Nr lJf8—149 Statsutskottets utlåtande nr 1J+8 år 1955
1
Nr 148
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ökad examination av tandläkare, m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1, åttonde huvudtiteln, punkten 107, har chefen för
ecklesiastikdepartementet erinrat om föreliggande särskilda förslag till dels
omorganisation av den prekliniska tandläkarutbildningen, dels ökad examination
av tandläkare samt förklarat sig ha för avsikt att föreslå Kungl.
Maj:t att förelägga årets riksdag förslag i nämnda hänseenden.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 138, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
25 februari 1955 föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att den prekliniska tandläkarutbildningen från och med
budgetåret 1956/57 omorganiseras i enlighet med vad departementschefen
förordat,
dels godkänna av departementschefen förordade anordningar för ökad
examination av tandläkare,
dels för budgetåret 1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa
till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av en odontologisk
högskoleklinik i Umeå ett reservationsanslag av 265 000 kronor,
till Tandläkarhögskolan i Malmö: Utrustning av vissa lokaler m. m.
ett reservationsanslag av 87 000 kronor,
till Tandläkarhögskolorna: Ökad intagning av elever för tandläkarutbildning
ett förslagsanslag av 47 000 kronor,
dels ock till Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan i Malmö
för budgetåret 1955/56 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 50 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergman m.fl. (1:470) och den andra inom andra kammaren av
fröken Öberg m.fl. (II: 583), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 138 måtte till Uppförande av tandläkarhögskola
i Göteborg för budgetåret 1955/56 å kapitalbudgeten under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sunne och Iluss (I: 471) och den andra inom andra kamma
1
— Bihang till riksdagens protokoll 1955. 0 samt. Nr H8—149
2
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
ren av fru Sjöstrand och herr Rimmerfors (II: 582), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en
skyndsam utredning angående påbörjandet av en tandläkarutbildning i
Göteborg enligt i motionen angivna riktlinjer.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för de till grund för
propositionen liggande kommittéförslagen och de över dessa avgivna remissyttrandena
eller för motiveringen för de motionsvis framställda förslagen
får utskottet hänvisa till propositionen respektive motionerna I: 470
och II: 582.
Den prekliniska tandläkarutbildningens organisation
A. Inledning
Den nya studieplan för tandläkarutbildningen, som successivt tillämpats
från och med höstterminen 1947, har hittills icke kunnat helt genomföras
beträffande det prekliniska studieåret. Sedan budgetåret 1947/48 tillämpas
ett provisorium, innebärande i huvudsak, att den av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga
framlagda studieplanen tillämpas på den prekliniska
utbildningen, dock med den begränsningen, att de med undervisningen
förenade praktiska övningarna, dissektionerna och laborationema
väsentligen bortfaller i fråga om den del av undervisningen, som är förlagd
till karolinska institutet respektive medicinsk fakultet. Kostnaderna för
arvoden till lärare i de prekliniska ämnena ävensom vissa andra hithörande,
men till en senare studieperiod förlagda ämnen har i avlöningsstaten
för tandläkarhögskolan i Stockholm för budgetåret 1954/55 beräknats under
en under arvodesposten uppförd särskild delpost till sammanlagt
115 381 kronor. Motsvarande kostnader har i avlöningsstaten för tandläkarhögskolan
i Malmö för innevarande budgetår beräknats till sammanlagt
126 972 kronor.
Förslag till omorganisation av den prekliniska undervisningen m. m. har
den 11 maj 1951 avgivits av 1947 års sakkunniga för den prekliniska tandläkarutbildningens
ordnande (SOU 1951:50).
På grundval av de sakkunnigas utredning har universitetskanslern framlagt
ett förslag till den prekliniska undervisningens ordnande, vars genomförande
för nästa budgetår beräknas för de bägge tandläkarhögskolorna
tillsammantagna medföra en kostnadsökning med 624 300 kronor, varav
271 300 kronor för löpande utgifter och 353 000 kronor för utgifter av engångsnatur.
B. Jämkningar i studieordningen
De sakkunniga anser, att de erfarenheter, som vunnits under provisoriet,
utvisat att den nuvarande ordningen icke givit avsett utbyte. De sakkunniga
föreslår vissa jämkningar i studieordningen — innebärande bland
3
Statsutskottets utlåtande nr 1^8 år 1955
annat minskning av antalet katedrala föreläsningar i vissa ämnen — samt
rekommenderar att antalet timmar för demonstrationer ökas. De sakkunnigas
förslag rörande undervisningens omfattning i de prekliniska
ämnena framgår av efterföljande tabell.
Provisoriet |
Förslag |
|||
Termin |
Antal |
Termin |
Antal |
|
timmar |
timmar |
|||
Prekliniska huvudämnen: |
||||
Anatomi ................ |
I |
80 |
I |
70 |
Histologi ................ |
I |
80 |
I |
70 |
t |
I |
15 |
II |
15 |
Fysik och fysiologi .......< |
II |
65 |
II |
70 |
Kemi .................... |
II |
no |
II |
90 |
Prekliniska specialämnen: |
||||
Allm. bakteriologi ........ |
II |
30 |
I |
30 |
Spec. tandhistologi ........ |
I |
25 |
III |
— |
Spec. tandanatomi ....... |
I |
108 |
I |
85 |
Prop. bettlära ............ |
II |
85 |
II |
85 |
598 |
515 |
Även beträffande »övriga hithörande ämnen» föreslår de sakkunniga
vissa jämkningar. Sålunda borde undervisningen i allmän patologi, som
för närvarande omfattar cirka 100 timmar under tredje terminen, begränsas
till 75 timmar. Undervisningen i farmakologi, som nu omfattar
32 timmar under fjärde terminen, skulle ökas till 50 timmar. Den 10 timmar
under fjärde terminen omfattande undervisningen i topografisk anatomi
skulle helt upphöra. Omfattningen av undervisningen i allmän kirurgi
(cirka 45 timmar), intern medicin (cirka 30 timmar) samt öron-, näs- och
halssjukdomar (cirka 6 timmar) föreslås i huvudsak oförändrad.
C. Kursgivare
De sakkunniga uppehåller sig ingående vid frågan om kursgivarnas ställning
och hävdar därvid den uppfattningen, att det såväl för att giva ökad
stadga åt den prekliniska undervisningen som för att tillgodose forskningens
behov vore av väsentlig betydelse att ordinarie laborator sbefattningar
vid tandläkarhögskolorna inrättades i de prekliniska
huvudämnena samt i allmän patologi och i odontologisk farmakologi. Dessa
tjänster skulle placeras i samma lönegrad som laboratorsbefattningarna vid
de medicinska högskolorna.
På grund av dels bristande lokalutrymmen, dels ock uttalade önskemål
från vederbörande ämnesrepresentanters sida om en annan anordning har
4
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
de sakkunniga emellertid för det närvarande begränsat sig till att förorda
inrättandet av ordinarie laboraturer vid tandläkarhögskolan i Stockholm i
farmakologi samt vid tandläkarhögskolan i Malmö i histologi, fysik och
fysiologi, kemi samt farmakologi. Undervisningen i övriga i den prekliniska
tandläkarutbildningen ingående ämnen skulle liksom hittills meddelas av
arvodesanställda kursgivare. För undervisningen i speciell tandhistologi
föreslår de sakkunniga inrättandet av en avdelningstandläkarbefattning vid
vardera högskolan.
Medicinska jakulteten vid universitetet i Lund har föreslagit, att principbeslut
redan nu fattas om inrättandet av laboraturer i samtliga de prekliniska
huvudämnena samt i allmän patologi och odontologisk farmakologi,
varigenom dessa tjänster enligt fakultetens mening lättare kunde
inrättas, när de lokala förhållandena så medgåve.
Kanslern framhåller, att det givetvis vore till stort gagn i olika avseenden
för tandläkarhögskolorna, om laboratorsbefattningar kunde komma
till stånd i de av Lunda-fakulteten angivna ämnena. Icke minst skulle
detta vara av betydelse för den odontologiska forskningen. Kanslern är likväl
icke nu beredd att biträda vad fakulteten förordat. Vad beträffar de
sakkunnigas förslag vore detsamma i viss utsträckning baserat på hänsynstagande
till individuella önskemål, något som knappast syntes utgöra en
tillfredsställande grund för en planenlig lösning av förevarande spörsmål.
I det läge, som sålunda förelåge och vilket innebure, att man fortfarande
måste i icke oväsentlig utsträckning räkna med ett provisorium med kursgivare
i arvodesställning, har kanslern inriktat sig på att bedöma på vilka
punkter en fast organisation framstode som mest angelägen och möjlig
att nu genomföra.
Kanslern har härvid kommit till den uppfattningen, att det för tandläkarhögskolornas
verksamhet i främsta rummet är av betydelse att ämnet
odontologisk farmakologi får företrädare i laborators ställning och hemställer
därför, att vid vardera av tandläkarhögskolorna i Stockholm och
Malmö inrättas en dylik tjänst i lönegraden Ca 34. Av de sakkunnigas
utredning framgår, framhåller kanslern, att erforderliga arbetsutrymmen
kan ställas till laboratorernas förfogande vid de farmakologiska institutionerna
vid karolinska institutet och vid Lunds universitet. Med anledning
av de sakkunnigas förslag om inrättande av en ordinarie laboratur i histologi
vid tandläkarhögskolan i Malmö framhåller kanslern, att denna fråga
syntes böra lösas så, att en personlig befattning i ämnet inrättas för docenten
vid Lunds universitet Bengt Erik Gustafsson.
De sakkunnigas förslag i övrigt i vad avser laboraturer ger icke kanslern
anledning till annat uttalande än att detta spörsmål framdeles borde upptagas
till förnyat bedömande, varvid borde prövas i vilken mån förutsättningar
förelåge för ett successivt inrättande av laboratorstjänster i samtliga
de prekliniska huvudämnena jämte ämnet allmän patologi.
5
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
D. Assistenter, amanuenser och laboratoriebiträden
För ett genomförande av den nya studieordningen, enligt vilken i syfte
bland annat att göra undervisningen effektivare större utrymme avsåges
för demonstrationer och åskådningsundervisning (laborationer o. d.), föreslås,
att hjälpkrafter i ökad utsträckning ställes till kursgivarnas (laboratorernas)
förfogande.
I anslutning till vad de sakkunniga förordat och av kanslern hörda myndigheter
anfört föreslår kanslern härvidlag viss utbyggnad av den nuvarande
organisationen. Enligt kanslerns förslag skulle hjälpkrafterna få samma
omfattning vid båda högskolorna (frånsett en mindre avvikelse beträffande
laboratoriebiträdena).
Kanslerns förslag framgår av följande tabell:
Nuvarande organisation |
Kanslerns förslag |
|||||||
Ämne |
Stockholm |
Malmö |
vardera högskolan |
|||||
Förste |
Tredje |
Förste |
Tredje |
Förste |
Förste |
Tredje |
Lab. |
|
am. |
am. |
am. |
am. |
ass. |
am. |
am. |
bitr. |
|
anatomi ................. |
i |
— |
i |
— |
— |
i |
— |
1 ¥ |
histologi ................. |
i |
— |
— |
i |
— |
i |
i |
1 (Stock- 1 holm1/*) |
fysik och fysiologi ........ |
i |
— |
— |
i |
— |
2 |
— |
7» |
kemi .................... |
i |
— |
i |
— |
i |
— |
i |
7* |
allm. bakteriologi ......... |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
i |
7« |
spec. tandanatomi ........ |
— |
21 |
— |
22 |
— |
— |
2 |
— |
prop. bettlära ............ |
— |
22 |
— |
25 |
— |
— |
2 |
— |
spec. tandhistologi ........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 a |
allm. patologi ............ |
i |
— |
— |
1 |
i |
1 |
— |
7» |
farmakologi .............. |
— |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
i |
top. anatomi ............. |
||||||||
allm. kirurgi ............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
intern medicin ........... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
öron-, näs- och halssjukd. . |
||||||||
Summa |
5 |
6 |
2 |
9 |
2 |
6 |
9 |
(Stock- 5 holm 41/*) |
1 avser 2 andre amanuenser under 6 månader.
2 avser 2 andre amanuenser under 5 månader.
3 avser 2 andre amanuenser under 4 månader.
E. Omkostnader
I omkostnadsstaterna för tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö
finnes nu under rubriken »Vissa ersättningar» uppförda delposter å respektive
17 000 kronor och 18 000 kronor, vilka belopp utbetalas till karolinska
institutet respektive Lunds universitet för omkostnader m. m. för
den prekliniska tandläkarutbildningen.
De sakkunniga har framhållit, att det av dem framlagda förslaget till
ordnandet av ifrågavarande utbildning betingade krav på en höjning av
nämnda anslagsmedel.
6
Statsutskottets utlåtande nr 1^8 år 1955
Kanslern anser i likhet med de sakkunniga, att ökade medel bör anvisas
för omförmälda ändamål. Dessa medel borde enligt kanslerns mening lämpligen
uppföras i vederbörande omkostnadsstater såsom ett klumpbelopp
under rubriken »Materiel för den prekliniska undervisningen in. m.». För
tillgodoseende av ifrågavarande anslagsbehov finner kanslern att för stockholmshögskolans
del bör avses ett belopp av 37 500 kronor och för malmöhögskolans
del ett belopp av 42 000 kronor.
F. Engångskostnader
De sakkunniga har även uppfört engångsanslag för utrustning, inredningsarbeten
m. m., uppgående vid tandläkarhögskolan i Stockholm till
55 000 kronor och vid tandläkarhögskolan i Malmö till 345 750 kronor eller
alltså tillhopa 400 750 kronor.
Enligt kanslerns beräkningar bör för ifrågavarande ändamål anvisas sammanlagt
353 000 kronor (för tandläkarhögskolan i Stockholm 71 500 kronor
och för tandläkarhögskolan i Malmö 281 500 kronor).
Departementschefen
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Då statsmakterna år 1946 i princip tog ställning till den nu gällande
— av universitetskanslern år 1947 fastställda — studieplanen för tandläkarutbildningen,
innebar detta ställningstagande bland annat, att den
prekliniska undervisningen skulle vara förenad med dissektioner, laborationer
och andra praktiska övningar. Enligt den fastställda studieplanen
skall eleverna under de prekliniska studierna utföra eget laboratoriearbete
i form av dissektioner, mikroskoperingsövningar samt fysiologiska och kemiska
laborationer.
Tandläkarutbildningssakkunniga framlade i ett år 1947 avgivet betänkande,
bland annat, förslag till lärarorganisation för den prekliniska undervisningen.
I ett över nämnda förslag avgivet yttrande anförde lärarkollegiet
vid karolinska institutet, att om medicinens egna utrymmesbehov
skulle kunna tillgodoses institutets dåvarande institutionslokaler icke vore
tillräckliga, därest preklinisk undervisning för tandläkarstuderande i enlighet
med de sakkunnigas förslag skulle förläggas till institutet. Även medicinska
fakulteten vid universitetet i Lund underströk i sitt yttrande över
förslaget behovet av utökade lokaler. Vid anmälan av de sakkunnigas
förslag i propositionen 1947:253 uttalade föredragande departementschefen,
att han med hänsyn till vad lärarkollegiet och medicinska fakulteten
anfört icke fann det möjligt att då taga slutlig ställning till frågan om den
prekliniska undervisningens organisation. Denna fråga borde enligt hans
mening ytterligare utredas. I avvaktan på ifrågavarande utredning förordade
departementschefen en av riksdagen sedermera godtagen tillfällig
anordning, innebärande att de med den prekliniska undervisningen förenade
dissektionerna, laborationerna och andra praktiska övningarna skulle bortfalla.
I övrigt skulle undervisningen bedrivas enligt studieplanen. Den
förnyade utredningen borde enligt departementschefens mening i främsta
7
Statsutskottets utlåtande nr 1^8 år 1955
rummet avse frågan, i vilken man den upprustning av den medicinska
forskningens och undervisningens resurser, varom förslag i annat sammanhang
framlades för 1947 års riksdag, kunde lägga hinder i vägen för att
inrymma förutnämnda prekliniska undervisning i de nya mstitutionslokalerna
vid karolinska institutet. En motsvarande undersökning borde göras
jämväl i fråga om medicinska fakulteten vid universitetet i Lund.
Den här åsyftade förnyade utredningen angående den prekliniska undervisningens
organisation har numera verkställts av jämlikt nådigt bemyndigande
den 31 oktober 1947 — inom ecklesiastikdepartementet tillkallade
sakkunniga. o , . . . „ ,
Sistnämnda sakkunniga har bedrivit ifragavarande utredning i samrad
med vederbörande ämnesrepresentanter vid karolinska institutet och medicinska
fakulteten vid universitetet i Lund samt därvid undersökt, huruvida
inom vederbörande institutionslokaler utrymme finnes för att i erforderlig
omfattning för tandläkarstuderande anordna dissektioner, laborationer
och annan åskådningsundervisning.
Enligt de sakkunnigas mening har erfarenheten givit vid Inmden, att den
nuvarande provisoriska ordningen för den prekliniska undervisningen icke
givit avsett utbyte. Det har salunda visat sig, att tandläkarstuderande vid
kliniktjänstgöringen under ett senare skede av utbildningen icke äger tillräckliga
kunskaper i de prekliniska ämnena. En av de avgörande orsakerna
till de bristande kunskaperna i dessa ämnen är enligt de sakkunnigas asikt,
att med nuvarande organisation av den prekliniska undervisningen erloiderlig
åskådningsundervisning icke kunnat meddelas. . .
Det nuvarande provisoriet i fråga om den prekliniska undervisningen
innebär enligt min mening obestridligen, att undervisningen i vederbörande
ämnen är väsentligt svagare än som förutsatts i gallande studieplan.
Med hänsyn härtill och då den verkställda sakkunnigutrednmgen givit vid
handen, att i de nuvarande institutionslokaler, som disponeras av karolinska
institutet och medicinska fakulteten vid universitetet i Lund, utrymme
finnes för att i erforderlig omfattning för tandläkarstuderandena anordna
dissektioner, laborationer och annan åskådningsundervisning, anser jag mig
böra tillstyrka, att det hittillsvarande provisoriet i fråga om den prekliniska
undervisningen upphör och att denna undervisning i berörda hänseenden
erhåller en definitiv form.
Enligt de sakkunnigas mening erhåller tandläkarstuderandena under
den prekliniska studieperioden icke tillräcklig tid för självstudier. Med
självstudier åsyftar de sakkunniga — enligt vad jag mhamtat — icke blott
inläsning av kurslitteratur utan även dissektioner, laborationer och andra
praktiska övningar under ledning av assistenter eller amanuenser. För att
bereda de studerande ytterligare tid för här avsedda självstudier har de
sakkunniga föreslagit en minskning av antalet katedrala föielasningai och
vissa andra ändringar i gällande studieordning. De föreslagna jämkningarna
av studieordningen har tillstyrkts av universitetskanslern. Jag anser
mig även för egen del böra biträda vad de sakkunniga i nämnda avseenden
föreslagit. ... .
Enligt de sakkunnigas uppfattning bör ledningen och ansvaret for den
prekliniska undervisningen i administrativt hänseende kvarhgga hos tandläkarhögskolorna
och icke — såsom i ett tidigare sammanhang ifrågasatts
_ överflyttas till vederbörande medicinska läroanstalt. Nämnda uppfattning,
till vilken universitetskanslern anslutit sig, anser jag mig även för
egen del böra biträda.
8 Statsutskottets utlåtande nr l/+8 år 1955
Vad beträffar kursgivarnas ställning har de sakkunniga föreslagit, att
iaböratorsbefattnmgar skall inrättas vid Stockholmshögskolan i odontologisk
farmakologi samt vid Malmöhögskolan i histologi, fysik och fysiologi
kemiodi, odontologisk farmakologi. De sakkunniga har vidare föreslagit
anstallande av en avdelningstandläkare i speciell tandhistologi vid vardera
högskolan. Universitetskanslern har tillstyrkt inrättande av en laboratorsbefattning
i odontologisk farmakologi vid vardera högskolan och en personng
laboratorsbefattning i histologi vid Malmöhögskolan ävensom de
bada avdelnmgstandläkarbefattningarna. För egen del anser jag mig böra
tororda, att de föreslagna avdelningstandläkarbefattningarna inrättas. Däremot
ar jag icke beredd förorda inrättande av nämnda laboratorsbefattningar.
Undervisningen i de prekliniska ämnena meddelas för närvarande av arvodesanställda
kursgivare. Mitt nyssnämnda ställningstagande till de framlagda
förslagen om inrättande av vissa befattningar innebär, att undervisningen
i de prekliniska ämnena utom speciell tandhistologi fortfarande
skall meddelas av dylika kursgivare.
Enligt gällande föreskrifter må, om kursgivaren i ämnet kemi vid Stocknolmshogskojan
samt i ämnena histologi, fysik och fysiologi, kemi och allmän
patologi vid Malmöhögskolan är biträdande lärare, arvode till honom
iitga med 15 240 kronor för år eller, därest han innehar docentkompetens
med belopp motsvarande den kontanta lönen i 30 löneklassen å högskolans
ortsgrupp. JNamnda föreskrifter föreslås av kanslern skola utvidgas till att
galla alla prekliniska och hithörande ämnen, vari undervisning meddelas
av arvodesanställda kursgivare. Meddelande av dylika generella föreskrifter
anser jag mig av flera skäl icke kunna tillstyrka. Fråga om anställande
av biträdande lärare i visst ämne synes mig i stället vara av den art, att
varje sadan fråga bör upptagas till särskild prövning.
De av kanslern beräknade timarvodena åt vissa kursgivare anser ja0,
mig böra tillstyrka. Däremot finner jag mig icke kunna biträda kanslerns
förslag om mförande av särskilda administrationsarvoden åt kursgivarna
Inrättandet av förutnämnda avdelningstandläkartjänster och den föreslagna
regleringen av timarvodena för vissa kursgivare kräver en höjning
an®]aosmedlen till Stockholmshögskolan med 17 200 kronor och till
Malmöhögskolan med 15 000 kronor eller med sammanlagt 32 200 kronor
tor bada högskolorna.
Jag har i det föregående tillstyrkt, att det nuvarande provisoriet i fråga
om den prekliniska undervisningen skall upphöra och att framdeles dissektioner,
laborationer och annan åskådningsundervisning i erforderli°* omfattning
skall anordnas för tandläkarstuderande. För att så skall kunna
fof i rave.s med nödvändighet, att hjälpkrafter i ökad utsträckning ställes
till kursgivarnas förfogande. Kanslern beräknar den erforderliga personalförstärkningen
till sammanlagt 4 assistenter, 5 förste amanuenser, 3 tredje
amanuenser samt 3 heltidsanställda och 13 halvtidsanställda laboratoriebiträden
i lönegraden Cg 11. Jag anser mig böra godtaga det av kanslern
angi\ iia antalet assistenter och amanuenser men föreslår i fråga om laboratoriebiträdena
den ändringen, att de heltidsanställda laboratoriebiträdena,
vilka a\ kanslern beräknats för de av honom föreslagna laboratorerna utbytes
mot 3 halvtidsanställda sådana biträden. Antalet halvtidsanställda
laboratonebiträden torde sålunda böra beräknas till sammanlagt 16.
Den föreslagna personalförstärkningen i fråga om assistenter, amanuenser
och laboratonebiträden medför en kostnadsökning å sammanlagt
Statsutskottets utlåtande nr 1J+8 år 1955
9
153 200 kronor, varav 71 300 kronor belöper på Stockholmshögskolan och
81 900 kronor på Malmöhögskolan.
Med den av mig förordade omläggningen av den prekliniska, undervisningen
följer även, att ökade medel måste anvisas till erforderlig materiel
för denna undervisning. Jag tillstyrker att vardera högskolans materielanslag
för här avsett ändamål höjes till 33 500 kronor, innebärande en
sammanlagd anslagshöjning med (16 500 -j- 15 500 =) 32 000 kronor.
För omläggningen av den prekliniska undervisningen kräves även vissa
medelsanvisningar av engångsnatur för anskaffande av utrustning in. in.
Jag anser mig böra föreslå, att medelsanvisningarna begränsas till 58 000
kronor för Stockholmshögskolan och till 262 000 kronor för Malmöhögskolan
eller till sammanlagt 320 000 kronor. Detta belopp torde lämpligen
böra disponeras av utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna.
Vad jag i det föregående föreslagit medför en sammanlagd höjning av
de årliga anslagsmedlen till Stockholmshögskolan med (17 200 + 71 300
+ 16 500 =) 105 000 kronor och till Malmöhögskolan med (15 000 +
81 900 + 15 500 =) 112 400 kronor eller med sammanlagt 217 400 för
båda högskolorna. Härtill kommer — såsom nyss nämnts — engångsanslag
för båda högskolorna å tillhopa (58 000 + 262 000 =) 320 000 kronor.
En omläggning av den prekliniska tandläkarutbildningen och vad därmed
sammanhör kräver självfallet en hel del förberedelser. För erhållande av
härför erforderlig tid synes mig omläggningen lämpligen böra genomföras
först från och med läsåret 1956/57. De av mig i det föregående föreslagna _
anslagsmedlen för berörda omläggning torde därför icke böra anvisas för
nästa budgetår utan först för budgetåret 1956/57. För vidtagande av erforderliga
föranstaltningar för omläggningens genomförande från och med
nyssnämnda läsår synes å andra sidan nödvändigt, att ett principbeslut nu
fattas i frågan.
Under detta avsnitt har departementschefen avslutningsvis framhållit
att en omläggning av den prekliniska undervisningen också kommer att
medföra vissa kostnadsökningar vid genomförande av de i det följande
framlagda förslagen till ökad examination av tandläkare.
Ökad examination av tandläkare
Inledning
Genom beslut den 26 januari 1951 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för utredning
rörande ökad utbildning av tandläkare och därmed sammanhängande
frågor. De med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade sakkunniga antog
benämningen 1951 års tandläkarkommitté.
I ett den 30 november 1953 dagtecknat betänkande (SOU 1953:36) har
de sakkunniga framlagt förslag till åtgärder i syfte att utöka examinationen
av tandläkare.
De sakkunniga har ej varit enhälliga. Reservation har anförts av ledamoten
Maunsbach. Vidare har ledamoten Oldmark avgivit särskilt yttrande,
vilket de sakkunniga bemött i skrivelse den 9 december 1953.
Över betänkandet har yttranden avgivits av kanslern för rikets univer -
10
Statsutskottets utlåtande nr lJt8 år 1955
sitet, som hört medicinska fakulteten vid universitetet i Lund, lärarkollegierna
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, medicinska högskolan
i Göteborg och tandläkarhögskolorna samt lärarföreningarna och odontologiska
föreningarna vid tandläkarhögskolorna, samt av medicinalstyrelsen,
statskontoret, statens lönenämnd, byggnadsstyrelsen och försvarets sjukvårdsstyrelse
ävensom av svenska landstingsförbundet, Västerbottens läns
landstings förvaltningsutskott, stadsfullmäktige i Göteborg, Malmö och
Umeå, svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund gemensamt,
Göteborgs tandläkaresällskap och civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund.
Vissa uppgifter rörande nuvarande förhållanden
Under denna kapitelrubrik lämnas i propositionen på sid. 20—24 en
sammanfattande redogörelse för folktandvårdens utveckling, för antalet
tandläkare i Sverige och för de odontologiska läroanstalterna, till vilken
redogörelse utskottet får hänvisa.
Tandläkarbehovet och förslag om ökad examination av tandläkare
I direktiven för tandläkarkommitténs arbete föreskrevs, att kommittén
borde i första hand så ingående som möjligt undersöka det framtida tandläkarbehovet
för att med ledning av denna undersökning söka bilda sig
möjligast säkra uppfattning om den behövliga examinationskapaciteten
hos tandläkarhögskolorna.
Kommittén har med anledning av anvisningen i direktiven låtit verkställa
vissa statistiska undersökningar.
En inom tandläkarkommittén verksam subkommitté — statistikutskottet
— har med biträde av statistisk expertis sökt beräkna storleken av det
aktuella tandvårdsbehovet i landet. För att kunna göra en säkrare prognos
rörande det framtida tandläkarbehovet har statistikutskottet ansett nödvändigt
att vid den statistiska undersökningen även söka erhålla kännedom
om den årliga tidsåtgången för behandling av personer, som gå under
regelbunden tandläkarbehandling.
Den första av nämnda utredningar har haft formen av en stickprovsundersökning
av ett slumpmässigt uttaget befolkningsmaterial, bestående
av 600 personer i olika åldrar och från olika delar av landet. För engångsbehandling
av landets hela befolkning skulle enligt stickprovsundersökningen
erfordras tandvård under ca 20 miljoner timmar, motsvarande ca
10 500 »effektiva» tandläkares arbete under 1 år.
Vid den andra undersökningen — rörande tidsåtgången vid reviderande
tandvård — har utnyttjats ett material, bestående av journaler, vilka erhållits
från ett antal folktandvårdskliniker och privatpraktiserande tandläkare.
Den erforderliga revideringstiden visade sig uppgå till i medeltal
ca 1,5 timme.
11
Statsutskottets utlåtande nr 11+8 år 1955
Statistikutskottet har beräknat, att år 1980 för vidmakthållande av
önskad anslutning till tandvården skulle erfordras följande antal »effektiva»
tandläkare: om man utgår från en årlig revideringstid av 1,25 timme,
4 600, om revideringstiden antas vara 1,5 timme, 5 300, om den är 1,65
timme, 5 700 och, om den är 2 timmar, 6 700. Utskottet har betonat, att
prognoserna endast få fattas som ett försök att lämna vägledning vid avvägningen
av tandläkarhögskolornas kapacitet. Med en årlig intagning å
tandläkarhögskolorna av sammanlagt 180 elever kan, enligt, vad utskottet
meddelat, antalet »effektiva» tandläkare år 1980 beräknas uppgå till 4 600,
med en intagning av 230 till 5 400, med en intagning av 280 till 6 200 och
med en intagning av 330 till 7 000.
Tandläkarkommittén har sökt bilda sig en uppfattning om den ökning
av de odontologiska läroanstalternas examinationskapacitet, som skulle erfordras
för att bereda landets befolkning möjlighet att erhalla en tillfredsställande
tandvård. Kommittén framhåller, att åtskilliga viktiga antaganden,
som ligga till grund för de av statistikutskottet gjorda prognoserna av
självklara skäl äro mer eller mindre osäkra, varför den statistiska utredningen
endast kan bli i största allmänhet vägledande för kommitténs ståndpunkttagande
vid upprättande av förslag om utökning av antalet tandläkare
i riket.
Kommittén understryker, att sifferresultaten av den statistiska undersökningen
helt bestämmas av två antaganden, dels uppskattningen av medeltiden
för den reviderande behandlingen, dels hypotesen om den procentuella
fördelningen av revisionsarbetet inom olika folkgrupper. Vad beträffar
det förstnämnda antagandet, har erfarenheten visat, att omhändertagandet
av det enskilda fallet nu kräver längre tid både vid sanering och
reviderande behandling än vad förhållandet var en del år tillbaka. Denna
företeelse betingas främst av odontologiens snabba utveckling. Veikningarna
av nyorienteringen gälla i särskild grad den reviderande behandlingen.
Beaktas bör, att studiet av tandlossnandets sjukdomar och behandlingen
av hithörande sjukdomsgrupper på allvar bedrivits först på senare tiden
och jämförelsevis nyligen på högskolornas undervisningsscliema erhållit i
stort sett samma utrymme som studiet av karies och dess följdsjukdomar.
Man måste därför räkna med att de uppskattningar av tid för sanering
och revidering, på vilka den utförda statistiken bygger, säkerligen icke äro
tillämpliga för framtiden.
Å andra sidan böra vissa åtgärder för att begränsa tandsjukdomarnas
verkningar kunna vidtas. Mest lovande synes utsikten vara att genom
fluortillförsel och fluorbehandling kunna minska frekvensen av tandröta.
Märkas bör emellertid, att åtgärder i nämnda syfte endast på lång sikt
kunna väntas medföra påtagliga resultat.
Med hänsyn till den lockelse, som privatpraktiken visat sig utöva på de
nyexaminerade tandläkarna, samt osäkerheten i de uppskattningar av tiden
12
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
för framtida behandlingsarbete, på vilka den statistiska utredningen bygger,
har det synts kommittén nödvändigt att så öka den ärliga examinationen
av nya tandläkare, att någorlunda säkerhet kan anses föreligga för
att folktandvårdens behov av tandläkare blir tillgodosett. Det nuvarande
nödläget inom folktandvården måste enligt kommitténs mening anses kräva
omedelbara kraftåtgärder för en snabb ökning av tandläkarnas antal,
och det är därför av stor vikt, att man söker pressa antalet av de vid utbildningsanstalterna
nyintagna eleverna i höjden under de närmaste årtiondena.
Så länge marknaden för de privatpraktiserande tandläkarna icke
är mättad, har kommittén ansett sig böra varna för åtgärder, som endast
innebära en mindre ökning av den nuvarande examinationskapaciteten.
På grund härav har kommittén ansett önskvärt att söka så öka tandläkarutbildningen
att ytterligare 150 tandläkare per år kunde utexamineras.
Enligt den statistiska utredningen skulle dock en dylik utökning kunna
leda till en viss överproduktion av tandläkare. Med hänsyn härtill har
kommittén stannat vid 120 såsom en godtagbar siffra i fråga om utökningen
av den årliga intagningen.
Kommittén föreslår, att antalet elever, som årligen skola intas vid de
odontologiska utbildningsanstalterna, ökas från nuvarande 180 till 300.
Kommittén har framhållit, att denna ökning enklast skulle vinnas genom
att vid Stockholmshögskolan inta oförändrat antal, 100 elever, höja
Malmöhögskolans utbildningskapacitet från 80 till 100 och inrätta en tredje
tandläkarhögskola med intagning av 100 elever. Kommittén har emellertid
icke ansett sig kunna förorda en dylik lösning. Kommittén har nämligen
sett som sin uppgift icke endast att öka utbildningen av tandläkare i landet
utan även att i samband därmed skapa såväl en ny fullständig tandläkarhögskola
för västra Sverige som en odontologisk läroanstalt i den nordliga
delen av landet, där ett viktigt avsnitt av tandläkarutbildningen kunde
äga rum. Vid en dylik läroanstalt skulle även en på norrländska förhållanden
inriktad odontologisk forskning kunna bedrivas, och genom dess tillkomst
skulle det för befolkningen inom stora delar av Norrland bli lättare
att vid behov fa rad och behandling av kvalificerade specialister inom
tandvårdens olika grenar. Till plats för den planerade odontologiska utbildningsanstalten
i Norrland har kommittén föreslagit Umeå. Det avgörande
motivet härför har varit stadens centrala läge inom övre delen av Norrland.
Genom den av kommittén tilltänkta utformningen av den odontologiska
läroanstalten (högskolekliniken) i Umeå har möjlighet skapats att intimt
sammankoppla högskoleutbildning och folktandvårdsorganisation, något
som kunde väntas bidra till lösningen av det svåra problemet att tillgodose
Norrlands behov av tandläkare.
Kommitténs förslag till åtgärder för att öka examinationen av tandläkare
går ut på följande.
Malmöhögskolan intar varje termin 50 elever i stället för nu 40. Vid
13
Statsutskottets utlåtande nr lJt8 år 1955
intagningen uppdelas dessa av universitetskanslern i 2 grupper, en på 40,
vilken får hela sin utbildning vid Malmöhögskolan (Malmö-gruppen) och
en på 10, vilken först utbildas i Malmö och sedan i Stockholm (MalmöStockholm-gruppen).
Båda grupperna utbildas vid Malmöhögskolan under
de prekliniska och propedeutiska studieperioderna, l:a—5:e terminerna.
Vid den kliniska studieperiodens början, dvs. vid ingången av den 6:e terminen,
överflyttas varje termin Malmö-Stockholm-gruppens 10 elever till
Stockholmshögskolan, utbildas där under återstoden av studietiden och
avlägga där tandläkarexamen.
Vid Stockholmshögskolan intas som hittills varje termin 50 elever, vilka
vid intagningen av universitetskanslern uppdelas i 2 grupper, en på 34, vilken
får hela sin utbildning i Stockholm (Stockholmsgruppen), och en på 16,
vilken först utbildas i Stockholm, sedan vid högskolekliniken i Umeå och
slutligen återigen i Stockholm, där tandläkarexamen avlägges (StockholmUmeå-gruppen).
Båda grupperna utbildas vid Stockholmshögskolan under
l:a—5:e terminerna. Vid ingången av 6:e terminen överflyttas varje termin
Stockholm-Umeå-gruppens elever till högskolekliniken i Umeå, där de
utbildas under 6:e—8:e terminerna. Därefter återgå de till Stockholmshögskolan,
där de bedriva studier under 9:e och 10:e terminerna (den avslutande
studieperioden) och avlägga tandläkarexamen. Under var och en av
6:e—8:e terminerna utbildas vid Stockholmshögskolan Stockholmsgruppens
34 och Malmö-Stockholm-gruppens 10 elever samt under var och en
av 9:e och 10:e terminerna — utom omförmälda 44 elever — även Stockholm-Umeå-gruppens
16 elever, således tillhopa 60 elever, vilka samtliga
skola avlägga examen i Stockholm. I Stockholm skulle följaktligen högst
120 nya tandläkare utexamineras varje år.
Högskolekliniken i Umeå skall i organisatoriskt hänseende erhålla en
egenartad utformning, i det att den skall såsom filialavdelning eller annex
vara ansluten till tandläkarhögskolan i Stockholm och stå under ledning av
denna högskolas rektor och lärarkollegium. Även i fråga om finansieringen
innebär förslaget ett försök att framgå på nya vägar.
Tandläkarhögskolan i Göteborg skall få samma storlek som Stockholmshögskolan
och följaktligen organiseras för att kunna motta 50 elever varje
termin (100 om året).
Den sammanlagda ökningen av de odontologiska läroanstalternas arliga
examinationskapacitet skulle enligt kommitténs förslag bli högst 120 nya
tandläkare, 20 vid Stockholmshögskolan och 100 vid Göteborgshögskolan.
Ledamoten Maunsbach anser sig icke kunna biträda kommittémajoritetens
förslag om förläggande till Umeå av en till tandläkarhögskolan i
Stockholm ansluten högskoleklinik. Sammanfattningsvis kan Maunsbachs
ståndpunkt anges sålunda.
Möjligheterna att besätta de inom folktandvården i Norrland inrättade
tandläkartjänsterna är numera i stort sett desamma som inom riket i dess
14 Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
helhet. Den 1 november 1953 hade 195 av landets 963 då tjänstgörande
distriktstandläkare sin verksamhet i Norrland. Antalet lediga tjänster i
hela landet var vid samma tidpunkt 100 varav 20 i Norrland. Att inrätta
en ofullständig undervisningsanstalt i Umeå skulle innebära att man gick
emot det odontologiska undervisningsväsendets utveckling mot fullständiga
och självständiga högskolor. Detta experiment kommer att ställa sig
mycket dyrbart för det allmänna. Även om det för de studerande skulle
vara av ett visst värde att redan före examen i praktiken få utöva folktandvård
i Norrland måste splittringen av studierna både av ekonomiska
skäl och ur effektivitetssynpunkt vara en avgjord nackdel. Trots att löneförmånerna
kan te sig relativt förmånliga för lärarna genom en kombination
av stats- och landstingstjänst, är det tveksamt om man under nuvarande
förhållanden kan få tillräckligt antal kvalificerade lärarkrafter.
Dessutom måste man beakta, att det klientel, som en tandläkarspecialist
i första hand önskar ägna sig åt, i Umeå med omnejd är mycket begränsat.
Under många år kommer det därför troligen att råda brist på goda lärarkrafter,
som vill söka sig till en högskoleklinik i Norrland.
Maunsbach understryker, att kraftåtgärder erfordras för en snabb utökning
av tandläkarkåren. En ökad årlig intagning av minst 100 studenter
måste komma till stånd. Med hänsyn till behovet av att i möjligaste mån
förkorta tiden för fullföljandet av folktandvårdens utbyggnadsprogram
tillstyrker Maunsbach förslaget om en ytterligare ökning med 20 elever
per år eller med sammanlagt 120 årligen. Av dessa borde 20 givas fullständig
utbildning vid tandläkarhögskolan i Malmö, vars examinationskapacitet
sålunda skulle utökas från 80 till 100 per år.
Ledamoten Oldmark förordar en intagning av 280 studenter per år, fördelade
med 100 i Stockholm, SO i Malmö och 100 i Göteborg. Även en intagning
av 280 om året komme emellertid enligt Oldmarks uppfattning
sannolikt att ge en överproduktion av tandläkare redan under 1970-talet.
I en särskild skrivelse har kommitténs övriga ledamöter bemött Oldmarks
särskilda yttrande.
Remissyttranden
Lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet framhåller, att
i den mån svårigheter förelåge att fylla behovet av tandläkare i Norrland,
vore tanken på en högskoleklinik i Umeå riktig.
Lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Göteborg anser, att den statistiska
utredningen visar, att en avsevärd ökning av de odontologiska
läroanstalternas utbildningskapacitet är nödvändig för att tillgodose landets
behov av tandläkare. De redan befintliga tandläkarhögskolorna kunde
icke lämpligen utbyggas för att täcka detta behov. Därför måste en tredje
högskola inrättas. Göteborg vore den enda plats i landet, dit en ny högskola
kunde förläggas. En placering av högskolan i anslutning till den medicinska
högskolans teoretiska institutioner samt Sahlgrenska sjukhuset förefaller
kollegiet synnerligen fördelaktig.
15
Statsutskottets utlåtande nr 11^8 år 1955
Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm tillstyrker kommitténs
förslag både beträffande tandläkarhögskolan i Göteborg och kliniken
i Umeå. Den föreslagna Umeåkliniken skulle fylla en ytterst viktig uppgift.
Möjligheterna att få lärare till tandläkarhögskolan i Göteborg och
kliniken i Umeå ter sig enligt kollegiet i varje fall ljusare nu än då tandläkarhögskolan
i Malmö inrättades.
Tandläkarliögskolans lärarförening Stockholm avstyrker Umeåförslaget
samt anför vidare att en rundfråga inom föreningen visat, att något intresse
icke förelåge att söka lärarbefattningar vid Umeåkliniken med den
utformning kommittén föreslagit. Den ökade examinationen borde i första
hand förläggas till Göteborg. Skulle en ökad examination i Malmö stöta
på alltför stora svårigheter syntes Göteborgshögskolan kunna utvidgas till
att mottaga 120 studenter årligen.
Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Malmö är av den uppfattningen,
att en verklig brist på tandläkare föreligger. Kollegiet kan icke tillstyrka
Umeåförslaget samt avstyrker bestämt förslaget om gruppförflyttning av
studenter mellan tandläkarhögskolorna i Malmö och Stockholm. Däremot
tillstyrkes inrättandet av en högskola i Göteborg.
Odontologiska föreningarna i Stockholm och Malmö anser troligt, att
en intagning av 280 studerande per år kommer att leda till en överproduktion
av tandläkare. Föreningarna biträder förslaget om inrättande av en
ny tandläkarhögskola i Göteborg. Däremot avstyrkes Umeåförslaget.
Universitetskanslern har funnit sig kunna godtaga kommitténs förslag
rörande utökningen av elevintagningen. På de av kommittén anförda skälen
har kanslern blivit övertygad om lämpligheten av att högskolekliniken
i Umeå kommer till stånd. Vidare tillstyrker kanslern den ökade intagningen
med 10 per termin i Malmö under de fem första terminerna. Beträffande
tandläkarhögskolan i Göteborg anser sig kanslern dock i dagens
läge icke kunna sträcka sig längre än till att förorda ett principbeslut. I
första hand borde nämligen frågan om den prekliniska utbildningen vid de
äldre tandläkarhögskolorna lösas. Vid planering av byggnadsarbetena vid
medicinska högskolan i Göteborg borde hänsyn tagas till undervisningen
av tandläkarstuderande.
Medicinalstyrelsen förordar på längre sikt intagning av 100 elever
i Stockholm, 80 i Malmö och 80 i Göteborg. Styrelsen anser, att Sverige
intar en mycket god ställning beträffande antalet tandläkare i förhållande
till invånarantalet. Kommitténs beräkningar av tandvårdsbehovet, i
den mån de stödjer sig på statistikutskottets antaganden om behandlingstid
och anslutningsprocent, anser styrelsen vara för högt tilltagna. För att
fylla det aktuella behovet av tandläkare bör enligt styrelsens
mening provisoriska anordningar vidtagas, som snabbt kan föra till målet.
De av kommittén föreslagna utbildningsanstalterna komme nämligen tidigast
i mitten på 1900-talet att påverka antalet tandläkare. Styrelsen
16
Statsutskottets utlåtande nr l/t8 år 1955
föreslår, att man undersöker möjligheterna för ett antal svenska studenter
att bedriva studier utomlands. Härvid borde särskilda resebidrag eller höjda
stipendier övervägas för studenter, som förbinder sig att efter utbildningen
utomlands tjänstgöra inom folktandvården. Styrelsen tillstyrker inrättandet
av en ny tandläkarhögskola i Göteborg. En närmare anknytning
av denna institution till medicinska högskolan och till Sahlgrenska sjukhuset
borde eftersträvas för att bland annat nedbringa kostnaderna. Styrelsen
finner de av kommittén anförda skälen för en högskoleklinik i Umeå
så betydelsefulla, att styrelsen vill tillstyrka densamma trots sin restriktiva
bedömning av utbildningsbehovet. Antalet utbildningsplatser vid kliniken
borde dock omprövas i anslutning till en omprövning av antalet elever vid
tandläkarhögskolan i Stockholm.
Medicinalstyrelsens utlåtande i vad avser Umeåkliniken omfattas endast
av generaldirektören. Övriga ledamöter och föredraganden avstyrker inrättandet
av Umeåkliniken, i varje fall i nuvarande läge.
Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot att den årliga
intagningen av elever i enlighet med kommitténs förslag ökas från 180
till 300. Inrättandet av Umeåkliniken avstyrkes. Frånsett olägenheter ur
administrativ synpunkt skulle kliniken medföra betydande kostnader för
statsverket. Om i stället, som kommitteledamoten Maunsbach i sin reservation
föreslagit, Malmöhögskolan utbygges för 20 elever under hela studietiden,
kunde avsevärda kostnadsbesparingar vinnas. Statskontoret tillstyrker
inrättande av en ny tandläkarhögskola i Göteborg.
Försvarets sjukvårdsstyrelse har intet att erinra mot kommitténs betänkande.
Stadsfullmäktige i Malmö ansluter sig till kommittéledamoten Maunsbachs
reservation.
Stadsfullmäktige i Göteborg har förklarat sig i huvudsak tillstyrka kommittéförslaget
angående inrättande och drift av en tandläkarhögskola i
Göteborg.
Stadsfullmäktige i IJmeå tillstyrker förslaget om en högskoleklinik i
Umeå. Denna klinik borde inrättas före inrättandet av en ny högskola
på annat håll i landet. Förhållandena på tandvårdens område vore sämst
i övre Norrland och där allra sämst just i Västerbotten.
Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott tillstyrker förslaget om
en högskoleklinik i Umeå samt hemställer om skyndsam behandling av
ärendet på grund av dess brådskande natur. Utskottet understryker, att
rekryteringen till universitet och högskolor visat sig i icke obetydlig utsträckning
vara territoriellt bunden. För den norrländska ungdomen skulle
det därför bli av stor betydelse, icke minst ekonomiskt, att erhålla högskoleutbildning
i Norrland. Förvaltningsutskottet uttalar en förhoppning
att det skall bli möjligt att även förlägga undervisningen under 3:e—5:e
terminerna till Umeåkliniken.
17
Statsutskottets utlåtande nr l.fS år 1955
Svenska landstingsförbundet anser, att kommitténs förslag om en ökning
av den årliga intagningen av studerande till 300 är att betrakta såsom
ett minimum. I egenskap av sammanslutning av huvudmän för folktandvården
påyrkar landstingsförbundet, att frågan om ökad examination av
tandläkare löses på ett sådant sätt, att folktandvårdsorganisationens behov
av tandläkare verkligen tillgodoses.
Svenska tandläkare-sällskapet och Sveriges tandläkarförbund avstyrker
förslaget om en högskoleklinik i Umeå samt föreslår, att en fullständig
högskola inrättas i Göteborg med en intagningskapacitet av högst 60 elever
om året och att, sedan den nya högskolan i Göteborg färdigställts, en
intagning av sammanlagt 240 elever per år tillsvidare äger rum för att
fylla det akuta behovet av tandläkare. Sedan det akuta behovet tillfredsställts
bör intagningen nedskäras.
Göteborgs tandläkare-sällskap föreslår, att det totala antalet intagna
elever per år vid rikets tandläkarhögskolor normalt ej överstiger 240 samt
att tandläkarhögskolan i Göteborg planeras för högst 60 intagna elever
per år. Temporärt borde de tre högskolorna genom provisoriska anordningar
kunna utexaminera ytterligare 20 tandläkare per år.
Departementschefen
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.
Tandsjukdomarna har i vårt land en mycket stor spridning, och samhällets
sammanlagda årliga utgifter för tandvård uppgår till avsevärda belopp. En
på tandsjukdomarnas orsaker speciellt inriktad forskning bedrives för närvarande
i de flesta länder, bland annat här i landet med stöd av statsmedel.
Man torde emellertid ha att räkna med att de resultat, som kan förväntas
av på denna forskning grundade direkta tandsjukdomsbekämpande åtgärder
och på densamma stödd upplysningsverksamhet, kan uppnås först på
förhållandevis lång sikt.
Sedan 1938 års riksdag fattat beslut om anordnande av allmän folktandvård,
påbörjades under främst landstingens ledning — med stöd av statsmedel
— uppbyggandet av en särskild folktandvårdsorganisation. Denna
organisation, som ännu håller på att utbyggas, har under de år, varunder
den varit i verksamhet, visat sig vara till stort gagn för att bekämpa
tandsjukdomarnas härjningar bland de breda lager av vårt folk, vilka tidigare
huvudsakligen av ekonomiska skäl icke haft möjlighet till mera regelbunden
tandvård. Folktandvårdens huvudmän har emellertid vid utbyggandet
av den planerade folktandvårdsorganisationen alltifrån början haft
att kämpa med stora svårigheter, vilka försenat organisationens utbyggande
och hämmat dess effektivitet. Dessa svårigheter har legat och ligger
fortfarande otvivelaktigt främst i den bristande tillgången på tandläkare,
som är villiga att taga anställning inom folktandvårdsorganisationen och
kvarsta i sadan anställning. Den utökning av det odontologiska undervisningsväsendets
utbildningskapacitet, som beslutades av 1946 års riksdag,
bär hittills icke medfört ett nämnvärt ökat tillskott av tandläkare till folktandvårdsorganisationen.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1055. G samt Nr HS—H9
18
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
Det rådande läget inom folktandvården må här belysas med några sifferuppgifter.
Den 1 juli 1954 fanns inrättade omkring 470 distriktstandpolikliniker,
men av dessa hade ett tiotal för tillfället måst stängas på grund av
brist på tandläkare. Antalet tjänstgörande distriktstandläkare utgjorde vid
samma tidpunkt ungefär 1 000. Av dessa var icke mindre än omkring 350
utländska tandläkare och cirka 240 sådana svenska tandläkare, som genom
mottagande av stipendier förbundit sig att tjänstgöra viss tid inom folktandvårdsorganisationen.
Det till folktandvården fast knutna antalet
svenska tandläkare utgjorde sålunda bio It omkring 410. Här återgivna
siffror torde böra ses mot bakgrunden av att det enligt de vid nämnda
tidpunkt gällande folktandvårdsplanerna skall finnas tillhopa omkring (ISO
distriktstandpolikliniker med sammanlagt cirka 1 700 distriktstandläkare.
Tandläkarkommittén har i sitt betänkande framhävt den stora bristen
på tandläkare inom folktandvårdsorganisationen och påpekat, att i detta
hänseende ett verkligt nödläge råder i vissa trakter. Svenska landstingsförbundet
har understrukit kommitténs nu återgivna uttalande och särskilt
framhållit, att distriktstandläkartjänsterna vid landsbygdens — från folktandvårdssynpunkt
särskilt betydelsefulla — en- eller tvåmanskliniker hittills
i regel endast kunnat rekryteras med utländska tandläkare.
Kommittén har med hänsyn till den rådande stora bristen på tandläkare
inom folktandvårdsorganisationen och på grundval av en för en prognos
av landets framtida behov av tandläkare verkställd omfattande statistisk
undersökning funnit en väsentligt ökad examination av tandläkare nödvändig.
Endast om eu dylik ökad examination kommer till stånd, anser
kommittén det möjligt att få alla nu inrättade tandläkartjänster inom folktandvårdsorganisationen
tillsatta med ordinarie innehavare samt att därefter
realisera den planerade och förutsatta fulla utbyggnaden av nämnda
organisation. Så länge marknaden för de privatpraktiserande tandläkarna
icke är någorlunda mättad, är enligt kommitténs mening åtgärder, som
endast innebär en mindre ökning av examinationskapaciteten, icke tillräckliga
för att avhjälpa folktandvårdsorganisationens rekryteringsproblem.
Kommitténs majoritet har vid ett mera allmänt bedömande av det nuvarande
och framtida tandhikarbehovet ansett det i och för sig önskvärt,
att det odontologiska undervisningsväsendet så utbyggdes, att ytterligare
150 eller sammanlagt 330 elever kunde intagas varje år. Då emellertid
enligt den förutnämnda statistiska undersökningen en dylik utökning av
den årliga elevintagningen i sinom tid skulle kunna leda till en viss överproduktion
av tandläkare, har kommittémajoriteten funnit sig böra stanna
vid att föreslå, att den årliga elevintagningen ökas med 120 till 300. En av
kommitténs ledamöter har ansett en ökning av intagningskapaciteten till
280 elever per år tillräcklig.
Den av kommitténs majoritet föreslagna ökningen av elevintagningen
tillstyrkes av flertalet remissinstanser, däribland statskontoret, universitetskanslern,
lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och
Malmö samt svenska landstingsförbundet. Nämnda förbund har i egenskap
av sammanslutning av huvudmän för folktandvården ansett sig böra kraftigt
understryka, att frågan om ökad examination av tandläkare bör lösas
på ett sådant sätt, att folktandvårdsorganisationens behov av tandläkare
verkligen tillgodoses. Medicinalstyrelsen föreslår på längre sikt en årlig
intagning av 260 elever men förordar därutöver särskilda åtgärder, som
enligt styrelsens förmenande skulle kunna bidraga till att fylla det aktuella
behovet av tandläkare. Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tand
-
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955 19
läkarförbund anser en årlig intagning av 240 elever tillräcklig. De remissinstanser,
som icke biträtt kommittémajoritetens förslag, har som skäl härför
anfört bland annat, att kommittén räknat med en alltför hög procentuell
anslutning till regelbunden tandvård inom vissa åldersgrupper.
Samma uppfattning har även framförts av några av de remissinstanser,
som tillstyrkt kommittémajoritetens förslag.
För egen del kan jag inte finna annat än att nyssnämnda remissinstanser
fäst uppmärksamheten på eu svaghet i kommitténs statistiska undersökning
för en prognos av det framtida tandläkarbehovet. Samtidigt bör emellertid
starkt framhävas, att med all sannolikhet tendensen i tandvårdsutövningen
på grund av odontologiens .utveckling och nyorientering går
mot en förlängning av behandlingstiden för såväl barn- som vuxentandvård.
Vad beträffar barntandvården torde detta framgå bland annat därav,
att antalet barn, som beräknas kunna erhålla behövlig tandvård av eu
tandläkare, angives till allt lägre siffror. I fråga om särskilt vuxentandvården
må framhållas, att medan tandläkaren tidigare i regel gick direkt
till behandling av en föreliggande tand- eller bettskada numera ofta ett
tidsödande arbete nedlägges på exempelvis röntgenundersökning, bettanalys
och laboratorieprov samt uppgörande av behandlingsförslag, innan själva
behandlingen igångsättes. Härtill kommer att tandlossnandets sjukdomar,
de s. k. parodontopatierna, vilka i allmänhet fordrar tidskrävande undersökning
och behandling, alltmer ökar. Såsom förut påpekats torde man
därför i framtiden ha att räkna med eu förlängning av den genomsnittliga
tidsåtgången för behandlingen av varje enskild patient. Av den inom kommittén
verkställda statistiska undersökningen för en prognos av det framtida
tandläkarbehovet framgår, att även en relativt obetydlig förlängning
av den genomsnittliga behandlingstiden medför en rätt väsentlig ökning
av det behövliga antalet tandläkare. Med hänsyn till vad jag nu anfört
anser jag mig böra biträda kommittémajoritetens uppfattning, att det
odontologiska undervisningsväsendet, som för närvarande årligen kan mottaga
180 nya elever, bör så utbyggas, att ytterligare 120 eller sammanlagt
300 elever kan intagas varje år.
Enligt kommittémajoritetens mening skulle den föreslagna ökningen
av den årliga elevintagningen med 120 enklast kunna uppnås genom dels
en utbyggnad av den nuvarande tandläkarhögskolan i Malmö för intagningav
ytterligare 20 eller sammanlagt 100 elever per år, dels inrättande av
en tredje tandläkarhögskola för intagning av 100 elever per år. Då vid
tandläkarhögskolan i Stockholm skulle intagas oförändrat 100 elever per
år, skulle genom förutnämnda åtgärder den sammanlagda årliga elevintagningen
uppgå till 300. Kommittémajoriteten har ansett sig böra föreslå,
att en — redan av 1945 års riksdag i princip beslutad — tredje tandläkarhögskola
nu inrättas och att denna förlägges till Göteborg. Däremot
har kommittémajoriteten funnit sig icke böra förorda en sådan utbyggnad
av Malmöhögskolan, att där kunde intagas ytterligare 20 elever per år för
utbildning under hela studietiden. För åstadkommande av en motsvarande
ökning av den årliga elevintagningen föreslår kommittémajoriteten i stället
vissa samordnade åtgärder, som innebär att en odontologisk högskoleklinik
inrättas i Umeå såsom annex till Stockholmshögskolan samt att en partiell
utbyggnad sker av sistnämnda högskola och Malmöhögskolan för utbildning
av ett ökat antal elever under viss del av studietiden. De sammanlagda
årliga driftkostnaderna för högskoleklinikcn och den partiella utökningen
av de båda högskolornas utbildningskapacitet beräknas till 832 000
20
Statsutskottets utlåtande nr 14S år 19öö
kronor för statens del. Dessutom kräves engångsanslag av statsmedel å
tillhopa omkring 1 750 000 kronor för anskaffande av erforderlig utrustning.
Nu nämnda drift- och engångskostnader belöper i all huvudsak på
högskoiekliniken i Umeå. Landstinget i Västerbottens län har utfäst sig
att kostnadsfritt tillhandahålla erforderliga lokaler för högskoiekliniken,
som även skulle tjänstgöra såsom centraltandpoliklinik för landstingsområdet.
En av kommitténs ledamöter har ansett sig av, bland annat, finansiella
skäl icke kunna tillstyrka nu avsedda samordnade åtgärder för en
ökning av elevintagningen. Nämnde ledamot har i stället föreslagit en
sådan utbyggnad av Malmöhögskolan, att där kan intagas ytterligare 20
elever per år för utbildning under hela studietiden. Ifrågavarande utbyggnad
har beräknats medföra en höjning av de årliga driftkostnaderna för
högskolan med 95 000 kronor och fordra engångsanslag å tillhopa 750 000
kronor.
Vad beträffar den av kommittén föreslagna nya tandläkarhögskolan i
Göteborg har kostnaderna för den för högskolans inrymmande erforderliga
nybyggnaden — efter kostnadsnivån den 1 juli 1953 —- approximativt uppskattats
till omkring 17 miljoner kronor. Kostnaderna för behövlig utrustning
för högskolan har beräknats till cirka 4 miljoner kronor.
Därest ritningar och förberedande arbeten för högskolebyggnaden utföres
under budgetåret 1955/56 samt byggnaden uppföres under budgetåren
1956/59, under iakttagande av att de lokaler, som erfordras för tredje
terminens undervisning, står färdiga till vårterminen 1958, skulle den prekliniska
undervisningen, alltså de båda första terminernas undervisning,
kunna börja vårterminen 1957 och de första tandläkarna utexamineras i
december 1961.
Enligt min mening talar emellertid flera skäl för att frågan om, vid
vilken tidpunkt möjlighet kan föreligga att påbörja nyssnämnda nybyggnad,
bör bedömas i ett vidare sammanhang. Jag anser mig sålunda bär
böra framhålla, att byggnadsstyrelsen i skrivelser den 31 augusti 1954 och
den 16 februari 1955 framlagt förslag angående vissa nybyggnader för medicinska
fakulteten vid Göteborgs universitet, avseende fem institutionsbyggnader
samt en byggnad för administration och bibliotek. De totala
byggnadskostnaderna har av byggnadsstyrelsen överslagsvis beräknats till
28 miljoner kronor. Enligt en av byggnadsstyrelsen under hand föreslagen
planläggning skulle två institutionsbyggnader (anatomi och histologi) uppföras
under januari 1956—våren 1958 och återstående tre institutionsbyggnader
(medicinsk kemi, farmakologi och fysiologi) under hösten 1957
—-sommaren 1960. Byggnadskostnaderna för de fem institutionsbyggnaderna
har preliminärt beräknats till omkring 25 miljoner kronor.
I anslutning härtill må även nämnas, att en omfattande utbyggnad av
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg för närvarande pågår. Ifrågavarande utbyggnad
har enligt en från sjukhusdirektionen i Göteborg erhållen uppgift
kostnadsberäknats till sammanlagt omkring 75 miljoner kronor.
Enligt min mening är det av arbetsmarknadspolitiska och statsfinansiella
skäl icke möjligt att samtidigt uppföra de för medicinska fakulteten
och tandläkarhögskolan erforderliga nybyggnaderna. I ett sådant läge anser
jag av olika skäl de för medicinska fakulteten avsedda nybyggnaderna —
i varje fall de förutnämnda fem institutionsbyggnaderna — böra uppföras
före den för tandläkarhögskolan erforderliga nybyggnaden.
Därest den för tandläkarhögskolan erforderliga nybyggnaden skulle uppföras
före den i det föregående omnämnda nybyggnaden för administration
21
Statsutskottets utlåtande nr ll^S år 1955
och bibliotek, bör — enligt vad som inhämtats från byggnadsstyrelsen —
uppförandet av nybyggnaden för tandläkarhögskolan påbörjas under september
1959. Denna byggnad bör i så fall kunna vara färdig våren 1962.
Under förutsättning att lokalerna för den propedeutiska studieperioden kan
börja tagas i anspråk från och med vårterminen 1961, skulle den prekliniska
undervisningen kunna börja vårterminen 1960 och de första tandläkarna
kunna utexamineras i december 1964.
För planeringen av erforderliga åtgärder för ökad examination av tandläkare
är det av avgörande betydelse, om det av byggnadsstyrelsen skisserade
tidsschemat för uppförande av den nybyggnad, som erfordras för inrättande
av en tandläkarhögskola i Göteborg, kan godtagas från arbetsmarknadspolitiska
och statsfinansiella synpunkter. För egen del anser jag,
att man måste räkna med såsom möjligt, att påbörjandet av nämnda nybyggnad
från nu avsedda synpunkter måste uppskjutas till senare tidpunkt
än som angivits i byggnadsstyrelsens tidsschema.
Av skäl, som här anförts, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att förslag
nu framlägges för riksdagen om inrättande av en ny tandläkarhögskola
i Göteborg. Samtidigt vill jag emellertid understryka, att jag anser att en
dylik högskola bör komma till stånd, så snart det från arbetsmarknadspolitiska
och statsfinansiella synpunkter blir möjligt. I detta sammanhang
får jag erinra om att 1945 års riksdag redan i princip beslutat, att en tredje
tandläkarhögskola skall inrättas. Att denna efter tillkomsten av en medicinsk
läroanstalt i Göteborg bör förläggas till denna stad torde väl knappast
behöva vara föremål för delade meningar.
Med hänsyn till vad jag förut anfört i fråga om tidpunkten för möjligheten
att förverkliga förslaget om inrättandet av en tandläkarhögskola i
Göteborg har jag ansett mig böra till ingående övervägande upptaga frågan
om vilka åtgärder, som i nuvarande läge kan ifrågakomma för att snarast
möjligt öka examinationen av tandläkare. Eu snabbt verkande ökning av
examinationen framstår nämligen som högst angelägen i synnerhet med
tanke på den trängande bristen på tandläkare inom folktandvårdsorganisationen.
Jag har därför låtit en särskild beredning1 inom ecklesiastikdepartementet
närmare undersöka de åtgärder, som med hänsynstagande till föreliggande
organisatoriska och ekonomiska förutsättningar skulle kunna vidtagas
för att så snart ske kan öka det odontologiska undervisningsväsendets
utbildningskapacitet. Nämnda beredning har sammanfattat sina förslag
i en promemoria — i det följande benämnd departementspromemorian
— för vilken jag kommer att närmare redogöra längre fram. Jag anser
mig emellertid redan här böra i korthet nämna de huvudförslag, som förordats
i departementspromemorian. I denna föreslås — med anknytning
till vad en reservant inom tandläkarkommittén förordat — att tandläkarhögskolan
i Malmö så utvidgas, att där kan intagas ytterligare 20 elever
per år för utbildning under hela studietiden. Därjämte har i departementspromemorian
framlagts ett förslag, som bygger på kommittémajoritetens
tanke att inrätta en odontologisk högskoleklinik i Umeå såsom annex till
tandläkarhögskolan i Stockholm. Den i departementspromemorian föror
1
I denna beredning har ingått, förutom represen lan ter för departementet, rektorn vid tandläkarhögskolan
i Stockholm, professorn G. E. N. Westin ocli intendenten vid samma högskola S. 11.
Fors. Nämnda beredning bär rådgjort med rektorn vid tandläkarhögskolan i Malmö, professorn
S. P. II. Selhnan samt med vederbörande ämnesrepresentanter vid tandläkarhögskolan i Stockholm.
Beredningen har därjämte haft överläggningar med representanter för Västerbottens läns landstings
förvall ningsutskott.
22
Statsutskottets utlåtande nr 1/+8 år 1955
dade högskolekliniken innebär emellertid en väsentlig utbyggnad av den
av kommittémajoriteten föreslagna. Enligt kommittémajoritetens förslag
skulle till högskolekliniken blott förläggas undervisningen under tre av de
tio terminer, som gällande studieplan omfattar, och varje terminsgrupp
utgöras av 16 elever. I departementspromemorian föreslås att utbildningen
vid högskolekliniken skall utsträckas till sex terminer och att varje terminsgrupp
skall omfatta 20 elever. Härigenom och genom en samtidigt föreslagen
— med inrättandet av Umeåkiiniken sammanhängande — partiell utvidgning
av tandläkarhögskolan i Stockholm skulle möjliggöras en ökning
av elevintagningen vid nämnda högskola med 20 per termin eller 40 per
är. De i departementspromemorian föreslagna åtgärderna skulle sålunda
tillsammans tillskapa 60 nya utbildningsplatser — varav 20 vid Malmöhögskolan
och 40 vid Stockholmshögskolan jämte den därtill knutna högskolekliniken
i Umeå — och den sammanlagda årliga elevintagningen vid
tandläkarhögskolorna skulle ökas från 180 till 240. Ökningen av elevintagningen
föreslås skola äga rum redan från och med nästa hösttermin.
Ökningen av Malmöhögskolans utbildningskapacitet har i departementspromemorian
beräknats föranleda en höjning av den årliga driftkostnaden
för denna högskola med 124 500 kronor och fordra engångsanslag å tillhopa
852 000 kronor. Högskolekliniken i Umeå och den därmed sammanhängande
partiella ökningen av Stockholmshögskolans utbildningskapacitet beräknas
medföra en årlig driftkostnad å 1 204 000 kronor och kräva engångsanslag
å sammanlagt 1 928 000 kronor. De ökade lokalutrymmen, vilka erfordras
för den större dimensionering av Umeåkiiniken, som departementsförslaget
innebär i förhållande till kommittémajoritetens förslag, har landstinget
i Västerbottens län utfäst sig att kostnadsfritt ställa till förfogande.
Det kan i detta sammanhang framhållas, att större delen av Umeåkiiniken
är avsedd att inrymmas i en nybyggnad, som i huvudsak redan är uppförd.
De i departementspromemorian föreslagna åtgärderna för ökad examination
av tandläkare får anses förhållandevis förmånliga från statsfinansiell
synpunkt. Den ökade examinationen vid Malmöhögskolan vinnes sålunda
till en medelkostnad av cirka 6 500 kronor per elev. Den genomsnittliga
utbildningskostnaden för var och en av de 40 elever, som avses skola
utbildas vid dels Umeåkiiniken dels Stockholmshögskolan, kan uppskattas
till omkring 30 000 kronor. Såsom jämförelse må nämnas att medelkostnaden
per intagen elev för närvarande kan beräknas till vid Stockholmshögskolan
omkring 34 500 kronor och vid Malmöhögskolan omkring 40 500
kronor. Vid den av kommittén föreslagna Göteborgshögskolan har motsvarande
kostnad beräknats till cirka 34 000 kronor.
Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört beträffande de i departementspromemorian
föreslagna åtgärderna för ökad examination av tandläkare
anser jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande utbildningsanordningar
kommer till stånd.
I anslutning till min förut lämnade redogörelse för den inom kommittén
verkställda statistiska undersökningen för en prognos av det framtida
tandläkarbehovet har jag på anförda skäl funnit mig böra biträda kommittémajoritetens
uppfattning, att det odontologiska undervisningsväsendet,
som för närvarande årligen kan mottaga 180 nya elever, bör så utbyggas,
att ytterligare 120 eller sammanlagt 300 elever kan intagas varje år. Jag
har vidare ansett mig böra tillstyrka de i departementspromemorian föreslagna
utbildningsanordningarna, varigenom elevintagningen från och med
nästa hösttermin kan ökas med 60 till 240. För att sammanlagt 300 elever
23
Statsutskottets utlåtande nr 11+8 år 1955
skali kunna intagas varje år, erfordras alltså ytterligare GO utbildningsplatser.
Ett ökat antal utbildningsplatser erhålles, då det från arbetsmarknadspolitiska
och statsfinansiella synpunkter befinnes möjligt att inrätta en
till Göteborg förlagd tredje tandläkarhögskola. Emellertid kan sägas att
nämnda tandläkarhögskola, då den kommer till stånd, lämpligen bör dimensioneras
för intagning av ett större antal elever än 60 per år. Vid nu avsedda
tidpunkt bör enligt min mening en omprövning ske av huru stort antal
elever som i fortsättningen lämpligen bör intagas vid Malmöhögskolan.
Såvitt nu kan bedömas, synes i här förutsatta läge närmast böra ifrågakomma
att åter begränsa intagningen vid denna högskola till SO per år och
dimensionera Göteborgshögskolan för intagning av ett lika stort antal
elever per år. Jag vill i detta sammanhang slutligen nämna, att om man
på en tioårsperiod slår ut de engångsanslag, som nu erfordras för utbyggnad
av Malmöhögskolan för intagning av ytterligare 20 elever per år, och
betraktar även dessa anslag såsom en driftkostnad, medelkostnaden per
intagen elev under denna tioårsperiod ändock kan beräknas till så förhållandevis
lågt belopp som omkring 10 500 kronor.
Motioner
I de i det föregående omförmälda motionerna 1:470 och 11:583 samt
I: 471 och II: 582 har förslag framställts om vissa åtgärder, avseende tandläkarutbildning
i -Göteborg.
I motionerna 1:1+70 och II: 583 har anförts bland annat följande.
I propositionen nr 138 föreslår departementschefen vissa åtgärder för
ökad examination av tandläkare. Enligt dessa förslag skulle den årliga
elevintagningen ökas från 180 till 240. Under hänvisning till vad tandläkarkommittén
anfört finner vi denna lösning otillräcklig. Vi föreslår därför
att riksdagen anvisar medel, så att uppförandet av en ny tandläkarhögskola
i Göteborg kan börja redan år 1956.
Kommittén anför att — därest ritningar och förberedande arbeten för
högskolebyggnaden utförts under budgetåret 1955/56 samt byggnaden
uppförs under budgetåren 1956/59, under iakttagande av att de lokaler,
som erfordras för tredje terminens undervisning, star färdiga till varteiminen
1958 — den prekliniska undervisningen, alltså de båda första terminernas
undervisning, kan börja vårterminen 1957 och de första tandläkarna
utexamineras i december 1961. _ ....
Departementschefen erinrar om att redan 1945 ars riksdag i princip beslutat.
att en tredje tandläkarhögskola skall inrättas. Han uttalar vidare
att det väl knappast torde behöva vara föremål för delade meningar att
denna högskola efter tillkomsten av en medicinsk läroanstalt i Göteborg
bör förläggas till denna stad. Av arbetsmarknadspolitiska och statsfinansiella
skid anser sig departementschefen likväl inte kunna, tillstyrka att
förslag nu framläggs för riksdagen om inrättande av den nya göteborgshögskolan.
Var och en, som i landsting eller primärkommuner hatt att syssla med
folktand vårdsfrågor, vet hur beroende denna organisation är att äga tillgång
till tandläkare. På grund härav och under hänvisning i övrigt till sakkunnigbetänkandet
i ämnet samt de i förevarande avseende så gott som
enhälliga remisstillstyrkandena anser vi, att de av departementschefen an
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
förda skälen inte väger lika tungt som de sakkunnigas skäl för ett inrättande
av högskolan snarast möjligt.
■^.e arbetsmarknadspolitiska och statsfinansiella skäl som anförts som
motiv lör att skjuta frågan om den ifrågavarande tandläkarhögskolan på
framtiden kan ej anses vara av den storlek, att de bör uppväga betydelsen
av att mom rimlig tid få en förhållandevis tillfredsställande lösning på
tolktandvarden.
^en högskolan finns redan. För att tandläkarkommitténs
tidsschema skall kunna följas, krävs emellertid att ritningar och förberedande
arbeten för högskolebyggnaden utförs under budgetåret 1955/56.
hör ändamålet torde kunna beräknas som erforderligt ett anslag av 500 000
kronor.
Till stöd för det i motionerna 1:471 och II: 582 anförda yrkandet har
anförts bland annat följande.
För att snarast möjligt öka examinationen av tandläkare föreslår Kungi.
Maj:t i proposition nr 138 att den årliga elevintagningen vid tandläkarhögskolorna
från och med budgetåret 1955/56 ökas från ISO till 240. Denna
oknmg skulle möjliggöras genom att tandläkarhögskolan i Stockholm tar
in ytterligare 40 och tandläkarhögskolan i Malmö ytterligare 20 elever per
ar. Merantalet elever i Stockholm får sin undervisning under 3:e—8:e terminerna
förlagd vid en till tandläkarhögskolan knuten odontologisk högskoleklinik
som föreslås bli inrättad i Umeå.
Det förslag som 1951 års tandläkarkommitté lämnade i december 1953
koncentrerade sig på följande punkter:
inrättandet av en tandläkarhögskola i Göteborg med en kapacitet av
100 intagningar per år;
— ökning av kapaciteten vid tandläkarhögskolan i Malmö med 20 per
ar till sammanlagt 100 elever, varvid dock 20 varje år skulle föras över
till tandläkarhögskolan i Stockholm under sina sista fem terminer för
slutlig utbildning och examen;
— tandläkarhögskolan i Stockholm svarar för slututbildning och examen
för 120 studenter per år. För 32 av dessa elever förläggs tre terminer av
studietiden till en till skolan i Stockholm knuten högskoleklinik som föreslås
inrättad i Umeå.
Vid remissbehandlingen tillstyrktes förslaget att inrätta en tandläkarhogskola
i Göteborg tämligen allmänt, men umeåförslaget mötte starka invändningar.
Det förslag som nu läggs fram i propositionen går emellertid
ut på att inrättandet av göteborgsskolan skjuts på framtiden, medan den
tidigare föreslagna högskolekliniken i Umeå ökas ut till att omfatta 40 studenter
per år, som där skall tillbringa sex terminer i motsats till av utredningen
föreslagna tre terminer.
Detta i propositionen framförda förslag är resultatet av en beredning inom
departementet och har inte på remiss underställts lärarkollegierna,°medicinalstyrelsen
eller tandläkarnas organisationer, trots att det så väsentligt
avviker från det som tidigare lades fram av tandläkarkommittén.
I och för sig måste det betraktas som önskvärt att utbildningsanstalter
av denna karaktär förläggs till Norrland. Så pass vägande praktiska invändningar
har emellertid vid remissbehandlingen redan av det första
mindre omfattande umeåprojektet framställts från sakkunniga instanser att
man måste ställa sig tveksam inför dess förverkligande.
25
Statsutskottets utlåtande nr 1/+8 år 1955
Vinsten för Norrlands del av ett inrättande av den odontologiska högskolekliniken
i Umeå får antas vara beroende dels av att någon garanti
skapas för att de studenter som där får en avsevärd del av sin studietid
förlagd rekryteras från regionen, dels av att ett någorlunda stort antal av
dem efter examens avläggande söker anställning inom den nordliga delen
av landet. Hur intagningsbestämmelserna skall utformas och vilka övriga
åtgärder som skall vidtas för att det syftet skall nås diskuteras inte i propositionen.
Redan vid 1945 års riksdag fattades ett principbeslut om att en tredje
tandläkarhögskola skulle inrättas. Departementschefen anser det självklart
att denna förlägges till Göteborg. Under hänvisning till de planerade nybyggnaderna
för den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet anser
han emellertid att det av arbetsmarknadspolitiska och statsfinansiella skäl
är nödvändigt att skjuta uppförandet av den för en tandläkarhögskola erforderliga
byggnaden på framtiden. Byggnadsstyrelsen förlägger under vissa
förutsättningar påbörjandet av byggnaden för tandläkarhögskolan till
september 1959 och räknar med att den i så fall skulle kunna bli färdig
våren 1962. Departementschefen anser att man måste räkna med att tidpunkten
kan få förskjutas ytterligare framåt.
I detta läge finns det anledning att ingående granska det förslag till inrättande
av provisoriska lokaler för tandläkarutbildning i Göteborg som
muntligen framfördes till statsministern och ecklesiastikministern vid en
uppvaktning i november 1954. Den fastighet som i detta förslag avses,
nämligen det s. k. Sprängkullshemmet, Sprängkullsgatan 8, är centralt belägen.
Den kan vara utrymd redan den 1 september 1955, och den nödvändiga
ombyggnaden, kostnadsberäknad till 495 000 kronor, kan vara
klar den 1 januari 1956. Ett förverkligande av detta förslag skulle möjliggöra
att man redan hösten 1956 kunde påbörja utbildningen av cirka 40
studenter och senare utöka elevantalet till 80—100.
Om nämligen till att börja med 40 studerande förlägges till Göteborg och
tar halva utrymmet i den provisoriska byggnaden i anspråk för preklinisk
undervisning, kan den övriga delen disponeras för klinisk undervisning. Den
medicinska fakultetens anatomiska och histologiska institutioner har förklarat
sig kunna inom nuvarande egna lokaler sköta den del av den prekliniska
undervisningen som faller inom respektive ämnesområden.
De lokaler som i övrigt behövs till den kliniska undervisningen kan Göteborgs
stad med säkerhet ställa till förfogande. Medicinska fakultetens preklinislca
institutioner, som efter hand byggs, innehåller ju också speciella
lokaler för undervisning av odontologie studerande. Allteftersom dessa
byggnader blir färdiga frigörs därför lokaler i den byggnad som förslaget
avser från preklinisk undervisning och kan tas i anspråk för klinisk.
Patienttillgången i Göteborg är god, och kvalificerade lärarkrafter kan
lätt erhållas.
En lösning enligt de här förordade riktlinjerna skulle, även om umeåprojektet
avskrevs, incn den av ICungl. Maj:t föreslagna utökningen av
elevantagningen vid tandläkarhögskolan i Malmö godtogs, ge en snar ökning
av examinationen till 240 tandläkare. Siffran skulle sedan stiga ganska
snabbt, efter hand som en ökad intagning blir möjlig i Göteborg, genom
den friställning av lokaler som sker då den medicinska fakultetens nybyggnader
blir färdiga.
26
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
Utbyggnad av Malmöhögskolan
Departementspromemorian
Såsom förut nämnts har i departementspromemorian verkställts en beräkning
av de merkostnader, som skulle föranledas av en intagning vid
tandläkarhögskolan i Malmö av ytterligare 20 elever per år för utbildning
därstädes under hela studietiden.
Därvid har höjningen av de årliga driftkostnaderna vid genomförd
omorganisation beräknats på sätt framgår av följande sammanställning:
Avlöningar:
Arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
förslagsvis ............................................ 40 000
Omkostnader:
Expenser, förslagsvis:
övriga expenser ....................................... 1 500
Övriga utgifter:
a) förbrukningsmateriel för högskolans praktiska verksamhet,
förslagsvis .................................. 8 000
b) undervisnings- och åskådningsmateriel.......... 4 500
c) materiel för den prekliniska undervisningen
m. m., förslagsvis ............................ 6 000 18 500
20 000
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag . . 30 000
Bidrag till elever för anskaffande av instrument, förslagsanslag . . 24 000
Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier,
reservationsanslag ..................................... 3 000
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag (utöver i 1955 års
åttonde huvudtitel, punkt 126, beräknat belopp å 6 000
kronor) ............................................... 7 500
Summa kronor 124 500
Engångskostnaderna för utrustning har i departementspromemorian
beräknats till sammanlagt 412 000 kronor på sätt framgår av
följande sammanställning:
Statsutskottets utlåtande nr LfS år 1955
Utrustning för preklinisk undervisning m. m. |
...... 5 000 |
|
...... 16 000 |
||
...... 20 000 |
||
...... 5 000 |
||
...... 16 000 |
62 000 |
|
Övrig utrustning: Dentalutrustning för operationssalar..... Dentalutrustning för elevlaboratorierna ...... Utrustning för steriliseringsrum ............. Tandläkarinstrument ...................... |
...... 199 800 ...... 30 580 ...... 8 650 ...... 40 000 ...... 8 375 |
|
...... 19 750 |
||
...... 1 900 |
||
...... 3150 |
||
Kostnad för flyttning och montering av diverse |
...... 20 000 |
|
Entreprenadkostnader, ritningsarvoden m. m. samt oförutsedda utgifter ........................... 17 795 |
350 000 |
|
Summa kronor 412 000 |
I departementspromemorian framhålles vidare, att den föreslagna ökningen
av Malmöhögskolans utbildningskapacitet med 20 elever per ai
föranleder vissa engångskostnader för ombyggnadsarbeten.
I ett inom tandläkarkommittén tidigare utarbetat förslag om ökning
av högskolans utbildningskapacitet enligt detta alternativ — vilket förslag
åberopats av ledamoten Maunsbach i dennes reservation — beräknades
dessa kostnader av byggnadsstyrelsen preliminärt till 400 000 kronor. I en
under februari 1955 upprättad promemoria har byggnadsstyrelsens utredningsbyrå
preliminärt beräknat kostnaderna till 440 000 kronor.
Anslag för budgetåret 1955/5 6. I departementspromemorian
föreslås, att för budgetåret 1955/56 medel anvisas för följande ändamål:
Årliga
utgifter
1. Preklinisk undervisning (kursgivare, amanuenser, förbruknings
materiel)
............................................. ^ 700
2. Bidrag till elever för anskaffande av instrument............. 4 000
9 700
E ngång sutgifter
1. Utrustning (för preklinisk undervisning 62 000 och för övrig
undervisning 25 000) ..................................
2. Ombyggnadsarbeten.....................................
87 000
50 000
107 000
28
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
Departementschefen
Departementschefen har anfört bland annat följande.
I ett tidigare sammanhang har jag ansett mig böra tillstyrka, bland annät,
att tandläkarhögskolan i Malmö, vid vilken för närvarande 80 elever
ar hgen intages, utbygges för intagning av ytterligare 20 elever per är för utbndning
där under hela studietiden. Malmöhögskolans framtida utbildningskapacitet
skulle sålunda bli densamma som Stockholmshögskolans nuvarande.
Enligt departementspromemorian bör vid beräkningen av Malmöhögskolans
framtida organisation, årliga driftkostnader, andelar i för tandläkarhögskoloma
gemensamma anslag och andelar i anslag för gemensamma
universitetsändamål de nuvarande förhållandena vid Stockholmshöeskolan
tjäna som norm.
... tillämpning av denna princip skulle beträffande avlöningsanslaget
föranleda en ökning av lärarpersonalen med en assistent och fem amanuenser
samt en mindre uppräkning av vissa arvoden till kursgivare och amanuenser
i prekliniska ämnen. Nämnda ändringar, vilka enligt departementspromemorian
skulle medföra en ökning av avlöningsanslaget med omkring
40 000 kronor, anser jag mig kunna godtaga. Till frågan om en eventuell
utökning av biträdespersonalen är jag icke beredd att nu taga ställning.
Den i departementspromemorian föreslagna uppräkningen av omkostnadsanslaget
med 20 000 kronor, av anslaget till nyanskaffning och underhall
av utrustning med 30 000 kronor och av anslaget till bidrag till elever
för anskaffande av instrument med 24 000 kronor torde också kunna godtagas.
Personalförstärkningen och anslagshöjningarna torde böra genom -iöras med beaktande av det efter hand ökade antalet elever och undervisningens
krav. Frågorna härom torde böra upptagas till närmare behandling
i de arliga anslagsäskandena för högskolan.
1 Hl de i departementspromemorian föreslagna höjningarna av högskolans
andel i anslagen till stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier och bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
in. fh laroanstalter är jag icke beredd att nu taga ställning.
1 oP/1 de„n ökade elevintagningen skall taga sin början redan höstterminen
1 Jao maste man rakna med en viss ökning av de årliga driftkostnaderna
vid Malmohogskolan redan för nästa budgetår. Denna ökning har i departementspromemorian,
såsom förut framhållits, beräknats till 9 700 kronoi,
varav 5 100 kronor avser arvoden och förbrukningsmateriel för den
prekhmska undervisningen samt 4 000 kronor bidrag till elever för anskaffande
av instrument. Mot dessa beräkningar har jag ingen erinran
Ifrågavarande ökning i de årliga driftkostnaderna vid Malmöhögskolan,
vartill hänsyn icke kunnat tagas vid anslagsberäkningarna i årets
statsverksproposition, synes mig lämpligen böra bestridas ur ett under
rubriken Tandlakarhögskolorna: Ökad intagning av elever för tandläkarutbildning
uppfört förslagsanslag för nästa budgetår.
Engångskostnaderna för utrustningskomplettering vid Malmöhögskolan
har i departementspromemorian beräknats till 412 000 kronor Av detta
belopp avser 02 000 kronor utrustning för preklinisk undervisning och
350 000 kronor utrustning för övrig undervisning. Den för nästa budgetår
erforderliga medelsanvisningen har i departementspromemorian beräknats
till 87 000 kronor, varav 62 000 kronor till utrustning för den prekliniska
undervisningen och 25 000 kronor till utrustning för övrig undervisning
29
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
Mot dessa beräkningar har jag ingen erinran. Medel för ändamålet torde
böra anvisas såsom reservationsanslag under rubriken Tandläkarhögskolan
i Malmö: Utrustning av vissa lokaler m. in. För nästa budgetår torde anslaget
böra uppföras med 87 000 kronor. Anslaget torde lämpligen böra
disponeras av utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna.
De för utökningen av Malmöhögskolans utbildningskapacitet erforderliga
ombyggnadsarbetena har av byggnadsstyrelsens utredningsbyrå preliminärt
kostnadsberäknats till 440 000 kronor. Det torde böra uppdragas
åt byggnadsstyrelsen att verkställa närmare utredning rörande arbetenas
utförande samt till Ivungl. Maj:t inkomma med därav betingade förslag
och kostnadsberäkningar. I anslutning till förslag i departementspromemorian
torde till ifrågavarande ombyggnadsarbeten för nästa budgetår böra
beräknas ett belopp av 50 000 kronor. Detta torde böra anvisas som investeringsanslag
under rubriken Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan
i Malmö.
Jag vill slutligen något beröra frågan om patienttillgången vid Malmöhögskolan.
Tandläkarkommittén har i sitt betänkande uttalat, att man vid
en ökning av högskolans examinationskapacitet från 80 till 100 elever per
år kunde befara att tillgången på patienter, lämpliga för den kliniska undervisningen
i vissa ämnen, i vilka patienttillgången redan nu vore i knappaste
laget, efter utbyggnaden skulle bli otillräcklig. Jag är fullt medveten
om att vissa åtgärder måste vidtagas för att säkra högskolans tillgång på
för undervisningen lämpliga patienter. Jag torde härvidlag få erinra om att
de sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och Malmö stad
rörande visst samarbete mellan dessa städer och vederbörande tandlakarhögskolor
nyligen överlämnat ett vid förhandlingar mellan de sakkunniga
och delegerade för Malmö stad utarbetat förslag till avtal, som bland
annat åsyftar att trygga patienttillgången vid Malmöhögskolan. I avtalet
har förutsatts, att den årliga intagningen vid högskolan kan komma att
ökas från 80 till 100 elever. Kungl. Maj:t har den BO december 1954 för
sin del godkänt det föreslagna avtalet med vissa mindre ändringar utan
betydelse i detta sammanhang. Något besked om Malmö stads ställningstagande
har ännu icke inkommit till ecklesiastikdepartementet. De i avtalet
föreslagna åtgärderna torde emellertid icke vara tillräckliga för att
trvgga tandläkarhögskolans tillgång på lämpliga behandlingsfall. Jag har
därför för avsikt att inom den närmaste framtiden föreslå Kungl. Maj:t
att uppdraga åt nyssnämnda förhandlingssakkunniga eller eventuellt annat
lämpligt organ att förhandla med Malmöhus läns landsting i syfte att
erhålla landstingets medverkan till att undervisningen vid tandläkarhögskolan
även tillföres lämpliga behandlingsfall från landstingsområdet —
genom remiss av patienter från landstingets centraltandpoliklinik i Lund
eller genom andra lämpliga åtgärder.
E. Odontologisk högskoleklinik i Umeå
Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott förklarade sig i skrivelse
den 4 oktober 195B till tandläkarkommittén icke ha något att erinra
mot ett upprättat förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan, a ena,
och Västerbottens läns landsting, å andra sidan, angående inrättande i sam
-
30 Statsutskottets utlåtande nr 14-8 år 1955
band med centrallasarettet i Umeå av en för undervisning av blivande tandläkare
avsedd odontologisk högskoleklinik. Enligt förslaget skulle högskolekliniken
organiseras för att mottaga 32 nya elever om året (16 varje termin)
för odontologisk klinisk undervisning under 3 terminer (6:e—8:e terminerna).
Övrig för tandläkarexamen erforderlig undervisning skulle meddelas
vid tandläkarhögskolan i Stockholm.
Under beredningen inom ecklesiastikdepartementet av frågan om ökad
examination av tandläkare har med representanter för landstingets förvaltningsutskott
diskuterats möjligheten av en i förhållande till tidigare
förslag ökad utbildning i Umeå. Det nya förslaget innebär, att högskolekliniken
skulle utbyggas för att mottaga 40 nya elever om året (20 varje
termin) samt att undervisning skulle meddelas även under den propedeutiska
studieperiodens 3 terminer (3:e—5:e terminerna). Detta skulle medföra,
att 120 studerande samtidigt skulle tjänstgöra i Umeå i stället för 48.
På därom under hand gjord förfrågan har förvaltningsutskottet, som
vid sammanträde den 21 februari 1955 behandlat ärendet, förklarat, att
förvaltningsutskottet funnit en sådan utökning av undervisningen möjlig
och synnerligen lämplig. För den ökade behandlingskapacitet, som vinnes
enligt detta nya förslag, är landstinget villigt att påtaga sig sin andel
av de ökade kostnaderna, uträknade efter samma principer, som legat till
grund för det tidigare avtalsförslaget. För reglering av statens och landstingets
åtaganden beträffande högskolekliniken har under departementsberedningen
upprättats ett förslag till reviderat avtal, mot vilket landstingets
förvaltningsutskott icke haft någon erinran. Beträffande vissa väsentligheter
i avtalet torde här få lämnas följande redogörelse.
I Umeå skall, i samband med centrallasarettet därstädes, inrättas en
till tandläkarhögskolan i Stockholm ansluten läroanstalt för meddelande
av viss undervisning åt blivande tandläkare — en odontologisk liögskolekhnik
— ävensom en med denna läroanstalt förenad tandsköterskeskola.
Vid högskolekliniken, som skall vara organiserad för att motta 40 nya
elever om året (20 varje termin), kommer de studerande att erhålla undervisning
under sex terminer (3:e—8:e terminerna). Övrig för avläggande
av tandläkarexamen erforderlig undervisning skall meddelas vid tandläkarhögskolan
i Stockholm. (§ 1.)
Vid högskolekliniken tjänstgör såsom lärare laboratorer, avdelningstandläkare,
assistenter och amanuenser. Högskolekliniken skall vara organiserad
på avdelningar för tandkirurgi, proteslära, karieslära med pulpaoch
rotbehandling, bettanalys, barntandvård, odontologisk ortopedi (tandreglering)
och dental röntgendiagnostik. Den skall även vara försedd med
en särskild mottagningsavdelning. Var och en av de fem förstnämnda
avdelningarna förestås av en laborator, övriga avdelningar av avdelningstandläkare.
Till föreståndare för högskolekliniken förordnar universitetskanslern
en av laboratorerna. I administrativt och ekonomiskt hänseende
31
Statsutskottets utlåtande nr 11+8 år 1955
ävensom vad angår högsta ledningen av och ansvaret för undervisningen
räknas högskolekliniken såsom hörande till tandläkarhögskolan i Stockholm.
För högskolekliniken och verksamheten därstädes (tandvardsarbetet
inbegripet) skall gälla, vad som finnes föreskrivet i stadgarna för tandläkarhögskolorna
ävensom i de särskilda bestämmelser, som i vederbörlig ordning
utfärdats för dessa. (§1.)
Landstinget skall utan ersättning tillhandahålla dels i en till sjukhusets
centralblock hörande laboratoriebyggnad, som i huvudsak redan är uppförd,
erforderliga lokalutrymmen för flertalet av högskoleklinikens avdelningar
ävensom för tandsköterskeskolan, dels och därutöver, pa annan
plats i staden, nödiga lokaler för högskoleklinikens avdelningar för barntandvård
och tandreglering. Lokalerna, som skall underhållas av landstinget
och på landstingets bekostnad förses med fast inredning, får hyresfritt
disponeras av staten. Högskoleklinikens utrustning med inventarier,
apparater och instrument skall bekostas av staten. (§ 2.)
Värme, ånga, elektrisk kraft, gas, vatten, tryckluft, vakuum och syrgas
skall landstinget tillhandahålla för självkostnadspris. (§ 3.)
Högskolekliniken skall inom ramen för klinikens kapacitet dels fungera
som centraltandpoliklinik för landstingsområdet, dels ock i viss utsträckning
överta landstingets distriktstandvård för vuxna och barn. (§ 5.)
För den minskning av landstingets kostnader för folktandvård, som \ innes
genom högskoleklinikens verksamhet, bidrar landstinget till driftkostnaderna
vid högskolekliniken med belopp, som kan anses motsvara den
nettokostnad landstinget skulle ha fått vidkännas för eljest erforderliga
tandpolikliniker. I enlighet med denna princip skall landstinget till staten
erlägga visst årligt driftbidrag, vilket skall bestämmas för en tidsperiod
av ett år i sänder. (§6.)
Bidraget, som skall motsvara nettokostnaden för tandpolikliniker med
27 tandläkare, har, med utgångspunkt från vid utgången av år 19o4 rådande
förhållanden, preliminärt beräknats till 539 000 kronor, sedan högskolekliniken
kommit i full verksamhet. (§ 6.)
Landstinget äger uppbära såväl från primärkommunerna utgående behandlingsavgifter
för barn som även statens driftbidrag för barntandvård.
(§ 7.)
Vid högskolekliniken anställda laboratorer skall genom förbehåll, som
intas i fullmakt, respektive bevis om förordnande, åläggas att, i den mån
det befinnes erforderligt för fullgörande av högskoleklinikens skyldigheter
gent emot landstingets folktandvård, mot särskilt årsarvode stå tdl landstingets
förfogande för specialistkonsultation och specialistvård samt för
att biträda med utredningar, yttranden och vårdförslag in. m. Detta arvode
beräknas vid nuvarande löneläge till 14 000 kronor för varje laborator.
Avdelningstandläkarna skall genom förbehåll, som intas i antagningsbevis,
respektive bevis om förordnande, förpliktas alt, jämte sin halvtidsbefatt
-
32 Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
ning vid högskolekliniken, tjänstgöra andra hälften av arbetsdagen såsom
tandläkare, anställda hos landstinget, mot ett arvode, motsvarande hälften
av de avlöningsförmåner, som tillkommer en lasarettstandläkare. Högskoleklinikens
avdelningstandläkare är, i den man de utför i det föregående omförmält
arbete inom folktandvården, att betrakta såsom landstingets befattningshavare.
Därvid skall de i tjänstereglemente för nämnda befattningshavare
meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar gälla för dem.
(§ 8.)
Två av landstinget efter hörande av lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan
i Stockholm anställda och av landstinget avlönade distriktstandläkare,
avsedda för barntandvård, skall ha sin verksamhet förlagd till högskoleklinikens
barntandvardsavdelning och där tjänstgöra som extra amanuenser.
(§ 9.)
Landstinget medger, i vad på landstinget ankommer, att vid centrallasarettet
i Umeå anställda läkare får förordnas att åt eleverna vid högskolekliniken
meddela undervisning i intern medicin, allmän kirurgi och
patologi ävensom att i anslutning härtill hålla demonstrationer. Vidare
medger landstinget, att nämnda undervisning och demonstrationer får avgiftsfritt
försiggå i lasarettets lokaler. (§ 10.)
De behandlingsavgifter, som upptas å högskolekliniken, får icke överstiga
de i folktandvårdstaxan angivna beloppen, dock med undantag för
behandling av sådana tandskador, som omförmäles i 2 § folktandvårdstaxan.
(§ IG.)
Särskild studieplan för Stockholm-Umeå-gruppen
I departementspromemorian liksom för övrigt även av tandläkarkommittén
förutsättes, att den prekliniska undervisningen (l:a och 2:a terminerna)
av denna grupp förlägges till Stockholm (karolinska institutet och
tandläkarhögskolan). Gruppen skulle enligt promemorian under det prekliniska
året även genomgå kursen i materiallära, vilken eljest hör till den
propedeutiska undervisningen.
. Undervisningen förlägges under 3:e—8:e terminerna till högskolekliniken
i Umea och den återstående utbildningen (9:e och 10:e terminerna) till tandläkarhogskolan
i Stockholm enligt studieplaner, som finnes intagna i propositionen,
s. 66 och 67.
Personalorganisation m. m.
För undervisningen i prekliniska och »Övriga
hithörande ämnen» erforderlig lärar- och annan
personal. I departementspromemorian framhålles, att den ökade elevmtagmngen
vid tandläkarhögskolan i Stockholm bör föranleda vissa uppräkningar
av kursgivararvodena i de prekliniska ämnena. För den under
-
33
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
visning i allmän patologi, allmän kirurgi och intern medicin, som enligt
den föreslagna studieplanen skulle förläggas till Umeå, föreslås anvisande
av särskilda kursgivararvoden, beräknade enligt enahanda grunder som
de nuvarande arvodena åt motsvarande kursgivare i Stockholm.
I fråga om hjälpkrafter anses följande nya befattningar erforderliga,
nämligen en förste assistent i farmakologi, en förste amanuens i vart och
ett av ämnena anatomi, histologi, fysik och fysiologi, kemi, allmän bakteriologi
och allmän patologi, en tredje amanuens i vart och ett av ämnena
speciell tandanatomi, propedeutisk bettlära, speciell tandhistologi
och intern medicin ävensom ett halvtidstjänstgörande laboratoriebiträde
i Cg 11 i allmän patologi. Samtidigt föreslås en befattning som tredje
amanuens i vart och ett av ämnena kemi, allmän bakteriologi och farmakologi
skola utgå. Anställandet av förutnämnda laboratoriebiträde är delvis
betingat av den i ett tidigare sammanhang föreslagna omläggningen av
den prekliniska undervisningen.
I departementspromemorian har beräkningar gjorts angående den för
3:e — 8:e terminernas undervisning vid Umeåkliniken
erforderliga lärarpersonalen (frånsett undervisningen
i vissa »övriga hithörande ämnen») ävensom angående den för 9:e —
10:e terminernas undervisning vid tandläkarhögskolan
i Stockholm erforderliga förstärkningen av
lärarpersonalen. Resultatet av beräkningarna framgår av följande
sammanställning:
Befattning |
Karieslära |
Proteslära |
För karieslära och proteslära enhet-lig fantomkurs |
Tandkirurgi |
Pulpa- o. rotbe-handling |
Odont. ortopedi |
Bamtandv&rd |
Röntgenavd. |
Bettanalys |
Mottagn.avd. |
Summa |
S:e—8:e terminerna Högskolekliniken i Umeå. Laborator (Ca 34) .............. |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
5 |
|||||
Avdelningstandläkare (Ce 24)..... |
1 |
1 |
3 |
1 |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
10 |
Assistent (arv. 8 076) ............ |
2 |
2 |
2 |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
2 |
— |
11 |
Amanuens (arv. 6 000) .......... |
- |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
— |
— |
6 |
4 |
4 |
5 |
4 |
2 |
3 |
4 |
2 |
3 |
1 |
32 |
|
9:e—10:e terminerna Tandläkarhögskolan, Stockholm |
1 |
1 |
|||||||||
Assistent (arv. 8 076) ............ |
1 |
2 |
— |
1 |
1 |
5 |
|||||
1 |
2 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
6 |
Anm.: Undervisningen i tandhistopatologi bestrides av lärare från tandläkarhögskolan i Stockholm.
— Dihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 11)8—11)9
34
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
Den för 3:e — 8:e terminernas undervisning vid
Umeåkliniken erforderliga b i t r ä d e s p e r s o n a 1 e n
(frånsett undervisningen i vissa »övriga hithörande ämnen») har i departementspromemorian
beräknats på sätt framgår av följande sammanställning:
-
Befattning |
Kandidalklinik |
Amanuens- och lärarkliniker |
Tandkirurgi |
Odont. ortopedi Barn tandvård |
Bettanalys |
Mottagnings- avd. |
Röntgenavdelning |
Fantomkurs proteslära |
Fantomkurs karieslära |
Vetenskapliga laboratorier |
Teknikerlabo- ratorium |
Gemensam personal |
Summa |
Instruktionssköterska tillika husmor |
1 |
1 |
|||||||||||
Avdelningssköterska, operationsskö-terska (Ca 14) ................ |
_ |
_ |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
Avdelningstandsköterska (Ca 13) .. |
1 |
1 |
— |
1 |
3 |
||||||||
Kontrollbiträde (Ce 10) .......... |
1 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Tandsköterska (Ce 10) .......... |
8 |
5 |
2 |
5 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
22 |
Tandtekniker (Ce 20) ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
|
Tandtekniker (Ce 18) ............ |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
2 |
Laboratoriebiträde (Ce 11) ....... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
1 |
4 |
4 |
— |
11 |
Röntgenbiträde (Ce 11) .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Kontorist (Ce 13) ............... |
1 |
1 |
|||||||||||
Kanslibiträde (Ce 11) ............ |
1 |
1 |
|||||||||||
Skriv(kontors)biträde (Cf 4—Ce 8) |
— |
2 |
2 |
||||||||||
Hantverkare (Ce 12) ............ |
3 |
3 |
|||||||||||
Expeditionsvakt (Ce 11) ........ |
1 |
1 |
|||||||||||
Ekonomibiträde (Ce 4 -f- lönetillägg |
1 |
1 |
|||||||||||
10 |
6 |
3 |
9 |
— |
2 |
2 |
1 |
1 |
4 |
6 |
10 |
54 |
Av promemorian inhämtas bland annat följande.
Tandläkarkommittén beräknade biträdespersonalen vid Umeåkliniken
till totalt 40 personer. Kommitténs motivering och förslag återfinnes i betänkandet
å s. 75—78. Vid nu utförd utredning har ingen ny personalgrupp
motiverats, men antalet befattningshavare inom de olika grupperna
har utökats, vilket betingats av att nya laboratorier och kliniksalar tillkommit,
varjämte tidigare föreslagna sådana utbyggts. Den föreslagna
personalförstärkningen innebär, att antalet tjänster utökats från 40 till 54
eller med 35 procent. I samband härmed må påpekas, att antalet studieterminer
ökats med 100 procent och antalet samtidigt studerande tandläkarelever
med drygt 150 procent.
Personalförstärkningen har föreslagits inom följande kategorier av tjänster: -
Statsutskottets utlåtande nr 11^8 år 1955
35
Tandläkar- Departements
kommittén
promemorian
Tandsköterska .................... 13
Tandtekniker ..................... 1
Preparator (Ce 14) ................. 1
Laboratoriebiträde (Ce 13) .......... 7
Laboratoriebiträde el. röntgenbiträde
(Cell) ......................... 2
Hantverkare ...................... 2
26
22
3
12
_3
40
Inom övriga av tandläkarkommittén föreslagna kategorier av tjänster,
i vilka enligt kommitténs förslag tillhopa 14 befattningshavare skulle anställas,
föreslås i departementspromemorian icke någon utökning av antalet
befattningshavare.
I fråga om biträdespersonalen vid tandläkarhögskolan
i Stockholm föreslås i departementspromemorian en förstärkning
med en tandsköterska i Ce 10 och ett kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång.
Vissa arvodesfrågor m. m. Av departementspromemorian
inhämtas bland annat följande. En av laboratorerna vid Umeåkliniken förutsättes
tillika skola tjänstgöra som föreståndare för kliniken mot ett årsarvode
av 1 008 kronor. För bibliotekarie, narkosläkare och röntgenläkare
vid kliniken beräknas årsarvoden med respektive 3 600 kronor, 2 400 kronor
och 2 400 kronor. För den laborator vid tandläkarhögskolan i Stockholm,
som förutsättes skola svara för undervisningen i tandhistopatologi
vid kliniken, upptages ett årsarvode av 3 000 kronor. Den avdelningstandläkare,
som skulle svara för Umeågruppens till det första studieåret förlagda
undervisning i materiallära, föreslås skola erhålla ett arvode av 1 000
kronor för år.
Föreståndarna för amanuenskliniken och tandsköterskeskolan vid Umeåkliniken
bör enligt promemorian vardera erhålla ett årsarvode av 1 500
kronor. Till timlärararvoden vid skolan beräknas 8 340 kronor (278 timmar
å 30 kronor). Praktikanttjänstgörande tandsköterskeelever föreslås
enligt vanliga regler erhålla arvode, motsvarande hälften av den lön, som
tillkommer statstjänsteman i löneklass 8 i vederbörande ortsgrupp.
I departementspromemorian understrykes, att tillkomsten av Umeåkliniken
kommer att medföra en betydande ökning av intendentens ekonomiska
och administrativa ansvar. Det föreslås därför i första hand, att hans
tjänst uppflyttas från Ca 27 till Ca 29. I andra hand föreslås att intendenten
erhåller ett årsarvode av 1 500 kronor.
36
Statsutskottets utlåtande nr lJf8 år 1955
Kostnadsberäkningar
Såsom tidigare antytts har de årliga driftkostnaderna för
Stockholm-Umeå-gruppens undervisning beräknats till 1 204 000 kronor.
I departementspromemorian har kostnaderna specificerats på följande sätt:
, ... . Utgifter
Avlöningar
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..........
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
förslagsvis ...........................................
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ....
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............................
Omkostnader
1. Sjukvård, förslagsvis ..................................
2. Expenser, förslagsvis:
a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .......... 45 000
b) Övriga expenser ............................ 86 000
3. Reseersättningar, förslagsvis............................
4. Övriga utgifter:
a) Förbrukningsmateriel för högskolans praktiska
verksamhet, förslagsvis...................... 60 500
b) Undervisnings- och åskådningsmateriel ....... 14 000
c) Vetenskapliga laboratorier.................... 20 000
d) Materiel för den prekliniska undervisningen m. m.
(därav 2 000 kronor för omläggningen av denna
undervisning) .............................. 13 500
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ........
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag
Bidrag till elever för anskaffande av instrument, förslagsanslag
140 000
265 000
589 000
120 000
1 114 000
2 000
131 000
15 000
108 000
256 000
15 000
8 000
8 000
Gemensamma universitetsändamål
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier, reservationsanslag
......................................... 6 000
Gästföreläsningar, reservationsanslag........................ 2 000
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag.................... 20 000
Extra utgifter, reservationsanslag .................. 5 000
Kronor 1 434 000
Inkomster
Inkomsttiteln »Inkomster vid tandläkarhögskolorna»
Nettoinkomst vid Umeåkliniken.................... Kronor 230 000
Nettoutgift för statsverket ........................ Kronor 1 204 000
37
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
Engångskostnader. En förutsättning för att landstinget åtar
sig att utan ersättning ställa lokaler, försedda med ändamålsenlig fast inredning,
till förfogande för högskolekliniken är, att staten anskaffar och
bekostar för TJmeåkliniken erforderlig utrustning.
I departementspromemorian förordas dels att för anskaffande av utrustning
till kliniken anvisas reservationsanslag å 1 910 000 kronor, dels ock
att det uppdrages åt utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna att
anskaffa ifrågavarande utrustning.
Den utrustning, som skulle anskaffas, framgår av följande samman -
ställning:
1. Dentalutrustning för operationssalar.................... 813 120
2. Teknikerutrustningar ................................ 41 650
3. Utrustning för elevlaboratorierna ...................... 109 655
4. Utrustning för steriliseringsrum........................ 10 080
5. Tandläkarinstrument ................................ 99 903
6. Dentalröntgenutrustning .............................. 80 715
7. Elektrisk belysningsarmatur........................... 19 965
8. Kontorsmaskiner .................................... 35 984
9. Fotoutrustning ...................................... 19 630
10. Mikroskoputrustning ................................ 27 050
11. Möbler ............................................. 61620
12. Projektionsapparater ................................ 20 950
13. Inredningssnickerier ................................. 140 000
14. Instrument- och medikamentskåp...................... 41 150
15. Specialutrustning .................................... 247 500
16. Omkostnader och oförutsedda utgifter.......... 141 028
Kronor 1 910 000
I departementspromemorian framhålles vidare, att för anordnande av
Stockholm-Umeå-gruppens undervisning i prekliniska m. fl. ämnen vid
karolinska institutet erfordras följande medelsanvisning av engångsnatur:
1. Utrustning för kemiska institutionen...................... 3 500
2. Utrustning för farmakologiska institutionen . .............. 14 500
Summa kronor 18 000
Här ifrågavarande medelsanvisning till viss utrustning för farmakologiska
institutionen är delvis betingad av den i ett tidigare sammanhang föreslagna
omläggningen av den prekliniska undervisningen.
Anslag för budgetåret 1955/5 6. I departementspromemorian
föreslås, att för budgetåret 1955/56 medel anvisas för följande ändamål:
-
38 Statsutskottets utlåtande nr lJf8 år 1955
Årliga utgifter
1. Preklinisk undervisning (kursgivare, amanuenser, materiel) . . 32 300
2. Undervisning i materiallära (kursgivare) .................. 1 000
3. Bidrag till elever för anskaffande av instrument .......... 4 000
37 300
Engång sutgifter
1. Utrustning för kemiska institutionen .................... 3 500
2. Utrustning av Umeåkliniken ............................ 261 500
265 000
Starten och den successiva utbyggnaden av
Umeåkliniken behandlas i ett särskilt avsnitt av departementspromemorian.
Härom anföres i promemorian bland annat följande.
Under vårterminen 1956 avlägger den första terminsgruppens 20 studenter
den förberedande tandläkarkandidatexamen vid tandläkarhögskolan
i Stockholm och höstterminen samma år börjar nämnda 20 studenter den
första fantomkursen vid Umeåkliniken. I sina anslagsäskanden för budgetåret
1956/57 bör lärarkollegiet vid Stockholmshögskolan för Umeåklinikens
del upptaga tre avdelningstandläkartjänster och två assistentbefattningar
för denna kurs. Från och med den 1 januari 1957 tillkommer assistenten
i odontologisk ortopedi och assistenten i bettanalys för de båda fantomkurserna
i dessa ämnen. Samtliga dessa tandläkare arbetar halvtid i patientvårdande
verksamhet vid lasarettets centraltandpoliklinik, som avvecklas
under hösten 1956 och våren 1957 samt upphör till sommaren 1957.
I september 1957 börjar samma första 20 studenter den första patientvårdande
verksamheten vid Umeåkliniken, nämligen inom tandkirurgi,
karieslära och bettanalys vid lasarettskliniken och inom odontologisk
ortopedi vid kliniken i stadens centrum. Därmed måste sålunda båda klinikerna
öppna sina mottagningar. Ingen av dessa kliniker kan emellertid
begränsa sin patientvårdande verksamhet enbart till de läroämnen, i vilka
den första kursundervisningen börjar och ej heller till den ringa behandlingskapacitet,
som 20 studenter kan nå. Högskolekliniken måste självklart
kunna taga hand om all den slags vård, som det hjälpsökande klientelet
fordrar, och detta på ett sådant sätt och i den omfattning, att klinikens
good-will hos allmänheten grundmuras redan första verksamhetsåret. I
detta syfte måste särskilda åtgärder vidtagas.
För budgetåret 1957/58 måste erforderliga medel anvisas för anställande
av följande personal, som både från undervisningssynpunkt och för kliniktjänstgöring
erfordras under hela verksamhetsåret i957/58, nämligen laboratorn
i bettanalys med parodontoprotetik, laboratorn i karieslära jämte
dennes assistent, laboratorn och avdelningstandläkaren i tandkirurgi jämte
assistenten i ämnet, avdelningstandläkaren i dental röntgendiagnostik och
dennes amanuens, avdelningstandläkaren i odontologisk ortopedi samt avdelningstandläkaren
på mottagningsavdelningen, som med höstterminen
1957 börjar sin verksamhet. Härtill kommer kursgivare i ämnena patologi,
allmän kirurgi och intern medicin samt tandhistopatologi. — Under den
första 6:e terminen, vårterminen 1958, startar inom karieslära kursen i tandfyllningskonst,
parodontologikursen i tandkirurgi, kursen i pulpa- och rot
-
39
Statsutskottets utlåtande nr H8 år 1955
behandling samt kursen i barntandvård, varjämte även andra delen av
kursen i odontologisk ortopedi gives. Detta innebär, att hela lärarpersonalen
inom samtliga nu nämnda läroämnen är behövlig fr. o. m. den 1 januari
1958. Denna personal utgöres av laboratorn, assistenten och de två
amanuenserna i barntandvård, avdelningstandläkaren och amanuensen i
pulpa- och rotbehandling, en avdelningstandläkare och en assistent i karieslära
samt amanuenser i odont. ortopedi och tandkirurgi. Om medel
för här avsedd lärarpersonal för undervisningen under den första, 6 :e terminen
ej finnes tillgängliga förrän fr. o. m. den 1 januari 1958, omöjliggöres
en rationell patientvård under den första 5:te terminen, alltså höstterminen
1957. Lasarettskliniken kan icke omhändertaga patientvården fr. o. m.
hösten 1957, om den saknar tillgång till lärarpersonal och vårdexperter för
pulpa- och rotbehandling samt hela lärarantalet i karieslära. Barntandvårdskliniken
kan omöjligt öppna hösten 1957, om den icke kan utföra
barntandvård under terminen, och ortodontikurserna kan icke givas utan
tillgång till barntandvårdsexperter. Situationen blir sålunda, att nu angivna
personal, som från undervisningssynpunkt erfordras först fr. o. m.
den 1 januari 1958, behövs för tjänstgöring å lasaretts- och barntandvårdsklinikerna
redan fr. o. m. den 1 juli 1957.
Härmed löses emellertid icke klinikens svårigheter för genomförande av
behövlig patientvård under första läsåret 1957/58. Ingen klinisk lärare eller
expert inom proteslära finnes tillgänglig under läsåret utan all patientvårdande
verksamhet inskränkes till de arbeten på amanuenskliniken, som
de två avdelningstandläkarna och assistenten på fantomkursen hinner utföra,
och motsvarande patientvård av assistenten i bettanalys. Dessa med
patientvård endast halvtidstjänstgörande befattningshavares insatser kan
evalveras till högst två heltidsanställda tandläkares arbete. Det är att
befara, att detta ej alls är tillräckligt, utan att lasarettskliniken skulle
tvingas avvisa talrika protesfall, särskilt de komplicerade och remissfall
av svårare typ. Problemet synes böra lösas därigenom, att laboratorn, avdelningstandläkaren
och de båda assistenterna i proteslära, vilka från undervisningssynpunkt
erfordras först fr. o. m. verksamhetsåret 1958/59, för
ombesörjande av patientvård å lasarettskliniken anställes redan fr. o. m.
den 1 juli 1957.
Vad beträffar frågan om bestridandet av kostnaderna för dels sådana i
det föregående avsedda befattningshavare, som behöver anställas för kliniktjänstgöring
vid en tidigare tidpunkt än som erfordras från undervisningssynpunkt,
dels erforderlig biträdespersonal åt dessa befattningshavare
torde förhandlingar böra upptagas med Västerbottens läns landsting. Representanter
för landstingets förvaltningsutskott har vid preliminära överläggningar
beträffande denna fråga förklarat, att förvaltningsutskottet är
berett att medverka till en skälig ekonomisk uppgörelse i här ifrågavarande
hänseenden. o .
I fråga om biträdespersonalen bör det ankomma på lärarkollegiet vid
Stockholmshögskolan att i sina anslagsäskanden för varje utbyggnadsår
av Umeåkliniken begära det antal befattningshavare, som successivt erfordras
för kurser, laboratorier och kliniksalar m. m. vid kliniken.
40
Statsutskottets utlåtande nr 1^8 år 1955
Remissyttrande
Statens lönenämnd har i sitt över tandläkarkommitténs betänkande avgivna
yttrande anfört bland annat följande.
Den i kommitténs avtalsförslag förutsatta konstruktionen av laboratorsoch
avdelningstandläkarbefattningarna är enligt lönenämndens uppfattning
ägnad att inge vissa betänkligheter. Därest emellertid av organisatoriska
skäl en kombination av statliga och kommunala arbetsuppgifter på föreslaget
sätt prövas nödvändig, vill nämnden icke motsätta sig anordningen
i fråga. Vidkommande laboratorernas och avdelningstandläkarnas förmåner
för arbetet åt landstinget vill det synas lönenämnden som om de ersättningar,
varmed räknats i avtalsförslaget, är väl höga. Lönenämnden vill
ifrågasätta, huruvida icke beträffande laboratorerna anknytning lämpligen
kunde ske till den tantiemersättning, som enligt gällande tjänstereglemente
for landstingets befattningshavare utgår till lasarettstandläkare, för närvarande
9 000 kronor för år med fast tillägg i förekommande fall. Vad åter
angar avdelningstandläkarna förefaller det som om en ersättning, avvägd
med utgångspunkt från biträdande lasarettstandläkares (30 lönegraden)
avlöningsförmåner i stället för lasarettstandläkares (34 lönegraden) skulle
vara till fyllest.
Departementschefen
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Tandläkarkommitténs förslag om inrättande av en till Umeå förlagd
odontologisk högskoleklinik för undervisning under 6:e—8:e terminerna av
studieplanens sammanlagt tio terminer och med 16 elever i varje terminsgrupp
förutsatte, bland annat, en utökning av det nuvarande antalet elever
dels vid Malmöhögskolan under de fem första terminerna dels vid Stockholmshögskolan
under de två sista terminerna. Om Malmöhögskolan i enlighet
med vad jag tidigare förordat utbygges för utbildning av ett ökat
antal elever under studieplanens samtliga terminer, undanryckes emellertid
därmed en av förutsättningarna för kommitténs förslag om inrättande
av nyssnämnda högskoleklinik. I ett sådant läge blir möjligheten att förverkliga
tanken på inrättandet av en dylik klinik beroende av vilka förutsättningar
som kan finnas för att på ett annat sätt än vad kommittén
föreslagit utbilda ett ökat antal elever under de första fem terminerna.
En härutinnan verkställd undersökning har gett vid handen, att under
l:a och 2:a terminerna elevantalet vid Stockholmshögskolan, vars undervisning
under denna studieperiod till största delen är förlagd till karolinska
institutet, kan utökas utan att härför erfordras nya lokalutrymmen. Däremot
torde det få anses såsom närmast omöjligt att i förhanden varande
läge bereda sistnämnda högskola de vidgade lokalutrymmen, som skulle
krävas för att där öka antalet elever även under 3:e—5:e terminerna. Det
har emellertid visat sig, att erforderliga lokalutrymmen för dessa terminers
undervisning kan erhallas i Umea huvudsakligen genom en mindre
påbyggnad av den laboratoriebyggnad, till vilken enligt kommitténs förslag
huvuddelen av 6:e—8:e terminernas undervisning vid högskolekliniken
skulle vara förlagd. Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott har
vid förda förhandlingar förklarat, att landstinget vore berett att med egna
medel verkställa nämnda påbyggnad och upplåta även de nytillkommande
41
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
lokalutrymmena kostnadsfritt för tandläkarutbildning. Vidare har framgått
att de totala lokalutrymmen, som kan få disponeras för en till Umeå förlagd
högskoleklinik, medger, att varje terminsgrupp kan omfatta 20 elever.
Med sistnämnda antal elever kan — utan ytterligare utrymmesbehov —
även varje terminsgrupp vid Stockholmshögskolan utökas under l:a och
2:a samt 9:e och 10:e terminerna.
Befolkningen i Umeå och kringliggande områden synes erbjuda ett tillräckligt
stort patientunderlag för att trygga tillgången på från undervisningssynpunkt
lämpliga tandvårdsfall vid en högskoleklinik med nu angiven
utbildningskapacitet, i synnerhet som — om kliniken inrättas — särskilda
åtgärder avses skola vidtagas för att underlätta remiss till kliniken
av patienter, vilka är mera avlägset boende inom nämnda områden.
I den förut omnämnda departementspromemorian har på grundval av
tandläkarkommitténs utredning och den inom ecklesiastikdepartementet
verkställda kompletterande utredningen i ärendet föreslagits, att en häx
avsedd, väsentligt utbyggd högskoleklinik skall inrättas i Umea och
att en därmed sammanhängande partiell utökning av Stockholmshögskolans
utbildningskapacitet skall ske. I nämnda promemoria redogöres
för ett, efter förhandlingar med Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott,
uppgjort förslag till avtal för reglering av statens och landstingets
åtaganden beträffande den sålunda föreslagna högskolekliniken. Därjämte
framlägges i promemorian förslag till dels särskild studieplan för de elever,
som avses skola utbildas vid såväl högskolekliniken som Stockholmshögskolan,
dels personalorganisation för högskolekliniken och förstärkning av
högskolans lärar- och biträdespersonal. Vidare redovisas i promemorian
fullständiga kostnadsberäkningar för förslagens genomförande, varjamte
vissa medelsanvisningar föreslås för nästa budgetår. Slutligen beröres i promemorian
vissa med högskoleklinikens successiva utbyggnad sammanhängande
problem. . ..
I ett tidigare sammanhang har jag i anslutning till en mera översiktlig
redogörelse för de i departementspromemorian föreslagna åtgärderna för
ökad examination av tandläkare ansett mig — på därvid anförda skäl
böra tillstyrka de i promemorian framlagda huvudförslagen.
Vad beträffar det i departementspromemorian framlagda förslaget till
avtal mellan staten och landstinget anser jag mig böra i huvudsak tillstyrka
detsamma. Slutligt förslag till avtal torde emellertid böra förelaggas Kungl.
Maj :t först efter ytterligare förhandlingar. Vad angår de ersättningar, som
landstinget förutsatts skola utgiva till laboratorerna och avdelmngstandläkarna
vid högskolekliniken för deras arbete för folktandvårdens räkning,
har statens lönenämnd i sitt remissyttrande över kommitténs betänkande
gjort vissa erinringar mot de föreslagna ersättningsgrunderna. I anledning
härav torde Kungl. Maj it, innan avtalet slutes, få pröva, huruvida avtalsförslaget
lämpligen bör justeras på denna punkt.
Förslaget till studieplan är icke av natur att behöva understallas riksdagens
prövning. Med hänsyn till den betydelse, som studieplanen bär för
bland annat personalorganisationens utformning, bär jag emellertid i mm
redogörelse för departementspromemorian rätt utförligt berört förslaget
till studieplan. Av promemorian framgår att förslagets uppgörande på
grund av föreliggande speciella förutsättningar mött icke obetydliga svårigheter.
Fn mångfald schematekniska detaljspörsmål bär sålunda för sin
lösning krävt ingående överväganden. Ett närmare studium av förslaget
har gett mig ett intryck av att stor omsorg nedlagts på att ordna studierna
42 Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
pa effektivast tänkbara sätt och att samtidigt hålla statens kostnader för
utbildningen så låga som möjligt. Vissa jämkningar av förslaget kan dock
visa sig påkallade. I huvudsak anser jag mig emellertid böra tillstvrka
detsamma.
Det i departementspromemorian framlagda förslaget till personalorganisation
för högskolekliniken synes mig från olika synpunkter väl avvägt.
Jag finner mig sålunda böra godtaga såväl den för kliniken beräknade behövliga
lärar- och biträdespersonalen som de föreslagna lönegradsplaceringarna
för de olika befattningshavarna. Vidare anser jag mig böra tillstyrka
de i promemorian föreslagna särskilda arvodena åt föreståndarna
för högskolekliniken, amanuenskliniken och tandsköterskeskolan, narkosläkaren,
röntgenläkaren samt kursgivarna i tandhistopatologi och materiallära
ävensom de beräknade timlärararvodena vid nämnda skola och de förordade
arvodena åt de praktikanttjänstgörande tandsköterskeeleverna. Till
förslaget om visst arvode åt bibliotekarie torde ställning nu icke böra tagas.
Frågan om anställande av gemensam personal för landstingets medicinska
bibliotek och högskolans odontologiska bibliotek synes mig nämligen böra
övervägas under de fortsatta förhandlingarna med" landstinget.
Mot den i departementspromemorian föreslagna förstärkningen av läraroch
biträdespersonalen vid tandläkarhögskolan i Stockholm synes mig icke
'' ara något att erinra. Med hänsyn till att intendenten vid högskolan genom
högskoleklinikens inrättande får ett betydligt ökat ekonomiskt och admimstrahyt
ansvar finner jag motiverat, att denne erhåller ett årligt arvode
härför å 1 500 kronor.
Jag anser mig böra godtaga vad i promemorian föreslagits i fråga om
beräkning av arvoden åt de kursgivare, som i Stockholm och Umeå skall
ombesörja undervisningen i de till den prekliniska utbildningen hörande
ämnena.
Enligt de i promemorian framlagda kostnadsberäkningarna kan statens
århga nettoutgifter för undervisningen av de elever, vilka skall erhålla
sin utbildning vid såväl Stockholmshögskolan som högskolekliniken, beräknas
till 1 204 000 kronor, då den genom klinikens inrättande och högskolans
utbyggnad tillskapade ökade utbildningskapaciteten fullt utnyttjas. I fråga
om kostnadsberäkningarna må påpekas, att däri under rubriken Gemensamma
universitetsändamål upptagits vissa höjningar av särskilda nu utgående
årliga anslag till dylika ändamål. Till de sålunda föreslagna höjningarna
synes mig emellertid med hänsyn till anslagens natur någon ställning
icke böra tagas i detta sammanhang. Vad beträffar kostnadsberäkningarna
bör anmärkas, att vid beräkningen av nettoinkomsten vid högskolekliniken
bruttoinkomsterna upptagits till 953 800 kronor och utgifterna
till 723 800 kronor. I bruttoinkomsterna har inräknats det i avtalsförslaget
omnämnda bidraget från landstinget å 539 000 kronor. I kostnadsberäkningarna
har även upptagits vissa anslag av engångsnatur. För
anskaffande av erforderlig utrustning till högskolekliniken har sålunda beräknats
ett engångsanslag å 1 910 000 kronor. Därjämte har upptagits ett
dylikt anslag å 18 000 kronor till Stockholmshögskolan för komplettering
av viss utrustning för undervisningen i vissa till den prekliniska undervisningen
hörande ämnen, vilken komplettering främst betingas av det
ökade antalet elever.
De i promemorian framlagda kostnadsberäkningarna anser jag mig med
de påpekanden, som jag förut gjort, böra godtaga. Det torde böra ankomma
på vederbörande att i de årliga anslagsäskandena för högskolan och kliniken
43
Statsutskottets utlåtande nr 11+8 år 1955
inom ramen för nämnda kostnadsberäkningar begära och motivera de anslagsmedel
för löpande utgifter och anskaffande av utrustning, som för
varje budgetår bör anvisas för den planerade successiva utökningen av
högskolans och högskoleklinikens utbildningskapacitet.
Den ökade elevintagningen vid Stockholmshögskolan skall i enlighet med
vad jag i annat sammanhang föreslagit taga sin början redan nästa hösttermin.
Detta medför ett ökat medelsbehov för bestridande av Stockholmshögskolans
driftkostnader för nästa budgetår. Ifrågavarande ökning av medelsbehovet,
vartill hänsyn icke kunnat tagas vid beräkningen av högskolans
anslag i årets statsvårproposition, har i departementspromemorian
beräknats till 37 300 kronor. Då jag anser mig böra godtaga detta belopp,
föreslår jag, att detsamma anvisas. Ifrågavarande belopp torde i likhet
med motsvarande förstärkning å 9 700 kronor av Malmöhögskolans anslagsmedel
böra bestridas ur ett under rubriken Tandläkarhögskolorna:
Ökad intagning av elever för tandläkarutbildning uppfört förslagsanslag
för nästa budgetår. Nämnda anslag torde uppföras med sammanlagt
(9 700 + 37 300 =) 47 000 kronor.
I departementspromemorian har vidare föreslagits en medelsanvisning
å 265 000 kronor för nästa budgetår för anskaffande av utrustning, huvudsakligen
till högskolekliniken. Jag anser mig böra tillstyrka nämnda medelsanvisning
och föreslår, att ifrågavarande medel anvisas såsom reservationsanslag
under rubriken Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning
av en odontologisk högskoleklinik i Umeå. Anslaget torde lämpligen böra
disponeras av utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna.
Av departementspromemorian framgår, att vissa problem uppkommer
vid den successiva utbyggnaden av högskolekliniken genom att viss lärarpersonal
jämte erforderlig biträdespersonal behöver anställas för kliniktjänstgöring
vid en tidigare tidpunkt än som erfordras från undervisningssynpunkt.
Såsom föreslagits i promemorian torde förhandlingar angående
dessa problem böra upptagas med Västerbottens läns landsting. Enligt
promemorian har representanter för landstingets förvaltningsutskott förklarat,
att förvaltningsutskottet vore berett att medverka till en skälig
ekonomisk uppgörelse i här ifrågavarande hänseenden. Med hänsyn härtill
hyser jag goda förhoppningar om en tillfredsställande lösning av nu avsedda
problem.
Utskottet
Den nya plan för tandläkarutbildningen, som successivt tillämpats från
och med höstterminen 1947, har icke kunnat helt genomföras beträffande
det prekliniska studieåret. Sedan budgetåret 1947/48 har
en provisorisk anordning gällt på detta område, innebärande i huvudsak
att den av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga framlagda studieplanen
tillämpats på den prekliniska utbildningen, dock med den begränsningen,
att de med undervisningen förenade praktiska övningarna och laborationerna
väsentligen bortfallit i fråga om den till medicinsk fakultet respektive
karolinska institutet förlagda delen av undervisningen. Erfarenheterna
av denna anordning har visat, att de studerande vid sina kliniktjänstgöringar
saknat tillräckliga kunskaper i prekliniska ämnen.
44 Statsutskottets utlåtande nr 1J+8 år 1955
Departementschefen har nu — efter det 1947 års sakkunniga för den
prekliniska tandläkarutbildningens ordnande den 11 maj 1951 avgivit förslag
i ämnet, vilket varit underkastat vederbörligt remissförfarande — förordat,
dels att ovannämnda provisorium skall upphöra från och med budgetåret
1956/57, dels ock att den prekliniska undervisningen erhåller en
definitiv form, i främsta rummet i syfte att eliminera de nuvarande bristerna
i utbildningen. Sålunda skola dissektioner, laboration er och annan
åskådningsundervisning i erforderlig omfattning anordnas för tandläkarstuderande.
Utskottet har vid sin prövning av förevarande fråga funnit sig böra ansluta
sig till det förslag till omorganisation av den prekliniska tandläkarutbildningen,
som av departementschefen framlagts. I detta sammanhang
får utskottet emellertid erinra därom, att kanslern för rikets universitet
i sitt i ärendet avgivna remissyttrande bland annat understrukit betydelsen
för tandläkarhögskolornas verksamhet av att ämnet odontologisk farmakologi
finge företrädare i laborators ställning, varför kanslern hemställt
om inrättande vid envar av högskolorna i Stockholm och Malmö av en
dylik tjänst. Vidare har kanslern föreslagit att vid tandläkarhögskolan i
Malmö skulle inrättas en personlig laboratur i histologi för docenten vid
Lunds universitet B. E. Gustafsson. Departementschefen har förklarat sig
icke beredd att förorda inrättandet av dessa befattningar. Utskottet anser
sig böra konstatera, att avsaknaden av ifrågavarande laboratorsbefattningar
i farmakologi i den av departementschefen angivna organisationen
för den prekliniska tandläkarutbildningen enligt utskottets mening utgör
en allvarlig brist i denna organisation. Det hade även enligt utskottets
mening varit önskvärt, att den av kanslern föreslagna personliga laboraturen
för docenten B. E. Gustafsson kommit till stånd.
Emot de av departementschefen verkställda kostnadsberäkningarna för
det av honom framlagda förslagets genomförande har utskottet icke funnit
anledning till erinran.
Förutom nyssnämnda omläggning av den prekliniska tandläkarutbildningen
föreslås i förevarande proposition vissa åtgärder avseende ökad
examination av tandläkare.
Den årliga elevintagningen vid tandläkarhögskolorna utgör nu 180, därav
100 i Stockholm och 80 i Malmö. 1951 års tandläkarkommitté har med
hänsyn till den rådande stora bristen på tandläkare inom folktandvårdsorganisationen
och på grundval av en för en prognos av landets framtida
behov av tandläkare verkställd omfattande statistisk undersökning funnit
en väsentligt ökad examination av tandläkare nödvändig. Kommitténs majoritet
har ansett det önskvärt att det odontologiska undervisningsväsendet
så utbyggdes, att ytterligare 120 elever kunde intagas årligen, varigenom
det sammanlagda elevintaget skulle komma att uppgå till 300 per år. Departementschefen
har biträtt den av kommittémajoriteten sålunda häv
-
45
Statsutskottets utlåtande nr US år 1955
dade uppfattningen. Jämväl utskottet ansluter sig härtill och vill kraftigt
understryka angelägenheten av att åtgärder successivt vidtagas för ernående
av den kapacitet, som fordras för en dylik intagning.
Enligt kommittémajoritetens mening skulle den föreslagna ökningen av
den årliga elevintagningen med 120 enklast kunna uppnås genom dels en
utbyggnad av den nuvarande tandläkarhögskolan i Malmö för intagning
av ytterligare 20 eller sammanlagt 100 elever per år, dels ock inrättande
av en tredje tandläkarhögskola för intagning av 100 elever per år. Då vid
tandläkarhögskolan i Stockholm skulle intagas oförändrat 100 elever per
år, skulle genom dessa åtgärder den sammanlagda arliga elevintagningen
uppgå till 300. Kommittémajoriteten har ansett sig böra föreslå, att en
— redan av 1945 års riksdag i princip beslutad — tredje tandläkarhögskola
nu inrättas och att denna förlägges till Göteborg. Däremot har kommittémajoriteten
funnit sig icke böra förorda en sådan utbyggnad av
Malmöhögskolan, att där kunde intagas ytterligare 20 elever per år för
utbildning under hela studietiden. För åstadkommande av en motsvarande
ökning av den årliga elevintagningen föreslår kommittémajoriteten i
stället vissa samordnade åtgärder, som innebära att en odontologisk högskoleklinik
inrättas i Umeå såsom annex till Stockholmshögskolan samt
att en partiell utbyggnad sker av sistnämnda högskola och Malmöhögskolan
för utbildning av ett ökat antal elever under viss del av studietiden.
Landstinget i Västerbottens län har utfäst sig att kostnadsfritt tillhandahålla
erforderliga lokaler för högskolekliniken, som även skulle tjänstgöra
såsom centraltandpoliklinik för landstingsområdet. Fn av kommitténs
ledamöter har ansett sig av, bland annat, finansiella skäl icke kunna tillstyrka
nu avsedda samordnade åtgärder för en ökning av elevintagningen.
Denna ledamot har i stället föreslagit en sådan utbyggnad av Malmöhögskolan,
att där kan intagas ytterligare 20 elever per år för utbildning under
hela studietiden.
Vad beträffar den föreslagna nya tandläkarhögskolan i
Göteborg ha kostnaderna för den för högskolans inrymmande erforderliga
nybyggnaden — efter kostnadsnivån den 1 juli 1953 approximativt
uppskattats till 17 miljoner kronor. Kostnaderna för behövlig utrustning
för högskolan ha beräknats till cirka 4 miljoner kronor.
Departementschefen har — under erinran om att de för medicinska
fakulteten vid Göteborgs universitet avsedda nybyggnaderna uppskattats
draga en kostnad av 25 miljoner kronor — av arbetsmarknadspolitiska
och statsfinansiella skäl icke funnit det möjligt att samtidigt uppföra dessa
byggnader och de för tandläkarhögskolan erforderliga nybyggnaderna. I ett
sådant läge har departementschefen av olika skäl ansett den medicinska
fakultetens byggnader — i varje fall institutionsbyggnaderna för ämnena
anatomi, histologi, fysiologi, medicinsk kemi och farmakologi — böra upp
-
46
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
föras före nybyggnaden för tandläkarhögskolan. Departementschefen har
icke funnit sig kunna tillstyrka, att förslag nu framlades för riksdagen om
inrättande av en ny tandläkarhögskola i Göteborg. Samtidigt har departementschefen
emellertid understrukit, dels att en dylik högskola borde komma
till stånd sa snart detta ur arbetsmarknads- och statsfinansiella synpunkter
bleve möjligt, dels ock att delade meningar icke behövde råda om
att den av 1945 års riksdag i princip beslutade tredje tandläkarhögskolan
efter tillkomsten av en medicinsk läroanstalt i Göteborg borde förläesras
till denna stad.
I motionerna I: 471 och II: 582 har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam utredning angående påbörjande
av tandläkarutbildning i Göteborg. Enligt de i motionerna angivna
riktlinjerna skulle denna utbildning anordnas i provisoriska lokaler
och igångsättas hösten 1956 för utbildning av omkring 40 studerande, varefter
elevantalet successivt skulle ökas till 80 å 100.
I motionerna 1:470 och II: 583 har hemställts, att riksdagen måtte för
buugetåret 1955/56 under kapitalbudgeten anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor för utförande av ritningar och förberedande arbeten för
nybyggnaden för tandläkarhögskolan i Göteborg.
Utskottet är icke berett att tillstyrka de i motionerna I: 471 och II: 582
samt I: 470 och II: 583 gjorda yrkandena. Däremot vill utskottet med anledning
av motionerna för sin del förorda, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Maj:t så snart detta, med beaktande
av olika på frågan inverkande omständigheter låter sig göra, för riksdagen
framlägger en plan, åtföljd av tidsschema med avseende å ifrågakommande
byggnadsprojekts färdigställande, för förverkligande av förslaget om inrättande
i Göteborg av den redan i princip beslutade tredje tandläkarhö"-skolan.
Vidkommande de Övriga av majoriteten inom 1951 års tandläkarkommitté
framlagda förslagen har departementschefen låtit desamma överarbetas
av en särskild beredning inom ecklesiastikdepartementet, vilken sammanfattat
sina förslag i en promemoria, i propositionen benämnd departementspromemorian.
I denna har förordats åtgärder varigenom elevintagningen
från och med höstterminen 1955 kunde årligen ökas med 60 till 240.
Departementschefen har i enlighet med vad i nämnda promemoria föreslagits
tillstyrkt, att tandläkarhögskolan i Malmö så utvidgas,
att där kan intagas ytterligare 20 elever per år för utbildning under
hela studietiden, och alltså dimensioneras för en sammanlagd utbildningskapacitet
av 100 elever per år. I detta sammanhang har departementschefen
framhållit, att vissa åtgärder måste vidtagas för att säkra
högskolans tillgång på för undervisningen lämpliga patienter. Departementschefen
har meddelat, dels att Kungl. Maj:t den 30 december 1954
med vissa mindre ändringar godkänt ett av sakkunniga för förhandlingar
47
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955
med Stockholms stad och Malmö stad rörande visst samarbete mellan
dessa städer och vederbörande tandläkarhögskolor, efter förhandlingar med
delegerade för Malmö stad, utarbetat förslag till avtal, som bland annat
åsyftade att trygga patienttillgången vid Malmöhögskolan, dels ock att
något besked om Malmö stads ställningstagande till avtalet icke inkommit
till ecklesiastikdepartementet. Vidare har departementschefen upplyst,
att han hade för avsikt att inom den närmaste framtiden föreslå Kungl.
Maj :t att uppdraga åt nyssnämnda förhandlingssakkunniga eller eventuellt
åt annat lämpligt organ att förhandla med Malmöhus läns landsting i
syfte att erhålla landstingets medverkan till att undervisningen vid tandläkarhögskolan
i Malmö tillföres lämpliga behandlingsfall från landstingsområdet
genom remiss av patienter från landstingets centralpoliklinik i
Lund eller genom andra åtgärder.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen föreslagit med avseende
å ökningen av Malmöhögskolans utbildningskapacitet och vill med
skärpa understryka nödvändigheten av att överenskommelser komma till
stånd mellan berörda parter för tillgodoseende av högskolans behov av
patienter.
I departementspromemorian har vidare framlagts förslag om inrättande
av en odontologisk högskoleklinik i Umeå. Detta förslag
innebär en väsentlig utbyggnad av kliniken i förhållande till vad majoriteten
inom 1951 års tandläkarkommitté förordat. Sålunda skulle bland
annat utbildningen vid kliniken utsträckas från tre (avseende terminerna
6—8) till sex terminer (avseende terminerna 3—8) och varje terminsgrupp
omfatta 20 i stället för 16 elever. Härigenom och genom en samtidigt föreslagen
mindre ökning av lärarstaben vid tandläkarhögskolan i Stockholm
skulle möjliggöras en ökning av elevintagningen vid denna högskola med
20 per termin eller 40 per år, vilket sålunda innebär en sammanlagd årlig
intagning i Stockholm-Umeå av 140 elever.
Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott har vid förda förhandlingar
förklarat, att landstinget vore berett att med egna medel verkställa
en för förslagets realiserande erforderlig påbyggnad av den laboratoriebyggnad,
till vilken huvuddelen av den avsedda undervisningen vid högskolekliniken
skulle vara förlagd, samt upplåta dessa lokalutrymmen kostnadsfritt
för tandläkarutbildning.
I departementspromemorian har framlagts förslag till avtal för reglering
av statens och landstingets åligganden beträffande högskolekliniken.
Departementschefen har tillstyrkt, att de i departementspromemorian
föreslagna åtgärderna med avseende å högskolekliniken i Umeå och tandläkarhögskolan
i Stockholm komma till stånd. Departementschefen har
vidare i huvudsak tillstyrkt förslaget till avtal mellan staten och landstinget.
I detta sammanhang har departementschefen emellertid framhållit,
att Kungl. Maj:t, innan avtalet slutes, torde få pröva huruvida avtalsför
-
48 Statsutskottets utlåtande nr I4.8 år 1955
slaget lämpligen bör justeras i fråga om de ersättningar, som landstinget
förutsatts skola utgiva till laboratorerna och avdelningstandläkarna vid
högskolekliniken för deras arbete för folktandvårdens räkning.
Utskottet får erinra därom att tandläkarkommittén beträffande lämpligaste
plats för den tilltänkta högskolekliniken funnit att någon av städerna
Umeå eller Sundsvall borde ifrågakomma. Enligt kommitténs mening erbjöde
var och en av dessa städer i förening med kringliggande landsbygd
ett någorlunda tillräckligt patientunderlag för den utbildning om tre terminer
(6—8), som skulle äga rum på kliniken. Kommittén fann dock att
Sundsvall i fråga om patientunderlag och kommunikationsmöjligheter syntes
överlägset Umea. På grund av dess centrala belägenhet inom övre
delen av Norland hade kommittén emellertid ansett sig böra förorda Umeå
såsom förläggningsort för högskolekliniken.
Enligt det i departementspromemorian, av departementschefen tillstyrkta
förslaget skall såsom ovan angivits Umeåkliniken få en väsentligt större
omfattning än vad tandläkarkommitténs majoritet förordat, varvid dock
ökningen med tre terminer väsentligen innebär icke patientfordrande laboratorieundervisning.
Med beaktande av vad kommittén anfört i samband
med frågan om förläggningsort för kliniken synes det utskottet att tveksamhet
kan råda om patientunderlaget kommer att visa sig tillräckligt för
att trygga tillgången på från undervisningssynpunkt lämpliga tandvårdsfall
med den för kliniken angivna utbildningskapaciteten. Med hänsyn härtill
och i betraktande av att svårigheter kunna komma att yppa sig rörande
möjligheterna att fortlöpande tillgodose kliniken med erforderliga och välkvalificerade
lärarkrafter måste enligt utskottets mening ett realiserande
av det föreliggande förslaget i viss mån betraktas såsom ett experiment.
För de studerande kan den föreslagna splittringen av studierna på två
läroanstalter ge anledning till betänkligheter. Anmärkas må också att ett
förläggande av högskolekliniken till Umeå i huvudsak kommer att ha betydelse
för aspiranter till tandläkarbanan från Västerbottens och Norrbottens
län medan aspiranter från övriga delar av Norrland sannolikt alltjämt
i första hand torde bli hänvisade till att erhålla sin fullständiga utbildning
vid tandläkarhögskolan i Stockholm.
Å andra sidan innebär förslaget om Umeåkliniken vissa påtagliga fördelar
genom densammas samordnande med landstingets folktandvård och
samarbete med centrallasarettet i Umeå. Undervisningen kan beräknas —
på grund av att elevgrupperna äro mindre — bli i viss utsträckning effektivare
och innebära större moment av personlig handledning från lärarnas
sida än vad förhållandet är vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och
Malmö. Enligt vad utskottet under hand inhämtat synes rekryteringen av
lärarpersonalen redan nu i stor utsträckning vara tryggad.
Ehuru utskottet med hänsyn till de osäkerhetsmoment, som i vissa avseenden
vidlåda förslaget om inrättande av den ifrågavarande högskolekliniken
i Umeå, hyst tvekan om lämpligheten av projektets realiserande,
har utskottet likväl ansett sig böra biträda nämnda förslag.
Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1955 49
Vidkommande det föreliggande förslaget till avtal mellan staten och
landstinget vill utskottet understryka nödvändigheten av att en god rekrytering
av laborators- och avdelningstandläkartjänsterna vid högskolekliniken
säkerställes genom lämpligt avpassade ersättningar för dessa befattningshavares
arbete åt landstinget.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot den av departementschefen
föreslagna personalorganisationen för högskolekliniken i Umeå eller
mot vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang förordat.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning för nästa
budgetår för realiserande av de i förevarande proposition föreslagna olika
åtgärderna för ökad tandläkarutbildning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) medgiva, att den prekliniska tandläkarutbildningen
må från och med budgetåret 1956/57 omorganiseras i enlighet
med vad departementschefen förordat;
b) godkänna av departementschefen förordade anordningar
för ökad examination av tandläkare;
c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av
en odontologisk högskoleklinik i Umeå för budgetåret
1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 265 000 kronor;
d) till T andläkarhög skolan i Malmö: Utrustning av vissa
lokaler m. m. för budgetåret 1955/56 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 87 000 kronor;
e) till T andläkarhög skolorna: Ökad intagning av elever
för tandläkarutbildning för budgetåret 1955/56 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 47 000
kronor;
f) till Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarliögskolan
i Malmö för budgetåret 1955/56 under statens allmänna
fastighet sfond anvisa ett investeringsanslag av 50 000
kronor;
II. i anledning av motionerna I: 471 och II: 582 samt
1:470 och II: 583 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
föreläggande snarast möjligt för riksdagen av plan för inrättande
av en tandläkarhögskola i Göteborg.
Stockholm den 20 maj 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Närvarande: se under utlåtandet nr 149; dock att herr Bergman deltagit
i stället för herr Iwar Anderson.
4 — Bihang till riksdagens -protokoll 1955. G saml. Nr 11^8—11+9