10

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1955

Nr 134

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 171 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 31 mars 1955, föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga ändringar i
statens allmänna avlöningsreglemente den 30 juni 1948 (nr 436) i huvudsaklig
överensstämmelse med det såsom bilaga vid statsrådsprotokollet i
ärendet fogade författningsförslaget, att vidtaga ändringar i avlöningsreglementet
för folkskolan den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för
övningslärare den 9 juni 1950 (nr 386), prästlönereglementet den 29 juni
1951 (nr 577) samt kungörelsen den 22 juni 1951 (nr 586) angående statsbidrag
till centrala verkstadsskolor i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i statsrådsprotokollet under II förordats, att utfärda de övergångsbestämmelser,
som kan bli erforderliga i anledning av förenämnda förslag,
att meddela bestämmelser angående beredskapsersättning till kryptoulbildade
kanslibiträden vid Sydkustens och Västkustens marindistrikt i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet under III förordats
samt att utfärda ändrade bestämmelser angående avlöningsförmåner
för befattningshavare i statens tjänst vid deltagande i kurser i företagsdemokrati
m. in. i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
under IV förordats, dels ock godkänna av Kungl. Maj:t meddelade
beslut angående ersättning för beredskapstjänstgöring till dels kryptoutbildat
kanslibiträde vid Ostkustens marindistrikt och dels förrådsmästare
vid vissa marinens drivmedelsförråd.

Propositionen

För årets riksdag har i tidigare propositioner framlagts förslag, som föranleder
ändringar i vissa statliga avlöningsreglementen m. fl. författningar.
Främst gäller detta prop. 1955: 25 angående lönegradsplaceringen för vissa
tjänster m. m., prop. 1955:98 angående vissa frågor rörande tjänstebostäderna
för folkskolans lärare och prop. 1955: 148 angående avstängning av
domare. Vissa ytterligare ändringar föranledes av vid 1954 års riksdag fat -

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1955

11

tade beslut i fråga om undervisning och vård av psykiskt efterblivna och
om formerna för överförande av beställningshavare på disponibilitetsstat.

Inom civildepartementet har härutöver varit föremål för beredning vissa
andra frågor, som för sin lösning påkallar ändringar i avlöningsreglemenien
eller som eljest är av natur att böra underställas riksdagen. Det sistnämnda
gäller bl. a. fråga om vidgad rätt till löneförmåner för deltagare i
kurser i företagsdemokrati.

I förevarande proposition föreslås, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse med såsom bilaga till statsrådsprotokollet
i ärendet fogat författningsförslag, vidtaga ändringar i statens
allmänna avlöningsreglemente. Därjämte begäres riksdagens bemyndigande
att vidtaga vissa ändringar i avlöningsreglementet för folkskolan, avlöningsreglementet
för övningslärare och prästlönereglementet ävensom i
statsbidragskungörelsen för de centrala verkstadsskolorna samt att utfärda
ändrade bestämmelser angående löneförmåner vid deltagande i kurser i företagsdemokrati.
Slutligen underställes riksdagens prövning frågor om beredskapsersättning
i vissa fall.

Beträffande detaljerna i propositionsförslaget tillåter sig utskottet hänvisa
till de olika avsnitten av propositionen.

I anledning av föreliggande motionsyrkanden får utskottet här återge
departementschefens yttrande i fråga om förhöjning av bostadsavdrag för
prästerliga tjänstebostäder.

1 förut omförmälda prop. 1955: 98 har framlagts förslag till höjning av de i
21 § boställsordningen för folkskolans lärare upptagna hyresavdragen för
tjänstebostäder. De föreslagna hyreshöjningarna utgör ett provisorium i avvaktan
på de ställningstaganden i tjänstebostadsfrågorna, som kan bli en
följd av 1952 års tjänstebostadsutrednings kommande förslag.

Angivna förslag har jag funnit aktualisera frågan om en höjning jämväl
av de i 33 § prästlönereglementet upptagna bostadsavdragen, vilka i likhet
med hyresavdragen för folkskolans lärare fastställts på grundval av uppgifter
från 1945 års hyresräkning.

Svenska prästförbundet, som beretts tillfälle att framföra sina synpunkter
på frågan, har härvid uttalat bl. a., att förbundet, enär kännedoin om
saken erhållits för sent, icke haft möjlighet att taga ställning till frågan
samt att förbundet anser, att en justering av bostadsavdragens storlek bör
föregås av en utredning, som tar hänsyn till bostädernas standard, deras användning
i församlingsarbetet och övriga faktorer, som i detta fall måste
beaktas.

För folkskolans tjänstebostäder hade de sakkunniga för översyn av vissa
statsbidrag på skolväsendets område i sitt betänkande (SOU 1954: 27) funnit
en generell hyreshöjning med omkring 25 procent böra ske. Detta procenttal
hade valts med hänsyn till att bostadsposten i levnadskostnadsindex
höjts med ungefär detta tal från år 1945 till juni 1954. Det i förenämnda
proposition framlagda förslaget innefattar emellertid en i två hänseenden
differentierad hyreshöjning. Större höjningar föreslås sålunda till en början
för bättre bostäder än för sämre, så att höjningen skall utgöra ungefär 30
procent för A-bostäder, 25 procent för B-bostäder och 15 procent för C-bostäder.
Vidare föreslås ett högre procenttal för nybyggda A-bostäder — bo -

12 Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

städer som tagits i bruk som tjänstebostäder efter utgången av år 1950 __

än för äldre dylika bostäder. I medeltal för samtliga nu befintliga tjänstebostäder
utgör den föreslagna hyreshöjningen ungefär 25 procent.

För de prästerliga tjänstebostäderna är bostadsavdragen ej differentierade
etter bostadskvaliteten på sätt som skett vid folkskolan. För de olika hyresgrupperna
är fastställda ett bostadsavdragsbelopp för domprostar, kyrkoherdar
m. fl. och ett för komministrar m. fl. Bostadsavdragen är beräknade
med utgångspunkt från en såsom normal ansedd bostad om sex rum och
kök för kyrkoherde samt fem rum och kök för komminister, exklusive expeditionsrum.
Prästerliga tjänstebostäder finns — till skillnad mot vid folkskolan
— jämväl i hyresgrupp 5.

Jämväl kyrkoherde- och komministerbostädernas hyror torde komma att
bli föremål för övervägande av tjänstebostadsutredningen, varför en nu företagen
höjning liksom i fråga om folkskolan måste utgöra ett provisorium.
Med hänsynstagande till de i viss mån särpräglade förhållandena beträffande
de prästerliga tjänstebostäderna har jag funnit mig böra föreslå, att
tills vidare bostadsavdragen, såvitt avser hyresgrupperna 1—4, uppräknas
med ungefär 25 p.rocent och att härigenom framkommande avdrag för hvresgrupp
4 göres tillämpliga jämväl för bostäder i hyresgrupp 5. Därest riksdagen
ej har något att erinra häremot, bör ändring av angivna innebörd
företagas i 33 § 5 mom. prästlönereglementet.

Motioner in. m.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två i anledning
av propositionen väckta likalydande motioner, den ena inom första
kammaren av herr Bror Nilsson m. fl. (I: 509) och den andra inom andra
kammaren av herr Neländer m. fl. (II: 633), i vilka hemställts att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag i fråga om höjning av bostadsavdragen
för prästerliga tjänstebostäder samt i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att utredning verkställes angående de ifrågavarande bostädernas standard,
deras användning i församlingsarbetet och övriga faktorer som i detta
fall bör beaktas och att nytt förslag förelägges riksdagen, sedan förhandlingar
på grundval av utredningsresultatet förts med vederbörande personalorganisationer.

Därjämte har utskottet upptagit följande vid riksdagens början väckta motioner,
nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
heri Bror Nilsson m. fl. (I: 260) och den andra inom andra kammaren av
herr Håstad m. fl. (II: 376), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
om ändrad lydelse av 28 § statens allmänna avlöningsreglemente så att
med tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen smittsam sjukdom, vilken
enligt gällande epidemi- och epizootilagar skall anmälas till vederbörande
myndighet, jämställes tjänstledighet på grund av annan smittsam
sjukdom, som ådragits i sysselsättning vid laboratorium, där arbete med
smittämnet bedrives;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1955

13

fru Hamrin-Thorell (1:301) och den andra inom andra kammaren av fröken
Ager (11:333), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att till
föreståndarinnan för undervisning i sömnad vid fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala anvisa ett arvode av 550 kronor utöver henne tillkommande
lön som lärare;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Arrhén och Sunne (1:305) och den andra inom andra kammaren
av herrar Håstad och Cassel (11:391), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta bemyndiga Kungl. Maj :t att på sätt som i 6 § 2 mom.
a) Saar anges medgiva, att ordinarie eller extra ordinarie statlig tjänst må
förenas med befattning vid kommunalt gymnasium.

I fråga om motiveringen för ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna 11:633, 11:376, 11:333 och 11:391.

Över förenämnda, vid riksdagens början väckta motioner har, efter därom
i vederbörlig ordning gjord framställning, vissa myndigheter avgivit utlåtanden,
på sätt av det följande framgår.

Beträffande motionerna 1:260 och 11:376

Medicinalstyrelsen har anfört följande.

Medicinalstyrelsen har i ärendet hört föreståndaren för statens bakteriologiska
laboratorium, som till styrelsen inkommit med i avskrift bifogat
yttrande.

Styrelsen vill i anledning härav anföra följande.

Styrelsen delar den i motionen framförda uppfattningen att det icke synes
motiverat att de i 28 § SAAR intagna föreskrifterna angående löneförmåner
vid i tjänsten ådragen smittsam sjukdom fått tillämpningen begränsad
till allenast sådan sjukdom som enligt gällande epidemi- eller epizootilag
skall anmälas till vederbörande myndighet. En dylik begränsning synes
dessutom icke förenlig med de principer, som lagfästs i kungl. kungörelsen
den 29 oktober 1954 (nr 644) med föreskrifter enligt 6 § 1 st. c) lagen om
yrkesskadeförsäkring (nr 243/1954). I nyssnämnda kungörelse hänföres
nämligen till yrkesskada bland annat genom smitta framkallad sjukdom,
som ådragits i sysselsättning vid laboratorium, där arbete med smittämne
bedrives.

För närvarande komma olika ekonomiska förmåner att gälla allteftersom
yrkesskadan utgör sjukdom, som skall anmälas enligt endera av epidemi-
och epizootilagarna, eller skadan är sjukdom, som ej är anmälningspliktig
enligt nyssnämnda lagar. Fall av t. ex. tuberkulos, Coxsackieinfektioner
och toxoplasmos, uppkomna efter infektion i arbetet, skulle således
icke få bibehålla lön om sjukdomstiden understiger 90 dagar. Varar sjukdomen
längre tid, få sådana fall först i efterskott ersättning för under
samordningstiden förlorade förmåner. De av laboratorieföreståndaren anförda
exemplen på sådana vid laboratoriet inträffade sjukdomsfall understryka
angelägenheten av en snar ändring av ifrågavarande bestämmelser.

Under åberopande av vad ovan anförts vill medicinalstyrelsen — ur de
synpunkter styrelsen har att företräda — tillstyrka bifall till såväl motionen
som det i laboratorieföreslåndarens yttrande framförda önskemålet
om att den föreslagna författningsändringen måtte få retroaktiv verkan
och således träda i kraft från den 1 januari 1955.

14

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

Föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium har i sitt ovan berörda
yttrande anfört följande.

I dessa motioner påpekas, att bestämmelserna i 28 § statens allmänna
ayiomngsreglemente angående löneförmåner vid i tjänsten ådragen smittsam
sjukdom för den s. k. samordningstiden begränsats till sådan sjukdom, som
enhg-t gallande epidemi- och epizootilag skall anmälas till vederbörande
myndighet och sålunda icke ha samma avfattning som kungl. kungörelsen
den 29 oktober 1954 (nr fi44) med föreskrifter enligt 6 § första stvcket c )

agen om yrkesskadeförsäkring (nr 243/1954). I sagda kungörelse har nämligen
till yrkesskada bland annat hänförts genom smitta framkallad sjukdom,
som ådragits i sysselsättning vid laboratorium, där arbete med smittämnet
bednves. På detta sätt komma olika ekonomiska förmåner att gälla
beroende på om yrkesskadan utgör sjukdom, som skall anmälas enligt endera
epidemi- eller epizootilagarna, eller sjukdom, som ej är anmälnin«spliktig
enligt dessa lagar.

...1 motionen diskuteras de skäl, som kunna tänkas ha föranlett den genomförda
distinktionen mellan dessa båda grupper av smittsamma sjukdomar.
Vagon skillnad dem emellan, som skulle kunna motivera särskiljandet har
därvid emellertid ej framkommit.

Genom kungl. kungörelsen den 29 oktober 1954 (nr 644) infördes bestammeiser,
som gåvo personalen tillfredsställande ekonomiska förmåner
vid adragen laboratoneinfektion utan hänsyn till infektionens art. Inte minst
viktigt tedde det sig att smitta med tuberkulos härigenom kom att räknas
såsom yrkesskada. Denna sjukdom har nämligen under senare år intagit
en framskjuten plats bland laboratorieinfektionerna. Under åren 1945&-1953 inträffade sålunda vid statens bakteriologiska laboratorium inte mindre
an 34 fall av tuberkulos, av vilka flertalet torde ha ådragit sig sjukdomen
under laboratoriearbete. Den enda utvägen att bereda dessa fall ersättning för
forlorade löneförmåner har varit att laboratoriet hos Kungl. Maj :t i varje enskilt
fall hemställt att de måtte få likställas med yrkessjukdom. Dessa framställningar
ha utan undantag vunnit nådigt bifall.

De nya bestämmelserna i § 28 avlöningsreglementet komma att hindra
ett sadant tillvägagångssätt. I fortsättningen få alltså fall av t. ex. tuberkulos,
Coxsackieinf ek tioner och toxoplasmos, uppkomna efter infektion i
arbetet, ej bibehållen lön, om sjukdomstiden understiger 90 dagar. Varar
sjukdomen längre tid, få de först i efterskott ersättning för förlorade förmaner
under samordningstiden.

Olägenheterna av dessa bestämmelser ha redan gjort sig gällande Två
under innevarande år nyupptäckta fall av tuberkulos vid statens bakteriologiska
laboratorium ha sålunda fått vidkännas minskade löneförmåner,
trots att sjukdomen ådragits i tjänsten. I åtminstone det ena av dessa fall —
en befattningshavare med stor försörjningsbörda — ha ekonomiska svårigheter
uppkommit. Det är givet, att rekryteringsproblem följa efter dylika
händelser. På de avdelningar av laboratoriet, där arbete med tuberkelbakteriehaltigt
material pågår, har det redan i flera år varit svårt att placera erforderligt
antal befattningshavare.

För statens bakteriologiska laboratoriums del är det därför ett synnerligen
viktigt önskemål att bestämmelserna i 28 § avlöningsreglementet ändras
till överensstämmelse med kungl. kungörelsen den 29 oktober 1954.
Med hänsyn till att denna kungörelse trädde i kraft den 1 januari 1955 synes
det vidare önskvärt att denna ändring får retroaktiv verkan intill den 31
december 1954.

Sammanfattningsvis vill jag sålunda livligt tillstyrka det i motionerna
framlagda förslaget om ändring av avlöningsreglementets bestämmelser be -

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1955

15

träffande tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen smittsam sjukdom
och tillika understryka vikten av att denna ändring får gällande kraft från
den 1 januari 1955.

Beträffande motionerna 1:301 och 11:333

Statens lönenämnd har anfört följande.

Såvitt lönenämnden kunnat finna, kunna för medgivandet av här ifrågavarande
arvode av 550 kronor för år till huvudlärarinnan i sömnad vid fackskolan
anföras enahanda skäl, som föranlett att dylikt arvode tillerkänts
huvudlärarinnan i sömnad vid seminariet för huslig utbildning i Umeå. På
grund härav och då, enligt vad lönenämnden inhämtat, undervisningen i
sömnad har större omfattning vid fackskolan än vid seminariet, har lönenämnden
intet att erinra mot bifall till motionerna.

Beträffande motionerna 1:305 och 11:391

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

Överstyrelsen har i yttrande den 29 mars 1955 till Kungl. Maj :t med anledning
av vissa ordinarie adjunkters besvär över entledigande från förordnande
som lektor vid kommunalt gymnasium, vilket yttrande bifogas denna
skrivelse,1 närmare utvecklat de skäl, varpå överstyrelsens beslut att icke
medgiva förening av ordinarie statlig tjänst med kommunal lektorstjänst
grundar sig.

Åberopande de synpunkter, som kommit till uttryck i nämnda yttrande,
avstyrker överstyrelsen motionerna.

Statens lönenämnd har anfört följande.

Lönenämnden har från skolöverstyrelsen under hand inhämtat, att av de
sexton statligt anställda lärare, som genom skolöverstyrelsens beslut den 10
december 1954 entledigats från förordnande såsom kommunala lektorer
räknat från och med den 1 juli 1955, tolv anfört besvär över ifrågavarande
beslut. Besvären äro alltjämt föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Då sålunda
rättsfrågan, huruvida hinder för här avsedd tjänsteförening föreligger enligt
gällande bestämmelser, icke är avgjord, anser lönenämnden att motionerna
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd’.

Slutligen har utskottet i detta sammanhang upptagit en till utskottet från
civildepartementet inkommen, den 18 april 1955 dagtecknad promemoria
angående vidgad möjlighet att bevilja semester i vissa fall. I denna anföres
följande.

Enligt 29 § A 1 mom. Saar er hålles semester å tid, som prövas lämplig
med hänsyn till göromålens behöriga gång, antingen under det löpande kalenderåret
eller, om detta på grund av tjänstgöringsförhållandena icke kunnat
ske eller vederbörande myndighet i annat fall finner skäl därtill lämna
medgivande, under liden 1 januari—31 maj nästpåfoljande år. Semester
måste således uttagas senast under maj månad året efter det, under vilket
semestern intjänats. Från denna huvudprincip gäller, såvitt avser tjänstemän
i allmänhet, undantag allenast i fråga om tjänstemän, stationerade å
orter inom riket, där kallortstillägg utgår. Dessa tjänstemän kan av vederbörande
myndighet medgivas erhålla semester under det nästpåföljandc

1 Här uteslutet.

16

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

året i följd med semester för detta år. Någon dispensmöjlighet för Kun«l.
Maj :t inrymmes icke i stadgandet.

Genom beslut vid 1954 års riksdag bemyndigades Kungl. Maj:t att meddela
bestämmelser för viss personal vid domänverket och skogsvårdsstyrelserna
i fråga om semester, som belöpte på år 1953. Med anledning därav
meddelade Kungl. Maj :t den 4 juni 1954 föreskrifter av innehåll, att domänstyrelsen
och vissa skogsvårdsstyrelser bemyndigades att, utan hinder av
föreskrifterna i 29 § 1 mom. Saar, medgiva sådana tjänstemän vid domänverket
resp. hos skogsvårdsstyrelserna, vilka genom ökning i arbetsbördan
i anledning av den omfattande stormfällningen av skog i januari 1954 icke
kunnat före utgången av maj samma år utfå återstående del av på år 1933
belöpande semester, rätt att åtnjuta dylik semester efter utgången av nämnda
månad i följd med semester för år 1954.

I skrivelse den 2 april 1955 har domänstyrelsen hemställt, att ovannämnda
bemyndigande måtte förnyas för innevarande år. Till stöd härför har styrelsen
framhållit bl. a., att stormfällningen av skog i januari 1954 inom vissa
av domänverkets revir var av sådan omfattning, att man ännu icke på lån«t
när lyckats avsluta arbetet med den stormfällda skogen, och att det därför
icke syntes möjligt^ att bereda personalen inom de stormhärjade reviren
tillfälle att före utgången av maj detta år uttaga från år 1954 kvarstående
semester.

Det vid 1954 års riksdag lämnade bemyndigandet avsåg endast uttagande
av återstående del av på ar 1953 belöpande semester. Detta bemyndigande
omfattar sålunda ej i förevarande framställning avsedd semester, nämligen
kvarstående semester, som belöper på år 1954.

Domänstyrelsens framställning har inkommit för sent för att kunna beaktas
i proposition nr 171 till årets riksdag angående vissa ändringar i statens
allmänna avlöningsreglemente m. in., vilken proposition avlåtits den 31
mars 1955.

Som emellertid framställningen synes i och för sig skälig, torde frågan
böra bringas till statsutskottets kännedom. Enligt vad som upplysts från
skogsstyrelsen är saken för innevarande år icke aktuell för skogsvårdsstyrelsernas
del.

Utskottet

Vad först angår de föreslagna ändringarna i statens allmänna
avlöningsreglemente har vad i propositionen och vissa motioner
anförts givit utskottet anledning till följande uttalanden.

Under erinran om att utskottet i sitt utlåtande nr 128 tillstyrkt inrättande
av beställningar för flygnavigatörer har utskottet inte något att erinra
mot att de i avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna om fältflygare
utsträckes att gälla jämväl flygnavigatörer. Vad nu anförts avser bestämmelserna
om tjänsters inrättande och lönegrads placering (4 §) m. fl.
förfat tningsrum.

Frågan om förening av lönegradsplacerade tjänster (6 §) har inte särskilt
berörts i förevarande proposition. Emellertid föreligger i detta avseende
ett yrkande i motionerna I: 305 och II: 391. I dessa hemställes, att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att, på sätt i 6 § 2 mom. a) anges,
medge att ordinarie eller extra ordinarie statlig tjänst må förenas med befattning
vid kommunalt gymnasium.

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

17

Den i motionerna berörda frågan avser närmast förening av ordinarie
statlig adjunktstjänst med lektorstjänst vid kommunalt gymnasium. Ifrågavarande
förening av två tjänster avser det samtidiga innehavet av tjänsterna;
fråga är sålunda ej om utövning av mer än den kommunala tjänsten,
vilken är högre. Enligt det i motionerna åberopade stadgandet i avlöningsreglementet
må tjänsteförening av detta slag ej ske, med mindre Kungl.
Maj :t med stöd av riksdagens beslut för visst fall därtill lämnat medgivande;
motionsyrkandet innebär i anslutning härtill, att den formella förutsättningen
för ett sådant medgivande skulle åstadkommas, så vitt på riksdagen
ankommer.

Av motionerna framgår att skolöverstyrelsen beslutat entlediga ett antal
statliga adjunkter från förordnanden såsom kommunala lektorer fr. o. m.
den 1 juli 1955. Motiveringen härför är — enligt vad som framgår av handlingarna
i förevarande ärende — att de kommunala lektorstjänsterna så
väsentligt ändrat karaktär, att de numera ansetts i det hela fullt jämförliga
med motsvarande statliga tjänster och att tjänsteförening fördenskull ej borde
medges, över ''skolöverstyrelsens ifrågavarande beslut har i vissa fall anförts
besvär, vilka f. n. är föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Enligt vad
som framgår av handlingarna har Kungl. Maj :t redan tidigare, nämligen
genom beslut den 25 oktober 1954 i ett avskedsärende och den 17 december
1954 i ett ärende om vikariatslöneförordnande, för sin del givit uttryck
åt den uppfattningen, att här avsedd tjänsteförening inte bör ifrågakomma.

1 sina yttranden över förevarande motioner har såväl skolöverstyrelsen
som statens lönenämnd avstyrkt motionerna, ehuru med olika motivering.
Utskottet finner tillräckliga skäl inte föreligga för att riksdagen för egen del
och utan något förslag av Kungl. Maj :t skulle besluta om införande av en
generell rätt till tjänsteförening av ifrågavarande slag i enlighet med motionsyrkandet.
Utskottet finner sig därför böra avstyrka motionerna. Enligt
vad utskottet inhämtat föreligger emellertid i vissa fall i det tidigare omnämnda
besvärsmålet sådana omständigheter, att en tjänsteförening kan
framstå såsom motiverad som en övergångsanordning under en kortare tid,
bl. a. med hänsyn till kontinuiteten i undervisningen. I den mån så anses
påkallat bör Kungl. Maj :t äga i fall av detta slag vidtaga de åtgärder i ifrågavarande
avseende, som kan anses erforderliga för en tillfredsställande
reglering av frågan.

I fråga om de fält då löneavdrag skall tillämpas (28 §) har i propositionen
föreslagits vissa föreskrifter i anslutning till ett i propositionen nr 148
till årets riksdag framlagt förslag till lag om avstängning av domare. Under
erinran om att riksdagen numera bifallit nämnda lagförslag får utskottet anföra,
att utskottet tillstyrker de nu ifrågavarande författningsbestämmelserna.
Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot de föreslagna
ändringarna i de för försvaret meddelade särskilda bestämmelserna.

Beträffande de i detta sammanhang aktuella motionerna 1:260 och II:
376, i vilka yrkas viss ändring av förevarande paragraf, för utskottet anföra
följande. Såsom i ärendet är upplyst föreligger i viss utsträckning en

2 Bihang till riksdagens protokoll 1999. 6 samt. Nr 133 — 134

18

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

skillnad mellan de ekonomiska förmåner, som enligt 28 § avlöningsreglementet
i olika fall tillförsäkrats tjänstemän vid tjänstledighet på grund av
i tjänsten ådragen smittsam sjukdom. Om sjukdomen är en sådan som skall
anmälas enligt endera av epidemi- eller epizootilagarna, gäller sålunda förmånligare
bestämmelser än om sjukdomen inte är anmälningsplikt^ enligt
nämnda lagar. Vad nu sagts gäller i fråga om den s. k. samordningstiden,
d. v. s. den tid av 90 dagar då sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen
är samordnade. De i motionerna omnämnda fall, då gällande bestämmelser
sålunda medför olika resultat i fråga om löneförmåner under tjänstledighet,
avser genom smitta framkallad sjukdom, som ådragits i sysselsättning
vid laboratorium där arbete med smittämnet bedrives. Någon motsvarande
skillnad mellan enligt epidemi- eller epizootilagarna anmälningspliktiga
sjukdomar och andra i tjänsten ådragna smittsamma sjukdomar
föreligger däremot icke när det gäller själva avgörandet, huruvida i visst
fall yrkesskada föreligger eller ej. Syftet med motionerna är att åstadkomma
likhet mellan angivna båda fall även när det gäller löneförmånerna.

Enligt vad som framgår av föreståndarens för statens bakteriologiska laboratorium
yttrande i förevarande ärende har före den 1 januari 1955, då
de nya bestämmelserna trädde i kraft, Kungl. Maj:t i ett stort antal fall
medgivit tjänstemän, som ådragit sig laboratorieinfektioner, enahanda förmåner
under tjänstledighet som vid normala fall av yrkessjukdom. Detta
har skett med stöd av 27 § avlöningsreglementet, enligt vilket författningsruin
Kungl. Maj:t med hänsyn till särskilda omständigheter äger för visst
fall bestämma undantag från reglementets bestämmelser om löneavdrag vid
tjänstledighet. Enligt utskottets mening bör, åtminstone tills vidare, en
reglering av den i motionerna berörda frågan alltjämt kunna ske med tilllämpning
av nämnda bestämmelse i avlöningsreglementet. I nuvarande läge
synes det inte nödvändigt att ändra gällande bestämmelser på förevarande
område, och utskottet anser sig därför inte böra tillstyrka motionsyrkandet
att riksdagen skulle besluta om sådan ändring. I anledning av vad i ärendet
förekommit vill utskottet emellertid framhålla, att utskottet förutsätter att
Kungl. Maj.:t följer ifrågavarande spörsmål med uppmärksamhet och, i den
mån så finnes påkallat, i lämpligt sammanhang upptar frågan om ändrade
bestämmelser till övervägande. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t ger tillkänna vad utskottet i detta ärende anfört.

I fråga om semester (29 §) innehåller förevarande proposition inte något
förslag. I den förenämnda promemorian från civildepartementet den 18
april 1955 har emellertid upptagits den efter propositionens avlåtande väckta
frågan om möjlighet för domänstyrelsen att, utan hinder av föreskrifterna
i 29 § 1 mom., medge tjänstemän vid domänverket, vilka genom ökning i arbetsbördan
i anledning av stormfällningen av skog i januari 1954 inte kan
före utgången av maj 1955 utfå återstående del av på år 1954 belöpande semester,
rätt att uttaga dylik semester efter utgången av sistnämnda månad.
Motsvarande bemyndigande lämnades i fjol, efter riksdagens hörande, med

Statsutskottets utlåtande nr 13i år 1955

19

avseende på återstående semester för år 1953. Utskottet har för sin det intet
att erinra mot att den ifrågavarande anordningen tillämpas jämväl i fråga
om kvarstående semester för år 1954 och gör i det följande hemställan av
denna innebörd.

De under särskilda ersättningar (33 §) föreslagna ändringarna i nuvarande
bestämmelser rörande barnbidrag till utomlands stationerade tjänstemän
__vilka bidrag infördes år 1939 i syfte att bereda utlandstjänste männen

samma möjligheter som de i hemlandet stationerade att ge sina
barn svensk uppfostran — har inte givit utskottet anledning till erinran,
liksom ej heller vad departementschefen i samband därmed anfört.

Vad angår övriga avlönings reglementen innebär Kungl.
Maj :ts förslag beträffande avlöningsreglementet för folkskolan en ändring
av nuvarande bestämmelser angående anställnings- och avlöningsvillkor för
småskollärare m. fl. vid uppehållande av folkskollärartjänst. Förslaget, som
avser en mera tillfredsställande reglering än för närvarande, bl. a. i pensionshänseende,
synes ändamålsenligt och har inte givit utskottet anledning
till erinran. Under framhållande av att riksdagen numera bifallit Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 98 framställda förslag i fråga om lärares skyldighet
att mottaga tjänstebostad tillstyrker utskottet jämväl att härav föranledda
ändringar vidtages i avlöningsreglementet för folkskolan.

I fråga om avlöningsreglementet för övningslärare har utskottet inte funnit
anledning till erinran mot vad departementschefen anfört beträffande
ändringar i anledning av den av årets riksdag bifallna propositionen nr 25
samt resekostnadsersättning m. m. till vissa lärare i övningsämnen.

Enligt föreskrifter i nämnda avlöningsreglemente med tilläggsbestämmelser
utgår, utöver lön såsom lärare, särskilt arvode med 550 kronor för
år till vissa huvudlärarinnor (motsvarande) vid fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala och seminariet för huslig utbildning i Umeå. I motionerna
1:301 och II: 333 yrkas att enahanda arvode måtte tillerkännas jämväl föreståndarinnan
för sömnadsundervisningen vid nämnda fackskola. Utskottet
vill i anledning härav erinra om årets riksdags beslut om lönegradsplacering
av övnings- och facklärartjänster av olika slag i anledning av den
nyssnämnda propositionen nr 25. Den i motionerna berörda frågan om särskilt
arvode till den lärarinna vid fackskolan för huslig ekonomi, som är
föreståndarinna för sömnadsundervisningen, har enligt vad utskottet inhämtat
inte varit föremål för behandling i samband med de förhandlingar
med personalorganisationerna, som låg till grund för förslagen i nämnda
proposition. Ehuru det enligt utskottets mening hade varit naturligare om
förevarande fråga kommit under prövning i nämnda sammanhang, vill
utskottet med hänsyn till vad statens lönenämnd anfört inte motsätta sig
ett medgivande i enlighet med det i motionerna framställda yrkandet. Arvodet
bör härvid utgå enligt samma grunder som gäller för övriga arvoden av
motsvarande slag. Utskottet gör i det följande hemställan i anslutning till
det nu anförda.

20

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1955

Beträffande prästlönereglementet har utskottet — under hänvisning till
vad utskottet i det föregående anfört under 33 § statens allmänna avlöningsreglemente
— intet att erinra mot vad i propositionen föreslagits i fråga
om barntillägg till kyrkoherde i svensk församling i utlandet.

Med avseende å bostadsavdrag för prästerliga tjänstebostäder föreslår
Kungi. Maj :t — i anslutning till i annat sammanhang föreslagen höjning
av hyresavdragen för folkskolans lärare — en uppräkning av de nuvarande
beloppen. Höjningen, som avses skola vara ett provisorium med hänsyn till
pågående utredning, föreslås utgöra ungefär 25 procent, varvid avdraget
för hyresgrupp 4 skall gälla jämväl för bostäder i grupp 5. I motionerna
I: 509 och II: 633 yrkas avslag på Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag samt
att nytt förslag förelägges riksdagen efter utredning och förhandlingar
med vederbörande personalorganisationer.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att frågan om en höjning
av de prästerliga tjänstebostadsavdragen lämpligen bör upptagas i förevarande
sammanhang, mot bakgrunden av de åtgärder som i ifrågavarande
avseende vidtagits inom andra förvaltningsområden. Såsom av propositionen
framgår utgör förslaget ett provisorium i avvaktan på resultatet av 1952 års
tjänstebostadsutrednings kommande förslag. Då utskottet ej funnit anledning
till erinran mot detaljerna i ifrågavarande förslag tillstyrker utskottet
detsamma och avstyrker sålunda motionerna I: 509 och II: 633.

Beträffande frågan om beredskapsersättning i vissa fall
har utskottet funnit sig kunna tillstyrka att riksdagen godkänner vissa
Kungl. Maj :ts i statsrådsprotokollet omnämnda beslut i detta avseende och
har i övrigt intet att erinra mot vad i detta sammanhang anförts.

Med avseende å löneförmåner till deltagare i kurser i
företagsdemokrati innebär Kungl. Maj :ts förslag att den generella
rätten för kursdeltagare att erhålla oavkortad lön tills vidare begränsas till
tre dagar — f. n. avser den två dagar. Enligt förslaget bör Kungl. Maj :t kunna
efter framställning från myndighet medge förlängning av nämnda tid. I
den mån kurser framdeles kommer till stånd i ökad utsträckning och ytterligare
erfarenheter vinnes förutsättes Kungl. Maj:t dessutom skola kunna
genom ändrade bestämmelser antingen generellt höja antalet kursdagar eller
upphäva den generella begränsningen. Utskottet har funnit sig kunna tillstyrka
vad sålunda föreslagits.

Under åberopande av det anförda och då vad propositionen i övrigt innehåller
inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande hemställer
utskottet,

A. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att

1) vidtaga ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente
den 30 juni 1948 (nr 436) i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga vid statsrådsprotokollet över
civilärenden för den 31 mars 1955 fogade författningsförslaget,

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

21

2) vidtaga ändringar i avlöningsreglementet för folkskolan
den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för övningslärare
den 9 juni 1950 (nr 386) samt kungörelsen den
22 juni 1951 (nr 586) angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
under II förordats;

B. att riksdagen må i vad avser barntillägg till kyrkoherde
> svensk församling i utlandet bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga i statsrådsprotokollet förordad ändring i prästlönereglementet
den 29 juni 1951 (nr 577);

C. att riksdagen må i vad avser höjning av bostadsavdragen
för prästerliga tjänstebostäder, med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna 1:509 och
II: 633, bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet
förordad ändring i prästlönereglementet den 29 juni
1951 (nr 577);

D. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att

1) utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erforderliga
i anledning av förenämnda förslag,

2) meddela bestämmelser angående beredskapsersättning
till kryptoutbildade kanslibiträden vid Sydkustens och Västkustens
marindistrikt i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i statsrådsprotokollet under III förordats,

3) utfärda ändrade bestämmelser angående avlöningsförmåner
för befattningshavare i statens tjänst vid deltagande i
kurser i företagsdemokrati m. m. i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet under IV förordats;

E. att riksdagen må godkänna av Kungl. Maj :t meddelade
beslut angående ersättning för beredskapstjänstgöring till
dels kryptoutbildat kanslibiträde vid Ostkustens marindistrikt
och dels förrådsmästare vid vissa marinens drivmedelsförråd; F.

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1:260
och II: 376;

G. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet
med vad utskottet anfört meddela bestämmelser för
tjänstemän vid domänverket i fråga om semester, som belöper
på år 1954;

H. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 301 och
II: 333, besluta, att den lärarinna vid fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala, som är föreståndarinna för sömnadsun -

22

Statsutskottets utlåtande nr 13i år 1955

dervisningen* skall äga åtnjuta särskilt arvode utöver lön
med 550 kronor för år;

I. att motionerna I; 305 och II: 391 icke må av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 13 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 133; dock att herr Gustafsson i Stockholm
deltagit i stället för herr Åkerström och herr Hansson i Skegrie i stället
för herr Johansson i Mysinge.

Reservationer

1) beträffande höjning av bostadsavdraget för prästerliga tjänstebostäder
av fröken Andersson, herrar Sundelin, Alfred Nilsson, Aastrup och fröken
Ager, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »motionerna 1: 509 och II: 633», bort ha följande lydelse: »Utskottet

är i och för sig inte främmande för tanken på en höjning av de
nuvarande bostadsavdragen för de prästerliga tjänstebostäderna; tvärtom
får en höjning anses befogad med hänsyn till vad som skett inom andra förvaltningsområden.
Emellertid har utskottet uppmärksammat att någon lika
ingående beredning av frågan om de prästerliga tjänstebostadsavdragen ej
skett som av motsvarande spörsmål beträffande exempelvis folkskollärarna.
Detta framgår redan av propositionen och bekräftas f. ö. av föreliggande
uppgifter. Utskottet har under hand inhämtat, att 1952 års tjänstebostadsutredning
?ftnnolikt kan väntas avlämna principbetänkande under innevarande
år. Frågan om prästernas tjänstebostadsavdrag synes med hänsyn härtill
inte böra avgöras nu utan böra upptagas till prövning på grundval av
det sålunda väntade betänkandet och föreläggas nästa års riksdag. Skulle
något betänkande ej hinna framläggas i år, torde möjlighet likväl föreligga
att efter erforderlig utredning ändå underställa riksdagen frågan nästa år.
Härvid torde hinder ej möta att reglera ifrågavarande spörsmål med retroaktiv
verkan, varigenom if rågakommande höjningar kan tillämpas från
samma tidpunkt som enligt Kungl. Maj :ts förevarande förslag.»

dels ock utskottets hemställan under C. bort ha följande lydelse:

»C. att riksdagen må i vad avser höjning av bostadsavdragen
för prästerliga tjänstebostäder, med avslag å Kungl.

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

23

Maj:ts förslag samt i anledning av motionerna 1:509 och
11:633, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
anfört;»

2) beträffande särskilt arvode till en lärarinna vid fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala av herrar Thun, Eriksson i Sandby, Thapper och Gustafsson
i Stockholm, som ansett att utskottet bort av.styrka det i motionerna
I: 301 och II: 333 gjorda yrkandet och att därför utskottets hemställan under
H. bort ha följande lydelse:

»H. att motionerna I: 301 och II: 333 icke må av riksdagen
bifallas;»

550921 Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag