buds. Inför de synpunkter beträffande inackorderingshemmen,
vilka kommit till uttryck i betänkandet och vid remissbehandlingen,
saknar departementschefen anledning alt f. n. avge några
konkreta förslag i fråga om sådana hem. Socialstyrelsen har förutskickat
en utredning i denna fråga; det anses lämpligt all tills vidare avvakta
resultatet härav.
22
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
Anslagsfrågor m. m.
I 1954 års statsverksproposition (p. 37) föreslog Kungl. Maj:t, att utbildningsgrenarna
tapetseri och trädgårdsskötsel vid Forsane skulle utbytas
mot elektrikerutbildning och utbildning av reparatörer för jordbrukets
och skogsbrukets maskiner. För Sundbos vidkommande skulle
trädgårds- och snickeriutbildningen ersättas med utbildning till bilmekaniker
och elektriker. Riksdagen ville icke motsätta sig förslaget, men uttalade
(statsutsk. uti. nr 5) tveksamhet huruvida elektrikerutbildning
borde påbörjas och förutsatte en ytterligare utredning i ämnet. Socialstyrelsen
och vederbörande skolstyrelser har nu förebragt vissa skäl för
att en dylik utbildning icke skall anordnas och föreslagit, att snickeriundervisningen
i stället skall behållas vid Sundbo och att den planerade
elektrikerutbildningen vid Forsane skall ersättas med utbildning i bageriyrket.
Departementschefen godtar vad sålunda föreslagits. Till följd av
omläggningarna på detta område bör två trädgårdsmästartjänster i Ce 18
ersättas med två yrkeslärartjänster i Ce 20; på grund av trädgårdsmästarnas
löneklassläge erfordras ingen anslagsuppräkning. Vidare bör tjänsten
som yrkeslärare i tapetseri, vars innehavare är ordinarie tjänsteman,
föras på övergångsstat.
Vid anmälan av nyssnämnda proposition uttalade departementschefen,
att undervisningen i trädgårdsskötsel vid yrkesskolorna för pojkar lämpligen
borde kunna överföras till jordbruket och skötas av jordbrukspersonalen.
Statsutskottet (uti. nr 5) ansåg, att en sammanslagning av angivna
innebörd vore en lämplig och av utvecklingen betingad åtgärd. Departementschefen
återkommer nu till dessa frågor.
Om Sundbo och Forsane undantages, förekommer f. n. trädgårdsutbildning
vid följande yrkesskolor för pojkar, nämligen Lövsta, Långanäs,
Fagared, Johannisberg och Råby. Berörda skolstyrelser har avstyrkt
indragning av trädgårdsmästartjänsterna. Som skäl har framför allt
anförts, att trädgårdsarbetet är värdefullt som sysselsättning och terapi
samt att skolorna i allmänhet har leveransengagemang inom orten och
på så sätt erhåller en god kontaktmöjlighet med den omgivande bygden.
Socialstyrelsen anser, att man vid bedömningen av förevarande fråga
måste taga hänsyn till trädgårdsdriftens omfattning och art och till skolornas
mycket olika klientel. Styrelsen kan icke f. n. taga ställning i
ämnet och anser att trädgårdsmästartjänsterna tills vidare icke bör indragas
vid de bär avsedda fem skolorna. Av handlingarna framgår, att
trädgårdsdriften under budgetåret 1953/54 gick med en förlust varierande
mellan 1 125 och 3 125 kronor vid Lövsta, Fagared och Johannisberg.
Rörelsen utvisade vinst vid Långanäs med 2 171 kronor och vid Råby med
13 398 kronor. Vid några skolor hade trädgårdsdriften belastats med vissa
investeringskostnader, vilka dock var av ringa betydelse för en bedömning
av det ekonomiska utfallet. Tilläggas bör att lönekostnaderna för trädgårds
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
23
mästarna (18 lönegraden) bestrides från riksstatsanslaget och således icke
beaktats i nyssnämnda redovisning.
För egen del har departementschefen icke funnit skäl att frångå sin
tidigare uppfattning i principfrågan. Skäl finns dock för undantag i två
fall. Lövsta utgör kombinerad yrkesskola och skolhem, och det är icke
hans avsikt att här föreslå någon ändring beträffande skolhemmens
trädgårdsarbete. Vidare synes trädgårdsarbetet vid Råby ekonomiskt någorlunda
försvara sin existens; skäl torde också kunna anföras för en trädgårdsundervisning
i egentlig mening vid denna anstalt, som är belägen i
Lund. Departementschefen föreslår alltså, att trädgårdsmästartjänsterna
indrages vid Fagared, Långanäs och Johannisberg. Sedan två trädgårdsmästartjänster
i enlighet med det tidigare förslaget indragits vid två andra
yrkesskolor, återstår inom ungdomsvårdsskoleorganisationen endast ordinarie
befattningshavare, tillhörande denna grupp. Det är alltså erforderligt
att föra tre tjänster som trädgårdsmästare i Ca 18 på övergångsstat. Personalläget
vid Fagared, Långanäs och Johannisberg skulle dock försämras
om icke de indragna tjänsterna ersattes med andra tjänster, tillhörande
någon av de befattningshavargrupper, som sysslar direkt med elevernas
uppfostran. Det föreslås därför, att vid envar av de nämnda tre skolorna
en vårdare får anställas, sedan trädgårdsmästaren avgått ur tjänst. — Nu
gjorda förslag påverkar icke anslagsbehovet för nästa budgetår.
Förslaget i det föregående att skolstyrelsernas ledamöter skall erhålla
ett arvode av 20 kronor för varje sammanträdesdag medför en kostnad av
8 000 kronor. Till höjning av vissa ersättningar åt folkskollärare beräknas
ytterligare 8 473 kronor.
För att sätta skolorna i tillfälle att i större utsträckning än vad nu är
möjligt utnyttja sina rådgivande psykiatrar, bör en viss ökning av medelsanvisningen
ske. Det erinras att medel till rådgivande psykiatrar vid både
Lövsta och Lingatan finns inräknade i nuvarande anslag. Då tjänsten som
chefsläkare vid Lövsta numera tillsatts och Lingatan nedlagts, borde rätteligen
de för dessa båda skolor beräknade medlen, 7 660 kronor, indragas.
För att åstadkomma den förordade allmänna förstärkningen vill departementschefen
dock föreslå, att detta belopp får utnyttjas av de kvarstående
skolorna och att under anslaget därjämte anvisas 2 800 kronor. På detta
sätt sker en realförstärkning av medel för psykiaterbesök med ca 10 500
kronor.
Beträffande föreslagna löneregleringar tillstyrkes dels uppflyttning av
tre rektorstjänster från Ca 29 till Ca 31 (Långanäs, Forsane, Sundbo) och
två rektorstjänster från Ca 27 till Ca 29 (Margretelund, Brättegården),
dels ock nedflyttning av en rektorstjänst från Ca 29 till Ca 27 (Hornö). I
nämnda sammanhang föreslås uppflyttning av dels tjänsten som ämneslärare
från Ca 26 till Ca 27, dels tjänsterna som lärarinna i hushållsgöromål
och lärarinna i kvinnlig slöjd från 19 till 20 lönegraden under beteck
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
ningen yrkeslärare, dels tjänsterna som barnavårdslärarinna från 19 till
20 lönegraden och dels tjänsterna som lärarinna i tvätt från 14 till 15 lönegraden.
Dessa löneregleringar medför för nästa budgetår en kostnadsökning
av ca 19 400 kronor.
I det föregående har föreslagits omdisposition av vissa under anslaget
tillgängliga medel ävensom att medel anvisas för ytterligare sju tjänster.
Samtliga genom omdispositionen och ytterligare förstärkning tillkommande
tjänster bör uppföras på extra ordinarie stat. Kostnaderna för de angivna
tjänsterna uppgår till 76 020 kronor. Å andra sidan bör anslaget såsom
tidigare angivits minskas med 16 464 kronor, motsvarande lönekostnaden
för en konsulent för fosterhemsanskaffning hos socialstyrelsen.
De för vikarier avsedda medlen uppräknas med 20 000 kronor. Den
automatiska kostnadsstegringen beräknas till 22 027 kronor.
Vidare höjes det särskilda arvodet till folkskollärare från 660 till 804 kronor,
vilket medför en merkostnad av 3 024 kronor. För ersättning av tjänstgöring
på obekväm arbetstid beräknas 39 000 kronor.
Ordinariesättningar av fem biträdande husföreståndare, fyra vårdare
och fem ekonomibiträden tillstyrkes. Den för Lingatan avsedda rektorstjänsten
i Ca 27 bör avföras ur förteckningen. Antalet å ordinarie stat uppförda
yrkeslärartjänster bör fr. o. m. nästa budgetår vara 30. Från övergångsstaten
kan en arbetsledare avföras.
Anslaget höjes med 182 280 kronor och uppföres med 4 739 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hesselbom m. fl. (I: 233) och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Göteborg m. fl. (II: 274), i vilka motioner har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
förslag till anordnandet av sjömansutbildning inom ungdomsvårdsskoleorganisationen,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Nyström och Sundberg (I: 86) och den andra inom andra
kammaren av fru Boman och herr Jansson i Kalix (II: 123), i vilka motioner
har hemställts, att riksdagen måtte bifalla vad Kungl. Maj :t hemställt
under rubriken Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården beträffande
ändringar i personalförteckningen, dock att trädgårdsmästartjänsten
vid Johannisbergs yrkesskola bibehålies.
Beträffande motiveringarna för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna
II: 274 och II: 123.
Utskottet. Ungdomsvårdsskoleutredningens slutbetänkande, som avgavs
i september 1953, föranledde vid 1954 års riksdag beslut om en viss om
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
25
läggning av yrkesutbildningen vid pojkskolorna. I förevarande sammanhang
har huvudfrågorna i utredningsförslaget upptagits till prövning.
Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen
anfört under rubriken principiella frågor. I likhet med både utredningen
och departementschefen finner utskottet det vara av vikt att skoloi nas
organisation icke låses fast utan att den i stället avpassas efter de skiftande
aktuella förhållandena. Såsom departementschefen anfört bör även personalbehovet
bedömas utifrån enahanda synpunkter. Utskottet delar likaså
departementschefens uppfattning att den av utredningen föreslagna övergången
till den »lilla gruppens system» bör ske stegvis under hänsynstagande
till de ekonomiska resurserna.
Beträffande utredningens byggnads program har departementschefen till
en början erinrat att 1954 års riksdag, i anledning av väckta motioner om
Lingatans omändring till sjömansskola i enlighet med ett av utredningen
tidigare framlagt förslag, förordat en undersökning av möjligheterna att
anordna sjömansutbildning för ungdomsvårdsskoleelever vid kommunala
sjömansskolor. Vidare erinras att riksdagen i nämnda sammanhang, på
föranledande av ett uttalande från riksdagens revisorer om det otillfredsställande
i att skolan icke utnyttjades, framhållit önskvärdheten av att
Lingatan — utan att man därför bunde sig för dess framtida användning
som sjömansskola — snarast komme att utnyttjas på lämpligt sätt.
Socialstyrelsen, som i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning
verkställt den begärda undersökningen, har ansett att en omplacering till
kommunal sjömansskola icke bör ske förrän elevens resocialiseiing fortskridit
så långt att han kan medgivas villkorlig utskrivning men att det
då står fritt att placera honom i den yrkesutbildning, som passar honom.
Departementschefen delar denna uppfattning och förklarar sig icke heller
beredd att ansluta sig till tanken att anordna en sjömansskola vid Lingatan
med hänsyn till svårigheterna och kostnaderna att inom ungdomsvårdskoleorganisationen
åstadkomma en med de kommunala sjömansskolorna
jämförlig utbildning. I sammanhanget anmäles, att Lingatan numera
avförts från organisationen och övertagits av fångvården.
Den av socialstyrelsen verkställda undersökningen synes utskottet ge
vid handen att det icke är en framkomlig väg att söka ordna sjömansutbildning
för ungdomsvårdsskoleklientelet i anslutning till de kommunala
sjömansskolorna. Kvar står då frågan om anordnande av sådan utbildning
inom ungdomsvårdsskoleorganisationens ram. I motionerna 1:233 och
11:274 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
om förslag härutinnan. Såsom framhållits i motionerna har inte mindre
än 54 eller 16,2 % av de från skolorna under år 1951 villkorligt utskrivna
eleverna tagit anställning ombord på handelsfartyg. Redan nämnda förhållande
motiverar enligt utskottets mening att åtgärder vidtas i syfte att
underlätta för intresserade elever att efter den villkorliga utskrivningen
26
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
erhålla anställning inom sjömansyrket. Av betydelse i detta sammanhang
är vidare den positiva inställning, som enligt vad utskottet erfarit, partsorganisationerna
på sjöfartsområdet numera intagit till frågan om sjömansutbildning
inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Med anledning av det anförda anser utskottet sig kunna förorda att försök
nu göres med dylik utbildning i den omfattning detta är möjligt inom
ramen för skolornas nuvarande resurser. I första hand synes det då lämpligt
att såsom ett komplement till den nu förekommande utbildningen för
restaurangkockar uppta utbildning för skeppskockar. Utskottet förordar
vidare att undersökning verkställes beträffande möjligheterna att utan särskilt
kostnadskrävande åtgärder anordna utbildning även för däckspersonal.
Utskottet anser sig slutligen i detta sammanhang böra understryka
vikten av partsorganisationernas medverkan vid uppläggandet och genomförandet
av utbildningsprogrammet för berörda yrkesgrenar.
Departementschefens övriga förslag i fråga om ordnandet av yrkesundervisningen
vid skolorna tillstyrkes av utskottet. Liksom departementschefen
finner utskottet det även lämpligt att socialstyrelsen erhåller befogenhet
att inom ramen för givna resurser och med beaktande i största möjliga
utsträckning av skolstyrelsernas egna önskemål besluta om utbyte av
yrkesspecialiteter vid skolorna.
Under rubriken anslagsfrågor m. in. har departementschefen, sedan
1954 års riksdag fattat principbeslut om sammanförande av undervisningen
i trädgårdsskötsel vid pojkskolorna med jordbruksundervisningen, återkommit
till härav påkallade indragningar av trädgårdsmästartjänsterna vid
bl. a. yrkesskolorna Lövsta, Långanäs, Fagared, Johannisberg och Råby.
Departementschefen anser nu, att undantag från det nämnda principbeslutet
bör göras för Lövsta, som utgör kombinerad yrkesskola och skolhem,
samt för Råby, där trädgårdsarbetet synes ekonomiskt någorlunda försvara
sin existens. Trädgårdsmästartjänsterna vid övriga berörda skolor föreslås
däremot till indragning. I motionerna 1:86 och II: 123 har detta förslag
mött erinran såvitt gäller Johannisberg, där motionärerna vill bibehålla
ifrågavarande tjänst.
Den vid förra årets riksdag beslutade sammanslagningen av undervisningen
i trädgårdsskötsel och jordbruk innebär enligt utskottets mening
självfallet icke att skolorna utan särskild anledning skall avveckla trädgårdsanläggningarna
och därmed även förlora de möjligheter till värdefull
terapiverksamhet, som dessa erbjuder. Innebörden av riksdagens beslut är
i stället den, att trädgårdsskötseln bör slopas som särskild utbildningsgren
till förmån för andra i dagens läge mera lämpliga yrkesutbildningar. I likhet
med departementschefen anser utskottet att denna uppfattning i principfrågan
icke bör frångås utan särskilda skäl. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att förhållandena vid Lövsta och Råby motiverar
att undantag göres för dessa skolor. De skäl, som kan anföras för undan
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
27
tag av Råby, synes dock i huvudsak även vara tillämpliga för Johannisbergs
vidkommande. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka motionärernas
yrkande om bibehållande av trädgårdsmästartjänsten även vid denna
skola. Utskottets förslag ändrar icke anslagsberäkningen men föranleder
att två i stället för tre tjänster som trädgårdsmästare i Ca 18 föres på övergångsstat.
Vad departementschefen i övrigt anfört vid anmälan av förevarande
anslag har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke har någon
erinran mot anslagsberäkningen, hemställa,
I. att riksdagen må i anledning av motionerna 1: 233 och
II: 274 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört angående sjömansutbildning inom ungdomsvårdsskoleorganisationen;
II.
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 86 och II: 123
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4
januari 1955 och utskottet förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 672 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 122 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 329 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 615 200
Summa kronor 4 739 000;
c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 4 739 000 kronor.
37 :o) Statens skolor tillhörande l»arna- och ungdomsvården: Omkostnader.
Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 106—111) föreslagit riksdagen att
till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 3 396 000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 347 000 kronor.
Posten till övriga expenser uppräknas med 3 000 kronor. För underhåll
av byggnader föreslås ett till 300 000 kronor avrundat belopp, innebärande
en ökning med 9 400 kronor. Vidare tillstyrkes uppräkning av inventarieposten
med 20 000 kronor. För att möta den av socialstyrelsen beräknade
utbyggnaden av den högre folkskoleundervisningen ökas delposten till
undervisning, lek och idrott med 24 000 kronor. Under samma post upptas
såsom en allmän förstärkning för anskaffande av idrotts- och terapimateriel
m. m. ytterligare 6 000 kronor. Slutligen beräknas ett belopp av
3 000 kronor för inköp av materiel åt de arbetsterapeuter, som enligt
departementschefens förslag under föregående punkt skall anställas vid
ett antal skolor.
Sedan socialstyrelsen under några år försöksvis prövat ett nytt system
för elevernas flitpenningar, har styrelsen nu inkommit med definitivt förslag
till omläggning i detta hänseende. Konstruktionen bygger på ett av
ungdomsvårdsskoleutredningen tidigare avgivet förslag men innebär en
viss förenkling i förhållande till detta. Departementschefen har i princip
intet att erinra mot den av styrelsen förordade konstruktionen. Vad beträffar
medelstilldelningen för detta ändamål erinras att 1952 års riksdag i
anledning av utredningsförslaget på denna punkt medgav en förstärkning
av delposten till elevbelöningar med 30 000 kronor mot utav utredningen
föreslagna 75 000 kronor. Departementschefen är icke beredd att föreslå
någon höjning av denna delpost för nästa budgetår men förutsätter, att
socialstyrelsen vid en allmän övergång till ett nytt flitpenningsystem anpassar
detta på ett sådant sätt, att utgifterna kan hållas inom ramen för
tillgängliga medel.
Delposten till eftervård och ulackordering höjes med 25 000 kronor.
Vidare föreslås att delposten till bränsle in. m. med hänsyn till den låga
belastningen sistförflutna budgetår minskas med 50 000 kronor. Slutligen
upptas ett belopp av 8 000 kronor till bibliotek vid ungdomsvårdsskolorna.
Sammanlagt ökas anslaget med 48 400 kronor och uppföres med 3 396 000
kronor.
Utskottet vill icke motsätta sig det föreliggande förslaget till nytt system
för elevernas flitpenningar men förutsätter liksom departementschefen att
socialstyrelsen beaktar att utgifterna hålles inom ramen för anvisade
medel. Utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
departementschefens förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården: Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 3 396 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
29
38:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. Kungl. Maj it har (punkt 39, s. 111 116) föreslagit
riksdagen att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 1 250 000 kronor.
Till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna har för innevarande
budgetår anvisats ett anslag av 1 750 000 kronor. Vid planeringen av byggnadsvolymen
för nästa budgetår har departementschefen utgått ifrån att
— förutsatt att medel anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår till
återuppbyggnad av den delvis nedbrunna yrkesskolan Johannisberg — anslaget
skall minskas till 1 250 000 kronor.
För en brunn med reningsanordning vid Eknäs beräknas en kostnad
av 20 500 kronor. För byggnadsarbeten vid Fagared beräknas 92 300 kronor.
Den förut föreslagna omläggningen av Folåsa till paviljongsystem
kräver en medelsanvisning av 430 000 kronor. Ett belopp av 35 000 kronor
bör därjämte anvisas för anskaffande av inventarier i samband med denna
ombyggnad.
Av övriga i socialstyrelsens anslagsframställning avgivna förslag tillstyrker
departementschefen helt följande, nämligen iordningställande av
en idrottsplats vid Fagared för en kostnad av 18 000 kronor, reparation
av skorstenar vid Sundbo för 26 700 kronor, inredning av arbetssalar m. in.
vid Morängen för 52 900 kronor inklusive inventarier, installation av oljeeldning
i Storgården vid Lövsta för 16 000 kronor samt anskaffande av
lokaltelefonanläggning vid sistnämnda skola för 4 000 kronor. För vissa
brandskyddsanordningar förordas en medelsanvisning med 30 000 kronor.
Vad beträffar personalbostäder tillstyrkes ett bostadsbyggnadsprogram
av följande omfattning, nämligen
vid Östra Spång eu lägenhet om 90 in-, vid Härsjögården en lägenhet om
90 m2 och två lägenheter om vardera 65 in2, vid Morängen två lägenheter
om vardera 45 in2, vid Hornö två lägenheter om vardera 65 in2, vid Johannisberg
en lägenhet om 65 in2 och vid Folåsa en lägenhet om 65 in-, allt
för en beräknad kostnad av 470 000 kronor. Vidare föreslås ett belopp
av 35 000 kronor till standardförbättringar i äldre personalbostäder.
I det av 1954 års riksdag beslutade programmet för omläggning av
yrkesutbildningen vid yrkesskolorna för manliga elever ingick ett projekt
om uppförande av en verkstad för reparation av jordbrukets och skogsbrukets
maskiner vid Forsane. Verkstaden skulle anordnas i ett befintligt
stall, vilket skulle byggas om för en kostnad av 41 500 kronor; sistnämnda
belopp räknades in under byggnadsanslaget för innevarande budgetår.
Socialstyrelsen har nu hemställt, att en helt ny verkstadsbyggnad uppföres
för ändamålet till eu kostnad av 168 300 kronor. Vid planeringen
hade ungdomsvårdsskoleutredningen nämligen icke tagit vederbörlig hän
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
syn till det speciellt stora utrymme, som skördemaskiner och andra jordbruksredskap
kräver.
Det är enligt departementschefens mening angeläget, att den förbättling
av yrkesutbildningen som beslutades av förra årets riksdag icke i
denna del uppskjutes eller återkallas. Han ser sig därför nödsakad att
föreslå, att den beslutade omläggningen får fullföljas trots den merkostnad,
som uppkommit. För att finansiera denna kostnadsökning bör Kungl.
Maj:t äga omdisponera de medel, vilka av 1954 års riksdag anvisades för
anskaffande av inventarieutrustningar till elverkstäder vid Sundbo och
Forsane, tillhopa 100 000 kronor. Såsom framgått av behandlingen av skolornas
avlöningsanslag saknar nämligen dessa projekt aktualitet. Härigenom
uppstår för den avsedda verkstadsbyggnaden en brist på 26 800
kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.
För det nu uppgjorda programmet erfordras ett belopp av 1 257 200
kronor. Förutom den i det föregående föreslagna omdispositionen av
vissa medel bör medelsbehovet täckas till ett belopp av 7 200 kronor genom
omdisposition av en motsvarande besparing, vilken uppstått å ett antal
tidigare genomförda byggnadsarbeten. I medelsanvisning för nästa budgetår
erfordras sålunda 1 250 000 kronor.
Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till utskottets
förslag (utlåtande nr 16 år 1955) anvisat medel å tilläggsstat till återuppbyggnad
av den nedbrunna elevavdelningen vid Johannisberg, tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.
39:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
40, s. 116 och 117), vilket innebär en anslagsminskning med 2 900 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare
vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 6 500
kronor.
40 :o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 41, s. 117 och 118) föreslagit riksdagen att till Bidrag till inrättande
av inackorderingshem m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 2 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
31
För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 17 300 kronor.
Socialstyrelsens förslag om en särskild kontantersättning till husmödrarna
vid inackorderingshemmen kan departementschefen fortfarande
icke biträda. Däremot föreslår han, att ett anslag av 2 500 kronor får utgå
till I. O. G. T. jämväl för nästa budgetår.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 277),
i vilken har hemställts, att riksdagen måtte besluta att en kontant lön av
1 000 kronor per år skall utgå till husmödrarna vid vart och ett av de
av I. O. G. T. bedrivna inackorderingshemmen samt att till Bidrag till
inrättade av inackorderingshem för budgetåret 1955/56 måtte anvisas ett
reservationsanslag av 15 500 kronor,
dels ock eu inom andra kammaren av fru Lindskog m. fl. väckt motion
(II: 395), i vilken har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kontantersättning
med 2 000 kronor per år skall utgå till husmödrarna vid
I. O. G. T:s inackorderingshem.
Angående motiveringarna för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna.
Utskottet. Såväl ungdomsvårdsskoleutredningen som socialstyrelsen har
beträffande den i det föregående (under punkt 36) berörda frågan om eftervården
för ungdomsvårdsskolornas klientel ansett att frågorna om inackorderingsverksamhetens
art och omfattning samt huvudmannaskapet
in. m. bör omprövas innan verksamheten ytterligare utbygges. Socialstyrelsen
har även anmält sin avsikt att återkomma med ett utarbetat förslag
i dessa frågor. Vid sådant förhallande har departementschefen, som
betonat familjevårdens primära betydelse, förklarat sig sakna anledning
att f. n. avge några konkreta förslag i fråga om inackorderingshemmen.
Utskottet anser liksom departementschefen att det torde vara lämpligt
att tills vidare avvakta resultatet av den av socialstyrelsen förutskickade
utredningen. Enligt utskottets mening bör även de i motionerna II: 277
och 11:395 framställda förslagen om kontantersättning till husmödrarna
vid de av I. O. G. T. bedrivna inackorderingshemmen prövas i anslutning
till denna utredning. Under hänvisning härtill och då utskottet förutsätter
att förslag i anledning av utredningen skall kunna föreläggas nästa års
riksdag avstyrker utskottet ifrågavarande motioner.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om ett fortsatt bidrag
av 2 500 kronor till I. O. G. T. för dess verksamhet till förmån för inackorderingshemmen,
hemställer sålunda,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 11:277 och 11:395 till Bidrag till
32
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
inrättande av inackordering shem m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 kronor.
41 :o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 118), vilket innebär en anslagsminskning
med 24 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till inackorderingshem för
driftförluster för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 88 000 kronor.
42:o) Bidrag till frälsningsarmens flickhem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 43, s. 119), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarmens flickhem
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
43:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
44, s. 120—128) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens
permanenta organisation, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 227 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 173 000 kronor.
I anslutning till styrelsens förslag förordas, att tjänsten som tryckeriföreståndare
uppflyttas från Cg 14 till Cg 16 samt förste aktuarietjänsten
på lokaliserings- och utredningsbyråns statistiksektion från Ce 27 till Ce 29.
Därjämte bör under förutsättning av bifall till det förslag om en omläggning
av arbetslöshetsstatistiken, som framlägges i det följande vid behandlingen
av styrelsens omkostnadisanslag, en kontorsbiträdestjänst i
Ce 8 på samma sektion uppflyttas till kanslibiträdesbefattning i Ce 11.
Departementschefen är inte beredd att nu ta ställning till frågan huruvida
arbetsmarknadsläget motiverar en permanent förstärkning av styrelsens
organisation för arbetslöshetsbekämpande åtgärder eller till det av styrelsen
anmälda behovet av ytterligare tjänster för dessa uppgifter. Det förutsättes
liksom tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om in
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
33
rättande av ytterligare extra tjänster inom krisorganisationen, om arbetsmarknadsläget
skulle ge anledning därtill.
För tryckerianläggningen har styrelsen utöver föreståndaren räknat
med en tryckeriförman i Cg 12, ett kanslibiträde i Cg 11 och två befattningshavare
i Cg 10. Departementschefen hav intet att erinra mot denna
beräkning. För att täcka lönekostnaderna för dessa tjänster beräknas
ytterligare 3 256 kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit en betydande förstärkning av
personalen för ärenden rörande näringslivets lokalisering i syfte att möjliggöra
en hela landet omfattande, länsvis bedriven lokaliseringsplanering.
Förslaget ansluter till de riktlinjer, som 1952 års riksdag (prop. 127, SU
137, rskr. 246) uppdrog för den huvudsakligen utredande och rådgivande
försöksverksamhet som arbetsmarknadsstyrelsen i egenskap av centralt
lokaliseringsorgan har att bedriva. Denna verksamhet har till sin omfattning
starkt begränsats på grund av ringa personaltillgång. Departementschefen
betraktar lokaliseringsverksamheten som en angelägenhet av stor
vikt för framtiden men är inte nu beredd att tillstyrka styrelsens förslag
i vidare mån än att han förordar att personalen för ifrågavarande ärenden
förstärkes med en befattningshavare, vilken bör placeras som förste
byråsekreterare i högst Cg 29. Innan någon mera betydande förstärkning
av personaluppsättningen företages anses spörsmålen om lokaliseringspolitikens
medel och formerna för dess bedrivande böra göras till föremål
för ytterligare överväganden på grundval av de erfarenheter, som
vunnits i den hittills bedrivna verksamheten.
För arbetsvårdsbyrån föreslås en assistenttjänst i Cg 22. Vidare förordas,
att 15 000 kronor beräknas för avlöning åt två extra kontorsbiträden,
som torde bli erforderliga vid genomförandet av den förutnämnda omläggningen
av arbetslöshetsstatistiken.
Anledning anses numera saknas att utöver den granskning, som verkställes
av riksräkenskapsverket och statens sakrevision samt av styrelsens
egen revision, upprätthålla en särskild överrevisorsinstitution. Departementschefen
föreslår, att denna avvecklas med utgången av år 1955, då
förordnandet för de nuvarande revisorerna upphör. Med anledning härav
hör det för arvoden åt revisorerna nu beräknade beloppet av 12 000 kronor
för nästa budgetår minskas till hälften.
Styrelsens beräkningar av omräkningsposterna godtas. Med hänsyn
till grunderna för den reglerade befordringsgången bör antalet kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 ökas med 13 till 115, vilket sistnämnda antal böi
upptagas på personalförteckningen. Två för försäkringsbyrån resp. arbetsvårdsbyrån
avsedda byråinspektörstjänster i Cg 25 samt en expeditionsvakttjänst
i Cg 10 bör ombildas till extra ordinarie tjänster.
Med anledning av vad departementschefen föreslagit bör anslaget höjas
med 54 000 kronor och upptagas med 4 227 000 kronor.
3—434 sb Biliang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 5
34
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herr Andersson i Brämhult m. fl. väckt motion
(11:402), i vilken har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag
om en miljon kronor att användas i enlighet med vad i motionen anförts.
Beträffande motiveringen för nämnda yrkande hänvisas till motionen.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att någon mera betydande
förstärkning av styrelsens personal för lokalisering&frågor icke bör
företagas, innan spörsmålen om lokaliseringspolitikens medel och formerna
för dess bedrivande gjorts till föremål för ytterligare överväganden. Av
samma skäl är utskottet icke berett att tillstyrka förslaget i motionen
II. 402 om ett särskilt anslag i syfte att genom statsbidrag stimulera utflyttning
av industriföretag till landsbygden.
Departementschefens förslag om avveckling av överrevisorsinstitutionen
för arbetsmarknadsverket bär mött viss tvekan inom utskottet, som dock
stannat för att icke motsätta sig förslaget.
Då departementschefens förslag i övrigt icke givit anledning till särskilt
uttalande, hemställer utskottet,
I. att motionen II: 402 icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta
organisation, som föranledes av vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 januari 1955
förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens
permanenta organisation, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 345 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 60 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 250 500
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................... 17 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 554 500
Summa kronor 4 227 000;
c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 227 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955
35
44 :o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt
45, s. 128—134) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 774 500
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 736 000 kronor.
Vad till en början angår av arbetsmarknadsstatistikkommittén och
arbetsmarknadsstyrelsen framlagda förslag om en förbättring av arbetslöshetsstatistiken
anför departementschefen följande.
Det är självfallet av vikt att tillförlitliga uppgifter rörande antalet arbetslösa
och deras fördelning i fråga om ålder in. m. snabbt kan erhållas. Den nu
publicerade allmänna arbetslöshetsstatistiken — rörande arbetslösheten inom
fackförbunden och bland de erkända arbetslöshetskassornas medlemmai
__fyller inte kraven vare sig i fråga om tillförlitlighet eller snabbhet. Förutom
den publicerade statistiken inhämtar arbetsmarknadsstyrelsen för
viss dag varje månad uppgifter rörande hos arbetsförmedlingen anmälda
arbetssökande, som ej har anställning. Dessa uppgifter har visat sig värdefulla.
De föreliggande förslagen kan sägas innebära en utveckling av sistnämnda
förfarande till en statistik, som synes kunna ge en tillförlitlig bild
av arbetslösheten och möjliggöra en analys av denna samt bli tillgänglig
tillräckligt snabbt för att kunna utnyttjas i den praktiska arbetsmarknadspolitiken.
Härigenom torde en påtaglig brist i fråga om vår arbetsmarknadsstatistik
bli fylld. Departementschefen biträder sålunda förslaget om
den nya statistiken. Beträffande medelsfoehovet under förevarande anslag
tillstyrkes att anslagsposten till reseersättningar höjes med 4 000 kronor.
Till bränsle, lyse och vatten beräknas ytterligare 1 000 kronor. Under posten
till övriga expenser för eget behov upptas kostnader för hålkortsbearbetning
och blanketter m. m. i .samband med den föreslagna arbetslöshetsstatistiken.
Medelsanvisningen för ändamålen anses kunna begränsas till 45 000 resp.
6 000 kronor. Posten höjes vidare med sammanlagt 5 000 kronor för bearbetning
av yrkesvalsuppgifter samt litteratur, kartmaterial m. m. för
lokalis er i ng sverk s amhete n. Å andra sidan minskas posten med 7 500 kronor
i anledning av tryckerianläggningens utnyttjande. Kostnaderna för utbildningsverksamheten
räknas ned med 10 000 kronor. Inkomsterna vid försäljning
av publikationstryck upptas med ytterligare 5 000 kronor. Anslaget
ökas alltså å ena sidan med 53 500 kronor och minskas å andra sidan
med 15 000 kronor samt upptas med 774 500 kronor.
Utskottet, ökningen av medelsbehovet under anslaget föranledes främst
av förslaget om en omläggning av arbetslöshetsstatistiken. Da den nuvarande
statistiken synes behäftad med påtagliga brister, vill utskottet icke
motsätta sig den för ändamålet begärda medelsanvisningen. Utskottet, som
även i övrigt funnit sig kunna godta anslagsberäkningen, hemställer alltså,
36
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955
att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
774 500 kronor.
45:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen. Kungl. Maj:t har
(punkt 46, s. 134 och 135) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsen:
Krisorganisationen för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med samma belopp.
Vid anmälan av styrelsens avlöningsanslag har departementschefen förklarat,
att han icke kan tillstyrka att de tjänster, som med Kungl.
Maj :ts medgivande inrättats inom styrelsens krisdel för planeringsoch
v erkställighetsåtgärder till bekämpande av arbetslöshet, nu överföres
till normalorganisationen. Lönekostnaderna för dessa tjänster bör alltså
även i fortsättningen bestridas från anslaget till krisorganisationen. Anledning
anses dock icke föreligga att höja anslaget.
Styrelsens förslag att en revisor stjänst i Cg 25 och en assistentbefattnimg
i Cg 19 för byggnadstillståndsstatistiken skall uppföras på extra ordinarie
stat biträdes. Detta förutsättes emellertid icke hindra att befattningarna
avvecklas när så kan ske.
Utskottet, som understryker angelägenheten av att möjligheterna till
minskning av den inom styrelsens krisdel anställda personalen för byggnadstillståndsärenden
tillvaratages, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.
46:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 47, s. 136—141) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för den offentliga
arbetsförmedlingens permanenta organisation, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens permanenta organisation,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1955/56, dels ock till Den
offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 18 329 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 113 000 kronor.
Under de senaste åren har under medverkan av statens organisationsnämnd
företagits omfattande organisationsundersökningar inom den offent
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955
37
liga arbetsförmedlingen. Då resultatet av organisationsundersökningarna
ännu ej föreligger anses endast strängt begränsade åtgärder för att tillgodose
det mest påtagliga behovet av personalförstärkning komma i fråga.
Detta behov synes föreligga inom ungdomsförmedlingen med den därtill
hörande yrkesvägledning,sverksamheten i de största städerna. Departementschefen
förordar, att ungdomsförmedlingarna i Stockholm och Göteborg
förstärkes med vardera en assistenttjänst i Ce 22 samt att vid ungdoinsförmedlingen
i Malmö inrättas en ny assistenttjänst i Ce 19. Härvid
förutsättes att en assistenttjänst i Ce 16 inom annan del av organisationen
skall kunna indragas.
Den fortgående utvidgningen av försöksverksamheten inom skolväsendet
föranleder en ökning av medelsbehovet för arvoden till yrkesvalslärare
med 16 000 kronor.
Till ersättningar för tillsyn över ämbetslokaler m. in. beräknas 2 080
kronor. Mot styrelsens förslag under omräkningsposterna göres ingen
erinran.
Den omläggning av arbetslöshetsstatistiken, som förordats vid behandlingen
i det föregående av arbetsmarknadsstyrelsens omkostnadsanslag,
anses böra föranleda viss minskning av behovet av skrivhjälp vid länsarbetsnämnderna.
På grund härav nedräknas det för tillfällig personal
under ifrågavarande anslag beräknade beloppet med 8 000 kronor.
Antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 ökas med 3 till 112. Härutöver
tillstyrkes, att 10 för assistenter eller kontorsföreståndare avsedda tjänster
i Ce 16 ombildas till ordinarie tjänster, varvid 6 assistenttjänster i Ca 16,
som nu är uppförda å övergångsstat, bör utgå ur personalförteckningen.
Vid bifall till de av departementschefen tillstyrkta förslagen ökas medelsbehovet
under detta anslag med 216 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr Johanson i Västervik väckt motion
(11:297) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att den nuvarande
befattningen i lönegrad Ce 16 för handläggning av arbetsvårdsärenden vid
arbetsförmedlingen i Västervik måtte utbytas mot en assistentbefattning
i lönegrad Ce 19, varigenom likställighet med motsvarande befattningar
inom andra län uppnås.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet har under hand inhämtat att arbetsmarknadsstyrelsen med
hänsyn till de pågående organisationsundersökningarna icke ansett sig
böra uppta några förslag till lönereglering av tjänster i samband med föreliggande
anslagsäskanden. Vid sådant förhållande anser utskottet, att det
även bör anstå med prövningen av det i motionen II: 297 framställda förslaget
om uppflyttning i lönegrad av assistenttjänsten i Västervik.
38
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
Under hänvisning till det anförda och då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 297
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för den offentliga arbetsförmedlingens
permanenta organisation, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den
4 januari 1955 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens
permanenta organisation, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 7 820 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 241 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 979 200
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis ............... 1 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 286 900
Summa kronor 18 329 000;
c) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 18 329 000
kronor.
47:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 142 och 143), vilket innebär å ena
sidan en anslagshöjning med 30 000 kronor till reseersättningar, 50 000
kronor för lokalkostnader samt 49 000 kronor för telefonväxelanJäggningar
och å andra sidan en minskning med 10 000 kronor för underhåll och drift
av tjänstebilar samt med 2 000 kronor för publikationstryck, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 4 685 000 kronor.
48:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 143 och 144), vilket innebär en
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
39
anslagsminskning med 200 000 kronor på grund av personalindragningar
in. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:
Krisorganisationen för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 000 kronor.
49:o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Ivungl. Maj :t har (punkt
50, s. 144—147) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen har ännu inte avlämnat
sitt slutbetänkande. Departementschefen räknar därför inte med att några
förslag beträffande de för försäkringen gällande bestämmelserna kommer
att föreläggas 1955 års riksdag.
Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sin uppskattning av medelsbehovet
för statsbidrag räknat med en något mindre utbetalning av försäkringsersättningar
per medlem än under ar 1953. Khuru utvecklingen
på arbetsmarknaden inte kan förutses med säkerhet, synes den av styrelsen
angivna utgångspunkten försvarlig. Då departementschefen inte heller i
övrigt har något att erinra mot styrelsens beräkning tillstyrkes, att anslaget
uppföres med oförändrat belopp.
Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets
förslag (utlåtande nr 5) lämnat utan åtgärd motionsvis framställt
yrkande om ändring i förordningen om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor,
tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
40 000 000 kronor.
50 :o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. Kungl. Maj .t
har (punkt 51, s. 147—156) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
arbetslöshetens bekämpande in. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 000 000 kronor.
Läget på arbetsmarknaden anses f. n. inte ge anledning till oro. De
hastiga skiftningarna i den ekonomiska konjunkturen, som kan uppkomma
40
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
och påverka arbetsmarknaden, gör det emellertid nödvändigt att ständigt
hålla en beredskap mot arbetslösheten. Under de senaste åren har den
traditionella beredskapen i form av offentliga anläggningsarbeten kunnat
successivt ökas från en beredskap, som vintersäsongen 1952/53 beräknades
kunna sysselsätta 10 000 man, till en beredskap innevarande vinter, som
beräknas kunna sysselsätta 24 000 man. Departementschefen anser det nödvändigt,
att arbetet med en förstärkning av denna beredskap pågår i oförminskad
takt. Särskilt synes det angeläget att ytterligare öka beredskapen
i fråga om allmänna vägar. Vidare måste den beredskap beträffande yrkesutbildningsmöjligheter
och tidigareläggning av industribeställningar från
statens verk, som omnämndes i förra årets statsverksproposition, upprätthållas.
De två senaste budgetåren har Kungl. Maj:t med hänsyn till arbetsmarknadsläget
till en del utnyttjat det av riksdagen lämnade bemyndigandet
att meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag
är uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. De
sammanlagda utgifterna för arbeten m. m. i arbetslöshetsbekämpande syfte
uppgick budgetåret 1952/53 till ca 75 000 000 kronor (varav från anslaget
till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. 23 000 000 kronor,
från anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten 26 000 000 kronor samt från
övriga anslag sammanlagt 26 000 000 kronor). Budgetåret 1953/54 uppgick
motsvarande utgifter till oa 71 000 000 kronor (varav från arbetslöshetsanslaget
33 000 000 och övriga anslag 38 000 000 kronor). Innevarande
budgetår står till förfogande för arbetslöshetsbekämpande åtgärder.
56 200 000 kronor, varav på arbetslöshetsanslaget 40 800 000 kronor och i
form av reservationer på tilläggsstatsanslag 15 400 000 kronor. Huruvida
dessa medel kommer att vara tillräckliga för innevarande budgetår beror
helt på arbetsmarknadens utveckling de närmaste vintermånaderna. Om
ytterligare medel erfordras förutsättes dessa senare under vårsessionen få
begäras på tilläggsstat.
Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att förevarande anslag fr. o. m.
nästa budgetår ges karaktär av förslagsanslag. Anslaget skulle härigenom
kunna utnyttjas även i sådana fall då under de senaste budgetåren den av
riksdagen beviljade finansfullmakten tagits i anspråk och de därvid uppkommande
kostnaderna i efterhand täckts genom anslag på tilläggsstat.
Departementschefen anser en dylik ordning mindre lämplig och kan därför
icke biträda arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Ifrågavarande anslag
bör alltså för nästa budgetår anvisas som reservationsanslag.
Styrelsen har för statliga och statskommunala beredskapsarbeten under
nästa budgetår beräknat ett belopp av sammanlagt 43 000 000 kronor, vilket
med mer än 20 000 000 kronor överstiger utgifterna för sådana arbeten
under budgetåret 1953/54. Höjningen har föranletts av att från detta
anslag enligt styrelsens förslag skulle bestridas kostnaderna även för så
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
41
dana arbetsföretag, som under de senaste åren finansierats genom utnyttjande
av finansfullmakten. Vidare har styrelsen räknat med en ökning
av beredskapsarbetena till följd av ändrade hänviisningsregler. Som departementschefen
nyss anfört bör den av istyrelsen föreslagna ändringen av anslagets
funktion inte genomföras. Med hänsyn härtill bör styrelsens beräkning
av medelsbehovet för beredskapsarbeten kunna avsevärt isänkas.
Utgifterna för statliga stenbeställningar uppgick under budgetåret
1953/54 till 5 100 000 kronor, d. v. s. ett betydligt högre belopp än de närmast
föregående åren. Orsaken härtill var att marknaden för sten undergick
en väsentlig försämring under 1953 såväl vad beträffar den inhemska
försäljningen som framförallt i fråga om exporten. För att sysselsätta den
äldre arbetskraften anvisades därför relativt stora belopp till statliga stenbeställningar.
Sedan våren 1954 har emellertid läget förbättrats och de
statliga stenbeställningarna har kunnat minskas. Arbetsmarknadsstyrelsen
har beräknat utgifterna för statliga stenbeställningar innevarande och nästa
budgetår till 2 600 000 kronor per år. På grund av utvecklingen på stenmarknaden
anser departementschefen sig böra räkna med ett lägre belopp.
Beträffande arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar i övrigt göres ingen
erinran. Med hänsyn till ovissheten om arbetsmarknadens utveckling
är det emellertid omöjligt att exakt beräkna medelsbehovet under
förevarande anslag för nästa budgetår. Delvis bestämmes detta medelsbehov
av hur stora kostnaderna under anslaget blir innevarande budgetår.
Då relativt betydande belopp nu står till förfogande och under hänvisning
till vad departementschefen i det föregående anfört rörande utsikterna på
arbetsmarknaden förordas, att medelsanvisningen för nästa budgetår
begränsas till 20 000 000 kronor.
Slutligen anmäles, att Kungl. Maj:t från förevarande anslag anvisat
den 10 september 1954 130 000 kronor till firma Hjalmar Nilssons
Träförädling, Morjärv, för utvidgning av företagets rörelse i Töre samt den
6 november 1954 100 000 kronor till AB Statens skogsindustrier för upprätthållande
av driften vid Törefors AB:s sågverk i Töre under tiden
december 1954—maj 1955.
I eu inom andra kammaren av herr Königson in. fl. väckt motion (II: 88)
har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om en utredning, som får i uppdrag att göra en allmän översyn
över säsongarbetslösheten i syfte att dels begränsa denna och dels tillförsäkra
berörda industrier och arbetsområden den behövliga arbetskraften.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen anfört om nödvändigheten
av alt även i ett liige som det nuvarande med god sysselsättning fort
-
42
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
sätta arbetet med att förstärka beredskapen mot arbetslöshet. Den föreslagna
inriktningen av denna förstärkning finner utskottet lämplig.
I detta sammanhang vill utskottet beröra ett spörsmål, som sammanhänger
med beredskapsarbetenas bedrivande. Enligt nu tillämpade regler
avbrytes ett pågående beredskapsarbete så snart det bedömes att tillräckliga
sysselsättningsmöjligheter på öppna marknaden föreligger. Utan att rikta
någon principiell invändning häremot vill utskottet dock framhålla de
mindre önskvärda konsekvenser, som ett strängt upprätthållande av principen
kan leda till. Utskottet avser härvid de fall, då vid beredskapsarbete
varit sysselsatt sådan arbetskraft, som på grund av ålder, bostadsband eller
andra särskilda omständigheter är ur stånd att söka arbete på annan plats
än hemorten. Om möjligheter till sysselsättning på hemorten saknas, blir
följden fortsatt arbetslöshet vid beredskapsarbetets upphörande och detta
kanske även vid en tidpunkt, då de ekonomiska betingelserna för drivande
av ett arbete, varom är fråga, är mest gynnsamma. Enligt utskottets mening
synes det under förutsättning att fråga icke är om endast något enstaka
arbetslöshetsfall kunna övervägas att i en sådan situation fortsätta beredskapsarbetet.
Utskottet anser liksom departementschefen, att arbetsmarknadsstyrelsens
förslag att förevarande anslag skall ges karaktär av förslagsanslag
icke bör bifallas.
Beträffande beräkningen av medelsbehovet under anslaget får utskottet
erinra att Kungl. Maj :t numera efter överläggningar med berörda partsorganisationer
föreskrivit att de statliga stenbeställningarna skall upphöra.
Med hänsyn till ovissheten om utvecklingen på stenmarknaden synes
hinder dock icke böra möta för Kungl. Maj :t att med anlitande av tillgängliga
medel under förevarande anslag vidta åtgärder, som ur det allmännas
synpunkt i varje särskilt fall befinnes mest lämpade för tryggande
av sysselsättningen för ifrågavarande arbetskraft.
Vad slutligen angår yrkandet i motionen II: 88 om en allmän översyn
av säsongarbetslösheten framgår av upplysningar, som utskottet inhämtat,
att arbetsmarknadsstyrelsen fortlöpande följer säsongsysselsättningarna
och genom särskilda undersökningar av berörda branscher söker eliminera
ogynnsamma utvecklingstendenser. Under hänvisning härtill är utskottet
icke berett tillstyrka motionärernas utredningsyrkande.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag, hemställa,
a) att motionen II: 88 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
b) att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
43
51 :o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. Kungl. Maj:t har
(punkt 52, s. 156—160) föreslagit riksdagen att till Kostnader för överflyttning
av arbetskraft för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
100 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med samma belopp.
Kostnaderna för lägerverksamheten, vilken under senare år främst avsett
jordgubbsodling och betskötsel, har undan för undan överförts på
arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsmarknadsstyrelsen räknar nu endast
med kostnader för anordnande av kurser för ledare av jordbruksläger för
ungdom och utländska studenter. Enligt departementschefens mening saknas
vid ett oförändrat arbetsmarknadsläge tillräcklig anledning att under
nästa budgetår anordna dylika kurser genom arbetsmarknadsorganens försorg.
Han beräknar därför icke några kostnader för lägerverksamhet under
nästa budgetår.
Arbetsmarknadsstyrelsen bär tagit upp frågan om de lämpliga utbildningsvägarna
för den hittills i ringa utsträckning bedrivna omskolningsverksamheten
för änkor, frånskilda m. fl. Styrelsen har funnit, att den
mest ändamålsenliga lösningen är att bereda ensamstående kvinnor samma
utbildningsmöjligheter som partiellt arbetsföra. Departementschefen hai
icke något att erinra häremot men anser att verksamheten i avvaktan på
ytterligare erfarenheter bör bedrivas på försök och i begränsad omfattning.
Det anses även vara lämpligt att inom ramen för en sådan verksamhet
lämna möjlighet till omskolning eller utbildning av medelålders och äldre
— manlig eller kvinnlig — arbetskraft, för vilken fortsatta försörjningsmöjligheter
inom det egna yrket icke anses föreligga och vilken utan att
kunna hänföras till gruppen partiellt arbetsföra är svårplacerad på arbetsmarknaden.
Beträffande kostnaderna för omskolningsverksamheten förutsattes
det få ankomma på Kungl. Maj :t att av tillgängliga medel under
anslaget ställa erforderligt belopp till styrelsens förfogande.
Mot styrelsens beräkning av medelsbehovet i övrigt har departementschefen
icke funnit anledning till erinran. Med hänsyn till den förefintliga
reservationen å anslaget erfordras icke nagon ytterligare medelsan\isning
annat än ett formellt belopp.
Utskottet anser liksom departementschefen att anledning f. n. icke föreligger
att understödja någon lägerverksamhet med medel fian detta anslag.
Den föreslagna försöksverksamheten för omskolning av ensamstående
kvinnor m. fl. tillstyrker utskottet. Då Kungl. Maj :ts förslag icke givit anledning
till annat uttalande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
100 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
52:o) Arbetskliniken i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 53, s. 160
—165) föreslagit riksdagen att till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 266 800 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 164 100 kronor.
Medel till arbetsklinikens inrättande anvisades första gången av 1950
års riksdag. Vid kliniken, som har inrymts i två baracker på karolinska
sjukhusets område, prövas arbetshindrade personers förutsättningar för
olika arbeten. Jämsides härmed bedrives forskningsverksamhet beträffande
arbetsprövning och arbetsträning. Sedan de första klienterna inskrevs,
har verksamheten vid kliniken ständigt ökat. Under år 1953 har
225 personer behandlats vid kliniken. Av dessa har 101 beretts fullständig
arbetsprövning, medan de övriga eller 124 personer behandlats polikliniskt
såsom konsultfall. Kliniken har dessutom svarat för arbetsprövningen av
klientelet vid karolinska sjukhusets arbetsberedning. Sammanlagt har sålunda
under året 354 personer varit föremål för arbetsprövning genom
klinikens försorg. Under år 1954 har verksamheten visat en fortsatt ökning.
Departementschefen delar klinikstyrelsens uppfattning, att klinikens
arbetskapacitet bör ökas. Väntetiderna är redan nu mycket långa. De begränsade
utrymmen, som kliniken förfogar över, möjliggör icke en tillfredsställande
differentiering av klientelet. Vidare medför avsaknaden av vårdplatser
och lämpliga inkvarteringsmöjligheter att endast ett urval av svårt
handikappade kan mottagas för arbetsprövning.
I första hand anses ökade möjligheter böra beredas för den yrkesmässiga
arbetsprövningen genom inrättande av en ny verkstadsavdelning. Departementschefen
förordar därför att en möjlighet som yppats att hyra
lokaler för ändamålet inom Norrbackainstitutet tillvaratages. Härigenom
skulle 40 personer samtidigt kunna beredas arbetsprövning. Kostnaden
för den erforderliga verkstadsutrustningen har styrelsen på grundval av
infordrade anbud beräknat till 23 165 kronor. Departementschefen tillstyrker
att detta belopp anvisas. Däremot bör kostnaderna för erforderliga
ändrings- och reparationsarbeten liksom hyreskostnaden bestridas från de
anslag, som byggnadsstyrelsen disponerar för dylika ändamål.
Arvodena till klinikens två yrkeslärare anses böra höjas med belopp
motsvarande skillnaden mellan 20 och 21 lönegraden eller med tillhopa
1 488 kronor. Vidare tillstyrkes, att tjänstgöringstiden för den deltidsanställde
läkaren ökas i enlighet med styrelsens förslag, vilket föranleder
en uppräkning av läkarens arvode med 4 600 kronor till 20 700 kronor. Genom
tillkomsten av den nya verkstadsavdelningen behöver vidare yrkeslärarpersonalen
ökas. I anslutning till styrelsens förslag beräknas 22 847 kronor
för ytterligare en yrkeslärare samt för en arbetsinstruktör. Departementschefen
har härvid räknat med arvoden motsvarande 21 resp. 14 lönegraden.
Det av styrelsen anmälda behovet av ytterligare tjänster anses böra till
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
45
godoses genom anlitande av tillfällig arbetskraft. För detta ändamål beräknas
30 000 kronor. Styrelsens förslag om ett särskilt arvode av 600
kronor till föreståndaren för verkstadsavdelningarna biträdes. För driftkostnader
i anledning av verksamhetens utbyggnad föreslås eu medelsanvisning
med 10 000 kronor.
Liksom styrelsen finner departementschefen det nödvändigt att för en del
av klientelet ordnas någon form av sjukförläggning. Undersökningar för att
finna lämpliga utrymmen härför pågår f. n. Då det är angeläget, att frågans
lösning icke hindras av ovisshet om huruvida medel kan påräknas för
ändamålet, förordas att ett belopp av 10 000 kronor nu ställes till förfogande.
De förordade förslagen ökar medelsbehovet under anslaget med sammanlagt
102 700 kronor.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslaget till kliniken
höjes till nästan det dubbla beloppet. Med hänsyn till de goda erfarenheter,
som hittills vunnits av verksamheten, samt till den betydelse denna måste
anses ha för samhället vill utskottet icke motsätta sig den begärda medelsanvisningen.
Utskottet, som även funnit sig kunna godta förslagets enskildheter,
hemställer sålunda,
att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 266 800
kronor.
53 :o) Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 165—168), vilket med inräknande
av en ökad medelsanvisning med 10 000 kronor till halvskyddad
verksamhet och med 125 500 kronor till träningsverkstäder och arbetscentraler
dock innebär en anslagsminskning med 78 500 kronor på grund
av bidragsgivningens omläggning till kalenderår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommunal och enskild
arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 341 500 kronor.
54:o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 168—170), vilket innebär en ökad
medelsanvisning med 200 000 kronor till utbildningsbidrag åt partiellt
arbetsföra i anledning av verksamhetens fortgående ökning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 2 300 000 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
55 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.
Kungl. Maj:t har (punkt 56, s. 170—174) föreslagit riksdagen att dels medgiva
att Kungl. Maj :t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen att under
budgetåret 1955/56 besluta om avskrivning av vissa inom arbetsmarknadsverket
uppkomna fordringar, dels ock till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
1952 års riksdag beslöt, att arbetsmarknadsstyrelsens maskinpark skall
upprustas till att motsvara behovet för sysselsättning av ca 3 000 man.
Denna upprustning anser departementschefen böra fullföljas i den mån
den ännu ej hunnit genomföras. Vid utläggandet av beställningar bör dock
hänsyn tagas till marknadsförhållandena. Detta gäller i än högre grad beträffande
återanskaffning i stället för försliten materiel. Departementschefen
har ingen annan erinran mot styrelsens beräkningar än att medelsanvisningen
för återanskaffning med anledning av vad han nu anfört bör
göras beroende av särskild prövning av Kungl. Maj :t.
Vad angår arbetsmarknadsstyrelsens framställning om bemyndigande
att avskriva vissa fordringar till belopp ej överstigande 500 kronor tillstyrkes,
att riksdagens bemyndigande utverkas i enlighet med förslaget
med iakttagande av vad statskontoret anfört i sitt utlåtande över ifrågavarande
framställning. Bemyndigandet bör sålunda tills vidare avse endast
budgetåret 1955/56. Redogörelse bör i lämplig form lämnas riksdagen för
meddelade avskrivningsbeslut.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den
redogörelse för iakttagelser i fråga om arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet,
som riksdagens år 1954 församlade revisorer lämnat under
§ 16 i sin berättelse. Med anledning av vad i redogörelsen anförts har
revisorerna föreslagit, att arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet i
fortsättningen skall redovisas över en särskild förrådsfond.
Över revisorernas redogörelse har yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret
och riksräkenskapsverket.
Utskottet. Vad till en början angår det av riksdagens revisorer väckta
förslaget om en särskild förrådsfond framgår av statskontorets yttrande
och av vad utskottet i övrigt inhämtat att statens sakrevision sedan någon
tid tillbaka har frågan om arbetsmarknadsstyrelsens bibehållande som
byggande verk samt det härmed sammanhängande spörsmålet om förrådsverksamhetens
ordnande under utredning. Vid sådant förhållande anser
utskottet, att revisorernas förslag icke nu bör upptas till prövning.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
47
Med hänsyn till ovissheten om arbetsmarknadens utveckling är utskottet
å andra sidan icke berett att i anledning av den pågående utredningen förorda
någon inskränkning utöver vad departementschefen förutsatt i den
av riksdagen tidigare beslutade upprustningen av styrelsens maskinpark.
Anslagsberäkningen och det föreliggande förslaget om avskrivning av
vissa inom arbetsmarknadsverket uppkomna fordringar har icke givit
utskottet anledning till erinran. Såsom departementschefen anfört bör redogörelse
lämnas riksdagen för meddelade avskrivningsbeslut.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
I. att vad riksdagens revisorer anfört beträffande arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
II. att riksdagen må
a) medgiva att Kungl. Maj :t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen
att under budgetåret 1955/56, utan hinder av
gällande bestämmelser angående avskrivning av kronans
fordringar, besluta om avskrivning av fordran, uppkommen
inom arbetsmarknadsverket, till belopp ej överstigande 500
kronor, beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid
handen att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt
styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger
att framdeles uttaga betalning, eller ock åtgärder för fordringens
bevakande och indrivande bedömes förenade med
arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej
är ekonomiskt lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock icke
anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden;
b) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Bostadsbyggande m. m.
56:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar. I enlighet
med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 192 och 193), vilket innebär en
ökad medelsanvisning med 20 000 kronor för ersättningar åt extra personal
och tillfällig arbetskraft, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens nämnd för
byggnadsforskning, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1955/56:
48
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 27 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 6 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 47 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 12 000
Summa kronor 93 100;
b) till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 93 100
kronor.
57:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 193), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens nämnd för byggnadsforskning:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 37 000 kronor.
58 :o) Byggnadsforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
68, s. 194), som innebär en minskad medelsanvisning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsforskning för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.
59 :o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 69, s. 194 och 195), vilket upptar oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 31 800 kronor.
60:o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 195), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer
för samlingslokaler för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag
av 15 000 kronor.
61 :o) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 71, s. 195 och 196), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
49
62 :o) Bidrag till utrustning m. in. av vissa samlingslokaler. Kunigl.
Maj:t har (punkt 72, s. 196—206) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
utrustning in. m. av vissa samlingslokaler för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 450 000 kronor.
För innevarande budgetår bar under rubriken Bidrag till utrustning
in. in. av vissa föreningslokaler anvisats ett reservationsanslag av 250 000
kronor. Beslut om ifrågavarande bidrag fattades vid 1954 års riksdag
(prop. 1954: 156, särsk. u. 6, rskr. 315). Av anslaget har 150 000 kronor
ställts till förfogande för statens nämnd för samlingslokaler för beviljande
av bidrag enligt kungörelsen den 24 september 1954, nr 615, om statsbidrag
till utrustning in. m. av vissa föreningslokaler samt 100 000 kronor
för Våra gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler,
för utlämnande av bidrag till utrustning m. in. av lokaler, vilka
användes av nykterhetsorganisationer.
Av chefen för finansdepartementet tillkallade utredningsmän har den
8 juli 1954 avlämnat betänkande (stencilerat) med utredning och förslag
angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt umgängesliv. I detta betänkande,
söm till sin huvuddel anmälts av chefen för finansdepartementet
i proposition den 17 december 1954, nr 22, bär utredningsmännen i
enlighet med de för dem meddelade direktiven bl. a. behandlat frågan om
åtgärder för nykterhetsintressets tillgodoseende i samband med att samlingslokaler
särskilt på landsbygden mer och mer kommit att användas
av allmänheten för anordnande av familjefester o. d. I denna del anmäles
betänkandet i förevarande sammanhang.
Utredningen föreslår, att fr. o. m. budgetåret 1955/56 statligt stöd lämnas
som bidrag till de allmänna samlingslokalerna för att möjliggöra att dessa
i vidgad utsträckning kan utnyttjas för enskildas, organisationers eller firmors
fester och samkväm. I huvudsak följande villkor och regler föreslås
därvid gälla.
Stödet bör få formen av bidrag till utrustning av lokalerna med köksinventarier,
servis, möbler av vissa slag (bord och stolar) samt bör därjämte
kunna disponeras för omkostnader i samband med inredning av kök.
Bidrag bör utgå till sådana kategorier av allmänna samlingslokaler,
som enligt gällande bestämmelser och utbildad praxis är berättigade att
erhålla lån genom statens nämnd för samlingslokaler. Huvudsakligen
kommer alltså anslaget att disponeras för ordenshus, Folkets Hus och
bygdegårdar. Uteslutna från möjligheten att erhålla förevarande slag av
utrustningsbidrag bör däremot kommunalt ägda samlingslokaler vara. Bidrag
bör kunna utgå till såväl nybyggda lokaler som till ombyggda, renoverade
och andra redan existerande lokaler.
Bidrag bör för varje särskilt fall kunna utgå med högst 5 000 kronor.
Utredningen har ansett, att de enskilda bidragen inte bär vara alltför
knappt tilltagna, bl. a. med hänsyn till att utrustningskostnaderna är
4—434 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 5
50 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
relativt betydande, om man eftersträvar eu någorlunda tillfredsställande
standard.
Beträffande administrationen av förevarande anslag ansluter sig utredningen
till de riktlinjer, som i likartat sammanhang uppdragits av 1953 års
utredning angående stöd åt nykterhetsorganisationer etc. och som sedermera
stadfästs av statsmakterna. Hälften av anslaget eller 100 000 kronor
bör tilldelas Våra gårdar för fördelning mellan ordenshusen efter ansökan
och enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t eller statens nämnd
för samlingslokaler kan finna anledning att meddela. Den andra hälften av
anslaget bör fördelas direkt av nämnden mellan Folkets Hus och bygdegårdarna
på grundval av ansökningar genom resp. riksorganisationer.
För den del av anslaget, som skall utgå till Folkets Hus och bygdegårdarna,
bör några villkor i fråga om förbud mot alkoholservering och alkoholförtäring
i lokalerna inte uppställas. Man kan dock överväga om inte
de av nämnda samlingslokaler, som vid ansökan om utrustningsbidrag uppgiver
att lokalerna endast kommer att användas för alkoholfritt umgängesliv,
bör ha företräde till bidrag framför lokaler, som inte tillämpar denna
helnyktra linje. Utredningen anser dock för sin del, att en sådan företrädesrätt
inte bör anges i bidragsbestämmelserna.
Departementschefen framhåller bl. a. att 1954 års riksdag beslutat
om bidrag till utrustning av vissa lokaler, som användes
för ungdomsverksamhet, samt för anskaffande av materiel för reparation
eller förbättring av sådana lokaler. Sistnämnda bidrag har
huvudsakligen nykterhetspolitisk motivering; genom att möjliggöra en förbättring
av de lokaler, som användes av ungdoms- och nykterhetsorganisationer,
har man velat stöjda den ur nykterhetssynpunkt värdefulla fritidsverksamhet
dessa organisationer erbjuder ungdomen. Bidragen i fråga kan
utgå inte bara till allmänna samlingslokaler i vanlig bemärkelse utan även
för andra lokaler som exempelvis förhyrts av bidragsberättigad ungdomsorganisation.
Det nu föreliggande kommittéförslaget, som uteslutande avser
allmänna samlingslokaler, tar sikte på en annan sida av dessa lokalers
användning, nämligen deras utnyttjande som lokaler för ett alkoholfritt
umgängesliv.
Tillgång på samlingslokaler av god standard under ledning av kommuner
eller ansvarskännande organisationer är enligt departementschefen utan tvekan
en betydelsefull nykterhetsfrämjande faktor genom att möjliggöra bildnings-och
annan ur nykterhetssynpunkt värdefull fritidsverksamhet i en tilltalande
miljö. Såsom anförts i direktiven för den nu ifrågavarande utredningen
har samlingslokalerna i viss utsträckning och främst på landsbygden
kommit att utnyttjas också för familjefester o. d. Det är, även om påtagliga
bevis därpå enligt sakens natur är svåra att erhålla, sannolikt nr nykterhetssynpunkt
av värde att av enskilda, firmor eller organisationer anordnade festligheter
förlägges till samlingslokaler av nu ifrågavarande slag, i den mån
dessa kan ställas till förfogande för sådan användning utan intrång på
lokalernas utnyttjande för deras egentliga uppgifter. I varje fall måste det
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
51
vara av värde att det såsom alternativ till förläggande av fester till spritrestauranger
finns möjlighet att utnyttja trivsamma lokaler utan det incitament
till spritförtäring, som är förknippat med spritrestaurangerna. En
förutsättning för att de allmänna samlingslokalerna skall kunna utnyttjas
på detta sätt är att de är försedda med tillfredsställande köksutrustning,
servis o. d. Då erfarenheten visar, att de lokalägande organisationerna i
många fall inte har ekonomiska resurser som tillåter dem att anskaffa
sådan utrustning, synes motiv föreligga för sådan bidragsverksamhet som
utredningen föreslagit.
Mot de av utredningen föreslagna närmare reglerna för bidragen anses
i stort sett intet vara att erinra. Departementschefen delar utredningens
uppfattning att bland villkoren inte bör ingå något allmänt förbud mot
alkoholförtäring i de lokaler för vilka bidrag lämnas. Den speciella nykterhetspolitiska
motiveringen för bidragen anses emellertid kunna vara skäl
för att i enlighet med förslaget en relativt stor del av bidragsanslaget avses
för nykterhetsorganisationernas lokaler. I övrigt bör samtliga lokaler för
vilka lån till byggnads- och liknande kostnader kan komma i fråga genom
statens nämnd för samlingslokaler också kunna erhålla ifrågavarande
bidrag. Beträffande bidragets storlek, de ändamål till vilka bidrag bör
kunna lämnas m. in. ansluter sig departementschefen till utredningsförslaget.
Beträffande frågan om förhållandet mellan den föreslagna bidragsverksamheten
och de av 1954 års riksdag beslutade utrustningsbidragen
torde det enligt departementschefens uppfattning komma att te sig som
ett önskemål att en samordning förr eller senare kommer till stånd. Han
är emellertid inte beredd att nu föreslå en sådan. Frågan fordrar ytterligare
överväganden, vid vilka det är önskvärt att åtminstone någon tids
erfarenhet av de nu gällande och föreslagna reglerna står till förfogande.
Möjligen kan det komma att visa sig lämpligt att uppta samordningsfrågan
i samband med det utredningsarbete rörande bidrags- och låneverksamheten
för anordnande av allmänna samlingslokaler, som påbörjats jämlikt
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1954.
1 enlighet med utredningens förslag föreslås att för nästa budgetår
200 000 kronor anvisas till ifrågavarande bidrag. Härav bör, av det skäl
som åberopats i det föregående, 100 000 kronor ställas till förfogande för
Våra gårdar för fördelning bland nykterhetsorganisationernas lokaler.
Återstoden bör fördelas av statens nämnd för samlingslokaler. För de
1954 beslutade utrustningsbidragen till lokaler som användes av ■vissa
ungdomsorganisationer upptas samma belopp som för innevarande budgetår
eller 250 000 kronor. Detta belopp bör fördelas enligt samma regler som
nu tillämpas eller med 100 000 kronor genom Våra gårdar och återstoden
genom nämnden för samlingslokaler. Bidragen synes kunna anvisas under
samma anslag.
52
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Svärd (I: 225) och den andra inom andra kammaren av herr
Cassel m. fl. (II: 289), i vilka motioner har hemställts, att riksdagen måtte
avslå vad Ivungl. Maj:t hemställt under femte huvudtiteln rörande Bidrag
till utrustning in. in. av vissa samlingslokaler,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Svärd (1:321) och den andra inom andra kammaren av
herr Hagberg i Malmö in. fl. (II: 343), i vilka motioner, såvitt nu är i
fråga, har hemställts, att riksdagen måtte avslå vad Ivungl. Maj :t hemställt
under femte huvudtiteln till Bidrag till utrustning in. in. av vissa
samlingslokaler.
Angående motiveringarna för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna
I: 321 och II: 289.
Utskottet. Statens stöd till samlingslokaler lämnas f. n. i ett flertal
olika former. Genom förmedling av statens nämnd för samlingslokaler
lämnas bidrag eller lån till anordnande av allmänna samlingslokaler.
Denna stödverksamhet avser företrädesvis rena anläggningskostnader. Från
allmänna arvsfonden lämnar Kungl. Maj:t bidrag såväl till byggnads- eller
inköpskostnader som till kostnader för inventarier till samlingslokaler avsedda
för ungdomsverksamhet. Vid förra årets riksdag fattades beslut om
bidragsverksaimhet till utrustning av vissa lokaler, som användes för ungdomsverksamhet,
samt för anskaffande av material för reparation eller
förbättring av sådana lokaler. Administrationen av sistnämnda bidragsverksamhet,
som huvudsakligen har nykterhetspolitisk motivering, bär
uppdelats på nämnden för samlingslokaler och Våra gårdar, riksföreningen
för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler. Den nu föreslagna bidragsverksamheten,
vilken även i huvudsak förestavats av nykterhetspolitiska
hänsyn, avser köksutrustning, servis in. in. dels till nykterhetsorganisationernas
lokaler och dels till de samlingslokaler i övrigt för vilka lån
kan ifrågakomma genom nämnden för samlingslokaler. I fråga om administrationen
föreslås samma ordning, som gäller för den av riksdagen
förra året beslutade bidnagsverksamheten.
Utskottet anser att en försöksverksamhet med det nu föreslagna syftet
har sitt berättigande lika väl som den förra året beslutade bidragsgivningen
och avstyrker därför avslagsyrkandena i motionerna 1: 225 och
11:289 samt 1:321 och 11:343. Emellertid kan utskottet icke undgå att
påtala det otillfredsställande i den brist på samordning som f. n. utmärker
den statliga stödverksamheten till samlingslokalerna och vartill
även den nu föreslagna bidragsverksamheten kommer att bidraga. Med
anledning av uttalanden av 1954 års riksdag (SU 73; rskr. 203) har Kungl.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955 53
Maj:t numera tillkallat en utredningsman med uppdrag att verkställa utredning
av olika frågor berörande det statliga stödet till samlingslokaler
i föreningslivets tjänst. Det synes utskottet angeläget att, innan några
på denna utredning grundade förslag framlägges, även de under förevarande
anslag behandlade bidragsfrågorna upptas till omprövning i syfte
att åstadkomma en större enhetlighet i fråga om den statliga stödverksamheten
till samlingslokalerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:225 och 11:289 ävensom
motionerna 1:321 och 11:343, sistnämnda bägge motioner
i vad de berör förevarande anslag, till Bidrag till utrustning
m. m. av vissa samlingslokaler för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 450 000 kronor.
63:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 207), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt
ortsombud för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.
64:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 207), vilket upptar oförändrat anslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt
riksbanken för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 325 000 kronor.
Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.
65:o) Försäkringsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 75, s. 208 och 209), vilket innebär en anslagshöjning med 13 200
kronor i anledning av automatiska löneökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,
att gälla tills vidare fr. o. in. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 464 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj: t, förslagsvis .............................. 7o 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 201 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 95 600
Summa kronor 836 500;
54
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955
b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 836 500 kronor.
66ro) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 76, s. 209 och 210), vilket innebär en minskning av anslagsposten
till reseersättningar med 1 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.
67 :o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 77, s. 210—214), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 646 000 kronor samt vissa ändringar i personalförteckningen i anledning
av de vid förra årets riksdag beslutade personalindragningarna, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för riksförsäkringsanstalten, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 4 januari 1955 förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen
i samma statsrådsprotokoll förordat medgiva att
extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än Ce 25 må övergångsvis
under budgetåret 1955/56 finnas inrättade hos riksförsäkringsanstalten
utöver de å personalförteckningen uppförda
;
c) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 992 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 63 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 719 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 849 400
Summa kronor 6 624 000;
d) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 6 624 000 kronor.
68:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 78, s. 214—217), vilket innebär dels att medelsan
-
55
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
visningen under förevarande anslag ökas med 92 500 kronor och dels att
det nuvarande anslaget till riksförsäkringsanstaltens ortsombud av 313 000
kronor utgår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
776 000 kronor.
69 :o) Bidrag till fiskares försäkring. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 82, s. 219), vilket innebär en anslagsminskning med 25 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidi''ag till fiskares försäkring för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
Arbetarskydd
70 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 83,
s- 220_223) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vid
taga
de ändringar i personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen, som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag a-s
1 016 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 006 000 kronor.
Vid behandlingen av motsvarande anslag för innevarande budgetår
(V ht 1954 s. 196) erinrade departementschefen bl. a., att en översyn av arbetarskyddet
påbörjats samt att den härmed arbetande kommittén enligt
direktiven inte borde inrikta sig på någon mera betydande utbyggnad av
tillsynsorganen utan i första hand taga sikte på att pröva avvägningen av de
disponibla resurserna samt åtgärder för att underlätta och förbättra samarbetet
mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Utredningsarbetet kommer icke att vara slutfört i sådan tid, att förslag
i ämnet kan föreläggas 1955 års riksdag. De skäl som förra året anfördes
mot ändringar i organisationen äger därför fortfarande giltighet. Med liansyn
härtill kan departementschefen icke biträda föreliggande förslag i vad
avser arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag i annan mån än att han
förordar, att detta förstärkes med 10 000 kronor för att täcka kostnaderna
för reglerad befordringsgång och löneklassuppflyttningar.
I överensstämmelse med styrelsens förslag bör tre kontorsbitradestjänster
i Ce 8 överföras till ordinarie stat.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Axel Jansson m. fl. (I: 227) och den andra inom andra kammaren av
herr Jonsson i Strömsund m. fl. (11:301), har hemställts, såvitt nu är i
raga att en kvinnlig konsulent för skogsyrkesinspektion placeras i lönegrad
Ce 24.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 227.
^kottet. Arbetarskyddsstyrelsen har i sin anslagsframställning för
“aS ® budgetar upptagit förslag till löneregleringar av ett flertal tjänster,
ar ibland den av motionärerna berörda konsulentbefattningen. Samtliga
dessa förslag har departementschefen såsom framgår av den föregående
redogörelsen icke ansett sig kunna biträda med hänsyn till den pågående
översynen av arbetarskyddet. Utskottet kan under sådana förhållanden
icke fororda att undantag göres för konsulenttjänsten.
Under åberopande härav får utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj ds
förslag, hemställa, ö J''
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ds förslag samt
med avslag å motionerna 1:227 och 11:301, i vad de berör
förevarande anslag,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för arbetarskyddsstyr elsen, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 4 januari 1955 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 549 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 49 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 291 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 125 000
Summa kronor 1016000;
c) till Arbetarskgddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 016 000 kronor.
71.o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl
Maj :ts förslag (punkt 84, s. 223 och 224), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 10 000 kronor till reseersättningar, 1 000 kronor till Övriga
expenser for eget behov och 5 000 kronor till publikationstryck, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
57
att riksdagen må till Arbetarskijddsstijrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 152 500
kronor.
72:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 85,
s. 224—226) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för yrkesinspektionen, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Yrkesinspektionen:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 407 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 373 000 kronor.
Under hänvisning till vad departementschefen anfört vid behandlingen
av arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag föreslår han, att ingen annan
ändring vidtages under förevarande anslag än att dels fyra kontorsbiträdestjänster
i Ce 8 ordinariesättes och dels anslaget höjes med 34 000 kronor i
anledning av löneklassuppflyttningar m. in.
I de förut under punkt 70 nämnda likalydande motionerna 1:227 och
II: 301 har hemställts, såvitt nu är i fråga, att assistenten i norra skogsyrkesinspektionsdistriktet
placeras i lönegrad Ca 29 med benämning biträdande
skogsyrkesinspektör samt att en kvinnlig konsulent för skogsyrkesinspektion
placeras i lönegrad Ce 24.
Utskottet kan av samma skäl, som anförts under punkt 70, icke tillstyrka
ifrågavarande motionsyrkanden. Då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 227 och II: 301, i vad de berör
förevarande anslag,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för yrkesinspektionen, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1955 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 481 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj: t ............................................. 23 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 583 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 319 200
Summa kronor 2 407 000;
58
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 407 000 kronor.
73:o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 86, s. 226—229), vilket innebär en ökad medelsanvisning till
reseersättningar med 40 000 kronor med hänsyn till behovet att vidga inspektionsverksamheten,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 593 000 kronor.
74 :o) Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst och förebyggande.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 87, s. 229—233),
vilket innebär en medelsanvisning med 100 000 kronor för påbörjande i
arbetarskyddsverkets regi av en allsidig utredning i syfte att klarlägga uppkomsten
av koloxidförgiftninig och skapa förutsättningar för effektivare
skyddsåtgärder, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredning rörande koloxidförgiftningars
uppkomst och förebyggande för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
75 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 88, s. 233), vilket
upptar oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet
på arbetarskyddets område för budgetåret 1955/56
anvisa ett anslag av 90 000 kronor.
76:o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 233), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar
enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
Folkpensionering m. m.
77 :o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 90, s.
234—240) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 982 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
59
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 820 000 kronor.
Den år 1952 beslutade folkpensionsreformen har medfört ett omfattande
merarbete inom pensionsstyrelsen, för vilket arbete styrelsens personalorganisation
måst avsevärt förstärkas med tillfällig personal. Enligt vad
styrelsen upplyser beräknas den del av arbetet, som har karaktär av engångsarbete,
vara avslutad under innevarande budgetår. Enligt departementschefen
kommer emellertid till följd av nämnda reformer otvivelaktigt
att kvarstå en permanent ökning av arbetsuppgifterna, för vilken styrelsens
ordinarie organisation inte är tillräcklig.
Pensionsstyrelsen har med anledning av de ökade arbetsuppgifterna
föreslagit en rationalisering av handläggningen av vissa ärenden. Härvid
skall en del arbetsuppgifter överflyttas till befattningshavare i lägre lönegrad
än de tjänstemän som tidigare handlagt ärendena i fråga. Rationaliseringen
anses böra genomföras. I anledning härav tillstvrkes att ett
dubbleringsförordnande som kontor sskrivare i 19 lönegraden er sättes med
en tjänst i Gg 19 samt att två kontoristtjänster i Cg 13 inrättas. På försäkringsbyråms
maskinavdelning ersättes tre befattningar i Ce 8 med två kontoristtjänster
i Ce 13. På försäkringsbyråns stansningsavdelning ersättes
en kansliskrivartjänst i Ce 15 med en tjänst som förste kansliskrivare i
Ce 17. Vidare ersättes en befattning som kontorsbiträde på kanslibyråns
registeravdelning med en kanslibiträdestjänst i Ce 11 samt två befattningar
som kontorsbiträde på försäkringsbyråns pensionsavdelning med en kontoristtjänst
i Ce 13 och en kanslibiträdestjänst i Cell.
Med anledning av pensionsstyrelsens förslag beträffande amanuenspersonalen
på gransknings- och sjukvårdsbyråerna tillstyrkes, att medel beräknas
för två amanuenser i reglerad befordringsgång och en extra
amanuens.
Den förut berörda ökningen av de permanenta arbetsuppgifterna anses
utan tvivel medföra behov av ett ökat antal tjänster för biträdespersonal
i reglerad befordringsgång. Med hänsyn till isvårigheten att nu mera exakt
bedöma hur många tjänster som erfordras förordas, att för nästa budgetår
inräknas medel för ytterligare 25 tjänster i reglerad befordringsgång samt
därutöver 200 000 kronor för extraanställd personal. Härvid bör det för
innevarande budgetår för tillfällig biträdespersonal anvisade beloppet av
245 000 kronor utgå. Särskild hänsyn bär vid beräkningen inte tagits till
det tillfälliga personalbehov som kan föranledas av omräkning av folkpensionernas
grundbelopp eller andra tillfälliga arbetsuppgifter.
I enlighet med pensionsstyrelsens förslag beräknas till övertidsersättningar
15 000 kronor.
De av departementschefen förordade förslagen medför, med beaktande
av den av pensionsstyrelsen företagna indragningen av personal på försäkringsbyråns
postgiroavdelning samt omräkningsposterna, en ökning av
medelsbehovet under anslaget med 102 000 kronor.
60
Statsutskottets utlåtande nr 5 ur 1955
Utskottet, som i tidigare sammanhang erinrat om att största återhållsamhet
bör iakttas i fråga om att uppta anslagsposter till avlöningar till
icke-ordinarie personal med förslagsvis angivna belopp, vill icke motsätta
sig att så sker beträffande förevarande anslag med hänsyn till föreliggande
svårigheter att nu mera exakt beräkna personalbehovet. Utskottet förutsätter
emellertid att denna utväg i görlig mån undvikes för framtiden. Då
utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 234 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................... 64 750
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 1 991 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 691 750
Summa kronor 4 982 000;
b) till Pensionsstgrelsen: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 982 000 kronor.
78:o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 91, s. 241—243), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 178 500
kronor.
79:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. Kungl. Maj:t
har (punkt 92, s. 243 och 244) föreslagit riksdagen att till Pensionsstyrelsen:
Pensionsistyrelsens ortsombud för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 430 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 415 000 kronor.
Frågan om överskridande av detta anslag för innevarande budgetår för
utbetalande av ersättning åt ortsombuden för sådant merarbete av engångsnatur,
som föranletts av 1952 års folkpensionsreform, har av departementschefen
anmälts i annat sammanhang. Någon höjning av arvodena
för nästa budgetår kan departementschefen däremot icke f. n. förorda. Till
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
61
arvoden beräknas alltså oförändrat belopp. Till reseersättningar beräknas
i enlighet med pensionsstyrelsens förslag ytterligare 15 000 kronor, med
vilket belopp anslaget ökas.
Utskottet får erinra att riksdagen numera med bifall till utskottets förslag
(utlåtande nr 16 år 1955) medgivit att förevarande anslag för innevarande
budgetår må överskridas med högist 190 000 kronor för utgivande
av ersättning av engångsnatur till ortsombuden för merarbete i anledning
av 1952 års folkpensionsreform. Frågan huruvida verkningarna av denna
bör föranleda en höjning av ombudens arvoden för framtiden synes som
departementschefen funnit böra göras beroende av närmare erfarenheter
rörande förändringarna i arbetsuppgifterna. Utskottet, som tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens
ortsombud för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
430 000 kronor.
80 :o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 94, s. 245), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 50 000 kronor till följd av ökat antal utbetalningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 3 300 000 kronor.
81 :o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 95, s. 245—250), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 200 000 kronor huvudsakligen i anledning av reservationsmedelsförbrukning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 000 kronor.
82 ro) Bidrag till de hlindas förening. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 97, s. 250—252), vilket innehär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 365 000 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
Diverse
83:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 98 och 99, s. 253) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1955/56 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstgrelsens delfond 1 594 000 kronor;
b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 19 100 kronor.
84:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 100, s. 253—255), vilket innebär en ökad medelsanvisning med
25 000 kronor till tillfällig arbetskraft, 17 700 kronor för arvoden åt suppleanter
m. fl. samt med 18 100 kronor för löneklassuppflyttningar m. m.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 794 300 kronor.
85:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 101, s. 255), vilket innebär en anslagsminskning med 1 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 74 500 kronor.
86 :o) Kostnader för genomförande av en behovsprövning på bostadsmarknaden.
Kungl. Maj:t har (punkt 102, s. 255—257) föreslagit riksdagen
att till Kostnader för genomförande av en behovsprövning på bostadsmarknaden
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 75 000 kronor.
Departementschefen har intet att erinra mot att medel även för nästa
budgetår anvisas till föirevarande ändamål. Enligt departementschefens
mening bör dock anslaget minskas till 50 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr Cassel och fröken Wetterström väckt
motion (11:291) har hemställts, att riksdagen måtte till Kostnader för
genomförande av en behovsprövning på bostadsmarknaden för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
63
Utskottet är icke berett tillstyrka en större anslagsminskning än departementschefen
förordat och kan sålunda inte biträda yrkandet i motionen
II: 291.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionen 11:291 till Kostnader för genomförande
av en behovsprövning på bostadsmarknaden för
budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.
87 :o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar in. fl. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 257), vilket innebär oförändrat
anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av
vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
88:o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 104, s. 257), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
830 000 kronor.
89 :o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 105, s. 258 och 259), vilket innebär en anslagsminskning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
90 :o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 106, s. 259 och 260), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m.
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 25 000
kronor.
91 :o) Understöd åt flyktingar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 107, s. 260), vilket innebär en minskad medelsanvisning med
135 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.
64
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
92 :o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj :t har (punkt 108, s. 261)
föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp. Enligt departementschefen
bör anslaget även för nästa budgetår uppföras med 30 000
kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson (I: 236) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Krokstorp (11:270), har hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen 11:270.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 236 och II: 270 till Social upplysningsfilm
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
93 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 261), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 835 000 kronor.
94:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110,
s. 262), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
Uppskjutna frågor
95 :o) Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande nedannämnda,
av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag,
nämligen
punkten 23: Allmänna barnbidrag;
punkten 57: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;
punkten 58: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
65
punkten 59: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;
punkten 60: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;
punkten 61: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten
62: Bostadsrabatter;
punkten 63: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;
punkten 64: Bidrag till inrättande av pensionärshem;
punkten 65: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska
frågor;
punkten 79: Bidrag till sjukkassor;
punkten 80: Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
in. m.;
punkten 81: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m.;
punkten 93: Bidrag till folkpensioner m. m.;
punkten 96: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn in. m.;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 11 mars 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Boman, fröken Andersson,
herrar Näsström, Pålsson, Hesselbom, Sundelin, Gustaf Andersson, Einar
Persson och Bergman; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström,
Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby,
Åkerström, fröken Elmén, herrar Thapper, Birke, Onsjö, fru Ericsson i
Luleå, herrar Gustafsson i Skellefteå och Löfroth.
Reservationer
1) vid punkten 13 (Mödrahjälp) av fröken Andersson, herrar Skoglund
i Doverstorp och Birke, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet
i motionerna I: 87 och II: 122 och alt därför
5—434 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955, 6 sand. Nr 5
66
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med »Motionärerna
anser» och på s. 9 slutar med »för anslagsberäkningen», bort ha
följande lydelse:
»Såsom motionärerna anfört torde emellertid anledning föreligga att intill
dess lagen om allmän socialhjälp träder i kraft iaktta den största
restriktivitet vid utgivande av mödrahjälp. Gällande normer för prövning
av hjälpbehovet synes därför böra utformas på sådant sätt att mödrahjälp
endast kommer att utgå i de fall, där särskilt behov av ekonomiskt stöd
föreligger. Med hänsyn till det anförda torde anslaget för nästa budgetår
kunna upptagas till 2 500 000 kronor i stället för det av Kungl. Maj :t äskade
beloppet av 4 500 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 87 och II: 122, såvitt nu är
i fråga, till Mödrahjälp för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 000 kronor.»
2) vid punkten 14 (Mödrahjälpsnämnderna) av fröken Andersson,
herrar Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
yrkandet i motionerna I: 87 och II: 122 och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Utskottet tillstyrker av samma skäl, som anförts under föregående
punkt, motionärernas yrkande om en nedräkning av anslaget med 40 000
kronor utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 87 och II: 122, såvitt nu är i fråga,
till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 100 000 kronor.»
3) vid punkten 40 (Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. in.)
av fröken Elmén
4) vid punkten 49 (Bidrag till erkända arbetslöshetskassor) av herr
Birke
5) vid punkten 50 (Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.)
av herr Ohlon, fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka utredningsyrkandet i motionen II: 88 och
att därför
dels sista meningen i det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar
med »Vad slutligen» och slutar med »motionärernas utredningsyrkande»,
bort ersättas med text av följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955
67
»Utskottet anser emellertid att en allmän översyn av säsongarbetslösheten
i enlighet med motionärernas yrkande otvivelaktigt skulle innebära
betydande fördelar bl. a. genom den större översiktliga planläggning, som
därigenom skulle möjliggöras. Utskottet tillstyrker därför motionärernas
förslag.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»a) att riksdagen må med bifall till motionen II: 88 i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om en allmän översyn av
säsongarbetslösheten;»
6) vid punkten 62 (Bidrag till utrustning m. in. av vissa samlingslokaler)
a) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka
ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag och
att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 52 börjar med »Utskottet
anser» och på s. 53 slutar med »till samlingslokalerna», bort ha följande
lydelse:
»Såsom framgår av det anförda och vilket även framhållits i motionerna
I: 225 och II: 289 samt I: 321 och II: 343 synes den nu föreslagna bidragsgivningen
likaväl som den förra året beslutade bidragsverksamheten komplicerad
och föga rationell. Utskottet kan därjämte av rent principiella skäl
icke undgå att ställa sig tveksam inför detta sätt att förbruka skattemedel
för ändamål som rimligen icke kan anses åvila staten. Som motionärerna
påpekat skulle ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag bl. a. innebära att staten
subventionerar kostnaderna för enskilda personers familjefester och för
korporationernas sammankomster. Den nykterhetspolitiska motiveringen
för anslaget synes också starkt kunna ifrågasättas i synnerhet som de tillställningar,
vilka genom anslaget skulle uppmuntras, inte förutsättas vara
fria från alkoholförtäring.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 225 och II: 289 ävensom motionerna
1:321 och 11:343, sistnämnda bägge motioner i vad
de berör förevarande anslag, besluta att reservationsanslaget
till Bidrag till utrustning m.m. av vissa samlingslokaler icke
skall uppföras å riksstaten för budgetåret 1955/56.»
b) av herr Rubbestad
7) vid punkten 12 (Yrkesinspektionen: Avlöningar) av fröken Limen
68
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955
8) vid punkten 86 (Kostnader för genomförande av en behovsprövning
på bostadsmarknaden) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp
och Birke, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen II: 291
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner i likhet med motionärerna att anslaget bör kunna nedsättas
till 10 000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
innebär en anslagsminskning med 40 000 kronor.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionen 11:291 till Kostnader för genomförande
av en behovsprövning på bostadsmarknaden för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.»
9) vid punkten 92 (Social upplysningsfilm) av fröken Andersson, herrar
Skoglund i Doverstorp, Rubbestad och Birke, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna 1:236 och 11:270 och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser liksom statskontoret och motionärerna att förevarande
verksamhet utan olägenhet kan temporärt nedläggas. Under åberopande
härav hemställer utskottet,
att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 236 och II: 270 besluta att reservationsanslaget
till Social upplgsningsfilm icke skall uppföras
å riksstaten för budgetåret 1955/56.»
Sthlm 1955. K. L. Beckmans Boktr.