Nr U6—U7
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
1
Nr 140
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande
av ett sjöfartsverk m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna följande
anslag, nämligen
Kronor
under fjärde huvudtiteln (punkt 130)
till Sjökarteverket: Avlöningar................................. 1 091 000
» » Omkostnader............................... 440 000
» » Mätnings- och rekognosceringsverksamhet..... 900 000
» » Bidrag till internationella hydrografiska byrån. 23 000
» » Ombyggnad av sjömätningsfartyg............ 350 000
under tionde huvudtiteln (punkterna 9, 10, 56, 64 och 69)
till Fartygsinspektionen: Avlöningar............................ 620 600
» » Omkostnader.......................... 102 000
» Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ........................ 280 000
» » Omkostnader...................... 30 000
» Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen 690 000
» » Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten
....................................... 16 157 000
» » Omkostnader.................................. 4 680 000
» » Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................. 2 920 000
» Statens isbrytarverksamhet................................ 3 096 000
» Kostnader för handelssjöfartens dirigering................... 20 000
samt under kapitalbudgeten, (bil. 31, punkterna 3 och 5)
till Säkerhetsanstalter för sjöfarten............................. 480 000
» Lotsverkets båtlånefond................................... 500 000
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 124, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 mars
1955, föreslagit riksdagen att
I. godkänna av departementschefen framlagt förslag om inrättande från
och med den 1 januari 1956 av ett sjöfartsverk;
II. bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med av departementschefen
framlagda förslag, fastställa personalförteckningar för sjöfartsstyrelsen och
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 146—147
2
Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955
fartygsinspektionen m. m. ävensom vidtaga ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten;
III. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,
att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1956;
IV. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen
m. m., att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1956;
V. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och
fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56;
VI. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,
att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955;
VII. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955;
VIII. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för skeppsmätningsväsendet,
att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955;
IX. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen,
att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955;
X. å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1955/56 anvisa
till
a) Sjökarteverket: Avlöningar ett förslagsanslag av 552 000 kronor
b) Sjökarteverket: Omkostnader ett förslagsanslag av 220 000 kronor
c) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet ett reservationsanslag
av 856 000 kronor
d) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån ett förslagsanslag
av 23 000 kronor
e) Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätningsfartyg ett reservationsanslag
av 350 000 kronor;
XI. å driftbudgeten under tionde huvudtiteln för budgetåret 1955/56 anvisa
till
a) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 688 000 kronor
b) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 440 600 kronor
c) Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 483 700
kronor
d) Fartygsinspektionen m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 68 000
kronor
e) Lots- och fyrstaten: Avlöningar ett förslagsanslag av 16 151 700 kronor
f)
Lots- och fyrstaten: Omkostnader ett förslagsanslag av 4 513 000 kronor
g)
Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten ett reservationsanslag av
2 890 000 kronor
h) Statens isbrytarverksamhet ett förslagsanslag av 3 096 000 kronor
i) Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag av 20 000
kronor
j) Fartygsinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av 310 300 kronor
k) Fartygsinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag av 51 500 kronor
Statsutskottets utlåtande nr li6 år 1955
3
1) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag av 140 900 kronor
in)
Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag av 15 800
kronor
n) Lotsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 344 400 kronor
o) Lotsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 77 500 kronor;
XII. å kapitalbudgeten för budgetåret 1955/56 såsom investeringsanslag
anvisa
a) under Statens allmänna fastighetsfond till Säkerhetsanstalter för sjöfarten
480 000 kronor
b) under Statens utlåningsfonder till Lotsverkets båtlånefond 500 000
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 482) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i öckerö m. fl. (II: 596), i vilka hemställts, att riksdagen,
med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit i propositionen nr 124, ville besluta
dels att sjöfartsverket skall utrustas med två lokala hamnavdelningar,
en för västkusten och en för syd- och ostkusten, varvid verket självt äger
att besluta om förläggningsorter och verksamhetsområde för dessa avdelningar,
och dels att avdelningarna förses med löneplansplacerad personal i tillräcklig
omfattning,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Hällgren och Rikard Svensson (1:483) och den andra inom andra
kammaren av herr Andersson i Ronneby m. fl. (II: 598), i vilka hemställts,
att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 124 måtte dels
besluta bibehålla distriktsavdelningar för sjöfartsverkets byggnadsverksamhet,
dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om överväganden rörande
förläggning till Karlskrona av sjöfartsstyrelsens eller i varje fall en betydande
del av sjöfartsverkets verksamhet,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bergh m. fl. (I: 484) och den andra inom andra kammaren av herr Cassel
m. fl. (II: 593), i vilka hemställts, dels att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj:ts proposition nr 124 samt i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
förnyad utredning rörande inrättande av ett tekniskt sjöfartsverk, slutförd
i så god tid att proposition i ärendet kan föreläggas 1956 års riksdag, dels ock
att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de anslagsjämkningar
för berörda verk som skulle föranledas av bifall till yrkandet om avslag å
propositionen,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Björnberg m. fl. (I: 485) och den andra inom andra kammaren av herr
Kollberg m. fl. (II: 594), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 124 måtte besluta
1. att det i propositionen såsom alternativ I betecknade organisationsförslaget
för sjöfartsverket skall genomföras fr. o. m. den 1 januari 1956;
4
Statsutskottets utlåtande nr 1A6 år 1955
2. att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t ägnar särskild
uppmärksamhet åt att det nya verket icke fungerar så alt näringslivet därigenom
orsakas olägenheter;
3. att följande tjänster, som av departementschefen föreslagits överflyttade
till sjöfartsverket, tills vidare skall kvarbliva hos kommerskollegium,
nämligen 2 kommerseråd i Ca 37, 2 överinspektörer i Ca 33, 3 byrådirektörer
i Ca 31, 1 förste byråinspektör, 2 förste byråsekreterare, varav en på
övergångsstat, och 1 konsulent i Ca 29, 1 förste byråinspektör och 2 förste
byråsekreterare i Ca 27, 2 byråsekreterare i Ca 25, 1 förste kansliskrivare i
Ca 17, 1 kansliskrivare i Ca 15, 2 kontorister i Ca 13, 5 kanslibiträden i Ca 11,
1 expeditionsvakt i Ca 10 och 2 kontorsbiträden i Ca 8, 1 sjöåldagare och 1
överinspektör i Ca 33, 1 förste byråsekreterare och 1 förste skeppsmätningskontrollör
i Ce 27, 1 förste byråsekretare i Cg 27, 2 byråinspektörer i Ce 25,
1 skeppsmätningskontrollör i Cg 25, 3 byråsekreterare eller amanuenser i
reglerad befordringsgång, 1 assistent i Ce 23, 1 expeditionsvakt i Cg 8 samt
5 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång;
4. att vidtaga de jämkningar i den av departementschefen föreslagna personalförteckningen
för sjöfartsstyrelsen, vilka påkallas av ett bifall till förslagen
under 3;
5. att vidtaga de jämkningar i den av departementschefen föreslagna avlöningsstaten
för sjöfartsstyrelsen, vilka påkallas av ett bifall till förslagen
under 1 och 3;
6. att under tionde huvudtiteln för budgetåret 1955/56 anvisa till
a) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 310 200 kronor,
b) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 386 100 kronor
samt
7. att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de jämkningar i övrigt beträffande
i propositionen nr 124 framlagda förslag, vilka påkallas av ett bifall
till förslaget under 1,
dels en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 597), vari
hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr
124 måtte besluta, att den ekonomiska sektionen i sjöfartsstyrelsen omvandlas
till en ekonomisk byrå och att till denna byrå överföres den sjöfartsstatistiska
sektionen inom kommerskollegii statistiska byrå,
dels ock en inom andra kammaren av herr Svensson i Göteborg väckt motion
(II: 599), vari hemställts, att riksdagen måtte dels föreskriva att handelsflottans
välfärdsfond skall förvaltas av det föreslagna ämbetsverket, dels
besluta intaga handelsflottans välfärdsråds kanslipersonal på det föreslagna
sjöfartsverkets personalstat, dels i samband därmed ordinariebilda tjänsterna
som idrottssekreterare och kanslibiträde, dels ock uppflytta tjänsten
som idrottssekreterare från lönegrad Ca 25 till Ca 27.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 596, I: 483, I: 484, II: 594, II: 597 och II: 599.
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
5
Inrättande av ett sjöfartsverk
Sedan lång tid tillbaka har en rad skiftande uppgifter på sjöfartens område
ombesörjts av samhällets organ. Dessa uppgifter är fördelade på ett
flertal olika myndigheter. Sålunda svarar sjökarteverket för sjömätning och
utarbetande av sjökort, lotsverket för fyrbelysning och utprickning av farleder
samt för lotsningstjänsten, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för anläggning
av vissa hamnar och farleder samt kommerskollegium bl. a. för
fartygsinspektion och skeppsmätning, vissa sociala, juridiska och ekonomiska
frågor, sjöbefälsskolor och sjömanshus samt — gemensamt med marinförvaltningen
— för isbrytartjänsten. De nu nämnda myndigheterna omhänderhar
den alldeles övervägande delen av de uppgifter på sjöfartens område
som åvilar staten. Härutöver handlägges vissa speciella frågor av
andra myndigheter, såsom konsulaten, handels- och industrikommissionen,
valutakontoret och handelsflottans pensionsanstalt.
År 1950 tillkallades sakkunniga för att utreda frågan om den statliga förvaltningsorganisationen
på sjöfartens område. Utredningens uppdrag, vilket
år 1953 i viss mån utvidgades, avsåg enligt de slutgiltiga direktiven väsentligen
att pröva möjligheterna att organisatoriskt och administrativt samordna
hela den statliga verksamhet på sjöfartens område, som nu ankommer
på olika centrala verk och likartade organ. Utredningen har i juli 1954
avgivit ett betänkande om inrättande av ett sjöfartsverk. I betänkandet har
till en början konstaterats, att en tillräckligt effektiv samordning icke kan
åstadkommas annorledes än genom en mer eller mindre omfattande sammanslagning
av olika organisatoriska enheter. Utredningen har framlagt
två alternativa organisationsförslag. Alternativ I innebär att de sjöfartens
hjälporgan, som svarar för sjövägarna och framkomstmöjligheterna till
sjöss, sammanslås till ett verk, vilket skulle omfatta sjökarteverket, lotsverket,
väg- och vattenbyggnadsverket, i vad detta handhar hamn- och farledsanläggningar,
samt isbrytarverksamheten. Ett sjöfartsverk enligt alternativ
II skulle, utöver de uppgifter som ingår i alternativ I, även överta
flertalet av de förvaltningsuppgifter på sjöfartens område, som kommerskollegium
nu handhar. Härvid skulle sålunda till sjöfartsverket överföras
fartygsinspektionen, skeppsmätningsväsendet, sjöåklagarväsendet, fartygsregistreringen,
sjöfartssociala frågor samt vissa andra, huvudsakligen juridiska
sjöfartsfrågor. Däremot skulle sjöfartens kommersiella frågor och
spörsmålen om sjöfartsnäringens ekonomiska förhållanden bevakas inom
kommerskollegium. Utredningens förslag innebär med avseende på de årliga
kostnaderna för personalorganisationen att en besparing uppnås, jämtört
med nuvarande organisation. Denna besparing är större vid alternativ
II än vid alternativ I och överstiger i det förstnämnda fallet 200 000 kronor.
Generellt förklarar utredningen, att den finner alternativ II vara förbundet
med så väsentliga fördelar alt den vill förorda detta alternativ.
I de yttranden som avgivits över utredningens betänkande har med få
6
Statsutskottets utlåtande nr tb6 år 1955
undantag den uppfattningen hävdats, att man bör söka undanröja den nuvarande
splittringen av de statliga sjöfartsorganen och att skapa en mera
rationell organisation. Några remissinstanser, huvudsakligen statliga myndigheter,
gör icke något uttryckligt val mellan de två alternativ, som framlagts
av utredningen. Till alternativ I ansluter sig, med vissa förbehåll,
kommerskollegiets majoritet och Sveriges redareförening, vidare flertalet
handelskammare och företagarorganisationer samt några få statliga myndigheter.
Alternativ II har tillstyrkts av lotsstyrelsen och en rad statliga
myndigheter, av de anställdas organisationer och några tekniska sammanslutningar.
En särskild grupp utgör slutligen några remissutlåtanden, där
man förordat en utvidgning av alternativ II i så måtto att alla sjöfartsärenden
i kommerskollegium överföres till det nya verket.
För egen del vill departementschefen till en början uttala, alt han funnit
det klart ådagalagt både av utredningen och i en rad remissyttranden, att
ett behov att samordna de statliga sjöf artsorganen föreligger. Det kan inte
med framgång bestridas, att den mycket starka splittring, som nu förekommer
med avseende å sjöfartsärendenas handläggning och som exemplifierats
även av tidigare utredningar, t. ex. 1944 års hamnutredning i vad angår
hamnärendena, hindrar en önskvärd överblick och minskar möjligheterna
att sammanhålla besläktade ärenden. Det måste vidare av lätt insedda skäl
bli svårt att sörja för planmässighet och kontinuitet vid ställningstagandet
till sjöfartens angelägenheter, så länge ärendegrupperna är uppdelade på så
många organ, bl. a. fyra olika centrala ämbetsverk.
Vad sedan angår den lösning, som bör väljas till vinnande av en bättre
tingens ordning, vill departementschefen först allmänt ta ståndpunkt till
utredningens båda huvudförslag och ämnar därefter återkomma till olika
detaljspörsmål. Beträffande utredningens alternativ I må till en början
framhållas, att förslaget att sammanföra lotsverket och sjökarteverket ter
sig välmotiverat. Det är helt naturligt, att sjömätning och kartering av farleder
föres samman med den direka dirigering genom farlederna, som lotsverket
svarar för. Det synes vidare ändamålsenligt att denna verksamhet
samordnas med anläggandet av hamnar och farleder. För väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
utgör hamn- och farledsanläggningar en förhållandevis
liten del av verkets arbete, som ligger vid sidan av den egentliga verksamheten.
Samtidigt bör beaktas, att lotsstyrelsens anläggningsarbeten visserligen
kan väntas växa i omfattning men ändock för närvarande har så förhållandevis
blygsam omfattning att en rationell arbetsdrift och rekrytering
försvåras. Genom att hamnbyråns och lotsstyrelsens byggnadsuppgifter, som
till stor del är av likartad eller besläktad karaktär, slås samman, åstadkommes
en mera slagkraftig arbetsenhet. Den berörda byggnadsverksamheten
får genom den gemensamma organisationen ett bättre personellt underlag;
rekrytering av kvalificerade tekniker kan då ske lättare än i skilda
mindre enheter. Enligt alternativ I skall vidare isbrytningen överföras till
det föreslagna nya verket. Även detta synes ha starkt fog för sig, eftersom
isbrytningsverksamheten i likhet med sjömätning och lotsning avser framkomstmöjligheterna
till sjöss och sålunda i huvudsak är av teknisk- nautisk
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
7
karaktär. Den kontakt med företrädare för näringslivet, som kan erfordras
för isbrytarledningen, bevaras genom att isbrytarnämnden överföres till sjöfartsverket.
Alternativ II innebär, som förut nämnts, att ytterligare en rad frågor flyttas
till det nya verket, nämligen de tekniska, juridiska och sociala sjöfartsärenden,
som nu handläggs i kommerskollegium. Däremot skulle enligt utredningen
de ekonomiska frågorna stanna inom kollegium. Den kritik, som
anförts mot alternativ II främst av kommerskollegiets majoritet och redarorganisationerna,
innebär i korthet följande. Några olägenheter har ej påvisats,
som borde föranleda att man flyttade hithörande frågor från kommerskollegium.
Dessa ärenden har ofta nog nära samband med de ekonomiska
frågorna, som enligt utredningen skulle kvarbliva hos kollegium. De
bör därför primärt behandlas av det verk, som bär ansvaret för sjöfartens
ekonomiska spörsmål. Om de tekniska och sociala ärendena flyttas, bortfaller
en väsentlig del av det praktiska material, som erfordras för att
kommerskollegium skall kunna ta ställning till sjöfartens ekonomiska angelägenheter.
Följden härav skulle bli dubbelarbete och gränsdragningen
mellan de båda verkens uppgifter skulle bli oklar. Om befattningen med
sjöfartsnäringens praktiska frågor berövades kommerskollegium, skulle verket
vidare i viss mån mista underlaget för sin uppgift att som statens centrala
verk följa utvecklingen av olika näringsgrenar och beakta deras inbördes
samband.
Vad först angår synpunkten att det ej påvisats några olägenheter av att
låta de ifrågavarande tekniska, sociala och juridiska sjöfartsfrågorna kvarbliva
i kommerskollegium, må först erinras, att det knappast råder delade
meningar om att man bör söka så långt möjligt undanröja den nu rådande
splittringen av sjöfartsärendenas handläggning. Den riktiga frågeställningen
synes då bliva, huruvida berörda ärendegrupper — exempelvis fartygsinspektionsärendena,
skeppsmätningsfrågorna, de sjöfartssociala spörsmålen
— har ett närmare sammanhang med övriga sjöfartsfrågor, nu hemmahörande
hos lotsverket, sjökarteverket eller hamnbyrån men avsedda att
sammanföras i det nya verket, än med kommerskollegiets andra ämnesområden.
Det synes departementschefen icke råda tvivel om att de omstridda
ärendegrupperna har det starkaste sakliga sammanhanget med de
angelägenheter, som utan egentlig meningsskiljaktighet redan enligt alternativ
I ansetts böra föras till sjöfartsverket. 1 princip synes därför starka
skäl tala för eu överföring av de tekniska, sociala och juridiska sjöfartsfrågorna,
och denna torde alltså böra komma till stånd, såframt ej speciella
praktiska olägenheter kan tänkas förenade med en sådan lösning.
Praktiska betänkligheter av antydd art har av kommerskollegiets majoritet
och redareföreningen ansetts föreligga i så måtto, att kommerskollegium
ju även enligt alternativ II skulle behålla en del ekonomiska sjöfartsärenden
och att dessas riktiga bedömande skulle försvåras om kollegiet ej hade
den praktiska erfarenhetsgrund, som sysslandet med andra sjöfartsärenden
kan innebära. Denna invändning torde icke kunna frånkännas ett visst fog.
8
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
För att råda bot härför föreligger uppenbarligen två möjligheter, antingen att
välja utredningens alternativ I eller att — som några remissinstanser föreslagit
— ta steget fullt ut och från kommerskollegium till det nya verket
överföra samtliga sjöfartsfrågor, sålunda även de ekonomiska. För den senare
lösningen talar enligt departementschefens mening starka skäl. Till en
början måste det anses ytterst önskvärt att det verk, som skall svara för anläggning
och kontinuerlig tillsyn av farleder och hamnar, också får resurser
att bedöma behovet av hamnar och farleder och deras förläggning. Detta kan
icke gärna ske utan att verket har god kännedom om sjöfartens allmänna
utveckling och sjöfartsnäringens ekonomiska läge. Det ter sig därför välmotiverat,
att det verk, som skall planera och genomföra den ständigt fortgående
utbyggnaden av olika serviceanordningar till sjöfartens fromma, också
sysslar med sjöfartsnäringens ekonomiska angelägenheter. Denna mening
vinner f. ö. ett visst stöd i kollegiemajoritetens bestämda uttalande, att det
icke är möjligt att, såsom utredningen tänkt sig, flytta flertalet med sjöfartsfrågor
sysselsatta tjänstemän från ämbetsverket och låta 3—4 tjänstemän
kvarstanna för att handlägga ekonomiska sjöfartsfrågor. Kommerskollegium
skulle efter en sådan åderlåtning icke vara i stånd att tillfredsställande
sköta de här avsedda uppgifterna. År detta, som departementschefen
är benägen antaga, riktigt, synes det emellertid samtidigt innebära,
att om det övervägande flertalet befattningshavare på kollegiets sjöfartsavdelning
flyttar till ett annat verk, så får detta verk därmed goda förutsättningar
att svara för kollegiets nuvarande sjöfartsuppgifter.
Till stöd för tanken att överföra också de ekonomiska sjöfartsfrågorna till
det nya verket må vidare erinras att det av företrädare för sjöfartens organisationer
ofta framhållits, att staten ägnar alltför litet intresse åt sjöfartens
problem. Bland dem som avgivit yttrande över betänkandet har bl. a. fartygsbefälsföreningen
menat, att sjöfartsnäringen genom splittringen av sjöfartsfrågor
på skilda statsorgan kommit att intaga en i förhållande till sin
ställning undanskymd plats. Enligt departementschefens mening bör tillskapandet
av ett sjöfartsverk, som har befogenhet att till behandling uppta i
stort sett alla väsentliga sjöfartsfrågor, innebära en klar förbättring i nu
berörda hänseende, över huvud måste det vara en vinst att även komplicerade
sjöf artsproblem kan få en allsidig belysning inom ett och samma verk,
som har tillgång till både teknisk, nautisk, ekonomisk, juridisk och social
sakkunskap. Även ur rent praktisk synpunkt bör det kunna innebära en viss
lättnad för redare, sjöfolk och andra till sjöfartsnäringen anknutna kategorier
att ej behöva vända sig till flera olika ämbetsverk utan kunna ta upp
skiftande frågor med en enda myndighet.
Det har slutligen hävdats, att det skulle vara en mycket beaktansvärd fördel
både för kommerskollegium såsom ekonomiskt verk och för sjöfarten, att
sjöf artsfrågorna stannade inom kollegium och där behandlades i sammanhang
med andra näringar, icke minst handeln. Redarorganisationerna och
handelskamrarna har särskilt understrukit det värde, som anses ligga i kommerskollegiets
samlade bevakning av skilda näringars ekonomiska problem.
9
Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955
I anledning härav bör emellertid till en början framhållas, att på de betydelsefulla
områdena jordbruk, skogsbruk och transportväsen till lands det allmännas
uppgifter i huvudsak åvilar andra statliga myndigheter än kommerskollegium.
Tyngdpunkten i fråga om kollegiets bevakning av handelns och
industriens ekonomiska frågor ligger nu, frånsett kollegiets statistiska byrå,
rent praktiskt på den monopol- och kartellövervakning, som verkets monopolutredningsbyrå
svarar för, samt ärenden avseende bergsbruket och elkraftområdet.
Det kan näppeligen med fog göras gällande, att sjöfartsfrågorna
vinner något väsentligt på att behandlas i nära sammanhang med
sistnämnda frågor. En överflyttning av de ekonomiskt-kommersiella sjöfartsärendena
till det nya verket utgör givetvis inget hinder för att kollegiets
allmänna sakkunskap även i fortsättningen utnyttjas i den formen, att verkets
uppfattning i viktigare sjöfartsekonomiska frågor inhämtas genom vanligt
remissförfarande. Det kan helt visst tänkas önskvärt att stärka den erfarenhetsbas,
som praktiska näringspolitiska förvaltnings- och utredningsuppgifter
utgör för kommerskollegium, och härvidlag ligger det nära till
hands också ur allmän rationaliseringssynpunkt att överväga, huruvida ej
en del av det arbete, som nu bedrives inom handels- och industrikommissionen
och som kan anses vara av mera permanent art, överflyttas till kollegium.
En sådan överflyttning kommer otvivelaktigt att betyda mer för kollegiets
allmänt näringspolitiska insats än frånskiljandet av sjöfartsfrågorna.
Vad sjöfartens intressen angår kommer enligt departementschefens mening
det nya verket att, om den föreslagna organisationen godtages, vara mer
allsidigt rustat alt samlat bevaka dessa intressen — tekniska och sociala
likaväl som ekonomiska — än de olika statsorgan, varå hithörande uppgifter
hittills varit uppdelade.
Av vad nu anförts torde framgå, att departementschefen icke anser värdet
av att bibehålla sjöfartsfrågorna i kommerskollegium väga tyngre än de
fördelar, som står att vinna genom att tillskapa ett sjöfartsverk, vars uppgifter
i huvudsak täcker hela sjöfarlsområdet. Departementschefen anser sig
sålunda böra förorda, att ett sjöfartsverk inrättas, som omfattar såväl de
med utredningens alternativ II avsedda uppgifterna som de sjöfartsekonomiska
frågorna.
I fråga om de olika arbetsuppgifter, som skulle åvila det föreslagna sjöfartsverket,
har i vissa remissyttranden framförts synpunkter, som bör tagas
upp till behandling.
Sålunda har Svenska teknologföreningen ifrågasatt, om icke s j ökarteverkets
jord in agnetiska avdelning borde inordnas i
rikets allmänna kartverk. Avdelningen har en relativt fristående ställning
och det synes därför icke helt otänkbart att förlägga den till det allmänna
kartverket. Emellertid har dess huvuduppgift — att genom vetenskapliga
metoder registrera den magnetiska missvisningen — såsom styrelsen
för sjökarteverket framhållit främst anknytning till sjökarteverksamheten
och till den kontroll av kompasser och andra nautiska instrument,
som sjökarteverket svarar för. Departementschefen anser därför övervägande
skäl tala för att avdelningen inordnas i sjöfartsverket.
10
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
Några remissinstanser har ansett, att isbrytarledningen ej
borde överföras till det nya verket utan den nuvarande ordningen bibehållas.
Det närmaste chefskapet för isbrytarverksamheten utövas nu av statens
isbrytardirektör, som tjänstgör i marinstaben men är underställd
kommerskollegium i dess egenskap av chefsmyndighet för isbrytarverksamheten.
Till kollegiet är anknuten statens isbrytarnämnd med representanter
för olika näringsintressen. Såvitt departementschefen kan se finns
inga skäl, som kunde föranleda att isbrytarledningen icke med fördel skulle
kunna handhavas av ett sjöfartsverk. Departementschefen förutsätter härvid
i likhet med utredningen, att isbrytarnämnden skulle knytas till sjöfartsverket.
Samtidigt vill departementschefen framhålla, att ledningen av
isbrytarverksamheten ofta kräver snabba ingripanden från dag till dag och
stundom från timme till timme. Det väsentliga är därför, att den omedelbara
ledning, som isbrytardirektören har, kan utövas med tillräckligt kraft
och snabbhet. Det kan förtjäna att nämnas att marinledningen ej haft
nagon erinran mot att isbrytarledningen överflyttas till sjöfartsverket. Departementschefen
anser det sålunda klart att sjöfartsverket bör överta de
funktioner, som nu åvilar kommerskollegium på detta område.
Utredningen har föreslagit att sjöfartsverket självt skall ta vård om
den fartygs materiel, som verket disponerar. Marinledningen
och vissa andra remissinstanser har framfört den uppfattningen, att
marinförvaltningen är bättre rustad att svara för isbrytarfartygens vård och
underhåll. Marinförvaltningen har mångårig erfarenhet i dessa frågor och
kan åta sig att handha dem med en mindre personalförstärkning än som
skulle bli nödvändig för sjöfartsverkets del. Å andra sidan har några remissinstanser
ifrågasatt, om icke sjöfartsverket skulle ta hand om vården
av hela det statliga fartygsbeståndet hos civila myndigheter, alltså även
<ie fartyg som disponeras av tullverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens järnvägar och fiskeristyrelsen.
Enligt departementschefens mening kan det icke råda någon tvekan om
att en myndighet av det föreslagna sjöfartsverkets karaktär i princip bör ta
■vård om all den fartygsmateriel verket disponerar. Verket har givetvis självt
de hästa förutsättningarna att avgöra, vilka krav som bör ställas på fartygsbeståndet
med hänsyn till dess användning för olika syften. Inom verket
bör också finnas tillgång till nödig sakkunnskap på området. För huvuddelen
av fartygsbeståndet torde några svårigheter att ombesörja denna uppgift
icke vara att vänta. Vad särskilt gäller isbrytarfartygen bör man emellertid
icke bortse från att marinförvaltningens farhågor kan ha visst fog
för sig. Det är sålunda möjligt, att en viss personalförstärkning erfordras i
sjöfartsverket, om vården av isbrytarmaterielen överförs dit från marinförvaltningen.
Denna personalökning är svår att nu beräkna. Departementschefen
anser därför lämpligt att marinförvaltningen under en övergångstid,
förslagsvis till utgången av år 1957, behåller ansvaret för isbrvlarmaterielen.
Hithörande frågor bör givetvis handläggas i samråd med sjöfartsverket.
Förslaget att under sjöfartsverket lägga vården av fartyg, som dis
-
11
Statsutskottets utlåtande nr 1A6 år 1955
poneras av andra statliga myndigheter, är departementschefen icke beredd
tillstyrka. Det kan möjligen bli anledning att framdeles återkomma till detta,
om det vid närmare undersökning skulle visa sig, att en dylik förändring
innebär påtagliga praktiska fördelar.
Vissa remissinstanser, särskilt kommerskollegium, har i samband med sin
kritik av utredningens alternativ II framställt invändningar mot utredningens
förslag att sammanföra fartygsinspektionen och skeppsmätningen.
Frågan hur dessa båda uppgifter bör organiseras kan emellertid
tas upp som ett fristående problem; därvid har det i och för sig ingen
betydelse om uppgifterna ligger i kommerskollegium eller i ett sjöfartsverk.
Spörsmålet kan alltså lösas alldeles oberoende av huvudfrågan om sjöfartsverkets
omfattning. Departementschefen återkommer härtill i samband med
redogörelsen för verkets organisation.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har föreslagit att sjöåklagaren
skulle överflyttas till riksåklagarämbetet eller till stadsfiskalsorganisationen
i Stockholms stad. På grund av det inbördes sammanhanget mellan utredningar,
där bl. a. sjötekniske konsulenten biträder, och åtalsfrågorna anser
departementschefen icke tillräckliga skäl föreligga för en sådan ö\erflyttning.
Åtskilliga remissinstanser har beträffande handläggningen av
ekonomiska frågor framfört synpunkter, som i olika avseenden
avviker från utredningens förslag. Sålunda har bl. a. hamnförbundet och
teknologföreningen understrukit att det ej finns anledning att, såsom utredningen
synes ha avsett, skärpa den statliga granskningen av hamnprojekt i
sådana fall, där vederbörande kommun söker Kungl. Maj :ts tillstånd att
uppta lån för finansiering av hamnbygge. Den kommunala självbestämmanderätten
bör härvidlag icke beskäras. En skärpt statlig granskning av hamnlåneärenden
anses både onödig och olämplig. — I anledning harav vill departementschefen
framhålla, att det legat nära till hands för utredningen
att i vissa fall beröra principerna för handläggning av olika grupper av
ärenden; huvudintresset har emellertid självfallet varit att skapa en mer
rationell organisation, som med större effektivitet kan ombesörja de uppgifter
som föreligger. Enligt departementschefens mening kan det icke nu
bli tal om att närmare gå in på utformningen av den politik, som från samhällets
sida kan komma att föras i dessa frågor. Departementschefen förutsätter
alltså, att behandlingen av hamnlåne- och hamnbidragsärenden vid
tiden för sjöfartsverkets tillkomst skall ske efter i huvudsak samma materiella
principer som nu. Departementschefen vill i detta sammanhang erinra
om alt utredning pågår rörande statens ekonomiska medverkan vid
om- och utbyggnad av handelshamnar och farleder. När denna utredning
slutförts torde det bli anledning återkomma.
Som förut antytts anser departementschefen angeläget att såväl den tekniska
som den samhällsekonomiska och transportpolitiska bedömningen av
hamn- och farledsfrågor koncentreras till ett verk. Härigenom vinnes bättre
överblick och dessutom bör anläggningen av ärendena kunna ske snabbare.
12 Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955
Denna uppfattning delas av flera remissinstanser. Särskilt kraftigt har Föreningen
för inre vattenvägar betonat vikten av att det föreslagna verket ej
blott får resurser att bevaka den tekniska sidan av sjöfarts- och hamnproblemen
utan även får svara för den allmänt transportpolitiska prövningen.
Sålunda bör bl. a. ärenden rörande hamntaxor, hamnordningar, kanalreglementen
o. d. handläggas av det nya verket. Departementschefen delar föreningens
åsikt härutinnan.
I några remissyttranden har ifrågasatts om icke den samhällsekonomiska
och näringspolitiska bedömningen av behovet av fiskehamnar
bör flyttas från fiskeristyrelsen till kommerskollegium. Enligt departementschefens
mening bör den tekniska och allmänt ekonomiska granskningen av
fiskehamnsprojekt ske inom sjöfartsverket; den speciella bedömningen med
hänsyn till fiskerinäringens behov bör emellertid ske hos fiskeristyrelsen.
Departementschefen kan sålunda icke tillstyrka att fiskeristyrclsens medinflytande
här skulle bortfalla.
Kommerskollegium har i sitt remissyttrande uttalat att utredningen icke
helt kunnat råda bot på den rådande splittringen inom sjöfartsförvaJtningen.
Det finns sålunda flera av utredningen ej behandlade s~j öfartsorgan.
Härvid åsyftar kollegium bl. a. konsulatens och utrikesdepartementets
verksamhet i sjöfartsfrågor, handelsflottans pensionsanstalt,
sjomansförmedlingen och sjömansskolorna. I betänkandet saknas — erinrar
kommerskollegium vidare — också antydan hur utredningen tänkt sig att
den statliga handläggningen av frågor rörande sjöförsäkringsväsendet och
skeppsklarerareinstitutionen skulle ske i fortsättningen.
I anledning härav vill departementschefen framhålla, att utrikesdepartementets
uppgifter på sjöfartens område ej torde behöva rubbas genom att
ett sjöfartsverk inrättas. Departementschefen förutsätter härvid, att det
samarbete, som hittills ägt rum mellan utrikesdepartementet och kommerskollegium,
kommer att fortgå när sjöfartsverket inträder i kommerskollegiets
funktioner. Handelsflottans pensionsanstalt omhänderhar självständigt
det speciella pensioneringssystem, som gäller för sjöfolket. Det vore i
och för sig icke otänkbart att lägga in denna uppgift under ett sjöfartsverk
men då den är av mycket speciell karaktär och synes väl kunna utföras av
ett fristående organ, anser departementschefen sig icke nu böra påyrka någon
ändring härvidlag. — Sjomansförmedlingen är f. n. inordnad under
arbetsmarknadsstyrelsen och det finns enligt departementschefens uppfattning
icke anledning att avskilja sjöfolkets arbetsmarknadsfrågor från övriga
sådana ärenden. Sjömansskolorna administreras av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Här är det otvivelaktigt önskvärt att ett nära samarbete
kommer till stånd mellan överstyrelsen och den mvndighet, som har huvudansvaret
för sjöfartsfrågorna. Det kan också finnas skäl att överväga en
organisationsändring men då överstyrelsen tills vidare torde ha bättre möjligheter
ur pedagogiskt-administrativ synpunkt att svara för denna verksamhet,
anser departementschefen sig icke f. n. böra framlägga något förslag
om ändring. Beträffande sjöförsäkringsväsendet utövas statlig till
-
13
Statsutskottets utlåtande nr lb6 år 1955
syn av försäkringsinspektionen; någon ändring härutinnan aktualiseras ej
genonr tillkomsten av ett sjöfartsverk. De sjöförsäkringsfrågor, varmed
kommerskollegium tagit befattning, bör givetvis gå över till sjöfartsstyrelsen.
Den auktorisation av skeppsklarerare, som nu meddelas av kommerskollegium,
torde liksom övriga kollegium åvilande uppgifter med anknytning
till sjöfartsnäringen böra överföras till det nya verket.
I detta sammanhang vill departementschefen vidare erinra, att kommerskollegium
ombesörjer utarbetande av sjöfartsstatistik. I likhet med utiedningen
anser departementschefen övervägande skäl tala för att sjöfartsstatistiken
ej utbrytes från den näringsstatistik, som kommerskollegium
handhar.
Slutligen vill departementschefen uttala, att han icke f. n. ifrågasätter
någon ändring i de åligganden på sjöfartsområdet, som handels- och industrikommissionen,
valutakontoret och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
nu utövar i direkt sammanhang med sina allmänna arbetsuppgifter.
Med stöd av vad nu anförts vill departementschefen föreslå, att till ett
sjöfartsverk sammanföres samtliga de uppgifter som nu åvilar lotsverket
och sjökar teverket, vidare väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i vad avser
hamn- och farledsfrågor, samt kommerskollegium, i vad gäller sjöfartsfrågor
med undantag av sjöfartsstatistiken. En mera i detalj gående specifikation
av verkets arbete lämnas i det följande.
I fråga om verkets namn anser departementschefen i likhet med utredningen
att verket i sin helhet, d. v. s. inbegripet lokalstater, bör kallas sjöfartsverket,
och att den centrala styrelsen skall kallas sjöf artsstyrelsen. Då
till förberedelserna för att inrätta verket bör beräknas en tidrymd, som ej
understiger ett halvt år, föreslår departementschefen, att verket träder i
funktion den 1 januari 1956.
Vad angår den departementala handläggningen av sjöfartsfrågorna
bör nämnas att för närvarande de ärenden, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ombesörjer, handläggs i kommunikationsdepartementetet;
sj ökar teverkets ärenden åter handläggs i försvarsdepartementet, medan
lotsverkets och kommerskollegiets ärenden bereds i handelsdepartementet.
I och med sjöfartsverkets tillkomst synes lämpligt, att det departement, som
för närvarande svarar för huvuddelen av sjöfartsfragorna, nämligen handelsdepartementet,
övertar även de övriga till sjöfartsverket hänförliga ärendena.
Därigenom synes inom Kungl. Maj :ts kansli en motsvarande rationalisering
kunna åstadkommas som på ämbetsverksplanet avses med tillskapandet
av sjöfartsverket.
Vad slutligen angår förläggnings-och lokalspörsmålen har
utredningen förutsatt, att sjöfartsstyrelsen skall förläggas till Stockholm,
och vidare framhållit som önskvärt att lokaler kan beredas inom en och
samma fastighet eller i angränsande fastigheter. Vid remissbehandlingen
har arbetsmarknadsstyrelsen uttalat, att lokaliseringsfrågan hör bli föremål
för en förutsättningslös undersökning, varvid även andra lokaliseringsmöj
-
14
Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955
ligheter än Stockholm bör övervägas. Vidare har byggnadsstyrelsen föreslagit,
att plats reserveras för sjöfartsstyrelsen i en av byggnadsstyrelsen tilltänkt
ämbetsbyggnad vid Karlaplan i Stockholm. Om sjöfartsstyrelsen organiseras,
innan denna byggnad uppföres, kan enligt byggnadsstyrelsen utrymme
beredas för hela sjöfartsstyrelsen utom sjökartebyrån i de s. k.
bankohusen vid Skeppsbron, där bland annat lotsstyrelsen f. n. har sina
lokaler. Flera remissinstanser har understrukit vikten av att det nya verkets
olika avdelningar kan samlas under ett tak.
I fråga om sjöfartsstyrelsens förläggning vill departementschefen i anslutning
till arbetsmarknadsstyrelsens uttalande framhålla, att han anser
skäl tala för att någon ort utanför Stockholm väljes. Departementschefen
tänker härvid främst på önskvärdheten av att från huvudstaden avlasta sådan
verksamhet, även inom den statliga sektorn, som utan alltför betydande
olägenheter kan bedrivas på annat håll. I den offentliga debatten har vid
olika tillfällen med rätta framhållits, att en alltför stark koncentration av offentliga
förvaltningsorgan till huvudstaden icke bör främjas. Benägenheten
att koncentrera huvudorganen för mångfaldiga verksamhetsarter till Stockholm
är icke lycklig utan bör i möjligaste mån motverkas. Departementschefen
vill också erinra om att statsmakterna under senare år i olika sammanhang
sökt verka för att företag och institutioner inom den enskilda sektorn
förlagts annorstädes än till Stockholm, där anhopningen redan skapat allvarliga
problem. Motsvarande hänsyn gör sig uppenbarligen gällande i fråga
om offentliga institutioner och det finns speciell anledning att beakta desamma
när det gäller ett sjöfartsverk, som även i andra större kuststäder kan
få en naturlig anknytning till sjöfartsnäringen. Att den kontakt, som sjöfartsstyrelsen
bör hålla med andra centrala myndigheter — de militära likaväl
som ekonomiska och sociala organ — försvåras genom en förläggning
utanför huvudstaden, kan visserligen inte förnekas, men sådana olägenheter
minskar dock i samma mån som olika kommunikationsmedel utvecklas.
Depaiteinentschefen har påbörjat en utredning rörande möjligheterna att
lägga verket på annan ort men ännu ej kommit till något resultat.
De preliminära undersökningarna har närmast gällt möjligheten att i olika
storre kuststäder erhålla en lämplig, centralt belägen tomt för styrelsens
Bjggnad, vidare tomt och kaj för förråd och fartyg samt slutligen bostäder
for tjänstemännen. Man torde icke kunna räkna med att på kortare tid än
ca 4 år få byggnad och övriga anordningar i sådant skick att inflyttning
kan ske. Departementschefen har härmed velat anmäla, att han överväger
frågan och har för avsikt att till 1956 års riksdag återkomma till saken.
Man måste således under alla omständigheter räkna med att verket till
cn början förläggs till Stockholm. Även om möjligheter funnes att nu inrymma
verket i provisoriska lokaler på annan ort, ter det sig av praktiska
skäl ogörligt att organisera upp verket på annan plats än i Stockholm, där
de myndigheter hör hemma, som helt eller delvis skall ingå i det nya verkct-
Byggnadsstyrelsen har uttalat att lokaler kan anskaffas i de s. k. bankohusen
vid Skeppsbron och departementschefen har under hand inhämtat
Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955 15
från styrelsen att dessa utrymmen kan iordningställas i sådan tid, att huvuddelen
av verket kan flytta in den 1 januari 1956. Departementschefen utgår
sålunda från att nu angivna lokaler kommer att kunna disponeras av
verket från och med dess tillkomst.
Sjöfartsstyrelsens organisation
Allmänt angående styrelsen och byråindelningen
Utredningen har föreslagit, att sjöfartsstyrelsen organiseras som ett kollegialt
ämbetsverk med en generaldirektör i Cp 19 som chef. Vissa remissinstanser
har uttalat, att i styrelsen lämpligen även bör ingå representanter
för andra ämbetsverk samt för olika sjöfarts- och näringsintressen. Sistnämnda
förslag anser departementschefen sig icke böra biträda, då departementschefen
i likhet med utredningen förutsätter, att erforderliga kontakter
med statliga och enskilda organ kan äga rum utan en dylik anordning. Av
samma anledning kan departementschefen icke tillstyrka förslag från chefen
för försvarsstaben om inrättande av ett rådgivande organ för behandling
av sjökartefrågor. Däremot anser departementschefen önskvärt, att ledningen
för verket förstärks med ytterligare en chefstjänsteman, som bör erhålla
överdirektörs ställning (Cp 15). Departementschefen anser nämligen
i likhet med några remissinstanser, att i ett verk med så mångskiftande och
betydelsefulla uppgifter en biträdande chef bör finnas.
Vad angår byråindelningen har utredningen förordat, att ärendena i styrelsen
vid alternativ I fördelas på 6 byråer, benämnda nautiska byrån, sjökartebyrån,
fyr- och elektrobyrån, byggnadsbyrån, fartygsbyrån och administrativa
byrån, samt enligt alternativ II på ytterligare 2 byråer, benämnda
juridiska byrån och sociala byrån, jämte, i båda alternativen, ett törsvarskontor.
Då departementschefen redan i det föregående föreslagit en omfattning
av styrelsen, som närmast ansluter sig till alternativ II, avser departementschefen
att i fortsättningen ej närmare beröra utredningens organisalionsförslag
enligt alternativ I utan torde därvidlag få hänvisas till betänkandet.
Vid remissbehandlingen har olika jämkningar i byråindelningen påyrkats.
För egen del avser departementschefen att, i anslutning till vad bland annat
statskontoret och socialstyrelsen uttalat, föreslå, att de juridiska och sociala
ärendena sammanförs till en byrå. Departementschefen återkommer senare
till denna fråga. Departementschefen har tidigare förutsatt, att även de ekonomiska
sjöfartsärendena skall överföras till sjöfartsstyrelsen. Då dessa
betydelsefulla frågor icke gärna kan handläggas inom någon av de av utredningen
föreslagna byråerna, bör enligt departementschefens mening för
dessa ärenden upprättas en fristående sektion. I övrigt har departementschefen
icke någon erinran mot utredningens förslag till byråindelning enligt
alternativ II.
16
Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955
Av marinledningen upptagen fråga om försvarskontorets instruktionsmässiga
ställning anser departementschefen sig icke nu böra ta ståndpunkt
till. Frågan torde närmare få övervägas i samband med att Kungl. Maj:t
framdeles utfärdar instruktion för sjöfartsverket.
I åtskilliga remissyttranden har förslag framlagts dels om att sjöfartsstyrelsen
skall få ytterligare personal för olika uppgifter, dels att personalen
erhåller ändrad löneställning. Departementschefen vill redan nu göra det
allmänna uttalandet, att ett väsentligt motiv för den sammanslagning av
olika statsorgan, som bildandet av ett sjöfartsverk innebär, är att med oförändrad
eller om möjligt minskad personaluppsättning erhålla en mera rationell
organisation och därmed bättre effekt i arbetet. Departementschefen
kan därför icke annat än i rena undantagsfall, där speciella skäl kan åberopas,
förorda inrättande av nya befattningar. Beträffande framställda yrkanden
om ändrad löneställning vill departementschefen i huvudsaklig anslutning
till vad lönenämnden anfört framhålla, att en mera ingående prövning
av lönegradsplaceringen för de olika tjänsterna icke nu kan ske. Det
torde icke låta sig göra att på förhand ange de exakta uppgifterna för varje
enskild befattningshavare; detta skulle innebära, att man på papperet satte
upp en organisation, där varje tjänstemans åligganden i detalj preciseras.
I stället bör vid verkets tillkomst de nuvarande lönegradsplaceringarna i allmänhet
bibehållas. Först sedan det i praktiken blivit klarlagt om anledning
till ändrad löneställning föreligger bör dessa frågor tas upp till behandling.
I avvaktan på en översyn av löneställningen torde frågor angående återbesättande
av ledigblivna tjänster böra underkastas Kungl. Maj:ts prövning.
Med nu angivna utgångspunkter har departementschefen i det följande ej
anledning att annat än mera summariskt behandla spörsmål av nu antydd
art.
Nautiska byrån
Utredningen. Den nautiska byrån bör organiseras på två sektioner, varjämte
statens isbrytardirektör skall handha vissa arbetsuppgifter inom
byrån.
I första hand bör byrån tillföras huvuddelen av de arbetsuppgifter, som
nu åvilar lotsbyrån i lotsstyrelsen. Lotsbyråns befattning med personalärenden
och fartygstekniska ärenden bör dock överflyttas till de särskilda
byråer inom sjöfartsstyrelsen, som föreslås för dylika uppgifter.
Nautiska byrån bör också ombesörja utgivning av de nu genom sjökarteverkets
försorg publicerade »Underrättelser för sjöfarande» och »Svensk
lots». Här nämnda uppgifter och andra av liknande art bör handläggas å en
särskild sektion inom byrån, förslagsvis benämnd nautiska sektionen.
På nautiska sektionen bör alltså ankomma ärenden, som avser:
1) allmänna sjövägar och deras förseende med säkerhetsanordningar för
sjöfarten;
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
17
2) prickrullor, dock ej avseende militär- och krigsleder;
3) sjötrafikens framkomlighet i samband med framdragning av överoch
undervattensledning samt byggande i vatten;
4) navigationsvarningar;
5) redigering och utgivning av publikationerna »Underrättelser för sjöfarande»,
»Svensk lots» och »Svensk fyrlista»;
6) lotsledsförteckning;
7) utbildningsföreskrifter för lotspersonalen;
8) sjöräddningsväsende;
9) arkivering av utländska sjökort och seglingsbeskrivningar;
10) frågor i allmänhet av nautisk beskaffenhet.
Den andra sektionen inom nautiska byrån avses skola bildas av sjökarteverkets
jordmagnetiska avdelning. Denna sektion skall alltså handlägga
ärenden angående jordmagnetisk forskning och kartläggning, svara för det
jordmagnetiska observatoriet på Lovö samt handha kontrollväsendet för
fartygslanternor och kompasser. Den föreslås skola benämnas jordmagnetiska
sektionen.
Till nautiska byrån bör vidare från kommerskollegium överflyttas de
ärenden, som avser isbrytarverksamheten och issignal tjänsten. Dessa ärenden
skall handhavas av statens isbrytardirektör. Utredningen har föreslagit,
att ansvaret för underhåll och vård av isbrytarmaterielen skall övergå
från marin förvaltningen till sjöf artsstyrelsen. Sådana ärenden avses skola
handläggas på sjöfartsstyrelsens fartygsbyrå. I övrigt innebär emellertid
överflyttningen av isbrytarärendena från kommerskollegium till sjöfartsstyrelsen
icke någon förändring i förhållande till marinen; bl. a. förutsättes
isbrytardirektören sålunda alltjämt skola vara placerad i marinstaben. I isbry
tar nämnden är enligt nuvarande bestämmelser chefen för kommerskollegiets
sjöfartsbyrå ordförande; utredningen förordar, att ordförandeskapet
vid överflyttningen av isbrytarärendena till sjöf artsstyr elsen uppdrages
åt generaldirektören i styrelsen eller den han i sitt ställe förordnar. Det bör
vidare i fortsättningen ankomma på sjöf artsstyrelsen i stället för kommerskollegium
att föreslå ledamöter i nämnden. En representant för kommerskollegium
bör dock alltjämt ingå i nämnden.
Antalet befattningshavare på nautiska byrån beräknas, såsom framgår av
efterföljande sammanställning, till 14, utom isbrytardirektören med underställd
personal.
Chefsbefattningen motsvaras i nuvarande organisation av befattningen
som chef för lotsbyrån. För nautiska sektionens chef — vilken skall vara
nautiskt utbildad — bör inrättas en befattning som byråinspektör i Ca 27
i stället för en nu i lotsstyrelsen inrättad förste byråsekreterartjänst i samma
lönegrad, vilken tjänst i detta sammanhang bör utgå. Den befattningshavare
vid sjökar teverket med nautisk utbildning, som ombesörjer redigeringen
av publikationerna »Underrättelser för sjöfarande» och »Svensk
lots», har tjänstebenämningen redaktör. Benämningen föreslås ändrad till
2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 146—147
18
Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955
Befattning |
Nuvarande personal |
Föreslagen personal |
||
Antal |
Lönegrad |
Antal |
Lönegrad |
|
NAUTISKA BYRÅN |
||||
Sjöfartsråd (nu byråchef)................... |
1 |
Ca 37 |
1 |
Ca 37 |
Summa |
I |
1 |
||
Nautiska sektionen |
||||
Byråinspektör ................................ |
_ |
_ |
1 |
Ca 27 |
Förste byråsekreterare ........................ |
1 |
Ca 27 |
_ |
|
Byråinspektör (nu redaktör).................... |
1 |
Ca 27 |
1 |
Ca 27 |
Byråassistent.................................. |
1 |
Ce 25 |
1 |
Ce i''5 |
Amanuens.............................. |
1 |
bef.gång |
1 |
bef.gång |
Assistent...................................... |
1 |
Ca 19 |
1 |
Ca 19 |
Kansliskrivare................................ |
1 |
Ca 15 |
1 |
Ca 15 |
Kontorsbiträde................................ |
1 |
bef.gång |
1 |
bef.gång |
Summa |
7 |
7 |
||
jordmagnetiska sektionen |
||||
Byrådirektör............................... |
i |
Ca 33 |
1 |
Ca 33 |
Statshydrograf................................ |
t |
Ca 27 |
1 |
Ca 27 |
Amanuens................................. |
i |
bef.gång |
1 |
bef.gång |
Kontorist .................................... |
i |
Ce 13 |
1 |
Ce 13 |
Tekniskt biträde (för Lovöobservatoriet)........ |
i |
Ce 11 |
1 |
Ce 11 |
Kontorsbiträde................................ |
i |
bef.gång |
1 |
bef.gång |
Summa |
6 |
6 |
||
Summa totalt |
14 |
14 |
byråinspektör. Av de andra befattningarna på nautiska sektionen överflyttas
amanuens- och assistenttjänsterna från lotsstyrelsen samt de övriga från
sjökartevcrket. Kostnaderna för avlöning till isbrytardirektören jämte viss
biträdespersonal bestrides för närvarande från marinens avlöningsanslag
medan kostnaderna för en tjänstgörande officer uppdelas mellan nämnda
anslag och isbrytaranslaget under tionde huvudtiteln. Utredningen förutsätter
ingen förändring härutinnan.
Departementschefen. Utredningens förslag i fråga om nautiska byråns arbetsuppgifter
tillstyrkes av departementschefen.
Enligt den av utredningen föreslagna personalorganisationen skall en nu
befintlig förste byråsekreter ar tjänst utbytas mot en byråinspektörstjänst
i Ca 27. Förslaget biträdes av departementschefen med den ändringen att
den nya tjänsten bör placeras i Ce 27. Vidare bör tjänstebenämningen å
denna tjänst och den nuvarande redaktör stjänsten ändras till förste byråmspektör.
Utredningens övriga förslag beträffande personalorganisationen
å byrån föranleder ingen erinran från departementschefens sida.
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
19
Sjökartebyrån
Utredningen. Huvuddelen av sjökarteverkets nuvarande uppgifter, d. v. s.
de göromål, som handlägges å verkets sjökortsavdelning och sjömätningsavdelning,
bör sammanföras till en byrå, sjökartebyrån. Hit hör sålunda
ärenden, som avser:
1) geodetiska mätningar och beräkningar;
2) fotogrammetriska arbeten;
3) vattenståndsberäkningar;
4) planläggning och utförande av hydrografiska mätningar;
5) utförande av militärledsmätningar;
6) utarbetande av reprodulctionskoncept till allmänna och militära sjökort;
7)
upprättande av militära seglingsbeskrivningar;
8) reproduktion av allmänna och militära sjökort;
9) komplettering och revidering av allmänna och militära sjökort samt
militära seglingsbeskrivningar;
10) lagerhållning av allmänna och militära sjökort samt militära seglingsbeskrivningar
;
11) anskaffning, underhåll och vård av erforderliga instrument för geodetiska
och hydrografiska mätningar;
12) arkivering av geodetiska, hydrografiska och fotogrammetriska handlingar
och kartor ävensom tryckplåtar till allmänna sjökort;
13) arkivering av militära sjökort och seglingsbeskrivningar ävensom
tryckplåtar till militära sjökort;
14) utbildning av mätningsförrättare;
15) samarbete med internationella hydrografiska byrån.
Det synes även lämpligt, att byrån svarar för sjöfartsstyrelsens bibliotek.
För att ernå en lämplig organisation och ledning av arbetet bör sjökartebyrån
indelas i tre sektioner, nämligen en hydrografisk, en kartografisk och
en militärkartografisk.
Av följande sammanställning framgår, att antalet befattningshavare förblir
oförändrat 55. Lönegradsplaceringen föreslås även bli i huvudsak överensstämmande
med den nuvarande. Befattningen som chef för den nuvarande
sjökortsavdelningen är placerad i Ca 33; för chefen å kartografiska
sektionen föreslås emellertid Ca 31.
Befattningshavare med lönegradsbeteckningen Ma tillhör marinen och
skall avlönas från marinens anslag.
Departementschefen. Utredningens förslag i fråga om sjökar tebyråns arbetsuppgifter,
innebärande att huvuddelen av göromålen i det nuvarande
sjökarteverket överföres till denna byrå, biträdes av departementschefen.
I den av utredningen föreslagna personalorganisationen synes vissa smärre
ändringar böra vidtagas. Utredningen har föreslagit att för biträdesgöro
-
20
Statsutskottets utlåtande nr lh6 år 1955
Befattning |
Nuvarande personal |
Föreslagen personal |
||
Antal |
Lönegrad |
Antal |
Lönegrad |
|
SJÖKARTEBYRÅN |
||||
Överdirektör.................................. |
1 |
Cp 15 |
||
Sjöfartsråd.................................... |
— |
— |
1 |
Ca 37 |
Summa |
1 |
1 |
||
Hydrografiska sektionen |
||||
Tjänstgörande officer (nu byrådirektör) ........ |
1 |
Ma 33 el. |
1 |
Ma 30 |
Ma 30 |
||||
Statsgeodet.................................... |
1 |
Ca 29 |
1 |
Ca 29 |
Tjänstgörande officer.......................... |
1 |
Ma 27 + |
1 |
Ma 27 + |
arv. |
arv. |
|||
Statshydrograf................................ |
1 |
Ca 27 |
1 |
Ca 27 |
Tjänstgörande officer.......................... |
1 |
Ma 27 el. |
1 |
Ma 27 + |
Ma 23/19 |
arv. el. |
|||
Ma 23/19 |
||||
■+■ arv |
||||
Tjänstgörande underofficer .................... |
1 |
Ma 19 |
1 |
Ma 19 |
Förste instrumentmakare...................... |
1 |
Ce 18 |
1 |
Ce 18 |
Förste arkivbiträde............................ |
1 |
Ce 17 |
1 |
Ce 17 |
Ritbiträde.................................... |
1 |
Ca 13 |
1 |
Ca 13 |
Kanslibiträde (för gemensamma uppgifter inom |
||||
byrån)........................................ |
— |
— |
1 |
Ce 11 |
Summa |
9 |
10 |
||
Kartografiska sektionen |
||||
Byrådirektör.................................. |
1 |
Ca 33 |
1 |
Ca 31 |
Statshydrograf................................ |
1 |
Ca 27 |
— |
|
Kartograf .................................... |
2 |
Ca 23 |
2 |
Ca 23 |
Förste gravör ................................ |
1 |
Ca 21 |
1 |
Ca 21 |
Kartograf .................................... |
4 |
Ca 21 |
4 |
Ca 21 |
Gravör ...................................... |
4 |
Ca 19 |
4 |
Ca 19 |
) ..... |
4 |
Ce 19 |
4 |
Ce 19 |
Kartograf .................................... |
1 |
Ca 19 |
1 |
Ca 19 |
> .................T T t T , . |
5 |
Ce 19 |
5 |
Ce 19 |
Laborant .................................... |
1 |
Ca 19 |
1 |
Ca 19 |
Tryckeriförman .............................. |
1 |
Ca 19 |
1 |
Ca 19 |
Förste ritbiträde .............................. |
1 |
Ca 15 |
1 |
Ca 15 |
> laboratoriebiträde ...................... |
1 |
Ce 15 |
1 |
Ce 15 |
Koppartryckare .............................. |
1 |
Ca 14 |
1 |
Ca 14 |
> ..................TTtr |
2 |
Ce 14 |
2 |
Ce 14 |
Hantverkare.................................. |
1 |
Ce 12 |
i |
Ce 12 |
Ritbiträde.................................... |
1 |
Ca 11 |
i |
Ca 11 |
» .................................. |
2 |
Ce 11 |
2 |
Ce 11 |
Tryckeribiträde................................ |
1 |
Ce 8 |
1 |
Ce 8 |
Lagerbiträde.................................. |
3 |
arv. |
3 |
arv. |
Summa |
38 |
37 |
||
Mililärkarlografiska sektionen |
||||
Militärhydrograf.............................. |
1 |
Ca 27 |
1 |
Ca 27 |
Marinassistent ................................ |
1 |
Ma 27 + |
1 |
Ma 27 + |
arv. |
arv. |
|||
Kartograf .................................... |
1 |
Ca 23 |
1 |
Ca 23 |
Gravör ...................................... |
1 |
Ca 19 |
1 |
Ca 19 |
Kartograf .................................... |
1 |
Ca 19 |
1 |
Ca 19 |
> ......................... |
1 |
Ce 19 |
1 |
Ce 19 |
Ritbiträde.................................... |
1 |
Ce 11 |
1 |
Ce 11 |
Summa |
7 |
7 |
||
Summa totalt |
55 |
55 |
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
21
mål å byrån inrättas en kanslibiträdestjänst i Ce 11 med placering å hydrografiska
sektionen. Motsvarande göromål handhaves nu av en kontorist i
Ca 13, vilken av utredningen placerats å administrativa byrån. Ifrågavarande
befattningshavare synes lämpligen böra överföras till sjökartebyrån och
kanslibiträdestjänsten utgå. I anslutning till de principiella synpunkter departementschefen
förut anfört rörande lönegradsplaceringen torde en tjänstgörande
officer å hydrografiska sektionen även i fortsättningen böra vara
placerad i Ma 30 eller alternativt Ma 33. Likaledes bör byrådirektören å
kartografiska sektionen liksom nu vara placerad i Ca 33. Å kartografiska
sektionen bör vidare med hänsyn till befattningshavarnas arbetsuppgifter
benämningen för två gravörtjänster i Ce 19 ändras till kartlitograftjänster.
Med anslutning till marinledningens förslag förordar departementschefen
att marinassistenten å militärkartografiska sektionen överflyttas till försvarskontoret.
Utredningens förslag att en tjänstgörande officer utöver nuvarande
löneförmåner skall tillerkännas arvode kan departementschefen ej
biträda. I övrigt godtager departementschefen utredningens förslag till personalorganisation
för sjökartebyrån.
Fyr- och elektrobyrån
Utredningen. Denna byrå avses skola bildas av fyringenjörkontorets i
lotsstyrelsen avdelning för fyr- och elektrotekniska ärenden. Kontorets nuvarande
uppgifter beträffande vatten- och husbyggnadsärenden bör överflyttas
till den föreslagna byggnadsbyrån, varjämte ledningen av det kontoret
underställda lotsverkets huvudförråd bör handhavas av fartygsbyrån. På
byrån bör i huvudsak ankomma ärenden, som avser:
1) fyr-, mistsignal-, radio och radaranordningar ävensom trafiksignalanläggningar
för sjöfarten;
2) teletekniska apparater och anläggningar i övrigt;
3) elektrisk kraftförsörjning för sjöfartsverkets anläggningar ävensom
elektriska kraft-, belysnings- och värmeinstallationer;
4) beskrivningar och instruktioner för skötsel och vård av sådan teknisk
materiel, som omfattas av byråns verksamhet;
5) utbildningsföreskrifter för fyrpersonalen;
6) frågor i allmänhet av fyrteknisk och elektroteknisk beskaffenhet.
Byråns arbetsuppgifter kan väntas tillväxa efterhand som användningen
av radionavigatoriska hjälpmedel ombord utvecklas samt radiofyrar och motsvarande
anordningar för radar m. m. därigenom påfordras i ökad grad.
För att rätt kunna förutse sjöfartens behov av säkerhetsanordningar på detta
område måste byrån i sin verksamhet ha ett starkt inslag av framtidsplanläggning,
vilket bland annat innebär, att byrån noggrant måste följa den
tekniska utvecklingen på området även inom främmande länders fyrväsen
med särskilt aktgivande på de senaste rönen. Byråns arbete är därför i hög
grad betingat av utvecklingen i nämnda hänseenden.
22
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
Befattning |
Nuvarande personal |
Föreslagen personal |
||
Antal |
Lönegrad |
Antal |
Lönegrad |
|
FYR- OCH ELEKTROBYRÅN |
||||
Sjöfartsråd (nu överfyringenjör)................ |
1 |
Cp 13 |
1 |
Cp 13 |
Summa |
1 |
1 |
||
Fyr- och kraftsektionen |
||||
Byrådirektör.................................. |
— |
— |
1 |
Ce 31 |
Byråingenjör.................................. |
1 |
Ce 25 |
1 |
Ce 25 |
Ingenjör ...................................... |
1 |
Ca 23 |
1 |
Ca 23 |
> ...................................... |
1 |
arv. |
1 |
Ce 23 |
Assistent .................................... |
1 |
Ca 19 |
1 |
Ca 21 |
Elektrotekniker .............................. |
1 |
Cg 16 |
1 |
Ce 17 |
Kanslibiträde ................................ |
1 |
eg 11 |
1 |
Ce 11 |
Summa |
6 |
7 |
||
Telesektionen |
||||
Byrådirektör (nu förste fyringenjör)............ |
1 |
Ca 31 |
1 |
Ca 31 |
Byråingenjör (nu fyringenjör).................. |
1 |
Ca 27 |
1 |
Ca 27 |
Ingenjör (deltidsanställd) ...................... |
1 |
arv. |
— |
— |
> ...................................... |
1 |
eg 23 |
1 |
Ce 23 |
Assistent (nu instrumentuppbördsman).......... |
1 |
Ce 19 |
1 |
Ce 19 |
Radioverkmästare ............................ |
1 |
Cg 19 |
1 |
Ce 19 |
Radiotekniker ................................ |
1 |
Cg 18 |
1 |
Ce 19 |
Radiomontör.................................. |
1 |
Ce 15 |
1 |
Ce 15 |
Summa |
8 |
7 |
||
Summa totalt |
15 |
15 |
Byrån bör organiseras på två sektioner, en fyr- och kraftsektion och en
telesektion, enligt ovanstående sammanställning.
Av den nuvarande personalen tjänstgör samtliga i lotsstyrelsen utom ingenjörerna,
assistenten och radiomontören på telesektionen, vilka tillhör sjökarteverket.
Befattningen som chef för telesektionen motsvaras i nuvarande
organisation av tjänsten som förste fyringenjör i Ca 31. Chefen för fyr- och
kraftsektionen måste vara högt kvalificerad. Med hänsyn härtill föreslås, att
på denna sektion inrättas en byrådirektörstjänst i Ce 31. Från sakanslag avlönas
de tjänster, vilka i sammanställningens uppgifter för nuvarande organisation
angivits med lönegradsbeteckningen Cg eller som arvodist; medel
för dessa tjänster bör i fortsättningen anvisas under sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag.
I samband härmed bör tjänsterna erhålla extra ordinarie ställning
i närmast motsvarande lönegrad. En assistenttjänst på fyr- och kraftsektionen
bör uppflyttas från Ca 19 till Ca 21.
Departementschefen. De av utredningen föreslagna arbetsuppgifterna för
fyr- och elektrobyrån föranleder icke någon erinran från departementschefens
sida.
Sjöfartsrådet bör placeras i lönegraden Cs 13. Med hänsyn till arten och
omfattningen av fyr- och kraftsektionens arbetsuppgifter synes erforderligt
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955 23
att såsom utredningen föreslagit sektionen tillföres en kvalificerad tekniker.
För ändamålet bör inrättas en byrådirektör stjänst med placering i Ca
31, motsvarande en nu befintlig tjänst som förste fyringenjör i lotsstyrelsen.
I enlighet med tidigare anförda principiella skäl anser departementschefen
sig icke kunna förorda en uppflyttning av assistentbefattningen från
Ca 19 till Ca 21. I fråga om personalen å fyr- och kraftsektionen förordar
departementschefen vidare att den nu arvodesanställde ingenjören kvaistår
i arvodesbefattningen och att elektroteknikern, som f. n. är placerad i Cg
17, bibehålies å extra stat. Förslaget att ett extra kanslibiträde erhåller
extra ordinarie anställning biträder departementschefen.
Vad gäller befattningen som chef för telesektionen kan departementschefen
för närvarande ej tillstyrka högre placering än Ce 29. Tjänsten bör erhålla
benämningen förste byråingenjör. Departementschefen förordar att
ingenjören i Cg 23 överföres till extra ordinarie stat. Utredningens förslag
om överföring till extra ordinarie stat av en radioverkmästare och en radiotekniker,
vilka båda har en förhållandevis lång tjänstgöring i lotsstyielsen,
föranleder icke heller någon erinran från departementschefens sida; dock bölden
senare befattningshavaren vara placerad i 18 lönegraden liksom nu.
By ggnadsbyrån
Utredningen. Utredningen har föreslagit, att den tekniska granskningen
av byggnadsobjekt på hamn- och farledsområdet samt handhavandet av den
statliga byggnadsverksamheten på detta område skall överflyttas från vägoch
vattenbyggnadsverket till sjöfartsstyrelsen. Dessa ärenden bör handläggas
på en särskild byggnadsbyrå. Till denna byrå bör även föras de
byggnadsärenden avseende lotsverkets fasta anläggningar, som nu ankommer
på lotsstyrelsens fyringenjörkontor.
På sjöf artsstyrelsens byggnadsbyrå bör alltså handläggas ärenden som
avser:
1) utredningar rörande samt upprättande respektive granskning av arbetsplaner
för hamnar, farleder samt fyr- och husbyggnader;
2) statsbidrag till hamnar och farleder;
3) byggande av statliga och statsunderstödda fiskehamnar, statsunderstödda
mindre hamnar och farleder, statliga farleder, hamnar vid lots- och
fyrplatser, fyrar och fasta sjömärken ävensom hus för sjöfartsverkets behov;
4)
byggande enligt Kungl. Maj :ts medgivande av hamnar och farleder
m. in. för statliga och kommunala myndigheter ävensom enskilda;
5) kontroll av hamn- och farledsbyggnader, som utföres med statsbidrag;
6) underhåll av statens fiskehamnar och under sjöf artsstyrelsens förvaltning
stående farleder, hamnar vid lots- och fyrplatser, fyrbyggnader,
fasta sjömärken, hus in. in.;
24
Statsutskottets utlåtande nr HG år 1955
7) drift av statens fiskehamnar och under sjöfartsstyrelsens förvaltning
stående farleder;
8) kontroll av underhåll och drift av hamnar och farleder, utförda med
statsbidrag.
Inom väg- och vattenbyggnadsverket finnes en lokal organisation för
hamn- och farledsbyggande, nämligen de tre hamnavdelningarna i Stockholm,
Karlskrona och Göteborg. Inom lotsstyrelsen finnes däremot icke
någon motsvarighet till dessa lokala byggnadsorgan; ledningen av byggnadsarbetena
sker här centralt. Utredningen har vid prövning av denna fråga
kommit till den uppfattningen, att ett sammanförande till en central myndighet
av alla hithörande utrednings- och byggnadsfrågor är mest ändamålsenligt.
Den centrala myndigheten — sjöfartsstyrelsen — har då möjlighet
att effektivt utnyttja personalen på byggnadsbyrån för de byggnadsprojekt,
som vid olika tidpunkter är aktuella. Styrelsen bör även ha möjlighet
att organisera tillfälliga lokala kontor på byggnadsorten, där så med
hänsyn till arbetenas omfattning synes erforderligt. En central organisation
gör betydande personalinskränkningar möjliga.
För handhavande av här angivna uppgifter bör byrån organiseras på en
utredningssektion och en byggnadssektion enligt efterföljande sammanställning.
Av den nuvarande personalen tjänstgör inom lotsstyrelsen förste fyringenjören
i Ca 31, fyringenjören i Ca 27, två ingenjörer i Ce 23, verkmästarna
samt tre ritare (en i Ca, två i Cg 19); övriga befattningshavare tjänstgör
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller förutnämnda hamnavdelningar.
Befattningen som sjöfartsråd motsvaras i nuvarande organisation av
byråchefstjänsten på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå.
Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och rådande löneläge för teknisk
personal anser utredningen, att för befattningarna som sektionschefer bör
nyinrättas två byrådirektör stjänster i Ca 33. I nuvarande organisation finnes
fem tjänster i 31 lönegraden, varav en benämnd förste fyringenjör och
de övriga vägingenjör. Ehuru sammanslagningen av lotsstyrelsens samt
väg- och vattenbyggnadsverkets organ för hithörande uppgifter innebär en
rationalisering, har utredningen icke ansett sig kunna förorda en beskärning
av antalet 31-gradstjänster. För att byråns arbete skall kunna bedrivas
effektivt är tillgång på kvalificerade, självständigt arbetande tekniker en
nödvändig förutsättning. Däremot synes det vid en sammanslagning och ett
slopande av de lokala organen — bl. a. med hänsyn till det arbete, som utan
säl skild personalförstärkning kan utföras inom sjöfartsstyrelsens övriga
byråer möjligt att i betydande utsträckning reducera ingenjörspersonalen
i lägre lönegrader. Utredningen har härvid förutsatt, att personalens indelning
på sektioner icke skall utgöra hinder för att befattningshavarna
smidigt utnyttjas för arbetsuppgifter inom byråns hela verksamhetsområde.
Vid bifall till den föreslagna organisationen av byrån ernås sålunda en avsevärd
minskning av lönekostnaderna. Antalet befattningar på bygsnads
-
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
25
Nuvarande personal |
Föreslagen personal |
||
Antal |
Lönegrad |
Antal |
Lönegrad |
1 |
Cp 13 |
1 |
Cp 13 |
1 |
1 |
||
1 |
Ca 33 |
||
1 |
Ca 31 |
3 |
Ca 31 |
1 |
Ca 29 |
1 |
Ca 29 |
2 |
Ce 29 |
— |
— |
2 |
Ce 27 |
2 |
Ce 27 |
1 |
Ca 25 |
1 |
Ca 25 |
4 |
Ce 25 |
1 |
Ce 25 |
1 |
Ce 23 |
2 |
Ce 23 |
2 |
Ce 19 |
2 |
Ce 19 |
1 |
Ca 11 |
1 |
Ca 11 |
3 |
bef.gång |
2 |
bef.gång |
18 |
16 |
||
1 |
Ga 33 |
||
3 |
Ca 31 |
2 |
Ca 31 |
1 |
Ce 31 |
— |
— |
1 |
Ce 29 |
2 |
Ce 29 |
1 |
Ca 27 |
— |
— |
3 |
Ce 27 |
2 |
Ce 27 |
4 |
Ce 25 |
2 |
Ce 25 |
1 |
Cg 25 |
— |
— |
1 |
Ce 23 |
2 |
Ce 23 |
5 |
Ce 21 |
— |
— |
1 |
Cg 21 |
— |
— |
1 |
Ce 21 |
2 |
Ce 21 |
1 |
Cg 21 |
— |
— |
1 |
Ca 19 |
1 |
Ca 19 |
2 |
Cg 19 |
1 |
Ce 19 |
2 |
Ce 17 |
— |
— |
4 |
bef.gång |
2 |
bef.gång |
32 |
17 |
||
51 |
34 |
Befattning
BYGGNADSBYRÅN
Sjöfartsråd (nu byråchef)..........
Utredningssektionen
Byrådirektör......................
> (nu förste fyringenjör)
Förste byråingenjör ..............
i > ..............
Byråingenjör......................
Ingenjör.......
Ritare.........
Kanslibiträde
Konlorsbiträde ,
Summa
Summa
Byggnadssektionen
Byrådirektör..............................
> (nu väging. vid hamnavdelningarna)
Vägingenjör ..............................
Förste byråingenjör........................
Fyringenjör ..............................
Byråingenjör..............................
Ingenjör ,
Verkmästare ...
> . . .
Ritare.........
i .........
Tekniker.......
Kontorsbiträde.
byrån beräknas sålunda nedgå med 17 i förhållande till nuvarande organisation.
Förslaget innebär i fråga om väg- och vattenbyggnadsverket, att
hamnbyrån upphör, att antalet tjänster minskas på konstruktionsbyrån med
fem (1 Ce 29, 3 Ce 25, 1 Ce 19) samt på byggnads- och underhållsbyrån med
två (1 Ce 27, 1 kontorsbiträde) samt att de tre lokala hamnavdelningarna
jämte vissa kontorsbiträdesbefatlningar avvecklas.
Antalet kontorsbiträdesbefattmngar, varmed de tre av organisationsändringen
berörda vägförvaltningarna enligt förslaget minskas, utgör fyra.
Utredningen förutsätter, att samtidigt med ovan angivna organisationsändring
till sjöfartsstyrelsen överflyttas för hamnbyggnadsverksamheten erforderligt
antal arbetsledare ävensom de maskinister och andra maskinskötare,
som nu är avdelade för driften av mudderverk och annan flytande materiel.
26
Statsutskottets utlåtande nr lb6 år 1955
Även kollektivavtalsanställda arbetare, vilka är att anse såsom stadigvarande
knutna till hamnbyggnadsverksamheten, bör övergå i sjöfartsverkets
tjänst. Den nu nämnda personalen bör i fortsättningen liksom hittills avlönas
från sakanslag och har därför icke redovisats i personalsammanställningen
för byrån.
Departementschefen. Utredningens förslag innebär, att såväl väg- och
vattenbyggnadsverkets som lotsstyrelsens byggnadsverksamhet samt därtill
knutna utrednings- och konstruktionsuppgifter skall skötas av byggnadsbyrån.
Utredningens förslag i detta hänseende tillstyrkes av departementschefen.
Utredningens förslag innebär vidare att de nuvarande hamnavdelningarna
i Stockholm, Karlskrona och Göteborg slopas. Detta har av en del remissinstanser
ansetts vara förenat med nackdelar. Sålunda har det framhållits
att tjänstemännen vid en centraliserad organisation ej kan väntas besitta
samma lokalkännedom som befattningshavarna i lokalavdelningen. Vidare
medför centraliseringen ökat behov av resor. Försvarsberedskapsskäl anses
också tala för en lokal eller decentraliserad organisation. Länsstyrelserna
i Blekinge län och Göteborgs och Bohus län har tillagt, att det är av värde
för länsstyrelsen att ha tillgång till en hamnavdelning i länet.
I remissyttrandena har vidare uttryckts farhågor för att den personal,
som tilldelats byrån, är otillräcklig i förhållande till arbetsuppgifterna samt
att svårigheter kommer att uppstå, då det gäller rekryteringen av ingenj örspersonal.
I anledning av de kritiska synpunkter som anförts vill departementschefen
först framhålla att den nuvarande organisationen av hamnbyggnadsfrågor
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen innebär en uppdelning av frågorna
dels inom styrelsen på ett flertal byråer, dels inom verket på den centrala
styrelsen och på fasta lokalavdelningar. Utredningens förslag innebär en
koncentration av dessa frågor till en starkare central arbetsenhet, vilket
torde främja möjligheten att få till stånd en översiktlig arbetsplanering och
arbetsledning.
Vad angår slopandet av hamnavdelningarna vill departementschefen framhålla
att skillnaden mellan nuvarande förhållanden och den av utredningen
rekommenderade ordningen ej torde vara så betydande som vissa remissinstanser
velat göra gällande. Utredningen förutsätter nämligen att, samtidigt
som de fasta hamnavdelningarna slopas, lokala arbetskontor upprättas i
mån av behov. Detta synes enligt departementschefens uppfattning innebära
en smidigare organisation än en fast distriktsorganisation, som lätt kan
bli överdimensionerad i förhållande till de tid efter annan växlande arbetsuPP§ifterna
inom distrikten. I sådant fall försvåras möjligheterna att effektivt
utnyttja den befintliga personalen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har avstyrkt indragning av hamnavdelningarna, men samtidigt uttalat att
frågan, huruvida de bör ligga kvar på nuvarande orter och om de bör ändras
till antal, bör bli beroende på arbetsuppgifternas omfattning och förläggning.
27
Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955
Sistnämnda uttalande ansluter sig såvitt departementschefen kan finna helt
till den av departementschefen förordade ordningen med lokala arbetskontor.
Den skillnad i ståndpunkter, som här kan föreligga, synes sålunda
inskränka sig till frågan huruvida lokalorganen skall vara mer eller mindre
rörliga. Som redan angivits anser departementschefen övervägande skäl tala
för ett system, som innebär att styrelsen utan större omgång skall kunna
ompröva och förändra den lokala organisationen i samma mån som byggnadsarbetenas
omfattning växlar på olika platser. Det bör i detta sammanhang
nämnas att de nuvarande hamnavdelningarna i Stockholm och Karlskrona
i betydande utsträckning kommit att syssla med andra aibeien än
hamnbyggnadsfrågor, bl. a. med brobyggnader. Det finns sålunda anledning
utgå från att de lokala arbetskontor, som i fortsättningen kan erfordras för
hamnärenden, kan bli mindre omfattande än de befintliga hamnavdelningarna.
Den av utredningen föreslagna byråorganisationen innebär å ena sidan
en förstärkning beträffande de högsta tjänsterna, vilkas innehavare skall
svara för de kvalitativt mest krävande uppgifterna, och å andra sidan en
viss minskning av lägre personal. Detta är en förskjutning, som torde vara
ägnad att medföra en kraftigare och mera kvalificerad ledning av verksamheten,
samtidigt som betydande personalbesparingar uppkommer. Vidare
ernås en förbättring av befordringsmöjligheterna för ingenjörspersonalen,
vilket bör påverka rekryteringen av sådan personal i förmånlig riktning.
I anledning av de farhågor, som framförts i vissa yttranden, för att per?
sonalen skulle bli otillräcklig vill departementschefen framhålla att byggnadsbyrån
ej dimensionerats för en utvidgad byggnadsverksamhet utan endast
för samma byggnadsvolym, som kommit till utförande under senaie år.
Departementschefen vill erinra om att utredning för närvarande pågåi angående
statens ekonomiska medverkan vid om- och utbyggnad av handelshamnar
och farleder. Det är därför angeläget att nu ej överdimensionera den
med denna verksamhet sysselsatta personalen. Såvitt departementschefen
kunnat finna får den organisation, som utredningen föreslagit, anses vara
väl avpassad med hänsyn till vad som nu kan förutses i fråga om byggnadsuppgifternas
omfattning. I händelse av en framtida mera avsevärd utvidgning
av byggnadsverksamheten måste man givetvis räkna med ökat personalbehov.
Vad angår detaljerna i fråga om personaluppsättningen på byggnadsbyrån
godlager departementschefen utredningens förslag i vad avser löneställningen
för de tre ledande befattningshavarna, d. v. s. sjöfartsrådet och
de båda sektionscheferna. Vad angår anställningsformen bör emellertid sjöfartsrådstjänsten
placeras i Cs 13 och tjänsten som chef för utredningssektionen
i Ce 33. I fråga om övriga befattningar på byrån kan departementschefen
i enlighet med tidigare åberopade principiella skäl ej tillstyrka lönegradsuppflyttningar
i den utsträckning utredningen föreslagit. Sålunda bör
på utredningssektionen närmast sektionschefen uppföras eu byrådirektör i Ca
31, eu förste byrådirektör i Ca 29 och två förste byråingenjörer i Ce 29, vil
-
28
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
ket svarar mot nu befintliga tjänster. Vidare bör i stället för två av utredningen
föreslagna ingenjörsbefattningar i Ce 23 upptagas en tjänst i Ce 23
och en i Ce 21. På byggnadssektionen bör uppföras en befattning som förste
byråingenjör i Ce 29 och tre tjänster som byråingenjör i Ce 27. Av de föreslagna
två tjänsterna som ingenjör i Ce 23 bör en placeras i Ce 23 och en i
Ce 21. Slutligen bör den ena av de föreslagna två verkmästartjänsterna i Ce
21 placeras i Cg 21. Beträffande den av utredningen i Ce 19 föreslagna ritartjänsten
bör vid inplacering i lönegrad den hos kommunikationsverken tilllämpade
befordringsgången för lägre ingenjörspersonal komma i fråga. I
övrigt biträder departementschefen utredningens förslag.
Fartygsbyrån
Utredningen. Sjöfartsverket självt bör anskaffa och underhålla för verksamheten
erforderliga fartyg. Sådana fartygsförvaltningsuppgifter ankommer
för närvarande förutom på lotsbyrån inom lotsstyrelsen samt sjökarteverkets
tekniska avdelning även på marinförvaltningen i fråga om isbrytarfartygen
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vad beträffar ett antal båtar,
pråmar och mudderverk. För bland annat nu angivna ändamål bör inrättas
en fartygsbyrå; det bör emellertid i detta sammanhang erinras om att
större nybyggnadsprojekteringar och konstruktionsarbeten avses skola överlämnas
till marinförvaltningen, skeppsvarv eller konsulterande fartygsingenjörer.
Utredningen har på anförda skäl förordat, att fartygsinspektionsbyrån och
sjöfartsbyråns skeppsmätningssektion skall överflyttas från kommerskollegium
till en och samma enhet inom sjöfartsstyrelsen enligt alternativ II. Förslaget
innebär därjämte, att fartygsinspektionens och skeppsmätningsväsendets
lokala organ skall sammanslås. Utredningen har föreslagit, att fartygsinspektionens
och skeppsmätningsväsendets arbetsuppgifter vid alternativ II
skall inordnas under fartygsbyrån.
På byrån bör ankomma följande ärenden:
1) tillsyn å fartyg enligt lagen härom;
2) utfärdandet av föreskrifter rörande sjöfartssäkerheten;
3) upplysningsverksamhet rörande tillämpningen av gällande föreskrifter
om sjöfartssäkerheten;
4) bemanning av fartyg enligt tillsynslagen;
5) bostäder för ombordanställda;
6) omhänderhavande av skeppsmätningsväsendet;
7) projektering, anskaffning, reparation och underhåll av tjänstefartyg för
lotsdistrikten, sjömätnings- och isbrytarfartyg, fyrskepp och andra fartyg
ävensom mudderverk, pråmar, kuttrar och båtar, allt med utrustning och
inventarier;
8) anskaffning och underhåll av arbetsmaskiner och bojmateriel;
9) anskaffning och lagerhållning av förbrukningsartiklar.
Statsutskottets utlåtande nr 1A6 år 1955
29
Samarbete bör äga rum med socialbyrån i frågor av sjöfartssocial natur.
Då det kan förutsättas, att fartygsinspektionspersonalen efter en överflyttning
till sjöfartsverket lättare kan tagas i anspråk för inspektion och
besiktning m. m. av verkets fartygsbestånd, är det möjligt att i förhållande
till alternativ I reducera den personal, som sysslar med förvaltningen av
sjöfartsverkets eget fartygsbestånd och verkets flytande materiel i övrigt.
Utredningen vill särskilt framhålla, att man vid alternativ I måste ha två
tjänster i byråchef sgrad — en i kommerskollegium och en i sjöf artsstyr elsen
—• för de arbetsuppgifter, som vid alternativ II föreslås skola sammanföras
till fartygsbyrån. Vid alternativ II torde vidare en byr åingen jörsbefattning
i Ce 25 kunna inbesparas. Personalen på byrån framgår av efterföljande
sammanställning.
Av den närmast under sjöf artsrådet angivna nuvarande personalen tillhör
byrådirektören i Ca 31 (nu förste fyringenjör), byråingenjören och ingenjören
lotsstyrelsen, medan assistenten och en kontorist tjänstgör i sjökarte*
verket. Övriga befattningar är inrättade i kommerskollegium. Under huvud
-
Befattning
FARTYGSBYRÅN
Sjöfartsråd (nu kommerseråd)..................
Överinspektör (för skeppsmätningsärenden)......
Byrådirektör..................................
> (nu förste fyringenjör) ............
Förste byråinspektör ..........................
Förste byråsekreterare ........................
Förste byråinspektör ..........................
Förste skeppsmätningskontrollör................
Byråingenjör..................................
Byråinspektör ................................
Skeppsmätningskontrollör......................
Ingenjör......................................
Assistent (nu materialförvaltare)................
Kansliskrivare ................................
Kontorist ....................................
Kanslibiträde..................................
Kontorsbiträde................................
Summa
Huvudförrådet
Byråingenjör (nu ingenjör) ....................
Förvaltare....................................
Maskinmästare................................
Verkmästare..................................
Förrådsmästare................................
Maskinist ....................................
Kansliskrivare ................................
Hantverksförman (varav en nu båtsman) ......
Maskinist ....................................
Hantverkare..................................
Summa
Summa totalt
Nuvarande personal |
Föreslagen personal |
||||
Antal |
Lönegrad |
Antal |
Lönegrad |
||
1 |
Ca |
37 |
1 |
Cp |
13 |
1 |
Ca |
33 |
1 |
Ca |
33 |
— |
— |
1 |
Ce |
33 |
|
1 |
Ca |
31 |
1 |
Ca |
31 |
1 |
Ca |
29 |
1 |
Ca |
29 |
1 |
Ca |
29 |
1 |
Ca |
29 |
1 |
Ca |
27 |
1 |
Ca |
27 |
1 |
Ce |
27 |
1 |
Ce |
27 |
1 |
Cg |
27 |
1 |
Ce |
27 |
2 |
Ce |
25 |
2 |
Ce |
25 |
1 |
Ce |
25 |
— |
— |
|
1 |
Ca |
23 |
1 |
Ca |
23 |
1 |
Ca |
21 |
1 |
Ca |
21 |
_ |
— |
1 |
Ca |
15 |
|
3 |
Ca |
13 |
2 |
Ca |
13 |
1 |
Ca |
11 |
1 |
Ca |
il |
6 |
bef |
•gång |
6 |
bei |
■gång |
23 |
23 |
||||
1 |
Ca |
25 |
1 |
Ca |
27 |
1 |
Ca |
23 |
1 |
Ca |
23 |
1 |
Ce |
21 |
1 |
Ce |
21 |
1 |
Ce |
21 |
1 |
Ce |
21 |
1 |
Ce |
17 |
1 |
Ce |
17 |
2 |
Ce |
2 |
Ce |
16 |
|
1 |
Ce |
15 |
1 |
Ce |
15 |
2 |
Ce |
14 |
2 |
Ce |
14 |
1 |
Ce |
14 |
1 |
Ce |
14 |
2 |
Ce |
12 |
2 |
Ce |
12 |
13 |
13 |
||||
36 |
36 |
30
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
förrådet har i nuvarande organisation redovisats från lotsstyrelsen förvaltaren,
verkmästaren, förrådsmästaren och kansliskrivaren. Av de övriga befatlningarna,
vilka finns vid sjökarteverket, avlönas flertalet från sjökarteverkets
anslag till mätnings- och relcognosceringsverksamhet. Kostnaderna för
motsvarande befattningar i den nya organisationen bör bestridas från sjöfartsstyrelsens
avlöningsanslag. I sammanställningen har icke upptagits ett
10-tal arbetare vid lotsverkets huvudförråd med anställning enligt kollektivavtal;
avlöningen till dessa torde även i fortsättningen böra bestridas från
sakanslag. Med hänsyn till huvudförrådets och verkstadens omfattning, vilken
efter omorganisationen även torde bli väsentligt ökad, bör den byråingenjör,
som avses förestå förrådet, uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.
Vid alternativ II motsvaras befattningen som sjöfartsråd av tjänsten såsom
chef för kommerskollegiets fartygsinspektionsbyrå. Enligt alternativ I förutsättes
sjöfartsrådet i huvudsak komma att syssla med fartygsförvaltningsfrågor.
Vid alternativ II måste sjöfartsrådet emellertid också taga befattning
med ett flertal andra ärenden, som angår fartygsinspektionen och skeppsmätningen,
samt därutöver uppgifter av samordnande art. Då sjöfartsrådet sålunda
icke kan följa fartygsinspektionsärendena i samma utsträckning, som chefen
för fartygsinspektionsbyrån inom kommerskollegium med den mindre och
helt på fartygsinspektionsärenden inriktade byråorganisationen nu kan göra,
uppkommer fråga, huruvida icke en förstärkning för detta ändamål erfordras.
Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att kommerskollegium
i sina riksdagspetita upprepade gånger framfört krav om förstärkning av
fartygsinspektionsbyrån med en befattning såsom byrådirektör i lönegrad
Ca 31. Kollegium har sålunda ansett behov av förstärkning föreligga redan
vid nu gällande organisation. Härutinnan må erinras om att statsmakterna
även vid 1954 års riksdag ansett sig böra avslå framställningen. Utredningen
vill för sin del framhålla, att till följd av i det föregående förordade organisatoriska
förändringar, varvid fartygsinspektionen utnyttjas för andra uppgifter
inom det nya verkets ram, och med hänsyn till den motivering, som tidigare
anförts, behovet av en byrådirektörstjänst i allt fall inom sjöfartsverket
kommer att bli starkt framträdande. På grund av de mera krävande uppgifter,
som inom den nya fartygsbyrån kommer att åvila befattningshavaren
och för att samtidigt i fråga om löneställningen nå paritet med fartygsinspektionens
distriktschefer, bör befattningen hänföras till 33 lönegraden.
I sammanställningen har såsom nuvarande skeppsmätningspersonal angivits
de befattningar, som enligt statsmakternas beslut finns från och med
den 1 januari 1955. Den av utredningen föreslagna organisationen företer, vad
byråorganisationen angår, endast den skillnaden, att en befattning som
skeppsmätningskontrollör i Ce 25 indragits.
Departementschefen. Fartygsbyråns huvuduppgifter skall enligt utredningen
gälla handhavandet av fartygsinspektion och skeppsmätning samt
underhåll och vård av sjöfartsverkets egen fartygsmateriel. Frågor angående
anskaffning av fartyg ävensom viss förrådshållning för sjöfartsverkets
behov avses också höra till fartygsbyråns uppgifter.
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
31
Utredningens förslag att anknyta skeppsmätningsorganisationen till fartygsinspektionens
såväl central- som lokalorganisation har mött delade meningar
bland remissinstanserna. Sålunda anser kommerskollegium att en
sammanslagning ej bör äga rum med hänsyn till att risk enligt kollegiets
mening finns för att skeppsmätningsärendena kan bli försenade och rederinäringen
därigenom orsakas ekonomiska förluster. Även Sveriges redareförening
och Stockholms rederiförening är av den meningen att en sådan
samordning ej bör ske. Å andra sidan tillstyrkes förslaget av ett flertal
remissinstanser. Chefen för kommerskollegiets fartygsinspektionsbyrå, t.f.
kommerserådet Borg, har sålunda framhållit att med samordningen betydande
fördelar kan vinnas i fråga om effektivitet och snabbhet. Statskontoret
och statens organisationsnämnd har också ansett välbetänkt att den föreslagna
samordningen i en gemensam distriktsorganisation av fartygsinspektion
och skeppsmätningsväsendets lokala organ kommer till stånd. Detta
understrykes jämväl av cheferna för fartygsinspektionsdistrikten, vilka i likhet
med organisationsnämnden anser en gemensam utbildning för de båda
personalgrupperna eftersträvansvärd.
För egen del finner departementschefen i likhet med organisationsnämnden
och företrädarna för fartygsinspektionen att betydande fördelar är att
vinna genom den av utredningen föreslagna samordningen av fartygsinspektion
och skeppsmätning. Sedan utbildningen av de båda personalkategorierna
för de gemensamma uppgifterna genomförts i erforderlig utsträckning
och den kommande rekryteringen anpassats efter de härvid vunna erfarenheterna
torde en avsevärd rationalisering av den gemensamma verksamheten
kunna ernås. Departementschefen tillstyrker därför utredningens förslag
i detta hänseende.
En del remissinstanser har varit tveksamma beträffande utredningens
förslag att fartygsinspektörerna inom såväl central- som lokalorganisationen
utnyttjas för frågor som angår sjöfartsverkets fartygsbestånd. Denna tvekan
synes vara förestavad av farhågor för att fartygsinspektörerna genom
tillkomsten av dessa nya arbetsuppgifter skall bli så betungade att deras
egentliga uppgifter eftersättes till nackdel för sjöfartssäkerheten. Marinledningen
avstyrker att frågor rörande projektering och nybyggnad samt reparation
och underhåll av statens isbrytarfartyg överföres från marinförvaltningen
till sjöfartsverket. Andra myndigheter har anmält tvekan beträffande
lämpligheten att verkställa denna överflyttning.
Då det synes önskvärt att de fartygsförvaltande uppgifterna beträffande
den omfattande fartygsmateriel, som övertages från sjökarteverket, lotsverket
och väg- och vattenbyggnadsverket, i första hand får lösas, innan göromålen
avseende statens isbrytarfartyg pålägges byrån anser departementschefen,
som redan tidigare berörts, lämpligt att vården av isbrytarfartygen
under en övergångstid av två år kvarstannar hos marinförvaltningen. Om
fartygsunderhållsärendena sålunda överföres till sjöfartsverket i olika etapper
torde någon risk cj föreligga för att byrån ej skall medhinna sina uppgifter.
32
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
Då nuvarande chefstjänst på kommerskollegiets fartygsinspektionsbyrå
är avsedd att överföras till fartygsbyrån bör sjöfartsrådstjänsten placeras i
Ca 37. Vad angår personaluppsättningen i övrigt på byrån anser departementschefen
sig — med hänsyn till de väsentligt ökade uppgifter som kommer
att åvila byråns chef — böra tillstyrka förslaget om att en ny tjänst
som byrådirektör inrättas. Tjänsten bör emellertid tills vidare placeras i
Cg 31. Utredningen har vidare föreslagit, att en tjänst såsom byråingenjör i
Cg 27 uppföres såsom extra ordinarie i samma lönegrad; utredningens förslag
härutinnan kan departementschefen emellertid icke biträda, utan befattningen
torde få ingå i byråns personalstat med tills vidare oförändrad
anställningsform. I likhet med lotsstyrelsen och chefen för fartygsinspektionsbyrån
anser departementschefen att till byrån bör överföras en nu förefintlig
amanuenstjänst. Uppflyttningen av en kontoristbefattning i Ca 13
till kansliskrivare i Ca 15, vilket utredningen förordat, är departementschefen
icke beredd tillstyrka. Enligt vad departementschefen inhämtat finns
f. n. fem biträden i reglerad befordringsgång; departementschefen kan icke
tillstyrka någon utökning utöver detta antal. Vad slutligen angår tjänsterna
vid huvudförrådet godtar departementschefen utredningens förslag med undantag
för uppflyttningen av en byråingenjör från Ca 25 till Ca 27; befattningen
bör i enlighet med de principiella skäl departementschefen förut anfört
kvarstå i lönegraden Ca 25.
Kanslibyrån
Utredningen. Den administrativa byrå, som utredningen för alternativ I
ansett behövlig, har utredningen föreslagit skola bildas genom sammanslagning
av lotsstyrelsens kanslibyrå och sjökarteverkets expedition för kamerala
och administrativa ärenden. Till byrån har även tänkts överflyttade en
del personalärenden angående lots- och fyrstaten, vilka för närvarande handlägges
på lotsstyrelsens lotsbyrå. Å administrativa byrån enligt utredningens
alternativ I skulle finnas tre sektioner, nämligen en allmän sektion, en personalsektion
och en kameralsektion. Samtidigt angavs de ärenden, som härvid
skulle ankomma på byrån.
Med den omfattning, som sjöfartsstyrelsen med lokalorgan skulle erhålla
vid alternativ II, skulle arbetsbelastningen på en administrativ byrå bliva
alltför stor, därest handläggningen av samtliga ärenden av administrativ och
juridisk natur skulle åvila densamma. I administrativa byrån skulle nämligen
komma att ingå — förutom sektionerna enligt alternativ I — inspektörerna
för sjöbefälsskolorna, sjöåklagaren och sjötekniske konsulenten, fartygsregistreringssektionen
samt huvuddelen av sjöfartsbyråns administrativa
sektion i övrigt. Samtliga arbetsuppgifter, som handlägges av dessa organ,
kan enligt utredningens mening icke lämpligen sammanhållas inom en
byrå, varför utredningen föreslår en uppdelning av nu åsyftade ärenden
på en administrativ byrå för de omfattande personal- och kameralärendena
samt en juridisk byrå för övriga ärenden.
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
33
Befattning
Nuvarande personal
Föreslagen personal
Antal j |
Lönegrad |
Antal |
Lönegrad |
1 |
Ca 37 |
1 |
Ca 37 |
1 |
1 |
||
1 |
Ca 31 |
||
1 |
Ca 29 |
1 |
Ca 29 |
1 |
Ce 27 |
1 |
Ce 27 |
2 |
bef.gång |
2 |
bef.gång |
1 |
Ca 17 |
1 |
Ca 17 |
1 |
Ca 12 |
1 |
Ca 12 |
1 |
Ca 11 |
— |
— |
2 |
Ca 11 |
2 |
Ca 11 |
4 |
Ca 10 |
5 |
Ca 10 |
2 |
bef.gång |
2 |
bef.gång |
i |
Cf 7 |
1 |
Cf 7 |
16 |
17 |
||
1 |
Ca 27 |
1 |
Ca 29 |
1 |
Ca 23 |
1 |
Ca 27 |
1 |
Ca 25 |
— |
— |
2 |
Ca 21 |
1 |
Ca 21 |
»> |
Ce 19 |
2 |
Ce 19 |
1 |
Ca 17 |
1 |
Ca 17 |
1 |
Ca 15 |
1 |
Ca 15 |
1 |
Ce 15 |
— |
— |
1 |
Ca 13 |
1 |
Ca 13 |
1 |
Ce 13 |
1 |
Ce 13 |
1 |
Ca 11 |
1 |
Ca 11 |
— |
— |
1 |
Ce 11 |
1 |
bef.gång |
1 |
bef.gång |
14 |
12 |
||
31 |
30 |
ADMINISTRATIVA BYRÅN
Sjöfartsråd (nu byråchef)......................
Summa
Personalsektionen
Byrådirektör..................................
Förste byråsekreterare (nu på övergångsstat) ....
Förste byråsekreterare ........................
Amanuens....................................
Förste kansliskrivare..........................
Förste expeditionsvakt ........................
; > ........................
Kanslibiträde ................................
Expeditionsvakt ..............................
Kontorsbiträde................................
Expeditionsvakt (aspirant) ....................
Summa
Kameralseklionen
Kamrerare....................................
Biträdande kamrerare ........................
Aktuarie......................................
Bokhållare....................................
Kontorsskrivare ..............................
Kassör........................................
Kansli skrivare................................
> ................................
Kontorist ....................................
Y ....................................
Kanslibiträde ................................
> ................................
Kontorsbiträde................................
Summa
Summa totalt
På administrativa byrån skulle i enlighet härmed ankomma ärenden, som
avser:
1) instruktion, arbetsordning och tjänstereglemente;
2) lotsförordning;
3) anställning av personal samt semester, tjänstledighet, avsked, pension
och personalregistrering;
4) personal- och avlöningsstater;
5) avlöningsförfattningar och deras tillämpning;
6) belöning åt personal;
7) bestämmelser angående tjänstedräkt;
8) kassarörelse och redovisningsväsende;
9) båtlånefond;
10) resereglementcn och deras tillämpning;
11) redigering och utgivning av meddelandcserie;
12) försäljning av sjökort och publikationer;
It Bihang till riksdagens protokoll 19öö. 6 samt. Xr 146 117
34
Statsutskottets utlåtande nr Itc år 1955
13) uthyrning av tjänstebostäder och andra lokaler, bostadsordning;
14) registrering och arkivering av allmänna handlingar;
15) administrativa frågor rörande sjömanshusen.
För handläggningen av dessa ärenden bör byrån organiseras på två sektioner,
en personalsektion och en kameralsektion.
Den å byrån erforderliga personalen framgår av ovanstående sammanställning.
Sjöfartsrådstjänsten motsvaras i nuvarande organisation av befattningen
som chef för lotsstyrelsens kanslibyrå. Befattningen som chef för personalsektionen,
vilken befattning föreslås nyinrättad, har utredningen hänfört
till 31 lönegraden. En befattning som förste expeditionsvakt i Ca 11,
vilken i sammanställningen redovisats under personalsektionen, föreslås,
såsom icke längre erforderlig i denna ställning, nedflyttad till expeditionsvakt
i Ca 10.
Av de under personalsektionen redovisade tjänsterna tillhör i den nuvarande
organisationen förste byråsekreteraren i Ca 29 (nu på övergångsstat)
och förste byråsekreteraren i Ce 27, en amanuens, en förste kansliskrivare,
ett kanslibiträde och två expeditionsvakter kommerskollegium. Från sjökarteverket
har överförts befattningen som förste expeditionsvakt i Ca 11, en
expeditionsvakt och en kontorsbiträdestjänst. Övriga befattningar kommer
från lotsstyrelsen.
I fråga om kamerala sektionen föreslås att de nuvarande befattningarna
som kamrerare vid lotsstyrelsen och sjökarteverket i Ca 27 resp. Ca 25 uppflyttas
till Ca 29 resp. Ca 27. Den sistnämnda befattningen erfordras främst
på grund av sjöfartsverkets omfaltande lokala organisation. I stället kan en
inom lotsstyrelsen inrättad befattning som aktuarie i Ca 25 indragas. Från
vägförvaltningarna i Stockholms, Blekinge samt Göteborgs och Bohus län,
till vilka de tre hamnavdelningarna nu är anslutna, bör överflyttas två kamerala
befattningar, nämligen en bokhållartjänst i Ca 21 och en kontorsskrivartjänst
i Ce 19. Dessa tjänster jämte ytterligare en bokhållartjänst i
Ca 21 har nämligen inrättats vid de nämnda vägförvaltningarna för att möta
den av hamnverksamheten ökade belastningen på de kamerala avdelningarna.
Av dessa tre tjänster synes en bokhållartjänst vid bildandet av sjöfartsstyrelsen
kunna indragas. En tjänst som kansliskrivare i Ce 15 bör utbytas
mot en kanslibiträdestjänst i Ce 11. I övrigt föreslås icke någon ändring betiäflande
de befattningar, som redan nu finns inrättade för göromålen på
denna sektion. Utöver vad som förut nämnts tillhör i den nuvarande organisationen
befattningarna som kontorsskrivare, kassör, kansliskrivare i Ca 15
och kontorist i Ce 13 lotsstyrelsen samt de övriga sjökarteverket.
Departementschefen har icke nagot att erinra mot utredningens förslag
beträffande administrativa byråns arbetsuppgifter eller dess uppdelning på
två sektioner. Departementschefen vill emellertid föreslå att byråns namn
ändras till kanslibyrån.
Departementschefen tillstyrker att en ny tjänst inrättas som chef för per -
Statsutskottets utlåtande nr ih6 år 1955
35
sonalsektionen. Befattningen bör placeras som byrådirektör i Cg 31. Samtidigt
förutsätter departementschefen dock att den på övergångsstat förda befattningen
som förste byråsekreterare i Ca 29 kvarstår å övergångsstat. En
nu förefintlig tjänst som förste expeditionsvakt i Ca It torde böra bibehållas
å övergångsstat. Så länge denne befattningshavare kvarstår i tjänst, bör
en expeditionsvaktbefattning i Ca 10 hållas vakant.
Den föreslagna lönegradsplaceringen för tjänsterna som kamrerare och
biträdande kamrerare å kameralsektionen, innebärande förhöjd löneställning
för dem, kan departementschefen i enlighet med tidigare anförda principiella
skäl icke tillstyrka. En tjänst som aktuarie i Ca 25, en bokhållaretjänst
i Ca 21 och en kansliskrivarbefattning i Ce 15 torde som utredningen
föreslagit kunna indragas. Departementschefen anser nämligen att det bör
finnas goda förutsättningar att rationalisera det kamerala arbetet, som hittills
utförts i fyra olika verk, när det blir överfört till sjöfartsstyrelsen. Vidare
vill departementschefen erinra om att vid behandlingen av sjökartebyrån
föreslagits att kontoristen i Ca 13 å förevarande sektion överföres
till sjökartebyrån. Utredningens förslag om förstärkning av den lägre biträdespersonalen
å kameralsektionen biträder departementschefen såtillvida,
att han förordar att en biträdestjänst i reglerad befordringsgång inrättas.
Juridisk-sociala byrån
De huvudsakliga arbetsuppgifterna för juridiska byrån och sociala byrån
består enligt utredningen av åtgärder i anledning av timade sjöolyckor,
ärenden avseende behörighet att utöva befäl å svenska handelsflottans fartyg,
fartygsregistrering, tillsyn av sjöbefälsskolorna, sjöfartslagstiftnings- och
andra juridiska frågor, sjöfartsavgifter, de ombordanställdas arbetstid och
skydd mot olycksfall samt de sjöf artssociala frågor, som i övrigt rör sjöfolkets
villkor och sociala omvårdnad. Då ärendena angående sjöfarlsavgifter
har nära samband med de ekonomiska ärenden, för vilkas handhavande departementschefen
i det följande föreslår en särskild sektion, anser departementschefen
att denna ärendegrupp bör överföras till nämnda sektion.
Statskontoret och Sveriges redareförening förordar, att den av utredningen
föreslagna socialbyrån med hänsyn till de sociala frågornas nära
samband med de juridiska sammanslås med den juridiska byrån. Socialstyrelsen,
som anser det vara en rationalisering att, såsom utredningen
föreslagit, sammanföra de hittills på olika byråer spridda ärendena av social
natur, anser sig kunna som ett alternativ diskutera att den föreslagna
juridiska byrån förstärkes och att dit förlägges en sjöfartssocial avdelning
med i stort sett nuvarande personaluppsättning. Kommerskollegium betonar
också de sociala frågornas samhörighet med de juridiska och föreslår,
för att detta samband skall tryggas, en modifierad ärendefördelning. Chefen
för kommerskollegiets sjöfartssociala avdelning åter anser de sociala
synpunkterna vara övervägande vid tillämpningen av de lagar det här yt
-
36
Statsutskottets utlåtande nr H6 åt- 1955
terst gäller. Svenska sjöfolksförbundet, till vars yttrande landsorganisationen
anslutit sig, understryker, att en särskild byrå för ärenden av social
karaktär är en nödvändig förutsättning för att sjöfolkets sociala angelägenheter
skall kunna hävdas på ett tillbörligt sätt inom ett ämbetsverk av så
utpräglad tekniskt-administrativ karaktär som det föreslagna sjöfartsverket.
Det torde vara uppenbart att de sociala frågorna har starkt samband med
de juridiska, då det gäller tillämpningen av de författningar, som innefattar
de normerande bestämmelserna om sjöfolkets rättigheter och skyldigheter
i olika hänseenden. Om övervakningen av att dessa författningar efterlevs
utövas gemensamt av företrädarna för de sociala och de juridiska
frågorna, bör detta enligt departementschefens mening icke inverka hämmande
på möjligheterna att hävda de sociala synpunkterna. Det förhållandet
att verket till betydande del sysslar med tekniskt-administrativa frågor gör
det enligt departementschefens mening snarast önskvärt att de sociala ärendena
bevakas inom en byrå, som är bättre utrustad med både juridisk och
social sakkunskap än som kan bli fallet på en förhållandevis liten social
byrå. Departementschefen vill även erinra om att 1946 års sjömanskommitté
för närvarande utreder frågan om att ersätta sjömanshusen med eu central
registrering av sjöfolk och därvid torde komma att ta upp spörsmålet hur
sjöfolkets på- och avmönstring samt sjömanshusens understödsverksamhet
skall organiseras. Denna frågas återverkan på organisationen för de sjöfartssociala
ärendena kan därför icke nu överblickas, utan utredningens
förslag torde böra avvaktas, innan en alltför ingripande ändring i fråga om
de sjöfartssociala ärendenas handläggning genomföres. Av utredningen gjord
sammanställning av sjöfartssociala ärenden innefattar flera ärendegrupper,
som jämväl handhas av andra myndigheter, bl. a. utrikesdepartementet och
arbetsmarknadsstyrelsen. Någon ändring med avseende på dessa myndigheters
uppgifter avses ej för närvarande. —- Departementschefen anser sålunda
att de juridiska och sociala byråerna bör sammanslås. Byråns namn
bör bli juridisk-sociala byrån.
Av utredningen framställt förslag att en ny byrådirektör stjänst tillföres
byrån kan departementschefen icke biträda. Från byrån bör överföras en
befattningshavare till den ekonomiska sektionen, nämligen ett kanslibiträde
i Ca 11. Då en särskild social byrå icke inrättas bör till juridisk-sociala byrån
föras de tjänstemän, som nu tillhör sjöfartssociala avdelningen i kommerskollegium,
nämligen en byrådirektör i Ca 31, en förste byråsekreterare i Cg
27, en assistent i Ce 23 och ett kanslibiträde i Ca 11.
Kansliet för handelsflottans välfärdsråd är förlagt till kommerskollegium.
Personalen, som består av en idrottssekreterare, ett kanslibiträde i Cg 11 och
ett kontorsbiträde i Ca 8, avlönas helt av välfärdsrådets medel. Departementschefen
kan icke ansluta sig till förslag av kommerskollegium, att ifrågavarande
personal överföres till det nya verkets stat.
Personaluppsättningen å juridisk-sociala byrån kommer enligt departementschefens
förslag att omfatta följande befattningar.
Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1055
37
Befattning Antal
Sjöfartsråd.............................. 1
Sjöåklagare ............................ 1
Överinspektör .......................... 1
Byrådirektör.........
Förste byråsekreterare.
Sjöteknisk konsulent .
Förste byråsekreterare
» »
Byråsekreterare.......
Amanuens.............................. 2
Assistent................................ 1
Kansliskrivare .......................... 2
Kanslibiträde............................ 2
Kontorsbiträde.......................... 4
Lönegrad
Ca 37
Ce 33
Ca 33
Ce 33
Ca 31
Ca 29
Ca 29
Ca 27
Cg 27
Ca 25
bef.gång
Ce 23
Ca 15
Ca 11
bef.gång
I likhet med arbetarskyddsstyrelsen och statens organisationsnämnd anser
departementschefen att frågan om organisationen av arbetarskyddet ombord
å fartyg icke bör upptagas till slutlig prövning, förrän arbetarskyddsutredningen
framlagt sitt betänkande.
Ekonomiska sektionen
Enligt departementschefens mening bör en särskild arbetsenhet inrättas
inom sjöfartsstyrelsen för handläggning av vissa ekonomiska ärenden. De
ärenden, som här kommer i fråga, avser främst uppgifter, som enligt utredningen
skulle kvarstanna i kommerskollegium, men dessutom vissa ärenden,
som kan överflyttas från juridisk-sociala byrån. Ärendenas art framgår av
följande sammanställning.
1) sjöfartsnäringens utveckling; problem på längre sikt för näringen;
2) allmänna ekonomiska frågor av löpande natur berörande sjöfarten;
3) traktater, berörande sjöfarten såsom näring, samt övriga sjöfartsärenden
mellan Sverige och främmande makter i den mån de ej närmare berör
de övriga byråernas verksamhet;
4) lån, understöd och subvention;
5) samhällsekonomisk och transportpolitik bedömning av hamn- och
f arledsanläggningar;
6) fastställande av hamn- och grundpenningtaxor samt taxor å sluss-,
kanal- och farledsavgifter; sjöfartsavgifter i övrigt;
7) tillsyn över skeppsklarerarna.
Då dessa ärenden ej kan väntas bli av en sådan omfattning, att det är erforderligt
att för dem inrätta en särskild byrå, förordar departementschefen
att de handläggs på en självständig sektion under ledning av en byrådirek
-
38
Statsutskottets utlåtande nr liG år 1955
tör i Ca 33. Departementschefen förutsätter härvid att sektionen direkt
underställes antingen generaldirektören eller överdirektören. Sektionen torde
böra tillföras viss personal, som utredningen ansett skola kvarstanna i kommerskollegium,
nämligen en förste byråsekreterare i Ca 27 och en amanuens.
Dessa tjänster jämte en i kollegium nu befintlig befattning som byrådirektör
i Ca 31 bör utgå ur kollegiets peronalstat. För tillgodoseende av sektionens
behov av biträdeshjälp bör ett kanslibiträde i Ca 11 överföras från
juridisk-sociala byrån till sektionen.
Försvarskontoret
Utredningen. För närvarande finns marinassistenter — officerare på stat
eller i reserven vid flottan —- vid sjökarteverket, lotsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt kommerskollegium. Marinassistenten vid sjökarteverket
är heltidstjänstgörande vid verket; som framgår av det föregående
avses han skola tillhöra sjöfartsstyrelsens sjökartebyrå. De övriga marinassistenterna
däremot uppbär i denna egenskap endast ett mindre årsarvode
och är icke heltidstjänstgörande. Vid inrättandet av ett sjöfartsverk bör de
arbetsuppgifter, som åvilar marinassistenterna i lotsstyrelsen samt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, sammanföras till ett försvarskontor i sjöfartsstyrelsen.
Utredningen vill i detta sammanhang understryka, att en enhetlig
handläggning av alla de ärenden rörande sjövägarna in. in., som har nära
samband med och är av stor betydelse för det militära och det ekonomiska
försvaret, bör i väsentlig mån kunna främja det planeringsarbete, som utföres
av de marina myndigheterna samt riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
Åtskilliga frågor av viktig natur har hittills på grund av
bristande personaltillgång icke kunnat ägnas den handläggning, som i och
för sig varit önskvärd. Inrättandet av ett försvarskontor är därför enligt
utredningens mening en angelägen åtgärd.
De huvudsakliga ärendena bör vara:
1) militär- och krigsleder samt deras förseende med navigatoriska hjälpmedel;
2)
planer för militär sjömätning enligt av chefen för marinen framlagda
principförslag;
3) omläggning av allmänna sjövägar vid beredskapstillstånd och krig;
4) prickrullor för militär- och krigsleder samt allmänna sjövägar vid
beredskapstillstånd och krig;
5) granskning av sjökort och kartor för publicering;
6) planläggning inom civilförsvarets och den ekonomiska försvarsberedskapens
områden;
7) planläggning av sjöfartsverkets verksamhet samt disposition av dess
personal under försvarsberedskap och krig;
8) sjöfartsverkets säkerhetstjänst och civilförsvar;
9) militär personal för bemanning av sjömätnings- och isbrytarfartyg;
Statsutskottets utlåtande nr l''i6 år 1955
39
10) registrering och förvaring av sjöfartsstyrelsens hemliga handlingar
utom sådana, som skall handhavas å sjökartebyrån.
Vid kontoret bör finnas den personal, som framgår av följande samman -
ställning.
Befattning |
Föreslagen personal |
|
Antal |
Lönegrad |
|
FÖRSVARSKONTORET |
1 |
Ma 33 el. |
Chef (kommendöikapten).................. |
1 |
Ma 30 + arv. |
Expeditionsofficer (pensionerad kapten) ...................... |
1 |
arv. |
Expeditionsunderoificer (pensioneraci unueumitu j ............ |
1 |
Ce 11 |
1 |
bef.gång |
|
Summa |
5 |
Chefen för försvarskontoret bör avlönas såsom militärassistent å förstarsstabens
stat under fjärde huvudtiteln. Han bör i likhet med en del dylika
befattningshavare hos andra verk erhålla ett tilläggsarvode av 1 200 kronor
per år. Arvodena till expeditionsofficeren och expeditionsunderofficeren
bör utgöra skillnaden mellan lön och pension i den befattning, vari vederbörande
blivit pensionerad. Till expeditionsofficeren bör vidare utgå ett
tilläggsarvode av 780 kronor per år. Arvodena bör bestridas från sjöfartsstyrelsens
avlöningsanslag. .
Såsom tidigare nämnts, är marinassistenten i kommerskollegium icke he -tidstjänstgörande. Vid ett sjöfartsverk enligt alternativ II bör dennes arbetsuppgifter
övertagas av försvarskontoret i sjöf artsstyr elsen och arvodesbefattningen
i fråga indragas; någon särskild förstärkning av kontorets
personal synes ej erforderlig av denna anledning.
Departementschefen. Liksom utredningen anser departementschefen att ett
särskilt organ bör inrättas inom sjöf artsstyrelsen för de ärenden som har
militär anknytning. I samband härmed torde, som utredningen framhållit,
de nuvarande uppdragen som marinassistent i kommerskollegium, lotsstyrelsen
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunna upphöra. Utredningen
har föreslagit en mindre omfattande organisation i form av ett försvarskontor,
medan från militärt håll förslag framförts om inrättande av en särskild
byrå för ändamålet liksom fallet är inom bl. a. järnvägsstyrelsen. För egen
del ansluter departementschefen sig till utredningens förslag och förordar
således, att ett försvarskontor inrättas.
I likhet med remissinstanserna har departementschefen icke något att
erinra mot att kontorets arbetsuppgifter bestämmes på sätt utredningen föreslagit.
Departementschefen förordar att som chef för kontoret förordnas en kommendörkapten
med placering i Ma 33 eller Ma 30. För befattningshavaren
40 Statsutskottets utlåtande nr 14-6 år 1955
bör inrättas en beställning på flottans stat. I likhet med vad som är fallet
i andra verk torde befattningshavaren i fråga böra åtnjuta ett särskilt tillläggsarvode
med 1 200 kronor för år.
I övrigt vill departementschefen föreslå vissa jämkningar i utredningens
förslag till personaluppsättning för försvarskontoret.
Som departementschefen framhållit vid anmälan av sjökar tebyråns personalorganisation
synes lämpligt att överflytta tjänstgörande officeren i Ma 27
å militärkartografiska sektionen till försvarskontoret. Härigenom tillgodoses
i viss män önskemålen om ytterligare expertis för de militära ärendena. Om
detta förslag genomföres torde den föreslagna tjänsten som expeditionsofficer
kunna utgå. Tjänsten som expeditionsunderofficer synes däremot böra
bibehållas för att tillgodose föreliggande behov av kvalificerad biträde stjänst
på kontoret. I befattningen torde som utredningen föreslagit böra anställas
en pensionerad underofficer med lön motsvarande skillnaden mellan pension
och lön i den befattning vari vederbörande blivit pensionerad. Personalen i
övrigt på kontoret synes kunna inskränkas till ett kontorsbiträde i befordringsgången.
Departementschefen är sålunda icke beredd tillstyrka att även
ett kanslibiträde anställes.
Sammanfattning av sjöfartsstyrelsens organisation enligt
departementschefens förslag
Vid bifall till av departementschefen i det föregående förordat förslag om
personalorganisation för sjöfartsstyrelsen skall i personalförteckning för
sjöfartsstyrelsen från och med den 1 januari 1956 uppföras följande tjänster.
Befattning
Tjänstemän å ordinarie stat:
Lönegrad
1 generaldirektör.....
1 överdirektör........
5 sjöfartsråd.........
2 överinspektörer.....
4 byrådirektörer.......
7 byrådirektörer.......
1 förste byråingenjör ...
1 förste byråinspektör .,
2 förste byråsekreterare
1 sjöteknisk konsulent .
1 statsgeodet..........
2 förste byråinspektörer
2 förste byråsekreterare
1 byråingenjör.........
1 militärhydrograf.....
2 statshydrografer.....
Cp 19
Cp 15
Ca 37
Ca 33
Ca 33
Ca 31
Ca 29
Ca 29
Ca 29
Ca 29
Ca 29
Ca 27
Ca 27
Ca 27
Ca 27
Ca 27
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955 41
Befattning Lönegrad
1 kamrerare...................................................... Ca 27
2 byråingenjörer.................................................. Ca 25
2 byråsekreterare................................................. Ca 25
1 kamrerare...................................................... Ca 25
2 ingenjörer...................................................... Ca 23
3 kartografer..................................................... Ca 23
1 förvaltare...................................................... Ca 23
1 förste gravör................................................... Ca 21
4 kartografer..................................................... Ca 21
1 assistent....................................................... Ca 21
1 bokhållare...................................................... Ca 21
5 gravörer....................................................... Ca 19
2 kartografer..................................................... Ca 19
2 assistenter...................................................... Ca 19
1 laborant....................................................... Ca 19
1 tryckeriförman.................................................. Ca 19
1 ritare.......................................................... Ca 19
1 förste kansliskrivare............................................. Ca 17
1 kassör......................................................... Ca 17
1 förste ritbiträde................................................ Ca 15
4 kansliskrivare................................................... Ca 15
1 koppartryckare................................................. Ca 14
4 kontorister..................................................... Ca 13
1 ritbiträde...................................................... Ca 13
1 förste expeditionsvakt........................................... Ca 12
8 kanslibiträden.................................................. Ca 11
1 ritbiträde...................................................... Ca 11
5 expeditionsvakter............................................... Ca 10
4 kontorsbiträden................................................. Ca 8
Tjänstemän å övergångsstat:
1 förste byråsekreterare........................................... Ca 29
1 förste expeditionsvakt........................................... Ca 11
Anm. En expeditionsvaktstjänst må tillsättas först sedan innehavaren av den å övergångsstat
uppförda förste expeditionsvaktstjänsten avgått.
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25:
2 sjöfartsråd..................................................... Cs 13
1 sjöåklagare..................................................... Ce 33
1 överinspektör................................................... Ce 33
1 byrådirektör.................................................... Ce 33
42
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
Befattning Lönegrad
4 förste byråingenjörer............................................ Ce 29
1 förste byråinspektör............................................. Ce 27
1 förste byråsekreterare........................................... Ce 27
1 förste skeppsmätningskontrollör.................................. Ce 27
5 byråingenjörer.................................................. Ce 27
Härutöver kommer personalen inom sjöfartsstyrelsen att utgöras av 2
byrådirektörer i Cg 31, 1 förste byråsekreterare och 1 byråingenjör i Cg 27,
4 byråingenjörer, 2 byråinspektörer och 1 byråassistent i Ce 25, 8 byråsekreterare
eller amanuenser i reglerad befordringsgång, 3 ingenjörer och 1 assistent
i Ce 23, 2 ingenjörer, 1 maskinmästare och 2 verkmästare i Ce 21, 1
verkmästare i Cg 21, 2 gravörer, 2 kartlitografer, 6 kartografer, 1 assistent,
1 radioverkmästare, 3 ritare och 2 kontorsskrivare i Ce 19, 1 förste instrumentmakare
och 1 radiotekniker i Ce 18, 1 förste arkivbiträde och 1 förrådsmästare
i Ce 17, 1 elektrotekniker i Cg 17, 2 maskinister i Ce 16, 1 förste laboratoriebiträde,
1 radiomontör och 1 kansliskrivare i Ce 15, 2 hantverksförmän,
1 maskinist och 2 koppartryckare i Ce 14, 2 kontorister i Ce 13, 3 hantverkare
i Ce 12, 1 tekniskt biträde, 3 ritbiträden och 1 kanslibiträde i Ce 11,
jämte annan icke-ordinarie personal, uppgående till 23 personer.
Den militära personalen redovisas icke å sjöfartsstyrelsens personalstat.
Den utgöres av 2 tjänstgörande officerare i Ma 33 eller Ma 30, 2 tjänstgörande
officerare i Ma 27, 1 tjänstgörande officer i Ma 27 eller Ma 23/19 samt 1
tjänstgörande underofficer i Ma 19.
Den sålunda föreslagna personalen bör i huvudsak erhålla den placering
på de olika byråerna som i det föregående föreslagits; departementschefen
förutsätter dock att, därest det visar sig påkallat, omflyttning av personal
byråerna emellan skall kunna äga rum.
Den av departementschefen föreslagna personalorganisationen för sjöfartsstyrelsen
innebär, att i det närmaste samtlig personal från lotsstyrelsen och
sjökarteverket övergår till det nya verket. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt vägförvaltningarnas personalorganisationer nedgår med det antal befattningshavare
som utredningen redovisat såsom nu tillhörande dessa myndigheter.
Kommerskollegiets organisation slutligen minskar med följande
tjänster, vilka är knutna till den verksamhet som övertages av sjöfartsstyrelsen,
nämligen 2 kommerseråd i Ca 37, 2 överinspektörer i Ca 33, 3 byrådirektörer
i Ca 31, 1 förste byråinspektör, 2 förste byråsekreterare, varav en på
övergångsstat, och 1 konsulent i Ca 29, 1 förste byråinspektör och 2 förste
byråsekreterare i Ca 27, 2 byråsekreterare i Ca 25, 1 förste kansliskrivare i
Ca 17, 1 kansliskrivare i Ca 15, 2 kontorister i Ca 13, 5 kanslibiträden i Ca 11,
1 expeditionsvakt i Ca 10 och 2 kontorsbiträden i Ca 8; 1 sjöåklagare och 1
överinspektör i Ce 33, 1 förste byråsekreterare och 1 förste skeppsmätningskontrollör
i Ce 27, 1 förste byråsekreterare i Cg 27, 2 byråinspektörer i
Ce 25, 1 skeppsmätningskontrollör i Cg 25, 3 byråsekreterare eller amanuenser
i reglerad befordringsgång, 1 assistent i Ce 23, 1 expeditionsvakt i
Cg 8 samt 5 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.
Statsutskottets utlåtande nr 1A6 år 1955 43
De befattningar, som inrättas i sjöfartsstyrelsen, bär som framgår av vad
förut anförts med få undantag f. n. sin motsvarighet hos de verk, genom vars
sammanslagning det nya verket bildas. Det finns därför anledning utga från
att innehavarna av de tjänster, som faller bort i de nuvarande verken, skall
kunna överföras till motsvarande tjänster i sjöfartsverket, bör att underlätta
denna överflyttning bör i den mån så befinnes påkallat ledigförldarande
av tjänsterna ej äga rum. För den händelse innehavare av ordinaiie tjänst
ej kan beredas motsvarande anställning i sjöfartsverket bör det få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela beslut om förande på övergångsstat av dylik
befattning. Även i fråga om övriga övergångsanordningar, som må påkallas
vid förslagets genomförande, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta.
Sjöfartsverkets lokalorgan m. m.
När departementschefen i det föregående förordat, att ett sjöfartsverk inrättas,
har departementschefen förutsatt, att verket skall organiseras som en
styrelse med därtill hörande lokalstater. Nu befintliga lokalstater är lotsoch
fyrstaten under lotsstyrelsen, sjökar teverkets kontrollstationer för prövning
av kompasser, lanternor och andra nautiska instrument, hamnavdelningarna
inom väg- och vattenbyggnadsverket samt fartygsinspektionens
och skeppsmätningsväsendets distriktsorganisationer under kommerskollegium.
Vidare kan som lokalorgan räknas av väg- och vattenbyggnadsverket
förvaltade kanaler, Södertälje kanal, Falsterbokanalen, Sotenkanalen och
Väddö kanal ävensom de under kommerskollegium sorterande sjöbefälsskolorna
och sjömanshusen.
Utredningen föreslår, att till sjöfartsstyrelsen skall höra två lokalstater,
nämligen dels lots- och fyrstaten, dels en lokalstat, som skapas genom sammanslagning
av fartygsinspektionens och skeppsmätningsväsendets distriktsorganisationer
samt sjökarteverkets kontrollstationer. Vidare förordai utredningen,
att de av väg- och vattenbyggnadsverket förvaltade kanalerna
samt sjöbefälsskolorna och sjömanshusen skall lyda under sjöfartsstyrelsen
på samma sätt som nu under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen respektive
kommerskollegium.
Departementschefen har redan tidigare berört frågan om hamnavdelningarnas
slopande och samordningen av fartygsinspektion och skeppsmätning,
varvid departementschefen godtagit utredningens förslag. Även sjökarteverkets
kontrollstationer bör som utredningen föreslagit i administrativt hänseende
anslutas till den av fartygsinspektions- och skeppsmätningsdistrikten
bildade nya lokalorganisationen. Denna lokalstat torde böra benämnas fartygsinspektionen
in. in.
Departementschefen anser sig också i huvudsak kunna godtaga utredningens
förslag till personalorganisation för denna lokalstat. Departementschefen
biträder sålunda förslaget att benämningen förste farlygsinspektör
44
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
ändras till överinspektör. Den av utredningen föreslagna nedflyttningen i
lönegrad från Ce 31 till Ce 29 av befattningarna som förste skeppsmätare
och indragningen av en tjänst som skeppsmätare i Ce 27 kan departementschefen
däremot icke tillstyrka. Sistnämnda befattning bör emellertid uppföras
som extra tjänst. Icke heller den föreslagna uppflyltningen av två befattningar
som förste fartygsinspektör till Ca 29 biträder departementschefen.
Vid bifall till av departementschefen i det föregående förordat förslag
om personalorganisation för ifrågavarande lokalstat skall i personalförteckningen
för fartygsinspektionen m. m. uppföras följande tjänster.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
7 överinspektörer................................................ Ca 33
2 förste fartygsinspektörer........................................ Ca 27
15 fartygsinspektörer.............................................. Ca 25
2 föreståndare för kontrollstation.................................. Ca 25
1 kontorist...................................................... Ca 13
6 kanslibiträden................................................. Ca 11
1 kontorsbiträde................................................. Ca 8
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25:
3 förste skeppsmätare............................................. Ce 31
2 fartygsinspektörer............................................... Ce 27
Vad utredningen i övrigt föreslagit rörande lokalstater och lokalorgan har
departementschefen ingen erinran mot. Departementschefen anser i likhet
med utredningen och organisationsnämnden att det bör ankomma på sjöfartsstyrelsen
att närmare överväga möjligheterna att framdeles sammanföra
de båda lokalstater, som verket nu förulsättes skola ha, så att en enhetlig
distriktsindelning av lokalorganen inom sjöfartsverket skall kunna
åstadkommas.
Fartyg, maskiner, förråd och annan materiel, som erfordras för verksamhetens
fortsatta bedrivande bör överföras till sjöfartsverket från lotsverket,
sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsverket samt kommerskollegium.
Härvid avser departementschefen även sådana kontorsinventarier och annan
dylik utrustning, som disponeras av de verk eller delar av verk av vilka
sjöfartsverket bildas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare föreskrifter i dessa frågor. Därvid torde även böra övervägas den
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen väckta frågan om sjöfartsverket skall
övertaga den väg- och vattenbyggnadsverket tillhöriga verkstaden i Barsebäck.
Det av utredningen upptagna spörsmålet om inrättande av en förrådsfond
anser departementschefen sig icke nu kunna taga ställning till. Frågan
torde som utredningen förutsatt få upptagas till övervägande av sjöfartsstyrelsen,
sedan närmare erfarenheter vunnits beträffande förvaltning och redovisning
av den till sjöfartsverket hänförliga materielen.
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
45
Beträffande frågan om finansieringen av den verksamhet, som sjöfartsverket
har att svara för, vill departementschefen slutligen erinra om att en
rad särskilda anslag för närvarande finns uppförda under riksstatens fjärde,
sjätte och tionde huvudtitlar samt på kapitalbudgeten, vilka disponeras av
de verk som avses uppgå i sjöfartsverket. Dessa anslag bör på sätt, som anges
i följande avsnitt, i fortsättningen disponeras av sjöfartsverket.
Anslagsfrågor
Vid bifall till av departementschefen i det föregående förordade förslag
om inrättande av ett sjöfartsverk, som skall träda i funktion den 1 januari
1956, erfordras att anslag till avlöningar och omkostnader för sjöfartsstyrelsen
anvisas för budgetåret 1955/56; anslagen skall beräknas med hänsyn
till kostnaderna under ett halvt år och ställas till styrelsens förfogande
fr. o. m. den 1 januari 1956. På motsvarande sätt bör avlönings- och omkostnadsanslag
beräknas och anvisas för den del av lokalstaten, som avser
fartygsinspektionen m. m. För huvuddelen av den lokala förvaltningen —
lots- och fyrstaten — bör anslag upptagas för hela budgetåret; anslagen
bör under förra hälften av budgetåret stå till lotsstyrelsens förfogande och
under senare hälften av budgetåret disponeras av sjöfartsstyrelsen. Anslagen
till sjöbefälsskolorna, sjömanshusen, hamn- och farledsanläggningar, säkerhetsanstalter
för sjöfarten, isbrytning och sjömätning bör likaledes under
tiden 1 juli—31 december 1955 disponeras i den ordning, som nu gäller,
och för tiden 1 januari—30 juni 1956 disponeras av sjöfartsstyrelsen. Slutligen
bör för förra hälften av budgetåret 1955/56 anslag uppföras till avlöningar
och omkostnader för lotsstyrelsen, sjökarteverket, fartygsinspektionen
och skeppsmätningsväsendet.
Anslag för sjöfartsverket
Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar
Anslag till avlöningar för sjöfartsstyrelsen under nästa budgetår erfordras
endast för tiden 1 januari—30 juni 1956 eller ett halvt år.
Vid bifall till den personalorganisation departementschefen i det föregående
förordat uppgår utgifterna för avlöningar till ordinarie tjänstemän till
699 100 kronor.
Avlöningskostnaderna för den av departementschefen föreslagna ickeordinarie
personalen kan beräknas till 680 400 kronor för nästa budgetår.
Under ifrågavarande anslagspost bör också upptagas medel för vikariatsersättningar,
övertidsersättningar in. in. Dessa kostnader beräknas till i runt
tal 10 000 kronor. Härjämte bör posten uppräknas för att tillgodose behovet
av extra personal under övergångstiden med 25 000 kronor. Anslagsposten
46
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
till avlöningar till icke-ordinarie personal bör sålunda upptagas till 715 400
kronor.
Såsom arvoden, bestämda av Kung!. Maj :t, bör för år utgå 1 200 kronor
till chefen för försvarskontoret och 780 kronor till envar av två kommenderade
officerare, eller för halvt budgetår tillhopa i runt tal 1 400 kronor.
Vidare bör för sjötillägg m. in. beräknas 52 500 kronor.
För rörligt tillägg beräknas slutligen 219 600 kronor.
Sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag bör sålunda för nästa budgetår uppföras
med ett belopp av 1 688 000 kronor.
Som tidigare nämnts övertager sjöfartsstyrelsen — förutom personalen
från sjökarteverket och lotsstyrelsen — vissa befattningshavare från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, vägförvaltningarna och kommerskollegium. Avlöningskostnaderna
för tiden 1 januari—30 juni 1956 för dessa befattningshavare
kan beräknas till respektive 135 000, 197 500 och 377 800 kronor.
Motsvarande minskningar å ifrågavarande myndigheters avlöningsanslag
för nästa budgetår torde böra vidtagas.
Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader
Sjöfartsstyrelsens medelsbehov för omkostnader avser för nästa budgetår
endast senare hälften av budgetåret.
Som tidigare nämnts kommer styrelsen att överta sjökarteverkets och lotsstyrelsens
verksamhet helt samt vissa uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vägförvaltningarna och kommerskollegium. Det synes därför
riktigt, att vid beräkningen av sjöfartsstyrelsens omkostnadsanslag för
nästa budgetår utgå ifrån de berörda verkens kostnader för motsvarande
verksamhet. Därjämte torde särskilda medel behöva anvisas för möbler,
kontorsmaskiner m. m. Sjöfartsstyrelsens inventariebehov kommer visserligen
att till största delen tillgodoses från de verk som berörs av omorganisationen,
men vissa kompletteringar torde bli nödvändiga. Med desssa utgångspunkter
och med ledning av från verken inhämtade uppgifter beräknar departementschefen
sjöfartsstyrelsens ifrågavarande utgifter för nästa budgetår
till i runt tal 440 600 kronor. Av detta belopp hänför sig 203 500, 77 500,
12 400, 42 700 och 54 500 kronor till respektive sjökarteverkets, lotsstyrelsens,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens, vägförvaltningarnas och kommerskollegiets
verksamhetsområde samt återstoden, 50 000 kronor, till det nyssnämnda
behovet av inventarier. De tre sistnämnda myndigheternas omkostnadsanslag
torde för nästa budgetår böra minskas med de belopp som
beräknats belöpa å den överflyttade verksamheten. Till bestridande av sjöfarsstyrelsens
omkostnader bör anvisas ett särskilt anslag å riksstaten. Anslaget,
som i likhet med andra omkostnadsanslag bör ha förslagsanslags
karaktär, bör benämnas Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader.
Det nya anslaget torde böra inrymma anslagsposter till sjukvård in. in.,
reseersättningar, expenser, publikationstryck och vissa engångskostnader
samt en uppbördspost avseende försäljningsmedel för sjömansrullor. För de
Statsutskottets utlåtande nv 116 år 1955
47
olika ändamålen beräknar departementschefen 440 600 kronor. Sjöfartsstyrelsens
omkostnadsanslag skulle således för nästa budgetår upptagas med
440 600 kronor. Det torde lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
närmare bestämmelser beträffande användningen av de olika posterna.
Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar och omkostnader
Under förutsättning av bifall till de jämkningar i utredningens förslag,
departementschefen i det föregående förordat rörande personaluppsättningen
inom förevarande lokalorganisation och som innebär att för personalen såväl
i fråga om antal som löneställning skall gälla detsamma som för närvarande,
torde medelsbehovet för Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar under tiden
1 januari—30 juni 1956 upptagas till sammanlagt 483 700 kronor. Denna
medelsberäkning är grundad på nuvarande avlöningskostnader för motsvarande
personal, räknat för ett halvt budgetår. Sålunda har kostnaderna för
den personal, som nu avlönas från fartygsinspektionens anslag, upptagits
till 310 300 kronor, för skeppsmätningspersonalen till 140 900 kronor och
för personalen vid kontrollstationerna till 32 500 kronor. I sistnämnda summa
ingår ett belopp av 3 600 kronor, utgörande av Kungl. Maj :t fastställda
arvoden till två föreståndare för kontrollstationer (i Kalmar respektive
Sundsvall).
Med hänsyn till personalens fördelning å ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare
och till vad nyss sagts om arvoden till kontrollstationsföreståndare
bör anslagsbeloppet 483 700 kronor fördelas å olika anslagsposter
på följande sätt, nämligen avlöningar till ordinarie tjänstemän 246 000 kronor,
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 3 600 kronor,
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 165 000 kronor och rörligt
tillägg 69 100 kronor.
Det för Fartygsinspektionen m. in.: Omkostnader erforderliga anslaget
kan med utgångspunkt från nu uppförda omkostnadsanslag till fartygsinspektionen
och skeppsmätningsväsendet beräknas till 68 000 kronor för
tiden 1 januari—30 juni 1956.
Lots- och fyrstaten: Avlöningar
I gällande riksstat är under rubriken Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare
å lots- och fyrstaten uppfört ett förslagsanslag å 16 177 400
kronor.
Beträffande personalen på tjänstefartyget Kalmar i östra lotsdistriktet tillstyrker
departementschefen att befattningen som maskinist i Ca 17, i samband
med att distriktets nya tjänstefartyg tages i bruk, utbytes mot 1 maskinisttjänst
i Ca 19. Departementschefen har ingen erinran mot att förstnämnda
tjänst i 17 lönegraden uppföres på övergångsstat. Vidare tillstyrker
departementschefen, att för det nya tjänstefartyget inrättas två nya tjänster
som matros i lönegrad Ce 10. Med hänsyn till att fartyget icke beräknas
48
Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955
vara färdigbyggt förrän i november 1955 bör medel för de nya tjänsterna
som maskinist och matros endast anvisas för åtta månader. Den erforderliga
anslagsökningen därför beräknas till 11 000 kronor.
Departementschefen tillstyrker, att personalen på Hoburgs och Ölands
södra uddes fyrplatser i samband med att dessa fyrar utrustas med radiofyranläggningar
uppflyttas i lönegrad enligt följande: 2 fyrmästare från
Ca 17 till Ca 19, 2 förste fyrvaktare från Ca 14 till Ca 15 och 2 fyrvaktare
från Ca 11 till Ca 12.
Departementschefen tillstyrker vidare indragningar av en tjänst för lotsförman
i Ca 18 på övergångsstat, tjänster för en fyrmästare i Ca 15 och en
fyrvaktare vid Femörehuvuds fyrplats samt en tjänst för förste fyrvaktare
i Ca 15 vid Djurstens fyrplats.
Anslaget beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 6 503 500 (+ 1 560 200) kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 5 558 300 (+984 100) kronor;
särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal 2 919 500
(oförändrat) kronor;
rörligt tillägg 1 170 400 (— 2 570 000) kronor.
Anslaget bestämmes alltså till (6 503 500 + 5 558 300 + 2 919 500 +
1 170 400 ==) 16 151 700 (— 25 700) kronor.
I personalförteckningen för lots- och fyrstaten bör följande ändringar vidtagas.
Såsom nya tjänster uppföres 1 maskinist i Ca 19, 2 fyrmästare i Ca 19,
2 förste fyrvaktare i Ca 15 och 2 fyrvaktare i Ca 12; 1 maskinist i Ca 17
uppföres på övergångsstat. Ur personalförteckningen avföres 1 lotsförman i
Ca 18 på övergångsstat, 2 fyrmästare i Ca 17, 1 fyrmästare i Ca 15, 1 förste
fyrvaktare i Ca 15, 2 förste fyrvaktare i Ca 14 och 2 fyrvaktare i Ca 11.
Lots- och fyrstaten: Omkostnader
Enligt gällande ordning bestrids de utgifter som hänför sig till antingen
lotsstyrelsen eller lots- och fyrstaten eller som är gemensamma för båda
från ett och samma anslag, Lotsverket: Omkostnader. Anslaget bör emellertid
för nästa budgetår delas upp i två anslag, ett för lots- och fyrstaten och
ett för lotsstyrelsen. Anslagen, som båda bör ha förslagsanslags karaktär,
torde böra benämnas Lots- och fyrstaten: Omkostnader och Lotsstyrelsen:
Omkostnader.
Det förstnämnda anslaget bör tillföras anslagsposten Övriga utgifter då
dessa kostnader helt hänför sig till lots- och fyrstaten. Därjämte bör under
detta anslag även beräknas medel för sjukvård, reseersättningar och andra
expenser än för bränsle, lyse och vatten. Anslaget till Lotsstyrelsen: Omkostnader
torde böra uppta, förutom poster till sjukvård m. in., reseersättningar
och övriga expenser, en post till vardera bränsle, lyse och vatten samt till
publikationstryck.
Den av departementschefen i det följande förordade medelsanvisningen
för olika ändamål avser endast halva budgetåret, när det gäller lotsstyrelsen,
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
49
eftersom dess verksamhet är avsedd att övertagas av sjöfartsstyrelsen fr. o. in.
den 1 januari 1956.
Anslagsposten till sjukvård m. in. synes böra upptagas med oförändrat
belopp, 60 000 kronor. Härav beräknar departementschefen för lots- och fyrstatens
del 55 000 kronor och för lotsstyrelsen 2 500 kronor. För reseersättningar
beräknar departementschefen oförändrat belopp, 171 000 kronor, varav
torde böra avses för lots- och fyrstaten 121 000 kronor samt för lotsstyrelsen
25 000 kronor. Medel för bränsle, lyse och vatten erfordras endast för
lotsstyrelsens del; kostnaden härför beräknas till 5 000 kronor. Till övriga
expenser tillstyrker departementschefen en höjning med 14 900 kronor
till 225 000 kronor, att fördelas med 147 000 kronor å lots- och fyrstaten och
med 39 000 kronor å lotsstyrelsen. Till publikationstryck, som endast ifrågakommer
för lotsstyrelsens del, beräknar departementschefen 6 000 kronor.
1 enlighet med vad tidigare sagts överföres anslagsposten till övriga utgifter
och därunder upptagna delposter till lots- och fyrstatens omkostnadsanslag.
Delposten till reparation och underhåll av obevakade fyrar, fasta sjömärken,
apparatur, maskiner och inventarier inom lotsdistrikten synes böra uppräknas
med 35 000 kronor. Posten bör sålunda uppföras med 340 000 kronor.
Delposten till reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och därmed
jämställda fartyg samt lotsverket tillhöriga tjänstebåtar synes i betraktande
av medelsåtgången under budgetåret 1953/54 kunna upptagas till
oförändrat belopp, 980 000 kronor. Å andra sidan bör de två sistnämnda delposterna
nedräknas den förra med 10 000 och den senare med 15 000 kronor,
enär viss personal, som hittills avlönats av medel som anvisats under dessa
poster, i fortsättningen skall avlönas från sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag.
Äskad höjning med 50 000 kronor till 600 000 kronor av delposten
till legor för lotsbåtar biträder departementschefen. Övriga under anslagsposten
till övriga utgifter upptagna delposter torde för nästa budgetår få
upptagas med oförändrat belopp. Sluligen bör 10 000 kronor upptagas för
förnyelse av lotsverkets vandringsbibliotek.
Vid bifall till vad departementschefen i det föregående förordat skall omkostnadsanslaget
till lots- och fyrstaten för nästa budgetår upptagas till
4 513 000 kronor.
Närmare bestämmelser om anslagets användning torde lämpligen böra få
meddelas av Kungl. Maj :t.
Lotsstyrelsens omkostnadsanslag skulle för nästa budgetår upptagas med
77 500 kronor. Till detta anslag återkommer departementschefen i det följande.
Övriga till sjöfartsverket hänförliga anslag
Den verksamhet, som är avsedd att överflyttas till sjöfartsverket, bekostas,
förutom från de avlönings- och omkostnadsanslag, som redovisats i det
föregående, för närvarande från följande anslag, nämligen under fjärde huvudtiteln
reservationsanslagen till Sjökar teverket: Mätnings- och rekog4
Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. iVr 146—147
50
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
nosceringsverksamhet och Ombyggnad av sjömätningsfartyg samt förslagsanslaget
till Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån,
under sjätte huvudtiteln reservationsanslagen till Bidrag till handelshamnar
och farleder, Statliga farledsarbeten, Byggande av fiskehamnar, Bidrag till
byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, Reparation och
ombyggnad av Falsterbokanalen samt Understöd åt skärgårdsrederier,
ävensom förslagsanslaget till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder samt under tionde huvudtiteln förslagsanslagen till
Sjöbefälsskolorna: Avlöningar och Omkostnader, anslaget till Sjöbefälsskolorna:
Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk, reservationsanslagen
till Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker m. m. och Lotsverket: Säkerhetsanstalter
för sjöfarten, förslagsanslagen till Statens isbrytarverksamhet,
Kostnader för handelssjöfartens dirigering samt Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond samt anslaget till Bidrag till
sjömanshusens förvaltningskostnader. Å kapitalbudgeten är upptagna två
anslag som avsetts för den här ifrågavarande verksamheten, nämligen investeringsanslagen
till Säkerhetsanstalter för sjöfarten och till Lotsverkets
båtlånefond.
De medel som i fortsättningen anslås för de här nämnda ändamålen bör
enligt departementschefen ställas till sjöfartsverkets förfogande. I samband
härmed kan vara motiverat bl. a. ur förenklingssynpunkt att slå samman
vissa av anslagen. Detta bör emellertid icke ske under nästa budgetår, då
sjöfartsverket börjar sin verksamhet först i mitten av budgetåret och på
grund härav två myndigheter kommer att behöva förfoga över anslagen,
nämligen under förra hälften av budgetåret den myndighet som nu har dispositionsrätten
och under senare hälften av budgetåret sjöfartsverket. Av
samma anledning bör icke heller några ändringar i anslagsrubrikerna nu
företagas. Frågan om eventuell sammanslagning av anslag synes därför böra
upptagas i samband med medelsanvisningen för budgetåret 1956/57.
I årets statsverksproposition har frågan om medelsbehovet för nästa
budgetår slutbehandlats i vad avser de här nämnda anslagen under sjätte
huvudtiteln och erforderliga medel äskats (p. 21—26, 70). Motsvarande gäller
för de under tionde huvudtiteln upptagna anslagen till Sjöbefälsskolorna
(p. 11—14), Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader (p. 65) samt
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond (p.
93). Övriga i detta avsnitt berörda anslag har i årets statsverksproposition
upptagits med beräknade belopp. Departementschefen återkommer nu till
dessa anslagsfrågor, varvid dock erforderlig hemställan om medelsanvisning
göres i ett senare sammanhang.
Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 900 000 kronor.
Då viss personal, som hittills avlönats från detta anslag, i fortsättningen
kommer att avlönas från sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag, föreslår depar
-
Statsutskottets utlåtande nr 1A6 år 1955 51
tementschefen, att förevarande anslag nedräknas med 44 000 kronor till
856 000 kronor.
Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån
Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetåret uppföres
med oförändrat belopp, 23 000 kronor.
Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätningsfartyg
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 350 000 kronor.
Det synes departementschefen vara angeläget att förbättra möjligheterna
att verkställa ^sjömätning. Av styrelsen för sjökarteverket framlagt förslag
att bygga om lotsverkets fartyg »Castor» till sjömätningsfartyg synes vara en
lämplig utväg och tillstyrkes av departementschefen. Departementschefen
förordar att för ändamålet anvisas 350 000 kronor.
Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 925 000
kronor.
Till säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisas anslag årligen även å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond. För innevarande budgetår
är detta anslag upptaget med ett belopp av 475 000 kronor.
För budgetåret 1955/56 hemställer lotsstyrelsen, att anslag till säkerhetsanstalter
för sjöfarten uppföres med 3 420 000 kronor å driftbudgeten och
480 000 kronor å kapitalbudgeten.
Kostnaden för det under byggnad varande nya tjänstefartyget för östra
lotsdistriktet beräknar lotsstyrelsen nu komma att nedgå till 3 000 000 kronor
innebärande en minskning med 700 000 kronor. För nästa budgetår föreslår
departementschefen att för ändamålet anvisas återstående erforderligt
belopp 1 500 000 kronor.
Beträffande övriga äskanden till säkerhetsanstalter anser departementschefen
sig kunna tillstyrka arbeten till sammanlagt 1 900 000 kronor. Härav
bör emellertid för förnyelse av bibliotek avsett belopp av 10 000 kronor anvisas
under omkostnadsanslaget. Anslaget bör vidare nedräknas med 20 000
kronor motsvarande kostnaden för personal som hittills avlönats från anslaget
men som i fortsättningen kommer att avlönas från sjöfartsstyrelsens
avlöningsanslag.
Medelsanvisningen till säkerhetsanstalter för sjöfarten skulle därmed för
nästa budgetår uppgå till sammanlagt 3 370 000 kronor, varav 2 890 000 kronor
anses böra anvisas å driftbudgeten och 480 000 kronor å kapitalbudgeten.
Till medelsanvisningen å kapitalbudgeten återkommer departementschefen
senare.
52
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
Statens isbrytarverksamhet
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000 kronor.
Marinförvaltningen och kommerskollegium har framlagt förslag om vissa
reparations- och moderniseringsarbeten å statsisbrytaren Ymer, varigenom
Ymer skulle kunna göra fullgod tjänst åtminstone till 1974 eller ca 10 år
längre än annars skulle vara möjligt. Kostnaden för dessa arbeten har ämbetsverken
beräknat till 2 000 000 kronor, varav för nästa budgetår erfordras
1 200 000 kronor och återstoden för budgetåret 1956/57. Ämbetsverken framhåller,
att under alla förhållanden vissa arbeten är nödvändiga å Ymer, därest
fartyget över huvud skall kunna hållas i driftsdugligt skick. Kostnaden härför
beräknas till ca 1 000 000 kronor utöver ordinarie underhållskostnader.
Ämbetsverkens förslag innebär att man för en jämförelsevis låg kostnad
kan disponera ett fullgott isbrytarfartyg under ytterligare minst 10 år. Härtill
kommer att drifts- och underhållskostnaderna för Ymer kan beräknas
nedgå efter ombyggnaden. Departementschefen tillstyrker därför att fartyget
repareras och moderniseras på sätt ämbetsverken föreslagit. Kostnadsberäkningarna
föranleder ingen erinran från departementschefens sida och
för ändamålet bör avses 2 000 000 kronor, varav 1 200 000 kronor torde böra
anvisas för nästa budgetår.
Departementschefen förordar att 96 000 kronor ställes till förfogande för
vissa inredningsändringar å Ymer.
Departementschefen tillstyrker, att ytterligare 100 000 kronor anvisas för
löpande underhålls- och driftkostnader.
Anslaget till statens isbrytarverksamhet skulle därmed för nästa budgetår
uppgå till 3 096 000 kronor.
Kostnader för handelssjöfartens dirigering
Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med
oförändrat belopp, 20 000 kronor.
Kapitalbudgeten
Statens allmänna fastighetsfond
Säkerhetsanstalter för sjöfarten
Såsom departementschefen tidigare vid behandling av reservationsanslaget
till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten framhållit, torde för
nästa budgetår viss del av utgifterna för säkerhetsanstalter för sjöfarten
böra bestridas från anslag å kapitalbudgeten. Medelsbehovet utgör i enlighet
med vad departementschefen tidigare angivit 480 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
53
Statens utlåningsfonder
Lotsverkets båtlånefond
Med stöd av Kungl. Maj:ts den 19 februari 1954 givna bemyndigande tillkallades
den 24 samma månad särskilda utredningsmän för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande den framtida organisationen av båthållningen
vid rikets lotsplatser. Utredningen har den 15 februari 1955 avgivit
betänkande i ämnet. I avvaktan på slutligt ställningstagande till utredningens
förslag föreslår departementschefen, att anslaget för nästa budgetår
upptages till oförändrat belopp, 500 000 kronor.
Anslag till vissa myndigheter för tiden 1 juli—31 december 1955
Lotsstyrelsen: Avlöningar
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 686 300 kronor.
Medel till avlöningar för lotsstyrelsen erfordras endast under första hälften
av nästa budgetår. Då departementschefen icke kan tillstyrka några
tjänsteändringar synes medelsbehovet kunna upptagas till hälften av det för
innevarande budgetår anvisade anslaget. För löneklassändringar tillkommer
dock en ytterligare kostnad av i runt tal 1 300 kronor. Vidare föranleder de
beslutade ändringarna av grundlönebeloppen omräkning av anslagsposterna
i lotsstyrelsens avlöningsstat.
Anslaget beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 207 500 (— 105 600) kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 93 600 (—48 300) kronor;
rörligt tillägg 43 300 (— 188 000) kronor.
Anslaget bör alltså bestämmas till 344 400 (— 341 900) kronor.
Lotsstyrelsen: Omkostnader
Som departementschefen vid anmälan av lots- och fyrstatens omkostnadsanslag
anfört erfordras för tiden 1 juli—31 december 1955 ett särskilt omkostnadsanslag
för lotsstyrelsen. Anslaget torde som tidigare föreslagits få
upptagas med 77 500 kronor.
Sjökarteverket: Avlöningar
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 091 000 kronor.
Medel under detta anslag bör anvisas endast för tiden 1 juli—31 december
1955.
För löneklassuppflyttningar m. m, föreslås anslaget skola höjas med
6 500 kronor.
De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder omräkning av
vissa anslagsposter.
54
Statsutskottets utlåtande nr lid år 1955
Anslaget beräknas sålunda
avlöningar till ordinarie tjänstemän 274 200 (— 137 800) kronor;
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 6 200 (—
6160) kronor;
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 157 100 (— 72 900) kronor;
särskilda löneförmåner 52 500 (— 52 500) kronor;
rörligt tillägg 62 000 (—269 640) kronor.
Anslaget bestämmes alltså till 552 000 (— 539 000) kronor.
Sjökarteverket: Omkostnader
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 440 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslaget för tiden 1 juli—31 december
1955 upptages med hälften av det för innevarande budgetår anvisade beloppet
eller 220 000 kronor.
Fartygsinspektionen: Avlöningar
i
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 620 600 kronor.
Medel under anslaget bör anvisas för tiden 1 juli—31 december 1955. Vidare
föranleder de beslutade ändringarna av grundlönebeloppen omräkning
av anslagsposterna.
Anslaget beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 234 900 (— 119 700) kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 32 400 (— 17 400) kronor;
rörligt tillägg 43 000 (— 173 200) kronor.
Anslaget bestämmes alltså till 310 300 (— 310 300) kronor.
Fartygsinspektionen: Omkostnader
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 102 000 kronor.
Medel under anslaget bör anvisas för tiden 1 juli—31 december 1955.
Departementschefen förordar, att delposten till övriga expenser uppräknas
med 500 kronor.
Anslaget bör alltså uppföras med 51 500 kronor.
Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 173 200 kronor.
Medel under anslaget bör anvisas för tiden 1 juli—31 december 1955.
Av det för budgetåret 1954/55 beviljade avlöningsanslaget avser 32 300
kronor den äldre skeppsmätningsorganisationen. Någon medelsanvisning för
detta ändamål under budgetåret 1955/56 erfordras icke till följd av omorganisationen
fr. o. in. den 1 januari 1955. Av anslaget för innevarande
budgetår hänför sig vidare 140 900 kronor till den nya skeppsmätningsorganisationen
under tiden 1 januari—30 juni 1955.
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955 55
De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder omräkning av
vissa anslagsposter.
Anslaget beräknas sålunda:
avlöningar till icke-ordinarie personal 114 200 (+ 26 900) kronor;
avlöningar till tillfällig personal 10 000 (oförändrat) kronor;
rörligt tillägg 16 700 (— 26 900) kronor.
Anslaget bestämmes alltså till 140 900 (— 32 300) kronor.
Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 23 700 kronor.
Av det för budgetåret 1954/55 beviljade anslaget hänför sig 7 900 kronor
till omkostnader för den äldre skeppsmätningSorganisationen. Till följd
av omorganisationen fr. o. m. den 1 januari 1955 bortfaller dessa kostnader
för budgetåret 1955/56. Av anslaget för innevarande budgetår avser vidare
15 800 kronor omkostnader för den nya skeppsmätningSorganisationen under
tiden 1 januari—30 juni 1955.
Departementschefen föreslår, att för tiden 1 juli—31 december 1955 under
anslaget anvisas ett belopp av 15 800 kronor.
Utskottet
De statliga förvaltningsuppgifterna på sjöfartens område äro nu uppdelade
på ett flertal myndigheter. De sjöfartsärenden, som handläggas av
centrala statsmyndigheter med underlydande organ, äro i första hand fördelade
på lotsverket, sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
kommerskollegium.
Den nuvarande organisatoriska splittringen av statens sjöfartsuppgifter
har medfört betydande olägenheter. Behovet av en samordning av de statliga
organen på detta område synes utskottet vara till fullo ådagalagt. Det
övervägande flertalet myndigheter och organisationer, som yttrat sig i frågan,
ha även givit uttryck åt denna uppfattning.
I syfte att åstadkomma en mera rationell administration av hithörande
uppgifter har sjöfartsorganisationsutredningen framlagt alternativa förslag
till nyorganisation. Utredningen har ingående redogjort för innebörden av
sina förslag. Dessa ha vidare granskats av ett stort antal remissinstanser,
varvid ytterligare aspekter på förevarande organisationsproblem framkommit.
Vid anmälan av propositionen har slutligen departementschefen belyst
de olika organisationsalternativen och till granskning upptagit i remissyttrandena
framförda kritiska synpunkter.
Utskottet kan under nu angivna omständigheter icke finna behov föreligga
av förnyad utredning i ämnet och kan alltså icke biträda det i motionerna
I: 484 och II: 593 gjorda yrkandet härom.
En ändrad förvaltningsorganisation på förevarande område kan tänkas
utformad på olika sätt.
56
Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955
Utredningen har som alternativ I föreslagit, att sjöfartsverket skall bildas
genom sammanslagning av lotsverket och sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsverket,
i vad detta handhar hamn- och farledsanläggningar, samt
statens isbrytarverksamhet. Som alternativ II har utredningen föreslagit,
att till det nya verket skola överföras — utöver vad som föreslås i alternativ
I — de delar av kommerskollegium, som handlägga sjöfartsärenden, frånsett
ekonomiska frågor och statistik. Härvid skulle sålunda till sjöfartsverket
överflyttas bl. a. fartygsinspektionen, skeppsmätningsväsendet samt sociala
och juridiska frågor. Sjöfartsorganisationsutredningen har för sin del förordat
alternativ II.
I valet mellan de av utredningen framlagda två alternativa förslagen ha
remissmyndigheterna haft delade meningar. Utskottet framlägger i det följande
sina synpunkter på denna fråga.
Alternativ I innebär, att ett tekniskt-nautiskt verk tillskapas med uppgift
att i olika avseenden svara för framkomstmöjligheterna till sjöss. Praktiskt
taget allmän enighet synes råda om att en sammanslagning i åtminstone
denna omfattning bör komma till stånd. Även utskottet anser att en
organisationsändring av denna innebörd är välmotiverad.
I propositionen framlägges emellertid ett längre gående förslag, som innebär
att till ett sjöfartsverk skola överföras —- utöver uppgifterna enligt
alternativ I — alla de ärenden som kommerskollegium handlägger på sjöfartens
område med undantag av sjöfartsstatistiken. Detta förslag innebär
så till vida en utvidgning av alternativ II, som även de ekonomiska sjöfartsfrågorna
härvid skulle överflyttas.
Mot alternativ II ha invändningar framförts av vissa remissinstanser,
främst kommerskollegium och redarorganisationerna, ävensom i motionerna
1:485 och 11:594. Här hävdas, att vid ett bifall till detta förslag kommerskollegium
icke längre får tillräckliga möjligheter att som statens centrala
verk på näringslivets område följa utvecklingen av olika näringsgrenar
och beakta deras inbördes sammanhang.
Det sålunda angivna önskemålet att kommerskollegium skall kunna ha
överblick över hela näringslivet synes emellertid kunna realiseras på olika
vägar. En möjlighet är, att ämbetsverket på basis av sin egen statistik och
annat tillgängligt informationsmaterial följer utvecklingen och i anslutning
härtill avger remissyttranden i frågor av mera principiell betydelse för näringslivet
i dess helhet. Detta torde ej möta några svårigheter, även om
sjöfartsfrågorna avskiljas från ämbetsverket. Om däremot tanken är, att
kommerskollegium skall vinna den önskade överblicken genom egna praktiska
ämbetsåligganden inom olika näringsgrenar synes detta innebära, att
en rad myndigheter skulle inordnas under kollegium. Detta kan näppeligen
vara en realistisk tanke. Utvecklingen i fråga om statsförvaltningens organisation
synes i stället gå i motsatt riktning, vilket torde betingas av att
både samhällsmaskineriet och näringslivet efter hand fått en alltmera komplicerad
och specialiserad karaktär. Nybildning av myndigheter har sålunda
på senare tid i flera fall skett genom utbrytning av speciella uppgif
-
Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955
57
ter från äldre ämbetsverk. I fråga om det föreslagna sjöfartsverket skulle
en sådan utbrytning ske både från kommerskollegium och från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, ehuru å andra sidan de nu på skilda håll omhänderhavda
uppgifterna skulle sammanföras till en förvaltningsenhet. Såvitt
utskottet kan finna, måste det vara en riktig strävan att för sådana områden,
där samhällets organ ha betydelsefulla funktioner, koncentrera de
administrativa organen, så att en effektiv och rationell organisation vinnes.
Så är redan fallet beträffande kommunikationsväsendet i övrigt, där
frågor avseende järnvägarna, vägväsendet och lufttrafiken omhänderhavas
av särskilda myndigheter. Det synes då vara ett naturligt led i utvecklingen,
att för en så betydelsefull näringsgren som sjöfarten ett särskilt organ
tillskapas, som kan samordna de olika statliga insatserna. Utskottet kan
då icke finna det riktigt att på grund av önskemålet att kommerskollegium
skall kunna följa sjöfartsfrågorna avstå från en organisation, som med
hänsyn till intresset att samordna alla sjöfartsfrågor ter sig som den mest
ändamålsenliga. Som departementschefen framhållit kan nämligen knappast
något tvivel råda därom, att de i kommerskollegium nu handlagda
sjöfartsfrågorna ha ett närmare samband med de sjöfartsärenden, som enligt
alternativ I skola hänföras till sjöfartsverket, än med de övriga ärendena
i kommerskollegium, vilka bl. a. avse bergsbruk, elkraftområdet samt
monopol- och kartellövervakning. Vid sitt ställningstagande har utskottet
också ansett stor vikt böra fästas vid det förhållandet, att det icke kan vara
välbetänkt att inrätta ett sjöfartsverk med uppgift att svara för byggnad
av hamnar och farleder och för framkomligheten i våra farvatten men icke
samtidigt sörja för att verket kan planera åtgärderna och bedöma behovet
mot bakgrunden av sjöfartens allmänna utveckling. Även vid prövning av
andra frågor — fartygstekniska, juridiska och sociala — blir ofta en ekonomisk
avvägning nödvändig. Det är därför, såsom kommerskollegium påpekat,
svårt att skilja den ekonomiska bedömningen av sjöfartsfrågorna
från granskningen i övrigt. Detta leder fram till att de ekonomiska frågorna
böra medfölja till det nya verket. Liksom departementschefen anser utskottet
vidare, att det måste vara värdefullt att inom ett och samma verk
få tillgång till allsidig sakkunskap, vilket innebär att skiftande frågor kunna
belysas från olika håll. Även för de olika kategorier, som äro anknutna
till sjöfartsnäringen, bör det vara en fördel att kunna vända sig till en
myndighet i stället för fyra. Utskottet anser sålunda — liksom för övrigt
en rad remissinstanser, bl. a. lotsstyrelsen, hamnförbundet och de ombordanställdas
organisationer — att det mera omfattande alternativet är
att föredraga. Utskottet tillstyrker, att ett sjöfartsverk med den av departementschefen
förordade utformningen inrättas och kan sålunda icke biträda
yrkandet i motionerna 1:485 och 11:594 om genomförande av alternativ
I med därav föranledda jämkningar i personal- och anslagshänsecndcn.
Utfc''
I sistnämnda motioner har vidare hemställts, att riksdagen måtte besluta
alt i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ägnar särskild upp
-
58
Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955
märksamhet åt att det nya verket icke fungerar så, att näringslivet därigenom
orsakas olägenheter. Då det måste förutsättas, att ett organ av sjöfartsverkets
typ, som har att fullgöra viktiga serviceuppgifter för sjöfarten, är
inriktat på att på bästa sätt betjäna sjöfarten, synes någon särskild åtgärd
i enlighet med nämnda yrkande ej erforderlig. Utskottet anser därför
ej anledning föreligga att tillstyrka motionerna i denna del.
Enligt departementschefens förslag, som överensstämmer med sjöfartsorganisationsutredningens,
skulle den av kommerskollegii statistiska byrå
handhavda sjöfartsstatistiken kvarbliva i kommerskollegium. Motivet härför
är enligt utredningen att en överflyttning av dessa ärenden till det nya verket
skulle medföra en icke önskvärd splittring av de näringsstatistiska arbetsuppgifter,
som kommerskollegium alltmera kommit att fullgöra i sin
egenskap av central myndighet för näringsstatistiken. I motionen 11:597
föreslås att den sjöfartsstatistiska sektionen hos kommerskollegium skall
överföras till sjöfartsverket. Till stöd härför anföres, att handläggningen av
de ekonomiska frågorna i sjöfartsverket måste ske i nära kontakt med det
utredningsarbete, som regelbundet pågår inom kommerskollegiets sjöfartsstatistiska
avdelning. Denna tanke synes utskottet ha visst fog för sig. I anslutning
till den av utredningen åberopade motiveringen anser sig utskottet
dock icke böra motsätta sig att sjöfartsstatistiken tills vidare bibehålies i
kommerskollegium. Härvid torde få förutsättas, att formerna för samarbetet
mellan de båda verken i berörda frågor ägnas särskild uppmärksamhet. Av
det anförda följer, att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka yrkandet i
motionen i här angivet avseende.
I motionen 11:599 har bl. a. yrkats att handelsflottans välfärdsfond skall
förvaltas av det nya verket. Då i propositionen föreslagits att samtliga uppgifter
med anknytning till sjöfarten med undantag av sjöfartsstatistiken skola
överflyttas från kommerskollegium till sjöfartsverket, synes detta innebära,
att sjöfartsverket skall övertaga förvaltningen av handelsflottans välfärdsfond.
Under sådana omständigheter torde någon särskild åtgärd från
riksdagens sida i anledning av motionen i denna del icke vara påkallad.
Utskottet har icke något att erinra mot att det nya verket, inbegripet lokalstater,
benämnes sjöfartsverket och att den centrala styrelsen kallas sjöfartsstyrelsen.
Vad beträffar sjöfartsstyrelsens förläggning upplyses i propositionen att
utredning igångsatts rörande möjligheterna att lägga verket på annan ort
än Stockholm. Departementschefen har för avsikt att för 1956 års riksdag
framlägga förslag i ämnet. De skäl, som departementschefen anfört till stöd
för annan förläggning än till Stockholm, synas utskottet i och för sig beaktansvärda;
samtidigt förutsätter utskottet emellertid att de av departementschefen
antydda olägenheterna av en dylik förläggning upptagas till prövning
vid utredningen. Utskottet anser sig i avvaktan på utredningen icke nu
böra närmare ingå på denna fråga. Motionerna I: 483 och II: 598 i här berörda
del torde därför icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Mot förslaget
att verket i varje fall tills vidare stannar i Stockholm har utskottet
ingen erinran.
59
Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955
Utskottet övergår härefter till frågan om sjöfartsstyrelsens organisation.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag, att sjöfartsstyrelsen
organiseras som ett kollegialt ämbetsverk med en generaldirektör som chef.
Det synes befogat, att ledningen för verket förstärkes med ytterligare en
chefstjänsteman med överdirektörs ställning, varför förslaget härom jämväl
tillstyrkes.
Enligt departementschefens förslag skola ärendena i sjöfartsstyrelsen fördelas
på sju byråer, vartill komma en ekonomisk sektion och ett försvarskontor.
Departementschefen räknar icke med att de ekonomiska ärendena bli av
sådan omfattning, att det är erforderligt att för dem inrätta en särskild byrå.
I förenämnda motion II: 597 har emellertid yrkats, att sjöf artsstatistiken
skall överflyttas från kommerskollegium till sjöfartsstyrelsen och handläggas
inom den ekonomiska sektionen, som samtidigt skulle omvandlas till
en byrå. Obestridligen får den i propositionen föreslagna ekonomiska sektionen
synnerligen betydelsefulla uppgifter. Utskottet har emellertid i det
föregående avstyrkt en överflyttning till det nya verket av sjöf artsstatistiken.
Med hänsyn härtill och i avvaktan på kommande praktiska erfarenheter
anser utskottet, att den arbetsenhet, som skall handha de ekonomiska
ärendena, tills vidare bör kunna organiseras som en sektion. Motionen kan
alltså icke heller i nu oinhandlade del biträdas av utskottet.
Enligt det föreliggande förslaget skall väg- och vattenbyggnadsverkets
lokala organisation för hamn- och farledsbyggande, nämligen de tre hamnavdelningarna
i Stockholm, Karlskrona och Göteborg, indragas. Hithörande
utrednings- och byggnadsfrågor — jämte den byggnadsverksamhet som
handhaves av lotsstyrelsen —- avses skola sammanföras till sjöfartsstyrelsen
och handläggas inom dess byggnadsbyrå. Styrelsen skall ha möjlighet
att organisera lokala kontor på de orter, där så befinnes erforderligt. Vissa
remissinstanser ha uttalat sig emot en indragning av hamnavdelningarna.
Även i de berörda motionerna 1:483 och 11:598 understrykes behovet av
fasta distriktsavdelningar för sjöfartsverkets arbetsuppgifter på detta område.
I motionerna I: 482 och II: 596 framhalles, att de föreslagna lokala
kontoren icke i alla avseenden kunna ersätta de nuvarande hamnavdelningarna,
varvid yrkas att sjöfartsverket utrustas med två lokala hamnavdelningar
och att verket självt skall äga besluta om förläggningsorter och verksamhetsområden
för dessa avdelningar.
De skäl, som åberopas till stöd för yrkandena i nämnda motioner, synas
utskottet till väsentlig del värda beaktande. Utskottet delar sålunda uppfattningen,
att de olika arbetsuppgifter med avseende på hamnväsendet, som
komma att åvila sjöfartsverket, icke böra eller kunna helt centraliseras. Det
är också, som i motionerna uttalats, önskvärt, att tillgång finnes på personal
med god lokalkännedom om förhållandena i olika landsdelar. Det synes
däremot icke fullt klart, att dylika önskemål tillgodoses lättare genom en
på förhand fastslagen lokalorganisation än genom en mera rörlig organisation.
Man torde exempelvis knappast kunna förvänta någon mera ingående
60
Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955
lokalkännedom hos vederbörande tjänstemän, om landet uppdelas på endast
två distrikt. Utskottet vill också erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som för närvarande omhänderhar berörda verksamhet, i sitt remissyttrande
uttalat, att frågan, om hamnavdelningarna böra ligga kvar på nuvarande
orter och om de böra ändras till antal, bör bli beroende på arbetsuppgifternas
omfattning och förläggning. Utskottet anser i anslutning härtill
och till vad departementschefen uttalat, att lokalorganisationen ej bör låsas
fast utan kunna växla med hänsyn till omständigheterna. Det kan bl. a. ej
vara uteslutet, att det tidvis erfordras flera lokalkontor än för närvarande,
ehuru av mindre omfattning. Av det anförda följer, att utskottet icke finner
sig kunna biträda de i nyssnämnda motioner framställda yrkandena i nu
berört avseende.
I motionen 11:599 föreslås bl. a. att handelsflottans välfärdsråds kanslipersonal
intages på sjöfartsverkets personalstat, i samband varmed vissa
ändringar av tjänsterna påyrkas. Då utskottet i likhet med departementschefen
icke anser sig kunna förorda, att befattningarna uppföras på det nya
\erkets
Mot den föreslagna byråindelningen och fördelningen av arbetsuppgifterna
inom de olika organisationsenheterna synes utskottet icke något vara att
erinra. Då det icke torde låta sig göra att på förhand ange de exakta uppgifterna
för varje enskild befattningshavare, anser utskottet i likhet med
departementschefen, att vid verkets tillkomst de nuvarande lönegradsplaceringarna
i allmänhet böra bibehållas. Först sedan det i praktiken blivit klarlagt
om anledning till ändrad löneställning föreligger, böra dessa frågor upptagas
till behandling. Den av departementschefen föreslagna personaluppsättningen
har utskottet, såväl vad beträffar antal som inplacering i lönegrad,
ansett böra godtagas. Vidare biträder utskottet departementschefens
uttalanden om vidtagande av övergångsanordningar i samband med sjöfartsverkets
inrättande.
Enligt förslaget skola till sjöfartsverket höra två lokalstater, nämligen
lots- och fyrstaten samt fartygsinspektionen m. m. Utskottet tillstyrker förslaget
och finner sig böra godtaga den föreslagna organisationen för sistnämnda
lokalstat, till vilken skola sammanföras fartygsinspektionens och
skeppsmätningsväsendets distriktsorgan samt kontrollstationer för prövning
av nautiska instrument. Utskottet anser i likhet med departementschefen, att
det bör ankomma på sjöfartsstyrelsen att närmare överväga möjligheten av
att framdeles sammanföra de båda lokalstaterna, så att en enhetlig distriktsmdelning
av lokalorganen inom sjöfartsverket skall kunna åstadkommas.
\ ad i piopositionen uttalats om överförande till sjöfartsverket av materiel
av olika slag har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Såsom departementschefen nämnt finnas för närvarande ett antal anslag
uppförda under riksstatens fjärde, sjätte och tionde huvudtitlar samt på
kapitalbudgeten, vilka disponeras av de verk, som avses skola uppgå i sjöfarts\erket.
Dessa anslag böra i fortsättningen disponeras av sjöfartsverket.
Då verket föreslås skola träda i funktion den 1 januari 1956, vilket utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955
61
anser bör godtagas, innebär detta, att anslagen till sjöfartsstyrelsen skola
beräknas med hänsyn till kostnaderna under ett halvt budgetår. Detsamma
gäller anslagen för lokalstaten, fartygsinspektionen m. m. samt till lotsstyrelsen,
sjökarteverket, fartygsinspektionen och skeppsmätningsväsendet. För
lots- och fyrstaten samt för sakanslagen bör däremot medelsberäkningen
gälla hela budgetåret.
Vid sin granskning av de verkställda beräkningarna under ett vart av
ifrågavarande anslag har utskottet icke funnit något vara att erinra. Frånsett
anslagen till sjöfartsstyrelsen, vilka grunda sig på den av utskottet i
det föregående tillstyrkta personalorganisationen, har departementschefen
vid beräkningen av anslagen i flertalet fall räknat med i stort sett oförändrade
anslagsbelopp, dock i förekommande fall med omräkning till halvt budgetår.
Vad särskilt beträffar anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten framgår
av redogörelsen i ämnet, att kostnaden för det under byggnad varande
nya tjänstefartyget för östra lotsdistriktet beräknas komma att nedgå med
700 000 kronor; det för ändamålet återstående erforderliga beloppet utgör
1 500 000 kronor, vilket nu bör anvisas.
På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att statsisbrytaren
Ymer repareras och moderniseras i enlighet med framlagt förslag för
en kostnad av 2 000 000 kronor, varav 1 200 000 kronor böra anvisas för
nästa budgetår.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 482 och II: 596, I: 484 och II: 593, I: 485 och
II: 594, I: 483 och II: 598, sistnämnda båda motioner i vad
de avse sjöfartsverkets hamnavdelningar och därmed sammanhängande
spörsmål, II: 597 samt II: 599, godkänna av
departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 4 mars 1955 framlagt förslag om inrättande från
och med den 1 januari 1956 av ett sjöfartsverk;
II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna 1:484 och 11:593 samt 1:485 och 11:594, bemyndiga
Kungl. Maj :t att, i enlighet med i förberörda statsrådsprotokoll
framlagda förslag, fastställa personalförteckningar
för sjöfartsstyrelsen och fartygsinspektionen m. m.;
III. bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med i samma
statsrådsprotokoll framlagt förslag, vidtaga ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten;
IV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna 1:484 och 11:593 samt 1:485 och 11:594, godkänna
följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att tilllämpas
under tiden 1 januari—30 juni 1956:
62
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 699 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 715 400
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t................................. 1 400
4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.............. 52 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 219 600
Summa kronor 1 688 000
V. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, godkänna
följande avlöningsstat för fartygsinspektionen m. m.,
att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1956:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 246 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t.................................. 3 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 165 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 69 100
Summa kronor 483 700
VI. godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 6 503 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 5 558 300
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke -
ordinarie personal, förslagsvis.................. 2 919 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 1 170 400
Summa kronor 16 151 700
VII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna I: 484 och
II: 593, godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket,
att tillämpas under tiden 1 juli-—31 december 1955:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 274 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t
6 200
Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955 63
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 157 100
4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis............... 52 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 62 00°
Summa kronor 552 000
VIII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, godkänna
följande avlöningsstat för fartygsinspektionen, att tilllämpas
under tiden 1 juli—31 december 1955:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis---- 234 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 32 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 43 000
Summa kronor 310 300
IX. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, godkänna
följande avlöningsstat för skeppsmätningsväsendet,
att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 114 200
2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis....... 10 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis..........• ............. 16 700
Summa kronor 140 900
X. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna I: 484 och
II: 593, godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis---- 207 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 93 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 43 300
Summa kronor 344 400
XI. för budgetåret 1955/56 under fjärde huvudtiteln anvisa
till
a) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
ett reservationsanslag av 856 000 kronor
b) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska
byrån ett förslagsanslag av 23 000 kronor
64
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
c) Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätningsfartyg ett
reservationsanslag av 350 000 kronor;
XII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna I: 484 och
II: 593, för budgetåret 1955/56 under fjärde huvudtiteln anvisa
till
a) Sjökarteverket: Avlöningar ett förslagsanslag av 552 000
kronor
b) Sjökarteverket: Omkostnader ett förslagsanslag av
220 000 kronor;
XIII. för budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa
till
a) Lots- och fyrstaten: Avlöningar ett förslagsanslag av
16 151 700 kronor
b) Lots- och fyrstaten: Omkostnader ett förslagsanslag av
4 513 000 kronor
c) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten ett reservationsanslag
av 2 890 000 kronor
d) Statens isbrytarverksamhet ett förslagsanslag av
3 096 000 kronor
e) Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag
av 20 000 kronor;
XIV. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, för
budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa till
a) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 688 000 kronor
b) Sjöf artsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av
440 600 kronor;
XV. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, för
budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa till
a) Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 483 700 kronor
b) Fartygsinspektionen m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 68 000 kronor;
XVI. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, för
budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa till
a) Fartygsinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 310 300 kronor
b) Fartygsinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 51 500 kronor
c) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 140 900 kronor
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
65
d) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 15 800 kronor;
XVII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna I: 484 och
II: 593, för budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa
till
a) Lotsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 344 400
kronor
b) Lotsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av
77 500 kronor;
XVIII, för budgetåret 1955/56 såsom investeringsanslag
anvisa
a) under Statens allmänna fastighetsfond till Säkerhetsanstalter
för sjöfarten 480 000 kronor
b) under Statens utlåningsfonder till Lotsverkets båtlånefond
500 000 kronor;
XIX. avslå motionerna 1:483 och 11:598, i vad de avse
skrivelse till Kungl. Maj:t;
XX. avslå motionerna 1: 485 och II: 594, i vad de avse
skrivelse till Kungl. Maj :t.
Stockholm den 20 maj 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Näsström, Pålsson, Hesselbom,
Sundelin, Einar Persson, Thun, Elfving, Aastrup och Svärd; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Åkerström, Staxäng,
fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Thapper, Gustafsson i Skellefteå,
Blidfors, Andreasson och fröken Olsson.
Reservationer
a) av herrar Ohlon, Sundelin, Aastrup, Svärd, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg i Skövde, Ståhl, Staxäng, fröken Elmén och herr Gustafsson i
Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:485 och
II: 594 och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 55, som börjar med »Den nuvarande»
och slutar med »olika sätt», bort ersättas med text av följande lydelse
:
5 llihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 146—147
66 Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955
»Enligt de ursprungliga direktiven för sjöfartsorganisationsutredningen
skulle utredningen avse den kommunikationstekniska sidan av sjöfartens
problemkomplex, d. v. s. de frågor, som sammanhänga med hamnar, farleder
och över huvud taget framkomstmöjligheterna till sjöss. Utredningen
skulle undersöka möjligheterna att i lämplig utsträckning samordna ärenden
rörande sjöfartens hjälporgan på detta område, eventuellt att hänföra
alla sådana ärenden till ett verk. Sjöfartsnäringens kommersiellt, tekniskt
och socialt präglade frågor lämnades däremot utanför utredningens uppdrag.
Dessa ärenden, som äro koncentrerade till kommerskollegium, ansågos
böra kvarbliva där. Under utredningsarbetets gång anmodades utredningen
att såsom ett alternativ pröva tanken på ett sjöfartsverk, vilket skulle omfatta
även de sjöfartsuppgifter, som enligt de ursprungliga direktiven skulle
stanna i kommerskollegium.
Utredningen utmynnade icke i ett enda förslag utan i två alternativ.»
dels den del av utskottets yttrande, som på s. 56 börjar med »Alternativ I»
och på s. 58 slutar med »kallas sjöfartsstyrelsen», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»Utskottet har givetvis icke något att erinra mot en koncentration av
förvaltningsuppgifterna på sjöfartsområdet under förutsättning att härigenom
vinnas reella fördelar ur såväl effektivitets- som kostnadssynpunkt.
Såsom från sjöfartshåll och av ett stort antal remissmyndigheter framhållits
blir detta icke fallet, om Kungl. Maj :ts förslag genomföres. Därest koncentrationen
begränsas till alternativ I i utredningens förslag, synes i och
för sig icke något vara att erinra mot en sammanslagning enligt i detta alternativ
uppdragna riktlinjer. Sålunda kunna vissa skäl anföras för att
lotsstyrelsen och sjökarteverket sammanslås. Frågan härom har övervägts
vid flera tidigare tillfällen, beroende på den naturliga samhörighet som
råder mellan de båda verkens förvaltningsområden. Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnorgans och lotsstyrelsens byggnadsuppgifter till stor
del äro av likartad karaktär, kan det synas ändamålsenligt, att dessa få
en gemensam organisation. Isbrytningsverksamheten avser framkomstmöjligheterna
till sjöss och är i huvudsak en nautisk angelägenhet, varför det
kan vara befogat, att även denna verksamhet successivt överföres till det föreslagna
sjöfartsverket. Härigenom skulle erhållas ett verk av huvudsakligen
teknisk-nautisk karaktär.
Utskottet vill alltså icke motsätta sig en sammanslagning enligt alternativ
I. Såsom i motionerna I: 485 och II: 594 framhållits synes det utskottet
dock angeläget, att Kungl. Maj:t under den första tiden av den nya styrelsens
verksamhet ägnar särskild uppmärksamhet åt att verket fungerar organisatoriskt
tillfredsställande, så att handeln och sjöfarten icke tillskyndas
olägenheter till följd av bristande effektivitet hos skilda organ inom det
nybildade verket.
Vad beträffar alternativ II är detsamma enligt utskottets mening icke till
fullo utrett. Sålunda har, såsom i motionerna framhållits, närmare undersökning
icke skett, i vilken mån och på vilket sätt kommerskollegium skal!
Statsutskottets utlåtande nr li6 år 1955
67
kunna fullgöra sin uppgift som statens centrala verk på näringslivets område.
Kollegiets förtrogenhet med det svenska näringslivet bottnar helt i ämbetsverkets
befattning med de olika näringsgrenarnas praktiska frågor, varigenom
utvecklingen av de olika näringarna och deras inbördes samband
automatiskt kunnat följas. Ett genomförande av alternativ II skulle otvivelaktigt
vara till förfång icke endast för sjöfartsnäringen utan även för
andra näringsgrenar. Det har framhållits, att den svenska handelns utveckling
under det senaste seklet på ett betydelsefullt sätt befordrats av den
svenska sjöfartens utveckling, framför allt genom linjesjöfartens utbyggnad,
medan sjöfartens tillväxt i sin tur varit i betydande grad betingad av
de svenska exportnäringarnas uppsving. Sjöfartens gemenskap med näringslivet
i övrigt har på senare tid också i viktiga sammanhang bl. a. kommit
till synes vid behandlingen av beskattningsfrågor. Det kan enligt utskottets
mening icke vara välbetänkt att nu bryta detta samband.
Några bärande skäl över huvud taget för att genomföra alternativ II ha
enligt utskottets mening icke anförts. Endast i generella ordalag göres gällande,
att vissa olägenheter äro förenade med den nuvarande splittringen.
Några bedömningar beträffande arten och omfattningen av dessa olägenheter
ha icke gjorts, än mindre har det klarlagts i vad mån de motivera ett
sönderbrytande av en organisation, som enligt allmän uppfattning fungerat
tillfredsställande. Utskottet är i stället av den uppfattningen, att några som
helst nackdelar av det nuvarande systemet icke påvisats, vilket också bestyrkes
av flertalet näringsorganisationer på sjöfartens område.
Av remissinstanserna ha nästan samtliga företrädare för handels- och sjöfartsnäringen
och därtill närmare knutna verksamhetsgrenar på betydelsefulla
punkter ställt sig avvisande mot alternativ II. Det må härvid framhållas,
att detta alternativ med utförlig motivering avstyrkts av de civila och
militära huvudmyndigheterna på sjöfartsområdet, nämligen kommerskollegium,
chefen för marinen och marinförvaltningen. Med hänsyn till den erfarenhet
och fond av sakkunskap, som finnes representerad bland dessa
myndigheter och organisationer, synes utskottet deras uttalanden ha bort
tillmätas särskild tyngd.
Departementschefen har föreslagit en centralisering, som går längre än
alternativ II. Detta förslag, som innebär ett överflyttande även av kommerskollegiets
ekonomiska sjöfartsfrågor till sjöfartsverket, har icke ens varit
föremål för remissbehandling. I en fråga av så vittgående betydelse för vår
sjöfart, som det här gäller, synes det otillfredsställande, att ärendet förelagts
riksdagen i ett så outrett skick som fallet är. Detta gäller såväl grunddragen
i den tilltänkta organisationen som enskildheterna i vissa viktiga
avseenden. Det förtjänar härvid erinras om att sjöfartsorganisationsutredningen
understrukit, att möjligheterna att bevara det näringsekonomiska
sambandet mellan sjöfartsnäringen och andra näringsgrenar icke få minskas.
Enligt utredningens mening borde därför sjöfartens kommersiella frågor
och spörsmålen om sjöfartsnäringens ekonomiska förhållanden, sedda
i samband med landets övriga näringar, bevakas inom kommerskollegium.
68
Statsutskottets utlåtande nr Hd år 1955
Av angivna skäl och då enligt utskottets mening risk förefinnes, att departementschefens
förslag skulle medföra oförmånliga verkningar för sjöfarten,
kan utskottet icke biträda detsamma. I anslutning härtill finner utskottet
sig böra erinra om att utredningen uttalat, att för den händelse praktiska
svårigheter skulle möta att i ett sammanhang genomföra hela omorganisationen,
detta kan ske etappvis, varvid alternativ I utgör en lämplig första
etapp.
Med hänsyn till vad i det föregående anförts vill utskottet alltså icke motsätta
sig att i enlighet med yrkandet i motionerna I: 485 och II: 594 ett sjöfartsverk
inrättas med teknisk-nautiska arbetsuppgifter och att detsamma
organiseras enligt sjöfartsorganisationsutredningens alternativ I.
Av det anförda följer, att utskottet icke kan biträda motionerna 1:484
och II: 593, II: 597 samt II: 599.
Utskottets i det föregående redovisade förslag innebär alltså, att ett centralt
ämbetsverk bildas genom organisatorisk sammanslagning av lotsverket
och sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsverkets hamnorgan och statens
isbrytarverksamhet. Ämbetsverket i fråga torde böra benämnas sjöfartsstyrelsen
eller, med lokala organ, sjöfartsverket och träda i funktion den 1
januari 1956.»
dels den del av utskottets yttrande på s. 59, som börjar med »Utskottet
tillstyrker» och slutar med »av utskottet», bort ha följande lydelse:
»Sjöfartsstyrelsen bör organiseras som ett kollegialt ämbetsverk med en
generaldirektör i Cp 19 som chef. I ämbetsverket böra ingå följande byråer,
nämligen nautiska byrån, sjökartebyrån, fyr- och elektrobyrån, byggnadsbyrån,
fartygsbyrån och administrativa byrån samt ett försvarskontor. Personalbehovet
å dessa organisationsenheter torde böra tillgodoses i enlighet
med utredningens förslag under alternativ I med de jämkningar, som departementschefen
förordat. Detsamma gäller fördelningen av arbetsuppgifterna
på ifrågavarande enheter. Utskottet har i överensstämmelse härmed
beräknat sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag till 1 310 200 kronor och orakostnadsanslag
till 386 100 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
att i enlighet med utskottets förslag fastställa personalförteckning för sjöfartsstyrelsen.
»
dels den del av utskottets yttrande, som på s. 60 börjar med »I motionen»
och på s. 61 slutar med »halvt budgetår», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Vad beträffar den föreslagna byråindelningen och fördelningen av arbetsuppgifterna
inom de olika organisationsenheterna vill utskottet framhålla,
att, då det icke torde låta sig göra att på förhand ange de exakta
uppgifterna för varje enskild befattningshavare, de nuvarande lönegradsplaceringarna
i allmänhet böra bibehållas. Först sedan det i praktiken blivit
klarlagt om anledning till ändrad löneställning föreligger, böra dessa frågor
upptagas till behandling.
Såsom departementschefen nämnt finnas för närvarande ett antal anslag
uppförda under riksstatens fjärde, sjätte och tionde huvudtitlar samt på
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955 69
kapitalbudgeten, vilka disponeras av de verk, som avses skola uppgå i sjöfartsverket.
Dessa anslag böra i fortsättningen disponeras av sjöfartsverket.
Då verket föreslås skola träda i funktion den 1 januari 1956, innebär detta,
att anslagen till sjöfartsstyrelsen skola beräknas med hänsyn till kostnaderna
under ett halvt budgetår. Detsamma gäller anslagen till lotsstyrelsen
och sjökarteverket. För lots- och fyrstaten, fartygsinspektionen och skeppsmätningsväsendet
samt för sakanslagen bör däremot medelsberäkningen
gälla hela budgetåret. Vid beräkningen av ettvart av ifrågavarande anslag
har i flertalet fall räknats med i stort sett oförändrade anslagsbelopp, dock
i förekommande fall med omräkning till helt respektive halvt budgetår. Utskottets
förslag härutinnan framgår av det följande.
Mot av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten har utskottet icke något att erinra.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga i samband med sjöfartsverkets
inrättande erforderliga övergångsanordningar.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande
lydelse:
»I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, med bifall till
motionerna I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna
I: 482 och II: 596, I: 484 och II: 593, I: 483 och II: 598, sistnämnda
båda motioner i vad de avse sjöfartsverkets hamnavdelningar
och därmed sammanhängande spörsmål, II: 597
samt II: 599, godkänna av utskottet förordat förslag om inrättande
från och med den 1 januari 1956 av ett sjöfartsverk;
II.
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, med bifall till
motionerna 1: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna
1:484 och 11:593, bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet
med av utskottet framlagt förslag, fastställa personalförteckning
för sjöfartsstyrelsen;
IV. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, med bifall till
motionerna I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna
1:484 och 11:593, godkänna följande avlöningsstat för
sjöfartsstyrelsen, att tillämpas under tiden 1 januari—36
juni 1956:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ...................................... 487 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 599 100
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t............................ 1 400
4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis ........ 52 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 169 700
Summa kronor 1 310 200
70
Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955
V. med bifall till motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485
och II: 594 avslå Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för
fartygsinspektionen m. m., i väd den avser tiden 1 januari
-^-30 juni 1956;
VIII. i anledning av Kungl. Mäjhts förslag och med bifall
till motionerna 1:484 och II: 593 samt 1:485 och 11:594,
godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ....................................... 469 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 64 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 86 000
Summa kronor 620 600
IX. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall
till motionerna 1:484 och 11:593 samt 1:485 och 11:594,
godkänna följande avlöningsstat för skeppsmätningsväsendet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/
56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 228 400
2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis . . 20 000
3: Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 33 400
Summa kronor 281 800
XIV. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, med bifall till
motionerna 1:485 och 11:594 samt med avslag å motionerna
I: 484 och II: 593, för budgetåret 1955/56 under tionde
huvudtiteln anvisa till
a) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 310 200 kronor
b) Sjöfartsstgrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av
386 100 kronor;
XV. med bifall till motionerna 1:484 och 11:593 samt
I: 485 och II: 594, avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag till
Fartygsinspektionen in. m.: Avlöningar och Omkostnader;
XVI. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall
till motionerna 1:484 och 11:593 samt 1:485 och 11:594,
för budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa till
a) Fartygsinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av
620 600 kronor
Statsutskottets utlåtande nr HG år 1955 71
b) Fartygsinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 103 000 kronor
c) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 281 800 kronor
d) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 31 600 kronor;
XX. med bifall till motionerna I: 485 och II: 594, i vad de
avse sjöfartsverkets funktionering i förhållande till näringslivet,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
anfört.»
b) av herrar Svärd och Staxäng.
c) av herrar Karl Andersson och Gustaf Karlsson.