Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1955
1
Nr 3
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändring i förordningen den 22 maj
1953 (nr 269) angående byggnadsforskningsavgift.
Genom en den 4 januari 1955 dagtecknad proposition, nr 52, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till
Förordning
om ändring i förordningen den 22 maj 1953 (nr 269) angaende
byggnadsforskningsavgift
Härigenom förordnas, att 1, 2, 3 och 8 §§ förordningen den 22 maj 1953
angående byggnadsforskningsavgift skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
(Gällande lydelse)
1
Den som yrkesmässigt bedriver
byggnadsverksamhet under sådana
förhållanden, att han är att anse såsom
arbetsgivare enligt lagen om
försäkring för olycksfall i arbete, så
ock kommun, vilken såsom arbetsgivare
i nämnda lags mening bedriver
byggnadsverksamhet, är skyldig att,
i enlighet med vad nedan sägs, till
främjande av forsknings- och rationaliseringsverksamhet
inom byggnadsfacket
erlägga en särskild avgift
(byggnadsforskningsavgift).
Från avgiftsskyldighet —---
1 — Bihang till riksdagens protokoll
(Föreslagen lydelse)
§•
Den som yrkesmässigt bedriver
byggnadsverksamhet under sådana
förhållanden, att han är att anse såsom
arbetsgivare enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring, så ock kommun,
vilken såsom arbetsgivare i
nämnda lags mening bedriver byggnadsverksamhet,
är skyldig att, i enlighet
med vad nedan sägs, till främjande
av forsknings- och rationaliseringsverksamhet
inom byggnadsfacket
erlägga en särskild avgift
(byggnadsforskningsavgift).
--staten befriad.
1955. 9 samt. 3 avd. Nr 3
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1955
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2
Byggnadsforskningsavgift utgår för
kalenderår med tjugu kronor för
varje fullt antal av trehundra dagsverken,
som under året utförts med
anlitande av arbetstagare, för vilken
arbetsgivaren skall påföras avgift
enligt lagen om försäkring för
olycksfall i arbete och vilken vid debitering
i riksförsäkringsanstalten
av dylik avgift är att hänföra till
någon av följande verksamhetsgrenar,
nämligen
inom yrkesgruppen metallindustri:
bleck-
och plåtslageri i samband
med husbyggnadsarbete samt
installation av gas-, vatten-, värme-
och avloppsledningar;
inom yrkesgruppen byggnadsverksamhet
nedanstående i anstaltens
premietariff för arbetsgivare
med i regel minst fem arbetare upptagna
undergrupper eller specialgrupper:
B.
Husbyggnader.
F. Byggnadsyrken.
G. övrig hithörande verksamhet.
2. entreprenadarbete (större byggnadsarbeten
och anläggningar),
3. uppförande av järnkonstruktioner,
6. skorstensbyggnadsverksamhet,
8. ställningsbyggnadsarbete.
Vid tillämpning av vad i föregående
stycke föreskrivits skall iakttagas,
att vid entreprenadarbete avgift
skall erläggas endast i den mån fråga
är om arbete, som även eljest är
belagt med avgift enligt denna förordning.
§•
Byggnadsforskningsavgift utgår för
kalenderår med tjugu kronor för
varje fullt antal av trehundra dagsverken,
som under året utförts med
anlitande av arbetstagare, för vilken
arbetsgivaren skall påföras avgift enligt
lagen om yrkesskadeförsäkring
och vilken vid debitering i riksförsäkringsanstalten
av dylik avgift är
att hänföra till någon av följande
i anstaltens premietariff för arbetsgivare
med i regel minst fem arbetstagare
under näringsgrenen byggnads-
och anläggningsverks
a mhet upptagna undergrupper
eller specialgrupper, nämligen
B. Hus- och fabriksbyggnad.
1. hus- och fabriksbyggnadsarbete,
2. skorstensbyggnadsarbete,
3. ställningsbyggnadsarbete.
C. Installations- och annan verksamhet
i regel hånförlig till husbyggnad.
F. Kombinerad byggnads- och anläggningsverksamhet.
Vid tillämpning av vad i föregående
stycke föreskrivits skall iakttagas,
att vid kombinerad byggnadsoch
anlåggningsverksamhet avgift
skall erläggas endast i den mån fråga
är om arbete, som även eljest är
belagt med avgift enligt denna förordning.
3
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1955
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §.
Byggnadsforskningsavgift påföres av riksförsäkringsanstalten.
Beträffande byggnadsforskningsavgiften
skall i tillämpliga delar
gälla vad som är stadgat i förordningen
den 31 mars 1922 (nr 130)
angående uppbörd av avgifter för
försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen om försäkring för
olycksfall i arbete, därvid dock i
fråga om byggnadsforskningsavgift,
som pålägges arbetsgivare, för vilken
försäkring icke är gällande i anstalten,
skall iakttagas vad i nämnda
förordning stadgats rörande avgift,
som uttages från arbetsgivare vilken
i regel sysselsätter minst fem arbetare.
8
Besvär över riksförsäkringsanstaltens
beslut i ärende, som avses i denna
förordning, må föras i den ordning,
varom stadgas i 33 § lagen om
försäkring för olycksfall i arbete.
Beträffande byggnadsforskningsavgiften
skall i tillämpliga delar
gälla vad som är stadgat i förordningen
den b juni 195b (nr 3bl) om
uppbörd av vissa försäkringsavgifter
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring
och av bidrag från arbetsgivare
jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring
m. m., därvid dock i fråga om
byggnadsforskningsavgift, som pålägges
arbetsgivare, för vilken försäkring
icke är gällande i anstalten,
skall iakttagas vad i nämnda förordning
stadgats rörande avgift, som uttages
från arbetsgivare vilken i regel
har minst fem arbetstagare i sin
tjänst.
§•
Besvär över riksförsäkringsanstaltens
beslut i ärende, som avses i denna
förordning, må föras i den ordning,
varom stadgas i bb § lagen om
yrkesskadeförsäkring.
Denna förordning länder till efterrättelse från och med den 1 januari
1955.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I anslutning till den yrkesskadeförsäkringslagstiftning, som trätt i kraft
den 1 januari 1955, och i samband därmed företagna jämkningar i yrkesgruppsindelningen
enligt riksförsäkringsanstaltens premietariff föreslås
i propositionen vissa ändringar i förordningen angående byggnadsforskningsavgift.
Ändringarna medför ingen rubbning av gränserna för den avgiftsbelagda
verksamheten. Icke heller eljest avses med propositionen någon
ändring i sak.
4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1955
Gällande bestämmelser
Enligt beslut av 1953 års riksdag (prop. nr 163; sammansatt stats- och
tredje lagutsk. uti. nr 13; rd. skr. nr 306) skall en särskild byggnadsforskningsavgift
uttagas från vissa arbetsgivare inom byggnadsfacket. Avgifterna
fonderas och står till förfogande för statens nämnd för byggnadsforskning,
som därmed — jämte visst statsanslag — finansierar sin forskningsoch
rationaliseringsverksamhet.
Bestämmelserna rörande skyldighet att erlägga byggnadsforskningsavgift
finnes i förordningen den 22 maj 1953 (nr 269) angående byggnadsforskningsavgift.
Avgifterna påföres av riksförsäkringsanstalten. Avgiftsplikten är
knuten till vissa i anstaltens premietariff angivna verksamhetsgrenar, vilka
uppräknats i förordningen (2 §) och utgöres inom yrkesgruppen metallindustri
av bleck- och plåtslageri i samband med husbyggnadsarbete
samt installation av gas-, vatten-, värme- och avloppsledningar ävensom
inom yrkesgruppen byggnadsverksamhet av följande i anstaltens
premietariff för arbetsgivare med i regel minst fem arbetare upptagna
undergrupper eller specialgrupper, nämligen
B. Husbyggnader.
F. Byggnadsyrken.
G. Övrig hithörande verksamhet.
2. entreprenadarbete (större byggnadsarbeten och anläggningar),
3. uppförande av järnkonstruktioner,
6. skorstensbyggnadsverksamhet,
8. ställningsbyggnadsarbete.
Vad beträffar gruppen G: 2 (entreprenadarbete) föreligger enligt 2 §
andra stycket avgiftsplikt endast i den mån fråga är om arbete, som även
eljest är belagt med avgift enligt förordningen.
Beträffande debitering och uppbörd av byggnadsforskningsavgifterna
gäller (3 §) i tillämpliga delar förordningen den 31 mars 1922 (nr 130)
angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete. I fråga om avgift, som
pålägges arbetsgivare, för vilken försäkring icke är gällande i anstalten,
skall dock tillämpas det förfaringssätt som gäller beträffande arbetsgivare
vilken i regel sysselsätter minst fem arbetare (s. k. större arbetsgivare).
Föreliggande förslag
I skrivelse den 10 december 1954 har riksförsäkringsanstalten anmält,
att anstalten såsom en följd av ikraftträdandet den 1 januari 1955 av 1954
års yrkesskadeförsäkringslag med tillämpning fr. o. m. 1955 års ingång
företagit en revision av sin premietariff. Revisionen hade i första hand
avsett en justering av premiesatserna med hänsyn till den nya lagens verk
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 är 1955 5
ningar. Emellertid hade anstalten funnit revisionen böra därjämte omfatta
en översyn av näringsgrens- (yrkesgrupps-) indelningen i tariffen
i syfte att erhålla en indelning, som vore mera ändamålsenlig och som tilllika
bättre överensstämde med gjorda internationella rekommendationer
beträffande yrkesskadestatistikens utformning. På grund av den verkställda
tariffrevisionen komme, därest den nuvarande ordalydelsen i 2 §
förordningen om byggnadsforskningsavgift bibehölles, bristande överensstämmelse
mellan denna och uppställningen i anstaltens reviderade premietariff
att föreligga. Det syntes anstalten därför erforderligt att ändra avfattningen
av nyssberörda paragraf så, att — utan att någon ändring i sak
därvid skedde — överensstämmelse i angivna avseenden vunnes.
Riksförsäkringsanstalten föreslår att avgiftsplikten i fortsättningen skall
avse följande i anstaltens premietariff för s. k. större arbetsgivare under
näringsgrenen byggnads- och anläggningsverksamhet
upptagna undergrupper eller specialgrupper, nämligen
B. Hus- och fabriksbyggnad.
1. hus- och fabriksbyggnadsarbete,
2. skorstensbyggnadsarbete,
3. ställningsbyggnadsarbete.
C. Installations- och annan verksamhet i regel hänförlig till husbyggnad.
F. Kombinerad byggnads- och anläggningsverksamhet.
Enligt vad riksförsäkringsanstalten vidare framhåller bör den begränsning
av avgiftsplikten vid entreprenadarbete, varom nu stadgas i 2 § andra
stycket, i fortsättningen gälla kombinerad byggnads- och anläggningsverksamhet.
Riksförsäkringsanstalten föreslår slutligen vissa rent redaktionella
ändringar i förordningen. Dessa ändringar vore betingade av att 1916 års
lag om försäkring för olycksfall i arbete och 1922 års förordning angående
uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt
nämnda lag den 1 januari 1955 ersatts av lagen om yrkesskadeförsäkring
resp. förordningen den 4 juni 1954 (nr 341) om uppbörd av vissa försäkringsavgifter
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och av bidrag från
arbetsgivare jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring m. m.
Departementschefen
Departementschefen anför bland annat: De ändringar, som riksförsäkringsanstalten
föreslagit avseende den i förordningen fastställda verksamhets-
och yrkesgruppsindelningen, medför ingen rubbning av gränserna
för den avgiftsbelagda verksamheten och därför ej heller någon ändring i
avgiftspliktens omfattning.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 saml. 3 avd. Nr 3
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1955
Jag biträder riksförsäkringsanstaltens ifrågavarande förslag. Samtidigt
bör, såsom anstalten tillika förordat, vissa rent formella ändringar vidtagas
i förslagen.
Utskottet
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen
framlagda förslaget och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 8 februari 1955
På tredje lagutskottets vägnar:
HUGO OSVALD
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl, Grym, Ivar Nilzon,
Ebbe Ohlsson, Boo, William Ohlsson och Georg Carlsson;
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Johansson i Torp,
Nyberg, Andersson i Ryggestad, fru Boman, herrar Bengtsson i Halmstad,
Berggren och Jansson i Benestad.
10UN5 TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 55
508144